Riksdagens skrivelse Nr 189.
3
Nr 189.
Godkänd av första kammaren den 4 maj 1920.
Godkänd av andra kammaren den 4 maj 1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till omorganisation av
vattenfallsstyrelsen m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
(Statsutskottets utlåtande nr 75.)
Till Konungen.
I en till riksdagen den 16 januari 1920 avlåten proposition, nr 45,
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att,
med godkännande av de av departementschefen förordade, uti
statsrådsprotokollet angivna huvudgrunder för ny organisation av vattenfallsstyrelsen,
dels för tillämpning från och med den 1 juli 1920 antaga följande
ändrade lydelse av 42 § i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för
tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfal
Isverk :
42 §.
Järnvägsfullmäktige, telegraffullmäktige, vattenfallstullmäktige och
överrevisorer, vilkas antal fastställes av Kungl. Maj:t och riksdagen,
förordnas på viss tid och åtnjuta arvode till följande belopp för år
räknat:
4
Riksdagens skrivelse Nr 189.
järnvägsfullmäktig ........................................................................... 6,000 kronor
telegraffullmäktig.............................................................................. 4,000 »
vattenfallsfullmäktig....................................................................... 4,000 »
överrevisor vid statens järnvägar................................................ 3,500 »
överrevisor vid statens vattenfall sverk .................................... 2,500 x>
dels besluta, att under avdelningen A. av den vid samma reglemente
såsom bilaga fogade tjänsteförteckning skola beträffande statens vattenfalls
verk från och med den 1 juli 1920 upptagas följande nya befattningar,
nämligen i tredje lönegraden: förste expeditionsvakt, i trettonde
lönegraden: notarie, registrator och revisor, i femtonde lönegraden:
kamrer och sekreterare, i sextonde lönegraden: byråingenjör, i sjuttonde
lönegraden: förste byråingenjör och förste sekreterare, i adertonde
lönegraden: byrådirektör samt i tjugonde lönegraden: byråchef och
förste byrådirektör;
dels ock beträffande sådana befattningar vid statens vattenfallsverk,
vilkas antal enligt förenämnda avlöningsreglemente skall fastställas av
Kungl. Maj:t och riksdagen, från och med den 1 juli 1920 bestämma
detta antal på sätt angives i den vid statsrådsprotokollet fogade förteckning.
Uti en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att riksdagen,
med bifall i övrigt till Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition,
ville beträffande vattenfallsstyrelsens organisation besluta, att den nuvarande
kollegiala styrelseformen skall bibehållas med samma antal ledamöter
som nu, samt att föredragande tjänsteman skall äga rätt och
skyldighet att till protokollet anteckna avvikande mening.
I en till riksdagen den 25 april 1919 avlåten proposition, nr 391,
underställde Eders Kungl. Maj:t riksdagens prövning förslag till gemensamt
avlöningsreglemente för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
I en samma dag avlåten proposition, nr 395, framlade Eders Kungl.
Maj:t vidare förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen såsom
beslutande myndighet samt förslag till ny personalorganisation för densamma.
I skrivelse den 12 juni 1919, nr 291, anförde riksdagen beträffande
den föreslagna omorganisationen av vattenfallsstyrelsen som beslutande
myndighet bland annat följande:
»Vad först angår frågan om en omorganisation av vattenfallsstyrelsen som
beslutande myndighet, beträffande vilken frågas lösning olika meningar kommit
till uttryck såväl under den förberedande utredningen av ärendet som motionsvis
Riksdagens skrivelse Nr ISO. 5
inom riksdagen, liar riksdagen på den sena tidpunkt av riksdagen, da förevarande
med kommunikationsverkens lönereglering sammanhängande proposition förelegat
till behandling, icke varit i tillfälle ägna detta organisationsspörsmål den ingående
granskning, som i betraktande av frågans betydelse synts vara av behovet påkallad.
På grund härav och då riksdagen med hänsyn till vunnen erfarenhet om
det sätt, varpå vattenfallsstyrelsen under sin hittillsvarande organisationsform
löst densamma förelagda uppgifter, ansett ett uppskov med denna frågas avgörande
utan större olägenhet kunna äga rum, har riksdagen funnit sig icke hora
nu företaga densamma till slutlig behandling. Därvid förutsätter emellertid riksdagen
att Eders Kungl. Maj :t, efter förnyat övervägande, på vilket sätt förevarande
organisationsfråga lämpligen bör vinna sin lösning, vid början av nästkommande
års lagtima riksdag framlägger det förslag i ämnet, vartill utredningen kan giva
anledning.»
Riksdagen fann sig på grund av det anförda icke kunna bifalla
Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om fastställande av antalet av vissa
högre befattningar vid vattenfallsstyrelsen, utom för så vitt anginge
befattningarna såsom generaldirektör och chef samt överdirektör, vilka
befattningar riksdagen ansåg kunna upptagas utan att föregripa en blivande
omorganisation av styrelsen. Beträffande Eders Kungl. Maj:ts
förslag i fråga om antalet högre befattningshavare vid lokalförvaltningarna
fann riksdagen icke anledning till erinran.
Beträffande organisationen av vattenfallsstyrelsen hade Eders Kungl.
Maj:t vid framläggande av sitt förslag i ämnet till 1919 års lagtima
riksdag att välja mellan olika alternativ. Vattenfallsstyrelsen och kommunikationsverkens
lönekommitté hade nämligen i detta hänseende
stannat i olika meningar.
Vattenfallsstyrelsen framlade således i skrivelse till lönekommitten
och i ett över kommitténs förslag sedermera avgivet utlåtande förslag
till en organisation, som i huvudsak överensstämde med den nuvarande,
i det att styrelsen enligt detta förslag skulle bestå av en chef samt ett
antal från andra verksamhetsområden tillkallade ledamöter. Liksom för
närvarande är fallet, skulle inom styrelsen viktigare ärenden avgöras
kollegialt och andra ärenden av verkets chef ensam, dock att kollegial
behandling skulle fordras i färre antal fall än som nu gäller. Styrelsens
förslag innebar vidare inrättande inom styrelsen av vissa avdelningar
och byråer, vilka under verkets chef skulle förestås av avdelningschefer
och byråchefer. Innehavare av dylik tjänst skulle icke såsom ledamot
deltaga i besluten men äga att som föredragande till protokollet .anteckna
avvikande mening ävensom att på egen hand avgöra vissa
grupper av mindre viktiga ärenden. De två revisorer, som för närvarande
årligen tillsättas av Eders Kungl. Maj:t för granskning av sty
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 18,9.
relsens förvaltning, hade i styrelsens förslag bibehållits, dock under den
förändrade benämningen överrevisorer. Vidkommande den nuvarande anordningen
med särskilda representanter från andra ämbetsverk vid hand1
äggning inom vattenfallstyrelsen av vissa slag av ärenden uttalade
styrelsen såsom sin mening, att densamma numera vore både ineffektiv
och onödig.
I motsats mot vattenfallsstyrelsen förordade kommunikationsverkens
lönekommitté en ny organisationsform för vattenfallsstyrelsen, mera
överensstämmande med den, som tillämpades beträffande järnvägsstyrelsen
och telegrafstyrelsen, och avseende att formen med från annan
verksamhet tillkallade beslutande ledamöter skulle utbytas mot en fullmäktiginstitution
samt att vederbörande föredragande tjänsteman skulle
erhålla ledamots ställning i styrelsen.
Enligt kommitténs mening borde sålunda vattenfallsstyrelsen utgöras
av generaldirektören och chefen för statens vattenfallsverk samt
vederbörande avdelningschefer och byråchefer, såsom föredragande ledamöter,
i regel dock utan beslutanderätt, ävensom vattenfallsfullmäktige
i egenskap av representanter för näringslivet och de allmänna intressena.
Vid föredragning av ärenden av mera principiell natur och andra
särskilt viktiga ärenden borde vattenfallsfullmäktige närvara och såsom
ledamöter i styrelsen meddela upplysningar och råd samt deltaga i överläggningen.
Därest generaldirektören i ärende, som föredroges för honom, fattade
beslut, som strede mot föredragandens eller annan tillstädesvarande
ledamots åsikt, skulle det åligga denne att låta till protokollet anteckna
sm skiljaktiga mening. Detta gällde även vattenfallsfullmäktig, där
han vore närvarande vid föredragning inom styrelsen.
Förevarande proposition, som i huvudsak ansluter sig till vad lönekommitten
i ämnet anfört, innefattar bland annat förslag till omorganisation
av vattenfallsstyrelsen som beslutande myndighet ävensom ny
personalorganisation för densamma. I förstnämnda hänseende har föreslagits,
att vattenfallsstyrelsen, vilken för närvarande är kollegialt sammansatt
med eu vattenfallsdirektör som chef samt fyra privatmän som
medbestämmande ledamöter, skulle omorganiseras mera i överensstämmelse
med två av de övriga affärsdrivande verken, nämligen järnvägsstyrelsen
och telegrafstyrelsen. Styrelsen skulle sålunda komma att
bestå av eu generaldirektör såsom verkets chef och ensam beslutande
utom i bestraffningsfrågor — samt vederbörande avdelnings- och
byråchefer eller andra föredragande såsom ledamöter, i regel utan be
-
Riksdagens skrivelse Nr 189.
7
slutanderätt, varjämte fyra särskilda fullmäktige, i egenskap av representanter
för näringslivet och de allmänna sociala intressena, skulle vid
behandlingen av viktigare frågor inträda i styrelsen dock utan beslutanderätt.
Den föreslagna personalorganisationen för vattenfallsstyrelsen upptager
en generaldirektör, en överdirektör — om vilka båda befattningars
inrättande beslutats redan vid 1919 års riksdag — fyra vattenfallsfullmäktige,
två överrevisorer samt övrig personal, fördelad på fyra byråer,
nämligen en kraftverksbyrå, en teknisk byrå, en administrativ byrå
och en kameralbyrå.
Å förenämnda byråer skulle finnas följande ordinarie tjänstemän i
. sådan tjänsteställning, att de skulle till antalet fastställas av Eders
Kungl. Maj:t och riksdagen, nämligen:
å kraftverksbyrän (med överdirektören som chef):
två förste byrådirektörer,
en byrådirektör,
fyra förste byråingenjörer,
en byråingenjör och
en kontrollör;
å tekniska by rån:
en byråchef,
en byråingenjör;
å administrativa by rån:
en byråchef,
en förste sekreterare,
en sekreterare,
en notarie och
eu registrator; samt
å kameralbyrån:
en byråchef,
en kamrer,
eu sekreterare,
en kassör,
en notarie och
tre revisorer.
Förutom nu nämnda tjänstemän i högre grader skulle därjämte
å de särskilda ordinarie byråerna inom styrelsen finnas kontorspersonal,
8
Riksdagens skrivelse Nr 189.
bestående av lägre ordinarie befattningshavare, vilka till antalet skulle
bestämmas av Eders Kungl. Maj:t.
Beträffande organisationen av lokalförvaltningarna inom vattenfallsverket
har, såsom ovan nämnts, beslut fattats vid 1919 års lagtima
riksdag. I detta hänseende föreligger emellertid nu förslag om utökning
av antalet distriktsingenjörsbefattningar från 6 till 7 eller med ytterligare
en distriktsingenjör, avsedd för ett nyinrättat distrikt inom Älvkarleby
kraftverks distributionsområde.
Riksdagen har först ansett sig böra taga ställning till det framlagda
förslaget om en omorganisation av vattenfallsstyrelsen som beslutande
myndighet. Vid prövningen av denna fråga torde till en början böra
uppmärksammas, att vattenfallsstyrelsen under sin hittillsvarande organisationsform
utan anmärkning och med tillfredsställande resultat synes
hava löst de stora uppgifter som åvilat densamma. Detta förhållande
torde allmänt vara erkänt och kom också till uttryck vid 1919 års lagtima
riksdags behandling av ärendet. Redan på grund härav har riksdagen
funnit lämpligheten av att nu vidtaga några organisatoriska förändringar
beträffande styrelsens sammansättning kunna ifrågasättas.
De skäl, som åberopats för en sådan åtgärds vidtagande, har
riksdagen funnit föga bärande. Samstämmigt har visserligen erkänts, att
den nuvarande styrelsen har att in pleno handlägga ett för stort antal
ärenden och att förvaltningen härigenom blir alltför tyngande; men, såsom
av vattenfallsstyrelsen anförts, torde detta missförhållande kunna
avhjälpas genom att från den kollegiala behandlingen utbrytas och till
chefens ensambestämmande överlämnas alla de ärenden som icke äro av
större räckvidd samt genom att pleniärendena begränsas att omfatta
endast viktigare och mera principiella spörsmål eller just de frågor,
varöver enligt det i propositionen förordade alternativet med fullmäktige
dessa skulle höras.
Då departementschefen givit sitt förord åt ett genomförande av det
s. k. byråkratiska förvaltningssättet även för vattenfallsstyrelsens del
samt för inrättande av fullmäktigebefattningar inom densamma, torde
den omständigheten, att motsvarande organisationsform redan förefinnes
i järnvägsstyrelsen och telegrafstyrelsen åtminstone delvis hava varit
bestämmande. I detta hänseende anser sig riksdagen emellertid böra
framhålla, att de förefintliga skiljaktigheterna i fråga om administration
mellan å ena sidan vattenfallsstyrelsen och å andra sidan järnvägs- och
telegrafstyrelserna varit betingade av verkens olika utveckling. Medan
nämligen inom vattenfallsstyrelsen lekmannaelementet redan från början
9
Riksdagens skrivelse Nr 189.
beretts stort inflytande å besluten, hava inom de båda andra verken
önskemålen om största möjliga beaktande av motsvarande synpunkter
först på ett senare stadium kommit att tillgodoses, och därvid har fullmäktigeinstitutionen
befunnits vara den mest lämpliga. Vidare är att
märka, att vattenfallsstyrelsen ifråga om arten av sina verksamhetsuppgifter
i viss män intager en särställning i förhållande till nyssnämnda
båda andra verk. Medan nämligen dessa senare vid utövningen av sin
verksamhet hava, särskilt vad det gäller telegrafstyrelsen, en monopolställning,
har vattenfallsstyrelsen att i stor utsträckning räkna med en
konkurrens från andra företagare. • Detta nödvändiggör en i möjligaste
mån affärsmässig administration, och med hänsyn till nämnda särförhållande
torde också andra organisationsformer än de vid berörda verk
tillämpade vara betingade.
Det har i propositionen framhållits, att enligt nu gällande instruktion
styrelsens beslut skulle kunna dikteras av sådana medlemmar av
styrelsen, som icke direkt deltoge i verkets egentliga administration.
Gentemot detta vill riksdagen erinra, att den för närvarande för vattenfallsstyrelsen
gällande organisationsformen i allt väsentligt ansluter sig
till den som tillämpas vid förvaltningen av andra stora affärsföretag av
olika slag och för deras del befunnits vara den mest lämpliga. Man
vinner därmed den mycket betydande fördelen, att kunna till vattenfallsverket
— med den större grad av ansvar ledamotskapet i styrelsen medför
— knyta personer, som på grund av sakkunskap, affärsskicklighet eller
andra egenskaper äro i stånd att verksamt bidraga till ett gott resultat.
Man bör icke underskatta den nytta dessa ledamöter under den hittills
gångna tiden tillfört verket i berörda avseende.
Mot den nuvarande sammansättningen av vattenfallsstyrelsen har
invänts, att i densamma saknades särskild målsman för de allmänna
sociala intressena. I anledning härav anser sig riksdagen böra erinra, att
detta spörsmål icke direkt sammanhänger med frågan om vilken av de två
nu till behandling förevarande organisationsformerna kan anses vara den
lämpligaste. Vid sitt val av ledamöter är Eders Kungl. Maj:t icke bunden
genom några särskilda föreskrifter utöver de allmänna riktlinjer som utstakades,
då styrelsens organisationsfråga var före vid 1908 års riksdag.
Det framhölls då, att de fyra bisittande ledamöterna borde representera den
praktiska erfarenhet och sakkunskap, som styrelsen i olika riktningar för
eu affärsmässig skötsel av verket borde inom sig inrymma. Några särskilda
kvali Ii kationer för var och en av de fyra ledamöterna ansågs icke
höra uttryckligen föreskrivas, utan borde dot överlämnas åt Eders Kungl.
Maj:t att lämpa styrelsens sammansättning efter utvecklingen och beskaffen
B
ihan g till riksdagens protokoll 1990. 11 samt. År AST—190. oss 20 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 1S9.
heten av de arbeten och uppgifter som densamma under olika tider
kunde få sig förelagda. Dessa allmänt hållna uttalanden kunna enligt
riksdagens mening icke anses utgöra hinder för Eders Kungl. Maj:t att,
därest så befinnes lämpligt, vid utseendet av ledamöter i styrelsen tillgodose
de uttalade önskemålen, att jämväl sakkunskap från andra områden
äp de som nu äro företrädda skall kunna bliva representerad
inom densamma.
Efter övervägande av de synpunkter, som enligt riksdagens mening
sålunda och i övrigt böra beaktas vid prövningen av förevarande organisationsärende,
har riksdagen icke funnit lämpligt att man nu, då vattenfallsstyrelsen
står inför lösandet av nya stora uppgifter, vilka på grund
av den kraftiga utvecklingen på elektrifieringens område alltjämt torde
komma att åvila densamma, företager organisatoriska förändringar i dess
sammansättning, vilkas verkningar synas svåra att överblicka och varav
följderna kunna bliva vittgående.
Riksdagen har sålunda funnit sig icke kunna bifalla Eders Kungl.
ivlaj:ts nu förevarande proposition, i vad densamma avser en omorganisation
av vattenfallsstyrelsen som beslutande myndighet, utan ansluter sig
i förevarande hänseende till det motionsvis framlagda förslaget om bibehållande
av den nuvarande kollegiala administrationen med samma
antal ledamöter som nu och i övrigt i huvudsak organiserad efter de
former som av vattenfallsstyrelsen själv angivits.
I fråga om själva personalorganisationen finner sig riksdagen således
icke kunna bifalla förevarande förslag, i vad detsamma avser inrättandet
av de fyra vattenfallsfullmäktigebefattningarna, utan bör enligt riksdagens
mening de fyra bisittande ledamöterna alltjämt bibehållas å vattenfallsstyrelsens
stat.
I övriga delar har däremot den i propositionen föreslagna personalorganisationen
icke givit riksdagen anledning till erinran.
« På grund härav bör uti 42 § av affärsverkens avlöningsreglemente
bland där angivna befattningshavare upptagas »ledamot av vattenfallsstyrelsen»
i stället för »vattenfallsfullmäktig». Årsarvodet för sådan
ledamot, vilket för närvarande utgår med 2,000 kronor, har riksdagen
ansett böra fastställas till 4,000 kronor eller det belopp, som enligt Eders
Kungl. Maj:ts förslag skulle tillkomma vattenfallsfullmäktig.
Likaså har riksdagen funnit de i förteckningen över befattningar
vid statens vattenfallsverk, vilkas antal det tillkommer Eders Kungl.
Majt och riksdagen att fastställa, upptagna fyra vattenfallsfullmäktige
böra utbytas mot samma antal ledamöter av vattenfallsstyrelsen.
11
Riksdagens skrivelse Nr 189.
Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen
anmäla, att riksdagen, i anledning av förevarande proposition och den
i ämnet väckta motionen, med antagande för sin del av här ovan angivna
huvudgrunder för ny organisation av vattenfallsstyrelsen,
dels för tillämpning från och med den 1 juli 1920 antagit följande
ändrade lydelse av 42 § i avlöning sreglementet den 19 juni 1919 för
tjänstemän vid postverket, telegra fverket, statens järnvägar och statens vattenfal
Isverk:
42 §.
Järnvägsfullmäktige, telegraffullmäktige, ledamöter av vattenfallsstyrelsen
och överrevisorer, vilkas antal fastställes av Kungl. Maj:t och
riksdagen, förordnas på viss tid och åtnjuta arvode till följande belopp
för år räknat:
järnvägsfullmäktig ........................................................................... 6,000 kronor
telegraffullmäktig ............................................................................. 4,000 »
ledamot av vattenfallsstyrelsen .......................................v........ 4,000 »
överrevisor vid statens järnvägar................................................ 3,500 »
överrevisor vid statens vattenfallsverk ................................... 2,500 2>
dels beslutat, att under avdelningen A. av den vid samma reglemente
såsom bilaga fogade tjänsteförteckning skola beträffande statens
vattenfallsverk från och med den 1 juli 1920 upptagas följande nya befattningar,
nämligen i tredje lönegraden: förste expeditionsvakt, i trettonde
lönegraden: notarie, registrator och revisor, i femtonde lönegraden:
kamrer och sekreterare, i sextonde lönegraden: byråingenjör, i sjuttonde
lönegraden: förste byråingenjör och förste sekreterare, i adertonde lönegraden:
byrådirektör samt i tjugonde lönegraden: byråchef och förste
byrådirektör;
dels ock beträffande sådana befattningar vid statens vattenfallsverk,
vilkas antal enligt förenämnda avlöningsreglemente skall fastställas av
Eders Kungl. Maj:t och riksdagen, från och med den 1 juli 1920 bestämt
detta antal på sätt angives i den vid denna skrivelse fogade förteckning
(Bil. A).
Stockholm den 4 maj 1920.
Med undersåtlig vördnad.
12
Riksdagens skrivelse Nr 189.
Bilaga A.
Förteckning över befattningar vid statens vattenfallsverk, vilkas antal
enligt avlöningsreglementet för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk skall
fastställas av Kungl. Maj:t och riksdagen.
A. Befattningar, avsedda i 1 § 1 mom av avlöningsreglementet:
Generaldirektör och chef................................................ 1
Överdirektör.................................................................... 1
Kraftverksdirektör ............................................................ 3
B. Befattningar, avsedda i 42 § av avlöningsreglementet:
Ledamot av vattenfallsstyrelsen ............................... 4
Överrevisor......................................................................... 2
C. Befattningar, hänförliga till 13—20 lönegraderna i avdelningen A av den vid
avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckning:
Kanalinspektor av klass 1 ................. 2
Kassör................................................................................... 2
Kontrollör .......................................................................... 3
Notarie .............................................................................. 2
Registrator........................................................................... 1
Revisor ............................................................................... 3
Kontorschef .................................................................... 1
Kamrer .............................................................................. 1
Sekreterare....................................................................... 2
Riksdagens skrivelse Nr 189.
13
Byråingenjör...................................................................... 2
Direktörsaseistent vid kanalverk 1
Direktörsassistent vid kraftverk.................................... 2
Distriktsingenjör..............................
Förste byråingenjör
Förste sekreterare...........................
Byrådirektör ....................................................................... 1
Driftchef................................................................................ 4
Kanaldirektör...................................................................... 1
Byråchef................................................................................. 3
Förste byrådirektör........................................................... 2
i-> ^ -q