Bankoutskottets utlåtande Br 70.

1

Nr 70.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1921 kl. 9 f. m.

Utlåtande, angående reglering av avlöningsförhållanden m. m. vid
riksdagens verk.

I anledning av framställningar från fullmäktige i riksbanken och
i riksgäldskontoret uppdrog Kungl. Maj:t den 18 juni 1920 åt löneregleringskommittén
att i samband med utförandet av det kommittén den 31
december 1919 meddelade uppdrag att verkställa utredning beträffande
definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartementen, centrala
ämbetsverken och fångvårdsstaten verkställa utredning och avgiva
förslag till ny lönereglering för riksbankens resp. riksgäldskontorets personal.

Vidare har Kungl. Maj:t, i anledning av framställning från styrelsen
för riksdagsbiblioteket, den 10 december 1920 uppdragit åt löneregleringskommittén
att, i samband med utförandet av nyssnämnda uppdrag, verkställa
utredning och avgiva förslag till ny lönereglering för riksdagsbibliotekets
personal.

Därjämte har i en inom riksdagens andra kammare av herr Pettersson
i Södertälje väckt, till bankoutskottet hänvisad motion nr 114 förslag
framställts om förhöjd avlöning åt riksdagens justitieombudsman och riksdagens
militieombudsman samt tjänstemännen å deras expeditioner. I anledning
härav har utskottet i vederbörlig ordning anhållit om utverkande
av Kungl. Maj:ts befallning till förenämnda kommitté att avgiva och till
utskottet inkomma med utlåtande i detta ärende.

Med skrivelse den 16 april 1921, som den 26 samma månad inkommit
till bankoutskottet, har kommittén överlämnat betänkande angående
reglering av löneförhållanden m. m. för samtliga riksdagens verk,
innefattat i delen LXIV av kommitténs tryckta betänkanden.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 samt 56 Käft. (Nr 70.)

1

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

Utskottet.

Enligt vad som framgår av kommitténs berörda skrivelse, hava vid
behandlingen av ifrågavarande ärende såsom särskilda ledamöter i kommittén
deltagit fullmäktigen i riksbanken R. Norberg och bankosekreteraren
E. Langborg, fullmäktigen i riksgäldskontoret greve G. Lagerbjelke samt
justitieombudsmannen och militieombudsmannen. Dessutom hava såsom
sakkunniga biträden varit inkallade representanter för tjänstepersonalen
vid här ifrågavarande verk.

Över betänkandet hava yttranden till utskottet avgivits den 28
april 1921 av fullmäktige i riksbanken samt den 2 maj 1921 av fullmäktige
i riksgäldskontoret och av styrelsen för riksdagsbiblioteket. Dessa
yttranden äro såsom bilagor fogade vid detta utlåtande.

Vidare hava justitieombudsmannen och militieombudsmannen inför
utskottet personligen redogjort för de med löneregleringen sammanhängande
förhållandena vid deras expeditioner ävensom beträffande dessa
framfört vissa önskemål.

Dessutom hava till utskottet inkommit framställningar dels från
riksbankstjänstemännens förening dels ock från olika grupper av tjänstemän
inom riksbanken.

I avseende å den av kommittén förebragta utredningen jämte de
vid betänkandet fogade reservationer får utskottet hänvisa till berörda
betänkande.

Genom det avlöningsreglemente, som jämlikt 1919 års riksdags beslut
utfärdats för tjänstemän vid de s. k. kommunikationsverken, har ett
gemensamt lönesystem för dessa verk kommit till stånd, varjämte åtskilliga
i lönetekniskt hänseende nya principer vunnit tillämpning. I
anslutning härtill uppgjordes av löneregleringskommittén förslag till ny
definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartementen och
de centrala ämbetsverken; och har riksdagen numera i huvudsak godkänt
nämnda förslag. Sedan alltså huvudgrunderna för det nya lönesystemet
blivit av riksdagen godkända för tillämpning på förenämnda befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen, har löneregleringskommittén
för sin del icke ansett någon tvekan böra råda rörande lämpligheten att
tillämpa samma huvudgrunder vid revision av löneförhållandena inom
riksdagens verk, på det att därigenom inom denna del av statsförvaltningen
måtte bliva gällande den enhetlighet i avlöningsgrunder, som man
önskat genomföra med ifrågavarande lönesystem.

Kommittén har därför förordat, att i anslutning härtill nya lönebestämmelser
utfärdas för befattningshavare vid riksdagens verk, under
vilken benämning kommittén sammanfattat riksbanken, riksgäldskontoret,

llankoutekottets utlåtande Nr 70.

3

riksdagens hus, riksdagsbiblioteket samt justitie- ocli militieombudsmansexpeditionerna.
Då de särskilda för dessa verk gällande lönestaterna
redan nu i ett flertal hänseenden vore till sina huvuddrag likformiga,
har kommittén funnit det lämpligast, att, med det för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk inom den civila statsförvaltningen
antagna avlöningsreglemente såsom mönster, ett gemensamt avlöningsreglemente
fastställdes för befattningshavare vid riksdagens verk.

I den mån för något av dessa verk vissa föreskrifter av beskaffenhet
att icke böra ingå i avlöningsreglementet funnits erforderliga,
hava särskilda bestämmelser härom synts böra av riksdagen meddelas.

Bankoutskottet delar kommitténs uppfattning därom, att de nya
löneprinciper, sotn på sätt ovan nämnts godkänts för stora grupper av
statens befattningshavare, vinna tillämpning jämväl vid den revision av
löneförhållandena inom riksdagens verk, som nu blivit ifrågasatt.

Kommittén har emellertid erinrat om de särskilda förhållanden,
som vore rådande inom riksbanken; och har kommittén, med hänsyn till
det ekonomiska ansvar, som vilade på en avsevärd del av riksbankens
personal och som ansetts böra ställa denna personal i avlöningshänseende
på ett högre plan än eljest vore erforderligt, funnit sig ej kunna
lämna obeaktat, hurusom befattningshavarna vid riksbanken på grund av
gällande bestämmelser om entledigande icke i allo vore tillförsäkrade den
mera tryggade tjänsteställning, som i allmänhet tillkomme innehavare av
ordinarie statstjänster. Vid 1914 års lönereglering ifrågasattes icke någon
ändring i de uti berörda hänseende för riksbankens personal då bestående
undantagsförhållandena; och har kommittén icke heller nu funnit anledning
härtill.

Bankoutskottet, som delar den av kommittén sålunda uttalade
''mening, har vid granskning av kommitténs föreliggande förslag i stort
sett kunnat ansluta sig till detsamma. Utskottet har emellertid i vissa
hänseenden funnit skäl till avvikelser från kommitténs förslag.

Med hänsyn till den knappa tid, som för behandlingen av ifrågavarande
ärende stått utskottet till buds, har utskottet — även om utskottet
på vissa punkter ej kunnat helt godkänna den av kommittén anförda
motiveringen — ansett särskild motivering erforderlig, endast i den
mån förändringar i kommitténs förslag ifrågasatts.

Utskottet vill först till behandling upptaga frågan om de särskilda
ordinarie tjänsternas placering å löneplanen.

Beträffande 13:de lönegraden har kommittén erinrat, att den nuvarande
andra tjänstegraden vid riksbankens huvudkontor och två största

Ang. löneplanen.

13:de lönegraden.

4

Bankoutekottets utlåtande Nr 70.

16:e lönegraden.

avdelningskontor samt i riksgäldskontoret vore i avlöningshänseende ställda
mellan första och andra normalgraderna och att i anslutning härtill dithörande
tjänster skulle med oförändrad lönenivå komma i fjortonde lönegraden.
Kommittén har emellertid vid den närmare gradering av olika
tjänster, vartill den nya löneplanen lämnade tillfälle, ansett, att vissa av
ifrågavarande befattningar, med hänsyn till arbetets beskaffenhet och därmed
förenat tjänsteansvar, vid en fullt rättvis bedömning borde kunna
vidkännas någon relativ minskning i avseende på sin löneställning och
hade kommittén därför stannat vid förslag att placera dessa befattningar
i trettonde lönegraden. Sålunda har kommittén ansett, att till nämnda
grad borde hänföras 25 tjänster vid huvudkontoret, 3 vid kontoret i
Göteborg och 2 vid kontoret i Malmö samt 2 i riksgäldskontoret. Återstående
tjänster i den nuvarande andra tjänstegraden vid nämnda verk
hava föreslagits skola placeras i fjortonde lönegraden.

Vad beträffar den av kommittén sålunda verkställda uppdelningen
av de nuvarande andragradstjänsterna, synes densamma vara tämligen
godtycklig. Det lärer nämligen enligt utskottets mening knappast låta
sig göra att efter objektiva grunder verkställa en uppdelning av ifrågavarande
tjänster, vilka med hänsyn till arbetets beskaffenhet torde få
anses vara väsentligen ensartade. Under sådana förhållanden har utskottet
icke ansett sig kunna biträda kommitténs förslag, att vissa av nu
jämställda befattningshavare skulle få vidkännas en relativ löneminskning.
Utskottet vill därför föreslå, att samtliga befattningar i riksbanken
och i riksgäldskontoret inom den nuvarande andra graden hänföras
till den 14:e lönegraden.

I nuvarande 3:e graden är upptagen en andre bankosekreterare
och har kommittén ansett denne tjänsteman böra placeras i 16:e lönegraden,
varjämte för erhållande av likformighet med en sekreterarbefattning
i riksgäldskontoret benämningen andra bankosekreterare skulle
utbytas mot sekreterare. Den ifrågavarande befattningen inrättades vid
1917 års riksdag och framhölls därvid, att det skulle åligga dess innehavare
att jämte bankosekreteraren övervaka och ansvara för arbetet å
fullmäktiges och ombudsmannens expeditioner samt vid alla tillfällen, då
bankosekreteraren vore frånvarande, övertaga dennes funktion.

Inom utskottet har ifrågasatts att med hänsyn till arten och beskaffenheten
av de göromål, som åligga andre bankosekreteraren, uppföra
denna befattning i 17:e lönegraden. Utskottet har likväl icke velat motsätta
sig att, såsom kommittén föreslagit, befattningen för framtiden upptages
i 16:e lönegraden. Detta skulle emellertid för den nuvarande andre

Bankoutxkottets utlåtande Nr 70.

5

bankosekreteraren innebära en nedsättning av den tjänsteställning, denne
hittills intagit, en nedsättning, som utskottet med hänsyn till hans långvariga
och väl vitsordade tjänstgöring ansett icke böra ifrågakomma. Utskottet
har därför funnit sig böra föreslå eu särskild bestämmelse av
innehåll, att den nuvarande innehavaren av befattningen må, så länge
han kvarstår i densamma, erhålla en mot 17:e graden svarande tjänsteställning
och således, med bibehållande av den nuvarande benämningen
andre bankosekreterare, åtnjuta avlöning och pension med samma belopp
som till sistnämnda grad hänförda befattningshavare.

Kommittén har till den 18:e lönegraden hänfört bland annat två
av bankokommissarierna, nämligen den kommissarie, som förestår revisionsavdelningen,
benämnd förste revisor, samt den kommissarie, som
förestår riksbankens bokföringsavdelning. Övriga bankokommissarier
skulle däremot placeras i den 20:e lönegraden. Kommittén har härvidlag
icke varit enhällig, i det att två av dess särskilda ledamöter, nämligen
representanterna för riksbanken, påyrkat, att samtliga befattningar i
fjärde graden måtte hänföras till 20:e lönegraden. Fullmäktige i riksbanken
hava också anslutit sig till denna avvikande mening och beträffande
förste revisorn erinrat, att göromålen i dennes tjänst vore förenade
med sådant ansvar och av sådan betydelse för riksbankens inre förvaltning,
att det enligt fullmäktiges mening ej vore lämpligt eller tillrådligt,
att han placerades i en lägre lönegrad än övriga avdelningschefer.
Vidare hava fullmäktige i avseende å chefen för bokföringsavdelningen
framhållit, hurusom arbetet med ledningen av riksbankens huvudbokföring
och upprättandet av bankens bokslut prövats vara av så krävande
art, att detsamma borde anförtros åt en tjänsteman i kommissariegrad.

Utskottet delar den av fullmäktige sålunda uttalade meningen.
Särskilt med hänsyn till kontrollen och revisionen inom riksbankens inre
förvaltning synes det nödvändigt, att föreståndaren för revisionsavdelningen
erhåller samma tjänsteställning som övriga bankokommissarier. Beträffande
föreståndaren för bokföringsavdelningen fullgör denne ett särdeles
ansvarsfullt och viktigt arbete, vilket icke kan anses inskränka sig
till rena bokhållerigöromål. Under sådana förhållanden har utskottet
funnit vägande skäl tala för att även här ifrågavarande kommissarier hänföras
till 20:e lönegraden.

Kommittén har föreslagit, att vid riksbankens huvudkontor måtte
inrättas 8 nya kvinnliga biträdesbefattningar, av vilka 4 skulle placeras
i 5:e och 4 i 3:e lönegraden i löneplanen för kvinnliga tjänstemän, samt
vid vartdera av riksbankens avdelningskontor i Göteborg och Malmö två

18:e lönegraden.

Kvinnliga

biträden.

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

i 3:e lönegraden. Då för närvarande vid huvudkontoret tjänstgöra 26
extra kvinnliga biträden, har utskottet för att förbättra proportionen mellan
de extra och de ordinarie biträdena ansett sig böra föreslå, att ytterligare
o nya ordinarie befattningar för kvinnliga tjänstemän uppföras med
placering i l:a lönegraden. På enahanda sätt torde vid riksgäldskontoret,
utöver av kommittén föreslagna 6 befattningar, ytterligare 3 sådana böra
upptagas i staten. Ifrågavarande tjänstemän i första lönegraden torde,
i likhet med vad som gäller inom kommunikationsverken, böra benämnas
kontorsbiträden.

Förslag till Kommitténs förslag till gemensamt avlöningsreglemente för befatt regfementé.

ningshavare vid riksdagens verk ansluter sig i allt väsentligt till det av
1921 års riksdag antagna avlöningsreglementet för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.

Vid utarbetandet av förslaget till avlöningsreglemente för riksdagens
verk bar emellertid kommittén funnit jämkningar i förberörda reglemente
uti åtskilliga avseenden nödvändiga.

De bestämmelser och föreskrifter, som enligt nyssnämnda reglemente
skola i skilda hänseenden meddelas av Kungl. Maj:t och riksdagen,
hava beträffande riksdagens verk av kommittén ansetts böra beslutas
endast av riksdagen. Där enligt reglementet för den civila statsförvaltningen
det tillkommer Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser, föreskrifter
eller medgivanden, bar kommittén beträffande riksdagens verk
funnit sådana i regel böra meddelas av fullmäktige i riksbanken och
i riksgäldskontoret gemensamt.

I sistnämnda avseende bar utskottet icke kunnat ansluta sig till
kommitténs förslag. Det synes nämligen icke vara nödvändigt eller ens
lämpligt, att för avgörande av sådana frågor, som av kommittén föreslagits
skola hänföras till gemensam behandling, såsom till exempel anställande
av gift kvinna, fastställande av grunder för erhållande av läkarvård, förflyttning
till annan tjänst m. m., samtliga fullmäktige i riksbanken och
i riksgäldskontoret sammanträda, utan torde bär ifrågavarande uppdrag
lämpligen böra anförtros åt en särskild delegation. Beträffande sammansättningen
av denna delegation, för vilken instruktion torde böra utfärdas
av bankoutskottet, synes densamma böra bestå av fem personer, nämligen
två av fullmäktige i riksbanken och två av fullmäktige i riksgäldskontoret,
utsedda av respektive fullmäktige för en tid av ett år, samt ordföranden i
styrelsen för riksdagsbiblioteket, varjämte i ärenden, som angå justitie- och
militieombudsmansexpeditionerna, vederbörande ombudsman bör deltaga i
avgörandet. I anslutning härtill har utskottet efter samråd med depute -

/iankoutnkottets utlåtande Nr 70.

7

rade i riksbanken och i riksgäldskontoret vidtagit hiirav betingade ändringar
i de av kommittén utarbetade förslagen till avlöningsreglemente och bestämmelser
i fråga om rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid riksdagens
verk, varjämte utskottet föreslagit införandet av en särskild paragraf,
innefattande bestämmelser angående förenämnda delegerade.

Åt dessa delegerade torde jämväl böra överlåtas att utfärda nödiga
föreskrifter i fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka
avlöningsreglementet skulle äga tillämpning.

För de fall, som omförmälas i 26 § punkt 2 och 27 §, vilka avse
ersättning för vissa resor samt för flyttningskostnad m. m., har utskottet,
då dessa bestämmelser i tillämpningen i allmänhet torde komma att beröra
endast riksbanken, ansett det vara tillfyllest, att avgörande träffas av den
styrelse, varunder tjänstemannen lyder. Liknande ändring har utskottet
ansett sig böra föreslå i 30 §, som innehåller bestämmelser angående utbetalande
av särskild gottgorelse till tjänsteman. I samband härmed har
utskottet även föreslagit vissa ändringar av redaktionell art i syfte att
bringa de olika stadgandena i närmare överensstämmelse med varandra.

I 1 § av avlöningsreglementet för den civila statsförvaltningen Fullmakt i
föreskrives, att ordinarie befattningar skola, med de i punkt 1 av samma vissa ?alL
paragraf angivna undantag, tillsättas genom fullmakt eller genom konstitutorial.
Ehuru fullmakt nu förekommer vid vissa befattningar inom
riksdagens verk, har kommittén, med hänsyn till att fullmakten, på grund
av förefintliga bestämmelser om entledigande av befattningshavare i riksbanken
och riksgäldskontoret, för dessa ej har samma betydelse som för
statstjänstemän i allmänhet, ansett, att för framtiden även för ifrågavarande
befattningar i riksdagens verk fullmakten bör utbytas mot konstitutorial.

Detta innebär alltså, att även de uti 20:e lönegraden upptagna
tjänstemännen i riksbanken skulle tillsättas genom konstitutorial. Kommitténs
förslag härutinnan har utskottet icke kunnat biträda. Utskottet
anser nämligen att, så länge den nuvarande organisationen av riksbanken
äger bestånd, det måste betraktas såsom ett oeftergivligt villkor att ifrågavarande
tjänstemän bibehållas vid den särskilda ställning, som de för
närvarande intaga och vilken för övrigt har gammal hävd. Bestämmelser
härom hava införts i 1 §.

För de fall, där enligt kommitténs förslag avgörandet skulle över- Besvärsrätt.
låtas åt fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamt, har
kommittén icke ansett någon särskild föreskrift angående besvär överbeslut
i dylika frågor erforderlig. Det synes emellertid vara nödvändigt,
att i avlöningsreglementet införa en sådan bestämmelse; och har utskottet

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

fördenskull ifrågasatt en ny paragraf, innehållande föreskrift att den, på
vars rätt delegerades beslut kan inverka, må hos bankoutskottet anföra
besvär. De sålunda föreslagna bestämmelserna ansluta sig till gällande
föreskrifter för riksbanken, riksgäldskontoret och riksdagsbiblioteket i
detta ämne.

Lönenämnd. I likhet med kommittén har utskottet ansett, att en särskild löne nämnd

bör finnas för riksdagens verk med åligganden i enlighet med
vad som finnes angivet i avlöningsreglementet för den civila statsförvaltningen.
Det torde emellertid ur principiell synpunkt få anses vara
mindre lämpligt, att nämnden utses av fullmäktige i riksbanken och i
riksgäldskontoret gemensamt. Utskottet föreslår därför, att valet av lönenämnd
anförtros åt bankoutskottet, som jämväl torde böra fastställa instruktion
för nämnden ävensom meddela bestämmelser om ersättning åt
nämndens medlemmar m. m.

Särskilda Vad angår kommitténs förslag till särskilda bestämmelser angående

heStåremlöertillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens
ningsregle- verk, torde det icke vara erforderligt att här särskilt föreskriva, att lönen
mentet. fgr övermaskinisten jämväl innefattar ersättning för tillsyn å de elektriska
anläggningarna i riksdagshuset m. m., då detta arbete åligger honom
enligt gällande instruktion.

I anslutning till vad som ifrågasatts beträffande nuvarande andre
bankosekreteraren har vidare en tilläggsbestämmelse av förut angivet
innehåll här föreslagits.

Befattnings- Å övergångsstat finnes för närvarande inom riksdagens verk upp havare

a fgr(j bland andra vaktmästaren vid avdelningskontoret i Göteborg Gustaf
°Verstat.9S Alfred Hansson, vilken enligt beslut av 1904 års riksdag åtnjuter personlig
tillökning av sina tjänstgöringspenningar med 100 kronor om året,
ett belopp som kvarstod jämväl vid 1914 års lönereglering. Då enligt
kommitténs mening denne befattningshavare torde finna med sin fördel
förenligt att ingå på den nu föreslagna staten, har hans upptagande
på övergångsstat åtminstone för närvarande icke funnits vara erforderligt.

I likhet med fullmäktige finner emellertid utskottet det vara fullt
överensstämmande med riksdagens förut angående Hansson fattade beslut,
att även vid denna lönereglering för honom å övergångsstat uppföres
det personliga arvode, som utöver anslagen avlöning av riksdagen tillerkänts
honom.

Pensionsför- I huvudsaklig anslutning till de pensionsföreskrifter, som gälla be hållanden.

häftande befattningshavarna vid det största av riksdagens verk, riksbanken,
har kommittén med beaktande jämväl av de numera godkända pro -

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

9

visoriska pensionsbestämmelserna för tjänstemän inom den civila statsförvaltningen,
framlagt förslag till bestämmelser i fråga om rätt till
pension för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk. Pensionsåldern
har av kommittén föreslagits till 67 år i stället för, såsom nu gäller för
riksbanken och riksgäldskontoret, 65 år.

Med hänsyn till arten av det ansträngande arbete, som åligger
befattningshavarna inom riksbanken, har utskottet ansett en utsträckning
av pensionsåldern icke vara förenlig med bankens intressen och därför
föreslagit, att den nuvarande pensionsåldern bibehålies oförändrad. Av
enahanda skäl torde även för befattningshavarna vid riksdagens hus böra
fastställas nyssnämnda lägre pensionsålder. Utskottet förutsätter därvid,
att vederbörande myndighet kommer att begagna sig av den i 8 § av
de föreslagna pensionsbestämmelserna medgivna befogenheten att låta
med pensionsberättigad tjänstemans avsked anstå, där så prövas lämpligt.

Beträffande riksbankens mindre avdelningskontor har kommittén Återgång
ifrågasatt vissa organisatoriska ändringar av mera omfattande betydelse. 0^nfs^0n
Sedan under åren 1914, 1915 och 1916 vid nio av kontoren genom- av vissa utav
förts viss förenklad organisation, har såväl av kontorsföreståndarna vid
dessa kontor som från fullmäktiges sida framhållits, hurusom denna för- kontor.
enklade organisation numera icke kunde anses i alla avseenden ändamålsenlig,
dels med hänsyn till den omfattning riksbankens rörelse
numera tagit, dels ock ur kontrollsynpunkt.

Fullmäktige hava fördenskull funnit sig övertygade om behovet av
en återgång vid nämnda kontor till samma organisation av styrelsen och
liknande uppsättning av tjänstemän som vid övriga avdelningskontor å
andra orter än Göteborg och Malmö. Kommittén har ansett sig böra
ansluta sig till fullmäktiges sålunda angivna ståndpunkt och förordat,
att styrelserna för ifrågavarande nio kontor erhålla liknande sammansättning
som vid andra mindre avdelningskontor ävensom att vid vart
och ett av dessa kontor ånyo tillsättes en kamrerare.

Även utskottet delar den av fullmäktige och kommittén företrädda
uppfattningen, att ifrågavarande nio kontor böra erhålla samma organisation
som övriga mindre kontor. Fn sådan förändring torde särskilt
ur kontrollsynpunkt vara erforderlig. Ett genomförande av förslaget
synes utskottet därjämte stå i överensstämmelse med den uppfattning,
som vid åtskilliga tillfällen gjort sig gällande inom riksdagen och särskilt
inom andra kammaren i fråga om önskvärdheten av att avdelningskontoren
i större utsträckning trädde i direkt förbindelse med allmänheten
och lärer för övrigt utgöra en nödvändig förutsättning för att riksbanken

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 samt. 56 käft. (År 70.) 2

10

Bankoutskottets utlåtande Nr W.

även vid ifrågavarande kontor skall kunna på ovan antytt sätt utvidga
sin verksamhet.

Såsom en följd av den föreslagna förändringen skulle nu utgående
särskilda kassavårdararvoden å sammanlagt 6,300 kronor icke vidare
erfordras.

Jämväl i ett annat avseende har utskottet ansett sig böra särskilt
beröra kommitténs förslag rörande vissa organisatoriska spörsmål. Kommittén
har föreslagit, att två av de fyra extra ordinarie eldare, som för
närvarande hava sysselsättning i riksdagens hus, skulle uppföras på ordinarie
stat. Visserligen torde det kunna ifrågasättas, huruvida en så stor
personal verkligen erfordras och under hela året kan beredas full sysselsättning.
Då emellertid tillfälle till utförande av reparationsarbeten under
sommarmånaderna alltid torde förefinnas, har utskottet, om än med tvekan,
funnit sig böra biträda kommitténs förslag.

I samband härmed har utskottet ansett sig böra föreslå, att biträdande
maskinisten måtte benämnas biträdande maskinist och reparatör.
Justitieom- Utskottet har slutligen att yttra sig angående avlöningsförhållanden

hochZiiitie^Pv justitieombudsmannen och militieombudsmannen samt tjänstemännen
ombudsman- å deras expeditioner.

tjäZsteTän- Vad först angar justitieombudsmannen och militieombudsmannen,

nen å deras hava dessa icke ansetts böra medtagas i avlöningsreglementet för riksdaexpeditio-
gens ver}j_ Då <je eniigt regeringsformen skola i alla avseenden anses
lika med Konungens justitiekansler, åtnjuta de för närvarande, i likhet
med denne, en avlöning av 11,000 kronor eller samma avlöning som
generaldirektörer i normalgrad. Därtill kommer en tillfällig löneförbättring
av 1,500 kronor. Från och med år 1922 erhåller justitiekanslern
liksom flertalet generaldirektörer en avlöning av 17,040 kronor, motsvarande
3:e lönegraden i avdelning A i löneplanen uti avlöningsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,
tillhörande den civila statsförvaltningen.

I den här ovan omförmälda motionen, till vilken utskottet tillåter
sig att hänvisa, har hemställts, att avlöningen till justitie- och militieombudsmännen
måtte från och med år 1922 utgå med ett arvode av
19,000 kronor eller samma belopp, som enligt nyssberörda avlöningsreglemente
kommer att utgå till vissa generaldirektörer, vilkas befattningar
tillsättas genom förordnande på viss tid.

Kommittén har emellertid ansett, att ifrågavarande avlöning fortfarande
borde sättas lika med vad i detta hänseende blivit bestämt för
justi tiekanslern, eller alltså till 17,040 kronor, att utgå som arvode.

BankoutakottetH utlåtande Nr 70.

11

Utskottet ansluter sig för sin del till kommitténs uppfattning i detta
avseende.

Enligt gällande instruktioner äga riksdagens ombudsmän att antaga
och entlediga tjänstemännen vid sina expeditioner. I enlighet härmed
hava dessa tjänstemän antagits förmedelst förordnanden, vilka när som
helst kunnat återkallas.

Kommittén, som till prövning upptagit spörsmålet om beredande
åt ifrågavarande tjänstemän av en fastare anställning, än de hittills
innehaft, har därvid kommit till den uppfattningen, att övervägande skäl
talade för en sådan fastare anställning. Med hänsyn till tjänstemännens
ständigt ökade arbetsbörda och vikten av deras befattningar, som gång
efter annan måst föranleda vissa tjänsters överflyttande till högre lönegrad,
har kommittén ansett det icke vara mera än rimligt, att befattningarnas
innehavare erhölle eu lika tryggad ställning, som tillkomme
tjänstemän i motsvarande lönegrader inom riksbanken och riksgäldskontoret,
och därför hemställt, att tjänstemännen å ifrågavarande expeditioner
i samband med förevarande lönereglering måtte beredas ordinarie
anställning.

I likhet med en reservant inom kommittén har utskottet icke kunnat
biträda förslaget, att expeditionssekreterarbefattningarna uppföras på
ordinarie stat. Genom en dylik åtgärd torde nämligen möjligheten
minskas att vid varje tidpunkt hålla dessa tjänster besatta på ett fullt
tillfredsställande sätt. Utskottet har därför ansett, att expeditionssekreterarna
fortfarande böra tillsättas genom förordnande och förutsätter
därvid, att dessa befattningar komma att betraktas såsom övergångsplatser.
Avlöningen torde, såsom kommittén ifrågasatt, böra bestämmas
till samma belopp, som tillkommer byråchef, varjämte utskottet, i anslutning
till vad såväl justitieombudsmannen som militieombudsmannen
inför utskottet uttalat, ansett benämningen expeditionssekreterare böra
utbytas mot byråchef.

Vad övriga befattningshavare vid justitieombudsmannens och militieombudsmannens
expeditioner angår, har utskottet icke haft något att
erinra mot att de uppföras på ordinarie stat liksom icke heller mot de
föreslagna avlöningsbeloppen. Emellertid torde, såsom en garanti för
möjligheten att vid ifrågavarande expeditioner erhålla de mest kvalificerade
personer, det böra beredas vederbörande ombudsman tillfälle att,
där så anses erforderligt, under viss kortare tid före tjänstens tillsättande,
pröva vederbörandes skicklighet för densamma. En föreskrift i sådant syfte
har införts i förslaget till särskilda bestämmelserna till avlöningsreglementet.

För att bereda möjlighet för den nuvarande innehavaren av byrå -

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

Avlönings stater.

intendentsbefattningen å militieombudsmansexpeditionen, vilken innevarande
år uppnår en ålder av 65 år och på grund härav vid ett ledigförklarande
av tjänsten icke torde kunna ifrågakomma till densamma, att
kvarstå i tjänst intill dess han uppnått den av utskottet förordade pensionsåldern
av 67 år, har dessutom föreslagits en övergångsbestämmelse
av innehåll att med tillsättandet av ifrågavarande befattning må anstå
under högst två år.

Förslaget om uppförande av några tjänstemän på ordinarie stat
påkalla vissa ändringar i de för ombudsmännen gällande instruktioner,
varom förslag i vederbörlig ordning torde komma att föreläggas riksdagen.

Vad angår de av kommittén föreslagna lönestaterna för riksbanken
och riksgäldskontoret, torde de av utskottet föreslagna ändringarna beträffande
placeringen av vissa tjänster icke vara av beskaffenhet att
påkalla någon ändring i de uti staterna upptagna kostnadsbeloppen, vilka
för övrigt uppförts såsom förslagsanslag.

Under åberopande av vad sålunda förekommit får utskottet hemställa,

l:o) att riksdagen må beträffande befattningshavare
vid riksdagens verk;

a) godkänna det vid detta utlåtande fogade förslag
(bil. 1) till avlöningsreglemente för befattningshavare
vid riksdagens verk jämte vid sagda reglemente
fogad tjänsteförteckning;

b) godkänna det vid detta utlåtande fogade förslag
(bil. 2) till särskilda bestämmelser angående tilllämpning
av avlöningsreglementet för befattningshavare
vid riksdagens verk;

c) godkänna det vid detta utlåtande fogade förslag
(bil. 3) till bestämmelser i fråga om rätt till pen -

sion för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk;

d) medgiva, att från och med år 1922 avlöningen
till expeditionssekreterarna vid justitie- och militieombudsmansexpeditionerna,
benämnda byråchefer, må utgå
med samma belopp och efter enahanda grunder, som
enligt ovan omförmälda avlöningsreglemente gälla för
befattningshavare i 20:e lönegraden;

e) medgiva, att delegerade, som omförmälas i
34 § av avlöningsreglementet för befattningshavare
vid riksdagens verk, må, i huvudsaklig överensstäm -

Bankoutskottets utlåtande Nr 10.

13

melse med de av löneregleringskommittén i dess betänkande
angående reglering av löneförhållanden m. m.
vid riksdagens verk angivna grunder, utfärda nödiga
bestämmelser i fråga om övergång på ny stat för de
tjänstemän, å vilka avlöningsreglementet skulle äga
tillämpning;

f) besluta, att, där tjänsteman, å vilken det föreslagna
avlöningsreglementet skulle äga tillämpning, enligt
dittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära
någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning
som tillfällig löneförbättring — i förskott, skall
vid ingången av januari månad 1922 till honom utbetalas
ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle
hava i den befattning, han vid utgången av år 1921
innehade, i förskott uppburit för januari månad 1922,
om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande, vilket belopp för tjänsteman,
som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad jämte
bränsle och belysning men enligt de föreslagna nya
bestämmelserna för framtiden ej skall åtnjuta dylik
förmån, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets
uppskattning, av denna förmån för en månad;

g) medgiva, att kostnaderna för senast berörda
övergångsanordning må bestridas av de i vederbörande
stater föreslagna anslagsposterna till avlöning åt ordinarie
tjänstemän;

h) medgiva, att kostnaderna för de förmåner,
som omförmälas i 7, 25, 26, 27, 28 och 31 §§ av förslaget
till avlöningsreglemente, må bestridas i enlighet
med de grunder, löneregleringskommittén i sitt förut
omförmälda betänkande angivit;

i) medgiva, att, därest delegerade, som omförmälas
i 34 § av avlöningsreglementet för befattningshavare
vid riksdagens verk, så finna erforderligt, den
i berörda reglemente omförmälda lönenämnden må träda
i verksamhet redan under år 1921; och

j) fastställa stater för vederbörande verk i överensstämmelse
med vid detta utlåtande fogade förslag
(bil. 4); samt

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

2) att förenämnda motion II: 114 må anses besvarad
genom vad utskottet här ovan hemställt.

Stockholm den 7 juni 1921.

På bankoutskottets vägnar:
EMIL KRISTENSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson, öhngren, Vindahl, Wigforss, Walles, Andersson
i Hägelåkra och Malmberg samt

av andra kammaren: herrar Eristensson, Gustafsson i Örebro, Janson i Kungsör,
Sommelius, Ryberg, Borggren, Wikström och Bäcklund.

Reservationer

i fråga om löneplanen:

av herr Bäcklund, som inom utskottet yttrat, dels att brandmästaren
och övervaktmästaren samt maskinisten, båda vid riksbankens huvudkontor,
måtte placeras i 7:e lönegraden, dels ock att förste bankvaktmästaren
och vice brandmästaren därstädes måtte uppföras i 6:e lönegraden;
samt

av herr Vindahl, som anfört:

»Då enligt min mening övertygande skäl icke anförts för en avvikelse
från löneregleringskommitténs förslag angående uppdelning av
nuvarande andra gradens tjänster på 13:e och 14:e lönegraderna, har
jag icke kunnat biträda utskottets förslag utan inom utskottet yrkat bifall
till kommitténs förslag oförändrat.»
i fråga om pensionsåldern:

av herr Wikström, som inom utskottet yrkat bifall till kommitténs
förslag beträffande pensionsåldern; samt

av herrar Borggren och Bäcklund, vilka yrkat, att pensionsåldern
måtte för samtliga befattningshavare vid riksdagens verk bestämmas till
65 år.

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

15

Bilaga 1.

Förslag

till

Avlöningsreglemente

för

befattningshavare vid riksdagens verk.

1 avd. Ordinarie tjänstemän.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §‘

1. De i 2 kap. av detta reglemente avsedda befattningar tillsättas genom
förordnande på viss tid.

2. Övriga ordinarie befattningar tillsättas, i enlighet med därför gällande
föreskrifter, antingen genom fullmakt eller genom konstitutorial.

3. Antalet ordinarie befattningar vid vederbörande verk fastställes av
riksdagen.

2 §■

1. Ordinarie tjänsteman äger åtnjuta avlöning enligt de i detta reglemente
givna föreskrifter och under de i detsamma stadgade villkor ävensom i enlighet
med de särskilda föreskrifter, som kunna varda av riksdagen beslutade.

2. Avlöning utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och med
den dag, tjänsten tillträdes, till och med den dag, tjänstemannen avgår på grund
av avsked, entledigande eller dödsfall.

3. Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott.

4. Angående tjänstemans rätt till pension samt skyldighet att avgå från
tjänsten är särskilt stadgat.

3 §.

1. Med ordinarie befattning må icke förenas annan tjänst å rikets eller

riksdagens stat, ej heller, utan att sådant medgivits genom beslut av riksdagen,
å kommuns stat. ,

2. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett med KungL
Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom
tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det
vara.må, så framt ej den myndighet, varunder tjänstemanen lyder, efter prövning
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderlig!
för utövande av tjänsten, finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas
och tills vidare bibehållas.

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

4 §■

Gift kvinna må kunna erhålla ordinarie anställning allenast efter medgivande
i varje särskilt fall av delegerade, som i 34 § sägs. Gäller frågan anställning
å justitieombudsmannens eller militieombudsmannens expedition, skola
ombudsmännen deltaga i frågans behandling.

Därest kvinnlig innehavare av ordinarie befattning mgar äktenskap, skall
hon icke vara skyldig att av sådan anledning avgå från befattningen, så framt
icke den myndighet, varunder bon lyder, finner det nödigt med hänsyn till befattningens
behöriga upprätthållande.

2 kap. Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom förordnande.

5 §•

För följande befattningar utgår arvode, för år räknat, med nedan nämnda
belopp:

verkställande styrelseledamot vid riksbankens avdelningskontor i

Göteborg eller Malmö.................. 15,000 kronor

verkställande styrelseledamot vid annat riksbankens avdelningskontor
.........................12>000

6 §■

I fråga om semester med oavkortat arvode för i detta kapitel avsedd befattningshavare
samt om avlöning vid annan ledighet ävensom beträffande ersättning
i förekommande fall till vikarie gäller vad därom är särskilt stadgat.

7 §•

Avlider befattningshavare, som avses i detta kapitel, skall till hans dödsbo
såsom begravningshjälp utbetalas ett belopp av 500 kronor.

3 kap. Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom fullmakt eller konstitutorial.

8 §•

1. För befattning, som jämlikt 1 § 2 mom. tillsättes genom fullmakt eller
genom konstitutorial, utgår lön enligt den under 9 § införda löneplan, vilken
för varje lönegrad upptager vissa löneklasser med särskilda, för olika orts grupper
fastställda lönebelopp.

1 den vid detta reglemente fogade tjänsteförteckmng angives, till vilken
lönegrad varje särskild befattning är att hänföra.

De orter, där tjänstemännen äro stationerade, fördelas å de nti löneplanen
upptagna sju ortsgrupper i enlighet med vad Kungl. Makt fastställt för befattningshavare
vid den civila statsförvaltningen på grundval av utredning rörande
de för orterna gällande allmänna levnadskostnaderna.

Den löneklass inom lönegraden, enligt vilken tjänstemannens lön skall utgå,
fastställes i enlighet med föreskrifterna i 10—13 §§, och bestämmes lönebeloppet inom
klassen efter den ortsgrupp, till vilken tjänstemannens stationeringsort blivit hänförd.

2. Förutom lön kunna utgå kallortstillägg enligt stadgandet i 14 § samt
de särskilda förmåner och ersättningar, som omförmälas i 25—29 §§.

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

17

9 §•

Lönoplan.

Avdelning'' A. För manliga tjänstemän.

Lönegrad.

Löno-

klass.

Ort

s g r

upp.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

2

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

l:a lönegraden......

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

2

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

2:a lönegraden......

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

3:e lönegraden......

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

1

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

4:e lönegraden.....<

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

.8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

5:e lönegraden......

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

10

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 sand. 56 käft. (Nr 70.) 3

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

upp

A.

B.

C.

D.

E.

P.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr. ,

kr.

•

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

6:e lönegraden......

10

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

11

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

12

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

10

3,240

3,384

, 3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

11

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

7:e lönegraden......

12

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

13

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

11

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

1

12

3,660

3,816

, 3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

8:e lönegraden......;

13

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

15

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

12

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

13

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

9:e lönegraden......

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

,

15

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

16

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

13

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

10:e lönegraden......

15

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

16

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

17

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

15

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

11 :e lönegraden......

16

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

17

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

18

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

Bankoutakotteta utlåtande Nr 70.

19

Lönegrad.

Löne-

klass.

0 r t

s g r

upp.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

16

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

17

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

12:e lönegraden......

18

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

19

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

17

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

18

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

13:e lönegraden........

19

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

20

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

18

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

19

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

li:e lönegraden.......

20

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

21

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

20

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

21

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

15:e lönegraden......

22

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

23

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

22

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

23

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

16:e lönegraden......

24

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

25

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

23

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

24

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

17:e lönegraden......

25

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

26

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

24

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

25

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

18:e lönegraden......

26

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

27

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

Lönegrad

Löne-

Ort

s g r

upp

klass.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

1

25

kr.

8,580

kr.

8,820

kr.

9,060

kr.

9,300

kr.

9,540

kr.

9,780

kr.

10,020

19:e lönegraden......''

26

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

27

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

1

28

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

26

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

20:e lönegraden......<

27

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

28

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

29

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

Avdelning'' B. För kvinnliga tjänstemän.

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

upp.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

I

1

1,440

1,500

1,560

1,620

1,680

1,740

1,800

2

1,560

1,620

1,680

1,740

1,800

1,860

1,920

l:a lönegraden......<

3

1,680

1,740

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

4

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

2,100

2,160

|

4

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

2,100

2,160

2:a löneqraden......;

5

1,920

1,983

2,046

2,109

2,172

2,235

2,298

1

6

2,040

2,106

2,172

2,238

2,304

2,370

2,436

1

7

2,160

2,229

2,298

2,367

2,436

2,505

2,574

7

2,160

2,229

2,298

2,367

2,436

2,505

2,574

3:e lönegraden......•

8

2,280

2,352

2,424

2,496

2,568

2,640

2,712

9

2,400

2,475

2,550

2,625

2,700

2,775

2,850

10

2,550

2,628

2,706

2,784

2,862

2,940

3,018

(

8

2,280

2,352

2,424

2,496

2,568

2,640

2,712

9

2,400

2,475

2,550

2,625

2,700

2,775

2,850

4:e lönegraden......1

10

2,550

2,628

2,706

2,784

2,862

2,940

3,018

1

11

2,700

2,784

2,868

2,952

3,036

3,120

3,204

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

21

Lönegrad.

Löne-

klnHs.

Ort

b g r

upp

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

n

2,700

2,784

2,868

2,952

3,036

3,120

3,204

12

2,850

2,940

3,030

3,120

3,210

3,300

3,390

5:e lönegraden......

13

3,030

3,126

3,222

3,318

3,414

3,510

3,606

14

3,210

3,312

3,414

3,516

3,618

3,720

3,828

{

12

2,850

2,940

3,030

3,120

3,210

3,300

3,390

.

13

3,030

3,126

3,222

3,318

3,414

3,510

3,606

6:e lönegraden......•:

14

3,210

3,312

3,414

3,516

3,618

3,720

3,828

I

15

3,390

3,501

3,612

3,723

3,834

3,945

4,056

i

15

3,390

3,501

3,612

3,723

3,834

3,945

4,056

16

3,600

3,714

3,828

3,942

4,056

4,170

4,284

7:e lönegraden......''

17

3,810

3,927

4,044

4,161

4,278

4,395

4,512

i

18

4,020

4,140

4,260

4,380

4,500

4,620

4,740

18

4,020

4,140

4,260

4,380

4,500

4,620

4,740

19

4,260

4,380

4,500

4,620

4,740

4,860

4,980

8:e lönegraden.......

20

4,500

4,620

4,740

4,860

4,980

5,100

5,220

21

4,800

4,920

5,040

5,160

5,280

5,400

5,520

10 §•

1. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst erhåller tjänsteman, vare sig han
förut innehade sådan tjänst eller ej, lön enligt lägsta löneklassen för den lönegrad,
till vilken tjänsten hör, där ej föreskrifterna i 11, 12 eller 13 § giva anledning
till avvikelse härutinnan.

2. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas
tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till den
därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess den för lönegraden
fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna
i 11—13 §§.

3. Uppflyttning till högre löneklass sker vid infången av kalenderkvartalet
näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tjänstetiden
i den lägre löneklassen tilländagått.

I övrigt gäller såsom villkor för tjänstemans uppflyttning till högre
löneklass:

a) att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras
för vinnande av uppflyttning, skall hava bestritt sin egen eller på grund av för -

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

ordnande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att
härvid icke skall föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller annan
tjänstledighet med oavkortad lön eller ledighet för fullgörande av honom åliggande
militär tjänstgöring;

b) att uppskov med uppflyttningen icke prövats böra äga rum med hänsyn
till mindre väl vitsordad tjänstgöring under flen tid tjänstemannen tillhört den
lägre löneklassen; dock att härvid viss i tjänsten begången förseelse, för vilken
tjänstemannen särskilt bestraffats, icke i och för-sig må räknas honom till last,
utan hänsyn därtill tagas, endast då förseelsen kan sägas karakterisera arten av
tjänstgöringen i dess helhet; samt

c) att tjänstemannen icke redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han,
enligt vad därom särskilt är stadgat, skall vara skyldig att avgå från tjänsten.

Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas
utan att tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut
avse viss tid, minst ett och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning
ske, om ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till förnyat
uppskov därmed.

4. Har tjänsteman, med tillämpning av föreskriften i 3 mom. punkten b),
först efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må vederbörande
myndighet, på vars avgörande frågan om uppflyttning till högre löneklass
ankommer, sedermera, om hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda
därtill, kunna förordna, att han för uppflyttning till än högre löneklass skall äga
såsom tjänstetid tillgodoräkna sig jämväl den tid uppskovet varat.

11 §•

1. Om den, som tillträder ordinarie befattning, förut i statens tjänst utfört
arbete, som må anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han har
att utföra å befattningen, må för bestämmandet av hans begynnelselön i denna
befattning och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas
honom den tid han i statens tjänst utfört sådant arbete; dock att, därest nämnda
tid icke varit sammanhängande eller befattningshavaren under samma tid för arbetet
åtnjutit vederlag, som varit mindre än i allmänhet för detsamma utgående
ersättning, på delegerade, som i 34 § sägs, skall ankomma att, efter särskild
prövning i varje fall, avgöra, om och i vilken mån sådan tid må räknas befattningshavaren
till godo.

2. För samma ändamål, som avses i mom. 1, må befattningshavare, efter
prövning av delegerade, som i 34 § sägs, i varje särskilt fäll, helt eller delvis
tillgodoräknas jämväl den tid, han utom statens tjänst utfört arbete, som ur det
allmännas synpunkt må anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han har
att utföra å befattningen.

3. Vid sådant tillgodoräknande, varom i 1 och 2 mom. sägs, tages icke
hänsyn till tid, som infallit, innan befattningshavaren uppnått en levnadsålder
av 21 år.

4. Därest en tjänsteman vid tillämpning av eljest gällande bestämmelser
skulle hava kommit i en högre löneklass, om han befordrats till befattningen
senare än som skett, skall tjänstemannen uppflyttas till den löneklass, som erfordras
för att nämnda förhållande må utjämnas.

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

23

12 §.

1. Därest ordinarie tjänsteman vid befordran till tjänst inom högre lönegrad
åtnjöt eller från tiden för den högre tjänstens tillträdande skulle i den lägre
tjänsten hava kommit i åtnjutande av lön enligt sådan löneklass, som är gällande
jämväl för den högre lönegraden, skall han vara berättigad att omedelbart erhålla
lön enligt närmast högre löneklass.

Ordinarie tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt lön
enligt löneklass, som är närmast lägre än den, till vilken han på grund av nyssnämnda
föreskrift eller stadgandet i 10 § 1 mom. bör vid befordran hänföras,
äger att, för omedelbar eller framtida uppflyttning till högre löneklass i den nya
tjänsten, räkna sig till godo den tid intill tre år, varunder han tillhört berörda
lägre löneklass; dock att vad sålunda stadgats icke skall gälla, då befordran till
tjänst inom högre lönegrad inträffar före det tre år förflutit från tiden för en
föregående befordran, som medfört dylikt tillgodoräknande.

2. Tjänsteman, som efter egen ansökning förflyttas från tjänst inom högre
till tjänst inom lägre lönegrad, åtnjuter lön enligt den lönegrad, han vid förflyttningen
tillhörde; dock må lönen därvid icke i något fall utgå enligt högre löneklass
än den högsta för den lägre tjänsten gällande.

13 §.

1. Tjänsteman vid riksdagens verk skall icke blott vara underkastad föreskrifterna
i de för vederbörande verk gällande reglementariska föreskrifter, instruktioner
och stadgar utan ock, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller
jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad organisation av
verket^ eller eljest kan varda stadgad, ävensom, därest vissa till verket hörande
göromål överflyttas till annat verk jämväl inom den civila statsförvaltningen,
vara pliktig att, med bibehållande av den lönegrad han innehar, efter ny eller
förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade göromål, eller, efter
vederbörligt förordnande, tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas.
Tjänsteman är skyldig att tjänstgöra å den särskilda befattning inom verket uti
innehavande lönegrad, där han, till befordrande av arbetets oavbrutna gång, befinnes
vara lämplig och behövlig. ■

2. Tjänsteman vid riksdagens verk skall, därest sådant av omständigheterna
påkallas, vara pliktig att, likaledes med bibehållande av den lönegrad han
innehar, låta sig förflyttas till befattning inom annat riksdagens verk. Angående
sådan förflyttning förordna delegerade, som i 34 § sägs, efter hemställan av den
myndighet, varunder tjänstemannen lyder.

_ 3. Tjänsteman vid riksdagens verk skall tillika vara underkastad den förflyttning
till annan befattning, jämväl i lägre lönegrad, vid verket, tjänsteman i
riksbanken även den förflyttning till annan tjänstgöringsort, som kan bliva honom
i behörig ordning ålagd.

Yarder tjänsteman utan något sitt förvållande sålunda förflyttad till tjänst
inom lägre lönegrad, skall han likväl åtnjuta lön enligt den lönegrad, han vid
förflyttningen tillhörde. Har förflyttning till tjänst inom lägre lönegrad däremot
föranletts av något tjänstemannens förfarande i tjänsten, skall lön till honom
utgå enligt de för den lägre tjänsten stadgade grunder, dock med iakttagande

24

Bankoutskottets utlåtande Nr W.

att, om tjänstemannen i den högre befattningen åtnjöt lön enligt högre löneklass
än som finnes fastställd för den lägre tjänsten, han skall bibehållas vid den löneklass
han förut tillhörde.

4. Nedflyttas befattning till lägre lönegrad, äger den, som då innehar
tjänsten, uppbära lön i den lönegrad, befattningen förut tillhörde, intill dess han
avgår från befattningen i fråga.

14 §•

Till tjänsteman, som är bosatt å sådan ort inom de norra delarna av landet,
där vistelsen på grund av klimatiska och fysiologiska förhållanden kan, frånsett
ökade levnadskostnader, anses medföra avsevärda olägenheter, utgår kallortstillägg
med nedanstående för sex olika kallortsklasser bestämdå belopp för år
räknat, nämligen:

för kallortsklass I . . . . 60 kronor för kallortsklass IV ... . 300 kronor

, » II .... ISO » » » V ... 450 »

, , III .... 195 > > » VI .... 600 >

De orter, där kallortstillägg må utgå, samt dessa orters fördelning å kallortsklasser
bestämmas i enlighet med vad Kungl. Maj:t fastställt för befattningshavare
vid den civila statsförvaltningen.

15 §■

Tjänsteman äger uppbära oavkortad lön jämte, i förekommande fall, kallortstillägg
icke blott för den tid, han tjänstgjort å egen eller annan befattning
inom verket, utan även för den tid, under vilken han enligt bestämmelserna i
21 § eller särskilda föreskrifter åtnjutit semester eller tjänstfrihet, eller vilken
han med vederbörligt medgivande använt för att utom sin tjänstgöringsort göra
iakttagelser eller idka studier, som kunna tjäna verkets intressen.

;i6 §■

1. Därest tjänsteman av behörigen styrkt sjukdom, i andra fall än uti
2 mom. avses, hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortad lön jämte,
i förekommande fall, kallortstillägg under högst så lång tid av ett och samma
kalenderår, att ledigheten för sjukdom tillika med semester icke överstiger 45
dagar, men skall, så framt ej den myndighet, varunder han lyder, för särskilt
fall finner skal annorlunda medgiva, för tid därutöver å lönen vidkännas ett
tjänstledighetsavdrag till belopp för dag räknat, som framgår av efterföljande
tabell:

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

25

A. För iiiniilign tjänstemän.

Löneklass enligt

9 § avd. A.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

Löneklass enligt

9 § avd. A.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

Löneklass enligt

9 § avd. A.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

kr.

öre.

kr.

öre.

kr.

öre.

1........

i

_

11........

2

30

21........

5

60

2........

i

10

12........

2

60

22........

6

—

3........

i

20

13........

2

75

23........

6

50

4........

i

30

14........

3

—

■ 24........

7

—

5........

i

40

15........

3

25

25........

7

60

6........

i

50

16........

3

50

26........

8

—

7........

i

65

17........

3

75

27........

8

50

8........

i

80

18........

4

—

28........

9

—

9........

i

95

19........

4

50

29........

9

50

10........

2

10

20........

5

—

B. För kvinnliga tjänstemän.

Löneklass enligt

9 § avd. B.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

Löneklass enligt

9 § avd. B.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

Löneklass enligt

9 § avd. B.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

kr.

öre.

kr.

öre.

kr.

öre.

1........

_

60

8........

1

30

15........

2

25

2........

—

70

9........

1

40

16........

2

40

3........

—

80

10........

1

50

17........

2

60

4......

—

90

11........

1

65

18........

2

80

5........

i

—

12........

1

80

19........

3

—

6........

i

10

13........

1

95

20........

3

25

7........

i

20

14........

2

10

21........

3

60

2. Har tjänsteman skadats till följd av olycksfall i tjänsten och därigenom
blivit hindrad att tjänstgöra å egen eller annan befattning, skall han:

a) om olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande
fall, kallortstillägg, så länge sjukdomen varar, samt

b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom, medfört
under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan, under tiden
likaledes åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall, kallortstillägg, dock
högst intill dess sex månader förflutit från dagen för olycksfallet, men skall
tjänstemannen för tid därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 saml. 56 höft. (Nr 70.) 4

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, så framt ej vederbörande myndighet medgiver,
att sådant avdrag icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än
nyss sagts.

3. Har tjänsteman förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittofara,
må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall,
kallortstillägg, dock högst under sex månader, men skall tjänstemannen ''för tid
därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag,
så framt ej vederbörande myndighet medgiver, att sådant avdrag
icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts.

4. Föreskrifterna i denna paragraf gälla endast för tid, intill dess, enligt
vad därom är särskilt stadgat, skyldighet att avgå från tjänsten inträder.

17 §•

Tjänsteman, vilken beviljats ledighet av annan anledning än i 15 och 16 §§
omförmäles eller är hindrad att bestrida sin tjänst på grund av giltigt förfall,
skall för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 16 § 1 mom.
angivna tjänstledighetsavdrag, samt kan förpliktas att av avlöningen ytterligare
avstå, vad med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt.

18 §•

Har tjänsteman erhållit befrielse från viss del av tjänstgöringen, må av
vederbörande myndighet bestämmas, om och i vad mån avdrag å avlöningen för
sådan tid må äga rum.

19 §.

1. Tjänsteman skall, om han därtill förordnas, vara skyldig att såsom
vikarie bestrida befattning inom högre lönegrad. Omfattar vikariatet längre tid
i oavbruten följd än sju dagar, äger han för den tid vikariatet varar uppbära
särskild vikariatsersättning med ett belopp för dag räknat, motsvarande skillnaden
mellan det i 16 § 1 mom. angivna tjänstledighetsavdraget i lägsta löneklassen
för, å _ ena sidan, den högre befattningen och, å andra sidan, den vikarierandes
egen tjänst, dock med minst 50 öre om dagen.

2. Därest vikariat varar i en följd längre tid än tre månader, må på vederbörande
myndighet ankomma att tilldela den vikarierande större ersättning än
i 1 mom. sägs, om särskilda omständigheter därtill föranleda och i den mån medel
finnas för sådant ändamål tillgängliga.

3. Ersättning till vikarie för tjänsteman, som meddelats i 18 § omförmäld
befrielse från viss del av tjänstgöringen, må, där ej undantagsvis vikariatsersättning
finnes böra utgå enligt de i 1 mom. av förevarande paragraf angivna
grunder, bestämmas till det lägre belopp, som prövas skäligt.

4. Vad i 1 och 2 mom. stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fråga
om tjänsteman, som uppehåller ledig tjänst eller erhållit uppdrag att bestrida
göromål, vilka eljest ankomma på tjänsteman inom högre lönegrad.

Bankoutskotteta utlåtande Nr 70.

27

20 §.

1. Varder tjänsteman avstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall
hans avlöning under tiden innehållas, så framt ej finnes skäligt låta honom uppbära
något därav.

2. Avhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hava av vederbörande
myndighet erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall,'' må han
för den tid icke åtnjuta någon avlöning.

21 §•

1. Tjänsteman äger årligen, när det kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjuta semester under nedan angivna antal dagar:

Intill det är,
nnder vilket
tjänstemannen
fyller 40 är.

Från och med
det år, under
vilket tjänste-mannen fyller
40 år.

Manliga tjänstemän,

tillhörande 1—5 lönegraderna ....

20 dagar

30 dagar

»

>

tillhörande 6—14 lönegraderna, samt
tjänstemän...........

kvinnliga

25 »

35 »

>

>

tillhörande 15—18 lönegraderna . . .

35 »

45 >

>

>

tillhörande 19—20 lönegraderna . . .

45 >

45 >

Kassörer och andra tjänstemän, som hava sig anförtrodd kassavård, äro
pliktiga att begagna sig av semester å tid, som bestämmes av vederbörande överordnad
myndighet.

2. Där driftens behöriga skötsel kräver tjänstgöring jämväl under sönoeh
helgdag, skall tjänsteman, i den mån så utan avsevärda svårigheter kan ske,
beredas tjänstfrihet minst varannan sådan dag.]

22 §.

Därest åt tjänsteman såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras av
vederbörande verk, skall han vara skyldig att bebo densamma samt iakttaga de
närmare föreskrifter, som, utöver vad här nedan stadgas, kunna varda meddelade
rörande lägenhetens begagnande.

a) För begagnande av sålunda anvisad tjänstebostad skall tjänsteman månadsvis
i förskott erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen för näst föregående
månad. Är bostadsinnehavaren på grund av tjänstledighet eller av annan
anledning icke berättigad att uppbära någon avlöning för föregående månad eller
förslår ej utgående avlöningsbelopp, skall nämnda ersättning eller vad däri brister
i stället kontant inbetalas. Intill dess ersättningens storlek blivit bestämd, på
8ätt i b) sägs, skall densamma utgå med det av vederbörande myndighet fordrade
beloppet, med rätt för bostadsinnehavaren att, därest beloppet sedermera nedsättes,
återbekomma vad han erlagt för mycket.

28

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

b) Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning,
om sådan finnes anordnad, bestämmes med hänsyn till det hyrespris,
som å orten i allmänhet gäller för liknande lägenhet, och fastställes genom överenskommelse
mellan vederbörande myndighet och tjänstemannen. Kan sådan överenskommelse
icke träffas, skall frågan hänskjutas till den lönenämnd, som omförmäles
i 35 §. Över nämndens beslut i sådant ärende må klagan ej föras.

Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas, förrän
minst ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes.

c) Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall,
därest annan överenskommelse icke träffats, avträda bostaden å den fardag, som
infaller näst efter tre månader från det uppsägning skett; dock skall, såvida ej
annorlunda överenskommes, avflyttning ske:

därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas till
tjänst, i vilken ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter, men
då^ sådan bostad ej anvisas honom, å den fardag, som inträffar näst efter tre
månader från det han erhöll kännedom om beslutet rörande befordringen eller
förflyttningen,

därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst på grund av uppnådd pensionsålder,
nästa fardag därefter, samt

därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den
löpande månadens utgång.

d) Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall i
den omfattning, som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse upplåta nödigt
utrymme i bostaden för tjänstemannens vikarie eller efterträdare.

23 §.

I de fall, då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt tillhandahålla
tjänsteman för hans bostad erforderligt bränsle, skall ersättning därför,
beräknad efter verkets självkostnadspris, erläggas i den ordning, vederbörande
myndighet bestämmer.

24?§.

Är tjänsteman enligt meddelade föreskrifter pliktig att under tjänstutövning
vara iförd tjänstedräkt eller bära tjänstetecken eller påkallar tjänstgöringens
art nyttjandet av särskild beklädnad, må för ändamålet erforderliga klädespersedlar
eller materiali er, som anses icke böra utlämnas såsom lån, kunna tillhandahållas
av vederbörande myndighet mot ersättning enligt grunder, delegerade, som
i 34 § sägs, meddela.

25 §.

Tjänsteman erhåller vid skada till följd av olycksfall i tjänsten på vederbörande
myndighets bekostnad erforderlig läkarvård jämte läkemedel samt, där
olycksfallet medfört förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra
till arbetsförmågans höjande nödiga hjälpmedel, allt enligt de närmare bestämmelser,
delegerade, som i 34 § sägs, meddela.

Bankoutskotleta utlåtande Nr 70.

29

I den mån vid något av riksdagens verk en utvidgad rätt i förenämnda
hänseende anses böra ifrågakomma, skall lända till efterrättelse vad .riksdagen
därutinnan beslutar.

26 §.

1. För tjänsteresa inom riket, vilken är att hänföra till extra förrättning,
utgår ersättning enligt grunderna för gällande resereglemente.

Tjänstemännens placering å resereglementets klasser bestämmes av delegerade,
som i 34 § sägs.

2. För sådana regelbundet eller ofta återkommande resor, som innefattas
i tjänstemans vanliga tjänstutövning, må tjänsteman åtnjuta ersättning enligt
särskilda av vederbörande myndighet meddelade bestämmelser.

3. Under tjänstutövning å annan ort än stationeringsorten må tjänsteman
i riksbanken kunna komma i åtnjutande av tjänstgöring straktamente enligt av
fullmäktige i riksbanken bestämda grunder, dock icke i något fall till högre belopp
än den för tjänstemannen enligt grunderna för resereglementet utgående
traktamentsersättning.

27 §.

Då tjänsteman utan egen ansökning eller därom uttryckt önskan förflyttats
från en tjänstgöringsort till en annan eller eljest ålagts förändrad bostadsort, eller
då tjänsteman till följd av befordran eller förordnande att uppehålla högre tjänst
nödgats flytta till annan ort än den förutvarande tjänstgöringsorten, skall han
vara berättigad att erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad samt för den
ökade utgift, som för honom må hava uppstått därigenom, att han måst vidkännas
kostnad för bostad å såväl den gamla som den nya tjänstgöringsorten,
allt enligt de närmare bestämmelser, vederbörande myndighet meddelar i huvudsaklig
överensstämmelse med vad i dessa hänseenden gäller beträffande befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen.

28 §.

Tjänsteman, som utför kassörsgöromäl, må kunna enligt av riksdagen fastställda
grunder erhålla felräkningspenningar.

För tid, varunder här avsedd tjänsteman åtnjuter semester eller eljest icke
tjänstgör, uppbäras de med tjänsten förenade felräkningspenningar av vikarien.

29 §.

Till vissa i detta kapitel avsedda tjänstemän må för särskilda uppdrag
utgå arvoden i enlighet med vad därom särskilt finnes stadgat. Sådant arvode
utgår emellertid icke för-annan tid än då tjänsteman utövar sin befattning eller
åtnjuter semester.

30 §.

Ersättning till tjänsteman för tjänstgöring vid vederbörande verk må icke
utbetalas utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest enligt beslut av

30

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

riksdagen må utgå, så framt ej för fullgörande av visst uppdrag eller arbete, som
kan anses falla utom tjänstemannens vanliga tjänstutövning, anvisats särskilda
medel eller den myndighet, varunder tjänstemannen lyder, finner skäl medgiva
särskild gottgörelse.

31 §.

Avlider tjänsteman, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas
ett belopp, motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön vid tiden för
dödsfallet, dock högst 500 kronor. I nämnda belopp skall den vid dödsfall till
följd av olycksfall i arbetet enligt lag och särskild författning utgående begravningshjälp
anses inbegripen.

2 avd. Icke-ordinarie befattningshavare.

32 §.

Till vissa icke-ordinarie befattningshavare utgår arvode med i staten för
vederbörande verk angivet belopp.

33 §.

Beträffande övriga icke-ordinarie befattningshavare fastställas grunderna
för avlöningsförmånerna av delegerade, som i 34 § sägs.

3 avd. Delegerade för riksdagens verk och lönenämnd.

34 §.

De i detta reglemente avsedda delegerade utgöras av två av fullmäktige i
riksbanken och två av fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka dessa fullmäktige
inom sig utse, samt ordföranden i styrelsen för riksdagsbiblioteket.

Gäller fråga, som enligt reglementet skall av delegerade avgöras, tjänsteman
vid justitieombudsmansexpeditionen eller militieombudsmansexpeditionen,
skola justitieombudsmannen eller militieombudsmannen deltaga i ärendets avgörande.

JDelegerade från fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret utses för
en tid”av ett år. Instruktion för delegerade utfärdas av bankoutskottet.

35 §.

Där det enligt detta reglemente ankommer pa delegerade, som i 34 § sägs,
att utfärda föreskrifter i ämne, som omhandlas i reglementet, bör, innan sådant
ärende till avgörande företages, yttrande inhämtas från en lönenämnd, som jämväl
har att bereda andra ärenden av huvudsakligen löneteknisk natur, vilka må! finnas
lämpligt hänskjuta till densamma.

Denna nämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena
böra vara representerade, skall bestå av sju medlemmar, vilka jämte lika antal
suppleanter för dem tillsättas av bankoutskottet varje gång för en tid av tre år.

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

31

Instruktion för nämnden utfärdas av bankoutskottet, som jämväl meddelar
bestämmelser rörande ersättning till nämndens medlemmar samt om gäldande av
kostnaderna för nämndens verksamhet.

36 §.

över delegerades beslut äger den, på vars rätt beslutet kan inverka, att
hos bankoutskottet anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola
till prövning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det
meddelade beslutet sitt missnöje därmed hos delegerades ordförande skriftligen
anmäla; varjämte vid enahanda äventyr åligger honom att senast en månad före
riksdagens början sina besvär ingiva till delegerades ordförande, av vilken desamma
jämte delegerades utlåtande däröver till bankoutskottet överlämnas.

Besvär om delegerades nyss före eller under riksdagens samvaro i dylika
mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl
oräknad, omedelbart av vederbörande till bankoutskottet inlämnas.

4 avd. Reglementets tillämplighet m. m.

37 §.

Innehar tjänsteman omedelbart före den tidpunkt, då detta reglemente
träder i kraft för det verk han tillhör, befattning å då gällande stat för verket,
och vill han icke underkasta sig detta reglementes villkor och bestämmelser ävensom
särskilda av riksdagen beslutade föreskrifter, och kan han icke heller därtill
lagligen förbindas, skall han göra anmälan i nämnda hänseende till vederbörande
myndighet före den 1 november 1921. Tjänsteman, som före sistberörda tidpunkt
gjort dylik anmälan, skall varda bibehållen vid honom enligt dittills gällande
ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom vid den rätt till pension,
som dittills tillkommit honom.

En var annan, som, utan att tillhöra äldre lönestat, vid den tidpunkt, då
detta reglemente träder i kraft för vederbörande verk, innehar ordinarie befattning
vid verbet eller som senare tillträder sådan befattning, är pliktig att underkasta
sig detta reglementes föreskrifter och villkor samt särskilda av riksdagen
beslutade föreskrifter ävensom dels minskning i eller upphörande av såväl extra
inkomster, som kunna medfölja befattning eller utgå för bestyr i sammanhang
därmed, som ock de förmåner och ersättningar, vilka omförmälas i 28 och 29 §§,
dels ock de ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade rörande i 16 § 3
mom., 25, 26 och 27 §§ berörda hänseenden samt i fråga om pension.

Därjämte skall tjänsteman vara underkastad de bestämmelser i fråga om
förflyttning från befattning i riksdagens verk till befattning inom den civila
statsförvaltningen, vilka framdeles kunna varda meddelade.

Detta reglemente skall lända till efterrättelse från och med den 1 januari
1922; dock må med tillsättandet av byråintendentsbefattningen vid militieombudsmansexpeditionen
anstå, så länge nuvarande innehavaren kvarstår i denna
tjänst, dock högst till den 1 januari 1924, skolande för sådant fall till den, som
upprätthåller tjänsten, från ordinarie avlöningsanslaget utgå arvode med belopp,
icke överstigande vad som enligt detta reglemente tillkommer en befattningshavare
i 15:e lönegraden.

32

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

Bilaga till avlöningsreglementet.

Tj änsteförteckning

angivande antalet ordinarie befattningar vid vederbörande verk ävensom för
vissa av dessa befattningar de särskilda lönegrader, till vilka de äro hänförliga
enligt den i 9 § av avlöningsreglementet intagna löneplau.

Avdelning

Avdelning

Verk och befattningar.

och

grad

löne-

enligt

Verk och befattningar.

och löne-grad enligt

löneplanen.

löneplanen.

Riksbanken.

Huvudkontoret.

1 förste eldare ...........

1 andre chaufför •.........

A 3

A 3

1 bankoBekreterare och ombudsman .

A

20

Avdelningskontoret i Göteborg.

8 bankokommissarier........

A

20

1 verkställande styrelseledamot, ar-

1 sekreterare ...........

A

16

vode enligt 5 § i reglementet . . .

—

1 statistiker............

A

16

1 kamrer.............

A 16

8 kamrerare............

A

16

8 tjänstemän (1 revisor, 1 registrator,

1 korrespondent, 3 kassörer och 2

4 kamrerare............

A

15

bokhållare)...........

A 14

50 tjänstemän (1 aktuarie, 1 kontrollant

5 kammarskrivare.........

A 10

å utrikesavdelningen, 1 arkivarie,

2 registratorer, 4 revisorer, 8 kas-sörer, 1 föreståndare för sedelräk-ningsavdelningen, 1 föreståndare för
mynträkningsavdelningen, 2 korres-

6 kammarskrivare.........

A 9

2 kameralbiträden, kvinnliga ....

B 3

2 bankvaktmästare.........

A 3

pondenter och 29 bokhållare) . . .

A

14

2 gårdskarlar...........

A 1

20 kammarskrivare.........

A

10

28 kammarskrivare.........

A

9

Avdelningskontoret i Malmö.

12 kontorsskrivare, kvinnliga.....

B

5

1 verkställande styrelseledamot, ar-vode enligt 5 § i reglementet . . .

10 kameralbiträden, kvinnliga ....

B

3

1 kamrer.............

A 16

5''kontorsbiträden, kvinnliga ....

B

1

7 tjänstemän (1 revisor, 1 registra-tor, 1 korrespondent, 2 kassörer och

1 brandmästare och övervaktmästare .

A

6

1 maskinist............

A

6

2 bokhållare)..........

A 14

1 förste bankvaktmästare och vice

4 kammarskrivare.........

A 10

brandmästare..........

A

5

4 kammarskrivare.........

A 9

1 biträdande maskinist.......

A

4

2 kameralbiträden, kvinnliga ....

B 3

1 förste chaufför..........

A

4

2 bankvaktmästare.........

A 3

21 bankvaktmästare.........

A

3

1 gårdskarl............

A 1

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

33

Verk ock befattningar.

Avdelning
och löne-grad enligt
löneplanen.

Verk ock befattningar.

4

Avdelning
och löne-grad enligt
löneplanen.

Övriga avdelningskontor.

Riksdagens hus.

23 verkställande styrelseledamöter, ar-

voden enligt 5 § i reglementet . .

—

1 materialförvaltare ock övervakt-

A 8

14 kamrerare............

A 15

1 övermaskinist..........

A 8

9 kamrerare............

A 14

23 kassörer ............

A 12

1 biträdande maskinist och reparatör

A 4

23 registratorer ...........

A 11

2 portvakter...........

2 eldare.............

A 2

A 1

39 kammarskrivare . . .......

A 9

8 kameralbiträden, kvinnliga ....

B 3

23 bankvaktmästare.........

A 2

Riksdagsbiblioteket.

1 överbibliotekarie.........

A 20

Riksgiildskontoret.

1 förste bibliotekarie........

A 15

1 riksgäldssekreterare och ombudsman.

A 20

1 andre bibliotekarie........ .

A 13

1 riksgäldskommissarie.......

A 20

1 förste expeditionsvakt......

A 3

1 förste revisor ..........

A 17

1 expeditionsvakt.........

A 1

1 sekreterare..........

A 16

2 kamrerare............

A 16

Justitieombud mansexpedi-

1 notarie.............

A 14

tionen.

1 kassör . . -...........

A 14

1 sekreterare ...........

A 15

1 statistiker och bokkällare.....

A 14

1 kanslibiträde, kvinnligt......

B 3

2 revisorer......■......

A 14

1 expeditionsvakt.........

A 1

2 kammarskrivare.........

A 10

B kammarskrivare.........

A 9

5 kontorsskrivare, kvinnliga.....

B 5

Militieombudsmansexpedi-

tionen.

10 kameralbiträden, kvinnliga ....

B 3

3 kontorsbiträden, kvinnliga ....

B 1

1 byråintendent..........

A 15

1 förste riksgäldsvaktmästare ....

A 4

1 kanslibiträde, kvinnligt......

B 3

4 riksgäldsvaktmästare.......

A 2

1 expeditionsvakt.........

A 1

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 saml. 56 Käft. (Nr 70.)

5

34

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

Bilaga 2.

Förslag

till

särskilda bestämmelser

angående tillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare vid

riksdagens verk.

I samband med det av riksdagen antagna avlöningsreglementet för
befattningshavare vid riksdagens verk hava av riksdagen beslutats följande
särskilda bestämmelser att i övrigt beträffande nedannämnda befattningshavare
lända till efterrättelse från och med den 1 januari 1922.

I. Riksbanken.

1. Tjänsteman vid riksbankens avdelningskontor å annan ort än i
Göteborg och Malmö — dock icke verkställande styrelseledamot — må
kunna av fullmäktige medgivas att med sin befattning tills vidare förena
tjänst å kommuns stat, därest sådant ej anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
i riksbanken.

2. Med befattning i riksbanken må ej förenas uppdrag eller annan
befattning, som fullmäktige anse vara av beskaffenhet att icke lämpligen
böra innehavas av tjänsteman i riksbanken.

3. a) Verkställande styrelseledamot vid riksbankens avdelningskontor
äger årligen, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång,
åtnjuta semester under 45 dagar.

b) Därest verkställande styrelseledamot av behörigen styrkt sjukdom
hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortat arvode under högst
så lång tid av ett och samma kalenderår, att ledigheten för sjukdom
tillika med semester icke överstiger 45 dagar, men skall, så framt ej
fullmäktige för särskilt fall finna skäl annorlunda medgiva, för tid därutöver
å arvodet vidkännas ett tjänstledighetsavdrag till belopp för dag
räknat, utgörande för verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoret
i Göteborg eller Malmö 12 kronor och för annan verkställande styrelseledamot
10 Jaronor.

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

35

c) Har verkställande styrelseledamot skadats till följd av olycksfall
i tjänsten och därigenom blivit hindrad att tjänstgöra eller har han förbjudits
att tjänstgöra till förekommande av smittofara, gälla för honom i
tillämpliga delar föreskrifterna i 16 § 2—4 mom. i avlöningsreglementet.

d) Erhåller verkställande styrelseledamot annan ledighet än i a)—c)
här ovan omförmäles eller är • han hindrad att bestrida sin befattning på
grund av giltigt förfall, beror på prövning av fullmäktige, i vad mån
han av avlöningen skall avstå belopp utöver vad i b) förmäles.

e) Beträffande ersättning i förekommande fall till vikarie för verkställande
styrelseledamot skola i tillämpliga delar gälla bestämmelserna
i 19 § uti avlöningsreglementet.

4. Så länge andre bankosekreteraren C. G. H. Törnebladh kvarstår
i sin nuvarande tjänst, äger han åtnjuta samtliga de förmåner, som tillkomma
befattningshavare i 17:e lönegraden.

5. Felräkningspenningar må utgå vid riksbankens huvud- och avdelningskontor
med nedan angivna belopp:

Vid huvudkontoret.

1,500 kronor åt en var av åtta tjänstemän, vilka förordnas att utföra

kassörsgöromål,

1,500 » » » » » två tjänstemän, som förordnas att förestå, den

ena sedelräkningsavdelningen och den andra
mynträkningsavdelningen,

600 kronor åt den tjänsteman, vilken förordnas att förestå bronsmyntkassan.
Vid avdelningskontoret i Göteborg.

1,500 kronor åt en var av tre tjänstemän, vilka förordnas att utföra
kassörsgöromål,

600 » » en var av två tjänstemän, vilka förordnas, den ena att

förestå mynträkningen och den andra att biträda kassören
i upp- och utlåningskassan med mottagande av
inbetalningar från allmänheten.

Vid avdelningskontoret i Malmö.

1,500 kronor åt en var av två tjänstemän, vilka förordnas att utföra
kassörsgöromål.

Vid övriga avdelningskontor.

750 kronor åt en var av tjugutre kassörer.

6. Fullmäktige äga att tilldela vaktmästarpersonalen lämplig uniform
sbeklädnad vid tjänstgöring och chaufför erforderliga uniforms- och
arbetspersedlar ävensom att dels till befattningshavare, tillhörande vaktmästarpersonalen
vid huvudkontoret, anvisa de särskilda arvoden för

36

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

postbefordran och inkasseringsuppdrag samt för tjänstgöring vid brandanstalterna,
som fullmäktige finna skäliga, dels ock, när fullmäktige därtill
finna skäl, tilldela chaufför lämpliga premier för sparsamhet med
förbrukningsartiklar och god skötsel av materielén.

7. Utöver vad i avlöningsreglementet förutsättes, äga fullmäktige,
där de finna särskilda omständigheter sådant påkalla, tilldela lämpliga
arvoden åt tjänstemän inom avdelningen för riksbankens utrikes affärer;
likasom ock fullmäktige äga, därest till föreståndare för vården av stora
förvaringsvalvet vid huvudkontoret förordnas tjänsteman i annan lönegrad
än den 20:e, tilldela sådan tjänsteman ett särskilt arvode av högst
900 kronor för år.

8. Till envar av brandmästaren, maskinisten och vice brandmästaren
vid huvudkontoret utgår för beredskapstjänst ett särskilt arvode av 300
kronor för år.

II. Riksgäldskontoret.

1. Till kassören må utgå felräkningspenningar till belopp av högst
1,200 kronor för år.

2. Den vaktmästare, som förordnas att biträda vid mottagande och
utlämnande av riksdagstryck, må utöver honom tillkommande lön av
fullmäktige tilldelas ett arvode av högst 200 kronor för år.

III. Riksdagens hus.

1. Materialförvaltaren och övervaktmästaren äger åtnjuta fri uniformsheklädnad.

2. Portvakterna äga åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt
elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 150 kilowattimmar om
året ävensom fri uniformsbeklädnad; och skola med avseende å bostaden
dels i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelserna i avlöningsreglementets
22 § dels ock iakttagas de föreskrifter, som må av fullmäktige
i riksgäldskontoret meddelas.

IV. Justitieombudsmannens och militieombudsmannens expeditioner.

Uppstår ledighet i befattning, må vederbörande ombudsman, där
det för befattningens ändamålsenliga återbesättande finnes erforderligt,
låta med tillsättandet anstå under en tid av högst två år, ägande ombudsmannen
förordna därtill skicklig person att emellertid upprätthålla
befattningen.

Bankoutskotteta utlåtande Nr 70.

37

Bilaga 3.

Förslag

till

bestämmelser i fråga om rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid

riksdagens verk.

1 §•

För verkställande styrelseledamot vid riksbankens avdelningskontor ävensom
för en var ordinarie tjänsteman vid riksdagens verk, som tillsättes genom
fullmakt eller genom konstitutorial och å vilken avlöningsreglementet för befattningshavare
vid riksdagens verk äger tillämpning, skola i fråga om rätt till

E''on samt skyldighet att avgå från tjänsten tills vidare och intill dess annorvarder
förordnat gälla följande bestämmelser.

2 §•

För tjänsteman, vilken innehar förordnande såsom verkställande styrelseledamot
vid riksbankens avdelningskontor, skall i pensionshänseende gälla vad i
3—14 §§ här nedan är stadgat, därvid verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoret
i Göteborg eller Malmö anses tillhöra 20:e lönegraden och annan
verkställande styrelseledamot 18:e lönegraden.

3 §•

För de i 3 kap. av förenämnda avlöningsreglemente avsedda tjänstemän
skola för bestämmande av pensions belopp gälla nedan angivna särskilda pensionsunderlag: -

För manliga tjänstemän:

Kronor.

Kronor.

l:a lönegraden . .

.....1,644

7:e lönegraden .

. . . 2,844

2:a »

.....1,716

8:e

. . . 3,036

3:e » . .

.....1,824

9:e

. . . 3,240

4:e »

.....1,920

10:e

. . . 3,444

5:e »

.....2,160

ll:e

. . . 3,684

6:e > . .

.....2,436

12:e

. . . 3,924

38 Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

Kronor. Kronor

13:e lönegraden....... 4,200 17:e lönegraden.......6,036

14:e > 4,476 18:e » 6,360

15:e » 5,076 19:e » 6,684

16:e » 5,724 20:e » 6,996

För kvinnliga tjänstemän:

Kronor. Kronor

l:a lönegraden....... 1,200 5:e lönegraden.......2,136

2:a » 1,440 6:e » 2,256

3:e » 1,704 7:e > 2,676

4:e » 1,800 8:e » 3,204

Därest vid beräkning av pensionsbelopp enligt dessa bestämmelser beloppet
icke är i helt krontal jämnt delbart med tolv, skall detsamma avrundas till
närmast högre sålunda delbara tal.

4 §•

Tjänsteman

skall såsom bidrag till

kostnaden för beredande

av pension

erlägga pensionsavgift med nedan angivna belopp för år räknat:

För manliga tjänstemän:

Kronor.

Kronor.

l:a lönegraden . .

......48

ll:e lönegraden ....

. ... 174

2:a »

......51

12:e » ....

. . . . 192

3:e » . .

......57

13:e » ....

. ... 213

4:e »

......63

14:e » ....

. ... 234

5:e »

......75

15:e » ....

. ... 279

6:e » . .

......90

16:e > ....

. ... 330

7:e »

......114

17:e » ....

. ... 354

8:e »

......129

18:e » ....

. ... 378

9:e >

......141

19:e » ....

. ... 399

10:e » . .

......156

20:e » ....

. ... 420

För kvinnliga tjänstemän:

Kronor.

Kronor.

l:a lönegraden . .

...... 63

5:e lönegraden ....

. ... 123

2:a »

......78

6:e » ....

. ... 132

3:e » . .

......93

7:e > ....

. ... 159

4:e »

......102

8:e » ....

. ... 192

Bankoutskottets utlåtande Nr 10.

39

Pensionsavgift erlägges månadsvis i efterskott genom avdrag å tjänstemannens
avlöning.

År tjänstemannen på grund av tjänstledighet eller av annan anledning
icke berättigad att uppbära någon avlöning för månaden eller förslår ej utgående
avlöningsbelopp, skall pensionsavgiften eller vad däri brister i stället kontant
inbetalas. Försummas detta, skall det sålunda förfallna beloppet avdragas å hans
därefter utfallande avlönings- eller pensionsbelopp.

5 §•

Pensionsavgifterna ingå från tjänstemän i riksbanken till riksbankens pensionsfond
och från tjänstemän vid riksdagens övriga verk till riksgäldskontorets
pensionsfond.

6 §•

Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid övergång
till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad skyldighet
att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock ej till högre
belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.

7 §•

Tjänstår för erhållande av pension beräknas för tid, under vilken tjänsteman
efter fyllda aderton år i statens tjänst innehaft ordinarie eller extra
ordinarie befattning eller annan anställning, som prövas vara därmed jämförlig,
eller ock bestritt förordnande å sådan tjänst. Vid sådan tjänstårsberäkning skall
avdrag göras för tid omfattande minst femton dagar i följd, under vilken ledighet
från tjänsten ägt rum, dock icke för tid, varunder tjänsteman utan att tjänstgöra
å sin befattning ägt uppbära oavkortad avlöning eller eljest åtnjutit ledighet pa
grund av sjukdom, olycksfall i tjänsten eller offentligt uppdrag eller för full förande

av honom åliggande militär tjänstgöring eller för resa, som med vederörligt
tillstånd företagits till egen utbildning.

8 §■

Skyldighet att från tjänsten avgå med pension till samma belopp som det.
för tjänsten gällande pensionsunderlag inträder för manlig tjänsteman vid riksbanken
och vid riksdagens hus vid uppnådda sextiofenp levnadsår och trettiofem
tjänstår och i övrigt vid uppnådda sextiosju levnadsår och trettiofem tjänstår
samt för kvinnlig tjänsteman vid uppnådda sextio levnadsår och trettio tjänstar,
den myndighet, under vilken tjänstemannen lyder, obetaget att, på framställning
av tjänstemannen, låta med avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade
prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna verket, dock
icke i något fall längre än till fyllda sjuttio år.

9 §.

Manlig tjänsteman, som fyllt sextio år och uppnått trettiofem tjänstår,
vare, därest han efter ådagalagt välförhållande anhåller om avsked, berättigad
att åtnjuta pension till belopp motsvarande tre fjärdedelar av det för tjänsten

40

Bankoutskottets utlåtande Nr TO.

gällande pensionsunderlag. Under enahanda förutsättning vare kvinnlig tjänsteman,
som fyllt femtiofem år och uppnått trettio tjänstår, berättigad att åtnjuta
pension med motsvarande andel av aet för hennes tjänst gällande pensionsunder Endast

i händelse av bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring kan
pension erhållas av manlig avskedssökande, som icke uppnått sextio levnadsår
och trettiofem tjänstår, eller av kvinnlig avskedssökande, som icke uppnått femtiofem
levnadsår och trettio tjänstår. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren
allena medelst avdrag å det i första stycket av denna paragraf omförmälda
pensionsbeloppet för varje bristande tjänstår av en trettiofemtedel för manlig och
en trettiondedel för kvinnlig tjänsteman.

överstiga däremot tjänståren trettiofem för manlig och trettio för kvinnlig
tjänsteman eller åldersåren sextio för manlig och femtiofem för kvinnlig tjänsteman,
ökas det i första stycket av denna paragraf bestämda pensionsbeloppet
antingen för varje överskjutande tjänstår med en trettiofemtedel för manlig och
en trettiondedel för kvinnlig tjänsteman eller ock för varje överstigande åldersår
med en sextiondedel för manlig och en femtiofemtedel för kvinnlig tjänsteman.
Därest bådadera beräkningssätten kunna vinna tillämpning, användes det beräkningssätt,
som utfaller förmånligast för avskedssökanden.

Pensionsbeloppet må dock icke i något fall överstiga beloppet av det för
tjänsten gällande pensionsunderlaget.

10 §•

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt»
kunna, efter framställning av den myndighet, varunder tjänsteman lyder, delegerade,
som i 34 § avlöningsreglementet sägs, på pensionsstat förflytta tjänsteman,
som av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på
ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, oaktat han ej anmält sig
om avsked. I sådant fall må efter omständigheterna den, som avskedas, i pension
tilläggas ett belopp, antingen motsvarande hela det för honom gällande pensionsunderlaget,
evad de föreskrivna levnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke,
eller ock en del av pensionsunderlaget, dock ej mindre än vad med tillämpning
av bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper.

11 §•

Rätt till pension tillkommer ej den, som blivit från tjänsten avsatt eller
för fel eller försumlighet skild från tjänsten.

Har pensionstagare blivit dömd till straffpåföljd, vilken utestänger från
behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen, eller, i
stället för avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, skola, efter det
sådant beslut vunnit laga kraft, två tredjedelar av pensionen anses förverkade
och pensionen alltså utgå med endast en tredjedel av det ursprungliga beloppet.

12 §.

Pension utgår från och med dagen näst efter den, då avgång från tjänsten
ägt rum, till och med den månad, under vilken pensionstagaren avlider eller pensionsrätten
eljest upphör.

Dankoutakottets utlåtande Nr 70.

41

13 §.

Pensionsbelopp, som icke uttagits inom tre år, sedan det till betalning
förfallit, vare förverkat och tillfälle pensionsfonden, dock med rätt för delegerade,
som i 34 § avlöningsreglementet sägs, att, efter prövning av anledningen
till försummelsen, medgiva beloppets utbetalning, om framställning göres därom.

14 §.

Den tjänsteman jämlikt 35 § i förenämnda avlöningsreglemente åliggande
skyldighet att underkasta sig de ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade
i fråga om pension, skall jämväl innefatta skyldighet att underkasta sig
sådana ändringar i pensionsrätten, som kunna varda fastställda i sammanhang
med det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 sand. 56 käft. (Nr 70.)

6

42

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

Bilaga 4.

Förslag till avlöningsstater.

I. Riksbanken.

Ordinarie avlöningsstat.

A. Fullmäktige.

Till envar av sju fullmäktige arvode 8,000 kronor...... 56,000 kr.

Därutöver arvoden:

till ordföranden.............._..... 2,000 »

» förste deputeraden ............. 36,000 »

» vardera av två andre deputerade 14,000 kronor .... 28,000 »

d den fullmäktig, som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk
.................... 2,000 »

Ersättningar till fullmäktiges vikarier, förslagsanslag..... 9,000 »

133,000 kr.

B. Tjänstemännen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........... 2,120,000 kr.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................. 50,000 »

Arvode till vetenskapligt biträde för vården av riksbankens mynt- och medaljsamling
...........,................. 600 s

Arvoden å 3,600 kronor till sex styrelseledamöter vid avdelningskontoren i

Göteborg och Malmö....................... 21,600 »

Arvoden å 2,000 kronor till fyrtiosex styrelseledamöter vid övriga avdelnigskontor 92,000 »

Arvode till ombudsmannen vid avdelningskontoret i Göteborg1 ...... 4,800 »

Arvode till ombudsmannen vid avdelningskontoret i Malmö....... 3,000 »

Arvoden å 800 kronor till två ombudsmän vid avdelningskontoren i Luleå

och Visby........................... 1,600 »

Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare samt ersättningar för

extra arbeten m. m., förslagsanslag................ 100,000 »

Bidrag till utländska studieresor för riksbankens tjänstemän, förslagsanslag,

högst............................. 4,000 »

Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag.............. 120,000 »

förslagsanslag 2,650,600 kr.

1 Så länge den nuvarande ombudsmannen kvarstår å övergångsstat, skall ifrågavarande arvode

besparas.

Bankoutakotteta utlåtande Nr 70.

43

Örerg&ngsaYlöningsstat.

Lön.

Tjänst-

görings-

pcnningar.

Summa.

Åldertillägg
till lön.

Pensions-

underlag.

Avdelningskontoret i Göteborg

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

1 tjänsteman i andra tjänstegraden (om-budsman) .............

Personligt avlBningstillägg till vaktmästa-ren Gustaf Alfred Hansson.....

3,200

1,600

4,800

100

| 500 kr. efter 5 år,l
< 500 kr. efter yt->

terligare 5 år. J

4,000

II. Riksgäldskontoret och riksdagens hus.

Avlöningsstat.

A. Fullmäktige.

Till envar av sju fullmäktige arvode 4,000 kronor . .

Därutöver

till ordföranden................

» förste deputeraden.............

» andre » .............

Ersättningar till fullmäktiges vikarier, förslagsanslag .

B. Tjänstemännen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ 220,000 kr.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................... 7,000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag........ 70,000 »

Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag............... 11,000 »

Förslagsanslag 352,000 kr.

28.000 kr.

1,000 »

10.000 »

3.000 »

2.000 > 44.000 kr.

III. Riksdagsbiblioteket.
AYlöningsstat.

Arvoden å 500 kronor till tre styrelseledamöter, förslagsanslag, högst..... 1,500 kr.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag . . . .......... 34,000 »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................... 1,000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag, högst...... 4,000 »

Förslagsanslag 40,500 kr.

44

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

IV. Justitieombudsmans- och militeombudsmansexpeditionerna.
Avlöningsstat för justitieombudsmansexpeditionen.

Avlöning till justitieombudsmannen................... 17,040 kr.

Gottgörelse till justitieombudsmannens ersättare, förslagsanslag........ 2,200 »

Avlöning till en byråchef, förslagsanslag, högst.............. 11,940 »

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............. 14,060 »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ..... ............. 1,500 »

Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag............... 5,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag, högst . . 3,000 »

Förslagsanslag 55,240 kr.

Avlöningsstat för militieombndsmansexpeditionen.

Avlöning till militieombudsmannen..........•......... 17,040 kr.

Gottgörelse till militieombudsmannens ersättare, förslagsanslag........ 2,200 »

Avlöning till en byråchef, förslagsanslag, högst.............. 11,940 »

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............. 14,060 »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag . ................. 1,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag, högst . . 5,000 »

Förslagsanslag 51,740 kr.

Bankoutakotteta utlåtande Nr 10.

45

Bilaga A.

Till Bankoutskottet.

Med skrivelse den 16 innevarande april har 1902 års löneregleringskommitté
till bankoutskottet överlämnat betänkande angående reglering av löneförhållanden
m. m. för befattningshavare vid riksdagens verk, innefattat i delen
LXIV av kommitténs tryckta betänkanden.

På sätt å sid. 62 av detta betänkande angives, hava fullmäktige i riksbanken
i skrivelse den 10 juni 1920 till Konungen anhållit, att Kungl. Maj:t
måtte uppdraga åt kommittén att i samband med utarbetande av förslag till nya
stater för befattningshavare vid statsdepartementen, vissa centrala ämbetsverk
och fångvårdsstaten även uppgöra förslag till ny avlöningsstat för riksbanken,
varefter denna framställning överlämnats till kommittén med kungl. remiss den
18 junio1920.

A sid. 143 av betänkandet har kommittén sammanfattat de åtgärder från
riksdagens sida, som erfordras för genomförande av kommitténs i betänkandet
framlagda förslag.

Sedan kommittén med särskild skrivelse till fullmäktige överlämnat tryckt
exemplar av förenämnda betänkande, få fullmäktige härmed till utskottet avgiva
yttrande över nämnda förslag.

Enligt vad kommittén under avdelningen allmänna synpunkter (sid. 70
och följande^ framhållit, har nu gällande, år 1914 enligt kommitténs förslag antagna
avlöningsstat för riksbanken både i fråga om själva statens uppställning
och i avseende på avlöningsvillkor fått anpassning efter då för centrala ämbetsverken
i allmänhet gällande stater. Sedan därefter för kommunikationsverken
genomförts ny definitiv lönereglering enligt väsentligt nya principer samt dessa
blivit antagna även vid genomförande av lönereglering för befattningshavare vid
statsdepartementen och vissa centrala ämbetsverk, förordar nu kommittén, att
motsvarande avlöningsbestämmelser fastställas för befattningshavare vid riksdagens
verk.

Då från det allmännas synpunkt måste vara önskvärt, att inom statsförvaltningen
största möjliga enhetlighet i avlöningsgrunder är rådande samt redan
nu avlöningsstaterna för riksdagens verk i stort sett äro uppställda i överensstämmelse
med ett flertal hittills gällande stater inom den civila statsförvaltningen,
vilja fullmäktige ansluta sig till vad kommittén sålunda förordat samt finna därvid
lämpligt och praktiskt, att de nya avlöningsbestämmelserna sammanföras i

46

''Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

ett gemensamt avlöningsreglemente för riksdagens samtliga verk med särskilda
föreskrifter för varje verk beträffande de förhållanden, som kunna vara säregna
för verket; och hava fullmäktige efter granskning av kommitténs förslag till
avlöningsreglemente för befattningshavare vid riksdagens verk jämte särskilda
bestämmelser angående tillämpning av detta reglemente ävensom föreslagna pensionsbestämmelser
icke funnit anledning till någon erinran mot dessa förslag.

Beträffande tjänsternas placering å den föreslagna avlöningsskalan har
kommittén erinrat om de särskilda tjänstgöringsförhållanden, som äro rådande
inom riksbanken och som föranlett en särställning för befattningar därstädes med
något högre lönenivå i jämförelse med andra befattningar inom statsförvaltningen.

Kommittén har icke nu ifrågasatt någon ändring i huvudsak av denna
undantagsställning för riksbankens personal, men då den nya löneplanen med sitt
större antal lönegrader bereder möjlighet till en mera noggrann klassificering av
tjänsterna än enligt nuvarande tjänstegrader, har kommittén ingått på en värdesättning
av varje befattning för sig efter arbetets art och tjänsteansvar samt i
sammanhang därmed vidtagit vissa jämkningar i grupperingen. Den av kommittén
på grund härav företagna uppdelningen av befattningarna i riksbanken å
den nya avlöningsskalans tjugo lönegrader hava fullmäktige, efter granskning,
funnit i det hela väl avvägd och hava därför med undantag endast på en punkt,
som här nedan skall närmare beröras, ej någon erinran mot den för riksbanken
upprättade tjänsteförteckningen.

Beträffande bankokommissariernas placering å avlöningsskalan instämma fullmäktige
i den av undertecknad Norberg och herr Langborg mot kommitténs förslag
härutinnan anmälda reservationen. Den tjänsteman, som inom riksbanken
benämnes förste revisor, har nämligen å sin tjänst göromål med sådant ansvar
och av sådan betydelse för riksbankens inre förvaltning, att det enligt fullmäktiges
mening ej vore lämpligt eller tillrådligt, att han placeras i en lägre lönegrad
än övriga avdelningschefer. Och då arbetet med ledningen av riksbankens
huvudbokföring och upprättande av bankens bokslut prövats vara så krävande,
att detsamma ansetts böra anförtros åt en tjänsteman i kommissariegrad, hava
fullmäktige ej heller beträffande denna avdelningschef funnit skäl vara anförda
att bryta nu bestående likställighet mellan avdelningscheferna. Fullmäktige
hemställa således, att samtliga bankokommissarier hänföras till tjugonde lönegraden.

I samband med revision av avlöningsstaten för riksbanken har kommittén
tagit under övervägande vissa organisatoriska spörsmål, och lämnas redogörelse
för behandlingen därav å sid. 77 och följande i betänkandet. Yad kommittén
här föreslagit i fråga om inrättande av nya tjänster och uppflyttning av tjänster
till högre grad står i överensstämmelse med uttalanden, som, efter samråd under
hand med övriga fullmäktige, inom kommittén gjorts av den bland fullmäktige,
vilken såsom särskild ledamot deltagit i kommitténs arbeten, och föranleder sålunda
ej någon erinran från fullmäktiges sida.

Beträffande organisationen av vissa mindre avdelningskontor, där efter år
1914 kontorsstyrelsen bestått av kontorsföreståndare och en vid hans sida stående
kontrollant, vilja fullmäktige ytterligare framhålla, att enligt den erfarenhet,
som under tillämpning av denna styrelseform vid avdelningskontoren vunnits,
densamma icke kan anses vara tillfredsställande. Detta gäller särskilt från kontrollsynpunkt.
Väl är det sant, såsom i reservation av herr Edbom mot denna
del av betänkandet anföres, att i praktiken icke kunnat påvisas något fall, då

Bankoutskottets utlåtande Nr It).

47

banken på grund av bristande kontroll tillskyndats skada, men detta torde mera
vara beroende på tjänstemännens samvetsgrannhet än på kontrollens effektivitet.
Och den bland fullmäktige, som närmast handhaver ledningen av avdelningskontoren,
har vid inspektioner funnit anledning till anmärkningar med hänsyn till
kontrollen vid de efter år 1914 omorganiserade kontoren. Fullmäktige hava sålunda
kommit till den övertygelsen, att man beträffande dessa kontor bör återgå
till samma styrelseform som vid övriga mindre avdelningskontor.

I sammanhang härmed vilja fullmäktige emellertid uttala den uppfattningen,
att — om också omförmälda förenklade organisation visat sig icke kunna
fylla nödiga anspråk på trygghet för riksbanken vid de i residensstäderna inrättade
avdelningskontoren med deras särskilt för statsförvaltningens räkning
omfattande och betydelsefulla kassarörelse — man framdeles, när det befinnes
lämpligt att även på andra orter inrätta riksbankskontor, bör taga under övervägande,
huruvida icke för vissa mindre platser en enklare organisationstyp bör
komma till användning (expeditions- och kommissionskontor).

Herr Lindstedts i reservation framställda anmärkning mot kommitténs förslag
att till fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamt överlåta
avgörandet av vissa frågor rörande tillämpning av avlöningsreglementet, där i
motsvarande fall inom statsförvaltningen i övrigt avgörandet förbehållits Kungl.
Maj:t, finna fullmäktige sakna fog. Teoretiskt mest riktigt vore tvivelsutan, att
beträffande riksdagens verk avgörandet i dylika frågor förbehölles riksdagen själv,
men då riksdagen är samlad endast under en del av året, är det principiellt fullt
riktigt, att riksdagens befogenhet i förevarande fall överlåtes på de av riksdagen
valde fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, vilka ständigt äro samlade
och som redan förut i vissa avseenden bemyndigats att gemensamt företräda riksdagen.
Fullmäktige finna alltså den av kommittén föreslagna anordningen ej
allenast hava hävd utan jämväl vara mest praktisk och anse icke någon berättigad
anledning till erinran häremot föreligga. I varje fall finna fullmäktige uteslutet,
att ifrågavarande avgörande överlämnas endast till fullmäktige i riksgäldskontoret.

Mot de av kommittén föreslagna övergångsanordningar vid tillämpning av
det nya avlöningsreglementet hava fullmäktige icke någon annan erinran, än att
fullmäktige i anslutning till vad undertecknad Norberg i avgiven reservation yrkat
beträffande vaktmästaren vid riksbankens avdelningskontor i Göteborg Gustaf
Alfred Hansson, finna det vara fullt överensstämmande med riksdagens förut angående
honom fattade beslut, att även vid denna lönereglering för honom å övergångsstat
uppföres det personliga arvode, som utöver anslagen avlöning tillerkänts
honom vid 1904 års riksdag.

Yad kommittén anfört i betänkandets avdelningar rörande avlöningsstaten
för riksbanken och kostnadsberäkningar ger icke anledning till något särskilt uttalande
från fullmäktige.

Under åberopande av vad sålunda anförts, få fullmäktige hemställa,

att bankoutskottet ville föreslå riksdagen
dels godkänna det av kommittén upprättade förslag till
avlöningsreglemente för befattningshavare vid riksdagens verk
jämte den vid detta reglemente fogade tjänsteförteckning för
riksbanken med den ändring, att vid huvudkontoret i tjugonde
lönegraden (A 20) uppföras 8 bankokommissarier och att i

48

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

stället 2 i adertonde lönegraden (A 18) uppförda bankokommissarier
utgå ur förteckningen;

dels godkänna det av kommittén upprättade förslag
till särskilda bestämmelser angående tillämpning av nämnda
avlöningsreglemente i vad dessa bestämmelser röra riksbanken;

dels godkänna det av kommittén upprättade förslag till
bestämmelser i fråga om rätt till pension för ordinarie tjänstemän
vid riksdagens verk;

dels ock fatta de övriga beslut, som enligt kommitténs
sammanfattning å sid. 143 och 144 i betänkandet erfordras
för genomförande från och med år 1922 av kommitténs förslag,
dock med den ändring i fråga om förslag till övergångsavlöningsstat
för riksbanken, att därå upptages jämväl personligt
tillägg till lönen för vaktmästaren vid avdelningskontoret i
Göteborg Gustaf Alfred Hansson 100 kronor.

Protokollsutdrag innehållande särskild mening från en av fullmäktige bifogas.
Stockholm den 28 april 1921.

VICTOR MOLL

R. Norberg

Sven Palme

Walter Philipson

E. A. Nilson

Chr. L. Tenow

E. Langborg

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

49

Utdrag av protokollet, hållet hos fullmäktige
i riksbanken den 28 april 1921.

§'' På hemställan av deputerade beslöto fullmäktige att över kommitténs

förslag till lönereglering beträffande riksbanken till bankoutskottet avgiva yttrande
i skrivelse enligt registraturet.

Herr Palme anmälde följande avvikande mening samt anförde:

»I löneregleringsko mmitténs förslag till ny avlöningsstat för riksbanken
aro andre bankosekreteraren (nu tjänsteman i tredje graden) och aktuarien (nu
tjänstemän i andra graden) placerade i resp. 16 och 14 lönegraden, d. v. s. i samma
lönegrad som övriga till resp. tjänstegrader hörande tjänstemän. Titeln för den
förstnämnde skulle enligt kommitténs förslag utbytas''mot sekreterare för erhållande
av likformighet med motsvarande befattningshavare i riksgäldskontor.

Mot kommitténs förslag i denna del hava fullmäktige icke funnit aniedJ
j erjnran- . j''aS hyser en från fullmäktiges flertal avvikande mening
beträffande dessa tjänster, har jag velat anföra min reservation mot fullmäktiges
beslut; och far jag i anvseende härå anföra följande.

So“; “åmnt har i kommittéförslaget uttalats beträffande sekreterarbefattningen,
att likformighet _ borde förefinnas med motsvarande befattningshavare i
riksgäldskontor. Jag vill i avseende härå erinra, att enligt § 69 i det för nämnda
veiri • £^anc*e reglemente är stadgat, att de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges
kansli, böra hava avlagt den akademiska examen, som fordras för att
vinna inträde i Konungens kansli eller i rättegångsverken samt att den, vilken
befordras till ombudsmanssysslan, bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva
i avseende på dem, som i domarevärv må begagnas. Enligt § 63 i riksbankens
reglemente kan till ombudsman endast den nämnas, som avlagt prov för
inträde i rikets rättegångsverk, vilket även erfordras för anställning till tiänstgonng
i ombudsmansexpeditionen vid huvudkontoret. Förstnämnda reglemente
förutsätter alltså endast en enda tjänsteman med nämnda juridiska kompetens
varemot att döma av ordalagen i bankoreglementet det torde vara avsett att
Mrom ombudsmannen skall finnas en eller flere tjänstemän med anställning å ombudsmansexpeditionen.
Dessa tjänstemän måste följaktligen uppfylla samma
kompetensvillkor som ombudsmannen. Att märka är ock, att under en lång följd
av är för göremålens behöriga skötande å nämnda expedition varit anställda
nere tjänstemän. Att döma av resp. reglementen synes sekreteraren i riksgäldskontoret
sakna kompetens att fullständigt vikariera för riksgäldssekreteraren och
ombudsmannen, medan i riksbanken andre bankosekreteraren och aktuarien äga
fullt samma juridiska kompetens som förste bankosekreteraren och ombudsmannen.

, , Nu angivna förhållanden synas mig icke tala för riktigheten av kommitténs
asikt beträffande likformigheten med riksgäldskontorets motsvarande befattningshavare.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 sand. 56 käft. (Nr 70.)

7

50

Bankoutskottets utlåtande Nr 10.

Då riksdagen år 1919 fastställde ny lönestat för kommunikationsverken,
yttrade riksdagen bland annat, att befattningar, för vilka högre examen på det
juridiskt-administrativa området vore kompetensvillkor, skulle uppflyttas i högre
löneklass än förut varit fallet. I enlighet med de direktiv, som givits lönekommittén
vid dess tillsättande, hade särskilt befattningar, för vilka högre teknisk
bildning vore kompetensvillkor, blivit uppflyttade i högre löneklass än förut varit
fallet. Detta ansåg riksdagen gälla även ett mindre antal befattningshavare med
juridiskt-administrativ ställning. Att märka är särskilt, att för såväl telegrafverket
som statens järnvägar och vattenfalls verk föreslogs en ny, högre sekreterargrad,
benämnd förste sekreterare, avsedd såsom regel för befattningshavare
med högre examen på det juridiskt-administrativa området eller därmed
ämförlig kompetens, vilka tillika intoge ställningen såsom byråchefs närmaste
man och ställföreträdare. Denna tjänst placerades i 17 lönegraden.

Bankosekreteraren och ombudsmannen är enligt förslaget likställd med byråchef.
Fullmäktige hava vid senaste lönereglering framhållit, att bankosekreteraren
och ombudsmannens närmaste man, vilken det åligger att jämte bankosekreteraren
övervaka och ansvara för arbetet å expeditionerna, vid alla tillfällen,
då bankosekreteraren är frånvarande, skall övertaga dennes funktioner. I analogi
med vad som fastslagits för kommunikationsverken synes mig ifrågavarande
tjänsteman böra uppflyttas till 17 lönegraden och bibehållas vid den nuvarande
benämningen andre bankosekreterare.

Vad beträffar aktuarien har denne uppenbarligen att vid förfall för bankosekreteraren
och ombudsmannen eller sekreteraren bestrida deras göromål; och
anser jag därför med hänsyn såväl härtill som ock att han enligt reglementets
bestämmelser bör vara tjänsteman med juridisk kompetens, att han bör sättas

Eå ett högre plan än övriga tjänstemän i graden och därför uppflyttas i närmast
ögre lönegrad eller 15 lönegraden.

I allmänhet hyser jag den åsikten, att den kompetens, som förvärvas genom
s. k. domaremeriter, "bör, i fall där juridiskt bedömande erfordras, betraktas såsom
särskilt betydelsefull och förty berättiga till ett visst försteg i löneställning.»

Som ovan.

Ur protokollet
Marcus Öhlin.

Bankoutakotteta utlåtande ''Nr 70.

51

Bilaga B.

Till riksdagens bankoutskott.

I anledning av framställning från fullmäktige i riksgäldskontor uppdrog
Kung!. Maj:t den 18 juni 1920 åt löneregleringskommittén att i samband med
utförandet av kommittén den 31 december 1919 meddelat uppdrag att verkställa
utredning beträffande definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartementen,
centrala ämbetsverken och fångvårdsstaten verkställa utredning och
avgiva förslag till ny lönereglering för riksgäld skontorets personal, vilket uppdrag
ansetts omfatta även reglering av löneförhållandena för den under fullmäktige
lydande personalen vid riksdagens hus.

Sedan åt kommittén uppdragits att avgiva förslag till lönereglering jämväl
för befattningshavarna vid riksbanken, riksdagsbiblioteket samt justitie- och militieombudsmansexpeditionerna,
har kommittén i ett sammanhang utarbetat förslag
till lönereglering m. m. för samtliga riksdagens verk; och har undertecknad Lagerbjelke
jämlikt förordnande av Kungl. Maj:t såsom särskild ledamot av kommittén
deltagit i berörda arbete.

Vid granskning av det betänkande rörande reglering av löneförhållanden
m. m. beträffande riksdagens verk, som kommittén efter fullbordat arbete överlämnat
till fullmäktige, hava fullmäktige funnit sig kunna i huvudsak ansluta
sig till kommitténs förslag. Särskilt vilja fullmäktige uttala, att fullmäktige
- finna praktiskt och lämpligt, att avlöningsbestämmelserna för samtliga riksdagens
verk blivit sammanförda i ett för verken gemensamt avlöningsreglemente med
tillhörande tjänsteförteckning och särskilda tillämpningsbestämmelser samt. pensionsföreskrifterna
upptagna i en jämväl gemensam författning. För utnyttjande
av de möjligheter till en rättvis inbördes placering i avlöningshänseende av de
olika tjänsterna, som det nya avlöningssystemet medgiver, synes det fullmäktige
befogat att, såsom kommittén gjort, å olika lönegrader uppdela befattningar, som
nu i lönehänseende äro likställda.

Fullmäktige övergå härefter till att yttra sig rörande två av kommittén
berörda frågor angående uppförande å ordinarie stat av vissa extra befattningshavare.

Kommittén framhåller å sid. 81 i sitt betänkande, att å riksgäldskontorets
stat för närvarande finnas 3 kvinnliga biträdesbefattningar av högre grad, och 6
av lägre grad, under det att de extra kvinnliga biträdenas antal utgör ej mindre
än 35, varav ett flertal varit anställda i verket under tämligen lång tid. Kommittén
förklarar sig till följd därav hava funnit skäligt understödja en genom
riksgäldskontorets representant i kommittén framställd önskan, om uppförande å

52 Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

stat av ytterligare 6 kvinnliga biträden, därav två med mera kvalificerade arbetsuppgifter.

Den av kommittén sålunda framförda frågan om beredande av ordinarie
anställning åt ytterligare ett antal av riksgäldskontorets stora kvinnliga personal
vilja fullmäktige bestämt förorda. Även om de extra kvinnliga arbetskrafterna
a riksgäldskontor^ komma att något minskas, i vilket avseende må framhållas,
att fyra extra biträden nyligen blivit uppsagda från sin anställning, lider det
dock intet tvivel om, att det vida övervägande antalet av de kvinnliga biträdena
fylla ett stadigvarande behov av arbetskraft. Det synes vid sådant förhållande
vara fullt berättigat, liksom, till gagn för verket, att åtminstone de äldsta och
bäst meriterade av dessa biträden beredas den mera tryggade ställning, som en
ordinarie anställning innebär. Av de biträden, som vid bifall till förevarande
förslag, skulle komma i fråga att beordras till ordinarie, är intet antaget senare
än år 1917. Av de sex ordinarie befattningar, varom fråga är, erfordras såsom
av kommitténs redogörelse framgår, en å räkenskapsavdelningen med göromål
såsom kassakontrollant och en å obligations- och kupongavdelningen med förmanskap
för avdelningens ganska talrika kvinnliga personal. Då de göromål,
som skulle tillkomma innehavarna av båda dessa befattningar, måste anses vara
av mera kvalificerad art än dem som åligga de nuvarande kvinnliga biträdena
aVj^j’re ^öra nämnda befattningshavare i avlöningshänseende likställas

med de nuvarande biträdena av högre grad, d. v. s. enligt kommitténs förslag
placeras i femte lönegraden av löneplanen för kvinnliga tjänstemän. De fyra återstående.
nya biträdesbefattningarna böra jämställas med de nuvarande biträdesbefattningarna
av lägre grad och sålunda hänföras till tredje lönegraden. Tjänsternas
placering, bör lämpligen bliva den av kommittén angivna, d. v. s. én å
räkenskapsavdelningen, två å obligations- och kupongavdelningen samt en å
statsskuldboksavdelningen.

Såsom kommittén meddelar, finnes för närvarande å staten för riksdagens
hus uppförd en förste eldare men icke några eldare. Kommittén förklarar sig
med anledning därav och då fyra eldare hava stadig sysselsättning i huset, vilja
biträda ett av riksgäldskontorets representant i kommittén framställt förslag, att
två av dessa eldare måtte, uppföras å ordinarie stat. Jämväl till detta av kommittén
framförda förslag vilja fullmäktige uttala sin anslutning.

Såsom^ ovan nämnts, ansluta sig fullmäktige i huvudsak till kommitténs
förslag. I några fall anse sig fullmäktige emellertid böra ifrågasätta en jämkning
däri. ö J

Pe^ första av dessa fall gäller riksgäldskontorets vaktmästare. Dessa
befattningshavare, som för närvarande åtnjuta avlöning lika med vaktmästarna
vid riksbankens huvudkontor, hava av kommittén hänförts till andra lönegraden
utan rätt att, såsom nu är fallet, åtnjuta fri uniformsbeklädnad. Vaktmästarna
vid riksbankens huvudkontor har kommittén placerat i tredje lönegraden, varjämte
kommittén förklarat sig finna lämpligt, att de med hänsyn till de särskilda förhallanden,
som äro radande i riksbanken, fortfarande må åtnjuta fri uniformsbeklädnad.
I betraktande av vad fullmäktige i kommitténs betänkande inhämtat
rörande de göromål, som .åligga riksbankens vaktmästare, hava fullmäktige ej
något att. erinra mot att riksgäldskontorets vaktmästare erhålla en något mindre
fördelaktig ^ställning i avlöningshänseende än riksbankens vaktmästare, oaktat
riksdagen så sent som år 1919 vid lönereglering för vaktpersonalen vid riksdagens

Tlankoutshottets utlåtande Nr 70.

f)3

verk uttalat, att den rådande likställigheten i avlöning mellan vaktmästarna vid
riksbankens huvudkontor och vid riksgäldskontoret syntes böra upprätthållas.
Skillnaden mellan de båda vaktmästarekategorierna synes emellertid bliva väl
stor, om ifrågavarande riksbanksvaktmästare skola placeras i en lönegrad över
riksgäldskontorets vaktmästare och därjämte få behålla förmånen av fri uniform;
och vilja fullmäktige med anledning därav hemställa, att riksgäldskontorets förste
vaktmästare och vaktmästare, vilkas tjänstgöringsförhållanden i mycket överensstämma
med riksbanksvaktmästarnas, må behålla den förmån av fri uniformsbeklädnad,
som de nu åtnjuta. På, såsom kommittén uttalat, riksgäldskontorets
vaktmästare till följd av arten av kontorets verksamhet måste anses hava ett
mera ansvarsfullt och krävande arbete, än som åligger såväl de i första lönegraden
placerade vaktmästarna i den civila statsförvaltningen i allmänhet som de av
kommittén till samma lönegrad hänförda vaktmästarna i riksdagsbiblioteket samt
vid justitie- och militieombudsmansexpeditionerna, torde skillnaden i avlöningshänseende
mellan nu senast berörda vaktmästare och vaktmästarna i riksgäldskontoret
ej bliva oskäligt stor, även om de sistnämnda få — utöver avlöning
enligt andra lönegraden — åtnjuta fri nniformsbeklädnad.

I en till fullmäktige ingiven framställning, vilken bilägges denna skrivelse,
hava riksgäldskontorets vaktmästare hemställt, att fullmäktige ville föreslå deras
likställande i lönehänseende med riksbankens vaktmästare. Av .vad ovan blivit
anfört framgår, att fullmäktige ej anse sig kunna understödja denna framställning
i vidare mån än beträffande den fria uniformsbeklädnaden.

Ett annat fall, vari fullmäktige anse skäl tala för eu jämkning i kommitténs
förslag, gäller de två eldare i riksdagshuset, som vid bifall till fullmäktiges
av kommittén understödda förslag skulle komma att från och med år 1922
uppföras å ordinarie stat. Pessa befattningshavare hava av kommittén hänförts
till den första lönegraden. Pet må emellertid framhållas, att de för närvarande
åtnjuta en årlig avlöning — dyrtid stil! ägg oberäknat — av 2,280 kronor d. v. s.
mer än vaktmästarnas i riksgäldskontorets avlöning utan ålderstillägg, 2,200
kronor. Vid sådant förhållande vilja fullmäktige hemställa, att ifrågavarande
eldare placeras i samma lönegrad som riksgäldskontorets vaktmästare d. v. s. den
andra, och detta så mycket hellre som den eldare, vilken för närvarande finnes
uppförd i staten för riksbankens huvudkontor med avlöning lika med vaktmästare,
av kommittén under benämning förste eldare hänförts till samma lönegrad som
vaktmästarna vid riksbankens huvudkontor d. v. s. den tredje. Enligt vad fullmäktige
inhämtat, intager den av kommittén såsom förste eldare betecknade befattningshavaren
i riksbanken ej någon förmansställning, utan hans arbete är av ungefär
enahanda beskaffenhet som eldarnas i riksdagshuset.

I en till fullmäktige ingiven framställning, som bilägges denna skrivelse,
hava övervaktmästaren och övermaskinisten i riksdagshuset hemställt, att de
jämte biträdande maskinisten måtte utöver den avlöning, de enligt kommitténs
förslag skulle erhålla, få åtnjuta förmånen av fri bostad. På enligt det nya
avlöningssystemets principer ersättning skall erläggas för upplåten tjänstebostad,
böra enligt fullmäktiges mening synnerligen starka skäl anföras, därest undantag
i detta avseende skola göras. I fråga om portvakterna i riksdagshuset måste
sådana skäl anses vara för handen; och kommittén har även föreslagit, att dessa
befattningshavare må bibehålla förmånen av fri bostad jämte bränsle och lyse.
Med hänsyn till den krävande och till viss tid ej begränsade tjänstgöring, som

54

Bankoutakottets utlåtande Nr 70.

åligger såväl övervaktmästaren som övermaskinisten och biträdande maskinisten,
samt den därav följande bundenheten i riksdagshuset under större delen av dygnet.,
synas goda skäl föreligga för ett undantag från ovan berörda principer jämväl i
fråga om dessa befattningshavare; och vilja fullmäktige sålunda för sin del förorda
den föreliggande framställningen.

I avgiven reservation har en ledamot av kommittén, herr Edbom, i fråga
om den å riksgäldskontorets kansli anställda notarien, vilken av kommittén, i likhet
med kassören samt statistikern och bokhållaren, hänförts till fjortonde lönegraden,
uttalat, att han ej ansåge tillräckliga skäl föreligga att placera en tjänst,
som ända till år 1920 bestritts av amanuenser, så högt som i sagda lönegrad; och
erinrar reservanten om, att. då bankoutskottet år 1919 på framställning av fullmäktige^
tillstyrkte inrättande av en notarietjänst i andra lönegraden, vid utskottets
utlåtande var fogad en reservation, vari yrkades den nya befattningens uppförande
i första lönegraden. I den redogörelse för de göromål, som enligt hans
förmenande åligga bemälde notarie, har reservanten emellertid gjort sig skyldig
till ett misstag, enär större delen av de av honom uppräknade göromålen utföras
av den amanuens, som fortfarande är anställd å riksgäldskontorets kansli. Såsom
åtminstone i någon män framgår av den redogörelse för tjänstemännens i riksgäl
dskontoret. göromål, som finnes intagen å sid. 46 och följande i betänkandet,
äro de notarien åliggande arbetsuppgifterna av mera kvalificerad art än de av
reservanten uppräknade. Nämnda redogörelse kan fullständigas därmed, att notarien
i ej ringa utsträckning tages i anspråk för biträde med förekommande ombudsmansgöromål
samt för utredningar av olika slag, vilka kräva såväl gott omdöme
som juridisk utbildning. Enligt fullmäktiges uppfattning måste notariens
göromål i väsentliga delar anses vara av den art, att de betinga tjänstens place;
ring i den högre av de lönegrader, å vilka de nuvarande tjänsterna av andra
graden enligt kommitténs förslag uppdelats.

I avgivna reservationer hava herrar Risling och Zetterqvist i egenskap av
representanter för riksgäldskontorets tjänstepersonal samt herr Mårtensson såsom reprentant
för personalen vid riksdagens hus bl. a. uttalat, den förstnämnde, att
kassörens i riksgäldskontoret missräkningspenningar bort av kommittén föreslås
till samma belopp som för riksbankens förrättningskassörer d. v. s. 1.500 kronor,
herr Zetterqvist, att kommittén bort hänföra förste vaktmästaren i riksgäldskontoret
till femte och vaktmästare till tredje lönegraden med bibehållande av förmånen
av^fri uniformsbeklädnad ävensom att den nuvarande pensionsåldern 65 år
bör bibehållas, samt herr Mårtensson, att övervaktmästaren och övermaskinisten i
riksdagshuset bort av kommittén placeras i tionde lönegraden och biträdande
maskinisten i femte lönegraden samt att övervaktmästarens benämning bör förändras
till förrådsförvaltare ävensom att en pensionsålder av 67 år är för hög för
personalen vid riksdagens hus.

Av vad fullmäktige redan förut anfört följer, att fullmäktige ej anse sig
böra understödja nämnda reservanters berörda uttalanden i vidare män än vad
beträffar den fria uniform sbeklädnaden åt riksgäldskontorets vaktmästare. Vad
angår frågan om pensionsåldern, synes denna lämpligen böra underkastas förnyad
omprövning vid den revision av pensionsbestämmelserna, som enligt kommitténs
mening framdeles ^ bör komma till stånd. Fullmäktige hava ej något att erinra
mot, att pensionsåldern i avvaktan på denna revision för personalen vid såväl
riksgäldskontoret som riksdagens hus bestämmes till den av kommittén föreslagn a

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

55

.Fullmäktige anse sig jämväl böra i detta sammanhang något beröra de reservationer,
som avgivits av särskilda ledamoten i kommittén herr Lindstedt samt
representanten för riksdagsbibliotekets personal herr Grödel.

Herr Lindstedt har såsom synnerligen otillfredsställande betecknat den av
kommittén föreslagna anordningen, att fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret
gemensamt skola avgöra flertalet av de frågor rörande avlöningsreglementets
tillämpning, vilka enligt avlöningsreglementet för den civila statsförvaltningen
förbehållits åt Kungl. Maj:t, och i stället föreslagit, att avgörandet i dessa
fäll måtte överlämnas åt fullmäktige i riksgälds kontoret såsom ett deras särskilda
uppdrag. De skäl, som herr Lindstedt härför anfört, synas emellertid fullmäktige
föga vägande, och anse fullmäktige den av kommittén föreslagna anordningen
lämplig. Att anförtro förevarande frågors avgörande åt riksgäldsfullmäktige ensamma
lärer i varje fäll ej kunna ifrågakomma.

Med instämmande av särskilda ledamoten herr Lilienberg samt representanterna
för personalen vid justitie- resp. militieombudsmansexpeditionen herrar
Engström och (Jenterwall har herr Lindstedt vidare förklarat sig anse mindre
lämpligt, att den i 3 § avlöningsreglementet omförmälda lönenätnnden tillsättes
av den myndighet, som skulle hava att inhämta dess yttrande och i stället föreslagit,
att nämnden utses av bankoutskottet. Såsom framgår av betänkandet,
har denna utväg även varit under övervägande inom kommittén, som emellertid
av praktiska skäl stannat vid att föreslå, att ifrågavarande uppdrag anförtros åt
fullmäktige gemensamt.

För sin del vilja fullmäktige ansluta sig till vad kommittén föreslagit i
förevarande fråga, som i allt fall torde sakna större betydelse.

Herr Grödel har i sin reservation uttalat, att samtliga myndigheter böra
deltaga i besluten rörande för riksdagens verk gemensamma angelägenheter, dock
att beslutanderätten synts honom i vissa angivna fall böra överlåtas åt fullmäktige
i riksgäldskontoret och i riksbanken gemensamt med rätt för övriga verkens
myndigheter att deltaga i beslutet, såvitt ärendet berör ifrågavarande verk, samt
i ett par fall åt vederbörande verks myndighet.

Av vad fullmäktige ovan anfört i fråga om herr Lindstedts reservation
framgår, att fullmäktige ej vilja ansluta sig till de av herr Grödel framförda synpunkterna
utan hålla före, att den av kommittén anvisade lösningen för avgörandet
av förevarande frågor är praktisk och lämplig. Gfivet är, att nödigt samarbete
kommer att i dylika frågor äga rum mellan fullmäktige i riksbanken och
i riksgäldskontoret å ena sidan samt biblioteksstyrelsen ävensom justitie- resp.
militieombudsmannen å den andra, varför eventuella farhågor för att de mindre
verkens intressen ej skulle bliva vederbörligen beaktade enligt fullmäktiges mening
måste anses obefogade.

Enligt medgivande av riksdagen uppbär fru Selma Strömbom, född Vesterlund,
utöver sin avlöning såsom biträde av högre grad i riksgäldskontoret ett personligt
lönetillägg av 200 kronor för år. Berörda medgivande lämnades på fullmäktiges
hemställan, då bemälda biträde eljes vid sin befordran till ordinarie
befattning skulle hava fått vidkännas minskning med sagda belopp i sina avlöningsförmåner
såsom extra biträde. Då vid bifall till föreliggande löneregleringsförslag
fru Strömboms avlöning från och med år 1922 skulle komma att utgå
med 3,204 kronor mot 2,600 kronor för närvarande, motsvarande en förhöjning av
omkring 23 procent, kommer, även om hänsyn tages till det reducerade dyrtids -

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

56

tillägg, som utgår på nyreglerade löner, hennes avlöning att bliva sådan, att anledning
ej föreligger att för framtiden bibehålla ovanberörda personliga lönetilllägg,
vilket fullmäktige velat för utskottet anmäla.

Mot vad kommittén anfört i betänkandets avdelningar rörande avlöningsstater
och kostnadsberäkningar hava fullmäktige ej något att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts få fullmäktige hemställa, att
bankoutskottet ville föreslå riksdagen att, med av fullmäktige ifrågasatta iämkningar,

dels godkänna de av kommittén upprättade förslagen till avlöningsreglemente
för befattningshavare vid riksdagens verk jämte vid reglementet fogad
tjänsteförteckning. för riksgäldskontoret och riksdagens hus, till särskilda bestämmelser
angående tillämpning av avlöningsreglementet, i vad dessa röra riksgäldskontoret
och riksdagens hus, samt till bestämmelser i fråga om rätt till pension
för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk,

dels ock fatta de övriga beslut, som enligt kommitténs sammanfattning å
sid. 143 och 144 i betänkandet erfordras för genomförande från och med år 1922
av kommitténs förslag.

Undertecknad Lagerbjelke har låtit till fullmäktiges protokoll anteckna,
att han redan hos kommittén gjort uttalanden i samma riktning som fullmäktige
här ovan i fråga om löneförmånerna för riksgäldskontorets vaktmästare samt
vissa befattningshavare vid riksdagens hus, men att, då dessa uttalanden ej vunnit
beaktande, han därstädes låtit frågan falla.

Stockholm den 2 maj 1921.

EMIL KINANDEU.

G. Lagerbjelke. G. Kobb. Karl Hildebrand.

S. H. Kvarnzelius. V. Larsson.

John Hägglund:

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

57

Bilaga C.

Till riksdagens bankoutskott.

Sedan 1902 års löneregleringskommitté den 16 nästlidne april till riksdagens
bankoutskott avgivit betänkande rörande reglering av löneförhållanden m. m.
beträffande riksdagens verk ävensom i skrivelse samma dag överlämnat exemplar
av nämnda betänkande till styrelsen för riksdagsbilblioteket, får styrelsen över
detsamma, i vad det rör riksdagsbiblioteket, avgiva följande yttrande.

De av kommittén framlagda förslag har styrelsen i huvudsak ansett sig
kunna tillstyrka. Endast i nedannämnda avseende har styrelsen funnit skäl till
erinringar.

Rörande förslag dels till avlöningsreglemente dels ock till bestämmelser i
fråga om rätt till pension har representanten inom kommittén för riksdagsbibliotekets
personal, riksdagsbibliotekarien V. Grödel framlagt en från kommittérades
beslut avvikande mening. Denna rör vissa frågor, vilkas avgörande kommittérade
ansett icke böra överlämnas till vederbörande verks myndighet utan
hänskjutas till gemensam behandling, därvid beslutanderätten föreslagits skola
uppdragas i några fall åt fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamt,
i andra åter åt samme fullmäktige efter adjunktion av de övriga verkens
myndigheter samt i ännu andra åt »vederbörande fullmäktige», d. v. s. åt bankofullmäktige,
när ärendet rör riksbanken, och åt riksgäldsfullmäktige, när ärendet
rör såväl riksgäldskontoret som även riksdagsbiblioteket, justitie- och militieombudsmansexpeditionerna.

Med avseende härå har reservanten framhållit, att det torde synas berättigat,
att samtliga myndigheter, vilka ju för övrigt äro sinsemellan likställda
deltaga i besluten av de för riksdagens verk gemensamma angelägenheter. Därvid
kan dock av praktiska skäl synas lämpligt, att, beträffande icke principiella
stadganden, varvid ärendena oftast torde komma att angå riksbanken och riksgäldskontoret,
beslutanderätten överlåtes åt enbart fullmäktige i riksbanken och i
riksgäldskontoret gemensamt, allenast möjlighet hålles öppen för de övriga verkens
respektive myndigheter att i beslutet deltaga, såvitt ärendet berör ifrågavarande
verk. I de fall slutligen, där en helt gemensam behandling icke funnits
nödig, utan ärendet hänskjutits till »vederbörande fullmäktige», torde beslutanderätten
kunna överlämnas åt vederbörande verks myndighet.

Som sin mening har därför reservanten uttalat, att det i här berörda fall
borde hava stagats, att beslutanderätten skall utövas,

vad beträffar §§ 24, 25, 26: 1, 2, §§ 33 och 34 i avlöningsreglementet, av
samtliga verks myndigheter gemensamt,

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 samt. 56 häft. (År 70.)

8

58

Bankoutskottete utlåtande Nr JO.

vad beträffar §§ 4, 11: 1, 2, 13: 2 och 27 i avlöningsreglementet samt § 10
i bestämmelser i fråga om rätt till pension, av fullmäktige i riksbanken och i
riksgäldskontoret gemensamt, dock att, när ärendet rör riksdagsbiblioteket, justitie-
och militieombudsmansexpeditioiierna, respektive verks myndighet skall i beslutet
deltaga, och, * J °

vad beträffar § 30 i avlöningsreglementet och § 13 i bestämmelser i fräsa
om ratt till pension, av vederbörande verks myndighet.

, .. iDet synes styrelsen, som om genom förslaget, i större utsträckning än erforderligt,
inskränkning skett i de befogenheter, som förut tillkommit ett vart av
riksdagens verk, och att förty en begränsning lämpligen bör ske av de ärenden,
som enligt förslaget skulle bliva föremål för gemensam behandling. Där särskilt
i fråga om ärenden av mera principiell natur en sådan gemensam behandling anses
erforderlig, torde beslutanderätten ej böra överlämnas åt en så månghövdad myndighet
som samtliga ledamöter av banko- och riksgäldsfullmäktige med adjunktion
i särskilda fall av ledamöterna i biblioteksstyrelsen, jämte justitie- och militieombudsmännen.
I stället torde denna beslutanderätt böra överlämnas åt en delegation,
bestående förslagsvis av två ledamöter av riksbanksfullmäktige, två ledamöter
av riksgäldsfullmäktige, en ledamot av biblioteksstyrelsen samt justitieråd
muitie°mbudsmännen. Ledamöterna av riksbanks- och riksgäldsfullmäktige
torde hora utses av resp. fullmäktige samt ledamoten från biblioteksstyrelsen av
denna styrelse. J

Skulle det emellertid anses påkallat att principiellt överlämna beslutanderätten
i vissa gemensamma frågor till banko- och riksgäldsfullmäktige, synes i
varje fall, pa sätt även av reservanten framhållits, i större utsträckning än enligt
förslaget biblioteksstyrelsens ledamöter samt justitie- och militieombudsmännen
bona äga rätt att deltaga i besluten.

•• . ,den avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen har vakt masta,

rebefattning vid biblioteket, i likhet med vad som skett inom den civila
förvaltningen, uppförts under benämningen expeditionsvakt. Styrelsen anser sig
emellertid höra meddela, att hos styrelsen från vaktmästarnes sida gjorts framställning
därom, att den gamla benämningen måtte bibehållas, och har därvid med
åberopande av de förslag som av kommittérade gjorts beträffande motsvarande
tjänster hos riksbanken och hos riksgäldskontoret — bankvaktmästare och riksgäldsvaktmästare
— hemställts, att kommitterades förslag av »förste expeditionsvakt»
°,c:'' »expeditionsvakt» måtte utbytas mot; »förste biblioteksvaktmästare», respektive
»biblioteksvaktmästare»0 r

,-^r .c^en händelse det framlagda löneregleringsförslaget vinner riksdagens
bifall, hora i nu gällande stadgar för riksdagsbiblioteket följande ändringar vidtagas:

• qo c »^hsdagsbibliotekarien» bör utbytas i § 3 mot »dess överbibliotekare» samt
1 §9 b, 8, 14, 20 och 2o mot »överbibliotekarien».

§§ 6, 17, 18, 22 och 25 böra erhålla följande lydelse:

§ 6.

Bibliotekets tjänstinnehavare äro: överbibliotekarien, en förste blibliotekarie,
en andre bibliotekarie, en förste expeditionsvakt [event. förste biblioteksvaktmastarej
och en expeditiorsvakt [event. biblioteksvaktmästarei. Därjämte —
---— biträden.

BankorUskottets utlåtande Nr 70.

59

§ 17.

Överbibliotekarien är-----biträden och expeditionsvakter [event vaktmästare]-----övriga

medel.

Bibliotekarierna skola,
göromål.

§ 18.

under överbibliotekariens inseende,

§ 22.

Riksdagsbibliotekets —----semester enligt de i avlöningsregle mente

för befattningshavare vid riksdagens verk fastsällda grunder.

§ 25.

Begår överbibliotekarien-----. Expeditionsvakt [event. vaktmästare]
eller biträde-----från tjänsten.

Med hänsyn till vad ovan anförts, får styrelsen hemställa, att bankoutskott
ville föreslå riksdagen

dels godkänna, vad löneregleringskommittén i sitt betänkande
nr LXIY, s. 143—144 föreslagit med beaktande av
de härovan av styrelsen gjorda erinringar,

dels vidtaga de ändringar i gällande stadgar för riksdagsbiblioteket,
som av ett dylikt riksdagens beslut kunna
föranledas.

Stockholm den 2 maj 1921.

Å styrelsens för riksdagsbiblioteket vägnar:
G. THULIN

Vilhelm Bödel.