Riksdagens skrivelse Nr 459.
1
Nr 459.
Godkänd av första kammaren den 18 juni 1920.
Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående dyrtidstillägg för år
1920 åt vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor
samt lantbruksskolor.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 99.)
Till Konungen.
1 propositionen nr 2 angående anslag å tilläggsstat för innevarande
år har Eders Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln i punkterna 11 och
12 föreslagit riksdagen att i avbidan å blivande propositioner angående
dyrtidstillägg för år 1920 åt lärare vid statsunderstödda lantmannaskolor,
respektive lärarinnor vid statsunderstödda lanthushållsskolor beräkna
anslag å 230,000 kronor, respektive 70,000 kronor.
Därefter har Eders Kungl. Maj:t i eu den 5 mars 1920 avlåten
proposition, nr 360, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg under år 1920 åt lärare
vid lantmanna- och lanthushållsskolor;
dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av dessa allmänna grunder må befinnas erforderliga;
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 459—461. 1
2 Riksdagens skrivelse Nr 459.
dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg enligt ovanberörda
allmänna grunder anvisa på tilläggsstat för år 1920 under nionde
huvudtiteln ett förslagsanslag av 270,000 kronor;
dels ock medgiva, att i de fall, då landsting, kommun eller annan
myndighet för år 1920 anvisat medel för beredande av dyrtidstillägg
åt lärare, till vilken sådant tillägg enligt ovan föreslagna allmänna
grunder skulle utgå av statsmedel, det må ankomma på landstinget,
kommunen eller myndigheten att av det till dyrtidstillägg utgående statsbidraget
tillgodoföra sig den del, varmed i de särskilda fallen summan
av statsbidraget och ortsbidraget överstiger det belopp, vilket skulle
utgå såsom dyrtidstillägg till vederbörande lärare, därest sådant tillägg,
med tillämpning i övrigt av berörda allmänna grunder Unge utgå antingen
å hela minimiavlöningen eller, där för vissa lärare föreskrift om
minimiavlöning saknas, å dubbla det belopp, varå enligt lantbruksstyrelsens
bestämmande dyrtidstillägg av statsmedel må beräknas, eller,
slutligen, där Kungl. Maj:t funnit anledning i särskilt fall medgiva
undantag från föreskrifterna om minimiavlöning, å hela det av Kungl.
Maj:t för sådant fall stadgade beloppet.
Ovannämnda förslag till kungörelse är av följande lydelse:
»Förslag
till
Kungörelse med allmänna grunder lör dyrtidstillägg under år 1920 åt lärare
vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor.
§ 1-
Mom. 1. Föreståndare och lärare med fast anställning vid statsunderstödd
lantmannaskola samt föreståndarinna och lärarinna vid statsunderstödd lanthushållsskola,
vilka bestrida full tjänstgöring, äga, med nedan angivna begränsningar och
undantag, för år 1920 uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å ett belopp, motsvarande
hälften av den i gällande författning stadgade kontanta minimiavlöningen,
dock att. där Kungl. Maj:t funnit anledning i särskilt fall medgiva undantag från
föreskrifterna om minimiavlöning, dyrtidstillägget skall utgå å hälften av det utav
Kungl. Maj:t för sådant fall stadgade avlöningsbeloppet.
Mom. 2. Dyrtidstillägg tillkommer jämväl annan lärare vid statsunderstödd
lantmannaskola och statsunderstödd lanthushållsskola än under mom. 1 sägs, under
förutsättning att lärarens tjänstgöring vid anstalten omfattar minst 15 undervisningstimmar
i veckan, och beräknas i sådant fall dyrtidstillägget å så stor del av
den till läraren utgående kontanta avlöningen, som av lantbruksstyrelsen, med hän
-
3
Riksdagens skrivelse Nr 459.
syn till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av ökningen i levnadskostnader
beviljad avlöningsförhöjning, för varje fall bestämmes, dock högst å
ett belopp, motsvarande hälften av berörda avlöning.
Är lärare, som i detta moment avses, anställd både vid statsunderstödd lantmannaskola
och vid statsunderstödd lanthushållsskoia eller jämväl vid statsunderstödd
folkhögskola, må dyrtidstillägg tillkomma honom, därest hans sammanlagda
tjänstgöring vid skolorna uppgår till minst 15 undervisningstimmar i veckan.
Har vid viss kurs tjänstgöring för sådan lärare, varom nu är fråga, under
någon del av tjänstgöringstiden icke omfattat 15 undervisningstimmar i veckan, må
dock dyrtidstillägg till honom utgå, så framt sammanlagda antalet av hans undervisningstimmar
under kursen uppgått till i medeltal 15 i veckan.
§ 2.
Dyrtidstillägget beräknas med ledning av det grundtal, som fastställts för
bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Nytt grundtal
äger tillämpning från och med den månad, under vilken Kung!. Maj:ts beslut därom
kungjorts, till den månad, under vilken Kungi. Maj:t må komma att fastställa annat
grundtal.
§ 3.
Mom. 1. Dyrtidstillägget utgår, på sätt nedan sägs, med högre belopp till
familjeförsörjare än till icke-familjeförsörjare.
Mom. 2. Såsom familjeförsörjare anses
a) manlig befattningshavare, som vid början av det kalenderkvartal, vilket
omfattar den månad dyrtidstillägget avser, underhåller antingen barn, som icke
uppnått 18 års ålder eller som på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte är varaktigt
oförmöget till arbete, eller fader eller moder; dock ej i sådana fall, då barnet
eller fadern eller modern är i egenskap av befattningshavare eller pensionär berättigad
till dyrtidstillägg av statsmedel;
b) manlig befattningshavare, vars hustru vid kalenderkvartalets början är
på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varaktigt oförmögen till arbete; dock ej
i sådant fall, då hustrun är i egenskap av befattningshavare eller pensionär berättigad
till dyrtidstillägg av statsmedel;
c) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början är ogift,
änka eller frånskild och underhåller barn eller fader eller moder, på sätt under a)
sägs; samt
d) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början är gift och
vars man är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga
till familjens underhåll; dock ej i sådana fall, dä mannen är i egenskap av befattningshavare
eller pensionär berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel.
Mom. 3. Andra befattningshavare än under mom. 2 sägs anses såsom ickefamiljeförsörj
are.
Mom. 4. Till familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget, därest den del av avlöningen,
vara enligt § 1 dyrtidstillägg må beräknas, icke överstiger 100 kronor för
månad, efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet. Överstiger nämnda del av
avlöningen 100 kronor för månad, utgår dyrtidstillägg för det belopp, som utgör
4
Riksdagens skrivelse Nr 459.
100 kronor för månad, på sätt nyss sagts samt för det belopp, som överstiger 100
kronor för månad, efter ett procenttal, motsvarande för första halvåret 1920 en
tredjedel av grundtalet och för andra halvåret 1920 hälften av grundtalet.
Mom. 5. Till icke-familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget i varje fall med två
tredjedelar av det belopp, som enligt mom. 4 skulle tillkomma vederbörande lärare,
därest han vore familjeförsörjare.
§ 4.
Lärare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom eller för tjänstgöring
till rikets försvar eller för att, på grund av särskilt förordnande eller val, fullgöra
offentligt uppdrag eller bestrida befattning i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen,
dess utskott eller revisorer, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära
det dyrtidstillägg, som eljest skolat tillkomma honom. Lärare, som har tjänstledighet
av annan anledning, äger icke uppbära dyrtidstillägg, för den händelse statsbidrag
prövats icke höra utgå till hans avlöning; i övriga fall skall till honom utgå dyrtidstillägg,
minskat i samma proportion som förhållandet mellan den under ledigheten
uppburna avlöningen och den avlöning, som skolat utgå, därest han icke åtnjutit
dylik ledighet.
§ 5.
Mom 1. Där någon innehar två eller flera befattningar, som i § 1 avses,
eller eljest äger såsom innehavare av lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens
uppbära dyrtidstillägg av statsmedel, skall dyrtidstillägget beräknas å summan av
de belopp, å vilka dyrtidstillägg enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser
må utgå, dock icke i något fall å sammanlagt högre belopp än som motsvarar
för första halvåret 1920 600 kronor för månad och för andra halvåret 1920 1,250
kronor för månad; och skall dyrtidstillägget utbetalas vid den befattning, som medför
högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den befattning, till
vilken vederbörande lärare först blivit befordrad.
Mom. 2. Åtnjuter lärare dyrtidstillägg såsom befattningshavare i statens tjänst,
skall beträffande hans rätt till dyrtidstillägg å befattning, som i § 1 avses, gälla.
att lärare, som är familjeförsörjare, äger uppbära dyrtidstillägg allenast efter
ett procenttal, motsvarande för första halvåret 1920 en tredjedel av grundtalet och
för andra halvåret 1920 hälften av grundtalet; därest emellertid hans avlöning såsom
befattningshavare i statens tjänst understiger 100 kronor för månad, må han
åtnjuta dyrtidstillägg enligt denna kungörelse efter ett procenttal, motsvarande grundtalet,
dock högst å det belopp, varmed avlöningen i statens tjänst understiger
100 kronor för månad; samt
att lärare, som icke är familjeförsörjare, äger uppbära dyrtidstillägg med
två tredjedelar av det belopp, som enligt vad nyss är sagt skulle tillkomma honom,
därest han vore familjeförsörjare.
Dyrtidstillägg å avlöning såsom befattningshavare i statens tjänst och dyrtidstillägg
å avlöning vid befattning, som i § 1 avses, må dock icke beräknas å
sammanlagt högre belopp än som motsvarar för första halvåret 1920 600 kronor
för månad och för andra halvåret 1920 1,250 kronor för månad.
o
Riksdagens skrivelse Nr 45U.
§ 6.
Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring utöver
den i gällande allmän författning stadgade lärotiden, liksom ej heller å ersättning
för bostad och bränsle.
§ 7.
Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg till
fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.
§ 8.
Vad i denna kungörelse linnes föreskrivet med avseende på lärare skall, där
ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning på såväl manliga som kvinnliga
lärare.
§ 9-
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar lantbruksstyrelsen nödiga
tabeller och anvisningar.
§ 10.
Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den ordning, som
av Kung!. Maj:t bestämmes.»
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en
inom riksdagen väckt motion, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att dyrtidstillägg till föreståndare och förste lärare vid lantbruksskolor
må av statsmedel för år 1920 utgå med samma belopp som till
föreståndare och fast anställd ämneslärare vid lantmannaskolor, och att
riksdagen behagade för detta ändamål å tilläggsstat för år 1920 anvisa
härför erforderliga medel.
Den nu föreliggande propositionen avser beredande enligt vissa i
densamma angivna grunder av dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaoch
lanthushållsskolor. De därvid följda principerna för dyrtidstilläggets
beräknande överensstämma med de av Eders Ivungl. Maj:t på ecklesiastikdepartementets
föredragning i proposition nr 392 framställda beträffande
lärare vid folkhögskolor.
I anledning av sistnämnda framställning har riksdagen fastställt
vissa allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folkhögskolor.
De sålunda beträffande folkhögskolorna fastställda grunderna skilja
6
Riksdagens skrivelse Nr 459.
sig i vissa avseenden från de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna. Enahanda
grunder böra emellertid enligt riksdagens mening i förevarande avseende
gälla beträffande folkhögskolor samt lantmanna- och lanthushållsskolor.
Med hänsyn härtill har riksdagen ansett, att de för folkhögskolorna beslutade
grunderna böra i tillämpliga delar fastställas att gälla jämväl
för lantmanna- och lanthushållsskolor.
Riksdagens förenämnda beslut innefattar visserligen viss förhöjningav
det av Eders Kungl. Maj:t. föreslagna dyrtidstillägget. Med hänsyn
till de till dyrtidstillägg för lärare vid lantmanna- och lanthushållsskolor
i förevarande proposition upptagna anslagens natur av förslagsanslag
har riksdagen dock icke ansett erforderligt ifrågasätta någon förändring i
anslagens belopp, vilka beräknats för lantmannaskolor till 210,000 kronor
och för lanthushållsskolor till 60,000 kronor.
Vad angår den i ämnet väckta motionen hemställes däri, att
jämväl föreståndare och förste lärare vid lantbruksskolor måtte genom
statsmedel beredas dyrtidstillägg efter enahanda grunder som beträffande
lantmannaskolor. Riksdagen bär vid närmare prövning av denna fråga
icke kunnat undgå finna det överensstämma med rättvisa och billighet,
att jämväl lärare vid lantbruksskolor komma i åtnjutande av dyrtidstillägg''.
Det torde sålunda ligga i öppen dag, att väsentliga svårigheter
skulle uppstå med avseende å möjligheten att vid lantbruksskolorna
erhålla tillräckligt kvalificerade lärarkrafter, därest lärarna vid lantmannaskolorna
men ej vid lantbruksskolorna erhölle dyrtidstillägg. Att
skolegendomens ägare åter skulle för bestridande av erforderliga dyrtidstillägg
helt lita till egna medel, synes knappast kunna ifrågasättas.
Eu omständighet, som enligt riksdagens mening starkt talar för att staten
här träder emellan, är, att staten beträffande lantbruksskolornas liksom i
fråga om lantmannaskolornas föreståndare och förste lärare fastställt
vissa minimilöner. Rörande i vad mån så bör ske, har riksdagen, efter
genom vederbörande utskott från jordbruksdepartementet inhämtade upplysningar,
kommit till den uppfattningen, att dyrtidstillägget först och
främst bör, såsom också motionärens förslag innebär, begränsas till föreståndare
och förste lärare samt med avseende å ålderstillägg, vilket
liksom ifråga om lantmannaskolorna av riksdagen bestämts att helt
utgå av statsmedel, följa samma grunder som för lärare vid lantmannaskolor.
Däremot bör med hänsyn till att skolegendomens innehavare
på grund av skedd ökning i värdet av elevernas dagsverken torde
kunna förutsättas vara i stånd att i ökad mån själv bidraga till kostnaderna
för dyrtidstillägg sådant tillägg å den övriga minimilönen få
beräknas endast på en tredjedel av densamma, dock ej å värdet av
7
Riksdagens skrivelse Nr 459.
bostad, bränsle ocli trädgårdsland. I övrigt bär riksdagen funnit enahanda
grunder böra komma till tillämpning beträffande lantbruksskolorna
som i fråga om lantmannaskolorna.
Beträffande det för nu ifrågavarande ändamål erforderliga anslaget
bär riksdagen kommit till ett belopp av omkring 50,000 kronor. Sammanlagt
behöver sålunda anvisas ett belopp av 320,000 kronor. Riksdagen
bar i det vid denna skrivelse fogade förslag till kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg under år 1920 åt lärare vid nu
ifrågavarande skolor vidtagit de »förändringar i Eders Kung! Maj:ts
förslag, som föranledas av vad riksdagen bär ovan anfört.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla
att riksdagen i anledning av Eders Knngl. Maj:ts förevarande
framställning och den i ämnet väckta motionen
dels godkänt det vid denna skrivelse såsom bilaga A fogade förslag
till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg under år
1920 åt lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor;
dels
medgivit att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av dessa allmänna grunder må befinnas erforderliga;
dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg enligt ovanberörda
allmänna grunder anvisat på tilläggsstat för år 1920 under nionde
huvudtiteln ett förslagsanslag- av 320,000 kronor;
dels och medgivit, att i de fall, då landsting, kommun eller
annan myndighet för år 1920 anvisat medel för beredande av dyrtidstillägg
åt lärare, till vilken sådant tillägg enligt ovan föreslagna allmänna
grunder skulle utgå av statsmedel, det må ankomma på landstinget,
kommunen eller myndigheten att av det till dyrtidstillägg utgående
statsbidraget tillgodoföra sig den del, varmed i de särskilda fallen
summan av statsbidraget och ortsbidraget överstiger det belopp, vilket
skulle utgå såsom dyrtidstillägg till vederbörande lärare, därest sådant
tillägg, med tillämpning i övrigt av berörda allmänna grunder, finge
utgå antingen å hela minimiavlöningen eller, där för vissa lärare föreskrift
om minimiavlöning saknas, å dubbla det belopp, varå enligt lantbruksstyrelsens
bestämmande dyrtidstillägg av statsmedel må beräknas,
eller slutligen, där Kungl. Maj:t funnit anledning i särskilt fall medgiva
undantag från föreskrifterna om minimiavlöning, å hela det av Kungl.
Maj:t för sådant fall stadgade beloppet.
Stockholm den 18 juni 1920.
Med undersåtlig vördnad.
RiMajens skrivelse Nr 459.
8
Bilaga A.
F ö r >>1 a g
till
Kungörelse med allmänna grunder för dyr tid,sti Hägg under år 1920 åt lärare
vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor.
§ 1.
Mom. 1. Föreståndare och lärare med fast anställning vid statsunderstödd
lantmannaskola samt föreståndarinna och lärarinna vid statsunderstödd lanthushållsskola,
vilka bestrida full tjänstgöring, ävensom föreståndare och förste lärare vid
statsunderstödd lantbruksskola, äga, med nedan angivna begränsningar och undantag,
från och med år 1920 tillsvidare till dess annorlunda förordnas uppbära dyrtidstillägg
av statsmedel å ett belopp, motsvarande vad angår lärare vid lantmannaskola
och lanthushållsskola, hälften av den i gällande författning stadgade kontanta
minimiavlöningen och beträffande lärare vid lantbruksskola halva beloppet av ålderstillägg
samt tredjedelen av den övriga minimiavlöningen, dock ej å värdet av bostad,
bränsle och trädgårdsland. Bär Kungi. Maj:t funnit anledning i särskilt fall medgiva
undantag från föreskrifterna om minimiavlöning, skall dyrtidstillägget utgå
beträffande lärare vid lantmannaskola och lanthushållsskola å hälften av det utav
Kungl. Maj:t för sådant fall stadgade avlöningsbeloppet samt ifråga om lärare
vid lantbruksskola å tredjedelen av samma belopp.
Mom. 2. Dyrtidstillägg tillkommer jämväl annan lärare vid statsunderstödd
lantmannaskola och statsunderstödd lanthushållsskola än under mom. 1 sägs, under
förutsättning att lärarens tjänstgöring vid en eller flera av de i denna § avsedda
läroanstalter omfattar minst 10 undervisningstimmar i veckan, och beräknas i sådant
fall dyrtidstillägget å så stor del av den till läraren utgående kontanta avlöningen,
som av lantbruksstyrelsen, med hänsyn till efter ingången av augusti månad 1914
till följd av ökningen i levnadskostnader beviljad avlöningsförhöjning, för varje fäll
bestämmes, dock högst å ett belopp, motsvarande hälften av berörda avlöning.
År lärare, som i detta moment avses, anställd både vid statsunderstödd lantmannaskola
och vid statsunderstödd lanthushållsskola eller jämväl vid statsunderstödd
folkhögskola, må dyrtidstillägg tillkomma honom, därest hans saiåmanlagda
tjänstgöring vid skolorna uppgår till minst 10 undervisningstimmar i veckan.
Har vid viss kurs tjänstgöring för sådan lärare, varom nu är fråga, under
någon del av tjänstgöringstiden icke omfattat 10 undervisningstimmar i veckan, må
dock dyrtidstillägg till honom utgå, så framt sammanlagda antalet av hans undervisningstimmar
under kursen uppgått till i medeltal 10 i veckan.
9
Riksdagens skrivelse AV 459.
För beräknande av dyrtidstilläggets storlek gälla, vad angår första halvåret
1920, föreskrifterna i §§ 2 och 3 i kungörelsen den 30 maj 1919 med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst samt i fråga om
senare halvåret 1920 och tillsvidare bestämmelserna i §§ 2 och 3 i denna dag fastställd
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst, dock med iakttagande av
att dyrtidstillägget beräknas efter den för månad uppburna avlöningen, men
att, därest årslönen utgår efter lästid, dyrtidstillägget bör beräknas, som om avlöningen
vore lika fördelad på årets tolv månader;
att dyrtidstillägget utgår med högre belopp till familjeförsörjare än till icke
familjeförsörjare; .
att i avseende å första halvåret 1920 med familjeförsörjare förstås befattningshavare,
vilken vid början av det kalenderkvartal, som omfattar den manad dyrtidstillägget
avser, på grund av försörjningsplikt underhållit barn, som icke uppnått 16
års ålder, samt beträffande senare ''halvåret 1920 och tillsvidare, med familjeförsörjare
förstås sådan befattningshavare, vilken, därest han vore befattningshavare i
statens tjänst, skulle jämlikt den senare av ovanberörda kungörelser äga att åtnjuta
förhöjning av dyrtidstillägget på grund av försörjningsplikt;
att ifråga om första halvåret 1920 dyrtidstillägget utgår till lärare, som är
familjeförsörjare, efter enahanda grunder, som för befattningshavare i statens tjänst
är stadgat, samt till lärare, som icke är familjeförsörjare, med nio tiondelar av det
belopp, som skulle tillkomma vederbörande lärare, därest han vore familjeförsörjare;
samt
att ifråga om senare halvåret 1920 och tillsvidare dyrtidstillägget utgår till
lärare, som är familjeförsörjare, efter enahanda grunder, som för befattningshavare
i statens tjänst är stadgat, samt till lärare, som icke är familjeförsörjare, med nio
tiondelar av det belopp, som skulle tillkomma sådan befattningshavare i statens
tjänst, vilken icke äger att på grund av försörjningsplikt åtnjuta förhöjning av
dyrtidstillägget.
§ 3.
Lärare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom eller för tjänstgöring
till rikets försvar eller för att, på grund av särskilt förordnande eller val, fullgöra
offentligt uppdrag, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstilllägg,
som eljest skolat tillkomma honom. Till lärare, som har tjänstledighet av
annan anledning, skall utgå dyrtidstillägg, minskat i samma proportion som förhållandet
mellan den avlöning, som jämlikt Kitngl. Maj:ts beslut eller gällande länsförfattning
skall under sådan tjänstledighet utgå och den avlöning, som skolat
utgå, därest han icke åtnjutit dylik ledighet.
§ 4.
Där lärare under hela eller någon, del av året samtidigt tjänstgör å två eller
flora befattningar, med vilka följe)'' rätt till dyrtidstillägg av statsmedel, skall med
iakttagande av eljest gällande beräkningsgrunder dyrtidstillägget beräknas å summan
Bihang till riksdagens protokoll 4920. 14 samt. Nr 459—401. 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 459.
av de belopp, å vilka dyrtidstillägg enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser
må utgå, dock icke i något fall å sammanlagt högre belopp än som motsvarar för
första halvåret 1920 600 kronor för månad och från och med andra halvåret 1920
1,250 kronor för månad.
§ o.
Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring utöver
den i gällande allmän författning stadgade lärotiden, liksom ej heller beträffande
lärare vid lantmannaskola och lanthushållsskola å ersättning för bostad och bränsle
samt ifråga om lärare vid lantbruksskola å ersättning för bostad, bränsle och trädgårdsland.
§ 6.
Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg till
fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.
§ 7.
Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på lärare skall, där
ej i särskilda fall anorlunda sägs, äga tillämpning på såväl manliga som kvinnliga
lärare.
§ 8.
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar lantbruksstyrelsen nödiga
tabeller och anvisningar.
§ 9.
Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den ordning, som
av Kung!. Maj:t bestämmes.