Riksdagens skrivelse Nr 201.
7
Nr 201.
Godkänd av första kammaren den 18 maj 1920.
Godkänd av andra kammaren den 18 maj 1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen i fråga om anordnande
av statlig kontroll över de enskilda järnvägarnas tidtabeller
in. in.
(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 30.)
(Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.)
Till Konungen.
Inom riksdagen har framställning gjorts därom, att utredning måtte
komma till stånd om på vilket sätt en statlig kontroll över de enskilda
järnvägarnas tidtabeller lämpligast kunde anordnas i syfte att allmänhetens
intresse av bekväma tågförbindelser tillgodosåges.
Till stöd för motionen har framhållits, att någon skyldighet för de
enskilda järnvägarna att vid fastställande av sina tidtabeller taga hänsyn
till de tidtabellsförändringar, som vidtoges av statsbanorna, icke förefunnes,
och inträffade det understundom, att de enskilda järnvägarna icke
ens läte representera sig vid de sammanträden för meddelandet av ovan
avsedda förändringar, vartill statsbanorna plägade inbjuda dessa järnvägar.
Emellan de enskilda järnvägarna sins emellan existerade därjämte för
närvarande icke något ordnat samarbete, ehuru sådant vore synnerligen
önskvärt. Det syntes emellertid angeläget, att sådant anordnades och att
8
Riksdagens skrivelse Nr 201.
detta komme till stånd under statens tillsyn. Huruvida de statliga myndigheterna
borde hava ett verkligt bestämmande över de enskilda järnvägarna
i nu berörda hänseende eller inskränka sig till en övervakande
verksamhet, ansåge sig motionären ej kunna yttra sig om. Skulle ett
verkligt bestämmande anses lämpligt, torde det emellertid vara angeläget,
att detta icke utvecklades därhän, att de enskilda järnvägarna tvingades
att anordna tågförbindelser i sådan grad, som överstege deras ekonomiska
eller tekniska resurser.
I vederbörlig ordning har utlåtande i ärendet inhämtats från
järnvägsstyrelsen, vilket utlåtande är bilagt utskottsbetänkandena i
ärendet.
Uti förevarande motion har motionären påkallat riksdagens uppmärksamhet
å det bristande samarbete, som, enligt motionärens uppfattning,
är rådande mellan statens järnvägar och de enskilda järnvägarna
med avseende å tidtabellernas anordnande. Motionären har särskilt framhållit,
hurusom de enskilda järnvägarnas tidtabeller i många fall äro
anordnade på ett sätt, som icke kan sägas motsvara de rimligaste anspråk
å bekvämlighet i samtrafiken med statens järnvägar, och motionärens
framställning utmynnar i ett yrkande om utredning, huruvida icke genom
en statlig kontroll över de enskilda järnvägarnas tidtabeller de av motionären
påtalade olägenheterna skulle kunna undanröjas.
Det andra kammarens utskott, som handlagt förevarande ärende,
har försökt att med ledning av de upplysningar detta utskott kunnat
från i ämnet initierat håll inhämta samt den inom riksdagen förefintliga
erfarenheten från olika delar av riket bilda sig en uppfattning rörande
befogenheten av de uti motionen framförda klagomål. Utskottet har
härvid kommit till den uppfattningen, att flertalet av de fall, som från
vissa trafikanters synpunkt skulle kunna göras till föremål för till synes
befogade anmärkningar, ingalunda kunna hänföras till olika järnvägsbolags
begär att i konkurrenssyfte eller av andra orsaker bereda varandra obehag.
Men å andra sidan hade inom utskottet anförts exempel därå, att i enskilda
järnvägars tidtabeller förekomme tågtider, vars fastställande snarast
synes hava skett av en slump och utan hänsyn till den trafikerande
allmänhetens berättigade krav.
Riksdagen kan givetvis icke bestrida, att det är av allmänt intresse,
att åtgärder vidtagas för dylika olägenheters undanröjande och till förhindrande
av att nya dylika uppstå.
Motionären har framhållit såsom sin uppfattning, att de påtalade
olägenheterna skulle kunna undanröjas genom ett intimare samarbete
Riksdagens skrivelse Nr 201. 9
mellan de enskilda järnvägarna och statens järnvägar vid tidtabellernas
fastställande.
I detta hänseende anser sig riksdagen kunna hänvisa till vad
järnvägsstyrelsen i sitt ovannämnda utlåtande anfört, nämligen att styrelsen,
som ansåge, att ett mera fast ordnat samarbete de enskilda järnvägarna
emellan rörande tidtabellsfrågor skulle bliva till fördel för tidtabellsarbetet,
både för avsikt att söka giva de sammanträden, som nu
pläga hållas med de enskilda järnvägsförvaltningarna före varje ny tidtabells
ikraftträdande, en fastare organisation, liknande den, som vore
gällande för de europeiska tidtabellskonferenserna.
Vidkommande det av motionären framlagda förslaget om införande
av statskontroll å de enskilda järnvägarnas trafik (tidtabellspolitik)
får riksdagen till en början framhålla, att staten enligt de
allmänna villkor, som pläga uppställas vid järnvägskoncessioners beviljande,
äger rätt att tillse, att trafiken å den koncessionerade järnvägen
uppehälles i det omfång, som »av Kungl. Maj:t prövas skäligt». Emellertid
anser riksdagen, beträffande här förevarande spörsmål, i likhet med
järnvägsstyrelsen, att med hänsyn till de vittgående konsekvenserna i
ekonomiskt hänseende för de enskilda järnvägarna, starka betänkligheter
för närvarande kunna göras gällande gentemot införandet av en så vidsträckt
kontroll, att staten skulle erhålla det slutliga avgörandet i fråga
om anordnandet av de enskilda järnvägarnas tidtabeller, exempelvis bestämmandet
av antalet tåg, och dylikt.
Av vad riksdagen anfört framgår, att riksdagen icke ansett sig
kunna förorda bifall till motionen, såvitt detta skulle innebära ett uttalande
från riksdagens sida om önskvärdheten av att åvägabringa
kontroll å de enskilda järnvägarnas trafik i den utsträckning, vartill
motionärens yrkande kunde giva anledning. Men riksdagen har ansett
sig — i anledning av motionen och i anslutning till vad riksdagen uttalat
i skrivelse nr 6 A av den 22 juni 1918 i samband med tillkännagivande
av sitt beslut om avslag å utav Eders Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
framlagt förslag om anvisande å extra stat för år 1919
av medel för anställande å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens järnvägsbyrå
av eu trafikinspektör — höra rikta Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet
därå, att under den pågående utredningen angående formerna
för och omfånget av den statliga kontrollen å de enskilda järnvägarnas
trafik kunde och borde tagas under övervägande, huruvida icke denna
kontroll borde i större eller mindre utsträckning omfatta jämväl de i
motionen berörda förhållanden.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 saml. Nr 195—204.
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 201.
Riksdagen får med hänsyn härtill anhålla, att under pågående
utredning rörande den statliga kontrollen å de enskilda järnvägarnas
trafik jämväl måtte tagas i övervägande det uti motionen berörda
spörsmål.
Stockholm den 18 maj 1920.
Med undersåtlig vördnad.