Riksdagens skrivelse Nr 392.
1
Nr 392.
Godkänd av första kammaren den 15 juni 1920.
Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa
delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet
den 21 mars 1862 m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 52.)
Till Konungen.
Genom en till riksdagen avlåten, den 12 mars 1920 dagtecknad
proposition, nr 286, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862,
2) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862,
3) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862,
4) lag om ändrad lydelse av § 6 i förordningen om kyrkostämma,
samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862,
5) lag om ändrad lydelse av § 6 i förordningen om kyrkostämma,
samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863,
6) lag om ändrad lydelse av §§ 5 och 12 i förordningen om landsting
den 21 mars 1862,
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 392—396.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 392.
7) lag om ändrad lydelse av 7 § 2 mom. i lagen om fattigvården
den 14 juni 1918,
8) lag om ändrad lydelse av §§ 19 och 20 i lagen om val till
riksdagen den 26 maj 1909,
9) lag om ändrad lydelse i vissa delar av den av 1919 års lagtima
riksdag villkorligt antagna nya lagen om val till riksdagen och
10) lag om rätt för vissa väljare att utan inställelse inför valförrättare
avgiva valsedel vid vissa kommunala val samt om behandling av valsedels.
försändelse.
I sammanhang med propositionen har riksdagen till behandling
förehaft en i anledning av densamma väckt motion.
De i förevarande kungl. proposition framlagda förslagen avse, såsom
av departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet framgår, tre skilda
frågor: 1) rätten att deltaga i kommunala val och avgöranden utan personlig
inställelse, 2) valdistriktsindelningen vid politiska och kommunala
val, samt 3) sammanförandet av den kommunala och politiska röstlängden.
Till större delen äro alla dessa förslag byggda på ett den 20 januari 1920
avgivet betänkande av den 30 maj 1919 tillkallade kommunalförfattningssakkunniga.
Beträffande rätten att deltaga i kommunala val och avgöranden utan
personlig inställelse ansluter sig riksdagen helt till grundtanken i den
kungl. propositionen, att denna rätt bör i hög grad begränsas, och, där
den fortfarande bör bibehållas, regleras på ett sätt, som mera effektivt än
nu är fallet hindrar missbruk av densamma. Det förefinnes härvid, såsom
de sakkunniga betona, en klar skillnad mellan kommunala val och andra
kommunala avgöranden än representantval.
I fråga om andra kommunala avgöranden än representantval har Eders
Kungl. Maj:t, i likhet med majoriteten av de sakkunniga, föreslagit, att rätten
att genom fullmakt utöva rösträtt skall bibehållas i sin nuvarande omfattning,
men att nya former för denna rättighets begagnande skola stadgas, ägnade
att trygga mot befarade missbruk. De skäl, som de sakkunniga och departementschefen
framlagt för denna sin ståndpunkt äro enligt riksdagens
uppfattning fullt övertygande. Fullmaktsröstningens bibehållande vid dessa
avgöranden synes, särskilt i mera vidsträckta och sparsamt befolkade kommuner,
utgöra ett påtagligt behov; härtill kommer att, såvitt riksdagen har
sig bekant, fullmaktsröstningens användning i dessa fall icke lett till svårare
missbruk, och att de nya former för utövandet av denna rätt, som
i den kungl. propositionen föreslagits, torde utgöra fullt betryggande garantier
mot dylika missbruk.
Riksdagens skrivelse Nr 392.
3
Vad åter beträffar kommunala representantval, synes, såsom också
de sakkunniga och departementschefen framhållit, en stark inskränkning
av rätten till deltagande utan personlig inställelse vara av behovet påkallad.
Med den vidsträckta omfattning, denna rätt för närvarande äger, leder den i
många fall till svåra missbruk, vilka i hög grad äro ägnade att neddraga
valförrättningens karaktär och förvanska det uttryck för valmanskårens
verkliga uppfattning, som valet bör utgöra. På grund härav bör, enligt
riksdagens uppfattning, i enlighet med den kungl. propositionen undantag
från fordran på personlig inställelse vid kommunala representantval blott
göras för vissa grupper av väljare, samt härvid enahanda bestämmelser
gälla, som för val till riksdagens andra kammare. Sålunda bör personlig
inställelse fordras utom för äkta makar, oberoende av hinder, och vid
styrkt hinder för de yrkesutövare och tjänstemän, som erhållit eller komma
att erhålla enahanda rätt vid val till riksdagens andra kammare.
Frågan bliver då, vilken metod för röstning utan personlig inställelse,
som för de nämnda fallen bör tillämpas. I denna punkt har Eders Kungl.
Maj:t icke följt den uppfattning, som företrätts av de sakkunnigas majoritet.
Tre av de fem sakkunniga hava nämligen förordat, att röstning utan personlig
inställelse sker genom fullmakt, under det att i Eders Kungl. Maj:ts
proposition föreslås röstning medelst insändande av valsedel, i likhet med
vad som enligt den vid 1919 års lagtima riksdag villkorligt antagna vallagen
skall komma att gälla vid val till riksdagens andra kammare. Den
av de sakkunniga antagna uppfattningen har även företrätts i den i anledning
av förevarande proposition väckta motionen, vari sådana ändringar
i den kungl. propositionen påyrkats, att systemet med fullmaktsröstning
skulle komma till användning i stället för systemet med insändande av röstsedel.
Vid avvägandet av de skäl beträffande de båda olika metoderna,
som framförts dels i departementschefens yttrande vid propositionens föredragning,
dels i de sakkunnigas betänkande och den nyssnämnda motionen,
bar riksdagen funnit de skäl övervägande, som förebragts för den i den kungl.
propositionen föreslagna anordningen. Det synes riksdagen uppenbart, att
systemet med röstsedels insändande i högre grad än systemet med fullmaktsröstning
är agnat att åt röstningen giva den tillbörliga karaktären
av personlig, självständig viljeakt och att sålunda i möjligaste mån minska
de olägenheter, som städse äro förenade med röstning utan personlig inställelse;
särskilt är detta enligt riksdagens tanke av värde, då röstning
utan personlig inställelse huvudsakligen torde komma till användning i
fråga om äkta makar, varvid garantier mot otillbörlig yttre påtryckning
synas särskilt behövliga. Härtill kommer, att användningen av systemet
med röstsedels insändande stadgats i den av 1919 års riksdag villkorligt
4
Riksdagens skrivelse Nr 392.
antagna lagen om val till riksdagen; riksdagen har alltså redan tagit ställning
till frågan om vilket system, som i fråga om representantval lämpligen
bör följas vid röstning utan personlig inställelse. Det synes riksdagen
uppenbart, att samma system i detta fall bör komma till användning
vid kommunala och politiska val, likaväl som omfattningen av rätten
att rösta utan personlig inställelse vid dessa val bestämmes på enahanda
sätt. Att ett annat system, fullmaktsröstning, kommer att användas vid
andra kommunala avgöranden än representantval, kan enligt riksdagens
uppfattning icke förringa betydelsen av de nu anförda synpunkterna, ty
det synes stå utom all diskussion, att de kommunala representantvalen till
hela sin karaktär stå långt närmare de politiska valen än de kommunala
avgöranden, vid vilka fullmaktssystemet avses komma till fortsatt användning.
På grund av dessa och övriga av departementschefen och de sakkunnigas
minoritet anförda skäl har riksdagen alltså i denna punkt ansett
sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts proposition.
Åven de övriga författningsändringar, som i detta sammanhang av
Eders Kungl. Maj:t föreslagits, har riksdagen antagit; särskilt synas bestämmelserna
angående gemensam valförrättare vid politiska och kommunala
val vara ändamålsenliga.
De förändrade bestämmelser beträffande den politiska oeli kommunala
valdistriktsindelningen, som i förevarande kungl. proposition föreslagits
och av de sakkunniga förordats, har riksdagen likaledes i allt väsentligt
antagit. Dessa bestämmelser, som främst åsyfta överensstämmelse mellan
distriktsindelningen vid de politiska och kommunala valen på landsbygden
samt underlättandet av valdeltagandet genom en allmännare valdistriktsindelning,
synas nämligen, särskilt med hänsyn till den starka
utvidgning av valmanskåren, som dels är beslutad, dels förestår i följd av
de vilande grundlagsändringsförslagen beträffande kvinnans politiska rösträtt
m. m., vara i hög grad av behovet påkallade. Även de föreslagna
bestämmelserna för sammanförande av den politiska och den kommunala
röstlängden synas riksdagen väl motiverade; ej heller har riksdagen något
att erinra mot det såsom bilaga till den kungl. propositionen fogade förslaget
till kungörelse angående upprättande av röstlängd vid dessa val.
Riksdagen, som alltså i huvudsak antagit de i förevarande kungl.
proposition framlagda förslagen, har emellertid i en detalj fattat ett därifrån
avvikande beslut. I § 19 i lagen om val till riksdagen liksom i
fråga om motsvarande paragraf i den 1919 villkorligt antagna vallagen
synes nämligen en sådan ändring böra vidtagas, att punkterna 1 och 2
omflyttas och en häremot svarande korrigering av punkt 2 göres; såsom
5
Riksdagens skrivelse Nr 392.
paragrafen i Eders Kungl. Maj:ts förslag är uppställd, synes nämligen
mot densamma kunna riktas den anmärkningen, att punkt 2 angives utgöra
ett undantag till punkt 1, ehuru detta i själva verket icke är fallet.
Såsom en följd av detta ändringsförslag måste även en redaktionell ändring
i följande paragraf vidtagas.
Slutligen vill riksdagen betona önskvärdheten av att i den promemoria,
som skall tillställas valförrättare, även intages ett exemplar av vallagen.
Med åberopande av vad sålunda blivit anfört, får riksdagen, som
icke kunnat i oförändrat skick antaga samtliga de i propositionen innefattade
lagförslagen,
dels anmäla, att riksdagen för sin del antagit följande
Lag
om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på
landet den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att § 12, § 14 mom. 1-4, § 17 mom. 1,
§ 29 mom. 1, 2 och 5, §§ 33 och 35 samt § 80 mom. 1 i förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 skola erhålla följande
ändrade lydelse:
§ 12.
Röstägande är berättigad att med de inskränkningar, varom nedan
i denna paragraf stadgas, sin talan och rösträtt på annan röstägande
överlåta.
Ej må någon på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt
för mer än en röstberättigad.
Fullmakten skall vara ställd till viss person samt av utställaren
underskriven med angivande av den dag underskrivandet skett. A fullmakten
skall tillika av två vittnen tecknas bevis, att densamma egenhändigt
underskrivits av utställaren å den dag, fullmakten utvisar, samt att namnet
på den person, till vilken fullmakten är ställd, då fanns å fullmakten utsatt.
Fullmakt äge icke giltighet under längre tid än trettio dagar från
underskrivandet.
Angående röstning vid val av kommunalfullmäktige stadgas i § 29.
6
Riksdagens skrivelse Nr 392.
§ 14.
Mom. 1. Före den 30 juni varje år — — — — — meddelas av
Konungen.
Mom. 2. Röstlängden skall senast den 30 juni vara avsänd---
äga motsvarande tillämpning.
Mom. 3. Har mot röstlängd — — — till ovillkorlig efterrättelse
intill dess ny röstlängd på enahanda sätt kommit till stånd.
Mom. 4. Har på klagan, som förts i samband med besvär över kommunalstämmas
beslut eller över val förrättat inför valnämnd, röstlängden i
någon del förklarats felaktig, skall, evad felaktigheten länt till beslutets
eller valets upphävande eller ej,--— föranledda rättelser.
§ 17.
Mom. 1. Tre ordinarie kommunalstämmor — — — ovan stadgade
tid.
Ordinarie kommunalstämma i december — — — till sön- eller
helgdag.
Om val av nämndemän är särskilt stadgat.
Den, vilken såsom--— av sagda förvaltning.
§ 29.
Mom. 1. För val av — — — indelas i valkretsar.
Vid valkretsindelningen iakttages,---de särskilda valkretsarna.
Indelningen i valkretsar — — — förslag, av kommunalstämma.
Beslut om sådan indelning skall fattas senast två månader före ingången
av det år, under vilket beslutet är avsett att träda i tillämpning.
Om beslutet skall Konungens befallningshavande ofördröjligen underrättas.
Är kommun indelad — —--— inskränkt inom valkrets.
Mom. 2. Kommun, som icke är delad i valkretsar på sätt i mom.
1 sägs, ävensom valkrets bilda var för sig ett valdistrikt, där icke på grund
av bestämmelserna i lagen om val till riksdagen del av kommunen eller av
valkretsen utgör valdistrikt vid val till riksdagens andra kammare, i vilket
fall sådan del bildar eget valdistrikt jämväl vid kommunalfullmäktigval.
Enligt lagen om val till riksdagen meddelat beslut om distriktsindelning
skall, där det icke på anförda besvär undanröjts, träda i tillämp
-
Riksdagens skrivelse Nr 392.
7
ning beträffande kommunalfullmäktigval, som förrättas enligt den under
nästpåföljande år upprättade röstlängden.
Mom. 5. a) Val av kommunalfullmäktige förrättas i varje valdistrikt
inför den valnämnd, som enligt lagen om val till riksdagen utses
för val till riksdagens andra kammare.
Valen skola förrättas under tiden från och med den 1 november till
och med den 15 december å dag, som kommunalstämma det år val skall
förrättas bestämmer. Val får ej äga rum å tider, då allmän gudstjänst
hålles inom kommunen, samt skall fortgå minst två timmar före klockan
tre eftermiddagen och minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen.
I kungörelse om valförrättning skall tiden för valet noggrant angivas.
Sådan kungörelse utfärdas för varje valdistrikt av valnämndens ordförande
i den ordning, som för kallelse till kommunalstämma stadgas.
Vid valet skall gälla till efterrättelse den enligt § 14 upprättade
röstlängd eller del av röstlängd.
Vid val av kommunalfullmäktige må röstägande icke utan personlig
inställelse inför valförrättaren utöva rösträtt i annat fall eller i annan ordning
än i särskild lag stadgas.
O O
b) Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till
de väljande tillåtas inom vallokalen.
Vid förrättningen skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till
---att valurnan är tom.
Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos ordföranden,
därest icke å kommunalstämma beslutits, att valet skall ske efter
upprop. Till varje valman utlämnas ett valkuvert.
I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda att
möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande kunna inlägga sin
valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser vara inrättade
med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat, att för såväl valförrättaren
som allmänheten är synligt, när en plats är upptagen; och åligger
det valförrättaren att vaka över att valmans förehavande där ej må av
någon kunna iakttagas.
Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet. Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen
utan dröjsmål personligen detsamma till ordföranden. Efter det
ordföranden förvissat sig om, att den, vilken avlämnar valkuvertet, är i
röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ävensom tillsett, att kuvertet
är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden
kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid namnet
8
Riksdagens skrivelse Nr 392.
på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten begagnats.
Valman, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven
ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita den, han
själv därtill utser.
Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med
annat kännetecken, varde ej mottaget.
Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som äkta make är berättigad
avlämna vid valförrättningen, är särskilt stadgat.
Då uppehåll i valförrättningen sker, — — — och bör, innan förseglingen
vid förrättningens fortsättande borttages, valförrättaren inför
öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen äro obrutna.
De valmän, som---äro tillstädes i vallokalen eller, om ut
lymme
där saknas, — — — röstningen avslutad.
Omedelbart därefter---protokollet avtryckas.
Sedan valprotokollet — — — avslutas förrättningen. Ordföranden
insände därefter ofördröjligen till Konungens befallningshavande omslaget
med valkuverten jämte röstlängden och valprotokollet. Sker--—
försändelsen assureras.
c) Konungens befallningshavande skall — — — föra protokoll.
Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som till Konungens befallningshavande
inkommit, är särskilt stadgat.
Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av det vid
förrättningen förda protokoll. Med protokollets uppläsning är valet avslutat,
varefter Konungens befallningshavande genast skall till vederbörande återställa
den röstlängd, som för sammanräkningen insänts.
De avgivna valsedlarna — — — valet gäller.
§ 33.
Är någon missnöjd--— föredragas och avgöras.
§ 35.
Följande ärenden må ej av kommunalfullmäktige upptagas:
a) val av kommunalfullmäktige, vilka val skola förrättas inför valnämnden
i den ordning, som i § 29 sägs;
b) nedanstående ärenden, vilka alltid skola behandlas å kommunalstämma,
nämligen
justering av den i § 65 omförmälda längd,
val till ordförande och vice ordförande i kommunalstämma,
Riksdagens skrivelse Nr 392.
9
beslut, varom i § 16 sägs, så ock beslut enligt § 17 angående
dag för kommunalstämma och enligt § 29 angående dag för val av kommunalfullmäktige.
§ 80.
Monn. 1. Har Kungl. Maj:t — — — municipalfullmäktige och
municipalnämnd, samt att, där municipalsamhälle ej utgör särskilt valdistrikt,
municipalfullmäktige skola utses å inunicipalstämma, därvid stämmans
ordförande och två av stämman utsedda personer tjänstgöra såsom
valförrättare.
Denna lag träder i kraft: i vad densamma angår § 14 mom. 1 och
2 den dag, då det vilande förslaget till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9, 16,
19, 21 och 24 riksdagsordningen och till övergångsstadgande däri, efter
att hava av riksdagen antagits, varder av Konungen gillat; i vad densamma
angår § 29 mom. 1 och 2, den 1 oktober 1920; samt i övrigt dagen efter
den, då lagen, enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i
svensk författningssamling, dock att i de fall, där valdistriktsindelningarna
för riksdagsmannaval och kommunalfullmäktigval ännu icke överensstämma,
kommunalfullmäktigvalen fortfarande, intill dess sådan överensstämmelse
vinnes och vederbörliga valnämnder utsetts, skola förrättas å kommunalstämma
eller distriktsstämma med iakttagande av vad därom hittills funnits
stadgat.
Lag
om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i
stad den 21 mars 1S62.
Härigenom förordnas, att § 12, § 13 mom. 1 och 2 samt § 24 mom.
2 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola
erhålla följande ändrade lydelse:
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 392—396.
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 392.
§ 12.
Röstägande är berättigad att med de inskränkningar, varom nedan i
denna paragraf stadgas, sin talan och rösträtt å allmän rådstuga på annan
röstägande överlåta.
Ej må någon på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt
för mer än en röstberättigad.
Fullmakten skall vara ställd till viss person samt av utställaren
underskriven med angivande av den dag underskrivandet skett. A fullmakten
skall tillika av två vittnen tecknas bevis, att densamma egenhändigt
underskrivits av utställaren å den dag, fullmakten utvisar, samt att namnet
på den person, till vilken fullmakten är ställd, då fanns å fullmakten utsatt.
Fullmakt äge icke giltighet under längre tid än trettio dagar från
underskrivandet.
Vid val av stadsfullmäktige må röstägande icke utan personlig inställelse
inför valförrättaren utöva rösträtt i annat fall eller i annan ordning
än i särskild lag stadgas.
§ 13.
Mom. 1. Före den 30 juni varje år---— — meddelas av
Konungen.
Mom. 2. Röstlängden skall senast den 30 juni vara avsänd---
äga motsvarande tillämpning.
§ 24.
Mom. 2. Valet får ej-----valurnan är tom.
Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos ordföranden,
därest icke å allmän rådstuga beslutits, att valet skall ske efter
upprop. Till varje valman utlämnas ett valkuvert.
I vallokalen skola---av någon kunna iakttagas.
Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet. Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen
utan dröjsmål personligen detsamma till ordföranden. Efter det
ordföranden förvissat sig om, att den, vilken avlämnar valkuvertet, är
i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ävensom tillsett, att kuvertet
är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden
Riksdagens skrivelse Nr 392.
11
kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid namnet på
den, vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten begagnats. Valman,
som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven ordning
avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita den, han
själv därtill utser.
Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med
annat kännetecken, varde ej mottaget.
Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som äkta make är berättigad
avlämna vid valförrättningen, är särskilt stadgat.
Då uppehåll---åro obrutna.
De valmän — — — röstningen avslutad.
Där sammanräkning av de avgivna rösterna icke verkställes omedelbart
efter det röstningen på sätt nyss nämnts blivit avslutad, skall sammanräkningen
påbörjas inom sju dagar därefter samt de avlämnade valkuverten
under tiden förseglas och förvaras på sätt ovan stadgas för det
fall, att uppehåll i valförrättningen göres.
Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som till magistraten inkommit,
är särskilt stadgat.
Denna lag träder i kraft, i vad densamma angår § 13, den dag, då
det vilande förslaget till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9, 16, 19, 21 och 24
riksdagsordningen och till övergångsstadgande däri, efter att hava av riksdagen
antagits, varder av Konungen gillat, samt i övrigt dagen efter den,
då lagen, enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i svensk
författningssamling.
Lag
om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i
Stockholm den 23 maj 1862.
Härigenom förordnas, att § 5 mom. 2 och 3, § 8 mom. 2 samt
§ 10 mom. 2 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23
maj 1862 skola erhålla''följande ändrade lydelse:
12
Riksdagens skrivelse Nr 392.
§ 5.
Mom. 2. Före den 30 juni varje år ---— — — meddelas av
Konungen.
Mom. 3. Röstlängden skall senast den 30 juni vara avlämnad
— — — äga motsvarande tillämpning.
§ 8.
Mom. 2. Röstägande må ej utan personlig inställelse inför valförrättaren
utöva rösträtt i annat fall eller i annan ordning, än som i särskild
lag stadgas.
Mom. 2. Valförrättning får ej---klockan sju eftermiddagen.
Ej må vid valet--— inom vallokalen.
Vid valförrättning —--valurnan är tom.
Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos ordföranden.
Till varje valman utlämnas ett valkuvert.
I vallokalen skola — — — av någon kunna iakttagas.
Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet. Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar
valmannen utan dröjsmål personligen detsamma till ordföranden. Efter
det ordföranden förvissat sig om, att den, vilken avlämnar valkuvertet,
är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ävensom tillsett att
kuvertet är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omärkt, nedlägger
ordföranden kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid
namnet på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten begagnats.
Valman, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven
ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita
den, han själv därtill utser.
Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med
annat kännetecken, varde ej mottaget.
Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som äkta make är berättigad
avlämna vid valförrättningen, är särskilt stadgat.
Då uppehåll — — — äro obrutna.
De valmän —--röstningen avslutad.
Riksdagens skrivelse Nr 392.
13
Där sammanräkning av de avgivna rösterna icke verkställes omedelbart
efter det röstningen på sätt nyss nämnts blivit avslutad, skall sammanräkningen
påbörjas inom sju dagar därefter samt de avlämnade valkuverten
under tiden på betryggande sätt förvaras.
Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som till magistraten inkommit,
är särskilt stadgat.
Denna lag träder i kraft, i vad densamma angår § 5, den dag, då
det vilande förslaget till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9, 16, 19, 21 och
24 riksdagsordningen och till övergångsbestämmelse däri, efter att hava
av riksdagen antagits, varder av Konungen gillat, samt i övrigt dagen efter
den, då lagen, enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i
svensk författningssamling.
Lag
om ändrad lydelse av § 6 i förordningen om kyrkostämma, samt kyrkoråd
och skolråd den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att § 6 i förordningen om kyrkostämma, samt
kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 skall erhålla följande ändrade
lydelse:
§ 6.
I avseende på rösträtts utövning och överlåtande på annan person
skall vad som är stadgat för kommunalstämma på landet, så ock för allmän
rådstuga i stad vid andra avgöranden än val av stadsfullmäktige
jämväl tillämpas i fråga om kyrkostämma.
Vid omröstning skall den för vederbörande kommun å landet eller
för stad senast fastställda röstlängd ligga till grund. På Konungen ankommer
att i fråga om sådan längd meddela de särskilda föreskrifter,
som erfordras för iakttagande av vad i § 4 stadgats om vissa personers
undantagande från rösträtt, samt att, då valdistrikt omfattar två eller flera
14
Riksdagens skrivelse Nr 392.
församlingar eller delar av församlingar, förordna om röstlängds uppläggande
i särskilda delar, en för varje församling eller del av församling.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå
meddelad uppgift, från trycket utkommit i svensk författningssamling.
Lag
om ändrad lydelse av § 6 i förordningen om kyrkostämma, samt kyrkoråd
och skolråd i Stockholm den 20 november 1863.
Härigenom förordnas, att § 6 i förordningen om kyrkostämma, samt
kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863 skall erhålla
följande ändrade lydelse:
§ 6.
Mom. 1. Frånvarande må ej — — — än en röstberättigad.
Mom. 2. Fullmakten skall vara ställd till viss person samt av
i^tställaren underskriven med angivande av den dag underskrivandet skett.
A fullmakten skall tillika av två vittnen tecknas bevis, att densamma egenhändigt
underskrivits av utställaren å den dag, fullmakten utvisar, samt
att namnet på den person, till vilken fullmakten är ställd, då fanns å
fullmakten utsatt.
Fullmakt äge icke giltighet under längre tid än trettio dagar från
underskrivandet.
Mom. 3. Ej må — — — ämne anföra.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå
meddelad uppgift, från trycket utkommit i svensk författningssamling.
Riksdagens skrivelse Nr 392.
15
Lag
om
ändrad lydelse av §§ 5 och 12 i förordningen om landsting den 21
mars 1862.
Härigenom förordnas, att §§ 5 och 12 i förordningen om landsting
den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 5.
1. Rätt att deltaga — — — — — vid landstingsmannaval.
2. a) Val av landstingsmän förrättas å landet i varje valdistrikt
inför den valnämnd, som enligt lagen om val till riksdagen utses för val
till riksdagens andra kammare.
Höra delar av samma kommun till olika valkretsar för landstingsmannaval,
bildar varje del ett valdistrikt, såvida icke i enlighet med vad
nedan sägs ytterligare delning i valdistrikt förekommer.
Kommun, som icke är delad i valdistrikt på sätt nyss är sagt eller
i valkretsar för val av kommunalfullmäktige, så ock valkrets som nu
nämnts bilda var för sig ett valdistrikt, där icke på grund av bestämmelserna
i lagen om val till riksdagen del av kommunen eller del av sådan
valkrets utgör valdistrikt vid val till riksdagens andra kammare, i vilket
fall sådan del bildar eget valdistrikt jämväl vid landstingsmannaval.
Enligt lagen om val till riksdagen meddelat beslut om distriktsindelning
skall, där det icke på anförda besvär undanröjts, träda i tillämpning
beträffande landstingsmannaval, som förrättas enligt den under nästpåföljande
år upprättade röstlängden.
b) Till valförrättning utfärdas för varje valdistrikt kallelse av valnämndens
ordförande i den ordning, som för kallelse till kommunalstämma
stadgas.
Om rösträtt och dess utövning gäller med ovan i mom. 1 stadgat
undantag vad i fråga om val av kommunalfullmäktige är föreskrivet.
c) Valet skall förrättas tredje söndagen — — — å annan dag i
september månad.
10 Riksdagens skrivelse Nr 392.
Valet får ej — — — fem eftermiddagen. I kungörelse om valförrättning
för landstingsmannaval skall tiden för valet noggrant angivas.
d) Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop
till de väljande tillåtas inom vallokalen.
Vid förrättningen skola kuvert av ogenomskinligt papper---
är tom.
Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos ordföranden,
därest icke å kommunalstämma beslutits, att valet skall ske efter
upprop. Till varje valman utlämnas ett valkuvert.
I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda
att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande kunna inlägga
sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser vara
inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat, att för såväl
valförrättaren som allmänheten är synligt, när en plats är upptagen; och
åligger det valförrättaren att vaka över att valmans förehavande där ej
må av någon kunna iakttagas.
Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet. Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar
valmannen utan dröjsmål personligen detsamma till ordföranden. Efter
det ordföranden förvissat sig om, att den, vilken avlämnar valkuvertet,
är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ävensom tillsett, att kuvertet
är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden
kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid
namnet på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten. begagnats.
Valman, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven
ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita
den, han själv därtill utser.
Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt
med annat kännetecken, varde ej mottaget.
Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som äkta make är berättigad
avlämna vid valförrättningen, är särskilt stadgat.
Då uppehåll i valförrättningen sker---och bör, innan, för
seglingen
vid förrättningens fortsättande borttages, valförrättaren inför
öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen äro obrutna.
De valmän, som---äro tillstädes i vallokalen eller, om ut
rymme
där saknas, — — — röstningen avslutad.
Omedelbart därefter---protokollet avtryckas.
Sedan valprotokollet---avslutas förrättningen. Ordföranden
insände därefter ofördröjligen till domhavanden omslaget med valkuverten
jämte röstlängden och valprotokollet. Sker---försändelsen assureras.
Riksdagens skrivelse Nr 392.
17
e) Domliavanden skall vid offentlig — — — inom fjorton dagar
från valförrättningarnas avslutande.
Vid förrättningen biträdes — — — det vid förrättningen förda
protokoll. Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av
nämnda protokoll. Med protokollets uppläsning är valet avslutat, varefter
domhavanden genast skall till vederbörande återställa den röstlängd, som
för sammanräkningen insänts.
3. a) I stad förrättas valet inför magistraten.
Valet skall förrättas —--infallande lördag.
Om stadsfullmäktige — — -— september månad.
Val får ej — — — noggrant angivas.
Om kallelse till valförrättningen, om rösträtt och dess utövning gäller
med ovan i mom. 1 stadgat undantag vad för allmänna rådstugan är
föreskrivet.
I övrigt skall med avseende å valets förrättande i tillämpliga delar
gälla vad här ovan i mom. 2 är föreskrivet.
b) I stad, som bildar egen valkrets, skall magistraten sammanräkna
rösterna. Där sammanräkningen ej äger rum omedelbart efter röstningens
avslutande, skall vid valförrättningen tid och ställe för sammanräkningen
tillkännagivas.
För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna av magistraten i den
folkrikaste staden; och skola till den myndighet de inom valkretsen i övrigt
avlämnade valkuverten jämte röstlängden och valprotokollet ofördröjligen
insändas. Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen assureras.
Tid och ställe för sammanräkningen skall minst tre dao-ar därförut
kungöras i en eller flera av ortens mest spridda tidningar.
Sammanräkning av rösterna skall påbörjas inom sju dagar från valförrättningarnas
avslutande.
Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av protokoll
över sammanräkningen. Med protokollets uppläsning är valet avslutat,
varefter från annan magistrat inkommen röstlängd genast återställes.
4. Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som till domhavanden
eller magistraten inkommit, är särskilt stadgat.
5. Vid avfattande av protokoll över landstingsmannaval bör till
ledning tjäna formulär, som av Kungl. Maj:t fastställes.
§ 12.
Dornhavande eller magistrat — — — till tjänstgöring inkallas.
Samtliga valsedlar, ävensom till inkomna valsedelsförsändelser hörande, från
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. AV 392—390. 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 392.
innerkuverten frånskilda blanketter skola inläggas i förseglat omslag samt
förvaras, till dess valet vunnit laga kraft eller, i händelse av besvär, dessa
blivit avgjorda. Domhavanden eller magistraten åligger — — — — —
samtliga valens utgång.
Denna lag träder i kraft, i vad densamma angår valdistriktsindelningen,
den 1 oktober 1920 samt i övrigt dagen efter den, då lagen, enligt
därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i svensk författningssamling,
dock att i de fall, där valdistriktsindelningarna på landsbygden
för riksdagsmannaval och landstingsmannaval ännu icke överensstämma,
iandstingsmannavalen fortfarande, intill dess att sådan överensstämmelse
vinnes och vederbörliga valnämnder utsetts, skola förrättas å kommunalstämma
eller distriktsstämma med iakttagande av vad därom hittills funnits
stadgat.
Lag
om ändrad lydelse av 7 § 2 mom. i lagen om fattigvården den 14 juni 1918.
Härigenom förordnas att 7 § 2 mom. i lagen om fattigvården den
14 juni 1918 skall erhålla följande ändrade lydelse:
7 §•
2 mom. Fattigvårdssamhälle, som i 6 § — — — med iakttagande
därav,
att, i stället — — — och fattigvårdsfullmäktige;
att fattigvårdsstämma — — -— sammanslutna kommunerna;
att såsom röstlängd — — — kommunernas röstlängder;
att vid val av fattigvårdsfullmäktige fattigvårdsstämmans ordförande
och två å densamma utsedda personer skola tjänstgöra såsom valförrättare;
samt
Riksdagens skrivelse Nr 392.
19
att uttaxering--— till fattigvårdsstyrelsen.
Konungen äger —• — — inom samhället.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad
uppgift,* från trycket utkommit i svensk författningssamling.
Lag
om ändrad lydelse av §§ 19 och 20 i lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909-
Härigenom förordnas, att §§ 19 och 20 i lagen om val till riksdagen
den 26 maj 1909 skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 19-
1. Valkrets, som består av en stad eller del av stad, bildar ett
valdistrikt; dock må, där så finnes lämpligt, sådan valkrets delas i två
eller flera valdistrikt.
2. I valkrets, som innefattar flera kommuner, skall med de undantag,
som här nedan i mom. 3—6 angivas, varje kommun bilda ett valdistrikt.
3. Är landskommun delad i valkretsar för val av kommunalfullmäktige,
utgör sådan valkrets ett valdistrikt vid riksdagsmannaval, såvida
icke ytterligare delning i valdistrikt beslutes i den ordning i mom. 5 eller
6 sägs.
4. Höra delar av landskommun till olika valkretsar för riksdagsmannaval
eller skall, på sätt i förordningen om landsting särskilt föreskrives,
del av landskommun utgöra valdistrikt vid landstingsmannaval,
bildar varje del ett valdistrikt för riksdagsmannaval, där ej jämlikt mom.
5 eller 6 ytterligare delning i valdistrikt beslutes.
5. Landskommun, valkrets för kommunalfullmäktigval samt sådan
de! av kommun, som i mom. 4 sägs, skola, där antalet invånare i sådan
20
Riksdagens skrivelse Nr 392.
kommun, valkrets eller del av kommun överstiger 8,000, indelas i två eller
flera valdistrikt med högst 3,000 invånare; dock att på framställning av
kommunalstämma Konungens befallningshavande må härifrån medgiva undantag,
där särskilda förhållanden inom kommunen anses göra sådan indelning
obehövlig eller olämplig.
6. Om kommun, valkrets för kommunalfullmäktigval eller sådan del
av landskommun, som i mom. 4 sägs, till följd av samfardsförhållanden
eller andra orsaker tinnes icke lämpligen böra utgöra ett enda valdistrikt,
må sådan kommun, valkrets eller del av landskommun delas i två eller
flera valdistrikt.
§ 20.
1. Förslag om delning av valdistrikt som i § 19 mom. 1 och 6
sägs må väckas genom framställning hos Konungens befallningshavande av
den, som är boende och vid riksdagsmannaval röstberättigad inom den
kommun eller del av kommun, om vars delning i valdistrikt är fråga.
Ej må framställning---till olika valdistrikt.
Utan föregående framställning vare Konungens befallningshavande
berättigad och i fall, varom stadgas i § 19 mom. 5, pliktig att. om indelning
i valdistrikt eller ändring i redan skedd indelning förordna,
sedan på landet kommunalstämma och i stad stadsfullmäktige beretts
tillfälle att i ärendet avgiva yttrande. Om ändring i distriktsindelning vare
Konungens befallningshavande pliktig att i den ordning nyss sagts förordna
även för det fall, att så erfordras, då landskommun, efter att
tidigare hava indelats i valdistrikt för riksdagsmannaval, delas i valkretsar
för kommunalfullmäktigval.
Beslut angående indelning i valdistrikt skall av Konungens befallningshavande
omedelbart kungöras och, där det icke på anförda besvär
undanröjts, träda i tillämpning beträffande val, som förrättas enligt den
under nästpåföljande år upprättade röstlängden.
2. Över beslut, som —--förordningarna om kommunalstyrelse.
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1920.
Riksdagens skrivelse Nr 392.
21
Lag
om rätt för vissa väljare att utan inställelse inför valförrättare avgiva valsedel
vid vissa kommnnala val samt om behandling av valsedelsförsändelse.
Härigenom förordnas som följer:
Om väljare, som på grund av yrke eller tjänst äro förhindrade att inställa sig.
§ I
Vid
val av kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige och landstingsmän
må väljare, som tillhör någon av nedanstående yrkes- eller tjänstegrupper
utan inställelse inför valförrättare avgiva valsedel genom försändelse
i den ordning, som i §§ 2—4 föreskrives; dock att sådan rätt ej må
utövas i annat fall än då, enligt vad vid tiden för försändelsens anordnande
kan tagas för visst, hinder för väljarens personliga inställelse vid
valförrättningen möter på grund därav, att yrkets eller tjänstens utövning
betingar hans vistande utom valdistriktet vid den tidpunkt, då valet
äger rum.
Hindret skall styrkas på sätt i § 4 stadgas.
Den rätt nu är sagd tillkommer:
l:o) den som utövar militärtjänst;
2:o) den som utövar sjömansyrket eller såsom deltagare för egen
eller annans räkning i fiske i öppen sjö eller i annan egenskap tillhör
besättning eller annan personal å fartyg;
3:o) den som tillhör personalen vid statens järnvägar eller vid enskilt
järnvägsföretag eller vid postverket, tullverket eller lots- eller fyrväsendet.
§ 2.
Valsedelsförsändelse, varom i § 1 sägs, må ej anordnas tidigare än
trettio dagar före den dag, valet skall börja, och ej heller senare än sistnämnda
dag. Försändelsen skall senast dagen efter den, då valet börjat,
dock i allt fall före röstsammanräkningens början, hava inkommit till den
myndighet, som i § 5 sägs.
22
Riksdagens skrivelse Nr 392.
Valsedelsförsändelse skall anses vara anordnad den dag, det i § 4
omförmälda vittnesintyget underskrives.
§ 3.
Vid anordnande av valsedelsförsändelse enligt § 1 skall väljaren anlita
ojävigt vittne.
Vistas väljaren inom riket, skall såsom vittne anlitas på landet ordförande
eller ledamot i valnämnd eller i kommunalnämnd samt i stad
tjänsteman, som av magistraten forordnas.
Vistas väljaren utom riket, skall han såsom vittne anlita svensk
konsul eller ock, där väljaren tillhör besättning eller annan personal å
svenskt fartyg, dettas befälhavare eller, i händelse av förfall för denne,
hans närmaste man.
De personer, som ovan nämnts, vare pliktiga att, när de därom anmodas,
tillhandagå väljare såsom nu är sagt.
I fråga om viss grupp av väljare äge Konungen förordna, vilka personer
ytterligare må kunna anlitas såsom vittne.
År väljaren ej personligen känd för vittnet, åligge honom att styrka
sin identitet antingen genom intygande av trovärdig person eller ock medelst
prästbevis, debetsedel, arbets- eller sjöfartsbok eller annan tillfyllestgörande
handling.
§ 4.
Vid anordnande av valsedelsförsändelse enligt § 1 skall väljaren använda
ett innerkuvert med vidhängande blankett och ett yfferkuvert, vilka
skola tillhandahållas utom riket genom statsverkets och inom riket genom
vederbörande kommuns försorg. Ej må andra kuvert för ändamålet
brukas.
Väljare är berättigad att av vittne, som han jämlikt § 3 anlitar,
erhålla erforderliga kuvert.
Väljaren skall i enrum inlägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta
detta.
Därefter skall i vittnets närvaro å den innerkuvertet vidhängande
blanketten tecknas noggrann upplysning angående de av valmannens yrke
eller tjänst förorsakade omständigheter, som förhindra hans personliga
närvaro vid valförrättningen, ävensom förklaring att han frivilligt och i
enrum inlagt sin valsedel i kuvertet och själv
tecknats å blanketten skall av väljaren egenhändigt underskrivas. Tillika
skola å blanketten angivas yrke eller tjänsteställning, valdistrikt, som väl
-
23
Riksdagens skrivelse ATr 392.
jaren vid tiden för valet tillhör, och hemvist inom valdistriktet, så ock de
omständigheter i övrigt, angående vilka Konungen föreskriver, att uppgift
härvid skall meddelas.
Vittnet skall å blanketten vitsorda de omständigheter, vilka av valmannen
angivits såsom förfallogrund, och intyga, att väljaren egenhändigt
skrivit sitt namn å blanketten såsom ovan sagts, samt att han omedelbart
dessförinnan befunnit sig i enrum, ävensom angiva dag och ort för intygets
meddelande.
Innerkuvertet med vidhängande blankett skall av väljaren i vittnets
närvaro inläggas i ytterkuvertet. Detta tillslutes samt adresseras till den
myndighet, som har att verkställa sammanräkningen av de vid valet avgivna
rösterna. En å ytterkuvertet anbragt uppgift, att det innehåller
väljarens valsedel, skall dessförinnan av väljaren egenhändigt underskrivas.
Tillika angives det valdistrikt väljaren tillhör och hans hemvist inom
distriktet. Därefter skall försändelsen av väljaren personligen överlämnas
till den myndighet, som nyss nämnts, eller genom allmänna posten eller
annorledes tillställas samma myndighet.
Vittne, som jämlikt § 3 är pliktig att tillhandagå väljare så som
där sägs, vare, då särskild anmodan därom framställes, skyldigt att ombesörja
försändelsens befordran.
Överlämnas försändelsen åt allmänna posten, skall den rekommenderas.
§ 5.
Dä valsedelsförsändelse, varom ovan förmäles, ankommit tlTl den myndighet,
som har att verkställa sammanräkningen av de vid valet avgivna
rösterna, skall anteckning därom med uppgift å dagen för ankomsten ske
i bok, som för ändamålet upplagts. Försändelserna förvaras under lås.
§ 6.
Myndighet, som i § 5 sägs, har att vid den förrättning, som för
sammanräkning av de vid valet avgivna rösterna är föreskriven, och innan
de vid valförrättningen avlämnade valkuverten brutits, iakttaga följande:
Enligt § 5 inkomna valsedelsförsändelser räknas och antalet jämtöres
med den över dylika försändelser förda boken.
Härefter brytas försändelsernas ytterkuvert.
Ilar försändelse ankommit senare än dagen etter det valet tagit sin
början eller efter sammanräkningens början eller har därtill begagnats
24
Riksdagens skrivelse Nr 392.
annat ytterkuvert än i § 4 föreskrives eller förekommer skälig anledning
att ytterkuvert efter tillslutandet blivit öppnat, lämnas kuvertet obrutet
och däri innesluten valsedel vare utan verkan på valet.
Sedan övriga ytterkuvert brutits, granskas innerkuverten med vidfästade
blanketter. Finnas liera kuvert härröra från samma valman, äro
de alla ogilla och läggas orubbade å sido.
I övrigt tillses:
att den som avgivit valsedeln år i röstlängden upptagen såsom
röstberättigad och icke har inför valförrättare!! utövat sin rösträtt,
att han jämlikt § 1 är behörig att i förevarande ordning avgiva
valsedel,
att valsedelsförsändelse anordnats inom den i § 2 stadgade tid och
i enlighet med föreskrifterna i §§ 3 och 4,
samt att innerkuvertet är utan annat märke än ändamålsbeteckningen.
Brister något i nu nämnda hänseenden, lägges innerkuvertet orubbat
å sido såsom ogillt. I annat fall avskiljes blanketten och antecknas i
röstlängden vid den röstandes namn, att rösträtten utövats, varefter de
godkända kuverten sammanblandas med varandra och därefter behandlas
på sätt som om de inför valförrättaren avlämnade valkuverten är stadgat.
§ 7.
Närmare föreskrifter för tillämpning av stadgandena i §§ 3 och 4
meddelas av Konungen.
Om äkta makar.
§ 8.
Aro äkta makar båda röstberättigade, må den ena av dem genom
den andra maken ingiva valsedel vid val, som i § 1 omförmälas.
§ 9.
Vill väljare begagna den rätt att ingiva valsedel, varom i § 8 förmäles,
skall valsedelsförsändelse på sätt nedan sägs anordnas tidigast fjorton
dagar före valets början.
§ 10.
För valsedelsförsändelse enligt § 9 skall användas ett innerkuvert
och ett ytterkuvert. Sådana kuvert tillhandahållas genom den kommunala
myndighetens försorg. Ej må för ändamålet andra kuvert brukas.
25
Riksdagens skrivelse Nr 392.
Väljaren skall själv frivilligt inlägga sin valsedel i innerkuvertet och
tillsluta detta samt i närvaro av ett ojävigt vittne inlägga innerkuvertet i
ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå av väljaren tillslutes. En å ytterkuvertet
anbragt förklaring att sålunda tillgått skall därefter av väljaren
egenhändigt undertecknas. \ id namnet tecknas uppgift å det valdistrikt,
väljaren vid tiden för valet tillhör, och hans hemvist inom valdistriktet.
Vittnet intygar å ytterkuvertet, att väljaren egenhändigt undertecknat
ovannämnda förklaring, med angivande av dag och ort för intyo-ets
meddelande.
§ 11.
Akta make, som vill avgiva valsedel för andra maken, avlämnar vid
valförrättningen till ordföranden valsedelsförsändelse, varom i § 9 sägs.
Finnes, att båda makarna åro i röstlängden upptagna såsom röstberättigade,
att ytterkuvertet är sådant, som i § 10 föreskrives, samt att därå äro
tecknade förklaring av väljaren ävensom vittnesintyg i behörigt skick, och
förekommer ej skälig anledning att ytterkuvertet blivit efter tillslutandet
öppnat^ bryter ordföranden ytterkuvertet; i annat fall varde det ej mottaget.
bedan ordföranden därefter tillsett, att innerkuvertet är utan annat
märke än ändamålsbeteckningen, stämplas detsamma, i fall och på sätt
sådant eljest beträffande avlämnade valkuvert är i lag föreskrivet, och nedhlgges
i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid den röstandes
namn göres anteckning, att rösträtten utövats.
År innerkuvertet ej sådant som i § 10 föreskrives eller finnes å
dess utsida annat märke ån ändamålsbeteckningen, varde det ej mottaget.
Allmänna bestämmelser.
§ 12.
Valsedel skall vara av vitt papper och utan kännetecken.
Ytterkuvert och innerkuvert skola vara av ogenomskinligt papper
och försedda med åndamålsbeteckning samt, vad varje särskilt slag'' an rår
lika till storlek och beskaffenhet.
§ 13.
Formulär till åndamålsbeteckning, varom i denna lag förmäles, samt
till blankett till innerkuvert och uppgift å ytterkuvert enligt § 4 ävensom
till förklaring och vittnesintyg å ytterkuvert enligt § 10 fastställas av
Konungen.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 392—396.
4
26
Riksdagens skrivelse Nr 392.
§ 14.
I god tid före valet skola kuvert för valsedelsförsändelse, varom i
denna lag sägs, finnas tillgängliga hos de personer, vilka vid valsedelsförsändelses
anordnande enligt § 3 må anlitas såsom vittne av väljare inom
riket, samt kuvert, varom i § 4 förmäles, därjämte vara tillgängliga hos
de personer, vilka vid sådan försändelses anordnande må anlitas såsom
vittne av väljare utom riket.
§ 15.
Vad i denna lag är stadgat om magistrat galle i stad, där magistrat
ej finnes, om den för sådan stad särskilt tillsatta styrelse.
§ 16.
Om besvär över beslut enligt denna lag gäller vad i särskilda författningar
finnes stadgat om besvär över det val, varom är fråga.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå
meddelad uppgift, från trycket utkommit i svensk författningssamling.
dels ock anmäla, att riksdagen sedermera i skrivelse till Eders Kungl.
Maj:t vill tillkännagiva det beslut, som riksdagen för sin del kan komma
att fatta i anledning av det i förevarande kungl. proposition framförda
förslaget till lag om ändrad lydelse i vissa delar av den av 1919 års lagtima
riksdag villkorligt antagna nya lagen om val till riksdagen.
Stockholm den 15 juni 1920.
Med undersåtlig vördnad.