Bevillningsutskottets memorial Nr 24.
I
Nr 24.
Ankom till riksdagens kansli den 15 april 1921 kl. 12 in.
Bevillningsutskottets memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga
beslut rörande utskottets betänkande nr 13, i anledning
av väckt motion om utredning rörande brännvinsförsäljningsbolagens
befriande från kommunal skattskyldighet
för inkomst.
Närvarande: herrar Röing, frih. Fleming*, Antonsson, Sandler*, Wijk, Gustaf Nilsson, ihlmans
Olof Olsson, Rosén, Eriksson i Grängesberg, Jonsson i Hökhult, Olsson i Kullenbergstorp,
Olsson i Ramsta, Rune®, Johansson i Sölvedal®, A. Björkman, Sköld,
Kant*, Uddenberg, Lövgren i Nyborg och Brännström.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
I betänkande nr 13, i anledning av eu inom första kammaren av herr
Carl Gustaf Ekman m. fl. väckt motion, nr 138, om utredning rörande
bränn vinsförsäljningsbolagens befriande från kommunal skattskyldighet
för inkomst, hade bevillningsutskottet hemställt, att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville i samband med
den blivande utredningen av kommunalskattefrågan i dess helhet låta
verkställa undersökning angående möjligheten att från kommunal skattskyldighet
för inkomst befria bolag, som enligt bestämmelserna i 17, 18
och 19 §§ i förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker
uteslutande hade till ändamål att idka handel med rusdrycker, samt för
riksdagen framlägga det förslag, som kunde av undersökningen föranledas.
Vid betänkandet fanns fogad, bland annat, en reservation av herr
Sandler m. fl., vilka yrkat, att riksdagen i skrivelse till Kung!. Maj:t
måtte anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning och snarast
möjligt framlägga förslag om att bolag, som enligt bestämmelserna i 17, 18
Bihang titt riksdagens protokoll 1921. 7 samt. SO höft. (Nr 24.J 1
Utskottet,
2 Bevillningsutskottets memorial Nr 24.
och 19 §§ i kungl. förordningen av den 14 juni 1917 uteslutande hade till
ändamål att idka handel med rusdrycker, måtte befrias från kommunal
skattskyldighet.
Enligt utskottet tillhandakomma protokollsutdrag hava kamrarna
vid behandlingen av nämnda betänkande fattat skiljaktiga beslut, i det att
första kammaren bifallit utskottets hemställan, men andra kammaren bifallit .
den av herr Sandler m. fl. avgivna, vid betänkandet fogade reservationen.
Mellan kamrarnas sålunda fattade beslut föreligga olikheter huvudsakligen
i två hänseenden. Dels har första kammaren uttalat, att den
ifrågasatta undersökningen borde företagas i samband med utredningen
av kommunalskattefrågan i dess helhet, under det att andra kammaren,
då den velat hava förslag i ämnet framlagt »snarast möjligt», därmed
även uttryckt, att den önskat en fristående utredning i här ifrågavarande
ämne. Dels har andra kammaren principiellt fattat ståndpunkt i frågan
och begärt, att efter utredning förslag måtte framläggas om att bolagen
erhölle befrielse från kommunal skattskyldighet, under det att första kammaren,
då den velat att undersökningen skulle gälla »möjligheten» att
befria bolagen från ifrågavarande skattskyldighet, därmed givit uttryck åt
uppfattningen, att frågan borde utredas, innan riksdagen bunde sig genom
något principiellt uttalande.
Bevillningsutskottet har nu att, jämlikt § 63 riksdagsordningen, söka
att sammanjämka de olika meningarna.
Den lämnade redogörelsen för de huvudsakliga skiljaktigheterna giver
vid handen, att dessa äro ganska väsentliga. Då kamrarna emellertid varit
ense om att begära utredning i det ämne, som i motionen beröres, samt
framläggande av det förslag, som kunde av utredningen föranledas, så
torde sammanjämkning kunna vinnas genom en sådan avtattning av eu
framställning härom, som icke upptager någon av de delar av kamrarnas
olika beslut, i vilka enligt vad ovan påvisats skiljaktigheter föreligga. 1
enlighet härmed skulle första kammaren avstå från att påyrka undersökningens
företagande i samband med utredningen av kommunalbeskattningsfrågan,
mot det att andra kammaren frånträdde den mening, som
funnit uttryck i anhållan, att utredningen måtte verkställas »snarast , möjligt».
Vidare skulle andra kammaren frångå sin uttryckliga begäran om
förslag, som innefattade bolagens befrielse från ifrågavarande skattskyldighet,
mot det att första kammaren icke vidhölle betonandet av att »möjligheten»
av förslagets genomförande borde undersökas.
Bevillningsutskottets memorial. Nr 24.
3
En olikhet mellan de båda besluten, som sannolikt icke vant avsedd
att bilda någon skillnad i sak, föreligger däruti, att den ifrågasatta utredningen
åsyftar enligt första kammarens beslut bolagens befrielse från »kommunal
skattskyldighet för inkomst» men enligt andra kammarens beslut
befrielse från »kommunal skattskyldighet». Anledningen varför begränsningen
till skattskyldighet för inkomst intagits i det förslag, som vunnit
första kammarehs bifall, har, såsom i utskottets betänkande antytts, varit
den, att utskottet uppfattat motionens syfte vara, i likhet med 1916 års
motioner i ämnet, på angivna sätt begränsat. 1 själva verket torde båda
kamrarna hava avsett endast inkomst av bolagens rusdrycksförsäljningsrörelse.
Med den avfattning, som utskottet i överensstämmelse med vad
ovan uttalats går att föreslå, torde det icke vara erforderligt att i skrivelsen
uttryckligt angiva, att endast sådan inkomst avses.
I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, vardera kammaren med ändring
av sitt med anledning av utskottets betänkande nr 13
fattade beslut, måtte besluta att i skrivelse till Kung!.
Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa
utredning av frågan, i vilken utsträckning och under
vilka former bolag, som enligt bestämmelserna i 17, 18
och 19 §§ i förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning
av rusdrycker uteslutande hava till ändamål
/ att idka handel med rusdrycker, må kunna befrias från
kommunal skattskyldighet, samt för riksdagen framlägga
det förslag, som kan av utredningen föranledas.
Stockholm den 15 april 1921.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
4
Bevillningsutskottets memorial Nr 24.
Reservationer:
av herrar friherre Fleming och Antonsson; samt
av herr Kant, som ansett, att utskottet bort finna, att kamrarnas
beslut i föreliggande fråga varit av den olika innebörd, att de skiljaktiga
meningarna icke kunnat sammanjämkas, samt att utskottet fördenskull
bort för riksdagen anmäla, att frågan, enligt utskottets mening, för denna
riksdag förfallit.
Victor Pettersons Bokindustri A.-B., Stockholm .1921.