Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
1
Nr 37.
Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1921 kl 1 e. m.
Bevillningsutshottets betänkande, i anledning av Kungl. J\Iaj:ts
proposition med förslag till förordning om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid allmän fastighetstaxering
år 1922 ävensom i ämnet väckta motioner.
Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Antonsson, Sandler, Wijk, Wohlin,
K. A. Nilson*), Örne *), Åhlmans Olof Olsson*), Rosén, Eriksson i
Grängesberg *), Jonsson i Hökhult, Olsson i Kullenbergstorp, Bärg,
Olsson i Ramsta, Björnsson, Sköld, Kant*), Lövgren i Nyborg*) och
Brännström.
*) Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
Genom proposition, nr 215, den 18 mars 1921, har Kungl. Maj:t
under åberopande av propositionen bifogat utdrag av protokollet över
finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen, bland annat, att
antaga ett nedan intaget förslag till förordning om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid allmän fastighetstaxering år 1922, och har
propositionen i denna del hänvisats till bevillningsutskottet. Beträffande
vad föredragande departementschefen enligt omförmälda statsrådsprotokoll
vid ärendets föredragning anfört till motivering för förslaget får utskottet
hänvisa till propositionen.
I samband med denna proposition har utskottet till behandling
förehaft följande med anledning av propositionen väckta till utskottet hänvisade
motioner, nämligen
I: 203 av herr Johansson i Kälkebo,
I: 204 av herrar Ivar Pettersson och Tjållgren
II: 304 av herr Ericsson i Arboga,
II: 306 av herr Magnusson i Skövde m. fl. samt
II: 307 av herr Jonsson i Risinge m. fl.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 samt. 31 käft. (Nr 37.)
1
Historik.
1920 års riksdag.
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
Vad motionärerna hemställt återgives i huvudsak nedan i samband
med utskottets yttrande angående torfattningsförslagets allmänna
principer eller vid behandlingen av de speciella frågor, som motionerna
avse. I övrigt tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.
Såsom utskottet i ett denna dag avgivet utlåtande, nr 36, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition, nr 214, med förslag till föi ordning
om allmän fastighetstaxering år 1922 anfört, anhöll 1920 års riksdag
i skrivelse den 18 juni 1920, nr 444, i anledning av Kungl. Maj.ts
förslag till kommunalskattelag m. m., att Kungl. Maj:t måtte, bland
annat, föranstalta om skyndsam utredning angående ändrade grunder
för dels beskattningsnämndernas organisation och taxeringsförfarandet,
dels uppskattning av fast egendoms värde, avsedda att lända till
efterrättelse vid den allmänna fastighetstaxering, som enligt riksdagens
mening borde verkställas under år 1922, samt för 1921 års riksdag framlägga
det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
I avseende å den i förevarande sammanhang aktuella frågan om
beskattningsnämndernas organisation i och för allmän fastighetstaxering
år 1922 anförde riksdagens andra särskilda utskott, det s. k. kommunalskatteutskottet,
vars motivering av riksdagen återgavs och åberopades,
bland annat, följande.
Utskottet hade haft under omprövning att föreslå vissa provisoriska
bestämmelser angående taxeringsorganisationen, avsedda att komma
i tillämpning vid en tillämnad allmän fastighetstaxering år 1921; och
inom utskottet hade även utarbetats förslag i sådant syfte. Utskottet
hade emellertid ej tilltrott sig att framställa förslag om dessa bestämmelsers
antagande, enär de ej synts utskottet innefatta tillräckliga garantier
för en effektiv och enhetlig fastighetstaxering och således ej
heller vara ägnade att bereda ett nog tillförlitligt underlag för ett
blivande förslag till definitiv kommunalskattelag. I stället hade utskottet
funnit sig böra hemställa om påkallande i skrivelse till Kungl. Maj:t
av erforderlig utredning för framläggande till innevarande års riksdag
av förslag till mera genomgripande ändringar i hithörande bestämmelser,
syftande till att komma till användning vid ny allmän fastighetstaxering
under år 1922. Därvid hade av utskottet i första hand tagits
sikte å behovet av förändrad organisation av beskattningsnämnderna.
I sådant avseende hade det synts utskottet, att den allmänna fastighetstaxeringen
borde grundas å särskilda, under närmast föregående ars höst
för ändamålet avgivna deklarationer samt verkställas genom fristående
för dylikt syfte särskilt tillsatta beskattningsnämnder. Inom utskottet
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37. 3
hade framlagts ett detaljerat förslag i fråga om beskattningsnämndernas
sammansättning, verksamhetsområden och arbetssätt.
Detta förslag återgavs av utskottet på följande sätt:
»För granskning av de avgivna deklarationerna och inhämtande
i övrigt av nödiga upplysningar angående fastigheterna förordnar Kungl.
Maj:ts befallningshavande personer, som äga särskild sakkunskap rörande
värdering av fast egendom, att var för sitt taxeringsdistrikt bereda uppskattningen.
Distriktets storlek anpassas så, att den sakkunnige kan
förutsättas dels inom vederbörlig tid medhinna beredningsarbetetet för
distriktet och dels — i likhet med övriga för distriktet i dess helhet
utsedda ledamöter i distriktets fastighetstaxeringsnämnd — besitta erforderlig
lokalkännedom inom distriktet. I regel torde taxeringsdistrikt
böra omfatta ett flertal kommuner, exempelvis, där så lämpar sig, ett
härad eller ett tingslag. Efter det deklarationer och andra uppgifter blivit
av den sakkunnige genomgångna, fortsattes beredningen vid av honom
i orterna hållna sammanträden, där lämpligt antal för varje kommun
utsedda representanter äga att deltaga och yttra sig angående värdet
å de särskilda inom kommunerna belägna fastigheterna, dock utan att
omröstning under detta förberedande arbete synes böra företagas. Större
kommuner må kunna uppdelas i och mindre sammanslås till beredningsdistrikt.
Sedan beredningen, varmed arbetet torde böra börja på hösten
året före det, då taxeringen skall ske, blivit avslutad, verkställes taxeringen
av fastighetsnämnden, vilken bör hava slutfört sitt arbete före
mars månads utgång. Denna nämnd synes förslagsvis böra bestå av
— förutom förenämnda sakkunnige såsom föredragande ledamot —
dels ytterligare två för taxeringsdistriktet i dess helhet förordnade ledamöter,
därav en, ordföranden, utses av Kungl. Maj:ts befallningshavande
och den andra utses antingen av landsting respektive stadsfullmäktige
eller ock bland därtill av respektive nämnda representationer föreslaget
antal personer av Kungl. Maj:ts befallningshavande, dels ock — växlande
för varje kommun eller beredningsdistrikt inom kommun — två av
kommunen utsedda, med ortens fastighetsförhållanden väl förtrogna
personer. För åstadkommande av största möjliga enhetlighet beträffande
fastighetstaxeringen inom länet torde de för distriktet i dess helhet utsedda
ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnderna böra före taxeringsarbetets
påbörjande sammanträda inför Kungl. Maj:ts befallningshavande
för överläggning om de allmänna grunder, som höra följas vid taxeringarna,
om särskilda upplysningar i ett eller annat avseende eller för
viss del av länet skola infordras jämte annat som kan vara av vikt för
arbetets planmässiga och enhetliga bedrivande. Klagan över de åsätta
Tillkallande
av sakkunniga
inom finansdepartementet.
Kungl. Maj:ts
förslag.
Principerna i
Kungl. Maj:ts
förslag.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
taxeringsvärdena torde böra fullföljas till en för länet gemensam prövningsnämnd
för fastighetstaxering, vars ledamöter torde böra utses bland
personer som för året varit ledamöter i länets fastighetstaxeringsnämnder.
De år, då allmän fastighetstaxering icke äger rum, torde särskilda beskattningsnämnder
för fastighetstaxering ej vara erforderliga.»
Angående det nu återgivna förslaget yttrade särskilda utskottet:
»Utan att taga bestämd ståndpunkt till detaljerna i nu återgivna v
förslag har utskottet funnit grundlinjerna i detsamma vara förtjänta att
komma under prövning vid den av utskottet ifrågasatta utredningen i
ämnet. Av vikt har utskottet emellertid funnit det vara, att taxeringsdistrikten
göras så stora som omständigheterna i varje fall medgiva.
Den omständigheten, att enligt förslaget de föredragande ledamöterna i
taxeringsnämnderna torde i regel komma att under större delen av ett
halvt år bliva helt eller till väsentlig del upptagna av arbetet med
fastighetstaxeringen, lärer göra det nödigt att för erhållande av fullt
lämpliga personer till berörda uppdrag bereda dem jämförelsevis god
ersättning.»
På sätt av det vid propositionen bilagda statsrådsprotokollet framgår,
tillkallade chefen för finansdepartementet efter Kungl Maj:ts bemyndigande
särskilda sakkunniga att inom departementet biträda med verkställande
av den utav riksdagen begärda utredningen.
Det till utskottets behandling nu remitterade förslaget överensstämmer
i det väsentliga med det som utarbetats av nämnda sakkunniga.
Innehållet av förslaget till förordning om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid allmän fastighetstaxexing år 1922 sammanfattas av
chefen för finansdepartementet på i huvudsak följande sätt:
Fastighetsägarna skola utan anmaning avlämna uppgifter rörande
fastighets areal och andra förhållanden av betydelse för ett rätt värdebedömande.
Såsom material för kontrollerande av dessa uppgifter skola
utdrag av jordregistret, där sådant finnes upplagt,.ställas till förfogande.
Sedan arealuppgifterna kontrollerats, skall varje fastighets areal i olika
ägoslag införas i taxeringslängden och sålunda i lätt överskådligt skick
ständigt föreligga för samtliga taxeringsmyndigheter, vilka därigenom
bliva i stånd att utan omständlighet kunna ingå i omprövning av varje
fastighets värde. ,
Själva taxeringsapparaten har organiserats något olika på landet
och i stad.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37. 5
Innan taxeringsarbetet på landet tagit sin början, skola till möten
inför länsstyrelsen eller landskamreraren kallas alla de personer, som fått
länsstyrelsens eller landstingets uppdrag att handhava taxeringsarbetet,
ävensom andra sakkunniga personer för att överlägga och överenskomma
om en enhetlig tillämpning av värderingsgrunderna.
Därefter skall inom till storleken lämpligt avpassade distrikt taxeringen
beredas av beredningsnämnder, bestående av en utav länsstyrelsen
utsedd ordförande samt kommunvalda ledamöter. Beredningsarbetet
skall utföras under höstmånaderna 1921, varefter beredningsnämndens
lörslag skall framläggas till granskning av intresserade fastighetsägare
med rätt för dem att hos beredningsnämndens ordförande göra erinringar
.
Taxeringen skall därefter under tiden från den 20 januari till den
15 mars 1922 verkställas av särskilda för fastighetstaxeringen inrättade
taxeringsnämnder inom större distrikt, omfattande vartdera ett flertal
beredningsdistrikt. Taxeringsnämnd skall bestå av dels en ordförande
och en ledamot, utsedda av länsstyrelsen, dels två landstingsval da
ledamöter, vilka samtliga nu nämnda skola tjänstgöra i hela taxeringsdistriktet,
dels vederbörande beredningsnämnds ordförande, som skall
vara ledamot och föredragande i taxeringsnämncfen beträffande fastighetstaxeringen
i hans distrikt, dels ock slutligen två kommunvalda ledamöter
att tjänstgöra vid taxering av fastigheter inom kommun, för vilken de
blivit valda. Alltså sammanlagt sju personer. Om taxeringsnämndens
ordförande tillika varit ordförande i beredningsnämnd, skall han själv
vara föredragande vid handläggningen av fastighetstaxeringen i hans
beredningsdistrikt, och skall därunder en av länsstyrelsen i hans ställe
utsedd ledamot deltaga i taxeringsnämndens arbete.
Ordföranden skall till ett förberedande sammanträde kalla samtliga
berednmgsnämndsordförande ävensom de landstingsvalda ledamöterna i
taxeringsdistriktet, vid vilket förberedande sammanträde varje till distriktet
hörande beredningsnämndsordförande har att avgiva noggrann redogörelse
för de värderingsgrunder, som i hans beredningsdistrikt följts
vid förslagets upprättande, ävensom för sin egen mening om dessa värderingsgrunders
riktighet samt om deras överensstämmelse eller bristande
överensstämmelse med de vid mötet inför länsstyrelsen eller landskamreraren
föreslagna enhetsvärdena eller med fastighetsköpen inom distriktet.
Efter det att dessa redogörelser avgivits, skall vid det förberedande
sammanträdet företagas överläggning, huruvida och i vilken
omfattning allmän jämkning av de utav beredningsnämnderna föreslagna
värdena synes böra vidtagas för åstadkommande av en jämn och lik
-
Motioner.
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
formig fastighetstaxering i hela distriktet. Därefter skall kommunvis
individualtaxering av fastigheterna företagas av taxeringsnämnden, således
under deltagande av vederbörande kommunvalda ledamöter.
Beträffande fastighetstaxeringen i stad skola enligt förslaget ävenledes
förberedande överläggningar vid möten inför länsstyrelsen eller
landskamreraren äga rum, därest sådant prövas nödigt eller lämpligt. Däremot
skall icke fastighetstaxeringen i stad beredas av särskilda beredningsnämnder,
utan skola taxeringsnämnderna omedelbart inlåta sig på själva
taxeringen. Varje stad skall i allmänhet utgöra ett enda taxeringsdistrikt
och uppdelning i två eller flera distrikt ske allenast i de större
städerna. Taxeringsnämnd i stad skall bestå av en ordförande och en
ledamot, vilka utses av länsstyrelsen, samt tre kommunvalda ledamöter.
Taxeringsnämndens arbeten skola påbörjas på hösten 1921 och vara
avslutade den 15 mars 1922.
Fastighetstaxeringen på landet och i stad skall granskas och anförda
besvär skola prövas av en särskilt för fastighetstaxeringen i varje
län inrättad prövningsnämnd, bestående av minst tolv, högst tjugufyra
ledamöter, vilka länsstyrelsen skall utse. I Stockholms stad skall
emellertid den ordinarie prövningsnämnden handhava jämväl 1922 års
fastighetstaxering.
I motion II: 306 hava herr Magnusson i Skövde m. fl. hemställt,
»att riksdagen måtte besluta sådan ändring av Kungl. Maj:ts proposition
nr 215, att den allmänna fastighetstaxering, som föreslås att utföras
under 1922, uppdrages åt ordinarie taxeringsnämnder, som väljas enligt
2 kap. förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarande vid taxering,
samt att deklarationen till fastighetstaxeringen verkställes i samband
med deklaration om inkomst och förmögenhet». Därjämte har anhållits,
att vederbörande utskott måtte vidtaga de omformuleringar i
förslaget, som ett bifall till dessa yrkanden och i motiveringen framförda
önskemål föranledde.
Till stöd för sitt yrkande anföra motionärerna, bland annat, följande.
1920 års riksdags ståndpunkt vore icke så utpräglad, att den
förutsatte ett ovillkorligt antagande av det nu i propositionen framlagda
förslaget. Mot detta kunde resas flera invändningar, bland annat därutinnan,
att genom detsamma skapades en ny taxeringsinstitution av
ämbetsverkstyp, vilket vore olämpligt och obehövligt samt innebure en
betydande inskränkning i den kommunala självstyrelsen. De vanliga
taxeringsnämnderna vore fullt kompetenta att handhava fastighetstaxeringen.
Kungl. Maj:ts förslag förutsatte särskilda fastighe.tsdeklarationer,
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37. 7
ehuru allmänhetens tålamod i avseende å deklarationers avgivande vore
prövat intill bristningspunkten. För övrigt hänvisades till de avsevärda
kostnader, som skulle föranledas av den föreslagna organisationen.
I detta sammanhang torde böra redogöras även för vissa yrkanden
i motionerna I: 203 av herr Johansson i Kälkebo samt de med varandra
lika lydande I: 204 av herrar Ivar Pettersson och Tjällgren samt II: 307
av herr Jonsson i Risinge m. fl., yrkanden, som visserligen endast avse
detaljer men detaljer av sådan vikt, att de måste anses vara av synnerligen
stor betydelse för förslaget i dess helhet.
I motionen I: 203 yrkas, att riksdagen med huvudsakligt bifall
till Kungl. Maj:ts proposition nr 215 måtte i förordning om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid allmän fastighetstaxering år 1922 göra,
bland annat, sådana ändringar, att länsstyrelses rätt att utse ledamöter
i fastighetstaxeringsnämnderna inskränkes till att utöver beredningsnämndens
ordförande omfatta allenast ordföranden; att de kommunvald a
ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnden bestämmas till tre; samt att
bevillningsutskottet måtte verkställa härför erforderliga omformuleringar
i förordningen.
Såsom motivering för dessa yrkanden anför motionären:
»Med avseende på antalet ledamöter har departementschefen angivit
sig frukta, att kommunernas intressen skulle kunna få överhanden och
starkt framhållit att majoriteten borde ligga hos ledamöterna, som skola
deltaga i taxeringsarbetet i hela distriktet. Det synes dock som om det
borde vara tillräckligt att en kommuns ledamöter ej bilda majoritet, och
emot olägenheten av kommunernas övervikt måste sättas olägenheten av
myndigheternas övervikt, ty det behöves ej mer än att en till exempel
landstingsvald är frånvarande, så bildar länsstyrelsens ledamöter tillsammans
eu säker majoritet, på grund av ordförandens utslagsröst. Det
må dessutom framhållas den svaghet, som måste följa med de kommunvaldas
ställning i nämnden på grund av deras tillfälliga inträdande,
gent emot dem som deltaga i hela distriktet. Skall man överhuvud
taget hava kommunvalda ledamöter, måste man också giva dem ansvarskännånde
ställning.»
I motionerna I: 204 och II: 307 anmärkes liksom, på sätt ovan
berörts, i motionen II: 306, att Kungl. Maj:ts förslag i själva verket
innebure ett överlämnande av taxeringarna åt ämbetsmän. Med hänvisning
till grundsatsen om självstyrelse- och självbeskattningsprincipen
funne motionärerna det klart, att den av Kungl. Maj:t föreslagna sammansättningen
av taxeringsnämnderna icke kunde godtagas. I stället för
länsstyrelsen borde vederbörande hushållningssällskaps förvaltnings
-
Utskottet.
8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
utskott få utse en av taxeringsnämndens ledamöter. Vidare anföra motionärerna:
»Att
uti en nämnd, där tre ledamöter valdes på helt annat sätt,
och en fjärde, nämligen beredningsnämndsordföranden, ingår på grund
av förordnande från länsstyrelsen, förutsätta, att vederbörande kommuner
skulle tillerkännas så liten representation som två ledamöter, måste anses
otillfredsställande; dels på grund*att otillräcklig hänsyn till kommunens
intressen i taxeringsförrättningen härigenom tillgodoses och
dels med hänvisning till de förhållanden, som ovan anförts rörande valet
till beredningsnämnd, måste tre ledamöter anses vara en måttlig fordran
som bör tillerkännas kommunerna i dessa taxeringsnämnder. Med en
sådan sammansättning av nämnden måste dock givetvis det allmännas
intresse bevakas genom ett kronoombud, som utses av länsstyrelsen. Åven
i så sammansatta nämnder synes utseendet av ordförande att leda förhandlingarna
böra lämnas åt länsstyrelsen, då annars svårigheter möjligen
skulle möta för detta val. För förebyggande av brist på lämpliga personer
till ordförandeplatserna, bör frihet finnas för länsstyrelsen att antingen
förordna någon av de valda ledamöterna, som skola deltaga i
taxeringsarbetet i hela distriktet, till ordförande, eller ock förordna att
kronoombudet skall leda förhandlingarna. Då kronoombudet leder förhandlingarna
som ordförande, bör han såtillvida få rätt att deltaga i
nämndens beslut, att han tillerkännes utslagsröst vid lika röstetal.»
. Motionärerna föreslå sådan ändring i formuleringen av närmast
12 och 13 §§ i förslaget, som föranledes av motionärernas nu återgivna
ståndpunkt. Därjämte yrkas omformulering av vissa andra paragrafer
såsom följd av de sålunda föreslagna ändringarna.
Utskottet konstaterar, att principerna i det av Kungl. Maj:t framlagda
förslaget — vilket, som ovan framhållits, avser anordnandet av 1922 års
allmänna fastighetstaxering — i mångt och mycket överensstämma med de
riktlinjer, som 1920 års kommunalskatteutskott hade under övervägande och
förklarade värda beaktande. De av kommunalskatteutskottet särskilt uttalade
önskemålen, att den allmänna fastighetstaxeringen borde grundas å särskilda,
under närmast föregående års höst avgivna deklarationer samt verkställas
genom fristående enkom för dylikt ändamål tillsatta beskattningsnämnder,
ävensom att taxeringsdistrikten skulle göras så stora, som omständigheterna
i varje särskilt fall medgåve, hava i förslaget blivit fullt tillgodosedda.
Förslaget skiljer sig från det inom 1920 års kommunalskatteutskott
framlagda utkastet i huvudsak därigenom, att beredningsarbetet
på landet enligt Kungl. Maj:ts förslag skall verkställas, icke av
enmansberedningar, utan av särskilda beredningsnämnder, i vilka det
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37. 9
kommunala elementet skall göra sig gällande. Beredningsnämnderna
skola emellertid icke fatta beslut om taxeringen utan endast avgiva
förslag därtill. I det propositionen bilagda sakkunnigebetänkandet motiveras
denna ståndpunkt företrädesvis därmed, att svårigheter att anställa
tillräckligt antal kvalificerade föredragande torde yppa sig med
hänsyn till den avsevärda tid, dessa skulle behöva ägna sig åt uppdraget,
ävensom att tillräcklig ortskännedom icke skulle kunna vara att
tillgå bos enmansberedningar.
I motsats till vad som gjorts gällande i motionen II: 306 måste
utskottet för sin del fastslå, att ett godkännande av ett förslag, som i
huvudsak bygger på de principer, för vilka 1920 års riksdag uttalat sin
sympati, måste anses som en konsekvens av fjolårets riksdagsbeslut i
kommunalskattefrågan. För de avvikelser från sagda utkast, som återfinnas
i Kungl. Maj:ts förslag, anser utskottet tillfyllestgörande skäl förebragta.
Att det kommunala inflytandet fått en så betydande plats vid beredningsarbetet,
torde kunna betecknas såsom lyckligt. Den bästa graderingen
av värdena mellan fastigheterna inbördes å en ort lärer utan tvivel stå
att vinna därigenom att den speciella lokalkännedomen tages i anspråk.
Beredningsnämndernas värdesättning lärer för övrigt i det stora flertalet
fäll komma att godtagas av taxeringsnämnderna, och utskottet vitsordar
betydelsen av att de åsätta värdena i regel tillkommit genom bedömande
av folkvalda representanter, som äga vederbörande skattskyldigas förtroende.
Av sistnämnda förhållande följer emellertid icke, att kravet på
jämnhet och rättvisa i taxeringen får eftersättas av hänsyn till önskvärdheten,
att de skattskyldiga själva skola känna tillfredsställelse med
taxeringen. Med andra ord, taxeringsnämnderna måste erhålla en sådan
sammansättning, att det lokala inflytandet icke får komma i majoritet.
Genom det nu anförda har utskottet i själva verket tagit ställning
till de ovan återgivna yrkandena i de i detta sammanhang behandlade
motionerna.
Utskottet är, såsom i dess betänkande i anledning av propositionen
nr 214 uttalats, på det klara med, att en fastighetstaxering efter de i
förslaget till förordning om allmän fastighetstaxering år 1922 angivna
grunder, särskilt med hänsjm till skogstaxeringen, icke kan verkställas
av de ordinarie taxeringsmyndigheterna. Skall det av 1920 års riksdag
uppgjorda programmet för reformarbetet i avseende å kommunalskattefrågan
fullföljas — något som enligt utskottets förmenande måste anses
synnerligen angeläget — är en sådan taxering nödvändig och taxeringsorganisationen
måste lämpas därefter. Kungl. Maj:ts förslag i förevarande
avseende har vid den ingående granskning, som utskottet ägnat
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 samt. 31 höft. (Nr 37.) 2
Detaljfrågor.
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
detsamma, visat sig i stort sett hålla det mått, som man bör uppställa
för en sådan organisation, och utskottet anser därför, att detsamma bör
i huvudsak godkännas och motionen II: 306 avslås. Frambärarna av
de övriga motionerna vilja åt det rent kommunala elementet bereda så
stor plats i taxeringsnämnderna, att man efter utskottets förmenande
genom antagande av de i motionerna framställda förslagen skulle
äventyra åtskilligt av den jämnhet, som man just avser att vinna med
den nya organisationen. Utskottet anser det fullt berättigat, att de
lokala synpunkterna skola kunna göra sig gällande vid åsättande av
taxeringsvärdena, men finner det icke riktigt, att personer, som representera
just samma lokala intressen, skola själva sitta inne med möjlighet
att alltid diktera besluten. Detta vore ett organisatoriskt missgrepp,
som skulle på ett betänkligt sätt rubba grundvalarna för hela
systemet och som icke skulle kunna försvaras därmed,- att de kommunvalda
representanterna med sannolikhet mera sällan skulle komma att
begagna sin makt utan i allmänhet biträda en mening, som samlade även
övriga nämndsledamöter. Vad angår den särskilda frågan, om länsstyrelse
skall få utse någon ledamot i taxeringsnämnden eller detta skall ske av
hushållningssällskapets förvaltningsutskott, finner utskottet icke tillräckliga
skäl anförda att frångå Kungl. Maj:ts förslag. Hushållningssällskapen
lära i olika delar av landet hava en ganska .olikartad sammansättning
och representera tämligen olika grader av utveckling. Redan detta gör
det mindre lämpligt att å dem överlåta den funktion, varom nu är fråga.
Gent emot det av olika motionärer framställda påståendet, att taxeringen
skulle komma att i verkligheten handhavas av ämbetsmän, må slutligen
anmärkas, att landstingen likaväl som de kommunala valkorporationerna
äro folkliga representationer, varför fyra av taxeringsnämndens ledamöter,
alltså majoriteten, tillsättas genom medborgarnas eget val. Dessutom
kan framhållas, att åtminstone ytterligare en ledamot i taxeringsnämnden,
nämligen vederbörande beredningsnämnds ordförande, med
hänsyn till den erforderliga speciella sakkunskapen i regel måste sökas
bland personer, som icke äro att hänföra till ämbetsmännens kategori.
Utskottet anser sålunda, att ej heller motionerna I: 203 och 204
samt II: 307 i nu berörda delar böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Emellertid har utskottet erinringar att framställa angående vissa
detaljfrågor i Kungl. Maj:ts förslag. För dessa ävensom de motionsvis
framställda yrkanden, vilka ej behandlats redan i det föregående, skall
utskottet nu lämna redogörelse.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
II
2 § 2 mom.
I 2 § 2 mom. stadgas, att, om ägare eller skattskyldig innehavare
av fastighet underlåter att inom föreskriven tid avgiva uppgift till ledning
vid fastighetstaxeringen, som han är skyldig lämna, för uppgiftens
införskaffande må anlitas biträde av länsstyrelsen, som, därest uppgiften
prövas vara för fastighetens taxering erforderlig, äger förelägga uppgiftsskyldig
lämpligt vite. Krono- eller stadsbetjänt, som verkställer
delgivande av föreläggande, som nyss nämnts, äger att därför av den
försumlige undfå gottgörelse med fem kronor för varje förrättning.
Det har utan tvivel härmed icke avsetts annat, än att länsstyrelsens
biträde skall anlitas endast om uppgiften icke kan erhållas genom
eu enkel påminnelse. Emellertid har det ansetts önskvärt med ett
uttryckligt stadgande, att länsstyrelsens biträde må begäras först sedan
anmaning om uppgiftens insändande icke efterkommits. Momentet har
i anledning därav i viss mån omformulerats.
4 §•
Enligt 4 § i förslaget skola ordförandena i berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna
å länets landsbygd ävensom de av landstinget
utsedda ledamöterna i taxeringsnämnderna sammanträda inför länsstyrelsen
eller landskamreraren å en eller flera lämpliga orter för att
överlägga och överenskomma om eu enhetlig tillämpning av värderingsgrunderna;
och äger länsstyrelsen till dessa sammanträden kalla jämväl
andra personer med särskild sakkunskap på de områden, överläggningarna
skola beröra.
I motionen I: 203 har nu yrkats, att beredningsnämndernas ledamöter
måtte tillkallas till de sammanträden inför länsstyrelsen, som sålunda
skola hållas, och i motionerna I: 204 och II: 307 har föreslagits
sådan formulering av 4 §, att även valda ombud för beredningsnämnderna
måtte kallas till dessa sammanträden, tillika med de taxeringsnäinndsledamöter,
som enligt motionärernas hemställan skulle utses av
hushållningssällskapens förvaltningsutskott. Såsom motivering härför
anföra motionärerna i huvudsak, att tillräckliga skäl ej förebragts för
att utestänga vederbörande från mötena, vid vilka de enligt sakens natur
borde få närvara.
Chefen för finansdepartementet har vid ärendets föredragning i
statsrådet såsom skäl för att ej även beredningsnämndernas kommunvalda
ledamöter skulle erhålla kallelse till ifrågavarande sammanträden
hänvisat till att sammanträdena, därest alla dessa ledamöter vore närvarande,
skulle komma att innebära en alltför stor och ohanterlig apparat.
12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
Utskottet erkänner betydelsen av de praktiska skäl, som föredragande
departementschefen sålunda åberopat, men finner det å andra sidan önskvärt,
att så många som möjligt av de personer, som komma att deltaga
i taxeringsarbetet, beredas tillfälle att närvara vid de i 4 § avsedda
sammanträden. Utskottet ansluter sig därför i huvudsak till den grundtanke,
som i detta avseende gjorts gällande i motionerna I: 204 och
II: 307, att nämligen i regel ett kommunvalt ombud från varje beredningsdistrikt
skulle erhålla kallelse till sammanträdena. Att utskottet
emellertid i visst avseende skiljer sig från motionärerna beträffande
sättet för ombudens utseende m. m., framgår av vad utskottet kommer
att anföra nedan i fråga om 7 §.
Av vad utskottet tidigare anfört därom, att ledamot i taxeringsnämnd
icke bör få utses av hushållningssällskaps förvaltningsutskott,
följer, att utskottet icke finner vad i motionerna I: 204 och II: 307 yrkats
om närvaro vid sammanträde enligt 4 § av sålunda utsedd ledamot
påkalla åtgärd. Det synes ej heller nödvändigt, att den ledamot, som
den sålunda valde enligt motionen skulle ersätta, nämligen den av länsstyrelsen
utsedde, erhåller kallelse till dylikt sammanträde.
Att tidpunkten, före vilken sammanträdena skola hållas, i utskottets
förslag ändrats från den 15 till den 25 oktober, sammanhänger med
en motsvarande ändring i 7 §.
5 §•
I 5 § av förslaget stadgas, bland annat, att beredningsnämnd består
av ordförande jämte ledamöter till ett antal, som av länsstyrelsen
med hänsyn till beredningsdistriktets omfattning bestämmes, med iakttagande,
att antalet icke må understiga fyra och ej heller två från varje
distriktet tillhörande kommun. Länsstyrelsen har att indela länets landsbygd
i beredningsdistrikt, vilka böra göras så stora, som för beredningsarbetets
behöriga gång inom därtill anslagen tid anses lämpligt; ägande
länsstyrelsen därvid förena två eller flera kommuner till ett eller uppdela
kommun i två eller flera''beredningsdistrikt.
I mptionerna I: 204 och II: 307 har yrkats, dels att beredningsnämndsledamöternas
antal icke må understiga tre för varje beredningsdistrikt
tillhörande kommun, dels ock att länsstyrelsen må endast när
särskilda skäl därtill föranleda förena flera än två kommuner till ett
beredningsdistrikt.
Det senare av dessa yrkanden grundar sig därpå, att enligt motionärernas
mening Kungl. Maj:ts förslag i viss mån åsyftar en sammanslagning
i stora distrikt. En sammanslagning borde dock ske med ur
-
Bevillning sutskottets betänkande Nr 37. 13
stillning. Det förra yrkandet åter motiveras med att för erhållande av
nödig lokalkännedom ett antal av tre ledamöter från varje kommun
vore det minsta, som borde utses.
Enligt utskottets mening innebär den i motionerna anförda motiveringen
icke bindande skäl att frångå Kungl. Maj:ts förslag. Exempelvis
i sydligare Skåne med dess mängd med mycket små kommuner lär en
sammanslagning av flera än två kommuner till ett beredningsdistrikt böra
vara regel. Om flera än två kommuner utgöra ett gemensamt distrikt,
skulle enligt motionärernas förslag antalet nämndsledamöter bliva minst
nio. Detta anser utskottet icke lämpligt. Därför avstyrker utskottet
de nu berörda motionerna i här angivna delar.
6 §•
6 § i Kungl. Maj:ts förslag är av följande lj-delse:
»Ordförande i beredningsnämnd förordnas av länsstyrelsen.
Ledamöter i beredningsnämnden ävensom suppleant för en var av
dem väljas av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige finnas,
av dessa. Till ledamöter och suppleanter skola väljas inom beredningsdistriktet
bosatta personer. Vid valet skall hänsyn tagas till personernas
lämplighet för uppdraget samt jämväl tillses, att ortskännedom rörande
distriktets alla delar inom nämnden kommer att förefinnas, ävensom att,
såvitt möjligt är, såväl ägare av jordbruksfastighet och annan fastighet
som näringsidkare, arbetare och andra inkomsttagare komma att bliva
företrädda i beredningsnämnden.»
I motionerna T : 204 och II : 307 yrkas, att andra punkten i andra
stycket av 6 § skall erhålla följande ändrade lydelse: »Till ledamöter
och suppleanter skola väljas inom beredningsdistriktet bosatta personer
med god kännedom om jordbruks- och fastighetsförhållandena inom
detsamma». Den följande meningen skulle sluta med ordet »förefinnas»
och de därpå följande satserna utgå.
Detta yrkande kan icke av utskottet tillstyrkas.
i §•
I första stycket av 7 § i Kungl. Maj:ts förslag stadgas, att val av
ledamöter och suppleanter i beredningsnämnden skall förrättas före den 1
oktober 1921, och bör genast efter valförrättningens slut den, som där
-
14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
vid fört ordet, om valet underrätta ej mindre de valda än även ordföranden
i beredningsnämnden.
I motionerna I : 204 och II : 307 har — i anslutning till motionärernas
hemställan beträffande 4 § — yrkats sådant tillägg till berörda
stycke, att det skulle åligga beredningsnämndens ordförande att ofördröjligen
sammankalla de valda för att inom sig utse en ledamot att
jämte ordföranden deltaga i det i 4 § omförmälda sammanträde.
Såsom utskottet ovan vid 4 § anfört, vill utskottet tillstyrka, att
även vissa andra av beredningsnämndernas ledamöter än ordförandena
skola erhålla kallelse till de i 4 § avsedda sammanträden. Motionärernas
förslag synes i verkligheten innebära, att för varje kommun utses
ett ombud, men" om kommun består av flera distrikt ett ombud för varje
distrikt. Detta synes också vara lämpligt men bör mera direkt uttalas.
För övrigt synes det riktigare att låta kommunen själv avgöra, huruvida
den vill utse ombud eller ej — kostnaden bör utan tvivel stanna på
kommunen. Meddelande om valet bör ofördröjligen tillställas, utom de i
Kungl. Maj:ts förslag angivna personer, även länsstyrelsen. Det torde
böra anmärkas, att, om varje beredningsnämnd själv skulle äga utse ombud,
detta, om flera kommuner utgjorde gemensamt beredningsdistrikt, skulle
förutsätta ett jämförelsevis besvärligt förfarande, och att man i dylikt
fall även måste meddela föreskrifter angående fördelningen mellan de
olika kommunerna av kostnaderna för ombudets inställelse vid sammanträdet.
I första stycket av 7 § har av utskottet även gjorts den jämkning,
att den tidpunkt, före vilken val av ledamöter och suppleanter i beredningnämnd
skall äga rum, bestämts till den 15 oktober i stället för den
1 oktober 1921. Detta möjliggör valets förrättande på ordinarie oktoberstämma
eller motsvarande sammanträde med fullmäktige. Utan tvivel
har beredningsnämndsordföranden så mycket förberedande arbete med
taxeringen, att denna ej genom en sådan ändring behöver försenas.
I andra stycket av 7 § i Kungl. Maj:ts förslag stadgas, bland
annat, att, om länsstyrelse finner anledning förordna om nytt val på
grund därav, att vid valet någon grupp av skattskyldiga, varom i
sista stycket av 6 § förmäles, icke blivit tillbörligen företrädd, länsstyrelsen
har att meddela föreskrift huru många ledamöter av varje
grupp skola väljas. Varder det därefter företagna valet överklagat och
befinnes detsamma icke kunna fastställas, äger länsstyrelsen utse ledamöter
i nämnden.
I motionerna 1: 204 och II : 307 har yrkats, att denna bestäm -
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37. 15
melse måtte utgå. Densamma betecknas av motionärerna såsom »en typisk
ämbetsmannatanke».
Då utan tvivel fall kunna inträffa av den art, som i det återgivna
stadgandet förutsättas, och då någon lämpligare lösning av spörsmålet
än den där angivna icke föreslagits, anser utskottet, att motionärernas
yrkande i denna punkt icke bör till någon riksdagens åtgärd föranleda.
10 §.
I 10 § 2 mom. första stycket har företagits en redaktionell ändring,
som icke torde tarva någon närmare motivering.
I 10 § 2 mom. fjärde stycket i Kungl. Maj:ts förslag stadgas, att
vid värdeberäkningar för skogstaxeringar beredningsnämnd äger åtnjuta
biträde av skogssakkunnig person, som länsstyrelsen efter förslag av
domänstyrelsen eller länets skogsvårdsstyrelse därtill förordnar.
Detta stadgande har av utskottet såtillvida omformulerats, att det
gjorts fullt tydligt, dels att länsstyrelsen ej är bunden av förslag, som
avgivits av domänstyrelsen eller skogsvårdsstyrelse, dels ock att länsstyrelsen
endast om den så finner erforderligt behöver inhämta förslag
från berörda myndigheter. Då skogsvårdsstyrelse ej finnes i alla län,
synes alternativt böra införas »skogsvårdsnämnd».
11 §•
I 11 § hava vissa tidsbestämmelser ändrats. Dessa ändringar torde
icke erfordra någon särskild motivering.
14 § 2 mom.
Kungl. Maj:ts förslag innehåller i 14 § 2 mom., bland annat, en
bestämmelse, att, innan fastighetstaxeringsnämnden på landet börjar det
egentliga taxeringsarbetet, ordföranden skall kalla de landstingsvalda
ledamöterna ävensom samtliga ordförande i beredningsnämnderna i de
till taxeringsdistriktet hörande beredningsdistrikten till ett förberedande
sammanträde, vid vilket varje beredningsnämndsordförande har att avgiva
noggrann redogörelse för de värderingsgrunder, efter vilka beredningsnämnden
upprättat sitt förslag till taxering m. in., varjämte skola
företagas vissa överläggningar.
I motionen I: 203 hemställes, att de kommunvalda ledamöterna
måtte tillkallas till det sammanträde, som sålunda skall hållas. Liknande
yrkanden hava framställts i motionerna I: 204 och II: 307.
Chefen för finansdepartementet anförde vid föredragningen av
16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
denna punkt i statsrådet, att anledningen till förslagets ställning uppenbarligen
vore den, att lokala intressesynpunkter icke borde doniinera
vid berörda sammanträde. Så snart ett taxeringsdistrikt omfattade fyra
beredningsdistrikt, skulle vid sammanträdet de kommunvalda ledamöterna
befinna sig i majoritet och kunna dirigera besluten om de jämkningar,
som borde vidtagas för ernående av en jämn och likformig
taxering i distriktet. Detta under förutsättning, att varje beredningsdistrikt
omfattat allenast en kommun. Hade, såsom ofta torde bliva
förhållandet, varje beredningsdistrikt omfattat mera än en kommun,
skulle de kommunvalda ledamöterna i regel vara i majoritet vid sammanträdet.
Detta skulle enligt departementschefens uppfattning kunna
äventyra fastighetstaxeringens jämnhet i länet.
I motiveringen till motionerna I: 204 och II: 307 heter det i förevarande
avseende, bland annat:
»Vid det sammanträde, som taxeringsnämnden skall hålla enligt
14 §, innan taxeringsarbetet börjar, synes det icke möta något hinder
för att de kommunvalda ledamöterna i nämnden få deltaga; att det är
av vikt att även deras mening inhämtas vid detta tillfälle måste ligga
i öppen dag. Departementschefen har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet
varit inne på denna fråga, men på anförda skäl icke ansett sig
höra föreslå denna bestämmelse. Om stadgandet i 14 § 2 mom. första
stycket avser att behandlingen, som där föreskrives om jämkningar,
skall innefatta slutgiltiga beslut, då bliva de kommunvalda ledamöterna
helt avkopplade från den viktigaste delen av nämndens uppgift, och det
vill synas som om detta förfaringssätt skulle rätt väsentligt komma i
strid med 15 §. Däremot vill det synas, som om det åtminstone kunde
vara avsett med det förstnämnda stadgandet, att där uppräknade ledamöterna
av nämnden hade att taga principståndpunkt, så gott det sig
göra låter vid denna tidpunkt av förrättningen, till spörsmålet om behövliga
jämkningar, och det är svårt att förstå att närvaron av de
kommunvalda ledamöterna skulle försvåra ett sådant principståndpunktstagande
för de övrigas del. Att de kommunvalda ledamöterna skulle
bliva i majoritet, måste vara rätt betydelselöst, om det hela endast betyder
en anteckning till protokollet av en personlig uppfattning.»
Utskottet torde kunna nöja sig med att i förevarande punkt hänvisa
till vad utskottet i sitt uttalande om de allmänna principerna i förslaget
yttrat därom, att i taxeringsnämnderna det kommunvalda elementet
icke får komma i majoritet. Uppenbarligen bör detta icke heller
få ske vid det förberedände sammanträde, där yttrande avgives om de
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37. 17
allmänna principer, som böra vid taxeringen följas. Utskottet, som i
övrigt åberopar chefens för finansdepartementet ovan återgivna motivering,
anser, att motionärernas nu förevarande yrkanden icke böra bifallas.
24 § 5 mom.
Enligt 24 § 5 mom. andra stycket skola av landstinget utsedda
ledamöter i taxeringsnämnd äga för sin inställelse vid taxeringsnämndens
sammanträden och det i 4 § omförmälda sammanträde inför länsstyrelsen
åtnjuta ersättning av landstingets medel efter de grunder, som
gälla för ersättning till landstingsmän för inställelse vid landstings
sammanträde.
I motion II: 304 av herr Ericsson i Arboga har yrkats, »att riksdagen
måtte besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts proposition nr 215,
att de av landstinget utsedda ledamöterna i taxeringsnämnd må äga
uppbära ersättning efter samma grunder som i nämnda proposition 24 §
6 mom. föreslås för ledamöterna i prövningsnämnd».
I motiveringen för motionen anföres i huvudsak följande. I 24 §
föresloges, att av kommun valda ledamöter i berednings- och taxeringsnämnd
äga, om kommunen så beslutar, uppbära en traktamentsersättning
med högst tio kronor, ledamöter i prövningsnämnd nitton kronor och,
om de äro boende å sammanträdesorten, femton kronor samt de av landstingen
valda ledamöterna i taxeringsnämnd ersättning efter de grunder,
som gälla för landstingsmän för inställelse vid landstings sammanträde.
Enligt landstingsförordningen vore dagtraktamentet för ledamot, boende
å den plats landstinget sammanträder, nio kronor och för annan ledamot
tolv kronor. Då de av landstinget utsedda ledamöterna i taxeringsnämnd
kunde bliva nödsakade att under avsevärd del av den tid, uppdraget
avsåge, uppehålla sig utom den plats, där de vore bosatta, syntes
den ersättning, dem blivit tillmätt, vara alldeles för knappt tilltagen.
Utskottet biträder i huvudsak den nu återgivna motiveringen men
finner, att motionären gått för långt, när han föreslagit en så avsevärd
obligatorisk höjning som från 9 till 19 kronor om dagen. Ersättningen
till landstingsvald ledamot i taxeringsnämnd synes i intet fall böra understiga
vad som utgår till kommunvald ledamot enligt 5 mom. första
stycket — dagsersättningen är enligt detta 10 kronor — men landstinget
bör äga rätt att höja denna ersättning till högre belopp, dock
enligt utskottets mening högst till 15 kronor om dagen. Omformulering
av 5 mom. andra stycket har i anslutning till denna uppfattning företagits
i utskottets förslag.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 sand. 31 höft. (Nr 37.) 3
18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
D eklaration sformulären.
Vad beträffar de vid förevarande förslag fogade deklarationsformulär,
bar utskottet till en början bemärkt, att de inramade uppgifterna i
övre vänstra hörnen av båda formulären böra tryckas med kraftig stil.
Något beslut av riksdagen i detta avseende torde emellertid ej erfordras.
I formulär 1 torde för övrigt texten i övre högra hörnet böra
kompletteras, dels härutinnan att det något utförligare angives, vad som
där förstås med en »fastighet», dels ock härutinnan, att anvisning meddelas,
att ägare eller arrendator av kameral enhet, vilken utgör del av
taxeringsenhet, kan påfordra ett angivande av huru stor del utav taxeringsvärdet
som belöper på varje kameral enhet. Detta tillägg är en
följd av vad utskottet föreslagit i sitt betänkande i anledning av propositionen
nr 214 beträffande 5 § i förslaget till förordning om allmän
fastighetstaxering år 1922.
I formulär 1 föreslår utskottet även ett par mindre ändringar av
rent redaktionell natur.
I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts
förslag ej kunnat av riksdagen i oförändrat skick antagas,
måtte
dels A), under förutsättning att riksdagen i anledning
av bevillningsutskottets betänkande nr 36 antagit
förslag till förordning om allmän fastighetetstaxering
år 1922, antaga följande såsom utskottets förslag
betecknade förslag till
förordning om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid
allmän fastighetstaxering år 1922.
Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:
1 §-
Den taxering av fast egendom, som efter ty därom är särskilt
stadgat skall äga rum år 1922, skall verkställas i den ordning, här
nedan närmare stadgas.
19
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
Kungl. Maj:ts förslag:
Utskottets förslag:
2 §•
1 mom. Ägare av fastighet eller sådan innehavare därav, som
jämlikt 3 § bevillningsförordningen är skattskyldig såsom ägare, vare
pliktig att utan anmaning till ledning för taxeringen avlämna uppgifter
å blankett enligt härvid fogade särskilda formulär för jordbruksfastighet
(formulär 1) och för annan fastighet (formulär 2) angående de förhållanden,
som å blanketten angivas.
Dessa uppgifter, vartill blanketter skola kostnadsfritt tillhandahållas
hos ordförande i beredningsnämnd samt därjämte i Stockholm
hos överståthållarämbetet, i övriga städer hos magistraten och å landet
hos ordförande i kommunalnämnd, skola avlämnas senast den 15 september
1921, vad angår å landet belägen fastighet, till ordföranden i beredningsnämnden
för det distrikt, landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt eller
länsstyrelsen i det län, varinom fastigheten är belägen, samt, vad angår
i stad belägen fastighet, till ordföranden i taxeringsnämnden för det
distrikt eller magistraten i den stad eller länsstyrelsen i det län, varinom
fastigheten är belägen, dock att i Stockholm uppgifterna skola
avlämnas till överståthållarämbetet.
Därest under tiden mellan avlämnandet av sådana uppgifter samt
1921 års utgång fastighet eller del av fastighet övergått till ny ägare
eller skattskyldig innehavare, vare såväl den förutvarande som den nye
ägaren eller innehavaren pliktiga att inom tio dagar därefter härom göra
anmälan till vederbörande beredningsnämnds ordförande å landet eller
taxeringsnämnds ordförande i stad eller till vederbörande länsstyrelse;
börande i fall, då genom överlåtelse fastighet blivit uppdelad, överlåtelsehandlingen
i huvudskrift eller bestyrkt avskrift företes.
Efter anmaning av ordförande i beredningsnämnd, ordförande i
taxeringsnämnd eller landskamreraren i länet åligger ägare eller skattskyldig
innehavare av fastighet att avgiva uppgift jämväl angående
andra förhållanden, som kunna tjäna till ledning vid fastighetens taxering,
än dem, som å ovanberörda blanketter finnas angivna; och äger
länsstyrelsen i den .omfattning, som kan anses nödig eller lämplig, att
i fråga om enskilda skogar med inskränkt dispositionsrätt, för vilka
nyare hushållningsplaner finnas upprättade, från vederbörande'' revirförvaltare
infordra för taxeringen erforderliga uppgifter ur hushållningsplanerna.
2 mom. Underlåter ägare eller 2 mom. Underlåter ägare eller
skattskyldig innehavare av fastig- skattskyldig innehavare av fastighet
20
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
Kungl. Maj:ts förslag:
het att inom föreskriven tid avgiva
uppgift, som han enligt denna paragraf
är skyldig lämna, må för uppgiftens
införskaffande anlitas biträde
av länsstyrelsen, som, därest uppgiften
prövas vara för fastighetens
taxering erforderlig, äger förelägga
uppgiftsskyldig lämpligt vite. Kronoeller
stadsbetj änt, som verkställer delgivande
av föreläggande, som nyss
nämnts, äger att därför av den försumlige
undfå gottgörelse med fem
kronor för varje förrättning.
Utskottets förslag:
att inom föreskriven tid avgiva uppgift,
som han enligt denna paragraf
är skyldig lämna, och ställer han sig
icke heller anmaning om uppgiftens
insändande till efterrättelse, må
för uppgiftens införskaffande anlitas
biträde av länsstyrelsen, som, därest
uppgiften prövas vara för fastighetens
taxering erforderlig, äger
förelägga uppgiftsskyldig lämpligt
vite. Krono- eller stadsbetjänt, som
verkställer delgivande av föreläggande,
som nyss nämnts, äger att
därför av den försumlige undfå gottgörelse
med fem kronor för varje
förrättning.
3 §.
Häradsskrivare, direktion för hypoteksinrättning och styrelse för
inländsk brandförsäkringsanstalt eller syssloman för utländsk sådan anstalt
skola senast den 15 september 1921 avlämna de i 11 § l:o a) och b)
samt 2:o a) förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid
taxering den 28 oktober 1910 (taxeringsförordningen) omförmälda lagfartsförteckningar
samt föreskrivna uppgifter, vad angår fastighet på landet,
direkt till ordföranden i det beredningsdistrikt eller länsstyrelsen i det
län, varinom fastigheten är belägen,'' samt, vad angår fastighet i stad,
till länsstyrelsen i det län eller magistraten i den stad, varinom fastigheten
är belägen; skolande lagfartsförteckningarna och uppgifterna från
hypoteksinrättning omfatta tiden från och med år 1918 till och med
den 30 juni 1921 och de övriga uppgifterna tiden från och med den 1
januari till och med den 30 juni 1921.
Samtliga uppgifter enligt denna paragraf avlämnas ordnade kommuneller
församlingsvis, och skall medelst särskilda omslag eller annorledes
tydligt utmärkas, vilken kommun eller församling varje grupp av uppgifter
avser.
Vid underlåtenhet att fullgöra vad i denna paragraf stadgas gälle
bestämmelserna i 19 § taxeringsförordningen.
21
bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
Kungl. Maj:ts förslag:
4
Före den 15 oktober 1921 skola
efter kallelse av länsstyrelsen ordförandena
i berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna
å länets
landsbygd ävensom de taxeringsnämndsledamöter,
vilka enligt 13 §
utsetts av länets landsting, sammanträda
inför länsstyrelsen eller landskamreraren
å en eller flera lämpliga
orter för förberedande öVerläggningar
rörande tilllämpningen
av de allmänna grunderna vid
fastighetstaxeringen; och äger länsstyrelsen
till dessa sammanträden
kalla jämväl andra personer, vilka
på grund av sin verksamhet eller
eljest kunna antagas äga sakkunskap
antingen i allmänhet rörande
fastighetsvärdena inom länet eller
delar därav eller ock särskilt rörande
värdering av skogsmark och skog.
För sådana trakter inom länet, där
jordbruksfastigheterna kunna med
avseende å ägoslag och jordens beskaffenhet
anses vara väsentligen likartade,
böra de vid dessa sammanträden
närvarande med den kännedom,
de kunna äga om priserna vid
köp och försäljning av fastigheter
under de senare åren, föreslå vissa
värden för ytenhet mark av olika
ägoslag och godhetsklasser, vilka
enhetsvärden må tjäna till ledning
vid fastighetstaxeringen.
Utskottets förslag:
§•
Före den 25 oktober 1921 skola
efter kallelse av länsstyrelsen ordförandena
i berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna
å länets
landsbygd ävensom de beredningsnämndsledamöter,
som därtill utsetts
enligt 7 §, samt de taxeringsnämndsledamöter,
vilka enligt 13 § utsetts
av länets landsting, sammanträda
inför länsstyrelsen eller landskamreraren
å en eller flera lämpliga orter
för förberedande överläggningar
rörande tillämpningen av de allmänna
grunderna vid fastighetstaxeringen;
och äger länsstyrelsen
till dessa sammanträden kalla jämväl
andra personer, vilka på grund
av sin verksamhet eller eljest kunna
antagas äga sakkunskap antingen
i allmänhet rörande fastighetsvärdena
inom länet eller delar därav
eller ock särskilt rörande värdering
av skogsmark och skog.
För sådana trakter inom länet, där
jordbruksfastigheterna kunna med
avseende å ägoslag och jordens beskaffenhet
anses vara väsentligen likartade,
böra de vid dessa sammanträden
närvarande med den kännedom,
de kunna äga om priserna vid
köp och försäljning av fastigheter
under, de senare åren, föreslå vissa
värden för ytenhet mark av olika
ägoslag och godhets klasser med normalt
byggnadsbestånd, vilka enhetsvärden
må tjäna till ledning vid
fastighetstaxeringen.
22
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
Till ledning för värdesättning av skogsmark och växande skog
skola på grundval av den redogörelse och de förslag, som jämlikt punkt
10 i instruktionen för värdesättning av skogsmark och växande skog
genom länsstyrelsens försorg avgivas, vid sammanträdena upptagas
till överläggning samt fastställas dels hjälptabell vid taxeringen inom
länet eller den del därav, som är föremål för överläggning, dels ock
de speciella anvisningar om taxeringens verkställande, som kunna finnas
erforderliga.
Vid dessa sammanträden föres protokoll av person, som länsstyrelsen
därtill utsett; börande genom länsstyrelsens försorg bestyrkta
avskrifter av protokollet skyndsamt tillställas ordförandena i beredningsoch
taxeringsnämnderna i länet. Samtidigt överlämnas till vederbörande
beredningsnämndsordförande de i punkterna 8 och 9 i ovan berörda
instruktion omförmälda längder, som kunna vara uppgjorda för kommuner,
tillhörande beredningsdistriktet, ävensom den för distriktet avsedda
hjälp tabellen.
Skulle länsstyrelsen finna lämpligt att för åstadkommande av en
jämn och likformig fastighetstaxering i stad hålla sammanträden med
ordförande och ledamöter av stadens taxeringsnämnder, må jämväl sådana
sammanträden äga rum före taxeringsarbetets påbörjande, vid vilka
sammanträden särskilda sakkunniga må tillkallas.
5 §■
Fastighetstaxeringen på landet beredes av beredningsnämnder, en
var inom dess distrikt. Beredningsnämnd består av ordförande jämte
ledamöter till ett antal, som av länsstyrelsen med hänsyn till beredningsdistriktets
omfattning bestämmes med iakttagande, att antalet icke må
understiga fyra och ej heller två från varje distriktet tillhörande kommun.
Länsstyrelsen har att indela länets landsbygd i beredningsdistrikt,
vilka böra göras så stora, som för beredningsarbetets behöriga gång
inom därtill anslagen tid anses lämpligt; ägande länsstyrelsen därvid
förena två eller flera kommuner till ett eller uppdela kommun i två eller
flera beredningsdistrikt.
6 §.
Ordförande i beredningsnämnd förordnas av länsstyrelsen.
Ledamöter i beredningsnämnden ävensom suppleant för en var av
dem väljas av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige finnas,
av dessa. Till ledamöter och suppleanter skola väljas inom beredningsdistriktet
bosatta personer. Vid valet skall hänsyn tagas till personernas
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
Kungl. Maj ds förslag: Utskottets förslag:
23
lämplighet för uppdraget samt jämväl tillses, att ortskännedom rörande
distriktets alla delar inom nämnden kommer att förefinnas, ävensom att,
såvitt möjligt är, såväl ägare av jordbruksfastighet och annan fastighet
som näringsidkare, arbetare och andra inkomsttagare komma att bliva
företrädda i beredningsnämnden.
7 §•
Val av ledamöter och suppleanter
i beredningsnämnden skall förrättas
före den 1 oktober 1921, och bör
genast efter valförrättningens slut den,
som därvid fört ordet, om valet underrätta
ej mindre de valda än även
ordföranden i beredningsnämnden.
Val av ledamöter och suppleanter
i beredningsnämnden skall förrättas
före den 15 oktober 1921.
Kommun äger rätt att samtidigt bland
de sålunda utsedda ledamöterna välja
en eller, där kommun omfattar flera
beredning sdistrikt, en för varje distrikt
att på kommunens bekostnad deltaga
i det i 4 § omförmälda sammanträde.
Den som vid valförrättningen fört
ordet skall omedelbart om valet underrätta
ej mindre de valda än även
ordföranden i beredningsnämnden
samt länsstyrelsen.
Besvär över dylikt val må anföras hos länsstyrelsen senast före
kl. 12 å femtonde dagen efter valets förrättande eller, om då är helgdag,
å nästa söckendag därefter; och galle i övrigt om vals överklagande
i tillämpliga delar vad i kommunalförfattningarna är stadgat angående
besvär emot kommunala myndigheters beslut. Finner länsstyrelsen anledning
förordna om nytt val på grund därav, att vid valet någon grupp
av skattskyldiga, varom i sista stycket av 6 § förmäles, icke blivit
tillbörligen företrädd, har länsstyrelsen att meddela föreskrift huru många
ledamöter av varje grupp skola väljas. Varder det därefter företagna
valet överklagat och befinnes detsamma icke kunna fastställas, äger länsstyrelsen
utse ledamöter i nämnden.
över länsstyrelsens beslut må klagan icke föras.
8 §•
1 mom. För varje beredningsdistrikt eller, där distrikt består av
mera än en kommun, för varje kommun skola föras särskilda fastighetslängder
över förslagen till taxering dels av fast egandom, för vilken
bevillning erlägges, dels ock av fast egendom, för vilken bevillning
icke erlägges.
24
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
Har Konungen förordnat om ändring i den kommunala indelningen
att träda i kraft senast år 1923, skola i kommun, som genom
ändringen skall delas, särskilda fastighetslängder upprättas för varje
därvid uppkommande del samt förslagen till taxering uppgöras med
tillämpning av den nya kommunindelningen.
2 mom. Senast den 15 september 1921 skall länsstyrelsen tillhandahålla
ordföranden i beredningsnämnden avskrift av uppskattningslängden
för jordvärde- eller jordräntestegrings beräknande ävensom,
därest jordregister finnes upplagt, utdrag av detta register beträffande
varje till beredningsdistriktet hörande kommun.
3 mom. Senast den 1 oktober 1921 skall häradsskrivaren, vid
bot av tre kronor för varje överskjutande dag, hava till beredningsnämndens
ordförande avlämnat på 1921 års mantalslängd och i övrigt
kända förhållanden grundade fastighetslängder, upptagande dels samtliga
inom beredningsdistriktet belägna fastigheter, å vilka taxeringsvärden
skola sättas, ävensom fastigheternas ägare eller i fall, då innehavaren
är skattskyldig för fastighet, innehavare, dels ock 1921 års taxeringsvärde
å varje fastighet.
9 §•
Före beredningsnämndens sammanträden åligger ordföranden:
a) att tillhandahålla blanketter, som i 2 § omförmälas, samt på
begäran meddela ägare och skattskyldig innehavare av fastighet upplysningar
rörande beskaffenhet av honom åliggande uppgiftsskyldighet
och sättet för dess fullgörande;
b) att samla och i enahanda följd, som fastigheterna förekomma
i fastighetslängden, ordna och numrera ävensom granska avlämnade
uppgifter och andra anmälningar, vidtaga åtgärder för felande uppgifters
införskaffande samt tillse, dels att anmälda eller eljest kända förändringar
i avseende å äganderätts- och skattskyldighetsförhållandena varda
iakttagna och i längden införda, dels ock att genom infordrande av
upplysningar ledning vinnes för en noggrann och tillförlitlig fastighetstaxering,
ävensom att, då anledning till tillämpning av 19 § taxeringsförordniugen
förekommer, därom göra anmälan hos länsstyrelsen för
den åtgärd, som må på nämnda myndighet ankomma;
c) att i fastighetslängden i vederbörliga kolumner anteckna avgivna
uppgifters nummer samt, med ledning av tillhandahållna avskrifter av
25
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
jordregistret och fastighetsägarnas egna av ordföranden granskade uppgifter,
fastigheternas areal i olika ägoslag; samt
d) att kalla beredningsnämndens ledamöter till sammanträde.
10 §.
1 mom. Vid beredningsnämndens sammanträden, vilka hållas å
lämpligt ställe i orten å tider, som av ordföranden bestämmas, är ordföranden
föredragande och ansvarig för att nödigt protokoll föres.
2 mom. Vid nämndens första
sammanträde och innan uppskattningsarbetet
tager sin början åligger
det ordföranden att avgiva noggrann
redogörelse ej mindre rörande de
enhetsvärden, som föreslagits vid
det i 4 § omförmälda sammanträdet,
samt de värderingsgrunder i övrigt,
som å detta sammanträde ansetts
böra inom distriktet tillämpas, än
även rörande samtliga de köp av
jordbruksfastighet inom distriktet,
som under senaste fem åren förekommit,
samt de slutsatser beträffande
fastigheternas allmänna saluvärden
i orten, som enligt ordförandens
mening kunna dragas, av dessa
köp. Finnas inom distriktet fastigheter
med skog, bör i redogörelsen
tillika lämnas upplysning om de
anvisningar, som i fråga om värdesättning
av skogsmark och växande
skog lämnats vid det ovan omförmälda
sammanträdet. Redogörelsen
ävensom beredningsnämndens mening
härom böra protokollföras.
Härefter åligger det nämnden att föreslå och uti härför avsedda
kolumner i fastighetslängden införa det eller de värden, nämnden anser
varje fastighet i distriktet böra åsättas, därvid beträffande varje mera
ensartad del av distriktet början göres med de jordbruksfastigheter, som
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 sand. 31 käft. (Nr 37.) 4
2 mom. Vid nämndens första
sammanträde och innan uppskattningsarbetet
tager sin början åligger
det ordföranden att avgiva noggrann
redogörelse ej mindre rörande de enhetsvärden,
som föreslagits vid det i
4 § omförmälda sammanträdet, samt
de värderingsgrunder i övrigt, som
å detta sammanträde ansetts böra
inom distriktet tillämpas, än även
rörande samtliga de köp av jordbruksfastighet
inom distriktet, som
under senaste fem åren förekommit,
samt de slutsatser beträffande fastighetsvärdena
i orten, som enligt ordförandens
mening kunna dragas av
dessa köp. Finnas inom distriktet
fastigheter med skog, bör i redogörelsen
tillika lämnas upplysning
om de anvisningar, som i fråga om
värdesättning av skogsmark och
växande skog lämnats vid det ovan
omförmälda sammanträdet. Redogörelsen
ävensom beredningsnämndens
mening härom böra protokollföras.
26
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
Kungl. Maj:ts förslag:
Utskottets förslag:
under de senaste fem åren gått i handel, varefter ordningen i fastighetslängden
följes.
Vid taxering av fastighet med växande skog har nämnden att
iakttaga föreskrifterna i instruktionen för värdesättning av skogsmark
och växande skog, varjämte det åligger nämnden att för varje sådan
fastighet i fastighetslängdens anmärkningskolumn anteckna de vid värdeberäkningen
begagnade silferbeteckningarna för rotvärde per kubikmeter,
medelbonitet och relativ skogstillgång i nu nämnd ordning.
Vid dessa värdeberäkningar äger Vid dessa värdeberäkningar äger
nämnden åtnjuta biträde av skogs- nämnden åtnjuta biträde av skogs
-
sakkunnig person, som länsstyrelsen
efter förslag av domänstyrelsen eller
länets skogsvårdsstyrelse därtill förordnar.
sakkunnig, som länsstyrelsen därtill
förordnar, och må länsstyrelsen från
domänstyrelsen samt länets skogsvårdsstyrelse
eller skog svår dsnämnd
inhämta förslag angående för ändamålet
lämpliga personer.
Nämnden äger, där så anses erforderligt, tillkalla sakkunnigt biträde
i övrigt, börande dock länsstyrelsens tillstånd härtill före
för taxeringen
tillkallandet inhämtas.
3 mom. Beslut må icke kunna fattas av beredningsnämnd, vars
distrikt omfattar blott en kommun eller del därav, därest icke ordföranden
och minst två ledamöter äro närvarande, ej heller av beredningsnämnd,
omfattande två eller flera kommuner, därest icke, utom
ordföranden, en ledamot från varje kommun är tillstädes; börande
ordinarie ledamot, som är förhindrad att tillstädeskomma, i sitt ställe
kalla sin suppleant och tillika härom underrätta ordföranden.
Därest vid föreslående av fastighetsvärde skiljaktiga meningar
inom beredningsnämnden uppstå, skall den mening gälla, vgrom de
flesta sig förenat, samt, om rösterna utfalla lika, den, som ordföranden
biträder.
Ordföranden åligger att i alla de fall rörande värdesättning, då hans
mening icke gjort sig gällande, i härför avsedd kolumn i fastighetslängden
upptaga det värde, han ansett böra föreslås; varande det jämväl var och
eu av de övriga ledamöterna av beredningsnämnden obetaget att få sin
särskilda mening till protokollet antecknad eller, skriftligen avfattad, vid
protokollet fogad, om den senast vid protokollsjusteringen föreligger.
I fråga om jäv för ordförande eller ledamot i beredningsnämnd
gäller vad i 52 § 3 mom. taxeringsförordningen stadgas beträffande
ordförande och ledamot i beskattningsnämnd.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
27
11 §■
Beredningsnämndens förslagskall Beredningsnämndens förslag skall
föreligga färdigt senast den 15 de- föreligga färdigt senast den 15 december
1921; och åligger ordföran- cember 1921; och åligger ordföranden
att genom kungörelse i distriktets den att genom kungörelse i distriktets
kyrkor giva tillkänna, att förslaget kyrkor giva tillkänna, att förslaget
under tio söckendagar viss angiven under tio dagar viss angiven tid
timme på dagen tillhandahålles inom på dagen tillhandahålles inom komkommunen
hos beredningsnämndens munen hos beredningsnämndens ord
-
ordförande eller någon dess ledamot,
med rätt för ägare, skattskyldig innehavare
eller brukare av fastighet
inom distriktet att före 1927 års
utgång till beredningsnämndens ordförande
avgiva skriftliga erinringar
mot förslaget.
förande eller någon dess ledamot,
med rätt för ägare, skattskyldig
innehavare eller brukare av fastighet
inom distriktet att före den 5
januari 1922 till beredningsnämndens
ordförande avgiva skriftliga
erinringar mot förslaget.
Därest erinran mot förslaget avgivits eller känt blivit, att i fastighetslängden
uppförd taxeringsenhet uppdelats, skall ordföranden före
den 15 januari 1922 hålla sammanträde med beredningsnämnden, som
har att yttra sig över inkommen erinran samt, där sådant finnes påkallat,
avgiva nytt förslag till taxering. Över vad vid sammanträdet förekommit
föres protokoll.
12 §.
Fastighetstaxeringen på landet och i stad verkställes av särskilda
taxeringsnämnder, en var inom dess distrikt. Fastighetstaxeringsnämnd
skall bestå av ordförande samt på landet sex och i stad fyra ledamöter.
Länsstyrelsen har att indela länet i fastighetstaxeringsdistrikt,
vilka böra givas den omfattning, som för taxeringsarbetets behöriga gång
inom därtill anslagen tid anses lämpligt.
Varje stad bör i allmänhet utgöra ett taxeringsdistrikt; länsstyrelsen
dock obetaget att, där sådant anses nödigt, uppdela stad i två
eller flera distrikt.
1 mom.
styrelsen.
13 §.
Ordförande i fastighetstaxeringsnämnd förordnas av läns -
28
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
Kungl. Maj ds förslag: Utskottets förslag:
2 mom. Utav de sex ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnd på
landet skall en utses av länsstyrelsen, två väljas av länets landsting
och två av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige finnas, av
dessa samt en utgöras av vederbörande beredningsnämndsordförande
eller, om ban förordnats att vara ordförande i nämnden, en ledamot,
som länsstyrelsen utser i hans ställe. De tre förstnämnda ledamöterna
skola tjänstgöra i hela taxeringsdistriktet och de tre sistnämnda allenast
då fråga är om taxering av fastighet inom kommun, av vilken de valts,
eller, vad angår beredningsnämndsordförande eller i hans ställe utsedd
ledamot, inom kommun, tillhörande ordförandens beredningsdistrikt.
Kommunernas val av ledamöter skola förrättas i december 1921,
börande därvid tillses, att minst en av de valda tjänstgjort i beredningsnämnden
inom kommunen.
3 mom. Av de fyra ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnd i
stad skall en utses av länsstyrelsen och tre väljas av stadsfullmäktige
eller, där stadsfullmäktige icke finnas, av allmän rådstuga, och skall
dylikt val förrättas i september 1921.
4 mom. Vid samma tillfälle, som val av ledamöter i taxeringsnämnden
sker, skall i enahanda ordning väljas suppleant för en var
av dem.
Om utgången av val, som förrättats av landstinget, underrättas
såväl de valda som länsstyrelsen. Om övriga här ovan omförmälda val
har den, som därvid fört ordet, att underrätta ej mindre de valda än
även ordföranden i taxeringsnämnden.
Till ledamöter i taxeringsnämnden skola väljas inom taxeringsdistriktet
eller, där distrikt utgör del av stad, inom staden bosatta
personer, som kunna anses äga erforderlig sakkunskap i fråga om värdesättning
av fast egendom och noggrann kännedom om fastighetsförhållandena
inom taxeringsdistriktet.
14 §.
1 mom. Fastighetstaxeringsnämnds arbete ledes av ordföranden,
som har att kalla ledamöterna till sammanträden å tid och ort, som av
ordföranden bestämmas. I fastighetstaxeringsnämnden på landet är beredningsnämndens
ordförande föredragande beträffande taxering av fastigheter,
tillhörande hans beredningsdistrikt. I fastighetstaxeringsnämnd
i stad är nämndens ordförande själv föredragande.
Till sitt biträde äger taxeringsnämndsordförande på landet anställa
särskild person att under ordförandens tillsyn föra taxeringsnämndens
29
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
protokoll och längder. I stad ställer magistraten protokolls- och längdförare
till taxeringsnämndens förfogande.
2 mom. Innan fastighetstaxeringsnämnden på landet börjar det
egentliga taxeringsarbetet, skall ordföranden kalla de landstingsvalda
ledamöterna ävensom »amtliga ordförande i beredningsnämnderna i de
till taxeringsdistriktet, hörande beredningsdistrikten till ett förberedande
sammanträde, vid vilket varje beredningsnämndsordförande bar att avgiva
noggrann redogörelse för de värderingsgrunder, efter vilka beredningsnämnden
upprättat sitt förslag till taxering, ävensom för sin egen
uppfattning, huruvida och i vad mån dessa värderingsgrunder kunna
anses överensstämma med resultatet av överläggningarna vid det i 4 §
omförmälda sammanträdet inför länsstyrelsen eller landskamreraren eller
eljest med de priser, som i orten betalts vid fastighetsköp. På grundval av
dessa redogörelser'' skola de vid detta sammanträde närvarande taga under
övervägande och till protokollet anteckna, vilka allmänna jämkningar av beredningsnämndernas
förslag finnas erforderliga för en jämn och likformig
taxering i hela taxeringsdistriktet, med rätt för eu var av de närvarande
och med skyldighet för såväl taxeringsnämndens ordförande som beredningsnämndsordförandena
att låta sin mening till protokollet antecknas,
därest den avvikit från flertalets.
Därefter tager taxeringsarbetet sin början med kommuner, där
beredningsnämndernas förslag vid det förberedande sammanträdet ansetts
i nu berörda avseende tillfredsställande, samt fortgår kommun efter
kommun och fastighet efter fastighet, därvid föredraganden bar att i
varje fall meddela såväl beredningsnämndens förslag som ock sin egen
mening ävensom redogöra för inkomna erinringar och de ändringar,
som beredningsnämnden funnit sig böra föreslå. Taxeringsnämndens
beslut antecknas i därför avsedda kolumner i fastighetslängden.
• 3 mom. Ordförande i taxeringsnämnd i stad har enahanda ålig
ganden
före taxeringsnämndens sammanträde, som i 9 § stadgats för
ordförande i beredningsnämnd på landet.
År stad indelad i två eller flera taxeringsdistrikt och bar länsstyrelsen
icke funnit erforderligt att hålla sådant sammanträde, som i 4
§ sista stycket omförmäles, skall länsstyrelsen uppdraga åt en av taxeringsnämndsordförandena
i staden att före taxeringsarbetets påbörjande
kalla övriga ordförande och ledamöterna till sammanträde för förberedande
överläggningar rörande de allmänna grunder, som böra i stadens
skilda delar komma till tillämpning vid taxeringen; och äger länsstyrelsen,
på framställning av den sammankallande ordföranden, medgiva,
30
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:
att han må till detta sammanträde kalla jämväl andra personer, vilka
på grund av verksamhet eller eljest kunna antagas äga sakkunskap
rörande fastighetsvärdena inom staden.
4 mom. Senast den 15 november 1921 skall i stad, utom Stockholm,
vederbörande tjänsteman, vid bot av tre kronor för varje överskjutande dag,
till taxeringsnämndens ordförande hava avlämnat de i 11 § l:o) a) taxeringsförordningen
omförmälda lagfartsförteckningar ävensom på 1921 års mantalslängd
och i övrigt kända förhållanden grundade fastighetslängder,
upptagande dels samtliga inom taxeringsdistriktet belägna fastigheter, å
vilka taxeringsvärden skola sättas, ävensom fastigheternas ägare eller, i
fall då innehavaren är skattskyldig för fastighet, innehavare, dels ock i
därför avsedda kolumner 1921 års taxeringsvärde å varje fastighet.
5 mom. I fråga om taxering av fastighet med skog har taxeringsnämnd
att iakttaga vad i 10 § är stadgat för beredningsnämnd vid
avgivande av dess förslag till taxeringsvärde; och gälle jämväl vad i
samma paragraf är stadgat om rätt att för taxeringen tillkalla sakkunniga
biträden.
15 §.
Beslut må icke kunna fattas av taxeringsnämnd på landet, med
mindre ordföranden jämte föredraganden eller, där ordföranden själv såsom
beredningsnämndsordförande är föredragande, en av länsstyrelsen utsedd
ledamot ävensom en landstingsvald och en kommunvald ledamot äro tillstädes,
ej heller av taxeringsnämnd i stad, med mindre ordföranden
samt minst två ledamöter äro tillstädes; börande ordinarie ledamot, som
är förhindrad att tillstädeskomma, i sitt ställe kalla sin suppleant och
tillika härom underrätta ordföranden.
Uppstå skiljaktiga meningar ibom nämnden, gälle den mening,
varom de flesta sig förenat, eller, om rösterna utfalla lika, den, som
ordföranden biträder, med rätt för en var ledamot samt med skyldighet
för ordföranden och, i taxeringsnämnd på landet, föredraganden att låta
sin avvikande mening till protokollet antecknas.
16 §.
1 mom. Taxeringsnämndens arbete bör taga sin början på landet
före den 20 januari 1922 och i stad före den 15 december 1921 samt
vara avslutat senast den 15 mars 1922.
2 mom. Före den 1 april 1922 skall taxeringsnämndens ordförande
på landet till häradsskrivaren och i stad till vederbörande tjänsteman
31
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
överlämna fastighetstaxeringslängderna, behörigen summerade, med tillhörande
uppgifter. Berednings- och taxeringsnämndernas protokoll insändas
samtidigt till länsstyrelsen.
3 mom. Efter mottagandet av fastighetstaxeringslängderna åligger
det på landet häradsskrivaren och i stad vederbörande tjänsteman att
genom granskning av längderna efterforska möjligen förelupen missskrivning
eller annan oriktig anteckning och till landBkamreraren framställa
de anmärkningar, vartill granskningen givit anledning.
4 mom. Före den 1 maj 1922 skola fastighetstaxeringslängderna
med sammandrag jämte samtliga tillhörande handlingar insändas till
länsstyrelsen, på landet av häradsskrivaren och i stad genom magistratens
försorg.
5 möm. Avskrifter av fastighetstaxeringslängderna, i vad de angå
varje särskild kommun på landet, skola jämväl före den 1 maj 1922
av häradsskrivaren tillställas vederbörande kommunalstämmas ordförande,
vilken det åligger att utan dröjsmål under viss bestämd och vederbörligen
kungjord tid av fjorton dagar på lämpligt och därvid jämväl tillkännagivet
ställe hålla avskrifterna de skattskyldiga tillhanda. Avskrifterna böra sedermera
av ordföranden förvaras för att, på sätt i 29 § taxeringsförordningen
stadgas, överlämnas till ordföranden i påföljande årets taxeringsnämnd.
I stad skola genom magistratens försorg avskrifter av fastighetstaxeringslängderna
för varje särskilt distrikt i samma ordning hållas de
skattskyldiga till banda samt påföljande år överlämnas till vederbörande
ordförande i det årets taxeringsnämnd.
6 mom. Vad ovan i denna paragraf är stadgat äger icke tillämpning
i Stockholm, skolande därstädes taxeringsnämndens arbete vara
avslutat senast den 15 juni 1922.
17 §•
Skattskyldig, som är missnöjd med taxeringsnämndens beslut, X
vad hans fastighet rörer, så ock vederbörande kommun, municipalsamhälle,
vägstyrelse och landstings förvaltningsutskott, som icke åtnöjes
med taxeringsnämndens beslut, må däri söka ändring hos prövningsnämnden
genom besvär, vilka, skriftligen avfattade, skola, vid påföljd att
besvären eljest icke varda upptagna till prövning, ingivas senast före
klockan 12 på dagen till vederbörande länsstyrelse den 31 maj och
till överståthållarämbetet den 31 augusti 1922.
Finnas i stad två eller flera territoriella församlingar, vilka var för
sig enligt kyrkostämmas beslut av sina medlemmar uttaga särskilda på
32
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
bevillningen grundade avgifter, tillkommer sådan församling samma
besvärsrätt som kommun. Lag samma vare beträffande församling pa
landet eller skoldistrikt, där församlingens eller skoldistriktets område
icke sammanfaller med kommuns område.
18 §.
För varje län tillsättes år 1922 en prövningsnämnd, som bar att
granska fastighetstaxeringarna samt pröva och avgöra anförda besvär
eller framställda anmärkningar i anledning av fastighetstaxeringsnämndernas
beslut. Denna nämnd sammanträder i residensstaden å tid, som
utsättes av länsstyrelsen och bestämmes sålunda, att nämndens arbeten
må vara avslutade i varje län senast den 1 juli 1922.
Besvär och övriga ärenden rörande fastighetstaxeringen i Stockholms
stad handläggas av den prövningsnämnd, som enligt 40 § taxeringsförordningen
skall år 1922 tillsättas.
19 §.
Prövningsnämnd för fastighetstaxering skall bestå av minst tolv,
högst tjugufyra ledamöter, vilka länsstyrelsen utser dels bland dem, som
deltagit i fastighetstaxeringsnämndernas arbeten, dels ock bland personer
inom länet, vilka icke i nämnda arbeten deltagit men genom sin
verksamhet kunna antagas besitta sakkunskap i'' fråga om fastighetsvärdering;
och böra prövningsnämndens ledamöter så utses, att nämnden
kommer att bestå till tre fjärdedelar av ledamöter till lika antal från
var och en av de grupper av taxeringsnämndsledamöter, som tillsatts av
länsstyrelse, landsting och kommuner, och till den återstående fjärdedelen
av ledamöter, som icke deltagit i taxeringsarbetet, samt att inom
nämnden icke saknas tillförlitlig kännedom om fastighetsvärdena i länets
skilda delar.
Enligt samma grunder utser länsstyrelsen suppleanter till antal
motsvarande minst hälften av antalet ordinarie ledamöter i nämnden.
20 §.
Ordförande eller ledamot i beredningsnämnd och taxeringsnämnd ,
samt ledamot i prövningsnämnd må endast den vara, som råder över
sig och sitt gods samt icke blivit ådömd sådan påföljd, som i 2 kap.
33
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
Kungl. Maj ds förslag: Utskottets förslag:
19 § strafflagen sägs. De åtnjuta i och för utövningen av sitt uppdrag
enahanda skydd och säkerhet, som rikets grundlagar tillförsäkra
riksdagsman.
21 §.
Före prövningsnämndens sammanträde skall landskamreraren verkställa
noggrann undersökning av taxeringslängderna ävensom de hq£
berednings- och taxeringsnämnderna förda protokollen samt därefter hos
prövningsnämnden påyrka de åtgärder, som för åstadkommande av en
jämn och likformig fastighetstaxering inom länet erfordras.
Länsstyrelsen äger, där så anses erforderligt, kalla taxeringsnämnds
ordförande eller ledamot eller andra i värdering av skog och fast egendom
i övrigt sakkunniga personer att före och under prövningsnämnds sammanträde
infinna sig för upplysningars meddelande; och må, där så
finnes lämpligt, före sammanträdet prövningsnämndsledamot inkallas
för att med landskamreraren överlägga om fastighetstaxeringen.
22 §.
1 mom. Genom allmän kungörelse, som utfärdas före den 31
augusti 1921, lämnar länsstyrelsen underrättelse om de berednings- och
taxeringsdistrikt, i vilka länet blivit indelat, och om de personer, som
komma att inom distrikten såsom ordförande leda berednings- och
taxeringsnämndernas arbeten, varjämte länsstyrelsen meddelar föreskrift
om det antal ledamöter i de särskilda berednings- och taxeringsnämnderna,
som skall inom varje kommun och av länets landsting väljas,
och om vad i övrigt bör iakttagas vid dessa val. I kungörelsen erinras
vederbörande om skyldigheten att avlämna de uppgifter, som skola
avgivas till ledning för den förestående taxeringen, samt om påföljden
för uraktlåtenhet därutinnan. Tillika meddelas underrättelse såväl om
tid och ställe för uppgifternas avlämnande samt varest uppgiftsblanketter
tillhandahållas som ock därom, att ägare eller skattskyldig innehavare
av fastighet, vilken önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom
åliggande uppgiftsskyldighet och sättet för dess fullgörande, äger att
för sådant ändamål hänvända sig till vederbörande beredningsnämnds
ordförande på landet och taxeringsnämnds ordförande i stad.
2 mom. Omedelbart efter det länsstyrelsen erhållit underrättelse
om landstingets val av ledamöter i taxeringsnämnderna på landet, lämnar
länsstyrelsen genom allmän kungörelse underrättelse om de personer,
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 sand. 31 käft. (Nr 37.) 5
34
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag;
som blivit av landstinget valda och av länsstyrelsen utsedda till ledamöter
i dessa taxeringsnämnder, varjämte länsstyrelsen under hänvisning
till sin förut enligt 1 mom. härovan utfärdade kungörelse ånyo
erinrar kommunerna om de val, som jämlikt 13 § 1 mom. skola företagas.
3 mom. Genom allmän kungörelse, som utfärdas före den 15
april 1922, lämnar länsstyrelsen underrättelse om de personer, som
blivit utsedda till ledamöter och suppleanter i prövningsnämnden, samt
om tid och ställe för nämndens sammanträde. I denna kungörelse erinras
de skattskyldiga om innehållet i 17 §.
Ett exemplar av kungörelsen låter länsstyrelsen tillställas, en var av
prövningsnämndens ledamöter och suppleanter, varjämte genom länsstyrelsens
försorg förteckning över de inkomna besvärsskrifterna med kortfattad
redogörelse för de i besvären gjorda yrkandena bör, så fort ske kan,
översändas till ledamöterna och suppleanterna; dock att sådan förteckning
icke erfordras för Stockholms städs prövningsnämnd.
Möter för ledamot i prövningsnämnd hinder att tillstädeskomma,
bör anmälan därom ofördröjligen göras hos länsstyrelsen, som inkallar
vederbörande suppleant.
23 §.
1 inom. Över prövningsnämndens beslut må besvär anföras hos
kammarrätten av kronans ombud ävensom, i den mån 17 § stadgar,
av vederbörande kommun, församling, skoldistrikt, municipalsamhälle,
vägstyrelse och landstingets förvaltningsutskott.
Skattskyldig må över prövningsnämnds beslut, i vad hans fastighet
rörer, anföra besvär, om han hos prövningsnämnden överklagat
taxeringsnämndens beslut och hans talan ‘därstädes icke bifallits eller
om prövningsnämnden ändrat den av taxeringsnämnden åsätta taxeringen,
utan att sådan ändring av den skattskyldige påyrkats.
Besvären ställas till kammarrätten och skola före klockan tolv på
sista helgfria dagen i december månad 1922, vid påföljd, om den tid
försittes, att besvären icke varda upptagna till prövning, ingivas till
länsstyrelsen i det län, där taxeringen ägt rum; dock må icke den omständigheten,
att besvären i stället för till sistnämnda myndighet ingivits
eller insänts till kammarrätten, utgöra hinder för deras upptagande till
prövning, därest besvären dit inkommit före utgången av den här ovan
stadgade besvärstid. I sådant fall skola besvären av kammarrätten
omedelbart överlämnas till vederbörande länsstyrelse för vidare behandling.
35
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
• 2 mom. Inkomna besvär skola av länsstyrelsen handläggas i
enlighet med föreskrifterna i 49 § 2 mom. taxeringsförordningen.
24 §.
1 mom.. Ersättning åt ordförandena i berednings- och taxeringsnämnderna
samt de av länsstyrelsen förordnade ledamöterna i taxeringsnämnderna,
arvoden för protokolls- och längdföringen hos prövningsnämnden
ävensom gottgörelse för det i samband med taxeringsförrättningarna
lämnade biträde av städernas tjänstemän bestridas av statsmedel.
2 mom. Det åligger länsstyrelsen att senast den 15 maj 1922
till Kungl. Maj:t inkomma med yttrande angående den ersättning,
som för bestyr med taxeringsarbetet anses böra tillkomma en var av de
personer inom länet, vilka enligt bestämmelserna i 1 mom. äro därtill
berättigade; skolande därvid jämväl angivas de grunder, soni varit bestämmande
vid ersättningens beräknande.
Efter prövning av vad sålunda föreslagits bestämmer Kungl. Maj:t,
huru mycket av tillgängliga medel skall ställas till varje prövningsnämnds
förfogande. Sålunda anvisat belopp äger prövningsnämnden
efter förslag av länsstyrelsen fördela emellan de till ersättning berättigade.
Vid ersättningarnas fördelning bör fästas avseende på den för de
särskilda uppdragens utförande erforderliga skicklighet, tid och arbete.
3 mom. Till gäldande av förut icke omförmälda, av prövningsnämnds
arbeten föranledda utgifter, såsom ersättning för biträde åt kronans
ombud vid förberedande göromål, nödiga tryckningskostnader samt
gottgörelse för uppassning hos prövningsnämnden, äger varje prövningsnämnd
efter förslag av länsstyrelsen använda erforderligt belopp.
4 mom. Angående de av prövningsnämnden enligt 2 och 3 mom.
beviljade beloppen och dessas ''fördelning bör länsstyrelsen avlåta särskilt
utdrag av nämndens protokoll, varefter beloppen i vanlig ordning utbetalas
och med bifogande av protokollsutdraget i kronoräkenskaperna
redovisas.
5 mom. Av kommun valda ledamöter i berednings- och taxerings--nämnd äga, därest sådant beslutas av vederbörande kommunalstämma
eller, där kommunalfullmäktige finnas, av dessa eller i stad av stadsfullmäktige
eller, där stadsfullmäktige ej finnas, av allmän rådstuga, att
av kommunens medel åtnjuta dels traktamentsersättning under såväl
sammanträdes- som resedagar med högst tio kronor om dagen, dels
36
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
ock, då de icke äro bosatta å den ort, där nämnden sammanträder,
samt då skjuts, järnväg eller ångfartyg för resa till och från sammanträdesorten
verkligen begagnats, resekostnadsersättning med högst lega
för skjuts efter en häst eller för båtskjuts eller utgift för andra klass
å järnväg eller för salongsplats å ångfartyg.
De av landstinget utsedda leda- De av landstinget utsedda ledamöterna
i taxeringsnämnd äga för möterna i taxeringsnämnd äga för
sin inställelse vid taxeringsnämndens
sammanträden och det i 4 §
omförmälda sammanträde inför läns
-
sin inställelse vid taxeringsnämndens
sammanträden och det i 4 §
omförmälda sammanträde inför läns
-
styrelsen åtnjuta ersättning av lands- styrelsen åtnjuta ersättning av landstingets
medel efter de grunder, som tingets medel efter de i föregående
gälla för ersättning till landstings- stycke angivna grunder, dock att
mån för inställelse vid landstings traktamentsersättning en, om landssammanträde.
tinget så beslutar, må utgå med
. högst 15 kronor om dagen.
6 mom. Ledamöterna i prövningsnämnd, sakkunnigt biträde hos
berednings1, taxerings- eller prövningsnämnd, de av länsstyrelsen eller
efter länsstyrelsens bemyndigande till de i 4 och 14 §§ omförmälda
sammanträden särskilt inkallade personer samt de ordförande i beredningsnämnd
och ordförande eller ledamöter i taxeringsnämnd, som på
länsstyrel|pns kallelse inställt sig antingen till sådant sammanträde,
som i 4 § omförmäles, eller före eller under prövningsnämndens sammanträde
för upplysningars meddelande, äga åtnjuta, om de äro bosatta å
annan ort än sammanträdesorten, traktamentsersättning under såväl sammanträdes-
som resedagar med nitton kronor om dagen och övrig ersättning
för resekostnaderna enligt fjärde klassen av gällande resereglemente
samt, om de äro bosatta å sammanträdesorten, traktamentsersättning
med femton kronor om dagen. Ersättning efter ovannämnda grunder
tillkommer jämväl ledamot i prövningsnämnd, som efter kallelse av ordföranden
inställt sig för att deltaga i protokollsjustering.
Om sakkunnig för sitt biträde åt beskattningsnämnd måst verkställa
mera omfattande utredning eller undersökning, ankomme på länsstyrelsen
att bestämma den särskilda gottgörelse, som härför må till
honom utgå.
7 mom. Häradsskrivare äger att för de avskrifter av taxeringslängderna,
som det enligt 16 § 5 mom. åligger dem att avlämna, undfå
ersättning med en krona arket.
37
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
Kungl. Maj ds förslag: Utskottets förslag:
8 mom. Till den, vilken i anledning av landskamrerare beviljad
ledighet i och för granskning av fastighetstaxeringen förordnats att
landskamrerares övriga göromål förrätta, skall utgå gottgörelse, motsvarande
landskamrerares tjänstgöringspenningar.
9 mom. De belopp, som utgå enligt 6, 7 och 8 mom., böra, utan
sammanblandning med de i föregående moment omförmälda taxeringskostnaderna,
utbetalas av länsstyrelsen efter granskning av därå ingivna
rekvisitioner.
25 §.
Vad i denna förordning stadgats om länsstyrelse gälle i tillämpliga
delar, vad beträffar Stockholms stad, överståthållarämbetet.
26 §.
Bestämmelserna i 9 §, 15 § 1 mom. tredje stycket samt 3 och 4
mom., 17 §, 28 § första och andra styckena, 30 § första stycket, 31 §
1 mom. d), g), 1) och n), 32 §, 34 och 35 §§, 37 §, 42 § andra och
tredje styckena, 43 och 44 §§, 46 §, 47 § 1 mom. första stycket, 2 mom.
första stycket och 3 mom., 50 §, 52 §, 55, 56, 57 och 58 §§, 59 §
1 och 2 mom. samt 60, 61 och 62 §§ taxerings förordningen skola i
tillämpliga delar lända till efterrättelse med iakttagande, att vad i 28 §
första stycket, 30 §, 31 § 1 mom. d), g), 1) och n), 34 och 35 §§ samt
37 § sägs om taxeringsnämnd skall gälla även i fråga om beredningsnämnd.
Formulär 1.
(Intaget såsom bilaga till detta
betänkande).
Formulär 1.
Lika med Kungl. Maj:ts förslag
med följande ändringar:
Denna blankett användes--
— — — — 15 september 1921.
Med fastighet menas här taxeringsenhet,
d. v. s. fastighet, fastighetsdel
eller i sambruk nyttjat komplex
av fastigheter, som skall för
sig själv taxeras. Därest taxeringsenhet
består av flera kamerala enheter,
må ägaren eller arrendator
38
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
Kungl. Maj:ts förslag:
Utskottets förslag:
av sådan kameral enhet i deklarationen
påfordra, att det angives,
huru stor del av taxeringsvärdet
som belöper på varje kameral enhet.
Försummelse--infordrande.
Lägenhet, torp, stadsäga.
Fastighetens areal efter nuvarande
brukningsförhållanden:
övrig areal (berg, sjöar — —
o. d.).
dels ock B) förklara, att motionerna
I: 203 av herr Johansson i Kälkebo,
I: 204 av herrar Ivar Pettersson och Tjällgren,
II: 304. av herr Ericsson i Arboga,
II: 306 av herr Magnusson i Skövde m. fl. samt
II: 307 av herr Jonsson i Risinge m. fl.,
i den mån de icke blivit av utskottet beaktade, icke
måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Formulär 2.
(Intaget såsom bilaga till detta
betänkande).
'' Formulär 2.
Lika med Kungl. Maj:ts förslag.
Stockholm den 10 maj 1921.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
Formulär 1.
Blanketten ifylles så noggrant som möjligt, och
bör, om viss uppgift ej kan lämnas, anledningen
därtill angivas.
Bilaga.
Denna blankett användes endast lör jordbruksfastighet.
För varje fastighet lämnas särskild uppgift, vilken skall
vara till vederbörande avlämnad senast den 15 september 1921.
Försummelse att avlämna uppgift kan medföra skyldighet
för den skattskyldige att erlägga fem kronor för uppgiftens
infordrande.
UPPGIFT till ledning vid taxering av jordbruksfastighet
för år 1922.
Ägares eller skattskyldig innehavares för- och tillnamn:
Fastighetens beteckning:
Län:...........................................................................................................................................................................
Socken, köping, stad: ............................. ...................................................................................
Hemmans namn och nr: ,..... ..................................................''............................................
Lägenhet, torp. stadsäga: .................................................................................................................
Markens areal efter nuvarande brukningsförhållanden:
Åker (1 tunnland motsvarar närmast V2 hektar) ........................ tunnland eller
Tomt- och trädgårdsmark.............................................. » »
Ängsmark .............................................................................. » »
Odlingsmark1 » »
Betesmark (skoglös) ............................... » »
Produktiv skogsmark, däri inbegripen skogbeväxt hagmark ......... » »
Övrig mark (berg, sjöar och vattendrag, vägar, mossar, kärr eller
annan till skogsbörd icke tjänlig mark o. d.) ................................. » »
hektar
»
»
Summa .................. tunnland ......... eller hektar
Byggnaderna: Brandförsäkringsvärde: å mangårdsbyggnader2 ........................... .................... kr.
å driftsbyggnader.......................................................... »
Särskilda upplysningar angående byggnadernas ungefärliga ålder samt beskaffenhet med hänsyn
till byggnadsmaterial: ..................................................................................................................... ..........................................................
Köpeskilling vid senaste förvärv år : kr. .......................................
Har i köpeskillingen ingått ersättning för annat än fastigheten och i sådant fall med vilket
belopp? ..............................................................................................................................................................................................................................................
Har i köpeavtalet bestämts särskilt köpeskillingsbelopp för skogen och i sådant fall huru stort?
Har skogen köpts genom särskilt köpeavtal och i sådant fall för vilken köpeskilling?
1 Avser huvudsakligen förhållandena i Norrland.
2 Hit räknas bostadsbyggnad för ägare eller brukare med tillhörande s. k. ekonomibyggnader ävensom byggnader för ägarens eller
brukarens bekvämlighet och trevnad. Bostadsbyggnader för personal vid jordbruket eller skogsbruket hänföras däremot till driftsbyggnader.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 sand. 31 höft. (Nr 37.)
Till egendomen hörande särskilda förmåner (såsom vattenfall, torvmosse, stenbrott, grus- eller lertäkter,
lastageplats, fiske m. m.): ...................................................................................................
Kreatursbesättning i medeltal: hästar; .......................... nötkreatur; får och getter.
Anses fastigheten kunna föda större antal kreatur än det här uppgivna? I sådant fall huru många?
...................%...............................................................................................................................I.................................................................................................................•.....-......
Arrenden, hyror och andra avgälder: ..................................
Angående fastighetens skog lämnas svar å följande frågor:
Vilken är den närmaste avsättningsorten för virke (flottled, järnvägsstation, större samhälle, stad eller
dylik ort)? ..................................................................................................................................................
Huru lång är den genomsnittliga körvägen för virke till avsättningsorten?
Äro skogsmark och skogstillgång å fastigheten bättre eller sämre än vad som på orten vanligast förekommer
och i vilka avseenden?
Finnes skogshushållningsplan upprättad?
Vilket år upprättades den?
Huru stor är den däri beräknade årsavkastningen i kubikmeter?
Anm. Den fastighetsägare, som till ledning för skogstaxeringen vill lämna andra uppgifter än de här ovan angivna,
torde kunna här nedan under “särskilda upplysningar" uppgiva markens fördelning på olika boniteter och
åldersklasser, virkesförrådets fördelning på mogenhets- eller åldersklasser, årliga tillväxtens storlek, virkestillgångar
per hektar skogsmark, genomsnittliga virkespris, drivnings- och flottningskostnader m. m.
Särskilda upplysningar:1
Att jag efter bästa förstånd sanningsenligt lämnat förestående uppgifter, försäkras.
den
1921.
Adress:
1 Här kan den skattskyldige, om han så vill, även uppgiva det värde, vartill fastigheten enligt hans mening bör taxeras.
Beredningsnämndens beräkning:
I. Fastighetens jordbruksvärde:
hektar åker ..........................................................
» » ...........................................................
> » ..........................................................
» ängsmark ...............................................
» » .................................................
» odlingsmark ...».........................................
» betesmark (skoglös)..................................
Produktiv skogsmarks värde enligt beräkning här nedan
Övrig mark värderas till .......................................................
Bete å skogen värderas till....................................................
Särskilda förmåners värde ....................................................
ä kr. .......................... kr.
å » »
å » »
å » »
å » ......................... »
å » .......................... »
å » .................... »
»
Summa kr.
Beräkning av skogsmarkens värde
Virkesavkastningens rotvärde per kubikmeter ......... kr.
Skogsmarkens bonitetssiffra ......................................... » ..........................
Markvärdet per hektar enligt hjälptabellen............... kr.
Markvärdet å hela arealen .................................... hektar ..........................
utgör alltså .................................................................... kr. .........._...............
vilket sistnämnda belopp skall ingå i jordbruksvärdet här ovan.
II. Fastighetens skogsvärde:
Virkesvärdet vid normal skogstillgång utgör enligt hjälptabellen per hektar ............... kr.
Beräknade siffran för den relativa skogstillgången
Alltså värdet å skogstillgången per hektar ........................................................................... kr.
För skogsmarkens hela areal ........................................................................................... hektar
utgör skogsvärdet följaktligen ................................................................................................ kr.
III. Fastighetens tomt- och industrivärde ........................................................ kr.
Nämndens beslut:
Jordbruksvärde............................................................................................................................ kr.
Skogsvärde ...........................................................................................................;...................... »
Tomt- och industrivärde ......................................................................................................... »
Summa kr.
1003. Uaac Mar etta* Boktr.-A.-B. Stlilm 1921.
I
t
*■'' ''<5'' * • • t
I
''
i;
Formulär 2.
Bilaga.
Denna blankett användes endast för »annan fastighet».
För varje fastighet lämnas särskild uppgift, vilken skall vara
till vederbörande avlämnad senast den 15 september 1921.
Försummelse att avlämna uppgift kan medföra skyldighet
för den skattskyldige att erlägga fem kronor för uppgiftens
infordrande.
UPPGIFT till ledning vid taxering av “annan fastighet**
för år 1922.
Ägares eller skattskyldig innehavares för och tillnamn;.........................................''.
Blanketten ifylles så noggrant som möjligt, och
bör, om viss uppgift ej kan lämnas, anledningen
därtill angivas.
Län: ..............................................
Socken, köping:
Hemmans namn och nr
Lägenhet:....................................
Markens areal: kvadratmeter (eller annan ytenhet, som kan noggrant uppgivas)
Fastighetens användning (såsom till bostad uteslutande för ägaren, för uthyrning eller för industriellt eller
annat affärsändamål):.................................................................................................................................................................................................................................
Fastighetens beteckning:
................. Stad:........................................... Rote:...
Församling i stad: ...........................,
.................................... Kvarter:............................................................................. Nr:
Adressnummer:
Byggnadernas antal, ålder samt beskaffenhet med avseende å byggnadsmaterial:
Finnes i fastigheten inledd elektrisk belysning?
» » » gasledning?..............................................................................................................................................................................
> » » vatten- och avloppsledning? ...................................................................................................................................
» » » centralvärmeledning? . vv........................................................................;......................,................................................
Vilka övriga bekvämligheter finnas?
Brandförsäkringsvärde: (För industrifastighet uppgives brandförsäkringsvärde särskilt för byggnader och
särskilt för fasta maskiner och fasta inventarier.)
I vilken brandförsäkringsanstalt äro byggnaderna försäkrade?
Köpeskilling vid senaste förvärv år : kr. ........
Har fastigheten efter förvärvet varit föremål för ny- eller ombyggnad eller annan dylik förändring och
i sådant fall i vilket avseende?
Från den 1 oktober 1921 avtalade hyror'' och därmed jämförliga inkomster, däri inbegripet hyresvärdet av
outhyrda eller hyresfritt upplåtna lägenheter till ägaren eller annan: kr....................................enligt specifikation å
omstående sida.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 samt. 31 höft. (Nr 37.)
Finnes å fastigheten park- eller trädgårdsanläggning och i sådant fall huru beskaffad?
Specifikation å hy resa vkastningen:
Lägenhetsinnehavarens namn |
Verklig, resp. beräknad, årlig hyra för uthyrda, outhyrda eller av äga-ren själv eller annan hyresfritt |
Antal |
Anteckningar |
||||||
Hyra (er-sättning |
Tillägg för cen- tral- värme |
Tillägg för varm- vatten |
Summa |
Boningsrum |
Kök |
Badrum |
Lokaler för affärsändamål |
||
.............. |
|||||||||
- |
. |
||||||||
...................................................................................................... |
|||||||||
.......... |
|||||||||
Särskilda upplysningar:1
Att jag efter bästa förstånd sanningsenligt lämnat förestående uppgifter, försäkras
den
1921.
Adress:
Nämndens beslut:
Markvärde ....................................................................................................................................................................................... kr.
Byggnadsvärde.................................................................................................................................................................................... »
Parkvärde.............................................................................................................................................................-.............................. »
Summa kr. ...........................................
1 Här kan den skattskyldige, om''han sä önskar, även uppgiva det värde, vartill fastigheten enligt hans mening bör taxeras.
4004. Sthlin 1921, Isaac Marcus’ Boktr.-A.-B.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
39
Reservationer:
vid 7 §:
av herr Olsson i Kullenbergstorp,
vilken hemställt, att paragrafen bort i utskottets förslag hava följande
lydelse:
»Val av ledamöter och suppleanter i beredningsnämnden skall
förrättas före den 15 oktober 1921. Kommun äger rätt att samtidigt
bland de sålunda utsedda ledamöterna välja en eller, där kommun omfattar
flera beredningsdistrikt, en för varje distrikt att på kommunens
bekostnad deltaga i det i 4 § omförmälda sammanträde. Den som vid
valförrättningen fört ordet skall omedelbart om valet underrätta ej mindre
de valda än även ordföranden i beredningsnämnden samt länsstyrelsen.
Besvär över dylikt val må anföras hos länsstyrelsen senast före
klockan 12 å femtonde dagen efter valets förrättande eller, om då är
helgdag, å nästa söckendag därefter; och gälle i övrigt om vals överklagande
i tillämpliga delar vad i kommunalförfattningarna är stadgat
angående besvär emot kommunala myndigheters beslut.
Över länsstyrelsens beslut må klagan icke föras.»;
vid 10 §:
av herrar friherre Fleming, Antonsson, Wohlin, Åhlmans Olof Olsson,
Jonsson i Hökhult, Olsson i Kullenbergstorp, Olsson i Ramsta, Kant och
Brännström,
vilka ansett, att det stycke, som börjar med orden »Härefter
åligger det nämnden . . .» och slutar med orden »i fastighetslängden
följes» bort i utskottets förslag hava följande lydelse:
»Härefter åligger det nämnden att föreslå och uti härför avsedda
kolumner i fastighetslängden införa det eller de värden, nämnden anser
varje fastighet i distriktet böra åsättas.»;
vid 12 §:
av herr Åhlmans Olof Olsson,
vilken hemställt att paragrafen bort i utskottets förslag hava följande
lydelse:
40 Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
»Fastighetstaxeringen på landet och i stad verkställes av särskilda
taxeringsnämnder, en var inom dess distrikt. Fastighetstaxeringsnämnd
skall bestå av ordförande samt på landet sju och i stad fem ledamöter.
Länsstyrelsen har att indela länet i fastighetstaxeringsdistrikt,
vilka böra givas den omfattning, som för taxeringsarbetets behöriga
gång inom därtill anslagen tid anses lämpligt.
Varje stad bör i allmänhet utgöra ett taxeringsdistrikt; länsstyrelsen
dock obetaget att, där sådant anses nödigt, uppdela stad i två
eller flera distrikt.»;
vid 13 §:
av herr Åhlmans Olof Olsson,
vilken hemställt, att paragrafen bort i utskottets förslag hava
följande lydelse:
»1 mom. Ordförande i fastighetstaxeringsnämnd förordnas av länsstyrelsen.
2 mom. Utav de sju ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnd på
landet skall en utses av länsstyrelsen, två väljas av länets landsting
och tre av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige finnas, av
dessa samt en • utgöras av vederbörande beredningsnämndsordförande
eller, om han förordnats att vara ordförande i nämnden, en ledamot,
som länsstyrelsen utser i hans ställe. De tre förstnämnda ledamöterna
skola tjänstgöra i hela taxeringsdistriktet och de fyra sistnämnda allenast
då fråga är om taxering av fastighet inom kommun, av vilken de valts,
eller, vad angår beredningsnämndsordförande eller i hans ställe utsedd
ledamot, inom kommun, tillhörande ordförandens beredningsdistrikt.
Kommunernas val av ledamöter skola förrättas i december 1921,
börande därvid tillses, att minst en av de valda tjänstgjort i beredningsnämnden
inom kommunen.
3 mom. Av de fem ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnd i
stad skall en utses av länsstyrelsen och fyra väljas av stadsfullmäktige
eller, där stadsfullmäktige icke finnas, av allmän rådstuga, och skall
dylikt val förrättas i september 1921.
4 mom. Vid samma tillfälle, som val av ledamöter i taxeringsnämnden
sker, skall i enahanda ordning väljas suppleant för en var
av dem.
Om utgången av val, som förrättats av landstinget, underrättas
såväl de valda som länsstyrelsen. Om övriga bär ovan om förmälda val
har den, som därvid fört ordet, att underrätta ej mindre de valda än
även ordföranden i taxeringsnämnden.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37. 41
Till ledamöter i taxeringsnämnden skola väljas inom taxeringsdistriktet
eller, där distrikt utgör del av stad, inom staden bosatta
personer, som kunna anses äga erforderlig sakkunskap i fråga om värdesättning
av fäst egendom och noggrann kännedom om fastighetsförhållandena
inom taxeringsdistriktet.»;
vid 19 §:
av herr Jonsson i Hökhult,
vilken hemställt, att efter orden »ledamöter så utses, att» måtte
inskjutas orden »minst halva antalet äro ägare eller innehavare av jordbruksfastighet
och att».
Bihang till riksdagens ''protokoll 1921. 7 sand. 31 käft. (Nr 37.)
6