Riksdagens skrivelse Nr 5.
1
Nr 5.
Godkänd av första kammaren den 21 juni 1920.
Godkänd av andra kammaren den 21 juni -1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av
utgifterna undei" riksstatens för år 1921 femte huvudtitel,
innefattande anslagen till socialdepartementet.
(Statsutskottets utlåtanden nr 5, 18, 53, 126—128, 130, 154, 167,
168, 172—174,194,198,210,216,222, 223, statsutskottets memorial
nr 68, 145 och 215, sammansatta stats- och lagutskottets nr 2
utlåtanden nr 2 och 3 samt sammansatta stats-, bevillnings- och
första lagutskottets utlåtande nr 2.)
Till Konungen.
I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens för år
1921 femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet,
får riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.
Departementet. *
l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov i avseende å femte
huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet, har Eders Kungl.
Maj:t för beredande av avlöning åt departementschefen i samma departement
under år 1921 upptagit det för närvarande under riksstatens sjätte
huvudtitel uppförda ordinarie anslaget till departementschefen med oförändrat
belopp, 17,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr o.
1981 20 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 5.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöning åt
departementschefen i socialdepartementet från och med år 1921 upptagit
det för närvarande under riksstatens sjätte huvudtitel uppförda ordinarie
anslaget med oförändrat belopp, 17,000 kronor.
2:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 409) anmält, har riksdagen
till provisorisk löneförhöjning för departementschefen anvisat ett
förslagsanslag, högst, 7,000 kronor.
3:o) I förslaget till riksstat för år 1921 har Eders Kungl. Maj:t upptagit
anslagen till socialdepartementets egna arbetskrafter i övrigt på
följande sätt, nämligen departementets avdelning av Eders Kungl. Maj:ts
kansli, ordinarie anslag, 182,900 kronor;
övergångsstat, ordinarie anslag, förslagsanslag, högst, 15,600 kronor;
samt
upprätthållande av departementets verksamhet, utöver anslaget å
ordinarie stat, extra anslag, förslagsanslag, högst, 10,500 kronor.
Detta förslag grundar sig på Eders Kungl. Maj:ts i den till riksdagen
den 7 januari 1920 avlåtna propositionen, nr 3, gjorda framställningen
om ändrad organisation av statsdepartementen och därav föranledda
anslagsbehov.
Såsom riksdagen förut i särskild skrivelse (nr 19) anmält, har riksdagen
ej mindre å ordinarie stat uppfört
dels för departementets avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli ett
anslag å 182,900 kronor;
dels ock till övergångsstat för departementet ett förslagsanslag,
högst, 15,600 kronor;
än även, utöver nyssberörda anslag, å extra stat för upprätthållande
av departementets verksamhet anvisat ett förslagsanslag, högst, 10,500
kronor.
Sociala verk och inrättningar.
4:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 1) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet, utöver anslaget
å ordinarie stat, å extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag; å
1,123,400 kronor.
5:o) Eders Kung], Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att för
ersättning till postverket för dess bestyr med uppbörd och utbetalningar
för riksförsäkringsanstalten på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 11,700 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 5.
3
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot vad sålunda föreslagits,
får alltså anmäla, att riksdagen för ersättning till postverket för
dess bestyr med uppbörd och utbetalningar för riksförsäkringsanstalten på
extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 11,700 kronor.
6:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 3) har riksdagen för ersättning åt postsparbanken för dess bestyr
med uppbörd och utbetalningar m. m. för riksför säkring sanstalten på extra
stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 39,300 kronor.
7:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 4) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, för upprätthållande av försäkring srådets verksamhet, utöver anslaget
å ordinarie stat, på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag
av 55,000 kronor.
8:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5)
dels fastställa sådan ändring i den ordinarie staten för socialstyrelsen,
att därå från och med år 1921 uppföres ytterligare en tjänsteman i
andra lönegraden (förste byråingenjör) med en årlig avlöning av 5,800
kronor, därav 3,600 kronor lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar
och 400 kronor ortstillägg, vartill kunna komma två ålderstillägg till
lönen, det ena med 500 kronor efter fem år och det andra med likaledes
500 kronor efter ytterligare fem år;
dels förklara, att för denne befattningshavare skola i tillämpliga
delar lända till efterrättelse de villkor och bestämmelser, som enligt
kungörelse den 27 juni 1914 äro gällande för åtnjutande av avlöningsförmåner
från socialstyrelsens ordinarie stat, ävensom att, därest den
nu å extra stat anställde förste byråingenjören med ikraftträdandet av
berörda ändring i socialstyrelsens stat tillträder ifrågavarande befattning
å ordinarie stat, honom må tillerkännas rätt att för åtnjutande av löneförhöjning
genom ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han omedelbart
dessförinnan på grund av stadigvarande förordnande bestritt befattningen
å extra stat;
dels medgiva, att sjökaptenen Erik Axel Fredrik Eggert må från
och med år 1920, så länge han fortfarande tjänstgör i sin befattning
som extra byråassistent för sjöfartsärenden, komma i åtnjutande av
ett personligt ålderstillägg av 500 kronor, att utgå från vederbörande
förslagsanslag till ålderstil lägg;
dels ock från och med år 1921 höja det ordinarie anslaget till socialstyrelsen
med 5,800 kronor eller till 207,900 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag om uppförande av ytterligare en tjänsteman
av andra lönegraden å socialstyrelsens ordinarie stat har riksdagen
funnit sig böra bifalla. Då riksdagen ej heller i övrigt funnit
4
Riksdagens skrivelse Nr 5.
skäl till erinran mot vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt
föreslagit, får riksdagen sålunda anmäla, att riksdagen
dels fastställt sådan ändring i den ordinarie staten för socialstyrelsen,
att därå från och med år 1921 uppföres ytterligare en tjänsteman
i andra lönegraden (förste byråingenjör) med en årlig avlöning av
5,800 kronor, därav 3,600 kronor lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar
och 400 kronor ortstillägg, vartill kunna komma två ålderstilllägg
till lönen, det ena med 500 kronor efter fem år och det andra
med likaledes 500 kronor efter ytterligare fem år;
dels förklarat, att för denne befattningshavare skola i tillämpliga
delar lända till efterrättelse de villkor och bestämmelser, som enligt
kungörelse den 27 juni 1914 äro gällande för åtnjutande av avlöningsförmåner
från socialstyrelsens ordinarie stat ävensom att, därest den nu
å extra stat anställde förste byråingenjören med ikraftträdandet av berörda
ändring i socialstyrelsens stat tillträder ifrågavarande befattning å
ordinarie stat, honom må tillerkännas rätt att för åtnjutande av löneförhöjning
genom ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han omedelbart
dessförinnan på grund av stadigvarande förordnande bestritt befattningen
å extra stat;
dels medgivit, att sjökaptenen Erik Axel Fredrik Eggert må från
och med år 1920, så länge han fortfarande tjänstgör i sin befattning
som extra byråassistent för sjöfartsärenden, komma i åtnjutande av ett
personligt ålderstillägg av 500 kronor, att utgå från vederbörande
förslagsanslag till ålderstillägg;
dels ock från och med år 1921 höjt det ordinarie anslaget till socialstyrelsen
med 5,800 kronor eller till 207,900 kronor.
9:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 6) har riksdagen för upprätthållande av socialstyrelsens
verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1921
anvisat ett förslagsanslag, högst, 78,300 kronor.
10:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att för
anordnande av en allmän bostadsräkning vid årsskiftet 1920—1921 i
huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över civilärenden
den 7 januari 1920 angivna grunder på extra stat för år 1921
anvisa ett förslagsanslag, högst, 75,000 kronor.
I likhet med departementschefen anser riksdagen det vara ett allmänt
intresse, att en bostadsräkning, avseende städer och stadsliknande
samhällen, med vissa mellanrum kommer till stånd, då härigenom en
mera tillförlitlig och ingående kunskap om förhållandena på bostadsmarknaden
vinnes. Huruvida den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna tidpunkten
Riksdagens skrivelse Nr 5.
5
för bostadsräkningens företagande kan anses vara den i alla avseenden
lämpligaste, har riksdagen dock, särskilt på grund av de nu rådande av
hyresreglering m. m. beroende bostadsförhållandena funnit kunna ifrågasättas.
Den omständigheten att de uppgifter rörande hyror å olika
orter, som vid undersökningen ifråga erhållas, måste anses vara av stort
värde för socialstyrelsens beräkningar rörande levnadskostnadernas förändringar
och sålunda av vikt för såväl statens som kommunal och
enskild lönepolitik talar emellertid för en skyndsam utredning i ifrågavarande
avseende. På grund härav och i betraktande av att dels allmän
folkräkning, dels kommunal bostadsräkning inom Stockholm och Göteborg
vid angivna tidpunkt äga rum, har riksdagen ansett sig böra bifalla
Eders Kungl. Majrts förslag.
Riksdagen har alltså för anordnande av en allmän bostadsräkning vid
årsskiftet 1920—1921 i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet
över civilärenden den 7 januari 1920 angivna grunder på
extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 75,000 kronor.
ll:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 8) att
för anordnade av en allmän levnadskostnadsundersökning i huvudsaklig
överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över civilärenden den 7 januari
1920 angivna grunder bevilja ett anslag av 80,000 kronor samt därav
på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 40,000 kronor.
Att den under åren 1913—1914 företagna levnadskostnadsundersökningen
kommit till stort gagn därigenom, att densamma lagts till
grund för socialstyrelsens beräkningar rörande levnadskostnadernas förändringar
samt till följd därav också använts till ledning såväl för staten
vid bestämmandet av dyrtids- och ortstillägg för dess befattningshavare
som med avseende å avlöningsförhållandena inom kommunal och enskild
verksamhet, synes riksdagen obestridligt. Då emellertid denna undersöknings
resultat med hänsyn till de under krisåren försiggångna förändringarna
av konsumtionen numera torde hava förlorat sin praktiska
användbarhet, synes en ny allmän levnadskostnadsundersökning vara av
behovet påkallad. Riksdagen, som sålunda ansett sig böra bifalla Eders
Kungl. Maj:ts förslag, vill emellertid, i betraktande av den avgörande inverkan,
ifrågavarande undersökning kommer att utöva på avlöningsförhållandena
för flertalet löntagare i samhället, betona nödvändigheten av, att
insamlingen av det behövliga materialet sker på ett såväl allsidigt som
objektivt sätt och att vid insamlingen användas personer, vilkas omdöme,
såvitt möjligt är, icke påverkas av egna, med prisbildningen förbundna
intressen.
6
Riksdagens skrivelse Nr 5.
Under hänvisning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla,
att riksdagen för anordnande av en allmän levnadshostnadsundersökning
i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över civilärenden
den 7 januari 1920 angivna grunder beviljat ett anslag av
80,000 kronor samt därav på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 40,000 kronor.
12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att för en
undersökning rörande livsmedelsförbrukningen och levnadskostnaderna
bland de mindre bemedlade klasserna av landsbygdens befolkning på
extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.
I likhet med de av socialstyrelsen tillkallade sakkunniga, vilka
representerat, bland annat landtbruksstyrelsen, folkhushållningskommissionen,
Sveriges allmänna lantbrukssällskap, Svenska lantarbetsgivareföreningens
fullmäktige och Svenska lantarbetareförbundet, anser riksdagen
ifrågavarande undersökning böra slutföras och får alltså anmäla, att
riksdagen för en undersökning rörande livsmedelsförbrukningen och levnadskostnaderna
bland de mindre bemedlade klasserna av landsbygdens befolkning
på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 20,000
kronor.
13:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 427) anmält, har riksdagen
på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag av 144,000
kronor att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande och användas till
ersättning åt förlikningsmän m. m. för medling i arbetstvister.
14:o) Såsom i särskild skrivelse (nr 427) anmälts, har riksdagen till
bestridande av kostnaderna för en central skiljenämnd för vissa arbetstvister
på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag av 60,000 kronor.
15:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 427) anmält, har riksdagen
såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för särskilda skiljedomare
i arbetstvister på extra stat för år 1921 anvisat ett förslaganslag
av 20,000 kronor.
16:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att
på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 200,000 kronor
att för befrämjande och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen
i riket utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande
grunder.
Då riksdagen funnit Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag tillräckligt
motiverat samt icke haft något att erinra mot storleken av
det för ändamålet ifråga äskade anslagsbeloppet, har riksdagen på extra
stat för år 1921 anvisat eft förslagsanslag av 200,000 kronor att för
7
Riksdagens skrivelse Nr 5.
befrämjande och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen i riket
utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder.
17:°) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 12) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag av 30,000
kronor att i huvudsaklig enlighet med nu gällande grunder utgå såsom
bidrag till resekostnader för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt
anvisats arbete å annan ort än där de vistas.
18.o) Såsom i särskild skrivelse (nr 410) anmälts, har riksdagen för
bekämpande av arbetslösheten, i huvudsaklig överensstämmelse med i statsladsprotokollet
över civilärenden den 15 mars 1920 angivna grunder på
extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,000,000
kronor.
19:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 14) har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom bidrag
till internationella föreningen för arbetslöshetens bekämpande på extra stat
för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 750 kronor.
20:o)'' I anledning av Eders Kungl. Maj:ts gjorda framställning (punkt
15) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom
bidrag till det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel på extra stat för år
1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 750 kronor.
21:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att
. dels fastställa sådan ändring i den ordinarie staten för yrkesinspektionen,
att ortstillägget för yrkesinspektrisen skall från och med år
1921 utgå med ett till 300 kronor förhöjt belopp samt hennes sammanlagda
avlöning sålunda utgöra 3,900 kronor;
dels, vid bifall härtill, från och med år 1921 höja det ordinarie
anslaget till yrkesinspektionen med 100 kronor till 164,100 kronor;
dels ock till personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin
Hesselgren å extra stat för ar 1921 anvisa ett förslagsanslag:, högst
1,000 kronor. ö 6,05
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Mai:ts förevarande
framställning, har alltså,
dels fastställt sådan ändring i den ordinarie staten för yrkesinspektionen,
att ortstillägget för yrkesinspektrisen skall från och med år
1921 utgå med ett till 300 kronor förhöjt belopp samt hennes sammanlagda
avlöning sålunda utgöra 3,900 kronor;
dels från och med. år 1921 höjt det ordinarie anslaget till yrkesinspektionen
med 100 kronor till 164,100 kronor;
8
Riksdagens skrivelse Nr 5.
dels ock till ''personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren
å extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,000
kronor.
22:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 17) att
för upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet, utöver anslaget
å ordinarie stat, å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 54,050 kronor.
Vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, har icke
givit riksdagen anledning till erinran, och får riksdagen sålunda anmäla,
att riksdagen för upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet, utöver
anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 54,050 kronor.
23:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för den av föreningen för arbetarskydd
i Stockholm anordnade permanenta utställningen av skyddsanordningar
mot olycksfall och ohälsa i arbetet på extra stat för år
1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 8,000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit skäl motsätta sig Eders. Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, har alltså såsom bidrag till bestridande av kostna-r
derna för den av föreningen för arbetarskydd i Stockholm anordnade
permanenta utställningen av skyddsanordningar mot olycksfall och ohälsa i
arbetet på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 8,000
kronor.
24:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 333) anmält, har
riksdagen från och med år 1921 under femte huvudtiteln uppfört följande
ordinarie anslag, nämligen till statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö
ett bestämt anslag å 89,100 kronor och ett förslagsanslag å 200,000
samt till statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona ett bestämt anslag å
36,400 kronor och ett förslagsanslag å 130,000 kronor.
25:o) Såsom av riksdagen i särskild skrivelse (nr 399) anmälts, har riksdagen
för anordnande av en ny statens vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö
på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag å 50,000 kronor.
26:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att på
extra stat för år 1921 anvisa dels till avlöningar och vikariatsersättningar
åt befattningshavare vid statens vårdanstalt å Salbohed för alkoholister
ett förslagsanslag, högst, 21,885 kronor, dels ock till bidrag för
driftkostnaderna i övrigt för samma anstalt ett förslagsanslag av 69,940
kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser anställande vid
Salbohedsanstalten av ytterligare en vårdare samt de ogifta vårdarnas
9
Riksdagens skrivelse Nr 5.
jämställande i avlöningshänseende med den gifte vårdaren, liar riksdagen
ansett sig böra bifalla. Likaså har riksdagen icke funnit skäl
till erinran mot förslaget om förhöjning av den extra vårdarens lön.
Vad däremot beträffar det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget
för anstaltens drift, har riksdagen funnit vissa av anstaltsstyrelsen
beräknade utgiftsposter vara väl högt tilltagna, och synes det riksdagen
likaledes, att inkomsten av till anstalten hörande jordbruk och trädgård
bör vid rationell skötsel kunna uppbringas till något högre belopp än
vad styrelsen beräknat. Riksdagen har sålunda ansett, att en nedsättning
i det äskade anslagsbeloppet bör kunna äga rum med omkring
4,000 kronor, och har för den skull begränsat detsamma till 66,000
kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen på extra stat för år
1921 anvisat dels till avlöningar och vikariatsersättning ar åt befattningshavare
vid statens vårdanstalt å Salbohed för alkoholister ett förslagsanslag,
högst, 21,885 kronor, dels ock till bidrag för driftkostnaderna i
övrigt för samma anstalt ett förslagsanslag av 66,000 kronor.
27:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på
extra stat för år 1921 anvisat
dels ett förslagsanslag av 100,000 kronor såsom bidrag till erkända
och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader,
dels ett förslagsanslag av 17,000 kronor till bestridande av statens
kostnader för farliga alkoholister, handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar
in. m.,
dels ett reservationsanslag av 10,000 kronor såsom bidrag till anordnande
av erkända alkoholistanstalter,
dels ock ett förslagsanslag, högst, 3,600 kronor, till sakkunnigt biträde
hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvärden,
ävensom medgivit,
att jord, som står under kronans omedelbara disposition eller som
tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång
upplåtna allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade
mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond,
må, etter av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd
prövning, utan särskild ersättning till kronan på de villkor i övrigt, Eders
Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting, kommun,
förening, stiftelse eller annan för anordnande av allmän alkoholistanstalt.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 5.
1981 20 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 5.
28:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 23)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, medgivit,
att av det på extra stat för år 1920 upptagna förslagsanslaget av
100,000 kronor till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader må, utöver enligt kungörelsen den 27 oktober 1916 angående
statsbidrag till driftkostnaderna vid alkoholistanstalter utgående
statsbidrag, beträffande år 1920 utgå dels till erkända och enskilda alkoholistanstalter
ett tilläggsbidrag med högst en krona för vårddag, dels
ock till erkända sådana anstalter ett extra garantibidrag med högst en
krona för dag och vårdplats, allt enligt de villkor, som Eders Kungl.
Maj :t bestämmer.
29:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag
(punkt 24) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
dels till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskap ens
följder på extra stat för år 1921 anvisat ett belopp av 25,750 kronor,
därav ett förslagsanslag, högst, 22,750 kronor, och ett reservationsanslag
å 3,000 kronor;
dels beslutat, att av nämnda förslagsanslag, högst, 22,750 kronor,
skola under de villkor, som av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå:
a) till främjande av svenska sällskapets för nykter -
het och folkuppfostran, det år 1837 stiftade nykterhetssällskapets
verksamhet.................................... kronor 10,000: —
b) till främjande av järnvägsmännens helnykterhets
förbunds
verksamhet................................................... » 2,000: —
c) till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps re
presentantförsamlings
upplysningsbyrås verksamhet.
..................................................................................... 3> 10,000: —
d) såsom bidrag till uppehållande av internationella
byråns i Lausanne för alkoholismens bekämpande
verksamhet..................................................................... » 750: —
Summa kronor 22,750: —
dels och beslutat, att ovannämnda reservationsanslag å 3,000 kronor
skall ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för främjande på
annat sätt av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder.
30:o) I punkt 25 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avbidan å den proposition, som kunde komma att i ämnet avlåtas,
för vidtagande av vissa förberedande åtgärder för genomförandet av
allmän sjukförsäkring på extra stat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag
om 900,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 5.
11
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i skrivelse till riksdagen tillkännagivit,
att Eders Kung!. Maj:t icke komme att till innevarande
riksdag avlåta proposition i ämnet, i följd varav medel för berörda
ändamål ej vidare behövde beräknas å 1921 års stat.
Om vad sålunda förekommit, har riksdagen velat härigenom erinra.
31:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) att
för beredande av extra statsbidrag för år 1920 åt sjukkassor, som registrerats
enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, på extra stat för
år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 1,500,000 kronor att fördelas i
huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder.
I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
har riksdagen till behandling förehaft två motioner, vari hemställts, att
första och andra styckena under avdelning A) i Eders Kungl. Maj:ts
nådiga kungörelse angående statsbidrag åt sjukkassor den 4 juli 1910
må erhålla följande förändrade lydelse:
1) »dels 2 kronor för varje medlem, fortsättningskassa dock allenast
50 öre för medlem, därvid antalet medlemmar skall beräknas efter förhållandena
den 31 december nästföregående år; dock att för sjukkassemedlem,
som är medlem jämväl i annan sjukkassa, dylikt bidrag skall
utgå med endast 1 krona».
2) »dels 25 procent av under nästföregående år utbetald kontant
sjuklijälp till lägst 90 öre om dagen, eller för vård å sjukhus, som av
sjukkassa bekostats, därvid bidraget utgår med högst 1 krona om dagen».
Därest detta förslag skulle vinna riksdagens bifall, har därjämte
hemställts, att det sålunda beviljade högre statsbidraget måtte utgå från
och med år 1920.
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:
»Som känt är, har penningevärdets fall på de senaste åren haft till
följd, att knappast någon verksamhet av ekonomisk natur kunnat uppehållas
med den före kriget gällande valutan.
Emellertid har statsbidraget till det frivilliga sjukkasseväsendet utgått
med oförändrat belopp enligt kungl. kungörelsen härom av den 4
juli 1910.
Visserligen hava sjukkassornas sjuka medlemmar från och med den
1 maj 1918 av statsmedel tillerkänts ett extra bidrag till sjukhjälpen
av 50 öre per dag, men statsbidraget till sjukkassorna själva har under
tiden icke undergått någon förändring i det ursprungligen fastställda
beloppet.
Statsbidrag till registrerad sjukkassa utgår efter huvudsakligen
tvenne olika grunder, dels med ett årligt bidrag av 1 krona för medlem
)
12
Riksdagens skrivelse Nr 5.
(förvaltningsbidrag) ock dels med 25 öre för varje sjukdag, söndagar
oräknade, dock högst 2 kronor per medlem den 31 december nästföregående
år.
Rätt länge har inom sjukkassorna den meningen gjort sig gällande,
att bidraget för antal sjukdagar icke utgår efter lämpliga grunder. Mera
ändamålsenligt torde nämligen vara, att bidraget i fråga utginge med
en viss, alltid lika procent av den lämnade sjukhjälpen, då sjukkassa
skulle kunna meddela sådan i mera vidsträckt omfattning för måttliga
avgifter. För lämnad sjukhjälp av en krona om dagen erhåller nu sjukkassa
åter från staten en fjärdedel härav, men för en sjukhjälp av fyra
kronor om dagen blott en sextondedel. Olägenheterna härav framträda numer
på ett helt annat sätt än tidigare, då på grund av penningevärdets fall
medlemskap huvudsakligen sökes i sjukkassas högre och även mera riskfyllda
klasser. Statens bidrag för lämnad sjukhjälp borde därför i stället
utgå med 25 procent härav, oberoende sjukhjälpens storlek. Härigenom
skulle sjukkassa erhålla statsbidrag i förhållande till sjukhälpens storlek
och effektivitet, vilket lär kunna anses vara rimligt, då dylikt bidrag ej
utgår för högre sjukhjälp än 4 kronor om dagen. Begränsningen av
bidraget till 2 kronor per medlem borde i följd härav också bortfalla.
Bidraget av 1 krona för medlem till sjukkassas förvaltningskostnader
lär icke länge fylla det tidigare avsedda behovet. Kostnaderna
för papper, tryck, annonser, postporton, lokalhyror m. in. hava stigit
avsevärt sedan år 1910. Bemälda bidrag torde nu lämpligen böra utgå
med 2 kronor för medlem.
I Danmark, där det också förekommer frivillig sjukkasseverksamhet,
lämnar staten ett vida kraftigare bidrag härtill än fallet är hos oss. År
1918 utgjorde statsbidraget i detta land 5,978,989 kronor, därav i extra
bidrag på grund av dyrtiden och spanska sjukan 958,033 kronor. I
vårt land torde statens hela bidrag till sjukkasseväsendet icke hava uppgått
till halva detta belopp. I Danmark utgår också bidraget efter
samma grunder som här förordade, 2 kronor per medlem och 2o procent
av lämnad sjukhjälp.
Ovan berörda synpunkter hava ett flertal sjukkassor redan tidigare
önskat få framförda för riksdagen. Att likväl först nu en framställning
kommit till stånd har berott därpå, att man velat avvakta det väntade
förslaget till obligatorisk sjukförsäkring. Detta förslag, nu framlagt, lär
emellertid knappast kunna föranleda en omedelbar lösning av sjukföl -säkringsfrågan, med tagen hänsyn icke minst till förslagets omfattning
i ekonomiskt hänseende. Tanke på en ny utredning av den viktiga
frågan har också redan tagit sig uttryck i en nyinkallelse av kommit
-
13
Riksdagens skrivelse Nr 5.
terade med utvidgad sammansättning för viss omarbetning av förslaget.
Det torde därvid, eller, om icke förr, vid riksdagens handläggning av
ärendet komma att visa sig, att omarbetningen måste gå längre än nu
blivit förutsatt. Under sådana förhållanden synes det i varje fall påkallat,
att de nuvarande sjukkassorna tillsvidare erhålla det här föreslagna,
förstärkta stödet för att alltjämt kunna fylla sin samhällsviktiga
uppgift.
Det torde också böra framhållas, att sjukkassorna år 1918 fingo
göra kännbara uppoffringar i ekonomiskt hänseende på grund av farsoten
spanska sjukan. Så exempelvis kom på åtta av de större sjukkassorna,
för viika klar statistik nu föreligger, ett belopp i hjälpmedel
av ej mindre än 1,336,198 kronor på grund av denna farsot.
I saknad av statistik kan här icke lämnas några närmare uppgifter
å den ökning i statsbidraget, som skulle bli en följd av ett bifall till
denna motion, men torde vederbörande utskott kunna inhämta önskade
uppgifter härom från kungl. socialstyrelsen.
En överslagsberäkning synes emellertid giva vid handen, att denna
ökning håller sig inom en sådan ram, att den utan större svårighet
låter sig inordna bland statsutgifterna.»
Över ifrågavarande motion har riksdagens vederbörande utskott i
vederbörlig ordning införskaffat socialstyrelsens yttrande. Styrelsen har
därvid anfört följande:
»Bidrag av statsmedel till registrerade sjukkassor utgår för närvarande
dels enligt k. kungörelsen den 4 juli 1910 och dels till sjukkassor,
som meddela moderskapshjälp, enligt k. kugörelsen den 30 juni
1913. Enligt förstnämnda kungörelse utgår sådant bidrag med
a) 1 krona för varje medlem i sjukkassa och 25 öre för varje medlem
i fortsättningskassa; dock att för sjukkassemedlem, som tillhör jämväl
annan sjukkassa, bidraget utgår med allenast 50 öre;
b) 25 öre för varje sjukdag, söndagar oräknade, för vilken under
nästföregående år kontant sjukhjälp från kassan utgått med minst 90 öre
eller vård å sjukhus av kassan bekostats; dock för sjukkassan minst
50 öre och högst 2 kronor samt för fortsättningskassa högst 50 öre
per medlem; samt
c) ett belopp lika med fjärdedelen av kassans utgifter under nästföregående
år för läkarvård och läkemedel åt medlemmarna; dock för
sjukkassa högst 1 krona och för fortsättningskassa högst 25 öre per
medlem.
Statsbidrag beräknas icke för medlem, vilken tillförsäkrats sjukhjälp
till belopp, överstigande 4 kronor för dag.
14
Riksdagens skrivelse Nr 5.
Genom kungörelsen den 30 juni 1913 angående statsbidrag åt sjukkassor,
som meddela moderskapshjälp, har sjukkassa, som bereder detta
understöd, tillerkänts ett statsbidrag med 60 öre för varje dag, för vilken
under nästföregående år moderskapshjälp i penningar lämnats med minst
90 öre eller vård å förlossningsanstalt bekostats. Icke heller detta statsbidrag
må utgå för medlem, som av kassan tillförsäkrats kontant sjukhjälp
eller moderskapshjälp till högre belopp än 4 kronor per dag.
Utöver dessa bidrag hava för åren 1918 (tiden 1 maj—31 december)
och 1919 beviljats extra statsbidrag åt registrerade sjukkassor. Enligt
k. kungörelserna den 31 maj 1918 och den 13 juni 1919 har detta
senare bidrag, som av Kungl. Maj:t äskats jämväl för innevarande år,
med i författningen angivna förbehåll utgått med 50 öre för varje dag,
för vilken kontant sjukhjälp eller moderskapshjälp utgivits av kassan
med minst 90 öre; dock att för medlem, som tillhör även annan registrerad
sjukkassa, bidraget utgår med allenast 25 öre för dag.
Extra statsbidrag utgår icke för medlem, som av sjukkassan uppburit
sjuk- eller moderskapshjälp till högre belopp än 4 kronor per dag,
och icke heller för sjukdagar, för vilka ersättning skall utgivas enligt
lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17 juni 1916.
Med avseende på storleken av de understöd, som staten för närvarande
bereder det frivilliga sjukkasseväsendet, må vidare framhållas,
att riksstaten för år 1920 upptager följande anslag, nämligen:
a) sjukkasseväsendets befrämjande ........................... kronor 1,700,000: —
b) sjukkassor, som bereda moderskapshjälp ............ » 110,000: —
c) extra statsbidrag åt sjukkassor................................ » 1,500,000: —
eller tillhopa kronor 3,310,000: —
Förevarande båda lika lydande motioner beröra endast det statsbidrag,
som utgår jämlikt k. kungörelsen den 4 juli 1910. Enligt
motionärernas förslag skulle först och främst en fördubbling ske av det
bidrag, som, på sätt ovan anförts, beräknas i förhållande till antalet
medlemmar i kassan.
Vidare hava motionärerna föreslagit, att i stället för det nuvarande
bidraget av 25 öre per sjukdag, söndagar frånräknade, skulle träda ett
bidrag, motsvarande 25 procent av utav sjukkassan utbetald kontant
sjukhjälp om lägst 90 öre per dag, eller av kassan bekostad sjukhusvård.
Den nuvarande begränsningen av denna del av statsbidraget med
hänsyn till kassans medlemsantal skulle samtidigt upphävas. Någon
förhöjning av den del av bidraget, som beräknas i förhållande till ut
-
Riksdagens skrivelse Nr 5. 15
gifterna för läkarvård och läkemedel, har däremot icke av motionärerna
ifrågasatts.
Slutligen hemställa motionärerna, att det högre statsbidraget skulle
utgå från och med år 1920.
Med avseende på den del av statsbidraget, som utgår i förhållande
till den kontanta sjukhjälpen, överensstämma motionärernas yrkande i
allt väsentligt med den underdåniga framställning om ändrade grunder
för statsbidrag åt sjukkassor som den 12 februari 1918 gjordes av
rikssjukkassornas centralorganisation. Över denna framställning har
styrelsen den 28 februari 1918 avgivit infordrat underdånigt utlåtande.
I detta utlåtande, som återgivits i allt väsentligt i Kungl. Maj:ts proposition
(nr 236) till 1918 års riksdag angående beredande av extra statsbidrag
till registrerade sjukkassor, förklarade sig styrelsen, med hänsyn
till i främsta rummet den väntade lagstiftningen om obligatorisk sjukförsäkring,
icke kunna förorda den gjorda framställningen. Under åberopande
av i nämnda utlåtande anförda synpunkter, vill styrelsen här
ytterligare framhålla, att sedan förslaget till lagstiftning om allmän
sjukförsäkring numera avgivits, ännu mindre anledning torde föreligga
att vidtaga någon ändring med avseende på själva grunderna för statens
understöd åt den frivilliga sjukkasserörelsen.
I princip måste dessutom denna fråga anses vara avgjord, då riksdagen
på Kungl. Maj:ts förslag år 1918 beviljade medel för beredande
av extra statsbidrag. Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 22 mars
1918 av detta ärende förklarade sig nämligen departementschefen med
hänsyn till rikssjukkassornas centralorganisations ovannämnda framställning
finna det uppenbart, att någon ändring av själva grunderna för
statsbidraget då icke kunde ifrågasättas. I sitt beslut om det extra
statsbidraget gjorde icke heller riksdagen någon invändning mot vad
sålunda anförts.
\ad därefter angår den av motionärerna föreslagna fördubblingen
av den del . av statsbidraget, som utgår i direkt förhållande till antalet
medlemmar i kassan, må till en början framhållas, att härigenom icke
någon rubbning skulle ske i de år 1910 fastställda grunderna för statens
understöd åt sjukkasseverksamheten. Tvärtom skulle en dylik förhöjning
kunna betraktas närmast som en återgång till förutsättningarna vid sjukkasselagens
tillkomst. Här berörda del av statsbidraget utgör nämligen
en direkt avläggare av det tidigare till sjukkassorna utgående så kallade
förvaltningsbidraget. Liksom detta har även det nuvarande medlemsbidraget
till huvudsaklig uppgift att täcka sjukkassornas förvaltningsuppgifter,
vilka det ansetts rimligt att staten skulle bestrida eller åt
-
16
Riksdagens skrivelse Nr 5.
minstone i väsentlig grad övertaga. Vid tiden lör sjukkasselagens tillkomst
torde ock de nu utgående beloppen, 1 krona per medlem i sjukkassa
och 25 öre per medlem i fortsättningskassa, hava något så när
motsvarat de faktiska förvaltningskostnaderna, beräknade i genomsnitt
per medlem för samtliga sjukkassor. Det betydligt ökade förvaltningsarbete,
som 1910 års sjukkasselag medfört, har dock ansenligt stegrat
dessa utgifter. Härtill har vidare kommit dyrtiden med dess våldsamt
ökade arbets- och materialpris. Enligt en inom styrelsen verkställd utredning
uppgingo år 1918 förvaltningskostnaderna i medeltal för hela
riket till 1 krona 92 öre per medlem inom de egentliga sjukkassorna
och till 48 öre inom fortsättningskassorna. Åven sedermera har stegringen
fortgått och en liknande beräkning för innevarande år skulle
sannolikt komma att uppvisa betydligt högre siffror.
Under förutsättning att en förhöjning av statens bidrag till de
registrerade sjukkassorna över huvud taget för närvarande anses böra
ifrågakomma, finner styrelsen därför goda skäl tala för bifall till vad
motionärerna i förevarande hänseende föreslagit. En dylik förhöjning
skulle ock direkt stärka den frivilliga sjukkasserörelsens ekonomiska
ställning och underlätta dess återhämtning efter de stora offer, som
spanska sjukan under de båda sistförflutna åren ålagt densamma, och
som för år 1918 ensamt, enligt inom styrelsen verkställda beräkningar,
uppgingo till omkring 3,5 millioner kronor.
Vidkommande slutligen motionärernas hemställan att vid bifall till
motionerna det sålunda beviljade statsbidraget måtte utgå redan från och
med 1920, vill styrelsen framhålla, att då detta yrkande torde avse det
statsbidrag, som sökes och utbetalas under innevarande år på grundval
av uppgifter, som gälla verksamheten under år 1919, ett bifall
till detsamma skulle i avsevärd grad öka arbetet med bidragets beräkning
och utbetalning. Vid den tidpunkt, då riksdagens beslut kan
väntas föreligga och kungörelse i ämnet utfärdats, torde nämligen statsbidrag
för innevarande år redan hava hunnit beviljas och utbetalas till
ett stort antal sjukkassor. Härtill kommer, att ett bifall till motionerna
förutsätter att ny ansökan om statsbidrag ingives, åtföljd av nya uppgifter
till bestyrkande av kassans rätt till statsbidraget. En eventuell
förhöjning av eller ändring i grunderna för statens bidrag till sjukkasseverksamheten
synes därför lämpligen böra tillämpas först i fråga om det
statsbidrag, som utgår under år 1921. . _
De synpunkter, styrelsen här gjort gällande, hava i allt väsentligt
biträtts av Sociala rådets sektion för sjukkasseväsen (sjukkassenämnden).
Vid sammanträde den 29 och 30 dennes förklarade sig sålunda sektio
-
17
Riksdagens skrivelse Nr 5.
t
nen icke kunna förorda motionerna, i vad de avse en ändring, i enlighet
med motionernas senare del, av grunderna för statsbidragets utgående.
Däremot tillstyrkte sektionen för sin del den i motionernas första del
föreslagna förhöjningen.
Enligt inom styrelsen verkställda, approximativa beräkningar, skulle,
vid bifall till motionerna i deras helhet, krävas en förhöjning av anslaget
till sjukkasseväsendets befrämjande från 1,700,000 till 3,500,000
kronor. Av den beräknade ökningen, 1,800,000 kronor, hänföra sig till
700,000 kronor till den 1 motionernas första del föreslagna förhöjningen
och 1,100,000 kronor till ändringen enligt motionernas senare del.»
Beträffande först motionärernas förslag om höjning av den del av
statens bidrag till de registrerade sjukkassorna, som utgår i direkt förhållande
till antalet medlemmar i respektive kassor, har riksdagen funnit
härför anförda skäl och därvid särskilt den omständigheten, att sjukkassornas
förvaltningskostnader under senare åren ökats ådagalägga angelägenheten
av, att sjukkassorna komma i åtnjutande av det ytterligare bidrag, som
nu ifrågasatts. Riksdagen finner sig sålunda böra bifalla motionerna i
denna del.
Motionärerna hava vidare föreslagit, att i stället för det nuvarande
statsbidraget av 25 öre per sjukdag, söndagar oräknade, skulle träda ett
bidrag, motsvarande 25 procent av utav sjukkassa utbetald kontant
sjukhjälp om lägst 90 öre per dag eller av kassa bekostad sjukhusvård
samt att den nuvarande begränsningen av denna del av statsbidraget
med hänsyn till kassas medlemsantal skulle samtidigt upphävas. Denna
motionärernas framställning har riksdagen däremot icke kunnat godtaga.
ÅATen om vissa skäl tala för en ändring i angiven riktning av grunderna
för statens bidrag till sjukkasseverksamheten, torde dock i det
läge, vari frågan om ordnandet av hela sjukkasseverksamheten och statens
understöd åt denna nu befinner sig, ett beslut i överensstämmelse
med motionerna på, denna punkt icke vara tillräckligt motiverat. Riksdagen
har därför funnit sig icke kunna bifalla motionärernas yrkande i
denna del.
Motionärernas förslag om att det statsbidrag, som kan komma att
beviljas, måtte utgå redan från och med innevarande år, finner sig
riksdagen ej heller kunna bifalla, utan torde bestämmelsen om det förhöjda
bidraget böra träda i tillämpning först från och med nästkommande
år.
Vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen, har icke givit riksdagen
anledning (till erinran.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 5. i98i so 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 5.
\
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla,
att riksdagen
dels för beredande av extra statsbidrag för år 1920 åt sjukkassor,
som registrerats enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, på extra stat
för år 1921 anvisat ett förslagsanslag av 1,500,000 kronor att fördelas
i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder;
dels ock i anledning av ovanberörda motioner för sin del beslutat,
att sjukkassa och fortsättningskassa, som registrerats enligt lagen om
sjukkassor den 4 juli 1910, må av statsmedel tilldelas 2 kronor för
varje medlem, fortsättningskassa dock allenast 50 öre för medlem, därvid
antalet medlemmar skall beräknas efter förhållandena den 31 december
nästföregående år; dock att för sjukkassemedlem, som är medlem
jämväl i annan sjukkassa, dylikt bidrag skall utgå med endast 1 krona.
32:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att för
understödjande av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, på
extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 110,000 kronor att
fördelas i enlighet med de grunder och på de villkor, som av Eders
Kungl. Maj:t bestämmas.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, får sålunda anmäla, att riksdagen, i likhet med vad
för innevarande år ägt rum, för understödjande av sjukkassor, som meddela
moderskapsunderstöd, på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag
av 110,000 kronor att fördelas i enlighet med de grunder och
på de villkor, som av Eders Kungl. Maj:t bestämnias.
33:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 28) har riksdagen, i likhet med vad» för innevarande år
ägt rum, på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst,
6.000 kronor, att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för uppehållande
under nämnda år av tillsyn över understödsföreningarna.
34:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 443) anmält, har
riksdagen för gäldande av kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens
begränsning m. m. på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag
av 150,000 kronor.
35:o) Såsom i särskild skrivelse (nr 229) anmälts, har riksdagen för
upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet m. in., utöver anslaget på
ordinarie stat, på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag å
586.000 kronor.
36:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 340) anmält, har riksdagen
på extra stat för år 1921 beviljat dels ett förslagsanslag av 16,075,000
kronor för bestridande av den på staten belöpande kostnad för pensions
-
Riksdagens skrivelse Nr 5.
19
tillägg och understöd till de personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen
om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före lagen den 8juni 1915,
dels och ett förslagsanslag, högst, 5,850,000 kronor, att utgå som bidrag
till täckande av statens kostnad för understöd enligt 33 § i lagen om
allmän pensionsförsäkring åt de personer, som genom omförmälda lag den
8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen ävensom
medgivit, att av förstnämnda förslagsanslag må gäldas kostnaderna för
statens bidrag såväl till barntillägg för personer, som genom sistberörda
lag den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen,
som ock till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på
frivilliga avgifter grundade försäkring.
37:o) Såsom i särskild skrivelse (nr 338) anmälts, bar riksdagen
medgivit, dels att av det förslagsanslag, som kan komma att för år 1921
beviljas för bestridande av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg
och understöd till de personer, som äro därtill berättigade
jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före lagen
den 8 juni 1915, må för vidtagande av åtgärder till förebyggande och
hävande av invaliditet jämlikt de föreskrifter, som av Eders Kungl. Maj:t
meddelas, av pensionsstyrelsen under år 1921 disponeras ett belopp av
högst 750,000 kronor; dels ock att av det förslagsanslag, som för år
1920 beviljats för bestridande av dylik kostnad, må för samma ändamål
av pensionsstyrelsen under år 1920 disponeras, utöver förut till styrelsens
förfogande ställt belopp om högst 500,000 kronor, ytterligare ett
belopp av högst 150,000 kronor.
38:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 33) bar riksdagen för ersättning till postverket för dess
bestyr med pensionsutbetalningar m. m. på extra stat för år 1921 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 60,500 kronor.
39:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 34) bar
riksdagen för ersättning åt postsparbanken för dess bestyr med pensionsutbetalningar
m. in. på extra stat för år 1921 beviljat ett förslagsanslag
av 168,000 kronor att utgå enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder.
40:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) bar
riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för beredande
av ersättning till häradsskrivarna för upprättande av de i 14 § av
lagen om allmän pensionsförsäkring omförmälda förteckningar på extra
stat för år 1921 beviljat ett förslagsanslag å 50,000 kronor.
41:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 36) att från
och med år 19i(.l höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
20 Riksdagens skrivelse Nr 5.
till fattigvården i allmänhet från 400,000 kronor med 300,000 kronor
till 700,000 kronor.
Riksdagen, som funnit den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna förhöjningen
av förevarande anslag erforderlig, får alltså anmäla, att riksdagen
från och med år 1921 höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till fattigvården i allmänhet från 400,000 kronor med
300,000 kronor till 700,000 kronor.
42:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts framställning (punkt 37)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till understöd
åt svenska fattigvårdsförbundet på extra stat för år 1921 anvisat ett
förslagsanslag, högst, 19,400 kronor, därav 3,000 kronor såsom bidrag till
ordnande av konsulentverksamhet för barnavård.
43:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 38) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, för statsinspektion av fattigvården å extra stat för år 1921 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 49,650 kronor.
44:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att till
beredande av statsbidrag, enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder,
till driftkostnaderna vid i lagen om fattigvård avsedda arbetshem å
extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag om 100,000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran vare sig mot storleken
av det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet eller mot de av
departementschefen för statsbidragets i fråga åtnjutande förordade grunderna,
bar till beredande av statsbidrag, enligt >i statsrådsprotokollet
över civilärenden den 7 januari 1920 angivna grunder, till driftkostnaderna
vid i lagen om fattigvård avsedda arbetshem å extra stat för år
1921 anvisat ett förslagsanslag om 100,000 kronor.
45:o) Såsom i särskild skrivelse (nr 288) anmälts, har riksdagen i
riksstaten för år 1921 under femte huvudtiteln uppfört det nu under
åttonde huvudtiteln med 78,000 kronor upptagna ordinarie anslaget till
allmänna barnhuset i Stockholm med ett med 6,700 kronor till 84,700
kronor förhöjt belopp.
46:o) I förslaget till riksstat för år 1921 har Eders Kungl. Maj:t
under femte huvudtiteln upptagit anslaget till Frimurarbarnhuset, 2,750
kronor, samt anslaget till Barnhusen i landsorten, 28,380 kronor, med
oförändrade belopp. Ifrågavarande anslag äro för närvarande uppförda
under åttonde huvudtiteln.
Riksdagen har i riksstaten för år 1921 under femte huvudtiteln
med oförändrade belopp uppfört dels ordinarie anslaget till Frimurar
-
Riksdagens skrivelse Nr 5. 21
barnhuset 2,750 kronor, dels ock ordinarie anslaget till Barnhusen i landsorten,
28,380 kronor.
47:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 41) att
för understödjande av nationalföreningens mot emigrationen verksamhet
på extra stat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst, 10,000
kronor.
Riksdagen, vars vederbörande utskott tagit del av den av centralstyrelsen
för nationalföreningen mot emigrationen avgivna berättelsen
över föreningens verksamhet under år 1918 ävensom av en ingiven
statistik över handlagda ärenden å föreningens byråer under de tre
första kvartalen sistlidet år, har ansett sig böra bifalla Eders Kungl.
Maj:ts förevarande förslag och får alltså anmäla, att riksdagen, i likhet
med vad för innevarande år ägt rum, för understödjande av nationalföreningens
mot emigrationen verksamhet på extra stat för år 1921 beviljat
ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.
48:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 42) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, till understöd åt stiftelsen Hemmet Fristad på extra stat för år
1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor, att utgå under de
villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer.
49:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att till
uppehållande av verksamheten vid småbrukskolonin Emaus i Norrtälje
på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor,
att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer.
Av den i ämnet lämnade utredningen framgår, att verksamheten
vid småbrukskolonin Emaus under år 1919 torde komma att lämna ett
överskott av inemot 1,000 kronor. Vid sådant förhållande har riksdagen,
i likhet med departementschefen, ansett det kunna ifrågasättas,
huruvida kolonins ekonomi icke numera kan anses så god, att statsbidrag
icke borde beviljas. Då emellertid en omedelbar indragning
av hela statsunderstödet torde kunna vålla viss rubbning i verksamhetens
fortgång, har riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl.
Maj:ts förevarande förslag.
Riksdagen har alltså till uppehållande av verksamheten vid småbrukskolonin
Emaus i Norrtälje på extra stat för år 1921 anvisat ett
förslagsanslag, högst, 2,500 kronor, att utgå under de villkor, Eders
Kungl. Maj:t bestämmer.
50:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 44)
att till understöd åt Drottning Sophias skyddshem på extra stat för år
22
Riksdagens skrivelse Nr 5.
1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor, att utgå under de
villkor, Eders Kung]. Maj:t bestämmer.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, får sålunda anmäla, att riksdagen, i likhet
med vad för innevarande år ägt rum, till understöd åt Drottning Sophias
skyddshem på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst,
4,000 kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer.
Medicinalstaten samt h.älso- och sjukvården.
51:o) Såsom i särskild skrivelse (nr 273) anmälts, har riksdagen från
och med år 1921 höjt den å medicinalstyrelsens ordinarie stat upptagna
anslagsposten till vetenskapliga rådet, veterinärrådet, vikariatsersättningar
och extra tjänstemän m. m., nu 51,700 kronor, med 23,930 kronor
till 75,630 kronor samt på grund härav från och med samma år höjt
det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen med
23,930 kronor till 240,730 kronor, därav 4,900 kronor å övergångsstat.
52:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 273) anmält, har
riksdagen för upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet, utöver
anslaget å ordinarie stat, på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 25,650 kronor.
53:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 47) ''har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst,
1,300 kronor, för beredande av personligt avlöning stillägg under nämnda
år för en å övergångsstat uppförd befattningshavare hos medicinalstyrelsen
i enlighet med de för provisorisk lönereglering för befattningshavare
i styrelsen för år 1914 fastställda grunder och villkor.
54:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 48)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till förstärkning
av det ordinarie anslaget till statens rättskemiska laboratorium
på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 2,500
kronor.
55:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 49) att
för upprätthållande av driften vid statens farmaceutiska laboratorium å
extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 20,700 kronor.
Riksdagen, som funnit ifrågavarande framställning väl motiverad,
har för upprätthållande av driften vid statens farmaceutiska laboratorium
Riksdagens skrivelse Nr 5. 23
å extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 20,700
kronor.
56:o) Såsom i särskild skrivelse (nr 372) anmälts, har riksdagen
från och med år 1921 höjt det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget
till förste provinsialläkare och provinsialläkare från 1,393,800 kronor med
57,500 kronor till 1,451,300 kronor.
57:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 372) anmält, har riksdagen
för skrivbiträde och övriga expenser åt förste provinsialläkare ävensom
för anställande av biträdande förste provinsialläkare, allt i huvudsaklig
överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över civilärenden den 5
mars 1920 angivna grunder, på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 52,400 kronor;
58:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 453) anmält, har
riksdagen för åstadkommande av ett omedelbart provisoriskt avhjälpande
av läkarebristen i Norrbottens. Västerbottens och Jämtlands län anvisat
på extra stat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor att
för ändamålet disponeras på sätt Eders Kungl. Maj:t bestämmer.
59:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på
extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag å 4,000 kronor att i
enlighet med av riksdagen godkända grunder användas till beredande
av flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare.
60:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 52) att från
och med år 1921 höja det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier
åt förste provinsialläkare m. fl. från 2,500 kronor till 8,000
kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag om höjning av resestipendiernas belopp
till högst 1,000 kronor har riksdagen funnit sig böra bifalla och har
likaledes icke haft något att erinra emot, att stipendiat må medgivas
rätt att förlägga sina studier även inom landet i sådana fall, där sådan
rätt ej nu är medgiven. Däremot har riksdagen icke ansett skäl föreligga
att nu öka antalet resestipendier till förste provinsialläkare m. fl.
från 5 till 8. En dylik ökning synes utan olägenhet kunna anstå, till
dess närmare erfarenhet vunnits om behovet därav. Riksdagen har
sålunda ansett nu förevarande anslag kunna bestämmas till 5,000
kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen från och med år 1921 höjt
det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier åt förste provinsialläkare
m. fl. från 2,500 kronor till 5,000 kronor.
24
Riksdagens skrivelse Nr 5.
61:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att
dels från och med år 1921 godkänna sådan ändring i avlöningsstaten
för läkar- och kontorspersonalen vid statens hospital och asyler, att å
staten för Göteborgs hospital i stället för eu biträdande läkare uppföres
en hospitalsläkare med en avlöning av 6,000 kronor, varav 4,000 kronor
lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, ävensom förordna,
att nämnde hospitalsläkare skall åtnjuta de förmåner i övrigt samt i
tillämpliga delar vara underkastad de bestämmelser och villkor, som
gälla för läkar- och kontorspersonalen vid statens hospital och asyler;
dels ock besluta de ändringar i avlöningsreglementet för sjukvårdsoch
ekonomipersonalen vid statens anstalter för sinnessjuka den 28
juni 1918 samt kungörelsen samma dag angående villkor och bestämmelser
för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den från och med år
1919 gällande avlöningsstat för läkar- och kontorspersonalen vid statens
hospital och asyler, som i statsrådsprotokollet angivits.
Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förevarande av löneregleringskommittén tillstyrkta förslag, får
sålunda anmäla, att riksdagen
dels från och med år 1921 godkänt sådan ändring i avlöningsstaten
för läkar- och kontorspersonalen vid statens hospital och asyler,
att å staten för Göteborgs hospital i stället för en biträdande läkare
uppföres en hospitalsläkare med en avlöning av 6,000 kronor, varav
4,000 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, ävensom
förordnat, att nämnde hospitalsläkare skall äga åtnjuta de förmåner i övrigt
samt i tillämpliga delar vara underkastad de bestämmelser och villkor,
som gälla för läkar- och kontorspersonalen vid statens hospital och
asyler;
dels ock beslutat de ändringar i avlöningsreglementet för sjukvårds-
och ekonomipersonalen vid . statens anstalter för sinnessjuka
den 28 juni 1918 samt kungörelsen samma dag angående villkor och
bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den från och
med år 1919 gällande avlöningsstat för läkar- och kontorspersonalen vid
statens hospital och asyler, som i statsrådsprotokollet över civilärenden
den 7 januari 1920 angivits.
62:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, av det
utav 1918 års lagtima riksdag beviljade anslaget å 230,000 kronor såsom
bidrag till de befordring savgifter, vilka befattningshavare, tillhörande sjukvårds-
och ekonomipersonalen vid statens hospital och asyler, hava att, därest
de från och med år 1919 tillträda befattning å ordinarie stat, enligt regie
-
Riksdagens skrivelse Nr 5.
25
mentet för civilstatens änke- och pupillkassa till nämnda kassa erlägga, på
extra stat för år 1921 såsom förslagsanslag, högst, anvisat ett belopp
av 45,000 kronor.
63:o) Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 60 anfört,
får riksdagen anmäla, att riksdagen från och med år 1921 höjt det ordinarie
reservationsanslaget till resestipendier åt vid statens hospital och
asyler anställda läkare med 500 kronor till 1,000 kronor.
64:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 56) att för
uppförande av nytt hospital vid Hälsingborg på extra stat för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
Med bifall härtill har riksdagen för uppförande av nytt hospital vid
Hälsingborg på extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av
1,000,000 kronor;
65:o) Uti en till riksdagen den 19 mars 1920 avlåten proposition,
nr 402, har Eders Kung!. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att för uppförande av två paviljonger för oroliga sjuka vid vartdera
av Säters och Västerviks hospital, utöver förut beviljade medel,
på extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 800,000
kronor.
Med hänsyn till behovet av att ifrågavarande byggnadsföretag
snarast möjligt bliva slutförda, har riksdagen funnit sig böra bifalla
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
Riksdagen har alltså för uppförande av tvä paviljonger för oroliga
sjuka vid validera av Säters och Västerviks hospital, utöver förut beviljade
medel, på extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av
800,000 kronor.
66:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 57) att för
uppförande av bostadshus för hospitalspersonal vid statens anstalter för
sinnessjuka på extra stat lör år 1921 anvisa ett reservationsanslag av
563,500 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit riksdagen
anledning till erinran, och får riksdagen sålunda anmäla, att riksdagen
för uppförande av bostadshus för hospitalspersonal vid statens anstalter
för sinnessjuka på extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslagav
563,500 kronor.
67:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 58) att för uppförande
i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten C. Westman
i januari 1919 uppgjorda ritningar av ett bostadshus för personal vid
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 5. i98i 20 4-
26
Riksdagens skrivelse Nr 5.
Stockholms hospital på extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 157,5U0 kronor.
Riksdagen har funnit den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna utVcägen
för ordnande av personalens vid Stockholms hospital bostadsfråga
tillfredsställande, och har riksdagen sålunda ansett medel till byggnadens
uppförande höra anvisas. Planläggningen av densamma har icke givit
riksdagen anledning till annan erinran än att riksdagen ansett det kunna
ifrågasättas, huruvida icke vindsvåningen, så snart ske kan, bör inredas
till bostadsrum, då bristen på dylika även efter ifrågavarande byggnadsföretags
fullbordande icke synes bliva till fullo avhjälpt.
Beträffande de av Eders Kungl. Maj:t framlagda kostnadsberäkningarna
har riksdagen emellertid ansett, att det för bostadshusets
uppförande äskade anslaget bör kunna begränsas till 132,500 kronor,
eller det belopp, som enligt arkitekten Westmans, av medicinalstyrelsen
och hospitalsdirektionen tillstyrkta förslag skulle för ändamålet
erfordras.
Riksdagen har alltså för uppförande i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten C. Westman i januari 1919 uppgjorda ritningar
av ett bostadshus för personal vid Stockholms hospital på extra
stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 132,500 kronor.
68:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 59) dels
medgiva, att tre bostadshus för personal vid Uppsala hospital och asyl
må, i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten C. Westman i september
1919 uppgjorda ritningar, uppföras för eu beräknad kostnad av
330,800 kronor, dels ock för påbörjande av berörda byggnadsföretag på
extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Då riksdagen funnit de till uppförande föreslagna bostadshusen vara
av behovet påkallade för avhjälpande av den förefintliga bristen på
familjebostäder vid Uppsala hospital samt icke haft något att erinra
mot de i ärendet ingivna kostnadsberäkningarna, har riksdagen dels
medgivit, att tre bostadshus för personal vid Uppsala hospital och asyl må,
i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten C. Westman i september
1919 uppgjorda ritningar, uppföras för en beräknad kostnad
av 330,800 kronor, dels ock för påbörjande av berörda byggnadsföretag
på extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 100,000
kronor.
69:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 60) dels besluta
anläggandet av ett reningsverk för vattenledningsvattnet vid Östersunds
hospital i huvudsaklig överensstämmelse med av ingenjören J. Bergström
i augusti 1918 och september 1919 uppgjort förslag för en
Riksdagens skrivelse Nr 5.
27
beräknad kostnad av 265,000 kronor, dels och för ändamålet på extra
stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag å 100,000 kronor.
Då riksdagen, i likhet med departementschefen, funnit den numera
förebragta utredningen ådagalägga, att kravet på anläggning av ett
reningsverk för vattenledningsvattnet vid Östersunds hospital icke vidare
torde kunna avvisas, får riksdagen, som ej funnit skäl till erinran mot
de framlagda kostnadsberäkningarna, alltså anmäla, att riksdagen dels
beslutat anläggandet av ett reningsverk för vattenledningsvattnet vid Östersunds
hospital i huvudsaklig överensstämmelse med av ingenjören J.
Bergström i augusti 1918 och september 1919 uppgjort förslag för en
beräknad kostnad av 265,000 kronor; dels ock för ändamålet på extra
stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag å 100,000 kronor.
70:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 61) och under hänvisning till vad riksdagen under punkt 60
anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen från och med år 1921 höjt
det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier åt ordinarie läkare
vid länslasarett och därmed likställda sjukhus med 1.500 kronor till 3,000
kronor.
71:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att till
täckande av brist å ordinarie anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus
för spetälska på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,
16,500 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl.
Maj:t sålunda föreslagit, har alltså till täckande av brist ä ordinarie anslaget
till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska på extra stat för år
1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 16,500 kronor.
72:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 63) att
för uppförande av ett spetälskesjukhus i Mora-Noret på extra stat för
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 130,000 kronor.
I samband med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft en inom riksdagen väckt motion,
däri hemställts, att riksdagen, med avslag å Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, måtte besluta, att påbörjandet av byggnadsföretaget
skall tillsvidare uppskjutas i avvaktan på Eders Kungl. Maj:ts och riksdagens
förnyade omprövning av ärendet, samt att riksdagen måtte i
skrivelse till Eders Kung!. Maj:t anhålla om utredning och förslag i
fråga om dels skärpta bestämmelser rörande internering av spetälskesjuka,
dels beredande av understöd av statsmedel åt sådana internerade
spetälskesjukas familjer, vilka prövas vara i behov härav.
28
Riksdagens skrivelse Nr 5.
I likhet med motionärerna har riksdagen funnit den konstaterade
minskningen av antalet spetälskesjuka i Dalarna utgöra särskild anledning
att ifrågasätta, huruvida det tidigare fattade beslutet om byggandet
av ett spetälskesjukhus i Mora bör fullföljas. Och detta så mycket
hellre som de ursprungligen kalkylerade byggnadskostnaderna nu stegrats
till en sådan höjd, att utgifterna per vårdplats mer än tredubblats.
Därest nämligen det skulle befinnas möjligt att, under avvaktan på en
närmare undersökning av de sjukes antal och vårdförhållanden, genom
ett annat och mindre kostsamt statsingripande förhjälpa de spetälskesjuke
till erforderlig isolering och vård, så synas goda skäl för åtminstone
ett uppskov med beviljandet av nytt byggnadsanslag föreligga.
En dylik utväg synes också erbjuda sig i en på denna sjukdom inriktad,
lokalt understödd dispensärvård jämte ett beviljande av bidrag för
vissa sjukes individuella vård och isolering. Riksdagen anser sålunda,
att en undersökning i berörda hänseenden bör komma till stånd.
Att, på sätt motionärerna hemställt, undersökningen ifråga jämväl skulle
omfatta förslag till skärpta bestämmelser rörande internering av spetälskesjuka
har riksdagen däremot icke ansett sig böra i detta sammanhang
påkalla. Därest sådana bestämmelser visa sig behövliga, lära
vederbörande myndigheter icke underlåta att taga initiativ i frågan.
På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen ej mindre anmäla att
riksdagen med anledning av ovanberörda motion och med avslag å Eders
Kung!. Maj:ts förslag beslutat, att med uppförandet av ett spetälskesjukhus
i Mora-Noret skall tillsvidare anstå;
än även anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa dels
förnyad utredning angående behovet av ifrågavarande sjukhus, åtminstone
i dess nu planerade storlek, dels ock utredning beträffande frågan om
och i vad mån statsmedel böra anvisas för beredande av vård åt spetälskesjuka,
som icke äro å vårdanstalt intagna samt för understöd åt
de sjukes familjer, ävensom för riksdagen framlägga de förslag, vartill
dessa utredningar må föranleda.
73:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 64) att
från och med år 1921 höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag
för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 2,400,000 kronor,
med 100,000 kronor till 2,500,000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot den av Eders
Kungl. Maj:t föreslagna ökningen av förevarande anslag, har alltså från
och med år 1921 höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag för driftkostnaderna
vid tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 2,400,000 kronor, med
100,000 kronor till 2,500,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 5.
29
74:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda hemställan
(punkt 65) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
på extra stat för år 1921 beviljat ett förslagsanslag å 15,000 kronor
för beredande av bidrag till medellösa eller mindre bemedlade personer för
resor till och från de vid västkusten belägna statsunderstödda kustsanatorierna,
att utgå under de villkor Eders Kungl. Maj:t bestämmer.
75:o) Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 60 anfört,
får riksdagen anmäla, att riksdagen från och med år 1921 höjt det ordinarie
reservationsanslaget till resestipendier åt läkare, som anmäla sig
vilja studera tuberkidosens igenkännande, behandling eller hygien, från 1,000
kronor till 2,000 kronor.
76:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till upprätthållande
av verksamheten vid de genom medel ur Konung Oscar II:s
jubileumsfond inrättade folksanatorierna på extra stat för år 1921 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 750,000 kronor, att utgå under de i statsrådsprotokollet
över civilärenden den 7 januari 1920 angivna villkor.
Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot vad Eders
Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, har till upprätthållande
av verksamheten vid de genom medel ur Konung Oscar lira
jubileumsfond inrättade folksanatorierna på extra stat för år 1921 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 750,000 kronor, att utgå under de av
departementschefen i statsrådsprotokollet över civilärenden den 7 januari
1920 angivna villkor.
77:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att på extra
stat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag å 250,000 kronor att användas
till statsbidrag för understödjande av dispensärverksamhet under
villkor i huvudsaklig överensstämmelse med de nu gällande.
Då riksdagen av den i ärendet förebragta utredningen blivit övertygad
om, att den av Eders Kungl. Maj:t äskade förhöjningen av anslaget
är av behovet påkallad, har riksdagen på extra stat för år 1921
beviljat ett förslagsanslag å 250,000 kronor att användas till statsbidrag
för understödjande av dispensärverksamhet under villkor i huvudsaklig överensstämmelse
med de nu gällande.
78:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 69) att från och
med år 1921 under riksstatens femte huvudtitel uppföra ett ordinarie
förslagsanslag av 30,000 kronor att enligt därom av Eders Kungl. Maj:t
meddelade bestämmelser användas till bekostande av behandling enligt den
s. k. ljusmetoden av medellösa, med sjukdomen »lupus vulgaris» behäftade
personer från landsorten, under villkor att genom bidrag från
vederbörande landsting eller kommuner eller annorledes bestridas de
30
Riksdagens skrivelse Nr 5.
belopp, som erfordras för patientens resor fram och åter emellan hemorten
och den anstalt, där behandlingen äger rum, ävensom för hans
underhåll, så länge behandlingen, vare sig densamma sker i en eller
flera tidsperioder, varar.
Vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har
riksdagen funnit sig böra bifalla. Riksdagen har alltså från och med år
1921 under riksstatens femte huvudtitel uppfört ett ordinarie förslagsanslag
av 30,000 kronor att enligt därom av Eders Kungl. Maj:t meddelade
bestämmelser användas till bekostande av behandling enligt den s. k.
ljusmetoden av medellösa med sjukdomen ))lupus vulgaris3) behäftade personer
från landsorten, under villkor att genom bidrag från vederbörande landsting
eller kommuner eller annorledes bestridas de belopp, som erfordras
för patientens resor fram och åter mellan hemorten och den anstalt, där
behandlingen äger rum, ävensom för hans underhåll, så länge behandlingen,
vare sig densamma sker i en eller flera tidsperioder, varar.
79:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 70) att för
beredande av bidrag, enligt nu gällande grunder, till medellösa eller
mindre bemedlade personer för resor till radiumhemmet i Stockholm
på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag å 8,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 12 mars 1920 dagtecknad
proposition, nr 263, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att dels såsom bidrag till upprätthållande av radiumhemmets verksamhet
på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 35,000 kronor,
att utgå under de villkor, Eders Kung!. Maj:t bestämmer, dels medgiva,
att bidrag till medellösa eller mindre bemedlade personers resor till
och från nämnda sjukvårdsanstalt må från och med den 1 juli 1920
utgå enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder, ävensom för beredande
av dylikt bidrag på extra stat för år 1921, utöver i statsverkspropositionen
föreslaget belopp å 8,000 kronor, anvisa ytterligare ett
belopp av 7,000 kronor eller sålunda tillhopa ett förslagsanslag å 15,000
kronor.
Ehuru riksdagen, i likhet med departementschefen, anser det vara
önskvärt, att en institution sådan som den ifrågavarande i största möjliga
omfattning kan grunda sin verksamhet på det enskilda intresset,
synes likväl ett så viktigt statsintresse vara förbundet med att radiumhemmet
kan i oförminskad utsträckning fylla sin uppgift, att staten med
hänsyn till föreningens ekonomiska ställning torde böra träda hjälpande
emellan för upprätthållande av dess verksamhet. Riksdagen finner sig
31
Riksdagens skrivelse Nr 5.
sålunda böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts framställning om anslag till
uppehållande av driften vid hemmet.
Då riksdagen icke heller i övrigt funnit skäl till erinran mot vad
Eders Kungl. Maj:t föreslagit, får riksdagen sålunda anmäla, att riksdagen
dels såsom bidrag till upprätthållande av radiumhemmets verksamhet
på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 35,000 kronor,
att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer;
dels ock medgivit, att bidrag till medellösa eller mindre bemedlade
personers resor till och från nämnda sjukvärdsanstalt må från och med
den 1 juli 1920 utgå enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder, ävensom
för beredande av dylikt bidrag på extra stat för år 1921, utöver
i statsverkspropositionen föreslaget belopp å 8,000 kronor, anvisat ytterligare
ett belopp av 7,000 kronor eller sålunda tillhopa ett förslagsanslag
å 15,000 kronor.
80:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 463) anmält, har riksdagen
på extra stat för år 1921 anvisat dels till statsbidrag för uppförande,
inrättande eller inlösen av epidemisjukhus ett förslagsanslag av 2,000,000
kronor, dels ock till statsbidrag för driften av sådana sjukhus ett förslagsanslag
av 600,000 kronor.
81:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 72) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, till beredande av bidrag, i enlighet med av 1918 års lagtima
riksdag godkända grunder, för lindring i mindre bemedlade patienters ä
landsbygden sjukvårdskostnader å extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag
av 230,000 kronor.
82:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 73)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på extra
stat för år 1921 anvisat dels till bestridande av kostnaderna för anordnande
i Stockholm av en statens skola för utbildning av distriktssköterskor
ett förslagsanslag å 8,000 kronor; dels till stipendier för sjuksköterskor
för genomgående av nämnda statens skola för utbildning av
distriktssköterskor ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor; dels ock
för beredande av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor i enlighet
med de i riksdagens skrivelse den 13 juni 1919 angivna grunder
ett förslagsanslag å 250,000 kronor.
83:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 74) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för beredande av statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor
på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag av 500,000
kronor.
32
Riksdagens skrivelse Nr 5.
84:o) I förslaget till riksstat för år 1921 har Eders Kungl. Maj:t
under femte huvudtiteln med oförändrat belopp eller 63,533 kronor
upptagit det hittills under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget
till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts i proposition nr 3 till innevarande års
riksdag framlagda, av riksdagen numera godkända förslag skall emellertid
det för allmänna barnbördshuset i Stockholm beräknade anslaget
eller 24,853 kronor, fortfarande upptagas under åttonde huvudtiteln,
vilket ävenledes skett. Vid sådant förhållande bör det under förevarande
huvudtitel uppförda anslaget minskas med sagda belopp.
Riksdagen har alltså i riksstaten för år 1921 under femte huvudtiteln
uppfört ordinarie anslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen
med 38,680 kronor.
85:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 75) att
till anordnande i Stockholm, Göteborg och Lund av fortbildningskurser
för barnmorskor på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 4,000 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kung]. Maj:ts
förevarande förslag, har till anordnande i Stockholm, Göteborg och
Lund av jo rt b Häri i ng skurs er för barnmorskor på extra stat för år 1921
anvisat ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.
86:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning;
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för
bestridande av kostnaderna för skötseln av den a kar ant änsanst alten pa
Känsö befintliga koloxidapparaten på extra stat för år 1921 anvisat ett
förslagsanslag, högst, 1,000 kronor.
87:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 77)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på
extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 500 kronor,
till personligt lönetillägg åt karantänsläkaren vid karantänsanstalten på
Känsö Gustaf Ernst Éjortzberg att utgå, så länge han under år 1921 på
grund av Eders Kungl. Maj:ts förordnande uppehåller ifrågavarande
karantänsläkarbefattning.
88:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 78)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, som bidrag
till skolföreståndaren J. Henrikssons i Rostock verksamhet för
odling av frön för uppdragande av medicinalväxter m. m. på extra stat
för år 192i anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 5.
(
33
89:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 79) att till
stipendier för i statens, landstings eller kommuns tjänst anställda läkare
för bevistande av medicinska fortsättningskurser i Stockholm m. m.
på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 12,000
kronor.
Vad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, har riksdagen ansett
sig böra bifalla, och får alltså anmäla, att riksdagen till stipendier för i
Matens, landstings eller kommuns tjänst anställda läkare för bevistande av
medicinska fortsättningskurser i Stockholm in. in. på extra stat för år 1921
anvisat ett förslagsanslag, högst, 12,000 kronor.
Överståthållarärabetet.
90:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 139) anmält, har
riksdagen från och med år 1921 höjt det å riksstaten uppförda ordinarie
anslaget till överståthällarämbetet från 98,622 kronor med 25,000
kronor till 123,822 kronor.
91:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 81) att
till fortsatt utgivande av tidningen »Polisunderrättelser» på extra stat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 95,000 kronor.
För täckande av brist, som uppkommit i det av riksdagen för år
1920 beviljade anslaget, har Eders Kungl. Maj:t å tilläggsstat för samma
nr äskat ett belopp av 17,000 kronor.
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får alltså beträffande framställningen under förevarande punkt anmäla,
att riksdagen till fortsatt utgivande av tidningen »Polisunderrättelser»
på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 95,000
kronor.
92:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 82) att
till bestridande av utgifter för inrättande av en centralbyrå för fingeravtryck
på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 30,000
kronor.
Av utredningen i ärendet framgår, att daktyloskopien eller fingeravtryckssystemet
visat sig vara till stort gagn för identifierandet av brottslingar.
För att systemet ifråga skall kunna verka fullt effektivt, torde
■emellertid, på sätt i ett flertal stater är fallet, en för hela riket gemensam
centralbyrå med huvudregistratur för fingeravtryck böra upprättas,
Bihang till riksdagens protokoll 1920. I t samt. Nr 5. issi so 5
34
Riksdagens skrivelse Nr 5.
varjämte departementschefen ifrågasatt, att det bör åligga vederbörandepolis-
och åklagarmyndighet, ävensom i förekommande fall fängelsemyndighet,
att upptaga fingeravtryck och översända desamma till centralbyrån.
Att kostnaderna för centralbyråns inrättande bestridas av statsmedel,
har riksdagen funnit sig böra medgiva, och har det av Eders
Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet ej heller givit riksdagen anledning
till erinran.
Riksdagen har alltså till bestridande av utgifter för inrättande av
en centralbyrå för fingeravtryck på extra stat för år 1921 anvisat ett
förslagsanslag av 30,000 kronor.
Landsstaten.
93:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 83) medgiva,,
att landshövding må från och med den 1 juli 1920 äga att vid resor
för besökande av olika orter inom länet för inhämtande av underrättelse
om nämnda orters tillstånd och behov av statsverket åtnjuta resekostnads-
och traktamentsersättning enligt gällande resereglemente.
Riksdagen, som funnit den av departementschefen förebragta utredningen
ådagalägga rättmätigheten och billigheten uti Eders Kungl.
Majrts förevarande förslag, har alltså medgivit, att landshövding må
från och med den 1 juli 1920 äga att vid resor för besökande av olika
orter inom länet för inhämtande av underrättelse om nämnda orters
tillstånd och behov av statsverket åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning
enligt gällande resereglemente.
94:o) Eders Kungl. Magt har vidare föreslagit riksdagen (punkt 84) att
tre fjärdedelar av kostnaden för uppvärmning av landshövding tillagd
boställslägenhet må från och med den 1 september 1920 övertagas av
statsverket.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hava kostnaderna för uppvärmning
av landshövdingarnas boställslägenheter under de två senast©
eldningsåren ökats i sådan grad, att landshövdingarna numera i de
flesta fall gälda nästan lika mycket som eller mera än vad de hade att
för ändamålet vidkännas år 1916, då kostnaderna i sin helhet drabbade
dem. I betraktande härav och med hänsyn till att någon utsikt till
avsevärd ändring i detta förhållande icke torde vara att emotse under
den närmaste framtiden har riksdagen ansett skäligt, att statsverket övertager
ytterligare en del av berörda kostnader. I fråga om omfattningen.
Riksdagens skrivelse Nr 5.
35
av statsverkets bidragsskyldighet härutinnan har riksdagen funnit sig
böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t i ifrågavarande avseende föreslagit.
Riksdagen har alltså medgivit, att tre fjärdedelar av kostnaden för
uppvärmning av landshövding tillagd boställslägenhet må från och med
den 1 september 1920 övertagas av statsverket.
95:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 85) att
l:o) å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1921
uppföra
dels för Södermanlands län 1 länsbokhållare av första lönegraden
med en årlig avlöning av 3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön och
1,400 kronor tjänstgöringspenningar, samt för Ålvsborgs län 1 länsnotarie
och 1 länsbokhållare, båda av andra lönegraden och med en årlig
avlöning av 3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200 kronor
tjänstgöringspenningar, varjämte för samtliga ifrågavarande befattningshavare
kunna efter respektive 5, 10 och 15 år komma tre ålderstillägg,
vart och ett å 500 kronor;
dels ock för Stockholms län 1 landskontorist med en årlig avlöning
-av 2,600 kronor, därav 1,500 kronor lön, 900 kronor tjänstgöringspenningar
och 200 kronor ortstillägg, för Södermanlands län 1 landskanslist
med en årlig avlöning av 2,400 kronor, därav 1,500 kronor
lön och 900 kronor tjänstgöringspenningar, samt för Jämtlands län
''likaledes en landskanslist med en årlig avlöning av 2,500 kronor, därav
1,500 kronor lön, 900 kronor tjänstgöringspenningar och 100 kronor
•ortstillägg, varjämte för samtliga berörda befattningshavare kunna efter
respektive 5, 10 och 15 år komma tre ålderstillägg till lönen, vart och
•ett å 400 kronor;
2:o) föreskriva, att för de nya befattningshavare, som på grund
av vad ovan föreslagits må varda uppförda å ordinarie stat, i tillämpliga
delar skola gälla de villkor och bestämmelser, som genom kungörelse
den 14 juni 1917 äro stadgade för åtnjutande av de från 1918
års början fastställda avlöningsförmåner för landsstaten;
3:oj å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1921
uppföra
dels 26 kvinnliga biträden av andra lönegraden, därav 2 för vart
och ett av Stockholms, Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Ålvsborgs,
Kopparbergs och Västernorrlands län samt 1 för vart och ett av Södermanlands,
Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gottlands, Kristianstads,
Malmöhus, Skaraborgs, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län;
36
Riksdagens skrivelse Nr 5.
dels ock 13 kvinnliga biträden av första graden, därav 2 för Malmöhus
län samt 1 för vart och ett av Stockholms, Östergötlands, Jönköpings,
Blekinge, Ålvsborgs, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs,
Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län;
4:o) föreskriva, att de kvinnliga biträden, vilka må varda uppförda
å ordinarie staten för landstaten, skola åtnjuta avlöning enligt de bestämmelser
som av 1919 års lagtima riksdag blivit fastställda att gälla
från och med år 1920 för ordinarie kvinnliga biträdesbefattningar, dock
att i dessa bestämmelser må vidtagas sådan ändring att biträde av
andra graden vid länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län må komma i åtnjutande av, förutom de
för biträden av andra graden i landsorten bestämda avlöningsförmåner,
jämväl ortstillägg å 100 kronor, ävensom besluta, att de å ordinarie
staten för landsstaten nu uppförda skrivbiträden skola från och med år
1921 benämnas kvinnliga biträden av första graden;
5:o) besluta sådan ändring i de utav 1917 års riksdag godkända
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från 1918 års början
fastställda avlöningsförmåner för landsstaten, att beträffande rätt för
kvinnliga biträden att räkna sig viss tjänstgöring till godo för åtnjutande
av ålderstillägg skall gälla, att den, som från och med eller efter
den 1 januari 1921 befordras till ordinarie biträde hos länsstyrelse,
skall äga att för åtnjutande av avlöningsförhöjning räkna sig till godo
den tid, biträdet omedelbart före uppförandet å ordinarie stat av
vederbörande befattning med stadigvarande anställning hos länsstyrelsen
utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet, samt
6:o) höja det ordinarie anslaget till tjänstemän och betjänte vid
länsstyrelserna, nu 1,354,450 kronor, med 83,800 kronor till i,438,250
kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag om uppförande å den ordinarie avlöningsstaten
för landsstaten av en länsbokhållare av första lönegraden för
Södermanlands län samt eu länsnotarie och en länsbokhållare, båda av
andra lönegraden, för Ålvsborgs län har riksdagen ansett sig böra
bifalla. Ej heller har riksdagen funnit något att erinra emot att å
ordinarie stat uppföras ytterligare eu landskontorist i Stockholms län
samt en landskanslist i vart och ett av Södermanlands och Jämtlands län.
Då riksdagen jämväl funnit sig böra godkänna förslaget om uppförande å
ordinarie stat av 26 kvinnliga biträden av andra och 13 kvinnliga biträden
av första lönegraden samt ej heller i övrigt haft något att erinra
mot. vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, får
riksdagen anmäla, att riksdagen
Riksdagens skrivelse Nr 5.
37
l:o) å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1921
uppfört
dels för Södermanlands län 1 länsbokhållare av första lönegraden
med en årlig avlöning av 3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön och
1,400 kronor tjänstgöringspenningar, samt för Ålvsborgs län 1 länsnotarie
och 1 länsbokhållare, båda av andra lönegraden och med en
årlig avlöning av 3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200
kronor tjänstgöringspenningar, varjämte för samtliga ifrågavarande befattningshavare
kunna efter respektive 5, 10 och 15 år komma tre
ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor;
dels för Stockholms län 1 landskontorist med en årlig avlöning
av 2,600 kronor, därav 1,500 kronor lön, 900 kronor tjänstgöringspenningar
och 200 kronor ortstillägg, för Södermanlands län 1 landskanslist
med en årlig avlöning av 2,400 kronor, därav 1,500 kronor lön och 900
kronor tjänstgöringspenningar, samt för Jämtlands län likaledes 1 landskanslist
med en årlig avlöning av 2,500 kronor, därav 1,500 kronor lön,
900 kronor tjänstgöringspenningar och 100 kronor ortstillägg, varjämte
för samtliga berörda befattningshavare kunna efter respektive 5, 10 och
15 år komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 400 kronor;
2:o) föreskrivit, att för de nya befattningshavare, som sålunda uppförts
å ordinarie stat, i tillämpliga delar skola gälla de villkor och bestämmelser,
som genom kungörelse den 14 juni 1917 äro stadgade för
åtnjutande av de från 1918 års början fastställda avlöningsförmåner för
landsstaten;
3:o) å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1921
uppfört
dels 26 kvinnliga biträden av andra lönegraden, därav 2 för vart
och ett av Stockholms, Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Ålvsborgs,
Kopparbergs och Yästernorrlands län samt 1 för vart och ett av Södermanlands,
Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gottlands, Kristianstads,
Malmöhus, Skaraborgs, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län;
dels ock 13 kvinnliga biträden av första graden, därav 2 för Malmöhus
län samt 1 för vart och ett av Stockholms, Östergötlands, Jönköpings,
Blekinge, Ålvsborgs, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs,
Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län;
4:o) föreskrivit, att de kvinnliga biträden, vilka sålunda uppförts
å ordinarie staten för landsstaten, skola åtnjuta avlöning enligt de bestämmelser,
som av 1919 års lagtima riksdag blivit fastställda att gälla
från och med år 1920 för ordinarie kvinnliga biträdesbefattningar,
38
Riksdagens skrivelse Nr 5.
dock att i dessa bestämmelser må vidtagas sådan ändring, att biträde
av andra graden vid länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län må komma i åtnjutande av, förutom de
för biträden av andra graden i landsorten bestämda avlöningsförmåner,
jämväl ortstillägg å 100 kronor, ävensom beslutat, att de å ordinarie
staten för landsstaten nu uppförda skrivbiträden skola från och med år
1921 benämnas kvinnliga biträden av första graden;
5:o) beslutat sådan ändring i de utav 1917 års riksdag godkända
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från 1918 års början
fastställda avlöningsförmåner för landsstaten, att beträffande rätt för
kvinnliga biträden att räkna sig viss tjänstgöring till godo för åtnjutande
av ålderstillägg skall gälla, att den, som från och med eller efter
den 1 januari 1921 befordras till ordinarie biträde hos länsstyrelse,
skall äga att för åtnjutande av avlöningsförhöjning räkna sig till godo
den tid, biträdet omedelbart före uppförandet å ordinarie stat av vederbörande
befattning med stadigvarande anställning hos länsstyrelsen utfört
arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet; samt
6:o) höjt det ordinarie anslaget till tjänstemän och betjänte vid
länsstyrelserna, nu 1,354,450 kronor, med 83,800 kronor till 1,438,250
kronor.
96:o) I förslaget till riksstat för år 1921 har Eders Kungl. Maj:t upptagit
ordinarie reservationsanslaget till arvoden åt extra länsnotarier
m. m. med oförändrat belopp, 383,000 kronor.
Departementschefens förslag om höjning efter viss tids tjänstgöring
av maximiarvodena för de extra biträdena hos länsstyrelserna,
vilka innehava juridisk utbildning, har riksdagen funnit sig böra bifalla.
Beträffande tiden, befattningshavarna i fråga böra hava tjänstgjort
hos länsstyrelse för att komma i åtnjutande av högsta arvode,
anser sig riksdagen emellertid icke kunna medgiva, att densamma bestämmes
till tre år, utan anser riksdagen, att minimitiden för anställningens
varaktighet bör vara fem år, därvid länsstyrelse efter
prövning i varje särskilt fall har att avgöra, huruvida vederbörande
bör tillerkännas arvodesförhöjning eller icke.
Beträffande förslaget om höjning av arvodena till extra kvinnliga
biträden med fast arvode, har det synts riksdagen, att det för extra
biträde, som utför mera kvalificerat arbete, föreslagna avlöningsbeloppet
bör begränsas till 1,550 kronor. Vad departementschefen i övrigt föreslagit,
har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Riksdagen har i riksstaten för år 1921 under femte huvudtiteln
uppfört ordinarie reservationsanslaget till arvoden åt extra länsnotarier m. m.
med oförändrat belopp, 383,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 5.
39
97:o) Uti eu inom första kammaren väckt motion, nr 65, har
hemställts, att riksdagen måtte besluta, dels att å tilläggsstat eller
extra stat för år 1920 upptaga och anslå nödiga medel till bestridande
av landsfiskalernas förvaltningsbidrag under året sålunda, att för
distrikt med en folkmängd av 5,000 innevånare och därunder anslås
2,300 kronor, i distrikt med en folkmängd av mellan 5,000 och 10,000
innevånare 2,800 kronor och i distrikt med en folkmängd av över
10,000 innevånare 3,300 kronor samt att dyrtidstillägg måtte få åtnjutas
jämväl å förvaltningsbidraget dels ock att å 1921 års stat måtte upptagas
anslag av enahanda beskaffenhet.
Vidare har i en inom andra kammaren väckt motion, nr 164, föreslagits,
att riksdagen ville besluta, att det till landsfiskal utgående förvaltningsbidraget
från och med år 1920 tillsvidare må höjas till 2,500
kronor, samt i anledning därav bevilja erforderligt anslag å såväl 1920
års tilläggsstat som 1921 års stat.
Över ifrågavarande motioner har riksdagens vederbörande utskott
i vederbörlig ordning inhämtat statskontorets yttrande, vilket såsom
bilaga närslutes denna skrivelse (Bil. A).
Såsom statskontoret i sitt yttrande påvisat, åsyfta de föreliggande
motionerna en väsentlig förändring av det till landsfiskalerna utgående
förvaltningsbidragets karaktär, nämligen så, att detsamma skulle vara
avsett icke blott för skrivmaterialier och andra kontorsutensilier utan
även till hyra för kontorslokal med värme och belysning, pensionsavgift
och telefon, ersättning för tings- och diverse andra tjänsteresor samt
lön till tjänstebiträde.
Till vad statskontoret anfört i fråga om ersättning av statsmedel
till landsfiskalerna för hyra av kontorslokal med värme och belysning,
för pensionsavgift och telefon samt för utgifter till tings- och andra
tjänsteresor finner sig riksdagen kunna i allmänhet taget uttala sin anslutning.
Att i detta sammanhang och enbart på grund av enskild
motionärs yrkande omlägga grunderna för och innebörden av förvaltningsbidragen,
anser riksdagen alltså icke tillrådligt.
Vad härefter angår frågan om beredande på statsverkets bekostnad
av tjänstebiträden åt landsfiskalerna får riksdagen, i likhet med statskontoret,
erinra om, att, då frågan härom var föremål för prövning av
1919 års lagtima riksdag, riksdagen ansåg förhållandena inom den nya
landstatsorganisationen icke hava vunnit den stadga, att det vore möjligt
— särskilt med hänsyn till de abnorma tidsförhållanden, som sedan
dess tillkomst varit rådande — att då taga ställning till berörda spörsmål.
Ytterligare utredning rörande denna fråga syntes riksdagen av
40
Riksdagens skrivelse Nr 5.
behovet påkallad. Detta uttalande finner riksdagen alltjämt äga giltighet.
Riksdagen, som sålunda funnit sig icke kunna medgiva, att landsfiskalerna
erhålla ersättning av statsmedel för de omkostnader, som
nu nämnts, har emellertid, med hänsyn till, att landsfiskalernas förvaltningsbidrag
— särskilt i belysningen av att deras utgifter för skrivmaterialier
och kontorsu ten siker under senare åren avsevärt stigit —
måste anses redan vid senaste omregleringen vara lågt satta, ansett
dessa förvaltningsbidrag böra höjas med 200 kronor eller från 300 till
500 kronor. Denna höjning finner riksdagen lämpligen böra träda i kraft
vid nästkommande års ingång. På grund härav erfordras en höjning av
ordinarie anslaget till fögderiförvaltningama, nu 2,260,731 kronor, med
97,800 kronor till 2,358,531 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels beslutat, att landsfiskalernas
förvaltningsbidrag skall från och med år 1921 utgå med ett
till 500 kronor förhöjt belopp; dels ock. på grund härav i riksstaten
för år 1921 upptagit ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna med
2,358,531 kronor.
98:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86) att
från och med år 1921 under femte huvudtiteln uppföra ett ordinarie
förslagsanslag till vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna å
25.000 kronor.
Eders Kungl. Majrts förevarande framställning har icke givit riksdagen
anledning till erinran, och har riksdagen sålunda från och med
år 1921 under femte huvudtiteln uppfört ett ordinarie förslagsanslag till
vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna å 25,000 kronor.
99:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 87) att
nedsätta det ordinarie anslaget till övergångsstat för landsstaten, nu
55.000 kronor, med 15,500 kronor till 39,500 kronor.
Riksdagen har nedsatt det ordinarie anslaget till övergångsstat för
landsstaten, nu 55,000 kronor, med 15,500 kronor till 39,500 kronor.
100:o) Uti en till riksdagen avlåten, den 12 mars 1920 dagtecknad
proposition, nr 280, har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen att
dels, för beredande för år 1921 av ortstillägg till vissa tjänstemän och
betjänte vid landsstaten i Göteborgs och Bohus län, på extra stat för
samma år under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag, högst,
3,750 kronor, dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits, besluta
sådan ändring i anmärkningen 2) under de av 1918 års lagtima riksdag
enligt skrivelse nr 415 i samband med regleringen av löneförhållanden
m. m. för vaktmästare och med dem jämförliga befattnings
-
41
Riksdagens skrivelse Nr 5.
havare beslutade tillägg till avlöningsstaterna för vissa angivna verk
och institutioner, att, därest bostad med bränsle anvisas åt vaktmästare
vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, han för sådan förmån
skall, så länge ortstillägg till honom utgår, av lönen avstå 225 kronor
för år.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen dels, för beredande för år
1921 av ortstillägg till vissa tjänstemän och betjänte vid landsstaten i Göteborgs
och Bohus län, på extra stat för samma år under femte huvudtiteln
anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,750 kronor,
dels ock beslutat sådan ändring i anmärkningen 2) under de av
1918 års lagtima riksdag enligt skrivelse nr 415 i samband med regleringen
av löneförhållanden m. in. för vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare beslutade tillägg till avlöningsstaterna för vissa
angivna verk och institutioner, att därest bostad med bränsle anvisas
åt vaktmästare vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, han för
sådan förmån skall, så länge ortstillägg till honom utgår, av lönen avstå
225 kronor för år.
101:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 88) att på extra
stat för år 1921 ställa till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag
av 800,000 kronor att, huvudsakligen under de i statsrådsprotokollet
över civilärenden den 21 februari 1908 angivna villkor för åtnjutande
av bidrag från anslaget, användas till avlöning och underhåll av särskild
polisstyrka på landet, där sådan kan av förhållandena påkallas,
under medgivande tillika, dels att av detta anslag erforderligt belopp
må användas till åtgärder i särskilda fall för grövre brotts upptäckande
och misstänkta personers efterspanande och gripande, dels ock att
Eders Kungl. Maj:t må av anslaget använda lämpligt belopp till årsarvode
åt den polistjänstemän, som förordnas att inom civildepartementet biträda
ej mindre vid förande av register över den polisstyrka, som kan
komma att ur vissa städers poliskårer ställas till länsstyrelsernas förfofogande
för beredande av polisskydd vid oroligheter å rikets landsbygd,
än ock vid beredning inom departementet av frågor om samma polisstyrkas
användning i förekommande fall.
Riksdagen, som förutsätter, att anslaget kommer till användning
efter samma principer som hittills varit tillämpade samt att vid beviljande
av bidrag från detsamma största möjliga sparsamhet iakttages, har
funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
Riksdagen har alltså på extra stat för år 1921 ställt till Eders Kungl.
Maj:ts förfogande ett förslagsanslag av 800,000 kronor att, huvudsakligen
under de i statsrådsprotokollet över civilärenden den 21 februari 1908
Bihang till riksdagens protokoll 1920. Ii sand. Nr 5. i98i 20 6
42
Riksdagens skrivelse Nr 5.
angivna villkor för åtnjutande av bidrag från anslaget, användas till
avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på landet, där sådan kan
av förhållandena påkallas, under medgivande tillika, dels att av detta
anslag erforderligt belopp må användas till åtgärder i särskilda fall för
grövre brotts upptäckande och misstänkta personers efterspanande och
gripande, dels ock att Eders Kungl. Maj:t må av anslaget använda lämpligt
belopp till årsarvode åt den polistjänstemän, som förordnas att
inom civildepartementet biträda ej mindre vid förande av register över
den polisstyrka, som kan komma att ur vissa städers poliskårer ställas
till länsstyrelsernas förfogande för beredande av polisskydd vid oroligheter
å rikets landsbygd, än ock vid beredning inom departementet av
frågor om samma polisstyrkas användning i förekommande fall.
102:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 89) att
till ersättning åt lappfogdar m. m. på extra stat för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 41,550 kronor.
Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts ifrågavarande framställning, har till ersättning åt lappfogdar m. m.
på extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 41,550 kronor.
Diverse.
103:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen
till understöd åt kommuner m. fl. för uppförande av vissa bostadsbyggnader
å extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag å 6,500,000
kronor, att av byggnadsskatt direkt utgå.
104:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda
förslag (punkt 90) har riksdagen till beredande, i enlighet med de i
statsrådsprotokollet över civilärenden den 7 januari 1920 angivna
grunder, av extra lönetillägg åt en del tjänstemän och betjänte i de till
socialdepartementet hörande ämbetsverk och kårer på extra stat för år
1921 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp av 3,000 kronor.
105:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91) att från
och med år 1921 under femte huvudtiteln till ålderstillägg upptaga ett
ordinarie förslagsanslag av 500,000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts föreliggande framställning, har från och med år 1921 under
femte huvudtiteln till ålderstilläqq upptagit ett ordinarie förslagsanslag av
500,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 5.
43
106:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 92) att från
och med år 1921 under femte huvudtiteln till rese- och traktaraentspenningar
uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 400,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen ansett sig
böra bifalla och får sålunda anmäla, att riksdagen från och med år
1921 under femte huvudtiteln till rese- och traktamentspenningar uppfört
ett ordinarie förslagsanslag av 400,000 kronor.
107:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 93) att från
och med år 1921 under femte huvudtiteln för bestridande av kostnader
för kommittéer och utredningar genom sakkunniga uppföra ett ordinarie
förslagsanslag av 225,000 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,
har från och med år 1921 under femte huvudtiteln för bestridande
av kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga
uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 225,000 kronor.
108:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 94) att från
och med år 1921 under femte huvudtiteln till bestridande av extra
utgifter upptaga ett ordinarie reservationsanslag av 40,000 kronor.
Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag,
har alltså från och med år 1921 under femte huvudtiteln till bestridande
av extra utgifter upptagit ett ordinarie reservationsanslag av
40,000 kronor.
109:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 95)
att från och med år 1921 under femte huvudtiteln till skrivmaterialier och
expenser, ved m. m. uppföra ett ordinarie förslagsanslag om 1,000,000
kronor.
Vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen,
har riksdagen funnit sig böra bifalla, och har riksdagen alltså
från och med år 1921 under femte huvudtiteln till skrivmaterialier och
expenser, ved m. m. uppfört ett ordinarie förslagsanslag om 1,000,000 kronor.
110:o) Eders Kungl. Maj:t har slutligen föreslagit riksdagen (punkt 96)
att från och med år 1921 under femte huvudtiteln till tryckningskostnader,
som icke skola gäldas av andra medel, upptaga ett ordinarie
förslagsanslag av 300,023 kronor.
På grund härav och för jämnande av huvudtitelns slutsumma har
riksdagen från och med år 1921 under femte huvudtiteln till tryckningskostnader,
som icke skola gäldas av andra medel, upptagit ett ordinarie
förslagsanslag av 300,044 kronor.
111 :o) Beträffande övriga å gällande riksstat under sjätte huvudtiteln,
civildepartementet, upptagna, nu till uppförande under femte huvudtiteln
44
Riksdagens skrivelse Nr 5.
föreslagna ordinarie anslag, har någon förändring icke ifrågasatts, utan
hava dessa föreslagits till upptagande med oförändrade belopp.
Riksdagen har i riksstaten för år 1921 under femte huvudtiteln
med oförändrade belopp uppfört samtliga här ovan icke särskilt omförmälda,
hittills under sjätte huvudtiteln upptagna ordinarie anslag,
vilka icke enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag samt riksdagens beslut skola
till annan huvudtitel överföras.
Stockholm den 21 juni 1920.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens skrivelse Nr 5.
45
Bil. A.
Till riksdagens statsutskott.
Genom nådig remiss den 5 i denna månad har kungl. statskontoret
anbefallts att till riksdagens statsutskott avgiva yttrande i anledning av
två inom riksdagen väckta motioner om höjning av landsfiskalernas förvaltningsbidrag.
Till åtlydnad härav får kungl. statskontoret anföra
följande.
Före fögderiförvaltningens omorganisation utgick förvaltningsbidrag
med 300 kronor till kronofogde och med 100 kronor till länsman. Då
vid förvaltningsreformen en del av kronofogdarnas göromål övergick till
länsmännen, vilka samtidigt erhöllo titeln landsfiskaler, höjdes dessas
förvaltningsbidrag till 300 kronor. Dessa förhöjda bidrag voro dock
påtagligen fortfarande avsedda blott för samma ändamål som de förutvarande
förvaltningsbidragen, eller till skrivmaterialier, kontorsutensilier
och dylikt.
De nu föreliggande motionerna åsyfta en väsentlig förändring av
förvaltningsbidragets karaktär, nämligen så, att detsamma skulle vara
avsett, icke blott för skrivmaterialier och andra kontorsutensilier, utan
även till byra för kontorslokal med värme och belysning, pensionavgift
och telefon, .ersättning för tings- och diverse andra tjänsteresor samt
lön till tjänstebiträde. Den väckta frågan är alltså av betydande räckvidd
såväl principiellt som ur kostnadssynpunkt.
Vad först angår de jämförelsevis mindre betydande poster för pensionsavgift
och telefon samt för tjänsteresor, vilka i den vid motionen
nr 65 i första kammaren fogade bilaga beräknats till respektive 400
kronor och 200 kronor, torde böra framhållas, dels att de tjänstemännen
åliggande pensionsavgifter under inga förhållanden torde kunna betraktas
såsom sådana expenser i tjänsten, för vilka ersättning av statsmedel
kan ifrågakomma, dels ock att landsfiskalerna redan i väsentlig omfattning
av statsmedel åtnjuta gottgörelse för tjänsteresor samt för telefonavgifter,
och att frågan om utsträckning av denna rätt icke synes böra
prövas i den ordning och det sammanhang nu ifrågasatts.
Av de kostnader, för vilkas bestridande det höjda förvaltningsbidraget
skulle vara avsett, återstå härefter de i förenämnda bilaga upptagna
posterna: lön till tjänstebiträde, beräknad till 1,800 kronor, och
till byra för kontorslokal med värme och belysning, beräknad till 500
46
Riksdagens skrivelse Nr 5.
kronor. Vad sistnämnda post beträffar, torde landsfiskalerna, i likhet
med en hel del andra befattningshavare, i allmänhet hava sin tjänstelokal
förlagd till bostaden; och något rum utöver bostadsbehovet torde
knappast vara för tjänstegöromålen erforderligt, annat än i den mån det
till äventyrs kan behövas för arbetsplats åt tjänstebiträde.
Härav torde framgå, att det är frågan om beredande på statsverkets
bekostnad av tjänstebiträden åt landsfiskalerna, som utgör kärnpunkten
i de nu väckta motionerna.
I denna fråga har kungl. statskontoret yttrat sig i underdånigt utlåtande
den 31 december 1918 angående landsfiskalskårens rekrytering
m. m., återgivet i det vid propositionen nr 303 till 1919 års riksdag
fogade utdrag ur statsrådsprotokollet den 11 mars 1919. Kungl. statskontoret
framhöll i nämnda utlåtande, att behov av tjänstebiträde yppat
sig för landsfiskalerna i riket, men uttalade, att ämbetsverket fann det
vanskligt att på den då föreliggande utredningen bygga något förslag
om statsbidrag till avlönande av dylika tjänstebiträden. Inom civildepartementet
särskilt tillkallade sakkunnige ansågo, att man åtminstone
för det dåvarande borde bortse från landsfiskalernas behov av lättnad i
tjänstearbetet och att, om man således huvudsakligen fäste sig vid behovet,
att för landsfiskalskårens rekrytering tillräckligt antal aspiranter
bereddes tillfälle till stadgad förberedande tjänstgöring å landsfiskalskontor,
det redan föreliggande utredningsmaterialet kunde anses giva
vid handen, att det för ett dylikt ändamål erforderliga anslagsbeloppet
kunde beräknas till 65,000 kronor. Vederbörande departementschef anslöt
sig till de sakkunniges uppfattning, att man i förevarande sammanhang
borde bortse från landsfiskalernas större eller mindre behov av
lättnad i arbetsbördan. Att redan nu, så kort tid efter den nya fögderiförvaltningsorganisationens
genomförande, anställa statsunderstödda biträden
för tillgodoseende av ett dylikt behov, syntes departementschefen
ej böra ifrågakomma och skulle lätteligen kunna medföra konsekvenser,
vilka ej nu kunde överblickas. Däremot fann departementschefen förslaget
om arvoden åt landsfiskalsaspiranter innefatta ett beaktansvärt
uppslag. Men då de nya förhållandena inom landstaten icke ännu syntes
hava vunnit den stadga, att man kunde avgöra, huruvida den föreslagna
vägen till rektyringssvårigheternas avhjälpande borde för framtiden
anlitas, S}Tntes det föreslagna anslaget av 65,000 kronor böra kunna ganska
väsentligt reduceras, nämligen till 30,000 kronor. Riksdagen förklarade
sig emellertid i skrivelse den 4 juni 1919 icke kunna godtaga Kungl.
Maj:ts framställning om statsbidrag till utbildning av landsfiskalsbiträden,
då nämligen riksdagen av den i ämnet lämnade utredningen icke blivit
Riksdagens skrivelse Nr 5.
47
övertygad om, att den föreslagna utvägen vore den lämpligaste. Förhållandena
inom den nya landsstatsorganisationen syntes för övrigt ännu
icke hava vunnit den stadga, att det vore möjligt — särskilt med hänsyn
till de abnorma tidsförhållanden, som sedan dess tillkomst varit
rådande — att redan nu taga ställning till berörda spörsmål. Ytterligare
utredning rörande denna fråga syntes riksdagen sålunda av behovet
påkallad.
Av det förestående lärer framgå, att, då icke ens det för 1919 års
riksdag framlagda förslaget om anvisande av ett anslag å 30,000 kronor
till arvoden åt landsfiskalsaspiranter under deras tjänstgöring å landsfiskalskontor
ansetts böra föranleda till någon åtgärd förr än ytterligare
utredning åstadkommits, det nu föreliggande, långt mera vittgående förslaget
om anvisande åt varje landsfiskal i riket av 1,800 kronor för avlönande
av tjänstebiträde torde erfordra närmare utredning, innan det
till prövning upptages. Vid en sådan utredning, som torde kunna äga
rum blott på föranstaltande av Kungl. Maj:t, torde måhända även böra
undersökas, dels i vad mån landsfiskalernas utgifter i och för tjänsten
motvägas av sportelinkomster, dels i vad mån landsfiskalerna kunna
anses för sina tjänstelokaler behöva utrymme utöver vad som erfordras
till bostad, dels ock i vad mån det nu utgående förvaltningsbidraget är
otillräckligt för bestridande av kostnaden för skrivmaterialier och kontorsutensilier.
På grund av vad sålunda anförts, anser kungl. statskonsoret för sin
del resultatet av eu dylik utredning böra avvaktas, innan åtgärd vidtages
i det i motionerna angivna syftet.
Stockholm den 18 mars 1920.
PER SÖDERMARK.
C. A:SON LEIJONHUVUD. K. BECKMAN.
N. SPIKHAMMAR. GUSTAF ALVE.
A. J. Bagge.
48
Riksdagens skrivelse Nr 5.
Tabell över anslagen under riksstatens för år 1921 femte
huvudtitel.
Socialdepartementet.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
A. Departementet. |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|
1 |
Departementschefen ................................................... |
17,000 |
|||
2 |
Provisorisk löneförhöjning för departementschefen, förslags- |
||||
anslag, högst....................................................... |
7,000 |
||||
3 |
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli........... |
182,900 |
|||
4 |
Övergångsstat, förslagsanslag, högst .............................. |
15,600 |
|||
5 |
Departementets verksamhet, förslagsanslag, högst............... |
10,500 |
|||
Säger för departementet |
215.500 |
17.500 |
|||
B. Sociala verk och inrättningar. |
|||||
lliksförsäkringsanstalten: |
|||||
1 |
Riksförsäkringsanstalten .......................................... |
113,600 |
|||
2 |
Riksförsäkringsanstaltens verksamhet, förslagsanslag......... |
1,123,400 |
|||
3 |
Kostnader enligt 13 och 37 \\ i lagen om försäkring för |
||||
olycksfall i arbete, förslagsanslag ........................... |
50,000 |
||||
4 |
Ersättning till postverket för dess bestyr för nksforsäk- |
||||
ringsanstalten, förslagsanslag, högst ....................... |
11,700 |
||||
5 |
Ersättning till postsparbanken för dess bestyr för riksför- |
||||
säkringsanstalten, förslagsanslag, högst..................... |
33,500 |
||||
6 |
Statens bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag ...... |
34,000 |
197,600 |
1,174,400 |
|
Eörsäkringsrådet: |
|||||
7 |
Försäkrangsrådet ................................................... |
65,500 |
|||
8 |
Försäkringsrådets verksamhet, förslagsanslag.................. |
55,000 |
|||
Socialstyrelsen: |
|||||
9 |
Socialstyrelsen ..................................................... |
207,900 |
|||
10 |
Socialstyrelsens verksamhet, förslagsanslag, högst............ |
78,300 |
|||
11 |
Allmän bostadsräkning, förslagsanslag, högst.................. |
75,000 |
|||
12 |
Allmän levnadskostnadsundersökning, förslagsanslag, högst |
40,000 |
|||
13 |
Levnadskostnadsundersökning bland de mindre bemedlade |
||||
klasserna av landsbygdens befolkning, förslagsanslag, |
|||||
högst.............................................................. |
20,000 |
||||
14 |
Ersättning åt förlikningsmän m. m. för medling i arbets- |
||||
tvister, förslagsanslag ......................................... |
144,000 |
||||
15 |
Central skiljenämnd för vissa arbetstvister, förslagsanslag |
60,000 |
| |
||
16 |
Bidrag till bestridande av kostnaderna för särskilda skilje- |
||||
domare i arbetstvister, förslagsanslag........................ |
20,000 |
||||
17 |
Offentliga arbetsförmedlingen i riket, förslagsanslag......... |
200,000 |
|||
18 |
Medellösa arbetssökandes resor, förslagsanslag............... |
30,000 |
i |
Riksdagens skrivelse Nr 5.
49
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
19 |
Bekämpande av arbetslösheten, för slag samlag, högst ...... |
1,000,000 |
|||
20 |
Internationella föreningen för arbetslöshetens bekämpande, |
||||
förslagsanslag, högst ........................................... |
750 |
||||
21 |
Mellanfolkliga arbetsamtet i Basel, förslagsanslag, högst... |
750 |
207,900 |
1,668,800 |
|
Arbetarskydd: |
|||||
22 |
Yrkesinspektionen.................................................. |
164.100 |
|||
23 |
Personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin Hessel- |
||||
gren, förslagsanslag, högst .................................... |
1,000 |
||||
24 |
Yrkesinspektionens verksamhet, förslagsanslag, högst......... |
54,050 |
|||
25 |
Permanenta utställningen i Stockholm av skyddsanord- |
||||
ningar mot olycksfall och ohälsa i arbetet, förslags-anslag, högst .................................................... |
8.000 |
164,100 |
63,050 |
||
Statens tvångsarbetsanstalter: |
|||||
Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö: |
|||||
26a |
Bestämt anslag ................................... 89,100 |
||||
26b |
Förslagsanslag....................................... 200.000 |
289,100 |
|||
Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona: |
|||||
27 a |
Bestämt anslag .................................... 36,400 |
||||
27b |
Förslagsanslag....................................... 130,000 |
166.400 |
455,500 |
||
Nykterhetsverksamhet: |
|||||
Alkoholistvård: |
|||||
28 |
Ny statens vårdanstalt för alkoholister vid |
||||
Svartsjö, förslagsanslag ..................... ... 50,000 |
|||||
29 |
Avlöningar och vikariatsersättningar åt befatt- |
||||
ningshavare vid statens vårdanstalt å Salbo- hed för alkoholister, förslagsanslag, högst ... 21,885 |
|||||
30 |
Driftkostnaderna i övrigt för statens vårdanstalt å Salbohed för alkoholister, förslagsanslag 66,000 |
||||
31 |
|||||
kostnader, förslagsanslag........................ 100,000 Statens kostnader för farliga alkoholister m. m., förslagsanslag ..................................... 17,000 Anordnande av erkända alkoholistanstalter, |
|||||
32 |
|||||
33 |
|||||
reservationsanslag................................. 10,000 Sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ären- |
|||||
34 |
|||||
den rörande alkoholistvården, förslagsanslag, |
268,485 |
||||
Främjande av nykterhet och motarbetande av drycken- |
|||||
skapens följder: |
|||||
35a |
Förslagsanslag, högst .............................. 22,750 |
294,235 |
|||
35b |
Reservationsanslag ................................. 3,000 |
25,750 |
|||
Sjukförsäkring: |
|||||
36 37 |
Sjukkasseväsendcts befrämjande, förslagsanslag............... Extra statsbidrag för år 1920 åt registrerade sjukkassor, |
1,700,000 |
|||
förslagsanslag ................................................... |
1,500,000 |
||||
38 |
Sjukkassor, som meddela moderskapsundcrstöd^/orafoyaaMéffa^ |
110.000 |
|||
39 |
Tillsyn över understödsföreningarna, förslagsanslag, högst |
6,000 |
1,700,000 |
1,616,000 |
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 5. isisi so 7
50
Riksdagens skrivelse Nr 5,
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
Arbetsrådet: |
|||||
40 |
Kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens be- |
||||
gräfning m. in., förslagsanslag.............................. |
150,000 |
||||
Allmänna pensionsförsäkringen: |
|||||
41 |
Pensionsstyrelsen ................................................... |
405,900 |
|||
42 |
Pensionsstyrelsens verksamhet m. m., för slag aanslag......... |
586,000 |
|||
43 |
Statens kostnad för pensionstillägg och understöd åt de |
||||
den 8 juni 1915, förslagsanslag.............................. |
16,075,000 |
||||
44 |
Bidrag till understöd åt de personer, som genom lagen |
||||
den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna pen-sionsförsäkringen, förslag »anslag, högst..................... |
5,850,000 |
||||
45 |
Ersättning till postverket för dess bestyr med pensionsut- |
||||
betalningar m. m., för slag sanslag, högst .................. |
60,500 |
||||
46 |
Ersättning till postsparbanken för dess bestyr med pen- |
||||
sionsutbctalningar m. m., förslagsanslag .................. |
168,000 |
||||
47 |
Ersättning till härads skrivarn a för pensionsförteckningar, |
||||
förslagsanslag .................................................... |
50,000 |
405,900 |
22,789,500 |
||
Fattigvård och barnavård: |
|||||
48 |
Fattigvården i Stockholm och landsorten ..................... |
9,564 |
|||
49 |
Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag ..................... |
700,000 |
|||
50 |
Svenska fattigvårdsförbundet, för slag sanslag, högst ......... |
19,400 |
|||
Öl |
Statsinspektion av fattigvården, för slag sanslag, högst ...... |
49,650 |
|||
52 |
Bidrag till driftkostnaderna Tid arbetshem, förslagsanslag |
100,000 |
|||
53 |
Allmänna barnhuset i Stockholm ...... |
84,700 |
|||
54 |
2,750 28,380 |
||||
55 |
Barnhusen i landsorten ......................................... |
825,394 |
169,050 |
||
Diverse sociala ändamål: |
|||||
56 |
Nationalföreningen mot emigrationen, förslagsanslag, högst |
10,000 |
|||
57 |
Stiftelsen »Hemmet Fristad», förslagsanslag, högst ...... |
20,000 |
|||
58 |
Småbrukskolonin Emaus i Norrtälje, förslagsanslag, högst |
2,500 |
|||
59 |
Drottning Sophias skyddshem, förslagsanslag, högst......... |
4.000 |
36,500 |
||
Säger för sociala verk och inrättningar |
4,021,894 |
28,016,535 |
|||
C. Medicinalstaten samt hälso- och |
|||||
sjukvården. |
|||||
Medicinalstyrelsen med dithörande stater. |
|||||
1 |
Medicinalstyrelsen..................................................... |
240,730 |
25,650 |
||
2 |
Medicinalstyrelsens verksamhet, förslagsanslag, högst ......... |
||||
3 |
Personligt avlöningstillägg till en befattningshavare i medi-cinalstyrelsen, förslag sanslag, högst ............................ Statsmedicinska anstalten: |
1,300 |
|||
4 |
Statens bakteriologiska laboratorium .... 102.290 |
||||
5 |
Statens rättskemiska laboratorium ....... 19,550 |
Riksdagens skrivelse Nr 5.
51
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
|||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
|||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|||
6 |
Förstärkning av anslaget till statens |
|||||
rättskemiska laboratorium, förslags- |
||||||
anslag, högst .......................... |
2,500 |
|||||
7 |
Statens farmaceutiska laboratorium, |
för- |
||||
slagsanslag, högst..................... |
20,700 |
121,840 |
23,200 |
|||
8 |
Förste provinsialläkare och provinsialläkare ..................... |
1,451,300 |
||||
9 |
Skrivbiträde och övriga expenser åt förste provinsialläkare |
|||||
m. m., förslagsanslag, högst .......... |
52,400 |
|||||
10 |
Åstadkommande av ett omedelbart provisoriskt avhjälpande |
|||||
av läkarbristen i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands |
||||||
län, förslagsanslag, högst................ |
50,000 |
|||||
11 |
Flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare, förslagsamlag...... |
4,000 |
||||
12 |
Resestipendier åt förste provinsialläkare m.fl., reservationsanslag |
5,000 |
||||
13 |
Avlöning åt civila läkarstipondiater, reservationsanslag......... |
31,000 |
||||
14 |
Bidrag till extra provinsialläkares avlönande, förslagsanslag |
40,000 |
1,889,870 |
156,550 |
||
Sjukvdrdsanstalterna. |
||||||
Sinnessjukvårdsanstalterna: |
||||||
15 |
Hospitals underhåll, förslagsanslag ... |
8,100,000 |
||||
16 |
Bidrag till befordringsavgifter för vissa |
|||||
befattningshavare vid statens hospi-tal och asyler, förslagsanslag, högst |
45,000 |
|||||
17 |
Resestipendier åt vid statens hospital |
|||||
och asyler anställda läkare, reserva-tionsanslag.............................. |
1,000 |
|||||
18 |
Nytt hospital vid Hälsingborg, reserva- |
|||||
tionsanslag.............................. |
1,000,000 |
|||||
19 |
Nya paviljonger för oroliga sjuka |
|||||
vid Säters och Västerviks hospital, |
800,000 |
|||||
20 |
Bostadshus för hospitalspersonal, re- |
|||||
servationsanslag........................ |
563,500 |
|||||
21 |
Bostadshus för personal vid Stock- |
|||||
holms hospital, reservationsanslag |
132,500 |
|||||
22 |
Bostadshus för personal vid Uppsala |
|||||
hospital och asyl, reservationsanslag |
100,000 |
|||||
23 |
Vattenreningsverk vid Östersunds ho- |
|||||
spital, reservationsanslag .......... |
100,000 |
|||||
24 |
Anstalter för obildbara sinnesslöajyor- |
|||||
slag sanslag.............................. |
450,000 |
|||||
25 |
Anstalter för bildbara sinnesslöa, som |
|||||
icke äro fallandosjuka,/br#^<7«a«a^ |
700,000 |
|||||
26 |
Epileptikeranstalter, förslagsanslag... |
100,000 |
9,351,000 |
2,741,000 |
||
Övriga sjukvårdsanstalter: |
||||||
27 |
Lasaretts underhåll ..................... |
15,774 |
||||
28 |
Resestipendier åt ordinarie läkare vid |
|||||
länslasarett m. fl., reservationsanslag |
3,000 |
|||||
29 |
Underhåll av Järvsö sjukhus för spe- |
|||||
tälska ................................. |
23,500 |
|||||
30 |
Täckande av brist u anslaget till |
|||||
underhåll av Järvsö sjukhus för |
16,500 |
52
Riksdagens skrivelse Nr 5.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
31 |
Bidrag för driftkostnaderna vid tuber- |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
kulos6jukvårdsanstalter, förslagsan-slag .................................... *2.500,000 |
|||||
32 |
Kesebidrag till yissa patienter yid |
||||
kustsanatorierna, förslagsanslag ... 15,000 |
|||||
33 |
Resestipendier åt läkare för studier i |
||||
tuberkulossjukvård, reservationsan-slag .................................... 2,000 |
|||||
34 |
De genom medel ur Konung Oscar II:s |
||||
jubileumsfond inrättade folksanato-rierna, förslag sanslag, högst ...... 750,000 |
|||||
35 |
Statsbidrag till dispensärYerksamhet, |
||||
förslagsanslag ......................... 250,000 |
|||||
36 |
Behandling av medellösa lupuspatienter |
||||
från landsorten, förslagsanslag ____ 30,000 |
|||||
37 |
Radiumhemmets verksamhet, förslags- |
||||
i anslag, högst........................... 35,000 |
|||||
38 |
Resebidrag till vissa patienter vid |
||||
radiumhemmet, förslagsanslag...... 15,000 |
|||||
39 |
Statsbidrag för uppförande, inrättande |
||||
eller inlösen av epidemisjukhus, för-slagsanslag.............................. 2,000,000 |
|||||
40 |
Statsbidrag för driften av epidemisjuk- |
||||
hus, förslagsanslag .................. 600,000 |
2,574,274 |
3,681,500 |
|||
Yanföreväsendet: |
|||||
41 |
Kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göte- |
||||
borg och Hälsingborg, förslagsanslag............ 179,500 |
|||||
42 |
Polikliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, |
||||
Göteborg och Hälsingborg, förslagsanslag...... 15,000 |
|||||
43 |
Underhåll av skol- och uppfostringshem för van- |
||||
föra, förslagsanslag ................................. 131,400 |
|||||
44 |
Bidrag till resor för yanföra jämte yårdare, för- |
||||
slagsanslag .......................................... 35,000 |
|||||
45 |
De i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg in- |
||||
rättade undervisningsanstalterna för vanföra m. m., förslagsanslag .............................. 184,500 |
545,400 |
12,470,674 |
6,422,500 |
||
Hälsovård i allmänhet. |
|||||
46 |
Kostnader för allmän hälso- och sjukvård, förslagsanslag____ |
275,000 |
|||
47 |
Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden sjuk- |
||||
vårdskostnader, förslagsanslag.................................... |
230,000 |
||||
48 |
Anordnande av en statens skola för utbildning av distrikts- |
||||
sköterskor, förslagsanslag ........................................ |
8,000 |
||||
49 |
Stipendier för sjuksköterskor för genomgående av en statens |
||||
skola för utbildning av distriktssköterskor, förslagsanslag, |
20,000 |
||||
50 |
Statsbidrag för anställning av distriktssköterskor, förslags- |
||||
anslag ................................................................ |
250.000 500.000 |
||||
51 |
Statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor, förslagsanlag |
||||
52 |
Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.................. |
38,680 |
|||
53 |
Fortbildningskurser för barnmorskor, förslagsanslag, högst... |
4,000 |
|||
54 |
Ortopediska institutet ............................................ |
8,250 240,000 |
|||
55 |
Skyddskoppympningen, förslagsanslag.............................. |
||||
56 |
Karantänsanstalten på Känsö, för slag san slag, högst ............ |
16,600 |
Riksdagens skrivelse Nr 5.
53
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
57 |
Skötsel av den å karantänsanstalten på Känsö befintliga kol- |
||||
oxidapparaten, förslagsanslag, högst ........................... |
1,000 |
||||
58 |
Personligt lönetillägg åt karantänsläkaren på Känsö G. E. |
||||
Hjortzberg, förslagsanslag, högst ............................... |
500 |
||||
59 |
Bidrag till odling av frön för uppdragande av medicinal- |
||||
växter m. m., förslagsanslag, högst ........................... |
3,000 |
||||
60 |
Svenska läkarsällskapet ............................................ |
3,000 |
|||
61 |
Stipendier för deltagande i medicinska fortsättningskurser |
||||
m. m., förslagsanslag, högst .................................. |
12,000 |
||||
62 |
Resestipendier åt civila läkare ..................................... |
3.500 |
|||
63 |
Sveriges andel i kostnaderna för den internationella hälso- |
||||
vårdsbyrån i Paris, förslagsanslag............................. |
7,000 |
592,030 |
1,028,500 |
||
Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjukvården |
14.952,574 |
7.607,550 |
|||
D. ÖverståtMllarämbetet. |
|||||
1 |
Över8tåthållarämhetet .. |
123,822 |
|||
O u |
Utgivande av »Polisunderrättelser», förslagsanslag, högst ... |
95,000 |
|||
3 |
Centralbyrå för fingeravtryck, förslagsanslag..................... |
30,000 |
|||
Säger för överståthållarämbetet |
123,822 |
125,000 |
|||
E. Landsstaten. |
|||||
1 |
Landshövdingarna .................................................... |
318,500 |
|||
2 |
Tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna .................. |
1,438,250 |
|||
3 |
Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m., förslagsanslag, |
||||
högst......................... ....................................... |
12,000 |
||||
4 |
Arvoden åt extra länsnotarier m. m., reservationsanslag...... |
383,000 |
|||
5 |
Fögderiförvaltningarna................................................ |
2,358.531 |
|||
6 |
Vikariats ersättningar vid fögderiförvaltningarna, förslagsanslag |
25,000 |
|||
7 |
Övergångsstat ................................................... |
39,500 |
|||
8 |
Ortstillägg till vissa tjänstemän och betjänte vid landsstaten |
||||
i Göteborgs och Bohus län, förslagsanslag, högst............ |
3,750 |
||||
9 |
Avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på landet, |
||||
förslagsanslag ..................................................... |
800,000 |
||||
10 |
Ersättning åt lappfogdar m. m., reservationsanslag........... |
41,550 |
|||
Säger för landsstaten |
4,574.781 |
845,300 |
|||
F. Diverse. |
|||||
1 |
Understöd åt kommuner m. 11. för uppförande av vissa bostads- |
||||
bvefcnåder,reservationsanslag, att av byggnadsskatt direkt utgå |
6,500,000 |
||||
2 |
Extra lönetillägg, förslagsanslag.................................... |
3,000 |
|||
3 |
Alderstillägg, förslagsanslag.......................................... |
500,000 |
|||
4 |
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.................. |
400,000 |
|||
5 |
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslagsanslag |
225,000 |
|||
6 |
Extra utgifter, reservationsanslag ................................. |
40,000 |
|||
7 |
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ____ |
1,000,000 |
|||
8 |
Tryckningskostnader, förslagsanslag ............................... |
300.044 |
|||
Sugor för diverse |
_2,465.044 |
6503,000 |
|||
Summa |
............ 20,353,015 |
43,114,885 |
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. (Nr 5.) i as 120 8