Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
1
Nr 23.
Ankom till riksdagens kansli den 11 april 1921 kl. l/s 2 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner
om förhöjda tullsatser för vissa animaliska jordbruksprodukter
m. m.
(l:a avd.)
Närvarande: herrar Röing, Antonsson, Wohlin, Gustaf Nilsson, K. A. Nilson, Orne,
Rosén, Eriksson i Grängesberg, Jonsson i Hökhult, Månsson i Hagaström,
Jönsson i Boa, Olsson i Kullenbergstorp, Bärg, Johansson i
Kullersta, Boman, Björnsson, friherre Barnekow, Grevesmuhl, Jönsson
i Fridhill och Bengtsson i Kullen.
Till bevillningsutskottet hava hänvisats en del motioner, vilka avse
förhöjda tullsatser för vissa animaliska jordbruksprodukter.
Sålunda har i en inom andra kammaren väckt motion, nr 188, herr
Andersson i Storegården m. fl. hemställt, att riksdagen måtte besluta »att
höja den nu enligt tulltaxan nr 50 gällande tullsatsen å hästar »andra
slag» med 100 kronor pr st. till 150 kronor pr st.».
Vidare har i likalydande motioner, nr 118 i första kammaren av
herr Elisson m. fl. och nr 182 i andra kammaren av herr P. 8. Hedlund
i Östersund m. fl., hemställts, att riksdagen måtte besluta, »att tullsatserna
för följande produkter skola utgå med här angivna belopp, nämligen:
Tulltaxenummer. Artikel. Tullsats.
51......................................................... Levande djur:
nötkreatur 1 st. 30 kr.
53......................................................... levande djur:
svin 1 kg. 30 öre
55 ......................................................... fläsk: rökt 1 » 54 »
56 ......................................................... fläsk: andra slag 1 » 36 »
57 ........................................................ ister 1 » 45 »
59........................................................ kött: andra slag etc. 1 » 21 »
137 ......................................................... ost, alla slag 1 » 60 »
138 ..................................................... smör: naturligt 1 » 1 kr.
och 25 öre.»
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 samt. 19 höft. (Nr 23.) 1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
Slutligen har i ävenledes likalydande motioner, nr 56 i första
kammaren av herr Sederholm m. fl. och nr 190 i andra kammaren av
herr Jönsson i Fridhill m. fl., hemställts, att riksdagen måtte besluta, »att
vid införsel till riket av fläsk, ister och smör skall utgå tull:
» smör naturligt..................................................... 1 » 1 kr. 25 ».»
Bevillningsutskottet har i avgivet betänkande i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående ändring i gällande bestämmelser om glidande
tullsatser för vissa slag av spannmål m. m. ävensom i ämnet väckta
motioner behandlat, bland andra, en av herr Lindman m. fl. i andra
kammaren väckt motion nr 180, däri motionärerna, efter att hava föreslagit
vissa ändringar i gällande glidande tullsatser för spannmål, hem
-
satt riksdagen ville beträffande jordbrukets övriga varuslag besluta
sådana provisoriska tilläggstullar, som med hänsyn till föreliggande omständigheter
kunna befinnas nödiga och nyttiga, ävensom att riksdagen
ville för sin del besluta, att ifrågavarande provisoriska tilläggstullar
skola tillämpas redan under innevarande år från den tidpunkt Kungl.
Maj:t bestämmer».
I nämnda betänkande har utskottet förklarat sig vilja i annat
sammanhang yttra sig i anledning av nu återgivna hemställan.
Samtliga ovan omförmälda motioner jämte sistnämnda yrkande
har utskottet ansett lämpligt att behandla i ett betänkande, i vilket
utskottet därjämte yttrar sig i anledning av en likaledes till utskottet
remitterad motion om förhöjning av tullen å färska päron och äpplen.
I sistnämnda motion, nr 105 i andra kammaren, har herr Larsson
i Jonsjö hemställt, »att riksdagen behagade besluta, att tullsatsen å
färska päron, stat. nr 107 D och färska äpplen, stat. nr 107 E under
tiden 1 augusti—1 februari finge utgå med trettio (30) öre per kg.» I
motionens syfte hava åtskilliga av kammarens ledamöter instämt,
för fläsk: rökt ......................
andra slag ..........
» ister ..................................
... 1 kg.
... 1 »
... 1 »
40 öre
30 »
35 »
ställt,
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
Nu gällande tullsatser å de i motionerna upptagna varuslagen
framgå av följande sammanställning:
Nr i tulltaxan -
u s 1
Tullsats |
|
1 st. |
50: — |
1 st. |
10:- |
1 kg. |
—: io |
1 kg. |
—: 18 |
1 kg. |
—: 12 |
1 kg. |
—: 15 |
1 kg. |
—: 07 |
1 kg. |
—: io |
1 kg. |
—: 20 |
1 kg. |
—: 20 |
50
51
53
55
56
57
59
107
1 OH
138
Levande djur:
hästar:
andra slag.........................................................''.............
nötkreatur ...........................................................................
svin........................................................................................
Fläsk:
rökt.......................................................................................
andra slag............................................................................
Ister .......................................................................................
Kött:
andra slag etc.....................................................................
Frukter (av träd) och bär:
färska eller enbart kokade, även krossade eller på
annat sätt sönderdelade:
andra slag, ej särskilt nämnda ................................
Ost, alla slag..........................................................................
Smör:
naturligt................................................................................
Utskottet har låtit utarbeta de i bilagorna A och B vid detta
betänkande införda sammanställningar över importen och exporten av
ifrågavarande varuslag under tiden 1871—1920.
Utskottet har jämväl införskaffat från kommerskollegium och
generaltullstyrelsen i bilagorna C och B intagna uppgifter rörande importen
och exporten per månad under tiden 1 januari 1920—28 februari
1921 av samma varuslag.
Vidare har Sveriges allmänna lantbrukssällskap på begäran ställt
till utskottets förfogande en del prisuppgifter å vissa av ifrågavarande
varuslag. Sålunda hava beträffande priserna å hästar meddelats några
summariska uppgifter, som återgivas i bilaga E. I fråga om nötkreatur,
svin, nötkött, fläsk, ost och smör hava lämnats veckonoteringar, av vilka
såsom bilaga F vidfogas ett sammandrag, omfattande, beträffande nötkreatur,
svin, nötkött och fläsk, medeltalen från offentliga marknader i
Stockholm, Malmö och Göteborg för den första veckan i varje kvartal
under år 1920 samt vissa veckomedeltal från samma marknader för de
första månaderna år 1921 ävensom, beträffande smör, producentnoteringar
i Malmö och, beträffande ost, engrosnoteringar vid Stockholms saluhall
vid samma tider.
utskottet.
Nuvarande
tullsatser.
Statistik.
Motionerna
11:188,1:118
och 11:182
samt 1:56
och IT. 190.
Ang. varaktiga
tullförhöjningar.
Utskottets
yttrande.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
Utskottet upptager först till behandling ovan förstnämnda fem motioner,
avseende tullförhöjningar å vissa animaliska produkter.
Uti de i sistnämnda motioner anförda motiverna, beträffande
vilkas detaljer utskottet torde få hänvisa till motionerna, åberopa motionärerna
den ökning av importen och den minskning av exporten
samt de prisfall beträffande ifrågakomna varuslag, vilka, enligt vad
tabellerna också utvisa, förekommit. Orsaken till dessa för lantbruket
bekymmersamma förhållanden söka motionärerna dels däri, att det inhemska
lantbruket har högre produktionskostnader än konkurrerande
utländskt jordbruk, dels ock i den svenska kronans höga kursvärde i
jämförelse med vissa andra länders valutor. De tull förhöjningar, som
sålunda ifrågasättas för vissa av lantbrukets produkter, äro nu avsedda
att bereda jordbruksnäringen ett skydd under antydda exceptionella förhållanden.
Den i motionerna nr 118 i första kammaren och nr 182 i andra
kammaren intagna motiveringen innehåller ett uttalande därom, att
motionärerna med sina yrkanden »avse tull förhöjningar för en viss
period framåt i tiden, men icke velat föregripa den utredning om vårt
lands tullpolitik, som för närvarande bedrives av tull- och traktatkommitténs
tullavdelning». I de övriga motioner, om vilka nu är fråga,
förekomma inga liknande uttalanden. Det vill dock av den nyss lämnade
sammanfattningen av de anförda skälen synas, som om jämväl sistnämnda
motioner avsåge endast tillfälliga, efter det nuvarande läget avpassade
ändringar i tulltaxan. Emellertid innehåller ingen av dessa
motioner i sin hemställan förslag om någon tidsbegränsning av de
begärda tullförhöjningarna. Vid nu angivna förhållanden och då enligt
utskottets mening bedömandet av förslagen bör ske ur helt olika synpunkter,
allteftersom åt desamma gives den ena eller den andra av
nyss berörda tolkningar, har utskottet ansett sig böra angiva sin ställning
till motionerna, såväl för den händelse någon eller några av dem
skulle avse varaktiga ändringar i tulltaxan, som för det övervägande
sannolika fall att syftet genomgående är endast tillfälliga tullförhöjningar.
För så vitt i dessa motioner innefattas förslag om varaktiga höjningar
av några tullsatser, kan utskottet i avseende härå inskränka
sig till att, i likhet med vad som förekommit vid 1919 års lagtima och
1920 års riksdagar, hänvisa till den pågående utredningen inom tulloch
traktatkommittén. De tullar, om vilka i de ifrågavarande motionerna
är fråga, utgöra givetvis, i samband med övriga jordbrukstullar, föremål
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23. 5
för ingående undersökning inom kommittén. Någon åtgärd, som skulle
föregripa resultatet av denna undersökning, kan utskottet icke förorda.
Avse motionerna åter, såsom utskottet på sätt redan är nämnt har
anledning förmoda, uteslutande tillfälliga tullförhöjningar i avvaktan på
resultatet av den pågående utredningen, så sammanhänga förslagen nära
med frågan om vår allmänna finanspolitik för den närmaste framtiden.
Därför har utskottet velat i anslutning till vissa delar av det anförande
till statsrådsprotokollet över finansärenden den 7 januari 1921, däri dåvarande
chefen för finansdepartementet vid föredragning av frågan om
statsregleringen för år 1922 yttrat sig angående inkomsterna, erinra om
följande.
Då 1920 års riksdag i skrivelse den 27 april (nr 175) anmälde
sitt beslut i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 221, angående
befrielse för riksbanken under viss tid från skyldigheten att inlösa av
banken utgivna sedlar med guld, anhöll riksdagen, att Kungl. Maj: t
ville låta verkställa en allsidig utredning, huruvida och i vad mån ett
program för den närmaste framtiden för svensk finanspolitik måtte kunna
åstadkommas, samt efter verkställd utredning till riksdagen inkomma
med det yttrande och förslag, vartill omständigheterna kunde föranleda.
Efter den 30 april 1920 erhållet nådigt bemyndigande tillkallade dåvarande
chefen för finansdepartementet sakkunniga för verkställande av
den av riksdagen begärda utredningen. Dessa sakkunniga, benämnda
1920 års finanssakkunniga, avgåvo sitt utlåtande den 6 augusti 1920.
I en sammanfattning av sitt yttrande anförde de sakkunniga bland annat,
att någon allmängiltig, det ekonomiska återställelsearbetet i dess helhet
omfattande plan enligt de sakkunnigas mening icke kunde uppgöras;
vad som närmast kunde och borde göras vore däremot att uppställa ett
mål för återställelsearbetet, avseende den närmaste framtiden. Beträffande
detta mål anfördes — såvitt i detta sammanhang är av intresse — att
detsamma borde innefatta förhindrande av ytterligare prisstegring och
ett varsamt successivt höjande av penningvärdet respektive sänkande av
prisnivån.
På sätt bevillningsutskottet i sitt den 14 februari 1921 avgivna
betänkande nr 4 haft anledning erinra, tillsatte Kungl. Maj:t den 19
november 1920 ett särskilt råd, benämnt ekonomiska rådet. Syftet med
rådets tillsättande var att under nuvarande säregna förhållanden bereda
regeringen omedelbar tillgång till jämväl sådan sakkunskap i ekonomiska
frågor, som vore tillfinnandes utom statsförvaltningen.
Ang. tillfälliga
tullförhöjningar.
Den
allmänna
finans
politiken.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
I ett yttrande den 4 december 1920, med vilket dåvarande chefen
för finansdepartementet öppnade ekonomiska rådets första sammanträde
(se Inkomsterna, sid. 8 och 9), anförde departementschefen, under hänvisning
till att ett betydande antal frågor av stor statsfinansiell och
allmänt ekonomisk räckvidd förelåge till bedömande, bland annat följande.
Så komplicerade som förhållandena numera blivit, kunde de ekonomiska företeelserna
icke betraktas och behandlas var för sig. De måste tvärtom ses i sammanhang
med varandra, såsom delar av ett helt. Visserligen måste betydande
svårigheter möta att uppdraga bestämda riktlinjer för finanspolitiken och för den
ekonomiska politiken i allmänhet. De inverkande faktorerna vore alltför mångahanda
och deras verkningar alltför svåra att på förhand bedöma, vartill komme,
att den ekonomiska situationen i ett visst land vore i hög grad beroende av den
allmänna ekonomiska utvecklingen i världen och av de åtgärder i olika avseenden,
som från utlandets sida vidtoges, och som kunde nödvändiggöra avsteg från fullföljandet
av en i och för sig riktig plan. Under alla omständigheter borde man
dock kunna komma därhän, att vissa allmänna mål och medel för statsmakternas
ekonomiska politik borde kunna angivas. Om det också mången gång komme att
visa sig svårt, kanske omöjligt att i praktiken fullt konsekvent tillämpa de medel,
som ansåges tjänliga för målets vinnande, borde man dock kunna komma därhän,
att man kunde undvika sådana åtgärder, som direkt motverkade de syften, man
ansåge sig böra sträva efter. Det syntes departementschefen därför vara av avgörande
betydelse, att ekonomiska rådet redan från början sökte utforma vissa
allmänna principer, som kunde anbefallas såsom rättesnöre för den närmaste framtidens
ekonomiska politik.
I överensstämmelse med den sålunda antydda utgångspunkten blev
valutafrågan i första hand hänvisad till ekonomiska rådets dryftande,
detta med hänsyn till sagda frågas enligt departementschefens mening
grundläggande betydelse för det ekonomiska livet. Departementschefen
anmodade alltså rådet att avgiva skyndsamt yttrande i valutafrågan och
särskilt rörande spörsmålet, vilket mål Sverige syntes böra uppställa för
valutapolitiken och vilka praktiska konsekvenser detta närmast borde
medföra.
I det utlåtande, som ekonomiska rådet den 20 december 1920
avgav i valutafrågan, uttalade sig rådet för att vår valutapolitik, liksom
ock vår ekonomiska politik över huvud, borde för närvarande inriktas
på, att den svenska kronans värde i förhållande till guld åtminstone
icke ytterligare nedginge utan tvärtom höjdes, såvitt sådant under ett
bestämt men varsamt handhavande av till buds stående medel för en
begränsning av den i penningar uttryckta köpkraften visade sig möjligt.
I fråga om innebörden härav med avseende å prisbildningen för
varor och arbete i svenska kronor framhöll rådet bland annat, att ingen
ytterligare stegring borde äga rum i de genomsnittliga varupris- och
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23. 7
arbetBlönenivåerna i Sverige samt att sänkning av varupris- eller lönenivåer
i länder med effektiv guldvaluta borde åtföljas av en motsvarande
sänkning i Sverige.
För egen del uttalade till förenämnda statsrådsprotokoll dåvarande
chefen för finansdepartementet sin principiella anslutning till ekonomiska
rådets uttalande i valutafrågan.
O
Ovan omförmälda, av 1920 års riksdag gjorda hemställan om
utredning och förslag i fråga om ett program för den närmaste framtiden
för svensk finanspolitik har ännu icke föranlett något Kungl.
Maj:ts förslag eller yttrande till riksdagen. Men de förberedande utredningar
i dithörande ämnen, för vilka utskottet ovan i korthet redogjort,
hava givit som resultat vissa riktlinjer, om vilka samtliga hörda sakkunniga
ävensom den vid statsverkspropositionens avgivande föredragande
chefen för finansdepartementet förenat sig.
Den höjning av penningvärdet och den sänkning av prisnivån,
vilka angivits såsom ett av målen för det ekonomiska återställelsearbetet,
göra sig numera gällande. I det sålunda inträdda läget torde berörda
riktlinjer kunna i överensstämmelse med den under utredningen framkomna
uppfattningen uttryckas så, att en återgång till prisstegring och
fallande penningvärde bör motarbetas samt att pågående prissänkning
och stegring av penningvärdet böra understödjas.
De nu ifrågavarande förslagen om tullförhöjningar har utskottet
ansett sig böra bedöma icke såsom frågor, berörande enbart jordbrukets
intresse, utan ur de vidare synpunkter, som kommit till uttryck i 1920
års riksdags begäran om undersökning i fråga om en plan för den
närmaste framtidens finanspolitik och i de förberedande utredningar i
detta ämne, vilka sedermera företagits; och delar utskottet den uppfattning,
som kommit till uttrjmk i de ur berörda utredningar framgångna
riktlinjerna. Särskilt vill utskottet, i anslutning till ett ovan återgivet
uttalande av den vid statsverkspropositionens framläggande föredragande
chefen för finansdepartementet, framhålla, att, även om svårigheter möta
att åstadkomma eu genomlärd plan för den närmaste tidens finanspolitik,
man dock bör kunna iakttaga regeln att icke vidtaga åtgärder, om
vilka man inser, att de motverka sådana syften, vilka allmänt erkänts
såsom eftersträvansvärda. Obestridligt torde vara, att tullförhöjningar
å de i dessa motioner angivna varor måste, för så vitt och i den
mån desamma skulle kunna motsvara det i motionerna avsedda ändamålet,
förorsaka prisstegring å vissa lantbrukets produkter, bland vilka
flera äro att hänföra till de viktigaste livsförnödenheterna, och sålunda
Utskottets
yttrande.
8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
komma i direkt strid med den ovan angivna principen om främjandet
av prissänkning och av penningvärdets stegring. Den enda med det
allmänna ekonomiska lägets krav överensstämmande utvägen att förhjälpa
jordbruksnäringen ur de nuvarande svårigheterna torde vara att
nedbringa dess produktionskostnader. Insikt om betydelsen av att på
denna väg bringa jordbruket hjälp saknas icke bland dem, som framburit
här ifrågavarande motioner. I motiveringen till motionerna nr 56
i första kammaren och nr 190 i andra kammaren har sålunda anförts:
»Det är givet, att jordbrukets nuvarande tryckta läge måste medföra ett
allt noggrannare iakttagande av allt, som kan vara ägnat att förbilliga produktionen,
en bättre hushållning med avseende på de viktigaste produktionsfaktorerna,
i främsta rummet den mänskliga arbetskraften. Ett oavlåtligt beaktande härav och
strävan efter reformer i detta hänseende torde ock för närvarande vara det kanske
mest framträdande särdraget inom vårt jordbruk.»
Åtgärder i den riktning, som i motionerna förordats, skulle otvivelaktigt
förhindra och fördröja en sådan erkänt önskvärd nedsättning av
jordbrukets produktionskostnader; de skulle sålunda i stort sett icke
ens för jordbrukarintresset, betraktat i och för sig, vara till enbart gagn.
Ur synpunkten av de praktiska verkningar, som tullförhöjningar
å ett flertal nödvändiga livsmedel skulle medföra, bör även med styrka
framhållas, att under tider som dessa, då stora lager av befolkningen
till följd av ofrivillig arbetslöshet tvingas att till det yttersta minska
sina utgifter, en nedgång av priserna å nödvändiga livsmedel icke bör
på konstlad väg förhindras. Under en ekonomisk depression böra i
stället de därmed förenade svårigheterna bäras även av producenterna.
Sedan utskottet härmed ur allmänna synpunkter angivit sin ställning
till de föreliggande motionerna om höjning av tullsatserna på vissa
animaliska produkter, vill utskottet framhålla, att de i bilagorna C och
D anförda siffrorna synas utvisa för de senaste manaderna beträffande
flera av ifrågavarande produkter en bestämd tendens till importens avtagande
och exportens stegring. Sådant är förhållandet beträffande
hästar, ister, kött och ost. Därjämte tyda siffrorna på, att exporten av
fläsk är i avsevärd mån under ökning.
Beträffande fläsk vill utskottet därjämte fästa uppmärksamheten på, att
det amerikanska fläsket, som alltid utgjort en huvudsaklig del av importen,
på grund av sin högre fetthalt är ett för övre Norrland ytterst viktigt
födoämne samt att det är av helt annan typ än det svenska och väsentligen
billigare än detta. Förhöjning av tullen a fläsk skulle således föranleda
en fördyring av en för vissa landsdelar svårersättlig förnöden
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23. 9
hetsvara, säkerligen utan att i nämnvärd mån utgöra något skydd för
den inhemska fläskproduktionen.
Vidare har utskottet erhållit upplysningar, som giva vid handen,
att numera inga svårigheter möta att vinna avsättning utomlands för
fläsk, som icke förbrukas inom landet, samt att de priser, som erhållas
vid export, äro åtminstone relativt tillfredsställande.
Så som förhållandena på det i motionerna bex-örda området av vår
import och export sålunda synas utveckla sig, torde man hava grund
för att hoppas på en småningom inträdande lättnad i de svårigheter,
med vilka jordbruket för närvarande har att kämpa.
I motionen nr 105 i andra kammaren hava för den där föreslagna
förhöjningen av tullsatsen för färska päron och äpplen anförts dels enahanda
skäl som i de motioner, över vilka utskottet ovan yttrat sig, dels
ock en del andra motiver, såsom penningvärdets fall, de höga järnvägsfrakterna
inom Sverige och de gynnsamma transportmöjligheterna från
Kalifornien.
Av denna motivering ävensom ur avfattningen av motionärens
hemställan, ovan införd, synes framgå, att här är fråga om icke en
tillfällig utan en varaktig ändring i tulltaxan. Med hänsyn därtill tilllåter
sig utskottet att angiva sin ställning till denna motion genom en
hänvisning till vad utskottet anfört rörande de ovan behandlade motionerna
för det fall, att med desamma åsyftades varaktiga ändringar i tulltaxan.
Till stöd för ovan återgivna, i motionen nr 180 i andra kammaren
framställda yrkande om provisoriska tilläggstullar beträffande jordbrukets
»övriga varuslag» hava motionärerna anfört följande:
»Slutligen få vi beträffande —--— — tullsatserna på fläsk, ister och
flott, kött, ost och smör även här hänvisa till den depression, som för närvarande
trycker hela vårt näringsliv och som även återverkar på förhållandena uti hithörande
animaliska produkters framställning, liksom å vissa andra jordbrukets produktionsgrenar.
Då beträffande dessa produkter inga så kallade glidtullar äro
gällande och vilka för övrigt till följd av sin alltför komplicerade natur icke heller
här skulle anses vara önskvärda, så torde för bevarande och ökande av den hit
hörande produktionen sådana provisoriska tillägg å befintliga vikttullar böra ifrågakomma,
som med hänsyn till omständigheter och bekanta valutaförhållanden kunna
befinnas nödiga och nyttiga. Då nu emellertid härutinnan särskilda motioner lära
komma att väckas inom riksdagen med upptagande av de tullsatser, som kunna
befinnas lämpliga, hava vi härutinnan ingen annan erinran att göra, än att dessa
i så fall avsedda provisoriska tilläggstullar måtte komma uti lämpligt förhållande
såväl till jordbrukets behov som till samtidigt gällande industritullar».
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 samt. 19 käft. (Nr 23.)
Motionen
IT. 105.
Utskottets
yttrande.
Motionen
11.180.
2
Utskottets
yttrande.
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
De flesta av de tullsatser, motionärerna med ifrågavarande yrkande
synas närmast avse, hava jämte andra varit föremål för utskottets yttrande
i det föregående; och i den mån yrkandet avser även andra jordbrukstullar,
vill utskottet '' för att angiva sin ståndpunkt till förslaget
åberopa sina i detta betänkande gjorda principiella uttalanden beträffande
lämpligheten att under nuvarande förhållanden vidtaga tillfälliga
höjningar av tullsatserna för jordbruksprodukter.
Under åberopande, av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte
1) beträffande rubriken nr 50 i gällande tulltaxa
besluta, att det i motionen II: 188 av herr
Andersson i Storegården m. fl. framställda yrkandet
icke skall föranleda någon riksdagens
åtgärd;
2) beträffande rubriken nr 51 i tulltaxan besluta,
att det i motionerna 1:118 av herr
Elisson m. fl. och II : 182 av herr P. S. Hedlund
i Östersund m. fl. framställda yrkandet
icke skall föranleda någon riksdagens åtgärd;
3) beträffande rubriken nr 53 i tulltaxan besluta,
att det i motionerna 1: 118 av herr Elisson m. fl.
och II: 182 av herr P. S. Hedlund i Östersund
m. fl. framställda yrkandet icke skall föranleda
någon riksdagens åtgärd;
4) beträffande rubriken nr 55 i tulltaxan besluta,
att de i motionerna 1: 118 av herr Elisson m. fl.
och II: 182 av herr P. S. Hedlund i Östersund
m. fl. samt i motionerna 1: 56 av herr Sederholm
m. fl. och II : 190 av herr Jönsson i Fridhill
m. fl. framställda yrkandena icke skola föranleda
någon riksdagens åtgärd;
5) beträffande rubriken nr 56 i tulltaxan besluta,
att de i motionerna I : 118 av herr Elisson m. fl.
och II : 182 av herr P. S. Hedlund i Östersund
m. fl. samt i motionerna 1:56 av herr Sederholm
m. fl. och II : 190 av herr Jönsson i Fridhill
m. fl. framställda yrkandena icke skola föranleda
någon riksdagens åtgärd;
11
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
6) beträffande rubriken nr 57 i tulltaxan besluta,
att de i motionerna I : 118 av herr Elision m. fl.
och II : 182 av herr P. S. Hedlund i Östersund
m. fl. samt i motionerna I : 56 av herr Sederholm
m. fl. och 11:190 av herr Jönsson i Fridhill
m. fl. framställda yrkandena icke skola föranleda
någon riksdagens åtgärd;
7) beträffande rubriken nr 59 i tulltaxan besluta,
att det i motionerna 1: 118 av herr Elisson
m. fl. och II : 182 av herr P. S. Hedlund i Östersund
m. fl. framställda yrkandet icke skall föranleda
någon riksdagens åtgärd;
8) beträffande rubriken nr 137 i tulltaxan besluta,
att det i motionerna 1: 118 av herr Elisson
m. fl. och II : 182 av herr P. S. Hedlund i Östersund
m. fl. framställda yrkandet icke skall föranleda
någon riksdagens åtgärd;
9) beträffande rubriken nr 138 i tulltaxan besluta,
att de i motionerna 1:118 av herr Elisson
m. fl. och II: 182 av herr P. S. Hedlund i Östersund
m. fl. samt i motionerna 1: 56 av herr
Sederholm m. fl. och II: 190 av herr Jönsson i
Fridhill m. fl. framställda yrkandena icke skola
föranleda någon riksdagens åtgärd;
10) beträffande rubriken nr 107 i tulltaxan besluta,
att det i motionen II: 105 av herr Larsson i
Jonsjö framställda yrkandet icke skall föranleda
någon riksdagens åtgärd; samt
11) besluta, att ovan återgivna, i motionen II: 180
av herr Lindman m. fl. framställda yrkande, i
den mån detsamma icke är besvarat genom vad
utskottet ovan hemställt, icke heller skall föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 8 april 1921.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
Reservationer:
vid punkterna 4), 5), 6), 8) och 9):
av herrar Wohlin, Jonsson i Hökhult, Jönsson i Boa, Olsson i
Kullenbergstorp, friherre Barnekow, Grevesmiilil, Jönsson i Fridhill och
Bengtsson i Kullen, vilka anfört:
»Med erkännande av att utskottsmajoritetens yttrande innehåller
beaktansvärda sanningar och att det är ett allmänt önskemål att, såsom
även ekonomiska rådet anfört, nedbringa den allmänna prisnivån inom
landet, finna vi oss dock böra erinra därom, att övergången till en
lägre prisnivå icke får ske så hastigt och brådstörtat, att vårt näringsliv
därigenom utsättes för allvarliga faror. Ekonomiska rådet har i sitt
yttrande den 18 december 1920 tillstyrkt en skyndsam ''utredning, »om
och i vilken utsträckning det kan vara lämpligt att genom provisoriska
tullar åstadkomma ett visst skydd för industrigrenar, som genom nu
rådande internationella konkurrensförhållanden och särskilt på grund av
en stark undervärdering av den främmande valutan i förhållande till
dess inre köpkraft råkat i ett även ur det allmännas synpunkt betänkligt
nödläge», och ekonomiska rådet har bland de synpunkter, som
borde beaktas vid en sådan utredning, bland annat, anfört, att extra
tullskydd bör ifrågakomma endast för sådan industri, som det ur ekonomisk
synpunkt är för landet önskligt att upprätthålla. Kungl. proposition
i anslutning härtill med förslag till höjning av vissa industritullar
har redan vid denna riksdags början ställts i utsikt. Ingen torde
emellertid kunna bestrida, att dessa ekonomiska rådets uttalanden i
minst lika om icke ännu högre grad äga tillämplighet jämväl på jordbruksnäringen.
Vissa grenar av jordbruksproduktionen hava otvivelaktigt,
på sätt anförts i de i ämnet väckta motionerna, under senare tid
råkat i ett nödläge, och det synes oss under sådana förhållanden vara
ett skäligt önskemål från jordbrukarnas sida ävensom vara med det
allmännas intressen överensstämmande att genom måttligt avvägda provisoriska
tullförhöjningar hjälpa dessa produktionsgrenar till att bära
övergångstidens störa svårigheter. De provisoriska tullförhöjningarna
böra dock icke göras så höga, att de konsumerande folklagrens berättigade
intressen åsidosättas, och torde härtill böra läggas, att det numera
inträdda allmänna världsläget påkallar ännu vida större uppoffringar från
jordbrukarnas sida än vad vid årets början kunde anses skäligt. Med
utgångspunkt från dessa allmänna synpunkter anse vi, att, under tiden
13
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
till och med den 31 maj 1922, ett extra tullskydd bör beredas åt fläskproduktionen
samt åt produktionen av smör och ost.
Under åberopande av vad sålunda anförts få vi hemställa,
att riksdagen måtte för sin del besluta,
vid punkt 4):
att tullsatsen å till rubriken nr 55 i tulltaxan
hänförligt fläsk, rökt, skall från tid, som av Kungl.
Maj:t bestämmes, till och med den 31 maj 1922 utgå
med ett belopp av 36 öre per kg.;
vid punkt 5):
att tullsatsen å till rubriken nr 56 i tulltaxan
hänförligt fläsk, andra slag, skall från tid, som av Kungl.
Maj:t bestämmes, till och med den 31 maj 1922 utgå
med ett belopp av 24 öre per kg.;
vid punkt 6):
att tull satsen å till rubriken nr 57 i tulltaxan
hänförligt ister skall från tid, som av Kungl. Maj:t
bestämmes, till och med den 31 maj 1922 utgå med
ett belopp av 30 öre per kg.;
vid punkt 8):
att tullsatsen å till rubriken nr 137 i tulltaxan
hänförlig ost, alla slag, skall från tid, som av Kungl.
Maj:t bestämmes, till och med den 31 maj 1922 utgå
med ett belopp av 60 öre pr kg.;
vid punkt 9):
att tullsatsen å till rubriken nr 138 i tulltaxan
hänförligt smör, naturligt, skall från tid, som av Kungl.
Maj:t bestämmes, till och med den 31 maj 1922 utgå
med ett belopp av 60 öre per kg.;»
vid punkt 10):
av herrar Wohlin, Jonsson i Hökhult, Jönsson i Boa, Olsson i
Kullenbergstorp, friherre Barnekow, Grevesmuhl, Jönsson i Fridhill och
Bengtsson i Kullen, vilka hemställt,
att riksdagen måtte för sin del besluta, att tullsatserna
å till rubriken nr 107 i tulltaxan hänförliga
färska päron och färska äpplen skola under tiden 1
augusti 1921—1 februari 1922 utgå med ett belopp
av 30 öre per kg,
Bilaga A
Import 1871-1920.
Å r |
Nöt- kreatur st. |
Svin, st. |
Svin, kg- |
Hästar, st. |
Fläsk, ton |
Ister kg- |
Kött, ton |
Ost, alla slag |
Smör, ton |
Päron och. |
1871 75.................. |
662 |
värde: 85,300 kr. |
1,582 |
7,491 |
• |
739 |
549,660 |
1,517.9 |
||
1876 80.................. |
2,049 |
4,467 |
393,969 |
2,179 |
13,110 |
• |
1,164 |
681,060 |
2,402.8 |
|
1881—85.................. |
3,213 |
6,276 |
543,518 |
3,055 |
8,550 |
• |
1,541 |
546,500 |
2,719.3 |
|
1886 90.................. |
3,632 |
• |
537,125 |
1,307 |
7,207 |
• |
1,443 |
243,655 |
2,323.4 |
|
1891 96.................. |
2,372 |
• |
33,411 |
1,060 |
5,892 |
* |
'' 883 |
215,507 |
850.4 |
|
1896 00................. |
2,068 |
• |
11,885 |
1,961 |
9,808 |
• |
1,157 |
301,144 |
610.1 |
|
1901 05.................. |
2,970 |
• |
6,529 |
1,888 |
5,984 |
• |
1,528 |
322,979 |
539.7 |
|
1906 10.................. |
4,236 |
765 |
7,745 |
1,944 |
4,129 |
* |
2,497 |
508,864 |
335.1 |
|
1911........................ |
1,577 |
436 |
4,755 |
1,405 |
2,272 |
• |
1,604 |
337,238 |
155.6 |
2,607,871 |
1912........................ |
2,806 |
812 |
5,358 |
2,224 |
1,523 |
869,138 |
1,851 |
580,238 |
123.8 |
4,478,952 |
1913....................... |
2,891 |
686 |
5,428 |
2,431 |
2,614 |
802,877 |
2,014 |
560,557 |
196.0 |
3,427,208 |
1914....................... |
957 |
344 |
3,059 |
1,175 |
1,845 |
894,198 |
1,244 |
346,940 |
85.7 |
3,147,280 |
1915........................ |
129 |
190 |
1,137 |
1,340 |
2,810 |
1,471,368 |
515 |
520,835 |
13.5 |
2,341,249 |
1916........................ |
27 |
41 |
216 |
1,296 |
1,690 |
1,265,700 |
198 |
129,663 |
27.7 |
1,432,115 |
1917........................ |
— |
1 |
101 |
660 |
6,624 |
130 |
159 |
548,110 |
7,147.0 |
6,404,453 |
1918........................ |
9 |
10 |
245 |
382 |
755 |
32,949 |
6,801 |
192,196 |
5,182.6 |
877,388 |
1919........................ |
12,965 |
169 |
8,151 |
2,553 |
26,955 |
805,524 |
9,121 |
1,622,011 |
6,267.2 |
5,955,819 |
1920........................ |
21,680 |
616 |
5,442 |
3,873 |
11,385 |
1,087,458 |
7,505 |
2,500,220 |
7,684.3 |
10,961,965 |
1 För åren 1871—85 ingår även margarin.
3 » » 1871—1910 finnas ej särskilda siffror rörande päron och äpplen, färska.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
Bilaga B.
Export 1871-1920.
Å r |
Nöt- kreatur st. |
Svin, st. |
Svin, kg. |
Hästar, st. |
Fläsk, ton |
Ister kg. |
Kött, ton |
Ost, alla slag |
Smör, ton |
Päron o. |
1871—75 ..................... |
20,106 |
Tärde: 883,600 kr. |
2,217 |
233 |
. |
131 |
176,060 |
3,154.6 |
. i |
|
1876—80 ..................... |
27,530 |
16,565 |
1,443,245 |
1,516 |
108 |
125 |
118,140 |
4,195.2 |
• |
|
1881—85 ..................... |
31,870 |
32,206 |
3,413,139 |
2,664 |
485 |
• |
174 |
131,440 |
8,020.3 |
• |
1886—90 ..................... |
32,861 |
* |
1,550,067 |
2,986 |
4,575 |
• |
210 |
185,200 |
14,095.6 |
. |
1891—95 ..................... |
19,671 |
• |
381,424 |
2,715 |
7,206 |
• |
566 |
160,025 |
20,024. s |
. |
1896—00 ..................... |
10 075 |
• |
535,854 |
1,717 |
3,621 |
• |
361 |
44,571 |
22,260.3 |
. |
1901—05 ..................... |
14,575 |
• |
13,826 |
1,383 |
2,142 |
• |
1,386 |
3,862 |
19,377.5 |
. |
1906—10 ..................... |
17,383 |
836 |
25,977 |
4,617 |
2,040 |
■ |
1,446 |
23,506 |
18,532.4 |
* |
1911 ........................... |
46,971 |
16,253 |
373,744 |
6,543 |
6,665 |
• |
9,614 |
2,956 |
22,175.7 |
100,450 |
1912 ........................... |
34,349 |
7,188 |
199,404 |
j 6,803 |
11,464 |
16,990 |
8,700 |
5,430 |
21,236.7 |
2,844 |
1913 ........................... |
42,254 |
18,543 |
463,313 |
6,837 |
7,909 |
12,036 |
4,918 |
2,742 |
19,654.3 |
6,048; |
191-1 ........................... |
80,170 |
26,976 |
669,463 |
12,631 |
14,724 |
42,825 |
7,532 |
31,387 |
19,024.4 |
9,517 |
1915 ........................... |
36,492 |
3,896 |
111,082 |
12,725 |
18,917 |
120,965 |
11,693 |
284,849 |
18,838.6 |
94,87o| |
1916 ........................... |
13,598 |
2 |
166 |
22,357 |
14,113 |
304,896 |
4,981 |
450 |
13,019.s |
6,8571 |
1917 ........................... |
2,675 |
206 |
3,201 |
11,246 |
4,766 |
— |
5,761 |
317 |
1.4 |
150 |
1918 ........................... |
5 |
4 |
360 |
16,956 |
4 |
4 |
57 |
78 |
1.5 |
667; |
1919 ........................... |
27 |
1 |
200 |
391 |
1,619 |
45,646 |
3,348 |
5,572 |
34.6 |
32,044 |
1920 ........................... |
559 |
93 |
4,720 |
2,577 |
4,542 |
224,735 |
3,574 |
180,071 |
24.2 |
15,724 |
1 För åren 1871—85 ingår även margarin.
2 » * 1871—1910 finnas ej särskilda siffror rörande päron ock äpplen, färska.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
Bilaga C.
05
Import månadsvis januari 1920—februari 1921.
Nöt-kreatur st. |
Svin Stat. nr 53 st. |
Svin Stat. nr 53 kg. |
Hästar, st. |
Fläsk, kg. |
Ister, Stat. nr 5 7 kg. |
Kött, kg. |
Ost, alla slag kg. |
Smör, kg- |
Päron och D och E7 |
|
1920 Januari ............... |
3,995 |
62 |
705 |
281 |
1,836,940 |
13,150 |
1,217,150 |
224,562 |
161,076 |
1,155,778 |
Februari .............. |
4,205 |
30 |
300 |
440 |
3,002,535 |
24,526 |
391,618 |
379,017 |
293,128 |
715,967 |
Mars .................. |
5,393 |
43 |
435 |
508 |
1,909,599 |
140,330 |
236,873 |
144,706 |
975,965 |
657,717 |
April .................. |
3,522 |
131 |
1,130 |
276 |
547,052 |
6,685 |
106,068 |
237,188 |
935,546 |
472,654 |
Maj..................... |
3,807 |
216 |
1,765 |
292 |
236,245 |
2,537 |
717,055 |
162,535 |
982,468 |
153,005 |
Juni..................... |
702 |
86 |
701 |
229 |
65,740 |
4,023 |
175,326 |
167,054 |
659,428 |
419,158 |
Juli ..................... |
22 |
11 |
134 |
292 |
371,747 |
318,743 |
593,970 |
249,734 |
758,984 |
187,975 |
Augusti ............... |
14 |
8 |
29 |
261 |
125,199 |
61,949 |
2,198,076 |
78,706 |
647,208 |
639,106 |
September............ |
7 |
6 |
55 |
487 |
398,898 |
137,245 |
728,580 |
188,262 |
556,223 |
1,741,002 |
Oktober ............... |
1 |
18 |
140 |
394 |
732,907 |
106,184 |
322,780 |
177,066 |
564,045 |
1,977,275 |
November ............ |
7 |
5 |
48 |
308 |
1,270,223 |
117,883 |
469,829 |
332,636 |
647,706 |
2,056,671 |
December ............ |
5 |
— |
— |
105 |
888,153 |
154,203 |
347,472 |
168,754 |
502,560 |
785,657 |
1921 Januari ............... |
1 |
2 |
8 |
36 |
328,659 |
24,580 |
197,174 |
23,060 |
152,817 |
686,885 |
Februari............... |
3 |
2 |
8 |
47 |
492,882 |
32,545 |
127,386 |
38,968 |
434,821 |
721,104 |
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 samt. 19 höft. (Nr 23.)
Bilaga D.
Export månadsvis januari 1920 -februari 1921.
Nöt-kreatur st. |
Svin, st. |
Svin, kg- |
Hästar, alla slag st. |
Fläsk, |
Ister Stat. nr |
Kött, av Stat. nr 59 G |
Kött, alla A—F H—N |
Ost Stat. nr kg- |
Smör, |
Päron och |
|
1920 |
|||||||||||
Januari ... |
20 |
— |
— |
3 |
17,212 |
— |
189,305 |
136,581 |
— |
3,786 |
4,742 |
Februari .. |
— |
— |
— |
4 |
130,381 |
— |
1,075,825 |
235,746 |
— |
766 |
155 |
Mars ...... |
3 |
— |
— |
29 |
50,578 |
— |
180,891 |
121,233 |
— |
138 |
75 |
April ...... |
11 |
— |
— |
25 |
614,237 |
— |
53,933 |
155,707 |
— |
273 |
— |
Maj......... |
17 |
— |
— |
30 |
373,765 |
60 |
76,709 |
177,589 |
— |
432 |
35 |
Juni ...... |
43 |
■ |
— |
25 |
412,761 |
202,660 |
492 |
95,161 |
22 |
5,006 |
K |
Juli......... |
16 |
93 |
4,720 |
33 |
1,388,202 |
8,640 |
65,843 |
105,550 |
— |
2,415 |
171 |
''Augusti... |
56 |
— |
— |
199 |
197,627 |
8,500 |
162,961 |
78,020 |
485 |
2,434 |
• 807 |
September |
35 |
— |
— |
1,030 |
26,994 |
— |
693 |
113,139 |
260 |
1,549 |
5,131 |
Oktober... |
69 |
— |
— |
18 |
10,099 |
— |
1,320 |
84,119 |
— |
2,176 |
2,048 |
November |
144 |
— |
— |
79 |
338,165 |
3,000 |
5,964 |
81,319 |
25 |
719 |
2,030 |
December |
145 |
— |
— |
1,102 |
981,741 |
1,875 |
300,642 |
75,448 |
19 |
4,536 |
524 |
1921 |
|||||||||||
Januari ... |
i |
— |
— |
1,560 |
564,275 |
— |
1,032,716 |
90,390 |
2,338 |
4,908 |
48 |
Februari... |
— |
— |
— |
1,390 |
1,934,379 |
3,380 |
1,031,571 |
141,011 |
6,871 |
1,662 |
CO
«<1
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
18
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
Bilaga E.
Hästprisen under tiden 1 jan. 1920—1 mars 1921.
På grundval av vid auktioner, på marknadsplatser och för övrigt i handeln
betalade priser för fullgoda brukshästar.
Januari 1920 till och med maj 1920 hela tiden oförändrat cirka 1,800 kronor.
Från juni 1920 till årets slut: ett ganska jämnt prisfall från 1,800 ned till
1,200 kronor.
Från 1 januari 1921 till 1 mars 1921: ett prisfall från 1,200 till 1,000
kronor.
Bilaga F.
Sammandrag.
Noteringar å nötkreatur irån offentliga marknader i Stockholm, Malmö och Göteborg under
tiden januari 1920—februari 1921. Pris i öre per kg. levande vikt.
Mede |
1 t a 1 |
||
H o |
Kalvar |
||
l:a kl. |
2:a kl. |
3:e kl. |
l:a kl. ; Sötmjölks- Skum-ma kl. i mjölks- |
1920 jan. 1....................... |
174 |
145 |
113 |
'' '' ''"! 185 |
281 |
208 |
» april 1 ..................... |
147 |
129 |
98 |
162 j |
275 |
185 |
» juli 1....................... |
167 |
137 |
107 |
170 |
172 |
163 |
» okt. 1........................ |
152 |
132 |
102 |
168 |
228 |
164 |
1921 jan. 1........................ |
129 |
107 |
70 |
145 |
246 |
174 |
» febr. 1 ..................... |
122 |
107 |
80 |
138 , |
237 |
162 |
» mars 1 ..................... |
108 |
93 |
70 |
119 |
210 |
145 |
Noteringar å svin från offentliga marknader i Stockholm, Malmö och Göteborg under tiden
januari 1920—februari 1921. Pris i öre per kg. i levande vikt.
Medeltal |
Lantbruks-sällskapets |
| Medeltal |
Lantbruks-sällskapets |
|||
. Svin, 80 —100 kg. |
Suggor. feta |
Svin, 80 |
Suggor, feta |
|||
1920 jan. 1... |
326 |
236 |
475 |
1921 jan. 1... 227 |
146 |
150 |
» april 1. |
237 |
174 |
500 |
» febr. 1.. 193 |
122 |
150 |
» juli 1 .. |
222 |
152 |
410 |
» febr. 28! 187 |
116 |
140 |
» okt. 1.. |
262 |
182 |
200 |
Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.
19
Noteringrar å nötkött och fläsk 1 partihandeln från offentliga marknader i Stockholm, Malmö
och Göteborg under tiden januari 1920—februari 1921. Pris 1 öre per kg.
Med |
e 1 t a |
Med |
eltal |
|||||||
Nötkött |
Fläsk, 50—75 kg- |
Nötkött |
Fläsk, 50—75 kg- |
|||||||
l:a kl. |
2:a kl. |
3:e kl. |
l:a kl. |
2:a kl. |
3:e kl. |
|||||
1920 |
jan. 1... |
315 |
277 |
224 |
405 |
1921 jan. 1.. |
251 |
222 |
166 |
306 |
» |
april 1 .. |
256 |
232 |
208 |
309 |
» febr. 1 |
237 |
241 |
169 |
253 |
» |
juli 1... |
283 |
259 |
228 |
297 |
T * febr. 28 |
224 |
193 |
154 |
233 |
» |
okt. 1... |
288 |
259 |
212 |
347 |
Producentnotering för smör; pris i öre per kg. under tiden januari 1920—februari 1921.
(Sv. smörnotering från Malmö.)
1920 1921
jan. 1 april 1 juli 1 okt. 1 jan. 1 febr. 1 mars 1
580 615 465 581 495 420 446
Stockholms saluhalls engrosnoteringar å ost under tiden januari 1920—februari 1921;
pris i öre per kg.
1 —'' |
Västerb. kronst. |
Herrgårds-, storpipig, Vi fet |
Sötmjölks-l/i fet |
Sötmjölks-s/. fet |
800 |
575 |
475 |
425 |
|
800 |
450 |
350 |
300 |
|
800 |
450 |
350 |
300 |
|
800 |
450 |
350 |
300 |
|
1921 jan. 1 .......................................... |
700 |
450 |
350 |
300 |
» febr. 1.......................................... |
613 |
400 |
350 |
300 |
» mars 1.......................................... |
500 |
325 |
275 |
200 ! |