Bankoutskottets utlåtande Nr 56.

1

Nr 56.

Ankom till riksdagens kansli den C juni 1921 kl. 2 e. m.

Utlutande, i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner dels med
förslag till lag om vissa ändringar i lagen den 11
oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension, dels ock rörande vissa framställningar angående
det civila pensionsväsendet.

l:q) I en den 11 mars 1921 dagtecknad proposition, nr 277, som
hänvisats till bankontskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av
vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga ett propositionen bilagt
förslag till lag om vissa ändringar i lagen den 11 oktober 1907 angående
civila tiänstinnehavares rätt till pension.

Omförmälda förslag är av följande lydelse:

Förslag

till

Lag

om vissa ändringar i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension.

Härigenom förordnas, att 2, 3, 4, 5, 10, 13 och 17 §§ i lagen
den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
skola hava följande ändrade lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 samt. 47 höft. (Nr 56.) 1

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 56.

2 §•

Denna lag äger icke tillämpning i fråga om statsrådsämbete,
civil tjänst med pensionsrätt i arméns eller flottans pensionskassa,
tjänst vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens
vattenfallsverk, lärarbefattning vid folkskoleseminariernas övningsskolor,
ej heller i fråga om befattning, som är uteslutande prästerlig, utan
gälle i avseende å dem vad i fråga om pension nu är eller framdeles
må varda stadgat.

3 §.

Såsom underlag för bestämmande av pensions belopp skall, där
ej särskilt pensionsunderlag blivit i lönestaten angivet eller eljest av
Konungen och riksdagen fastställt, tjäna:

a) för tjänst — — — hela lönen;

b) för annan — — — av lönen.

Vid beräkning — — — belopp.

Ej må för någon tjänst pensionsunderlag beräknas till högre belopp
än sextusen kronor, där ej särskilt pensum sunderlag blivit av
Konungen och riksdagen fastställt till högre belopp.

I fråga om — — — stadgat.

4 §•

Pension — — — avkortad.

Hel — — — föreskrifter.

Avkortad---föreskri ves.

Där ej för särskilda fall annorlunda är stadgat, skall vid beräkningav
pensions belopp iakttagas, att, om detta icke slutar å helt tiotal
kronor, detsamma skall ökas till närmast högre tiotal kronor.

I fråga om — — — stadgat.

5 §•

Rätt att komma i åtnjutande av hel pension inträder:

för manlig — — — trettiofem tjänstår;

för kvinnlig — — — trettio tjänstår;

dock att sådan rätt inträder:

a) för kvinnlig befattningshavare, tillhörande sjukvårds- eller ekonomipersonalen
vid statens anstalter för sinnessjuka, för ämneslärarinna vid
blindundervisningsanstalterna samt för första lärarinna, ämneslärarinna,
slöjdlärarinna, husmoder och översköterska vid vårdanstalten i Lund förblinda
med komplicerat lyte: vid femtiofem levnads- och tjugufem tjänstår;

Bankoutskottets utlåtande Nr 56.

3

b) - - - ;
c Z Z Zi

g) — — —;

h) för rektorer och lektorer vid tekniska fackskolor och tekniska
gymnasier samt för manlig rektor vid vårdanstalten i Lund för blinda
med komplicerat lyte: vid sextiofem levnads- och trettio tjänstår;

i) ----;

JO - -

m) — — —.

10 §.

Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande av
pension erlägga pensionsavgift till visst årligt belopp, vilket, där ej för
vissa tjänstinnehavare annat beräkningssätt blivit fastställt, skall motsvara
nedan angivna procent å det för honom gällande pensionsunderlag.

Avgiftsprocenten — — — tre procent.

Avgiften — — — uppbäres.

Pensionsavgift — — — bestämmes.

13 §.

Pension — — — statskontoret.

I — — — statskontoret.

Om — — — Konungen.

Pensionen utgår, där ej för särskilda fall annorlunda är stadgat,
från och med månaden näst efter den, under vilken avgång från tjänsten
ägt rum, till och med den månad, under vilken pensionstagaren avlider
eller pensionsrätten eljest upphör.

Häftar--— guldits.

17 §•

Tjänstår för erhållande av pension enligt denna lag beräknas, där
ej för särskilda fall annorlunda är stadgat, icke allenast för tid, under
— — — angelägenheter.

I fråga om — — — beräknas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1922.

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 56.

Såsom i statsrådsprotokollet omförmäles, har Kung]. Maj:t i en
den 11 mars 1921 dagtecknad proposition (nr 276) föreslagit riksdagen
att godkänna ett vid nämnda proposition fogat förslag till kungörelse
med bestämmelser för vissa tjänstemän vid statsdepartement och andra till
den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om pension. Detta
förslag var föranlett av det utav Kungl. Maj:t framlagda och av riksdagen
i huvudsak godkända förslaget till ny definitiv lönereglering för nämnda
verk och anslöt sig till stadgandena i den av 1920 års riksdag antagna
pensionslagen för kommunikationsverken.

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet vid avlåtandet av nyssberörda
proposition framhöll departementschefen, att ett bifall till propositionen
även föranledde vissa ändringar i den civila pensiouslagen.
Förslag till sådana ändringar har framlagts i nu förevarande proposition.

De föreslagna ändringarna avse huvudsakligen hänvisningar till
de provisoriska undantagsbestämmelser, som innefattas i det förut berörda
förslaget till kungörelse med vissa pensionsbestämmelser.

I samband härmed har emellertid Kungl. Maj:täven framlagt förslag
till införande i pensionslagen av bestämmelser rörande pensionsrätt för
befattningshavare vid den beslutade vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte. I detta avseende har departementschefen erinrat, hurusom
Kungl. Maj:t i en den 25 februari 1921 avlåten proposition på
föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet föreslagit riksdagen
att godkänna viss ordinarie stat för nämnda vårdanstalt att gälla från
och med den 1 januari 1922. Sagda stat upptager följande ordinarie
befattningshavare: 1 rektor (manlig eller kvinnlig), 1 första lärarinna,
3 ämneslärarinnor, 3 slöjd lärarinnor, 1 husmoder, 1 översköterska, 1
kvinnligt skrivbiträde och 2 vaktmästare. Förutom övriga bestämmelser
för åtnjutande av de i berörda stat upptagna avlöningsförmåner har
Kungl. Maj:t därvid föreslagit, att i fråga om skyldighet att avgå från
tjänsten ävensom i fråga om rätt till pension skulle gälla vad i lagen
angående civila tjänstinnehavares rätt till pension eller eljest vore vid
tiden för de nya lönestaternas ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare
av befattning, som därefter tillträddes, vid tillträdet till befattningen
stadgat, dock att pension sunderlagen för rektor skulle utgöra
vissa i staten angivna belopp.

Vad angår tiden för inträdandet av rätt till hel pension för personalen
. vid ifrågavarande anstalt har chefen för ecklesiastikdepartementet
i sitt yttrande i ärendet till statsrådsprotokollet för nämnda dag
beträffande vissa befattningshavare vid ifrågavarande anstalt, nämligen
manlig rektor, första lärarinna, ämneslärarinna, slöjdlärarinna, hus -

Bankoutskottets utlåtande Nr 56. 5

moder ocli översköterska, ifrågasatt vissa avvikelser från den civila
pensionslagens allmänna föreskrifter. I anslutning till den uppfattning,
som uttalats av chefen för ecklesiastikdepartementet, har Kungl.
Maj:t nu föreslagit, att tiden för inträdande av rätt till hel pension för
omförmalda befattningshavare borde bestämmas för manlig rektor till 65
levnads- och 30 tjänstår samt för lärarpersonalen, husmodern och översköterskan
till 55 levnads- och 25 tjänstår eller samma tid, vid vilken
ämneslärarinna vid blindundervisningsanstalterna ägde rätt till hel pension.
Manlig rektor borde sålunda upptagas under punkten h), första lärarinnan,
ämnes- och slöjd lärarinnorna, husmodern och översköterskan under punkten
a) i 5 § av pensionslagen.

Samtliga de ifrågasatta ändringarna i den civila pensionslagen hava
föreslagits att träda i kraft den 1 januari 1922.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Vad först beträffar de ändringar i pensionslagen, som betingas av
de i ovanberörda proposifion nr 276 föreslagna provisoriska undantagsbestämmelserna
beträffande pensionsförhållanden för vissa befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen, äro dessa, såsom i statsrådsprotokollet
framhållits, huvudsakligen av formell natur. Riksdagen har
numera på hemställan av bankoutskottet bifallit nyssnämnda proposition;
och har utskottet vid granskning av här föreliggande förslag icke funnit
anledning till erinran mot detsamma.

Vidkommande härefter förslaget om pensionsbestämmelser för befattningshavare
vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte tillåter sig utskottet erinra, att statsutskottet den 30 sistlidna maj
avgivit utlåtande rörande stat för nämnda anstalt (nr 149) och därvid
i de avseenden, som kunna inverka på det här föreliggande förslaget,
tillstyrkt bifall till Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen har numera bifallit
utskottets hemställan.

Mot det förslag, som av Kung]. Maj:t i nu förevarande proposition
framställts rörande särskilda pensionsbestämmelser för vissa befattningshavare
vid anstalten, har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Under åberopande av det anförda får utskottet sålunda hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må
av riksdagen bifallas.

2:o) I en till riksdagen avlåten, den 18 mars 1921 dagtecknad
proposition, nr 297, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

Utskottet.

Ang. viss
ändring i den
för landa -

hövdingarna

gällande

avlönings staten.

Ang. tilläggspension
åt
föreståndarinnan
för den
med drottning
Sofias stiftelse
förenade
vårdanstalten
för blinda med
komplicerat
lyte.

6 Bank outskottets utlåtande Nr 56.

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att, med ändring av vad i gällande avlöningsstat för
landshövdingar stadgats i fråga om pensionens storlek, besluta, att pensionsunderlaget
för landshövding, som erhåller avsked efter ingången
av juli månad 1921 skall utgöra 8,496 kronor.

Förslaget är, såsom av statsrådsprotokollet framgår, föranlett dels
av den utav riksdagen numera antagna nja löneregleringen för befattningshavare
vid statsdepartement och centrala ämbetsverk, dels ock av
de förslag rörande av löneregleringen betingade ändrade pensionsförhållanden,
som av Kungl. Maj:t i särskilda propositioner till innevarande
riksdag framlagts. Det föreslagna pensionsunderlaget för landshövdingarna
är avsett att provisoriskt gälla, intill dess den under utredning varande
frågan om reglering av ifrågavarande befattningshavares löner och pensioner
kan komma att bliva avgjord.

A id granskning av Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke funnit
anledning till erinran mot detsamma, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj.ts ifrågavarande
proposition.

3:o) I en till riksdagen avlåten, den 25 februari 1921 dagtecknad
proposition, nr 248, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att föreståndarinnan för den
med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten för blinda med
komplicerat lyte fru Elisabeth Anrep-Nordin må, utöver den pension som
må tillkomma henne från dövstumlärarnas pensionsanstalt, från och med
månaden näst efter den, under vilken hon avgår från sin befattning i
stiftelsens eller statens tjänst, under sin återstående livstid uppbära å
allmänna indragningsstaten en årlig tilläggspension till sådant belopp,
att pensionerna sammanlagt uppgå till 4,000 kronor för år.

Av utredningen i ärendet inhämtas, bland annat, att fru AnrepNordin
genom riksdagens beslut tillerkänts delaktighet i dövstumlärarnas
pensionsanstalt med ett delaktighetsbelopp av 3,000 kronor och på grund
härav har rätt till hel pension från nämnda anstalt med 2,250 kronor
årligen vid uppnådda 60 levnads- och 30 tjänstår. Enligt pensionsanstaltens
reglemente är emellertid tjänstinnehavare skyldig att avgå
från tjänsten, så snart rätt till hel pension förefinnes, vederbörande
skolstyrelse likväl obetaget att medgiva tjänstinnehavaren tillstånd att
även därefter kvarstå i tjänsten, dock ej längre än till fyllda 65 levnads -

Bankoutskottets utlåtande Nr 56.

7

år. Enligt vad skolöverstyrelsen meddelat, uppnådde fru Nordin den
21 april 1921 en levnadsålder av 64 år.

I statsrådsprotokollet har vidare erinrats, att Kungl. Maj:t, i samband
med avlåtande av förslag till ordinarie stat för den nya vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte, vilken är avsedd att
övertaga den verksamhet, som hittills bedrivits av Sofiastiftelsens vårdanstalt,
föreslagit riksdagen dels föreskriva, att i fråga om skyldighet
för befattningshavare vid anstalten att avgå från tjänsten ävensom i
fråga om rätt till pension skall för anstaltens ordinarie befattningshavare
gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension eller eljest är vid tiden för de nya lönestaternas ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes, vid
tillträdet till befattningen stadgat, dock att såsom pensionsunderlag för
rektor skola gälla de belopp, som finnas angivna i anm. 2 till utgiftsstaten
för anstalten, dels ock förklara, att föreståndarinnan för den med
drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten för nyssnämnda blinda
fru Elisabeth Anrep-Nordin må, därest så prövas lämpligt, utan hinder
därav att hon redan överskridit deri i lagen om civila tjänstinnehavares
rätt till pension stadgade pensionsålder, kunna förordnas såsom rektor
vid anstalten, dock högst intill utgången av år 1922.

Förenämnda pensionsunderlag för kvinnlig rektor har uti anm. 2
till statförslaget satts till 4,000 kronor.

I skrivelse till Kungl. Maj:t har skolöverstyrelsen gjort framställning
rörande fru Nordins pensionsförmåner och därvid anfört, bland
annat, att då fru Nordin den 21 april 1921 uppnådde 64 års ålder och
sålunda överskridit den pensionsålder, som i allmänhet gällde för kvinnliga
befattningshavare inom undervisningsväsendet, rättvisa och billighet
syntes kräva, att henne av statsmedel bereddes pension från och med
månaden näst efter den, varunder hon avginge från befattningen, och
detta oberoende av om hon inträdde i statstjänst. Härutinnan hade full
enighet rått mellan de sakkunniga, som berett frågan om statens Överklagande
av den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten.
Pensionen syntes böra fastställas till samma belopp, som kunde varda
stadgat för kvinnlig rektor vid nu ifrågavarande anstalt, enligt ovan
angivna förslag 4,000 kronor.

Överstyrelsen har vidare framhållit betydelsen av att möjlighet
hölles öppen att åt fru Nordin kunna uppdraga att leda anstaltens verksamhet,
tills överflyttningen till Lund kunnat försiggå.

Departementschefen har för sin del anslutit sig till syftet med
skolöverstyrelsens förslag.

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 56.

Utskottet.

Utskottet tillåter sig erinra, att statsutskottet den 30 sistlidna maj
avgivit utlåtande (nr 149) över Kungl. Maj:ts förslag beträffande stat
för blindanstalten i Lund och därvid i huvudsak biträtt Kungl. Maj:ts
framställning i detta avseende, liksom utskottet tillstyrkt bifall till
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om rätt för fru Kordin att utan hinder av
den civila pensionslagens bestämmelser kunna under viss tid förordnas
till rektor vid anstalten. Riksdagen har numera bifallit, vad utskottet
hemställt.

Vad angår det här föreliggande förslaget om beredande åt fru
Nordin av en tilläggspension till sådant belopp, att densamma jämte
henne tillkommande pension från dövstumlärarnas pensionsanstalt uppgår
till 4,000 kronor för år, har utskottet på de i statsrådsprotokollet
anförda skälen funnit sig böra biträda detsamma.

Utskottet får sålunda hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må
av riksdagen bifallas.

Stockholm den 6 juni 1921.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Öhngren, Vindahl, Wigforss, Walles, Söderbom, Bodin och
Andersson i Hägelåkra samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Sommelius, Byberg, Wikström, Bäcklund och

Lovén.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.