Riksdagens skrivelse Nr 16.
1
Nr 16.
Godkänd av första kammaren den 13 februari 1920.
Godkänd av andra kammaren den 13 februari 1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.
Maj;ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse
i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862, dels Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av
§ 3 i laqen angående folkskoleväsendet i Stockholm den
15 maj 1903.
(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2.)
Till Konungen.
Genom en till riksdagen avlåten, den 16 januari 1920 dagtecknad
proposition, nr 25, tiar Eders Kungl. Magt, under åberopande av bifogat
utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om
ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i
Stockholm den 23 maj 1862.
Med överlämnande av konstitutionsutskottets i ärendet avgivna, av
riksdagen godkända utlåtande, nr 2, får riksdagen anmäla, att det i
propositionen innefattade lagförslaget icke kunnat i oförändrat skick av
riksdagen godkännas, men att riksdagen i anledning av samma proposition
för sin del antagit följande
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 16—17.
r>8G so 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 16.
Lag
om ändrad lydelse i Yissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i
Stockholm den 23 maj 1802.
Härigenom förordnas, att §§ 4, 15, 18, 23, 26, 30, 31, 33—39, 42 och
49 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862
skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 4.
Kommunens — — — — — — befatta.
Verkställighet och förvaltning tillkomma, under ledning av det stadskollegium,
varom i § 33 stadgas, de särskilda, under stadsfullmäktige ställda
nämnder (styrelser) eller personer, som för sådant ändamål utses och vilka
var inom sitt område äro för omförmälda göromål ansvariga.
De förvaltningsmyndigheter, åt vilka vården om kommunens gemensamma
angelägenheter sålunda närmast anförtrodd är, hava ock främsta
åliggandet att verka till kommunens gagn och tillse, att de allmänna
behoven varda fyllda i den mån tillgångar därtill finnas eller kunna
beredas.
Överståthållaren — — — — angelägenheter.
§ 15-
Mom. 1. Stadsfullmäktig — — — — fråga.
Mom. 2. Nedan nämnda personer må, med hänsikt till deras ämbetseller
tjänstemannaställning, icke vara stadsfullmäktige, nämligen överståthållaren,
underståthållaren, polismästaren och stadens fiskaler ävensom
de tjänstemän och betjänte, vilka i och för sina befattningar äro inför
stadsfullmäktige eller stadens nämnder redo skyldiga.
Vid — — — — deltaga.
§ 18-
Stadsfullmäktige välja årligen bland sig en ordförande samt eu förste
och en andre vice ordförande, om vilka val underrättelse skall till överståthållarämbetet
insändas.
3
Riksdagens skrivelse Nr 16.
Aro vid något stadsfullmäktiges sammanträde både ordföranden och
vice ordförandena hindrade att närvara, välja de, som tillstädes äro, eu
annan ordförande för tillfället. *
Fullmäktige--— — — utfärda.
Mom. 1. — — — — — — — — — — — —--
Mom. 2. Till — — — — — stadsutskylder.
Angående röstövervikt vid val av borgarråd stadgas i § 34.
Mom. 3. -— — — — — — — — — — — —--
Mom. 4. — — — — — — — — — — — —--
§ 26.
Till stadsfullmäktiges åligganden och befogenhet hör:
att — —• — — — hänskjutas;
att meddela beslut i angelägenheter, som av de för verkställighet
och förvaltning tillsatta nämnder eller personer likmätigt de för en var
av dem gällande instruktioner fullmäktiges prövning underställas;
att, efter granskning av de utav vederbörande förvaltningsnämnder
upprättade utgifts- och inkomstförslag, bevilja medel till stadsutgiftemas
bestridande samt förordna om uttaxering av de skattebidrag, vilka utöver
befintliga tillgångar kunna till stadens allmänna gagn eller särskilda
dess behov erfordras, ävensom i fråga om utgifter för nya ändamål bestämma
de grunder, efter vilka uttaxering därav skall äga rum; samt
att årligen genom revisorer, vilka stadsfullmäktige utse, granska
dem underlydande nämnders räkenskaper och förvaltning under nästföregående
året; ägande fullmäktige, sedan revisionsberättelser till dem inkommit
och vederbörande fått tillfälle att över gjorda anmärkningar sig
förklara, efter befogenhet avgöra, huruvida anmärkning må förfalla eller
laglig åtgärd för bevakande av stadens rätt bör vidtagas.
Över — — — — del.
Stadsfullmäktige — — — — angelägenheter.
Den, vilken såsom ledamot av stadsfullmäktige underlydande nämnd
eller eljest är redovisningsskyldig till kommunen, må icke väljas till
revisor av förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej heller deltaga
i val av revisor av sådan förvaltning eller i beslut i anledning av revisorernas
granskning av sagda förvaltning.
4
Riksdagens skrivelse Nr 16.
§ 30.
t
För att vinna gällande kraft, skola stadsfullmäktiges beslut underställas
Kungl. Maj:ts nådiga prövning och fastställelse, då de angå:
a) -------------------
b) -------------------
c) ---------;---;---------
d) förändring i de av Kungl. Maj:t för stadskollegiet eller stadens
nämnder fastställda instruktioner; och
e) --*------------------
§ 31.
överståthållarämbetets stadfästelse erfordras för att giva gällande
kraft åt stadsfullmäktiges beslut i alla övriga ämnen med undantag av
följande, varuti avgörandet ankommer endast på fullmäktige, nämligen:
a) -------------------
b) -------------------
c) -------------------
d) --------------------
e) --------------------
f) --------------------
g) antagande och entledigande ävensom avlönande av borgarråd;
li) antagande och entledigande ävensom avlönande av den hos stadsfullmäktige
anställde sekreterare och vaktbetjäning; samt
i) beslut, varigenom stadsfullmäktige ansett en hos dem omedelbart
väckt eller ifrån stadskollegiet eller någon av nämnderna hänskjuten fråga
böra förfalla eller icke för närvarande kunna till bifall föranleda.
§ 33.
Stadskollegiet åligger att å stadsfullmäktiges vägnar leda förvaltningen
av stadens angelägenheter. Stadskollegiet har för sådant ändamål:
att med uppmärksamhet följa förvaltningen i alla riktningar;
att utan tidsutdräkt göra de framställningar och förslag hos fullmäktige
eller vidtaga de åtgärder i övrigt, som härav föranledas;
att tillse, det ärenden, i vilka fullmäktige skola meddela utlåtanden
eller beslut, varda, innan de till handläggning där förekomma, underkastade
Riksdagens skrivelse Nr 16.
5
erforderlig utredning, samt till föredragning i fullmäktige bereda och avgiva
yttranden i dylika ärenden; samt
att å fullmäktiges vägnar övervaka verkställigheten av fullmäktiges
beslut.
Stadskollegiet äger att från stadens nämnder eller tjänstemän infordra
de yttranden och upplysningar, som för ärendenas utredande äro av
nöden, och vaka över, att de varda utan onödigt dröjsmål avgivna, ävensom
att hos överståthållarämbetet omedelbart göra framställningar om
upplysningars infordrande från ämbetsmyndigheter, på sätt för fullmäktige
i § 28 är medgivet.
Instruktion för stadskollegiet, vartill stadsfullmäktige uppgöra förslag,
fastställes av Kungl. Majd.
§ 34.
Mom. 1. Stadskollegiet utgöres av
a) stadsfullmäktiges ordförande och häda vice ordförande,
b) minst tre, högst sex borgarråd samt
c) ytterligare nio ledamöter.
Mom. 2. Borgarråden, vilka hava de särskilda åligganden, varom nedan
i §§ 35 och 37 förmäles, väljas av stadsfullmäktige för en tid av sex år.
Skola samtidigt flera borgarråd tillsättas, anställes, såframt omröstning
viskas, särskilt val av varje borgarråd. Vid varje val, där omröstning
ägt rum, är den vald, som erhållit minst två tredjedelar av de avgivna
rösterna. Uppnås vid val av visst borgarråd ej sagda röstetal, skall
detta val uppskjutas till en följande dag. Vid den andra omröstning, som
då anställes, må endast ifrågakomma de två, som vid första, omröstningen
erhållit de flesta rösterna, eller, om flera än två erhållit högsta röstetalet
eller jämte den, som fått de flesta rösterna, flera än en erhållit näst
högsta röstetalet, samtliga dessa; och är den vald, som då erhållit de flesta
rösterna. Mellan lika röstetal avgör lotten. Avgår borgarråd före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång, skall befattningen så snart ske kan
återbesättas. För tiden intill dess nytt val skett ävensom vid tjänstledighet
för borgarråd äge stadskollegiet utse annan bland sina ledamöter
att uppehålla tjänsten. Till borgarråd må allenast utses person
med synnerlig insikt och erfarenhet i kommunala förvaltningsfrågor eller
eljest i allmänna värv.
De under mom. 1 c) omförmälda ledamöterna jämte ersättare för dem
till lika antal välja stadsfullmäktige bland sig ä första sammanträdet i april
6
Riksdagens skrivelse Nr 16.
månad de ar, då val till fullmäktige äga ruin. Vid valet skall, där det ef
jämlikt mom. 3 sker proportionellt, ordningen mellan ersättarna särskilt
bestämmas.
Om skyldighet för de ledamöter av stadskollegiet, som omförmälas i
mom. 1 b) och c), att vid varaktigt förfall avgå, samt om ersättares tjänstgöringsskyldighet
gälle vad i kollegiets instruktion är stadgat.
Mom. 3. Val av de i mom. 1 c) omförmäla ledamöterna i stadskollegiet
jämte ersättare för dem, ävensom, därest stadsfullmäktige till särskilt
utskott eller kommitté för beredning överlämna visst eller vissa
ärenden, val till sådant utskott eller kommitté skola, där två eller derå
personer skola utses, ske proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat,
därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal,
vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer,
valet avser, ökat med 1. / fråga om ersättare för ledamot i stads
kollegiet
äger härvid vad om suppleant är stadgat motsvarande tillämpning.
§ 35.
Mom. 1. Stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande utöva
enahanda befattningar i stadskollegiet.
Överståthållaren eller, där han är hindrad, underståthållaren äger
övervara stad skollegiets sammanträden samt deltaga i överläggningarna
men ej i besluten.
Den hos stadsfullmäktige anställda sekreteraren tjänstgör ock i sådan
egenskap hos stadskollegiet.
Mom. 2. Borgarråden föredraga i stadskollegiet ärenden; som på kollegiets
handläggning ankomma. Angående ärendenas fördelning mellan borgarråden
gälle vad därom är i stadskollegiets instruktion stadgat.
Borgarråd skall, ändock han icke är stadsfullmäktig, närvara vid fullmäktiges
sammanträden, där ej förfall, som av fullmäktige godkännesT
föreligger, och äge därvid deltaga i överläggningarna med rätt att framställa
förslag samt att fä sin mening till protokollet antecknad.
Borgarråd åtnjuter arvode, för är räknat, efter stads julimäktiges bestämmande.
Aled befattningen såsom borgarråd må ej utan stadsfullmäktiges
medgivande förenas annan befattning i stadens tjänst eller därmed
jämförligt allmänt eller enskilt uppdrag.
7
Riksdagens skrivelse Nr 16.
§ 36.
För de i § 4 andra stycket omförmälda ändamål skola finnas en
drätselnämnd och en fattigvårdsnämnd. I upprättade instruktioner, som
på förslag av stadsfullmäktige av Kungl. Maj:t fastställas, bestämmes
för varje nämnd antalet ledamöter och. suppleanter.
Finna stadsfullmäktige lämpligt, att särskild nämnd (styrelse) tillsättes
för verkställighet eller förvaltning beträffande ärenden av viss art,
hava fullmäktige att upprätta förslag därtill och underställa detsamma
Kung]. Maj:ts prövning.
Överståthållaren är obetaget att övervara nämndernas sammanträden
samt att deltaga i överläggningarna men ej i besluten.
§ 37.
Stadskollegiet utser till ordförande i drätselnämnden och till ordförande
i fattigvårdsnämnd en de borgarråd, vilkas föredragning sskyldighet omfattar
de till dessa nämnders arbetsområden hörande ärenden, ävensom bland borgarråden
ordförande i de övriga nämnder, beträffande vilka sådant är i
kollegiets instruktion föreskrivet, därvid, hänsyn tages till den fördelning av
föredragning sskyldigheten, varom i § 35 förmäles. Tillika utser stadskollegiet
bland sina jämlikt § 34 mom. 1 c) valda ledamöter vice ordförande i
drätselnämnden, fattigvårdsnämnden samt de övriga nämnder, rörande vilka
bestämmelse härom är i kollegiets instruktion lämnad.
Av stadskollegiet utsedda ledamöter i stadens nämnder tjänstgöra under
den tid, de tillhöra kollegiet, eller den kortare tid, kollegiet vid valet bestämmer.
Bliva platser, varom här är fråga, lediga, skola de av stadskollegiet
omedelbart återbesättas. Den, som jämlikt § 34 av stadskollegiet utsetts i
borgarråds ställe, uppehälle jämväl den befattning, denne innehar såsom
ordförande i nämnd.
De ledamöter i nämnder, vilka ej jämlikt första stycket utses av stadskollegiet,
ävensom suppleanter till fastställt antal väljas av stadsfullmäktige,
där ej i nämndernas instruktioner eller eljest beträffande vissa ledamöter eller
suppleanter är annorlunda stadgat. Till ledamöter och till suppleanter
kunna stadsfullmäktige välja såväl ledamöter av stadsfullmäktige som ock
andra stadens inbyggare, som äro till fullmäktige valbara. Dessa ledamöters
och suppleanters tjänstgöringstid är tvä är, räknat frän och. med den
1 januari. Vid lagtima sammanträdet i december månad återbesättas de
platser, som vid då löpande tjänstgöringsårs slut bliva genom avgång
lediga.
8
Riksdagens skrivelse Nr 16.
Avgående ledamot eller suppleant i nämnd kan omväljas.
Om sättet för stadsfullmäktiges val av ledamöter och suppleanter i
drätselnämnden galle vad i § 34 mom. 3 är om val av vissa ledamöter i
stadskollegiet stadgat.
§ 38.
Kvinna, som blivit utsedd till ledamot eller ersättare i stadskollegiet
eller till ledamot eller suppleant i nämnd, är berättigad att när som
helst avsäga sig uppdraget.
§ 39.
Vad till fullgörande av de åligganden, som här ovan finnas i allmänhet
antydda, nämnderna hava att vidare iakttaga såväl i fråga om
föremålen för deras skilda verksamhet och den befogenhet, en var av
dem tillkommer, som beträffande ordningen och sättet för ärendenas behandling
m. in., bestämmes i nämndernas instruktioner.
§ 42.
Stadens nämnder böra inom tid, som stadsfullmäktige äga bestämma,
dock senast den 15 oktober värja år, till stadskollegiet avlämna förslag
över de utgifter och inkomster, som under det näst följande året äro
för en var av dem att emotse; skolande dessa förslag upptaga
å ena sidan:
de — — — — — — förfalla;
de — — — — — — förestå; samt
de utgifter, som erfordras till företag, vilka nämnden anser sig ytterligare
böra till stadens allmänna nytta föreslå;-och å andra sidan:
alla för kommunalbehov beviljade anslag, som vid det näst följande
årets uppbörd skola till nämnden inflyta;
de inkomster, vilka på annan grund antagas under samma år komma
nämnden för kommunens räkning tillgodo; och
de — — — — — beredas.
Innan de av andra nämnder än drätselnämnden avgivna förslag företagas
till behandling i stadskollegiet, skola yttranden över förslagen inhämtas från
drätselnämnden.
9
Riksdagens skrivelse Nr 16.
§ 49.
Den, som med stadsfullmäktiges eller stadens nämnders beslut i stadens
gemensamma angelägenheter icke åtnöjes, äger att däruti söka ändring
genom besvär, vilka jämte det överklagade beslutet böra före klockan
tolv å fjortonde dagen efter det klaganden av beslutet erhöll del, dagen
då sådant skedde likväl oräknad, till överståthållarämbetet ingivas.
Klaganden — — -— — — offentliggjordes.
Söker--— — — förordna.
Besvär, varmed åsyftas, att något av stadsfullmäktige eller nämnd
meddelat beslut i fråga, som till kommunens gemensamma angelägenheter
hör, bör av annan orsak än de här ovan uppgivna undanröjas,
må icke av överståthållarämbetet till prövning upptagas.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1920.
De, som då äro ledamöter eller suppleanter i beredningsutskottet,
skola med samma uppdrag fortfara till den 10 april 1920. Från och
med sistnämnda dag skall förvaltningen av stadens angelägenheter ledas
av stadskollegiet, i följd varav ledamöter och ersättare i kollegiet skola
utses under tiden den 1—9 april 1920. De val av borgarråd, som då
förrättas, gälla en tid av allenast fem år.
De, som på grund av tidigare uppdrag äro ledamöter eller suppleanter
i nämnd, i vilken det tillkommer stadskollegiet att utse ordförande
eller vice ordförande, skola frånträda sina befattningar den 10 april 1920.
Från och med sist sagda dag skola sådana nämnder hava den sammansättning,
som med lagens stadganden överensstämmer, i följd varav val
till ledamöter och suppleanter i nämnderna skola företagas under tiden
den 1—9 april 1920. De ledamöter och suppleanter, som då utses av
stadsfullmäktige, väljas för tiden till och med den 31 december 1921,
dock att bland dessa för varje nämnd halva antalet eller, där hela antalet
är ojämnt, det antal, som närmast understiger hälften, skall efter
lottning inför nämnden utträda vid slutet av år 1920.
Vidare har Eders Kungl. Maj:t genom en till riksdagen avlåten,
den 16 januari 1920 dagtecknad proposition, nr 27, under åberopande
av bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 16—17. ssg 20 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 16.
samma dag, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag
till lag om ändrad lydelse av § 3 i lagen angående folkskoleväsendet
i Stockholm den 15 maj 1903.
Riksdagen får härmed anmäla, att riksdsgen bifallit Eder Kungl.
Maj:ts ifrågavarande proposition.
Stockholm den 12 februari 1920.
Med undersåtlig vördnad.*