Riksdagens skrivelse Nr 61.

3

Nr 61.

Godkänd av första kammaren den 10 mars 1920.
Godkänd av andra kammaren den 12 mars 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition
angående anläggande av en kabel för riksledningar
mellan Stockholm och Göteborg.

(Statsutskottets utlåtande nr 28.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under år 1921 har Eders Kungl.
Maj:t. under åberopande av det vid propositionen under rubrik »utgifter

för kapitalökning: bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över civilärenden för

nämnda dag, punkt 23, föreslagit riksdagen, bland annat, att i avbidan pa
den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, för anläggning av
en kabel för riksledningar mellan Stockholm och Göteborg för år 1921 beräkna
ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor. _ . ,non

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t uti en den 16 januari 19-0 till
riksdagen avlåten proposition (nr 48), under åberopande av propositionen
bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, töreslagit
riksdagen att för anläggande av en kabel för riksledningar mellan
Stockholm och Göteborg för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

10,000,000 kronor, att utgå av lånemedel. „

Uti årets statsverksproposition hava, i avvaktan på särskilda hamställningar
i ämnet, anslag beräknats såväl, såsom ovan nämnts, till anläggande
av en telefonkabel mellan Stockholm och Göteborg som ock till
elektrifiering av statsbanelinjen mellan samma städer. I förstnämnda han-,
seende har förslag nu framlagts för riksdagen. Däremot synes det, enligt

4 Riksdagens skrivelse Nr 61.

vad departementschefen upplyst, tvivelaktigt, huruvida frågan om elektrifieringen
kan, såsom tidigare förebådats, förekomma vid årets riksdag.

På grund av ovannämnda båda spörsmåls nära samband med varandra
både det enligt riksdagens mening varit ömkligt, att desamma kunnat
prövas i ett sammanhang. Vissa skäl föreligga emellertid för att frågan
om telefonkabelns anläggande redan nu bör företagas till avgörande. Ett
uPPfk«v härmed synes, bland annat, kunna komma att avsevärt förminska
möjligheterna att i god tid erhålla kabeln levererad, vilket i sin ordning
skulle kunna medföra försening vid ett eventuellt genomförande av den
ifrågasätta elektrifieringen, varå arbetena åtminstone icke i större omfattning
kunna påbörjas, förrän de utefter järnvägslinjen uppsatta telefonledningarna
hunnit undanskaffas. Och då, oavsett frågan om elektrifieringen
av statsbanan Stockholm—Göteborg, kabelns anläggande kan anses påkallad
tor teletonrörelsens rationella bedrivande, har riksdagen redan nu ansett sig
böla fatta slutlig ståndpunkt till förevarande spörsmål.

, Trafiken a telegrafverkets riksledningar har, såsom i propositionen
tramhallits, särskilt under de senare åren varit stadd i en stadig ökning, och
i samma man som denna ökning fortgår erfordras nya ledningar, därest trafiken
skall kunna på ett tillfredsställande sätt besörjas. Beträffande särskilt
behovet av nya ledningar å den sträcka, där ifrågavarande kabel är avsedd
att framdragas, nämligen Stockholm—Västerås—Örebro—Skövde—Göteborg,
ramgår av gjorda beräkningar, att minst en fördubbling av de nuvarande
samtalsmöjligheterna inom de närmaste åren torde bliva nödvändig. En
utvidgning av ledningsnätet å denna sträcka synes därför oundviklig.

Det lämpligaste sättet för åstadkommande av den sålunda erforderliga
utbyggnaden har befunnits vara anläggande utmed och under landsvägen
av en kabel, som i sig skulle upptaga jämväl nu befintliga, utmed
järnvägen förlagda telefonledningar. Ett utökande av sistnämnda utmed
järnvägslinjen förlagda luftledningar kan nämligen endast med stora svårigheter
aga rum, även om den ifrågasatta elektrifieringen icke kommer till
stånd. Lösen av mark för stolplinjerna drager betydliga summor, stolparnas
och ledningarnas underhåll bliver allt dyrare, ju flera trådar som äro
upplagda och på senaste tiden hava därjämte uppstått stora svårigheter
att tlLL skäligt Pns anskaffa stolpar till erforderligt antal. Kabelledningar
hava darfor vid en sådan betydande trafik, varom här är fråga, befunnits
stalla sig ur ekonomisk synpunkt avsevärt fördelaktigare.

Riksdagen, som sålunda funnit den i ärendet lämnade utredningen
giva vi handen lämpligheten av att ifrågavarande kabelanläggning inom
den närmaste tiden kommer till utförande, har likväl, med hänsyn till de
beraknade höga engångskostnaderna härför eller 20,000,000 kronor, varav dock

Riksdagens skrivelse Nr 61. 5

6,000,000 kronor beräknas komma att täckas genom värdet av de nedtagna
luftledningarna, ansett sig böra taga under övervägande, huruvida icke tillsvidare
kabelanläggningens utförande kunde inskränkas till endast någon del
av den föreslagna sträckan. Av vad i statsrådsprotokollet anförts och ytterligare
under riksdagens behandling av ärendet inhämtats, synes emellertid
framgå, att ett dylikt tillvägagångssätt skulle medföra så stora olägenheter
ur teknisk och ekonomisk synpunkt, att detsamma icke kan anses vara att

förorda. , . ... .. ,

Med hänsyn till vad sålunda i ärendet förekommit, har riksdagen

funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Ma-j:ts förevarande föislag.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för anläggande av en kabel för
riksledningar mellan Stockholm och Göteborg för år 1921 anvisat ett reservationsanslag
av 10,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Stockholm den 12 mars 1920.

Med undersåtlig vördnad.