Bankoutskottets utlåtande Nr 73.

13

Nr 73.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1921 kl. 9 f. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning
beträffande avlöningsförmåner för skolläraren vid Tumba
bruk m. m.

I en till bankoutskottet avlåten, den 28 april 1921 dagtecknad
skrivelse hava fullmäktige i Sveriges riksbank, under åberopande av
vad inspekterande fullmäktigen för Tumba bruk uti eu vid skrivelsen
fogad framställning anfört och föreslagit beträffande folkskolan vid
bruket, hemställt, att utskottet ville utverka riksdagens beslut, att nu i
staten för Tumba bruks tjänstemän upptagna avlöningsförmåner till
skolläraren måtte utgå, samt att å övergångsstat måtte uppföras samma
förmåner till nuvarande skolläraren E. R. Castegren, så länge han kvarstår
såsom lärare vid den folkskola, som av Botkyrka församling hålles
inrättad vid Tumba bruk eller i dess omedelbara närhet.

Den av fullmäktige åberopade framställningen av inspekterande
fullmäktigen för Tumba är av följande lydelse:

»Med avseende på Tumba skola och undervisningen därstädes tillåter jag mig
under hänvisning till hosgående, i fullmäktiges expedition uppgjorda P. M. anföra
följande:

Före tillkomsten av 1842 års stadga angående folkundervisningen i riket var
det i huvudsak beroende på församlingarnas fria vilja, om och i vilken utsträckning
skolor skulle inrättas. Ofta nog var det enskilda personer, godsägare, bruksförvaltningar
o. s. v., som för sina underhavandes eller arbetares barn inrättade skolor.
Och därvid betraktas rätt allmänt ända in på 1800-talet de sporadiskt uppstående
skolorna såsom i främsta rummet förberedelser för nattvardsläsningen.

När planerna på inrättandet av skola vid Tumba först togo form 1779, gällde
det i enlighet härmed barnens vid bruket uppfostran och undervisning i kristendom.
Under den därpå följande tiden undergick denna blygsamma undervisningsanstalt
många utvecklingsskeden. Än var det riksdagen, än allenast dess bankoutskott, än

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 73.

åter fullmäktige, som fattade beslut, gjorde tillägg och ändringar, genomförde löneregleringar
o. s. v. Men ständigt utgick man från, att undervisningen skulle gälla
bruksbefolkningens barn.

I mån som folkskoleväsendet i vårt land genom lag utvecklades skedde motsvarande
utveckling inom Botkyrka församling, och kommunen har nu på åtta olika
platser inrättat skolor, Tumba skola inräknad.

Tumba skola har därvid undergått den väsentliga förändringen, att, medan
tillförne, som nämnt, undervisningen avsåg uteslutande brukspersonalens barn, skolan
efter hand öppnades jämväl för andra församlingsmedlemmars barn. Bestämmelse
härom utfärdades genom kungl. brevet den 28 januari 1888, i vilket skolläraren vid
Tumba tillförsäkrades tjänstårsberäkning och pension såsom ordinarie lärare, varvid
det villkor dock fästes, att andra församlingsmedlemmars barn än bruksbefolkningens
skulle få besöka skolan i den mån sådant kunde ske utan skada för undervisningen.

Med avseende på lärarens ställning gäller, att han tillsättes av fullmäktige
i riksbanken samt dessutom, såsom nyss nämnts, att han har tjänstårsberäkning
och pension som ordinarie lärare och att han är skyldig att undervisa även andra
barn än brukspersonalens, där sådant kan ske utan skada för dessa barns undervisning.

I fråga om barnen i Tumba skola framgår, att i medeltal under de senaste
åtta åren bruksbefolkningens barn utgjort omkring 25 procent, de övriga barnen
ungefär 75 procent av hela antalet. Tumba skola har sålunda, kan man med fog
säga, numera i avseende på undervisningen blivit en alldeles ■vanlig folkskola, i
vilken bruksbarnen utgöra en liten minoritet. Utan att avgöra, ifall detta menligt
inverkar på bruksbamens undervisning, vilken i snart halftannat sekel uppenbarligen
legat fullmäktige, bankoutskottet och riksdag synnerligen om hjärtat, har jag här
velat anmärka förhållandet. Det är av betydelse vid bedömandet av skolans
ställning.

Det svenska folkskoleväsendet underhålles som bekant dels och till huvudsaklig
del av kommunerna, dels genom bidrag av allmänna medel. Kommunerna
skola därvid bestrida kostnaden för en del av lärarelönerna, samt för byggandet och
underhållet av skollokaler, hållandet av skolplatser, anskaffandet av inventarier och
undervisningsmateriel, samt täckandet av åtskilliga andra behov, medan statens bidrag
avser att täcka den återstående större delen av lärareavlöningen.

Vad Botkyrka kommun beträffar belöpte sig, såsom framgår av erhållet utdrag
ur inspektionsområdets liggare, statsbidraget under år 1920 till den betydande
summan av 96,215 kronor 66 öre.

Enligt mig lämnad uppgift hava folkskollärare E. Castegrens inkomster
under år 1920 varit:

Av Tumba bruk, arvode och dyrtidstillägg .................

Av församlingen (därav statsbidrag kronor 5,472: os)

............. kronor 2,135: 9 6

............ » 7,831: 48

Summa kronor 9,967: 4 4

Dessutom av bruket: fri bostad med värme samt trädgård, vilket

icke kan skattas lägre än till.................................................— »_______1,373: 04

Skollärarens hela inkomst under år 1920 har sålunda uppgått till kronor 11,340:4 8.

Hankön!skottets utlåtande Kr 73.

15

Till jämförelse kali nämnas, att ordinarie manlig folkskollärare i Stockholm,
4:e lönegraden inclusive dyrtidstillägg, åtnjuter 10,109 kronor 92 öre enligt för närvarande
gällande bestämmelser.

Om nu Tumba pappersbruk varit ett enskilt verk, skulle för de omkring 100
barn i skolåldern, vilkas föräldrar äro bosatta vid Tumba eller i dess omedelbara
närhet, det åvilat Botkyrka församling att underhålla en skola med allt vad därtill
hör, vilket givetvis skulle medfört ganska betydande utgifter. Dessa skulle täckts
dels och till huvudsaklig del av församlingen genom kommunala skattemedel, dels
genom direkta statsbidrag till viss del av lärareavlöningen.

Nu förhåller det sig emellertid så, att Tumba skola intar eu särställning
bland kommunens skolor därigenom att den alldeles särskilt gynnas från brukets
d. v. s. från riksbankens d. v. s. från statens sida. I brukets, av riksdagen fastställda
stat är upptagen avlöning till skolläraren med 800 kronor, vartill kommer
dyrtidstillägg, så att han för år 1920 haft en kontant lön från bruket av 2,135
kronor 96 öre. Därvid bör väl märkas, att denna ganska betydliga avlöning tillkommit
honom utöver den lön av 7,831 kronor 48 öre, som han fått från församlingen,
d. v. s. utöver vad hans lön i dess helhet skulle varit, om Tumba skola
varit jämställd med församlingens övriga skolor. Då sistnämnda från församlingen
bekomna lön till större delen — 5,472 kronor 5 öre — bestrides av det bidrag, församlingen
för ändamålet får av staten, inträffar det egendomliga, att statsmedel —
lön och dyrtidstillägg — genom två olika kanaler tillkomma en och samma person för
upprätthållandet av en och samma tjänst. Om brukspersonalens barn genom det
betydande extra bidrag, som av Jpruksmedel utgår till skollärarens avlöning, finge
en bättre undervisning än de övriga, 2—3 gånger så många barnen, som undervisas
av samma lärare, så vore måhända icke så mycket att säga därom. Men utan
tvivel vore det en förolämpning mot läraren att ens antyda, att han med bättre
och omsorgsfullare undervisning gynnade dem bland klassernas elever, vilkas föräldrar
tillhöra brukspersonalen.

Den nu nämnda omständigheten berör främst staten i den mån statsbidrag
till lärarens avlöning på eu gång jämsides gå genom Tumba bruk och Botkyrka
församling. Andra omständigheter beröra åter på det intimaste församlingen och
dess skattdragare.

Förut har påpekats, att Botkyrka församling, därest Tumba skola icke intagit
en särställning, skulle hava måst ikläda sig ganska betydande kostnader för
skolan. Som det nu är, har bruket d. v. s. riksbanken d. v. s. staten pålagt sig
en hel del av de utgifter som eljest skolat utgå av församlingens medel.

För övriga skolor i Botkyrka får församlingen hålla skollokaler med värme,
lyse och städning. Vid Tumba skola lämnas dessa prestanda av bruket. Bruket
håller bostäder för en lärare och två lärarinnor, ävensom uppvärmning för bostäderna,
medan för övriga skolor det är församlingen som bekostar detta. Bruket lämnar
läraren nödig trädgård, vilket eljest församlingen skolat göra. För brukspersonalens
barn lämnar bruket undervisningsmateriel, medan eljest församlingen skolat bekosta
sådan.

Det är således högst betydande utgifter, som för närvarande besparas församlingen
genom de prestanda, som dels genom vederbörliga beslut, dels på grund
av hävd pålagts bruket. Med andra ord, det är staten, som på sig tagit en hel del
av de utgifter, som eljest skolat bestridas av församlingen.

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 73.

Man skulle kunna tänka sig, att det bidrag, som staten sålunda genom Tumba
bruk lämnat Botkyrka församlings skolväsende, skulle evalvera^ i en motsvarande
sänkning av brukspersonalens kommunalskatt, i vilket fall bidragét skulle verkat
som en slags löneförhöjning för personalen. Men så är ingalunda förhållandet.
Brukspersonalen beskattas nämligen för omkostnaderna till kommunens hela skolväsen
på samma sätt som församlingens övriga medlemmar. Statens genom bruket
lämnade bidrag till Tumba skola betyder ingenting annat än en minskning av Botkyrka
församlings ordinarie utgifter, vilket närmast kan uttryckas så, att staten
lämnar bidrag till att minska kommunalskatten i Botkyrka. Denna församling
sättes sålunda i en annan och av staten mera gynnad ställning än andra försam ^

Jag vill här icke förbigå, utan omnämner för fullständighetens skull, att
Tumba bruk, ehuru en statens inrättning, har i kommunalskatt alltifrån år 1775
erlagt ett belopp av 100 daler om året, som med 8 kronor 74 öre alltjämt utgår.

Jag har här visat, dels hurusom staten på två sätt, d. v. s. på en gång genom
bruket och genom församlingen, bidrar till lärarelönen vid Tumba skola och därigenom
höjer densamma till ett för en skola på landet med 100 barn alls icke avsett
belopp, dels hurusom staten, genom åtskilliga andra Tumba bruks prestanda ör
skolan lämnar bidrag till minskning av Botkyrka kommunalskatt. Och jag föreställer
mm att det svårligen kan tänkas, att staten härigenom vinner det som val var
ändamålet med statens uppoffringar, nämligen en alldeles särskilt god undervisning
för bruksbarnen, i varje fall icke en undervisning, som står på ett högre plan an
undervisningen för de barn i Tumba skola, som^ icke höra bruket till.

Vid dessa förhållanden har det länge synts mig riktigt, att upptaga den
fråkall till prövning, huruvida bruket med hänsyn till utvecklingens gång vidare
borde till skolan lämna här omförmälda bidrag, kontanta och in natura.

Härtill har under senaste tid tillkommit ännu en omständighet av betydelse
för frågans bedömande, en omständighet, som gör att frågan icke längre synes mig
böra undanskjutas. Genom de nya skattelagarna av år 1920 skall Tumba bruk i
likhet med annan statsegendom av icke särskilt i författningen undantagen natur
betala skatt till Botkyrka kommun för såväl jordbruksfastighet som annan fastighet
ävensom för inkomst av rörelse. Denna nya omständighet bidrager att kasta en
ännu skarpare belysning på de förhållanden jag här framlagt. „

När staten direkt lämnar församlingen bidrag till lärarelönerna och när lumba
bruk, ett statens verk, direkt genom sin skatt bidrager till utgifterna för församlingens
skolväsen samt då hela brukspersonalen på samma sätt som Övriga inbyggare
i Botkyrka är skyldig att med sina skatter bidraga till samma ändamål, synes mig
numera inga giltiga skäl kunna framdragas för att staten vidare skulle lämna bidrag
till Tumba skola

Rörande värdet av brukets prestanda med avseende på Tumba skola tillåter
lag mig hänvisa till hosgående av förvaltaren vid Tumba bruk gjorda tablå.

Vid bedömande av i vad mån dessa, av nuvarande folkskolläraren erhållna
förmåner kunna för bruket inbesparas, torde icke böra lämnas obeaktad den omständigheten
att, när den nuvarande folkskolläraren år 1908 anställdes, för platsen
var, utöver de naturaförmåner, vilka varje folkskollärare på landet har rätt att
fordra, och utöver hans av kommun erhållna lön, jämväl en viss å brukets stat
utgående kontant lön. Då skolläraren sålunda blivit antagen med sagda lön, torde

Bankoutskottets utlåtande Nr 73.

17

det måhända ställa sig svårt att vid en omändring av förhållandena rörande Tumba
skola fråntaga honom jämväl den kontanta lönen av 800 kronor. Om man därför
vill efterse, vilka belopp bortfalla från brukets stat, därest Tumba skola i möjligaste
mån göres likställd med andra skolor inom kommunen, bör man måhända från det
ovan nämnda kontanta belopp, som under 1920 utgick till läraren, avräkna dessa
800 kronor. I sådant fall skulle följande kostnader upphöra för bruket:

Dyrtidstillägg för läraren ............................ kronor 1,335: 9 6

Kostnad för läroböcker m. m.................... » 606: 4 9

tillsammans kronor 1,942:45.

Jag tillåter mig emellertid, beträffande här berörda kontanta lön av 800 kronor,
hänvisa till en på remiss avgiven tjänste P. M. från första revisionsbyrån i riksräkenskapsverket,
i vilken det uttalas den uppfattningen »att den å Tumba bruks
stat upptagna avlöningen till en lärare jämte dyrtidstillägg ävensom brukets övriga
prestanda för skolan» icke synas böra utgå.

Dessutom övertagas samtliga övriga av brukets hittills täckta utgifter av
Botkyrka församling.

Med avseende på ordnandet härefter av Tumba skola, borde det, synes mig,
från brukets sida icke möta hinder att å brukets mark å lämpligt ställe upplåta
tomt, där församlingen, för barnen vid Tumba bruk med omnejd, kunde åt sig få
uppföra en skola med uthus, skolplan och trädgård.

Intill dess att så sker kunde de lokaler, som hittills disponerats för skolan
och för dess lärarepersonal, få förhyras av Botkyrka församling. Bruket borde
givetvis förbehålla sig rätt att efter skälig uppsägningstid få disponera dessa lokaler
för sina ändamål. Såsom lämplig hyra vill jag föreslå:

För skollokalerna .................................................... kronor 1,200

» lärarebostäderna ............................................... » 1,050

» trädgården ......................... »_50__

tillsammans kronor 2,300.

I samband med här avhandlade synpunkter med avseende på Tumba skola
väckt fråga om eventuell återbäring av det dyrtidstillägg, som skolläraren uppburit
från riksbanken, synes mig vara av beskaffenhet att icke i detta sammanhang böra
upptagas till prövning.

För upphörande med Tumba bruks samtliga prestanda till skolan vid bruket
torde i första hand erfordras riksdagens beslut om borttagande ur staten för Tumba
bruks tjänstemän av däri upptagna avlöningsförmåner för skollärare, men synas
samtidigt i stället böra på övergångsstat upptagas samma löneförmåner för nuvarande
innehavare av befattningen, så länge han kvarstår.

Sedan riksdagen fattat beslut härom, lärer det tillkomma fullmäktige att
besluta om indragning av övriga från bruket för skolan utgående bidrag och förmåner
ävensom att bestämma över uthyrning av nuvarande skollokal in. m. i den
mån de ej behöva tagas i anspråk för brukets drift.

Med anledning av det ifrågasatta upphörandet av Tumba bruks prestanda till
folkskolan har jag lämnat skolrådet i Botkyrka församling tillfälle att avgiva yttrande
rörande Tumba bruks förhållande till skolväsendet inom församlingen, och har
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 samt. 57 käft. (Nr 71 — 73.) 3

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 73.

Skolöversty relsen.

Utskottet.

riksbankens ombudsman vid sammanträde med skolrådet den 26 innevarande april
lämnat de upplysningar i ärendet, som äro tillgängliga från fullmäktiges allmänna
protokoll.

Enligt protokoll från berörda sammanträde har skolrådet uttalat, att å dess
och Botkyrka församlings sida ingen anmärkning mot här ovan omförmälda åtgärder
eller motiveringen därför vore att framställa.

På grund av vad jag ovan anfört tillåter jag mig föreslå fullmäktige att hos
bankoutskottet hemställa, att utskottet ville utverka riksdagens beslut, att nu i
staten för Tumba bruks tjänstemän upptagna avlöningsförmåner till skolläraren
måtte ur staten utgå; samt

att å övergångsstat måtte uppföras samma förmåner till nuvarande skolläraren
E. It. Castegren så länge han kvarstår såsom lärare vid den folkskola, som av
Botkyrka församling hålles inrättad vid Tumba bruk eller dess omedelbara närhet.»

På anhållan av utskottet har skolöverstyrelsen anbefallts avgiva
yttrande i förevarande ärende; och har överstyrelsen i ett den 30 maj
1921 dagtecknat utlåtande anfört bland annat följande:

»För det framställda förslaget hava enligt, överstyrelsens uppfattning anförts
fullgiltiga principiella och statsfinansiella skäl. Överstyrelsen kan alltså ansluta sig
till syftet med den gjorda framställningen. Ej heller beträffande sättet för genomförande
av den ifrågasatta förändringen har överstyrelsen funnit anledning till någon
väsentlig invändning. I samband med överförande å övergångsstat av lönen till
folkskolläraren torde emellertid rättvisligen böra ställas garantier för att såväl folkskolläraren
som de lärarinnor, vilka nu äro anställda vid skolan, för framtiden bibehållas
vid samtliga de förmåner, som för närvarande äro dem tillförsäkrade.

Vad angår skollokaler och lärarbostäder, avser det föreliggande förslaget,
att de hittills för ändamålet använda, bruket tillhöriga lokalerna och bostäderna
skola tills vidare och i den mån de ej behöva tagas i anspråk för brukets drift,
mot hyra upplåtas till skoldistriktet. Enligt överstyrelsens mening förefinnas
emellertid, ej minst med hänsyn till nu rådande ekonomiska förhållanden, starka
skäl för att det, till förebyggande av att skoldistriktet för uppförande av nya skollokaler
och bostäder skulle nödgas vidkännas onödigt dryga kostnader i samband
med distriktets övertagande av ifrågavarande skyldigheter, träffas formlig överenskommelse,
att skoldistriktet skall under viss, ej alltför knappt tillmätt tid äga att,
mot erläggande av skälig hyresersättning, disponera de hittills för ändamålet använda,
bruket tillhöriga skollokalerna och bostäderna.»

Såsom av inspekterande fullmäktigens skrivelse framgår har den
folkskola, vilken ursprungligen av staten inrättats för undervisning av
barn till vid riksbankens pappersbruk i Tumba anställd personal så
småningom och i samma mån som folkskoleväsendet i landet utvecklats
kommit att bliva eu vanlig folkskola, i vilken bruksbefolkningens barn
utgöra endast ett mindretal. För avlönande av lärarpersonalen vid
skolan uppbär skoldistriktet statsbidrag enligt vanliga grunder. Icke

Bankoutskottets utlåtande Nr 73.

19

desto mindre utgår fortfarande av riksbankens medel viss kontant lön
jämte dyrtidstillägg till skolläraren. Det förhållandet har härigenom
uppstått, att bidrag av statsmedel till lärarens avlöning utgår samtidigt
från två olika anslag, uppförda det ena i riksstaten och det andra ä
riksbankens utgiftsstat. Härtill kommer, att de skyldigheter med avseende
å lärarbostäder, skollokaler och undervisningsmateriell, som enligt
gällande författningar påvila skoldistrikt, för ifrågavarande skola fullgöras
av bruket, medan brukspersonalen likväl i skattehänseende är
likställd med församlingens övriga invånare. Genom dessa omständigheter
har Botkyrka församling, vad skolväsendet angår, försatts i en
annan och av staten mer gynnad ställning än övriga församlingar i
landet.

I syfte att åstadkomma en förändring härutinnan har nu föreslagits,
icke blott att den i staten för Tumba bruks tjänstemän uppförda
avlöningen till skolläraren skulle ur staten avföras utan även att
samtliga övriga till skolan från bruket utgående bidrag och förmåner
skulle upphöra. Skoldistriktet skulle således i enlighet med gällande
bestämmelser rörande folkskoleväsendet helt övertaga skyldigheten
att hålla skollokaler, lärarbostäder och erforderlig undervisningsmateriell.

Mot vad fullmäktige sålunda föreslagit har utskottet icke funnit
något att erinra. Beträffande sättet för genomförande av den föreslagna
förändringen har utskottet emellertid ansett sig böra biträda den av
skolöverstyrelsan uttalade uppfattningen, att utom skolläraren även de
för närvarande vid brukets skola anställda lärarinnorna böra för framtiden
bibehållas vid de förmåner, som nu äro dem tillförsäkrade från
Tumba bruk, ävensom att formlig överenskommelse bör träffas mellan
bruket och Botkyrka församlings skoldistrikt angående den tid, under
vilken skoldistriktet må äga att, mot erläggande av skälig hyresersättning,
disponera de av bruket hittills upplåtna skollokalerna och lärarbostäderna.
Det torde böra ankomma på fullmäktige att vidtaga de
åtgärder, som i dessa avseenden kunna påfordras.

Under åberopande av det anförda får utskottet sålunda hemställa,

att riksdagen, med bifall till fullmäktiges i riksbanken
förevarande framställning, må besluta,

att nu i staten för Tumba bruks tjänstemän upptagna
avlöningsförmåner till skolläraren må ur staten
utgå; samt

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 73.

att å övergångsstat må uppföras samma förmåner
till nuvarande skolläraren E. R. Castegren, så
länge han kvarstår såsom lärare vid den folkskola,
som av Botkyrka församling hålles inrättad vid Tumba
bruk eller dess omedelbara närhet.

Stockholm den 7 juni 1921.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 70.

STOCKHOLM, ISAAC M ARGUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.