Riksdagens skrivelse Nr 422.
5
Nr 422.
Godkänd av första kammaren den 16 juni 1920.
Godkänd av andra kammaren den 16 juni 1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till kungörelse med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i
statens tjänst m. fl. pensionärer m. m.
(Bankoutskottets utlåtande nr 78.)
Till Konungen .
I den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna propositionen med
förslag till tilläggsstat för år 1920 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avbidan på den proposition om anvisande av medel för
ändamålet, som kunde bliva förelagd riksdagen, till beredande av dyrtidstillägg
under år 1920 åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.
pensionärer å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag beräkna ett
belopp av 11,000,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 5 mars 1920
avlåten proposition nr 265, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över flnansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att
dels godkänna vid propositionen fogat förslag till kungörelse med
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer,
« Riksdagens skrivelse Nr 422.
dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg under år
1920 åt de i ovannämnda författningsförslag åsyftade pensionärer m. fi.
å tilläggsstat för år 1920 under tionde huvudtiteln såsom förslagsanslag
anvisa ett belopp av 12,300,000 kronor,
. dels och förklara, att under år 1921 tills vidare och intill dess
definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka under nämnda år
kostnaderna för dyrtidstillägg åt ovan omförmälda pensionärer m. fl.
skola bestridas, desamma skola utgå av de medel, vilka för beredande
av dyrtidstillägg under år 1921 kunna varda å riksstaten för sagda
år särskilt avsatta.
I sammanhang härmed har riksdagen till behandling förehaft vissa
inom riksdagen väckta motioner i ämnet. I en av dessa har hemställts,
bland annat, »att riksdagen med bifall i övrigt till Iramställningen i
Kungl. Maj:ts proposition nr 265 må besluta, att dyrtidstillägget till de
i § 5 mom. 5 i förslaget till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg''
åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer
åsyftade f. d. lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt
de i samma § mom. 6 åsyftade f. d. befattningshavare vid undervisningsanstalter
för dövstumma m. fl. skolor må utgå från och med 1920
års ingång.»
Riksdagen vill erinra, att riksdagen, såsom av annan skrivelse
framgår, godkänt förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst m. m. Detta beslut innebär
en väsentlig ökning av dyrtidstillägget gentemot vad Eders Kungl.
Maj:t föreslagit. En motsvarande höjning av det av Eders Kungl.
Maj:t för pensionärerna föreslagna dyrtidstillägget synes jämväl höra
ske, och bör därför vid beräknande av pensionärernas dyrtidstillägg
tillämpas det av riksdagen beslutade högre grundtalet för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst.
Vad därefter beträffar den gräns, till vilken dyrtidstillägget åt pensionärerna
bör utgå efter ett procenttal lika med grundtalet, har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit ett belopp av 125 kronor i kvartalet. I vissa
inom riksdagen väckta motioner har föreslagits en höjning av detta belopp
i syfte att åstadkomma en förbättring särskilt för f. d. befattningshavare med
låga pensioner. Åven riksdagen anser det vara med rättvisa och billighet
överensstämmande, att ifrågavarande pensionärer, som kanske hårdast
drabbas av dyrtiden, varda bättre tillgodosedda än vad fallet skulle
bliva vid ett bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen har därför
funnit sig böra medgiva sådan höjning, att dyrtidstillägg efter ett pro
-
7
Riksdagens skrivelse Nr 422.
centtal lika med grundtalet må utgå å pension eller understöd, icke överstigande
175 kronor för kvartal.
Riksdagen har vidare, på sätt riksdagen i annan skrivelse anmäler,
beslutit sådan förhöjning av dyrtidstillägget åt befattningshavare, som på
grund av försörjningsplikt underhåller barn under 16 år, att den del av
månadsavlöningen, för vilken dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal
motsvarande grundtalet, må ökas med 15 kronor för varje dylikt barn. Den
av riksdagen sålunda fastställda principen angående familjetillägg synes
riksdagen böra komma till tillämpning även i de fall, där försörjningsplikt
förefinnes för här avsedda kategorier, och bar riksdagen härvidlag beslutit,
att denna förböjning må efter i övrigt samma grunder, som fastställts
beträffande befattningshavare, beräknas å ett belopp av 25 kronor i
kvartalet för varje barn. Detta torde icke medföra några nämnvärda
kostnader.
Då riksdagen vidare, såsom likaledes i annan skrivelse anmäles,
medgivit en förböjning i dyrtidstillägget för vissa befattningshavare i
statens tjänst för ''första halvåret 1920 eller del därav, utgörande 20
procent av de för ifrågavarande tidrymd vederbörande befattningshavare
tillkommande avlöningsförmåner, bar riksdagen ansett sig böra medgiva
enahanda förhöjning å under samma tid utgående pensioner för motsvarande
grupp bland de bär avsedda f. d. befattningshavare.
Såsom av Eders Kungl. Maj:ts proposition inhämtas, har ifrågasatts en
utsträckning av dyrtidstilläggen till vissa nya grupper av pensionärer
(§ 5 mom. 5—7). Gentemot detta förslag har riksdagen icke haft
något att erinra. Då nämnda pensionärer icke förut kommit i åtnjutande
av dyrtidstillägg, kunna de icke bliva delaktiga av den medgivna förhöjningen
av 20 procent. I en av de här ovan omförmälda motionerna
har emellertid erinrats om den bekymmersamma ställning, vari f. d.
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt t. d. befattningshavare
vid undervisningsanstalter för dövstumma m. fl. skolor befunne
sig, och har i motionen därför hemställts, att dyrtidstillägget
måtte till nämnda grupper utgå retroaktivt från och med innevarande
års början. Detta förslag bar riksdagen funnit sig böra bifalla. .
]'' anslutning till vad riksdagen beslutit hava ändringar vidtagits
i Eders Kungl. Maj:ts förslag till kungörelse i ämnet.
Enligt inom riksdagen verkställda approximativa beräkningar skulle
dyrtidstillägget efter det av riksdagen antagna förslaget medföra en
årskostnad efter den 1 juli 1920 av 15,375,000 kronor. Särskilda kostnader
föranledas dessutom av dels den beslutade förhöjningen med 20 procent,
dels ock medgivandet, att dyrtidstillägget må för vissa grupper utgå
8
Riksdagens skrivelse Nr 422.
retroaktivt från den 1 januari 1920, och hava dessa kostnader beräknats
till i runt tal respektive 750,000 kronor och 100,000 kronor. Med
hänsyn till vad sålunda anförts och då årskostnaden för här ifrågavarande
dyrtidstillägg enligt nuvarande grunder uppgått till i runt tal
11,500,000 kronor, har riksdagen beslutit en ökning av det av Eders
Kungl. Magt äskade beloppet med 2,000,000 kronor, och har med anledning
härav ett förslagsanslag å tillhopa 14,300,000 kronor uppförts å
tilläggsstat för år 1920.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders
Kungl. Maj:ts proposition nr 265 samt i ämnet väckta motioner,
dels godkänt bilagda förslag till kungörelse med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst in. fl. pensionärer;
dels
medgivit, att till den, som på grund av kungörelsen den 19
juni 1919 (nr 347) i egenskap av pensionär åtnjutit dyrtidstillägg för
första halvåret 1920 eller del därav, skall utgå förhöjning i dyrtidstillägget
motsvarande tjugu procent av de pensioner eller understöd för
samma tidrymd, vilka äro av beskaffenhet, att enligt nämnda kungörelse
dyrtidstillägg därå må beräknas, skolande likväl sådan förhöjning utgå
allenast till pensionär, som är familjeförsörjare, samt i fall, där både
man och hustru äro, efter vad nyss sagts, berättigade till nu nämnd
förhöjning, endast till endera av dem och då till den, som uppbär
högsta pensionen;
dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg under år
1920 åt de i ovannämnda författningsförslag åsyftade pensionärer m. fl.
å tilläggsstat för år 1920 under tionde huvudtiteln såsom förslagsanslaganvisat
ett belopp av 14,300,000 kronor;
dels ock förklarat, att under år 1921 tills vidare och intill dess
definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka under nämnda år kostnaderna
för dyrtidstillägg åt ovan omförmälda pensionärer in. fl. skola
bestridas, desamma skola utgå av de medel, vilka för beredande av dyrtidstillägg
under år 1921 kunna varda å riksstaten för sagda år särskilt
avsatta.
Stockholm den 16 juni 1920.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens skrivelse Nr 422.
9
Bilaga.
Förslag
till
Kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer.
Härigenom förordnas som följer:
§ I
F.
d. befattningshavare i statens tjänst — avskedade båtsmän och
marinsoldater samt X^adstena krigsmanshuskassas understödstagare därunder
icke inbegripna — vilka äro berättigade till pension eller därmed
jämförligt årligt understöd, som av Konung och riksdag till siffran bestämts
eller eljest utgår efter av riksdagen prövade grunder, äga med
här nedan angivna begränsningar uppbära dyrtidstillägg till pensionen
eller understödet.
§ 2.
Dyrtidstillägget beräknas med ledning av det grundtal, som fastställts
för bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst. Nytt grundtal äger tillämpning från och med det kvartal, under
vilket Kungl. Maj:ts beslut därom kungjorts, till det kvartal, länder vilket
Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat grundtal.
§ 3.
Dyrtidstillägget utgår å pension eller understöd, som icke överstiger
175 kronor för kvartal, efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.
Överstiger pensionen eller understödet 175 kronor för kvartal, utgår
dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 175 kronor för kvartal,
på sätt nyss sagts samt för den överskj utande delen efter ett procenttal,
som motsvarar femtiofem hundradelar av grundtalet, dock att beBihang
till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 421—422. 2
Riksdagens skrivelse Nr 422.
träffande pensions- eller understödstagare, vilken vid början av det
kalenderkvartal, dyrtidstillägget avser, på grund av försörjningsplikt
underhållit barn, som icke uppnått 16 års ålder, den del av pensionen
eller understödet, för vilken dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal
motsvarande grundtalet, ökas med 25 kronor för varje dylikt barn. Förhöjning
i dyrtidstillägget på grund av försörjningsplikt må icke beräknas
för barn, som i egenskap av befattningshavare eller pensionär är
berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel, och må för barn, vars föräldrar
båda åtnjuta dyrtidstillägg enligt denna kungörelse, nu nämnd
förhöjning utgå endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta
avlöningen, eller, om avlöningarna äro lika, till fadern. Därest vid beräkningen
av det procenttal, som skall motsvara femtiofem hundradelar
av grundtalet, brutet tal uppstår, skall procenttalet jämnas till närmast
lägre hela tal.
§ 4.
hör den, som från mera än ett håll åtnjuter pension eller understöd,
som i § 1 omförmäles, lägges berörda förmåners sammanlagda
belopp till grund för den i § 3 angivna beräkningen av dyrtidstillkäggeL
Åtnjuter
pensionär dyrtidstillägg såsom befattningshavare i statens
tjänst eller äger han såsom innehavare av lärarbefattning vid annan
läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av statsmedel, skall dyrtidstillägg
enligt denna kungörelse till honom utgå allenast efter ett procenttal,
som motsvarar femtiofem hundradelar av grundtalet; därest emellertid
beloppet av den avlöning eller den del av avlöningen, varå dyrtidstillägg
tillgodokommer honom såsom befattninghavare i statens tjänst
eller såsom lärare vid sådan läroanstalt, som nyss är nämnd, understiger
100 kronor för år, må han åtnjuta dyrtidstillägg enligt denna kungörelse
efter ett procenttal, motsvarande grundtalet, dock högst å det
belopp, varmed berörda avlöning eller del av avlöningen understiger
700 kronor för år. Dyrtidstillägg å avlöning såsom befattningshavare
i statens tjänst eller såsom lärare vid sådan läroanstalt, som ovan sägs,
och dyitidstillägg å pension eller understöd, må dock icke beräknas å sammanlagt
högre belopp än 1,250 kronor för månad.
§ 5-
Dyrtidstillägg enligt här ovan för f, d. befattningshavare i statens
tjänst stadgade grunder utgår jämväl till:
11
Riksdagens skrivelse Nr 422.
l:o) den, som åtnjuter avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet;
2:o)
f. d. lärare och lärarinnor vid folkskolor, högre folkskolor
eller kommunala mellanskolor, vid småskolor eller vid mindre folkskolor,
f. d. biträdande eller extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor,
f. d. lärare och lärarinnor vid med folkskoleseminarier förenade
övningsskolor, vid av landsting eller städer upprättade småskoleseminarier,
vid privata småskoleseminarier, vid lappmarks ecklesiastikverks
skolor, vid enskilda skolor och barnhem samt vid av landsting eller
städer inrättade skyddshem, ävensom f. d. veterinärer, sjuksköterskor
och barnmorskor samt därmed jämställda befattningshavare, vilka äro
berättigade till pension från statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl.;
3:o) f. d. befattningshavare hos statens järnvägar, vilken enligt
lagen den 12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada i följd
av järnvägs drift uppbär ersättning för skada, som han ådragit sig
under förrättandet av arbete i statens järnvägars tjänst; samt
4:o) f. d. befattningshavare hos enskilt företag, som numera övertagits
av staten, därest han genom statens försorg uppbär pension eller
understöd i sådan egenskap;
5:o) f. d. lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter,
vilka antingen av statsmedel åtnjuta tilläggspension, beräknad enligt de
i kungörelsen den 31 december 1917 (nr 965) angående tilläggspensioner
åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna angivna
grunder, eller jämlikt samma kungörelse skulle varit berättigade till tillläggspension,
därest ej den reglementsenliga pensionen uppgått till eller
överstigit det i kungörelsen stadgade maximibeloppet för totalpensionen;
6:o) f. d. befattningshavare vid undervisningsanstalter för dövstumma,
skolhemmet i Vänersborg för blinda dövstumma, folkhögskolor
och lantmannaskolor samt sinnesslöanstalter och vantoreanstalter, vilka
äro berättigade till pension från dövstumlärarnas pensionsanstalt; samt
7:o) f. d. lasarettsläkare och f. d. extra provinsialläkare, till vilkas
pensionering bidrag lämnas av statsmedel;
och beräknas därvid dyrtidstillägget i fall, som avses i l:o), å
den utgående avlöningen, i de i 2:o), 4:o) och 6:o) o mfor mål da fallen
ä pensionen eller understödet, i fall, som angives i 3:o), å ersättningens
belopp samt i de i 5:o) avsedda fall å summan av de belopp, som utgå
från vederbörande pensionsan stal ter och såsom tilläggspension av statsmedel,
där sådan tilläggspension förekommer, varemot i fråga om de
under 7:o) omförmälda befattningshavare dyrtidstillägget val beräknas
12 Riksdagens skrivelse Nr 422.
å hela pensionsbeloppet, med inberäknande av det belopp, som i förekommande
fall utgår av landsting eller stad, men utgår allenast med
vad som av hela det sålunda beräknade dyrtidstillägget belöper på den
av statsmedel utgående del av pensionen.
§ 6.
Till 1. d. befattningshavare vid statens järnvägar utgående pensioner
från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig
pensionsinrättning likställas i bär ifrågavarande avseende med pension
av i § 1 angivet slag. Detsamma gäller beträffande dylik pension, som
utgår till sådan f. d. befattningshavare vid numera av staten övertagen
järnväg, vilken med pension avgått från tjänst vid järnvägen redan
innan den övertagits av staten.
§ 7.
Om till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit,
innan honom tillkommande dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övejgår
hans rätt härutinnan till stärbhuset.
Dyrtidstillägget utgår i sådant fall för samma tid, för vilken pension
eller understöd får uppbäras.
§ 8-
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t
nödiga tabeller.
§ 9-
Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med pension eller understöd
enligt de närmare föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1920, skolande likväl
beträffande de i § 5 mom. 5 och 6 omförmälda pensionärer densamma
äga tillämpning från och med den 1 januari 1920.
STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.