Riksdagens skrivelse Nr 134.

1

Nr 134.

Godkänd av första kammaren den 16 april 1920.
Godkänd av andra kammaren den 16 april 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt
motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående upphörande
av den successiva förnyelsen av stadsfullmäktige
i stad, stadsfullmäktige i Stockholm samt kommunaloch
municipal fullmäktige.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 och memorial nr 15.)

Till Konungen.

I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att riksdagen ville
i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Eders Kungl.
Maj:t till nästa riksdag framlägga förslag om upphörande av den successiva
förnyelsen av stadsfullmäktige i stad, stadsfullmäktige i Stockholm
samt kommunal- och municipalfullmäktige.

Konstitutionsutskottet vid 1918 års lagtima riksdag anförde som
skäl för sitt av motionären omförmälda avstyrkande av den i kungl.
propositionen nr 261 föreslagna åtgärden om upphävande av bestämmelserna
om successiv förnyelse av stadsfullmäktige, kommunal- och municipalfullmäktige,
bland annat, följande:

»I jämförelse med landstingsmannavalen hava de övriga kommunala
valen synts utskottet vara av underordnad vikt för det syftemål — inskränkning
i antalet valstrider av mera allmän omfattning — som föranlett
Kungl. Maj:ts förslag. Frågan om dessa vals anordnande torde
Bihang till riksdagens protokoll 1320. 14 sand. Nr 134—138. 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 134.

också kunna lösas oberoende av det resultat, till vilket utskottet kommit
beträffande andrakammarvalen och landstingsmannavalen. Vid sådant
förhållande hava de praktiska olägenheter, som ett upphävande av
den successiva förnyelsen av fullmäktigekorporationer skulle draga med
sig, för utskottet blivit avgörande. Dessa olägenheter bestå förnämligast
däri, att den ifrågavarande åtgärden, därest den isolerad genomfördes,
skulle föranleda, att ett allt för stort antal mandat komme att
på en gång besättas.»

Olägenheterna i fråga torde emellertid kunna till väsentlig del avlägsnas
bl. a. genom en ändamålsenligare valkretsindelning. Riksdagen
får vidare erinra om, att den vid 1918 års urtima riksdag beslutade
genomgripande reformen av den kommunala valordningen samt den sedan
1919 års lagtima riksdag vilande grundlagsändringen om kvinnans
politiska rösträtt helt hava förändrat de förutsättningar, från vilka utskottet
i ovan anförda yttrande utgick. Nya stora folklager hava gjorts
delaktiga av den kommunala och politiska rösträtten. Under sådana förhållanden
framträder starkare än tillförene kravet att i möjligaste mån
inskränka antalet valkampanjer av olika slag. Ofta återkommande val
förorsaka enligt riksdagens mening såväl val manskåren som det allmänna
onödiga kostnader, varjämte de myndigheter, som hava att förrätta
valen och ombesörja sammanräkningarne, betungas med arbete, som
med fördel kan undvikas. Yad slutligen den kommunala verksamheten
beträffar, kräver denna framför allt arbetsro och tid för sin ostörda
utveckling.

Det synes riksdagen därför, att upphävandet av den successiva förnyelsen
av de i motionen omnämnda kommunala korporationerna är
synnerligen önskvärt. Ett sådant upphävande kan också enligt riksdagens
mening ske utan nämnvärda olägenheter. Genom det proportionella valsättet
får kontinuiteten i det kommunala arbetet anses behörigen tryggad.

År 1919 infördes, jämsides med upphävandet av den successiva förnyelsen
av landstingen, bestämmelser om alternerande val vartannat år
av landsting och av riksdagens andra kammare. Lagändringar i samma
riktning beträffande de kommunala fullmäktigeinstitutionerna skulle uppenbarligen
främja det till grund för samtliga här nämnda reformer och
reformsträvanden liggande syftet att nedbringa antalet val. Ett bibehållande
av nu rådande ordning däremot, med kommunala val infallande
mellan valen till landsting och andra kammaren, motverkar direkt sagda
syfte. Genom att upphäva den successiva förnyelsen av de nämnda
kommunala korporationerna samt förlägga valen av dessa till samma år

Biksdagens skrivelse Nr 134. &

som valen av landsting, bleve det av riksdagen år 1917 i skrivelse nr
308 framlagda önskemålet om vartannat år regelbundet återkommande
kommunala och politiska val i avsevärd grad förverkligat. Frågan om
ett dylikt förläggande av alla mera betydande kommunala val till samma
år kräver emellertid eu närmare prövning. Ävenledes spörsmålet om
upphörande av här nämnda kommunala institutioners successiva förnyelse
fordrar på grund av det förändrade sakläget utredning utöver vad förut
i ämnet förebragts. Med hänsyn till de olika mandattiderna för ledamöterna
i nu fungerande kommunala fullmäktigekorporationer äro, vid
lagändringar i här avsedd riktning, lämpligt avfattade övergångsbestämmelser,
anknytande den tilltänkta samtidiga förnyelsen av korporationerna
i fråga till utgången av någon av nu gällande mandattider, av särskild vikt.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anhålla, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t låta verkställa utredning och till nästa års riksdag
framlägga därav föranledda förslag dels om upphörande av den successiva
förnyelsen av stadsfullmäktige, kommunal- och municipalfullmäktige samt
stadsfullmäktige i Stockholm, dels ock om sammanförande av valen av
berörda kommunala korporationer till samma år som valen av landsting.

Stockholm den 16 april 1920.

Med undersåtlig vördnad.