Riksdagens skrivelse Nr 278.

1

Nr 278.

Godkänd av första kammaren den 28 maj 1920.
Godkänd av andra kammaren den 28 maj 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar
av vattenlagen m. m.

(Andra lagutskottets utlåtande nr 36.)

Till Konungen.

Genom en den 13 april 1920 dagtecknad proposition, nr 415, har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet
och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen
fogade förslag till:

1) lag om ändring i vissa delar av vattenlagen;

2) lag om vad vid anläggande av järnväg eller spårväg bör iakttagas
till tryggande av närliggande marks torrläggning;

3) lag om ändrad lydelse av 8 och 17 §§ i lagen den 23 oktober
1891 angående vägghållningsbesvärets utgörande på landet; samt*

4) lag om ändrad lydelse av 39 § i lagen den 12 maj 1917 om
expropriation.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 278.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 278.

Under åberopande av vad i riksdagens andra lagutskotts av riksdagen
godkända utlåtande nr 36, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, i ämnet
anförts, får riksdagen, med förklarande att Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag icke kunnat av riksdagen i oförändrat skick antagas, anmäla, att
riksdagen för sin del antagit följande lagar, nämligen:

l:o) Lag''

om .ändring i vissa delar av vattenlagen.

Härigenom förordnas, att vattenlagen den 28 juni 1918 skall, i nedanstående delar,
erhålla följande ändrade lydelse:

1 KAP.

Om rätt till vatten.

4 §.

Huruledes under vissa förutsättningar den, som äger råda över vatten, kan förpliktas
att till följd av företag, som avses i 2, 3, 5, 6 eller 7 kap., underkasta sig förlust i
honom tillkommande vattenmängd eller vattenkraft, därom stadgas i nämnda kap.;
och galle i fråga om rätt till ersättning för sålunda tillskyndad förlust vad i 5 kap.
4 § och 6 kap. 5 § samt i 9 kap. finnes föreskrivet, dock med de inskränkningar, som
föranledas av stadgandena i 6 och följande §§ av detta kap. samt i 2 kap. 7 och 8 §§.

Beträffande skyldighet att i andra fall än i första stycket sägs underkasta sig
förlust, som ovan nämnts, så ock om gottgörelse därför galle vad särskilt är stadgat,
dock med här nedan föreskrivna inskränkningar i rätten till ersättning, där sådan
kunnat eljest ifrågakomma.

2 KAP.

Om byggande i vatten.

38 §.

Där arbete, som i detta kap. sägs, avser huvudsakligen utförande av vattenreglering
eller inrättande, utvidgande eller förbättrande av allmän farled eller av

Riksdagens skrivelse Nr 278.

3

allmän flottled, torrläggning av mark eller avledande av kloakvatten, skola stadgandena
i 2 och följande §§ av detta kap. äga tillämpning endast, såvitt sådant
linnes för varje fall i 3, 5, 6, 7 eller 8 kap. föreskrivet.

År fråga om företräde mellan olika företag, som röra samma vattenområde eller
av annan grund ej kunna jämte varandra utföras, skall företräde givas åt det företag,
som ur allmän och enskild synpunkt kan antagas bliva till största gagn; och
skall vid sådan frågas avgörande mellan stridiga intressen såvitt möjligt så jämkas,
att ettvart kan tillgodoses utan väsentligt förfång för annat.

3 KAP.

Om vattenreglering.

Om vattenreglering med tvångs delaktighet.

1 §•

Vill någon till gemensamt gagn för sig och annan reglera vattnets avrinning ur
sjö eller annan vattensamling eller i vattendrag för åstadkommande av bättre hushållning
med vattnet eller eljest för beredande av ökad möjlighet att utnyttja vattenkraft
eller såväl för ändamål, som nu sagts, som ock för torrläggning av mark, och
påfordrar han att övriga, för vilka företaget i något av nu angivna hänseenden är
till gagn, skola efter ty nedan sägs taga del i kostnaden för detsamma, äge han
vitsord till företaget, såframt mer än hälften av den beräknade båtnaden därav belöper
å egendom, som tillhör honom eller honom och andra, vilka förenat sig med
honom om företaget.

Vad i denna lag stadgas om vattenreglering skall jämväl tillämpas i fråga om
vattenavledning, som i 7 kap. sägs, såframt dylikt företag sker såväl för torrläggning
av mark som för annat här ovan angivet ändamål.

År fråga om företag för reglering av vattnets avrinning med deltagande däri allenast
av ägare av mark, som genom företaget vinner torrläggning, galle beträffande
sådant företag vad angående vattenavledning i 7 kap. stadgas.

2 §.

I fråga om rätt att verkställa vattenreglering, som i 1 § sägs, så, att genom uppdämning,
sänkning av vattenståndet eller annan inverkan på vattenförhållandena
skada tillfogas eller intrång göres å jord, hus, fiske, bebyggt eller obebyggt strömfall
eller annan egendom, skola bestämmelserna i 2 kap. 3 § äga motsvarande tillämpning;
dock att, där i företaget skall deltaga jämväl ägare av mark, som genom företaget
vinner torrläggning, den i nämnda lagrum föreskrivna jämförelsen skall avse den
nytta och skada, som återstår, sedan nyttan av markens torrläggning gått i avräkning
mot skadan å åker och äng och, i den mån samma nytta överstiger sistnämnda
skada, mot annan skada, som vid jämförelse enligt 7 kap. 38 § icke skall
beräknas två gånger. Vid bedömande av företagets tillåtlighet skall skada eller

4

Riksdagens skrivelse Nr 278.

intrång å egendom, tillhörig annan deltagare än sökanden till företaget eller den,
som förenat sig med sökanden, likställas med skada eller intrång å annans egendom.

I den mån ej genom hänvisning till visst lagbud eller eljest särskilda bestämmelser
givas i detta kap. skall i övrigt beträffande företag, som i 1 § avses, i tillämpliga
delar lända till efterrättelse vad i 2 eller 7 kap. är för motsvarande fall stadgat.

3 §.

Alla strömfall, för vilka vattenreglering, som i 1 § sägs, medför båtnad, så ock
all den mark, som genom företaget vinner stadigvarande torrläggning, utgöre i avseende
å företaget en samfällighet med skyldighet för ägarna, med de inskränkningar
nedan stadgas, att taga del i kostnaden för företaget, envar i mån av värdet
å den båtnad, som beredes hans egendom.

Där viss anläggning eller visst annat arbete för vattenreglering uteslutande eller till
huvudsaklig del är till gagn allenast för strömfall eller ock för mark, varde delaktigheten
dem emellan i motsvarande mån jämkad. Yad i 7 kap. 24—26 §§ stadgas om
dikningssamfälligbets uppdelning i avdelningar och om jämkning i vissa fall av delaktigheten
i dikningskostnad skall äga motsvarande tillämpning med avseende å
mark, som tillföres båtnad genom vattenreglering.

Hava delägarna träffat överenskommelse om delaktigheten i företaget, vare sådan
överenskommelse gällande, såframt den vid prövning, som i 11 § sägs, finnes lämplig
och varder till efterrättelse fastställd.

I fråga om skyldighet för den, som förvärvar fastighet inom regleringssamfällighet,
att taga del i kostnaden för företaget, skall stadgandet i 7 kap. 60 § lända till efterrättelse.

4 §.

Omfattar företag, som i 1 § avses, reglering av två eller flera sjöar eller skilda
sträckor i vattendrag, för vilkas reglerande tarvas särskilda dammbyggnader eller
eljest särskilda anläggningar, skall kostnaden för varje sådan del av företaget särskilt
beräknas och å dem, som hava gagn därav, fördelas efter de i 3 § stadgade
grunder. Förty vare ej i fall, som nu nämnts, någon pliktig att deltaga i kostnaden
för sådan del av regleringen, varav han ej har nytta.

5 §.

Ej vare delägare i regleringssamfällighet skyldig att vidkännas större bidrag till
kostnaden för utförande av vattenreglering än som svarar mot värdet å den båtnad,
som därigenom beredes hans egendom, utan så är att han sökt företaget. Likställd
med sökanden vare den, som förenat sig med honom om företaget eller för vinnande av
ökad båtnad fört talan, som föranlett större anläggning än sökanden äskat.

6 §.

Ägare av strömfall inom regleringssamfällighet vare, såframt han ej själv sökt
vattenregleringen eller efter ty i 5 § sägs är likställd med sökanden, icke skyldig

Riksdagens skrivelse Nr 278.

5

att deltaga i kostnaden för företaget, förrän han begagnar den genom regleringen
vunna förbättringen. Den å hans fall belöpande andel i kostnaden skall, intill
dess den varder av honom erlagd, gäldas av övriga delägare i samfälligheten med
fördelning dem emellan jämlikt bestämmelserna i 3—5 §§; och åligge den, som efter
regleringens utförande träder till företaget, att taga del jämväl i sådan kostnad,
som belöper å strömfall, för vars ägare betalningsskyldighet ännu ej inträtt.

Yarder efter regleringen anläggning för tillgodogörande av strömfall inom regleringssamfälligheten
ändrad, eller införes vid anläggningens drift förändrad ordning,
eller varder förut obegagnat strömfall inom samfälligheten bebyggt, skall, såframt ej
annat förhållande är uppenbart eller kan visas, ägaren av strömfallet anses hava
tagit den genom regleringen vunna förbättringen i bruk.

Utgöres båtnad, som fastighet vinner genom marks torrläggning, av annat än jordförbättring
eller värdeökning av tomtmark eller av mark, som eljest huvudsakligen
har värde som byggnadsplats, torgplats, övningsfält eller dylikt, skola i fråga om
skyldighet för fastighetens ägare att deltaga i kostnaderna för företaget bestämmelserna
i 7 kap. 29 § äga motsvarande tillämpning.

Delägare, som efter regleringens utförande inträder såsom deltagare i företaget,
vare ej pliktig att taga del i sådana utgifter för underhåll och drift, som dessförinnan
gjorts. Har för regleringen verkställt arbete måst till följd av olyckshändelse
eller annan likartad omständighet i avsevärd mån omgöras eller ändras, skall
kostnaden därför räknas såsom anläggningskostnad.

Är vid den tid, då delägare efter ty ovan sägs är pliktig att taga del i kostnaden
för vattenreglering, byggnad eller annan anläggning, som för företaget utförts, i sådant
skick, att dess värde kan anses väsentligt minskat, äge vattendomstolen på
därom framställt yrkande föreskriva, att den kostnad, vari han har att taga del,
skall beräknas till mindre belopp än det, vartill anläggningskostnaden uppgått.

Å belopp, som delägare, vilken efter regleringens utförande inträder såsom deltagare
i företaget, har att gälda, skall ej beräknas ränta för tiden före betalningsskyldighetens
inträde.

Yad i 7 kap. 28 § är stadgat om rätt för delägare i dikningssamfällighet att erlägga
å honom belöpande bidrag med fördelning på visst antal år skall lända till efterrättelse
jämväl i fråga om ägare av mark, som tillföres båtnad genom vattenreglering.

7 §•

Vattenreglering skall, med beaktande av stadgandet i 2 kap. 2 §, så utföras att,
i den mån det är förenligt med företagets ändamål enligt 1 § samt kostnaderna ej
skulle oskäligt ökas, största båtnad vinnes för de olika intressen, varom är fråga;
och bör mellan dessa så jämkas, att företaget må ur allmän och enskild synpunkt
bliva till största gagn.

8 §.

Har kommun, som av vattenreglering enligt 1 § tillskyndas stadigvarande nytta i
annat hänseende än som i 3 § avses, till regleringens utförande lämnat visst anslag,

6

Riksdagens skrivelse Nr 27S.

med förbehåll om delaktighet i företaget, vare kommunen ansedd såsom deltagare i
detsamma, därvid som grund för delaktigheten skall gälla anslagets storlek i förhållande
till den av vattendomstolen beräknade kostnaden för regleringens utförande;
dock må båtnaden för kommunen i ovannämnda hänseende ej tagas i beräkning
vid avgörande, om företaget må komma till stånd.

Yad nu sagts om kommun galle även om kronan och landsting.

9 §.

Yisas, efter det vattenreglering, som i 1 § sägs, blivit utförd, att densamma länder
till stadigvarande nytta för allmän hamn eller annan allmän farled eller för kloakledning,
må ägaren av farleden eller kloakledningen, där den vunna nyttan kan uppskattas
till visst penningbelopp, på talan av deltagarna förpliktas att antingen på en
gång eller med fördelning på visst antal år erlägga högst så stor del av nämnda
belopp, som svarar mot förhållandet mellan å ena sidan företagets anläggningskost
nåd och0å den andra den beräknade båtnaden därav i sådant hänseende, som i 3 §
avses. A oguldet kapitalbelopp skall gäldas ränta efter den räntefot, som finnes
skälig. För bidrag, som nu nämnts, förvärvas ej delaktighet i företaget, och vare
förty bidragsgivaren ej skyldig att taga del i framtida kostnad för detta.

Yad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning med avseende å allmän
flottled, där genom vattenregleringen vinnes stadigvarande minskning i kostnaderna
för flottningen eller för flottledens underhåll; dock att flottledens bidrag skall av de
flottande betalas i den ordning, som finnes stadgad beträffande allmän flottleds anläggningskostnad.

Anslag, som i 8 § sägs, räknas i avseende, varom nu är fråga, den till godo, som
givit anslaget.

10 §.

Byggnad i vatten eller annan anläggning, som gjorts för vattenreglering, skall,
där någons rätt kan vara därav beroende, av deltagarna i företaget behörigen underhållas.
Beträffande fördelningen av kostnad för underhåll och skötsel så ock av
andra utgifter för företaget, vilka icke äro att hänföra till anläggningskostnad, galle
i tillämpliga delar vad i 3, 4, 6 och 8 §§ är stadgat.

Om förrättningskostnaden och dess fördelning stadgas i 10 kap. 79 och SO §§.

Vad i 2 kap. 36 § är föreskrivet i fråga om uppläggande av jord eller annat, som
vid rensning upptages, skall lända till efterrättelse jämväl beträffande rensning för
vattenreglering.

11 §■

Vill någon verkställa vattenreglering, som i 1 § sägs, göre ansökan därom hos
vattendomstolen och varde målet därefter prövat i den ordning, som i 11 kap. stadgas
för ansökningsmål; dock att, där det med hänsyn till omfattningen av erforderlig
utredning eller eljest finnes lämpligt, vattenrättsdomaren eller vattendomstolen
äger förordna, att målet skall behandlas vid syneförrättning, som i 10 kap. 32 §
sägs. Meddelas sådant förordnande av vattendomstolen, må domstolen tillika lämna
föreskrift om de huvudsakliga grunder, som av synemännen skola iakttagas.

Riksdagens skrivelse Nr 278.

7

Då mål efter ty nu sagts hänvisas till syneförrättning, skall till ledning vid förordnande
av förrättningsman enligt vad i 10 kap. 32 § stadgas angivas, vilket, av
de i 1 § omförmälda ändamål bör anses såsom företagets huvudsakliga.

Synemännens utlåtande angående vattenreglering skall underställas vattendomstolens
prövning; dock må ej vattendomstolen ingå i bedömande av frågor rörande
ersättning i vidare mån än som föranledes av anförda besvär eller av ändrade anordningar
eller föreskrifter rörande företagets utförande.

Om verkan av vattendomstolens beslut eller synemännens utlåtande angående
vattenreglering äge vad i 7 kap. 56—58 §§ stadgas beträffande beslut i där omförmälda
mål motsvarande tillämpning; och skall bestämmelsen i 59 § om jämkning för
visst fall i utlåtande eller beslut rörande företag, som avses i 7 kap., lända till efterrättelse
jämväl beträffande vattenreglering.

I fråga om Konungens prövningsrätt så ock vissa andra förhållanden rörande vattenreglering
stadgas i 4 kap.

13 §.

Stadgar rörande vattenregleringsföretag skola angiva:

företagets benämning och ändamål under hänvisning till de beträffande företagets
utförande och delaktigheten däri meddelade beslut;

den ort, där styrelsen skall hava sitt säte;

huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet;

huru revision av styrelsens förvaltning skall ske;

tiden för räkenskapsavslutning;

huru ofta ordinarie sammanträde med deltagarna i företaget skall hållas;

det sätt, varpå kallelse till sammanträde skall ske och andra meddelanden bringas
till deltagarnas kännedom, ävensom den tid före sammanträde, då föreskrivna kallelseåtgärder
senast skola vara vidtagna;

så ock vad i övrigt kan finnas nödigt.

Styrelsen skall hava sitt säte inom den vattendomstols område, som lämnat medgivande
till företaget.

Ej må i stadgarna intagas bestämmelse, som finnes stridande mot denna eller
annan lags föreskrifter.

Stadgarna skola för att bliva gällande granskas och fastställas av Konungens befallningshavande
i den ort, där styrelsen har sitt säte, eller i fall, som omförmäles i
4 kap. 13 §, av Konungen. Vid granskningen skall särskilt tillses, att stadgarna innehålla
betryggande föreskrifter för tillgodoseende av sådana delägares rätt, för vilka efter
ty i 6 § sägs skyldighet att deltaga i företaget framdeles kan komma att inträda.

Beslutad ändring av stadgarna äge ej giltighet, med mindre den varder i nyssnämnda
ordning fastställd.

Om vattenregloring utan tvångsdelaktighet.

26 §.

Vill ägare av strömfall utan att påfordra förpliktande för annan att deltaga i
kostnaden reglera vattnets avrinning ur sjö eller annan vattensamling eller i vatten -

8

Riksdagens skrivelse Nr 278.

drag för åstadkommande av bättre hushållning med vattnet eller eljest för beredande
av ökad möjlighet att utnyttja vattenkraften i honom tillhörigt fall, skola
bestämmelserna i 2 kap. om byggande i vatten äga tillämpning beträffande företaget.

Vilja två eller flera strömfallsägare eller ock såväl ägare av strömfall som ägare
av mark till gemensam båtnad reglera vattnets avrinning, och är ej fråga om skyldighet
för annan att däri taga del, galle i fråga om dylikt företag vad i 27 § här
nedan är för motsvarande fall stadgat.

Skall åtgärd till reglerande av vattnets avrinning ske uteslutande eller huvudsakligen
till förmån för allmän farled eller allmän flottled eller uteslutande för torrläggning
av mark, vare lag som för varje fall i 5, 6 eller 7 kap. sägs.

27 §.

Väckes fråga om vattenreglering, som avses i 26 § första eller andra stycket, äge
den, vars rätt beröres av företaget i något av de i 3 § angivna hänseenden, förena
sig med sökanden om företaget; och skall, ändå att i anledning därav skyldighet
för annan att taga del i företaget icke ifrågakommer, å dylik vattenreglering tillämpas
vad i 2, 3, 4, 7, 8, 9, 10 och 11 §§ samt, om deltagarna äro flera än två, vad i
12—25 §§ är för motsvarande fall stadgat.

Yad nu sagts skall jämväl gälla om vattenavledning för marks torrläggning, där
någon vill för vinnande av båtnad för strömfall förena sig med sökanden om dylikt
företag.

28 §.

Har medgivande enligt denna lag lämnats till företag, som avses i 26 § första
eller andra stycket, och skola ej enligt vad ovan stadgats bestämmelserna i 12—25
§§ äga tillämpning, äger Konungen att, om och när det för tillgodoseende av allmänt
väl prövas nödigt, utse lämplig person att övervaka företagets utförande samt utöva
tillsyn å företagets skötsel och handhavandet i övrigt av de med företaget förenade
angelägenheter. Sådan person åtnjute av den, för vars räkning företaget utföres, arvode,
som bestämmes av Konungen.

5 KAP.

Om allmän farled.

1 §•

I vattenområde, där den 1 januari 1921 finnes allmän farled, som inrättats efter
det förordningen om allmän farled den 30 december 1880 trädde i kraft, skall allmän
farled jämväl framgent bibehållas.

Där vid tiden, då nämnda förordning trädde i kraft, var allmän farled, skall ock

Riksdagens skrivelse Nr 278.

9

densamma bibehållas, såframt under det förordningen gällde åtminstone vissa år i
leden idkats sjöfart med fartyg eller båtar eller framförande av flottgods i sammanlagda
flottar.

2 §•

•

Kan vattendrag, sjö eller annat vatten, varest allmän farled ej finnes, användas
därtill, må, där det prövas vara för den allmänna samfärdseln nödigt eller nyttigt,
efter ansökan i den ordning, som i 11 kap. sägs, förordnas, att därstädes skall vara
allmän farled.

Om allmän farleds inrättande genom upptagande av ny vattenled vare i tillämpliga
delar lag samma.

3 §.

Har ansökan gjorts om inrättande av allmän farled, skall vattendomstolen, efter
det frågan behörigen utretts i den ordning, som i 11 kap. stadgas, med överlämnande
av eget yttrande till Konungens prövning hemställa, huruvida farleden bör
komma till stånd och, i sådant fall, huruvida särskilda villkor böra föreskrivas för
dess inrättande och begagnande.

Sedan Konungen meddelat beslut i anledning av hemställan, som ovan sagts, skall
målet överlämnas till vattendomstolen för den vidare prövning, som må föranledas
av bestämmelserna i 4 § eller eljest av vad i denna lag är stadgat.

4 §.

Erfordras för inrättande av allmän farled, att vatten, varöver annan råder, bortledes
ur sjö eller vattendrag eller att annan tillhörig egendom eljest tages i anspråk,
skall vad för ändamålet tarvas av ägaren avstås eller upplåtas. Finnes för
allmän farleds inrättande någon anläggning eller åtgärd i övrigt nödig, som kan
inverka på annans rätt, vare denne pliktig att tåla skada eller intrång, som därigenom
vållas. o „

För fast egendom, som avstås eller upplates, sa ock för skada och intrång, som
eljest vållas genom anläggning eller åtgärd för farleden, skall ersättning gäldas
enligt bestämmelserna i 9 kap. Till skada eller intrång, varför ersättning skall givas,
räknas ej, att vatten, för vars tillgodogörande särskild anordning ej vidtagits vid tiden
för farledens inrättande, nyttjas för farledens räkning utan att bortledande därav sker.

5 §.

Yad i 2 kap. 2 och 8 §§, 11 § andra stycket, 12, 13, 18, 19, 27—30 §§ samt
32—34 §§ finnes stadgat om byggande i vatten skall äga motsvarande tillämpning
med avseende å anläggning eller åtgärd för inrättande av allmän farled.

6 §.

Har efter ansökan i den ordning, som i 11 kap. sägs, förordnats om inrättande
av allmän farled, skola i fråga om verkan av dylikt beslut bestämmelserna i 2 kap.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sanil. Nr 278. 2

10

Riksdagens skrivelse Nr 27S.

22 och 24 §§ i tillämpliga delar lända till efterrättelse; dock att den i 22 § meddelade
hänvisning till 23 § icke skall gälla beträffande allmän farled.

Vill någon utföra anläggning eller åtgärd för allmän farleds utvidgande eller förbättrande
och äro sannolika skäl, att allmän eller enskild rätt därigenom förnärmas
eller önskar någon, att för sjöfartens underlättande eller till förebyggande eller minskande
av skada nya eller ändrade föreskrifter meddelas rörande hushållningen med
vattnet eller annat, skall vad ovan är stadgat om inrättande av dylik led äga motsvarande
tillämpning; dock vare, där fråga ej är om arbete av större omfattning,
hemställan, som i 3 § sägs, icke erforderlig.

Har anläggning eller åtgärd för allmän farled vidtagits utan föregången prövning,
må i den ordning, som nu sagts, godkännande därtill inhämtas.

Beträffande anläggning eller åtgärd, för vars utförande ej erfordras vattendomstolens
prövning, må ändock till beredande av trygghet för framtiden sådan prövning påkallas.

8 §.

Har någon efter den 1 januari 1921 vidtagit anläggning eller åtgärd för allmän
farled utan föregången prövning, vare han bevisningsskyldig i avseende å de före
arbetets utförande rådande förhållandena i vattnet.

9 §•

Rensning, som med hänsyn till sjöfartens behöriga bedrivande är av nöden för
bibehållande av vattnets djup eller läge i allmän farled, må verkställas utan föregången
prövning; dock skall markens ägare förut därom tillsägas. Vill den, som
verkställer arbetet, påkalla prövning av dess laglighet, galle om sådan prövning vad
här ovan stadgats om allmän farleds inrättande; dock att föreskriften i 3 § icke skall
äga tillämpning. Har prövning, som nu sagts, icke ägt rum, skall i fråga om rensning
stadgandet i 8 § äga motsvarande tillämpning.

Yad i 2 kap. 36 § stadgas om uppläggande av jord eller annat, som vid rensning
upptages, skall jämväl lända till efterrättelse beträffande rensning, som sker för allmän
farleds räkning.

10 §.

Uppstår vid allmän farleds begagnande skada för annan genom vågsvall eller
dylikt, må i den ordning, som i 11 kap. stadgas, särskild talan föras om vidtagande
av de åtgärder till förebyggande därav, som må finnas erforderliga. För skada och
intrång skall gäldas ersättning efter ty i 9 kap. sägs.

11 §•

Kan till följd av förändrade naturförhållanden allmän farled ej vidare användas
för samfärdseln eller finnes den vara obehövlig för sådant ändamål eller uppstår eljest
fråga om avlysning av allmän farled, ankomme ärendet på Konungens prövning.

Riksdagens skrivelse Nr 27S.

11

12 §.

Erfordras reglemente eller eljest särskilda föreskrifter angående allmän farleds begagnande
eller underhåll eller rörande förvaltningen av farledens angelägenheter, äger
Konungen eller myndighet, som av Konungen utses, därom förordna.

13 §.

Beträffande inrättande, utvidgande eller förbättrande av allmän hamn galle vad
ovan stadgats i fråga om allmän farled; och skall till allmän farled räknas jämväl
det utrymme i vatten, som jämlikt denna lag upplåtes eller dessförinnan finnes i
laga ordning upplåtet till allmän hamn.

7 KAP.

Om torrläggning av mark genom dikning, vattenavledning eller invallning.

Om dikning.

Om upptagande av dike.

1 §•

Vill någon för torrläggning av sin mark upptaga dike, och möter mark, som tillhör
annan, då må denne ej hindra vattnets avlopp; vare ock, där för ändamålet tarvas
dike å hans mark, pliktig att tåla intrånget därav.

För skada och intrång, som vållas av dikningen, skall ersättning gäldas efter ty
i 9 kap. sägs.

2 §.

Ej må någon förvägras att för torrläggning av sin mark leda vatten till annans
dike. Är för ändamålet nödigt, att diket fördjupas, utvidgas eller annorledes förändras,
eller uppkommer ökad kostnad för dikets underhåll, galle därom bestämmelserna
i 33 och 34 §§.

3 §.

Vållas av dikning olägenhet för nedan liggande mark, dit vattnet ledes, och kan
sådan olägenhet genom dikning avhjälpas, åligge den, som dikar, att åt dikningen
giva den utsträckning och omfattning i övrigt, som är av nöden för olägenhei ens avhjälpande.
Om deltagande i dikningen av markens ägare eller annan, för vilken
dikningen är till båtnad, stadgas i 20 §.

Finnes kostnaden för olägenhetens avhjälpande genom dikning vara avsevärt större
än det belopp, vartill olägenheten kan skattas, vare den dikande berättigad att i ställt
ersätta skadan enligt reglerna i 9 kap.

12

Riksdagens skrivelse Nr 278.

4 §.

Dike skall till läge och sträckning göras så, att ändamålet med dikningen må
utan oskälig kostnad vinnas med minsta intrång och olägenhet för annan. Yad nu
sagts om dikes läge och sträckning skall jämväl äga tillämpning i fråga om dikes
djup och beskaffenhet i övrigt; och må dike göras öppet eller täckt efter tv finnes
lämpligast.

Kan utan väsentligt ökad kostnad och svårighet för vattnets avlopp dike läggas i
råskillnad, varde det lagt där, om endera grannen äskar det. I råskillnad tages halva
diket av vardera grannens mark.

5 §.

Jord, som uppkastas ur dike, må läggas vid sidan av diket eller föras till lämpligt
ställe i närheten; dock må jorden ej läggas så, att vattnets avrinnande hindras eller
fara uppstår för ras. Vill markens ägare göra sig dikesjorden till godo, äge rätt
därtill; vill han det ej, vare den dikande berättigad att bortföra jorden. Lider markens
ägare men av upplaget, njute ersättning, som i 9 kap. sägs.

6 §.

Vill den, å vars mark dikning skall .av annan verkställas, hellre själv utföra arbetet,
äge han rätt därtill, såframt det prövas kunna ske utan olägenhet för dikningsföretaget,
och njute ersättning efter ty skäligt prövas; vare dock, vid påföljd av
skadeståndsskyldighet och förlust av rätten att verkställa vad som kan vara ogjort,
pliktig att fullgöra arbetet inom tid och på sätt, som genom åsämjande eller eljest
i laga ordning bestämmes.

7 §.

Tarvas för torrläggning av mark, att genom väg vattenavlopp anordnas eller ock
befintligt sådant utvidgas eller fördjupas, skall arbetet ombesörjas av vägens ägare,
där ej denne hellre vill överlämna det åt den dikande. Arbetet skall, såvitt ej i
8 § annorledes stadgas, bekostas av den dikande.

Yad nu sagts om ägare av väg skall i fråga om allmän väg på landet avse vägstyrelsen
samt beträffande allmän väg i stad, staden.

8 §.

Har väg, som är allmän, till den del, varom fråga är, påbörjats efter den
1 januari 1880, vare de väghållningsskyldiga pliktiga att vidkännas kostnaden för
arbete, som i 7 § avses, i den mån det tarvas för torrläggning till högst 1,2 meters
djup av åker eller äng, som jämväl vid tiden för vägens tillkomst varit att hänföra
till sådant ägoslag; dock äge vad nu sagts icke tillämpning i fråga om bro eller
annan byggnad i vatten, som verkställts i överensstämmelse med vattendomstolens
besked, varom i 2 kap. 20 § förmäles.

13

Riksdagens skrivelse Nr 278.

Har enskild väg till den del, varom fråga är, påbörjats efter den 1 januari 1921
och är den icke huvudsakligen avsedd för hemkörslor eller för underlättande av ägors
brukande, skall vad ovan är stadgat beträffande allmän väg äga motsvarande tillämpning.

9 §.

Tarvas för torrläggning av mark, att genom järnvägs banvall vattenavlopp anordnas
eller ock befintligt sådant utvidgas eller fördjupas, vare järnvägens ägare pliktig
att ombesörja arbetet.

Om och i vad mån järnvägens ägare är berättigad till ersättning för sadant arbete
stadgas i 10 och 11 §§.

10 §.

Har järnväg till den del, varom fråga är. påbörjats före den 1 januari 1921, vare
järnvägens ägare berättigad till ersättning för arbete,_ som i 9 § sägs, i den man ej
arbetet tarvas för torrläggning till högst 1,2 meters djup av åker eller äng, som järnväl
vid tiden för järnvägens tillkomst varit att hänföra till sådant ägoslag.

11 §.

Har bro eller annan byggnad i vatten för järnväg verkställts i överensstämmelse
med vattendomstolens besked eller har, där sådant besked ej inhämtats, järnvägen
till den del, varom fråga är, anlagts, enligt vad därom är särskilt stadgat, i överensstämmelse
med de föreskrifter, som meddelats vid särskild syneförrättning, eller
med i vederbörlig ordning kungjord plan, mot vilken erinran ej framställts, eller med
erinran, som gjorts mot sådan plan, vare järnvägens ägare berättigad till gottgörelse
för arbete, som i 9 § sägs; dock må, där besked av vattendomstolen eller föreskrift
vid syneförrättning ej inhämtats, ersättning för sådant arbete icke tillkomma järnvägens
ägare i den män arbetet tarvas för vinnande genom markens torrläggning
intill ett djup av 1,2 meter av sådan jordförbättring, som i 22 § avses.

Ändå att järnvägsanläggning utförts enligt vid syneförrättning meddelad föreskrift
eller vederbörligen kungjord plan, vare järnvägens ägare icke fri från skyldighet att
i fråga om bro eller annan byggnad i vatten på sin bekostnad vidtaga de ändringar,
som på grund av bestämmelserna i 2 kap. må varda ålagda honom.

12 §.

Har på grund av bestämmelserna här ovan vattenavlopp genom väg eller järnväg
anordnats eller ändrats, skall arbete, som erfordras för vägens eller järnvägens iordningställande
efter det avlopp vunnits, verkställas och bekostas efter enahanda
grunder, som gälla för avloppets upptagande.

13 §.

Skall allmän väg på landet eller därtill hörande bro eller trumma genom vägstyrelsens
försorg byggas eller ändras och pafordrar ägare av mark, innan arbetet

14

Riksdagens skrivelse Nr 278.

påbörjas, att för markens framtida torrläggning vattenavlopp anordnas genom vägen
i enlighet med av honom framlagd, av sakkunnig person uppgjord plan, åligge vägstyrelsen
att sålunda utföra arbetet, där det kan ske utan men för anläggningens
brukbarhet och framtida bestånd; och njute ersättning därför med det belopp, varmed
anläggningen och underhållet därav må fördyras. Underlåtes det och kommer
torrläggningsföretaget sedermera till utförande, må, ändå att enligt här ovan givna
bestämmelser arbetet skall bekostas av den dikande, större kostnad än nu sagts icke
åläggas honom.

Vad ovan stadgats skall äga motsvarande tillämpning å järnväg med därtill hörande
broar och trummor.

14 §.

Genom vad i 7—13 §§ stadgas göres ej inskränkning i den rätt, som kan grundas
å dom, avtal eller annan särskild rättsgrund; dock vare ägare av mark, där för
markens torrläggning tarvas vattenavlopp genom väg eller järnväg, berättigad att
utan hinder av vad sålunda eller vid syneförrättning, som i 11 § sägs, kan hava
bestämts äska, att erforderligt avlopp göres på hans bekostnad.

Ej må vid expropriation av mark för väg eller järnväg meddelas bestämmelse,
som inskränker den markägare enligt 7—13 §§ tillkommande rätt.

15 §.

Vad ovan stadgats om järnväg skall även gälla om spårväg, för vilken särskild
banvall finnes anlagd.

16 §.

Tarvas i andra fall än som avses i 3 och 12 §§, att för avhjälpande av olägenhet
till följd av dikning bro, trumma eller annan anläggning göres eller ändras, skall
arbetet bekostas av den dikande. I fråga om verkställande av dylikt arbete galle
vad i 6, 7 och 9 §§ är för motsvarande fall stadgat.

17 §.

Finnes, då fråga väckes om marks torrläggning, kostnaden för utförande av arbete,
som den dikande eller annan efter ty ovan sägs är skyldig att verkställa utan ersättning,
vara avsevärt större än beloppet av den skada, som uppstår därigenom, att
arbetet icke utföres, vare han fri. från skyldighet att bekosta dylikt arbete, där
han hellre vill ersätta skadan. Är fråga om arbete, som enligt 16 § åligger den
dikande, vare denne jämväl fri från, skyldigheten att utföra arbetet.

18 §.

Där till följd av arbete, som efter ty ovan stadgats skall bekostas av den dikande,
uppstår ökning i kostnaderna för underhåll av bro, trumma eller annan
anläggning, åligge honom att ersätta sagda ökning. Yarder underhållskostnaden

Riksdagens skrivelse Nr 278.

15

genom arbetet minskad, äge den dikande, om arbetet ombesörjes av annan, tillgodonjuta
motsvarande minskning i den för arbetet utgående ersättningen och, om det
utföres av den dikande, erhålla däremot svarande gottgörelse.

19 §.

Där arbete i anledning av dikning på bekostnad av den dikande eller markägare,
som i lo § avses, verkställes av annan, skall, om ej annat överenskommes, den för
arbetet utgående ersättningen utbetalas i mån av arbetets utförande. Gottgörelse för
ökning eller minskning i underhållskostnad skall, om ej annat överenskommes, erläggas
efter arbetets utförande på en gång eller ock, om den betalningsskyldige det
äskar, fördelas till utbetalning på högst tio år med skyldighet för denne att å oguldet
kapitalbelopp gälda ränta efter den räntefot, som finnes skälig. Gottgörelse för
ökning i underhållskostnad skall i fråga om allmän väg på landet inbetalas till vägstyrelsen,
som även har att gälda gottgörelse för minskning i dylik kostnad.

Skall ersättning, som nu sagts, gäldas av den dikande eller markägare, som i 13
§ avses, vare denne, om det äskas, pliktig att för beloppet hos Konungens befallningshavande
ställa pant eller borgen.

Om dikningssamfullighet.

20 §.

Vill någon upptaga dike för torrläggning av sin mark och åstundar annan att för
sin mark deltaga i dikningen, vare denne, såframt det är förenligt med dikningens
ändamål och hinder ej möter till följd av markens beskaffenhet eller läge eller därav,
att kostnaderna skulle oskäligt ökas, berättigad fordra, att åt diket gives det läge
och djup samt dikningen i övrigt erhåller den utsträckning och omfattning, att största
möjliga båtnad beredes hans mark.

Är dike, som någon vill upptaga, till båtnad jämväl för annans mark, vare denne
skyldig att taga del i dikningen.

Yad ovan stadgats skall jämväl äga tillämpning i fråga om dike, som jämlikt 3 §
skall upptagas till förebyggande av olägenhet för nedanliggande mark, dit vattnet
ledes.

21 §.

All mark, för vilken dikningen medför båtnad och vars ägare skola däri taga del,
utgöre i avseende å företaget en samfällighet.

22 §.

Med avseende å mark, vars nytta av torrläggning består i höjning av dess alstringsförmåga,
skall såsom båtnad (jordförbättring) anses den genom företaget åstadkomna
höjningen däri genom torrläggning intill ett djup av 1,2 meter eller det större djup,

16

Riksdagens skrivelse Nr 278.

vartill jordens ägare äskat torrläggning av densamma, så ock den ökade möjligheten
till alstringsförmågans höjande på sätt nn sagts.

Med båtnad av marks torrläggning i andra fall förstås den värdeökning marken
vinner genom torrläggning till det djup, varom i varje särskilt fall är fråga, ävensom
genom den ökade möjligheten till torrläggning till nämnda djup.

Ej må till båtnad, som genom torrläggning beredes mark, hänföras förmån, som
bestar däri, att markens frostländighet minskas eller att de klimatiska förhållandena
eljest förändras.

23 §.

Delägare i dikningssamfällighet vare, såvitt ej nedan annorledes stadgas, skyldig
att taga del i kostnaden för samfällighetens torrläggning i mån av värdet å den båtnad
hans mark därigenom beredes.

24 §.

Erfordras för torrläggning av den till samfälligheten hörande marken särskilda
grenar av diket eller äro med utförandet av viss del av dikningen förenade särskilt
störa kostnader eller förefinnes mellan skilda till samfälligheten hörande områden
väsentlig olikhet i fallförhållanden, och kan på grund härav antagas, att kostnaden
i förhånande till båtnadsvärdet för torrläggning av något område^skulle bliva, mindre,
därest annat område icke ingått i samfälligheten, skall för sådan jämkning, som
nedan sägs, den till samfälligheten hörande marken hänföras till särskilda avdelningar
allt efter som vattnet avrinner till olika grenar av diket eller till skilda, med
hänsyn till särskilt hinder för dikningen eller genom större brytning i dikets bottenlinje
naturligen avgränsade dikessträckor.

Å avdelning, som nu nämnts, må icke på grund av stadgandet i 2S § anses belöpa
större andel i kostnaden för företaget än som svarar mot förhållandet mellan
den beräknade kostnaden för torrläggning allenast av till avdelningen hörande mark,
å ena, samt den beräknade kostnaden för samfällighetens torrläggning, å andra sidan.
Överstiger den beräknade kostnaden för avdelningens torrläggning den kostnad som
efter båtnadstalet skulle belöpa å till avdelningen hörande mark, därest till avdelningen
hänfördes jämväl den till en eller flera andra avdelningar hörande marken, skall
sistnämnda kostnadsbelopp anses såsom avdelningens torrläggningskostnad, dock att
ej därigenom kostnaden för någon av de andra avdelningarna må höjas utöver denna
avdelnings torrläggningskostnad, beräknad pa sätt nu sagts.

25 §.

Har på yrkande av delägare i dikningssamfällighet åt dikningen givits större
omfattning än som erfordras för samfällighetens torrläggning till ett djup av 1,2
meter, skall, där ej samtliga delägare efter ty i 22 § sägs skola anses hava båtnad
av denna del av dikningen, särskild beräkning ske av kostnaden för sagda del samt
båtnaden av densamma ävensom det bidrag till nämnda kostnad, som enligt de i
23 och 24 §§ stadgade grunder må anses belöpa å varje delägare; och varde med
iakttagande härav delaktigheten i den sammanlagda kostnaden för företaget fastställd.

Riksdagens skrivelse Nr 278.

17

26 §.

Finnes vid bestämmande av delaktigheten i företaget efter ty i 23—25 §§ föreskrives
någon delägares bidrag till den beräknade kostnaden för företaget överstiga det belopp,
vartill kostnaden för torrläggning av honom tillhörig mark må antagas hava
uppgått utan annans deltagande i dikningen, äge sådan delägare tillgodonjuta jämkning
i delaktigheten så att denna svarar mot sistnämnda kostnad.

27 §.

Ej vare delägare i dikningssamfällighet skyldig att vidkännas större bidrag till
kostnaden för dikningen än som svarar mot värdet å den båtnad, hans mark därigenom
beredes, utan så är att han sökt företaget. Likställd med sökanden vare den,
som förenat sig med honom om företaget eller för vinnande av ökad båtnad fört talan,
som föranlett större anläggning än sökanden äskat.

28 §.

Delägare, som icke är sökande till företaget eller enligt vad i 27 § sägs likställd
med sökanden, må berättigas att erlägga å honom belöpande bidrag med fördelning
på visst antal år efter ty i varje fall prövas skäligt. A oguldet kapitalbelopp skall
beräknas ränta efter den räntefot, som finnes skälig.

29 §.

Utgöres båtnad, som vinnes genom dikning, av annat än jordförbättring eller
värdeökning av tomtmark eller av mark, som eljest huvudsakligen har värde
såsom byggnadsplats, torgplats, övningsfäLt eller dylikt, vare delägare, som i 28 §
avses icke pliktig att, såvitt angår dylik båtnad, taga del i kostnaden för företaget,
förrän han begagnar sig av båtnaden, utan skall intill dess den å båtnaden belöpande
andel gäldas av övriga delägare med fördelning dem emellan enligt bestämmelserna
här ovan. Tillgodogöres förmånen av markens torrläggning såsom jordförbättring,
skall delägare jämväl för sådant fall anses hava begagnat sig av båtnaden.

Delägare, som sålunda träder till företaget, åligge att taga del jämväl i kostnad,
som må belöpa å annan delägare, för vilken enligt vad nu sagts betalningsskyldighet
ännu ej inträtt, men vare fri från sådana utgifter för företagets underhåll, som
gjorts före hans tillträde. Ej heller må för tiden dessförinnan beräknas ränta å bidrag,
som han har att erlägga. .

Vill ägaren begagna sig av båtnaden såsom jordförbättring eller eljest huvudsakligen
allenast för fastighetens eget behov, må på talan i den ordning 11 kap.
stadgar det bidrag, som denne har att i anledning därav erlägga, bestämmas
till en mindre del av bidragets hela belopp och med gäldandet av återstoden tillsvidare
anstå.

30 §.

Har deltagare i dikningsföretag på sätt och för ändamål, som i 13 § sägs, förskjutit
medel, äge han tillgodonjuta ersättning för denna utgift med skälig ränta

Bihang till riksdagens protokoll 11)20. 14 sand. Nr 278. 3

18

Riksdagens skrivelse Nr 278.

därå, dock högst med det belopp, vartill nyttan av utgiften må skattas. Sådan ersättning
ävensom deltagare tillkommande gottgörelse för skada eller intrång skall
vid uttaxering av deltagarens bidrag tillgodoräknas honom.

31 §.

Tarvas dike för oskift byamark eller annan samfälld mark, have den delägare
vitsord, som fordrar dike; och tage envar del i dikningen efter sin lott i samfälligbeten.
&

32 §.

Till kostnad för marks torrläggning (torrläggningskostnad) räknas i denna lag förutom
arbetskostnaden jämväl skadestånd och annan ersättning, som föranledes av
företaget.

Om förrättningskostnaden och dess fördelning stadgas i 10 kap. 79 och 80 §§.

Om förbättring och underhåll av dike.

33 §.

‘Askar någon bättre torrläggning av förut avdikad mark, och är för ändamålet nödigt,
att dike utvidgas, fördjupas eller annorledes förändras, eller tarvas sådan åtgärd
till följd därav, att någon leder vatten till annans dike efter ty i 2 § sägs,
galle i avseende å sådan förändring vad om upptagande av nytt dike är i denna lag
stadgat. °

34 §.

Dike, som enligt denna lag varder upptaget, skall, där någons rätt kan vara därav
beroende, underhållas av deltagarna i företaget. Beträffande underhållsskyldighetens
fördelning galle enahanda grunder som i 23-26 §§ samt 29 § äro stadgade för deltagande
i kostnaden för dikets upptagande.

Leder någon vatten till annans dike och uppkommer därigenom ökad kostnad för
dikets underhåll, vare han pliktig att svara för denna tillökning. Där förut befintligt
dike utvidgas, fördjupas eller annorledes förändras, svare ock ägaren av den mark,
för vars torrläggning förändringen skett, för den tillökning i underhållskostnad, som
därav må föranledas.

Om avdikning av vattendränkt mark.

35 §.

Vill någon för sm marks torrläggning avdika kärr, mosse eller annan dylik vattendränkt
mark, vare lag som eljest om dikning är stadgat.

Kan till följd av dikningen vållas märkbar inverkan å vattenförhållandena i vattendrag,
sjö eller annan vattensamling, skall å företaget tillämpas vad i denna lag stadgas
om vattenavledning.

Riksdagens skrivelse Nr 278.

19

Om prövning av dikningsmål.

36 §.

Vill någon för torrläggning av sin mark upptaga dike å annans mark eller leda
vatten till annans dike eller eljest begagna sig av rättighet, som omförmäles i 1—19 §§,
eller skola två eller flera med skilda andelar taga del i dikningsföretag, da skall,
där ej överenskommelse därom träffas, i den ordning nedan sägs före arbetets påbörjande
inhämtas besked, huru och under vilka villkor arbetet må göras.

Ansökan om dikning skall ingivas till Konungens befallningshavande och varde
frågan härom därefter prövad vid syneförrättning, varom i 10 kap. stadgas.

Där någon ärnar verkställa dikning, varför ej fordras föregående provning, stande
honom ändock fritt, om han så önskar, att till beredande av trygghet för framtiden

påkalla sådan prövning. , ,

Har dike upptagits utan föregången syneförrättning, ma för det xramtida underhållets
fördelning i nu nämnd ordning påkallas prövning därav.

Huru utlåtande, som meddelas vid syneförrättning, skall beträffande särskild fråga
underställas vattendomstolens prövning, därom stadgas i 10 kap. 52 §.

Om vattenavledning.

37 §.

Vill någon för torrläggning av sin mark sänka eller uttappa sjö eller annan vattensamling,
fördjupa, utvidga eller räta älv, å eller annat vattendrag eller eljest avleda
vatten därifrån, skall med iakttagande av föreskrifterna i 38—47 §§ a sådan vattenavledning
tillämpas vad ovan stadgats om dikning. .

Vad enligt denna lag skall gälla angående vattenavledning lände jämväl till efterrättelse
i fråga om åtgärd för reglering av vattnets avrinning ur sjö eller annan vattensamling
eller i vattendrag eller införande av nya eller ändrade bestämmelser beträffande
vattenhushållningen vid befintlig byggnad i vatten, såframt dylik åtgärd huvudsakligen
avser torrläggning av mark och bestämmelserna i 3 kap. icke äro dära tiillämpliga.

38 §.

Tarvas för ändamål, som i 37 § sägs, att annan tillhörigt strömfall borttages eller
dess fallhöjd minskas eller att till men för annans egendom, vare sig jord, hus, fiske
eller annat, vattenförhållandena i vattendrag'', sjö eller annan vattensamling eljest förändras,
vare dylik åtgärd ej tillåten utan så är att nyttan därav efter avdrag av
kostnaden för dess verkställande finnes överstiga skadan och intrånget å annans egendom.
Tillskyndas ägare av strömfall förlust av tillgodogjord vattenkraft eller av
icke tillgodogjord, som uppenbarligen är avsedd för befintlig eller under byggnad
varande anläggning, eller av annan förmån, som i fråga om vattenhushållning eller
vattentillgång tillkommer honom såsom ägare av byggnad för uttagande av vattenkraft,
eller vållas skada eller intrång å fiskeverk, bevattningsanstalt eller annan

20

Riksdagens skrivelse Nr 278.

därmed eller med byggnad för uttagande av vattenkraft jämförlig inrättning, skall
vid ovannämnda jämförelse förlust, skada eller intrång, som nu sagts, beräknas två
gånger.

I kostnaden för åtgärden skall inräknas det belopp, vartill skadan och intrånget å
egendom, tillhörig den, för vars räkning företaget sker, må skattas; dock att, där
fråga är om företag, som efter ty ovan är stadgat verkställes för samfälld räkning,
skada eller intrång å egendom, tillhörig annan deltagare än sökanden till företaget
eller den, som förenat sig med sökanden, skall likställas med skada eller intrång å
annans egendom. För skada och intrång skall ersättning givas efter ty i 9 kap. skils.

39 §.

Skulle åtgärd, som i 37 § sägs, hava till följd, att större fabrik eller annan anläggning,
varav manga hava uppehälle, måste nedläggas eller dess drift väsentligt minskas°
eller att fiskerinäring av större betydenhet lider väsentligt förfång, må åtgärden,
ändå att nyttan uppgår till värde, som i 38 § omförmäles, icke ske. Lag samma
vare, där genom dylik åtgärd skulle förorsakas sådan bestående ändring av naturförnallandena,
varigenom väsentligt minskad trevnad för närboende eller betydande förlust
för landets djur- eller växtvärld är att befara.

Prövas företaget vara av synnerlig betydelse för jordbruksnäringen eller för orten
eller eljest från allmän synpunkt, må Konungen, ändå att hinder mot företaget skulle
möta av bestämmelserna i 38 § eller vad i denna § är stadgat, efter hemställan av
vattendomstolen på sätt i 46 § sägs lämna medgivande till företaget.

40 §.

Tarvas för ändamål, som i 37 § sägs, att å annan tillhörig fastighet lägges damm,
vall eller väg eller ledning för vattnet eller att å annans grund i eller vid vattendrag
verkställes grävning, sprängning eller annan åtgärd till strömbäddens reglerande
eller till förebyggande eller minskande av skada, vare ägare av fastighet, som sålunda
tages i anspråk, pliktig att tåla sadant intrång mot ersättning, som i 9 kap. skils.

Ej må för ändamål, som nu sagts, tagas i anspråk tomtplats, trädgård eller park,
där det utan synnerlig olägenhet kan undvikas.

41 §.

o

A företag, som i 37 § sägs, skall vad i 2 kap. 2 och 8 §§, 11—13 §§, 14 § andra
stycket, 27 30 §§, 31 § andra stycket samt 32 34 §§ stadgas beträffande byggande i
vatten äga motsvarande tillämpning.

42 §.

Skall ersättning för vattenkraft, som till följd av företag enligt detta kap. går för
ägaren förlorad, utgå medelst kraftöverföring efter ty i 9 kap. skils, galle med avseende
å de för sådan överföring erforderliga ledningar vad i 2 kap. 18 § finnes i sådant
hänseende stadgat för där avsedda fall.

Riksdagens skrivelse Nr 278.

21

43 §.

Tarvas för ändamål, som omförmäles i 37 §, att annans byggnad i vatten utrikes
eller ändras, besörje därom ägaren av den mark, som skall torrläggas. Skall byggnaden
ändras och vill byggnadens ägare själv utföra arbetet, galle därom vad i 2
kap. 19 § tinnes för där avsett fall stadgat.

44 §.

Yad i denna lag är stadgat om skyldighet att taga del i dikningsföretag skall icke
äga tillämpning i fråga om företag, som avser sänkning eller uttappning av sjö, med
mindre den beräknade båtnaden av företaget med mer än hälften faller å egendom,
tillhörig den, som sökt företaget, eller honom och andra, vilka förenat sig med honom
därom. Vad nu sagts om sänkning eller uttappning av sjö lände jämväl till
efterrättelse i fråga om åtgärd för reglering av vattnets avrinning ur dylikt vattenområde.

45 §.

Vill någon utföra vattenavledning, som i 37 § sägs, och äro sannolika skal, att
allmän eller enskild rätt därigenom förnärmas, eller skola två eller ilera med skilda
andelar taga del i företaget, skall, innan arbetet påbörjas, i den ordning nedan sägs
inhämtas besked, huru och under vilka villkor arbetet må göras.

Ansökan om vattenavledning skall ingivas till Konungens befallningsnavande och
värde frågan härom därefter prövad vid syneförrättning i den ordning, som i 10 kap.
stadgas. Avser företaget sänkning eller uttappning av sjö eller reglering av vattnets
avrinning ur sådant vattenområde eller förändring av vattnets djup eller läge
i vattendrag, där kungsådra eller allmän farled eller allmän flottled finnes, skall synemännens
utlåtande underställas vattendomstolens prövning; dock må ej vattendomstolen
ingå i bedömande av frågor rörande ersättning i vidare mån än som föranledes
av anförda besvär eller av ändrade anordningar eller föreskrifter rörande företagets
utförande. Om underställning i visst fall av särskild fråga stadgas i 10 kap.

Är fråga om företag, som avser sänkning av eller reglering av vattnets avrinning
ur någon av sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön i Jämtland eller
Siljan, skola bestämmelserna i 4 kap. 13 § om Konungens prövningsrätt i vissa hänseenden
och om skyldighet för vattendomstolen att hemställa frågan Konungens avgörande
äga motsvarande tillämpning; och skall vad sålunda är stadgat jämväl gälla
beträffande annat företag, varigenom vattnets avrinning^ i större omfattning regleras
eller vattenförhållandena eljest väsentligt förändras, såframt Konungen förbehåller
sig sådan prövning och besked därom före målets avgörande lämnas synemännen
eller i fall, då enligt 45 § underställning skall ske, vattendomstolen.

Finner vattendomstolen vid prövning av fråga om tillåtligheten av tillämnad vattenavledning,
mot vilken hinder skulle möta av bestämmelserna i 38 § eller 39 §
första stycket, att företaget med hänsyn till stadgandet i andra stycket av 39 § ändock
bör komma till stånd, skall frågan därom av domstolen hemställas Konungens
avgörande.

22

Riksdagens skrivelse Nr 278.

47 §.

Har efter den 1 januari 1921 vattenavledning verkställts utan föregången prövning,
vare den, för vars räkning arbetet skett, bevisningsskyldig i avseende å de före arbetets
utförande rådande förhållandena i vattnet.

48 §.

Vill någon för torrläggning av sin mark verkställa rensning, som för bibehållande
av vattens läge eller djup är av nöden, äge han rätt därtill utan föregående prövning,
ändå att arbete inom annans område tarvas; dock skall i ty fall denne förut
därom tillsägas. Vill den, som ämnar företaga rensning, påkalla provning av arbetets
laglighet eller är fråga om annans deltagande i arbetet, galle därom vad här
ovan stadgas i fråga om vattenavledning. Har föregående prövning icke ägt rum,
skall i fråga om rensning stadgandet i 47 § äga motsvarande tillämpning.

Vad i 5 § stadgas angående uppläggande av jord eller annat, som vid dikning
upptages, skall lända till efterrättelse jämväl beträffande rensning för marks torrläggning.

Om invallning.

49 §.

Vill någon för sin marks torrläggning vid eller i vattendrag, sjö eller annan vattensamling
eller havet gorå vall eller annan byggnad till skydd mot vattnet, skall
med iakttagande av föreskrifterna i 50 55 §§ beträffande sådan invallning vad ovan
stadgats om vattenavledning äga motsvarande tillämpning.

50 §.

Finnes, då fråga väckes om invallning, vall eller annan byggnad, som uppförts till
skydd mot vattnet, bliva till nytta för företaget, skall vad i 2 kap. 15 § stadgas om
rätt att begagna sig av annans byggnad i vatten och om skyldighet att taga del i
kostnaden för dylik byggnad äga motsvarande tillämpning.

Jord, sten, grus och grästorv må mot ersättning efter ty i 9 kap. sägs tagas å
det invallade området, där det tjänligast och till minsta skada för jordägare kan ske,
så ock å närbelägen mark, såframt ej avsevärd olägenhet därav uppstår för ägaren.

Vallar och gravar, som äro anlagda till marks skyddande, må ej användas till annat
ändamål utan samtycke av dem, som äga del i invallningen.

51 §.

Beträffande skyldighet för annan att taga del i invallning skall vad i denna lag
är stadgat om företag, som avser sänkning eller uttappning av sjö, äga motsvarande
tillämpning.

52 §.

Ingår i samfällighet för invallning mar):, som med hänsyn till höj dläge eller andra
förhållanden uppenbarligen kan med mindre kostnad torrläggas genom dikning eller

Riksdagens skrivelse Nr 278.

23

vattenavledning, äge delägare, som icke är sökande till företaget eller jämlikt 27 §
likställd med sökanden, tillgodonjuta motsvarande jämkning i delaktigheten; och
skall härvid hänsyn tagas jämväl till den ökade kostnad, som föranledes av invallningens
vidmakthållande jämte drift av uppfordringsverk, därest sådant erfordras.

53 §.

Har invallning skett för marks torrläggning och äskas sedermera för samma ändamål
dikning, vattenavledning eller vattenreglering, skall för bestämmande av den
delaktighet i det sålunda ifrågasatta företaget, som må belöpa å den invallade markens
ägare, uppskattning ske av den båtnad, som företaget må bereda honom därigenom,
att markens torrläggning genom företaget förbättras utöver vad som skett
genom invallningen.

Medför företaget, att vidmakthållande av invallningen jämte drift av uppfordringsverk,
där sådant finnes, varder obehövligt eller kostnaderna därför minskas, vare,
ändå att båtnad genom markens torrläggning icke vinnes, den invallade markens
ägare skyldig att i anledning härav bidraga till kostnaderna för företaget; dock högst
med hälften av det belopp, vartill sagda utgiftsminskning må skattas. Sådant bidrag
skall efter tv i varje fall prövas skäligt antingen erläggas på en gång eller ock fördelas
till utbetalning på visst antal år med skyldighet för bidragsgivaren att å oguldet
kapitalbelopp gälda ränta efter den räntefot, som finnes skälig. För bidrag, som nu
nämnts, förvärvas ej delaktighet i företaget, och vare förty bidragsgivaren ej skyldig
att taga del i framtida kostnad för företaget.

54 §.

Har delägare i invallningsföretag icke sökt företaget och är han ej heller efter ty
i 27 § sägs likställd med sökanden, vare han berättigad påfordra, att all honom
tillhörig mark, som ingår i samfälligheten, skall med belopp, som i 9 kap. 49 § sägs,
lösas för företagets räkning.

Vill någon begagna sig av rättighet, som nu sagts, skall yrkande därom framställas
medelst stämning å deltagarna i den ordning 11 kap. stadgar inom sextio dagar
efter det tiden för påkallande av sådan ny uppskattning av båtnaden, som omförmäles
i 10 kap. 77 och 78 §§, tilländagått, eller, om sådan uppskattning påkallats,
inom samma tid efter det uppskattningen vunnit laga kraft.

Sedan sådan talan blivit anhängiggjord, vare ägaren av den fastighet, vartill marken
hör, fri från skyldighet att taga del i företaget; och träde den lösta marken i
fastighetens ställe med skyldighet för ägaren att övertaga den delaktighet i företaget,
varifrån fastighetens ägare befriats.

Om rätt för fastighetens ägare att återbekomma förskjutet bidrag så ock om denne
åliggande ersättningsskyldighet i visst fall stadgas i 9 kap. 49 §.

55 §.

A invallning, som sker i eller vid sjö eller i eller Aud sådant vattendrag, som i 45 §
andra stycket sägs, skola bestämmelserna i nämnda § om underställning av synemännens
utlåtande äga motsvarande tillämpning.

24

Riksdagens skrivelse Nr 278.

Yad i 46 § första stycket är stadgat om Konungens prövningsrätt skall beträffande
inväfning gälla allenast såframt Konungen i den ordning, som i sistnämnda § sägs,
förbehållit sig sådan prövningsrätt.

Gemensamma bestämmelser.

56 §.

Innefattar synemäns utlåtande, varvid enligt 10 kap. 75 § skall bero, eller vattendomstols
laga kraft ägande beslut rörande företag enligt detta kap. medgivande till företaget,
vare det gällande mot envar såväl vad angår rätten att utföra företaget och
för framtiden bibehålla dike och annan anläggning som beträffande skyldighet att
taga del i företaget, dock med de inskänkningar, som följa av bestämmelserna i 57 §
samt av vad i 9 kap. ävensom i 10 kap. 77 och 78 §§ finnes stadgat om förnyad
prövning i vissa fall.

57 §. *

Där genom utförande i enlighet med utlåtande eller beslut, som i 56 § sägs, av
företag, som i detta kap. avses, vållas skada eller intrång, som vid utlåtandets eller
beslutets meddelande icke av synemännen eller av vattendomstolen förutsetts, må utan
hinder av bestämmelserna i nämnda § den, som lider skadan eller intrånget, framställa
anspråk å ersättning enligt reglerna i 9 kap.; dock skall sådant anspråk för
att kunna upptagas till prövning anmälas hos vattendomstolen inom fem år eller
den längre tid, högst tolv år, som i utlåtandet eller beslutet må hava föreskrivits,
räknat från utgången av den för företagets fullbordande i utlåtandet eller beslutet
eller ock sedermera i anledning av sökt anstånd bestämda tiden.

Är skada eller intrång, som i första stycket avses, av betydenhet, må inom tid,
som gäller för anmälan av anspråk enligt nämnda stycke, talan föras om meddelande
av sådana ändrade föreskrifter rörande skötseln av de för företaget gjorda anläggningar
och vidtagande på deltagarnas i företaget bekostnad av sådana åtgärder, som utan
att förnärma tredje mans rätt eller för företaget medföra väsentlig olägenhet äro ägnade
att förebygga eller i största möjliga mån minska skadan eller intrånget för framtiden.

58 §.

Har företag, varom i detta kap. sägs, icke bragts till slut inom tid, som enligt 10
kap. 62 § föreskrivits, vare frågan om företaget förfallen; dock må, om giltigt skäl för
dröjsmål visas eller genom företagets inställande synnerligt men skulle uppstå, vattendomstolen
på därom före nämnda tids utgång gjord ansökan bevilja anstånd med
företagets fullbordande på högst tio år.

Har fråga om företag enligt detta kap. förfallit, äge deltagare i företaget påkalla
vattendomstolens prövning, huruvida den å företaget nedlagda kostnad skall gäldas
allenast av sökanden och dem, som .förenat sig med honom, eller om och i vilken
mån jämväl övriga deltagare skola med hänsyn till vunnen nytta i kostnaden taga del.

Riksdagens skrivelse Nr 278.

25

59 §.

Finnes under företagets utförande, att visst arbete, som i utlåtandet eller beslutet
rörande företaget föreskrivits, kan anses obehövligt, eller erfordras till följd av oförutsedd
arbetssvårighet eller av annan dylik orsak jämkning av de rörande företagets
utförande meddelade bestämmelser, äge vattendomstolen på ansökan av deltagare i
företaget föreskriva dylik jämkning ävensom i övrigt vidtaga den ändring i bestämmelserna
rörande företaget, som därav må föranledas.

60 §.

Har efter det medgivande lämnats till utförande av företag, som i detta kap. sägs,
fastighet inom torrläggningssamfälligheten övergått till ny ägare, vare jämväl denne
pliktig att efter ty ovan stadgats taga del i kostnaden för företaget; dock skall, där
föregående ägares skyldighet att erlägga å fastigheten belöpande andel i kostnaden
blivit genom dom eller annorledes fastställd eller, oavsett huruvida den genom företaget
vunna båtnaden av denne tagits i bruk, åvilat honom, ny ägare ej svara för
bidrag, som förfallit till betalning mer än ett år innan han blev ägare till fastigheten
eller, om han inropat fastigheten å exekutiv auktion, för bidrag, som före försäljningsdagen
förfallit till betalning.

Där föregående ägare försummat att verkställa arbete, som för utförande av företaget
eller för underhåll av detsamma ålagts honom, vare nye ägaren skyldig fullgöra
vad sålunda blivit eftersatt.

61 §.

Har till företag, som i detta kap. avses, medgivande i laga ordning erhållits, skall
där deltagarna äro flera än två, för handhavandet av de med företaget förenade angelägenheter
utses styrelse, bestående av en eller flera ledamöter.

Vilja deltagarna antaga stadgar rörande handhavande av företagets angelägenheter,
stån de dem fritt; dock vare dylika stadgar ej gällande, med mindre de blivit av Konungens
befallningshavande granskade och fastställda. I fråga om stadgar för torrläggningsföretag
skola i övrigt bestämmelserna i 3 kap. 13 § äga tillämpning.

62 §.

Innan anmälan om styrelseval gjorts hos Konungens befallningshavande, må ej i
fall, som i 61 § avses, arbete å annans mark verkställas eller åtgärd eljest till förfång
för annan vidtagas.

Sker ändring i styrelsens sammansättning, skall styrelsen ofördröjligen göra anmälan
därom hos Konungens befallningshavande.

Då anmälan, som i denna § sägs, ägt rum, skall underrättelse därom pa deltagarnas
i företaget bekostnad intagas i länskungörelserna.

63 §.

Vad i 3 kap. 15 samt 17—21 §§ är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i
fråga om företag, som i förevarande kap. avses, dock att förordnande, som i 17 §

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 saml. Nr 278. 4

26

Riksdagens skrivelse Nr 278.

sägs, skall införas i länskungörelserna samt att, där icke i fastställda stadgar viss
ort bestämts såsom styrelsens säte, talan, som i 20 § omförmäles, skall anhängiggöra
hos den allmänna underrätt, inom vars domvärjo samfälligheten eller största delen
därav är belägen.

64 §.

Rätten att handhava de med företag, som i detta kap. avses, förenade angelägenheter
utövas å sammanträde, därvid envar deltagare i företaget äger rösträtt efter det
andelstal, som jämlikt 23 26 §§ samt 29 § är bestämmande för hans skyldighet att
taga del i kostnaden för företaget. Kallelse till sammanträde skall, där ej i särskilda
stadgar annorledes bestämts, antingen skriftligen delgivas samtliga deltagarna
minst en vecka före sammanträdet eller ock minst fjorton dagar därförut kungöras
såväl i kyrkan för den eller de församlingar, där samfälligheten är belägen, som ock
i minst en av ortens tidningar. Beträffande sådant sammanträde skall i övrigt vad
i 3 kap. 22 § är föreskrivet i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

65 §.

Vad i 3 kap. 23—25 §§ är stadgat om talan mot beslut, som fattas vid sammanträde
med deltagarna, samt om hållande av dylikt sammanträde skall äga motsvarande
tillämpning beträffande företag enligt detta kap.; dock att talan skall i fall, som avses
i 63 §, anhängiggöras hos den allmänna underrätt, som i sistnämnda lagrum sägs.

66 §.

Har jämlikt 36 § fjärde stycket påkallats prövning av fråga rörande framtida
underhåll av dike, skall för dylikt fall vad i 56 samt 60—65 §§ är stadgat om företag,
vartill medgivande lämnats enligt detta kap., i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

8 KAP.

Om kloakledningar.

1 §•

Tarvas för avledande av spillvatten eller annan flytande orenlighet från en eller
flera fastigheter eller ett eller flera samhällen, att kloakledning framdrages över annans
fastighet, vare ägaren av den fastighet pliktig att mot ersättning, som i 9 kap. sägs
tåla intrånget därav. ^ ö ’

Med kloakledning förstås i denna lag avloppsledning för ändamål, som ovan
nämnts, ändå att därmed tillika må avses vattens avledande för torrläggning av begravningsplats
eller av samhälles planlagda område. Avloppsledning, varmed avses
dels avledande av spillvatten och flytande orenlighet och dels torrläggning av annan
mark än nyss nämnts, vare ock ansedd som kloakledning, där spillvattnets och oren -

Riksdagens skrivelse Nr 278. 27

lio-hetens avledande är det huvudsakliga ändamålet eller ock spillvattnet eller orenligheten
avsevärt inverkar å det i avloppsledningen framrinnande vattnets beskaffenhet.

Vatten och orenlighet, som framrinner i kloakledning, benämnes i denna lag kloakvatten.

2 §.

Kloakledning skall göras täckt, såframt ej med hänsyn till särskilda förhållanden
öppen ledning må tillstädjas.

3 §.

Där för avledande av kloakvatten tarvas, att genom väg eller genom järnvägs eller
spårvägs banvall eller stationsområde avlopp anordnas eller ock befintligt sadant utvidgas
eller fördjupas, skall arbetet bekostas av anläggaren samt ombesörjas, där
råga är om väg, av vägens ägare, såvitt ej denne hellre vill överlämna arbetet åt
anläggaren, och i annat fall av järnvägens eller spårvägens ägare.

Vad nu sagts om ägare av väg skall i fråga om allmän väg på landet avse vägstyrelsen
samt beträffande allmän väg i stad, staden.

4 §.

I den mån ej detta kap. innehåller särskilda föreskrifter skall vad i 7 kap. 4, 5,
12, 13 och 16—19 §§ är stadgat om upptagande av dike i tillämpliga delar gälla
även beträffande kloakledningar.

5 §.

Kloakledning skall, där någons rätt kan vara därav beroende, av ägaren behörigen
underhållas.

6 §.

Finnes, då kloakledning skall byggas för ett samhälle, det medföra väsentlig
fördel, att ledningen inrättas för avledande jämväl av annat samhälles kloakvatten,
skall, där det från sistnämnda samhälle påfordras, ledningen så byggas.

7 §•

Skall kloakledning efter ty i 6 § sägs inrättas för avledande av kloakvatten jämväl
från annat samhälle, skall anläggningskostnaden för ledningen, i den man den
är gemensam, mellan samhällena fördelas med hänsyn tagen dels till den kostnad
för särskild ledning för vartdera samhället, som bortfaller därigenom att gemensam
ledning bygges, dels till mängden kloakvatten, som från vartdera samhallet
skall avledas. Är ett samhälles kloakvatten av beskaffenhet att medföra särskild
kostnad beträffande ledningens inrättande eller anordnande, skall hänsyn tagas jämväl
härtill.

28

Riksdagens skrivelse Nr 278.

8 §.

• Vill samliälle inleda kloakvatten i kloakledning, som anlagts eller är under anläggning
för annat samhalles rakning, må det ej förvägras, utan så är att väsentlig olä dnpkLf11

* * Vtiala?i aV 0C\f''eifn,ing1 M ändamålsenligt beredas på annat sätt? vare
dock det samhälle, som vill tilleda kloakvatten, pliktigt att vidtaga sådana anordnin fnses

erforderiiv?dVlkailde &V °lägenhet av tilledandet för det andra samhället må

Om skyldighet för samhälle, som sålunda tilleder kloakvatten, att deltaga i anläggningskostnaden
för den gemensamma delen av ledningen, galle vad i 7 § stadgas
med iakttagande att den gemensamma delen, i den mån densamma redan blivit utfkaU
uPPskattas till dess värde i befintligt skick samt att kostnaden för särSw;!ied/mg
s.ka11 knas till det belopp, som skulle åtgått för ny ledning. Finnes
Sill vjd+ tlUfdandet uddigt, att ledningen utvidgas eller annorledes förändras,
, kostnaden åligga sistnämnda samhälle; dock vare samhället ei skyldigt att i tv
tall taga del i redan nedlagd kostnad, som till följd av ändringen varder onyttig.

9 §.

I den män kloakledning är gemensam för två eller flera samhällen, skall skötseln
°C u^der^.a^et därav, saframt ej annorlunda överenskommes, ombesörjas av det
samhälle, tor vars rakning ledningen ursprungligen anlagts, eller, där den byggts
lör gemensam rakning, av det samhälle, över vars område den gemensamma sträckan
av ledningen eller väsentlig del därav framdragits, eller ock, för den händelse ledningen
huvudsakligen ar belägen på annan mark, av det, varifrån största vattenmängden
beraknas tillrmna densamma.

caSfJälle’ som begagnar kloakledning, vars skötsel och underhåll åligger annat
anrä lle’ w PjlktlSt att medelst årlig avgäld gottgöra det andra samhället skälig
andel av kostnaden tor underhall och skötsel av den gemensamma delen av ledninfen\
q JLäldT ,S01? uu uämnts, skall bestämmas efter enahanda grunder som enligt
7 och 8 §§ skola landa till efterrättelse i fråga om anläggningskostnadens fördelning.

10 §.

Avgäld, som enligt 9 § åligger samhälle att utgiva, skall utgå från dag, som i
sammanhang med beslutet därom bör bestämmas, dock, i den händelse samhället före
nämnda dag tager ledningen i bruk, från dagen för ledningens begagnande.

11

Inträffar, sedan bestämmelse meddelats rörande samhälles skyldigheter med avfle ende

a underhall och skötsel av gemensam kloakledning eller kostnaderna därför,
väsentlig ändring i något förhållande, som lagts till grund för bestämmelsen, må

talan i den ordning 11 kap. stadgar kunna föras om ändrade föreskrifter, dock ei
torr an minst fem ar förflutit från det bestämmelsen meddelades.

Riksdagens skrivelse Nr 278.

29

12 §.

Tarvas ombyggnad av kloakledning, som är för tva eller flera samhällen gemensam,
skall vad här ovan är stadgat om ny ledning äga motsvarande tillämpning.

Sker ombyggnaden på yrkande av ett samhälle och är densamma ej tillika
erforderlig för det eller de andra samhällenas räkning, vare samhälle, som sist
sagts, ej pliktigt att till ombyggnaden bidraga i vidare mån än samhällets utgifter
till den ombyggda ledningens skötsel och underhåll beräknas bliva för framtiden
minskade. Varder kostnaden för den ombyggda ledningens skötsel och underhåll
genom ombyggnaden ökad, vare nyssnämnda samhälle ej skyldigt att taga del i
sådan ökning.

13 §.

Vad i 6—12 §§ stadgas beträffande gemensam kloakledning för två eller flera
samhällen skall äga motsvarande tillämpning med avseende å kloakledning till gem
ensam t bruk för två eller flera fastigheter eller för samhälle samt en eller flera
utom samhället belägna fastigheter.

14 §.

Ägare av mark, varifrån vattnet har naturligt fall åt det håll, där annans kloakledning
framgår eller skall anläggas, vare berättigad att för markens torrläggning
leda vattnet till kloakledningen under de villkor, som ovan finnas stadgade i fråga
om rätt att inleda kloakvatten; dock att, där markens torrläggning icke utan oskäliga
kostnader kan vinnas annorledes än medelst ledning över samhälles planlagda område
eller över bebyggd fabrikstomt, ersättningsskyldighet till följd av vattnets inledande
i samhällets eller fabrikens kloakledning icke åligger markens ägare i vidare
mån än som må betingas av ökning i kostnaderna för ledningens anläggning samt
skötsel och underhåll.

15 §•

Vill någon framdraga kloakledning över annans fastighet eller eljest begagna sig
av rättighet, som omförmäles i 1—14 §§, då skall, där ej överenskommelse därom
träffas, i den ordning nedan sägs före arbetets påbörjande inhämtas besked, huru och
under vilka villkor arbetet må göras.

Ansökan om avledande av kloakvatten skall ingivas till Konungens befalmingshavande
och varde frågan härom därefter prövad vid syneförrättning, varom i 10
kap. stadgas.

Ändå att prövning enligt vad nu sagts icke erfordras, må till beredande av trygghet
för framtiden sådan prövning påkallas.

Huru utlåtande, som meddelas vid syneförrättning, skall beträffande särskild fråga
underställas vattendomstolens prövning, därom stadgas i 10 kap. 52 §.

16 §.

I fråga om giltigheten av laga kraft vunnet utlåtande eller beslut rörande avledande
av kloakvatten skall vad i 7 kap. 56—58 §§ finnes stadgat beträffande före -

Riksdagens skrivelse Nr 278.

tåg enligt nämnda kap. i tillämpliga delar lända till efterrättelse, dock med den
inskränkning, som föranledes av stadgandet i 17 § kär nedan
I avseende a de skyldigheter, som beträffande gemensam kloakledning åligga ny
ägare av fastighet, varifran vatten genom ledningen avledes, äge stadgandet i 7 kap
bo § motsvarande tillämpning. ° i

17 §.

Huruvida och i vilken mån det må vara tillåtet att genom kloakvatten förorena
va,^en’ yaröver annan äger råda, eller luften, så ock i vad mån ersättning skall
galdas för skada och olägenhet genom sådant förorenande, därom galle vad särskilt
är eller kan varda stadgat.

Föreskrifter, vilka till förekommande eller minskande av olägenheter till följd av
förorenande, som nu nämnts, blivit i laga ordning meddelade, skola vid anläggande
och skötsel av kloakledning noga iakttagas.

18 §.

Beträffande avledande inom samhälles planlagda område av kloakvatten från byggnader,
tomter, gator eller andra platser i samhället äge vad ovan stadgats ej tillämpning.

19 §.

Med samhälle avses i detta kap. stad, köping och municipalsamhälle.

9 KAP.

Om ersättning.

Om ersättningsskyldighet i allmänhet.

1 §•

Där jämlikt denna lag rätt medgives någon att tillösa sig samfällt strömfall med
eller utan utmål eller att eljest lösa eller taga i anspråk annan tillhörigt område
eller att tillgodogöra sig vattenmängd eller vattenkraft, som tillhör annan, eller att
vidtaga åtgärd, varigenom eljest annans egendom lider skada eller intrång, varde, såvitt
ej i 1, 5 eller 6 kap. annorledes stadgas, honom ålagt att efter ty nedan sägs gälda
ersättning för egendom, som avstås, eller för förlust, skada eller intrång, som förorsakas.

48 §.

Ersättning i penningar skall beräknas till fulla värdet och hälften därutöver, då
fråga är om ersättning för:

1. tillgodogjord vattenkraft så ock icke tillgodogjord, som uppenbarligen är avsedd
för befintlig eller under byggnad varande anläggning;

2. fiskeverk. bevattningsanstalt samt annan därmed eller med byggnad för uttagande
av vattenkraft jämförlig anläggning för vattnets nyttjande så ock skada å
sådan anläggning;

Riksdagens skrivelse Nr 278.

31

3. mark, vartill äganderätt avstås, ävensom skada å mark till följd av vattenuppdämning
eller annan ändring i vattenståndsförhållandena, dock med undantag av
mark, som till följd av yrkande, varom i 7 kap. 54 § förmäles, skall lösas, ävensom
av skada, som består däri, att framtida torrläggning av mark genom vattenuppdämning
hindras eller försvåras;

4. fiske eller skada därå så ock sådant intrång i rätt till fiske, som föranledes av
förbud, varom i 2 kap. 14 § andra stycket förmäles;

5. intrång, som avses i 2 kap. 16" §, så ock intrång genom ledning för elektrisk
kraftöverföring.

Om undantag för vissa fall från vad sålunda föreskrivits skils i 50 §.

49 §.

Där ej efter tv i 48 § stadgas ersättning skall utgå med förhöjning, varde den
bestämd till fulla värdet av den egendom, som avstås, eller, då fråga är om förlust,
skada eller intrång, till belopp, motsvarande full gottgörelse för förlusten, skadan
eller intrånget.

Ersättning för sådan till invallningssamfällighet hörande mark, som jämlikt 7 kap.
54 § skall lösas, skall bestämmas till markens värde i dess skick efter företagets
fullbordande efter avdrag av det belopp, vartill båtnaden för samma mark genom
invallningen blivit i laga ordning uppskattad. Bidrag, som markens ägare erlagt
till företaget, skall gottgöras honom med skälig ränta därå från den dag, då bidraget
utgavs. Har markens ägare tillgodonjutit avkastning utöver den, som varit att påräkna
i markens skick före invallningen, äge deltagarna för sagda ökning bekomma
skälig gottgörelse. Skall enligt 2 § i detta kap. tillika lösas mark, som ej ingår i
samfälligheten, varde ersättningen för sådan mark bestämd till fulla värdet.

10 KAP.

Om syneförrättning.

Om syneförrättning rörande företag enligt 3, 7 och 8 kap.

32 §.

1 mom. Till handläggande av syneförrättning rörande företag, som i 7 kap. avses,
skall förordnas statens lantbruksingenjör eller annan, efter tv särskilt finnes eller
kan varda stadgat, därtill behörig tjänsteman eller ock annan person, vilken på
grund av avlagda kunskapsprov och praktisk erfarenhet i hithörande'' ämnen av
Konungen förklarats behörig att hålla dylik förrättning.

2 mom. Beträffande syneförrättning rörande vattenreglering, vars huvudsakliga
ändamål är torrläggning av mark, vare lag som i 1 mom. sagts.

3 mom. _ Skall vattenreglering ske huvudsakligen för beredande av ökad möjlighet
att utnyttja vattenkraft, skall till förrättningsman förordnas person, som på grund
av avlagda kunskapsprov och praktisk erfarenhet i avseende å byggande i vatten
och därmed sammanhängande ämnen av Konungen förklarats behörig att hålla dylik
förrättning.

32

Riksdagens skrivelse Nr 278.

4 mom. Till handläggande av syneförrättning rörande företag, som i 8 kap.
sägs, skall förordnas person, som på grund av avlagda kunskapsprov och praktik
erfarenhet i avseende å inrättande av kloakledningar av Konungen förklarats behörig
att hålla dylik förrättning. År fråga om företag av mindre omfattning och
kan det ej antagas beröra motstående intresse av någon betydelse, må dock förordnande,
som nu sagts, meddelas jämväl annan i dylika frågor förfaren person, vilken
finnes lämplig.

33 §.

Förordnande, som i 32 § sägs, skall efter ansökan meddelas av Konungens befallningshavande.
I ansökningen skola så fullständigt som möjligt uppgivas företagets
beskaffenhet, omfattning och verkningar med angivande av det vattenområde, som
av företaget kan komma att beröras. Ansökningen bör tillika innehålla uppgift å
de fastigheter, som företaget efter tv i 14 kap. 4 § sägs förmenas angå, samt ägarnas
namn och hemvist ävensom sådana nyttjanderättshavares, vilkas rätt kan vara
av företaget beroende.

Yad i 2 § stadgas om ställande av säkerhet för förrättningskostnaden samt om
underrättelse till vattenrättsdomaren äge tillämpning jämväl i fråga om förordnande
enligt denna §.

34 §.

Vid syneförrättning, som avses i 32 § 3 mom., skall, där den förordnade ej tilllika
är behörig att hålla syneförrättning, som i 1 mom. sägs, att såsom biträdande
förrättningsman deltaga i förrättningen förordnas person, som innehar dylik behörighet.

År vid syneförrättning, som avses i 32 § 1 och 2 mom., fråga om ändring eller
utrivning av vattenverk eller annan åtgärd, varigenom ägare av strömfall tillskyndas
förlust av vattenkraft, eller om beredande åt strömfalls ägare av båtnad i avseende
å vattenkraft, skall, där den förordnade ej tillika är behörig att hålla syneförrättning,
som i 3 mom. sägs, för att deltaga i behandlingen av dylik fråga och
vad därmed sammanhänger till biträdande förrättningsman förordnas den, som innehar
dylik behörighet, eller ock annan för sakkunskap å ifrågavarande område känd
person, som finnes lämplig.

Om förordnande av biträdande förrättningsman galle i tillämpliga delar vad i 33 §
stadgas.

35 §.

Vid syneförrättningen skola biträda två gode män. Dessa skola utses bland dem,
som äro valda till ledamöter i ägodelningsrätt eller till gode män vid lantmäteriförrättning
i orten. G-ode männen tillkallas av förrättningsmannen efter samråd
med biträdande förrättningsmannen, om sådan förordnats.

36 §.

Den allmänna planen för företaget skall uppgöras av förrättningsmannen efter
samråd med gode männen ävensom biträdande förrättningsmannen, om sådan förordnats.
År någon synemän av annan mening än förrättningsmannen, varde den

Riksdagens skrivelse Nr 278. 33

antecknad i protokollet. Finnes av sökanden uppgjord plan, skall beträffande granskning
av sådan plan vad nu sagts äga motsvarande tillämpning.

Är fråga om vattenreglering och nar vattendomstolen i samband med målets hänvisande
till syneförrättning meddelat bestämmelse angående grunderna för företaget,
skall vad sålunda föreskrivits lända till efterrättelse.

37 §.

Vattendrag, sjö eller annan vattensamling med av- och tillopp, som beröres av
företaget, och d''en mark, vara företaget kan inverka, skola, om och i den man sadant
synes nödigt, avvägas, uppmätas, avtecknas och beskrivas.

38 §.

Efter samråd med de övriga synemännen ävensom med sökanden, där så lämpligen
kan ske, bestämme förrättningsmannen tid och ställe för syneförrättningen.
Han skall därom ofördröjligen ej mindre underrätta de andra synemännen än även
utfärda kungörelse, vari tillika de fastigheter, som företaget förmenas angå, skola
namngivas eller, i den mån det kan ske på oförtydbart sätt, utmärkas medelst gemensam
geografisk eller annan beteckning; föranstalta ock därom, att kungörelsen varder
minst tre veckor före den för förrättningen utsatta tiden avsänd till vederbörande
pastorsämbete för uppläsande så snart ske kan i kyrkan för den eller de församlingar,
där fastighet, som nyss nämnts, är belägen, så ock minst fjorton dagar före förrättningssammanträdet
införd i en eller, där förhallandena påkalla det, tva eller nera

av ortens tidningar. . ,

År företaget av mindre omfattning och berör det uppenbarligen förutom sökanden
allenast viss eller vissa sakägare, vare kungörelse, som nu sagts, icke erforderlig;
dock skall underrättelse om tid och ställe för sammanträdet sist a åttonde dagen
förut delgivas sådan sakägare i den för stämning stadgade ordning.

39 §.

År fråga om företag, som avses i 32 § 2 och 3 mom., eller annat företag, som är
av större omfattning, bestämme förrättningsmannen tillika viss för parterna välbelägen
plats hos tjänsteman, kommunal befattningshavare, någon av synemännen eller
pålitlig enskild person, där till förrättningen hörande handlingar enligt vad nedan
sägs f avskrift skola hållas för granskning tillgängliga. Berör företaget två eller
derå län eller eljest ett vidsträckt område, må bestämmas flera dylika ställen. Underrättelse
om de ställen, där handlingarna skola tillhandahållas, skall intagas i kungörelse,
som enligt 38 § utfärdas. . .

Avskrift av ansökningen jämte därtill hörande handlingar ävensom av kungörelsen
skall av förrättningsmannen ofördröjligen efter kungörelsens utfärdande översändas
till de ställen, som i kungörelsen angivits. Varder särskild plan angående företaget
upprättad, skall ock sådan plan snarast möjligt tillhandahållas sakägarna på sätt
nu sagts.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. År 27S. •>

34

Riksdagens skrivelse Nr 278.

40 §.

Har kungörelse rörande företaget utfärdats, skall vad i 8 § är stadgat om avlämnande
av underrättelse till sakägare samt om förteckning över avsända underrättelser
äga tillämpning jämväl i fråga om syneförrättning enligt 32 §, med iakttagande
att sådan underrättelse skall avsändas till envar i ansökningen uppgiven eller
eljest för förrättningsmannen känd ägare av fastighet, som i kungörelsenavses, till
de kända nyttjanderättshavare, vilkas rätt beröres i saken, så ock till känd förvaltning
eller styrelse för allmän farled eller vattenregleringsföretag eller flottningsstyrelse
för allmän flottled eller syssloman eller styrelse för torrläggningsföretag, där
det företag, varom fråga är, berör led eller företag, som nu nämnts. År egendomen
samfälld för helt skifteslag eller eljest för flera fastigheter, erfordras ej underrättelse
till de särskilda delägarna i den samfällda egendomen. Finnes för denna känd styrelse,
värde styrelsen på nämnda sätt underrättad. J

41 §.

Finnes fastighet, till vars ägare enligt 40 § underrättelse skall utsändas, tillhöra
kronan eller allmän anstalt eller av kronan eller dylik anstalt innehavas under nyttjanderätt,
insände förrättningsmannen utan dröjsmål underrättelse om kungörelsens
innehåll till Konungens befallningshavande i det län, där fastigheten är belägen;
och åligge Konungens befallningshavande att ofördröjligen förordna ombud till bevakande
av kronans eller anstaltens rätt eller, där sådant bevakande tillkommer
annan myndighet, överlämna underrättelsen till den myndighet.

42 §.

Är fråga om sänkning eller uttappning av sjö eller reglering av vattnets avrinning
ur sådant vattenområde eller förändring av vattnets djup eller läge i vattendrag,
där kungsådra eller allmän farled eller allmän flottled finnes, eller kan företag,
som i 32 § 1 3 mom. eljest avses, antagas beröra allmänna intressen av någon
betydelse, skall avskrift av ansökningshandlingarna jämte kungörelsen utan dröjsmål
av förrättningsmannen översändas till kammarkollegiet, som har att, där det prövas
nödigt, föra talan för tillgodoseende av de allmänna intressen, som kunna vara i fråga.

Föres efter ty nu sagts talan av allmänt ombud, åligge ombudet att på begäran
tillhandagå dem, vilkas rätt beröres i saken, med kostnadsfria råd angående bevakandet
av deras rätt. År fråga om företag, som avses i 32 § 3 mom., må på framställning
av synemännen eller, då det eljest finnes påkallat, Konungens befallningshavande
förordna ortsombud, varom i 4 § sista stycket förmäles.

Om förordnande av allmänt ombud i andra fall besörje Konungens befallningshavande,
när anledning därtill förekommer.

43 §.

Är fråga om sänkning eller uttappning av sjö eller reglering av vattnets avrinning
ur sådant vattenområde eller kan företag, som eljest avses i 32 §, an -

35

Riksdagens skrivelse Nr 278.

tagas beröra fiskeintresse av någon betydelse, skall avskrift av ansökningshandlingarna
jämte kungörelsen utan dröjsmål av förrättningsmannen översändas till
lantbruksstyrelsen. Finner denna uppenbart, att fiskens upp- och nedgång eller
eljest fiskeintresse icke kan röna inverkan av företaget, skall meddelande härom
skyndsamt lämnas förrättningsmannen; i annat fall förordne styrelsen fiskeri tjänsteman
att under syneförrättningen till förrättningsmannen avgiva yttrande^ huruvida
fiskerinäring av betydenhet kan genom företaget lida väsentligt förfång, så ock vilka
särskilda åtgärder kunna erfordras till skydd för fisket. , i ^

Kan yttrande, som ovan nämnts, icke avgivas utan att undersökning a platsen
äger rum, ankomme på Konungens befallningshavande att efter inkommen anmälan
därom uppdraga åt den av lantbruksstyrelsen förordnade eller ock annan av styrelsen
föreslagen fiskeri tjänsteman att, såvitt angår företagets inverkan å fisket, såsom
sakkunnig biträda vid förrättningen ävensom i fragan avgiva utlåtande.

44 §.

Är fråga om företag, som avses i 32 § 4 mom., skall avskrift av ansökningshandlingarna
jämte kungörelsen utan dröjsmål översändas till ortens hälsovårdsmyndighet
ävensom till förste provinsialläkaren i länet, som har att, om anledning
därtill förekommer, hos Konungens befallningshavande gorå anmälan om företaget
för den åtgärd, som enligt 42 § sista stycket eller eljest ma ankomma på Konungens
befallningshavande.

45 §.

I samband med översändande av handlingar efter tv i 42 44 §§ sägs bör för rättningsmannen

tillika lämna de upplysningar rörande de i nämnda §§ omförmälda
frågor, som för honom äro att tillgå.

46 §.

I fråga om tillkallande av sakkunnigt biträde, där sådant är av nöden, galle vad
i 3 § andra stycket är stadgat.

47 §.

Kommer ej förrättningsman eller biträdande förrättningsman tillstädes å den för
förrättningen utsatta tid, och infinner han sig ej heller inom tre timmar därefter;
då må de, som tillstädeskommit, åtskiljas. Utebliver god man, kalle förrättningsmannen

genast annan god man i stället. ,

Synemän, som utan skälig orsak utebliver från förrättningen, ersätte afl skada och
olägenhet, som därav uppstår; förrättningsman och biträdande förrättningsman ansvara
därjämte såsom för tjänstefel.

48 §.

Vill sökanden återkalla ansökningen, göre det skriftligen hos förrättningsmannen,
innan förrättningen avslutas. Där ej annan sakägare skriftligen förklarar sig vilja
fullfölja ansökningen, varde förrättningen inställd och frågan förfallen..

Äro sökandena flera, må utan samtligas medgivande återkallelse ej ske, utan sa
är, att beträffande företag enligt 3 eller 7 kap. kostnaden av synemännen beräknas

36

Riksdagens skrivelse Nr 278.

uppgå till mer än nio tiondelar av den uppskattade båtnaden av företaget; dock att
härvid hänsyn icke skall tagas till båtnad, för vilken enligt 3 kap. 6 § och 7 kap.
29 § bidragsskyldighet till företaget inträder först då båtnaden tages i anspråk.

åker återkallelse av någon eller några av sökandena, vare den eller de övriga fortfarande
att anse såsom sökande.

49 §.

Mot synemän och sakkunnigt biträde galle dessa jäv: om han själv eller någon, med
vilken han är i den skyldskap eller det svågerlag, som enligt lag utgör jäv mot domare, är
sökande till förrättningen eller äger del i saken eller eljest kan vänta synnerlig nytta eller
skada av företaget, eller om han är vederdeloman eller uppenbar ovän till samägare, som
nu nämnts, eller såsom domare deltagit i åtgärd eller beslut, som rör saken. Söker
n.ågpn, sedan ärendet anhängiggjorts, sak med synemän eller sakkunnigt biträde eller
tillfogar honom något med ord eller gärning i uppsåt att därmed göra honom jävig,
det skall ej räknas för jäv. o ce s jk,

Vad i 12 § andra stycket samt 13 och 14 §§ är stadgat i fråga om jäv mot synemän
eller sakkunnigt biträde äge tillämpning jämväl vid förrättning enligt 32 §;
och skall föreskriften i 14 § första stycket om anmälan av jäv mot förrättningsman
och förordnande av^ annan i den jävades ställe tillika gälla beträffande biträdande
förrättningsman. Ifråga om tillkallande av ojävig god man vare lag som i 35 § sägs.

50 §.

Vid förrättningen hava synemännen att tillse, huruvida enligt de i denna lag stadgade
grunder hinder möter mot företaget; finna synemännen, efter det utredning skett i
nödiga delar, sådant hinder möta, give genast besked därom och avslute förrättningen.

51 §.

Där fråga är om avledande av kloakvatten, skola synemännen meddela sådana bestämmelser,
att vatten, varöver annan äger råda, eller luften icke genom avledandet
förorenas eller, om sadant förorenande ej kan undvikas, att olägenheterna därav såvitt
möjligt minskas. Särskilda föreskrifter, som i nyssnämnda hänseende må hava
meddelats vid prövning i därför stadgad ordning, skola av synemännen noga iakttagas.

Har prövning, som nu nämnts, ej skett, och finnes frågan om kloakledningens
sträckning eller beskaffenhet icke lämpligen kunna avgöras utan föregående sådan
provning, varde förrättningen inställd i avbidan på sagda hinders undanröjande.

52 §.

Ingår i planen för företag, som avses i 32 §, anordnande eller ändrande av vattenavlopp
genom järnväg, åligge förrättningsmannen att insända planen i denna del till
chefen för vederbörande väg- och vattenbyggnadsdistrikt eller, i fråga om statens
järnväg, till vederbörande distriktsförvaltning, som har att skyndsamt till förrättningsmannen
avgiva yttrande, huru arbetet lämpligast bör verkställas. Vad nu sagts äge
motsvarande tillämpning, där eljest företag, som nu nämnts, berör bro, trumma eller
annan anläggning för järnväg och särskild åtgärd kan komma i fråga till skydd för
sådan anläggning.

37

Riksdagens skrivelse Nr 278.

Har i synemännens utlåtande angående företaget gjorts avvikelse från vad sålunda
föreslagits, skall utlåtandet i denna del underställas vattendomstolens prövning.

53 §.

Yrkar vid syneförrättning rörande vattenreglering eller vattenavledning för
marks torrläggning markägare, vars rätt beröres av företaget, att i stället skall ske
torrläggning genom in vallning, eller äskar vid syneförrättning rörande invallning
markägare, som nu sagts, att åt vattenavledning skall givas företräde, förelägge synemännen
den, som gjort yrkandet, att inom viss tid med företeende av synemännens
föreläggande anmäla yrkandet hos Konungens befallningsbavande vid äventyr, om
det försummas, att yrkandet lämnas utan avseende.

Varder, innan syneförrättning rörande företag enligt 3 eller 7 kap. avslutats, ny
syneförrättning anhängiggjord angående annat dylikt företag, som rör sanmia vattenområde
eller av annan grund synes ej kunna jämte det förra företaget utföras, skall
vederbörande förrättningsman härom ofördröjligen göra anmälan hos Konungens

befallningshavande. „ . , ,.

Gröres anmälan, som ovan sagts, uppdraga Konungens befallningshavande enligt
de i 32 § stadgade grunder antingen åt den tidigare förordnade förrättningsmannen
eller, om två eller flera förordnats, någon av dem eller ock, där det finnes lämpligare,
åt annan person att såsom särskild förrättningsman jämte av honom tillkallade gode
män vid gemensamt sammanträde handlägga frågan, huruvida åt någotdera företaget
bör lämnas företräde eller huru eljest lämpligen bör förfaras.

Om behandlingen av fråga, som nu sagts, skola, bestämmelserna i detta kap. i tiiilämpliga
delar lända till efterrättelse; dock vare ej erforderligt, att i kungörelsen angående
förrättningen samtliga de fastigheter angivas, vilka av frågan beröras, feynemännens
utlåtande skall underställas vattendomstolens prövning.

54 §.

Framställes vid syneförrättning rörande vattenavledning för marks torrläggning av
någon, vars rätt beröres av företaget, yrkande, som avses i 3 kap. 27 § andra stycket,
förelägge synemännen den, som gjort yrkandet, att inom viss tid, med företeende av synemännens
föreläggande, hos vederbörande vattendomstol anhängiggöra sådan ansökan,
som i 3 kap. 11 § sägs, vid äventyr, om det försummas, att yrkandet lämnas utan avseende.

Göres inom förelagd tid ansökan, som nu sagts, skall, där ej vattenrättsdomaren
eller vattendomstolen annorledes förordnar, den fortsatta behandlingen rörande företaget
av synemännen överlämnas åt vattendomstolen.

55 §.

Anhängiggöres, innan syneförrättning rörande företag enligt 3 eller 7 kap. avslutats,
jämlikt stadgande i 11 kap. eller i den ordning, som om syneförrättning rörande
företag enligt 6 kap. är föreskriven, ansökan om annat företag,, som rör samma vattenområde
eller av annan grund synes ej kunna jämte det förra företaget utföras, ankomma
på vattendomstolen att i samband med prövning av ansökningsmålet eller
efter underställning, där sådan skall äga rum, meddela besked om företagens för -

38 Riksdagens skrivelse Nr 278.

hållande till varandra; och må förty, innan dylikt besked lämnats, ej meddelas slutLigt
utlåtande rörande företag, som först nämnts.

56 §.

Vid avgörande av fråga, som i 53—55 §§ avses, skola de i 2 kap. 38 § och 3 kap
7 § stadgade grunder vinna tillämpning.

Där åt företag giyes företräde framför annat företag, skall tillika bestämmas viss
tid mom vilken fragan om förstnämnda företag skall i den härför i denna la?
bestämda ordning fullföljas, vid äventyr att, då frågan om det andra företaget åter
upptages, detta icke ma hindras av yrkande, som ovan nämnts, så ock föreskrivas,
att samma påföljd skall gälla, där ej företaget fullbordas inom den tid, som i sådant
hänseende ma varda i stadgad ordning fastställd.

57 §.

Möter ej hinder mot företaget, böra synemännen, efter det sakägarna blivit hörda
och utredning skett angående de förhållanden, vilka kunna inverka på frågan, söka
a--fr j. 8 varom yppas, åvägabringa överenskommelse mellan dem, vilkas

rätt därav beröres; och varde, där sådan överenskommelse träffas, särskild avhandling
därom upprättad, av sakägarna underskriven samt medelst synemännens påskrift
vitsordad. Angar överenskommelsen annat än beloppet av sakägare tillkommande
ersättning, vare den dock ej gällande, med mindre den av synemännen prövas lämplig.

-Kör överenskommelsen fastighet, tillhörig kronan eller allmän anstalt, skall den
i avseende å kronans eller anstaltens rätt ej gälla, med mindre den godkännes av
vederbörande myndighet.

58 §.

Vilja en eller flera sakägare förena sig med sökanden om företaget eller yrka, att
därat gives större omfattning än sökanden äskat, göre det skriftligen; och värde händlingen
vitsordad medelst synemännens påskrift.

59 §.

Kommer ej enligt 57 § överenskommelse till stånd, varde frågan i de delar, som
aro tvistiga, prövad av synemännen jämlikt de i denna lag stadgade grunder.

60 §.

lönande av värdet å båtnad för mark genom dess torrläggning, där sådan
med företaget avses, skola synemännen med tillämpning av de i 7 kap. 22 § stadgade
grunder efter undersökning av den mark, varom fråga är, uppskatta marken
savai i dess skick före företaget som ock i det skick, vari den antages komma efter
företagets fullbordan.

Vid uppskattning av båtnad, som genom vattenreglering beredes strömfall, skola
de - j “ i^p. stadgade grunder beträffande värdering av vattenkraft, som skall ersättas
i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

39

Riksdagens skrivelse Nr 278.

61 §.

Utgöres mark, vara uppskattning enligt 60 § bör ske, helt och hållet eller till någon
del av sjöbotten eller annan vatten dränkt mark, och linnes uppskattningen av
båtnaden ej kunna, innan företaget blivit fullbordat, verkställas med tillförlitlig noggrannhet;
då skola synemännen medelst sannolikhetsberäkning enligt grunder, som
må finnas användbara, tillsvidare bestämma värdet å båtnaden; och varde slutlig
uppskattning utsatt att efter ty i 78 § sägs förrättas efter företagets fullbordan.

62 §.

I fråga om företaget hava synemännen att bestämma:

varest och huru dike, avloppsledning eller annan anläggning, som prövas nödig,
tjänligast skall göras, allt med hänsyn till de i 7 kap. eller eljest i denna lag stadgade
grunder ävensom till vattenmängd, fallförhållanden, jordens sättning och andra

omständigheter; . , . , , , ,,

varest jord skall läggas, som uppkastas ur dike vid dess anläggande eller rensande;
varest och huru bro, trumma eller dylik* skall göras eller ombyggas, där sådant

tärvås *

huru beträffande hushållningen med och framsläppandet av vattnet bör förfaras
vid dammbyggnad, som ma ertordras för företaget, sa ock eljest vad för vattenhöjdens
reglering och förekommande av skada genom översvämning eller annorledes
bör iakttagas, varvid med avseende å vattenmärkes utsättande skall iakttagas vad i
11 kap. 64 §''finnes för där avsett fall stadgat;

huru i fråga om sättet för utförande av gemensamt arbete samt framtida underhåll
av gjorda anläggningar tjänligast bör förfaras;

tiden, då vattenverks ändring eller annat arbete för företaget må begynna; tiden
och sättet för fullgörande av samt betalningen för arbete, som enligt särskilda stadranden
markägare, vattenverksägare eller annan berättigats ombesörja; så ock viss
tid, i regel minst två och högst tio år, inom vilken företaget i dess helhet bör vara

bragt till slut; o . , .

huruvida för avgörande, om företaget ma anses fullbordat, eller av annan anledning
besiktning, som omförmäles i 13 kap. 1 §, bör äga rum;

så ock, där sådant finnes nödigt, företagets benämning samt i övrigt allt, som kan
lända till företagets ändamålsenliga anordning.

Har biträdande förrättningsman förordnats, må förrättningsmannen överlämna åt
denne att jämte gode männen handlägga de särskilda frågor, beträffande vilka han
företrädesvis äger sakkunskap.

63 §.

Har den till dikningssamfällighet hörande mark blivit, efter ty i 7 kap. 24 §
sägs, uppdelad i särskilda avdelningar, och finnes någon avdelning så belägen, att
upptagande av dike därstädes ej tarvas för torrläggning av annan avdelning, äge
synemännen föreskriva, att sådant dike skall göras först då någon delägare i avdelningen
påkallar det; och meddele synemännen i ty fall de bestämmelser, som erfordras
för avgörande av avdelningens förhållande till samfälligheten i övrigt.

40

Riksdagens skrivelse Nr 278.

64 §.

Ersättning, som till följd av företaget tillkommer sakägare för förlust, skada eller
intrång, skall i brist av åsämjande bestämmas av synemännen enligt de i 9 kap.
stadgade grunder; dock att, där fråga uppkommer om ersättning medelst kraftöverföring,
härom skall gälla föreskriften i 20 §. Skall ersättning utgå med förhöjning
över värdet, böra värdet och förhöjningen var för sig angivas.

Uppkommer eljest på grund av bestämmelserna i 3, 7 eller 8 kap. vid syneförrättning
fråga om ersättning åt delägarna eller annan för arbete eller dylikt, skall
ock sådan fråga prövas av synemännen.

65 §.

Förrättningen skall, såvitt ske kan, utan uppskov fortsättas och avslutas.

Varder nytt sammanträde av nöden, skall besked om tiden och stället därför meddelas
innan sammanträdet avslutas. Kan till följd av laga hinder tiden för sammanträdet
ej genast utsättas eller sammanträde ej å utsatt tid hållas, skall om tiden och
stället för det nya sammanträdet utfärda kungörelse i den ordning, som i 38 § sägs,
eller ock sist å åttonde dagen förut i den för stämning stadgade ordning samtliga
sakägare kallas till sammanträdet. Ett exemplar av kungörelsen skall, då enligt 39 §
föreskrift meddelats om handlingars tillhandahållande, ofördröjligen översändas till
de härför bestämda ställen.

Finnes under förrättningens fortgång saken angå fastighet, som ej på sätt i 38 §
är föreskrivet angivits i förut utfärdad kungörelse om förrättningen, och har ej
ägare och känd nyttjanderättshavare till den fastighet ändock tillstädeskommit,
åligge förrättningsmannen att därom utfärda kungörelse med tillkännagivande vad
ägare till sådan fastighet så ock nyttjanderättshavare, där dennes rätt är i fråga,
har att iakttaga för bevakande av talan vid sammanträde ävensom att till sakägare,
som nu nämnts, avsända underrättelse på sätt i 8 § stadgas. Kungörelsen skall
sist tre veckor före sammanträdet för uppläsande i kyrkan avsändas till pastorsämbetet
i den eller de församlingar, där i kungörelsen angivna fastigheter äro belägna,
så ock minst fjorton dagar före sammanträdet införas i en eller flera av ortens
tidningar. Har enligt 39 § meddelats föreskrift om handlingars tillhandahållande,
skall ett ..exemplar av kungörelsen ofördröjligen översändas till de härför bestämda
ställen. År uppenbarligen fråga allenast om viss eller vissa sakägares hörande, vare
kungörelse och underrättelse, som nu sagts, dock icke erforderliga, såframt sådan
sakägare i den för stämning stadgade ordning kallas till sammanträde sist å åttonde
dagen förut.

Har sammanträde ej på sätt ovan sagts tillkännagivits, vare dock sådant tillkännagivande
ej av nöden, där alla sakägare komma tillstädes eller de uteblivna i den
för stämning stadgade ordning sist å åttonde dagen förut kallats till sammanträdet.

66 §.

Yad i 25 § är stadgat om protokoll äge tillämpning jämväl i fråga om förrättning,
som avses i 32 §. Protokollet bör vid varje sammanträdes slut uppläsas och
förses med synemännens underskrift.

Riksdagens skrivelse Nr 278.

41

67 §.

Sedan erforderliga sammanträden hållits och alla vid syneförrättningen förefallande
frågor blivit utredda, skola synemännen upprätta utlåtande angående företaget.

Utlåtandet skall innehålla synemännens besked, med angivande av skälen, i de i
62—64 §§ eller eljest här ovan om förmälda frågor. Avgift, som omförmäles i 11
kap. 95 §, så ock avgift enligt 2 kap. 10 §, där sådan hör utgå, skola bestämmas i
utlåtandet. Lämnas medgivande till vattenreglering, varde angivet, om företaget är
av beskaffenhet att stadgandena i 4 kap. om nyprövning och om avgifter därå äga
tillämpning; och skall för sadant fall utlåtandet upptaga förslag till dylik avgi .

Skola två eller flera med skilda andelar taga del i företaget, skall utlåtandet in11®''
hålla särskild längd, upptagande såväl den å varje strömfall eller fastighet belöpande
anparten i kostnaden för företaget med noggrant angivande av strömfall eller annan
egendom som med delaktigheten avses, som ock det belopp, vartill kostnaden för företaget
beräknats. För varje delägare skall anmärkas, huruvida han är sökande till
företaget eller på grund av föreskriften i 82 § att anse såsom likställd med sökande,
så ock beskaffenheten av den båtnad, som lagts till grund för delaktigheten, samt
det uppskattade värdet av sagda båtnad. Har på grund av bestämmelsen i t kap.
28 § rätt medgivits delägare att erlägga å honom belöpande bidrag med fördelning
å visst antal år, skall ock härom anteckning ske. Beträffande mark, som genom
företaget vinner torrläggning, skall längden innehålla uppgift för varje fastighet a
markens värde före och efter företaget. År i avbidan på slutlig uppskattning delaktigheten
bestämd på sätt i 61 § sägs, varde anteckning därom gjord.

68 §.

Har i kungörelsen angående företaget förordnats, att handlingarna rörande detsamma
skola liållas för sakägarna tillgängliga på sätt i 39 § sägs, skall förslag till
utlåtande, som i 67 § sägs, jämte därtill hörande handlingar ävensom meddelande
om förrättningsmannens adress så snart ske kan i bestyrkt avskrift av förrättnmgsmannen
översändas till de i kungörelsen angivna ställen Om forslagets framläggande
och platsen för dess tillhandahållande sa ock vad sakagare jämlikt 69 §
har att iakttaga för sin talans bevakande skall underrättelse införas i den eller de
ortstidningar, som bestämts för införande av kungörelse angående företaget.

69 §.

Vill någon, vars rätt kan vara beroende av företaget, göra invändning mot förslag
som i 68 § sägs, äge han inom trettio dagar från den dag, då kungörelsen
vant i tidning senast införd, till förrättningsmannen ingiva eller i betalt brev med
posten insända sina erinringar.

70 §.

Efter utgången av den för erinringars avlämnande föreskrivna tid och sedan den
vtterlio-are utredning i ärendet ombesörjts, som av inkomna erinringar ma föranledas,
give synemännen pa grund av vad sålunda och förut i ärendet förekommit vid sammanträde
med sakägarna snarast möjligt slutligt utlåtande.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 278. 6

42

Riksdagens skrivelse Nr 278.

71 §.

År ej sådant fall för handen, som i 68 § avses, skall utlåtandet angående företaget
med därtill hörande handlingar framläggas vid sammanträde med sakägarna.

72 §.

Skall för handhavande av de med företaget förenade angelägenheter finnas styrelse
skola före förrättningens avslutande synemännen uppdraga åt en eller flera av del’
tagarna att i föreskriven ordning utfärda kallelse till sammanträde för styrelseval

73 §.

Skall jämlikt föreskrift i denna lag synemännens utlåtande i sin helhet eller be
träffande viss fråga underställas vattendomstolens prövning, åligge förrättningsman
nen att före svneförrättningens avslutande härom meddela besked. Förrättningsinan
nen skall tillika giva sakägarna tillkänna, vid vilken vattendomstol talan mot förrätt
ningen må föras samt vad enligt 11 kap. 85 § bör iakttagas för sådan talans bevarande.
Underrättelse härom skall intagas i utlåtandet
Sist förklare synemännen förrättningen avslutad.

74 §.

Avskrift av utlåtandet med därtill hörande handlingar skall i fall som i 68 8 avses,
så snart ske kan och sist inom trettio dagar efter förrättningens avslutande sändas
till de tor handlingars tillhandahallande i kungörelsen bestämda ställen Har ei
ändring gjorts i avgivet förslag till utlåtande, skall dock allenast meddelande härom
jämte sådan underrättelse, som i 73 § avses, inom samma tid översändas till nämnda
ställen.

1 andra fall skall inom tid, som ovan stadgats, avskrift av utlåtandet med därtill
hörande handlingar överlämnas till någon i orten boende pålitlig person som enligt
tillkännagivande vid förrättningen av synemännen utsetts att mottaga samma hand
lingar; och vare de hos honom tillgängliga för envar, som åstundar att franska dem
eller taga avskrift därav. ö

75 §.

Bär ej inom föreskriven tid talan anhängiggjorts mot syneförrättning och ei heller
underställning av synemännens utlåtande skall ske, skall vid utlåtandet bero- och
gånge detsamma i verkställighet i den ordning, som för laga kraft ägande dom är
stadgad. °

Finnes företaget angå fastighet, som icke angivits i kungörelse enligt detta kan
och vars ägare icke kallats till sammanträde under syneförrättnin°-en eller vid sådant
sammanträde varit tillstädes eller under förrättningen fört talan angående företa o-et
eller eljest lagligen vant part i målet, vare utlåtandet mot sådan fastighets äo-?re
utan verkan. “ °

Riksdagens skrivelse Nr 278.

43

76 §.

Föres ej talan mot syneförrättning, och har ej heller underställning av synemannens
utlåtande ägt rum, åligge förrättnmgsmannen att inom kalenderaret näst etter
det då förrättningen avslutats, insända det därvid förda protokollet jämte kartor, ritningar,
kostnadsförslag och övriga handlingar, som röra saken, till vederbörande vat t6

Efter^det handlingarna inkommit till vattendomstolen, äge förrättningsmannen att
därifrån till låns utbekomma desamma under tid, som av vattenrättsdomaren bestämmes.

77 §.

Menar någon, efter det företag, som avses i 32 § 1—3 mom-, hhvit fuilbordat, att
sedermera visat sig, att vid uppskattning, som skett enligt 60 §, till hans skada
värdet av den båtnad, som genom torrläggning beredes till samfalligheten hörande
mark, blivit oriktigt beräknat, äge då erhålla ny uppskattning av värdet dar han
före utgången av kalenderåret näst efter det, som i utlåtandet eller sedermera
anledning av ansökan om anstånd bestämts för företagets fullbordande eller, om
dessförinnan företaget efter besiktning förklarats fullbordat efter det, da sådan besi-^-nino- ägt rum, gör ansökan därom hos Konungens befallnmgshavande. Sådan ny
uppskattning skall efter ansökningstidens slut så snart lämpligen kan ske verkställas
avPde synemän, som förrättat den föregående uppskattningen, eller, om hinder möter
för dein eller det finnes lämpligare, av andra, vilka utses därtill pa sätt ovan foreskrives-
och må därvid på yrkande av annan delägare än den, som sekt förrättningen
eller, där det eljest finnes lämpligt, ny uppskattning ske jämväl beträffande andra
markområden än dem, som avses i ansökningen i den man sadant ar av noden för
vinnande av enhetlig tillämpning av grunderna för uppskattningen. Angående dylik
förrättning galle i tillämpliga delar vad i detta kap. ar stadgat; dock vare ej erfo
derligt, att i kungörelse angående förrättningen samtliga de fastigheter angivas, vilka

^6Sker genomTuppskattningen ändring i vad förut blivit bestämt värde fördelningen
av kostnad och utgift för företaget, så och av underhållsskyldigheten jamkad därefter.

Är någon missnöjd med den nya uppskattningen, fullfölje talan däremot i den ordning
11 kap. 85 § föreskriver.

78 §.

Har, efter ty i 61 § förmäles, slutlig uppskattning av båtnaden blivit utsatt att
äga rum efter företagets fullbordan, äge envar markägare vars rätt ar av fragan beroende,
att inom tid. som i 77 § sägs, hos Konungens befallnmgshavande anmäla ärendet
för uppskattningens verkställande; men försummas det vare all fråga om dylik
uppskattning förfallen och den förut gjorda värderingen gällande till framtida eftersom
^sådan slutlig uppskattning, som här avses, galle vad om ny uppskattning i
77 § stadgas.

79 §.

Vad i 30 § första och andra styckena är stadgat om förrättnmgskostnad lände
jämväl till efterrättelse i fråga om syneförrättning, som avses i 32 9; dock att er -

44

Riksdagens skrivelse Nr 278.

sökanden ^ 0rts0mbud’ som omförmäles i 42 § andra stycket, skall förskjutas av

Aro flera pliktiga att förskjuta förrättningskostnad, svare envar av dem i förhållande
till de övriga allenast för så stor del av förskottet, som enligt nedan givna

förskottsplAtiga funnes bel°Pa På h°n0m’ dftrest ei andra deltagare i företaget än de

Delägare vare icke berättigad till ersättning för sin talans bevakande vid svnelorrättningen.
Har annan sakägare måst vidkännas särskild kostnad för tillvaratagande_
av sin rätt till skadeersättning i målet eller eljest för bevakande av sin rätt,
sKall i utlåtandet tillerkännas honom skälig gottgörelse därför.

so §.

Beträffande den slutliga fördelningen av kostnad, som i 79 § sägs, galle enahanda

grunder som för fördelningen av kostnaden för själva företaget, dock att sådan

kostnad skall fordelas utan hänsyn till sådan begränsning i delaktigheten, som om formäles

i 3 kap. 5 § samt 7 kap. 27 och 28 §§. Avgift enligt 11 kap. 95 § skall

fordeläs enligt samma grunder, som jämlikt sistnämnda lagrum skola tillämpas vid
avgiftens bestämmande. *

Har sakägare eller annan framställt invändning eller påstående, ändå att han insett
eller skäligen bort inse, att fog därför saknas, och vållas därav uppskov eller
eljest okade kostnader, varde honom i utlåtandet ålagt att såsom en honom enskilt
åliggande kostnad ersätta delägarna eller annan sakägare de utgifter, som därigenom
asamkats dessa Dar vid sådan ny uppskattning, som i 77 § sägs, ändring ef göres
gäld^altkost^baden<^d",^e^ln^, den’ som Påkallat den senare uppskattningen, ensam

81 §.

,.1Xad \ 9 f» 10 8 sista stycket, 15 § samt 22—24 §§ är stadgat skall jämväl äga
tillämpning a syneförrättning rörande företag, som avses i 32 §f och galle föreskriften
i 9 g tillika om biträdande förrättningsman.

82 §.

Som sökande till förrättning, som i 32 § avses, anses i detta kap. ej allenast den
eller de, som sökt förrättningen, utan även den eller de, som i den ordning 58 §
stadgar förenat sig med sökanden eller för vinnande av ökad båtnad fört talan
vilken föranlett större anläggning än sökanden äskat.

11 KAP.

Om domstolar och rättegång i vattenmål.

2 §.

Vattendomstol bestar av en vattenrättsdomare såsom ordförande samt såsom övriga
ledamöter två vattenrättsingenjörer och två vattenrättsnämndemän. Är anläggning,

45

Riksdagens skrivelse Nr 278.

företag eller annat, varom i vattenmål är fråga, utan nämnvärd inverkan å vattenförhållandena
och beröres därav ej heller motstående intresse av någon betydelse, vare
dock i sådant mål vattendomstolen beslutför med vattenrättsdomaren och vattenrattsnämndemännen
samt allenast den ene av vattenrättsingenjörerna.

Yattenrättsdomare skall vara lagkunnig, i domarevärv erfaren man

Vattenrättsingenjörerna skola vara i vattenfrågors tekniska behandling sakkunniga
och erfarna män, den ene särskilt beträffande byggande i vatten och den andre särskilt
i frågor om torrläggning av mark.

Vattenrättsnämndemännen, som böra vara allmänt betrodda, om sin orts tor hållanden
kunniga män, skola vara valbara till nämndemansbefattning vid häradsrätt inom
orten och må ej hava uppnatt sextiofem ars ålder.

5 §•

Av de till vattenrättsnämndemän valda skola i vattendomstolen tjänstgöra de två,
som av vattenrättsdomaren för varje mål kallas därtill. Till tjänstgöring höra kallas
nämndemän från det län, som beröres av det ifrågavarande malet; avser målet företag,
som berör mer än ett län, avgöre vattenrättsdomaren, om nämndemännen skola
tagas från olika län eller från ett av dem. , . ,

Hålles vattendomstolens sammanträde vid syn på stället, böra företrädesvis de närmast
boende nämndemännen kallas att tjänstgöra.

År vattendomstolen enligt vad i 2 § sägs beslutför med allenast den ene av vattenrättsingenjörerna,
skall vattenrättsdomaren till tjänstgöring i domstolen kalla den
av dem, som företrädesvis äger sakkunskap i det ämne, varom fråga är.

8 §.

Hos vattendomstol skall vara anställd en lagkunnig sekreterare, förordnad av
Konungen, som ock äger, när sådant finnes lämpligt, återkalla förordnandet. Ställföreträdare
för sekreteraren förordnas av vattenöveraomstolen.

16 §.

Vid utövandet av sin verksamhet som vattenöverdomstol skall Svea hovrätt bestå
av ordföranden å en av hovrättens divisioner såsom ordförande, tre andra ledamöter
i hovrätten samt en ledamot i kammarkollegiet.

År fråga allenast om ledighet för vattenrättsdomare, vattenrättsingenjör eller vattenrättssekreterare
eller om förordnande av ställföreträdare för dem eller om föreläggande
att i vattenmål inkomma med handlingar eller om utsättande av ny tid eller
beviljande av anstånd med avseende å ingivande av handling eller vidtagande av
annan åtgärd i dylikt mål, må hovrätten vara sammansatt såsom vid handläggning

av andra mål än vattenmål. , , . ,

Har ledamot i vattenöverdomstol ej förut avlagt domareed, skall han före inträde
i tjänstgöring avlägga sådan ed inför Svea hovrätt. „.

Angående jäv mot ledamot i vattenöverdomstol galle vad i 7 g andra stycket linnes
stadgat om jäv mot ledamot i vattendomstol.

46

Riksdagens skrivelse Nr 278.

Om vad till vattenmål är att hänföra.

17 §.

Till vattenmål hänföras följande mål:

A. ansökningsmål:

1. ansökan om prövning jämlikt 2 kap. 20 §, huruvida och under vilka villkor
byggande i vatten må ske;

2. ansökan om godkännande jämlikt tredje stycket i nyssnämnda lagrum av verkställt
ändrings- eller reparationsarbete å byggnad i vatten;

o. ansökan om prövning jämlikt 2 kap. 25 § av befintlig vattenbyggnads laglighet;

4. ansökan^ jämlikt 2 kap. 31 § första stycket om meddelande av bestämmelser
rörande hushållning med vatten;

5. ansökan jämlikt 2 kap. 34 § om rätt att utriva byggnad i vatten;

6. ansökan jämlikt 3 kap. 11 § om prövning, utan förutgången syneförrättning
enligt 10 kap., rörande sättet och villkoren för verkställande av vattenreglering, som
avses i 3 kap. 1 §, så ock angående delaktigheten i kostnaden för företaget;

7. ansökan om prövning jämlikt 4 kap. 1 §, huruvida och i vilken utsträckning
skyldighet må åläggas . ägare av strömfall att tillhandahålla kraft åt kringliggande
bygd, så ock ansökan jämlikt 4 kap. 4 § att komma i åtnjutande av kraft, som på
grund av dylikt åläggande skall tillhandahållas;

8. ansökan om nyprövning enligt 4 kap. 5 eller 16 § så ock om bestämmande av
avgift enligt 14 § i nämnda kap.;

0. ansökan jämlikt 5 kap. 2 eller 7 § om inrättande, utvidgande eller förbättrande
av allmän farled eller om nya eller ändrade föreskrifter rörande hushållningen med
vattnet eller annat för sjöfartens underlättande eller till förebyggande eller minskande
av skada eller om godkännande av anläggning eller åtgärd för allmän farled;

10. ansökan jämlikt 6 kap. 12 § om ändrade anordningar med avseende å beslutade
flottledsarbeten;

11. ansökan jämlikt^ 6 kap. 21 § om prövning, utan förutgången syneförrättning
enligt 10 kap., av fråga om anläggning eller åtgärd för befintlig allmän flottleds
utvidgande eller förbättrande eller om nya eller ändrade föreskrifter rörande hushållningen
med vatten eller annat för flottningens underlättande eller om bestämmelser
rörande virkes barkning eller fiskeavgift;

12. ansökan jämlikt 6 kap. 27 § första stycket om avlysande av allmän flottled;

13. ansökan jämlikt 6 kap. 28 § om tillåtelse att bortskaffa flottledsanläggning;

14. ansökan om anstånd med fullbordande av företag, vartill medgivande enligt
denna lag lämnats, så ock om tillämpning av de i 7 kap. 58 § andra stycket och
59 § meddelade bestämmelser eller om sådan ny uppskattning, som avses i 69 § här
nedan;

15. ansökan jämlikt 9 kap. 17 § om överflyttning från en fastighet till en annan
av rättighet till kraftbelopp, vilket utgår i ersättning för förlorad vattenkraft.

B. stämningsmål:

16. talan om borttagande eller ändrande av annan tillhörig byggnad i vatten för
uttagande av vattenkraft eller vattnets tillgodogörande annorledes i industriellt syfte,
för vattenreglering, för fiske eller fiskens framkomst, för bevattning, för allmän far -

Riksdagens skrivelse Nr 278.

47

led eller för ändamål, som avses i 2 kap. 40 § andra stycket, eller för järnvägsbro
eller allmän vägbro, såframt talan grundas därå, att byggnaden icke tillkommit i
laga ordning eller icke är av laga beskaffenhet;

17. talan om ersättning för skada eller intrång av sådan byggnad i vatten, som
under 16 sägs;

lb. talan om ansvar för det sådan byggnad utförts eller ändrats i strid mot stadgande
i denna lag eller mot föreskrift, som meddelats i sammanhang med arbetets
medgivande, eller för det någon mot stadgandet i 2 kap. 20 § tredje stycket underlåtit0
att söka vattendomstolens godkännande av verkställd ändring å dylik byggnad;

19. talan jämlikt 2 kap. 24 § om ändrande av byggnad i vatten, vartill vattendomstolen
meddelat tillstånd, eller om ändrade föreskrifter rörande hushållningen
med vattnet vid sådan byggnad;

20. talan, beträffande andra företag enligt denna lag än de i 6 kap. avsedda, om
ansvar eller skadestånd för hushållning med eller framsläppande av vattnet i strid
mot lag eller givna föreskrifter så ock talan jämlikt 2 kap. 31 § andra stycket om
meddelande av dylika föreskrifter eller ändrande av förut givna sådana i fråga om
annan tillhörig byggnad i vatten;

21. talan, som grundas därå, att den, vilken är skyldig att underhålla sådan byggnad
i vatten, som under 16 sägs, brister i fullgörande av denna skyldighet, eller
därå, att någon utan erhållet medgivande, där sådant erfordras, utriver dylik byggnad;

22. talan, som utan samband med ansökningsmål föres jämlikt 2 kap. 23 § om
gottgörelse för damm eller annan vattenbyggnad eller om fortsatt tillgodogörande av
annan tillhörigt vatten och bestämmande av ersättning därför, jämlikt 2 kap. 10 §
om bestämmande av fiskeavgift, jämlikt 2 kap. 14 § om rätt till intrång å annans
fastighet i vissa avseenden, jämlikt 2 kap. 15 § om rätt att begagna annan tillhörig
bvggnad i vatten eller jämlikt 2 kap. 16 § om rätt till utmål ä annans fastighet;

23. talan utan samband med ansöknings- eller underställningsmål om tillämpning
av stadgandena i 1 kap. 6—-13 §§;

24. talan jämlikt, 3 kap. 6 § om skyldighet för delägare i regleringssamfällighet
att deltaga i kostnaden för vattenreglering och om beräkning av den kostnad, vari
sådan delägare har att taga del, så ock talan jämlikt 3 kap. 9 § om skyldighet för
den, som av vattenreglering tillskyndas båtnad i annat hänseende än som omförmäles
i 3 § av nämnda kap., att lämna bidrag till företaget;

25. talan jämlikt 5 kap. 10 § om vidtagande av sådana anordningar vid allmän
farled, som erfordras till förebyggande av skada genom vågsvall eller dylikt;

26. talan beträffande allmän flottled om vidtagande av sådana anordningar eller
åtgärder eller meddelande av sådana föreskrifter, som i 6 kap. 17 §, första stycket
eller 18 § sägs;

27. talan om borttagande eller ändrande av anläggning eller om rättelse i åtgärd,
som skett för allmän flottled, såframt talan grundas därå, att anläggningen eller
åtgärden icke tillkommit i laga ordning eller icke är av laga beskaffenhet, så ock
talan om ansvar för vidtagande av dylik anläggning eller åtgärd eller för olovligt
hushållande med eller framsläppande av vattnet i allmän flottled;

28. talan jämlikt 6 kap. 13 § första stycket om förverkande av rätten till flottle
dsarbetes vidare utförande;

29. talan jämlikt 7 kap. 29 § om skyldighet för ägare av mark att deltaga i
kostnaden för diknings-, vattenavlednings- eller invallningsföretag så ock om sådan
jämkning av bidragsskyldigheten, som i nämnda lagrum omförmäles;

48 Riksdagens skrivelse Nr 278.

SO. talan jämlikt 7 kap. 54 § om skyldighet att lösa mark, som ingår i invallningssamfällighet; 31.

talan, som grundas därå, att genom vattenavledning eller invallning vattenförhållandena
ändrats i strid mot stadgande i denna lag eller mot föreskrift, som
meddelats i samband med arbetets medgivande;

32. talan om tillämpning av stadgandena i 7 kap. 57 § andra stycket;

33. talan jämlikt 8 kap. 11 § om ändrade föreskrifter rörande delaktigheten i
underhåll och skötsel av gemensam kloakledning eller kostnaderna därför;

34. talan jämlikt 9 kap. 25, 29, 31 eller 42 § om ändrade föreskrifter rörande
kraftbelopp, som utgår i ersättning för förlorad vattenkraft, samt om ändring i vad
förut bestämts angående uttagningskostnadens storlek och dess gäldande, så ock talan
om förnyad prövning av sådan ständig avgälds belopp, som omförmäles i 9 kap.
23 §;

35. talan om fördelning av uppburen penningersättning, varom i 9 kap. 31 § för
mäles;

36. talan om fastställande av vite, som i 9 kap. 37 § sägs, eller om höjning eller
sänkning av redan bestämt sådant vite;

37. talan jämlikt 9 kap. 39 § om rätt att åter komma i åtnjutande av vattenkraft,
som strömfallsägare till följd av företag enligt denna lag gått förlustig;

38. talan jämlikt 9 kap. 73 § av innehavare av fordran, varför fast egendom häftar,
om högre ersättning för egendomen eller för därifrån förlorad vattenkraft eller
för skada eller intrång därå;

39. talan jämlikt 9 kap. 74 § om rätt att få återlösa fast egendom, som på grund
av stadgande i denna lag blivit av annan löst.

C. besvärsmål:

40. besvär mot synemäns beslut, varigenom vid syneförrättning enligt 10 kap. jävsinvändning
ogillats, ävensom klagan över synemännens åtgöranden eller utlåtande i
fall, då utlåtande ej underställes.

D. underställningsmål:

41. underställning av samt besvär mot utlåtande vid syneförrättning enligt 10
kap. i fall, då underställning av utlåtandet äger rum.

Hurusom, efter anmälan, ersättningsanspråk i vissa fall skola prövas av vattendomstolen,
därom stadgas i 68 §.

18 §■

Där i denna lag finnes föreskrivet, att vad i något av de i 17 § åberopade lagrum
stadgas skall äga tillämpning å annat fall än som avses i samma lagrum, skall ock
talan, som rör sådan tillämpning, hänföras till vattenmål.

20 §.

Vid vattendomstol anhängiggjord talan, som ej enligt 17 och 18 §§ är att hänföra
till vattenmål, men som rör i denna lag behandlat ämne, må av vattendomstolen
upptagas, därest invändning mot domstolens behörighet icke i laga ordning göres
eller den väckta frågan finnes hava avsevärd betydelse för vattenförhållandena. Upptages
talan, som nu nämnts, varde målet räknat som vattenmål. Ej må dock på

49

Riksdagens skrivelse Nr 278.

grund av vad nu sagts vid vattendomstol upptagas talan om ansvar för gärning,
varå de i denna lag givna straffbestämmelser icke äro tillämpliga,

Där i denna lag stadgas särskild ordning för behandling av viss fråga, lände det
till efterrättelse.

21 §,

Finnes vid allmän domstol anhängiggjord talan, som ej enligt 17 och 18 §§ är att
hänföra till vattenmål, men som rör i denna lag behandlat ämne, angå fråga av avsevärd
betydelse för vattenförhållandena, äge, på hemställan av den allmänna domstolen
vederbörande vattendomstol förordna om målets upptagande därstädes. Meddelas
sådant förordnande, hän vise den allmänna domstolen målet till fortsatt handläggning
och avdömande vid vattendomstolen, och varde målet räknat som vattenmål!
Har vattendomstol meddelat beslut i anledning av hemställan, som nu sagts,

skall vid det beslut förbliva. n ,

Där nå^on mot vilken vid allmän domstol föres talan om borttagande eller ändrande
av annan byggnad i vatten än som avses i 17 § 16 och 27, förrän målet blivit
vid underrätten avgjort visar, att han hos vederbörande vattendomstol gjort ansökan
om sådan prövning beträffande byggnaden, som i 17 § 3 sägs, skall, såframt ej frågan
rör tvist om äganderätt till fastighet eller omfattningen av fastighets agoomrade,
den allmänna underrätten hänvisa det där anhängiga målet till handläggning och
avdömande vid vattendomstolen i sammanhang med ansöknmgsmalet. Varder den
hos vattendomstolen gjorda ansökningen avvisad eller återkallas densamma eller förklaras
den hava förfallit, skall på anmälan av någondera parten den allmänna underrätten
ånyo upptaga det där anhängiggjorda målet och detsamma slutligen avdoma.

27 §.

1 mom Ansökan enligt 17 § 1 skall vara åtföljd av de ritningar jämte beskrivning
och andra handlingar samt innehålla de upplysningar, vilka erfordras for
bedömande av det tillämnade företagets beskaffenhet, omfattning och verkningar.
Särskilt skola så fullständigt som möjligt uppgivas den eller de fastigheter, vara
byggandet skall ske eller vilka företaget eljest efter ty i 14 kap. 4 § sägs angar,
vederbörande ägares och nyttjanderättshavares namn och hemvist samt, om företaget
ei är av större omfattning, de ersättningsbelopp sökanden förmenar böra till följd av
företaget utgå till dylik fastighetsägare eller andra. År fråga om utförande av byggnad
för vattens tillgodogörande, skall uppgift lämnas å det område, med vilket, enligt
sökandens åsikt, rätten till vattnets tillgodogörande lämpligen bör vara för framtiden
förenad. Beträffande anläggning för uttagande av vattenkraft varde därjämte
storleken av den vattenkraft, som beräknas kunna vid lågvatten uttagas genom an la^Sfrå|anomPafsökan

enligt 17 § 2, 3, 4 och 6 skall vad i första stycket stadgas i
tillämpliga delar lända till efterrättelse.

2 mom. Ansökan, som i 17 § 5 och 13 sägs, skall vara atfoljd av den beskrivning
å byggnadens eller anläggningens läge och beskaffenhet samt innehålla de upplysningar
i övrigt, som erfordras för bedömande av verkningarna utav byggnadens

utrivande eller anläggningens bortskaffande. . . ... ...,. ,

3 mom 1 ansökan jämlikt 17 § 9. 10 och 11 skall uppgivas, såvitt möjligt, vilka
bebyggda strömfall eller med fäst fiskebyggnad försedda fisken saken ma angå samt,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 278. 7

50

Riksdagens skrivelse Nr 278.

då ansökningen avser utförande eller godkännande av visst arbete, å vilken fastighet
arbetet skall utföras eller är utfört, så ock beträffande egendom, som nu nämnts
ägares och nyttjanderättshavares namn och hemvist.

4 mom. Då ansökan göres enligt 17 § 15, skall sökanden förete bevis därom,
huruvida den fastighet, varifrån rättigheten till överförd kraft skall överflyttas, är
besvärad med inteckning, ävensom de överenskommelser, som i ärendet må hava
träffats med inteckningshavare. Ansökningen skall därjämte innehålla uppgift å den
plats, dit kraften önskas för framtiden överförd, samt vara åtföljd av plan för den
erforderliga ledningens sträckning.

30 §.

Avses med ansökan enligt 17 § 1, 2, 9 eller 11 ändring av befintlig anläggning i
vatten, må, där ej enligt denna eller äldre lag medgivande erhållits till anläggningen
i,dess skick före vidtagande av den ändring, varom fråga är, eller jämlikt 12 kap.
11 § första stycket ägarens rätt att bibehålla anläggningen är fri från klander, ansökningen
icke upptagas, med mindre jämväl prövning av anläggningens laglighet
påkallas.

32 §.

Äro ansökningshandlingarna fullständiga, eller varder vad därutinnan brister inom
förelagd tid fullgjort, skall vattenrättsdomaren skyndsamt inhämta nödiga upplysningar
för bestämmande av det eller de ställen, där handlingarna efter ty nedan
sägs skola hallas för parterna tillgängliga, samt därefter om ansökningen utfärda
kungörelse.

Kungörelsen skall innehålla

dels tillkännagivande:

att, intill dess frågan blivit slutligen prövad, ett exemplar av ansökningshandlingarna
skall för dem, som önska taga del därav, finnas tillgängligt å viss för parterna
välbelägen plats hos tjänsteman, kommunal befattningshavare eller pålitlig
enskild, person eller, där ansökningen angår företag, som berör två eller flera län
eller eljest ett vidsträckt område, å flera dylika ställen;

att, därest i målet avgivas erinringar eller påminnelser, varom i 39 § förmäles,
eller sådant utlåtande, som i 45 § sägs, jämväl dessa handlingar skola hållas tillgängliga
på förut angivna ställe eller ställen;

att även vattendomstolens utslag i målet skall därstädes i avskrift vara för parterna
att tillgå; samt

att kallelser och andra meddelanden till parterna, under det målet är anhängig
vid vattendomstolen, skola, där de icke röra allenast sökanden eller ock särskilt tifiställas
den eller dem, till vilka de äro riktade, ske på det sätt, att de genom vattenrättsdomarens
försorg införas i viss eller vissa tidningar inom orten och hållas tillgängliga
så som nyss är sagt;

dels ock erinran om innehållet i 38 och 53 §§ jämte besked om den tid, inom vilken
erinringar enligt 38 § skola ingivas.

I mål, som avses i 17 § 1 8, 13 och 15, skola i kungörelsen de fastigheter, som
saken förmenas angå, namngivas eller, i den mån det kan ske på oförtydbart sätt,
utmärkas medelst gemensam geografisk eller annan beteckning, varjämte, där sökanden
vill med tillärnad byggnad tillgodogöra sig annan tillhörig vattenkraft, särskild

51

Riksdagens skrivelse Nr 278.

uppgift därom skall lämnas. I mål, som avses i 17 S? 9, 10 och 11, skall i kungörelsen
uppgivas, vilka bebyggda strömfall eller med fast fiskebyggnad försedda ilsken
saken må angå, så ock, da ansökningen avser utförande eller godkännande av visst
arbete, å vilken fastighet arbetet skall utföras eller är utfört

Innefattar ansökan om tillstånd till utnyttjande av samfällt strömtall sa, som i 2
kap. 7 § sägs, tillika inbjudan till övriga delägare att deltaga i företaget,, skall i
kungörelsen med omförmälan av sistnämnda förhållande, jämväl intagas föreläggande
för “delägare, som vill begagna sig av inbjudningen, att tillkännagiva detta i den
ordning och inom den tid, som är förelagd för bestridande av ansökningen eller
framställande av invändningar i fråga om företaget, vid. äventyr att den, som underlåter
detta, skall hava försuttit sin rätt att bliva, delaktig i företaget.

Om kungörelsens innehåll i fall, som avses i 61 § törsta stycket, gälle vad dar

Är frå^a0om ansökan, varom i 17 § 10 och 14 iörmäles, skall kungörelse enligt
denna § eller 61 § första stycket utfärdas allenast, då vattenrättsdomaren prövar det
nödigt. Utfärdas ej sådan kungörelse, skall dock tiden och stället för vattendomstolens
sammanträde sist å tjuguförsta dagen förut kungöras på sätt i o3 t, törsta

^“Hurulelles mål i visst fall må kunna behandlas utan förutgången kungörelse, därom
stadgas i 61 § andra stycket.

33 §.

Kungörelse, som i 32 § sägs, skall genom vattenrättsdom arens försorg dels för
uppläsande så snart ske kan i kyrkan genast avsändas, i mål, som i. 17 § i 8
samt 13 och 15 avses, till pastorsämbetet i den eller de församlingar, där .fastigheter,
som saken förmenas angå, äro belägna, i mål, som avses i i7 § 9, 10, 11 °ch
12. till pastorsämbetet i den eller de församlingar, där den_ del av farleden eller flottleden,
varom fråga är, framgår, samt i mål, som avses i 17 § 14, till pastorsämbetet
i den eller de församlingar, i vilka ansökan om företaget förut kungjorts, dels oc^
inom tio da°-ar införas i en eller flera av ortens tidningar så ock i allmänna tidningarna
Ett “exemplar av kungörelsen skall tillika med ett exemplar av ansökningshandlingarna
ofördröjligen sändas till det eller de ställen, som i kungörelsen an gl

Vatten rättsdomaren skall därjämte, såframt i målet är fråga om ansökan enligt
17 § 1, 2, 3, 4, 6, 9, 10 eller 11, utan dröjsmål i betalt öppet brev eller brevk.ort a
posten avlämna underrättelse om kungörelsens utfärdande, om det eller de ställen,
varest handlingarna i målet hållas för parterna tillgängliga, samt om den tor erinringars
avgivande bestämda tiden till envar i ansökningen uppgiven eller eljest tor
honom känd ägare av fastighet, som i kungörelsen omförmäles, sa ock till de kända
nyttianderättshavare, vilkas rätt beröres i saken. Underrättelsen skall adresseras till
den fastighet, varom fråga är, såvitt ej säker kunskap vmnes om annan adress
inom landet för mottagaren. Varder efter, ty i 37 § sägs sökanden alagt att delgiva
viss sakägare kungörelsen, erfordras ej underrättelse, som nu sagts, till sådan
sakäcrare

Där sakägare, som i andra stycket sägs, varder för vattenrättsdom aren känd först
efter underrättelsernas utsändande, skall vattenrättsdomaren ofördröjligen pa ovannämnda
sätt meddela sådan sakägare underrättelse om målet sä ock om vad han lör

52

Riksdagens skrivelse Nr 278.

sin rätts bevakande må hava att iakttaga. Befinnes underrättelse, som blivit å posten
avlämnad, hava försetts med oriktig adress, och vinnes upplysning om mottagarens
rätta adress, eller finnes sakägare, till vilken underrättelse efter ty ovan sägs
bort sändas, hava förbigåtts, vare lag samma. Ej må dock målets handläggning och
avgörande uppehållas av anledning, som nu sagts.

År jord eller annan fäst egendom, som saken angår, samfälld för helt skifteslag
eller eljest för flera fastigheter, erfordras ej underrättelse, varom ovan förmäles, till
de särskilda delägarna i den samfällda egendomen. Finnes för denna känd styrelse,.
värde styrelsen på nämnda sätt underrättad.

Ägare av fastighet, som saken angår, vare pliktig att till vattenrättsdomaren eller
vattendomstolen uppgiva innehavare av nyttjanderätt till fastigheten, där dennes rätt
beröres av saken. Underlåter han det, och uppstår skada för nyttjanderättshavare,
som saknat kännedom därom, att företaget eller åtgärden angår fastigheten, skall
ägaren, där han visas hava ägt dylik kännedom, hålla nyttjanderättshavaren skadeslös
Erinran härom varde införd i den kallelse, som enligt denna § tillsändes fastighetens
ägare.

37 §.

Kan inverkan ske på kanal- eller slussanläggning, förelägge vattenrättsdomaren
sökanden att inom tid, som i varje fall föreskrives, och vid äventyr, som nedan sägs,,
till vattenrättsdomaren ingiva bevis, att kungörelsen delgivits anläggningens ägare
eller styrelsen för densamma pa sätt, som för delgivande av stämning är stadgat.
Lag samma vare beträffande känd förvaltning eller styrelse för annan allmän farled
eller vattenregleringsföretag eller flottningsstyrelse för allmän flottled eller syssloman
eller styrelse för torrläggningsföretag, där det företag, varom i målet är fråga, berör
led. eller företag, som nu nämnts.

År fråga att genom tillärnad byggnad taga i anspråk av annan tillgodogjord vattenkraft,
förelägges sökanden enahanda delgivningsskyldighet med ägaren av den anläggning,
där kraften tillgodogöres. Varder denne vid delgivningsförsök å särskilda
dagar ej anträffad i sitt hemvist, må kungörelsen med samma verkan delgivas föreståndaren
för kraftanläggningen eller, där föreståndare ej finnes eller ej vid särskilda
delgivningsförsök anträffas, fästas a lämplig plats vid anläggningen.

Där fråga är om ansökan, som i 17 § 15 avses, förelägge vattenrättsdomaren sökanden
att inom tid, som vattenrättsdomaren bestämmer, och vid nedan stadgat äventyr
ingiva bevis om kungörelsens delgivning med ägaren av det strömfall, från vilket
kraftbelopp, varom fråga är, tillhandahålles. Vad nu sagts äge motsvarande tilllämpning
beträffande ansökan enligt 17 § 7 eller 8.

Försummar sökanden vad enligt denna § förelägges honom, skall ansökningen av
vattenrättsdomaren förklaras förfallen; och varde bevis därom med de skäl, varå beslutet
grundas, tecknat a ett exemplar av ansökningen. Tillkännagivande om beslutet
skall lämnas parterna i den för kallelser till dem stadgade ordning.

45 §.

1 mom. Erfordras för bedömande av målet särskild teknisk utredning eller vidlyftigare
värdering, uppdrage vattenrättsdomaren, där sådant finnes lämpligt, åt biträde,
som i 44 § sägs, eller ock åt annan sakkunnig person att efter förberedande
undersökning avgiva utlåtande i malet. Tarvas utredning av mer än en person
varde uppdraget lämpat därefter.

53

Riksdagens skrivelse Nr 278.

Undersökning, som nu nämnts, skall hållas så snart ske kan Om tiden för dess
företagande skall meddelande lämnas vattenrättsdomaren, som i den för kallelser till
parterna bestämda ordning underrättar dem därom. Sedan undersökningen bragts
till slut, skall utlåtandet utan dröjsmål översändas till vattenrättsdomaren och av
honom hållas för parterna tillgängligt å förut kungjorda ställe eller ställen, h orördas
i något hänseende andra tekniska anordningar eller andra regler för hushall
nino-en med vattnet än sökanden må hava föreslagit, skall utlåtandet hallas tillgangliofTunder
minst fjorton dagar före vattendomstolens sammanträde.

2 mom. Vattenrättsdomaren må ock, där så finnes lämpligt, uppdraga åt vattenrättsingenjörerna
eller en av dem att, med eller utan biträde av vattenrättsnamndemännen
eller en av dem, verkställa undersökning a stället. I enklare fall ma sadant
uppdrag kunna lämnas åt vattenrättsnämndemännen eller en av dem.

Om tiden för sådan undersökning skall vattenrättsdomaren meddela parterna underrättelse
i den för kallelser till dem bestämda ordning. Protokoll over undersökningen
skall föras av den, vattenrättsdomaren därtill förordnat, och sedermera tillställas
vattenrättsdomaren. Där undersökning sker allenast såsom förberedelse för domst -lens sammanträde till syn på stället, vare dock underrättelse och protokoll, som nu

3 mom. Där vid undersökning enligt denna § i mal rörande vattenreglering e
eller flera ström fäll sägare eller en eller flera markägare vilja förena sig med sökanden
om företaget eller yrka, att till vinnande av ökad båtnad därat gives större omfattning
än sökanden äskat, göre det skriftligen; och värde handlingen vitsordad
medelst undersökningsförrättarens påskrift samt översänd till vattenrättsdomaren.

46 §.

I mål, som i 17 § 9 och 11 omförmäles, må vattenrättsdomaren, där sökanden därom
anhåller och ärendet finnes brådskande, medgiva vidtagande av erforderliga provisoriska
åtgärder. Omfattar sådan åtgärd vidlyftigare arbete eller ar avsevart intrång
på allmän eller enskild rätt därav att befara, må ^sådant förordnande av vattenrättsdomaren
lämnas, allenast såframt sökanden hos Konungens befallningshavande
ställer pant eller borgen för skadestånd, som han kan kännas skyldig utgiva till

följd av arbetet i fråga. ,... . ,

Beslut, som nu sagts, må utan hinder av däröver anförda besvär lända till ette
rättelse, såframt ej vattendomstolen eller vattenöverdomstolen annorlunda förordnar.

49 §.2

Vattendomstolen eller vattenrättsdomaren äge, där så finnes nödigt för målets avgörande,
från förvaltande myndighet begära utlåtande i fråga, som faller inom myndighetens
verksamhetsområde. . , „

Är fråga om inrättande, utvidgande eller förbättrande av allmän farled eller om
byggnad i eller vid allmän farled, skall vattendomstolen eller vattenrättsdomaren,
förrän målet avgöres, från lotsstyrelsen inhämta yttrande, huruvida från dess sida
något finnes att erinra i avseende å företaget.

54

Riksdagens skrivelse Nr 278.

50 §.

För målets prövning sammanträder vattendomstolen till syn på stället eller, där
målet kan prövas utan syn, å annan plats, som är för parterna välbelägen,

Tiden och stället för vattendomstolens sammanträde bestämmes av vattenrättsdomaren
och skall sist å fjortonde dagen före sammanträdet tillkännagivas parterna i
den för kallelser till dem bestämda ordning.

Har sökanden begärt syn _ på stället, och avser ej målet företag enligt 5 eller 6
kap., må dess avdömande ej ske utan syn. Äskas i mål om byggnad för vattnets
tillgodogörande syn av någon, som förmenar sig lida skada av sådan byggnad, vare
lag samma, såframt ej syn finnes uppenbarligen icke vara erforderlig för tillgodoseende
av parternas rätt.

56 §.

Vill sökanden före vattendomstolens sammanträde återkalla ansökningen, göre det
skriftligen hos vattenrättsdomaren, och avskrive denne målet från vidare behandling.
Efter det målet företagits till handläggning vid sammanträde med vattendomstolen,
må återkallelse av sökandens talan ske allenast hos domstolen.

Har återkallelse av talan skett, skall genom vattenrättsdomarens försorg meddelande
därom lämnas parterna i den för kallelser till dem bestämda ordning.

Yad i 10 kap. 48 § andra stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande
vattenreglering, då sådant företag är föremål för behandling i den för ansökningsmål
stadgade ordning.

62 §.

1 mom. Där genom vattendomstols utslag lämnas medgivande att bygga i vatten,
skall utslaget innehålla noggranna bestämmelser om byggnadens läge och konstruktion,
om den ersättning, som skall till följd av företaget utgå, i den mån ej prövning
därav jämlikt 9 kap. 47 § göres beroende på särskild talan eller bestämmelser
därom skola träffas i den för expropriation stadgade ordning, samt om de villkor i
övrigt, som må vara behövliga för tillgodoseende av allmän och enskild rätt, så ock,
i den mån det prövas erforderligt, innefatta bestämmelse om vattenmärke eller andra
föreskrifter om hushållningen med och framsläppande av vattnet såväl efter byggnadens
fullbordan som under byggnadstiden.

2 mom. Är fråga om byggnad för vattnets tillgodogörande, skall utslaget angiva,
med vilken fastighet rätten till tillgodogörandet skall för framtiden vara förenad.
Denna fastighet (strömfallsfastigheten) bör. där så lämpligen kan ske, omfatta allenast
den sökanden tillhöriga mark, som upptages av byggnaden och därmed förenade
anläggningar, jämte den del av vattenområdet, som sökanden äger. Vattenrättsdomaren
bör förty, när omständigheterna därtill föranleda, tillse att, såvitt möjligt, en
till strömfallsfastighet lämpad fastighet varder under målets handläggning bildad.

Utslaget skall jämväl angiva, i vad mån tillgodogörandet medgivits på grund av
äganderätt eller av annan grund, samt, där med byggnaden avses tillgodogörande
allenast av en del av det framrinnande vattnet, huruvida utslaget vilar på antagande
att jämväl vattnet i övrigt i strömfallet eller den del därav, vars fallhöjd tages
i anspråk, eller den sida av strömfallet, om vars tillgodogörande är fråga, tillhör
fastighet, för vilken sökanden såsom ägare fört talan i målet.

55

Riksdagens skrivelse Nr 278.

I utslag, varigenom medgivande lämnas till byggnad för utnyttjande av vattenkraft,
varde vidare angivet, huruvida bvggnaden är av beskaffenhet, att de i 4 kap.
meddelade bestämmelserna om skyldighet för byggnadens ägare att tillhandahålla
kraft åt kringliggande bygd ävensom angående nyprövning och lösningsrätt för kronan
därå äga tillämpning.

3 mom. Vad i 1 mom. stadgats skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse beträffande
vattendomstols utslag i andra ansökningsmål. I utslag, varigenom lämnas
medgivande till utförande av vattenreglering, varde angivet, om regleringsföretaget
är av beskaffenhet, att stadgandena i 4 kap. om nyprövning och om avgifter därå
äga tillämpning. I fråga om meddelande av bestämmelser rörande delaktigheten i
öretaget skola i tillämpliga delar gälla föreskrifterna i 10 kap. 67 §.

63 §.

I sammanhang med beslut, varigenom ifrågasatt byggande i vatten eller utförande
av vattenreglering medgives, bestämme vattendomstolen viss tid, i regel ej överstigande
tio år eller, där fråga är om anläggning för allmän flottled, två år, inom vilken
arbetet skall vara fullbordat.

Vad i 10 kap. 56 § stadgas i fråga om företräde mellan olika företag skall äga
motsvarande tillämpning, då dylik fråga uppkommer i samband med ansökningsmål
i andra fall än som avses i nämnda lagrum.

65 §.

Ändå att sökandens talan bifalles, varde honom ålagt att gottgöra motpart sådana
kostnader å målet, som prövas hava varit nödiga för tillvaratagande av hans rätt;
dock att i mål rörande företag enligt 5 eller 6 kap. sakägare ej är berättigad till
gottgörelse i annat fall än att han måst vidkännas kostnad för tillvaratagande av
sin rätt till skadeersättning i målet.

Har svarandepart framställt invändning eller påstående i målet, ändå att han
insett eller skäligen bort inse, att fog därför saknas, och vållas därav uppskov i
målet eller eljest ökade kostnader, gottgöre han sökanden de utgifter, som därigenom
åsamkats denne.

68 §.

Anmälan om ersättningsanspråk, som avses i 2 kap. 24 §, så ock motsvarande
anspråk vid företag enligt 3, 5, 7 eller 8 kap. skall göras skriftligen och i två exemplar
ingivas till vattenrättsdomaren. Ena exemplaret varde genom vattenrättsdomarens försorg
i rekommenderat brev tillsänt ägaren av den vattenbyggnad eller anläggning,
varom fråga är.

Efter utgången av den tid, inom vilken ersättningsanspråk, som nu sagts, må anmälas,
skall vattendomstolen för prövning av anspråk, som inom behörig tid anmälts,
sammanträda till syn på stället. Äro flera anspråk anmälda, varde de såvitt möjligt
prövade i ett sammanhang. Om tiden och stället för vattendomstolens sammanträde
skall sist å fjortonde dagen förut till parterna avsändas underrättelse i rekommenderat
brev så ock kungörelse införas i en eller flera av ortens tidningar.

56

Riksdagens skrivelse Nr 278.

Angående skyldighet för byggnadens eller anläggningens ägare att ersätta motpart
kostnad, som föranledes av prövning enligt denna §, galle vad i 65 § är om sökande
stadgat. Finnes den, som anmält ersättningsanspråk, hava saknat skälig anledning
därtill, varde honom ålagt att gottgöra byggnadens eller anläggningens ägare de utgifter,
som denne till följd därav fått vidkännas.

69 §.

Vad i 10 kap. 60 och 61 §§ samt 77 och 78 §§ är stadgat i fråga om uppskattning
av båtnad vid syneförrättning enligt nämnda kap. skall i tillämpliga delar
gälla jämväl beträffande ansökningsmål; dock att sådan ny uppskattning, som omförmäles
i 77 och 78 §§, skall påkallas medelst ansökan hos vattendomstolen.

70 §.

För ingivande av erinringar eller påminnelser eller skrifter i anledning av förordnande
om ytterligare eller ny skriftväxling eller ock bevis om delgivning äge vattenrättsdomaren
bevilja anstånd på viss tid, när skäl därtill äro.

Varder före utgången av tid, inom vilken det åligger part att något fullgöra, laga
förfall visat, utsätte vattenrättsdomaren ny tid.

71 §.

Beträffande fråga, vari det enligt förestående stadganden tillkommer vattenrättsdomaren
att besluta, bör han, där frågans beskaffenhet det påkallar, rådgöra med
vattenrättsingenj örerna.

Av vattenrättsdomarens beslut är vattendomstolen ej förhindrad att annorlunda
förordna.

72 §.

, Vattenrättssekreteraren åligge att över alla vid vattendomstolen anhängiggjorda
ansökningsmål föra förteckning, utvisande tiden, då varje mål inkommit, därmed vidtagna
åtgärder samt tiden för målets avgörande.

73 §.

Vattenrättsdomaren före med biträde av vattenrättssekreteraren protokoll vid vattendomstolens
sammanträden och underskrive detsamma å domstolens vägnar. I målet
ingiven handling må ej i protokollet intagas, utan där allenast anmärkas.

För varje ansökningsmål skall av vattenrättssekreteraren upprättas en akt, omfattande
ett exemplar av samtliga de handlingar, som i målet ingivits, så ock avskrift
av de utav vattenrättsdomaren i målet utfärdade kungörelser och meddelade beslut
ävensom av vattendomstolens protokoll och utslag i målet jämte förteckning å de
kartor, ritningar och andra handlingar, som akten omfattar.

Vid akten skall jämväl fogas en av vattenrättsdomaren underskriven förteckning
över de underrättelser, vilka på grund av bestämmelserna i 33 och 47 §§ blivit av
honom å posten avlämnade; och skall förteckningen angiva den dag, då avlämnandet
skett. Där ej av eljest föreliggande omständigheter annat förhållande framgår, ut -

Riksdagens skrivelse Nr 278.

57

göre förteckning, som nu nämnts, bevis att den uppgivna dagen underrättelser avsänts
under de i förteckningen upptagna adresser.

Beträffande skyldighet att till Svea hovrätt insända ett exemplar av akten i malet
skall vad rörande insändande till hovrätt av underrätts dombok är stadgat äga motsvarande
tillämpning.

75 §.

Vill nåo-on mot annan föra talan, som i 17 § 16—39 avses, ingive till vattenrättsdomaren
skriftlig inlaga, innehållande uppgift å svarandens namn och hemvist så
ock å kärandens påståenden jämte skälen därtill; bifoge ock de handlingar käranden

vill åberopa till stöd för sin talan. . . . , .

Inlaga som nu sagts, skall jämte därtill hörande handlingar ingivas i tva exemplar;
dock äge i fråga om kartor och ritningar samt handlingar av vidlyftigare
beskaffenhet vattenrättsdomaren medgiva befrielse från denna skyldighet.

Beträffande mål rörande häktad galle vad i 84 § finnes stadgat.

81 §.

Vad i 42—45 §§, 49 § första stycket, 50 § första stycket, 51, 52, 55 §§, 56 § första
stvcket 57 58 64, 67, 70-72 §§, 73 § första, andra och fjärde styckena samt 74 §
stadgas beträffande ansökningsmål skall, där annat ej framgår av vad nedan i denna
8 säo-s. äga motsvarande tillämpning i fråga om stämningsmål.

Utlåtande, som i 45 § sägs, skall hållas för parterna tillgängligt a vattenrätts d^de^aU^då,

1^enligt vad för ansökningsmål finnes föreskrivet, parterna skola erhålla
besked i den ''för kallelser till dem i 32 § bestämda ordning, skall i stämningsmål
med avseende å sättet för meddelande av sådant besked i stället lända till efterrättelse
föreskriften i 80 §. . , n , . ,, ~

I avseende å stämningsmål, däri talan om ansvar fores, skall vad i oo 9 finnes
stadgat beträffande ansökningsmål icke äga tillämpning, såvitt angår svarande, vilken
ej under skriftväxlingen erkänt den förseelse, som lägges honom till last. Förordnande,
som i 67 § sägs, må ej meddelas angående verkställighet av straff eller
annan påföljd av brottslig gärning.

83 §.

Där någon mot vilken talan föres i stämningsmål, till bemötande därav hos vattenrättsdomaren
gör ansökan, som i 17 § 2, 3, 4, 9 10 eller 11 avses, värde målet
i dess helhet handlagt i den för ansökningsmål stadgade ordning, där det ej är av
beskaffenhet att jämlikt 61 § andra stycket ändpck böra behandlas som stämningsmål.

Har i stämningsmål vattendomstolen eller har allmän domstol eller överexekutor
förordnat om borttagande eller ändrande av byggnad eller annan anläggning i vatten,
och göres därefter ansökan, som nyss nämnts, äge vattenrättsdomaren, om skal därtill
äro och sökanden ställer pant eller borgen för kostnad och skada, förordna, att
utslaget ej må verkställas, innan ansökningsmålet blivit slutligen avgjort eller ock
vattendomstolen annorlunda förordnar.

Bihang till riksdagens protokoll 1020. 14 sand. Nr 27S.

8

58

Riksdagens skrivelse Nr 278.

85 §.

Är sakägare missnöjd med beslut, varigenom under förrättning enligt 10 kap.
synemännen ogillat framställd jävsinvändning, ingive inom trettio dagar från det
beslutet avkunnats till vattenrättsdomaren sina besvär jämte utdrag av synemännens
protokoll, i vad det avser det överklagade beslutet.

Är någon eljest missnöjd med åtgärd eller beslut under syneförrättning enligt 10
kap., eller vill ban föra talan mot synemännens utlåtande eller mot ny eller slutlig
uppskattning av båtnad enligt 77 och 78 §§ i nämnda kap., ingive i mål, som avse
företag enligt 6 kap., inom trettio men eljest inom sextio dagar från den dag förrättningen
förklarats avslutad sina till vattendomstolen ställda besvär.

I besvären skola fullständigt upptagas klagandens alla påståenden och skälen därtill;
och skola vid besvären fogas de handlingar klaganden vill åberopa till stöd för
ändringssökandet.

Besvär, varom i andra stycket förmäles, skola ingivas i tre exemplar. Hava besvären
ej ingivits i föreskrivet antal exemplar eller finner vattenrättsdomaren eljest flera
exemplar vara erforderliga, förelägge han klaganden viss tid att ingiva det antal
exemplar, som ytterligare är av nöden, vid äventyr, om det försummas, att på klagandens
bekostnad av besvärshandlingarna verkställes avskrift i erforderligt antal
exemplar.

Huruledes påståenden rörande synemännens åtgärder och förslag i frågor, som omförmälas
i 10 kap. 19 §, må göras hos Konungens befallningshavande, därom skils i
lagen om flottning i allmän flottled.

87 §.

Sedan de i 86 § andra stycket omförmälda handlingar inkommit och besvärstiden
gått till ända, skall vattenrättsdomaren, så snart ske kan, låta ett exemplar av besvärshandlingarna
tillställas den eller de personer, som efter ty därom är stadgat
utsetts att mottaga förrättningshandlin garna, samt angående besvären utfärda kungörelse.

Kungörelsen skall innehålla

dels tillkännagivande:

att, intill dess målet slutligen avgjorts, ett exemplar av besvärshandlingarna ävensom
av inkommande förklaringar och påminnelser samt av utlåtande, som enligt 45 §
må komma att avgivas, skall hållas för sakägare tillgängligt hos bemälde person
eller personer;

att även vattendomstolens utslag i målet skall på nämnda sätt i avskrift vara för
parterna att tillgå; samt

att kallelser och andra meddelanden till parterna i målet, under det målet är anhängigt
vid vattendomstolen, skola, där de icke särskilt tillställas den eller dem, till
vilka de äro riktade, ske på det sätt, att de genom vattenrättsdomarens försorg offentliggöras
i viss eller vissa tidningar inom orten samt hållas tillgängliga hos ovannämnda
person eller personer;

dels ock erinran om innehållet i 89 § samt, där besvären ej angå allenast fråga
om värdet å båtnad eller om ersättning, besked om den tid, inom vilken förklaring
skall enligt 89 § avgivas.

Riksdagens skrivelse Nr 278.

59

Angå besvären allenast fråga om värdet å båtnad av företaget eller om ersättning,
varde kungörelsens innehåll, såvitt rör tiden för förklarings avgivande, lämpat efte

sammanhang^ med^ungtoelsens utfärdande bör vattenrättsdomaren, om det lämpligen
låter sig göra, bestämma tid och ställe för det vattendomstolens sammanträ e,
där målet skall företagas till handläggning, samt i kungörelsen intaga underrättelse därom.
Sammanträdet må i allmänhet ej utsättas till tidigare dag aol trettio dagar efter den
för förklarings avgivande bestämda tid; dock ma, där i besvären fores talan allenast beträffande
värclet å båtnad eller ersättning, tidigare dag för sammantradet bestammas.

88 §''

Angående offentliggörande av kungörelse, som i 87 § sägs, galle beträffande mål,
som avse företag enligt 6 kap., vad i 33 § första stycket linnés stadgat i fråga om
mål enligt 17 1 9, 10, 11 och 12 men i andra fall vad nämnda lagrum föreskriver
beträffande mål, som omförmälas i 17 § 1—8 samt 13 och 15.

Kungörelsen varde tillställd den eller de personer, som utsetts att mottaga for ^An^å

besvär, som anförts av enskild sakägare, allmänna intressen, skall, da fråga
är om företag enligt 3, 7 eller 8 kap., ett exemplar av besvärshandlingarna jämte
kungörelsen tfllställas den myndighet, som enligt vad i 10 kap. 4- 44 8§ finnes for

varje särskilt fall föreskrivet äger bevaka nämnda intressen.

Bär i besvär över syneförrättning rörande företag enligt 3, 7 eller 8 kap. tore.
talan mot ägare eller nyttjanderättshavare till sådan fastighet vilken ej angivits i
någon angående syneförrättningen offentliggjord kungörelse förelägge vattenrattsdomaren
klaganden att inom viss tid ingiva bevis därom, att styrkt a''''sk^
svären jämte den rörande desamma utfärdade kungörelsen blivit i den for delgivande
av stämning stadgade ordning delgiven ägare eller nyttjanderattshavare, som o a
sagts. Om dylikt föreläggande samt påföljden, där det ej fullgöres, age vad i , 8

stadgas motsvarande tillämpning.

89 §.

Sakägare, som vill bemöta vad i besvären anförts och yrkats, skall till vattenrättsdomaren
ingiva förklaring i två exemplar inom viss tid, minst trettio dagar ette
kungörelsens dag vid äventyr, där förklaring mgives senare, att vattendomstolen ej
är pliktig att fästa avseende vid densamma, i den män den rör annat an fråga om
värdet å båtnad eller om ersättning, som bör till följd av företaget utgå.

I fråga om tiden och sättet för avgivande av förklaring över yrkande, som i Desvären
göres angående värdet å båtnad eller ersättning, så ock rörande påföljden av
underlåtenhet att avgiva sådan förklaring skall gälla vad i 53 § stadgas i fråga om
yrkanden och påståenden, som där avses.

91 §.

1 besvärsmål skall tid och ställe för målets handläggning inför vattendomstolen sist
å fjortonde dagen före sammanträdet tillkännagivas parterna i den för kallelser tilldem
bestämda ordning, såframt ej underrättelse därom intagits i kungörelse enlig 9-

Underställningsmål skall jämte i målet anförda besvär företagas till avgörande a

Riksdagens skrivelse Nr 278.

tid och plats, som vattenrättsdomaren bestämmer och låter kungöra genom tre veckor
löre sammanträdet utfärdad kungörelse, vilken offentliggöres på sätt i 88 § första
stycket är för motsvarande fall stadgat samt tillställes den eller de personer som
utsetts att mottaga förrättningshandlingarna.

92 §.

Vad i 29 § andra stycket, o9 41 §§, 56 § första stycket, 60 § första, andra och
fjärde styckena, 70—72 §§, 73 § första, andra och fjärde styckena samt 74 § stadgas
beträdande ansökningsmål skall äga motsvarande tillämpning å underställningsmål
ävensom i tillämpliga delar å besvärsmål vid vattendomstolen, 60 § dock med iakttagande
av bestämmelserna i 3 kap. 11 §, 6 kap. 3 § 1 mom. samt 7 kap. 45 och 55 §§

Bestämmelserna i ^42—45, 48, 49 §§, 50 § första stycket, 51, 52, 54, 55, 57—59,
62 64, 66 och 67 §§ skola i tillämpliga delar gälla besvärsmål vid vattendomstolen

och underställningsmål.

94 §.

I underställningsmål rörande företag enligt 6 kap. skall vattenrättsdomaren bereda
Konungens befallningshavande tillfälle att inom lämplig tid avgiva yttrande rörande
å ena sidan gagnet för orten av det i målet ifrågasatta företaget och å andra sidan
de olägenheter, som tilläventyrs av detsamma äro att förvänta.

L. rörande företag enligt 6 kap. bestämmelser erfordras angående frågor,
som omförmälas i 10 kap. 19 §, åligge det vattenrättsdomaren att, sedan målet blivit
hos vattendomstolen avgjort, för prövning av sådana frågor översända handlingarna
i målet till Konungens befallningshavande; och galle angående ärendets handiäggnmg
hos denna, myndighet vad därutinnan stadgas i lagen om flottning i allmän
fiottled. Handlingarna i mål, som nu sagts, skola förvaras hos vattendomstolen
och böra förty, sedan målet blivit avgjort, av vederbörande myndighet dit åter StäilHS.

År beslut i mål rörande företag enligt 3 eller 7 kap. av beskaffenhet att föranleda
vasentbga förändringar i den enligt 10 kap. 67 § rörande delaktigheten i företaget
upprattade längden, äge domstolen uppdraga åt förrättningsmannen att upprätta ny
sådan längd i enlighet med domstolens beslut.

Om bidrag till kostnaden för vattendomstolarnas organisation och verksamhet.

95 §.

Lämnas jämlikt denna lag medgivande till byggande i vatten för vattnets tillgodogörande
såsom drivkraft eller till vattenreglering eller till torrläggningsföretag
som avses i 7 kap., eller meddelas i syfte att vinna ökad möjlighet att utnyttja vattenkraft
ändrade bestämmelser rörande hushållningen med vattnet, åligge sökanden
att, innan medgivet arbete må påbörjas, eller, där fråga är om ändrade hushållningsbestämmelser,
dessa må tillämpas, erlägga viss avgift såsom bidrag till kostnaden
för vattendomstolarnas organisation och verksamhet.

„ Avgift, som nu nämnts, skall beträffande byggnad för vattnets tillgodogörande
såsom drivkraft bestämmas i förhållande till den förut icke tillgodogjorda vattenkraft,
som beräknas kunna vid lagvatten uttagas vid byggnaden, dock med avdrag

61

Riksdagens skrivelse Nr 278.

för den vattenkraft, för vilken i samband med regleringsföretag avgift förut erlagts.
Där med vattenreglering eller med ändrade hushållningsbestämmelser åsyftas ökning
i uttagbar vattenkraft, skall avgiften bestämmas i förhållande till ökningen i den
vattenkraft, som vid lågvatten kan uttagas i sökandens eller, då fråga är om vattenreo-lering
enligt 3 kap. 1 §, samtliga till regleringssamfälligheten hörande strömfall.
° A vses att möjliggöra utnyttjande av förut uttagbar vattenkraft på fördelaktigare
sätt, varde avgiften bestämd i förhållande till den ökning i vattenkraftens värde,
som genom företaget eller genom de ändrade hushållningsbestämmelserna beredes.
Är ändamålet med vattenreglering jämväl torrläggning av mark, skall avgift tillika
utgå i förhållande till värdet av den båtnad, som i nämnda hänseende vinnes genom
företaget. Vad nu sagts äge ock tillämpning i fråga om företag enligt 7 kap. Där
till grund för avgiften skall läggas storleken av viss vattenkraft, skall den utgå
med en krona för varje hästkraft till och med 5,000, femtio öre för varje hästkraft
över 5,000 till och med 10,000 samt tjugufem öre för varje hästkraft utöver 10.000,
men må ej, utom då fråga är om vattenreglering, överstiga tjugutusen kronor.
Skall avgiften beräknas efter ökningen i värde å vattenkraft eller efter båtnad, som
beredes mark, varde den erlagd med en för tusen av värdeökningen eller båtnaden.

Avgift, som efter ovan nämnd beräkning skulle uppgå till mindre belopp än tio
kronor, skall icke erläggas.

96 §.

Storleken av avgift, varom i 95 § förmäles, skall enligt där meddelade grunder
bestämmas av vattendomstolen eller, da fråga är om företag, vartill medgivande lämnas
vid syneförrättning enligt 10 kap., av synemännen.

Huru avgifter, som nu nämnts, skola indrivas och för det därmed avsedda ändamålet
användas, därom förordnar Konungen.

97 §.

Sökande i ansökningsmål vare pliktig att förskjuta: _

kostnaden för sådana kungörelser och underrättelser i malet, vilka det aligger
vattenrättsdomaren att offentliggöra eller avsända, så ock för handlingarnas tillhandahållande,
såsom i 32 § sägs, där särskild utgift härför ifrågakommer;

ersättning för sådana utgifter för vattendomstolens sammanträde, varom i 11 9

andra stycket förmäles; ,

gottgörelse åt person, som jämlikt 35 § 1 mom. särskilt förordnats att biträda sakägarna
i målet; . „ ,

gottgörelse åt sakkunnig person, som jämlikt 44 § tillkallas i malet såsom sakkunnigt
biträde åt domstolen;

ersättning för undersökning enligt 45 § 1 mom.; samt

gottgörelse åt vattendomstolens ledamöter och sekreterare för inställelse vid domstolens
sammanträde, där detta hålles vid syn a stället, eller vid undersökning enligt
45 § 2 mom., dock ej ersättning för längre resa än från järnvägs- eller angbatsstation,
som ligger närmast sammanträdesplatsen. ^

Vad nu sagts beträffande sökande i ansökningsmal äge motsvarande tillämpning
i avseende å kärande i stämningsmål samt a klagande i besvärs- och underställningsmål,
i den mån kostnaden förorsakats av hans besvär.

62 Riksdagens skrivelse Nr 278.

Där i underställningsmål kostnad, som nu nämnts, är av nöden, vare om dess förskjutande
lag, som i 10 kap. 30 ock 79 §§ sägs, i den mån ej kostnaden efter tv
nyss sagts skall förskjutas av klagande. .

Huruvida kostnad, som någon sålunda förpliktas att gälda, skall helt eller delvis
gottgöras honom av annan part, varde avgjort enligt de rörande rättegångskostnader
i vattenmål gällande regler.

101 §.

„ Park som vädjat mot vattendomstols utslag, skall i vattenöverdomstolen sig inställa
före klockan tolv å trettionde dagen eller, där anläggning, företag eller åtgärd, varom
fråga är, angår fastighet inom Norrbottens eller Västerbottens läns lappmark, före
klockan tolv ä fyrtiofemte dagen från den dag, då utslaget gavs; dock att, där vadetalan
tullföljes mot vattendomstols utslag i mål, som avser företag enligt 5 eller 6
kap., part skall i vattenöverdomstolen inställa sig före klockan tolv å nittionde dagen
efter det tiden för anförande av besvär jämlikt 108 § gått till ända eller, där sådan
besvärstalan förts, efter det slutligt utslag i anledning därav givits.

108 §.

Talan mot vattendomstols slutliga utslag i mål, som avser företag enligt 5 eller
b kap., skall, i vad beslutet rör annat än förd ansvarstalan eller ersättning, fullföljas
hos Konungen genom besvär, som ingivas i vederbörande statsdepartement sist före
klockan tolv a trettionde dagen eller, där företaget berör område inom Norrbottens
eller Västerbottens läns lappmark, före klockan tolv å fyrtiofemte dagen frän be SiUtGtS

dä?.

I samma ordning, som nu sagts, skall ock talan fullföljas mot beslut, som vattenrättsdomaren
jämlikt 6 kap. 13 § andra stycket meddelat i avseende å tiden för fullbordande
av föreskrivna tilläggsarbeten.

Beträffande besvärstalan, som i denna § avses, skall i tillämpliga delar gälla vad
i 105 och 107 §§ stadgats angående besvär, som anförts hos vattenöverdomstolen.

12 KAP.

Om vattenbok.

1 §•

För varje vattendomstols område skall föras bok för antecknande av de uppo-ifter
rörande företag enligt denna lag, varom här nedan stadgas. Denna bok kallas vattenok

Vattenboken föres i tre avdelningar:

första avdelningen: för inskrivning av faktiska och rättsliga förhållanden rörande
anläggningar för tillgodogörande av rinnande vatten såsom drivkraft eller annorledes
sa ock rörande dammbyggnader, ändå att de ej avse vattnets tillgodogörande; dock
att vad nu stadgats ej äger tillämpning å andra anläggningar för allmän farled eller
allmän nottled än dammbyggnader;

Riksdagens skrivelse Nr 278.

63

andra avdelningen: för införande av uppgifter om beslut i farleds- och flottledsmål
rörande inrättande av allmän farled eller allmän flottled eller rörande nya eller
ändrade anordningar eller föreskrifter med avseende å befintlig allmän farled eller
allmän flottled så ock om andra förhållanden, vilka efter ty därom stadgas i lagen
om flottning i allmän flottled böra antecknas i vattenboken; samt

tredje avdelningen: för förtecknande av alla efter den 1 januari 1921 i laga ordning
beslutade torrläggningsföretag och andra till första och andra avdelningen ej
hänförliga anläggningar med avseende å vatten.

I vattenboken böra ock anmärkas hydrografiska och topografiska beskrivningar
över de inom vattendomstolens område belägna vattendrag med tillhörande vattensamlingsområden,
i den mån sådana beskrivningar äro eller varda av vederbörande
myndighet utarbetade.

3 §.

När, efter det denna lag trätt i kraft, beslut av domstol eller annan myndighet
meddelats och vunnit laga kraft rörande verkställande, ändrande eller borttagande
av anläggning, varom enligt 1 § inskrivning bör ske i vattenbokens första avdelning,
eller beträffande hushållningen med vattnet vid sådan anläggning eller ock jämlikt
2 kap. 34 § angående skyldighet för annan än anläggningens ägare att underhålla
densamma, åligge det vattenrättsdomaren utan särskild ansökan att med ledning av
beslutet i sagda avdelning av vattenboken verkställa inskrivning av de huvudsakliga
förhållanden, som äro av vikt för kännedomen om anläggningens beskaffenhet samt
om de rättigheter och skyldigbeter för framtiden, vilka äro förenade med densamma.
Yad nu sagts gälle ock i fråga om beslut, som innefattar prövning jämlikt 2 kap.
25 §, 5 kap. 7 § eller 6 kap. 2U § av redan verkställd anläggnings laglighet, så ock
beträffande beslut, varigenom ändring göres i förhållande, som förut inskrivits. Meddelas
jämlikt stadgande i 4 kap. föreskrift om skyldighet för ägare av strömfall att
tillhandahålla kraft åt kringliggande bygd, skall beträffande sagda skyldighet inskrivning
göras i vattenboken.

Har beslut, som nu sagts, blivit av annan domstol eller myndighet än vattendomstolen
meddelat, skall underrättelse om beslutet jämte erforderliga handlingar och
upplysningar genom den beslutande myndighetens försorg så snart sig göra låter
tillsändas vattenrättsdomaren.

14 §.

När efter den 1 januari 1920 vattendomstol eller annan myndighet meddelat sådant
beslut i flottledsmål, varom anteckning bör göras i vattenbokens andra avdelning,
åligge det vattenrättsdomaren, sedan beslutet vunnit laga kraft, att utan särskild
ansökan i sagda avdelning göra anteckning därom, med angivande av dagen för
beslutet, det vatten, som därav beröres, samt företagets eller anläggningens huvudsakliga
beskaffenhet. Har annat beslut, varom anteckning bör ske i vattenbokens
andra avdelning, eller beslut rörande företag eller anläggning, som skall förtecknas
i vattenbokens tredje avdelning, meddelats efter den 1 januari 1921, skall i avseende
å sådant beslut vad nu sagts äga motsvarande tillämpning.

Har beslutet meddelats av annan domstol eller myndighet än vattendomstolen,
skall underrättelse om beslutet jämte erforderliga handlingar och upplysningar genom
den beslutande myndighetens försorg så snart sig göra låter tillsändas vattenrättsdomaren.

64

Riksdagens skrivelse Nr 278.

13 KAP.

Om besiktning och handräckning så ock om ansvar för överträdelse av

denna lag.

1 §•

I sammanhang med beslut, varigenom byggande i vatten eller utförande av annat
företag enligt denna lag medgives, äge vattendomstolen, eller, om medgivandet lämnas
vid syneförrättning i den ordning 10 kap. stadgar, synemännen, när skäl därtill
äro, föreskriva att, sedan arbetet fullbordats eller den för fullbordandet bestämda tid
gått till ända, besiktning å arbetet skall verkställas av sakkunnig person. Innehåller
beslutet rörande företaget, att vattenmärke jämlikt 11 kap. 64 § skall utsättas, skall
samtidigt meddelas föreskrift om besiktning av märket.

Har föreskrift om besiktning, som nu sagts, lämnats, men viss besiktningsman
icke samtidigt förordnats, tillkomme vattenrättsdomaren att förordna sådan vid tiden,
då besiktningen skall ske.

Där i mål, som avser företag enligt 6 kap., beslut meddelas om byggnads eller
annat arbetes utförande, skall, såvitt ej arbetet skall verkställas av flottningsföreningen
och det är av mindre betydenhet, föreskrift meddelas om besiktning, som
nyss nämnts.

Kostnad för besiktning enligt denna § skall i fråga om företag enligt 6 kap. förskjutas
av anläggaren, men i andra fall gäldas av den, för vars räkning byggnaden
eller arbetet utföres.

2 §.

Finnas vid besiktning, som i 1 § sägs, sådana avvikelser från vattendomstolens
beslut eller synemännens utlåtande vara gjorda, att allmän eller enskild rätt därigenom
kränkes, meddele besiktningsmannen, om allmänt åtal därå kan följa, att
rättelse bör ske inom viss tid vid äventyr ätt förhållandet eljest anmäles för allmänne
åklagaren i orten.

Till besiktning av arbete för allmän flottled skall anläggaren kallas så ock, där
annan än flottningsförening är anläggare, fiottningsstyrelsen. Finnes att till följd
av förändrade förhållanden värdet å arbetet avviker från det förut beräknade eller
att i annat avseende särskild värdering är av nöden, åligge besiktningsmannen att
med biträde av två ojävige gode män, som ban själv äger tillkalla, företaga erforderlig
värdering.

6 §.

Besiktningsman, varom i detta kapitel stadgas, åtnjute det skydd och vare underkastad
det ansvar, som i lag stadgas beträffande tjänsteman.

11 §.

Den, som mot bestämmelserna i 2 kap. 20 § första eller andra stycket bygger i
vatten utan därtill av vattendomstolen lämnat medgivande

Riksdagens skrivelse Nr 278.

65

eller mot nämnda bestämmelser eller stadgandet i 3 kap. 11 § verkställer vattenreglering
utan att medgivande därtill inhämtats i därför stadgad ordning

eller mot föreskriften i 2 kap. 20 § tredje stycket underlåter att söka vattendomstolens
godkännande av verkställd ändring å byggnad i vatten

eller mot stadgandet i 2 kap. 34 § första stycket utan vattendomstolens medgivande
utriver byggnad i vatten

eller mot vad i 2 kap. 37 § finnes stadgat vidtager åtgärd för vattendrags återställande
utan medgivande av vattendomstolen

eller mot bestämmelserna i 5 kap. 7 § utför anläggning eller åtgärd för allmän farled
utan medgivande av vattendomstolen eller, där sådant enligt 11 kap. 46 § är tillfyllest,
av vattenrättsdomaren eller mot stadgandena i 2 kap. 34 § första stycket och
5 kap. 5 § utan vattendomstolens medgivande utriver dylik anläggning

eller mot stadgandet i 6 kap. 20 § första stycket utför anläggning eller åtgärd
för allmän flottled utan medgivande av vattendomstolen eller, där sådant enligt
11 kap. 46 § är tillfyllest, av vattenrättsdomaren
eller mot föreskrifterna i 7 kap. 45 och 49 §§ utför vattenavledning eller invallning
utan att därtill inhämtats medgivande i den ordning, som i 45 § omförmäles,
skall, där han insett eller skäligen bort inse, att jämlikt åberopade lagrum medgivande
eller godkännande, som nu nämnts, varit erforderligt, straffas med böter
från och med fem till och med fem tusen kronor eller med fängelse från och med
eu till och med sex månader.

12 §.

Den, som efter erhållet medgivande till byggande i vatten eller till verkställande
av vattenreglering, vattenavledning eller invallning från beslutet rörande arbetets
verkställande gör avvikelse av beskaffenhet att kränka allmän eller enskild rätt,
straffes med böter från och med fem till och med fem tusen kronor eller med fängelse
från och med en till och med sex månader.

16 §.

Försummar den, som är skyldig att underhålla dike eller kloakledning, vad honom därutinnan
åligger, och bättrar han ej skyndsamt bristen, då han därom tillsäges, må den,
som lider men av försummelsen, kalla två ojäviga män att hålla besiktning och äge, sedan
bristen blivit av dem vitsordad, att på den försumliges bekostnad verkställa arbetet.

Yad nu är stadgat galle ock om annan ledning för vatten samt vall, som anlagts
för andra i denna lag avsedda företag än de i 6 kap. omförmälda.

Om underhåll av byggnader och anläggning för företag, som omförmälas i 6 kap.,
skils i lagen om flottning i allmän flottled.

17 §.

Har efter den 1 januari 1921 till utförande av torrläggningsföretag av allmänna
medel lämnats lån, som ej till fullo återbetalats, eller till sådant företag lämnats
bidrag utan återbetalningsskyldighet från de av staten för ändamålet anvisade
anslag eller ur skogsvårdskassa under villkor, att det verkställda arbetet vederbörligen
underhålles, skall, där försummelse i underhållet äger rum, den i 16 § stadgade

Bihang till riksdagens protokoll 1020. 14 samt. Nr 278. 9

66

Riksdagens skrivelse Nr 278.

rätt för den, som lider men av försummelsen, att själv bota bristen tillkomma
Konungens befallningshavande eller den myndighet Konungen bestämmer eller ock,
då fråga är om företag, som åtnjutit understöd ur skogsvårdskassa, länets skogsvårdsstyrelse.
Kostnaden för underhållsarbetet må i fall, som nu nämnts, av utmätningsman
omedelbart uttagas hos den försumlige.

14 KAP.

Slutbestämmelser.

6 §.

Ej må den, vars rätt är beroende av hushållning med vattnet vid annan tillhörig
byggnad, förvägras tillträde till ställe, där vattenmärke (vattenståndsmätare, pegel)
är utsatt, eller att taga del av anteckningar, som det ålagts byggnadens ägare att
hålla över gjorda iakttagelser rörande vattenstånd eller vattnets avrinning. Vad nu
sagts om den, vars rätt är beroende av vattenhushållningen, galle ock beträffande
allmän åklagare samt tjänsteman vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

Tarvas för tillsyn å dike eller annan anläggning, som avses i denna lag, tillträde
till annans fastighet, det må ej heller förvägras. Vållas därav eller genom arbete,
som är av nöden för anläggningens vidmakthållande, skada för fastighetens ägare
eller annan, njute han därför skälig ersättning.

7 §•

Har enligt stadgandet i 11 kap. 32 § vattenrättsdomare förordnat, att handlingar
i vattenmål skola hållas för granskning tillgängliga hos ordförande i kommunalnämnd
eller kommunalstämma, municipalnämnd eller municipalstämma eller hos domhavande,
landsfiskal eller ordförande i magistrat, må sådan befattningshavare icke utan giltigt
skäl undandraga sig uppdraget, såframt företaget i fråga berör den kommun eller
det municipalsamhälle han tillhör eller den domsaga, det distrikt eller eljest det
område, som av hans tjänst omfattas. Ej heller må annan person, sedan han efter
eget åtagande mottagit uppdrag, som nu nämnts, utan giltigt skäl avsäga sig detsamma.
Prövar vattenrättsdomaren det anförda skälet giltigt, förordne han annan
person att omhändertaga handlingarna; och skall kungörelse härom utfärdas i den
för meddelanden till parterna bestämda ordning. Sedan målet slutligen avgjorts, äge
sökanden eller, om styrelse för företaget utsetts, styrelsen utbekomma handlingarna.
Av vattenrättsdomaren må bestämmas viss ersättning till den, hos vilken handlingarna
skola hållas tillgängliga, att gäldas av sökanden i vattenmålet. Utgift, som
nu nämnts, räknas till kostnad i målet.

Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, då enligt 10 kap. förordnats, att
handlingar skola hållas tillgängliga på sätt ovan nämnts, dock att i sådant fall
prövningen av fråga, varom i denna § förmäles, tilLkommer synemännen.

Riksdagens skrivelse Nr 278.

67

Genom denna lag upphävas:

förordningen den 20 februari 1764, huru sjöar, strömmar och aar överallt i riket
årligen höra vårdas till skadliga vattendämningars avvärjande;

kungörelsen den 28 december 1822 angående strömrensningars verkställande samt

strömmars och åars öppenhållande;

lagen den 20 juni 1879 om dikning och annan avledning av vatten;
kungörelsen den 31 december 1879 angående vissa villkor för tillstånd tran det
allmännas sida till vattenavledning med mera;

förordningen den 30 december 1880 om allmän farled; samt

kungörelsen den 30 december 1880 angående särskilda föreskrifter för handläggning
av frågor om allmän farled; n ■

tillika med alla de särskilda stadganden, vilka innefatta ändring eller förklaring
av vad sålunda upphävda bestämmelser innehålla eller tillägg därtill;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande mot bestämmelserna
i denna lag. . . .... .

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum, som ersättes
genom bestämmelse i denna lag, skall denna i stället tillämpas; och skall i
de hänseenden, vari enligt 12 kap. 3, 4 och 11 §§ vattenlagen tiden för samma lags
ikraftträdande är av betydelse, i stället, såvitt rörer dammbyggnad for allmän farled,
dagen då denna lag träder i kraft komma i betraktande.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1921.

De vid nämnda tid anhängiga mål, vilka röra ämne, varom i denna lag bestämmelse
givits, skola handläggas och bedömas enligt äldre lag. Mål, som enligt lagen
den 20 juni 1879 om dikning och annan avledning av vatten skall prövas vid syneförrättning,
anses icke anhängiggjort förr än kallelse till parterna utfärdats. enligt
;;] ^ samma lag. \''ad i 7 kap. 60 § är stadgat skall lända till efterrättelse jämväl
i fråga om äldre torrläggningsföretag, dock ej såvitt angår bidrag, som förfallit till
betalning innan denna lag trätt i kraft.

Dike, som, då denna lag träder i kraft, finnes upptaget, skall underhallas av den,
vilken ’ dittills varit pliktig därtill, intill dess fråga om upptagande av nytt eller

förändring av gammalt dike blivit väckt och med tillämpning av de i denna lag

givna föreskrifter dikningsskyldigheten blivit annorledes bestämd. Försummas underhåll
av äldre dike, vare lag som i 13 kap. 16 § sägs.

Är någon på grund av bestämmelse vid laga skifte eller enligt gällande avtal förbunden
"att hälla dike åt annan, och yppas i sammanhang med väckt fråga, om förändrad
dikesläggning tvist, om och i vad mån den, som hållit det äldre diket, bör

vidkännas underhållet av det nya eller förändrade diket, må ej dikningsskyldighetens
bestämmande jämlikt de i denna lag stadgade grunder uppehållas därav, utan ankomme
tvisten på särskild prövning av allmän domstol.

Vad nu sagts om dike galle ock i tillämpliga delar om kloakledning ävensom om
annan ledning för vatten samt vall, som anlagts för andra i denna lag avsedda företag
än de i 6 kap. omförmälda.

68

Riksdagens skrivelse Nr 278.

2:o) L a 1?

om råd vid anläggande av järnväg eller spårväg bör iakttagas till tryggande

av närliggande marks torrläggning.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Då järnväg skall byggas, äge järnvägsanläggaren att för ändamål, som nedan
sägs, till vattenrättsdomaren i den vattendomstol, inom vars område järnvägen
skall framgå, ingiva fullständig plan med beskrivning över järnvägens läge
och vattenavloppen genom dess banvall, angivande genom vilka kommuner och över
vilka fastigheter järnvägen skall framdragas, å vilka ställen och i vilket böjd läge
trummor eller andra vattenöppningar i banvallen skola finnas samt vilka dimensioner
skola givas åt dem. Sträcker sig järnvägen inom två eller flera vattendomstolars
områden, skall för varje vattendomstols område, som av järnvägsanläggningen sålunda
beröres, särskild plan jämte beskrivning upprättas och till vederbörande vattenrättsdomare
ingivas.

Med järn vägsanläggare förstås i denna lag i fråga om järnväg, som anlägges för
statens räkning, järnvägsstyrelsen samt i andra fäll koncessionsinnehavaren, eller, om
särskild koncession ej meddelats, den, för vars räkning järnvägen anlägges.

2 §.

Vid uppgörande av plan och beskrivning, som i 1 § sägs, skall iakttagas, att genom
anläggande av banvall för järnvägen den grad av torrläggning, som närliggande
mark redan innehar, ej må förminskas samt att den ytterligare torrläggning av marken,
som kan antagas bliva tekniskt och ekonomiskt utterbär, ej må förhindras.

Med närliggande mark förstås i denna lag mark, vars torrläggning är beroende av
vattenavlopp genom järnvägens banvall.

3 §.

Av plan järnte^ beskrivning, som i 1 § sägs, skola genom vattenrättsdomarens försorg
avskrifter hållas för markägarna tillgängliga å ett eller flera välbelägna ställen
hos tjänsteman, kommunal befattningshavare eller pålitlig enskild person; och åligga
det järnvägsanläggaren att tillhandahålla vattenrättsdomaren dylika avskrifter till
det antal, som denne i varje fall prövar erforderligt. Avskrift, som nu nämnts, må
avse allenast viss del av planen med tillhörande beskrivning, allt efter ty vattenrättsdomaren
med hänsyn till belägenheten av det ställe, där avskriften skall tillhandahållas,
samt andra omständigheter finner lämpligt.

I ^ fråga om skyldighet för person att åtaga sig uppdrag, som nu nämnts, så ock
angående ersättning därför skola bestämmelserna i 14 kap. 7 § vattenlagen äga
motsvarande tillämpning.

Riksdagens skrivelse Nr 278.

69

4 §.

Sedan handlingarna i fullständigt skick inkommit, åligger det vattenrättsdomaren
att snarast möjligt dels om järnvägsanläggningen utfärda kungörelse dels ock översända
de i 3 § omförmälda avskrifter till de ställen, som bestämts för deras tillhandahållande.
Kungörelsen skall innehålla tillkännagivande om de ställen, där avskrifterna
sålunda äro för granskning tillgängliga, med angivande för varje särskilt ställe
av den sträckning av järnvägen, som den där tillhandahallna avskriften avser, ävensom
underrättelse om vad markägare enligt 5 § har att iakttaga, om han vill beträffande
läge eller dimensioner för vattenavlopp genom järnvägens banvall payrka ändring
i den ingivna planen. , . . ... , ,

Kuno-örelsen skall genom vattenrättsdomarens försorg dels for uppläsande sa snart
ske kan i kyrkan genast översändas till pastorsämbetet i den eller de församlingar,
där järnvägen skall framgå, dels ock inom tio dagar införas i en eller flera av ortens
tidningar så ock i allmänna tidningarna.

5 §.

Förmenar någon, att planen ej upptager vattenavlopp med det läge eller de dimensioner,
som erfordras för torrläggning av honom tillhörig mark, äge han inom sextio
dagar efter kungörelsens dag därom till vattenrättsdomaren inkomma med skriftlig
erinran i två exemplar.

Av inkomna erinringsskrifter äge järnvägsanläggaren utbekomma det ena exemplaret.

Om verkan av framställd erinran så ock därav, att erinran ej inom föreskriven tid
framställts, stadgas i 7 kap. 11 § vattenlagen.

6 §.

Har markägare framställt erinran, som i 5 §_ sägs, eller vill järnvägsanläggaren
eljest beträffande järnvägen i dess helhet eller viss sträcka därav bereda sig trygghet
för framtiden mot att på grund av bestämmelserna i 7 kap_. 9 och 11 98
vattenlagen nödgas bekosta nya eller ändrade vattenavlopp genom järnvägens banvall,
äge han påkalla frågans vidare behandling vid syneförrättning i den ordning
nedan stadgas.

7 §.

Ansökan om syneförrättning skall ingivas till Konungens befallningshavande j det
län, där den sträcka av järnvägen, ansökningen avser, skall framgå. Framgår järnvägen
eller den del därav, varom fråga är, inom skilda län, skall ansökningen ingivas
till Konungens befallningshavande i det län, där den längsta sträckan finnes.

Till förrättningsman förordne Konungens befallningshavande statens lantbruksingenjör
inom länet eller annan, som enligt 10 kap. 32 § 1 mom. vattenlagen är behörig
att hålla sådan syneförrättning, varom förmäles i nämnda lagrum.

8 §.

Förrättningsmannen skall vid syneförrättningen biträdas av två gode män, vilka bland
dem, som äro valda till ledamöter i ägodelningsrätt eller till gode män vid lantmäteriförrättning
i orten, utses av honom.

70

Riksdagens skrivelse Nr 278.

9 §.

Då förrättningsman förordnats, åligge denne att från vattenrättsdomaren infordra
den i 1 § omförmälda plan jämte beskrivning ävensom de erinringsskrifter och andra
handlingar, som angå den sträcka av järnvägen, varom fråga är. Erfordras, då
skilda förrättningar skola hållas, avskrift av handlingarna, varde sådan på järnvägsanläggarens
bekostnad verkställd.

Syneförrättning skall hållas snarast möjligt och, där ej hinder möter på grund av
årstiden, påbörjas senast tre månader efter det förordnandet meddelats, dock ej före
utgången av den för erinringars framställande enligt 5 § bestämda tiden.

10 §.

Under syneförrättning skall sammanträde hållas å en eller flera lämpliga platser
därvid ägare av mark, vars torrläggning förmenas vara beroende av järnvägsanläggningen,
äger framställa de yrkanden, vartill han finner fog. Hålles sammanträde å
flera platser, skall varje sammanträde avse viss sträcka av järnvägen.

Om tid och plats för sammanträde skall förrättningsmannen utfärda kungörelse,
vari den sträcka av järnvägen, som med sammanträdet avses, skall tydligen angivas;
föranstalte ock därom, att kungörelsen beträffande varje sammanträde varder minst
tre veckor förut avsänd till vederbörande pastorsämbete för uppläsande i kyrkan för
den eller de församlingar, där den del av järnvägen framgår, som med sammanträdet
avses, så ock minst fjorton dagar före sammanträdet införd i en eller flera av ortens
tidningar. Förrättningsmannen åligge ock att inom tid, som sist sagts, i betalt
öppet brev eller brevkort å posten avlämna underrättelse om förrättningen till ägare
av mark, som framställt erinran mot planen.

11 §•

Efter av förrättningsmannen verkställd avvägning, beräkning av vattensamlingsområden
och mätning eller beräkning på annat sätt av den i diken eller vattendrag
framrinnande vattenmängden, allt i den mån sådant synes erforderligt, skola synemännen
meddela föreskrift, å vilka platser och i vilket höjdläge trummor eller andra
vattenöppningar i järnvägens banvall skola finnas samt vilka dimensioner skola givas
åt dem.

Vid förrättningen skola de i 2 § angivna grunder vinna tillämpning. Dock må
synemännen ej ingå i prövning av fråga om ändring i den enligt 1 § uppgjorda
plan i vidare mån än som föranledes av jämlikt 5 § framställd erinran eller ock
påkallas för bibehållande av den torrläggning marken redan innehar eller för vinnande
av jordförbättring genom markens torrläggning intill ett djup av 1,2 meter. Ej heller
må vid syneförrättning upptagas fråga om bro eller annan byggnad i vatten, som för järnvägen
erfordras över älv, ström, å eller större bäck, såframt jämlikt 2 kap. 20 §
vattenlagen vattendomstolen därom meddelat besked eller ock järnvägens ägare förklarar
sig vilja angående byggnaden påkalla vattendomstolens bedömande.

För bedömande huruvida framtida torrläggning av närliggande mark är tekniskt
och ekonomiskt utförbar må förrättningsmannen ej utsträcka undersökningen att omfatta
uppgörande av fullständig plan för torrläggningen, utan skall undersökningen
verkställas på sådant sätt, att utan onödig tidsrfldräkt och kostnad för järnvägsanläggaren
ett i möjligaste mån betryggande resultat vinnes.

Riksdagens skrivelse Nr ''278.

71

12 §.

Förrättningsmannen åligge att vid sammanträde föra protokoll, vari framställda
yrkanden och däremot gjorda invändningar skola upptagas. Protokollet bör vid sammanträdets
slut uppläsas och förses med synemännens underskrift.

För den sträcka av järnvägen, varom vid varje sammanträde är fråga, skola synemännen
så snart ske kan efter sammanträdet meddela skriftligt utlåtande, upptagande
de ändringar i den enligt 1 § uppgjorda planen, som funnits erforderliga;
och åligge förrättningsmannen att samtidigt dels med posten avsända avskrift
av utlåtandet ävensom av det vid sammanträdet förda protokoll till den, som sökt
förrättningen, dels översända avskrift av utlåtandet i vederbörliga delar till det eller
de ställen, där enligt 3 § planen över ifrågavarande sträcka skall vara för granskning
tillgänglig. Om utlåtandets framläggande samt platsen för dess tillhandahållande
skaLl ofördröjligen meddelas besked medelst kungörelse på sätt i 10 § sägs.

Underrättelse om vad sakägare har att för talans fullföljd iakttaga skall intagas i
utlåtandet.

Då utlåtande sålunda gives, erfordras ej, att synemännen äro samlade.

13 §.

Vad i 10 kap. 9 §, 10 § sista stycket, 23, 24, 47, 49 och 76 §§ vattenlagen är
stadgat skall äga motsvarande tillämpning beträffande syneförrättning enligt denna lag.

14 §.

Om fullföljd av talan mot beslut eller utlåtande vid syneförrättning enligt denna
lag galle vad i 11 kap. vattenlagen är stadgat om talan mot beslut eller utlåtande
vid syneförrättning, som avses i 10 kap. 32 § nämnda lag, med iakttagande, att den
i 11 kap. 85 § andra stycket angivna besvärstiden skall räknas från den dag, då
utlåtandet meddelades.

15 §.

Sakägare njute ej ersättning för sin talans bevakande vid syneförrättning enligt
denna lag.

Kostnad, som föranledes av kungörelse, handlingars tillhandahållande och underrättelser,
ävensom arvode till synemännen och annat dylikt, skall gäldas av järnvägs
anl ägg ar en.

16 §.

Där enligt stadgande i denna lag handling skall ingivas till vattenrättsdomaren,
må den i stället på vederbörande parts eget ansvar i betalt brev insändas med posten.

17 §.

Vad i 11 § stadgas skall äga motsvarande tillämpning, då på grund av bestämmelserna
i 2 kap. 20 § vattenlagen fråga om bro eller annan byggnad i vatten
för järnväg göres till föremål för prövning av vattendomstolen i den ordning, som
föreskrives i 11 kap. nämnda lag; dock att vad i 11 § andra stycket sägs om erinran

72 Riksdagens skrivelse Nr 278.

skall gälla erinran eller påstående, som framställts i den härför i 11 kap. stadgade
ordning.

18 §.

Yad i denna lag stadgats om järnväg, skall även gälla om spårväg, för vilken särskild
banvall skall anläggas. _

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1921; dock skall den icke äga tillämpning
å järnväg eller spårväg, som anlagts före nämnda dag, och ej heller å sådan
del av järnväg eller spårväg, vars anläggning blivit dessförinnan påbörjad.

3:o) Lag

om ändrad lydelse av S och 17 §§ i lagen den 23 oktober 1S91 angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet.

Härigenom förordnas, att 8 och 17 §§ i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet skola erhålla följande ändrade lydelse:

8 §.

Kostnaden för underhåll av väg, som ej ingått i vägdelning, av bro, som ej är
till vägtrumma hänförlig, samt av färja bestrides ur vägkassan, i den mån sådan
kostnad icke utgår af statsmedel.

Ur vägkassan bekostas jämväl anläggning av ny och omläggning av gammal väg,
förändring av bygdeväg till landsväg, iståndsättande av enskild väg, bro och färja,
som till allmänt underhåll övertages, samt byggande av bro och färja, i den mån
sådan kostnad ej av statsmedel eller, efter särskilda åtaganden, af kommuner eller
landsting eller eljest annorledes gäldas.

Ur vägkassan gäldas ock utgifter för upptagande genom väg av vattenavlopp,
som det enligt 7 kap. 7 och 8 §§ vattenlagen åligger de väghållningsskyldiga att
bekosta, ävensom gottgörelse, där sådan, efter ty därom är i nämnda lag stadgat, skall
av vägstyrelsen utgivas för minskning i underhållskostnad till följd av arbete å bro,
trumma eller annan anläggning i sammanhang med utförande av företag för torrläggning
av mark.

17 §.

Njuter fastighet, till följd av gammal vägs indragning, omläggning eller inskränkning
till bredden eller i anledning av arbete å bro, trumma eller annan anläggning
i sammanhang med utförande av företag för torrläggning av mark, befrielse eller
minskning i vägunderhållet, erlägge den fastighet motsvarande ersättning till vägkassan.

Sådan ersättning debiteras, indrives och redovisas i sammanhang med vägskatten.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1921.

Riksdagens skrivelse Nr 278.

73

4:o) Lag

om ändrad lydelse av 39 § i lagen den 12 maj 1917 om expropriation.

Härigenom förordnas, att 39 § i lagen den 12 maj 1917 om expropriation skall
erhålla följande ändrade lydelse:

Då fastighet exproprieras, uppskatte nämnden ej mindre fastighetens värde än även
värdet av all särskild rätt, som i avseende å fastigheten tillkommer sakägare och ej
jämlikt ntfästelse av den exproprierande lämnas orubbad. Medför särskild rätt, som
tillkommer sakägare, förminskning av fastighetens värde, skall uppskattningen av
fastigheten avse det värde denna med därå vilande besvär äger. År'' fastighet, vilken
svarar för fordran, som skall utgå ur ersättningen, tillika besvärad av annan särskild
rätt, som förminskar fastighetens värde och åtnjuter sämre rätt än fordringen,
uppskatte nämnden jämväl det värde fastigheten, utan sådant besvär skulle äga.

Ersättningen skall bestämmas särskilt för varje sakägare. Löseskilling för exproprierad
fastighet, ersättning för skada eller intrång å fastighet och annan ersättning
till ägaren värde ock bestämda var för sig.

Att vid expropriation ej må meddelas bestämmelse, som inskränker den fastighetsägare
enligt 7 kap. vattenlagen tillkommande rätt att för sin marks torrläggning
erhålla vattenavlopp genom väg, järnväg eller spårväg, därom stadgas i nämnda lag.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1921.

Stockholm den 28 maj 1920.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 278.

10