Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1921 kl. 1/i2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning angående vissa ändringar
i förordningen den 19 november 1914 angående
stämpelavgiften m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

Närvarande: herrar Röing, frih. Fleming, Antonsson, Wijk, K. A. Nilson, öme,
Åhlmans Olof Olsson, Eriksson i Grängesberg, Jönsson i Boa, Olsson
i Kullenbergstorp, Olsson'' i Ramsta, Rune, Johansson i Sölvedal,
Björnsson, Björkman, Sköld, Kant, Uddenberg och Lövgren i Nyborg.

Genom en den 25 februari 1921 dagtecknad, till bevillningsutskottet
hänvisad proposition, nr 232, har Kungl. Maj:t, under åberopande av
propqsitionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen att antaga nedan införda förslag dels
till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november
1914 angående stämpelavgiften, dels till förordning om ändring i vissa
delar av förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper, dels ock till förordning om
ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 22 juni 1911 angående rätt
att hos statskontoret erhålla upplysning i fråga om skyldighet att utgöra
stämpelavgift.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 samt 38 käft. (Nr. 44)

1

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914
(nr 383) angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 1, 3, 8, 9, 10, 17, 20, 21, 22, 26, 27,
34, 39, 45, 47, 54 och 56 §§ i förordningen den 19 november 1914 angående
stämpelavgiften skola i nedan angivna delar hava följande
ändrade lydelse:

1 §•

I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna
till följande avdelningar:

Fjärde avdelningen:

Rikets hovrätter; —--patent- och registreringsverket; bank och

fondinspektionen: riksräkenskapsverket; kontrollstyrelsen; — — —
stnteriö verstyrelsen.

Femte avdelningen:

vid Kung!. Maj:ts orden.

3 §•

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med
de här nedan i 7 § nämnda undantag, denna tariff:

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

3

Avsked......................

1

Avd.

2

Avd.

3

Avd.

4

Avd.

5

Avd.

Kr.

ö.

Er.

ö.

Kr.

frit

ö.

Kr.

ö.

Er.

ö.

Fullmakt--i övriga städer . . . "........

» annan ..................

50

-

•

Kallelsebrev — — — — — — — — —

> i mål angående konkurs, ackordsförhandling

utan konkurs, boskillnad, årsstämning el-ler försäljning av utmätt fast egendom .

Karta — — — — — — — — — — —

Kontrakt — — — — — entreprenad......

t

t,

Kungörelse, som anslås å rättens dörr, angående beslut
om egendomsavträde eller angående beslut
om inledande av offentlig ackordsförhand-ing; lika med Stämning.

> annan .................

fri

Kvittens.....................

Lantmätares — — förrättning shandling ...''..
Meddelande i mål angående konkurs........

fri

fritt

Missiv — — — — — — — — — — —

Protokoll — — — —---lika med Fullmakt.

> angående förordnande eller entledigande av

nämndeman, stämningsman, ledamot av ägo-delningsrätt eller god man vid lantmäteri-förrättning, av förvaltare i konkurs, av rät-tens ombudsman eller god man i konkurs
eller vid ackordsförhandling utan konkurs,
av syssloman i konkurs, därå konknrslagen
den 18 september 1862 är tillämplig, samt
av annan person i avseende å vård av kon-kursbo, ävensom rörande av någon bland
dem avlagd föreskriven ed........

frit

som eljest utgives; lika med Avskrift.

Underrättelse — — — gäldenär.........

fri

> i mål angående konkurs eller ackords-förhandling utan konkurs......

|

fri

4

Bevillning sutskottets betänkande Nr 44.

Underrättelse angående beslut om vägrad — — —

1

Avd.

2

Avd.

3

Avd.

4

Avd.

5

Avd.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Utdrag — — — — Vattenbok.

> av äktenskapsregistret; se Äktenskapsregistret.

Utnämning sbrev — — — — — — — — —

År spass; se Pass.

Äktenskapsregistret, utdrag av...........

Expedition, som icke bär ovan är särskilt nämnd,
varje ark..............

> som avses i de vid verkställd reglering av

statens ämbetsverks och myndigheters
löneförhållanden m. m. meddelade be-stämmelser angående indragning av ex-peditionslösen, och som är utfärdad av
ämbets- eller tjänsteman, vilken är un-derkastad sådan bestämmelse, förses ut-över eljest utgående stämpelavgift med
stämpel till belopp, motsvarande den in-dragna lösen.

—

50

—

50

50

3

1

—

1

8 §•

Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av
offentlig myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.
Aktiebrev i inländskt aktiebolag — — — — — utbekomma.

Varda aktiebrev utan erläggande av betalning utfärdade såsom
ersättning för förkomna eller förstörda sådana brev eller i utbyte
mot aktiebrev i samma bolag, och hava de äldre breven varit
försedda med stämpel i vederbörlig ordning eller icke skolat med
stämpel beläggas, äro de nya aktiebreven fria från stämpel, så
vida de icke utfärdas å högre belopp än varå de äldre breven
lytt. Utfärdas de nya aktiebr.even å högre belopp, skola de förses
med stämpel, i enlighet med vad ovan sagts, för skillnaden mellan
beloppen.

Aktiebrev, som sålunda är fritt från stämpel eller skall beläggas
med stämpel på sätt i nästföregående punkt stadgas, skall
vid utfärdandet av bolaget förses med anteckning om orsaken
härtill.

*

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 5

För — — — — ledamöter.

Se för övrigt 27 §.

Aktiebrev i utländskt aktiebolag skall, där icke annorledes här nedan stadgas,
förses med stämpel, innan det första gången, sedan detsamma
blivit till riket infört, härstädes belånas, försäljes eller på vad sätt
det vara må överlåtes eller, därest det ej förut vederbörligen stämpelbelagts,
innan inregistrering sker av bouppteckning efter avliden
person, till vars efterlämnade tillgångar aktiebrevet bör. Stämpeln
utgår med 10 öre för varje fulla 10 kronor av det belopp, för vilket
stämpel å brevet enligt nedan angivna grunder skall beräknas.
Lyder aktiebrev å visst belopp, beräknas stämpel å detta belopp.
Lyder aktiebrev åter å viss kvotdel av aktiebolags egendom, beräknas
stämpel å värdebelopp, vilket i samband med stämpelbeläggning
bestämmes av magistrat i stad eller domhavande på landet
med ledning av avgiven värdedeklaration.

Yad sålunda stadgats, skall dock icke äga tillämpning på
sådant aktiebrev i utländskt aktiebolag, som hit till riket införts
före den 1 oktober 1921 samt före samma dag uppvisats hos magistrat
i stad. Om dylikt uppvisande samt om dagen därför skall
magistraten kostnadsfritt verkställa påteckning å aktiebrevet.

Varda aktiebrev i utländskt aktiebolag, vilka införts till riket,
av bolaget infordrade för att utbytas mot nya aktiebrev i
samma bolag, må innehavaren av breven med företeende av dessa
hos överståthållarämbetet eller vederbörande Konungens befallningshavande
anhålla om vidtagande av åtgärd, för att de å breven
anbragta införselstämplar eller den för desamma enligt nästföregående
stycke åtnjutna stämpelfrihet måtte kunna tillgodoräknas
de nya aktiebreven. Ingives samtidigt en förteckning, upptagande
aktiebolagets namn, antal och slag av ifrågakomna aktier, samt de
belopp eller kvotdelar i bolaget, varå dessa lyda, skall myndigheten
med en för sådant ändamål inrättad tryckstämpel annullera
införselstämplarna eller, om stämpelfrihet åtnjutes i enlighet med
vad i nästföregående stycke omförmäles, förse aktiebreven med påteckning
om företeendet och ändamålet därmed. • Tillika skall myndigheten
kostnadsfritt å förteckningen teckna bevis om densammas
riktighet och ändamålet med dess ingivande. Därest sedermera
inom ett år från utfärdandet av nämnda bevis nya aktiebrev i
bolaget, vart för sig eller sammanlagda till belopp eller kvotdelar
motsvarande de i förteckningen upptagna, företes för myndigheten
och förteckningen med å densamma tecknat bevis återställes, äger

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

stämpelfrihet rum för de nya aktiebreven; och förses dessa av
myndigheten med anteckning om orsaken härtill.

Se för övrigt 16 §.

Andelsbevis i inländskt bolag-, se Lottbrev i inländskt bolag.

Andelsbevis i utländskt företag av ekonomisk art; lika med Aktiebrev i utländskt
aktiebolag.

Anvisning; lika med Växel.

Byte av fast egendom — — — — om Köp av fast egendom.

Byte av fartyg {pråm) till värde av minst 6,000 kronor eller lott i sådant

Checkräkning, — — —• — med Depositionsråkning.

Delaktighetsbevis i inländskt bolag; se Lottbrev i inländskt bolag.

Delaktighetsbevis i utländskt företag av ekonomisk art; lika med Aktiebrev
i utländskt aktiebolag.

Depositionsräkning, kapitalräkning eller annan räkning hos bank, annan
kreditinrättning eller bankir, å vilken räkning penningar mot särskilt
bevis mottagas för att först efter viss tid eller viss tid efter
uppsägning återbetalas: räntebesked — vare sig detta meddelas insättaren
genom särskild handling eller genom anteckning å bevis
eller i bok — räntekupong, kvittens å mottagen ränta eller, därest
räntebesked, räntekupong eller kvittens ej lämnas, anteckning i
räkenskaperna, varigenom insättaren tillgodoföres ränta, skall vid
handlingens lämnande eller anteckningens förande förses med stämpel
av 5 öre, om räntebeloppet överstiger 5 men ej uppgår till 10 kronor,
samt av 10 öre för varje fulla 10 kronor av räntebeloppet, om
detta uppgår till 10 kronor eller högre belopp.

Yad —--— innestå.

Sökes på grund av bevis om insättning på sådan räkning,
som här ovan avses, betalning hos offentlig myndighet, skall beviset
förses med stämpel av 25 öre för varje fulla 100 kronor av det
kapitalbelopp, för vilket betalning sökes;

dock är dylikt bevis fritt från sistnämnda stämpelavgift, då
på grund därav fordran bevakas i konkurs.

Se för övrigt 54 och 55 §§.

fartyg:

i denna § är stadgat.

anmälan

Förpantning sbrev; lika med Skuldebrev.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

7

Förskrivning; se Obligation.

Förvärv av fast egendom i enlighet---avhandling om Köp av fast

egendom.

Förvärv av fast egendom genom skifte vid upplösning av bolag eller förening:
fångeshandling därå; lika med avhandling om Byte av fast
egendom.

Förvärv av fartyg {pråm) till värde av minst 6,000 kronor eller lott i sådant
fartyg genom skifte vid upplösning av bolag eller förening; lika
med Byte av fartyg {pråm).

Förvärv av fast egendom på grund av tillskott vid bildande av bolag eller
förening eller på grund av tillskott efter bolagets eller föreningens
bildande: fångeshandling därå; lika med avhandling om Byte av
fast egendom.

Förvärv av fartyg {pråm) till värde av minst 6,000 kronor eller lott i sådant
fartyg pa grund av tillskott vid bildande av bolag eller förening
eller på grund av tillskott efter bolagets eller föreningens bildande;
lika med Byte av fartyg {pråm).

Gåva av fast egendom: — — — — — — — — _ _ _

Interimsbevis, interimskvitto å aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktigbetsbevis
i inländskt bolag; angående stämpelplikt se 27 §.

Kapitalräkning; se Depositionsråkning.

Kvittens,-----; lika med Växel;

dock att kvittens, som avser inkassering av penningar genom
postförskott eller s. k. efterkrav, är från stämpel fri.

Köp av fast egendom: avhandling----1 krona för varje fulla

100 kronor av egendomens värde.

Köpeavhandling----2 kronor för varje fulla 100

kronor av egendomens värde.

Där köpeavhandling----sista fånget.

Fångeshandling — —--fri.

Köp av fartyg {pråm) till värde av minst 6,000 kronor eller lott i sådant
fartyg:

anmälan om köpet----överlåtelsen.

Upphör fartyg på grund av försäljning till utlandet att vara
svenskt, skall anmälan för dess avförande ur fartygsregistret eller,

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

om fartyget ej är i registret infört, anmälan till den i 34 § 2 mom. omförmälda
myndighet förses med stämpel enligt vad här ovan stadgas.

Vid köp av fartyg från utländsk ägare, vid beställning, som
avser nybyggnad av fartyg, vid köp av nybyggt fartyg omedelbart
från den, som byggt detsamma, samt vid köp av fartyg, som är
avsett att användas för skeppsbrutnas räddning eller av statens
befattningshavare i och för tjänsten, äger här ovan stadgade avgiftsskyldigbet
icke rum; dock att stämpelfriheten vid beställning
avser endast det ursprungliga beställningsavtalet men icke överlåtelse
av beställningskontrakt.

Där köpeavbanäling — — — — sista fånget.

Där köpare av fartyg inom sex månader från köpeavhandlingens
upprättande utan annan ändring i köpevillkoren än som
betingas av att flera bliva lottägare i fartyget, överlåter fartyget
eller lott däri till delägare i nybildat rederi eller till nybildat bolag,
vilka bildats i ändamål att övertaga fartyget, samt anmälan
om överlåtelsen skett inom samma tid och inom tid, som för dylik
anmälan finnes föreskriven, äger, därest i sammanhang med anmälan
om förra fånget uppgivits, eller där sådan anmälan icke är
erforderlig, vid anmälan om den senare överlåtelsen styrkes, att
förvärvet skett för att överlåtas till vederbörande rederi eller bolag,
stämpelbeläggning ej rum för sista fånget.

Anmälan---— köpet.

Sökes----järnväg.

Se för övrigt 9, 10 och 13 §§ samt 34 § 2 mom.

Lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i inländskt — hos

bolaget utbekomma.

Varda lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis utan erläggande
av betalning utfärdade såsom ersättning för förkomna
eller förstörda sådana brev eller bevis eller i utbyte mot dylika
brev eller bevis i samma bolag, och hava de äldre breven eller bevisen
varit försedda med stämpel i vederbörlig ordning eller icke
skolat med stämpel beläggas, äro de nya breven eller bevisen fria
från stämpel, såvida de icke utfärdas å högre belopp än varå de
äldre breven eller bevisen lytt. Utfärdas de nya breven eller bevisen
å högre belopp, skola de förses med stämpel, i enlighet med
vad ovan sagts, för skillnaden mellan beloppen.

Lottbrev eller bevis, som sålunda är fritt från stämpel eller
skall beläggas med stämpel på sätt i nästföregående punkt stadgas,

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

9

skall vid utfärdandet av bolaget förses med anteckning om orsaken
härtill.

För den — — — — i sparbanker.

Se för övrigt 27 §.

Lottbrev i utländskt företag av ekonomisk art; lika med Aktiebrev i utländskt
aktiebolag.

Lottsedel — — — — — — — — — — — — — —

Obligation, som utfärdas här i riket,----stadshypotekskassas

obligationer.

Sökes---— i konkurs.

Varda obligationer här i riket utfärdade endast såsom ersättning
för förkomna eller förstörda sådana handlingar eller i utbyte
mot obligationer av samma utgivare och med samma räntefot, och
hava de äldre obligationerna varit försedda med stämpel i vederbörlig
ordning eller icke skolat med stämpel beläggas, äro de nya
obligationerna fria från stämpel, såvida de icke utfärdas å högre
belopp än varå de äldre obligationerna lytt. Utfärdas de nya obligationerna
å högre belopp, skola de förses med stämpel, i enlighet
med vad ovan sagts, för skillnaden mellan beloppen.

Obligation, som sålunda är fri från stämpel eller skall beläggas
med stämpel på sätt i nästföregående punkt stadgas, skall
vid utfärdandet av obligationsutgivaren förses med anteckning om
orsaken härtill.

Därest---— i denna förordning är stadgat om obli gation,

som utfärdas här i riket.

Se för övrigt 15, 16 och 27 §§.

Obligation, som utfärdats i utlandet, skall, där icke annorledes här nedan
stadgas, förses med stämpel, innan den första gången, efter det
densamma blivit till riket införd, härstädes belånas, försäljes eller
på vad sätt det vara må överlåtes eller, därest den ej förut vederbörligen
stämpelbelagts, innan inregistrering sker av bouppteckning
efter avliden person, till vars efterlämnade tillgångar obligationen
hör. Stämpeln utgår med 60 öre för belopp ej överstigande 100
kronor och därutöver 60 öre för varje påbörjat hundratal kronor.

I utlandet utgiven, till riket införd obligation vare fri från
sådan införselstämpel, som ovan nämnts, därest genom magistrats
påteckning å'' obligationen styrkes, att den blivit för magistraten
uppvisad före den 1 januari 1895. Är dylik obligation, som inkommit
till riket efter ingången av år 1895 men före den 1 juli
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 38 käft. {Nr 44.) 2

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

1917, försedd med påteckning av magistrat, att den före sistnämnda
dag hos magistraten uppvisats, skall obligationen beläggas med
stämpel enligt de för obligation närmast före den 1 juli 1917 gällande
bestämmelser.

Varda i utlandet utgivna obligationer, som införts hit till riket,
av utgivaren infordrade för att utbytas mot nya obligationer, utfärdade
av samma utgivare och löpande med samma ränta, må
innehavaren av obligationerna med företeende av dessa bos överståthållarämbetet
eller vederbörande Konungens befallningshavande
anhålla om vidtagande av åtgärd, för att de å obligationerna anbragta
införselstämplar eller den för desamma enligt nästföregående
stycke åtnjutna stämpelfrihet måtte kunna tillgodoräknas de
nya obligationerna. Ingives samtidigt en förteckning, upptagande
utgivarens namn, obligationernas antal samt dessas belopp och
räntefot, skall myndigheten med en för sådant ändamål inrättad
tryckstämpel annullera införselstämplarna eller, om stämpelfrihet
åtnjutes i enlighet med vad i nästföregående stycke omförmäles,
förse obligationerna med påteckning om företeendet och ändamålet
därmed. Tillika skall myndigheten kostnadsfritt å förteckningen
teckna bevis om densammas riktighet och ändamålet med dess ingivande.
Därest sedermera inom ett år från utfärdandet av nämnda
bevis, nya, av samma utgivare utfärdade obligationer, till räntefot
och, var och en för sig eller sammanlagda, till belopp motsvarande
de i förteckningen upptagna, företes för myndigheten och
förteckningen med å densamma tecknat bevis återställes, äger stämpelfrihet
rum för de nya obligationerna; och förses dessa av myn,
dighéten med anteckning om orsaken härtill.

Därest hit till riket inkommit löpande förskrivningar, som i
utlandet utfärdats för särskilda delar av skuldbelopp och vilka
uppenbarligen äro avsedda att utsläppas i den allmänna rörelsen,
gälle angående dylik förskrivning, ändock att den ej betecknats som
obligation, vad i denna förordning är stadgat om obligation, som
utfärdats i utlandet.

Se för övrigt 16 §.

Postremissväxel; se Växel.

Räkning,---— järnväg.

Rätt till elektrisk kraft; se Nyttjanderätt till fast egendom.
Servitutsavtal, — — — — egendom.

Bevillningsutskottets betänkande AV 44.

11

Skogsavverkning: avhandling, varigenom rätt till skogsavverkning upplåtes
eller vari vid försäljning av fastighet sådan avverkningsrätt förhehålles,
skall, då den för vinnande av inteckning företes, förses
med stämpel av 1 krona för varje fulla 100 kronor av vad för
rättigheten blivit utfäst eller, om detta icke blivit i avhandlingen
till visst belopp bestämt, av 10 öre för varje fullt antal av 10 ar
utav det upplåtna skogsskiftet.

Sökes på — — — — sökes.

Växel — — — — — — — — — — — — — —

b) Växel, som utfärdas inom riket och ställes att å utrikes
ort betalas eller som är utfärdad å utrikes ort, skall i förra fallet,
då den utställes, samt i senare fallet, innan den här i riket överlåtes
eller till godkännande eller betalning företes eller godkännes
eller betalas, beläggas med stämpel av 50 öre för belopp, ej överstigande
1,000 kronor, och därutöver 50 öre för varje påbörjat tusental
kronor, varå den lyder;

och skall handling, vilken är avsedd att såsom växel utställas
utom riket men före utställandet varder här i riket försedd
med godkännande, stämpelbeläggas såsom växel, innan den översändes
till utrikes ort.

Utom i fall--- — — bevakas i konkurs.

Se för övrigt 16 §.

9 §•

Stämpel----slutat är.

Då lagfart sökes å fång, som skett genom inrop å exekutiv auktion
eller genom skifte eller på grund av tillskott eller i enlighet med gällande
---gäldas. Vid förvärv av fartyg genom skifte eller på grund

av tillskott skall förvärvaren ensam gälda stämpeln. Likaledes skall
vid köp av fartyg genom inrop å exekutiv auktion köparen ensam betala
stämpeln.

10 §.

2. Vid----värde.

Vid byte av fartyg, vid förvärv av fartyg genom skifte eller på

grund av tillskott samt vid köp av fartyg, där köpeskillingen----

män.

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Vad sålunda är stadgat i fråga om fartyg äger motsvarande tillämpning
beträffande lott i fartyg.

3. De bevis----införskaffas. Underlåter vid köp av far tyg

eller lott i fartyg den avgiftsskyldige att lämna uppgift om köpeskillingen,
äger rätten efter framställning av vederbörande myndighet
att genom vite tillhålla honom att lämna dylik uppgift.

17 §.

Därest handling, vilken för vinnande av lagfart, inteckning, inskrivning
eller betalning varit inför offentlig myndighet företedd och därvid
blivit försedd med stämpel, ånyo i samma avseende som tillförene ingives,
äge förnyad stämpelbeläggning ej rum, dock med undantag för de i 14 §
omförmälda fall ävensom för det fall, då inteckning, som meddelats på
grund av skuldebrev eller annat fordringsbevis, till följd av uraktlåten
förnyelse förfallit eller av domstol dödats och ny inteckning därefter ej
blivit sökt, på landet sist vid det ting, som infaller näst efter ett år, och
i stad inom ett år.

Där på grund av skuldebrev eller annat fordringsbevis betalning
sökes för belopp, för vilket inteckning tillförene varit sökt, eller där inteckning
sökes för belopp, för vilket betalning tillförene varit sökt, sker
ej förnyad stämpelbeläggning.

Äskas — — — — med stämpel.

20 §.

Vill någon föra talan om återfående av stämpelavgift, som av ämbets-
eller tjänsteman debiterats eller i enlighet med dennes tillsägelse
blivit erlagd för sådan handling, vars stämpelbeläggning enligt 35 § skall
i hovrätt granskas, må dylik talan inom sex månader från det ifrågakommen
stämpelbeläggning ägt rum anhängiggöras i den hovrätt, varunder
ämbets- eller tjänstemannen lyder; dock att nämnda tid, där talan
grundar sig på förhållande, som tillkommit efter stämpelbeläggningen,
räknas från tiden för samma förhållandes tillkomst. Part, som ej nöjes
åt hovrättens beslut, —--— penningar.

21 §.

Förmår i fall, som avses i 20 §, den, vilkens rätt är av skedd stämpelbeläggning
beroende, visa, att talan om återfående av stämpelavgift
icke kunnat av honom föras i den ordning, som i samma § är föreskriven,

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

13

ankomme efter därom gjord ansökning på Konungen att efter prövning av
föreliggande omständigheter förordna om restitution av vad i stämpelavgift
för mycket erlagts.

Vad — — — — erlagda.

22 §.

1. Stämplar skola vara att tillgå av följande slag, nämligen:

a) helarksstämplar,

b) enkla och dubbla beläggningsstämplar samt

c) bank- och växelstämplar.

I vilka valörer dessa stämplar skola tillhandahållas, bestämmes av
generalpoststyrelsen.

Dessutom äger stämpling av blanketter till aktiebrev, lottbrev, andelsbevis
och delaktighetsbevis i inländska bolag samt obligationer, som
utfärdas här i riket, rum i den ordning, 27 § föreskriver.

2. När----stämplar begagnas.

Där----närmast, begagnas.

26 §.

Generalpoststyrelsen — — — — tillgå.

Ett exemplar av denna förordning jämte av generalpoststyrelsen
utfärdad förteckning över de valörer, i vilka stämplar tillhandahållas,
skola för allmänheten finnas tillgängliga å varje postanstalt.

Därest å postanstalt befintligt stämpelförråd icke innehåller stämplar
av det slag eller i de valörer, som enligt författningen och generalpoststyrelsens
förteckning skola vara att tillgå samt i gjord rekvisition begäras,
åligger det postanstaltens föreståndare att så snart ske kan anskaffa
och rekvirenten tillhandahålla de rekvirerade stämplarna ävensom att underrätta
rekvirenten om dagen, då stämplarna kunna till honom utlämnas.

Huru — — — — och 33 §§.

27 §.

Då aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i inländska
bolag eller obligationer, som utfärdas här i riket, enligt 8 § skola
förses med stämpel, skall detta äga rum sålunda, att stämpling av blanketterna
till aktiebreven, lottbreven, bevisen eller obligationerna sker
genom generalpoststyrelsens försorg. Den, som vill låta stämpla dylika

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

blanketter, anmäle sig därom skriftligen hos generalpoststyrelsen med bifogande
av blanketterna samt uppgift å dessas valör och antalet av
varje valör ävensom, då fråga är om stämpling av aktiebrev, lottbrev
eller bevis, intyg om det belopp, som enligt bolagets beslut skall erläggas
i betalning för aktien, lotten eller andelen. Generalpoststyrelsen fastställer
därefter det belopp, med vilket stämpel enligt bestämmelserna i
denna förordning skall utgöras, och låter, sedan det erforderliga stämpelbeloppet
blivit inbetalt, verkställa stämplingen.

Därest någon vill låta utfärda interimsbevis eller interimskvitton a
aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis, som här ovan avses,
skall därom — — — — åliggande.

Talan — — — — allmänhet.

34 §.

1. Ämbets- eller tjänsteman — — — — föreskrives.

Är anmälan om köp av fartyg eller fartygslott stats verket.

Är annan handling — — — — icke mottagas. Ämbets- eller
tjänsteman, som* uppburit betalning för dubbel beläggningsstämpel utan
att samtidigt belägga handlingen med av honom kontant inköpta stämplar,
åligger att med användande av blanketter, som avgiftsfritt tillhandahållas
honom av generalpoststyrelsen jämlikt av Konungen utfärdade
bestämmelser, omedelbart och utan ersättning lämna kvitto å sålunda
uppburna medel.

Då--— — erfordras.

2. Senast inom en månad efter det avtal, vare sig skriftligt eller
muntligt, träffats om köp av ej registreringspliktigt och i fartygsregistret
icke infört fartyg till värde av minst 6,000 kronor eller av lott i sådant
fartyg, skola — — — — träffade avtalet. Är köparen ej bosatt här i

riket, åligger anmälningsskyldighet endast säljaren. Anmälan skall--

--tillhör.

Länsmannen----underlåtenhet.

Sedan----ägare.

3. Vad i mom. 1 och 2 är stadgat beträffande köp av fartyg äger
motsvarande tillämpning med avseende å byte av fartyg samt förvärv
av fartyg genom skifte eller på grund av tillskott.

4. Ingives för inregistrering till domstol efter avliden person upprättad
bouppteckning, däri upptagits aktiebrev ''i utländskt aktiebolag
eller lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i utländskt företag av

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44

15

ekonomisk art eller obligation, som utfärdats i utlandet, åligger det domstolen
att före inregistreringen tillse, att den i 8 § för dylika handlingar
föreskrivna stämpelskyldighet blivit fullgjord.

39 §.

Stämpelförsäljare, som i räkning — — — — stämpelförsäljaren.

Sådana — — — — medlen.

Stämpelförsäljare, som, enligt vad i 34 § sägs, uppburit betalning
för dubbel beläggningsstämpel utan att samtidigt belägga handlingen
med av honom kontant inköpta stämplar, åligger att inom åtta dagar
efter varje månads slut till generalpoststyrelsen inleverera vad sålunda
må hava influtit under den tilländalupna månaden med bifogande därvid
av de till blanketterna höljande talonger, som motsvara de under
månaden utfärdade kvittona. Sålunda överlämnade talonger skola i generalpoststyrelsen
undergå behörig granskning.

45 §.

1. De — — — — månaden.

2. Generalpoststyrelsen har att inom den 1 april till riksräkenskapsverket
överlämna ej mindre — — — —^ inventeringar.

47 §.

1. Den, som utgiver, överlåter eller till godkännande eller betalning
företer växel eller annan handling, som enligt 8 § skall lika med
växel stämpelbeläggas, eller här i riket godkänner eller betalar växel eller
annan handling av nyssnämnd beskaffenhet, som utfärdats utom riket,
eller godkänner och till utrikes ort översänder sådan handling, som omförmäles
i 2 stycket av mom. b) under rubriken växel i 8 §, utan att,
där handlingen skolat förses med stämpel, — — — — bot fem kronor.

2. Åsidosätter någon vad i 8 § finnes föreskrivet om stämpelbeläggning
av aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i inländskt
bolag, då brevet eller beviset utfärdas, böte tio gånger den felande
stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem kronor.

Till enahanda ansvar vare den förfallen, som belånar, försäljer eller
på vad sätt det vara må överlåter aktiebrev i utländskt aktiebolag eller
lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i utländskt företag av ekonomisk
art, utan att handlingen är försedd med i 8 § föreskriven stämpel
eller sådan påteckning av magistrat, som där omförmäles.

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Utgiver någon interimsbevis eller interimskvitto, som i 27 § avses,

i annan ordning än där stadgas, böte — —--dock minst tjugufem

kronor.

3. Den obligationsutgivare----bot tjugufem kronor.

4. Den obligationsutgivare----bot tjugufem kronor.

Varder, enligt vad i 8 § stadgas, aktiebrev, lottbrev, andelsbevis

eller delaktighetsbevis i inländskt bolag eller bär i riket utfärdad obligation,
som utlämnas i ersättning — — — — etthundra kronor.

6. Om köpare av registreringspliktigt eller eljest registrerat fartyg
till värde av minst 6,000 kronor eller av lott i sådant fartyg
— — dock minst tjugufem kronor. Lag samma vare för den, som genom
byte eller skifte eller på grund av tillskott blivit ägare av fartyg, som
här sägs, eller av lott däri. ''

Om säljare och köpare av icke registreringspliktigt och i fartygsregistret
icke infört fartyg till värde av minst 6,000 kronor eller av lott
i sådant fartyg underlåta att — — — — hot tjugufem kronor. Lag
samma vare för dem, som trätfat avtal om byte av fartyg, som här sägs,
eller av lott däri, eller om förvärv av dylikt fartyg eller lott däri genom
skifte eller på grund av tillskott.

Där säljare-----tjugufem kronor; och gäller vad här är

stadgat i tillämpliga delar även med avseende å dem, vilka med varandra
träffat avtal om byte av fartyg, som här sägs, eller av lott däri, eller
om förvärv av dylikt fartyg eller lott däri genom skifte eller pa grund
av tillskott.

54 §.

Den i 8 §----utgöras.

Bank — — — — säkerhet.

Sedan —---generalpoststyrelsen. Konungens befallnings havande

skall ock förordna ett ombud att hos banken utöva den befattning,
varom i denna förordning stadgas, och skall därvid iakttagas att,
därest så lämpligen kan ske, vid bankbolag skall till sadant ombud utses
det allmänna ombud, som av bankinspektionen jämlikt gällande lag
om bankrörelse förordnats för bolaget.

Den —---erlägga.

Verkställes — — — — rättighet.

Vad i denna § är stadgat i fråga om bank, skall äga motsvarande

Bevillning sutskottets betänkande Nr 44.

17

tillämplighet i fråga om annan kreditinrättning, sparbank, bankir eller
ekonomisk förening; dock skall i fråga om sparbank sådant intyg, som
omförmäles i 4 stycket av denna §, utfärdas och till generalpoststyrelsen
insändas av Konungens befallningshavande eller dess för undersökning av
sparbanks förvaltning förordnade ombud, samt utfärdandet av intyget ske
i samband med dylik undersökning, även om denna äger rum efter det
stämpel beloppet av sparbanken insänts till generalpoststyrelsen.

56 §.

f

Generalpoststyrelsen äge medgiva, att den, som erhållit tillstånd till

anordnande av lotteri — ----dragningen.

Inbetalas--— — därå.

Å lottsedel, som enligt generalpoststyrelsens medgivande må utlämnas
— — — — påtryckas.

Denna förordning träder i kraft, i vad den avser 3 § rubrikerna
Kallelsebrev, Kungörelse, Meddelande, Protokoll och Underrättelse den 1
januari 1922, samt i övriga delar den 1 augusti 1921.

Bihang till riksdagens protokoll 1021. 7 sand. 38 käft. {Nr 44.)

3

18

Bevillningsutskottets betänkande År 44.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 6 november 1908
(nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

Härigenom förordnas, att 14 § i förordningen den 6 november
1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper
skall upphöra att gälla samt att 3, 4, 5, 7, 9, 10, 11, 15 och 18 §§
i samma förordning skola i nedan angivna delar hava följande ändrade
lydelse:

3 §•

3. Stämpelplikt äger icke rum i följande fall nämligen:

a) -------------------

b) -------------------

C)------------:

d)--------------------

e) vid utlämnande av här i riket utfärdad obligation, då enligt förordningen
angående stämpelavgiften obligationen skall före utlämnandet
förses med särskild stämpel.

4. Värdet----gällande.

4 §•

2. Vid — —---köpeskillingen.

Skyldigheten----kommissionär.

Är--— — avräkningsnotan.

Där —---namn.''

Då fondhandlare avslutar köpävtal, icke för egen räkning utan såsom
kommissionär, skall han förse avräkningsnota med påskrift: i kommission
(avräkningsnota i kommission). Avslutar annan än fondhandlare köpavtal
för annans räkning, skall i avräkningsnotan utsättas för vems räkning
avslutandet skett.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

19

Avräkningsnota behöver icke vara underskriven — — — —

5 §.

Då--— — — blanketter.

Fondhandlare, som vid köp eller byte mottagit ostämplad avräkningsnota
i kommission, skall fastsätta densamma vid det hos honom
förvarade exemplaret av den utav honom själv över köpet eller bytet
utfärdade notan.

7 §.

1. För stämpelbeläggning av avräkningsnota skall användas dubbel
beläggningsstämpel (överlåtelsestämpel). Överlåtelsestämplar skola
vara att tillgå i valörer, som av generalpoststyrelsen bestämmas.

De två exemplaren — — — — — — — — — — — — — —

9 §•

Tillsyn över efterlevnaden av de i denna förordning givna föreskrifter
tillkommer bank- och fondinspektionen.

10 §.

Inom tre månader efter utgången av varje kalenderkvartal skall
fondhandlare till bank- och fondinspektionen insända de blankettböcker
med tillhörande exemplar av upprättade avräkningsnotor, vilka han använt
under det kvartal, varom fråga är.

11 §•

Underlåter fondhandlare att fullgöra vad honom enligt stadgandet i
10 § åligger, äge rätten på framställning av bank- och fondinspektionen
genom vite tillhålla den försumlige att fullgöra sitt åliggande.

15 §.

De i 12 och 13 §§ omförmälda — — — — allmän domstol.

Varder kontrahent —---- ålegat.

18 §.

Generalpoststyrelsen — — — — av de särskilda slag, som skola
vara att tillgå — —--försäljningsställe.

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Denna förordning träder i kraft, i vad den avser 3, 4, 5, 7 och 18
§§ den 1 augusti 1921, samt i övriga delar den 1 januari 1922; dock att
de jämlikt nu gällande bestämmelser utsedda tillsyningsman icke äga att
granska de avräkningsnotor, som upprättas efter den 1 oktober 1921,
utan skola dessa på sätt i 10 § stadgas insändas till bank- och fondinspektionen.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 22 juni 1911 angående
rätt att hos statskontoret erhålla upplysning i fråga om skyldighet att

utgöra stämpelavgift.

Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen den 22 juni 1911
angående rätt att bos statskontoret erhålla upplysning i fråga om skyldighet
att utgöra stämpelavgift skall erhålla följande ändrade lydelse:

1 §•

Önskar någon på förband vinna upplysning, huruvida eller med
vilket belopp i visst fall stämpelavgift skall utgå enligt gällande författningar
angående stämpelavgifter, äge han bos statskontoret erhålla dylik
upplysning, utom vad angår dels sådana enskilda handlingar, vilka vid
ingivandet till statsmyndighet skola förses med stämpel eller vilkas stämpling
skall ske genom generalpoststyrelsens försorg, dels ock statsmyndighets
expeditioner.

Av statskontoret meddelad upplysning är för statsverket bindande.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1921.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

21

I samband med behandlingen av förevarande proposition har utskottet
förehaft dels två i anledning av densamma inom första kammaren
väckta motioner, nr 205 och 206, dels ock en under motionstiden vid
riksdagens början, likaledes inom första kammaren väckt motion, nr 122,
vilken även avser viss ändring i gällande stämpelförordning. I den förstnämnda
motionen har herr Rogberg hemställt,

»l:o) att riksdagen, med godkännande i övrigt av Kungl. Maj:ts
förslag till lydelse av 34 §, måtte besluta att avslå förslaget om ändrad
lydelse av 1 mom. tredje stycket i paragrafen.

2:o) att riksdagen måtte besluta att 39 § skall erhålla följande
lydelse:

39 §.

Stämpelförsäljare, som i räkning — — — — stämpelförsäljaren.

Sådana — — — — medlen.

Stämpelförsäljare, som, enligt vad i 34 § sägs, uppburit betalningför
dubbel beläggningsstämpel, utan att handlingen samtidigt därmed
stämpelbelagts, åligger att, så snart lämpligen ske kan och minst en gång
i månaden, till generalpoststyrelsen inleverera vad sålunda må hava influtit,
med bifogande därvid av ej mindre den del av den i samma paragraf
omförmälda talong, som motsvarar de utfärdade kvittona, än även
summarisk uppgift över vad han sedan föregående månadsleverans uppburit
i betalning i fall av ovan nämnd beskaffenhet. Överlämnad del
av talong skall i generalpoststyrelsen undergå behörig granskning.

3:o) att riksdagen för sin del måtte besluta, att 49 § i förordningen
om stämpelavgiften skall erhålla följande ändrade lydelse:

49 §.

Har ämbets- eller tjänsteman tillhandahållit annan ämbets- eller
tjänsteman stämplar i syfte att på detta sätt bereda sig eller den andre
stämpelprovision till högre belopp än som skolat utgå, därest en var av
dem redovisat för de stämplar, som tillhört hans stämpeluppbörd, eller
har han begagnat borgen eller annan ställd säkerhet i syfte att fördröja
leverering av betalning för dubbel beläggningsstämpel, som han uppburit,
utan att handlingen samtidigt därmed stämpelbelagts, straffes såsom för
tjänstefel efter allmän lag.

Detsamma gäller ock — — — — sålunda försålda stämplarna».

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Utskottet.

Förslag av
särskilda
sakkunniga.

Depositions■
räkning.

I motionen nr 206 i första kammaren har friherre Fleming hemställt,

»att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts i förevarande proposition
framställda förslag, såvitt det avser införande av stämpelplikt vid förvärv
av fast egendom eller av fartyg genom skifte vid upplösning av bolag
eller förening och på grund av tillskott vid bildande av bolag eller förening
eller på grund av tillskott efter bolagets eller föreningens bildande».

Slutligen har herr Asplund i motionen nr 122 i samma kammare
hemställt,

»att riksdagen ville besluta sådana förändringar i 1 § av kungl.
förordningen den 19 nov. 1914 angående stämpelavgiften, att stämpel
för mutsedel höjes till 30 kronor och för viloståndsresolutioner för varje
gruvutmål och år, som avses under 1 avd. till 15 kronor och''under
4 avd. till 30 kronor».

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1919 tillkallades
av chefen för finansdepartementet särskilda sakkunniga att inom departementet
verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om ändringar i
förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften m. m.
Nämnda sakkunniga avgåvo den 16 februari 1920 förslag i ämnet
jämte motivering. Båda finnas fogade såsom bilaga vid propositionen.
Förslaget avser en mångfald ändringar, av vilka en del äro föranledda
av riksdagsskrivelser, en del utgöra resultatet av utredningar, som de
sakkunniga verkställt i vissa till dem överlämnade frågor, och en del
leda sitt ursprung från uppslag, som framkommit bland de sakkunniga.
T. f. chefen för finansdepartementet har vid framläggandet av propositionen
ur de sakkunnigas förslag utmönstrat en del punkter, där ändring
redan kommit till stånd. I sitt anförande till statsrådsprotokollet har t. f.
departementschefen yttrat sig endast rörande de punkter, beträffande
vilka propositionen innefattar avvikelser från vad de sakkunniga föreslagit.

Beträffande motiveringen för det föreläggande förslaget, i den mån
densamma icke här nedan återgives, får utskottet hänvisa såväl till de
sakkunnigas ovannämnda motivering som till vad t. f. departementschefen till
statsrådsprotokollet anfört. För egen del har utskottet ansett sig kunna
begränsa sitt yttrande till att avse de delar, där utskottet föreslår avvikelser
från Kungl. Maj:ts förslag, eller eljest haft någon erinran att
framställa mot detsamma.

Rörande den föreslagna ändringen i fråga om rubriken depositionsräkning
hava de sakkunniga anfört:

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

23

»Rubriken depositionsräkning i § 8 stämpelförordningen har i sin De sakkunnuvarande
avfattning varit föremål för olika tolkningar. Å ena sidan har mga8*/g°r''
man menat, att densamma stadgar, att så snart insättare genom någon
handling delgives, att honom tillgodogjorts ränta, eller erkänt, att lian
mottagit sådan, skall stämpeln läggas å denna handling och endast för det
fall, att dylik handling ej växlas mellan insättaren och kreditinrättningen
eller bankiren, skall stämpeln läggas å de räkenskaper, vari räntebeloppet
gottskrivits insättaren. Enligt den andra åsikten skulle det åter stå kreditinrättningen
eller bankiren fritt att stämpelbelägga antingen den handling,
som växlats med insättaren, eller den anteckning i räkenskaperna, varigenom
räntebeloppet gottskrivits. I enlighet med denna senare tolkning förforo
också t. ex. Skandinaviska Kredit A.-B. och A.-B. Industribanken under
år 1918. För samtliga stämpelpliktiga räkningar fördes särskilda liggare,
i vilka dag för dag noterades under dagen utbetalta räntor och därå
belöpande stämpelavgifter. För slutsumman av upplupna stämpelbeloppet
anbringades sedan stämplar å respektive liggare vid kontorstidens slut varje
dag. Vid kvartals-, halvårs- och årsskiften uppfördes likaledes å liggare
samtliga räntor, som då skulle gottgöras respektive räkningar, och däremot
svarande stämpelbelopp. För slutsumman av stämpelbeloppen anbringades
därvid å liggarna motsvarande stämplar. Genom nu beskrivna förfarande
befriades ovannämnda bankinrättningar från besväret med att under
löpande expeditionstid förse de mellan banken och kunderna växlade beskeden,
respektive kvittona med stämplar utan att dock behöva tillgripa
den i 54 § anvisade utvägen. Att detta förfarande skulle överensstämma
med vad stadgandet åsyftat, torde med skäl kunna ifrågasättas, även om
det ej kan sägas vara helt oförenligt med lagens ordalydelse. De båda
nämnda bankerna hava nu visserligen övergivit anmärkta förfarandet, då
dess laglighet dragits i tvivel, men som detsamma för bankerna vore
bekvämt, har från sådant håll ifrågasatts, om det ej kunde uttryckligen
och otvetydigt lagfästas.

Enligt de sakkunnigas mening resa sig häremot emellertid starka
betänkligheter. Allmänhetens kontroll i de fall, då stämpeln skulle läggas
å° den utväxlade handlingen, faller ju vid sådant förfarande he*lt och
hållet bort, och i dess ställe sättes ingen kontroll från myndigheternas
sida, motsvarande den, vilken avses i 54 § stämpelförordningen. För att
ovan beskrivna förfarande skulle kunna tillåtas, borde det därför enligt
de sakkunnigas mening kompletteras med ett stadgande av innehåll, att
den, som ville begagna sig av detsamma, jämväl måste underkasta sig
kontroll av sådant allmänt ombud, som omförmäles i 54 §. Måste ändå
kontrollvägen med allmänt ombud anlitas, torde det emellertid för en

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

bankinrättning ställa sig ungefär lika bekvämt att föra ett särskilt stämpelkonto
och inbetala stämpelavgiften direkt, d. v. s. använda sig av det i
54 § anvisade sättet, som att på ovan beskrivet vis förse de förut omnämnda
liggarna med stämplar. Vid sådant förhållande finna därför de
sakkunniga intet skäl föreligga att tillstyrka, att ovan ifrågasatta sätt för
stämpelbeläggning av här behandlade räkningar under någon form lagfästes;
och hava de i enlighet härmed nöjt sig med att omredigera gällande
stadganden på sådant sätt, att tvekan ej längre bör kunna råda
angående dess tolkning.»

Pr°nen.tl<>'' Kungl. Maj:t har i propositionen upptagit de sakkunnigas förslag

oförändrat i denna del.

Utskottets

yttrande.

Enligt utskottets mening är det ur kontrollens synpunkt lämpligast,
om ifrågavarande skatteplikt fullgöres genom sådan kontant inbetalning till
generalpoststyrelsen, varom stadgas i 54 § stämpelförordningen. Skola
däremot stämplar komma till användning, vore det otvivelaktigt att föredraga,
om icke mer än ett sätt för stämpelbeläggning vore medgivet.
Och då något större .värde icke torde kunna tillmätas den kontroll från
allmänhetens sida, som skulle möjliggöras genom obligatorisk stämpelbeläggning
av utfärdat räntebesked eller annan dylik handling, vill det
synas utskottet, som om den lämpligaste utvägen vore att föreskriva
stämpelbeläggning i bankens böcker. Härmed borde förenas bestämmelser
om kontroll genom allmänt ombud, i likhet med vad som stadgas i 54 § för
där berörda fall. Denna fråga tarvar emellertid en vidlyftigare utredning
än utskottets begränsade tid medgivit, varför utskottet icke är berett att
framlägga något eget förslag vid denna punkt. Utskottet vill emellertid
uttala sin förhoppning, att Kungl. Maj:t måtte upptaga denna fråga till
förnyat övervägande och för en kommande riksdag framlägga det förslag
till ändring, vartill Kungl. Maj:t må finna fog. Då nu Kungl. Maj:ts
förslag i förevarande del icke avser annat än att förtydliga gällande

bestämmelser, har utskottet ansett sig böra tillstyrka detsamma.

•

fast^egendom I fråga om stämpelskatteplikt vid förvärv av fast egendom eller far eiier

fartyg tyg genom skifte vid upplösning av bolag eller förening hava de sakvMuppiösnfng^-unQiga
till en början erinrat om en av advokatfiskalen i Svea hovrätt
av bolag e//ertill expeditionschefen i finansdepartementet den 3 maj 1917 avlåten
igenom till^ skrivelse, däri den förre fäst uppmärksamheten på två särskilda rättsfall
skott. rörande återbekommande av stämpelavgift.

1)6niga''111'' I båda fallen hade vederbörande underrätter belagt vid rätten för

lagfart företedd handling om skifte av bolags fasta egendom med stämpel

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

25

efter enahanda grund, som iir stadgad beträffande lagfart å köp av fast
egendom, men i bägge fallen hade efter ansökningar om återfående av
stämpelavgiften sökandena härtill berättigats, enär de till grund för lagfartsansökningarna
åberopade handlingarna icke innefattade fång, därför
stämpelskyldighet funnes föreskriven. I det ena fallet hade avsetts
skifte av ett aktiebolags i likvidation behållna tillgångar, som tilldelats
annat aktiebolag såsom ägare av samtliga aktierna, och i det andra
hade det rört sig om skifte av ett upplöst handelsbolags tillgångar mellan
dess delägare.

Därefter hava de sakkunniga redogjort för ett av statskontoret i
anledning av sistnämnda skrivelse avgivet utlåtande, däri statskontoret
uttryckt den uppfattningen, att friheten från lagfartsstämpel vid skifte
stode i full överensstämmelse med grunderna för vält stämpelbeskattningsväsen,
och därför hemställt, att den ifrågavarande skrivelsen icke
måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Vidare hava de sakkunniga
anfört följande:

»Från ett senare eller den 28 januari 1919 meddelat Svea hovrätts
utslag rörande återbekommande av stämpelavgift, mot vilket utslag talan
icke fått fullföljas, hava de sakkunniga inhämtat, att ett handelsbolags
tillgångar och skulder, i vilka förstnämnda ingått fast egendom, övertagits
av ett under bildning varande aktiebolag, mot det att handelsbolaget
i enlighet med vad i aktiebolagets stiftelseurkund angivits, skulle
äga teckna visst antal aktier i aktiebolaget, att då aktiebolaget vid vederbörande
underrätt sökte lagfart a den fasta egendomen på grund av
vid rätten företedd handling rörande övertagande av handelsbolagets tillgangar
och skulder, rätten belagt handlingen med stämpel efter reglerna
för köp av fast egendom, och att efter det aktiebolaget till hovrätten
ingivit ansökan om återbekommande av det erlagda stämpelbeloppet,
hovrätten bifallit denna ansökan, enär aktiebolaget blivit ägare av den
fasta egendomen, därigenom att i sammanhang med bolagets bildande en
av stiftarna jämlikt därom i stiftelseurkunden intaget förbehåll tillskjutit
fastigheten för av honom tecknade aktier samt stämpelskyldighet icke
funnes föreskriven i fråga om dylikt fång.»

För egen del hava de sakkunniga vid denna punkt uttalat till en
början följande:

»I enlighet med överrätternas ovan anmärkta beslut anse de sakkunniga
tämligen otvivelaktigt, att fastighets- och fartygsfång genom
skifte vid upplösning av handels- eller aktiebolag enligt gällande lag
icke äro underkastade stämpelavgift. De fall, som äro angivna i de tre
prejudikaten äro ganska typiska. I dem givas exempel på fall, då ett

Bihang, till riksdagens protokoll 1921. 7 sand. 38 höft. (Nr 44.) 4

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

aktiebolags egendom övertagits av ett annat aktiebolag, da ett handels
bolags egendom uppdelats mellan delägarna, och då ett handelsbolags
egendom övergått till aktiebolag genom handelsbolagets ombildning till
aktiebolag.» Vidare hava de sakkunniga anfört följande exempel på
fastighetsfång, där stämpelkostnad genom särskilt förfarande syntes kunna
på olämpligt sätt minskas. »Några personer besluta bilda aktiebolag för
inköp och förvaltning av en fastighet. För att undgå den för aktiebolag
vid lagfart å fastighetsfång stadgade högre (dubbla) stämpelavgiften,
bilda de först ett handelsbolag, som inköper och mot erläggande av enkel
stämpelavgift lagfar fastigheten, samt låta därefter det sedan bildade
aktiebolaget övertaga handelsbolagets tillgångar och skulder, varpå handelsbolaget
upplöses och fastigheten jämte övriga tillgångar tilldelas
aktiebolaget, som vid lagfart å detta fastighetsfång icke är skyldigt betala
stämpel.»

Av ovan åberopade förekomna fall och angivna exempel syntes
enligt de sakkunnigas mening framgå önskvärdheten av en ändring i
gällande bestämmelser. De sakkunniga hade med anledning härav funnit
skäl föreslå bland annat, att fastighetsförvärv, som skett genom skifte
vid upplösning av handels- eller aktiebolag, matte medföra stämpelskyl
dighet, liksom fallet vore vid förvärv genom köp och byte samt i^ fråga
om fast egendom jämväl vid gåva och testamente. Då vad sålunda
föresloges syntes böra gälla även fastighetsfång genom upplösning av
förening, som lagligen kunde förvärva rättigheter och ikläda sig förbindelser,
hemställde de sakkunniga, att den ifrågasatta förändringen måtte
gälla jämväl dessa sistnämnda fång. Ytterligare hava de sakkunniga
anfört följande:

»I det ovan anmärkta, av Svea hovrätt den 28 januari 1919 avgjorda
rättsfall har vid upplösning av handelsbolag detta tillhörig fast
egendom tillskjutits för tecknade aktier i under bildning varande aktiebolag.
Sådant tillskjutande av fast egendom mot tecknade aktier vid
aktiebolags bildning kan emellertid förekomma även vid andra tillfällen,
än då bolag eller förening upplöses. Som dylikt fång synes de sakkunniga
falla under befintliga bestämmelser om byte av fast egendom, har
ej ansetts erforderligt upptaga detsamma såsom stämpelpliktigt under
särskild rubrik.»

T.f. departe- j §jtt anförande till ovannämnda statsrådsprotokoll har t. f. departe Zfen.

mentschefen, efter erinran om de sakkunnigas senast återgivna uttalande,
meddelat, att en motsatt uppfattning kommit till synes i ett Kungl. Mapts
utslag den 4 februari 1921. Det hade därför ansetts nödigt att upptaga

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

27

två rubriker, varigenom gjorts tydligt, att stämpel skulle utgå, då vid
bildande av bolag eller förening bolagsman eller föreningsmedlem såsom
sin insats tillsköte fast egendom eller fartyg. Detsamma skulle gälla, då
efter bolagets eller föreningens bildande på enahanda sätt tillskott av
fast egendom eller fartyg gjordes.

Till stöd för sitt i ovannämnda motion nr 206 i första kammaren
framställda yrkande om avslag å Kungl. Maj:ts i förevarande proposition
framställda förslag, såvitt det avsåge införande av stämpelplikt vid förvärv
av fast egendom eller av fartyg genom skifte vid upplösning av
bolag eller förening samt på grund av tillskott vid bildande av bolag
eller förening eller på grund av tillskott efter bolagets eller föreningens
bildande, har friherre Fleming, bland annat, fäst uppmärksamheten på
den under nuvarande förhållanden synnerligen menliga inverkan, som ett
bifall till förslaget i dessa delar skulle hava på möjligheterna att utan
allt för betungande kostnader genomföra av den rådande depressionen
nödvändiggjorda rekonstruktioner av företag i aktiebolagsform. Den vanligaste
formen för en sådan rekonstruktion vore, att ett nytt bolag bildades,
som övertoge det gamla bolagets fordringar och skulder. Att i
ett sådant fall utkräva lagfartsstämpel vid fastigheternas övergång från
det ena bolaget till det andra förefölle motionären nära nog obilligt.

Vid bedömande av friherre Flemings förslag, i vad det avser att
stämpelfrihet fortfarande skall äga rum vid förvärv genom skifte vid
upplösning av bolag eller förening, har utskottet funnit, att den nuvarande
stämpelfriheten visat sig bereda möjlighet att undgå utgörande av
lagfartsstämpel, även då sådan ostridigt bort utgå. Under hänvisning
till de sakkunnigas ovan återgivna uttalanden vid denna punkt, har utskottet
velat särskilt framhålla följande. Det har i åtskilliga fall förekommit,
att bolag bildats i syfte att genom inköp av aktierna i ett annat
bolag, som varit i besittning av fast egendom, förvärva nämnda
egendom sgmt att, sedan aktieköpet kommit till stånd, bolaget upplösts
och dess egendom skiftats. För det förvärv av fast egendom,
som sålunda kommit till stånd, har enligt gällande tolkning av nuvarande
bestämmelser lagfartsstämpel icke behövt erläggas. Det har synts
utskottet vara av så stor vikt att rätta den sålunda förefintliga ojämnheten
i lagstiftningen, att utskottet icke kunnat biträda motionärens hemställan
i denna del; här ansluter sig utskottet följaktligen till vad Kungl.
Maj:t föreslagit.

Annat är förhållandet, då fråga är om förvärv av fastighet genom

Motion
I: 306.

Utskottets

yttrande.

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

tillskott vare sig vid eller efter bolags eller förenings bildande. Det förekommer
nämligen icke sällan, att, då bolag eller förening önskar förvärva
fastighet, en eller flera av de intresserade inköpa fastigheten, vilken sedermera
mot aktier eller andelar överlåtes å bolaget eller föreningen. Ett
sådant tillvägagångssätt, som avser att undgå den uppskruvning av priset
för fastigheten, som visat sig ofta förekomma då ett bolag eller en förening
uppträder såsom hågad köpare, måste anses vara fullt lojalt. Vid bifall
till vad Kungl. Maj:t i denna del föreslagit skulle, då det gäller bolag,
tredubbel och, då fråga är om förening, dubbel stämpelavgift komma att
utkrävas, vilket icke har synts utskottet vara motiverat. Utskottet har
därför ansett sig böra förorda, att riksdagen såtillvida tillmötesgår friherre
Flemings yrkande i denna del, att såsom regel uppställes, att vid
bolags förvärv av ifrågavarande art endast enkel stämpel uttages samt
vid förenings enahanda förvärv ingen stämpelplikt stadgas. Därigenom
upprätthållas i realiteten de allmänna reglerna om stämpelns storlek. I
syfte att förebygga missbruk har utskottet dock ansett undantag böra
stadgas för sådana fall, då egendomen vid dess överlåtande på bolaget eller
föreningen åsatts högre värde än det, för vilket den som tillskjuter egendomen
förvärvat densamma, varjämte för de tillfällen, då detta värde
tilläventyrs icke kan utrönas, vissa kompletterande bestämmelser ansetts
erforderliga.

34 § 1 mom.
och 39 §.

Proposi tionen.

Yrkandet i
motionen
1:205.

Nu gällande
bestämmelser.

I 34 § 1 mom. 3 stycket samt i 39 § hava ändringar föreslagits i
syfte att medel, influtna vid försäljning av s. k. dubbla beläggningsstämplar,
måtte snarast möjligt inbetalas till statsverket. Förslaget är föranlett
av en av riksdagens justitieombudsman i skrivelse den 11 november
1920 hos Kungl. Maj:t gjord framställning.

Det i herr Rogbergs motion, nr 205 i första kammaren, framställda,
ovan intagna yrkandet avser ändring av vad Kungl. Maj:t i förevarande
hänseende föreslagit. I motiveringen till sin hemställan har herr Högberg
lämnat en kort redogörelse för nu gällande bestämmelser på området
ävensom för innehållet i justitieombudsmannens framställning, en
redogörelse som utskottet tillåter sig att här återgiva:

»Som bekant skola vissa handlingar, som till underdomstolarna ingivas,
stämpelbeläggas. Ansvarigheten därför att handling i vederbörlig
ordning stämpelbelägges åvilar på landet domhavanden och i stad viss
medlem av rådstuvurätten, vilka äga att mot kontant likvid eller, om de
ställa säkerhet, i räkning mot redovisningsskyldighet av statsverket genom
generalpoststyrelsen utfå behövliga stämplar. Skall handling stämpelbeläggas,
bör det ske vid ingivandet. Till vissa handlingar skola så kallade

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

29

dubbla beläggningsstäinplar brukas. I avseende å dessa stämplar har av
praktiska skäl stadgats, att ämbets- eller tjänsteman må vid handlingens
inlämning uppbära betalning för dylik stämpel men dröja med stämpelns
påsättning till den i regel kort efter ingivandet infallande dag, då handlingen
skall återställas. Anlitas detta förfaringssätt, är det föreskrivet, dels
att mottagaren — stämpelförsäljaren skall med användande av i löpande
följd numrerade blanketter omedelbart och utan ersättning lämna kvitto
å uppburna medel samt därvid anteckna kvittots huvudsakliga innehåll å
eu till blanketterna hörande talong, och dels till främjande av en rask
leverans av stämpelpengarna, att stämpelförsäljaren, vilken eljest skall
kvartalsvis leverera i räkning mottagna stämplar, skall minst en gång i
månaden till generalpoststyrelsen inleverera vad sålunda må hava influtit
med bifogande av den talong, som motsvarar de utfärdade kvittona. På
det att stämpelförsäljarens många övriga krävande göromål ej må av stämpelleveranserna
allt för mycket förryckas, har författningen givit honom
rättighet att själv bestämma dag för den månatliga leveransen, dock
med maning till honom att fullgöra densamma så snart lämpligen
ske kan.

Emellertid har justitieombudsmannen i skrivelse till Konungen uppgivit
sig hava erfarit, att blanketterna ej alltid kommit till användning,
att följaktligen ej alltid, såsom vederbort, talongerna blivit till generalpoststyrelsen
insända, samt att — och det torde vara huvudsaken — icke
heller bestämmelserna om den månatliga inlevereringen av stämpelförskottsmedel
kommit att följdriktigt tillämpas. Inlevereringen av stämpelmedel
hade blivit beroende av den borgen eller annan säkerhet, som
stämpelförsäljaren ställt för rättighet att bekomma stämplar på kredit.
Väl hade i fall då behovet av stämplar överstigit säkerhetens storlek
en tidigare insättning av stämpelmedel blivit nödvändig, men eljest hade
inleverering av medlen till statskassan icke ägt rum mer än kvartalsvis.
Då det icke överensstämde med vare sig den skattskyldiges eller statens
berättigade intresse, att stämpelmedel först efter tidsutdräkt inflöte i statskassan,
men sådant kunde äga rum utan att stämpelförordningens bestämmelser
åsidosattes, syntes en ändring av dessa vara av behovet påkallad.
»

Kungl. Maj:ts förslag i denna del avser att för ifrågavarande stämpelförsäljare
genom tillhandahållande avgiftsfritt av lämpligt anordnade
blanketter underlätta fullgörandet av försäljarna åliggande skyldighet att
omedelbart lämna kvitto å uppburen betalning för dubbel beläggningsstämpel,
där handlingen icke samtidigt belagts med av försäljaren kon -

Justitie ombuds mannen.

Proposi tionen.

30

Bevillningsutskottets betänkande År 44.

tant inköpta stämplar. Förslaget innebär vidare, att sålunda uppburen
betalning skall till generalpoststyrelsen inlevereras inom åtta dagar efter
varje månads slut.

motion Efter att hava angivit innebörden av Kungl. Maj:ts förslag har

gei; *205 °n herr Rogberg anfört:

»Kungl. Maj:t har dock vid detta förslag, som nog är verksamt,
icke tagit hänsyn till förslagets påföljder för den rättssökande allmänheten.

Därutinnan får jag, med upplysning att om blanketterna i enskilda
fall ej kommit till användning detta berott därpå att vederbörande inlämnare
för tidsbesparing vid rättegångsförhandlingarna undanbett sig kvitto
å de ofta kanske till 50 öre eller ett par kronor uppgående stämpelavgifterna,
framhålla, att den eftertraktade förmånen av press till snabb leverans
från en tilläventyrs dröjande stämpelförsäljare enligt förslaget måste
köpas mot eftersättande av allmänhetens berättigade anspråk på rask expedition
i övrigt från stämpelförsäljarens sida. Tvånget att fullgöra
leveransen, vilken ju måste till siffran uträknas, just under den för
stämpelförsäljarna i förhållande till allmänheten ofta särskilt besvärliga
första veckan i månaden lärer medföra, att allmänheten får vänta på
papper, vilkas snabba utfående kan vara av stor vikt. Detta kan ej vara
önskligt».

Utskottets De av ifrågavarande motionär föreslagna författningsändringarna

yttrande. innefatta i huvudsak, att ett användande av borgen eller annan säkerhet
för inköp av stämplar skulle, då syftet vore att åstadkomma uppskov
med månadsleveranserna, straffas såsom tjänstefel samt att leveransernas
fullständiga verkställande skulle på visst sätt kontrolleras.

I likhet med Kungl. Maj:t anser bevillningsutskottet, att någon
åtgärd erfordras för att förebygga onödig tidsutdräkt med inbetalning av
stämpelmedel. Att, på sätt Kungl. Maj:ts förslag (39 §) avser, inleverera
influtna stämpelmedel inom åtta dagar efter varje månads Slut, torde
dock för många domare bliva allt för betungande. Utskottets väsentligaste
betänklighet mot Kungl. Maj:ts förslag i förevarande delar gäller
emellertid de i samband med nyssberörda ändringsförslag beträffande 39 §
föreslagna ändringarna i 34 § 1 mom. 3 stycket. De senare avse visserligen,
på sätt ovan är antytt, att för vederbörande domare underlätta
uppfyllandet av en redan nu stadgad plikt, nämligen att lämna
kvitto å stämpelmedel, uppburna utan att stämpelbeläggning samtidigt
kommit till stånd. Men särskilt i större domsagor skulle det, även med

Bevillning»utekottets betänkande Nr 44.

31

de lättnader som ett bifall till Kungl. Maj:ts ändringsförslag i ifrågavarande
del må kunna medföra, säkerligen föranleda en för allmänheten, högst
besvärande tidsutdräkt, om kvitto komme att utfärdas å alla, även de
minsta stämpelbelopp.

Om utskottet på sålunda anförda skäl funnit sig icke kunna tillstyrka
bifall till vad Kungl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit, så
har utskottet å andra sidan ansett de av justitieombudsmannen påvisade
förhållandena vara av den art, att det vore synnerligen önskvärt att få
erforderliga ändringar införda i författningen. Utskottet har därför varit
betänkt på att söka åstadkomma ytterligare utredning i ärendet och därvid
närmast tänkt sig att bereda de förefintliga sammanslutningarna
mellan dels lantdomare och dels stadsdomare tillfälle att yttra sig. Med
hänsyn till nödvändigheten att så vitt möjligt påskynda arbetet har utskottet
emellertid nödgats avstå från att fullfölja berörda tanke och
stannat vid att avstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag, i vad det rör
34 § 1 mom. 3 stycket samt 39 §. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl.
Maj:t kommer att ägna frågan fortsatt uppmärksamhet och därvid undersöka
de olika utvägar, vilka må kunna erbjuda sig för att avhjälpa här
ifrågavarande missförhållanden, samt därefter för riksdagen framlägga
förslag i ämnet.

Vad den föreliggande propositionen i övrigt innehåller har icke
från utskottets sida föranlett någon erinran.

Utskottet har slutligen att yttra sig i anledning av herr Asplunds
ovan omnämnda motion, nr 122 i första kammaren. För den däri föreslagna
höjningen av stämpelavgifterna för mutsedel och viloståndsresolution
har motionären anfört följande motivering:

»Stämpel- och lösenavgiften för mutsedlar och viloståndsresolutioner hava
ända sedan år 1883 utgått med följande oförändrade belopp:

Stämpel Lösen

för mutsedel.....................kr. 10: — kr. 1: 50

» viloståndsresolution för varje utmål och år, som avses
i densamma: då den beviljas av bergmästare . » 5: — »2: —

då den beviljas av kommerskollegium.........» 10: —

Antalet beviljade mutsedlar och vilostånd har varit

Åren Mutsedlar

1911 ......... 865

1912 .........1,584

Vilostånd, i regel å 4 år, beviljade
av bergmästare: av kommerskollegium:

205 65

228 120

Motion
I: 122.

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Åren Mutsedlar

1913 .........2,023

1914 .........1,692

1915 .........2,204

1916 ........2,605

1917 .........3,161

1918 .........3,515

1919 .........2,149

1912—1919......19,798

Medeltal per år 2,200

Vilostånd, i regel ä 4 år, beviljade
av bergmästare: av kommerskollegium:

204

272

221

81

232

50

428

40

285

96

302

44

479

51

,584

819

287

91

Bortser man därifrån att en del av dessa matsedlar och resolutioner, såsom
beviljade åt kronan som inmutare, varit befriade från avgifter, har således i
medeltal årligen erlagts för dessa handlingar:

För av bergmästare utfärdade Stämpel tillkommande Lösen tillkommande
° kronan bergmastarne

mutsedlar 2,200 st.........kr. 22,000 kr. 3,300

viloståndsresolutioner 287 st. . . . » 5,740 » 574

Summa kronor 27,740 3,874

för av kommerskollegium utfärdade viloståndsresolutioner 3,640 kr.

Övriga av bergsstatens befattningshavare utfärdade stämpel- och lösenbelagda
expeditioner inbringa ej så stora belopp, att det här ansetts nödigt medräkna
desamma.

Till bergsstatstjänstemännens avlöning åtgick oberäknat de sista årens
dyrtidstillägg årligen under tiden före 1912 33,000 kronor och under åren 1912—
1919 44,250 kronor. Efter bergsstatens från början av 1920 genomförda omorganisation,
därvid de förut endast med expektansarvoden avlönade gruvingenjörerna
erhållit full avlöning med åtföljande tjänstgöringsskyldighet och ordinarie skrivbiträden
blivit anställda, äro statens årliga utgifter för bergsstaten, oberäknat
utgående dyrtidstillägg, 95,200 kronor.

Medan sålunda under tiden före 1912 statens ovannämnda stämpelinkomster
täckte en väsentlig del av omkostnaderna för bergsstaten, i medeltal 84 % och
under åren 1912—1919 dessa inkomster ännu utgjorde över 62 % av utgifterna,
så utgöra de efter 1920 års ingång, under antagande av samma antal mutsedlar
och resolutioner per år som förut, endast 29 % av utgifterna, oberäknat dyrtidstillägg.

Då beträffande andra ämbetsverk, vilkas arbete till väsentlig del består i
meddelande åt enskilda av vissa förmåner och rättigheter, exempelvis patent- och
registreringsverket, omkostnaderna helt eller till väsentlig del täckas av stämpeleller
andra avgifter, så bör här ovan påpekade missförhållande beträffande bergsstaten
och dess verksamhet snarast undanröjas. Det kan icke vara rimligt, att
staten fortfarande underlåter att genom tillräckligt höga avgifter direkt å upplåtelsehandlingar,
som till äventyrs åt upptäckarne eller sökandena upplåta mycket
stora värden, göra sig så långt möjligt är betald för sina utgifter för under -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

33

hållet av det ämbetsverk, vars huvudsakliga uppgift det är att öva tillsyn över
den sålunda gynnade näringen.

Även rent praktiska motiv tala för en höjning av ifrågavarande stämpeloch
lösenavgifter. Medan det lagstadgade försvarsarbetet å en inmutning förr i
tiden i allmänhet kunde utföras för en kostnad av femtio kronor per år, måste
man numera beräkna en kostnad av ungefär 150 kronor för samma arbete. Detta
utgör en stark lockelse för alla dem, som göra inmutningar mera för att förtjäna
på försäljning av desamma än av intresse av att undersöka fyndigheterna
och få en brytning till stånd, att i stället ideligen ånyo inmuta fyndigheterna,
då man undslipper med en utgift av kronor 11:50 per mutsed.el och år. Beträffande
avgiften för vilostånd är ju också missförhållandet till nuvarande arbetskostnader
alltför stort.

Jag anser därför, att såväl för täckande i mesta möjliga mån av statens
ökade utgifter för bergsstaten, som för motverkande av mutsedelsjobberi, starka
skäl förefinnas för en ökning i arbetskostnad motsvarande tredubbling av förut
omförmälda stämpel- och lösenavgifter för mutsedlar och viloståndsresolutioner.
Efter en sådan tredubbling skulle, under antagande av förut angivna medelantal
för mutsedlar och viloståndsresolutioner per år, statens inkomster av desamma
bliva:

• Stämpel Lösen

Mutsedlar, 2,200 st.................kr. 66,000 kr. 9,900

Vilostånd, beviljade av bergmästarne, 287 utmål å
4 år .... ''..................» 17,220_» 1,722

Summa kronor 83,220 11,622

Av lösen få bergmästarne behålla högst 1,000 kr. var kr. 6,000

medan staten erhåller återstoden..........kr. 5,622

Summa inkomster för staten av bergsstatens verksamhet
.....................kr. 88,842 motsvarande 93 %

av statens utgifter för bergsstaten, oberäknat utgående dyrtidstillägg.

För viloståndsresolutioner, beviljade av kommerskollegium, skulle erhållas
årligen i stämpelavgifter 10,920 kronor.»

Vad motionären sålunda anfört har synts utskottet innefatta skäl
att taga under övervägande, huruvida icke eu höjning av stämpelavgifterna
. för mutsedel och viloståndsresolution kunde böra vidtagas. Med
hänsyn till den inbördes avvägning, som givetvis iakttagits vid fastställandet
av olika stämpelavgifters belopp, och då enahanda skäl, som må
kunna åberopas för eu höjning av nu ifrågavarande stämpelavgifter, tilläventyrs
borde föranleda höjning även av andra, har bevillningsutskottet
emellertid icke ansett sig böra förorda bifall till motionen eller i anledning
av densamma överhuvud föreslå någon höjning. Däremot har utskottet
funnit lämpligt, att Kungl. Maj:ts uppmärksamhet fästes vid det i
motionen framförda önskemålet; och uttalar utskottet sin förväntan,
att Kungl. Maj:t låter verkställa den undersökning, till vilken motionen

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 sand. 38 käft. (Nr 44.) 5

Utskottets

yttrande.

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

må anses kunna giva anledning, samt för riksdagen framlägger det förslag,
som må av undersökningen framgå.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte,

A) med förklarande att det med förevarande proposition,
nr 232, framlagda förslaget till förordning om
ändring i vissa delar av förordningen den 19 november
1914 (nr 383) angående stämpelavgiften icke kunnat
av riksdagen i oförändrat skick godkännas, samt
med anledning av friherre Flemings motion I: 206, i
vad densamma avser stämpelfrihet vid bolags eller förenings
förvärv av fast egendom på grund av tillskott,
och med avslag å sistnämnda motion i övrigt ävensom
i anledning av'' herr Rogbergs motion I: 205, antaga
Kungl. Maj:ts omförmälda förslag med följande ändringar,
nämligen att

1) i stället för den i 8 § av Kungl. Maj:ts förslag
intagna bestämmelsen om Förvärv av fast egendom
på grund av tillskott införas följande bestämmelser:

Förvärv av fast egendom på grund av tillskott vid
bildande av bolag eller på grund av tillskott efter bolagets
bildande: avhandling därom skall, då den för
lagfart företes, förses med stämpel, som, utom i de
fall, varom nedan stadgas, skall utgöra 1 krona för
varje fulla 100 kronor av egendomens värde.

Har den tillskjutna fasta egendomen i avhandlingen
åsatts högre värde än det, som svarar mot det
belopp, för vilket den, som tillskjuter egendomen, själv
förvärvat densamma, eller, därest detta belopp icke
kan utrönas, än egendomens taxeringsvärde eller,''därest
sådant icke finns, än det värde, vartill egendomen
skattas enligt intyg av trovärdiga män eller efter domarens
prövning, skall avhandlingen beläggas med
stämpel av 2 kronor för varje fulla 100 kronor av
egendomens värde.

Avhandling, på grund varav lagfart sökes å järnväg,
är fri från stämpel.

Förvärv av fast egendom på grund av tillskott vid

BemllningmtskottetH betänkande Nr 44.

3ft

bildande av förening eller på grund av tillskott efter
föreningens bildande: då avhandling därom för lagfart
företes, skall i det fall, att den tillskjutna fasta egendomen
i avhandlingen åsatts högre värde än det, som
svarar mot det belopp, för vilket den, som tillskjuter
egendomen, själv förvärvat densamma, eller därest
detta belopp icke kan utrönas, än egendomens taxeringsvärde
eller, därest sådant icke finns, än det värde,
vartill egendomen skattas enligt intyg av trovärdiga
män eller efter domarens prövning, avhandlingen beläggas
med stämpel av 1 krona för varje fulla 100
kronor av egendomens värde;

2) de i 34 § 1 mom. 3 stycket och 39 § av
Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna icke av riksdagen
godkännas;

B) antaga Kungl. Maj:ts med propositionen nr
232 framlagda, ovan införda förslag till förordning om
ändring i vissa delar av förordningen den 6 november
1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid
köp och byte av fondpapper;

C) antaga Kungl. Maj:ts likaledes med förevarande
proposition framlagda och ovan införda förslag
till förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen
den 22 juni 1911 angående rätt att hos statskontoret
erhålla upplysning i fråga om skyldighet att utgöra
stämpelavgift; samt

D) besluta, att herr Asplunds motion, I: 122, om
höjning av stämpelavgiften för mutsedlar och viloståndsresolutioner,
icke skall föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 31 maj 1921.

Pa bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Reservation

av herrar friherre Fleming och Antonsson, vilka yrkat bifall till frihene
Flemings motion I: 206.

Stockholm 1921. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

211616