Riksdagens skrivelse Nr 191.
1
tfr 191.
Godkänd av första kammaren den 4 maj 1920.
Godkänd av andra kammaren den 4 maj 1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt
motion om vissa ändringar i gällande bestämmelser
angående val av lekmannaombud vid kyrkomöte.
(Konstitutionsutskottets ntlåtande nr 34.)
Till Konungen.
I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, »att riksdagen
ville besluta sådan ändring i lagen om kyrkomöte, att omedelbara val
av lekmannaombud vid kyrkomötet införes, att kvinnor medgivas valbarhet
samt att val till lekmannaombud förrättas inom varje församling».
De i förevarande motion framlagda förslagen till ändrade bestämmelser
rörande valen av lekmannaombud vid kyrkomötet äro enligt riksdagens
mening värda beaktande. Vad först förslaget om borttagandet
av det indirekta valsättet beträffar, är att märka, att detsamma vid tiden
för kyrkomötets tillkomst var synnerligen allmänt förekommande, men
numera blott i undantagsfall kommer till användning; de skäl, som förr
motiverade detsamma, synas också, med samfärdselns utveckling och
folkbildningens stigande, hava förlorat åtskilligt av sin betydelse. Det
av motionären föreslagna införandet av omedelbara val vid val av lekmannaombud
till kyrkomötet synes också väl ägnat att giva väljarna ett
starkare intresse för dessa val och därmed att skapa ett allmännare delllihang
till riksdagens protokoll 1920. 11 saml. Nr 191—194.
2
Riksdagens skrivelse Nr 191.
o
tagande i desamma. A andra sidan kan icke förnekas, att på grund
av det ringa antalet ombud de omedelbara valen kunna medföra vissa
olägenheter. Då riksdagen vill ansluta sig till nu ifrågavarande del av
motionärens förslag, anser riksdagen en närmare prövning vara av nöden,
och hemställer därför om skrivelse till Eders Kungl. Maj:t med begäran
om utredning av frågan. I samband med en sådan utredning bör, enligt
riksdagens mening, frågan om ett utvidgande av lekmannarepresentationen
såväl inom kyrkomötet som i övrigt inom kyrkan upptagas, då ett sådant
utvidgande synes stå i nära sammanhang med införande av omedelbara
val av lekmannaombud.
Motionärens förslag, att även kvinnor skall medgivas valbarhet vid
här berörda val, anser sig riksdagen likaledes böra biträda. Denna reform
synes nämligen utgöra en följdriktig utsträckning även till detta område
av de beslut rörande kvinnors valbarhet vid politiska och kommunala val
vilka redan av riksdagen fattats.
Vad slutligen beträffar motionärens förslag, att val av lekmannaombud
skulle förrättas inom varje kyrkoförsamling, bygger detta givetvis
på förutsättningen, att motionärens hemställan om införande av omedelbart
valsätt skulle bifallas och kan därför ej i sin ursprungliga form-antagas.
Grundtanken i detta förslag anser sig emellertid riksdagen, på de av
motionären anförda skälen, böra biträda och har därför för sin del antagit
lagändring av innehåll, att valkrets vid val av elektorer för val av
lekmannaombud vid kyrkomötet skall utgöras av kyrkoförsamling.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen
dels anhålla, det täcktes Eder3 Kungl. Maj:t låta utreda, under
vilka förutsättningar ett införande av direkta val av lekmannaombud till
kyrkomötet må kunna, i samband med en utvidgad lekmannarepresentation
i övrigt inom kyrkan, genomföras, samt för riksdagen framlägga de förslag,
vartill en dylik utredning kan föranleda;
dels anmäla, att riksdagen för sin del antagit följande
Förordning
angående
ändrad lydelse av § 5 i förordningen angående allmänt kyrkomöte
den 16 november 1863.
Härigenom förordnas, att § 5 av förordningen angående allmänt
kyrkomöte skall erhålla följande ändrade lydelse:
Riksdagens slcrivelse Nr 191.
§ 5.
3
Inom varje ky r ko förs a m lin g äga samtliga å kyrkostämma röstberättigade
lekmän inom sig, vid sammanträde inför kyrkostämmans ordförande,
utse en elektor och en suppleant. Om kallelse till det sammanträde,
ävensom ställe därför, galle vad i avseende å kyrkostämma särskilt är
stadgat.
Två eller flera kyrkoförsamlingar inom samma stift och valdistrikt
må om gemensam elektor sig förena.
Vid val av lekmännens ombud utgöra Stockholms stad och Visby
stift vartdera ett och de övriga stiften vartdera två valdistrikt. De särskilda
valdistrikten inom stiften bestämmas till sitt omfång av Konungen.
Samtliga de inom ett valdistrikt utsedda elektorer skola på kallelse
sammankomma inför en inom distriktet boende, av domkapitlet förordnad
valförrättare. Därvid skola elektorerna, med slutna sedlar, var för sig
till ombud föreslå så många å kyrkostämma röstberättigade personer, som
väljas skola. Vid första omröstningen är den vald, som erhållit mer än
hälften av de avgivna rösterna. Har ej det antal ombud, som väljas skall,
därvid blivit utsett, upprättar valförrättaren en förteckning, varå upptagas,
därest ingen blivit vid första omröstningen utsedd, de, som erhållit
de flesta rösterna, men eljest de, som näst den vid berörda omröstning
utsedde erhållit högsta röstetalet. Förteckningen skall upptaga två gånger
så många namn, som ombud då äro att välja. Den omröstning, som
därpå företages, må icke avse andra än de i förteckningen uppförda
personer; och äro de valda, som då de flesta rösterna erhållit. Mellan
lika röstetal avgör lotten.
För varje ombud utses ock på lika sätt en suppleant att. i händelse
av ombudets förfall, i dess ställe i mötet deltaga.
Val för Stockholms stad verkställes på ovan föreskrivna sätt inför
Stockholms stads konsistorium.
Stockholm den 4 maj 1920.
Med undersåtlig vördnad.