Riksdagens skrivelse Nr 398.

1

Nr 398.

Godkänd av första kammaren den 18 juni 1920.

Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till kungörelse med särskilda
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk
jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 206.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 19 mars 1920 avlåten proposition, nr 321,
vilken för förberedande behandling överlämnats till statsutskottet, har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av
statsrådsprotokollet över civilärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
godkänna nedan intagna förslag till kungörelse med särskilda grunder för
dyrtidstillägg åt befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk.

ifrågavarande förslag till kungörelse är av följande lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 saml. (Nr 398.)

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 398.

Förslag

till

kungörelse med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid
postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Härigenom förordnas som följer:

§ I Mom.

1. Befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar eller statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta lön eller arvode enligt
avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid nämnda verk,
äga uppbära dyrtidstillägg i enlighet med vad genom kungörelsen denna
dag med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst föreskrivits, dock under iakttagande av de särskilda bestämmelser,
som här nedan meddelas.

Mom. 2. Dyrtidstillägg utgår, förutom å sådana kontanta avlöningsförmåner,
som angivas i § 1 mom. 1 av ovannämnda kungörelse, å 2,500
kronor av tantiem till kraftverksdirektör enligt 5 § 2 mom. i berörda
avlöningsreglemente, å vikariatsersättning enligt 20 § samt å gottgörelse
enligt 38 •§ 2 mom. till lokomotivförare, som bestrider tjänst såsom lokomoti
vmästare.

Rörande dyrtidstillägg å arvode jämlikt 36 § i avlöningsreglementet
till stenograf, 37 § till föreståndare för växeltelefonstation, 38 § 1 mom.
till tågdirigent samt å ersättning jämlikt 38 § 3 mom. för beredskapstjänst
gäller vad i § 1 mom. 2 i förenämnda kungörelse är stadgat.

Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som enligt medgivande
av 1919 års lagtima riksdag och kungl. breven av den 19 juni
1919 utbetalas till tjänsteman vid ingången av juli månad 1920.

Mom. 3. För beräknande av dyrtidstilläggets storlek gälla föreskrifterna
i §§ 2 och 3 i omförmälda kungörelse, men med iakttagande av

att dyrtidstillägg utgår endast å 85 procent av de sammanlagda
avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å ett
belopp av 1,250 kronor för månad; samt

att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 i kungörelsen fastställer,
skall i varje särskilt fall minskas med 16.

Riksdagens skrivelse Nr 398.

3

Mom. 4. Därest tjänstemans löneinkomst efter den 30 juni 1920
jämte dyrtidstillägg enligt denna kungörelse understiger vad som skulle
utgjort tjänstemannens löneinkomst närmast före övergången till den nya
lönestaten, jämte dyrtidstillägg enligt kungörelsen denna dag med allmänna
grunder för sådant tillägg, äger tjänstemannen åtnjuta gottgörelse härför
i form av personligt dyrtidstillägg.

Sådant personligt dyrtidstillägg må av tjänstemannen tillgodonjutas
allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare sig i samma
tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller en löneinkomst, som
jämte dyrtidstillägg enligt mom. 2 och 3 här ovan uppgår till den inkomst,
han vid motsvarande tidpunkt skulle åtnjuta, om han då kvarstode med
den avlöning, han innehade närmast före övergången till den nya lönestaten
och därå uppbure dyrtidstillägg enligt förenämnda kungörelse med
allmänna grunder för sådant tillägg.

Med löneinkomst enligt detta moment förstås i varje särskilt fall de
sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade övergångsbestämmelser
till den nya lönestaten medräknas för bedömande av, huruvida
tjänstemannen lider avlöningsminskning genom övergång till den nya
lönestaten, ävensom i förekommande fall personligt lönetillägg, som uppbäres
på grund av sagda övergångsbestämmelser.

§ 2.

Till befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar
eller statens vattenfallsverk, som kvarstå å gammal stat, utgåi dyrtidstillägg
i enlighet med vad i kungörelsen med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst är stadgat. Dyrtidstillägg
utgår därvid, förutom å sådana kontanta avlöningsförmåner, som
angivas i § 1 mom. 1 av sagda kungörelse, jämväl i förekommande fall
å uppbördsprovision vid telegrafverket, beräknad efter den nästföregående
år utgående provision, dock högst å så stort belopp, som svarar mot de
tjänstgöringspenningar, vederbörande tjänsteman skolat uppbära, om han i
enlighet med härför i hittills gällande avlöningsreglemente givna bestämmelser
hänförts till den mot hans lön svarande avlöningsklassen i avlöningsskalan
för icke provisionsavlönade tjänstemän, samt lägst å stadgat
minimibelopp av uppbördsprovisionen.

§ 3.

Till innehavare av icke ordinarie befattning vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar eller statens vattenfallsverk, för vilken avlöningen

4

Riksdagens skrivelse Nr 398.

icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl. Maj:t
och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den myndighet,
som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, därest och i
den mån myndigheten, med hänsyn särskilt till efter ingången av augusti
månad 1914 till följd av ökningen i levnadskostnader beviljad avlöningsförhöjning,
anser sådant av omständigheterna påkallat, därvid de i §§ 1—5
i kungörelsen med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst samt de i § 1 mom. 2 och 3 här ovan meddelade bestämmelserna
skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande tillika, att
till sådana icke ordinarie befattningshavare, som för sitt arbete i statens
tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer eller flitpenningar, dyrtidstillägg
må utgå med högst hälften av vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp
enligt berörda bestämmelser skolat utgöra.

§ 4.

Från åtnjutande av dyrtidstillägg undantagas:

l:o) arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt och vid telegrafverkets
verkstad;

2:o) arbetarpersonalen vid statens järvägars byggnadsarbeten för nya
linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag; samt

3:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk.

§ 5.

Till hjälp vid uträkning av dyrtidstillägget enligt denna kungörelse
utfärdar Kungl. Maj:t nödiga tabeller.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1920.

Förevararande proposition åsyftar att åvägabringa den reduktion av
dyrtidstillägget för kommunikationsverkens personal, som var en förutsättning
för den fr. o. m. den 1 nästkommande juli genomförda löneregleringen
för samma verk. Förslagets innebörd har av departementschefen
i korthet uttryckts sålunda, att dyrtidstillägg enligt allmänna grunder
beräknas på det genomsnittliga värdet av de hittills utgående avlöningarna
och att från den därvid uppkomna summan avdrages vad som, därest löneregleringen
ej kommit till stånd, hade bort utgå i dyrtidstillägg för den
del av levnadskostnadsökningen, som löneregleringen till fullo täcker.

Riksdagens skrivelse Nr 3.98.

5

Enligt förslaget skola för beräknande av dyrtidstilläggets storlek för
kommunikationsverkens personal gälla de allmänna bestämmelserna rörande
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst men med iakttagande
dels att dyrtidstillägg utgår endast å 85 procent av de sammanlagda
avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å ett
belopp av 1,250 kronor för månad, dels ock att det grundtal, som gäller
för statstjänarna i allmänhet, skall i varje särskilt fall minskas med T6.

Mot de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för reduktionen
av dyrtidstillägget för ifrågavarande personal har utskottet icke funnit skäl
till erinran.

På grund av en inom riksdagen väckt motion har riksdagen
funnit sig böra vidtaga sådan ändring i Eders Kungl. Maj:ts förslag till
kungörelse, § 1 mom. 2, att dyrtidstillägg såväl för överdirektören vid
statens vattenfallsverk som för kraftverksdirektör må utgå intill samma
gräns, som föreslagits för övriga tjänstemän och alltså beräknas å vederbörandes
sammanlagda avlöningsbelopp intill högst 15,000 kronor per
år, även om nämnda avlöningsbelopp delvis utgöres av tantiem.

I enlighet med den ståndpunkt riksdagen intagit till samma fråga
vid behandlingen av den allmänna propositionen om dyrtidstillägg, har
riksdagen vidare beslutat att ur kungörelsen § 3 utesluta ordet »särskilt»,

Riksdagen får anmäla, att riksdagen godkänt bilagda
förslag till kungörelse med särskilda grunder för
dyrtidstillägg åt befattningshavare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk
(bil. A).

Stockholm den 18 juni 1920.

Med undersåtlig vördnad.

6

Riksdagens skrivelse Nr 398.

Bil. A.

Förslag

till

Kungörelse

med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Härigenom förordnas som följer:

§ I Mom.

1. Befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar eller statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta lön eller arvode enligt
avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid nämnda verk,
äga uppbära dyrtidstillägg i enlighet med vad genom kungörelsen denna
dag med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst föreskrivits, dock under iakttagande av de särskilda bestämmelser,
som här nedan meddelas.

Mom. 2. Dyrtidstillägg utgår, förutom å sådana kontanta avlöningsförmåner,
som angivas i § 1 mom. 1 av ovannämnda kungörelse, å tantiem
till överdirektör vid statens vattenfallsverk och kraftverksdirektör
enligt 5 § 2 mom. i berörda avlöningsreglemente, å vikariatsersättning
enligt 20 § samt å gottgörelse enligt 38 § 2 mom. till lokomotivförare,
som bestrider tjänst såsom lokomotivmästare.

Rörande dyrtidstillägg å arvode jämlikt 36 § i avlöningsreglementet
till stenograf, 37 § till föreståndare för växeltelefonstation, 38 § 1 mom.
till tågdirigent samt å ersättning jämlikt 38 § 3 mom. för beredskapstjänst
gäller vad i § 1 mom. 2 i förenämnda kungörelse är stadgat.

Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som enligt medgivande
av 1919 års lagtima riksdag och kungl. breven av den 19 juni
1919 utbetalas till tjänsteman vid ingången av juli månad 1920.

Riksdagens skrivelse Nr 398.

7

Mom. 3. För beräknande av dyrtidstilläggets storlek gälla föreskrifterna
i §§ 2 och 3 i omförmälda kungörelse, men med iakttagande av
att dyrtidstillägg utgår endast å 85 procent av de sammanlagda
avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å ett
belopp av 1,250 kronor för månad; samt

att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 i kungörelsen fastställer,
skall i varje särskilt fall minskas med 16.

Mom. 4. Därest tjänstemans löneinkomst efter den 30 juni 1920
jämte dyrtidstillägg enlig denna kungörelse understiger vad som skulle
utgjort tjänstemannens löneinkomst närmast före övergången till den nya
lönestaten, jämte dyrtidstillägg enligt kungörelsen denna dag med allmänna
grunder för sådant tillägg, äger tjänstemannen åtnjuta gottgörelse härför
i form av personligt dyrtidstillägg.

Sådant personligt dyrtidstillägg må av tjänstemannen tillgodonjutas
allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare sig i samma
tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller en löneinkomst,
som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 2 och 3 här ovan uppgår till den
inkomst, han vid motsvarande tidpunkt skulle åtnjuta, om han då kvarstode
med den avlöning, han innehade närmast före övergången till den
nya lönestaten och därå uppbure dyrtidstillägg enligt förenämnda kungörelse
med allmänna grunder för sådant tillägg.

Med löneinkomst enligt detta moment förstås i varje särskilt fall de
sammanlagda avflöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade övergångsbestämmelser
till den nya lönestaten medräknas för bedömande av, huruvida
tjänstemannen lider avlöningsminskning genom övergång till den nya
lönestaten, ävensom i förekommande fall personligt lönetillägg, som uppbäres
på grund av sagda övergångsbestämmelser.

§ 2.

Till befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar
eller statens vattenfallsverk, som kvarstå å gammal stat, utgår dyrtidstillägg
i enlighet med vad i kungörelsen med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst är stadgat. Dyrtidstillägg
utgår därvid, förutom å sådana kontanta avlöningsförmåner, som
angivas i § 1 mom. 1 av sagda kungörelse, jämväl i förekommande fall
å uppbördsprovision vid telegrafverket, beräknad efter den nästföregående
år utgående provision, dock högst å så stort belopp, som svarar mot de
tjänstgöringspenningar, vederbörande tjänsteman skolat uppbära, om han i
enlighet med härför i hittills gällande avlöningsreglemente givna bestäm -

8

Riksdagens skrivelse Nr 398.

melser hänförts till den mot hans lön svarande avlöningsklassen i avlöningsskalan
för icke provisionsavlönade tjänstemän, samt lägst a stadgat
minimibelopp av uppbördsprovisionen.

§ 3.

Till innehavare av icke ordinarie befattning vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar eller statens vattenfalls verk, för vilken avlöningen
icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl. Maj:t
och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den myndighet,
som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtid stillägg, därest och
i den mån myndigheten, med hänsyn till efter ingången av augusti månad
1914 till följd av ökningen i levnadskostnader beviljad avlöningsförhöjning,
anser sådant av omständigheterna påkallat, därvid de i §§ 1—5 i
kungörelsen med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst samt de i § 1 mom. 2 och 3 här ovan meddelade bestämmelserna
skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande tillika, att
till sådana icke ordinarie befattningshavare, som för sitt arbete i statens
tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer eller flitpenningar, dyrtidstillägg
må utgå med högst hälften av vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp
enligt berörda bestämmelser skolat utgöra.

§ 4.

Från åtnjutande av dyrtidstillägg undantagas:

l:o) arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt och vid telegrafverkets
verkstad;

2:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för nya
linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag; samt

3:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk.

§ 5.

Till hjälp vid uträkning av dyrtidstillägget enligt denna kungörelse
utfärdar Kungl. Maj:t nödiga tabeller.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1920.

Stockholm 1920. Kungl. Boktryokeriet, P. A. Norstedt Sc Söner.

202722