Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

3

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 20 januari 1921 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av
30 § 12 punkten, 54 och 87 §§ samt dverg ångsstadgandet
i lagen den 20 november 1920 om val till riksdagen.

Närvarande: Herrar Clason, Klefbeck, Johansson i Kälkebo, Strömberg, Ljunggren,
* Reuterskiöld, Lyberg, Sandegård, Bruhn, Stendahl, Jansson
i Edsbäcken, Ilallén, af Ekenstam,* Hedlund, Sävström,
Leander, Nilsson i Antnäs, Hansson i Gärda, Persson i Fritorp
och Hansson i Sölvesborg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat
en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 17, vari Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att antaga här nedan intagna förslag till lag
om ändrad lydelse av 30 § 12 punkten, 54 och 87 §§ samt övergångsstadgandet
i lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till propositionen bifogade
protokoll över justitiedepartementsärenden den 20 november 1920.

Mot huvudpunkterna i förevarande kungl. proposition, i vilken en rad
av skilda orsaker betingade ändringar i den nya lagen om val till riksdagen
föreslås, har utskottet intet att erinra. På några punkter anser
utskottet emellertid vissa ändringar dels av saklig, dels av formell natur
vara påkallade.

I första stycket av 54 § 1 punkten i det kungliga förslaget hänvisas
i fråga om de ordinarie valen till riksdagens andra kammare till § 17
mom. 1 riksdagsordningen, under det att i fråga om de andrakammarval,

Utskottets

yttrande.

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

som bero på särskilt kungligt förordnande om nya val, hänvisning göres
till § 36 mom. 1 riksdagsordningen. Det synes utskottet tydligt, att i
senare fallet i stället hänvisning bör ske till riksdagsordningens § 17 mom. 2
för att full överensstämmelse mellan de båda hänvisningarna skall uppnås.
I § 17 givas nämligen de primära bestämmelserna om tiden för val
till riksdagens andra kammare: i mom. 1 i fråga om de ordinarie valen,
i mom. 2 i fråga om de på grund av förordnande om nyval anordnade.
I § 36 mom. 1 riksdagsordningen åter behandlas frågan om förordnande av
nyval i helt annat sammanhang, nämligen ur synpunkten av det sätt, på vilket
beslut därom skall meddelas och detta allenast i det fall, att förordnandet
om nya val sker under det riksdagen är samlad. Då i § 54 vallagen en
från § 17 riksdagsordningen utgående närmare bestämning av tidpunkten
för val av ledamöter till andra kammaren angives, synes hänvisningarna i
denna paragraf, såväl i fråga om val i slutet av en riksdagsperiod som i
fråga om på särskilt förordnande beroende nyval, utan tvivel böra göras
till riksdagsordningen § 17, respektive l:a och 2:a momentet.

I andra stycket av § 54 mom. 1 stadgas i det kungliga förslaget,
att i stad magistraten eller, där det gäller nyval på grund av kungligt
förordnande, Konungen på magistratens hemställan må kunna förordna om
valets förrättande på söckendag näst före den. sön- eller helgdag, på vilken
enligt samma moments lista stycke valen i regel skola äga rum. I princip
anser utskottet denna möjlighet att vid förefallande behov i någon mån
ändra tiden för valförrättningen väl motiverad. Däremot synes bestämmelsen
om att i det fall, då valet äger rum i enlighet med § 17 mom. 2
riksdagsordningen, icke som annars magistraten utan blott Konungen på
magistratens hemställan skall äga bestämma om ändring av tiden för valförrättningen,
icke påkallad. Enligt utskottets mening finnes intet vägande
skäl mot att även i detta fall överlämna beslutanderätten i frågan till magistraten.
En hänvändelse till Konungen från magistratens sida skulle blott,
synes det, innebära en onödig omgång, vilken i många fall skulle försvåra
en av behovet påkallad jämkning i tiden för valets förrättande. Utskottet
föreslår därför den ändring i förslaget till 54 § l:a punkten, 2:a stycket, att
orden från »eller» till och med »hemställan» måtte utgå.

En av liknande skäl motiverad ändring torde även böra göras i förslaget
till övergångsstadgande. I detsamma bestämmes bland annat, att vad
Stockholms stad beträffar valet av elektorer för val av ledamöter i första
kammaren må kunna utsättas att äga rum samtidigt med val av stadsfullmäktige
och att beslut härom skall fattas av magistraten »med stadsfull -

Kansli tu tionsutfikottet* utlutande Nr ,2.

mäktiges begivande». Nyttan av denna ändring av tiden för elektorsvalen
är enligt utskottets mening påtaglig, och det synes då olämpligt att genom
bestämmelsen att före magistratens beslut härom stadsfullmäktiges samtycke
skall inhämtas ytterligare förkorta den knappa tid, som för vidtagandet
av ändringen i fråga står till buds. Utskottet föreslår alltså, att
orden »efter stadsfullmäktiges begivande» skola utgå.

I fråga om förslaget till § 87 har inom utskottet anmärkts, att bestämmelserna
i denna paragraf angående ny röstsammanräkning efter ledamot
av andra kammaren, som avsagt sig uppdraget, lämpligen bort ändras
till överensstämmelse med de regler, som enligt § 21 gälla rörande dylik
röstsammanräkning för utseende av ny ledamot av första kammaren. Någon
anledning till olika bestämmelser i dessa punkter förefinnes numera knappast.
Utskottet har emellertid icke velat motsätta sig antagandet av det
kungliga förslaget i denna punkt i oförändrat skick.

Utskottet anser sig slutligen böra göra en erinran med anledning av
ett uttalande i departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet vid
propositionens föredragning. Häri yttras, att i fråga om åtgärder rörande
röstlängden Kung], Maj:t torde kunna utfärda stadganden redan innan riksdagen
fattat de definitiva beslut, på vilka den nya vallagens ikraftträdande
bero. Huru praktiskt behövligt ett snabbt utfärdande av dylika stadganden
kan vara, anser sig utskottet dock böra betona, att det icke torde låta sig
göra att före riksdagens definitiva beslut utfärda dylika bestämmelser.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, med förklaring att förevarande kungl.
proposition icke kunnat i oförändrat skick bifallas, måtte
för sin del antaga följande

IP ö rs lag

till

L A. G

om ändrad lydelse av 30 § 12 punkten, 54 och 87 §§ samt
övergångsstadgandet i lagen den 26 november 1920
om val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 30 § 12 punkten, 54 och 87 §§ samt övergångsstadgandet
i lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen skola
hava följande ändrade lydelse:

6

Konstitutionsutskottets utlåtande, Nr 2.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

30 §.

12. Jönköpings läns västra valkrets,
innefattande Tveta, Vista, Mo,
Östbo och Västbo härad samt städerna
Jönköping, Gränna, Huskvarna,
Nässjö och Värnamo;

54 §.

1. Val i hela riket till andra
kammaren förrättas, då valen ske på
grund av § 17 mom. 1 riksdagsordningen,
å tredje söndagen i september
månad samt i fall, som i § 36
mom. 1 riksdagsordningen avses, å
den sön- eller helgdag, som av Konungen
bestämmes.

I stad må dock, därest magistraten
eller, i fråga om val enligt § 36
mom. 1 riksdagsordningen, Konungen
på magistatens hemställan så förordnar,
valen förrättas å den söckendag,
vilken infaller närmast före söneller
helgdag, som ovan sagts.

Då synnerliga skäl därtill äro,
må Konungen, med iakttagande av
vad i 56 § är stadgat, förordna, att
val till andra kammaren för viss valkrets
skall förrättas å annan dag än
i första stycket sägs, dock att val på
grund av § 17 mom. 1 riksdagsordningen
alltid skola utsättas till
dag under september månad.

2. Valförrättare vare på landet
valnämnden; i stad, som utgör ett
valdistrikt, magistraten; och i annan
stad magistratens deputerade, varom
i 91 § här nedan sägs.

(Utskottets förslag:)

30 §.

12. Jönköpings läns västra valkrets,
innefattande Tveta, Vista, Mo,
östbo och Västbo härad samt städerna
Jönköping, Gränna, Huskvarna, Nässjö
och Värnamo;

54 §.

1. Val i hela riket till andra
kammaren förrättas, då valen ske på
grund av § 17 mom. 1 riksdagsordningen,
å tredje söndagen i september
månad samt i fall, som i § 17
mom. 2 riksdagsordningen avses, å
den sön- eller helgdag, som av Konungen
bestämmes.

I stad må dock, därest magistraten
så förordnar, valen förrättas
å den söckendag, vilken infaller närmast
före sön- eller helgdag, som
ovan sagts.

Då synnerliga skäl därtill äro,
må Konungen, med iakttagande av
vad i 56 § är stadgat, förordna, att
val till andra kammaren för viss valkrets
skall förrättas å annan dag än
i första stycket sägs, dock att val
på grund av § 17 mom. 1 riksdagsordningen
alltid skola utsättas till
dag under september månad.

2. Valförrättare vare på landet
valnämnden; i stad, som utgör ett
valdistrikt, magistraten; och i annan
stad magistratens deputerade, varom
i 91 § här nedan sägs.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

7

(Kungl. Maj:ts förslag:)

87 §.

Har någon, som blivit vald till
riksdagsman, avsagt sig uppdraget,
då skall Konungens befallningshavande
ofördröjligen vid offentlig förrättning
så kungjord, som i 26 § sägs,
verkställa ny röstsammanräkning enligt
de i 21 § angivna grunder. Den,
som erhållit högsta rösttalet, inträde
såsom ledamot i den avgångnes ställe.
Mellan lika rösttal skilje lotten.

Samma lag vare, då riksdagsman
eljest avgått före utgången av
den tid, för vilken han blivit vald.

Efter sammanräkningens avslutande
skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.

Över gångsstadgande.

Genom denna---26 maj

1909.

Den nya — — — Konungen
gillat.

Elektorer för städer, som ej deltaga
i landsting, skola genom särskild
valförrättning under maj månad
det år, då lagen träder i kraft, utses
för tiden från valförrättningens avslutande
till utgången av år 1922,
dock med iakttagande beträffande
Stockholms stad, att valet må av
magistraten med stadsfullmäktiges begivande
utsättas att förekomma i samband
med val av stadsfullmäktige i
mars månad samt att tiden för uppdraget
utgår först den 31 mars 1923.

( Utskottets förslag:)

87 §.

Ilar någon, som blivit vald till
riksdagsman, avsagt sig uppdraget,
då skall Konungens befallningshavande
ofördröjligen vid offentlig förrättning
så kungjord, som i 26 § sägs,
verkställa ny röstsammanräkning enligt
de i 21 § angivna grunder. Den,
som erhållit högsta rösttalet, inträde
såsom ledamot i den avgångnes ställe.
Mellan lika rösttal skilje lotten.

Samma lag vare, då riksdagsman
eljest avgått före utgången av
den tid, för vilken han blivit vald.

Efter sammanräkningens avslutande
skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.

Övergångsstadgande.

Genom denna---26 maj

1909.

Den nya — — — Konungen
gillat.

Elektorer för städer, som ej deltaga
i landsting, skola genom särskild
valförrättning under maj månad
det år, då lagen träder i kraft, utses
för tiden från valförrättningens
avslutande till utgången av år 1922,
dock med iakttagande beträffande
Stockholms stad, att valet må av magistraten
utsättas att förekomma i
samband med val av stadsfullmäktige
i mars månad samt att tiden för uppdraget
utgår först den 31 mars 1923.
Kallelse till valet utfärdas och kun -

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Kallelse till valet utfärdas och kun- göres i den ordning, som i fråga
göres i den ordning, som i fråga om val av stadsfullmäktige gäller,
val av stadsfullmäktige gäller.

Stockholm den 20 januari 1921.

På konstitutionsutskottets vägnar:

SAM. CLASON.