Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 18 mars 1921 kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner angående
förändring av det kommunala utskyldsstrecket m. m.

Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Clason, Klefbeck, Johansson i Kälkebo,
Strömberg, Ljunggren, K. J. Ekman, Thulin, Reuterskiöld, Lyberg,*)
Bruhn, Jansson i Edsbäcken, Hallén,*) af Ekenstam, P. S. Hedlund i
Östersund, Hansson i Gärda, Persson i Fritorp,*) Persson i Tofta,
Gustafson i Kasenberg*) och Karlsson i Vadstena.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 12, har herr Ericsson,
Aaby, hemställt, »att riksdagen ville besluta,

dels att § 8 mom. d i kungl. förordningen angående kommunalstyrelse
på landet och § 9 mom. d i kungl. förordningen angående kommunalstyrelse
i stad måtte erhålla följande lydelse:

Icke erlagt honom påförda utskvlder till kommunen, vilka förfallit
till betalning under de tre sistförfluten kalenderåren,

dels ock motsvarande ändring av förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm.»

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 30, har herr af Ekenstam
hemställt, »att riksdagen vill besluta,

att § 8 mom. d i kungl. förordningen angående kommunalstyrelse
på landet och § 9 mom. d i kungl. förordningen angående kommunalstyrelse
i stad måtte erhålla följande lydelse:

I avseende å påförda utskvlder till kommun, vilka förfallit till betalning
under de tre sistförfluten kalenderåren, häftar för utskylder för
något eller några av dessa år.»

I en annan inom andra kammaren väckt motion, nr 176, har herr
Clemedtson m. f. hemställt, »att riksdagen behagade besluta

Bihang till riksdagens ''protokoll 1921. 5 saml. 16 käft. (Nr 29.)

1

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

Utskottets

yttrande.

att § 9 mom. d i kungl. förordningen om kommunalstyrelse i stad,
§ 7 mom. d i kungl. förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm och

§ 8 mom. d i kungl. förordningen om kommunalstyrelse på landet måtte

erhålla följande lydelse:

''icke erlagt de honom påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit
till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren’.

att § 9 mom. c i kungl. förordningen om kommunalstyrelse i stad,
§ 7 mom. c i kungl. förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm och

§ 8 mom. c i kungl. förordningen om kommunalstyrelse på landet måtte

erhålla följande lydelse:

’häftar för varaktigt understöd, vilket under löpande eller sistförflutna
kalenderåret av fattigvårdssamhället tilldelats’.»

Beträffande de till stöd för dessa yrkanden förebragta motiveringarna
får utskottet hänvisa till motionerna.

Det i förevarande motioner gjorda förslaget om en skärpning av det
kommunala utskyldsstrecket kan utskottet icke biträda. De nu gällande
bestämmelserna om detta utskyldsstreck tillkommo som bekant genom en
kompromiss mellan de olika partierna vid 1918 års urtima riksdag. Det
ligger då i sakens natur, att någon principiellt fullt tillfredsställande lösning
av frågan icke gärna därigenom kan ha uppnåtts. Men ett bifall
till motionärernas yrkanden skulle väsentligen innebära en återgång till
det förut rådande tillstånd, som genom den överenskomna reformen förändrades,
och för en sådan återgång ha enligt utskottets mening inga
hållbara skäl anförts. Genom den nu införda ordningen har åtminstone
en lättnad vunnits i de efterverkningar av tillfälliga ekonomiska svårigheter,
som drabbat många oförvitliga medborgare i form av rösträttens
förlust, och att då åter borttaga denna lättnad, innan den knappast ens
hunnit göra sig gällande, kan icke anses förenligt med en sund samhällsutveckling.

Det i motionen I: 176 gjorda förslaget om skärpning av det kommunala
fattigvårdsstrecket kan utskottet ej heller biträda. Den nu i
fråga om såväl politisk som kommunal rösträtt gällande regeln, att de
personer, som äro av allmänna fattigvården omhändertagna för varaktig
försörjning, icke äga rösträtt, är enligt utskottets mening tillfyllest
för att utesluta de personer, vilkas beroende ställning göra dem mindre
skickade att utöva rösträtt. Några som helst skäl för att på denna
punkt införa strängare rösträttskvalifikationer vid kommunala än vid
politiska val torde icke kunna förebringas.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29. 3

Utskottet får alltså hemställa,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 mars 1921.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Reservationer:

1) av herr Clason, som, med instämmande av hr K. J. Ekman, på de
grunder, som anförts i deras reservation till utskottets betänkande nr
28 om det politiska utskyldsstrecket, yrkat, vad beträffar det kommunala
utskyldsstrecket, att utskottet bort föreslå,

att riksdagen ville i skrivelse till Kung!. Maj:t
anhålla om utredning och förslag rörande sådana bestämmelser,
att den, som av andra grunder än oförvållad
skattebetalningsoförmåga uraktlåter att till kommunen
erlägga till betalning förfallna utskylder, icke
skall äga att utöva kommunal rösträtt och därigenom
deltaga i beskattning av andra.

2) av herrar Reuterskiöld, J. Johansson i Kälkebo och P. S. Hedlund i
Östersund, som ansett, att utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Den ändring av gällande fattigvårdsstreck, som i motion II: 176
föreslås, kan måhända vara lämplig, men då frågan härom icke torde
kunna behörigen prövas, innan tillräcklig erfarenhet vunnits om detta
strecks verkningar i dess nuvarande avfattning, synes motionen icke böra
föranleda någon åtgärd av innevarande riksdag.

Beträffande därefter det i samtliga motioner föreslagna kommunala
utskyldsstreckets återställande i sin äldre form, torde inom betydande
grupper av Sveriges folk en allmän mening råda därom, att den nuvarande
bestämmelsen om ett års utskylder böra ersättas av sådana om
tre års utskylder. Mellan motionen II: 30 och de två andra föreligger
den skillnad, att de senare upptagit det äldre stadgandet i oförändrad
form, men den förra delvis anknutit sin formulering till nu gällande
lagtexts lydelse. Skillnaden innebär, att enligt den senare rösträtten för -

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 29.

loras vid häftande för utskylder och alltså kan återvinnas, om ett efterskänkande
i ömmande fall enligt kommnnalstyrelseförordningarna för
landet § 21 och för stad § 18 med kvalificerad majoritet beslutes, under
det att den äldre lagtexten binder rösträttsförlusten vid det faktum, att
utskylderna icke erlagts. Då eu avfattning i enlighet med nu gällande
text i detta stycke tillgodoser behovet av skälig hänsyns tagande till
oförvållad betalningsoförmåga, torde densamma vara att föredraga.

Med stöd av vad som sålunda anförts, hemställes,

att riksdagen ville besluta: att i anledning av
motionerna I: 12 och II: 176 samt med bifall till motion
II: 30, för sin del antaga följande ändrade lydelse
av § 8 mom. d. i kungl. förordningen angående kommunalstyrelse
på landet, § 9 mom. d. i kungl. förordningen
angående kommunalstyrelse i stad och § 7
mom. d. i kungl. förordningen angående kommunalstyrelse
i Stockholm: ’i avseende å påförda utskylder
till kommunen, vilka förfallit till betalning under de
tre sistförfluten kalenderåren, häftar för utskylder för
något eller några av dessa år’,

samt att, i den mån motionen II: 176 ej kan anses
härigenom besvarad, förklara densamma ej föranleda
någon riksdagens åtgärd.»

3) av herrar af Ekenstam, Persson i Fritorp och Gustafson i Kasenberg,
som för sin del tillstyrka, att i anledning av väckta motioner riksdagen
ville besluta, att § 8 mom. d) i kungl. förordningen angående kommunalstyrelse
på landet och § 9 mom. d) i kungl. förordningen angående kommunalstyrelse
i stad samt § 7 mom d) i kungl. förordningen om kommunalstyrelse
i Stockolm måtte erhålla följande lydelse:

I avseende å påförda utskylder till kommunen,
vilka förfallit till betalning under de tre sistförfluten
kalenderåren, häftar för utskylder för något eller några
av dessa år.

4) av herr Jansson i Edsbäcken, som ansett, att utskottet i anledning
av förevarande motioner bort tillstyrka bestämmelser om det i
motionerna föreslagna skattestrecket såsom villkor för deltagande i kommunala
beslut, och därjämte reserverat sig mot viss del av motiveringen.

Stockholm 1921. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

210922