Bankoutskottets utlåtande Nr 25.
1
Nr 25.
Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1921 kl. 11 f. m.
Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln,
innefattande anslagen till pensions- och indragning
sstaterna.
Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande rörande nedannämnda
till utskottet hänvisade framställningar angående elfte huvudtiteln.
• A. Det civila pciisionsväsendet.
l:o) I en till riksdagen avlåten proposition, nr 116, har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att biträdande lärarinnan vid Zinkgruvans
folkskola i Hammars församling Sofia Regina Eklund och lärarinnan
vid Zinkgruvans småskola i samma församling Selma Nygren må
för pension från statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.,
utan att någon engångsavgift för dem erlägges, tillgodoräkna sig den
tid, under vilken de före den 1 januari 1907 tjänstgjort vid de av bolaget
Vieille Montagne underhållna skolor.
Utredningen i ärendet återfinnes i det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 25
februari 1921, till vilket utskottet får hänvisa.
Med hänsyn till vad i statsrådsprotokollet anförts har utskottet
ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
preposition.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 samt. 20 höft. (Nr 25.)
Ang. viss
tjänst år sberäkning
för
biträdande
lärarinnan
vid folkskolan
Sofia Regina
Eklund och
småskollärarinnan
Selma
Nygren.
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 25.
Ang. ersättning
till
värnpliktige
K. K Backlund
i anledning
av sjukdom,
ådragen
under militärtjänstgöring.
Ang. ersättning
till
värnpliktige
O. Nyström
i anledning
av sjukdom,
ådragen
under militärtjänstgöring.
B. Det militära pensionsväsendet.
2:o) I en till riksdagen avlåten proposition, nr 56, har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att till värnpliktige K. E. Backlund
må — utan hinder därav, att framställning om ersättning icke blivit
gjord inom den tid, som föreskrivits i § 12 av förordningen den 18
juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring, sådant detta författningsrum ursprungligen lydde —
från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond utbetalas den ersättning,
vartill han enligt grunderna för nämnda förordning kan anses berättigad.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 4 februari 1921, till vilket utskottet får hänvisa.
Riksdagen har tidigare i liknande fall medgivit, att ersättning
i anledning av sjukdom, ådragen under militärtjänstgöring, må utgå
utan hinder av här ifrågavarande preskriptionsbestämmelse. Under åberopande
härav får utskottet hemställa,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition nr
56 må av riksdagen bifallas.
3:o) I en till riksdagen avlåten, den 4 februari 1921 dagtecknad
proposition, nr 57, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att till värnpliktige G. Nyström
må — utan hinder därav, att framställning om ersättning icke blivit
gjord inom den tid, som föreskrivits i § 12 av förordningen den 18
juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring, sådant detta författningsrum ursprungligen lydde —
från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond utbetalas den ersättning,
vartill han enligt grunderna för nämnda förordning kan anses
berättigad.
På de skäl, som anförts i ovanberörda statsrådsprotokoll, till vilket
utskottet tillåter sig hänvisa, får utskottet hemställa,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition nr
57 må av riksdagen bifallas.
Bankoutskottets utlåtande Nr 25
3
4:o) Kungl. Maj:t liar i en till riksdagen avlåten proposition, nr
76, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 11 februari 1921, föreslagit riksdagen
medgiva, att till värnpliktige W. J. G. Svensson må — utan hinder
därav, att framställning om ersättning icke blivit gjord inom den tid,
som föreskrivits i § 12 av förordningen den 18 juni 1909 om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
sådant detta författningsrum ursprungligen lydde — från beväringsmanskapets
invalid- och pensionsfond utbetalas den ersättning, vartill han
enligt grunderna för nämnda förordning kan anses berättigad.
Utskottet, som beträffande utredningen i ärendet tillåter sig hänvisa
till ovanberörda statsrådsprotokoll, hemställer,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition nr
76 må av riksdagen bifallas.
5:o) I eu till riksdagen avlåten, den 11 februari 1921 dagtecknad
proposition, nr 88, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen medgiva, att till den i följd av sjukdom,
ådragen under militärtjänstgöring, avlidne värnpliktige O. L. Forsbergs
änka Ida Karolina Forsberg, född Sehlin, och makarnas minderåriga
barn må — utan hinder därav, att Forsberg avlidit efter utgången av
den tid av två år från det sjukdomen blev känd, som angivits i § 4 av
förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring, sådant detta författningsrum
ursprungligen lydde — från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond
utbetalas den ersättning, vartill de enligt grunderna för nämnda
förordning kunna anses berättigade.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till ovanberörda
statsrådsprotokoll.
Med åberopande av de i statsrådsprotokollet anförda skäl och under
hänvisning till av riksdagen tidigare fattade beslut i liknande fall hemställer
utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition nr 88.
Ang. ersättning
till
värnpliktiqc
W. J. G,
Svensson i
anledning av
sjukdom,
ådragen under
militärtjänstgöring.
Ang, ersättning
åt värnpliktige
O, L,
Forsbergs
änka och
minderåriga
barn.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 25.
Ang. ersättning
till värnpliktige
P. L.
Pettersson i
anledning av
.sjukdom,
ådragen under
milil är tjänstgöring.
Ang. pensionsförbättring
åt
löjtnanten
H. B. C.
Keiding.
6:o) I eu till riksdagen avlåten, den 25 februari 1921 dagtecknad
proposition, nr 106, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att till värnpliktige P. L.
Pettersson må — utan hinder därav, att framställning om ersättning icke
blivit gjord inom den tid, som föreskrivits i § 12 av förordningen den
18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring, sådant detta författningsrum ursprungligen lydde
— från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond utbetalas den
ersättning, vartill han enligt grunderna för nämnda förordning kan
anses berättigad.
Utskottet, som beträffande utredningen i ärendet tillåter sig hänvisa
till ovanberörda statsrådsprotokoll, hemställer,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må
av riksdagen bifallas.
7:o) I en till riksdagen avlåten, den 4 mars 1921 avlåten proposition,
nr 126, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att löjtnanten i Första livgren adjärregem en tets
reserv Henrik Bastian Carstens Keiding må från och med den 1 september
1920 under sin återstående livstid uppbära pensionsförbättring
till belopp av 830 kronor för år räknat, att åtnjutas i enlighet med bestämmelserna
i kungörelsen den 20 augusti 1919 angående grunder för
pensionsförbättring för viss personal vid armén och utgå från anslag,
som för beredande av sådan pensionsförbättring beviljats eller kan
komma att beviljas.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till ovanberörda
statsrådsprotokoll.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag, varför utskottet hemställer,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må
av riksdagen bifallas.
Bankoutskottets utlåtande Nr 25.
8:o) L eu till riksdagen avlåten, den 25 februari 1921 dagtecknad
proposition, nr 118, har Kung!. Magt, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att förre båtsmännen vid
Norrlands 3:e kompani nr 140 Jonas Henriksson Graf ström Hundqvist
och vid Blekinge 3:e kompani nr 40 Carl Gustaf Månsson Pihlkvist må
tilldelas pension, såsom hade de tjänat kronan i tjugo år från tjugo
års ålder.
Utredningen i ärendet återfinnes i ovannämnda statsrådsprotokoll,
till vilket utskottet får hänvisa.
På de i statsrådsprotokollet anförda skäl cell under hänvisning
till av riksdagen tidigare fattade beslut i liknande fall hemställer utskottet,
att Kungl Maj:ts ifrågavarande proposition må
av riksdagen bifallas.
C. Allmänna indragningsstaten.
I. Ang. justitiedepartementet.
9:o) I eu till riksdagen avlåten proposition, nr 103, har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att förre fånggevaldigern August
Lundgrens änka Johanna Fredrika Cecilia Lundgren samt vaktkonstapeln
vid tvångsarbetsanstalten i Landskrona Allred Eliasson Lunds änka Anna
Sofia Lund må, så länge de förbliva änkor, å allmänna indragningsstaten
uppbära, änkan Lundgren från och med år 1920 ett årligt understöd
av 130 kronor och änkan Lund från och med år 1921 ett årligt
understöd av 200 kronor.
1 fråga om utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till
propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 17 december 1920.
Under hänvisning till av riksdagen tidigare fattade beslut i liknande
fall hemställer utskottet,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må
av riksdagen bifallas.
Ang. pension
till förre
båtsmännen
J. H. Q.
Bandqvist och
C. G. M.
Pihlkvist.
Ang. årliga
understöd åt
förre fånggevaldigern
August Lundgrens
och vaktkonstapeln
Alfred Eliasson
Lunds
efterlämnade
änkor.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 25.
Ang. pension
å allmänna
indragningsstaten
åt vissa
i lånt försvarets
tjänst
anställda personer.
II. Ang. försvarsdepartementet.
10:o) I en till riksdagen avlåten, den 11 februari 1921 dagtecknad
proposition, nr 105, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Till statsrådsprotokollet över försvarsärenden för ovan angivna dag
har föredragande departementschefen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
a) att sadelmakeriarbetaren vid arméns sadelmakeriverkstad Erik
August Enberg må från och med den 1 januari 1921 under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av
600 kronor;
b) att skrädderiarbetaren vid Vendes artilleriregemente Nils Jakobsson
Levin må från och med månaden näst efter den, varunder han
erhåller avsked från sin anställning vid regementet, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 600 kronor;
c) att skrädderiarbetaren vid Smålands husarregemente Nils Magnus
Rask må från och med månaden näst efter den, under vilken han
erhåller avsked från sin anställning vid regementet, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
till så stort belopp, att pensionen jämte vad av honom åtnjutes från
Vadstena krigsmanhuskassa uppgår till sammanlagt 600 kronor;
d) att tygarbetaren vid Karlsborgs tygstation Karl Gustaf Karlsson
må från och med månaden näst efter den, under vilken han erhåller
avsked från sin anställning vid tygstationen, under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 500
kronor;
e) att skomakeriarbetaren vid Smålands artilleriregemente Anders Algot
Guldstrand må från och med månaden näst efter den, under vilken han
enledigas från sin anställning vid regementet, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en'' årlig pension till så
stort belopp, att pensionen jämte vad av honom åtnjutes från Vadstena
krigsmanshuskassa uppgår till sammanlagt 500 kronor;
f) att förre renhållningsarbetaren vid Göta artilleriregemente August
Olsson Åkerman må från och med den 1 januari 1921 under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 350 kronor;
Bankoutskottets utlåtande Nr 25.
7
gj att mässjungfrun vid krigsskolans kadettmässar Selma Charlotta
Forsberg må från och månaden näst efter den, varunder hon entledigas
från sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 450 kronor.
h) att envar av skrivbiträdet vid fortifikationsbefälhavarens å Karlsborgs
expedition Gustaf Hjalmar Stohlbin och arbetaren vid Karlsborgs
fästningsbyggnad Frans August Björk må från och med månaden näst
efter den, varunder han entledigas från sin anställning, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension,
den förre av 1,000 kronor och den senare av 500 kronor;
i) att föreståndaren för Svea trängkårs skomakeriverkstad Carl
August Heliodorus Boos må från och med månaden näst efter den,
varunder han entledigas från sin anställning vid nämnda kår, under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension av 1,000 kronor;
j) att förre stenarbetaren och skrivaren vid Borghamns kalkstensstensbrott
Carl August Holmqvist må från och med den 1 januari 1921
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära eu
årlig pension av 400 kronor;
k) att förre schaktmästaren vid Borghamns kalkstensbrott Anders
Bichard Andersson må från och med den 1 januari 1921 under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 850 kronor; samt
l) att skrädderiarbetaren vid Smålands artilleriregemente Johan
Oscar Johansson må från och med månaden näst efter den, varunder
han entledigas från sin anställning vid regementet, under sin återstående
livstid uppbära en årlig pension av 500 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet, i vad den avser de här ovan
under a)—e) samt g)—i) och k)—1) upptagna framställningarna, tillåter
sig utskottet att hänvisa till berörda statsrådsprotokoll.
Beträffande de nu nämnda framställningarna har utskottet icke
funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.
Vad angår det under f) framställda förslaget om pension åt förre
renhållningsarbetaren vid Göta artilleriregemente August Olsson Åkerman,
framgår av den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen, att
Åkerman är född den 4 april 1859; att han under de senaste tolv åren
medelst kontrakt varit anställd vid regementet i och för utförande av
renhållningsarbeten; att ifrågavarande arbeten vid regementet, med vilka
han varit svsselsatt 8 å 10 timmar dagligen, utgjort hans huvudsakliga
Pension åt f.
renhållningsarbetaren
A.
Olsson Åkerman.
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 25.
inkomstkälla; att han under 1915—1919 från regementet uppburit en
avlöning, som, med inräknande av honom tillerkänd, av dyrtiden föranledd
avlöningsförhöjning, uppgått till i medeltal omkring 1,860 kronor
för år; att han den 31 maj 1920 på grund av sjukdom erhållit avsked
från sin befattning vid regementet; att han städse skött sina sysslor
med stor plikttrohet; att han för framtiden på grund av sjukdom är
fullständigt oförmögen till arbete; samt att han är medellös och befinner
sig i synnerligen bekymmersamma omständigheter.
Arméförvaltningens intendents- och civila departement hava i avgivet
utlåtande anfört följande.
I betraktande av Åkermans relativt långa och väl vitsordade arbete
i statens tjänst samt med hänsyn i övrigt till de uti förevarande fall
föreliggande ömmande omständigheter, funne arméförvaltningens intendentsdepartement
det vara med rättvisa och billighet överensstämmande,
att Åkerman komme i åtnjutande av något understöd i form av pension
från statens sida för sin återstående levnad. Beträffande storleken av
dylikt understöd syntes det departementet, som om den beräkningsgrund,
vilken av Kungl. Maj:t och riksdagen i allmänhet följts vid beviljande
av dylik pension, nämligen densammas bestämmande till omkring två
tredjedelar av de ordinarie årsinkomster, vederbörande befattningshavare
under senare delen av sin anställningstid av staten uppburit, även i här
föreliggande fall borde vinna tillämpning, och att sålunda pensionen, då
Åkermans avlöning vid regementet, med frånräknande av dyrtidstillägg,
torde kunna beräknas i medeltal hava under de senare åren uppgått till
ett årligt belopp av 1,400 kronor, lämpligen borde bestämmas till 900
kronor för år. Då emellertid ifrågavarande pension, därest densamma
komme att beviljas, först under år 1921 kunde komma Åkerman till
godo, ansåge departementet, på grund av de för Åkerman föreliggande,
synnerligen ömmande omständigheter, att understöd i form av gratifikation
redan under åt 1920 borde tillerkännas honom. Storleken av sådan
gratifikation torde med hänsyn därtill, att Åkerman erhållit avsked den
31 maj 1920, vadan han alltså uppburit avlöning vid regementet för
större delen av första halvåret 1920, böra bestämmas till 450 kronor,
motsvarande hälften av föreslagen årspension. På grund av vad sålunda
anförts hemställde intendentsdepartem entet, att Kungl. Maj:t måtte
dels tillerkänna Åkerman en gratifikation för år 1920 av 450 kronor,
dels ock föreslå riksdagen medgiva, att bemälde Åkerman finge från
och med den 1 januari 1921 under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av 900 kronor.
Statskontoret, som den 16 oktober 1920 häröver avgivit utlåtande,
Bankoutskottets utlåtande Nr 25.
9
har anfört, att av handlingarna fraraginge, att Åkerman, som enligt med
honom av chefen för Göta artilleriregemente upprättade kontrakt utfört
renhållning vid regementets lokaler in. m. under de senaste tolv åren,
vore född den 4 april 1859 och alltså varit inemot 50 år gammal, då
han börjat arbeta vid regementet. Med hänsyn till dessa omständigheter
kunde det enligt statskontorets mening ifrågasättas, huruvida över
huvud taget någon som helst pensionsförmån av statsmedel i detta fall
kunde anses vara på sin plats. I allt fall kunde statskontoret icke förorda
det av arméförvaltningens intendentsdepartement i avseende å pensionsbeloppet
framlagda förslag, varvid hänsyn tagits varken till Åkermans
korta tjänstetid eller till vad som plägade i pension beviljas en i
statens tjänst uttjänt grovarbetare. Det föreslagna pensionsbeloppet,
900 kronor, skulle, med gällande föreskrifter om dyrtidstillägg åt
pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst, för Åkerman medföra
en årsinkomst, som i det allra närmaste skulle uppgå till samma
belopp som hela hans årsavlöning, 2,300 kronor, enligt det företedda
kontraktet. I betraktande av det pensionsbelopp å 400 högst 500
kronor, som plägade beviljas en arbetare av den kategori, vartill Åkerman
vore att hänföra, ävensom därtill, att han under endast tolv år utfört
arbete för statens räkning, ansåge statskontoret högre pensionsbelopp
än 350 kronor icke böra i detta fall ifrågakomma. Inberäknat dyrtidstillägg
enligt gällande grunder skulle sådan pensionsförmån representera
ett värde av inemot 1,000 kronor för år.
Genom beslut den 29 oktober 1920 har Kungl. Maj:t medgivit,
att en gratifikation av 450 kronor finge för år 1920 till Åkerman utbetalas
från fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter; och har Kungl.
Maj:t förklarat sig vilja framdeles taga under omprövning frågan om
beredande av årlig pension åt Åkerman efter 1920 års utgång.
Departementschefen har för egen del, med hänsyn till uti förevarande
fäll föreliggande, ömmande omständigheter, ansett det vara med
billighet överensstämmande, att Åkerman kommer i åtnjutande av någon
pension utav statsmedel under sin återstående livstid. Det av statskontoret
föreslagna pensionsbeloppet, 350 kronor, har departementschefen
funnit skäligt.
Med hänsyn till den korta tid, Åkerman varit anställd i statens
tjänst, och till de pensionsbelopp, som tidigare plägat beviljas i liknande
fall, har utskottet funnit sig böra tillstyrka det av statskontoret
och Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, 350 kronor, vilket belopp, såsom
statskontoret framhållit, med inräknande av enligt gällande grunder
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 samt. 20 käft. (Nr 25.) 2
Utskottet.
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 25.
Pension åt f.
tkrivarenC.A.
Holmqvist.
utgående dyrtidstillägg representerar ett värde av inemot 1,000 kronor
för år.
Vad slutligen beträffar den under punkten j) här ovan upptagna
framställningen om pension åt förre stenarbetaren och skrivaren vid
Borghamns kalkstensbrott Carl August Holmqvist, framgår det av den
i statsrådsprotokollet lämnade utredningen, att Holmqvist är född den
20 november 1862; att han, som haft anställning vid Borghamns kalkstensbrott
från den 1 juni 1893, tills arbetet därstädes den 14 mars
1917 nedlades, först såsom stenarbetare (bergsprängare) och sedan såsom
skrivare å expeditionen, därvid med omtanke, nit och duglighet
fullgjort sina åligganden samt städse iakttagit ett hedrande uppförande;
att han sedan flera år tillbaka lider av allmän muskelreumatism och
högersidig ischias-neuralgi, som medför stor svårighet för honom att
gå eller eljest uträtta något arbete och tidtals gör honom alldeles oförmögen
till arbete; att han enligt 1919 års taxeringslängd, sedan vederbörliga
avdrag gjorts, för samma år taxerats till en inkomst av allenast
50 kronor; samt att han äger en bostadslägenhet, taxerad till 2,500
kronor, men i övrigt är medellös.
1 avgivet yttrande har fortifikationsbefälhavaren å Karlsborg tillstyrkt
en av Holmqvist gjord ansökning om pension med förmälan, att.
fortifikationsbefälhavaren vid besök i Borghamn under nästlidna sommar
övertygat sig om sökandens hälsotillstånd och utkomstmöjligheter samt
i anledning därav ansåge, att utverkandet av pension åt honom vore
synnerligen behjärtansvärt. Under hand har fortifikationsbefälhavaren
därjämte meddelat, att han vid sitt besök funnit, att sökanden levde
under mycket fattiga omständigheter. Slutligen har fortifikationsbefälhavaren
i ärendet upplyst, att sökanden under åren 1914, 1915 och
1916 i avlöning från kalkstensbrottet uppburit respektive 515 kronor
55 öre, 490 kronor 95 öre och 467 kronor 5 öre.
Armé förvaltning ens fortifikations departement har i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 1 december 1920 anfört, att departementet, med anledning
av vad i ärendet förekommit, och särskilt i betraktande av de
ömmande omständigheter, som här förelåge, ansåge billigt, att sökanden
genom pension bereddes någon hjälp till livsuppehälle under sin återstående
livstid, och ansåge sig departementet i fråga om storleken
härav, med hänsyn till sökandens tjänstetid och de av honom under
senaste åren av hans tjänstetid uppburna löneförmåner ävensom de
belopp, riksdagen förut beviljat med sökanden jämställda arbetare i statens
tjänst, böra föreslå, att sökande beviljades en pension av 500
kronor om året. Fortifikationsdepartementet hemställde därför, att
Bankoutskottets utlåtande Nr 25.
11
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmänna indragniugsstaten
bevilja Holinqvist under hans återstående livstid en årlig pension av 500
kronor att utgå från och med den 1 januari 1921.
Statskontoret, som den 19 januari 1921 avgivit utlåtande i ärendet,
har anfört, att, då liolmqvist efter 24 års verksamhet i statens tjänst
nödgats lämna sin anställning såsom skrivare å expeditionen vid Borghamns
kalkstensbrott till följd därav, att statens för fästningsbyggnaden
å Karlsborg avsedda verksamhet därstädes under år 1917 nedlagts,
samt numera vore av sjuklighet urståndsatt att med arbete
försörja sig och i behov av understöd, det syntes statskontoret billigt,
att någon pension av statsmedel bereddes honom; och hemställde statskontoret,
som emellertid ansåge beloppet böra begränsas till 400 kronor,
motsvarande vad som numera plägade i pension beviljas en uttjänt
fästningsbyggnadsarbetare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva, att Holmqvist finge från och med den 1 januari 1921 under
sin återstående livstid åtnjuta pension från allmänna indragningsstaten
till belopp av 400 kronor för år räknat.
Departementschefen har anslutit sig till det av statskontoret framställda
förslaget.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herr Karlsson i Vadstena väckt motion, nr 276,
däri hemställts, »att riksdagen måtte, med anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 105, punkt 10, besluta, att förre skrivaren vid Borghamns
kalkstensbrott Carl August Holmqvist må från och med den 1
januari 1921 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 500 kronor.»
Till stöd för detta yrkande har motionären anfört, bland annat,
att då Holmqvist, som från början varit stenarbetare, senare befordrats
till skrivare å expeditionen och på ett synnerligen tillfredsställande sätt
skött denna sin befattning, syntes rättvisa och billighet kräva att han,
särskilt med hänsyn tagen därtill, att han blivit arbetslös på grund av
att statens för fästningsbyggnaden å Karlsborg avsedda verksamhet i
Borghamn under år 1917 nedlagts, samt att han numera vore sjuk och
så gott som oförmögen att med arbete försörja sig, borde tillerkännas
en pension, motsvarande det belopp som arméförvaltningens fortifikationsdepartement
föreslagit.
Även utskottet finner det vara billigt, att något understöd av
statsmedel beredes Holmqvist, vilken nödgats lämna sin anställning till
Motion
II: 276
UtMkottet.
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 25.
följd därav, att statens verksamhet vid Borghamns kalkstensbrott nedlagts,
och vilken nu på grund av sjuklighet är oförmögen att försörja
sig genom arbete. Vad understödsbeloppets storlek beträffar, vill
utskottet, med hänsyn till de pensioner, som tidigare i liknande fall
plägat beviljas, förorda det av statskontoret och Kungl. Maj:t föreslagna
beloppet, 400 kronor. Utskottet kan sålunda icke ansluta sig
till motionärens förslag.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt, vad avser den här nedan under j) intagna framställningen,
med avslag å motionen II: 276, må medgiva,
a) att sadelmakeriarbetaren vid arméns sadelmakeriverkstad
Erik August Enberg må från och med
den 1 januari 1921 under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära eu årlig pension av
600 kronor;
b) att skrädderiarbetaren vid Vendes artilleriregemente
Nils Jakobsson Levin må från och med månaden
näst efter den, varunder han erhåller avsked från
sin anställning vid regementet, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension av 600 kronor;
c) att skrädderiarbetaren vid Smålands husarregemente
Nils Magnus Rask må från och med månaden
näst efter den, under vilken han erhåller avsked från
sin anställning vid regementet, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension till så stort belopp, att pensionen jämte vad av
honom åtnjutes från Vadstena krigsmanshuskassa uppgår
till sammanlagt 600 kronor;
d) att tygarbetaren vid Karlsborgs tygstation
Karl Gustaf Karlsson må från och med månaden näst
efter den, under vilken han erhåller avsked från sin
anställning vid tygstationen, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension av 500 kronor:
e) att skomakeriarbetaren vid Smålands artilleriregemente
Anders Algot Guldstrand må från och med
månaden näst efter den, under vilken han entledigas
Bankoutskottets utlåtande Nr 25.
13
från sin anställning vid regementet, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension till så stort belopp, att pensionen
jämte vad av honom åtnjutes från Vadstena krigsmanshuskassa
uppgår till sammanlagt 500 kronor;
f) att förre renhållningsarbetaren vid Göta artilleriregemente
August Olsson Åkerman må från och med
den 1 januari 1921 under sin återstående livstid å
allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 350 kronor;
g) att mässjungfrun vid krigsskolans kadettmässar
Selma Charlotta Forsberg må från och med månaden
näst efter den, varunder hon entledigas från sin
anställning, under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av 450
kronor;
h) att envar av skrivbiträdet vid fortifikationsbefälhavarens
å Karlsborg expedition Gustaf Hjalmar
Stohlbin och arbetaren vid Karlsborgs fästningsbyggnad
Frans August Björk må från och med månaden
näst efter den, varunder han entledigas från sin anställning,
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension, den förre
av 1,000 kronor och den senare av 500 kronor;
i) att föreståndaren för Svea trängkårs skomakeriverkstad
Karl August Heliodorus Roos må från och
med månaden näst efter den, varunder han entledigas
från sin anställning vid nämnda kår, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
eu årlig pension av 1,000 kronor;
j) att förre stenarbetaren och skrivaren vid Borghams
kalkstensbrott Carl August Holmqvist må från
och med den 1 januari 1921 under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension av 400 kronor;
k) att förre schaktmästaren vid Borghamns kalkstensbrott
Anders Richard Andersson må från och
med den 1 januari 1921 under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 850 kronor; samt
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 25.
Ang. förhöjt
årligt understöd
åt förre
kustartillcristen
0. H. Berg.
Utskottet.
1) att skrädderiarbetaren vid Smålands artilleriregemente
Johan Oscar Johansson må från och med
månaden näst efter den, varunder han entledigas från
sin anställning vid regementet, under sin återstående
livstid uppbära en årlig pension av 500 kronor.
ll:o) I en inom andra kammaren av herr Höglund väckt motion/
nr 111, har anförts och hemställts följande:
»Sommaren 1908 erhöll 3 klass kustartilleristen 26 Oskar Henrik Berg
avsked från sin tjänst. Orsaken till avskedet var, att Berg under tjänsteutövning
vid minfällning under mineringsövningar genom olyckshändelse förlorade sitt ena
ben. Vid avskedet tilldelades Berg i pension och understöd dels 100 kronor från
flottans pensionskassa, dels 350 kronor från allmänna indragningsstaten eller tillsammans
450 kronor.
Genom den invaliditet varav Berg lider, har möjligheter för arbetsinkomster
varit mycket små. Visserligen är han ogift, men då han förutom sig själv har en
ålderstigen moder att försörja, står det klart att ovan nämnda pension och understöd
icke på långt när äro tillräckliga att ens nödtorftigt tillgodose deras levnadsbehov.
Under sådana omständigheter synes mig rättvisa och billighet bjuda, att
en höjning av understödet sker. Ålders- och medellöshetsintyg bifogas.
Jag får därför hemställa, att riksdagen måtte besluta, att det till Berg från
allmänna indragningsstaten utgående understödsbeloppet 350 kronor måtte höjas med
250 kronor eller till sammanlagt 600 kronor.»
Beträffande de vid motionen fogade bilagorna får utskottet hänvisa
till densamma.
Genom beslut av 1913 års riksdag tillerkändes Berg från allmänna
indragningsstaten ett årligt underhåll till så stort belopp, att detsamma
jämte Berg tillkommande pension från flottans pensionskassa uppgick
till 225 kronor. 1916 års riksdag höjde det från allmänna indragningsstaten
utgående beloppet med 225 kronor, så att sammanlagda understödet
nu uppgår till 450 kronor.
Även utskottet finner det årliga understöd, som Berg sålunda
åtnjuter från statsverket, under nuvarande förhållanden vara otillräckligt
för hans uppehälle och anser sig utskottet, med hänsyn till de synnerligen
ömmande omständigheter, som i detta fall föreligga, böra tillstyrka,
att understödet höjes till det .av motionären föreslagna beloppet. Det
förhöjda understödet torde böra utgå från och med den 1 januari 1921.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen, i anledning av förevarande motion,
må medgiva, att förre 3:e klass kustartilleristen Oskar
Bankoutskottets utlåtande Nr 25.
15
Henrik Berg må, utöver honom tillkommande pension
från flottans pensionskassa, från och med den 1 januari
1921 från allmänna indragningsstaten under sin återstående
livstid uppbära ett årligt understöd av sex
hundra kronor.
III. Ang. socialdepartementet.
12:o) I en till riksdagen avlåten, den 11 februari 1921 dagtecknad Ang- pension
proposition, nr 83, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen ten°förtåg»mbilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, nasfMt-ortoföreslagit
riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riks- ^uM^rofélf
dagen föredragande departementschefen hemställt. som a. Widt
Till nämnda statsrådsprotokoll har föredragande departements- m''
chefen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
a) att föreståndaren för gymnastiskt-ortopediska institutet professorn
Anders Wide må från och med månaden näst efter den, varunder
han avgår från sin ifrågavarande befattning, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en pension av 4,500 kronor
årligen;
b) att karantänsläkaren vid karantäns anstalten på Känsö Gustaf
Ernst Hjortzberg må från och med månaden näst efter den, varunder
avgång från tjänsten äger rum, under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten åtnjuta pension till belopp av 5,000 kronor
årligen; samt
c) att vid bestämmande av pension åt kvinnliga biträdet av första
graden hos länsstyrelsen i Jämtlands län Hanna Maria Amalia Styrlander
må såsom tjänstår beräknas även den tid, varunder hon varit såsom
dispositionsbiträde anställd å postkontor.
Utredningen i dessa ärenden återfinnes i ovanberörda statsrådsprotokoll,
till vilket utskottet får hänvisa.
Utskottet har på de i statsrådsprotokollet anförda skäl ansett sig
höra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer sålunda.
att riksdagen må medgiva,
a) att föreståndaren för gymnastiskt-ortopediska
institutet professorn Anders Wide må från och med
månaden näst efter den, varunder han avgår från sin
16
Bankoutskottets utlåtande Nr 25.
Ang. pensioner
åt f. d.
kontrollörerna
vid
socket beskattningen
C. M.
Lundgren,
H. J. Sjöstedt
och S. Nilsson.
Departements
chefen.
ifrågavarande befattning, under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten åtnjuta en pension av
4,500 kronor årligen;
b) att karantänsläkaren vid karantänsanstalten
på Känsö Gustaf Ernst Hjortzberg må från och med
månaden näst efter den, varunder avgång från tjänsten
äger rum, under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten åtnjuta pension till belopp av 5,000
kronor årligen; samt
c) att vid bestämmande av pension åt kvinnliga
biträdet av första graden hos länsstyrelsen i Jämtlands
län Hanna Maria Amalia Styrlander må såsom tjänstår
beräknas även den tid, varunder hon varit såsom
dispositionsbiträde anställd å postkontor.
IV. Ang. finansdepartementet.
13:o) I en till riksdagen avlåten, den 4 februari 1921 dagtecknad
proposition, nr 69, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva,
dels att förutvarande kontrollörerna vid sockerbeskattningen Carl
Martin Lundgren och Henrik Julius Sjöstedt må under sin återstående
livstid åtnjuta pension från allmänna indragningsstaten, Lundgren från
och med den 1 januari 1921 med 800 kronor och Sjöstedt från och
med den 1 oktober 1920 med 840 kronor årligen;
dels ock att förutvarande kontrollören vid sockerbeskattningen Sven
Nilsson må från och med den 1 augusti 1920 under sin återstående
livstid åtnjuta pension från allmänna indragningsstaten till belopp av
720 kronor årligen.
I fråga om utredningen i förevarande ärende tillåter sig utskottet
att hänvisa till det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över finansärenden för ovan angivna dag.
Departementschefen har för egen del anfört, bland annat, följande:
»I proposition nr 208 till 1919 års lagtima riksdag med förslag
till förordning om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen den 11
oktober 1907 angående beskattning av socker m. m. föreslog Kungl.
Maj:t, bland annat, att riksdagen måtte godkänna vissa grunder för pensionering
av förste kontrollörer och kontrollörer vid sockerraffinaderierna
att gälla tillsvidare intill dess annorlunda kunde varda bestämt.
Banlcoutskottets utlåtande Nr 25.
17
hånligt dessa grunder skulle förste kontrollör eller kontrollör, som
uppnått en ålder av minst 67 år och räknade minst tio tjänstår vid
kontrollen över sockertillverkningen, vara berättigad att från och med
månaden näst efter den, då hans anställning vid kontrollen upphörde,
komma i åtnjutande av pension, och skulle pensionens belopp avpassas
efter tjänstårens antal och tjänstgöringens beskaffenhet på det sätt, att
för varje tjänstår såsom förste kontrollör tillgodoräknades ett belopp av
90 kronor och för varje tjänstår såsom kontrollör ett belopp av 60
kronor. Vidare skulle enligt berörda av Kungl. Maj:t föreslagna grunder
varje år, varunder vederbörande inuehaft förordnande såsom förste kontrollör
eller kontrollör, räknas såsom helt tjänstår, under förutsättning
att tjänstgöringen efter inkallelse omfattat minst nio månader av året,
varemot, därest tjänstgöringen omfattat mindre del av året än nyss
sagts, endast den tid, varunder tjänstgöring verkligen ägt rum, finge
tillgodoräknas såsom tjänstetid för pension.
Ifrågavarande proposition blev i nu berörda del icke av riksdagen
bifallen. I skrivelse nr 132 uttalade 1919 års lagtima riksdag beträffande
pensionering av förste kontrollörer och kontrollörer vid sockerraffinaderierna,
bland annat, dels att denna fråga lämpligen borde upptagas i
samband med den på Kungl. Maj:ts prövning beroende undersökningen
om beredande av pension åt vissa icke ordinarie innehavare av statstjänst,
dels ock att de äldre kontrollörerna i allmänhet utgjordes av militärer,
vilka redan åtnjöte pension av allmänna medel, varför det individuella
behovet av pension här icke vore så ömmande, som det i första hand
kunde förefalla.
Såsom framgår av det utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden,
som finnes fogat vid den till 1920 års riksdag avlåtna, av riksdagen
bifallna proposition (nr 152) angående pension åt, bland andra,
f. d. kontrollören vid sockerbeskattningen N. Andersson, yttrade dåvarande
chefen för finansdepartementet, att han ansåge ovannämnda av
riksdagen intagna ståndpunkt i fråga om pensionering av förste kontrollörer
och kontrollörer vid sockerraffinaderierna icke utgöra hinder för
att i då förevarande fall göra framställning om pension åt Andersson.
Vad som sålunda yttrades, när det gällde att bereda f. d. kontrollören
Andersson pension, torde äga giltighet även i nu föreliggande fall. Ingen
av de båda sökandena tillhör den av riksdagen särskilt omförmälda
kategori av kontrollörer, som till följd av förutvarande anställning i
statstjänst redan erhållit pension av statsmedel. Med hänsyn jämväl
till sökandenas ekonomiska omständigheter synes mig billigt, att pensioner
beredas sökandena.»
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 samt. 20 käft. (Nr 25.)
3
18
Bankoutskottets utlåtande Nr 25.
Utskottet.
Ang. understöd
åt filosofie
doktorn Per
Karl Hjalmar
Dusén.
Utskottet.
Ang. pension
åt jordbruksarbetaren
vid
eentralanstalten
för försöksväsendet
på jordbruksområdet
J. A.
Olssons änka.
På de i statsrådsprotokollet anförda skäl ock under erinran att,
såsom också av statsrådsprotokollet framgår, riksdagen tidigare i liknande
fall beviljat pension efter enahanda grunder, som här tillämpats, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Majds ifrågavarande
proposition.
V. Ang. ecklesiastikdepartementet.
14:o) I en till riksdagen avlåten, den 4 mars 1921 dagtecknad
proposition, nr 129, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att filosofie doktorn Per Karl
Hjalmar Dusén må från och med den 1 januari 1922 under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt xmderstöd
av 3,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet.
Jämväl utskottet finner det med hänsyn till det mångåriga arbete,
Dusén nedlagt i naturhistoriska riksmuseets tjänst, samt de förtjänster,
han i övrigt inlagt om de svenska naturvetenskaperna, vara med billighet
överensstämmande, att ett årligt understöd från det allmännas sida
beredes honom på hans ålderdom. I fråga om storleken av detta understöd
har utskottet intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer sålunda,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må
av riksdagen bifallas.
VI. Ang. jordbruksdepartementet.
15:o) I en till riksdagen avlåten, den 4 mars 1921 dagtecknad
pi''oposition, nr 121, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för nvssangivna
dag, föreslagit riksdagen medgiva, att jordbruksarbetaren vid
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet Johan Alfred
Olssons änka Hulda Matilda Olsson må från och med den 1 december
Bankoutskottete utlåtande Nr 25.
19
1920 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver änka, åtnjuta
årlig pension från allmänna indragningsstaten till belopp av 250 kronor.
Till statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen anfört:
»Med skrivelse den 30 december 1920 har styrelsen för centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet överlämnat en till
styrelsen ställd skrift, däri föreståndaren för centralanstaltens jordbruksavdelning,
professorn S. Rhodin anhållit, att styrelsen ville dels vidtaga
åtgärder för beredande av understöd åt avlidne jordbruksarbetaren vid
Experimen talfältet Johan Alfred Olssons änka Hulda Matilda Olsson,
dels ock tillåta henne att under sin återstående livstid kvarbo å Experimentalfältet.
Av ansökningen jämte vidfogat åldersbetyg inhämtas, att Olsson
efterlämnat, förutom änka, en dotter, född den 14 maj 1906, att Olsson
vid sin den 19 november 1920 timade död innehaft anställning såsom
jordbruksarbetare vid Experimentalfältet under 27 år, därav sedan år
1907 i centralanstaltens tjänst, att han under denna tid varit en oförvitlig
arbetare, samt att änkan Olsson, som är född den 23 november
1859, vore förtjänt av att uppbära ett skäligt årligt understöd.
Styrelsen för centralanstalten, som tillerkänt änkan Olsson rätt
att tillsvidare kvarbo i köket till av makarna förut disponerad lägenhet,
har hemställt, att pension måtte beredas änkan Olsson med ett belopp
av 300 kronor om året.
Statskontoret har i utlåtande den 22 januari 1921 jämväl ansett,
att någon pension av statsmedel borde beredas änkan Olsson. Beträffande
det föreslagna pensionsbeloppet, 300 kronor, har statskontoret erinrat,
att riksdagen under senare år i flera fall beviljat pension till nämnda
belopp åt änka efter arbetare vid gevärsfaktoriet. Då i förevarande fall
bostadsförmån beretts änkan Olsson, borde därför pensionsbeloppet sättas
lägre än 300 kronor. Statskontoret har föreslagit 250 kronor årligen.
I likhet med myndigheterna anser jag, att omständigheterna i Departement!-förevarande fall tala för beredande av pension åt änkan Olsson, och chefenbiträder
statskontorets förslag till pensionsbelopp.»
Mot förslaget, att en årlig pension beredes änkan Olsson, har ut- utskottet.
skottet intet att invända.
Vad pensionens storlek beträffar, har styrelsen för centralanstalten
föreslagit ett belopp av 300 kronor årligen, men har statskontoret, med
hänsyn till att bostadsförmån beretts änkan Olsson, ansett pensionen
böra bestämmas till 250 kronor. Departementschefen har förordat sist
-
20
Bankoutskottets utlåtande Nr 25.
Ang.
årliga understöd
åt ombudsmännen
vid sjömanshuset
i
Kalmar P. A.
Nelsson och
vid sjömanshuset
i
Marstrand
Mathilda
Nordström.
Utskottet.
nämnda belopp. Utskottet har emellertid funnit omständigheterna i
förevarande fall vara sådana, att utskottet för sin del vill ansluta sig
till det av centralanstaltens styrelse framställda förslaget.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts ifrågavarande
proposition nr 121, må medgiva, att jordbruksarbetaren
vid centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet Johan Alfred Olssons änka Hulda
Matilda Olsson må från och med den 1 december 1920
under sin återstående livstid, så länge hon förbliver
änka, åtnjuta en årlig pension från allmänna indragningsstaten
till belopp av 300 kronor.
VII. Ang. handelsdepartementet.
16:o) I en till riksdagen avlåten, den 28 januari 1921 dagtecknad
proposition, nr 72, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen medgiva, dels att ombudsmännen vid sjömanshuset
i Kalmar Per Alfred Nelsson och vid sjömanshuset i Marstrand
Mathilda Nordström må, vardera från och med månaden näst efter den,
under vilken avgång från befattningen äger rum, å allmänna indragningsstaten
under sin återstående livstid åtnjuta årligt understöd, Nelsson
ettusentvåhundra kronor och Mathilda Nordström med niohundrafemtio
kronor, dels ock att å ifrågavarande understöd må utgå dyrtidstillägg
enligt de grunder, som äro eller kunna varda fastställda för f. d. befattningshavare
i statens tjänst, med iakttagande likväl, att, därest till
någondera av de båda befattningshavarna årligt understöd utbetalas jämväl
från vederbörande sjömanshuskassa, dyrtidstillägget för denne skall
beräknas å det sammanlagda understödsbeloppet men av statsmedel bestridas
allenast med vad som av det sålunda beräknade dyrtidstillägget
belöper på den från allmänna indragningsstaten utgående delen av understödsbeloppet.
I fråga om utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till
ovanberörda statsrådsprotokoll.
Utskottet vill erinra, att — såsom i statsrådsprotokollet ornförmäles
— 1915 års riksdag, i anledning av en utav Kungl. Maj:t gjord
Bankoutskottets utlåtande Nr 25.
21
framställning om beredande av pension åt vissa befattningshavare vid
sjömanshus, i sin skrivelse nr 10, punkt 47, anlörde, bland annat, att
riksdagen, då frågan om ordnandet av pensionsförhållandena lör den
vid sjömanshusen anställda personalen vore föremål för utredning av
särskilda sakkunniga, för sin del icke ansåge det lämpligt att redan nu
åt vissa av dessa tjänstemän fastställa pensioner, till vilka staten skulle
bidraga med hälften. Med hänsyn till det arbete, som staten för olika
ändamål pålade sjömanshusen, och den nytta, som det allmänna obestridligen
därav hämtade, samt då de tjänstemän, framställningen avsåge,
borde beredas tillfälle att avgå för att ersättas med yngre krafter men,
därest de entledigades utan pension eller understöd, skulle komma i svårt
ekonomiskt betryck, hade riksdagen emellertid ansett det vara med
billighet överensstämmande, att staten under form av årliga understöd
från allmänna indragningsstaten lämnade något bidrag till deras försörjning
på ålderdomen.
Med hänsyn till vad riksdagen sålunda uttalat och då, enligt vad
i statsrådsprotokollet likaledes omförmäles, utredning för närvarande pågår
rörande omorganisation av sjömanshusen, har utskottet ansett sig
böra tillstyrka, att understöd beviljas här ifrågavarande befattningshavare.
I fråga om beloppen av dessa understöd åberopar utskottet vad
i statsrådsprotokollet i detta avseende anförts.
Utskottet hemställer sålunda,
att Kungl. Majrts ifrågavarande proposition ur
72 må av riksdagen bifallas.
17:o) I en till riksdagen avlåten, den 25 februari 1921 dagtecknad
proposition, nr 97, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att
städerskan och portvakten vid navigationsskolan i Stockholm Hilda Sofia
Westergren, född Larsson, må från och med månaden näst efter den,
under vilken hon lämnar sin anställning vid navigationsskolan, under
sin återstående livstid åtnjuta pension å allmänna indragningsstaten
med femhundra kronor årligen.
Utskottet, som beträffande utredningen i ärendet får hänvisa till
propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden
för ovan angivna dag, hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 saml. 20 käft. (Nr 25.)
Ang.
pension åt
städerskan
och portvakten
vid
navigationsskolan
i S ockholm
Hilda
Sofia Wester.
gren, född
Larsson.
4
Ang.
pension åt
f. d. extra
Läraren vid
navigationsskolan
i StockAoZra,
f. d.
kommendör•
kaptenen av
andra graden
i flottan J. E.
Wilcke.
22 Bankoutskottets utlåtande Nr 25.
18:o) I en till riksdagen avlåten, den 25 februari 1921 dagtecknad
proposition, nr 98, har Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen medgiva, att f. d. extra läraren vid navigationsskolan
i Stockholm, f. d. kommendörkaptenen av andra graden i flottan
Johan Erik Wilcke må från och med den 1 januari 1921 under sin
återstående livstid åtnjuta, utöver till honom utgående pension och
fyllnadspension från flottans pensionskassa å sammanlagt 2,720 kronor
för år, pension från allmänna indragningsstaten till belopp av 500
kronor årligen.
På de skäl, som i statsrådsprotokollet angivits, vill utskottet biträda
Kungl Maj:ts förslag, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Majrts ifrågavarande
proposition.
Stockholm den 5 april 1921.
På bankoutskottets vägnar:
EMIL KRISTENSSON.
Reservationer.
vid punkten 10:o), f): angående pension åt förre renhållningsarbetaren
vid Göta artilleriregemente August Olsson Åkerman:
av herrar Borg och Borggren, vilka ansett pensionen böra bestämmas
till 500 kronor årligen;
vid punkten 10:o), j): angående pension åt förre stenarbetaren och
skrivaren vid Borghamns kalkstensbrott Carl August Holmqvist:
av herrar Wigforss, Söderbom, Borg och Borg gren, vilka yrkat bifall
till den i ämnet väckta motionen II: 276; samt
vid punkten 13:o): angående pensioner åt f. d. kontrollörerna vid
soekerbeskattningen C. M. Lundgren, H. J. Sjöstedt och S. Nilsson:
av herrar Wickman och Johansson i Brånalt, vilka yrkat avslag
å Kungl. Maj:ts proposition nr 69.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.