Riksdagens skrivelse Nr 381.
Nr 381.
Godkänd i första kammaren den 18 juni 1920.
Godkänd i andra kammaren den 18 juni 1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg för år
1920 åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter
jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 214.)
Till KONUNGEN.
I den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna propositionen angående
tilläggsstat till riksstaten för år 1920 har Eders Kungl. Maj:t
under åttonde huvudtiteln, punkt 78, föreslagit riksdagen att, i avbidan
på proposition angående dyrtidstillägg under år 1920 åt lärare
vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter, för ändamålet beräkna
på tilläggsstat för nämnda år ett förslagsanslag av 37,900,000
kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 5 mars 1920 dagtecknad
proposition, nr 392, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 381.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 381.
dels godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstilllägg
under år 1920 åt vissa grupper av lärare;
dels medgiva, att Eders Kung! Maj:t må utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av dessa allmänna grunder må befinnas
erforderliga;
dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg enbgt berörda
allmänna grunder anvisa på tilläggsstat för år 1920 under
åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag av 37,850,000 kronor;
dels och medgiva, att i de fall, då landsting, kommun eller
annan myndighet för år 1920 anvisat medel för beredande av dyrtidstillägg
åt lärare, till vilken sådant tillägg enbgt sålunda föreslagna
allmänna grunder skube utgå av statsmedel, det må ankomma
på landstinget, kommunen eber myndigheten att av det till dyrtidstillägg
utgående statsbidraget tillgodoföra sig den del, varmed i de
särskilda fallen summan av statsbidraget och ortsbidraget överstiger
det belopp, vilket skube utgå såsom dyrtidstillägg till vederböraade
lärare, därest sådant tillägg, med tillämpning i övrigt av berörda
allmänna grunder, finge utgå å antingen hela minimiavlöningen
eller, för lärare vid privatläroverk, summan av hela minimiavlöningen
och stadgad tibfällig löneförbättring, eller, där för lärare vid privatläroverk
föreskrift om minimiavlöning saknas, å den kontanta avlöning,
som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under åren
1913—1915, ökad med stadgad tillfällig löneförbättring, eller slutbgen,
där för lärare vid folkhögskola Eders Kungl. Maj:t funnit skäl
göra undantag från eljest i fråga om avlöningarna gällande föreskrifter,
å hela de av Eders Kungl. Maj:t för sådana fall stadgade
beloppen.
Ovan angivna kungörelseförslag äro av följande lydelse:
Riksdagens skrivelse Nr 381.
3
Förslag
till
KUNGÖRELSE
med allmänna grunder för dyrtidstillägg under år 1920 åt lärare vid
folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och
vissa småskoleseminarier.
§ 1.
Läfare vid nedan angivna kommunala läroanstalter äga med de
begränsningar och undantag, varom i denna kungörelse förmäles,
för år 1920 uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å följande del av
den i gällande författning stadgade kontanta minimiavlöningen:
a) vid folk- och småskolor:
ordinarie lärare vid egentlig folkskola, extra ordinarie folkskollärare
och biträdande lärare vid egentlig folkskola, lärare vid småskola
och lärare vid mindre folkskola ävensom vikarie för sådan
lärare, som nu är nämnd: å den del av berörda avlöning, som motsvarar
statsbidraget; dock att dyrtidstillägg till extra ordinarie och
vikarierande lärare alltid utgår å ett belopp, motsvarande nio tiondelar
av den stadgade avlöningen;
b) vid statsunderstödda högre folkskolor:
ordinarie ämneslärare: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar
av begynnelseavlöningen för kvinnlig lärare, ökat med det till lärarens
avlöning direkt utgående statsbidraget;
extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring
samt annan icke-ordinarie lärare, som har en tjänstgöring vid vederbörande
läroanstalt av minst 15 undervisningstimmar i veckan: å ett
belopp, motsvarande nio tiondelar av den stadgade avlöningen; samt
rektor och vikarierande rektor: å ett belopp, motsvarande två
tredjedelar av det för sådan befattningshavare stadgade särskilda
arvodet;
c) vid kommunala mellanskolor:
ordinarie ämneslärare: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar
av begynnelseavlöningen för kvinnlig lärare, ökat med det till lärarens
avlöning direkt utgående statsbidraget;
4
Riksdagens skrivelse Nr 381.
extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring
samt annan icke-ordinarie lärare, som har en tjänstgöring vid
vederbörande läroanstalt av minst 15 undervisningstimmar i veckan:
å ett belopp, motsvarande nio tiondelar av den stadgade avlöningen;
rektor och vikarierande rektor: å ett belopp, motsvarande två
tredjedelar av det för sådan befattningshavare stadgade särskilda
arvodet; samt
biträdande föreståndarinna och vikarie för biträdande föreståndarinna:
å ett belopp, motsvarande det för sådan befattningshavare
stadgade särskilda arvodet;
d) vid de av landsting och av städer, som icke deltaga i landsting,
underhållna småskoleseminarierna:
ordinarie lärare, som åtnjuter avlöning enligt de från och med
år 1920 gällande nya bestämmelserna: å ett belopp, motsvarande
nio tiondelar av begynnelseavlöningen för kvinnlig lärare, ökat med
det till lärarens avlöning direkt utgående statsbidraget;
ordinarie lärare, som åtnjuter avlöning enligt de år 1919 gällande
bestämmelserna: å den del av berörda avlöning, som motsvarar
statsbidraget;
extra ordinarie och vikarierande lärare med full tjänstgöring samt
annan icke-ordinarie lärare, som har en tjänstgöring vid vederbörande
läroanstalt av minst 15 undervisningstimmar i veckan: å ett
belopp, motsvarande nio tiondelar av den stadgade avlöningen; samt
rektor och vikarierande rektor, som åtnjuter särskilt arvode enligt
de från och med år 1920 gällande nya bestämmelserna: å ett
belopp, motsvarande två tredjedelar av berörda arvode.
§ 2.
Dyrtidstillägget beräknas med ledning av det grundtal, som
fastställts för bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst. Nytt grundtal äger tillämpning från och med den
månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut därom kungjorts, till den
månad, under vilken Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat
grundtal.
§ 3.
Mom. 1. Dyrtidstillägget utgår, på sätt nedan sägs, med högre
belopp till familjeförsörjare än till ickQ-familjeförsörjare.
5
Riksdagens skrivelse Nr 381.
Mom. 2. Såsom familjeförsörjare anses
a) manlig befattningshavare, som vid början av det kalenderkvartal,
vilket omfattar den månad dyrtidstillägget avser, underhåller
antingen barn, som icke uppnått 18 års ålder eller som på grund
av sjukdom, vanförhet eller lyte är varaktigt oförmöget till arbete,
eller fader eller moder; dock ej i sådana fall, då barnet eller fadern
eller modern är i egenskap av befattningshavare eller pensionär berättigad
till dyrtidstillägg av statsmedel;
b) manlig befattningshavare, vars hustru vid kalenderkvartalets
början är på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varaktigt oförmögen
till arbete; dock ej i sådana fall, då hustrun är i egenskap
av befattningshavare eller pensionär berättigad till dyrtidstillägg av
statsmedel;
c) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början
är ogift, änka eller frånskild och underhåller barn eller fader
eller moder, på sätt under a) sägs; samt
d) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början
är gift och vars man är på grund av bristande arbetsförmåga
väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens underhåll; dock ej
i sådana fall, då mannen är i egenskap av befattningshavare eller
pensionär berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel.
Mom. 3. Andra befattningshavare än under mom. 2 sägs anses
såsom icke-familjeförsörjare.
Mom. 4. Till familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget, därest
den del av avlöningen, varå enligt § 1 dyrtidstillägg må beräknas,
icke överstiger 100 kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar
grundtalet. Överstiger nämnda del av avlöningen 100 kronor
för månad, utgår dyrtidstillägg för det belopp, som utgör 100
kronor för månad, på sätt nyss sagts samt för det belopp, som överstigér
100 kronor för månad, efter ett procenttal, motsvarande för
första halvåret 1920 en tredjedel av grundtalet och för andra halvåret
1920 hälften av grundtalet.
Mom. 5. Till icke-familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget i varje
fall med två tredjedelar av det belopp, som enligt mom. 4 skulle
tillkomma vederbörande lärare, därest han vore familjeförsörjare.
§ 4.
Lärare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom eller för
tjänstgöring till rikets försvar eller för att, på grund av särskilt för
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 381.
ordnande eller val, fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning
i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller
revisorer, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg,
som eljest skolat tillkomma honom. Lärare, som har tjänstledighet
av annan anledning, äger icke uppbära dyrtidstillägg, för
den händelse statsbidrag prövats icke böra utgå till hans avlöning;
i övriga fall skall till honom utgå dyrtidstillägg minskat i samma
proportion som förhållandet mellan den under ledigheten uppburna
avlöningen och den avlöning, som skolat utgå, därest han icke åtnjutit
dylik ledighet.
§ 5.
Mom. 1. Där någon innehar två eller flera befattningar, som
i § 1 avses, eller eljest äger såsom innehavare av lärarbefattning
vid. annan läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av
statsmedel, skall dyrtidstillägget beräknas å summan av de belopp,
å vilka dyrtidstillägg enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser
må utgå, dock icke i något fall å sammanlagt högre belopp
än som motsvarar för första halvåret 1920 600 kronor för månad
och för andra halvåret 1920 1,250 kronor för månad; och skall dyrtidstillägget
utbetalas vid den befattning, som medför högsta avlöningen,
eller, därest avlöningarna äro lika, vid den befattning, till
vilken vederbörande lärare först blivit befordrad.
o
Mom. 2. Åtnjuter lärare dyrtidstillägg såsom befattningshavare
i statens tjänst, skall beträffande hans rätt till dyrtidstillägg å befattning,
som i § 1 avses, gälla,
att lärare, som är familjeförsörjare, äger uppbära dyrtidstillägg
allenast efter ett procenttal, motsvarande för första halvåret 1920
en tredjedel av grundtalet och för andra halvåret 1920 hälften av
grundtalet; därest emellertid hans avlöning såsom befattningshavare
i statens tjänst understiger 100 kronor för månad, må han åtnjuta
dyrtidstillägg enligt denna kungörelse efter ett procenttal, motsvarande
grundtalet, dock högst å det belopp, varmed avlöningen
understiger 100 kronor för månad; samt
att lärare, som icke är familjeförsörjare, äger uppbära dyrtidstillägg
med två tredjedelar av det belopp, som enligt vad nyss är
sagt skulle tillkomma honom, därest han vore familjeförsörjare.
Dyrtidstillägg å avlöning såsom befattningshavare i statens tjänst
7
Riksdagens skrivelse Nr 381.
och dyrtidstillägg å avlöning vid befattning, som i § 1 avses, må
dock icke beräknas å sammanlagt högre belopp än som motsvarar
för första halvåret 1920 600 kronor för månad och för andra halvåret
1920 1,250 kronor för månad.
§ 6.
Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring
utöver den årliga lärotid, som i gällande allmän författning
kan vara stadgad för olika slag av läroanstalter, liksom ej heller å
ersättning för bostad och bränsle.
§ 7.
Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg
till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till
stärbhuset.
§ 8.
Yad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på lärare
skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning
på såväl manliga som kvinnliga lärare.
§ 9.
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar skolöverstyrelsen
nödiga tabeller och anvisningar.
§ 10.
Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den
ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.
8
Riksdagens skrivelse Nr 381.
Förslag
till
KUNGÖRELSE
med allmänna grunder för dyrtidstillägg under år 1920 åt lärare vid
privatläroverk.
§ I
Mom.
1. Föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring
vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller
samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter understöd
från det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget till
privatläroverk, äger, med nedan angivna begränsningar och undantag,
för år 1920 uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å två tredjedelar
av det belopp, som motsvarar summan av den i gällande författning
stadgade kontanta minimiavlöningen och den tillfälliga löneförbättring,
som utgår av statsmedel; där föreskrift om minimiavlöning saknas,
skall dyrtidstillägget utgå å två tredjedelar av det belopp, vilket
motsvarar summan av den kontanta avlöning, som för motsvarande
tjänstgöring i medeltal utgått under åren 1913—1915, och berörda
tillfälliga löneförbättring.
Mom. 2. Dyrtidstillägg enligt nu angivna regler tillkommer
jämväl timlärare och övningslärare vid läroanstalt, som i mom. 1
sägs, dock under förutsättning att lärarens tjänstgöring vid anstalten
omfattar minst 15 undervisningstimmar i veckan.
Mom. 3. Dyrtidstillägg beräknas allenast för tjänstgöring, fullgjord
i klasserna över de förberedande, dock att kvinnlig ämneslärare
med full tjänstgöring må kunna fullgöra intill en tredjedel
därav i de förberedande klasserna eller i övningsämnen.
§ 2.
Dyrtidstillägget beräknas med ledning av det grundtal, som
fastställts för bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare
9
Riksdagens skrivelse Nr 381.
i statens tjänst. Nytt grundtal äger tillämpning från och med den
månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut därom kungjorts, till den
månad, under vilken Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat
grundtal.
§ B.
Mom. 1. Dyrtidstillägget utgår, på sätt nedan sägs, med högre
belopp till familjeförsörjare än till icke-familjeförsörjare.
Mom. 2. Såsom familjeförsörjare anses
a) manlig befattningshavare, som vid början av det kalenderkvartal,
vilket omfattar den månad dyrtidstillägget avser, underhåller
antingen barn, som icke uppnått 18 års ålder eller som på grund
av sjukdom, vanförhet eller lyte är varaktigt oförmöget till arbete,
eller fader eller moder; dock ej i sådana fall, då barnet eller fadern
eller modem är i egenskap av befattningshavare eller pensionär berättigad
till dyrtidstillägg av statsmedel;
b) manlig befattningshavare, vars hustru vid kalenderkvartalets
början är på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varaktigt oförmögen
till arbete; dock ej i sådana fall, då hustrun är i egenskap
av befattningshavare eller pensionär berättigad till dyrtidstillägg av
statsmedel;
c) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början
är ogift, änka eller frånskild och underhåller barn eller fader eller
moder, på sätt under a) sägs; samt
d) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början
är gift och vars man är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt
urståndsätta att bidraga till familjens underhåll; dock ej i
sådana fall, då mannen är i egenskap av befattningshavare eller
pensionär berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel.
Mom. 3. Andra befattningshavare än under mom. 2 sägs anses
såsom icke-familjeförsörjare.
Mom. 4. Till familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget, därest den
del av avlöningen, varå enligt § 1 dyrtidstillägg må beräknas, icke
överstiger 100 kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar
grundtalet. Överstiger nämnda del av avlöningen 100 kronor
för månad, utgår dyrtidstillägg för det belopp, som utgör 100 kronor
för månad, på sätt nyss sagts samt för det belopp, som överBihang
till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 381. 2
10 Riksdagens skrivelse Nr 381.
stiger 100 kronor för månad, efter ett procenttal, motsvarande för
första halvåret 1920 en tredjedel av grundtalet och för andra halvåret
1920 hälften av grundtalet.
Mom. 5. Till icke-familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget i varje
fall med två tredjedelar av det belopp, som enligt mom. 4 skulle
tillkomma vederbörande lärare, därest han vore familjeförsörjare.
§ 4.
Lärare, som på grund av sjukdom åtnjutit tjänstledighet eller
som varit hindrad att tjänstgöra på den grund, att tjänstgöringen
vid skolan i anledning av rådande smittsam sjukdom måst för någon
tid inställas, skall icke för denna tid vidkännas avdrag å beloppet
av honom eljest tillkommande dyrtidstillägg. Annan till föl -lig av vederbörligen styrkt förfall förorsakad frånvaro från undervisningen,
icke överstigande sammanlagt åtta dagar av den tid, utbetalningen
avser, må icke heller föranleda avdrag å det vederbörande
eljest tillkommande beloppet. I andra fall av ledighet än nu nämnts
skall dyrtidstillägget minskas i samma proportion som förhållandet
mellan den under ledigheten uppburna avlöningen och den avlöning,
som skolat utgå, därest läraren icke åtnjutit dylik ledighet.
§ 5.
Mom. 1. Där någon innehar två eller flera befattningar, som
i § 1 avses, eller eljest äger såsom innehavare av lärarbefattning
vid annan läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av statsmedel,
skall dyrtidstillägget beräknas å summan av de belopp, å vilka dyrtidstillägg
enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser må utgå,
dock icke i något fall å sammanlagt högre belopp än som motsvarar
för första halvåret 1920 600 kronor för månad och för andra
halvåret 1920 1,250 kronor för månad; och skall dyrtidstillägget
utbetalas vid den befattning, som medför högsta avlöningen, eller,
därest avlöningarna äro lika, vid den befattning, till vilken vederbörande
lärare först blivit befordrad.
Mom. 2. Åtnjuter lärare dyrtidstillägg såsom befattningshavare
i statens tjänst, skall beträffande hans rätt till dyrtidstillägg å befattning,
som i § 1 avses, gälla,
att lärare, som är familjeförsörjare, äger uppbära dyrtidstillägg
allenast efter ett procenttal, motsvarande för första halvåret 1920
11
Riksdagens skHvelse Nr 381.
en tredjedel av grundtalet och för andra halvåret 1920 hälften av
grundtalet; därest emellertid hans avlöning såsom befattningshavare
i statens tjänst understiger 100 kronor för månad, må han åtnjuta
dyrtidstillägg enligt denna kungörelse efter ett procenttal, motsvarande
grundtalet, dock högst å det belopp, varmed avlöningen understiger
100 kronor för månad; samt
att lärare, som icke är familjeförsörjare, äger uppbära dyrtidstillägg
med två tredjedelar av det belopp, som enligt vad nyss är
sagt skulle tillkomma honom, därest han vore familjeförsörjare.
Dyrtidstillägg å avlöning såsom befattningshavare i statens tjänst
och dyrtidstillägg å avlöning vid befattning, som i § 1 avses, må
dock icke beräknas å sammanlagt högre belopp än som motsvarar
för första halvåret 1920 600 kronor för månad och för andra halvåret
1920 1,250 kronor för månad.
§ 6.
Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring
utöver den årliga lärotid, som i gällande allmän författning
kan vara stadgad för olika slag av läroanstalter, liksom ej heller å
ersättning för bostad och bränsle.
§ 7-
Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg
till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till
stärbhuset.
§ 8.
Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på
lärare skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning
på såväl manliga som kvinnliga lärare.
§ 9.
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar skolöverstyrelsen
nödiga tabeller och anvisningar.
§ 10.
Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den
ordning, som av Kung! Maj:t bestämmes.
12
Riksdagens skrivelse Nr 381.
Förslag
till
KUNGÖRELSE
med allmänna grunder för dyrtidstillägg under år 1920 åt lärare
vid folkhögskolor.
§ I
Mom.
1. Föreståndare och vikarierande föreståndare vid statsunderstödd
folkhögskola samt ämneslärare med fast anställning vid
dylik läroanstalt äga, med nedan angivna begränsningar och undantag,
för år 1920 uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å ett belopp, motsvarande
hälften av den i gällande författning stadgade kontanta
minimiavlöningen; dock att, där Kungl. Maj:t på grund av särskilda
förhållanden funnit skäl göra undantag från eljest i fråga om avlöningarna
gällande föreskrifter, dyrtidstillägget skall utgå å hälften
av de utav Kungl. Maj:t för sådana fall stadgade beloppen.
Mom. 2. Dyrtidstillägg enligt nu angivna regler tillkommer
jämväl extra ordinarie och vikarierande ämneslärare samt lärare i
slöjd, hushållsgöromål, gymnastik och sång vid läroanstalt, som i
mom. 1 sägs, dock under förutsättning att lärarens tjänstgöring
vid anstalten omfattar minst 15 undervisningstimmar i veckan.
År lärare, som i detta moment avses, anställd även vid statsunderstödd
lantmannaskola eller lanthushållsskola eller bådadera, må
dyrtidstillägg tillkomma honom, därest hans sammanlagda tjänstgöring
vid skolorna uppgår till minst 15 undervisningstimmar i veckan.
Har vid huvudkurs eller fristående kvinnlig kurs tjänstgöringen
för sådan lärare, varom nu är fråga, under någon del av tjänstgöringstiden
icke omfattat 15 undervisningstimmar i veckan, må dock
dyrtidstillägg till honom utgå, såframt sammanlagda antalet av hans
undervisningstimmar under kursen uppgått till i medeltal 15 i veckan.
13
Riksdagens skrivelse Nr 381.
§ 2.
Dyrtidstillägget beräknas med ledning av det grundtal, som fastställts
för bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst. Nytt grundtal äger tillämpning från och med den månad,
under vilken Kungl. Maj:ts beslut därom kungjorts, till den
månad, under vilken Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat
grundtal.
§ 3.
Mom. 1. Dyrtidstillägget utgår, på sätt nedan sägs, med högre
belopp till familjeförsörjare än till icke-familjeförsörjare.
Mom, 2. Såsom familjeförsörjare anses
a) manlig befattningshavare, som vid början av det kalenderkvartal,
vilket omfattar den månad dyrtidstillägget avser, underhåller
antingen barn, som icke uppnått 18 års ålder eller som på grund
av sjukdom, vanförhet eller lyte är varaktigt oförmöget till arbete,
eller fader eller moder; dock ej i sådana fall, då barnet eller fadern
eller modern är i egenskap av befattningshavare eller pensionär berättigad
till dyrtidstillägg av statsmedel;
b) manlig befattningshavare, vars hustru vid kalenderkvartalets
början är på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varaktigt oförmögen
till arbete; dock ej i sådana fall, då hustrun är i egenskap
av befattningshavare eller pensionär berättigad till dyrtidstillägg av
statsmedel;
c) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början
är ogift, änka eller frånskild och underhåller barn eller fader eller
moder, på sätt under a) sägs; samt
d) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början
är gift och vars man är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt
urståndsatt att bidraga till familjens underhåll; dock ej i
sådana fall, då mannen är i egenskap av befattningshavare eller pensionär
berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel.
Mom. 3. Andra befattningshavare än under mom. 2 sägs anses
såsom icke-familjeförsörjare.
Mom. 4. Till familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget, därest den
del av avlöningen, varå enligt § 1 dyrtidstillägg må beräknas, icke
överstiger 100 kronor för månad, efter ett procenttal, som motsva
-
14
Riksdagens skrivelse Nr 381.
rar gnmdtalet. Överstiger nämnda del av avlöningen 100 kronor
för månad, utgår dyrtidstillägg för det belopp, som utgör 100 kronor
för månad, på sätt nyss sagts samt för det belopp, som överstiger
100 kronor för månad, efter ett procenttal, motsvarande för
första halvåret 1920 en tredjedel av grundtalet och för andra halvåret
1920 hälften av grundtalet.
Mom. 5. Till icke-familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget i varje
fall med två tredjedelar av det belopp, som enligt mom. 4 skulle
tillkomma vederbörande lärare, därest han vore familjeförsörjare.
§ 4.
Lärare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom eller för
tjänstgöring till rikets försvar eller för att, på grund av särskilt förordnande
eller val, fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning
i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller
revisorer, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg,
som eljest skolat tillkomma honom. Lärare, som har
tjänstledighet av annan anledning, äger icke uppbära dyrtidstillägg,
för den händelse statsbidrag prövats icke böra utgå till hans avlöning;
i övriga fall skall till honom utgå dyrtidstillägg, minskat i
samma proportion som förhållandet mellan den under ledigheten
uppburna avlöningen och den avlöning, som skolat utgå, därest han
icke åtnjutit dylik ledighet.
§ 5.
Mom. 1. Där någon innehar två eller flera befattningar, som
i § 1 avses, eller eljest äger såsom innehavare av lärarbefattning
vid annan läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av statsmedel,
skall dyrtidstillägget beräknas å summan av de belopp, å vilka dyrtidstillägg
enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser må utgå,
dock icke i något fall å sammanlagt högre belopp än som motsvarar
för första halvåret 1920 600 kronor för månad och för andra halvåret
1920 1,250 kronor för månad; och skall dyrtidstillägget utbetalas
vid den befattning, som medför högsta avlöningen, eller, därest
avlöningarna äro lika, vid den befattning, till vilken vederbörande
lärare först blivit befordrad.
Mom. 2. Åtnjuter lärare dyrtidstillägg såsom befattningshavare
i statens tjänst, skall beträffande hans rätt till dyrtidstillägg å
befattning, som i § 1 avses, gälla,
15
Riksdagens skrivelse Nr 381.
att lärare, som är familjeförsörjare, äger uppbära dyrtidstillägg
allenast efter ett procenttal, motsvarande för första halvåret 1920
en tredjedel av grundtalet och för andra halvåret 1920 hälften av
grundtalet; därest emellertid hans avlöning såsom befattningshavare
i statens tjänst understiger 100 kronor för månad, må han åtnjuta
dyrtidstillägg enligt denna kungörelse efter ett procenttal, motsvarande
grundtalet, dock högst å det belopp, varmed avlöningen understiger
100 kronor för månad; samt
att lärare, som icke är familjeförsörjare, äger uppbära dyrtidstillägg
med två tredjedelar av det belopp, som enligt vad nyss är
sagt skulle tillkomma honom, därest han vore familjeförsörjare.
Dyrtidstillägg å avlöning såsom befattningshavare i statens
tjänst och dyrtidstillägg å avlöning vid befattning, som i § 1 avses,
må dock icke beräknas å sammanlagt högre belopp än som motsvarar
för första halvåret 1920 600 kronor för månad och för andra halvåret
1920 1,250 kronor för månad.
§ 6.
Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring
utöver den i gällande allmän författning stadgade årliga lärotiden,
liksom ej heller å ersättning för bostad och bränsle.
§ 7.
Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg
till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.
§ 8.
Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på lärare
skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning
på såväl manliga som kvinnliga lärare.
§ 9.
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar skolöverstyrelsen
nödiga tabeller och anvisningar.
§ 10.
Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den
ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.
16
Riksdagens skrivelse Nr 381.
I sammanhang med förevarande proposition har riksdagen till
behandling förehaft följande motioner, nämligen I: 298, I: 300, I: 301,
I: 302, II: 374, II: 425, II: 433 och II: 434.
I motionerna I: 298 och II: 434, vilka äro i sin hemställan lika
lydande, har föreslagits, att riksdagen måtte i anledning av Eders
Kungl. Maj:ts proposition nr 392 besluta,
dels att å de lönebelopp, som utgå av statsmedel eller på motsvarande
sätt beräknas enligt kungörelsen under punkt a) bevilja
där angivna lärare (lärare vid folk- och småskolor m. fl.) dyrtidstillägg
enligt samma grunder, som bliva för statsanställda lärare
fastställda, ävensom att med härav betingade ändringar godkänna
berörda kungörelse.
dels att för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg enligt
berörda allmänna grunder anvisa på tilläggsstat för år 1920 under
åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag av 37,850,000 kronor ökat med
12,857,000 kronor,
dels och att dyrtidstillägget till här ifrågavarande lärare, i likhet
med vad som föreslås beträffande statens befattningshavare, skall
utgå även under år 1921, enligt innevarande år fastställda grunder,
intill dess riksdagen fattat nytt beslut i ärendet.
I motionerna II: 301 och II: 425 har föreslagits, att riksdagen i
anledning av kungl. proposition nr 392 måtte besluta,
att dyrtidstillägg vid de statsunderstödda undervisningsanstalter,
som i samma nådiga proposition avses, skall utgå för år 1920 även
till lärare i slöjd och hushållsgöromål;
att lärare, som undervisa i två eller flera olika statsunderstödda
läroanstalter, må åtnjuta dyrtidstillägg för sammanlagd tjänstgöring,
dock att, om tjänstgöringen är förlagd blott till en anstalt, dyrtidstillägg
må utgå vid en tjänstgöring av 6 veckotimmar.
I motionen II: 374 har hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att de lärare vid statsunderstödda undervisningsanstalter, som erhålla
den stadgade årslönen efter lästid, skola vara berättigade att efter
samma grunder erhålla det dyrtidstillägg, som skulle uppstå, om
avlöningen vore fördelad på årets tolv månader.
I motionerna I: 300 och II: 433 har hemställts, att riksdagen
måtte
1) vidtaga de jämkningar i det vid ovannämnda kungl. proposition
fogade förslag till kungörelse rörande allmänna grunder för
dyrtidstillägg under år 1920 åt lärare vid privatläroverk, att
17
Riksdagens skrivelse Nr 381.
a) dyrtidstillägg skall utgå efter det årsbelopp, vartill det skulle
uppgå, om avlöningen vore lika fördelad på årets tolv månader;
b) därest beträffande kommunalt anställda lärare den i kungl.
propositionen stadgade ogynnsammare dyrtidstiUäggsberäkningen för
icke familjeförsörjare helt eller delvis bortfaller, motsvarande ändring
jämväl vidtages i fråga om de statsunderstödda privatläroverkens
personal;
c) i § 1 mom. 2 föreskrives såsom villkor för dyrti d sti 11 äggs
åtnjutande av tim- eller övningslärare, att lärares tjänstgöring vid
en eller flera av de i mom. 1 avsedda läroanstalter omfattar sammanlagt
minst 10 timmar i veckan;
2) för nu angivna ändamål höja det i propositionen äskade förslagsanslag
med det belopp, vederbörande utskott kan finna erforderligt.
I motionen I: 302 har hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av propositionen nr 392 angående dyrtidstillägg för år 1920 åt lärare
vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter måtte vidtaga
ändringar i propositionens förslag i överensstämmelse med samtliga
de erinringar, som återfinnas i en i motionen intagen inlaga och en
i motionens slutord gjord särskild erinran.
Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag, som grundar sig på en av
särskilda sakkunniga verkställd utredning, innebär, att de principer,
som varit eller komma att bliva bestämmande ifråga om dyrtidstilläggen
till statens befattningshavare, skola tjäna till ledning vid
beredande av dyrtidstillägg åt den lärarpersonal vid kommunala
m. fl. läroanstalter, varom nu är fråga. Dock äro vissa begränsningar
föreslagna så till vida, som dyrtidstillägget icke skulle beräknas
å hela avlöningen utan allenast å den del, som motsvarar
statsbidraget, eller i vissa fall å annan närmare angiven del av avlöningen.
Vidare är skillnad gjord mellan familjeförsörjare och
icke familjeförsörjare, i det att enligt förslaget dyrtidstillägget till
de senare skulle genomgående sättas till två tredjedelar av de belopp,
som ansåges böra tillkomma familjeförsörjare inom motsvarande
grupper.
Vad angår Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser ett genomförande
av liknande grunder i avseende å dyrtidstiUäggsberäkningen
för ifrågavarande lärarkategorier som för statens befattningshavare,
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 381. 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 381.
kan riksdagen ej annat än finna övertygande skäl vara anförda för en
dylik anordning. Då Eders Kungl. Maj:t emellertid icke ansett sig böra
föreslå ett fullständigt ''genomförande av ifrågavarande likställighet
utan i avseende å de kommunalt anställda lärarna tillämpat — i motsats
till vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit beträffande statens befattningshavare
—- sådana beräkningsgrunder, att dyrtidstillägget skulle
utgå efter delvis andra grunder till ickefamiljeförsörjare än till familjeförsörjare,
bär Eders Kungl. Maj:t härvid allenast haft att åberopa,
dels att en motsvarande grundsats tillförene kommit beträffande de
kommunalt anställda lärarna till tillämpning, dels ock att ett fullföljande
av denna princip skulle i förevarande fall medföra för statsverket
en besparing av i runt tal 12,000,000 kronor. Riksdagen
anser emellertid, att, då man i princip erkänner det berättigade i
likställighet beträffande grunderna för dyrtidstilläggens beräknande
mellan ovannämnda lärare och de statsanställda löntagarna, skäl
kunna anföras för ett något fullständigare genomförande av denna
likställighet, än Eders Kungl. Maj:t nu ifrågasatt.
Vid övervägande av de olika synpunkter, som kunna läggas
på ett spörsmål av den art, som det nu föreliggande har riksdagen
ansett sig böra göra en avvikelse från Eders Kungl. Maj:ts förslag
i så måtto att lärare, som är familjeförsörjare, skulle i avseende å
dyrtidstilläggsberäkning i stort sett likställas med befattningshavare
i statens tjänst. Lärare, som icke är familjeförsörjare, skulle åtnjuta
dyrtidtillägg med nio tiondelar av det belopp, som skulle utgå till
motsvarande statstjänsteman, d. v. s. befattningshavare i statens
tjänst, vilken icke på grund av försörjningsplikt äger åtnjuta förhöjning
av dyrtidstillägget. I övrigt hänvisas till bifogade kungörelseförslag.
Då riksdagen sålunda funnit sig i väsentliga stycken böra avvika
från de beräkningsgrunder, Eders Kungl. Maj:t framlagt, och
ansett sig böra fatta ett beslut, som innebär en mera genomförd likställighet
i avseende å dyrtidstilläggsberäkning mellan ifrågavarande
lärargrupper och befattningshavare i statens tjänst, har riksdagen
velat uttala önskvärdheten av, att från Eders Kungl. Maj:ts sida
snarast en utredning vidtages beträffande frågan, huruvida och i
vad mån en likställighet i förevarande avseende mellan olika grupper
av befattningshavare med hänsyn till nu gällande lönesatser anses
vara av förhållandena motiverad. Och vill riksdagen samtidigt fram
-
19
Riksdagens skrivelse Nr 381.
hålla, att det beslut, riksdagen nu fattat, icke på något sätt får
anses prejudicerande i avseende a det resultat, vartill förenämnda
utredning kan giva anledning 5 och detta sa mycket mindre som
lärarna vid de statsunderstödda läroanstalterna, genom att under år
1920 icke erhålla delaktighet i det särskilda retroaktiva dyrtidstillägg,
som riksdagen beslutat tilldela statens befattningshavare, i
allt fall för nämnda år komma i en annan och mindre gynnsam
ställning än sistnämnda grupper.
Eders Kung! Maj:ts förslag innebär beredande av dyrtidstillägg
åt ifrågavarande lärarkårer allenast för kalenderåret 1920. De motionsvis
framställda yrkandena, att dyrtidstillägget bör enligt för år 1920
fastställda grunder även utgå under år 1921, till dess riksdagen fattar
nytt beslut i ärendet, finner riksdagen väl grundade. Enligt riksdagens
mening böra alltså de bestämmelser riksdagen för senare halvåret 1920
beslutat äga giltighet jämväl tillsvidare, till dess annorlunda förordnas.
Något härför erforderligt belopp har riksdagen ej ansett sig behöva
avsätta å 1921 års riksstat, enär vid beräkningen av den summa
å 200 miljoner kronor, vilken riksdagen beslutat att vid sidan av
huvudtitlarna avsätta å sagda riksstat till bestridande av kostnaderna
för 1921 års dyrtidstillägg åt statens befattningshavare och pensionärer
m. fl., hänsyn jämväl tagits till dyrtidstilläggskostnaderna för
kommunalt anställda lärare.
Vad angår detaljbestämmelsema i de olika kungörelseförslagen,
vill riksdagen framhålla följande.
Eders Kung! Maj:ts förslag angående dyrtidstillägg till lärare vid
folk- och småskolor upptager icke bland de i kungörelseförslaget angivna
kategorierna av befattningshavare, lärare i slöjd och i hushållsgöromål
vid folkskolor och vid andra till folkundervisningen hörande
läroanstalter. Motionsvis hava yrkanden härom framställts. De
skäl, som föranlett departementschefen att bortse från lärarna i sagda
övningsämnen, grunda sig huvudsaldigen dels pa den omständigheten,
att dessa lärares arvoden reglerades så sent som vid 1919 års riksdag,
dels ock på det förhållandet, att undervisningen i dessa ämnen
i ett flertal fall bodrives av de ordinarie lärarna. Riksdagen kan icke
finna dessa skäl vara av en sådan beskaffenhet, att ifrågavarande
lärare böra berövas en förmån, som synes stå i överensstämmelse
med billighetens krav. Även med den reglering, som vid fjolårets
20
Riksdagens skrivelse Nr 381.
riksdag beslöts för nämnda lärare, uppgå deras arvoden till så låga belopp,
att det synes oavvisligt att förmedelst dyrtidstillägg stärka lärarnas
ekonomiska ställning och bringa deras avlöningsförmåner i rimlig
proportion till lärarnas i läsämnena. Att undervisning i dessa övningsämnen
i manga fall bedrives av de ordinarie lärarna, synes icke
kunna utgöra en anledning att här göra ett undantag. Då härtill
kommer, att lärare i motsvarande övningsämnen vid andra läroanstalter
enligt förslaget skulle komma i åtnjutande av dyrtidstillägg,
anser riksdagen det vara med rättvisa och billighet överensstämmande
att jämväl berörda övningslärare vid folkskolor och andra till folkundervisningen
hörande läroanstalter erhålla dyrtidstillägg efter
samma grunder som beträffande ämneslärare föreslagits.
I avseende å de kommunala mellanskoloma vill riksdagen erinra,
hurusom Eders Kung!. Maj:t i proposition nr 391 föreslagit, att tillfällig
löneförbättring må utgå till personalen vid dessa skolor.
Därest denna framställning vinner riksdagens bifall, bör givetvis, såsom
° ock i förevarande proposition förutsättes, dyrtidstillägg beräknas
å sagda löneförbättring.
I fråga om vissa timlärare och övningslärare vid flertalet av de
läroanstalter, varom nu är fråga, innebär Eders Kungl. Majrts förslag,
att dyrtidstillägg skall till dem utgå, under förutsättning att läraren
har en tjänstgöring vid vederbörande läroanstalt av minst 15 undervisningstimmar
i veckan. Motionsvis har yrkats, dels att dyrtidstillägg
skall få beräknas för sammanlagd tjänstgöring i två eller
flera statsunderstödda läroanstalter, dock i fall av tjänstgöring vid
endast en anstalt redan vid en tjänstgöring av 6 veckotimmar, dels
ock, vad angår privatläroverken, att dyrtidstillägg skall få beräknas
för sammanlagd tjänstgöring i två eller flera till privatläroverk hänförliga
läroanstalter om minst 10 timmar i veckan. Den av Eders
Kungl. Maj:t föreslagna begränsningen till 15 timmar anser riksdagen
väl sträng, alldenstund den skulle i sin tillämpning synnerligen kännbart
drabba sådana lärare, som redan förut befinna sig i en mycket
ofördelaktig ekonomisk ställning. Riksdagen, som till fullo behjärtar
de olägenheter, som vidlåda en dylik begränsning, har dock
icke ansett sig i vidare mån böra tillmötesgå de framställda kraven,
än att riksdagen beträffande samtliga de läroanstalter, som beröras
av angivna bestämmelse, medgivit, att dyrtidstillägg må beräknas för
21
Riksdagens skrivelse Nr 381.
sammanlagd tjänstgöring vid de i vederbörande kungörelseförslag angivna
läroanstalter om minst 10 timmar i veckan.
I fråga om dyrtidstilläggets beräkning har vidare motionsvis
föreslagits, att detsamma skall utgå efter det årsbelopp, vartill det
skulle uppgå, om avlöningen vore lika fördelad på årets tolf månader.
Avsikten är, att de befattningshavare, vilka erhålla sin årslön
efter lästid, icke skola i avseende å dyrtidstillägg bliva sämre ställda
än lärare med motsvarande avlöningsförmåner, vilkas avlöning utgår
efter kalendermånad. Riksdagen har haft tillfälle att taga ställning
till ett spörsmål av liknande innebörd, då det gällt beräkningen av
dyrtidstillägg åt extra lärare vid statens läroanstalter. På grund
av svårigheten att fullt överblicka de konsekvenser på andra områden
av statsförvaltningen, ett bifall till ett liknande yrkande beträffande
bemälda extra lärare skulle leda till, har riksdagen i fråga om
statens befattningshavare beslutat, att dyrtidstillägget skulle beräknas
å den för varje månad verkligen utbetalda avlöningen. Härigenom
skulle i realiteten de överklagade förhållandena beträffande
extra lärarna bliva till väsentlig grad undanröjda. En motsvarande
bestämmelse rörande de kommunalt anställda lärarna skulle emellertid
icke hava liknande verkan, enär här förhållandena ställa sig
annorlunda. I de av vederbörande motionärer anförda skäl ser
riksdagen fullt fog att införa en bestämmelse, som angiver, att,
därest årslönen utgår efter lästid, dyrtidstillägget bör beräknas,
som om avlöningen vore lika fördelad på årets tolf månader. En
dylik bestämmelse torde böra gälla i fråga om samtliga de lärargrupper,
varom nu är fråga.
Beträffande privatläroverken skulle enligt förslaget dyrtidstillägg
beräknas allenast för tjänstgöring, fullgjord i klasserna över de förberedande.
Riksdagen, som finner det uppenbart att med dylik tjänstgöring
jämväl bör menas tjänstgöring vid läsavdelning av med vederbörande
skola förbundet lärarinneseminarium — såsom ock motsvarande
bestämmelse lyder i kungörelsen den 29 oktober 1909 angående
avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda läroanstalter
— har ansett sig för tydlighetens skull böra i det föreliggande
förslaget vidtaga ett tillägg av angivna innebörd.
Rörande bestämmelserna beträffande folkhögskolorna har för utskottet
från sakkunnigt håll påpekats önskvärdheten av ett tillägg,
innebärande att föreståndare för folkhögskola, som tillika är före
-
22
Riksdagens skrivelse Nr 381.
ståndare för lantmannaskola och. i sistnämnda egenskap innehar fast
anställning, må äga att, därest vid folkhögskolan är anordnad fristående
kvinnlig kurs, tillgodoräkna sig dyrtidstillägg å sin lön såsom
föreståndare för lantmannaskolan efter samma grunder, som om
han vore vid folkhögskolan fast anställd. Riksdagen har infört en
dylik bestämmelse i det föreliggande författningsförslaget.
Till sist vill riksdagen framhålla, att riksdagen i de framlagda
kungörelseförslagen vidtagit dels vissa mindre ändringar och tillägg
i syfte att åstadkomma större enkelhet och reda vid bestämmelsernas
tillämpning, dels vissa uteslutningar av föreskrifter rörande dyrtidstilläggens
utbetalning, vilka synas böra ankomma på Eders Kung!.
Maj:t att efter vederbörandes hörande meddela.
Eders Kungl. Maj:ts förslag slutar på en kostnadssumma av
37,850,000 kronor. De grunder för dyrtidstilläggens beräkning, som
riksdagen, i anslutning såväl till vad av riksdagen beslutats beträffande
statens befattningshavare som till ovanberörda motioner, antagit,
betinga för år 1920 en kostnad av i runt tal 56,000,000
kronor.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen, som i de delar
av förevarande proposition, vilka ej ovan blivit berörda, icke funnit
anledning till erinran, anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders
Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition,
dels godkänt bilagda förslag till kungörelser med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt vissa grupper av lärare (Bil. I—III);
dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av nyss omnämnda allmänna grunder
må befinnas erforderliga;
dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg enligt berörda
allmänna grunder anvisat på tilläggsstat för år 1920 under
åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag av 56,000,000 kronor;
dels förklarat, att under år 1921 tillsvidare och intill dess definitivt
beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna
för dyrtidstillägg åt vissa grupper av kommunalt anställda
lärare skola bestridas, härför erforderliga belopp skola utgå ur det
till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare
och pensionärer m. fl. vid sidan av huvudtitlarna så
-
Riksdagens skrivelse Nr 381. 23
som avsättning å 1921 års riksstat anvisade förslagsanslag, högst,
å 200,000,000 kronor;
dels och medgivit, att i de fall, då landsting, kommun eller
annan myndighet för år 1920 tillsvidare anvisat medel för beredande
av dyrtidstillägg åt lärare, till vilken sådant tillägg enligt sålunda
föreslagna, allmänna grunder skulle utgå av statsmedel, det må ankomma
på landstinget, kommunen eller myndigheten att av det till
dyrtidstillägg utgående statsbidraget tillgodoföra sig den del, varmed
i de särskilda fallen summan av statsbidraget och ortsbidraget överstiger
det belopp, vilket skulle utgå såsom dyrtidstillägg till vederbörande
lärare, därest sådant tillägg, med tillämpning i övrigt av
berörda allmänna grunder, finge utgå å antingen hela minimiav1
om''ngen, stadgad ersättning för övertidsläsning däri inräknad, eller,
för lärare vid privatläroverk, summan av hela minimiavlöningen och
stadgad tillfällig löneförbättring, eller, där för lärare vid privatläroverk
föreskrift om minimiavlöning saknas, å den kontanta avlöning,
som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under åren
1913—1915, ökad med stadgad tillfällig löneförbättring, eller slutligen,
där för lärare vid folkhögskola Eders Kung! Maj:t funnit skäl
göra undantag från eljest i fråga om avlöningarna gällande föreskrifter,
å hela de av Eders Kungl. Maj:t för sådana fall stadgade
beloppen.
Stockholm den 18 juni 1920.
Med undersåtlig vördnad.
24
Riksdagens skrivelse Nr 381.
Bil. 1.
Förslag
till
KUNGÖRELSE
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och
småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och
vissa småskoleseminarier.
§ 1.
Lärare vid nedan angivna kommunala läroanstalter äga med de
begränsningar och undantag, varom i denna kungörelse förmäles,
från och med år 1920 tillsvidare till dess annorlunda för ordnas
uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å följande del av den i gällande
författning stadgade kontanta minimiavlöningen:
a) vid folk- och småskolor:
ordinarie lärare vid egentlig folkskola, extra ordinarie folkskollärare
och biträdande lärare vid egentlig folkskola, lärare vid småskola
och lärare vid mindre folkskola, lärare i manlig eller kvinnlig
slöjd uti folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, lärarinna
i huslig ekonomi uti folkskola eller särskild anstalt ävensom
vikarie å den del av berörda avlöning, som motsvarar statsbidraget;
dock att dyrtidstillägg till vikarie för tjänstledig lärare alltid utgår
å ett belopp, motsvarande nio tiondelar av den stadgade avlöningen;
b)
vid statsunderstödda högre folkskolor:
ordinarie ämneslärare: å ett belopp motsvarande nio tiondelar
av begynnelseavlöningan för kvinnlig lärare, ökat med det till lärarens
avlöning direkt utgående statsbidraget;
extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring
samt annan icke-ordinarie lärare, som har en tjänstgöring vid
en eller flera av de i denna § avsedda läroanstalter av minst 10
undervisningstimmar i veckan: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar
av den stadgade avlöningen; samt
25
Riksdagens skrivelse Nr 381.
rektor och. vikarierande rektor: å ett belopp, motsvarande två
tredjedelar av det för sådan befattningshavare stadgade särskilda
arvodet;
c) vid kommunala mellanskolor:
ordinarie ämneslärare: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar
av begynnelseavlöningen för kvinnlig lärare, ökat med det till lärarens
avlöning direkt utgående statsbidraget samt med tillfällig löneförbättring,
som utgår av statsmedel;
extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring
samt annan icke-ordinarie lärare, som har en tjänstgöring vid
en eller flera av de i denna § avsedda läroanstalter av minst 10
undervisningstimmar i veckan: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar
av den stadgade avlöningen, ökat med den tillfälliga löneförbättring,
som utgår av statsmedel;
rektor och vikarierande rektor: å ett belopp, motsvarande två
tredjedelar av det för sådan befattningshavare stadgade särskilda
arvodet; samt
biträdande föreståndarinna och vikarie för biträdande föreståndarinna:
å ett belopp, motsvarande det för sådan befattningshavare
stadgade särskilda arvodet;
d) vid de av landsting och av städer, som icke deltaga i landsting,
underhållna småskoleseminarierna:
ordinarie lärare, som åtnjuter avlöning enligt de från och med
år 1920 gällande nya bestämmelserna: å ett belopp, motsvarande
nio tiondelar av begynnelseavlöningen för kvinnlig lärare, ökat med
det till lärarens avlöning direkt utgående statsbidraget;
ordinarie lärare, som åtnjuter avlöning enligt de år 1919 gällande
bestämmelserna: å den del av berörda avlöning, som motsvarar
statsbidraget;
extra ordinarie och vikarierande lärare med full tjänstgöring
samt annan icke-ordinarie lärare, som har en tjänstgöring vid en
eller flera av de i denna § avsedda läroanstalter av minst 10 undervisningstimmar
i veckan: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar
av den stadgade avlöningen; samt
rektor och vikarierande rektor, som åtnjuter särskilt arvode enligt
de från och med år 1920 gällande nya bestämmelserna: å ett
belopp, motsvarande två tredjedelar av berörda arvode.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 381.
4
26
Riksdagens skrivelse Nr 381.
§ 2.
För beräknande av dyrtidstilläggets storlek gälla, vad angår
första halvåret 1920, föreskrifterna i §§ 2 och 3 i kungörelsen
den 30 maj 1919 med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst samt ifråga om senare halvåret 1920
och tillsvidare bestämmelserna i §§ 2 och 3 i denna dag fastställd
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst, dock med iakttagande av
att dyrtidstillägg et beräknas efter den för månad uppburna
avlöningen, men att, därest årslönen utgår efter lästid, dyrtidstillägget
bör beräknas, som om avlöningen vore lika fördelad på
årets tolv månader;
att dyrtidstillägg et utgår med högre belopp till familjeförsörjare
än till icke familjeförsörjare;
att i avseende å första halvåret 1920 med familjeförsörjare
förstås befattningshavare, vilken vid början av det kalenderkvartal,
som omfattar den månad dyrtidstillägg et avser, på grund av försörjningsplikt
underhållit barn, som icke uppnått 16 års ålder,
samt beträffande senare halvåret 1920 och tillsvidare med familjeförsörjare
förstås sådan befattningshavare, vilken, därest han vore
befattningshavare i statens tjänst, skulle jämlikt den senare av
ovanberörda kungörelser äga att åtnjuta förhöjning av dyrtidstillägget
på grund av försörjningsplikt;
att ifråga om första halvåret 1920 dyrtidstillägg et utgår till
lärare, som är familjeförsörjare, efter enahanda grunder, som för
befattningshavare i statens tjänst är stadgat, samt till lärare, som
icke är familjeförsörjare, med nio tiondelar av det belopp, som
skulle tillkomma vederbörande lärare, därest han vore familjeförsörjare;
samt
att ifråga om senare halvåret 1920 och tillsvidare dyrtidstillägget
utgår till lärare, som är familjeförsörjare, efter enahanda
grunder, som för befattningshavare i statens tjänst är stadgat, samt
till lärare, som icke är familjeförsörjare, med nio tiondelar av det
belopp, som skulle tillkomma sådan befattningshavare i statens tjänst,
vilken icke äger att på grund av försörjningsplikt åtnjuta förhöjning
av dyrtidstillägg et.
27
Biksdagens skrivelse Nr 381.
§ 3.
Lärare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom eller för
tjänstgöring till rikets försvar eller för att, pa grund av särskilt
förordnande eller val, fullgöra offentligt uppdrag, äger att utan
hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg, som eljest skolat
tillkomma honom. Till lärare, som har tjänstledighet av annan
anledning, skall utgå dyrtidstillägg minskat i samma proportion som
förhållandet mellan den avlöning, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
eller gällande löne för fattning skall under sådan tjänstledighet utgå,
och den avlöning, som skolat utgå, därest han icke åtnjutit dylik
ledighet.
§ 4.
Där lärare under hela eller någon del av året samtidigt tjänstgör
å två eller flera befattningar, med vilka följer rätt till dyrtidstilllägg
av statsmedel, skall med iakttagande av eljest stadgade beräkningsgrunder
dyrtidstillägget beräknas å summan av de belopp, å
vilka dyrtidstillägg enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser
må utgå, dock icke i något fall å sammanlagt högre belopp än som
motsvarar för första halvåret 1920 600 kronor för månad och från
och med andra halvåret 1920 1,250 kronor för månad.
§ 5.
Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring
utöver den årliga lärotid, som i gällande allmän författning
kan vara stadgad för olika slag av läroanstalter, liksom ej heller å
ersättning för bostad och bränsle.
§ 6.
Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg
tills fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till
stärbhuset.
§ 7.
Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på lärare
skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning
på såväl manliga som kvinnliga lärare.
28 Riksdagens skrivelse Nr 381.
§ 8.
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar skolöverstyrelsen
nödiga tabeller och anvisningar.
§ 9.
Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den
ordning, som av Kungl. Maj:ts bestämmes.
Riksdagens skrivelse Nr 381.
29
Bil. II.
Förslag
till
KUNGÖRELSE
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk.
§ I
Mom.
1. Föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring
vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller
samskola eller enskilt läsarinneseminarium, som åtnjuter understöd
från det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget till
privatläroverk, äger, med nedan angivna begränsningar och undantag
från och med år 1920 tillsvidare till dess annorlunda för ordnas
uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å två tredjedelar av det belopp,
som motsvarar summan av den i gällande författning stadgade kontanta
minimiavlöningen och den tillfälliga löneförbättring, som utgår
av statsmedel; där föreskrift om minimiavlöning saknas, skall dyrtidstillägget
utgå å två tredjedelar av det belopp, vilket motsvarar
summan av den kontanta avlöning, som för motsvarande tjänstgöring
i medeltal utgått under åren 1913—1915, och berörda tillfälliga,
löneförbättring.
Mom. 2. Dyrtidstillägg enligt nu angivna regler tillkommer
jämväl timlärare och övningslärare vid läroanstalt, som i mom. 1
sägs, dock under förutsättning att lärarens tjänstgöring vid en eller
flera av de i mom. 1 avsedda läroanstalter omfattar sammanlagt
minst 10 undervisningstimmar i veckan.
Mom. 3. Dyrtidstillägg beräknas allenast för tjänstgöring, fullgjord
i klasserna över de förberedande eller till läsavdelning av med
skolan förbundet lärarinneseminarium, dock att kvinnlig ämneslärare
med full tjänstgöring må kunna fullgöra intill en tredjedel
därav i de förberedande klasserna eller i övningsämnen.
30
Riksdagens skrivelse Nr 381.
§ 2.
För beräknande av dyrtidstillägg ets storlek gälla, vad angår
första halvåret 1920, föreskrifterna i §§ 2 och 3 i kungörelsen den
30 maj 1919 med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst samt ifråga om senare halvåret 1920
och tillsvidare bestämmelserna i §§ 2 och 3 i denna dag fastställd
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst, dock med iakttagande av
att dyrtidstillägg et beräknas efter den för månad uppburna
avlöningen, men att, därest årslönen utgår efter lästid, dyrtidstilllägget
bör beräknas, som om avlöningen vore lika fördelad på årets
tolv månader;
att dyrtidstillägg et utgår med högre belopp till familjeförsörjare
än till icke familjeförsörjare;
att i avseende å första halvåret 1920 med familjeförsörjare
förstås befattningshavare, vilken vid början av det kalenderkvartal,
som omfattar den månad dyrtidstillägg et avser, på grund av försörjningsplikt
underhållit barn, som icke uppnått 16 års ålder, samt
beträffande senare halvåret 1920 och tillsvidare med familjeförsörjare
förstås sådan befattningshavare, vilken, därest han vore befattningshavare
i statens tjänst, skulle jämlikt den senare av ovanberörda
kungörelser äga att åtnjuta förhöjning av dyrtidstillägg et på
grund av försörjningsplikt;
att ifråga om första halvåret 1920 dyrtidstillägg et utgår till
lärare, som är familjeförsörjare, efter enahanda grunder, som för
befattningshavare i statens tjänst är stadgat, samt till lärare, som icke
är familjeförsörjare, med nio tiondelar av det belopp, som skulle tillkomma
vederbörande lärare, därest han vore familjeförsörjare; samt
att ifråga om senare halvåret 1920 och tillsvidare dyrtidstilllägget
utgår till lärare, som är familjeförsörjare, efter enahanda
grunder, som för befattningshavare i statens tjänst är stadgat, samt
till lärare, som icke är familjeförsörjare, med nio tiondelar av det
belopp, som skulle tillkomma sådan befattningshavare i statens
tjänst, vilken icke äger att på grund av försörjningsplikt åtnjuta
förhöjning av dyrtidstillägg et.
Riksdagens skrivelse Nr 381.
31
§ 3.
Lärare, som på grund av sjukdom åtnjutit tjänstledighet eller
som varit hindrad att tjänstgöra på den grund, att tjänstgöringen
vid skolan i anledning av rådande smittsam sjukdom måst för någon
tid inställas, skall icke för denna tid vidkännas avdrag å beloppet
av honom eljest tillkommande dyrtidstillägg. Annan tillfällig
av vederbörligen styrkt förfall förorsakad frånvaro från undervisningen,
icke överstigande sammanlagt åtta dagar av den tid, utbetalningen
avser, må icke heller föranleda avdrag å det vederbörande
eljest tillkommande beloppet. I andra fall av ledighet än nu nämnts
skall dyrtidstillägget minskas i samma proportion som förhållandet
mellan den under ledigheten uppburna avlöningen och den avlöning,
som skolat utgå, därest läraren icke åtnjutit dylik ledighet.
§ 4.
Där lärare under hela eller någon del av året samtidigt tjänstgör
å två eller flera befattningar, med vilka följer rätt till dyrtidstillägg
av statsmedel, skall med iakttagande av eljest stadgade beräkningsgrunder
dyrtidstillägget beräknas å summan av de belopp,
å vilka dyrtidstillägg enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser
må utgå, dock icke i något fall å sammanlagt högre belopp
än som motsvarar för första halvåret 1920 600 kronor för månad
och från och med andra halvåret 1920 1,250 kronor för månad.
§ 5.
Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring
utöver den årliga lärotid, som i gällande allmän författning
kan vara stadgad för olika slag av läroanstalter, liksom ej heller å
ersättning för bostad och bränsle.
§ 6.
Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg
till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till
stärbhuset.
32
Riksdagens skrivelse Nr 381.
§ 7.
Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på
lärare skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning
på såväl manliga som kvinnliga lärare.
§ 8.
Till lijälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar skolöverstyrelsen
nödiga tabeller ock anvisningar.
§ 9.
Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den
ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.
Riksdagens skrivelse Nr 381.
33
Bil. III.
Förslag
till
KUNGÖRELSE
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folkhögskolor.
§ 1.
Mom. 1. Föreståndare och vikarierande föreståndare vid statsunderstödd
folkhögskola samt ämneslärare med fast anställning vid
dylik läroanstalt äga, med nedan angivna begränsningar och undantag,
från och med år 1920 tillsvidare till dess annorlunda för ordnas
uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å ett belopp, motsvarande hälften
av den i gällande författning stadgade kontanta minimiavlöningen;
dock att, där Kungl. Maj:t på grund av särskilda förhållanden funnit
skäl göra undantag från eljest i fråga om avlöningarna gällande
föreskrifter, dyrtidstillägget skall utgå å hälften av de utav Kungl.
Maj:t för sådana fall stadgade beloppen.
Mom. 2. Dyrtidstillägg enligt nu angivna regler tillkommer
jämväl extra ordinarie och vikarierande ämneslärare samt lärare i
slöjd, hushållsgöromål, gymnastik och sång vid läroanstalt, som i
mom. 1 sägs, dock under förutsättning att lärarens tjänstgöring vid
en eller flera av de i denita § avsedda läroanstalter omfattar minst
10 undervisningstimmar i veckan, ■
Är lärare, som i detta moment avses, anställd även vid statsunderstödd
lantmannaskola eller lanthushållsskola eller bådadera, må
dyrtidstillägg tillkomma honom, därest hans sammanlagda tjänstgöring
vid skolorna uppgår till minst 10 undervisningstimmar i veckan.
Har vid huvudkurs eller fristående kvinnlig kurs tjänstgöringen
för sådan lärare, varom nu är fråga, under någon del av tjänstgöringstiden
icke omfattat 10 undervisningstimmar i veckan, må
dock dyrtidstillägg till honom utgå, så framt sammanlagda antalet
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 saml. Nr 381. 5
34 Riksdagens skrivelse Nr 381.
av hans undervisningstimmar under kursen uppgått till i medeltal
10 i veckan.
§ 2.
För beräknande av dyrtidstilläggets storlek gälla, vad angår
första halvåret 1920, föreskrifterna i §§ 2 och 3 i kungörelsen den
30 maj 1919 med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst samt ifi''åga om senare halvåret 1920
och tillsvidare bestämmelserna i §§ 2 och 3 i denna dag fastställd
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst, dock med iakttagande av
att dyrtidstillägg et beräknas efter den för månad uppburna
avlöningen, men att, därest årslönen utgår efter lästid, dyrtidstilllägget
bör beräknas, som om avlöningen vore lika fördelad på årets
tolv månader;
att dyrtidstillägg et utgår med högre belopp till familjeförsörjare
än till icke familjeförsörjare;
att i avseende å första halvåret 1920 med familjeförsörjare
förstås befattningshavare, vilken vid början av det kalenderkvartal,
som omfattar den månad dyrtidstillägg et avser, på grund av försörjningsplikt
underhållit barn, som icke uppnått 16 års ålder, samt
beträffande senare halvåret 1920 och tillsvidare ined familjeförsörjare
förstås sådan befattningshavare, vilken, därest han vore befattningshavare
i statens tjänst, skulle jämlikt den senare av ovanberörda
kungörelser äga att åtnjuta förhöjning av dyrtidstillägg et på
grund av försörjningsplikt;
att ifråga om första halvåret 1920 dyrtidstillägg et utgår till
lärare, som är familjeförsörjare, efter enahanda grunder, som för
befattningshavare i statens tjänst är stadght, samt till lärare, som icke
är familjeförsörjare, med nio tiondelar av det belopp, som skulle tillkomma
vederbörande lärare, därest han vore familjeförsörjare; samt
att ifråga om senare halvåret 1920 och tillsvidare dyrtidstilllägget
utgår till lärare, som är familjeförsörjare, efter enahanda
grunder, som för befattningshavare i statens tjänst är stadgat, samt
till lärare, som icke är familjeförsörjare, med nio tiondelar av det
belopp, som skulle tillkomma sådan befattningshavare i statens
tjänst, vilken icke äger att på grund av försörjningsplikt åtnjuta
förhöjning av dyrtidstillägg et.
Riksdagens skrivelse Nr 381.
§ 3.
35
Lärare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom eller för
tjänstgöring till rikets försvar eller för att, på grund av särskilt
förordnande eller val, fullgöra offentligt uppdrag, äger att utan
hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg, som eljest skolat
tillkomma honom. Till lärare, som har tjänstledighet av annan anledning,
skall utgå dyrtidstillägg, minskat i samma proportion som
förhållandet mellan den avlöning, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
eller gällande löneförfattning skall under sådan tjänstledighet utgå,
och den avlöning, som skolat utgå, därest han icke åtnjutit sådan
ledighet.
§ 4.
Mom. 1. Där lärare under hela eller någon del av året samtidigt
tjänstgör å två eller flera befattningar, med vilka följer rätt
till dyrtidstillägg av statsmedel, skall med iakttagande av eljest
gällande beräkningsgrunder dyrtidstillägget beräknas å summan av
de belopp, å vilka dyrtidstillägg eldigt de i sådant hänseende givna
bestämmelser må utgå, dock icke i något fall å sammanlagt högre
belopp än som motsvarar för första halvåret 1920 600 kronor för
månad och från och med andra halvåret 1920 1,250 kronor för månad.
Mom. 2. Föreståndare för folkhögskola, som tillika är föreståndare
för lantmannaskola och i sistnämnda egenskap innehar
fast anställning, må äga att, därest vid folkhögskolan är anordnad
fristående kvinnlig kurs, tillgodoräkna sig dyrtidstillägg å sin lön
såsom föreståndare för lantmannaskolan efter samma grunder, som
om han vore vid folkhögskolan fast anställd.
§ 5.
Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring
utöver den i gällande allmän författning stadgade årliga lärotiden,
liksom ej heller å ersättning för bostad och bränsle.
§ 6.
Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg
till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.
36
BiJcsdagens skrivelse Nr 381.
§ 7.
Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på
lärare skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning
på såväl manliga som kvinnliga lärare.
§ B.
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar skolöverstyrelsen
nödiga tabeller och anvisningar.
§ 9.
Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den
ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.
Stockholm 1920, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
201979