Riksdagens skrivelse Nr 286.
19
Nr 286.
Godkänd av första kammaren den 28 maj 1920.
Godkänd av andra kammaren den 28 maj 1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen beträffande viss återstående del
av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny giftermålsbalk
m. m.
(Första lagutskottets utlåtande nr 38.)
Till Konungen.
Genom en den 19 december 1919 dagtecknad proposition, nr 1.5,
har Eders Kungl. Makt, under åberopande av propositionen bilagda utdrag
av i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga,
bland annat, vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i
vissa delar av konkurslagen.
Under åberopande av vad som anförts i första lagutskottets av riksdagen
godkända utlåtande nr 38, varav ett tryckt exemplar härvid fogas,
får riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick godkänna ifrågavarande
lagförslag, anmäla, att riksdagen i anledning av propositionen för sin de!
antagit följande
20
Riksdagens skrivelse Nr 286.
Lag
om ändring i vissa delar av konkurslagen.
Härigenom förordnas, att §§ 1, 5, 27, 30, 31, 32, 35, 36, 37 och 140 konkurslagen
skola hava följande ändrade lydelse:
§ I
Vill
någon avträda egendom till konkurs; give ansökning därom in till
underrätten i den stad, eller, å landet, till domaren i den ort, där gäldenär bör
i svara ^ tvistemål, som angå gäld i allmänhet. Ansökning av
starbhusdelägare om avträdande av den dödes egendom skall göras, där den
döde bort svara i mål, som nyss är sagt.
§ 5.
•n ,1>är ,likväl borgenärs fordran tillkommit senare än de omständigheter, på
vilka han sm ansökning om egendomsavträdet grundar, vare den ansökning utan
verkan. °
. . Har borgenär för sin fordran säkerhet genom pant eller genom inteckning
i tast egendom; äge ej den rätt, i 2, .3 och 4 §§ omförmäld är, där han ej gitter
visa, att panten eller inteckningen till gäldande av hans fordran otillräcklig är.
§ 27.
Gräldenärs make gånge ock sådan ed, som omförmäld är, där någon av
borgenärerna det äskar. Tjänare och andra, som om boets tillstånd kunskap
aga, aligge jämväl, där så äskas, att det uppgiva och uppgiften med ed fästa.
År gäldenär död, eller har han vikit undan; äge rätten, där så skäligt prövas,
barn, som till laga ålder komna äro, att bouppteckningen edeligen
Omyndig förklarad, vars egendom till konkurs avträdes, vare ock pliktig
bouppteckningsed avlägga, där rätten eller domaren så skäligt prövar.
§ 30.
Gäldenär skall av konkursboet njuta nödigt underhåll för sig, make och
otörsorjda barn eller adoptivbarn under två månader från den dag offentlig
stamning given är, där ej han själv eller hans make kan annorledes försörja
familjen. Kan ej inom nämnda tid bouppteckningen med ed fästas och boet till
gode man överlämnas; njute gäldenären, till dess sådant skett, underhåll som
sagt ar. Gäldenären varde ock tilldelat vad som erfordras för resa och uppehälle
da han,_ efter kallelse, har att inställa sig vid rätten till förhör, eller annorstädes
till avgivande av upplysningar rörande konkursboet, dock ej mer, om han vistas
ul°m, rättens domsaga, än som tarvades, om han därinom, å ort, där han sist
vistades, sig uppehälle. I övrigt äge han från konkursboet utbekomma och behalla
dels nödiga gång- och sängkläder för sig, make och oförsörjda barn eller
adoptivbarn, dels ock nödiga arbetsredskap eller andra nödiga lösören till ett
21
Riksdagens skrivelse Nr 286.
värde av högst femhundra kronor, eller, där gäldenären icke är familjeförsörjare
och ej heller har eget hushåll, högst tvåhundra kronor.
Kommer tvist upp i anledning av vad nu stadgat är; pröve rätten vad
gäldenären bestås må med avseende så väl å hans behov och boets ställning, som
å hans omsorg att rätt för sig göra och beredvillighet att gode männen tillhandagå.
§ 31.
Avträdes ämbets- eller tjänstemans egendom till konkurs; varde det hans
härmaste förman ofördröjligen av rätten eller domaren kungjort; och- ankomme
på den myndighet, under vilken gäldenären i och för tjänsten lyder, att. pröva
huruvida han förr, än fyra månader efter inställelsedagen förflutit, må i utövningen
av tjänsten åter inträda.
Av gäldenärens lön varde, efter avdrag av det, som utgår till den, tjänsten
i hans ställe förestår, gäldenären så mycket tillagt, som till hans eget, hans
makes och oförsörjda barns eller adoptivbarns underhåll tarvas: vad övrigt är,
gånge till kokursboet.
§ 32.
Gäldenär svare med den egendom, han i framtiden ärva eller förvärva kan,
där ej annan överenskommelse i laga ordning träffad blivit, till falla gälden, evad
den i konkursen är bevakad eller icke. Om befrielse för kvinna, vilken är eller
varit gift, från ansvar för gäld av beskaffenhet, som avses i 7 kap. 3 § giftermålsbalken,
är stadgat i nämnda balk.
§ 35.
Till konkursbo räknas all egendom, som gäldenären tillhörde den tid, då
han sin konkursansökning till rätten eller domaren ingav, eller,^ i anledning av
borgenärs ansökning om konkurs, offentlig stämning utfärdades, sa ock vad honom
under konkursen tillfaller av sådan beskaffenhet, att det för gäld kan i mät tagas,
ävensom vad enligt 36 § till boet återvinnas kan. Ej må dock av vad gäldenären
under konkursen genom eget arbete förvärvar boet tillkomma mera än
den behållning, som återstår, sedan avdrag skett för all .kostnad till förlag jämte
gäldenärens, hans makes och oförsörjda barns eller adoptivbarns nödiga underhåll.
Om gäldenärens lön för ämbete eller tjänst är i 31 § stadgat.
§ 36.
1 mom. Har gäldenär genom gåva avhänt sig egendom av sådant värde att
borgenärerna därav märkelig skada haft, och äro ej mer än tre månader före konkursens
början förflutna, sedan gåva av lös egendom fullbordad, eller lagfart å
gåva av fastighet sökt blivit; äge konkursboet den egendom återvinna: samma
lag vare, där köp, byte, lega eller annat sådant avtal skett, och av missförhållandet
mellan de å ömse sidor utfästade villkor skönjas kan, att avtalet huvudsakligen
har egenskap av gåva.
2 mom. Har under de trettio sista dagarna före konkursens början gäldenären
betalt gäld, som icke före den början till betalning förfallen varit, eller har
han under samma tid annorledes än med penningar, växlar, i köpenskap löpande
22
Riksdagens skrivelse Nr 286.
förbindelser, eller andra, med hänsyn till gäldenärens yrke, vanliga betalningsmedel,
betalt förfallen gäld; gånge den betalning åter, om borgenärerna därå tala;
fordringsägaren obetaget att i konkursen göra sin fordran gällande. I fråga om
växel, som på gäldenären dragen är, må dock talan om återbäring av redan verkställd
betalning, som med penningar skett, ej kunna anställas mot annan än den,
för vars räkning växeln dragen är, eller, om detta är gäldenären själv, emot första
emottagaren.
3 mom. Har under den tid, i nästföregående mom. sagd är, gäldenären
annorledes ingått avtal, varigenom han iklätt sig förbindelse eller avhänt sig
egendom, borgenärerna till förfång och under sådana omständigheter, att den, med
vilken avtalet ingicks, haft skälig anledning att sådant antaga; gånge ock det
avtal, på borgenärernas åkäran, åter såsom i 1 mom. sägs.
4 mom. År under de sista trettio dagarna före konkursens början pant av
gäldenären lämnad för skuld, vid vars tillkomst sådan säkerhet ej varit betingad,
vare pantsättningen utan verkan, där borgenärerna det påstå. Har under sagda
tid borgenär sökt inteckning i fast egendom för fordran, vid vars tillkomst sådan
säkerhet ej betingats, vare han pliktig att, där borgenärerna det påstå, återställa
inteckningshandlingen till konkursboet eller för verkställande av utbyte efter ty
därom är stadgat hålla den till hända; dock att vad sålunda är föreskrivet icke
skall äga tillämpning å inteckning, som inom den i 11 kap. 2 § jordabalken stadgade
tid sökts för fordran, som där avses.
5 mom. Har under de sista trettio dagarna före konkursens början lös
egendom blivit för någon borgenärs fordran i mät tagen och försåld; vare lag
som i 2 mom. sägs.
6 mom. Från gäldenärens make må återvinning, som i 1—5 mom. sägs,
äga rum, där vid konkursens början ej mer än ett år förflutit, sedan åtgärd, som
för varje fall avses, blivit företagen.
7 mom. Har vid bodelning mellan gäldenären och hans make eller dennes
arvingar gäldenären i märklig mån eftergivit sin rätt, eller har vid sådan bodelning
egendom, borgenärerna till förfång, frångått gäldenären mot det att fordran
å honom utlagts på hans lott, och är ej bodelningshandlingen minst ett år före
konkursens början ingiven till rätten, gånge bodelningen på borgenärernas
talan åter.
8 mom. Har gäldenären i avsikt att förekomma, att egendom går i betalning
för gäld, med sin make ingått avtal, varav kommit skada för borgenärerna,
och hade maken kännedom om gäldenärens avsikt, gånge det avtal på talan av
konkursboet åter, ändå att avtalet slutits mera än ett år före konkursens början.
9 mom. Då egendom till konkursbo återvinnes, vare konkursboet skyldigt
återbära vad gäldenären må hava i vederlag bekommit. Går bodelning åter,
svare konkursboet andra maken eller hans arvingar för återbäring av den egendom
gäldenären vid bodelningen bekommit från andra sidan.
När egendom å någondera sidan återbäres, skall ock utgivas ränta eller
avkomst, som under tiden fallit. Har nödig kostnad å egendomen gjorts, vare
den kostnad ersatt. År egendom, som skall återbäras, kommen i annan mans hand
genom sådant fång, att denne finnes berättigad egendomen behålla, eller är egendomen
eljest så förskingrad eller förstörd, att den ej återställas kan, skall ersättning
utgå efter egendomens värde.
10 mom. Återvinnes från gäldenärens make egendom, som denne erhållit
Riksdagens skrivelse Nr 286. 23
i gåva, eller går bodelning mellan gäldenären och hans make eller dennes arvingar
åter, och har maken eller arvingarna i följd av vad som stadgas i 8 kap. 5 §
eller 13 kap. 14 § giftermålsbalken, innan stamning om återvinning skedde, infriat
någon gäldenärens skuld, vare konkursboet skyldigt återgälda maken eller
arvingarna vad sålunda guldits jämte ränta.
§ 37.
Vilja gode männen, sysslomannen eller borgenärerna egendom till boet enligt
36 § återvinna; tage stämning och fortställe den sist inom tre månader efter
inställelsedagen. Har å fast egendom, som gäldenären sig avhänt, lagfart ej blivit
sökt förrän efter inställelsedagen, eller har, då fråga är om återgång av bodelning
mellan gäldenären och hans make eller dennes arvingar, bodelning shandlingen
ej förrän efter nämnda dag ingivits till rätten; varde den klandertid, nu sagd är,
beräknad från den dag, lagfarten söktes eller bodelningshandlingen ingavs. Enskild
borgenär äge ock rätt återvinningstalan anställa, pa sätt nämnt är: kungöre
det dock, innan saken vid domstolen förekommer, för gode männen eller sysslomännen:
försummar han det; då må hans talan ej till prövning upptagas.
Vill den, emot vilken återvinningstalan anställd är, i följd därav fordran
i konkursen bevaka, och är den talan ej så tidigt väckt, att han kunnat bevaka
fordringen å inställelsedagen; vare han berättigad att, sedan fordringen, där sa
äskas, blivit med borgenärsed fästad, på vad han till konkursboet återbära skall,
avräkna så mycket, som på fordringen belöpa bort, om den a inställelsedagen bevakad
blivit.
§ 140.
År gäldenär, vars egendom till konkurs avträdes, gift; varde andra maken
kallad till det förhör, som i 39 § omförmäla.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1921; dock skall 37 § i dess
äldre lydelse gälla beträffande konkurs, däri inställelsedagen infallit före nya lägens
ikraftträdande, och skall i övrigt förut gällande lag fortfarande lända till
efterrättelse beträffande makar, å vilkas förmögenhetsförhållanden äldre giftermålsbalken
är tillämplig.
Därjämte får riksdagen anmäla, att riksdagen, med anledning av
ifrågavarande lag om ändring i vissa delar av konkurslagen, för sin del
dessutom antagit följande
u
Riksdagens skrivelse Nr 286.
Lag
om ändrad lydelse av 17 kap. 8 § handelsbalken.
Härigenom förordnas, att 17 kap. 8 § handelsbalken skall hava följande
ändrade lydelse:
Sedan äge borgenär, för vars fordran lös egendom blivit i laga ordning i
mät tagen, förmånsrätt till betalning nr den utmätta egendomen. Är densamma
utmätt för fleras fordringar; have den, för vars fordran utmätning först verkställdes,
företräde: bär utmätningen skett på en gång; äge var lika rätt. År utmätning
verkställd inom en månad före den dag, gäldenärs konkurs börjades, eller,
där utmätningen skett för fordran, som tillkommer gäldenärs make, inom ett år
före nämnda dag'', äge den förmånsrätt, nu sagd är, ej rum: ej heller då utmätning
skett efter gäldenärs död, innan en månad förflutit från den dag, då uppteckningen
av den dödes bo slutades, där konkurs inom sagda tid börjas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921; dock skall förut gällande lag
fortfarande lända till efterrättelse beträffande makar, å vilkas förmögenhetsförhållanden
äldre giftermålsbalken är tillämplig.
Stockholm den 28 maj 1920,
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1920. Kungl. Boktryokeriet, P. Å. Norstedt k Söner.
202354