Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
1
Nr 9 A.
Godkänd av första kammaren den 18 juni 1920.
Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna
under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande
anslagen till jordbruksdepartementet.
(Jordbruksutskottets utlåtanden nr 24 A, 53, 55, 67, 68, 69, 70, 71, 72, 76,
77, 78, 79, 82, 83, 84 och 97 samt memorial nr 86, 87 och 88.)
Till Konungen.
I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens nionde
huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får riksdagen
för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 7 januari innevarande år avlåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl.
Maj:t med förmälan att Eders Kungl. Maj:t beslutit avlåta särskild proposition
angående omreglering av statsdepartementen under nionde
huvudtiteln upptagit ordinarie anslaget till jordbruksdepartementets avdelning
av Kung]. Maj:ts kansli till ett från 118,800 kronor till 114,800
kronor nedsatt belopp.
I en till riksdagen ovannämnda dag avlåten proposition nr 3 angående
ändrad organisation av statsdepartementen har Eders Kungl.
Maj:t vidkommande jordbruksdepartementet bland annat föreslagit riksdagen
a)
att
dels godkänna i propositionen framlagt förslag till ordinarie avlöningsstat
för departementet att tillämpas från och med den 1 juli 1920,
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 saml. Nr 9 A—9 B. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
dels ock förklara, att de i nämnda avlöningsstat uppfagna befattningshavare
skola vara underkastade de villkor och bestämmelser, som fastställts
för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt departementets nu
gällande avlöningsstat;
b) att å riksstaten för år 1921 under nionde huvudtiteln, jordbruksdepartementet,
sänka det ordinarie anslaget för departementets
avdelning av Kungl. Majrts kansli från dess nuvarande belopp 118,800
kronor med 4,000 kronor till 114,800 kronor;
c) att vad angår förhållandena för tiden 1 juli—31 december 1920
medgiva, att det å riksstaten för år 1920 under nionde huvudtiteln uppförda
anslaget till jordbruksdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts
kansli, såvitt angår det belopp av 2,000 kronor, som besparas genom
indragning av en andre kanslisekreterartjänst, må, i den mån det belöper
å senare hälften av samma år, efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande
tagas i anspråk för upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 65, anmält, har riksdagen
a) dels godkänt det i skrivelsen intagna förslag till ordinarie avlöningsstat
för jordbruksdepartementet att tillämpas från och med den 1 juli 1920,
dels ock förklarat, att de i nämnda avlöningsstat upptagna befattningshavare
skola vara underkastade de villkor och bestämmelser, som
fastställts för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt departementets nu
gällande avlöningsstat;
b) å riksstaten för år 1921 under nionde huvudtiteln, jordbruksdepartementet,
sänkt det ordinarie anslaget för departementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande belopp 118,800 kronor med
4,000 kronor till 114,800 kronor;
c) vad angår förhållandena för tiden 1 juli—31 december 1920
medgivit, att det å riksstaten för år 1920 under nionde huvudtiteln uppförda
anslaget till jordbruksdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts
kansli såvitt angår det belopp av 2,000 kronor, som besparas genom
indragning av en andre kanslisekreterartjänst, må, i den mån det belöper
å senare hälften av år 1920, efter Kung]. Maj:ts närmare beprövande
tagas i anspråk för upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet.
2:o) I en inom riksdagen väckt motion har föreslagits, att statsrådslönerna
från och med innevarande år skola utgå med 100 procent
förhöjning av nuvarande belopp, oavsett möjliga efter särskilda grunder
bestämda dyrtidstillägg.
Under erinran om riksdagens beslut om uppförande under andra —
åttonde samt tionde huvudtitlarna av särskilda anslag till provisorisk
3
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. ’ § |
löneförhöjning åt statsrådets ledamöter, vilka anslag för departementschef
upptagits till ett belopp av 7,000 kronor för vartdera av åren
1920 och 1921, får riksdagen med förmälan att riksdagen å nionde
huvudtitelns tilläggsstat för år 1920 uppfört motsvarande belopp anmäla,
att riksdagen till provisorisk löneförhöjning för chefen för jordbruksdepartementet
å extra stat för år 1921 under nionde huvudtiteln såsom
förslagsanslag, högst, anvisat 7,000 kronor.
3:o) I 1920 års statsverksproposition har Eders Kungl. Maj:t med
hänvisning till den under föregående punkt omförmälda proposition angående
ändrad organisation av statsdepartementen under nionde huvudtiteln
upptagit ett anslag av 22,000 kronor till anordnande av en egnahemsavdelning
inom jordbruksdepartementet.
Uti sistnämnda proposition punkt 3 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att å riksstaten för år 1921 under nionde huvudtiteln
å extra stat för ifrågavarande ändamål anvisa ett förslagsanslag, högst
22,000 kronor.
För ifrågavarande ändamål finnes å riksstaten för år 1920 uppfört
ett extra anslag å 22,000 kronor. Anslaget torde såsom Eders Kungl.
Maj:t nu föreslagit böra med oförändrat belopp uppföras jämväl för år 1921.
Riksdagen har för en egnahemsavdelning i jordbruksdepartementet
å extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst 22,000
kronor.
Imntbruksstyrelsen.
4:o) Under punkt 1 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels
godkänna sådana ändringar i lantbruksstyrelsens stat, att tillämpas från och
med år 1921, att i staten uppföres ytterligare en byrådirektör å lantbruksbyrån
med lön 3,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800 kronor
och ortstillägg 400 kronor jämte två ålderstillägg å 500 kronor efter
5 resp. 10 år samt att anslagsposten till amanuenser, extra biträden,
vikariatsersättningar och expenser höjes från 32,000 kronor med 2,000
kronor till 34,000 kronor, i följd varav statens slutsumma kommer att
ökas från 158,300 kronor med 7,800 kronor till 166,100 kronor; dels
ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till lantbruksstyrelsen från
158,300 kronor med 7,800 kronor till 166,100 kronor.
Den i ärendet förebragta utredningen synes giva vid handen,
att arbetsmängden på lantbruksstyrelsens lantbruksbyrå vuxit i sådan
grad, att behov numera kan anses föreligga av anställande där av ytter
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
*
likare en mera kvalificerad befattningshavare. Närmast torde behovet
härav vara föranlett av en önskan att kunna bättre tillgodose behandlingen
av trädgårdsärendena inom lantbruksstyrelsen, vilka för närvarande
handläggas å denna byrå. Riksdagen vill därför icke motsätta sig
förslaget om uppförande i lantbruksstyrelsens stat av ännu en byrådirektör.
Mot de för denne befattningshavare upptagna avlöningsförmåner
har riksdagen intet att erinra. Då emellertid enligt riksdagens
uppfattning enbart trädgårdsärendenas handläggning icke torde behöva
taga en sådan befattningshavares hela tid i anspråk, förutsätter riksdagen,
att, i den mån tiden sådant tillåter, åt denne tjänstemän uppdrages att
jämväl taga befattning med andra å lantbruksbyrån förekommande
ärenden. Med hänsyn dock till att såsom ovan antytts hans huvudsakliga
uppgift torde bliva att företräda trädgårdsskötseln inom styrelsen,
bör givetvis vid befattningens tillsättande tillses, att person erhålles med
härför erforderliga kvalifikationer. Förslaget att i samband med inrättande
av den nya befattningen öka styrelsens anslag till expenser m. m.
med 2,000 kronor föranleder icke någon invändning från riksdagens sida.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels
godkänt sådana ändringar i lantbruksstyrelsens stat, att
tillämpas från och med år 1921, att i staten uppföres ytterligare en byrådirektör
å lantbruksbyrån med lön 3,600 kronor, tjänstgöringspenningar
1,800 kronor och ortstillägg 400 kronor jämte två ålderstillägg å
500 kronor efter 5 resp. 10 år samt att anslagsposten till amanuenser,
extra biträden, vikariatsersättningar och expenser höjes från 32,000
kronor med 2,000 kron"r till 34,000 kronor,
i följd varav statens slutsumma ökats från 158,300 kronor med
7,800 kronor till 166,100 kronor;
dels ock höjt ordinarie anslaget till lantbruksstyrelsen från 158,300
kronor med 7,800 kronor till 166,100 kronor.
lantbruksakademien.
5:o) Under punkt 2 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels
besluta, att de under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar» upptagna ordinarie anslagen till lantbruksakademiens
sekreterare, 5,600 kronor, samt till lantbruks- och fiskerimuseerna
vid lantbruksakademiens experimentalfält, 6,500 kronor, skola
från och med år 1921 utbrytas från nämnda anslagstitel och i riks
-
5
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
staten upptagas under en särskild avdelning »lantbruksakademien»; dels
böja förenämnda ordinarie anslag till lantbruks- och fiskerimuseerna
vid lantbruksakademiens experimentalfält från 6,500 kronor med 6,500
kronor till 13,000 kronor, ävensom förklara, att anslaget skall vara reservationsanslag;
dels anvisa ett ordinarie reservationsanslag till bidrag
för utgivande av lantbruksakademiens handlingar och tidskrift å 6,000
kronor; dels ock såsom bidrag till kostnaderna för lantbruksakademiens
bibliotek anvisa ett ordinarie reservationsanslag av 5,000 kronor.
Till lantbruksakademien utgå nu av statsmedel under anslagstiteln
»befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar» två ordinarie
anslag, nämligen dels å 5,600 kronor såsom bidrag till avlöning
åt akademiens sekreterare och dels å 6,500 kronor till lantbruks- och
fiskerimuseerna å akademiens experimentalfält.
Förevarande framställning avsef dels beviljande av statsbidrag
med 6,000 kronor till utgivande av lantbruksakademiens handlingar och
tidskrift samt anslag å 5,000 kronor till akademiens bibliotek, för vilka
ändamål hittills icke lämnats bidrag av statsmedel, och dels förhöjning
av det till akademien utgående ordinarie anslaget till lantbruks- och
fiskerimuseerna å akademiens experimentalfält med 6,500 kronor eller
till 13,000 kronor.
Riksdagen har funnit de begärda anslagsbeloppen vara av behovet
påkallade. Ej heller synes någon betänklighet böra möta mot att såsom
t öreslagits anslagen uppföras såsom ordinarie reservationsanslag. Riksdagen
delar även departementschefens uppfattning, att anslagen till lantbruksakademien
böra av skäl som av honom anförts utbrytas från anslagstiteln
»befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar»
och i stället upptagas i riksstaten under särskild avdelning.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels beslutat, att de nu uuder anslagstiteln »befrämjande i allmänhet
av jordbruk och lantmannauäringar» upptagna ordinarie anslagen till
lantbruksakademiens sekreterare, 5,600 kronor, samt till lantbruks- och
fiskerimuseerna vid lantbruksakademiens experimentalfält, 6,500 kronor,
skola från och med år 1921 utbrytas från nämnda anslagstitel och i
riksstaten upptagas under eu särskild avdelning »lantbruksakademien»;
dels höjt förenämnda ordinarie anslag till lantbruks- och fiskerimuseerna
vid lantbruksakademiens experimentalfält från 6,500 kronor
med 6,500 kronor till 13,000 kronor; ävensom förklarat, att anslaget
skall vara reservationsanslag;
dels anvisat ett ordinarie reservationsanslag till bidrag för utgivande
av lantbruksakademiens handlingar och tidskrift å 6,000 kronor;
6
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
dels ock såsom bidrag till kostnaderna för lantbruksakademiens
bibliotek anvisat ett ordinarie reservationsanslag av 5,000 kronor.
På grund härav kommer anslagstiteln »lantbruksakademien)) att
utgöras av ett bestämt anslag: bidrag till sekreterareus avlöning, 5,600
kronor, samt tre reservationsanslag å tillhopa 24,000 kronor, så att anslagstiteln
i sin helhet kommer att uppgå till 29,600 kronor.
liantliushulliiliigen.
6:o) Under punkt 3 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i
avbidan på den proposition angående anslag till centralanstalten för
försöks väsen det på jordbruksområdet, som Kungl. Maj:t må komma att
avlåta till riksdagen, i ordinarie anslaget till denna centralanstalt beräkna
en förhöjning från 163,450 kronor med 111,550 kronor till 275,000
kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 14 februari 1920 avlåten
proposition, nr 150, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag bland annat föreslagit
riksdagen att dels godkänna det av chefen för jordbruksdepartementet
framlagda förslaget till stat för centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet, att tillämpas från och med år 1921, ävensom
förklara, att de villkor och bestämmelser, som fastställts för åtnjutande
av avlöningar till ordinarie befattningshavare å centralanstaltens
nuvarande stat, skola gälla även i fråga om dylika avlöningar å den
nya staten; dels, vid bifall härtill, höja ordinarie anslaget till nämnda
centralanstalt från 163,450 kronor med 113,550 kronor till 277,000
kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en
inom riksdagen väckt motion, vari hemställts, att riksdagen ville på så
sätt bifalla Eders Kungl. Majrts proposition nr 150, att i avlöningsstaten
införes ytterligare 1 assistent med arvode av 4,400 kronor, som
efter 5 år kan höjas med 400 kronor, och att beloppet till centralanstaltens
övriga utgifter i stället minskas med 3,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 347, anfört har riksdagen
med anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning och
den i ämnet väckta motionen
dels godkänt det i skrivelsen intagna förslag till stat för centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, att tillämpas från
och med år 1921, ävensom förklarat, att de villkor och bestämmelser,
7
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
som fastställts för åtnjutande av avlöningar till ordinarie befattningshavare
å central anstaltens nuvarande stat, skola gälla även i fråga om
dylika avlöningar å den nya staten;
dels ock höjt ordinarie anslaget till nämnda centralanstalt från
163,450 kronor med 114,950 kronor till 278,400 kronor.
7:o) Under punkt. 4 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
höja ordinarie anslaget till understödjande av premiering av nötboskap från
165,000 kronor med 40,000 kronor till 205,000 kronor, därav 150,000
kronor skola användas för tilläggspris för tjurar, tillhörande tjurförening,
med rätt för Kungl. Maj:t att, därest under året sistnämnda belopp
ej skulle behöva i sin helhet eller till någon del tagas i anspråk
för detta ändamål, anvisa det sålunda tillgängliga beloppet för andra
till nötboskapspremieringen hörande ändamål.
Under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk och
lantmannanäringar» finnes upptaget ett särskilt anslag till understödjande
av premiering av nötboskap, från vilket anslag bidrag utgår till
hushållningssällskap med belopp, som för varje sällskaps område icke
må överstiga vad sällskapet eller landstinget, vart för sig eller i förening,
tillskjuter för samma ändamål. Detta anslag utgår för år 1920 med
165,000 kronor.
Förevarande framställning avser höjning av det högsta belopp,
som må av statsmedel utgå till tilläggspris för tjurar, tillhörande tjurförening,
från 150 till 250 kronor i ändamål att därigenom söka i någon
män förebygga de befarade skadliga följderna för landets nötboskapsavel
av en konstaterad tillbakagång uuder kristiden i nötboskapspremieringsväsendet.
Jämväl riksdagen håller före, att åtgärder böra vidtagas för
att stödja det betydelsefulla arbetet med nötboskapspremieringen och
att vad sålunda föreslagits kan äga sin betydelse i sådant avseende.
Med hänsyn härtill biträder riksdagen det framställda förslaget. Höjningen
av nämnda maximibelopp beräknas på sätt departementschefen
framhållit medföra behov av en ökning av det ordinarie nötboskapspremieringsanslaget
med 40,000 kronor eller till 205,000 kronor. Då
emellertid en väsentlig höjning av statsbidraget till tilläggsprisen skett
från och med år 1919 och nu äskas anslag för ytterligare höjning, anser
riksdagen i likhet med departementschefen välbetänkt, att bestämmelserna
angående nötboskapspremieringen ofördröjligen underkastas
granskning till förebyggande av att såväl staten som hushållningssällskapen
orsakas för stora utgifter för ifrågavarande ändamål.
Riksdagen har höjt ordinarie anslaget till understödjande av pre -
8
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
miering av nötboskap från 16o,000 kronor med 40,000 kronor till 205,000
kronor, därav 150,000 kronor skola användas för tilläggspris för tjurar,
tillhörande tjurförening, med rätt för Kungl. Maj:t att, därest under året
sistnämnda belopp ej skulle behöva i sin helhet eller till någon del tagas
i anspråk för detta ändamål, anvisa det sålunda tillgängliga beloppet
för andra till nötboskapspremieringen hörande ändamål.
8:o) Den ordinarie anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar» upptages i 1920 års riksstat med 428,950 kronor.
Härav utgå enligt av riksdagen fattade beslut till
lantbruksakademiens sekreterare...................... kronor 5,600
lantbruks- och fiskerimuseerna vid* lantbruksakademiens
experimentalfält .................................................................. ® 6,500
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet » 163,450
understödjande av premiering av nötboskap..................... » 165,000
anordnande vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor
av fast försöksverksamhet ...................... »_8,000
Summa kronor 348,550.
Återstående anslagsbeloppet, nu uppgående till 80,400 kronor, är
ställt till Kungl. Maj:ts disposition för att användas till åtgärder för
jordbrukets och lantmannanäringarnas befrämjande.
Enligt vad departementschefen i statsrådsprotokollet anfört, har
berörda belopp å 80,400 kronor visat sig alltmer otillräckligt. Icke
heller hava huvudtitelns besparingar under senare år uppgått till så
stora belopp, att man för det återstående behovets täckande torde kunna
lita allenast till dessa.
Bland de årligen återkommande utgifterna från ifrågavarande anslagsdel
märkas bidrag dels till Sveriges utsädesförening å 15,000 kronor
och dels till svenska smörprovniDgarna förut å 15,000 kronor men
under 1918 och 1919 å endast 10,000 kronor.
Riksdagen har under punkterna 55 och 59 beslutat, att de belopp,
som härifrån brukat anvisas till dessa bägge ändamål, må inräknas i de
anslag å extra stat, som riksdagen plägar årligen anvisa till sagda ändamål.
Härigenom kommer från nu förevarande anslag avlyftas årsutgifter av
tillhopa 25,000 å 30,000 kronor. Riksdagen har även under nionde
huvudtitelns tilläggsstat punkt 36 anvisat särskilt anslag för anordnande
av utbildningskurs för länsveterinäraspiranter, för vilket ändamål enligt
vad statsrådsprotokollet ger vid handen hittills i regel vart tredje år
från detta anslag utgått ett belopp av 8,000 kronor, vilket emellertid
9
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
numera visat sig otillräckligt. Åven härigenom komma på visst sätt
anslagets utgifter att lättas, varvid emellertid är att märka, att på grund
av kristiden dylikt bidrag ej utgått sedan år 1916.
Riksdagen har under punkt 5 här ovan beslutat, att de nu till
lantbruksakademien från ifrågavarande anslagstitel utgående anslagen
å tillhopa 12,100 kronor må utbrytas från denna anslagstitel. På grund
av riksdagens härovan omförmälda beslut och därest icke på grund
därav någon minskning sker i anslagstiteln, kommer den till Kungl.
Maj:ts förfogande stående anslagsdelen att ökas med 37,100 å 42,100
kronor. Denna ökning har departementschefen funnit vara den minsta,
som nu borde ifrågakomma, och någon minskning i anslagstiteln på
grund av dessa utbrytningar har departementschefen icke kunnat tillstyrka.
Denna mening delas av riksdagen.
På grund av riksdagens beslut i punkterna 5, 6 och 7 härovan
kommer anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar»
att höjas med'' tillhopa 154,950 kronor eller till 583,900
kronor.
9:o) Under punkt 5 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för anordnande genom centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
av uppvisningsfält angående metoder för bekämpandet av ogräs
å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
Bland de framställningar i fråga om åtgärder från statsmakternas
sida för att främja bekämpandet av åkerns ogräs, som enligt utredningen
i ärendet under senare tid gjorts, märkes riksdagens skrivelse den 13
april 1918, vari riksdagen på grund av enskild motion anhållit, att
Kungl. Maj:t måtte dels taga i övervägande vad som från statens sida
omedelbart möjligen kunde vidtagas för att underlätta jordbrukarnas
kamp mot ogräsen, dels ock låta skyndsamt och allsidigt utreda, på vilka
olika vägar staten för framtiden måtte kunna kraftigt medverka till ett
allmänt, målmedvetet bekämpande av denna vår växtodlings svåra fiende.
Riksdagen har redan i sin berörda skrivelse framhållit, hurusom
det syntes endast stå i konsekvens med det verksamma stöd, som det
allmänna lämnar på så många andra områden av jordbruksdriften, att
staten även medverkar till och stöder kampen mot ogräsen.
Det i sådant syfte nu framlagda förslaget avser anordnande av
uppvisningsfält, varest försök, avsedda att visa verkan av olika kampmetoder
mot ogräsen, kunna verkställas. Ledningen av denna verksamhet
skulle tillkomma centralanstalten för jordbruksförsök. För bestridande
av de lokala kostnaderna för uppvisningsfälten utöver dem, som kunna
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 9 A—9 B. 2
10 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
åläggas 1 antbruksläroverk att utföra, ifrågasattes anvisande av ett års
anslag
av 10,000 kronor. . ... .
Då jämväl riksdagen håller före, att anordnande pa satt föreslagits
av uppvisningslalt torde vara ägnat att i sin mån befrämja ett framgångsrikt
bekämpande av ogräset, anser riksdagen, att medel härtill böra
anvisas. Storleken av det begärda anslagsbeloppet föranleder ingen
erinran från riksdagens sida liksom ej heller att åt anslaget gives reservationsanslags
natur. ...
Riksdagen har för anordnande genom centralanstalten for lorsoksväsendet
på jordbruksområdet av uppvisningsfält angående metoder för
bekämpandet av ogräs å extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag
av 10,000 kronor.
10 o) Under punkt 6 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
såsom bidrag till avlönande av assistenter hos lantbruksingenjörer å
extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 63,000 kronor.
Förevarande framställning avser icke någon förhöjning i det for
innevarande år utgående statsbidraget. Däremot ifrågasättes nu, att
statsbidraget, vilket för närvarande icke får utgå för anställande samtidio-t
av större antal assistenter än 30, må för att möjliggöra anslagets
användning på ett efter behovet smidigt anpassat sätt i stallet utgå
för eu sammanlagd anställningstid av högst 360 månader. _
Mot framställningen i fråga har riksdagen intet att erinra och
får därför anmäla, att riksdagen såsom bidrag till avlönande av assistenter
hos lantbruksingenjörer å extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 63,000 kronor.
H:o) Under punkt 7 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att höja ordinarie anslaget till lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp
från 114,900 kronor med 3,000 kronor till 117,900 kronor.
Departementschefen har till statsrådsprotokollet anfört följande:
»I fjolårets statsverksproposition föreslog Kungl. Maj:t uti punkten
8 under nionde huvudtiteln riksdagen att höja ordinarie anslaget till
lantbruks- och meieriinstitutet vid Alnarp med 2,100 kronor, vilket ock
av riksdagen bifölls enligt anmälan i punkten 9 av skrivelsen nr 9 A.
Emellertid hade i propositionen ordinarie anslagets till institutet förutvarande
belopp av förbiseende angivits till allenast 112,800 kronor, oaktat
sas-da anslag av 1918 års lagtima riksdag i samband med att anslagsposten
till institutets övriga utgifter ökades med 3,000 kronor höjts med samma
belopp till 115,800 kronor. Efter höjningen år 1919 med 2,100 kronor
11
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
skulle anslaget alltså rätteligen uppgått till 117,900 kronor i stället för
som nu angavs 114,900 kronor. Anslaget lämnar därför icke numera
tillgång till utgifterna enligt staten.
Till rättelse härav torde nu böra dels å tilläggsstat för år 1920
anvisas 3.000 kronor till undervisningsmateriel vid institutet, vartill den
år 1918 beviljade ökningen var avsedd, dels ock ordinarie anslaget till
institutet från och med år 1921 höjas med samma belopp.
Anslagsposten till institutets övriga utgifter uppgår efter höjningar
åren 1918 och 1919 till 43,700 kronor.»
Med hänsyn till vad departementschefen i hans ovanintagna
yttrande anfört och med förmälan, att riksdagen i särskild skrivelse nr
9 B anmäler sitt beslut rörande det ifrågasatta tilläggsanslaget för år
1920, får riksdagen anmäla, att riksdagen höjt ordinarie anslaget till
lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp från 114,900 kronor med 3,000
kronor till 117,900 kronor.
Härav föranledes motsvarande ökning i det uti ordinarie anslagstiteln
»undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannariäriugar» ingående
bestämda anslaget, nämligen från 477,650 kronor till 480,650 kronor.
Då riksdagen icke vidtagit någon annan ändring uti ifrågavarande
ordinarie anslagstitel, bör denna i riksstaten för ar 1921 upptagas sålunda:
Bestämt anslag:
Lantbruksinstituten m. m.................................................... kronor 480,650
Förslagsanslag:
Understöd åt lantmannaskolor ............ kronor 400,000
» » lanthushållsskolor ......... » 175,000
» » elever vid lägre lant
bruksundervisningsan
stalter.
........................ » 100,000
Ålderstillägg åt föreståndare och lärare
vid lantbruksskolor .................. »___8,000 » 6^3,000.
Summa kronor 1,163,650.
12:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 8 föreslagit
får riksdagen anmäla, att rdcsdagen för bestridande av vissa kostnader
för bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultima å extra stat
för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 21,000 kronor.
13:o) Under punkt 9 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att av det utav 1919 års lagtima riksdag för uppförande av en lärlings
-
12
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
byggnad vid Ultima anvisade anslag å 200,000 kronor å extra stat för år
1921 anvisa såsom reservationsanslag återstående beloppet 100,000 kronor.
För uppförande vid Ultima av en lärlingsbyggnad i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av byggnadsstyrelsen framlagt förslag beviljade
1919 års lagtima riksdag ett anslag av 200,000 kronor och
anvisade därav å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 100,000
kronor.
Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har
riksdagen av det utav 1919 års lagtima riksdag för uppförande av en
lärlingsbyggnad vid Ultima anvisade anslag å 200,000 kronor å extra
stat för år 1921 anvisat såsom reservationsanslag återstående beloppet
100,000 kronor.
14:o) Under punkt 10 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för utförande av vissa reparationsarbeten vid lantbruksinstitutet vid
Ultima å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 8,000
kronor.
De avsedda reparationsarbetena äro påläggning av nya tak på
rektorsbostaden och den s. k. östra flygeln, inläggning av nya golv i
elevbyggnadens korridorer, utvändig oljemålning av fönster, plåtbeslag
m. m. å dessa byggnader samt av hela museibyggnaden. Kostnaderna
äro beräknade till sammanlagt 16,000 kronor.
Då såsom myndigheterna framhållit ett fortsatt uppskjutande av
ifrågavarande reparationsarbeten vid institutet kan befaras skola för
byggnaderna medföra allvarlig skada, anser riksdagen i likhet med departementschefen,
att för vartdera av åren 1920 och 1921 bör anvisas ett
anslag av 8,000 kronor.
Beträffande tilläggsanslaget för år 1920 anmäler riksdagen i särskild
skrivelse nr 9 B sitt beslut.
Riksdagen har för utförande av vissa reparationsarbeten vid lantbruksinstitutet
vid Ultuna å extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag
av 8,000 kronor.
15:o) Under punkt 11 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för uppförande av en arbetarbostad vid Alnarps trädgård anvisa å extra
stat för år 1921 ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
Riksdagen har av utredningen i ärendet ävensom genom riksdagens
vederbörande utskotts besök på platsen kommit till insikt därom att
verkligt behov föreligger av den föreslagna nya byggnaden. Det härför
beräknade beloppet föranleder icke någon riksdagens erinran. I likhet
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 13
med departementschefen anser riksdagen, att medlen böra beredas genom
anslag å riksstaten.
Riksdagen har för uppförande av en arbetarbostad vid Alnarps
trädgård anvisat å extra stat för år 1921 ett reservationsanslag av
25.000 kronor.
lG:o) Under punkt 12 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för om- och tillbyggnad av restaurationsbyggnaden vid Alnarp i huvudsaklig
överensstämmelse med det av institutets styrelse i augusti 1919
ingivna förslag å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 320,000 kronor.
Riksdagen har genom vederbörande utskotts besök på platsen övertygat
sig därom, att behovet av förbättrade utspisningslokaler vid Alnarp
är trängande. Likaså har riksdagen kommit till den uppfattningen, att
något på en gång lämpligare och mera kostnadsbesparande förslag för
bristfälligheternas avhjälpande icke torde kunna utfinnas än den ifrågasatta
om- och tillbyggnaden av nuvarande restaurationsbyggnaden. Kostnaderna
har departementschefen ansett kunna hållas inom ramen av
420.000 kronor. Härav ifrågasättas 100,000 kronor å tilläggsstat för
år 1920. Anslagsbeloppet föranleder ingen erinran från riksdagens sida.
Ifråga om tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse
nr 9 B sitt beslut.
Riksdagen har för om- och tillbyggnad av restaurationsbyggnaden
vid Alnarp i huvudsaklig överensstämmelse med det av institutets styrelse
i augusti 1919 ingivna förslag å extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag
av 320,000 kronor.
17:o) Vad departementschefen under rubriken »Trädgårdsskolan
vid Alnarp» anfört angående ökning av elevantalet vid denna skola föranleder
icke någon riksdagens erinran, vilket riksdagen härigenom velat
för Eders Kungl. Maj:t anmäla.
18:o) Under punkt 13 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels såsom ökat statsbidrag för upprätthållande under läroåren 1920—1924
av trädgårdsskolan vid Adelsnäs bevilja ett anslag av 32,000 kronor
och därav å extra stat för år 1921 såsom förslagsanslag, högst, anvisa
8.000 kronor, dels ock såsom ökat statsbidrag för upprätthållande under
samma tid av trädgårdsskolan i Härnösand bevilja ett anslag av 28,000
kronor och därav på extra stat för år 1921 såsom förslagsanslag, högst,
anvisa 7,000 kronor, eller sålunda för år 1921 tillhopa 15,000 kronor.
14
Riksdagens skrivelse AV 9 A.
Lantbruksstyrelsen har i ärendet vitsordat, att ifrågavarande skolors
innehavare under senare år lidit ek "nomisk förlust på skolverksamheten,
vilken förlust särskilt de sista åren beräknats till jämförelsevis höga
belopp. Anledningen härtill är, så vitt utredningen ger vid handen, i
båda fallen att söka i de med uppehållande av skolornas verksamhet
förenade omkostnadernas betjMande ökning. Särskilt sjmas de högst
väsentligt förhöjda utgifterna för elevernas kosthåll hava bidragit till
det ogvnnsamma resultatet av skolornas verksamhet. Vidare har i ärendet
framliållits, att då skolornas vidmakthållande icke i någon nämnvärd
grad kunde anses i-epresentera något direkt lokalt intresse, anslag från
orten ej vore att påräkna och att då eleverna med få undantag vore
att betrakta som medellösa, möjligheten att genom elevavgifter tillföra
skolan ökade inkomster vore utesluten.
Med hänsyn till det nu anförda och då enligt vad lantbruksstyrelsen
anfört ifrågavarande skolor visat sig fylla ett stort och påtagligt behov
samt ett nedläggande av dessas verksamhet enligt styrelsens mening
helt visst skulle betyda ett bestämt tillbak agående på detta område, bär
riksdagen ansett sig böra biträda förslaget om anvisande av de begärda
ökade medlen. Behovet av anslags beviljande på en gång för fem år är
föranlett av aft kontrakt med skolorna såsom i det föregående nämnts
uppgöras för en tid av fem år i sänder. Sista femårsperioden utgick
nfed år 1919. På sätt departementschefen i statsrådsprotokollet, anfört
bör det på år 1920 belöpande beloppet eller 15,000 kronor anvisas på
tilläggsstat för samma år. Riksdagen anmäler i särskild skrivelse nr
9 B sitt beslut härutinnan.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels
såsom ökat statsbidrag för upprätthållande under läroåren
1920—1924 av trädgårdsskolan vid Adelsnäs beviljat ett anslag av 32,000
kronor och därav å extra stat för år 1921 såsom förslagsanslag, högst,
anvisat 8,000 kronor,
dels ock såsom ökat statsbidrag för upprätthållande under samma
tid av trädgårdsskolan i Härnösand beviljat ett anslag av 28,000 kronor
och därav på extra stat för år 1921 såsom förslagsanslag, högst, anvisat
7,000 kronor, eller sålunda för år 1921 tillhopa 15,000 kronor.
19:o) Under punkt 14 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till undervisning i trädgårdsskötsel å extra stat för år 192 L anvisa
ett reservationsanslag av 24,300 kronor.
15
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen godkända
utlåtande nr 24 A punkt 19 får riksdagen anmäla, att riksdagen till
undervisning i trädgårdsskötsel å extra stat för år 1921 anvisat ett
reservationsanslag av 24,300 kronor.
20:o) 1 punkt 15 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
beredande av ökat understöd för läsåret 1920—1921 åt lantmannaskolor
anvisa å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag av 60,000 kronur, att
med högst 15 procent av sådan skola eljest enligt gällande bestämmelser
tillkommande understöd av statsmedel, särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen
icke inräknat, utgå oberoende av huruvida inom orten tillskjutes
däremot helt eller delvis svarande belopp.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en
inom riksdagen väckt motion, vari hemställts, att riksdagen ville
besluta att för beredande av ökat understöd för läsåret 1920—1921
åt lantmannaskolor anvisa å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag av
kronor 80,000, att med högst 20 procent av sådan skola eljest enligt
gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel, särskilt
dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat, utgå oberoende av huruvida
inom orten tillskjutes helt eller delvis svarande belopp.
Riksdagen har redan i sin skrivelse nr 416 punkt 1 anfört följande:
»Det begärda anslaget är på sätt framgår av statsrådsprotokollet
beräknat att utgå med högst 15 procent å det lantmannaskola eljest enligt
gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel.
Under erinran att Eders Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
under åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att för beredande av ökat
understöd åt folkhögskolor för arbetsåret 1920—1921 anvisa anslag, motsvarande
en ökoing med 20 procent av eljest utgående belopp, anhålla
motionärerna, att även lantmannaskolorna måtte för nämnda lät-år beredas
ytterligare understöd efter enahanda grunder som folkhögskolorna,
samt föreslå, att det av Eders Kungl. Maj:t för ändamålet begärda
beloppet måtte ökas till 80,000 kronor.
Med hänsyn till att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts framställning
beträffande folkhögskolorna, och då riksdagen anser, att likformighet
bör uti förevarande avseende förefinnas mellan lantmannaskolor
och folkhögskolor, finner sig riksdagen böra biträda motionärernas
förslag i fråga om procenttalet. Som eu följd härav torde ock, såsom
motionärerna föreslagit, det av Eders Kungl. Maj:t begärda anslagsbeloppet
böra ökas till 80,000 kronor. Samtidigt vill riksdagen fram
-
16
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
hålla angelägenheten av att utarbetande av förslag i frågor, som så intimt
beröra varandra som de beträffande lantmannaskolor och folkhögskolor,
i olikhet med vad i detta fall synes hava skett, sker i samråd mellan
cheferna för de departement, på vilkas föredragning frågorna äro beroende.
»
På sätt riksdagen i samma sin skrivelse nr 416 punkt 1 anmält har
riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning och
den i ämnet väckta motionen för beredande av ökat understöd för läsåret
1920—1921 åt lantmannaskolor anvisat å extra stat för år 1921
ett förslagsanslag av 80,000 kronor, att med högst 20 procent av sådan
skola eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel,
särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat, utgå,
oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt eller delvis
svarande belopp.
21:o) I punkt 16 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
beredande av ökat understöd för läsåret 1920—1921 till lanthushållsskolor
anvisa å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag å 25,000 kronor,
att med högst 15 procent av sådan skola eljest enligt gällande bestämmelser
tillkommande understöd av statsmedel, särskilt dyrtidstillägg till
lärarpersonalen icke inräknat, utgå oberoende av huruvida inom orten
tillskjutes däremot helt eller delvis svarande belopp.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en
inom riksdagen väckt motion, vari hemställts, att riksdagen för beredande
av ökat understöd för läsåret 1920—1921 till lanthushållsskolor
ville anvisa å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag å 35,000 kronor,
att med högst 20 procent av sådan skola eljest enligt gällande bestämmelser
tillkommande understöd av statsmedel, särskilt dyrtidstillägg till
lärarpersonalen icke inräknat, utgå oberoende av, huruvida inom orten
tillskjutes däremot helt eller delvis svarande belopp.
Riksdagen har redan i sin skrivelse nr 416 punkt 2 anfört följande:
»Det av riksdagen förlidet år beviljade anslaget för ifrågavarande
ändamål avsåg år 1919.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning innefattar dels anvisande
för år 1920 av ett tilläggsanslag för ändamålet av 21,000 kronor,
vilket med hänsyn till att läsåret numera för dessa skolor liksom för
lantmannaskolorna bestämts till tiden 1 november—31 oktober beräknats
allenast för tiden 1 januari—31 oktober 1920, dels ock beviljande för
läsåret 1920—1921 av ett anslag av 25,000 kronor. Anslagen äro avsedda
att utgå med högst 15 procent av eljest utgående understöd av statsmedel.
17
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
I den i ämnet väckta motionen föreslås, under erinran om Eders
Kungl. Maj:ts under punkt 1 härovan omförmälda framställning ifråga om
folkhögskolorna och med framhållande att lanthushållsskolorna arbetade
under förhållanden, som nära överensstämde med de vid lantmanna- och
folkhögskolor rådande, att jämväl understödet till lanthushållsskolorna
måtte få utgå med 20 procent av eljest utgående statsbidrag, samt att
anslaget bestämmes till 35,000 kronor.
Riksdagen anser för sin del, att understöden till lantmanna- och
lanthushållsskolor böra utgå efter samma grunder. Med hänsyn härtill,
och då''riksdagen under punkt 1 här ovan medgivit, att understödet till
förstnämnda skolor må utgå med högst 20 procent av övrigt statsbidrag,
torde understödet till lanthushållsskolorna höra för år 1921 bestämmas
till enahanda procent. Det av Eders Kungl. Magt begärda anslagsbeloppet
torde i anslutning härtill böra, såsom motionären föreslagit, höjas till
35,000 kronor.»
På sätt riksdagen i samma sin skrivelse nr 416 punkt 2 anmält
har riksdagen, bland annat, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och den i ämnet väckta motionen för beredande
av ökat understöd för läsåret 1920—1921 till lanthushållsskolor anvisat
å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag å 35,000 kronor, att
med högst 20 procent av sådan skola eljest enligt gällande bestämmelser
tillkommande understöd av statsmedel, särskilt dyrtidstillägg
till lärarpersonalen icke inräknat, utgå oberoende av huruvida inom
orten tillskjutes däremot helt eller delvis svarande belopp.
22:o) Under punkt 17 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för beredande av höjda stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter under läsåret
1920—1921 å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 30,000
kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 416 punkt 3 anmält
har riksdagen för beredande av höjda stipendier åt obemedlade och
mindre bemedlade elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter
under läsåret 1920—1921 å extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag
av 30,000 kronor.
23:o) Under punkt 18 har Eders Kung]. Magt föreslagit riksdagen
att till anordnande av ufbildningskurser för kontrollassistenter å extra
stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 14,800 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 9 A—9 B. 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 68, anmält bär riksdagen
till anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter å extra stat
för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 14,800 kronor.
24:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 19 gjorda
framställning har riksdagen för anordnande av utbildningskurser för
ladugårdsförmän och svinskötare å extra stat för år 1921 anvisat ett
reservationsanslag av 36,000 kronor.
25:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts under punkt 20 gjorda
framställning har riksdagen till anordnande av utbildningskurser för
kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna å extra stat för år
1921 anvisat ett reservationsanslag av 7,000 kronor.
26:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 21 gjorda
framställning har riksdagen å extra stat för år 1921 anvisat, att av
Kungl. Maj:t i mån av behov användas, såsom bidrag till anställande
av jordbrukskonsulenter ett reservationsanslag av 150,000 kronor, under
villkor att övriga kostnader för konsulenterna bestridas av landsting,
hushållningssällskap eller eljest samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t
må finna gott föreskriva.
27:o) Under punkt 22 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
å extra stat för år 1921 anvisa, att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas,
såsom bidrag till anställande av vandringsrättare ett reservationsanslag
av 72,000 kronor, under villkor att övriga kostnader för
vandringsrättarna bestridas av landsting, hushållningssällskap eller eljest
samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Enligt vad departementschefen i statsrådsprotokollet anfört, är
någon besparing till år 1921 å föregående års anslag för ifrågavarande
ändamål icke att påräkna. Med hänsyn härtill påkallar den av 1919
års lagtima riksdag medgivna ökningen av statsbidragets maximibelopp
från 600 till 900 kronor för 80 vandringsrättare en höjning av det totala
anslagsbeloppet från 48,000 till 72,000 kronor.
Riksdagen har å extra stat för år 1921 anvisat, att av Kungl.
Maj:t i mån av behov användas, såsom bidrag till anställande av vandringsrättare
ett reservationsanslag av 72,000 kronor, under villkor att övriga
kostnader för vandringsrättarna bestridas av landsting, hushållningssäll
-
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 19
skap eller eljest samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva.
28:o) Under punkt 23 liar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till anordnande av utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel å
extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 4,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 300, anmält, har riksdagen
till anordnande av utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel å extra
stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 4,000 kronor.
29:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 24 gjorda
framställning har riksdagen till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel
och mejerihushållning in. m. å extra stat för år 1921 anvisat ett
förslagsanslag, högst, 1,500 kronor.
30:o) Under punkt 25 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom statsbidrag åt Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsskola
vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor anvisa å extra stat för år
1921 ett förslagsanslag, högst 12,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 414 anmält har riksdagen
åt Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsskola vid Rimforsa för
utbildande av lärarinnor anvisat såsom statsbidrag å extra stat för år
1921 ett förslagsanslag, högst, 12,000 kronor.
31:o) Under punkt 26 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom statsbidrag åt Uppsala enskilda läroverks fackskola för huslig
ekonomi för utbildning av lärarinnor i lanthushållning å skolans lantgård
Brogård å extra stat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst,
11,000 kronor.
Sedermera har emellertid Eders Kungl. Maj:t den 5 mars 1920 på
ecklesiastikdepai-tementets föredragning avlåtit proposition (nr 369) angående
anslag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala m. m., vilket anslag
jämväl i vad detsamma rör berörda lanthushållningsskola vore avsett
att från och med år 1921 uppföras under åttonde huvudtiteln. Enligt
riksdagens vederbörande utskott tillhandakommet meddelande får Eders
Kungl. Maj:t härigenom anses hava frånträtt äskandet av särskilt anslag
till sistnämnda skola under nionde huvudtiteln för år 1921, varom riksdagen
härigenom velat erinra.
20
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
32:o) Under punkt 27 kar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslaget till stat för stuteriöverstyrelsen, att tillämpas från och
med år 1921, ävensom de villkor och bestämmelser, vilka av honom
föreslagits för åtnjutande av de å samma stat för ordinarie befattningshavare
upptagna avlöningar; dels förklara, att en var, som med eller
efter ingången av år 1921 tillträder ordinarie befattning i stuteriöverstyrelsen,
skall vara pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor och
bestämmelser; samt att, därest Innehavaren av sekreterarbefattningen i
stuteriöverstyrelsen icke före den 1 december 1920 anmäler, att han
vill övergå till den nya avlöningsstaten såsom ledamot och byrådirektör
samt underkasta sig de för åtnjutande av avlöning såsom sådan stadgade
villkor och bestämmelser, han skall varda bibehållen vid honom
enligt nu gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom,
i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension,
som dittills tillkommit honom; dels ock, vid bifall härtill höja ordinarie
reservationsanslaget till hästavelns förbättrande från 388,800 kronor med
7,300 kronor till 396,100 kronor.
Det föreliggande omorganisationsförslaget innebär först sådan förändring
i fråga om de båda ledamotsbefattningarna inom styrelsen, att
för framtiden innehavarna av dessa skola intaga ställning av fullmäktige
och i sådan egenskap endast deltaga i behandlingen av fackfrågor,
där deras sakkunskap kan vara av särskilt värde. Arvodet till en var
av fullmäktige skulle såsom hittills utgå med 500 kronor. Vidare
skall sekreteraren hos styrelsen (andra normalgraden) enligt samma förslag
uppflyttas i en mellangrad mellan andra och tredje normalgraderna,
i samband varmed han skulle erhålla ställning av byrådirektör och ledamot
av styrelsen. Avlöningen i den föreslagna meilangraden är 6,800
kronor med ett ålderstillägg å 600 kronor efter fem år. Härjämte
skulle å styrelsens stat uppföras dels eu tjänsteman av första lönegraden
med en avlöning av 4,000 kronor jämte tre ålderstillägg å 500 kronor
efter fem, tio och femton år, å vilken skulle överflyttas vissa av de
arbeten, som nu åvila sekreteraren, dels ett kvinnligt biträde av första
lönegraden med en avlöning av 1,600 kronor. Slutligen föreslås »att
posten till vikariatsersättning och extra biträde» höjes med 200 kronor
till 800 kronor, och posten »till vaktmästares avlöning och expenser»
med 500 kronor till 2,500 kronor. Ökningen i staten blir sammanlagt
7,300 kronor.
21
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Det framlagda förslaget till stat för stuteriöverstyrelsen, att tilllämpas
från och med år 1921, är av följande lydelse:
i
Lön Kr. |
Tjänst- görings- pennin- gar Kr. |
Orts- tiUägg Kr. |
Summa Kr. |
|
Styrelsens chef, arvode.................. Anmärkning: År chefen bosatt utan-för huvudstaden, åligger honom |
— |
6,000 1 | |
||
1 fullmäktig, arvode ..................... |
— |
— |
— |
500 |
1 » » ..................... Anmärkning: Fullmäktig, som lik-som chefen må vara bosatt utom |
500 |
|||
Byrådirektör och ledamot ............ |
4,200 |
2,000 |
600 |
6,800 |
Notarie....................................... |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
Kvinnligt biträde i första lönegraden |
1,100 |
300 |
200 |
1,600 |
Till vikariatsersättning och extra |
||||
biträde .................................... |
— |
— |
— |
800 |
Till vaktmästares avlöning och ex- |
||||
penser m. m............................ |
— |
— |
— |
2,500 |
Summa |
— |
— |
— |
22,700 | |
( Efter 5 år kan lönen höjas med
( 600 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor, efter 10 år
med ytterligare 500 kronor
och efter 15 ar med än
ytterligare 500 kronor.
Efter 5 år kan avlöningen
höjas med 200 kronor, efter
10 år med ytterligare 200
kronor och efter 15 år med
än ytterligare 200 kronor,
skolande av varje ålderstillägg
100 kronor tillhöra
lön och 100 kronor tjiinstgöringspenningar.
22
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Riksdagen biträder förslaget och får därför anmäla, att riksdagen
dels godkänt ovan intagna förslag till stat för stuteriöverstyrelsen,
att tillämpas från och med år 1921, ävensom de villkor och bestämmelser,
vilka av departementschefen föreslagits för åtnjutande av de å
samma stat för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningar;
dels förklarat,
att en var, som med eller efter ingången av år 1921 tillträder
ordinarie befattning i stuteriöverstyrelsen, skall vara pliktig att underkasta
sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt
att, därest innehavaren av sekreterarbefattningen i stuteriöverstyrelsen
icke före den 1 december 1920 anmäler, att han vill övergå till
den nya avlöningsstaten såsom ledamot och byrådirektör samt underkasta
sig de för åtnjutande av avlöning såsom sådan stadgade villkor
och bestämmelser, han skall varda bibehållen vid honom enligt nu
gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den
mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills
tillkommit honom;
dels och höjt ordinarie reservationsanslaget till hästavelns förbättrande
från 388,800 kronor med 7,300 kronor till 396,100 kronor.
Ordinarie anslagstiteln »hästavelns förbättrande», kommer på grund
härav att erhålla följande uppställning:
reservationsanslag .............................. kronor 396,100
friheter, förslagsanslag .....................»_ 1,070 kronor 397,170.
33:o) Under punkt 28 har Eders lvungl. Maj:t föreslagit riksdagen
medgiva, dels att i villkoren för åtnjutande av de i staterna för hingstdepåerna
vid Strömsholm och Flyinge för ordinarie befattningshavare
upptagna avlöningsförmåner må införas bestämmelse, att vid Strömsholms
hingstdepå anställda beridare och bokhållare samt vid Flyinge
hingstdepå anställda beridare, bokhållare och veterinär må, då sådant
kan ske utan hinder för tjänstens behöriga uppehållande, under en tid
av högst en månad årligen åtnjuta semester med bibehållande av samtliga
dem enligt gällande stat tillkommande avlöningsförmåner, under
villkor i övrigt att vederbörande befattningshavare själv såväl drager
försorg om att kompetent, av vederbörande depåchef godkänd vikarie
under ledighetstiden uppehåller hans tjänst som ock därunder åt vikarien
hyresfritt upplåter eller eljest anskaffar erforderlig bostad å depån;
dels ock att till avlönande av dylik vikarie må från anslaget till häst
-
23
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
avelns förbättrande utgå ett belopp, motsvarande ordinarie tjänstinnehavarens
tjänstgöringspenningar under semestertiden.
Då riksdagen icke funnit anledning till erinran mot förevarande
framställning, har riksdagen medgivit,
dels att i villkoren för åtnjutande av de i staterna för hingstdepåerna
vid Strömsholm och Flyinge för ordinarie befattningshavare upptagna
avlöningsförmåner må införas bestämmelse, att vid Strömsholms hingstdepå
anställda beridare och bokhållare samt vid Flyinge hingstdepå anställda
beridare, bokhållare och veterinär må, då sådant kan ske utan hinder
för tjänstens behöriga uppehållande, under en tid av högst en månad
årligen åtnjuta semester med bibehållande av samtliga dem enligt gällande
stat tillkommande avlöningsförmåner, under villkor i övrigt att
vederbörande befattningshavare själv såväl drager försorg om att kompetent,
av vederbörande depåchef godkänd vikarie under ledighetstiden
uppehåller hans tjänst som ock därunder åt vikarien hyresfritt upplåter
eller eljest anskaffar erforderlig bostad å depån;
dels ock att till avlönande av dylik vikarie må från anslaget till
hästavelns förbättrande utgå ett belopp, motsvarande ordinarie tjänstinnehavarens
tjänstgöringspenningar under semestertiden.
34m) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 29 gjorda
framställning får riksdagen anmäla, att riksdagen till extra personal vid
Flyinge hingstdepå å extra stat för år 1921 beviljat ett förslagsanslag,
högst, 4,630 kronor.
35:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 30 gjorda
framställning har riksdagen å extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag
av 20,000 kronor att under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma,
utgå för tillvaratagande och utveckling av sådana i Sverige
förekommande s. k. lanthästar, som kunna innefattas under benämningen
»inhemska häststammar».
36:o) Under punkt 31 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till understödjande av stamboksföring rörande hästar under
de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, å extra stat för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
Departementschefen har av skäl, som av honom anförts i statsrådsprotokollet
vid 1919 års statsverksproposition, funnit anslagsbeloppet
böra fortfarande bestämmas till 10,000 kronor, lian anförde till nämnda
protokoll, att det visserligen vore antagligt, att för år 1920 medels
-
24
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
behovet komme att överstiga det dittills vanligen beräknade årsbeloppet,
men då Kungl. Magt torde kunna från liästavelsfondens avkastning, i
i den mån den av riksdagen ställdes till Kungl. Maj:ts förfogande, bereda
tillgång till de erforderliga ökade medlen, anslaget icke syntes böra
bestämmas högre än till 10,000 kronor.
Riksdagen delar departementschefens uppfattning och har därför
till understödjande av stamboksföring rörande hästar under de villkor,
Kungl. Maj:t må bestämma, å extra stat för år 1921 anvisat ettreservationsanslag
av 10,000 kronor.
37:o) Under punkt 32 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen
medgiva, att det belopp, som enligt beslut av 1904 års riksdag må av
förslagsanslaget till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar
bland husdjuren årligen utgå till resestipendier åt legitimerade
veterinärer, från och med år 1921 höjes från 2,200 kronor till högst
4,400 kronor.
Då förevarande framställning icke föranleder någon erinran från
riksdagens sida, har riksdagen medgivit, att det belopp, som enligt beslut
av 1904 års riksdag må av förslagsanslaget till förekommande och
hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren årligen utgå till
resestipendier åt legitimerade veterinärer, från och med år 1921 höjes
från 2,200 kronor till högst 4,400 kronor.
38:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 33 gjorda
framställning har riksdagen till karantänsanstalten i Haparanda för
husdjur å extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,500
kronor.
39:o) Under punkt 34 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen att
för verkställande vid karantänsanstalten i Haparanda för husdjur av
ändrings- med flera arbeten i huvudsaklig överensstämmelse med byggnadsstyrelsens
förslag å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 20,000 kronor.
Då riksdagen funnit de föreslagna anordningarna i karantänsanstalten
vara av behovet påkallade och det beräknade beloppet för deras utförande
ej föranleder någon riksdagens erinran, bär riksdagen för verkställande
vid karantänsanstalten i Haparanda för husdjur av ändrings- med flera
arbeten i huvudsaklig överensstämmelse med byggnadsstyrelsens förslag å
extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
25
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
40:o) Under punkt 35 liar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till avelscentra för nötboskap å extra stat för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 36,000 kronor.
Enligt för riksdagen för år 1918 framlagd plan för nya avelscentertävlingar
beträffande fjällras och ayrshireras beräknades att kostnaderna
härför skulle såsom ovan nämnts täckas bland annat genom anslag
av riksdagen å 137,000 kronor, varav 25,000 kronor för 1919,
20,000 kronor för vart och ett av åren 1920 och 1921 samt 18,000
kronor för vart och ett av åren 1922—1925.
Förevarande framställning avser nu dels en höjning av det för år
1921 beräknade anslaget med 16,000 kronor, dels ock ett tilläggsanslag
för år 1920 å 18,000 kronor. Kostnadsökningen vad angår år 1921 är
föranledd dels och huvudsakligast av den inträdda stegringen i resekostnader,
dels av anställandet av två överassistenter och dels därav att
kostnader för trycksaker in. in. upptagits å detta år. Beträffande tillläggsanslaget
för innevarande år är detta med undantag av överassistentavlöningar
å tillhopa 4,500 kronor samt ett förut till pris beräknat
belopp å 6,000 kronor ävensom några mindre belopp till telefon m. m.,
avsett uteslutande till bestridande av resekostnads- och traktamentsersättningar.
Då de begärda ökade anslagsbeloppen torde vara för ändamålet
erforderliga, anser riksdagen, att desamma böra beviljas.
Beträffande tilläggsanslaget för år 1920 anmäler riksdagen i särskild
skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.
Riksdagen har till avelscentra för nötboskap å extra stat för år
1921 anvisat ett reservationsanslag av 36,000 kronor.
41:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 36 gjorda
framställning har riksdagen till främjande av nötboskapsaveln inom
Norrbottens län anvisat å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst, 5,000 kronor.
42:o) Under punkt 37 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen att
till förekommande och hämmande av tuberkel]ukdomar hos nötkreaturen
å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 86,000 kronor.
Enligt vad utredningen i ärendet giver vid handen beräknas utgifterna
såväl för innevarande år som för år 1921 till 113,500 kronor.
Till år 1921 beräknas emellertid uppstå eu behållning å tidigare anslag
för ändamålet å omkring 27,500 kronor. Med hänsyn härtill begäres
nu för år 1921 ett anslag av 86,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 9 A—9 B.
4
26
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Riksdagen biträder förslaget och får anmäla, att riksdagen till
förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen å
extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 86,000 kronor.
43:o) Under punkt 38 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till åtgärder för höjande av landets svinavel å extra stat för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av 75,000 kronor.
Framställningen innebär en ökning av anslaget för innevarande
år med 10,000 kronor. Då anslagsökningen är avsedd för mötande av
för året motsedda krav och riksdagen i likhet med departementschefen
finner angeläget vara, att vederbörliga anspråk å statsbidrag må kunna
utan reduktion tillgodoses, har riksdagen, som icke funnit anledning till
erinran mot den begärda anslagsökningen, till åtgärder för höjande av
landets svinavel å extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag
av 75,000 kronor.
44:o) Under punkt 39 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för anordnande av avkastningsbedömning angående avelssvin å extra
stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.
Riksdagen håller före, att anordnande av avkastningsbedömning
beträffande avelssvin torde vara av betydelse för främjande av
svinaveln inom landet. Riksdagen vill därför för sin del biträda förslaget
om anvisande av statsbidrag för detta ändamål. Det begärda
beloppets storlek ger ej anledning till erinran. Av statsrådsprotokollet
framgår, att bedömningens anordnande är avsedd att ske genom upprättande
på lämplig plats i landet av eu central försöksstation. Detta
synes ock av utredningen i ärendet att döma vara lämpligt.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
för anordnande av avkastningsbedömning angående avelssvin å
extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 15,000 kronor.
45:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 40 gjorda
framställning har riksdagen till fåravelns befrämjande å extra stat för
år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 35,000 kronor.
46:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 41 gjorda
framställning har riksdagen till fj åder fäav elns befrämjande anvisat å extra
stat för år 1921 ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
27
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
47:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 42
gjorda framställning har riksdagen till biskötselns befrämjande å extra
stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 12,000 kronor.
48:o) Under punkt 43 har Eders Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen att
till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultima och Alnarp å
extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.
Förslaget innebär en ökning i utgifterna för ifrågavarande ändamål
för år 1920 från 32,000 kronor till 50,000 kronor. Anslagsökningen
är först föranledd av ifrågasatt förstärkning av anstalternas fasta personal.
Sålunda skulle för att möjliggöra provningar i större omfattning
och deras snabbare utförande en överassistent och en montör anställas
vid lantbruksavdelningen vid Alnarp. Vidare föreslås uppflyttning av
föreståndare och överassistent till löneställning lika med motsvarande
befattningshavare vid centralan stalten för jordbruksförsök, dock med
minskning motsvarande ordinarie befattningshavares avgift till egen
pensionering. Montörsarvodet är enligt förslaget höjt från 1,500 kronor,
till 2,500 kronor. Till skrivbiträde och kontorslokal in. in. har departementschefen
såsom ny post beräknat 3,900 kronor. Till tryckningskostnader
in. in. har upptagits ett med 2,000 kronor förhöjt belopp.
Totalsumman av utgifterna uppgår till 60,000 kronor, enligt föl -
jande beräkning:
a) Provningsanstalterna .................................................................... kr. 19,000
b) Föreståndarens arvode ............................................. kr. 7,200
D:o resekostnadsersättning .............. )> 2,400 » 9,600
Overassistentens å lantbruksavdelningen arvode kr. 5,200
D:o d:o resekostnadsersättning » 800 » 6,000
Overassistentens å mejeriavdelningen arvode....................... » 5,200
Montörens å Ultima arvode utom bostad............ kr. 2,500
D:o d:o resekostnadsersättning ...... » 600 » 3,100
Montörens å Alnarp arvode................................... kr. 3,000
D:o d:o resekostnadsersättning...... » 200 » 3,200
c) Tryckning och bindning av meddelanden............................. » 8,000
d) Allmänna omkostnader ............................................................... » 2,000
e) Skrivbiträde och kontorslokal med eldning, belysning in. in. » 3,900
Summa kronor 00,000.
Till bestridande av dessa utgifter har departementschefen, förutom
statsanslag, upptagit inkomst av provningsavgifter och genom försäljning
28
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
av meddelanden till ett belopp av 10,000 kronor, vadan alltså det behövliga
statsanslaget beräknats till 50,000 kronor.
Riksdagen vill erinra därom, att riksdagen i sin skrivelse förlidet
år angående regleringen av utgifterna under ifrågavarande huvudtitel i
motsvarande punkt framhöll angelägenheten av, att resultaten av redskapsprovningarna
bringades till mera allmän kännedom bland landets
jordbrukare.
Den nu föreslagna utvidgningen av anstalternas organisation ger
så mycket mindre anledning till någon erinran från riksdagens sida, som
enligt riksdagens uppfattning densamma torde vara ägnad att befordra
det ovannämnda av riksdagen uttalade önskemålet. Då ej heller förslaget
i övrigt föranleder någon riksdagens erinran, har riksdagen till
maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp å extra
stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.
49:o) Under punkt 44 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
såsom bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnas behov — inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap,
vart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta
laboratorium och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad eller
hyresmedel för kemist och assistent än även avlöning till dessa och
laboratorietjänaren ävensom de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll
samt till inköp av böcker och inventarier för stationens behov —
å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst 64,000 kronor,
att utgå till varje station med 6,000 kronor, med rätt för Kungl. Magt
att efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fall för ifrågavarande
ändamål disponera återstoden av anslaget.
I anslagsbeloppet för år 1921 ifrågasattes icke någon förändring.
Däremot föreslås, att maximibegränsningen i det nu beträffande varje
station utgående tilläggsanslaget bortfaller och till Kungl. Maj:ts förfogande
att i män av omständigheterna fritt disponeras ställes det belopp av
16,000 kronor, som återstår, sedan 6,000 kronor tilldelats en var av de
åtta stationerna. Då härigenom obestridligen vinnes, att statsunderstödet
bättre kan lämpas efter behovet, har riksdagen icke något att
erinra mot en sådan anordning.
I enlighet härmed har riksdagen såsom bidrag till underhåll av
åtta kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behov — inom de
orter, där landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller i förening,
förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta ej mindre lokal för
detta jämte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent än även av
-
29
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
limning till dessa och laboratoriet] anar eu ävensom de årliga utgifterna
för laboratoriets underhåll samt till inköp av böcker och inventarier för
stationens behov — å extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 64,000 kronor, att utgå till varje station med 6,000 kronor,
med rätt för Eders Kungl. Maj :t att efter prövning av omständigheterna i
varje särskilt fall för ifrågavarande ändamål disponera återstoden av
anslaget.
50:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 45 gjorda
framställning har riksdagen såsom bidrag till underhåll av kemiskväxtbiologiska
anstalten inom Norrbottens län — under villkor att
från länets landsting och hushållningssällskap eller eljest bidrag lämnas
till anstaltens underhåll med sammanlagt minst 13,450 kronor — å
extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 22,300 kronor.
51:o) Under punkt 46 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till understöd åt svenska mosskulturföreningen å extra stat för år 1921
anvisa ett förslagsanslag, högst 75,000 kronor.
Riksdagen liar å extra stat för vapje år från och med år 1890
anvisat statsanslag till understöd åt svenska mosskulturföreningen. För
år 1920 utgår anslaget med ett belopp av 73,000 kronor.
Den föreslagna anslagsökningen av 2,000 kronor är föranledd av
tillämnad lönereglering för föreningens tjänstemän ävensom för bestridande
av ökade resekostnader.
Riksdagen har icke funnit skäl till erinran mot det begärda anslagsbeloppet
och har därför till understöd åt svenska mosskulturföreningen
å extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 75,000 kronor.
52:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 47 gjorda
framställning har riksdagen å extra stat för år 1921 såsom särskilda
förslagsanslag, högst, anvisat
dels till driftkostnader vid en av svenska mosskulturföreningen
anordnad försöksgård å myrjord i Jämtland 9,000 kronor,
dels ock till driftkostnader vid en försöksgård å myrjord vid
Alträsk i Norrbottens län under ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten
i Luleå 5,000 kronor, eller tillhopa 14,000 kronor.
53:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 48
gjorda framställning har riksdagen å extra stat för år 1921 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor att — med högst 1,000 kronor
30
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
för varje anstalt — användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,
som av landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller i förening,
understödjas med minst samma belopp som statsbidraget och
vilka anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i avseende
på analysmetoder och övriga förhållanden, som fastställas av
Kungl. Maj:t.
54:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 49 gjorda
framställning har riksdagen såsom bidrag till åtgärder för befordrande
av den inhemska odlingen av frö av vallväxter, foderrotfrukter och köksväxter
å extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 10,000
kronor.
55:o) Under punkt 50 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1921 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa
dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens
filialer 87,600 kronor; dels till inrättande av en filial i södra delen av
Kalmar län 2,000 kronor; dels ock till uppehållande av verksamheten
vid nyssnämnda filial samt föreningens sju äldre filialer vid Ultuna, i
Östergötland, Västergötland, Värmland, Västernorrland och Jämtland
samt i Luleå i genomsnitt 12,000 kronor för varje filial eller tillhopa
96.000 kronor, eller sålunda inalles 185,600 kronor.
Anslaget till utsädes föreningens egen praktiskt vetenskapliga verksamhet
samt till ledning av och samarbete med filialerna föreslås till
enahanda belopp som för år 1920 eller 72,600 kronor. Under erinran
att Kungl. Maj:t sedan länge därjämte anvisat till föreningen årligen
ett anslag av 15,000 kronor från ordinarie anslaget-till befrämjande av
jordbruk och lantmannanäringar, men att detta anslag numera visat sig
otillräckligt för mötande av befogade krav å detsamma, ifrågasätter departementschefen
att nämnda belopp å 15,000 kronor nu upptages i det
extra anslaget. Detta anslag skulle sålunda komma att uppgå till
87,600 kronor.
Vad sålunda föreslagits föranleder icke någon riksdagens erinran.
Icke heller har riksdagen något att erinra mot att anslaget till en var
av de nuvarande sju filialerna, nu upptaget till 8,700 kronor, ökas till
12.000 kronor. Största ökningarna hänföra sig till höjning av föreståndarens
avlöning och stegrade arbetskostnader, resekostnader och
dylikt.
I det föreliggande förslaget begäres därjämte anslag för inrättande
31
• Bilcsdagens skrivelse Nr 9 A.
av en utsädesföreningens filial i södra delen av Kalmar län. Såsom i
statsrådsprotokollet erinrats var denna fråga föremål för motion inom
andra kammaren (nr 124) vid 1919 års lagtima riksdag. Riksdagens vederbörande
utskott avstyrkte motionen och framhöll därvid först, att garanti
från hushållningssällskapets sida icke lämnats rörande tillhandahållande
av loge och lada. Vidare anförde utskottet, att frågan om plats för
filialen icke vore utredd, vilket riksdagen ansett önskvärt, då anslag
till filialer tidigare beviljats. Utskottet förklarade sig slutligen anse,
att beträffande ifrågavarande landsdel sådana skiljaktiga förhållanden
med avseende å klimat och jordmån i jämförelse med övriga sjMligare
delar av landet icke förelåge, som motiverade upprättandet av en ny
filial därstädes. Utskottets avstyrkande hemställan godkändes av bägge
kamrarna, men andra kammaren uteslöt därvid ur motiveringen den
sista här ovan återgivna punkten.
Ehuru riksdagen fortfarande av enahanda anledning, som ovan nämnts,
ställer sig i viss mån tveksam till frågan om inrättande av* en särskild
filial för södra Kalmar län och Gottland, har riksdagen likväl med hänsyn
till de skäl, som härför anförts i det av Eders KungU Maj:t nu framställda,
av lantbruksstyrelsen tillstyrkta förslaget och då de hinder av
mera formell natur, som förlidet år bidrogo till riksdagens avvisande av
den då motionsvis gjorda framställningen, numera undanröjts, icke velat
motsätta sig, att medel till föreslaget belopp för ändamålet i fråga
beviljas.
Härvid vill emellertid riksdagen — under erinran om utsädesföreningens
i statsrådsprotokollet återgivna uttalande att redan med de tre
grenstationerna i Norrland, två i Svealand samt en i vartdera av övre
Götalands två förnämsta produktionscentra föreningens arbetsnät onekligen
syntes vara ganska fullständigt och ändamålsenligt fördelat —
uttala, att med tillkomsten av den nu föreslagna filialen behovet av
filialer till Sveriges utsädesförening måste anses fullt ut tillgodosett och
att följaktligen den organisation av sådana filialer, som under senare år
pågått och vartill riksdagen gång efter annan beviljat anslag, därmed
bör anses definitivt avslutad.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning å
extra stat för år 1921 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisat
dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens
filialer 87,600 kronor;
32
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
dels till inrättande av en filial i södra delen av Kalmar län 2,000
kronor;
dels ock till uppehållande av verksamheten vid nyssnämnda filial
samt föreningens sju äldre filialer vid Ultima, i Östergötland, Västergötland,
Värmland, Västernorrland och Jämtland samt i Luleå i genomsnitt
12,000 kronor för varje filial eller tillhopa 96,000 kronor, eller
sålunda inalles 185,600 kronor.
56:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 51 gjorda
framställning har riksdagen till åtgärder för främjande av linodling och
linberedning å extra stat lör år 1921 anvisat ett reservationsanslag av
16,000 kronor.
57:o) Under punkt 52 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket på extra stat för
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 67, anmält, har riksdagen
till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket å extra stat
• för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
58:o) Under punkt 53 har Eders Kungl. Maj: t föreslagit riksdagen
dels medgiva, att av det å extra stat för år 1920 anvisade förslagsanslaget
å 15,000 kronor såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring
vid mindre jordbruk ett till 9,000 kronor förhöjt belopp må av
Kungl. Maj:t användas till åtgärder för åstadkommande av räntabilitetsberäkningar
angående jordbruk-, dels ock å extra stat för ar 1921 för
enahanda ändamål anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor, ävensom
medgiva, att Kungl. Maj:t må härav använda högst 9,000 kronor till
åtgärder för åstadkommande av dylika räntabilitetsberäkningar.
Såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid
mindre jordbruk har riksdagen för vart och ett av åren 1912 1920
anvisat ett förslagsanslag av 15,000 kronor. För varje år från och
med år 1916 har riksdagen tillika medgivit, att Kungl. Maj: t må härav
använda högst 5,000 kronor till åtgärder för åstadkommande av räntabilitetsberäkningar
angående jordbruk.
Riksdagen har för sin del icke funnit något att invända mot att
såsom föreslagits till förenämnda räntabilitetsberäkningar användes utav
det av riksdagen för år 1920 anvisade förslagsanslaget ett till 9,000
kronor höjt belopp, ävensom att samma medgivande lämnas beträffande
anslaget för år 1921, vilket föreslagits till oförändrat belopp.
33
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
1 anslutning härtill har riksdagen
dels medgivit, att av det å extra stat för år 1920 anvisade förslagsanslaget
å 15,000 kronor såsom bidrag till åtgärder för främjande av
ordnad bokföring vid mindre jordbruk ett till 9,000 kronor förhöjt belopp
må av Kungl. Maj:t användas till åtgärder för åstadkommande av
räntabilitetsberäkningar angående jordbruk;
dels ock å extra stat för år 1921 för enahanda ändamål anvisat ett
förslagsanslag av 15,000 kronor, ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må
härav använda högst 9,000 kronor till åtgärder för åstadkommande av
dylika räntabilitetsberäkningar.
59:o) Under punkt 54 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till statsbidrag till fortgående smörprovningar å extra stat för år
1921 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor, att i mån av behov
av Kungl. Maj:t för ändamålet disponeras.
Under en följd av år har Kungl. Maj:t till smörprovningar i
Malmö och Göteborg anvisat statsbidrag från ordinarie anslaget till befrämjande
i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar, vilket bidrag
under senare åren intill 1918 utgått med 15,000 kronor årligen.
Med hänsyn till av förhållandena förorsakade inskränkningar i smörprovningarnas
verksamhet beviljades för vartdera året 1918 och 1919
från nämnda anslag allenast ett belopp av 10,000 kronor.
Såsom ökat statsbidrag till dessa smörprovningar har därjämte
riksdagen, på framställning av Kungl. Maj:t, för vart och ett av åren
1906—1920 anvisat å extra stat 10,000 kronor, varjämte ytterligare
beviljats för varje av åren 1910—1919 6,000 kronor till anställande
av särskilda undersökningar av vattenhalten i svenskt exportsmör. Deav
riksdagen sålunda för åren 1918—1920 anvisade anslagen hava reservationsanslags
natur.
Anslagsbeloppets höjning är föranlett därav, att av anledning, som
redan tidigare anförts, det anslag, som hittills utgått till smörprovningar
från ordinarie anslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk och
lantmannanäringar, nu upptagits i ifrågavarande extra anslag.
Riksdagen, som icke funnit anledning till invändning mot förevarande
framställning, har till statsbidrag till fortgående smörprovningar
å extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 25,000 kronor,
att i mån av behov av Kungl. Maj:t för ändamålet disponeras.
60:o) Under punkt 55 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 9A—9B. 5
34
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
av myrutdikningar och vattenavtappningar inom andra delar av riket än
Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling
av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet
för närliggande bygd eller utdikning av redan odlad jord, å extra
stat för år 1921 anvisa under benämning »allmänna avdikningsanslaget»
ett reservationsanslag av 900,000 kronor, med iakttagande att av samtliga
för år 1920 tillgängliga medel högst 150,000 kronor må utgå till
avdikning av sådan mark, vars torrläggning avser endast minskning av
frostländighet för närliggande bygd.
Riksdagen har sedan flera år ställt medel till Kungl. Maj ds förfogande,
under benämning »allmänna avdikningsanslaget», till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrntdikningar
och vattenavtappningar inom andra delar av riket än Norrland
och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget vore uppodling
av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet
för närliggande bygd, samt bestämt, att härav högst 150,000
kronor för år finge utgå till avdikning av sådan mark, vars torrläggning
avsåge endast minskning av frostländighet för närliggande bygd.
För innevarande år har anvisats för detta ändamål ett belopp av
800.000 kronor, vilket ansetts motsvara behovet av härtill disponibla
medel för året.
Riksdagen biträder den av departementschefen i statsrådsprotokollet
uttalade meningen och har därför, till understödjande medelst statsbidrag
utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar
inom andra delar av riket än Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet
med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng lämplig jord
eller minskning av frostländighet för närliggande bygd eller utdikning
av redan odlad jord, å extra stat för år 1921 anvisat under benämning
»allmänna avdikningsanslaget» ett reservationsanslag av 900,000 kronor,
med iakttagande att av samtliga för år 1920 tillgängliga medel högst
150.000 kronor må utgå till avdikning av sådan mark, vars torrläggning
avser endast minskning av frostländighet för närliggande bygd.
61:o) Under punkt 56 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från norrländska avdikningsanslaget
understödda företag å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst 1,000,000 kronor; dels ock godkänna av departementschefen
i statsrådsprotokollet tillstyrkta ändringar och tillägg beträffande
de för åtnjutande av dylikt tilläggsbidrag av riksdagen år 1919 godkända
bestämmelserna.
35
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen godkända
utlåtande nr 24 A punkt 61 får rikdagen anmäla, att riksdagen
dels för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från norrländska avdikningsanslaget
understödda företag å extra stat för år 1921 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 1,000,000 kronor;
dels ock godkänt av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta
ändringar och tillägg beträffande de för åtnjutande av dylikt
tilläggsbidrag av riksdagen år 1919 godkända bestämmelserna.
62:o) Under punkt 57 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från allmänna avdikningsanslaget
understödda företag å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst 210,000 kronor; dels ock godkänna av departementschefen
i statsrådsprotokollet tillstyrkta ändringar och tillägg beträffande de för
åtnjutande av dylikt tillläggsbidrag av riksdagen år 1919 godkända
bestämmelserna.
Under åberopande av jordbruksutskottets, av riksdagen godkända
utlåtande nr 24 A punkt 62, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från allmänna avdikningsanslaget
understödda företag å extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 210,000 kronor;
dels ock godkänt av departementschefen i statsrådsprotokollet
tillstyrkta ändringar och tillägg beträffande de för åtnjutande av dylikt
tilläggsbidrag av riksdagen år 1919 godkända bestämmelserna.
63:o) Under punkt 58 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag till lindring av fraktkostnaderna
vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel
för jordbrukets behov, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen,
för detta ändamål å extra stat för år 1921 beräkna ett anslå»-av 2,000,000 kronor.
Därefter har Eders Kungl. Maj:t i en den 5 mars 1920 avlåten
proposition, nr 217, föreslagit riksdagen att för lindring av fraktkostnaderna
vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel
för jordbrukets behov å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag
av i,800,000 kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft två
inom riksdagen väckta, likalydande motioner nämligen nr 249 i första
kammaren samt nr 357 i andra kammaren vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta att för lindring av fraktkostnaderna vid transport å järn
-
36
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
väg eller sjöledes av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets
behov å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av kronor
2,000,000, och att fraktlindring efter vissa i motiveringen antydda
grunder även skall utgå vid transport sjöledes av kalk, kalkstensmjöl
och märgel, eller, för den händelse att frågan om fraktlindring vid
transport sjöledes icke ännu kan anses vara i fullt utrett skick, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om ny och fullständig
utredning, om och på vilket sätt dylik fraktlindring må kunna utgå.
Enligt de av departementschefen angivna, förändrade grunderna
för statsbidrags utgående till lindring av fraktkostnaderna på järnväg
för kalk, skulle minimifrakten höjas från nuvarande 30 öre till 80 öre
per 100 kilogram, vilket innebär, att statsbidraget skulle börja utgå vid
ett avstånd av 105 kilometer. Vidare avser förslaget inrättande av
en glidande skala, till grund för vilken skulle läggas ett statsbidrag av
30 procent av frakten vid 200 kilometers transport och 50 procent av
frakten vid ett transportavstånd av 500 kilometer. För att emellertid för
avstånd mellan det, då statsbidrag börjar utgå, och det, då det utgår
med sitt fulla belopp, icke skall såsom nu ske ökning blott i statsbidraget,
under det att kalkköparen endast behöver erlägga nyssnämnda
minimifrakt, föreslås successiv höjning med 1 öre per 100 kilogram för
varje 20-tal kilometer även i kalkköparens nettofrakt.
Vad sålunda föreslagits, föranleder icke någon erinran från riksdagens
sida.
Emellertid hava särskilda sakkunniga, i anslutning till riksdagens
i dess skrivelse i ämnet år 1919 uttalade önskan, jämväl upptagit frågan
om statsbidrag till lindring av fraktkostnaderna för kalk vid sjötransporter,
ävensom i sådant avseende föreslagit beredande åt kalkkonsument,
som för befraktningen använt sjötransport, av viss premie person
inköpt vara. Med beräknande av att sjöfrakterna per 100 kilometer
vore ungefär hälften så höga som järn vägsfrakterna, och restitution
vid transport å järnväg skulle börja verka vid cirka 100 kilometers
fraktavstånd, hava sakkunniga tänkt sig en viss premie motsvarande fraktrestitutionsbeloppet
för detta fraktavstånd böra utgå vid 200 kilometers
sjöfrakt. Därefter borde landet indelas i zoner med exempelvis 200
kilometers längd för varje zon.
Departementschefen bär emellertid av angivna skäl icke ansett de
sakkunnigas framställning i nu avsedd del böra föranleda någon vidare
åtgärd.
Motionärerna däremot hava ifrågasatt upptagande jämväl av de
sakkunnigas ovanberörda förslag beträffande statsbidrag för fraktlindring
37
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
vid transport av kalk sjöledes och, därest så ansåges kunna ske, hemställt
om anvisande till fraktlindring av ett anslag av 2,000,000 kronor.
Alternativt hava motionärerna föreslagit ny utredning uti ifrågavarande
avseende.
I den riksdagens skrivelse år 1919, vilken givit anledning till den
utredning, varpå Kungl. Maj:t i huvudsak grundat sitt förslag ifråga om
statsbidrag till fraktlindring för kalktransport å järnväg, förklarade sig
riksdagen anse den då rörande fraktlindring vid sjötransport väckta
motionens syfte behjärtansvärt, icke minst som genom ett uppnående
därav, större rättvisa i förevarande avseende skulle åvägabringas beträffande
sådana orter, vilka för sin tillförsel vore hänvisade till sjötransporter.
Riksdagen anser det jämväl i vissa fall kunna vara ur statsfinansiell
synpunkt fördelaktigt, att kalktransporterna ske sjöledes. Därest
nämligen genom beviljande av statsbidrag till fraktlindring vid sjöbefraktning,
vilken i varje fall ställer sig väsentligt billigare än järnvägsfraktning,
sjötransporter i större skala komme till stånd, synes ej obetydliga
lättnader beträffande statens bidrag till lindring av de högt uppdrivna
järnvägsfrakterna kunna åvägabringas. Riksdagen är därför i likhet med
motionärerna av den meningen, att statsbidrag bör beredas jämväl för
fraktlindring beträffande sjötransporter av kalk för jordbrukets behov.
Då emellertid omförmälda sakkunnigas förslag i detta avseende icke
föreligger i sådant skick, att riksdagen anser sig utan vidare kunna
godtaga detsamma, torde enligt riksdagens mening ett på grundvalen av
de sakkunnigas utredning närmare utformat förslag lämpligen böra föreläggas
1921 års riksdag. Med realiserandet av ett dylikt förslag bör,
med hänsyn till angelägenheten att på sätt ovan antytts i möjligaste
män begränsa statens utgifter för fraktlindring vid kalktransporter
enligt riksdagens förmenande följa, att vederbörande kalkrekvirent i fall,
då det för honom är ur kostnadssynpunkt utan betydelse, vilket transportmedel
som väljes, icke bör äga anlita den väg, som för staten i
samma fall skulle medföra en större ekonomisk uppoffring, än om
motsatt väg användes.
Under åberopande av det anförda får riksdagen
dels anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning för lindring av fraktkostnaderna vid transport
å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov å
extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag av 1,800,000 kronor,
dels och i anledning av de i ämnet väckta motionerna anhålla om
framläggande för nästkommande års riksdag av förslag i fråga om
38
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
statsbidrag till lindring av fraktkostnaderna för kalk, kalkstensmjöl och
märgel för jordbrukets behov vid transport sjöledes.
64:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 59 gjorda
framställning har riksdagen för främjande av en planmässig organisation
och utveckling av landsbygdens elektrifiering å extra stat för år 1921
anvisat ett förslagsanslag, högst, 100,000 kronor.
65:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj;ts under punkt 60
gjorda framställning och med förmälan att riksdagen icke funnit anledning
till erinran mot vad departementschefen till statsrådsprotokollet
anfört rörande föreslagen jämkning uti ifrågavarande statskonsulents
arbetsuppgifter får riksdagen anmäla, att riksdagen för anställande av
en statskonsulent för landsbygdens elektrifiering ävensom till rit- och
skrivbiträden åt densamme samt expenser å extra stat för år 1921 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor.
66:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 61 gjorda
framställning har riksdagen till främjande av upplysningsverksamhet
rörande föreningar för ordnande av avsättningen av lantmannaprodukter
ävensom beträffande jordbrukskasserörelsen å extra stat för år 1921
anvisat ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.
Fiskeriväsendet.
67:o) Under punkt 62 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels godkänna sådan ändring i staten för statens fiskeriadministration,
att tillämpas från och med år 1921, att i stället för 2 fiskeristipendiater,
arvoden 3,000 kronor, uppföras två fiskeristipendiater, en var med arvode
av 2,500 kronor och med anteckning för bägge, att arvodet kan efter
5 år höjas med 500 kronor, till följd varav statens slutsumma kommer
att höjas från 42,300 kronor med 2,000 kronor till 44,300 kronor; dels
vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till statens fiskeriadministration
från 42,300 kronor med 2,000 kronor till 44,300 kronor; dels ock medgiva,
att förenämnda arvodesförhöjningar efter viss tids tjänstgöring
må utgå från nionde huvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg.
Ordinarie anslagstiteln »fiskerinäringens understöd» bestämdes av
1918 års lagtima riksdag till ett belopp av 140,000 kronor. Härav utgå
42,300 kronor till statens fiskeriadministration och 65,000 kronor till
39
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
fiskeriadministrationen och fiskets befrämjande i de särskilda orterna,
under det att återstående beloppet, 32,700 kronor, är ställt till Kungl.
Maj:ts förfogande.
Den vid nämnda riksdag godkända staten för statens fiskeriadministration
upptager bland annat 3,000 kronor till arvode åt två
fiskeristipendiater. I detta hänseende skedde icke i den nya staten
någon ändring i förutvarande förhållanden.
Den begärda anslagsökningen, 2,000 kronor, föranledes av förslaget
om höjning av arvodet till två fiskeristipendiater från 1,500 kronor till 2,500
kronor. Härjämte skulle arvodet kunna efter fem år höjas med 500 kronor.
I likhet med departementschefen anser riksdagen den omständigheten,
att ifrågavarande stipendiaters verksamhet numera blivit väsentligen
förändrad, så att de redan från början i avsevärd utsträckning
tagas i anspråk för uppgifter, som eljest tillkomma övriga tjänstemän
vid statens fiskeriadministration, utgöra ett vägande skäl för att stipendiaternas
arvoden nu ökas. Med hänsyn härtill och då enligt vad av
statsrådsprotokollet framgår en sådan arvodesförhöjning ej torde lägga
hinder i vägen för de anordningar i avseende å statens lokala fiskeriadministration,
varom särskilda sakkunniga torde komma att framställa
förslag, biträder riksdagen den föreslagna höjningen, vilken synes riksdagen
lämpligt avvägd.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att
riksdagen
dels godkänt sådan ändring i staten för statens fiskeriadministration,
att tillämpas från och med år 1921, att i stället för 2 fiskeristipendiater,
arvoden 3,000 kronor, uppföras två fiskeristipendiater, envar med arvode
av 2,500 kronor och med anteckning för bägge, att arvodet kan efter
5 år höjas med 500 kronor, till följd varav statens slutsumma höjts
från 42,300 kronor med 2,000 kronor till 44,300 kronor;
dels höjt ordinarie anslaget till statens fiskeriadministration från
42,300 kronor med 2,000 kronor till 44,300 kronor,
dels och medgivit, att förenämnda arvodesförhöjningar efter viss
tids tjänstgöring må utgå från nionde huvudtitelns förslagsanslag till
ålderstiliägg.
På grund härav kommer ordinarie anslagstiteln »fiskerinäringens
understöd» att undergå motsvarande förhöjning.
68:o) Under punkt 63 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att höja det under ordinarie anslagstiteln »fiskerinäringens understöd»
uppförda anslag till »fiskeriadministrationen och fiskets befrämjande i de
40
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
särskilda orterna» från 65,000 kronor med 40,000 kronor till 105,000''
kronor med rätt för Kungl. Maj:t att på de villkor, Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva, därav anvisa 30,000 kronor till insamlande av
primäruppgifter för fiskeristatistik.
Den äskade anslagsförliöjningen, 40,000 kronor, är föranledd av
ökning i anslaget till insamlande av primäruppgifter för fiskeristatistik
från nuvarande 20,000 kronor till 30,000 kronor eller sålunda med 10,000
kronor ävensom ökning av den nu med 45,000 kronor utgående delen av
statsanslaget till fiskeriadministrationen och fiskets befrämjande i orterna,
som avser andra ändamål än statistiken, till 65,000 kronor eller sålunda
med 20,000 kronor. Dessutom ingår i anslagsförhöj ningen bidrag med
5.000 kronor till vartdera av två, hittills icke medelst bidrag från
förevarande anslag understödda åtgärder, nämligen till studieresor för
fiskare samt till premiering av välskötta dammhushållningar och insjöfisken
på sötvattenfiskets område samt av fiskberedning, såsom strömmingssaltning
och rökning, på saltsjöfiskets område.
De begärda anslagsbeloppen föranleda icke någon riksdagens erinran.
Med instämmande i vad departementschefen anfört i fråga om storleken
av ortsbidraget till sistnämnda två ändamål får riksdagen anmäla,
att riksdagen höjt det under ordinarie anslagstiteln »fiskerinäringens
understöd» uppförda anslag till »fiskeriadministrationen och fiskets befrämjande
i de särskilda orterna» från 65,000 kronor med 40,000 kronor
till 105,000 kronor med rätt. för Kungl. Maj:t att på de villkor, KungL
Maj:t kan finna gott föreskriva, därav anvisa 30,000 kronor till insamlande
av primäruppgifter för fiskeristatistik.
På grund härav kommer ordinarie anslagstiteln »fiskerinäringens
understöd» att undergå motsvarande förhöjning.
69:o) Under punkt 64 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att utöver de i punkterua 62 och 63 föreslagna ökningar å tillhopa 42,000
kronor av anslagstiteln »fiskerinäringens understöd», nu upptagen till
140.000 kronor, höja denna anslagstitel med ytterligare 8,000 kronor
eller till 190,000 kronor.
Den begärda ytterligare förhöjningen i anslagstiteln »fiskerinäringens
understöd» med 8,000 kronor föranleder ingen riksdagens erinran.
Riksdagen har därför utöver de i punkterna 67 och 68 beslutade
ökningar å tillhopa 42,000 kronor av anslagstiteln »fiskerinäringens understöd»,
nu upptagen till 140,000 kronor, höjt denna anslagstitel med ytterligare
8,000 kronor eller till 190,000 kronor.
41
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
70:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 65 gjorda
framställning har riksdagen såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser
och hållande av föredrag i navigation m. m. för bohuslänska
fiskare, under förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns
hushållningssällskap eller landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas
minst 1,850 kronor, å extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag
av 1,550 kronor.
71:o) Under punkt 66 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening å extra stat för år 1921
såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa dels såsom bidrag till föreningens
upplysningsverksamhet 8,500 kronor, dels ock såsom bidrag
till föreningens fiskeribiologiska undersöknings- och fiskodlingsverksamhet
18,500 kronor, eller tillhopa 27,000 kronor.
Såsom understöd åt södra Sveriges fiskeriförening för dess fortlöpande
verksamhet har riksdagen för varje år från och med år 1908
på extra stat anvisat anslag. För år 1920 hava sålunda anvisats dels
såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet 8,500 kronor och
dels såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska undersöknings- och
fiskodlingsverksamhet 13,500 kronor eller tillhopa 22,000 kronor.
Den begärda anslagsförhöjningen till föreningens fiskeribiologiska
undersöknings- och fiskodlingsverksamhet från nuvarande 13,500 kronor
till 18,500 kronor eller sålunda med 5,000 kronor är föranledd av ökade
omkostnader för försöksverksamheten.
Anslagsäskandet föranleder icke någon riksdagens erinran, och
riksdagen har fördenskull till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening
å extra stat för år 1921 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisat
dels såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet 8,500
kronor;
dels ock såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska undersöknings-
och fiskodlingsverksamhet 18,500 kronor eller tillhopa 27,000
kronor.
72:o) Under punkt 67 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige
omgivande haven å extra stat för år 1921 såsom särskilda reservationsanslag
anvisa dels till omkostnader för de av svenska hydrografiskbiologiska
kommissionen bedrivna undersökningarna 35,000 kronor;
dels ock till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för eu internationell
hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium 5,100 kronor,
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 9 A—9 B. 6
42 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
eller tillsammans 40,100 kronor, att enligt Kung!. Maj:ts bestämmande
användas för de avsedda ändamålen.
Förslaget innebär en ökning av anslaget för innevarande år med
6,000 kronor i posten omkostnader för kommissionens egna arbeten.
Densamma är föranledd av ökade utgifter för extra arbetshjälp, tryckning,
reparationer, Inyra för båtar, motorolja och bränsle samt kemikalier0
Härjämte ifrågasättes ett tilläggsanslag för innevarande år till
belopp av 15,700 kronor för ersättande av förslitna fiskredskap.
Då såväl anslags förhöjningen för år 1921 som tilläggsanslaget
torde vara av behovet påkallade, föranleder förslaget härom ingen erinran
från riksdagens sida.
I fråga om tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse,
nr 9 B, sitt beslut.
Riksdagen bar till utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar
av de Sverige omgivande haven å extra stat för år 1921 såsom
särskilda reservationsanslag anvisat
dels till omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska
kommissionen bedrivna undersökningarna 35,000 kronor;
dels ock till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för en
internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium
5,100 kronor; eller tillsammans 40,100 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande användas för de avsedda ändamålen.
73:o) Under punkt 68 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak, avsett för
hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande haven,
å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 94,000 kronor.
Det föreslagna anslaget är beräknat för en seglationstid för fartyget
av såsom för år 1920 7 månader. Anslagets belopp har undergått
eu minskning med 4,000 kronor i jämförelse med det för innevarande
år bestämda.
Då anslagsäskandet icke föranleder någon riksdagens erinran, har
riksdagen till underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak, avsett
för hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande
haven, å extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 94,000
kronor.
74:o) Under punkt 69 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till bestridande av kostnader för försäkring av fartyget Skagerak å
extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 14,000 kionor.
43
Riksdagens skrivelse Kr 9 A,
Enligt statsrådsprotokollet har fartyget, vars anskaffningskostnader
för närvarande torde uppgå till 400,000 kronor, försäkrats för innevarande
år mot en premie av 14,000 kronor.
Försäkringspremien för år 1921 beräknas till samma belopp som
för innevarande år.
Riksdagen bar icke funnit anledning till erinran mot framställningen
och får därför anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnader
för försäkring av fartyget Skagerak å extra stat för år 1921 anvisat ett
förslagsanslag, högst, 14,000 kronor.
75:o) Under punkt 70 bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt å extra stat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 18,500 kronor.
Riksdagen delar departementschefens uppfattning att försäkringskostnaden
för fartyget hädanefter bör utgå från det för underhålls- och
driftkostnader för fartyget anvisade anslaget. Då anslagsökningen 3,500
kronor med frånräknande av den nytillkomna utgiften för fartygets sjöförsäkring,
1,400 kronor, beror av höjning i besättningens arvoden med
2,100 kronor, föranleder anslagsäskandet icke någon riksdagens erinran.
Riksdagen har till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt
å extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsansanslag av 18,500
kronor.
76:o) Under punkt 71 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för stationerande under vintermånaderna 1920—1921 av ett armerat
ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande av ordning och skydd
vid fiskets bedrivande å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 60,000 kronor.
Då förevarande framställning icke föranleder någon riksdagens erinran,
har riksdagen för stationerande under vintermånaderna 1920 — 1921
av ett armerat ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande av ordning
och skydd vid fiskets bedrivande å extra stat för år 1921 anvisat ett
reservationsanslag av 60,000 kronor.
Skogsväsendet.
77:o) Under punkt 72 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslaget till stat för skogshögskolan, att tillämpas från och med år
44
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
1921, dels ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till nämnda högskola
från 139,050 kronor med 85,750 kronor till 224,800 kronor.
I jämförelse med den nuvarande staten utvisar den föreslagna nya
staten en ökning av 85,400 kronor. Denna ökning fördelar sig på sätt
framgår av följande sammanställning:
1 lektor i botanik......................................................... kronor 5,600
Arvoden åt extra lärare ........................................................... » 3,050
Kamreraregöromålens bestridande ........................................ )> 3,000
Biblioteksgöromålens bestridande............................................ » 400
Resestipendier åt lärare ................................................ » 450
Stipendier åt elever vid högre kursen ................................ » 1,000
» » » » lägre » ................................ )> 400
Anslag till praktiska övningar vid högre kursen............... » 39,650
» » » » » lägre » » 10,000
Expenser.................................................................................... » 21,850
Summa kronor 85,400
Vissa av dessa ökningar äro föranledda av uppförande å ordinarie
stat av sådana belopp, som förut beviljats såsom extra anslag. Så är
förhållandet med anslaget till lektorn i botanik ävensom i fråga om anslagen
till arvoden åt extra lärare samt praktiska övningar vid den
högre och den lägre kursen vid högskolan till den del dessa anslag på
grund av elevantalets ökning beviljats å extra stat. Slutligen gäller
detsamma beträffande ett belopp å 10,000 kronor av expensanslaget.
Med hänsyn till det i anmärkning e) under den nya staten omförmälda
tillskottsbelopp till vaktmästaren och maskinisten samt då portoch
planteringsvakten åtnjuter fri bostad utöver avlöningen, bar bostadsavdraget
nu ej synts departementschefen böra beräknas högre än
900 kronor och anslaget alltså bliva 224,800 kronor, eller 85,750 kronor
mer än det nuvarande.
Behovet av de begärda ökade anslagsmedlen synes ådagalagt genom
utredningen i ärendet. Likaså har riksdagen funnit bärande skäl vara
anförda för att på sätt föreslagits vissa å extra stat för närvarande utgående
medel nu upptagas i den ordinarie staten.
Riksdagen har följaktligen
dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslaget till stat för skogshögskolan, att tillämpas från och med
år 1921;
45
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
dels ock på grund härav höjt ordinarie anslaget till nämnda högskola
från 139,050 kronor, med 85,750 kronor till 224,800 kronor.
78:o) Under punkt 73 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående ny stat för statens
skogsförsöksanstalt, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen,
för detta ändamål beräkna en höjning i ordinarie anslaget till
denna anstalt från 81,650 kronor, med'' 21,900 kronor till 103,550
kronor.
Eders Kungl. Maj:t har därefter i en den 5 mars 1920 avlåten
proposition, nr 273, föreslagit riksdagen att
dels godkänna det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda
förslaget till stat för statens skogsförsöksanstalt, att tillämpas
från och med år 1921;
dels förklara, att för åtnjutande av de i denna stat för ordinarie
befattningar upptagna avlöningar skola gälla de villkor och bestämmelser,
som äro fastställda beträffande sådana avlöningar å anstaltens
nuvarande stat;
dels ock höja ordinarie anslaget till statens skogsförsöksanstalt
från 81,650 kronor med 22,400 kronor till 104,050 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 326, anmält, har riksdagen
dels godkänt i skrivelsen intaget förslag till stat för statens skogsförsöksanstalt,
att tillämpas från och med år 1921;
dels förklarat, att för åtnjutande av de i denna stat för ordinarie
befattningar upptagna avlöningar skola gälla de villkor och bestämmelser,
som äro fastställda beträffande sådana avlöningar å anstaltens nuvarande
stat;
dels ock höjt ordinarie anslaget till statens skogsförsöksanstalt från
81,650 kronor med 22,400 kronor till 104,050 kronor.
På grund av riksdagens beslut i punkterna 77 och 78 kommer
anslagstiteln »skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt» att höjas
från 220,700 kronor med 108,150 kronor till 328,850 kronor.
79:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 74 gjorda
framställning, får riksdagen anmäla, att riksdagen till personligt ålderstillägg
åt extra läraren vid skogshögskolan, docenten, filosofie doktorn
Gösta Grönberg, därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör
såsom sådan lärare, å extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 500 kronor.
46
Rilcsdagens skrivelse Nr 9 A.
80:o) Under punkt 75 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till diverse behov vid skogshögskolan å extra stat för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 45,100 kronor.
Förslaget innebär, att å extra stat för år 1921 skulle uppföras för
diverse behov vid skogshögskolan ett anslag av 45,100 kronor, varjämte
begäres ett tilläggsanslag för år 1920 för samma ändamål av 24,800
kronor. De olika anslagsposterna fördela sig på följande sätt:
å tilläggsstat å extra stat
för år 1920. för år 1921.
Kronor Kronor
Förberedande kursens praktiska övningar:
Hantlangningskostnader......................................... 2,000
Ökade assistentarvoden, dagtraktamenten......... 2,342 ^ —
Jägmästarkursens praktiska övningar........................... 4,819 5,250
Forstmästarkursens praktiska övningar........................ 2,060 590
Expenser................................................................................. 10,000
Arvodesförhöjningar åt extra lärare............................. 2,500
Arvodesförhöjning till kvinnlig biblioteksamanuens 400 —
Studieunderstöd vid vetenskaplig forskning............... — 1,200
Docentstipendier å 5,000 kr.......................................... 10,000
Assistent i skogsindelning m. m............................... 150 1,200
d i skogsteknologi m. m................................. 100 800
Inköp av utländsk litteratur............................................ 4,000
Möblering i lärarrum ..................................................... 1,700
Stängsel vid norra Brunnsviken................................... 3,700 —
Inredning av assistentbostad vid Garpenberg............ — 5,720
Vattenledning vid Garpenberg ...................................... 1,600
Instrument för förberedande kursen.............................. — 2,000
Underhållsarbeten vid Bjurfors....................................... 650
Barack vid Rörström ....................................................... — 4,000
Inredning vid Björnhyttan m. m.................................. 3,000___—
Summa kronor 24,771 45,010.
Dessa belopp hava avjämnats till resp. 24,800 och 45,100 kronor.
Anslag till studieunderstöd vid vetenskaplig forskning och till ett
docentstipendium hava förut upptagits och behandlats under särskild
punkt i huvudtiteln. Det har emellertid nu ansetts lämpligare att anslag
för dessa ändamål framdeles ingå bland anslagen å extra stat till
diverse behov vid skogshögskolan, i samband varmed medel begäres till
två docentstipendier. Förslaget i nu angivna del föranleder icke någon
47
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
erinran från riksdagens sida. Beträffande övriga ifrågasatta anslag har
riksdagen funnit utredningen i ärendet hava ådagalagt behovet av dessa,
varför någon invändning i detta avseende icke med skäl torde kunna
göras.
Beträffande anslagen å tilläggsstat för år 1920 anmäler riksdagen
i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.
Riksdagen har till diverse behov vid skogshögskolan å extra stat
för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 45,100 kronor.
81:o) Under punkt 76 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt å extra stat för
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 81,200 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 326, anmält har riksdagen
för diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt å extra stat för
år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 61,200 kronor.
82:o) Under punkt 77 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring
i huvudsaklig överensstämmelse med den år 1916 för riksdagen framlagda
plan å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av
20,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet framgår att, då år 1921 blir ett övergångsår
för ifrågavarande undersökningar och dessas fullföljande rönt inverkan
av vissa opåräknade omständigheter såsom att försöksytor skadats av
skogseld eller vattenflöde, frösådden felslagit eller att försöksytorna av
andra anledningar misslyckats, den år 1916 framlagda kostnadsberäkningen
ej kan utan jämkning följas, även om erforderligt tillägg göres
för prisstegringar och ökade arvoden. Med beräknande att kostnaderna
skulle utgå under halva året efter samma grunder som för år 1920 och
alltså utgöra 13,200 kronor samt under andra hälften av året enligt
planen men med erforderlig ökning på grund av dyrtiden och sålunda
uppgå till 6,500 kronor föreslås för år 1921 ett anslag av 20,000 kronor.
Då riksdagen ej funnit anledning till erinran mot det framlagda
förslaget till kostnadernas beräknande, har riksdagen för specialundersökningar
rörande de norrländska skogarnas föryngring i huvudsaklig
överensstämmelse med den år 1916 för riksdagen framlagda plan
å extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
83:o) Under punkt 78 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen
att för anordnande vid skogshögskolan av eu utbildningskurs i flottning
48 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
och flottledsbyggnader å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 10,000 kronor.
Förevarande framställning avser anslag för ett ändamål, för vilket
hittills icke anslag anvisats av statsmedel, nämligen anordnande av utbildningskurser
i flottning och flottledsbyggnader vid skogshögskolan.
Riksdagen håller i likhet med departementschefen före, att ett anordnande
av en dylik för egentligt flottningsbefäl avsedd undervisning är
en välbetänkt och av behovet påkallad åtgärd. Vidkommande såväl
planen för anordnandet av de föreslagna kurserna som kostnadsberäkningen
därför har riksdagen icke funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen härutinnan tillstyrkt.
Riksdagen har därför för anordnande vid skogshögskolan av en
utbildningskurs i flottning och flottledsbyggnader å extra stat för år
1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.
84:o) Under punkt 79 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående den lägre skogsundervisningen
och skogshushållning i allmänhet, som Kungl. Maj:t må komma att
avlåta till riksdagen, i det ordinarie anslaget till nämnda ändamål
beräkna en förhöjning från 178,000 kronor med 32,000 kronor till
210,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 5 mars
1920 avlåten proposition, nr 274, bland annat, föreslagit riksdagen att
dels från och med år 1921 i riksstaten uppföra ett nytt ordinarie
anslag till statens skogsskolor å 210,000 kronor;
dels från och med samma år i riksstaten uppföra ett nytt ordinarie
anslag till skogshushållning i allmänhet å 35,000 kronor;
dels vid bifall till deBsa bägge förslag ur riksstaten utesluta det
nuvarande ordinarie anslaget till den lägre skogsundervisningen och
skogshushållning i allmänhet å 178,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 324, anmält, har riksdagen
dels
från och med år 1921 i riksstaten uppfört ett nytt ordinarie
anslag till statens skogsskolor å 210,000 kronor;
dels från och med samma år i riksstaten uppfört ett nytt ordinarie
anslag till skogshushållning i allmänhet å 35,000 kronor;
dels ock på grund härav ur riksstaten uteslutit det nuvarande
ordinarie anslaget till den lägre skogsundervisningen och skogshushållning
i allmänhet å 178,000 kronor.
49
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
85:o) Under punkt 80 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till anordnande av kap- och klyvverk vid vissa skogsskolor å extra
stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 14,700 kronor.
I det till fortsättningsskolan vid Kloten å extra stat för år 1920
beviljade anslaget ingår bland annat medel till anordnande av ett kapoch
klyvverk därstädes. Riksdagen biträder nu, att, såsom föreslagits,
kap- och klyvverk inrättas jämväl vid skogsskolorna vid Bispgården,
Bjurfors, Grönsinka, Hällnäs och Kolleberga. Då riksdagen icke funnit
anledning till erinran mot kostnadsberäkningen, har riksdagen till anordnande
av kap- och klyvverk vid vissa skogsskolor å extra stat för år
1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 14,700 kronor.
86:o) Under punkt 81 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag till fortsättningsskolan
vid Kloten, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen,
för detta ändamål å extra stat för år 1921 beräkna ett anslag av
27.000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 5 mars
1920 avlåten proposition, nr 274, bland annat föreslagit riksdagen att
till fortsättningsskolan vid Kloten anvisa å extra för år 1921 ett förslagsanslag,
högst, 29,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 324, anmält, har riksdagen
till fortsättningsskolan vid Kloten anvisat å extra stat för år
1921 ett förslagsanslag, högst, 29,000 kronor.
87:o) Under punkt 82 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag för tillsyn å enskildas
skogar i lappmarkerna samt Sårna och Idre socknar, som Kungl. Maj:t
må komma att avlåta till riksdagen, beräkna en förhöjning i det för
detta ändamål anvisade ordinarie anslag från 500,000 kronor med
150.000 kronor till 650,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj: t i en den 5 mars 1920 avlåten
proposition, nr 275, bland annat, föreslagit riksdagen att höja ordinarie
anslaget för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt Sårna och
Idre socknar från 500,000 kronor med 150,000 kronor till 650,000
kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 325, anmält, har riksdagen
höjt ordinarie anslaget för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna
samt Sårna och Idre socknar från 500,000 kronor med 150,000
kronor till 650,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 9 A —9 B. 7
50
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
88:o) Under punkt 83 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag för tillsyn å enskildas
skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland, som Kungl. Maj:t
må komma att avlåta till riksdagen, i nämnda anslag beräkna en
förhöjning från 347,000 kronor med 103,000 kronor till 450,000
kronor.
Därefter har Eders Kungl. Maj:t i en den 5 mars 1920 avlålen
proposition, nr 275, bland annnat, föreslagit riksdagen att höja ordinarie
anslaget för tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens
läns kustland från 347,000 kronor med 103,000 kronor till
450.000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 325, anmält, har riksdagen
höjt ordinarie anslaget för tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens
och Norrbottens läns kustland från 347,000 kronor med 103,000
kronor till 450,000 kronor.
89:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 84 gjorda
framställning får riksdagen anmäla, att riksdagen för främjande av skogsvård
å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens län samt Särna
och Idre socknar å extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av
98.000 kronor, att av Kungl. Maj:t i mån av tillgång tilldelas vederbörande
hushållningssällskap under förutsättning, att landsting och hushållningssällskap
tillsammans eller ettdera av dem till ändamålet bidragit
med belopp, motsvarande minst en tredjedel av statsbidraget, samt
under villkor dels att anslag från sålunda av statsmedel och från orten
anvisade medel icke må utgå till bolag, dels ock att vederbörande hushållningssällskap
skall vara skyldigt att efter årets utgång till vederbörande
länsstyrelse avgiva redogörelse över användningen av samtliga
för ändamålet erhållna bidrag.
90:o) Under punkt 85 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till skogsvårdens befrämjande å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 150,000 kronor.
För vart och ett av åren 1897—1920 har riksdagen beviljat anslag
på extra stat för skogsodlingens befrämjande. Detta anslag nedsattes
vid 1917 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag från 100,000 kronor till
90.000 kronor i samband med anvisandet av särskilt anslag till främjande
av skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens län
samt Särna socken med Idre kapellag.
Vidare har riksdagen för varje år från och med år 1905 anvisat
51
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
anslag å extra stat till bestridande av kostnaderna för uppehållande av
skogsvårdsstyrelsernas verksamhet. Detta anslag utgick för vart och
ett av åren 1905—1909 med ett belopp av 60,000 kronor, men höjdes
från och med år 1910 till 67,500 kronor, sedan en ny skogsvårdsstyrelse
för Gottlands läns landstingsområde inrättats.
Då riksdagen i punkten 92 av skrivelsen nr 9 A den 12 juni
1919 anmälde sitt beslut om dylikt anslag för år 1920, uttalade emellertid
riksdagen, att det syntes med skäl kunna ifrågasättas, huruvida särskilt
bidrag för skogsodlingens befrämjande borde utgå till alla skogsvårdsstyrelser,
oberoende av beloppet av de skogsvårdsavgift de uppbure.
Det ville nämligen synas riksdagen, som om åtminstone vissa av skogsvårdsstyrelserna,
med hänsyn till de ekonomiska resurser på grund av
inflytande skogsvårdsavgift, med vilka dessa numera torde vara utrustade,
skulle vara i stånd att utan hjälp av statsmedel i önskvärd
omfattning verka för skogsodlingens främjande. Då riksdagen ansåge
ifrågavarande spörsmål böra bliva föremål för Kungl. Majrts bedömande,
hade riksdagen emellertid icke velat ifrågasätta anslagets indragning
eller någon sänkning däri.
Enligt det föreliggande förslaget skulle berörda båda anslag sammanslås
till ett anslag för skogsvårdens befrämjande. Vidare vore
detta anslag avsett att utgå efter vissa särskilda grunder. Dessa hava
i statsrådsprotokollet sammanfattats sålunda:
För varje skogsvårdsstyrelse uträknas för den senaste period av
tre år, för vilken uppgifter finnas tillgängliga, medeltalen av dels
styrelsens inkomster utom statsbidrag och ortsbidrag, dels ock dess
utgifter. Från inkomstmedeltalet avdrages ett belopp av 10,000 kronor.
Av det belopp, varmed utgiftsmedeltalet må överskjuta det sålunda reducerade
inkomstmedeltalet, må hälften i nedåt avjämnat hundratal kronor,
dock högst 3,500 kronor, tilldelas skogsvårdsstyrelsen såsom grundanslag.
Till skogsvårdsstyrelsen i Gottlands läns landstingsområde skall
likväl städse utgå ett grundanslag av 7,500 krouor. För vad av nämuda
utgiftsöverskott återstår, sedan grundanslaget fråndragits, må statsbidrag
kunna ytterligare utgå, dock icke med högre belopp än bidrag, som av
landsting och hushållningssällskap eller ettdera av dem för året tilldelats
skogsvårdsstyrelsen, och icke i något fall med mer än 20,000 kronor.
Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna sammanslagningen av ifrågavarande
båda anslag synes riksdagen välbetänkt och lämplig. Mot det
begärda anslagets storlek, som med 7,500 kronor understiger de förut
beviljade anslagens sammanlagda belopp, har riksdagen intet att erinra,
liksom ej heller mot de för anslagets utgående ifrågasatta grunderna.
52
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
I anslutning till det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
till skogsvårdens befrämjande å extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag
av 150,000 kronor.
liantmäteriväsendet.
91:o) Under punkt 86 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående vissa under rubriken »lantmäteriA^äsendet»
i riksstaten ingående anslag, som Kungl. Maj:t må komma
att avlåta till riksdagen, för detta ändamål beräkna anslag, dels å ordinarie
stat till belopp av 1,618,500 kronor, dels ock å extra stat till belopp
av 95,000 kronor.
I en till riksdagen den 12 mars 1920 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 235, har nu Kungl. Maj:t, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för samma dag, jämte det Kungl. Maj:t förklarat sig hava för avsikt
att, därest riksdagen bifölle nedan framställda förslag, utfärda förordning
angående sättet för utförande av vissa mätningsarbeten m. m.
(mätningsförordning) samt förordning angående den gottgörelse lantmätare
äger uppbära av sakägare (lantmäteritaxa) i huvudsaklig överensstämmelse
med de vid statsrådsprotokollet såsom bilagor 1 och 3 fogade
förslag, att träda i tillämpning den 1 januari 1921, föreslagit riksdagen
bland annat att:
l:o
dels godkänna det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda
förslaget till stat för den lantmäteripersonal, som sysselsättes med utförande
av lantmäteriförrättningar, att tillämpas från och med år 1921;
dels förklara, att för åtnjutande av de å denna stat för distriktslantmätare
uppförda avlöningar skola gälla de villkor och bestämmelser,
som föreskrivits beträffande avlöning till distriktslantmätare å nu gällande
stat, dock med de av departementschefen tillstyrkta tillägg;
dels medgiva, att distriktslantmätare må för rätt till ålderstillägg
enligt den nya staten tillgodoräknas tjänstetid såsom sådan, innan
nämnda stat trätt i tillämpning;
dels ock å ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppföra ett
anslag av 769,500 kronor till lantmäteripersonal, som sysselsättes med
utförande av lantmäteriförrättningar, enligt följande uppställning:
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 53
avlöningar, bestämt anslag ...................................................... kronor 749,500
ersättning för publik renovation, förslagsanslag ............... • » 20,000
Summa kronor 769,500
2:o
dels godkänna det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda
förslaget till stat för lantmäterikontoren i länen, att tillämpas från och
med år 1921, ävensom de av honom föreslagna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av å samma stat för ordinarie befattningshavare upptagna
avlöningar;
dels förklara,
att envar, som med eller efter ingången av år 1921 tillträder
ordinarie befattning å lantmäterikontor, skall vara pliktig att underkasta
sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt
att förstelantmätare, som icke för viss av Kungl. Maj:t bestämd
dag anmäler, att han vill övergå till den nya avlöningsstaten samt
underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kan därtill förbindas, skall varda
bibehållen vid de för honom i nu gällande stat upptagna avlöningsförmåner
ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i
lagen angående civila tjänsteinnehavares rätt till pension, vid den rätt
till pension, som dittills tillkommit honom,
dels ock å ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppföra ett anslag
av 309,200 kronor till lantmäterikontoren i länen, enligt följande
uppställning:
avlöningar, bestämt anslag ......................................... kronor 305,200
renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen,
reservationsanslag ................................................................ » 4,000
Summa kronor 309,200;
3:o
vid bifall till de i punkterna l:o och 2:o framställda förslagen om
uppförande i riksstaten av särskilda ordinarie anslag dels till lantmäteripersonal,
som sysselsättes med lantmäteriförrättningar, och dels till
lantmäterikontoren i länen ur riksstaten utesluta det nuvarande ordinarie
anslaget å 463,400 kronor till lantmäteristaten i orterna;
4:o
å extra stat för år 1921 under nionde huvudtiteln anvisa till extra
arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen ett reservationsanslag av
59,000 kronor;
54
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
5:o
å ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppföra såsom bidrag
till jord avsöndringar och ägostyckningar, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med de av chefen för jordbruksdepartementet förordade
grunder, ett förslagsanslag av 50,000 kronor;
6:o
å ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppföra såsom bidrag
till skiften och hemmansklyvningar, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med de av chefen för jordbruksdepartementet förordade grunder,
ett förslagsanslag av 150,000 kronor;
7:o
besluta, att det nuvarande ordinarie förslagsanslaget till skiften och
avvittringar skall från och med år 1921 benämnas allenast »avvittringar»,
ävensom minska detta anslag från 100,000 kronor med 10,000 kronor
till 90,000 kronor;
8:o
upptaga det nuvarande ordinarie förslagsanslaget till utflyttningshjälp
efter skiften under förändrad benämning »bidrag till utflyttningsoch
väganläggningskostnader i sammanhang med skiften och hemmansklyvningar»,
att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de av chefen
för jordbruksdepartementet förordade grunder, samt öka detta anslag
från 50,000 kronor med 50,000 kronor till 100,000 kronor;
9:o
dels godkänna det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda
förslaget till stat för lantmäteristyrelsen, att tillämpas från och med år
1921, ävensom de av honom föreslagna villkor och bestämmelser för
åtnjutande av å samma stat för ordinarie befattningshavare upptagna
avlöningar;
dels förklara,
att envar, som med eller efter den 1 januari 1921 tillträder ordinarie
befattning i lantmäteristyrelsen, skall vara pliktig att underkasta
sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt
att förutvarande innehavare av ordinarie befattning i nämnda styrelse,
vilken icke före viss av Kungl. Maj:t bestämd dag anmäler, att han
vill övergå till den nya avlöningsstaten och underkasta sig de för avlöningens
åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som icke
55
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
lagligen kan därtill förbindas, skall varda bibehållen vid de honom
enligt dittills gällande avlöningsstat tillkommande avlöningsförmåner
ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension,
som dittills tillkommit honom;
dels ock höja ordinarie anslaget till lantmäteristyrelsen från 73,000
kronor med 81,800 kronor till 154,800 kronor;
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 321, anmält, har riksdagen
l:o
hos Eders Kungl. Maj:t anhållit,
dels att tillsynen å städernas och de stadsliknande samhällenas
mätningsväsende måtte ordnas i huvudsaklig'' överensstämmelse med
stadsplanelagskommitténs förslag, upptaget i det kungörelseförslag, som
funnes bifogat nämnda skrivelse;
dels att den mätningsförordning, vartill förslag åtföljer propositionen,
måtte utfärdas att lända till efterrättelse endast vid förrättning,
som av lantmätare verkställes enligt skiftesstadgan eller andra angående
delning av jord å landsbygden gällande författningar, ävensom vid förrättning,
som företages på grund av 6 kap. i lagen om fastighetsbildning
i stad;
dels ock att utredning måtte genom personer, som äga särskild
sakkunskap i fråga om städernas stadsplaneväsen, mätningsteknik och
allmänna förvaltning, anordnas för åstadkommande av en efter städernas
behov lämpad mätningsstadga;
2:o
förklarat sig icke hava något att erinra mot det vid förenämnda
proposition fogade förslaget till förordning angående den gottgörelse
lantmätare äger uppbära av sakägare (lantmäteritaxa);
3:o
dels godkänt i ovanberörda skrivelse intaget förslag till stat för den
lantmäteripersonal, som sysselsattes med utförande av lantmäteriförrättningar,
att tillämpas från och med år 1921;
dels förklarat, att för åtnjutande av de å denna stat för distriktslantmätare
uppförda avlöningar skola gälla de villkor och bestämmelser,
som föreskrivits beträffande avlöning till distriktslantmätare å nu gällande
stat, dock med i skrivelsen angivna tillägg;
dels medgivit, att distriktslantmätare må för rätt till ålderstillägg
56 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
enligt den nya staten tillgodoräknas tjänstetid såsom sådan, innan nämnda
stat trätt i tillämpning;
dels ock å ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppfört ett
anslag av 769,500 kronor till lantmäteripersonal, som sysselsättes med
utförande av lantmäteriförrättningar, enligt följande uppställning:
avlöningar, bestämt anslag ...................................................... kronor 749,500
ersättning för publik renovation, förslagsanslag............... » 20,000
Summa kronor 769,500;
4:o
med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkterna 2 och 4 i
merberörda proposition gjorda framställningar
A) dels godkänt i ovannämnda skrivelse intaget förslag till stat för
lantmäterikontoren i länen, att tillämpas från och med år 1921, ävensom
i samma skrivelse intagna villkor och bestämmelser för åtnjutande av å
samma stat för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningar;
dels förklarat,
att envar, som med eller efter ingången av år 1921 tillträder
ordinarie befattning å lantmäterikontor, skall vara pliktig att underkasta
sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt
att förstelantmätare, som icke före viss av Eders Kungl. Maj:t
bestämd dag anmäler, att han vill övergå till den nya avlöningsstaten
samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och
bestämmelser, och som icke lagligen kan därtill förbindas, skall varda
bibehållen vid de för honom i nu gällande stat upptagna avlöningsförmåner
ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen
angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till
pension, som dittills tillkommit honom;
dels ock å ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppfört ett anslag
av 309,200 kronor till lantmäterikontoren i länen, enligt följande
uppställning:
avlöningar, bestämt anslag ...................................................... kronor 305,200
renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen,
reservationsanslag.................................................................... » 4,000
Summa kronor 309,200;
B) å extra stat för år 1921 under nionde huvudtiteln anvisat till
extra arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen ett reservationsanslag
av 59,000 kronor;
57
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
5:o
i anslutning till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 3 i proposition
nr 235 därom framställda förslag såsom en följd av besluten om
uppförande i riksstaten av särskilda ordinarie anslag dels till lantmäteripersonal,
som sysselsättes med lantmäteriförrättningar, och dels till lantmäterikontoren
i länen, ur riksstaten uteslutit det nuvarande ordinarie
anslaget å 463,400 kronor till lantmäteristaten i orterna;
6:o
A) med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkten 5, 6, 7 och 8
i proposition nr 235 gjorda framställningar,
1) å ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppfört såsom bidrag
till jordavsöndringar och ägostyckningar, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med de av chefen för jordbruksdepartementet förordade
grunder, ett förslagsanslag av 50,000 kronor;
2) å ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppfört såsom bidrag
till skiften och hemmansklyvningar, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med de av chefen för jordbruksdepartementet förordade grunder,
ett förslagsanslag av 150,000 kronor;
3) beslutat, att det nuvarande ordinarie förslagsanslaget till skiften
och avvittringar skall från och med år 1921 benämnas allenast »avvittringar»,
ävensom minska detta anslag från 100,000 kronor med
10,000 kronor till 90,000 kronor;
4) upptagit det nuvarande ordinarie förslagsanslaget till utflyttningshjälp
efter skiften under förändrad benämning »bidrag till utflyttnings-
och väganläggningskostnader i sammanhang med skiften och
hemmansklyvningar», att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de
av chefen för jordbruksdepartementet förordade grunder, samt ökat detta
anslag från 50,000 kronor med 50,000 kronor till 100,000 kronor;
B) i anledning av motionen nr 390 i andra kammaren hos Eders
Kungl. Maj:t anhållit om skyndsam utredning, huruvida mindre bemedlade
eller obemedlade sakägare lämpligen kunna beredas några ytterligare
lättnader i de av lantmäteriförrättningar förorsakade kostnaderna
utöver dem, som redan nu kunna erhållas eller enligt nämnda skrivelse
medgivits, ävensom rörande de villkor, under vilka detta bör ske, samt
för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda;
7:o
dels godkänt i riksdagens merberörda skrivelse intagen stat för
lantmäteristyrelsen, att tillämpas från och med 1921, ävensom i samma
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 saml. Nr 9 A—9 B. 8
58 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
skrivelse intagna villkor och. bestämmelser för åtnjutande av i samma
stat för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningar;
dels förklarat att envar, som med eller efter den 1 januari 1921
tillträder ordinarie befattning i lantmäteristyrelsen, skall vara pliktig att
underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt
att förutvarande innehavare av ordinarie befattning i nämnda
styrelse, vilken icke före viss av Eders Kungl. Maj:t bestämd dag anmäler,
att han vill övergå till nya avlöningsstaten och underkasta sig
de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och
som icke lagligen därtill kan förbindas, skall varda bibehållen vid de
honom enligt dittills gällande avlöningsstat tillkommande avlöningsförmåner
ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i
lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt
till pension, som dittills tillkommit honom;
dels ock höjt ordinarie anslaget till lantmäteristyrelsen från 73,000
kronor med 62,900 kronor till 135,900 kronor.
92:o) Under punkt 87 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen att
till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande å extra stat för
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 41,500 kronor.
I förevarande framställning föreslås en höjning av det för ifrågavarande
ändamål för innevarande år utgående anslaget med 1,700 kronor
eller till 41,500 kronor. Anslagsökningen är föranledd av, att gottgörelse
synts böra beredas de lärare och assistenter, vilka leda fältövningarna
vid den geodetiskt-rättsliga kursen jämväl för de särskilda
utgifter, som äro förenade med uppehållet å annan plats än hemorten
under övningarna. Riksdagen finner icke anledning till erinran mot det
begärda anslaget och får fördenskull anmäla, att riksdagen till lantmäteriundervisningens
ordnande och bedrivande å extra stat för år 1921
anvisat ett reservationsanslag av 41,500 kronor.
93:o) Under punkt 88 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen å extra
stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
I sitt yttrande till statsrådsprotokollet erinrar departementschefen,
att totalkostnaden för arbetet i likhet med föregående år av lantmäteristyrelsen
beräknats till 52,500 kronor, varav 24,000 kronor hittills anvisats.
Med hänsyn till bland annat den starka prisstegring, som inträtt
för arbeten av ifrågavarande slag, har emellertid ökning av det
för innevarande år utgående anslaget ansetts behövlig. Denna har av
departementschefen beräknats till 1,500 kronor.
59
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Riksdagen anser det begärda anslaget böra beviljas och får fördenskull
anmäla, att riksdagen till inbindning av handlingar i lantm
äter ikontoren i länen å extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag
av 5,000 kronor.
94:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 89 gjorda
framställning, får riksdagen anmäla, att riksdagen för anskaffande för
lantmäterikontoret i Karlstad av kopior av vissa kartor med tillhörande
handlingar å extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av
10,000 kronor.
95:o) Under punkt 90 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning av kopior av
kartor m. m. angående statens järnvägars jordområden å extra stat för
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 12,200 kronor.
I förevarande framställning föreslås en höjning för år 1921 av det
för ifrågavarande ändamål nu utgående anslaget med 3,700 kronor eller till
12,200 kronor. Anslagsökningen är föranledd av att dels den nu vid arbetet
anställde lantmätaren ansetts böra komma i åtnjutande av förhöjning i
avlöningen med 1,000 kronor, dels därav att för tre kvinnliga rit- och
skrivbiträden, vilka för år 1919 kunnat beredas en arvodesförhöjning av
300 kronor genom uppkommen besparing, beräknas ett ytterligare belopp
av 900 kronor. Dessa biträdens avlöning uppgår härigenom till 1,800
kronor för år. Härjämte har upptagits anslag för avlöning med 1,800
kronor av ytterligare ett fjärde dylikt biträde.
För innevarande år har dessutom ifrågasatts tilläggsanslag å tillhopa
2,300 kronor, varav, då förenämnde lantmätare ansetts böra redan
från den 1 juli 1920 komma i åtnjutande av förberörda ökning i sitt
arvode, till arvodesökning åt denne 500 kronor, till arvodesförhöjning
för förenämnda tre biträden 900 kronor, samt till ett halvt års arvode
till det nya biträdet 900 kronor.
De begärda anslagsbeloppen föranleda icke någon erinran från
riksdagens sida.
Rörande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse,
nr 9 B, sitt beslut om dess uppförande å tilläggsstat för innevarande
år. Under erinran härom får riksdagen anmäla, att riksdagen för anskaffande
för lantmäterikontorens i länen räkning av kopior av kartor
in. m. angående statens järnvägars jordområden å extra stat för år 1921
anvisat ett reservationsanslag av 12,200 kronor.
60
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
96:o) Under punkt 91 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till åtgärder för skifteslagsindelning i vissa delar av Kopparbergs län
å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor.
I anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har
riksdagen för utarbetande på statsverkets bekostnad i huvudsaklig överensstämmelse
med de i lantmäteristyrelsens utlåtande den 12 november
1918 angivna grunder av förslag till indelning i skifteslag av vissa
delar av Kopparbergs län, i den mån vederbörande kommuner efter från
dem inhämtat yttrande genom beslut å kommunalstämma eller i annan
av KuDgl. Maj:t föreskriven ordning förklarat sig icke hava något att
däremot erinra, på extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 60,000 kronor.
Av de beräkningar, som legat till grund för detta beslut och som
emellertid framhållits vara endast approximativa, framgår, att man
utgått ifrån, att arbetet i fråga lämpligen borde fördelas på fyra år och
att årskostnaden beräknats till ovan angivna belopp.
Såsom framgår av ovanstående bar beräknats, att ifrågavarande
arbete skulle utföras under loppet av fyra år med en årskostnad av
60.000 kronor. Med hänsyn härtill och då anslag för första gången
beviljats för år 1920, har riksdagen till åtgärder för skifteslagsindelning
i vissa delar av Kopparbergs län å extra stat för år 1921 anvisat ett
reservationsanslag av 60,000 kronor.
97:o) I eu till riksdagen den 5 mars 1920 avlåten proposition,
nr 190, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att
dels besluta, att den nu vid lantmäteristyrelsen inrättade försöksanstalten
för reproduktion av kartor m. m. skall under namn av statens
reproduktionsanstalt från och med år 1921 inrättas för stadigvarande
drift i enlighet med av chefen för jordbruksdepartementet i statsrådsprotokollet
tillstyrkta grunder;
dels besluta, att arvodet till anstaltens föreståndare skall utgöra
10.000 kronor för år;
dels i riksstaten för år 1921 upptaga å inkomstsidan ett belopp
av 155,000 kronor under titel »inkomster av statens reproduktionsanstalt»
och å utgiftssidan ett anslag å samma belopp sålunda: »till upprätthållande
av statens reproduktionsanstalts verksamhet, förslagsanslag,
att i första hand direkt utgå av inkomster av reproduktionsanstalten»;
dels ock såsom kapitalökning för statens reproduktionsanstalt för
61
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor, att utgå av
andra statsinkomster än lånemedel.
Såsom framgår av departementschefens i statstådsprotokollet intagna
yttrande, avser den nu föreliggande propositionen närmast att skapa
vissa fastare former för den verksamhet för fotomekanisk reproduktion
av lantmäterikartor, som sedan åtskilliga år bedrives vid en hos lantmäteristyrelsen
inrättad reproduktionsanstalt.
Utredningen ger också vid handen, att en sådan anordning är
betingad av den omfattning, verksamheten icke minst genom dess anlitande
i stor skala av vissa statens egna ämbetsverk och institutioner
numera erhållit och som kan antagas bliva än större bland annat
såsom en följd av de bestämmelser rörande kartkopiering, som innefattas
i av Kungl. Maj:t till innevarande års riksdag framställt förslag till ny
lantmäteritaxa.
Enligt förslaget skulle i spetsen för anstalten, vars verksamhet fördelas
på två avdelningar, en kontorsavdelning och en tryckeriavdelning,
anställas en föreståndare. Personalen å kontorsavdelningen skulle utgöras
av ett manligt och ett kvinnligt biträde. Den närmaste ledningen
och tillsynen över tryckeriavdelningen skulle tillkomma en tryckeriföreståndare
eller faktor. Dessa fyra befattningshavare skulle enligt förslaget
icke uppföras på ordinarie stat utan anställas genom personliga
kontrakt med viss uppsägningstid i syfte att såmedelst bereda anstalten
den rörelsefrihet, som med hänsyn till verksamhetens art vore önskvärd
och erforderlig. Med avseende å avlöningsförmånerna har föreslagits,
att dessa för anstaltens föreståndare skulle bestämmas av riksdagen och
till ett belopp av 10,000 kronor. För de övriga tre nu nämnda befattningshavarna
vore enligt förslaget avlöningen avsedd att fastställas
av Kungl. Maj:t. Avlöningsbeloppen hava från 1921 års början beräknats
för det manliga kontorsbiträdet och faktorn såsom för tjänsteman i första
normalgraden eller till 4,000 kronor, vartill skulle komma tillägg motsvarande
tillskotten genom tillfällig löneförbättring för jämförliga befattningshavare
och för det kvinnliga biträdet såsom för kvinnliga biträden
i tredje biträdesgraden eller till 2,400 kronor. För övrig erforderlig
personal å tryckeriet borde såväl formen för anställandet som avlöningsförmånerna
rättas efter vad som gällde för motsvarande yrken inom
enskild verksamhet och avlöningarnas belopp bestämmas av lantmäteristyrelsen,
vilken myndighet enligt förslaget skulle hava överinseendet
över anstalten i fråga. Dyrtidstillägg vore avsett att utgå till all
personal.
62 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Utgifterna för anstalten liar enligt ovannämnda yttrande beräknats
till sammanlagt 205,000 kronor, fördelade pa sätt där angivits. Inkomsterna
hava beräknats till 155,000 kronor. Skillnaden mellan nämnda
belopp eller 50,000 kronor äro avsedda till nyanskaffningar för anstalten.
Riksdagen, som till fullo uppskattar betydelsen av ifrågavarande
anstalts verksamhet, anser de av Kungl. Maj:t nu föreslagna anordningarna
vara välbetänkta och ägnade att ytterligare befordra anstaltens
utveckling. Någon erinran synes riksdagen heller icke böra göras mot
de beräknade utgiftsbeloppen. Med avseende å departementschefens uttalande
att dyrtidstillägg vore avsett att utgå till ali personal vid anstalten
vill riksdagen framhålla, att enligt riksdagens mening vid lönernas
bestämmande bör tillses, att dessas belopp jämte dyrtidstillägg icke
under några förhållanden överstiga de löner, som utgå på den allmänna
arbetsmarknaden. Med avseende på fragan, huru anstaltens inkomster
och utgifter lämpligast böra upptagas i riksstaten, har departementschefen
ansett, att anstalten borde budgettekniskt behandlas såsom, ett
affärsdriVande verk och förty ovannämnda nyanskaffningar bestridas
genom anslag till kapitalökning. Denna uppfattning, kan riksdagen
emellertid icke dela, då den enligt riksdagens mening icke torde stå i
överensstämmelse med av riksdagen antagna principer i fråga om riksstatens
uppställning. Riksdagen håller sålunda före, att de för nyanskaffningar
avsedda medlen böra uppföras såsom anslag under riksstatens
nionde huvudtitel.
Under åberopande av det anförda och då vad departementschefen
i övrigt anfört ej ger anledning till någon riksdagens erinran, får riksdagen
anmäla, att riksdagen
dels i riksstaten för år 1921 upptagit å inkomstsidan ett belopp
av 155,000 kronor under titel »inkomster av statens reproduktionsanstalt»
och å utgiftssidan ett anslag å samma belopp sålunda: »till upprätthållande
av statens reproduktionsanstalts verksamhet, ordinarie förslagsanslag,
att i första hand direkt utgå av inkomster av reproduktionsanstalten»;
dels
ock till nyanskaffningar vid anstalten å extra stat för år 1921
anvisat ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
98:o) I en till riksdagen den 19 mars 1920 avlåten proposition,
nr 308, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att för tilläggsavvittring i vissa delar av Västerbottens läns lappmark
å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor.
63
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
I propositionen nr 166 år 1916 framlade Kungl. Maj:t -till riks
dagens yttrande förslag till bestämmelser angående tilläggsavvittring i
vissa delar av Västerbottens läns lappmark. Sedan riksdagen enligt
skrivelsen nr 230 i huvudsak biträtt förslaget, utfärdades kungörelse i
ämnet den 30 december 1916 (nr 603), vilken i vissa delar ändrats
genom kungörelse den 7 februari 1919 (nr 33).
Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition har
riksdagen för tilläggsavvittring i vissa delar av Västerbottens läns lappmark
å extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag av 30,000 kronor.
Rikets allmänna kartverk.
99:o) Under punkt 92 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att dels från och med år 1921, med uteslutande ur avlöningsstaten för rikets
allmänna kartverk av tre kvinnliga ritare med för dem i staten bestämda
avlöningar, i samma stat uppföra tre kvinnliga ritare med avlöning i
likhet med kvinnliga biträden av tredje graden, dels vid bifall härtill
höja bestämda anslaget till rikets allmänna kartverk från 210,845 kronor
med 1,200 kronor till 212,045, dels medgiva, att kvinnlig ritare vid
kartverket, som från och med år 1921 befordras till kvinnlig ritare av
tredje graden därstädes, må för ålderstillägg i denna befattning tillgodoräkna
sig den tid, varunder hon med fast anställning varit sysselsatt
med. reproduktionsarbete för kartverkets räkning, dels ock höja
förslagsanslaget till ålderstillägg vid rikets allmänna kartverk från 29,455
kronor med 11,700 kronor till 41,155 kronor.
Den äskade förhöjningen med 1,200 kronor i det bestämda anslaget
till kartverket är föranledd av att av de åtta i kartverkets stat uppförda
kvinnliga ritarna tre ansetts böra erhålla avlöning lika med kvinnliga
biträden i tredje normalgraden. Dessa ritare vore avsedda för det
mera kvalificerade reproduktionsarbetet. Med hänsyn till den utbildning
och yrkesskicklighet, som av statsrådsprotokollet att döma torde
erfordras av dessa befattningshavare och svårigheten att rekrytera tjänsterna
biträder riksdagen förslaget i fråga. Ej heller finner riksdagen
anledning till erinran mot, att de nuvarande kvinnliga reproduktionsritarna
få för ålderstillägg i den nya graden tillgodoräkna sig den tid,
de varit sysselsatta med reproduktionsritningsarbete.
Vad vidkommer den begärda anslagsökningen med 11,700 kronor
av å kartverkets stat upptagna anslaget till ålderstillägg finner riksdagen
behovet härav ådagalagt genom utredningen i ärendet.
64
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Riksdagen bar
dels från och med år 1921, med uteslutande ur avlöningsstaten
för rikets allmänna kartverk av tre kvinnliga ritare med för dem i
staten bestämda avlöningar, i samma stat uppfört tre kvinnliga ritare
med avlöning i likhet med kvinnliga biträden av tredje graden,
dels på grund bärav höjt bestämda anslaget till rikets allmänna
kartverk från 210,845 kronor med 1,200 kronor till 212,045 kronor.
dels medgivit, att kvinnlig ritare vid kartverket, som från och med
år 1921 befordras till kvinnlig ritare av tredje graden därstädes, må
för ålderstillägg i denna befattning tillgodoräkna sig den tid, varunder
hon med fast anställning varit sysselsatt med reproduktionsarbete för
kartverkets räkning,
dels ock höjt förslagsanslaget till ålderstillägg vid rikets allmänna
kartverk från 29,455 kronor med 11,700 till 41,155 kronor.
De under anslagstiteln »rikets allmänna kartverk» upptagna ordinarie
anslagen komma på grund härav att utgöras av:
avlöningar, bestämt anslag.................... kronor 212,045
ålderstillägg, förslagsanslag .................. » 41,155
kartarbeten m. m., reservationsanslag x> 201,800
Summa kronor 455,000.
100:o) Under punkt 93 bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för diverse behov vid rikets allmänna kartverk å extra stat för år
1921 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
Förslaget innebär en ökning av anslaget för innevarande år med
5,000 kronor.
Då anslagsökningen är föranledd av de ytterligare böjningar i
järnvägarnas biljettpriser, som sedan beviljandet av 1920 års anslag ägt
rum, ävensom därav, att anslaget till bränslekostnader torde komma att
visa sig otillräckligt, giver anslagsökningen icke anledning till någon
riksdagens erinran.
Riksdagen bar på grund därav för diverse behov vid rikets allmänna
kartverk å extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag
av 25,000 kronor.
101 ro) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 94
gjorda framställning har riksdagen till bestridande av kostnader för
namngranskning för rikets allmänna kartverks behov a extra stat för
år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.
65
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
102:o) Under punkt 95 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till kostnaderna för utgivande av ekonomisk
karta över Hallands län bevilja ett anslag av 56,000 kronor och därav
å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 8,000 kronor.
Upprättande av den karta över Hallands län, till vars utgivande
statsbidrag nu begäres, ingår på sätt framgår av statsrådsprotokollet
såsom ett led i de ekonomiska kartarbeten, vilka sedan länge bedrivits
på statens bekostnad och som år 1910 börjat i Malmöhus län och sedan
fortsatt, förutom i förstnämnda län, i Västmanlands, Blekinge och Kristianstads
län. Vidare ger statsrådsprotokollet vid handen, att ekonomiska
kartor i skalan 1 : 20,000 redan äro utgivna över Malmöhus och Västmanlands
län samt större delen av Blekinge län, varvid kostnaderna
bestritts antingen av vederbörande landsting eller av medel, som tillhandahållits
av vederbörande hushållningssällskap. Kostnaden för utgivandet
av ifrågavarande karta över Halland var liksom övriga förenämnda
kartor ursprungligen avsedd att helt bestridas utan hjälp av
statsmedel. Utredningen utvisar emellertid, att kostnaderna härför numera
stigit till sådan grad, att dessa med 56,000 kronor överstiga för
ändamålet påräkneliga inkomster. Det är statsbidrag till detta belopp,
som nu begäres.
Då det såsom departementschefen framhållit jämväl i icke ringa
grad torde vara ett statsintresse, att utgivning av ifrågavarande
karta kommer till stånd, och då detta på grund av angivna förhållanden
icke lärer låta sig göra utan bidrag av statsmedel, biträder riksdagen
förslaget om anvisande av medel för ändamålet. Storleken av det
begärda anslaget ger ej anledning till erinran liksom ej heller dess utgående
såsom föreslagits under loppet av sju år med 8,000 kronor årligen.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
såsom bidrag till kostnaderna för utgivande av ekonomisk karta
över Hallands län beviljat ett anslag av 56,000 kronor och därav å
extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 8,000 kronor.
teologisk» samt meteorologiska och liy dr o grafiska
undersökningar.
103:o) Under punkt 96 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att dels höja den i staten för Sveriges geologiska undersökning upptagna
anslagspost till nattlig bevakning från 324 kronor med 110 kronor
till 434 kronor, varigenom statens slutsumma kommer att uppgå till
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 saml. Nr 9 A—9 B. 9
66
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
109,090 kronor; dels ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till
Sveriges geologiska undersökning från 108,730 kronor med 110 kronor
till 108,840 kronor.
I ordinarie staten för Sveriges geologiska undersökning finnes
upptaget ett belopp av 324 kronor till nattlig bevakning. Utgifterna
för detta ändamål äro gemensamma för naturhistoriska riksmuseet och
geologiska undersökningen sålunda, att museet betalar 82 procent och
undersökningen 18 procent därav.
1 förenämnda för riksmuseet och undersökningen gemensamma
utgifter för nattlig bevakning har en ökning från 1,800 kronor till 2,400
kronor ansetts erforderlig för beredande av ökade avlöningsförmåner åt nattvakten.
Mot den på undersökningen härav belöpande andel, utgörande
108 kronor, vilket belopp för jämnande av statens slutsumma föreslagits
böra höjas till 110 kronor, har riksdagen icke funnit anledning till
erinran, då av Kungl. Maj:t äskad ökning av den å ordinarie stat under
åttonde huvudtiteln för naturhistoriska riksmuseet under avdelning »Bestämt
anslag för avdelningarna vid Frescati» uppförda anslagsposten till
nattlig bevakning av riksdagen beviljats med ett belopp av 492 kronor.
Riksdagen har
dels höjt den i staten för Sveriges geologiska undersökning upptagna
anslagspost till nattlig bevakning från 324 kronor med 110 kronor
till 434 kronor, varigenom statens slutsumma kommer att uppgå till
109,090 kronor;
dels ock på grund härav höjt ordinarie anslaget till Sveriges
geologiska undersökning från 108,730 kronor med 110 kronor till 108,840
kronor.
104:o) Under punkt 97 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m. å
extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 107,500 kronor.
Förslaget innebär en ökning av anslaget för innevarande år med
15,000 kronor. Härjämte har ifrågasatts ett tilläggsanslag för år 1920
å 5,000 kronor. Då anslagsförhöjningen är föranledd av den inträdda
väsentliga stegringen av tryckningskostnader samt höjningarna av järnvägs-
och ångbåtsbiljettpriser, frakter och dylikt, föranleder framställningen
icke någon riksdagens erinran.
Med förmälan att riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, anmäler
sitt beslut om uppförande av tilläggsanslaget å tilläggsstat för innevarande
år, får riksdagen anmäla, att riksdagen till Sveriges geologiska
67
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
undersöknings fältarbeten m. m. å extra stat för år 1921 anvisat ett
reservationsanslag av 107,500 kronor.
105:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 98 gjorda
framställning har riksdagen till expenser för Sveriges geologiska undersökning
å extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av
25.000 kronor.
106:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 99 gjorda
framställning bar riksdagen för anställande av en vaktmästare vid Sveriges
geologiska undersöknings museum å extra stat för år 1921 anvisat ett
förslagsanslag, högst, 1,865 kronor.
107:o) Under punkt 100 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för fortsättande av den genom Sveriges geologiska undersöknings
försorg anordnande praktisk-geologiska undersökningen av fjälltrakterna
i nordligaste delen av Jämtlands län och Västerbottens län,
förnämligast för utredning av därvarande malmförekomster, å extra stat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 9,500 kronor.
Riksdagen anser, att skäl tala för att på sätt i statsrådsprotokollet
föreslagits medel beredas för att möjliggöra en utveckling av planen
för ifrågavarande undersökningar till jämväl den återstående nordligaste
delen av Västerbottens läns fjälltrakter. Det härför begärda anslaget å
9,500 kronor för år 1921 ger ej anledning till någon riksdagens erinran.
Dessutom ifrågasättes ett tilläggsanslag å 34,000 kronor. Härav
äro 33,000 kronor jämte förefintlig reservation å 1920 års anslag å
37.000 kronor avsedda för närmare undersökning genom diamantborrning
av vid Stekenjokk påträffad kismalmanledning ävensom för försvarsarbeten
i vissa inmutningar samt mätningar och blottningar å
andra kismalmanledningar i samma trakt. Återstående 1,000 kronor
beräknas erforderliga för den allmänna rekognosceringen enligt 1918
års plan.
Utredningen i ärendet synes riksdagen giva vid banden, att även
det begärda tilläggsanslaget bör beviljas. Härom anmäler riksdagen i
särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.
Riksdagen har för fortsättande av den genom Sveriges geologiska
undersöknings försorg anordnade praktisk-geologiska undersökningen av
fjälltrakterna i nordligaste delen av Jämtlands län och i Västerbottens
län, förnämligast för utredning av därvarande malmförekomster, å extra
stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 9,500 kronor.
68 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
108:o) Under punkt 101 tiar Eders Kung!. Magt föreslagit riksdagen
att för fortsättande av dels en förrådsstatistisk undersökning
medelst Hdjeinventering av torvtillgångarna i Götaland och Svealand
utom Dalarna, dels, i samband därmed och inom samma område, en
rekognoscering av mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i huvudsaklig
överensstämmelse med det av torvkommittén framlagda förslag,
på extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 132,500
kronor.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot nu ifrågavarande
framställning, vilken även innefattar anvisande av ett tilläggsanslag
för år 1920 av 4,600 kronor, anmäler i särskild skrivelse, nr 9 B,
sitt beslut beträffande sistnämnda anslag.
Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen för fortsättande av dels
en förrådsstatistisk undersökning medelst linjeinventering av torvtillgångarna
i Götaland och Svealand utom Dalarna, dels, i samband därmed
och inom samma område, en rekognoscering av mossmarkerna närmast
trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse med det av torvkommittén
framlagda förslag, på extra stat för år 1921 anvisat ett
reservationsanslag av 132,500 kronor.
109:o) Under punkt 102 bär Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt å
extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 138,500 kronor.
För diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
har riksdagen beviljat dels på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 85,000 kronor, dels ock å tilläggsstat för samma år ett belopp
av 21,800 kronor.
Anslagen beräknades enligt följande uppställning:
För år 1919. För år 1920.
Väderlekstjänst...................................................... kronor 8,800 29,000
Resekostnader m. m........................................ » 3,000 21,000
Utgivande av publikationer............................. » 10,000 26,000
Underhåll av stationer och utrustning......... » — 9,000
Summa kronor 21,800 85,000
Anslaget till väderlekstjänst för år 1920 fördelar sig på följande sätt:
Till observatörer ........................................................................ kronor 7,700
För telegram ................................................................................ » 12,400
d tryckning och distribuering av väderleksrapporter
och kartor ....................................................................... »
3,000
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 69
För kopiering av äldre synoptiska kartor.....................■... kronor 1,800
Till observatoriets vaktmästare för särskilda observationer
och hjälp med distribuering....................................... » 700
För biträde vid väderlekstjänstens aftontjänstgöring ...... » 2,400
» observationer medelst pilotballonger .............. » _ 1,000
Summa kronor 29,000.
Nu förevarande framställning avser först anslag till väderlekstjänst
enligt följande sammanställning:
Tillfiggsan- Anslag å
slag för år extra stat
1920. för år 1921
Kronor Kronor
Till observatörer......................................................... 3,850 11,550
Telegramkostnader och trådlös mottagningsstation.
........................................................................ 6,600 11,500
Tryckning och distribuering av väderleksrapporter
och kartor.................................................. 1,000 4,000
Kopiering av äldre synoptiska kartor.................. — 1,800
Observatoriets vaktmästare för särskilda observationer
och hjälp med distribuering.............. — 700
Biträde vid väderlekstjänstens aftontjänstgöring — 2,400
Observationer medelst pilotballonger..................... 1,250 5,500
Särskild väderlekstjänst sommartiden .................. 10,000 10,000
Summa kronor 22,700 47,450.
Vad särskilt angår telegramkostnaderna ingår däri kostnaden för
inrättande av en egen radiostation vid ifrågavarande anstalt för mottagande
av trådlösa telegram från utlandet. Utredningen i ärendet ger
vid handen, att dessa kostnader härigenom kunna i betydlig mån nedbringas,
varjämte anstalten till stor del bleve oberoende av telegrafverkets
övriga telegramtrafik. Den sist upptagna anslagsposten, vilken
nu förekommer för första gången, är avsedd att säkerställa den särskilda
väderlekstjänst till jordbrukets fromma, som pågått sedan år 1918, men
som visat sig svår att ekonomiskt grunda uteslutande på abonnemangsavgifter.
Riksdagen har icke något att erinra mot att anslaget till väderlekstjänst
upptages till föreslagna belopp.
Framställningen avser vidare höjning av anslagsposten för utgivande
av publikationer med 9,000 kronor redan från år 1920 på grund
av ökade tryckningskostnader. Såväl behovet härav som önskvärdheten
70
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
att medel på sätt föreslagits beredas för biblioteket, solstrålningsmätningar,
vind mätningar samt till resekostnads- och traktamentsersättning till
styrelsens ledamöter, för vilka sistnämnda ändamål särskilda anslag ej
tidigare anvisats, synes riksdagen framgå av utredningen i ärendet.
Riksdagen biträder därför Kung]. Maj:ts förevarande framställning jämväl
i nu angiven del. Slutligen har riksdagen icke funnit skäl till erinran
mot att ökade medel till expenser till föreslagna belopp anvisas.
En sammanfattning av samtliga i förevarande framställning begärda
anslag ställer sig sålunda:
Tilläggsan- Anslag å
slag för år extra stat
1920. för år 1981.
Kronor Kronor
Tillskott i expensmedel för år 1919 och 1920 16,000 —
» » )> » » 1921 .................. — 6,000
Väderlekstjänst........................................................... 22,700 47,450
Resekostnader in. m................................................. — 21,000
Utgivande av publikationer .................................... 9,000 35,000
Underhåll av stationer och utrustning................. — 9,000
Bibliotek...................................................................... — 12,000
Solstrålningsmätningar ............................................. — 2,000
Vindmätningsapparater ............................................. — 5,000
Resekostnads- och traktamentsersättning åt styrelsens
ledamöter .................................................. 1,000 1,000
Summa kronor 48,700 138,450.
Anslaget för år 1921 har avjämnats till 138,500 kronor.
Rörande tilläggsanslaget för år 1920 anmäler riksdagen i särskild
skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.
Riksdagen har för diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt å extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslagav
138,500 kronor.
110:o) Under punkt 103 har Eders Kungi. Maj:t föreslagit riksdagen
att till pegelstationernas förbättring å extra stat för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot i förevarande
framställning äskade anslag. Med förmälan att riksdagen i särskild
skrivelse, nr 9 B, anmäler sitt beslut om tilläggsanslag för innevarande
år, får riksdagen anmäla, att riksdagen till pegelstationernas förbättring
å extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
71
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
lll:o) Under punkt 104 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till bestridande av omkostnader för anordnande av stormvarningar vid
rikets kuster på extra stat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst,
38,000 kronor samt att medgiva, att vad av föregående års av riksdagen
beviljade anslag för sagda ändamål vid 1920 års slut icke blivit taget i
anspråk må under år 1921 av Kungl. Maj:t för ändamålet användas.
Den 16 maj 1919 förordnade Kungl. Maj:t, att överinseendet
över stormvarningsväsendet, som dittills omhänderhafts av lantbruksstyrelsen,
skulle från och med den 1 juli sagda år överflyttas till statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt, vilken från samma dag räknat skulle
hava att genom sina tjänstemän utöva den närmare uppsikten över
stormvarningsstationerna.
Departementschefen har erinrat, att det vid den nya fördelningen
av regeringsärendena mellan departementen ansetts riktigast, att frågan
om anslag till stormvarningsväsendet hädanefter handlägges genom
jordbruksdepartementets försorg och att anslaget uppföres under sagda
departements huvudtitel.
Omkostnaderna för stormvarningsväsendet hava för år 1921 be -
räknats på följande sätt:
Underhållskostnader.................................... kronor 8,000
Arvoden till stationsföreståndarna ......... » 19,000
Telegramkostnader ................................... » 9,000
Extra biträden och expenser.................. » 5,000
Inspektionsresor ........................................ t> 3,000
Summa kronor 44,000.
Under förutsättning att såsom hittills bidrag med 6,000 kronor
lämnas ur handels- och sjöfartsfonden begäres anslag å riksstaten till
belopp av 38,000 kronor. Häremot har riksdagen intet att erinra och
får därför anmäla, att riksdagen till bestridande av omkostnader för anordnande
av stormvarningar vid rikets kuster på extra stat för år
1921 beviljat ett förslagsanslag, högst, 38,000 kronor samt medgivit,
att vad av föregående års av riksdagen beviljade anslag för sagda ändamål
vid 1920 års slut icke blivit taget i anspråk må under år 1921 av
Kung]. Maj:t för ändamålet användas.
112:o) Under punkt 105 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att av det utav 1900 års riksdag för meteorologiska centralanstaltens förseende
med dagliga meteorologiska telegram från Färöarna och Island
72
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
beviljade anslag av 144,000 kronor å extra stat för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 3,000 kronor.
Framställningen föranleder icke någon riksdagens erinran. Riksdagen
bär därför av det utav 1900 års riksdag för meteorologiska centralanstaltens
förseende med dagliga meteorologiska telegram från Färöarna
och Island beviljade anslag av 144,000 kronor å extra stat för år 1921
anvisat ett reservationsanslag av 3,000 kronor.
113:o) Under punkt 106 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till fortsättande av de meteorologiska iakttagelserna vid naturvetenskapliga
stationen i Abisko samt för publicerande av dylika iakttagelser vid
nämnda station och stationen vid Vassijaure anvisa å extra stat för år
1921 ett reservationsanslag av 13,000 kronor.
Förslaget innebär en ökning av anslaget för innevarande år med
3,000 kronor. Denna ökning är föranledd av stegrade omkostnader på
grund av dyrtiden.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot framställningen
i fråga, har till fortsättande av de meteorologiska iakttagelserna
vid naturvetenskapliga stationen i Abisko samt för publicerande av dylika
iakttagelser vid nämnda station och stationen vid Vassijaure anvisat
å extra stat för år 1921 ett reservationsanslag av 13,000 kronor.
114:o) Under punkt 107 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för anordnande av en geofysisk station i samarbete med Roald
Amundsens polarexpedition anvisa å extra stat för år 1921 ett reservationsanslag
av 15,800 kronor.
Förevarande framställning avser deltagande från Sveriges sida i
upprättande och vidmakthållande av geofysiska stationer för samarbete
med Roald Amundsens polarexpedition. Vidkommande Sverige skulle
enligt förslaget iakttagelserna förläggas till Abisko naturvetenskapliga
station. Kostnaderna härför hava av departementschefen beräknats för
tiden 1 juli 1920—30 juni 1921 till 23,800 kronor och för tiden 1 juli
1921—30 juni 1922 14,200 kronor. Sammanlagda kostnaden uppgår
sålunda till 38,000 kronor. Härav skulle 14,350 kronor belöpa på år
1920, 15,800 kronor på år 1921 och 7,850 kronor på år 1922.
Riksdagen anser i likhet med departementschefen, att Sverige icke
bör underlåta att medverka vid ifrågavarande företag.
Mot de begärda anslagens belopp bär riksdagen icke funnit anledning
till erinran.
Beträffande anslaget för år 1920 anmäler riksdagen i särskild
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 73
skrivelse, nr 9 B, sitt beslut om dess uppförande å tilläggsstat för
samma år.
Riksdagen har för anordnande av en geofysisk station i samarbete
med Roald Amundsens polarexpedition anvisat å extra stat för år 1921
ett reservationsanslag av 15,800 kronor.
115:o) I enlighet med Eders Kung!. Majrts under punkt 108
gjorda framställning har riksdagen av det år 1919 beviljade anslaget
av 26,250 kronor för bestridande av vissa kostnader för tryckning av
meteorologiska observationer å Pårtetjåkko anvisat å extra stat för år
1921 såsom reservationsanslag ett belopp av 8,750 kronor.
116:o) Under punkt 109 har Eders Ivungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till utförande av hydrogeologiska specialundersökningar för den hydrografiska
undersökningen av Sveriges färskvatten anvisa å extra stat för
år 1921 ett reservationsanslag av 12,000 kronor.
Framställningen avser en höjning av anslaget för år 1921 med
7,000 kronor för möjliggörande av utvidgning enligt av chefen för
Sveriges geologiska undersökning framlagt program av planen för de
hydrografiska specialundersökningarna.
Då riksdagen icke funnit anledning till erinran mot framställningen
i fråga, har riksdagen till utförande av hydrogeologiska specialundersökningar
för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten
anvisat å extra stat för år 1921 ett reservationsanslag av 12,000
kronor.
V e t erinärväseude t.
117:0) Under punkt 110 har Eders Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att dels godkänna sådana ändringar i staten för veterinärhögskolan, att
tillämpas från och med år 1921, att där uppföres en sjukvårdare vid
medicinska avdelningen med 1,100 kronor lön, 650 kronor tjänstgöringspenningar
och 150 kronor ortstillägg jämte tre ålderstillägg å 100
kronor efter respektive 3, 6 och 9 år samt att de i staten vid fodermarsken
å medicinska avdelningen förekommande orden »tillika hundskötare»
uteslutas; i följd varav statens slutsumma höjes från 225,400
kronor med 1,900 kronor till 227,300 kronor; dels vid bifall härtill höja
ordinarie anslaget till veterinärhögskolan från 198,200 kronor med 1,600
kronor till 199,800 kronor; dels ock förklara, att för åtnjutande av den för
Bihang till riksdagens ''protokoll 1920. 14 sand. Nr 9 A—9 B. 10
74
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
ovanbemälde sjukvårdare upptagna avlöning skola i tillämpliga delar
gälla nuvarande avlöningsvillkor för ordinarie befattningshavare å högskolans
stat ävensom de särskilda villkor, som fastställts beträffande
vaktmästare och med dem likställda befattningshavare, med tillägg att
den, som med år 1921 utnämnes till innehavare av förenämnda sjukvårdarbefattning,
skall äga att för åtnjutande av löneförhöjning genom
ålderstillägg räkna sig tillgodo den tid, han därförinnan innehaft stadig
anställning med likartade göromål vid veterinärhögskolan.
Riksdagen har icke kunnat undgå att ställa sig i viss mån tveksam
till att, såsom föreslagits, i högskolans stat nu uppföra en sjukvårdare
jämväl för den medicinska avdelningen, då nu gällande stat
fastställts så sent som år 1918. Bärande skäl torde nämligen böra förutsättas
hava då förelegat för att i nu ifrågavarande avseende bibehålla
skillnaden mellan denna avdelning och den kirurgiska, för vilken senare
en sjukvårdarbefattning redan från och med år 1915 finnes uppförd å
ordinarie stat.
Oaktat dessa betänkligheter har riksdagen dock med hänsyn till vad i
ärendet anförts icke velat motsätta sig förslaget i fråga. Avlöningen för
den föreslagna befattningen har upptagits till 1,900 kronor. Då emellertid
befattningshavaren enligt gällande bestämmelser har att avstå för
bostad och bränsle 300 kronor, blir den erforderliga anslagsökningen
1,600 kronor.
Vidkommande den föreslagna rätten för den nuvarande sjukvårdaren
att i avseende å ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han förut med
likartade göromål tjänstgjort vid högskolan, ävensom beträffande vad
i övrigt i framställningen föreslagits har riksdagen ej heller funnit anledning
till erinran häremot.
Riksdagen har alltså
dels godkänt sådana ändringar i staten för veterinärhögskolan,
att tillämpas från och med år 1921, att där uppföres en sjukvårdare
vid medicinska avdelningen med 1,100 kronor lön, 650 kronor tjänstgöringspenningar
och 150 kronor ortstillägg jämte tre ålderstillägg å
100 kronor efter respektive 3, 6 och 9 år samt att de i staten vid
fodermarsken å medicinska avdelningen förekommande orden »tillika
hundskötare» uteslutas; i följd varav statens slutsumma höjts från
225,400 kronor med 1,900 kronor till 227,300 kronor;
dels på grund härav höjt ordinarie anslaget till veterinärhögskolan
från 198,200 kronor med 1,600 till 199,800 kronor;
dels ock förklarat, att för åtnjutande av den för ovanbemälde sjukvårdare
upptagna avlöning skola i tillämpliga delar gälla nuvarande
75
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
avlöningsvillkor för ordinarie befattningshavare å högskolans stat ävensom
de särskilda villkor, som fastställts beträffande vaktmästare och
med dem likställda befattningshavare, med tillägg att den, som med år
1921 utnämnes till innehavare av förenämnda sjukvårdarbefattning, skall
äga att för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig
tillgodo den tid, han därförinnan innehaft stadig anställning med likartade
göromål vid veterinärhögskolan.
På grund av riksdagens beslut i förestående punkt kommer anslagstiteln
»veterinärundervisningen)) att ökas till 208,300 kronor.
118:o) Under punkt 111 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för beredande av personligt ålderstillägg å 1,600 kronor till en var av
prosektorn vid veterinärhögskolan Erik Agduhr samt laboratorerna vid
samma högskola Nils Olof Engfeldt och Gerhard Carl Ebbe Forssell,
därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap,
anvisa å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, 4,800 kronor.
Mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har riksdagen
intet att erinra.
Riksdagen har för beredande av personligt ålderstillägg å 1,600
kronor till en var av prosektorn vid veterinärhögskolan Erik Agduhr
samt laboratorerna vid samma högskola Nils Olof Engfeldt och Gerhard
Carl Ebbe Forssell, därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör i
denna egenskap, anvisat å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst, 4,800 kronor.
119:o) Under punkt 112 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till diverse behov vid veterinärhögskolan å extra stat för år
1921 anvisa ett reservationsanslag av 115,000 kronor.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot förevarande
framställning och har därför till diverse behov vid veterinärhögskolan å
extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 115,000 kronor.
120:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 113 gjorda
framställning har riksdagen å extra stat för år 1921 anvisat
till förstärkning av den i staten för statens veterinärbakteriologiska
anstalt upptagna anslagspost till belysning, bränsle, gas, vatten,
renhållning m. m. ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor,
till förstärkning av den i samma stat upptagna anslagspost till
beredning av tuberkulin och sera m. m. ett reservationsanslag av 6,000
kronor,
76
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
samt till bestridande av en del av kostnaderna för utövande av
bakteriologisk köttkontroll ett reservationsanslag av 2,900 kronor
eller tillhopa 12,900 kronor.
121:o) Under punkt 114 bär Eders lvungl. Magt föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående lönereglering för länsveterinärer,
som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, i
ordinarie anslaget till länsveterinärer och veterinärstipendiater beräkna
en förhöjning från 86,500 kronor med 86,500 kronor till 173,000 kronor.
Härefter har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 14 februari
1920 avlåten proposition, nr 134, under åberopande av bilagt utdragav
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen
dels godkänna det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda
förslaget till stat för länsveterinärer, att tillämpas från och med år 1921,
ävensom de villkor och bestämmelser, som av bemälde departementschef
föreslagits för åtnjutande av de i samma stat upptagna avlöningsförmåner;
dels
förklara, att envar, som med eller efter ingången av år 1921
tillträder befattning å nämnda stat, skall vara pliktig underkasta sig ovan
nämnda villkor och bestämmelser, samt att de förutvarande länsveterinärer,
vilka icke före viss av Kungl. Maj:t bestämd dag anmäla, att de vilja
underkasta sig den nya avlöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda
bibehållna vid dem enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande
avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna
i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid
den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;
dels ock, vid bifall härtill, höja ordinarie anslaget till länsveterinärer
och veterinärstipendiater från 86,500 kronor med 52,000 kronor till
138,500 kronor.
Löneregleringskommittén har ansett, att med hänsyn till den förestående
allmänna revisionen av de civila statstjänstemännens avlöningar
länsveterinärernas begynnelseavlöning icke borde höjas till mer än 4,000
kronor, respektive 4,500 kronor inom de fyra nordligaste länen. Kommittén
har vidare uttalat, att den icke tänkt sig, att tillfällig löneförbättring,
om sådan för år 1921 komme till stånd för vissa befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen, skulle komma länsveterinärerna
till del. Då dessas avlöning nu, inberäknat lönetillägget å 625 kronor,
uppgår till 3,125 kronor, skulle den effektiva ökningen bliva 875
77
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
kronor. Denna ökning har synts departementschefen visserligen vara
tillmätt i minsta laget, även med beaktande att dyrtidstillägget ökades
genom att beräknas på det höjda avlöningsbeloppet. I betraktande
emellertid av vad kommittén anfört angående vikten av att icke föregripa
resultaten av nyssnämnda revision, har departementschefen dock
icke ansett sig kunna tillstyrka någon avvikelse från kommitténs förslag
i dessa delar, vilken uppfattning ock delas av riksdagen.
Departementschefens uttalande, att den föreslagna avlöningsförhöjningen
vore tillmätt i minsta laget, ger emellertid riksdagen förvissning
därom, att Kungl. Maj:t skall vid uppgörande av förslag till
den ovan antvdda allmänna revisionen av de civila statstjänstemännens
löner taga behörig hänsyn till detta förhållande. Riksdagen har icke
heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.
Det i statsrådsprotokollet framlagda förslaget till stat för länsyeterinärer
att tillämpas från och med år 1921 är av följande utseende:
Tjänst- |
Särskilt |
||||
görings- |
avlö- |
Summa |
|||
pennin- |
nings- |
||||
gar. |
tillägg |
||||
Kr. |
Kr. |
Ivr. |
Kr. |
||
Västerbottens, Jämtlands, Väster- |
|||||
norrlands och Norrbottens län. |
|||||
1 länsveterinär ........................ |
2,500 |
1,500 |
500 |
4,500 |
|
7 d:o ........................ |
17,500 |
10,500 |
3,500 |
31,500 |
Efter 5 år kan lönen höjas |
med 500 kronor och efter |
|||||
Samtliga övriga lön. |
( 10 år med ytterligare |
||||
1 länsveterinär........................ |
2,500 |
1,500 |
— |
4,000 |
| 500 kronor. |
23 d:o ........................ |
34,500 |
— |
92,000 |
I |
|
Säger |
— |
— |
— |
132,000 |
Anm. Intill dess annorlunda kan varda bestämt, skall pensionsunderlaget för länsveterinärer
utgöra 3,500 kronor med tillägg av 500 kronor efter intjänande av bägge ålderstilläggen såsom sådan.
För åtnjutande av de i denna stat upptagna avlöningsförmåner
hava förslagits följande villkor och bestämmelser:
i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förening ao tjänster in. in.:
att länsveterinär skall vara underkastad såväl den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden som ock den utvidgning eller reglering av
tjänstgöringsområde, som kunna varda föreskrivna,
att med länsveterinärtjänst icke må förenas annan tjänst å rikets eller riksdagens
stat,
78 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
att med länsveterinärtjänst icke heller må förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts
oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman
i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst,
så framt ej medicinalstyrelsen, uppå därom gjord framställning och efter prövning,
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för
tjänstgöringen såsom länsveterinär, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills
vidare mottagas och bibehållas:
i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. in.:
att tjänstgöringspenningar ävensom särskilt avlöningstillägg få uppbäras endast
för den tid, länsveterinär verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den
tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som förordnats
att uppehålla befattningen:
att länsveterinär, som åtnjuter semester eller annan tjänstledighet, skall till
vikarien avstå det arvode enligt taxa, vilket belöper å de av vikarien verkställda
tjänstegöromål;
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger uppbära
hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet, såsom för svag hälsas vårdande,
enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller
andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller
av annan anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att
under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar och arvode enligt taxa, varom
nyss är stadgat, ävensom sitt särskilda avlöningstillägg, där sådant utgår, avstå så
mycket av lönen, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas
skäligt;
att, därest emellertid länsveterinär i följd av kroppsskada, ådragen under
tjänstutövning, blivit tills vidare oförmögen till tjänstgöring, avlöningen å stat må,
såsom undantag från vad ovan är stadgat, kunna, efter medicinalstyrelsens beprövande,
till honom utgå oavkortad under högst sex månader; ankommande på
prövning av Kungl. Maj:t, till huru stor del avlöning kan böra till den skadade utgå
efter omförmälda tid av sex månader;
att avlöning ej må utgå till länsveterinär för tid, varunder han avhållit sig
från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller
kunna styrka giltigt förfall;
att, därest länsveterinär varder avstängd från tjänstgöring eller i häkte tagen,
den del av hans avlöning, som icke av medicinalstyrelsen prövas böra användas till
befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida medicinalstyrelsen
ej finner skäligt låta honom uppbära något därav;
att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, omreglering av extra inkomster, som kunna
åtfölja länsveterinärbefattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed; samt
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande eller
dödsfall själva lönen utgår till månadens slut;
i fråga om ålderstiUägg:
att beträffande förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande av
länsveterinärtjänst tidpunkten
79
Riksdagens skrivelse Nr D A.
för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att
innehavaren under mera än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att
vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av förordnande,
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att
härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet
för fullgörande av värnplikt,
och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma villkor,
under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar angår,
att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av kalenderåret näst
efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnådd; börande löntagare vid
bestämmandet av rätten till löneförhöjning tillgodoräknas den tid, som före den nya
avlöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträdande till befattningen,
dock icke tid före år 1902;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande av löneförhöjning,
redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna i
lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension är skyldig att avgå från
tjänsten, icke må tillträda samma förhöjning;
i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:
att semester må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga
gång, av medicinalstyrelsen, på därom gjord framställning, beviljas länsveterinär
under antingen en månad årligen eller två månader vartannat år, med skyldighet
för länsveterinär att tillhandahålla eller bekosta fri bostad för vikarien samt iakttaga
de övriga föreskrifter uti ifrågavarande hänseende, som kunna varda meddelade;
samt
att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga om rätt
till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare
av befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat.
Den nu föreslagna staten slutar på 132,000 kronor eller 52,000
kronor mer än den nu gällande. Med sistnämnda belopp bör alltså
anslaget till länsveterinärer och veterinärstipendiater ökas. Det kommer
då att uppgå till 138,500 kronor.
Riksdagen har
dels godkänt ovan intagna förslag till stat för länsveterinärer, att
tillämpas från och med år 1921, ävensom ovan intagna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de i samma stat upptagna avlöningsförmåner;
dels
förklarat, att envar, som med eller efter ingången av år 1921
tillträder befattning å nämnda stat, skall vara pliktig underkasta sig
ovannämnda villkor och bestämmelser, samt att de förutvarande länsveterinärer,
vilka icke före viss av Kung]. Maj:t bestämd dag anmäla,
att de vilja underkasta sig den nya avlöningsstaten samt nämnda vill
-
80
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
kor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,
skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande
avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes
av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnebavares rätt till pension,
vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;
dels och liöjt ordinarie anslaget till länsveterinärer och veterinärstipendiater
från 86,500 kronor med 52,000 kronor till 138,500 kronor.
Anslagstiteln »veterinärstaten)) erhåller på grund av riksdagens
beslut under förestående punkt följande uppställning:
Länsveterinärer och veterinärstipendiater, bestämt anslag 138,500 kronor
Distriktsveterinärers avlönande, förslagsanslag.................. 146,000 »
Summa 284,500 kronor.
©iverse.
122:o) Under punkt 115 har Eders Knngl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående höjning av ordinarie
förslagsanslaget till ålderstillägg, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta
till riksdagen, i detta anslag beräkna en förhöjning från 140,000 kronor
med 110,000 kronor till 250,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 321, anmält har riksdagen
med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i proposition nr 235 därom
framställda förslag höjt nionde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till
ålderstillägg från 140,000 kronor med 110,000 kronor till 250,000 kronor.
123:o) Under punkt 116 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att från och med är 1921 under nionde huvudtiteln uppföra å ordinarie
stat till bestridande av kostnader för jordbrukskommissioner ett förslagsanslag
av 15,000 kronor.''
Framställningen föranleder ingen riksdagens erinran. Riksdagen
har fördenskull från och med år 1921 under nionde huvudtiteln uppfört
å ordinarie stat till bestridande av kostnader för jordbrukskommissioner
ett förslagsanslag av 15,000 kronor.
124:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 117 gjorda
framställning, har riksdagen till jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen
å extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av
26,000 kronor.
81
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
125:o) Under punkt 118 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag till insamlande av jordbruksstatistiska
uppgifter genom lokalundersökningar, som Kungl. Maj:t
må komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för
år 1921 beräkna ett anslag av 80,000 kronor.
I en till riksdagen den 5 mars 1920 avlåten, proposition nr 159
har nu Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att för anordnande av en allmän jordbruksräkning å extra stat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 70,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 415 anmält, bar riksdagen
för anordnande av en allmän jordbruksräkning å extra stat för år 1921
anvisat ett reservationsanslag av 70,000 kronor.
12fi:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 119 gjorda
framställning får riksdagen anmäla, att riksdagen å extra stat för år
1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 29,000 kronor, att av Kungl.
Maj:t användas till befrämjande av avsättningen i främmande länder
av alster av svenska lantbruket och dess binäringar samt fiskerinäringen.
127:o) Under punkt 120 bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella
lantbruksinstitutet i Rom å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 7,000 kronor.
För bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella
lantbruksinstitutet i Rom hava av riksdagen anvisade medel stått
till Kungl. Maj:ts förfogande från och med år 1907. För år 1920 har
härtill å extra stat anvisats ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
För år 1921 har beräknats ett medelsbehov av 10,000 kronor.
Med hänsyn till uppkommen behållning å tidigare för ändamålet beviljade
anslag har departementschefen emellertid ej ansett nytt anslag
för 1921 behövligt till högre belopp än 7,000 kronor.
Framställningen ger ej anledning till någon riksdagens erinran.
Riksdagen har därför till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande
i internationella lantbruksinstitutet i Rom å extra stat för år
1921 anvisat ett reservationsanslag av 7,000 kronor.
128:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 121 gjorda
framställning får riksdagen anmäla, att riksdagen till understöd åt föreningar
för jordbrukskredit å extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag
av 35,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt Nr 9 A—9 B. 11
82
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
129:o) I en till riksdagen den 5 mars 1920 avlåten proposition,
nr 184, har Eders Kungl. JVlaj:t, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet för samma dag, föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag
till jordbrukarungdomens förbund för främjande av dess verksamhet
anvisa å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, 15,000
kronor att utgå under villkor, att förbundet visar sig hava från annat håll
för ändamålet under året mottagit understöd å minst lika stort belopp.
Riksdagen har såsom statsbidrag till jordbrukarungdomens förbund
för främjande av dess verksamhet anvisat å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst, 15,000 kronor att utgå under villkor, att förbundet
visar sig hava från annat håll för ändamålet under året mottagit understöd
å minst lika stort belopp.
130:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 122 gjorda
framställning har riksdagen till berberisbuskens utrotande i de trakter
av landet, där den förekommer i större mängd, å extra stat för år 1921
anvisat ett förslagsanslag, högst 15,000 kronor, att utgå i den mån motsvarande
belopp av enskilda, kommuner, landsting eller hushållningssällskap
för ändamålet tillskjutes och i övrigt på de villkor och enligt de
bestämmelser, Kungl. Maj:t må äga föreskriva.
131:o) Under punkt 123 har Eders Kungl. Makt föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1921 såsom särskilda reservationsanslag anvisa dels
till bestridande av kostnader för nationalparker 2,600 kronor, dels ock
till gäldande av resekostnader och övriga utgifter för vetenskapsakademiens
förvaltning av naturskyddsärenden 3,800 kronor, eller tillhopa
6,400 kronor.
Kostnaderna för ifrågavarande ändamål hava hittills i regel bestritts
med medel från nionde huvudtitelns allmänna besparingar. JDå emellertid,
såsom departementschefen i statsrådsprotokollet framhållit, behovet
av anslag för detta ändamål måste anses konstant och anlitande av
besparingarna därför enligt hans mening bör undvikas, ifrågasattes nu
anvisande av ett särskilt anslag.
Mot vad sålunda föreslagits har riksdagen intet att erinra och får
därför anmäla, att riksdagen å extra stat för år 1921 såsom särskilda
reservationsanslag anvisat
dels till bestridande av kostnader för nationalparker 2,600 kronor,
dels ock, till gäldande av resekostnader och övriga utgifter för
vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden 3,800 kronor,
eller tillhopa 6,400 kronor.
83
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
132:o) Under punkt 124 kar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag för år 1921 för beredande
av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor, som Kungl. Maj:t
må komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för
sagda år beräkna ett anslag av 2,000,000 kronor.
I en den 5 mars 1920 avlåten proposition, nr 204, har Eders
Kungl. Maj:t därefter, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen, bland
annat, att för beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor
anvisa såsom förslagsanslag å extra stat för år 1921 2,000,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 272, anmält har riksdagen
för beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor
anvisat såsom förslagsanslag å extra stat för år 1921 2,000,000 kronor.
133:o) Under punkt 125 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till bestridande av kostnaderna för odlingsorganisationen å extra stat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 600,000 kronor.
Riksdagen instämmer med departementschefen i hans yttrande
till statsrådsprotokollet och får i anslutning härtill anmäla, att riksdagen
till bestridande av kostnaderna för odlingsorganisationen å extra stat
för år 1921 anvisat ett förslagsanslag av 600,000 kronor.
134:o) Under punkt 126 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till beredande av odlingsbidrag utan återbetalningsskyldighet åt innehavare
av krononybyggen, vilka upplåtits vid disposition av överloppsmarker
nedanför odlingsgränsen inom Arjeplogs, Jokkmokks och Gällivare
socknar av Norrbottens län, å extra stat för år 1921 anvisa ett
förslagsanslag av 50,000 kronor.
Framställningen föranleder icke någon riksdagens erinran.
Riksdagen har fördenskull till beredande av odlingsbidrag utan
återbetalningsskyldighet åt innehavare av krononybyggen, vilka upplåtits
vid disposition av överloppsmarker nedanför odlingsgränsen inom Arjeplogs,
Jokkmokks och Gällivare socknar av Norrbottens län, å extra
stat för år 1921 amdsat ett förslagsanslag av 50,000 kronor.
135:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 127 därom
gjorda framställning får riksdagen anmäla, att riksdagen för undersökning
av staten tillhöriga mossar i huvudsaklig överensstämmelse med
den för 1916 års riksdag framlagda plan å extra stat för år 1921 anvisat
ett reservationsanslag av 9,500 kronor.
84
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
136:o) Under punkt 128 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels medgiva, att upplåtelser av kolonat å Hamra kronopark i
Gävleborgs län, Aborrträsklidens kronopark i Västerbottens län samt
Ljusåtraktens, Vakslidens, Siksjö och Pite kronoparker ävensom en del
av Djupsjö kronopark i Norrbottens län må ske i huvudsaklig överensstämmelse
med norrländska kolonisationskommitténs nu framlagda
förslag, dels ock såväl för anordnande av dessa kolonat som ock för
fullföljande av de åren 1918 och 1919 beslutade kolonisationerna å vissa
kronoparker i Norrland anvisa å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag
av 748,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 66, anmält, har riksdagen
dels medgivit, att upplåtelser av kolonat å Hamra kronopark i
Gävleborgs län, Aborrträsklidens kronopark i Västerbottens län samt
Ljusåtraktens, Vakslidens, Siksjö och Pite kronoparker ävensom en del
av Djupsjö kronopark i Norrbottens län må ske i huvudsaklig överensstämmelse
med norrländska kolonisationskommitténs nu framlagda förslag,
dels och såväl för anordnande av dessa kolonat som ock för fullföljande
av de åren 1918 och 1919 beslutade kolonisationerna å vissa
kronoparker i Norrland anvisat å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag
av 748,000 kronor.
137:o) Under punkt 129 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående förhöjning av ordinarie förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar, som Kungl. Maj:t må
komma att avlåta till riksdagen, i detta anslag beräkna en höjning
från 710,000 kronor med 290,000 kronor till 1,000,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 321, anmält, har riksdagen
med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i proposition nr 235 därom
framställda förslag höjt nionde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till
rese- och traktamentspenningar från 710,000 kronor med 290,000 kronor
till 1,000,000 kronor.
138:o) Under punkt 130 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att höja ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved
m. m. från 150,000 kronor med 100,000 kronor till 250,000 kronor.
Ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved
m. m., bestämdes av 1917 års riksdag till 150,000 kronor. •
Anslagsökningen, 100,000 kronor, är föranledd av att det hittills
utgående anslagsbeloppet numera visat sig otillräckligt. Den föreslagna
ökningen föranleder ingen riksdagens erinran.
85
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Riksdagen har därför höjt ordinarie förslagsanslaget till skriv -materialier och expenser, ved m. m. från 150,000 kronor med 100,000
kronor till 250,000 kronor.
139:o) Under punkt 131 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att höja ordinarie förslagsanslaget till kostnader för kommittéer, kommissioner
och utredningar genom sakkunniga från 150,000 kronor med 250,000
kronor till 400,000 kronor.
Departementschefen har till statsrådsprotokollet anfört, att den utgiftsökning
i anslagstiteln — för år 1919 beräknad till 650,000 kronor
— som inträtt i jämförelse med den till grund för anslagets bestämmande
år 1918 lagda beräkningen till väsentlig del förklaras av de sedan
dess ökade kommittéarvodena och reseersättningarna ävensom av prisstegringar
å tryckning, skrivmaterialier och övriga expenser för dessa
utredningar, samt några av kristiden särskilt föranledda utredningar. Mot
den föreslagna ökningen av anslaget finner riksdagen icke anledning till
erinran.
Riksdagen har fördenskull höjt ordinarie förslagsanslaget till kostnader
för kommittéer, kommissioner och utredningar genom sakkunniga
från 150,000 kronor med 250,000 kronor till 400,000 kronor.
140:o) Under punkt 132 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till beredande i enlighet med de i statsrådsprotokollet över
finansärenden för den 7 januari 1920 angivna grunder av extra lönetilllägg
för år 1921 åt en del tjänstemän vid under jordbruksdepartementet
lydande stater å extra stat för år 1921 anvisa såsom förslagsanslag ett
belopp av 1,000 kronor.
Liknande framställningar hava av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
gjorts beträffande andra departement underlydande verk och
stater.
I anledning härav har riksdagen, jämlikt redan fattat beslut, för
beredande av extra lönetillägg för år 1921 åt en del tjänstemän och
betjänte under andra huvudtiteln på extra stat för år 1921 anvisat
särskilt förslagsanslag att utbetalas enligt de i ovannämnda statsrådsprotokoll
angivna grunder.
I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt
gjorda framställning och i överensstämmelse med vad riksdagen sålunda
beslutat får riksdagen anmäla, att riksdagen till beredande i enlighet
med de i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 7 januari 1920
angivna grunder av extra lönetillägg för år 1921 åt en del tjänstemän
86
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
vid tmder jordbruksdepartementet lydande stater å extra stat för år 1921
anvisat såsom förslagsanslag ett belopp av 1,000 kronor.
141:o) Under punkt 133 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att höja förslagsanslaget till tryckningskostnader från 32,356 kronor
med 16,539 kronor till 48,895 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot den föreslagna anslagshöjningen,
har höjt förslagsanslaget till tryckningskostnader från 32,356
kronor med 16,539 kronor till 48,895 kronor.
142:o) I avseende å de i nu gällande riksstat under nionde huvudtiteln
uppförda ordinarie anslag, som icke här ovan blivit särskilt omnämnda,
hava dessa för år 1921 fastställts till samma belopp, som uti
innevarande års riksstat.
Stockholm den 18 juni 1920.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
87
Tabell över anslagen under riksstatens för år 1921 nionde
huvudtitel. Jordbruksdepartementet.
1
2
3
4
1
1
2
3
4
A. Departementet.
Departementschefen .......................................
Provisorisk löneförhöjning för departementschefen,
förslagsanslag, högst........................
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli
Egnahemsavdelning inom jordbruksdepartementet,
förslagsanslag, högst .................................
Säger för departementetj
B. Lantbruksstyrelsen.
Lantbruksstyrelsen.........................................
C. Lantbruksakademien.
Lantbruksakademiens sekreterare .....................j
Lantbruks- och fiskerimuseum, reservationsanslag
........................................................
Lantbruksakademiens tidskrift m. m., reservationsanslag
.................................................
Lantbruksakademiens bibliotek, reservationsan-l
slag .........................................................j
Säger för lantbruksakademien .
D. Lanthushållningen.
1
2
3
4
Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar.
............................................
Ogräsens bekämpande, reservationsanslag ......
Lantbruksingenjörer och deras biträden:
Lantbruksingenjörer och deras biträden .........
Assistenter hos lantbruksingenjörer, förslagsanslag,
högst ..........................................
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
17,000 |
7,000 |
||
114,800 |
|||
22,000 |
|||
131,800 |
29,000 |
||
106,100 |
'' |
||
• |
. |
5,600 |
|
13,000 |
|||
j |
6,000 |
||
5,000 |
|||
29,000 |
|||
.............. |
|||
583,900 |
1 10,000'' |
||
110,800 |
63,000 |
88
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
---- - ■■ |
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra | |
|
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor | |
Kronor | |
Kronor |
Kronor | |
||
Undervisningsanstalter: |
|||||
Undervisningsanstalter för jordbruk och£lant- |
|||||
mannanäringar: |
|||||
Bestämt anslag■ |
|||||
5 a |
Lantbruksinstituten m. in.......... 480,650 |
||||
Förslagsanslag: |
|||||
5b |
Understöd åt lantmanna- |
||||
skolor........................ 400,000 |
|||||
5 c |
Understöd åt lanthushålls- |
||||
skolor........................ 175,000 |
|||||
5 d |
Understöd åt elever vid |
||||
lägre lantbruksundervis- |
|||||
ningsanstalter ............ 100,000 |
|||||
5 e |
Ålderstillägg åt förestån- |
||||
dåre och lärare vid lånt- |
|||||
bruksskolor ............... 8.000 683,000 |
1,163,650 |
||||
6 |
Bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna, |
||||
förslagsanslag, högst .............................. |
21,000 |
||||
7 |
Lärlingsbyggnad vid Ultuna, reservationsanslag |
100,000 ; |
|||
8 |
Reparationsarbeten vid Ultuna, reservations-anslag ................................................... |
8,000 |
|||
9 |
Arbetarbostad vid Alnarps trädgård, reserva- |
||||
tionsanslag......................................... |
25,000 |
||||
10 |
Restaurationsbyggnad vid Alnarp, reservations- |
||||
anslag .......................................•.•• •• |
320,000 |
||||
11 |
Trädgårdsskolorna vid Adelsnäs och i Härnö- |
||||
sand, förslagsanslag, högst........................ |
15,000 |
||||
12 |
Undervisning i trädgårdsskötsel, reservations- |
||||
anslag .................................................. |
24,300 |
||||
13 |
Ökat understöd åt lantmannaskolor, förslags• |
||||
anslag ................................................... |
80,000 |
||||
14 |
Okat understöd åt lanthushållsskolor, forslags- |
||||
anslag ................................................... |
35,000 |
||||
15 |
Höjda stipendier åt elever vid lägre lantbruks- |
||||
undervisningsanstalter, förslagsanslag......... |
o0,000 |
||||
16 |
Utbildningskurser för kontrollassistenter, re- |
||||
servationsanslag .......................••............ |
14,800 |
||||
17 |
Utbildningskurser lör ladugårdsförmän m. fl., |
||||
reservationsanslag ................................. |
j 36,000 |
||||
18 |
Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare |
||||
i Norrland och Dalarna, reservationsanslag |
7,000 |
| |
|||
19 |
Jordbrukskonsulenter, reservationsanslag ..... |
150,000 |
|||
20 |
Vandringsrättare, reservationsanslag ........... |
72,000 |
|||
21 |
Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel |
||||
reservationsanslag ................................ |
4,000 |
||||
22 |
Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushåll |
||||
ning m. m., förslagsanslag, högst ........... |
1,500 |
||||
23 |
Lanthushållningsskolan vid Rimforsa, förslags |
||||
anslag, högst ......................................... |
12,000 |
1,163,6501 955,600 |
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
89
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
Hästaveln: |
|||||
Hästavelns förbättrande: |
|||||
94 a |
Reservationsanslag ..................... 396,100 |
||||
Förslagsanslag: |
|||||
24 b |
Friheter.................................... 1,070 |
397,170 |
|||
25 |
Extra personal vid Flyinge hingstdepå, förslags- |
||||
anslag, högst .......................................... |
4,630 |
||||
26 |
Åtgärder för inhemska häststammar, reserva* |
||||
länsanslag ............................................. |
20,000 |
||||
27 |
Stambokföring rörande hästar, reservationsan- |
||||
slag........................................................ |
10,000 |
397,170 |
34,630 |
||
Boskapsskötsel m. m.: |
|||||
28 |
Förekommande och hämmande av smittsamma |
||||
sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag |
50,000 |
||||
29 |
Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur, |
||||
förslagsanslag, högst ............................. |
1,500 |
||||
30 |
Ändringsarbeten vid karantänsanstalten i Hapa- |
||||
randa för husdjur, reservationsanslag......... |
20,000 |
||||
31 |
Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag |
36,000 |
|||
32 |
Främjande av nötboskapsaveln inom JNorrbottens |
||||
län, förslagsanslag, högst ........................ |
5,000 |
||||
33 |
Förekommande och hämmande av tuberkelsjuk- |
||||
domar hos nötkreaturen, reservationsanslag |
86,000 |
||||
34 |
Höjande av landets svinavel, reservationsanslag |
75,000 |
|||
35 |
Avkastningsbedömning rörande avelssvin, re- |
||||
servationsanslag .................................... |
15,000 |
||||
36 |
Fåravelns befrämjande, reservationsanslag ... |
35,000 |
|||
37 |
Fjäderfäavelns befrämjande, reservationsanslag |
20,000 |
|||
38 |
Biskötselns befrämjande, reservationsanslag... |
12,000 |
50,000 |
305,500 |
|
39 |
Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid |
||||
Ultuna och Alnarp m. m., förslagsanslag, högst |
50,000 |
||||
Kemiska stationer m. m.: |
|||||
40 |
Kemiska stationer för jordbrukets och näringar- |
||||
nas behov, förslagsanslag, högst ............. |
64,000 |
||||
41 |
Kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norr- |
||||
bottens län, förslagsanslag, högst ............ |
22,300 |
86,300 |
|||
Befrämjande av mossodlingar: |
|||||
42 |
Svenska mosskulturföreningen, förslagsanslag, |
||||
högst ..................................................... |
75,000 |
||||
43 |
Försöksgårdar å myrjord i Norrland, förslags-'' |
||||
anslag, högst .......................................... |
14.000 |
89,000 |
|||
Befrämjande av fröodlingen: |
|||||
44 |
Understöd åt frökontrollanstaller. förslagsan-i |
||||
slag, högst ........................................... |
10,000 |
||||
45 |
Befordrande av inhemsk fröodling, reserva- |
||||
tionsanslaq ............................................) |
10,000 |
||||
46 |
Sveriges utsädesförening, förslagsanslag, högst |
185,600 |
205,600 |
||
47 |
Linodlingens främjande, reservationsanslag ...... |
16,000 |
|||
Mindre jordbruket: |
|||||
48 |
Höjande av det mindre jordbruket, reserva-j |
||||
tionsanslag .............................................| |
400,000 |
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 9 A—9 B.
12
90
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
j
j 49
| 50
! 51
! 52
j 53
| 54
:
| 55
! 56
I 57
Främjande av ordnad bokföring vid mindre jord
bruk, förslagsanslag................................
Fortgående smörprovningar, reservationsanslag
Vattena vtappningar m. m.:
Allmänna avdikningsanslaget, reservationsan
slag...................................................
Tilläggsbidrag till vissa med bidrag från norr
ländska avdikningsanslaget understödda företag,
förslagsanslag, högst .......................
Tilläggsbidrag till vissa med bidrag från all
männa avdikningsanslaget understödda före
tag, förslagsanslag, högst ..................
Lindring av fraktkostnader vid transport å järn
väg av kalk m. m. för jordbrukets behov, för
slagsanslag ...............................................
Landsbygdens elektrifiering:
Landsbygdens elektrifiering, förslagsanslag,
högst ................................................
Statskonsulent för landsbygdens elektrifiering
m. m., förslagsanslag, högst ....................
Upplysningsverksamhet angående försäljnings
föreningar, förslagsanslag, högst .................
Säger för lanthushållningen
E. Fiskeriväsendet.
Fiskerinäringens understöd .............................
Undervisningskurser i navigation för bohuslänska
fiskare, reservationsanslag...........................
Södra Sveriges fiskeriförening, förslagsanslag,
högst ........................................................
Hydrografisk-biologiska havsundersökningar:
Hydrografisk-biologiska undersökningar av de
Sverige omgivande haven, reservationsan
slag.....................................................
Underhålls- och driftkostnad för fartyget Skage
rak, reservationsanslag .......................
Försäkring av fartyget Skagerak, förslagsan
slag, högst .........................................
Underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystra
salt, reservationsanslag ........................
Ett armerat ångfartygs stationerande vid rikets
kuster, reservationsanslag ...........................
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
15,000 |
415,000 |
||
25,000 |
|||
900,000 |
|||
1,000,000 |
|||
210,000 |
2,110,000 |
||
1,800,000 |
|||
100,000 15,000 |
115,000 |
||
10,000 |
40,100
94.000
14.000
Säger för liskeriväsendet|.
2,305,520| 6,290,630
190,000
1,550
27,000
148,100
18,500
60,000
190,0001 255,150
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
91
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
F. Skogsväsendet. |
1 |
||||
Skogsundervisning m. m.: |
|||||
1 |
Skogsbo "skolan och statens skogsförsöksanstalt |
328,850 |
|||
2 |
Personligt ålderstillägg åt extra läraren G. Grön- |
||||
berg, förslagsanslag, högst ..................... |
500 |
||||
3 |
Diverse behov vid skogshögskolan, reservations- |
||||
anslag, ................................................... |
45,100 |
||||
4 |
Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt, |
||||
reservationsanslag .............................. |
61,200 |
||||
5 |
Specialundersökningar rörande de norrländska |
||||
skogarnas föryngring, reservationsanslag ... |
20,000 |
||||
6 |
Utbildningskursiffottning, förslagsanslag, högst |
10,000 |
|||
7 |
Statens skogsskolor .................................... |
210,000 |
|||
8 |
Skogshushållning i allmänhet........................ |
35,000 |
|||
9 |
Kap- och klyvverk vid statens skogsskolor, för- |
||||
slagsanslag, högst.................................... |
14,700 |
||||
10 |
Fortsättnings skolan vid Kloten, förslagsanslag, |
||||
högst ...................................................... |
29,000 |
573,850 |
180,500 |
||
Skogsvård in. ro.: |
|||||
11 |
Tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt |
||||
Särna och Idre socknar.............................. |
650,000 |
||||
12 |
Tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och |
||||
Norrbottens läns kustland ........................ |
450,000 |
||||
13 |
Skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens |
||||
och Norrbottens län samt Särna och Idre |
|||||
socknar, reservationsanslag ..................... |
98,000 |
||||
14 |
Skogsvårdens befrämjande, reservationsanslag |
150,000 |
1,100,000 |
248,000 |
|
15 |
Släckning av skogseld, förslagsanslag ............ |
50,000 |
|||
Säger för skogsväsendet |
1,723,850 |
428,500 |
|||
G. Lantmäteriväsendet. |
|||||
1 |
Lantmäteristyrelsen.......................................... |
135,900 |
|||
Statens reproduktionsanstalt: |
|||||
2 |
Upprätthållande av statens reproduktionsanstalts |
||||
verksamhet, förslagsanslag, att i första hand |
|||||
direkt utgå av inkomster av reproduktions- |
|||||
anstalten ................................................ |
155,000 |
||||
3 |
Nyanskaffningar vid statens reproduktionsan- |
||||
stalt, reservationsanslag........................... |
50,000 |
155,000 |
50,000 |
||
4 |
Lantmäteriundervisningen, reservationsanslag ■ .. |
41,500 |
|||
Lantmäterikontoren i länen: |
|||||
5 a |
Avlöningar, bestämt anslag ........................ |
305,200 |
|||
5 b |
Renovation av kartor för: lantmäterikontoren |
||||
i länen, reservationsanslag ..................... |
4,000 |
309,800 |
|||
6 |
Extra arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen, |
||||
reservationsanslag .................................... |
59,000 |
||||
7 |
Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren |
||||
i länen, reservationsanslag........................... |
5,0001 |
92
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
8 a 9 10 11 12 13 14 15 16 |
Lantmäteripersonal, som sysselsättes med utförande Avlöningar, bestämt anslag ....................... Ersättning för publik renovation, förslagsanslag Kopior av kartor m. m. angående statens järn- . vägars jordområden, reservationsanslag......... Åtgärder för skifteslagsindelning i Kopparbergs län, reservationsanslag .............................. Bidrag till jordavsöndringar och ägostyckningar, förslagsanslag............................................ Bidrag till skiften och hemmansklyvningar, för-slagsanslag ................................................ Bidrag till utflyttnings- och väganläggningskost-nader i sammanhang med skiften och hemmans-klyvningar, förslagsanslag ........................... Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark, förslagsanslag............................................. Avvittringar, förslagsanslag ........................... |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
749,500 20,000 |
769,500 50.000 150.000 100.000 90.000 |
10,000 12,200 60,000 30,000 |
|||
Säger för lantmäteriväsendet |
1,759,600 |
267,700 |
|||
H. Rikets allmänna kartverk. |
|||||
Rikets allmänna kartverk: |
|||||
1 a |
Avlöningar, bestämt anslag........................... |
212,045 |
|||
ib |
Ålderstillägg, förslagsanslag ........................ |
41,155 |
|||
1 c |
Kartarbeten, m. m., reservationsanslag ......... |
201,800 |
455,000 |
||
2 |
Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, re- |
||||
servationsanslag ....................................... |
25,000 |
||||
3 |
Namngranskning för rikets allmänna kartverks |
||||
behov, förslagsanslag, högst ........................ |
3,000 |
||||
4 |
Utgivande av ekonomisk karta över Hallands län, |
||||
reservationsanslag ................................... |
8,000 |
||||
Säger för rikets allmänna kartverk |
455,000 |
36,000 |
|||
I. Geologiska samt me teorologiska och |
|||||
hydrografiska nndersökningar. |
|||||
Sveriges geologiska undersökning: |
|||||
1 |
Sveriges geologiska undersökning.................. |
108,840 |
|||
2 |
Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten |
||||
m. m., reservationsanslag ........................ |
107,500 |
||||
3 |
Expenser för Sveriges geologiska undersökning, |
||||
reservationsanslag................................. |
25,000 |
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
93
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
||
4 5 6 |
Vaktmästare vid Sveriges geologiska undersök-nings museum, förslagsanslag, högst ......... Praktisk-geologisk undersökning i Jämtlands |
1,865 9,500 132,500 |
108,840 |
276,365 |
|
7a 7b 7c |
Meteorologiska och hydrografiska undersökningar Avlöningar ................................. 99,500 Reservationsanslag: Arvoden åt observatörer...... 40,000 Expenser.......................... 8,000 48 qoq |
147,500 |
|||
8 |
Diverse behov vid statens meteorologisk-hydro- |
138,500 25.000 38.000 3,000 13.000 15,800 8,750 12.000 |
|||
9 10 |
Pegelstationernas förbättring, reservationsanslag |
||||
11 |
Meteorologiska telegram från Färöarna och |
||||
12 13 14 |
Meteorologiska iakttagelser i Abisko m. m., re-servationsanslag ................................... Geofysisk station i samarbete med Roald Amund-sens polarexpedition, reservationsanslag ... |
||||
15 |
Hydrogeologiska specialundersökningar, reser-vationsanslag .......................................... |
147,500 |
254,050 |
||
Säger för geologiska samt meteorologiska och hydrografiska undersökningar ............... |
256,340 |
530,415 |
|||
1 |
J. Veterinärväsendet. Veterinärundervisningsanstalter: |
208,300 |
|||
2 |
Personliga arvodesförhöjningar för vissa befatt-ningshavare vid veterinärhögskolan, förslagis-anslag, högst .......................................... |
4,800 115,000 |
|||
3 |
Diverse behov vid veterinärhögskolan, reserva-tionsanslag ............................................ |
208,300 |
119,800 |
||
4 a 4b 5 |
Statens veterinärbakteriologiska anstalt: Statens veterinärbakteriologiska anstalt: Avlöningar m. m......................... 61,000 Reservationsanslag: Beredning av tuberkulin och sera m.m. 16,000 |
77,000 |
4.000 6.000 |
||
6 |
Förstärkning av anslagsposten till beredning |
94
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Kostnader för utövande av bakteriologisk kött- kontroll, reservationsanslag ..........,.......... Veterinärstaten: Bestämt anslag: Länsveterinärer och veterinärstipendiater...... Förslagsanslag: Distriktsveterinärers avlönande .................. |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
138,500 146,000 |
2,900 |
77,000 284,500 |
12,900 |
|
Säger för veterinärväsendet |
569,800 |
132,700 |
8 a
8b
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
K. Diverse.
Ålders tillägg, förslagsanslag
Odlingshjälp åt innehavare av odlingslägenheter
m. fl., förslagsanslag .................................
Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag
Ersättning till hushållningssällskapen för till statsverket
indragna brännvinsförsäljningsmedel ••
Jordbrukskommissioner, förslagsanslag ............
Jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen, reservationsanslag
.......................................
Jordbruksräkning, reservationsanslag...............
Befrämjande av avsättningen i främmande länder
av alster av svenska lantbruket m. m., förslagsanslag,
högst ............................................I
Internationella lantbruksinstitutet i Rom, reservationsanslag
................................................1
Understöd åt föreningar för jordbrukskredit, förslagsanslag
................................................
Berberisbuskens utrotande, förslagsanslag, högst
Jordbrukarungdomens förbund, förslagsanslag,
högst .........................................................
Kostnader för nationalparker, reservationsanslag
Vetenskapsakademiens förvaltning av naturskydds
ärenden,
reservationsanslag ........................
Beredande av lindring i de mindre bemedlades
levnadsvillkor, förslagsanslag........................
Odlingsorganisation, förslagsanslag..................
Odlingsbidrag till vissa krononybyggare i Norrbottens
län, förslagsanslag...........................
Undersökning av staten tillhöriga mossar, reservationsanslag
................................................
Kolonisation å vissa kronoparker, förslagsanslag
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
.................................................• ••••
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
förslagsanslag............................................
Extra utgifter, reservationsanslag .................
Extra lönetillägg, förslagsanslag .....................
Tryckningskostnader, förslagsanslag
Säger för diverse
Summa
250,000,
25,0001
38,000
I
2,100,000
15,000;
26,000
70.000
1,000,000
250.000
400.000
20,000
48,895
29.000
7,000''
35.000
15.000
!
| 15,0001
2,600
|
3,800;
j 2,000,000''
600,000
50.000
9,500
748,000
4,146,895
111,734,505
1,000
3,611,900
11,581,995