Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.
3
Nr 17.
Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1921 kl. 2 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion
om meddelande av föreskrift, att val av kommunalfullmäktige
må under viss förutsättning kunna ske å kommunalstämma.
Närvarande: herrar Larsson i Västerås, Klefbeck, Hellberg*), Johansson i Kälkebo,
Strömberg, Ljunggren*), Thulin, Reuterskiöld*), Lyberg, Stendahl, Hallén,
af Ekenstam, P. S. Hedlund i Östersund, Sävström*), Leander, Persson
i Fritorp, Andersson i Igelboda, Eliasson*) och Gustafson i Kasenberg ).
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 7, har herr Persson i
Fritorp hemställt, »att riksdagen måtte i kungl. förordningen om kommunalstyrelse
på landet införa den bestämmelsen, att kommunalfullmäktigeval
måtte få äga rum å kommunalstämma i sådana fall, där alla i
stämmans beslut deltagande röstberättigade äro om beslutet ense,
samt att vederbörande utskott måtte utforma lagtexten.»
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Genom lagen om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, given den 30 juni 1920,
infördes de nu gällande reglerna om val av kommunalfullmäktige. Förslaget
till dessa bestämmelser förelädes i Kungl. Maj:ts proposition nr
286 vid 1920 års riksdag, tillstyrktes i konstitutionsutskottets utlåtande
nr 52 och bifölls av riksdagen (skrivelse nr 392). Skälen till de nya
bestämmelserna, enligt vilka kommunalfullmäktigeval skola äga rum
inför valnämnd, finnas närmare angivna i det av kommunalförfattningssakkunniga
avgivna betänkande jämte därtill fogade särskilda yttranden,
varpå den kungl. propositionen, nr 286, var grundad.
Ur vissa synpunkter är förevarande motions syfte enligt utskottets
mening värt beaktande. I de fall, då man inom en kommun är ense
om en viss kandidatlista vid val av kommunalfullmäktige, kan onekligen
Utskottets
yttrande.
4
KonstitutionsutsJcottets utlåtande Nr 17.
den 1920 stadgade valproceduren inför valnämnden understundom synas
innebära en onödig omgång, och vissa skäl tala för att valet i dylika
fall bör kunna ske under väsentligt förenklad procedur.- Någon gång
torde också, såsom motionären framhåller, i de fall, då .olika meningsgrupper
inom en kommun enats om en gemensam kandidatlista och deltagandet
i valet i följd härav blivit ringa, praktiska olägenheter hava
uppkommit så till vida som ett mindretal väljare utanför de grupper,
vilka enats om en gemensam lista, kunnat tillvinna sig en oproportionerligt
stark representation inom fullmäktige.
Enligt utskottets mening äro emellertid de skäl, som tala för ett
avstyrkande av motionen, övervägande. Redan det förhållande, att de
nuvarande bestämmelserna blott under kort tid varit i kraft och tillräcklig
erfarenhet sålunda ej vunnits om deras verkningssätt, synes härvid vara
avgörande. Därjämte anser sig utskottet böra framhålla, att valets förrättande
på sätt motionären föreslår onekligen i viss mån skulle förminska
den möjlighet för varje kommunens valman att inverka på valet, vilken
enligt nuvarande bestämmelser garanteras. Härtill kommer, att de praktiska
olägenheter av det nuvarande systemet, som motionären anför till stöd för
sitt reformförslag, huvudsakligen torde hava orsakats av bristande erfarenhet
om de nya bestämmelsernas tillämpning. Det lär ej behöva befaras,
att överrumplingar av den art, varom motionären talar, skola kunna ske,
då man inom kommunerna genom vunnen erfarenhet fått uppmärksamheten
fäst på dylika eventualiteter och vidtar nödiga försiktighetsmått för
att förekomma desamma. Mot motionärens förslag om att valet, därest
enighet härom råder, skulle kunna äga rum å kommunalstämma, kan även
med skäl invändas, att en dylik bestämmelse i allmänhet skulle komma att
leda till dubbla valprocedurer. I alla de fall, då enighet ej nåddes vid
kommunalstämman, skulle ju nämligen det nuvarande valsättet komma
till användning och den förberedande överläggningen på kommunalstämman
blott innebära en onödig omgång. Och då en enda valmans
yrkande om val i vanlig ordning enligt motionärens förslag skulle vara
tillräckligt för att dylikt val skulle komma till stånd, funnes förvisso
lika stora möjligheter som under nuvarande system för en liten grupp
av valmän att verkställa de »överrumplingar», vilka motionären vill
omöjliggöra. Om särskilda anordningar skulle befinnas nödiga till förekommande
av överrumplingar, synas för den skull i allt fall andra och
mera praktiska utvägar böra sökas än den av motionären förordade.
Det kan förväntas, att den nu pågående utredningen rörande reform av
det proportionella valsättet samt därav föranledda förslag härutinnan
skall vara av betydelse.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.
5
Utskottet får alltså hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 22 februari 1921.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.
Reservationer:
1) av herrar Persson i Fritorp, Ljunggren, P. S. Hedlund i Östersund,
Leander och Gustafson i Kasenberg, som anfört:
Då såväl föreliggande motion som den av herr Leander i andra
kammaren väckta motionen nr 7 åsyfta ett beaktande av det obestridligen
förefintliga praktiska behovet av begränsad användning av den
omständliga procedur, som medföljer det proportionella valsättet, och då
båda, ehuru med delvis olika motivering, utmynna i yrkanden om denna
procedurs uteslutning under förutsättning av viss enighets uppnående,
har det synts riktigast, om utskottet upptagit båda dessa motioner till
samtidig behandling och därvid i anledning av dem hemställt om skrivelse
i ämnet.
Oavsett vilken principståndpunkt man intager till det proportionella
valsystemet, synes det oss, som skulle vid val av såväl stads- som
kommunalfullmäktige detta valsätt kunna utan någon olägenhet inhiberas,
därest yrkande härom i viss ordning framställes och vinner så pass enstämmigt
bifall, att i realiteten full säkerhet finnes för att ingen meningsriktning
blir obehörigen undertryckt.
Då vi således ansett, att de uppslag, som nämnda motioner innebära,
äro förtjänta av att närmare beaktas och utredas, hava vi ansett
att utskottet bort hemställa,
att riksdagen i anledning av ifrågavarande motion
ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning
om och på vad sätt användningen av den proportionella
valproceduren vid stads- och kommunalfullmäktigeval
må kunna begränsas till sådana fall, där enighet om
kandidater ej kunnat i förväg uppnås.
2) av herr Reuterskiöld.