Riksdagens skrivelse Nr 92.

11

Nr 92.

Godkänd av första kammaren den 16 april 1920.
Godkänd av andra kammaren den 16 april 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående utredning och förslag rörande
inrättande av ett statsobligationslotteri eller annat under svenska
statens kontroll ställt penninglotteri.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 18.)
(Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 5.)

Till Konungen.

Inom riksdagen hava enskilda motionärer framhållit behovet därav
att utredning måtte komma till stånd rörande inrättande av ett statsobligationslotteri
eller någon annan form av ett under svenska statens kontioll
ställt penninglotteri.

Frågan om inrättande av ett svenskt statslotten i syfte att motverka
det tilltagande spelet å utländska lotterier har alltsedan ar 1888 åtskilliga
gånger varit föremål för riksdagens behandling pa grund av vackta motioner
utan att föranleda till någon riksdagens åtgärd annat an vid 1916 ars
riksdag, då riksdagen i skrivelse den 5 maj 1916 anhöll att Edeis Kung .
Mai t täcktes låta verkställa utredning rörande inrättande av ett statsobligationslotteri
eller någon annan form av ett under svenska statens kontioll

staUt j förevarande motioner framställts, är ordagrant lika

med anförda hemställan i riksdagens skrivelse 1916. Anledningen till att
motionärerna ansett sig nu åter böra framföra denna fråga ar att enligt
underrättelser, som motionärerna mhamtat av tidningspressen, Eders K g.
Maj:t ansett berörda av riksdagen gjorda framställning icke hora foranle

12

Riksdagens skrivelse Nr 92.

till någon åtgärd. Sedermera har statsrådet och chefen för finansdepartementet
uti av denne den 19 nästlidne februari avgivet svar på en inom
riksdagens andra kammare väckt interpellation i ämnet bekräftat detta förhaliande
ävensom förk arat att Eders Kungl. Maj:ts avsedda beslut berott
daipa att Edeis Kungl. Maj:t, med hänsyn till riksdagens föregående ställmng
till förevarande fråga och den knappa majoritet, varmed riksdagen
fattat sitt beslut om omförmälda hemställan i ämnet, ansett sig äga grundad
anledning till tvekan, huruvida eu utredning i frågan numera motsvarade
riksdagens önskningar.

a 1 L)e, ,SOm, anförts emot ^rättandet av ett statslotteri hava varit
dels att det ej kunde anses lämpligt, att staten skulle hava ekonomisk vinnmg
av folkets spellusta, dels att inrättandet av ett statens penninglotteri
ej skulle medföra en minskning av spelet på utländska lotterier.

t orhaliandena i fråga om spel å lotterier äro för närvarande synnerligen
oordnade och otillfredsställande i vårt land.

Vad spel på utländska lotterier angår, så äger detsamma rum i mycket
stor utsträckning. Dessutom finnes inom landet ett mycket stort antal
varulotterier, som också visa tendens till ökning i antal. Även penninglotterier
finnas inom landet, och enligt uppgift i tidningspressen har Eders
Kung1 Maj it nyligen lämnat tillstånd till ett nytt penninglotteri av ei obetydliga
dimensioner. J

, man stode i valet att helt kunna avskaffa allt lotterispel så

kunde val ej rada mer än en mening därom, att detta vore det önskvärdaste.

^u maste man vid bedömande av förhållandena på ifrågavarande
område dek utgå ifrån, att spelet på utländska lotterier ej kan utan vidare
effektivt bekampas, da säkerligen ingen vill vara med om sådana åtgärders
vidtagande, som äventyra brevhemligheten, dels jämväl förutsätta, att Eders
Kung! Maj:t allt fortfarande anser sig böra bevilja tillstånd för lotterier
inom landet tor främjande av olika allmännyttiga ändamål.

• ■ ^rattandet av ett statens penninglotteri behöver vid sådant förhållande
ej innebära ett stegrat lotterispel, utan fastmera en välbehövlig reglering
av spelet inom landet och en motvikt mot spel på utländska lotterier samt
darmed en minskning av den penningström, som nu rinner ut ur landet
genom sistberörda lotterispel.

Om ett statens penninglotteri inrättades, så borde enligt riksdagens
m?mn2 vmsten användas, förutom naturligen såsom fyllnad i statsverkets
mkomstkallor, till främjandet av sådana ändamål, vartill nu erhållas lotterirattigheter,
och som avse konstnärliga, vetenskapliga eller andra sam hällsgagn
ande syften, som ej förut åtnjuta statsunderstöd, men som det är ett
samhällsintresse att stödja.

13

Biksdagens skrivelse Nr 92.

Ett av staten inrättat lotteri skulle givetvis jämväl ur kontrollsynpunkt
vara att föredraga framför de nu rådande förhållandena.

Det må för övrigt framhållas, att ett av staten inrättat obligationslotteri
knappast kan betraktas som lotteri i vanlig mening. Därjämte har
ju staten redan på visst sätt uppträtt till förmån för denna princip genom
det så kallade premieobligationslånet.

Skall emellertid en utveckling i avsedda riktning på detta område
äga rum, synes det riksdagen påkallat, att en utredning kommer till stånd,
för att få fram den lämpligaste och användbaraste formen för ett anordnande
av lotteri under statens inseende.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes skyndsamt låta verkställa utredning rörande inrättandet
av ett statsobligationslotteri eller någon annan form av ett under svenska
statens kontroll ställt penninglotteri, samt för riksdagen framlägga det
förslag, vartill denna utredning kan giva anledning.

Stockholm den 16 april 1920.

Med undersåtlig vördnad.