8
Riksdagens skrivelse Nr 174.
Nr 174.
Godkänd av första kammaren den 27 april 1920.
Godkänd av andra kammaren den 27 april 1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående vissa framställningar
rörande pensioner och understöd.
(Bankoutskottets utlåtanden nr 28 och 38.)
Till Konungen.
l:o) I eu inom riksdagen väckt motion kar hemställts, »att riksdagen
måtte bevilja änkan Karolina Eriksson ett årligt understöd av 300 krön orätt
utgå från ock med år 1918».
Riksdagen kar, i anledning av förevarande motion, medgivit, att förre
lantbrevbäraren Nils Jokan Erikssons i Graperud, Nyeds socken, änka Karolina
Eriksson, må från ock med år 1918, så länge hon förbliver i sitt nuvarande
änkestånd, av postverkets medel uppbära ett årligt understöd av trehundra
kronor.
2:o) I en inom riksdagen väckt motion kar hemställts, »att riksdagen
måtte besluta att poststationsföreståndaren Carl Johan Sjöström i Västerkiske
skall från avskedstagandet åtnjuta ett årligt understöd av 500 kronor under
sin återstående livstid, att utgå av postverkets medel».
Såsom i motionen erinrats, är Sjöström enligt gällande bestämmelser
icke berättigad att erhålla högre pension än två tredjedelar av det till
honom utgående arvodet eller alltså 320 kronor. Med hänsyn till hans
höga ålder och långa tjänstetid ävensom till de betryckta omständigheter,
varunder han lever, har riksdagen dock ansett sig böra bevilja ett belopp
av 500 kronor.
Riksdagen har alltså, med bifall till förevarande motion, medgivit, att
poststationsföreståndaren Carl Johan Sjöström i Västerhiske må från och
med månaden näst efter den, under vilken han erhåller avsked från sin
anställning i postverkets tjänst, av postverkets medel åtnjuta en årlig pension
av femhundra kronor.
3:o) Eders Kungl. Maj:t har i en till riksdagen den G februari 1920
avlåten proposition, nr 57, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att dispositionsbiträdet vid postkontoret i Bollnäs Nathalia Lovisa
Forssell må från och med månaden näst efter den, under vilken hon er
-
9
Riksdagens skrivelse Nr 174.
håller entledigande från sin anställning i postverket, dock tidigast från och
med den 1 september 1920, äga att under sin återstående livstid å postverkets
pensionsstat uppbära ett årligt understöd av 1,000 kronor.
Riksdagen har på de i statsrådsprotokollet anförda skäl bifallit Eders
Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.
4:o) I en till riksdagen den 31 december 1919 dagtecknad proposition,
nr 21, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma (lag, föreslagit
riksdagen medgiva, att förra städerskan vid telegrafverkets linjedistriktsbyrå
i Stockholm Hilma Regina Andersson, född Gustaf sdotter, må från
och med den 1 januari 1920 av telegrafverkets medel under sin återstående
livstid uppbära årligt understöd till ett belopp av 400 kronor att utbetalas
i den ordning, som gäller för fyllnadspensioner från telegrafverket.
Med hänsyn till av riksdagen tidigare fattade beslut i ett flertal liknande
fall har riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.
5:o) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, »att riksdagen
måtte tillerkänna änkan Amalia Alfrida Larsson, född Svensson, ett årligt
understöd av 600 kronor att från och med år 1921 utgå av trafikmedel».
Jämlikt stadgandet i § G mom. 1 av reglementet för statens järnvägars
änke- och pupillkassa är Amalia Alfrida Larsson, vilken är änka efter
förre bokhållaren vid statens järnvägar Lars August Larsson, icke berättigad
att erhålla pension, enär mannen vid äktenskapets ingående var över femtio
år gammal. Det har dock synts riksdagen, som om den avlidnes långvariga
anställning i statens tjiinst kunde motivera något understöd av allmänna
medel åt hans änka, Enligt vad riksdagen inhämtat, skulle änkan Larsson,
därest mannen vid sin död varit delägare i berörda änke- och pupillkassa, hava
erhållit en årlig pension av 690 kronor, vartill enligt kungl. kungörelsen
den 24 november 1919 skulle kommit en tillfällig pensionsförbättring med
189 kronor. Då emellertid, på sätt utredningen givit vid handen, Larsson
år 1901 upphörde att vara delägare i kassan, har understödsbeloppet ansetts
böra sättas något lägre; och har riksdagen ansett det i motionen föreslagna
beloppet 600 kronor vara skäligt.
Riksdagen har alltså med bifall till förevarande motion medgivit, att
änkan Amalia Alfrida Larsson, född Svensson, må från och med år 1921,
så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, åtnjuta ett årligt understöd
av sexhundra kronor att utgå av trafikmedel.
6:o) I eu inom riksdagen väckt motion har hemställts, »att f. d.
bromsaren vid statens järnvägar Arvid Hansson, boende i Malmö, från och
med ingången av 1920 må under sin återstående livstid uppbära ett årligt
understöd av åttahundra (800) kronor att utgå ur trafikmedel
Bihang till riksdagens protokoll 11)20. 14 samt. Nr 170 -176.
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 174.
Av tillgängliga handlingar har framgått, att Hansson under
tjänstgöring vid Örtofta järnvägsstation den 15 juni 1892 utan eget förvållande
råkat ut för olyckan att få en maskinlåda över sig, varvid han
åsamkats, förutom en del skador å bröstet, brott å högra armbågsleden, till
följd varav underarmen kommit att stå i halv böjställning utan förmåga
att kunna fullständigt böjas samt styrkan i armen väsentligen nedsatts.
Genom beslut, upprepade under ett flertal år och senast 1913, tillerkändes
Hansson av Eders Kung! Maj:t eu gratifikation å 150 kronor att
utgå av trafikmedel. Ehuru Hansson med hänsyn till tiden för berörda
skadas inträffande icke var lagligen berättigad till skadestånd, men skadan
i allt fall medfört väsentlig inskränkning i hans arbetsförmåga och han
vidare vore i stort behov av understöd, ansåg järnvägsstyrelsen, i anledning
av framställning om förhöjd gratifikation, det vara med billighet överensstämmande,
att Hansson ånyo tillerkändes understöd av statsmedel och att
detta understöd höjdes med 75 kronor. På grund härav tillerkände Eders
Kungl. Maj:t genom beslut år 1914 Hansson en gratifikation å 225 kronor
att fortfarande utgå av trafikmedel. Denna gratifikation har sedermera förnyats
för vart och ett av åren 1915—1917. För vartdera av åren 1918
och 1919 har den utgått med ett till 375 kronor förhöjt belopp.
Med hänsyn till vad i ärendet förekommit, har riksdagen ansett billigt,
att Hansson, som nu uppnått en ålder av 76 år och lärer vara i stort behov
av understöd, för framtiden beredes något understöd av allmänna medel och
har detsamma bestämts till 350 kronor. Understödet har anvisats att utgå
av trafikmedel från och med den 1 januari 1920.
Riksdagen har alltså, i anledning av förevarande motion, medgivit,
att till förre bromsaren vid statens järnvägar Arvid Hansson i Malmö må
från och med den 1 januari 1920 under hans återstående livstid av trafikmedel
utgå ett årligt understöd av trehundrafemtio kronor.
7:o) Eders Kungl. Maj:t har i en till riksdagen den 16 januari 1920
avlåten proposition, nr 52, föreslagit riksdagen medgiva, att av statens vattenfallsverks
medel må från och med den 1 oktober 1918 utgå årliga understöd
till hjälpmontören vid Trollhätte kraftverk Anders Johan Karlssons änka
Hanna Karolina Karlsson, född Bengtsson, med 300 kronor, så länge hon
förbliver i nuvarande änkestånd, samt till makarnas minderåriga dotter med
75 kronor till och med det kalenderår, varunder hon fyller 18 år.
På de i statsrådsprotokollet angivna grunder har riksdagen bifallit
Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.
8:o) I en till riksdagen avlåten, den 5 december 1919 dagtecknad
preposition, nr 8, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva,
a) att förre extra skogsbevakaren inom Torneå revir Gustaf Öhman
Riksdagens skrivelse Nr 174. 11
må från och med den 1 januari 1920 under sin återstående livstid uppbära
en årlig pension av trehundra kronor att utgå från statens domäners fond,
b) att förre extra skogshevakaren i Jokkmokks revir Johan Petter
Nilsson må från och med den 1 januari 1920 under sin återstående livstid
uppbära en årlig pension av trehundra kronor, att utgå från statens domäners
fond; samt ...
c) att en var av förre extra kronojägaren Nils Persson och foire
extra hevakarcn Pehr Olsson må från och med den 1 januari 1919 under
sin återstående livstid uppbära från statens domäners fond en årlig pension
av trehundra kronor, dock att dessa pensioner må nedsättas, för Persson
till femtio kronor, så länge han intill den 14 mars 1920 arrenderar sitt
nuvarande torp, och för Olsson till tvåhundrafemton kronor, så länge han
intill den 14 mars 1925 arrenderar Timanstorpet. .
Eiksdagen har icke funnit annat att erinra mot Eders Kungl. ålapis
framställning, än att, med hänsyn till här föreliggande ömmande omständigheter,
beloppen, såsom tidigare i liknande fall bestamts, skäligen ansetts
höra höjas till 400 kronor. Vid sådant förhållande hora de till Persson
och Olsson utgående årliga pensionerna, så länge de arrendera sina nuvarande
torp, nedsättas, för Persson till 150 kronor och for Olsson till
315 kronor.
Eiksdagen har alltså medgivit, _ .
a) att förre extra skogshevakaren inom Torneå revir O lista t Ohman
må från och med den 1 januari 1920 under sin återstående livstid uppbara
en årlig pension av fyrahundra kronor att utgå från statens domäners
b) att förre extra skogshevakaren i Jokkmokks revir Johan Petter
Nilsson må från och med den 1 januari 1920 under sin återstående livs
tid
uppbära en årlig pension av fyrahundra kronor, att utgå från statens
domäners fond; samt , ....
c) att en var av förre extra kronojägaren Nils Persson och torre
extra bevakaren Pehr Olsson må från och med den 1 januari 1919 under
sin återstående livstid uppbära från statens domäners fond en årlig pension
av fyrahundra kronor, dock att dessa pensioner må nedsattas, for Persson
till etthundrafemtio kronor, så länge han intill den 14 mars 1920 arrenderat
sitt nuvarande torp, ocli för Olsson till trehundrafemton kronoi,
så länge han intill den 14 mars 1925 arrenderar Timanstorpet,
Stockholm den 27 april 1920.
Med undersåtlig vördnad.