Riksdagens skrivelse Nr 125.
1
Nr 125.
Godkänd av första kammaren den 10 april 1920.
Godkänd av andra kammaren den 10 april 1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om uppskattning av
mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärdeeller
jordräntestegringsskatt m. m. ävensom i ämnet väckta
motioner.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 10.)
Till Konungen. .
Genom proposition, nr 22, av den 7 januari 1920, hai Kdeis Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsiådspiotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels antaga nedan införda förslag till förordning om uppskattning
av mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt;
dels
ock till täckande av de med eu sådan uppskattning torenade
kostnader bevilja ett belopp av 1,000,000 kronor samt därav anvisa
a) å tilläggsstat till riksstaten för år 1920 ett reservationsanslag å
_ _ _ _ _ _ — — — — — — — kronor 400,000;
och
b) å extra stat för år 1921 ett reservationsanslag å — — — —
_ _ _ _ _ _ _ — — — — — — kronor 600,000.
Bihang till riksdagens protokoll 1020. 14 sand. År 125. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 125.
Förslag
till
Förordning om uppskattning av mark i och för framdeles
skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt.
Om uppskattningens ändamål m. m.
1
För bestämmande av markvärde att tjäna till ledning vid framdeles
skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt skall
verkställas uppskattning av mark i den ordning, här nedan angives, och
enligt de vid denna förordning fogade särskilda anvisningar.
2 §•
1 mom. Föremål för uppskattning är mark till
a) annan fastighet än jordbruksfastighet; samt
b) sådan jordbruksfastighet eller del därav, som på grund av efterfrågan
å mark för bostads-, industriellt eller därmed jämförligt ändamål
äger värde utöver det, som fastigheten eller fastighetsdelen har i sin
användning såsom jordbruksfastighet.
Sådant mervärde skall jämväl särskilt för sig uppskattas.
2 mom. Uppskattning äger icke rum av mark, som här nedan sägs,
nämligen:
mark, som tillhör staten;
mark, som tillhör den kommun eller menighet, inom vars område
marken är belägen;
mark, som upptages av kanal, järnväg, till allmänt begagnande
upplåtna vägar och gator, allmänna platser, allmän flottled eller allmän
farled;
sådan akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk
och barmhärtighetsinrättningar tillhörig mark, som användes uteslutande
för dessa inrättningars verksamhet; samt
Riksdagens skrivelse Nr 125. ®
sådan mark, som användes uteslutande för kyrkobyggnader eller
bönehus eller såsom begravningsplats.
Om uppskattningsnämnd och uppgifter till ledning vid uppskattningen.
3 §•
Uppskattningen verkställes av uppskattningsnämnder, envar inom
dess distrikt.
Varje stad och varje härad skall i allmänhet utgöra ett uppskattningsdistrikt.
I Stockholm äger överståthållarämbetet att bestämma antalet
av de uppskattningsnämnder, som där skola tillsättas, och det distrikt,
varje uppskattningsnämnd skall omfatta. För annan stad, varest
flera uppskattningsnämnder erfordras, äger Kungl. Maj:ts befallningshavande
att, efter magistratens hörande, bestämma uppskattningsnämndernas
antal och uppskattningsdistrikten. Kungl. Maj ds befallmngshavande
må, där så prövas lämpligt, fördela större härad i två eller flera
uppskattningsdistrikt, låta köping ävensom municipalsamhälle bilda särskilt
distrikt för uppskattningen samt förena två eller flera härad till ett
uppskattningsdistrikt. ...... . ... , , .
Med härad förstås i denna förordning jamval de före uttardanclet
av förordningen den 17 maj 1872 varande tingslag i de orter, där benämningen
härad ej förekommer.
4 §•
Uppskattningsnämnd utgöres av ordförande och fyra ledamöter.
Ordföranden förordnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande.
Två av nämndens ledamöter skola utses, för stad, som ej deltagei i
landsting, av Kung]. Maj:ts befallningshavande och för annat uppskattningsdistrikt
av vederbörande landsting. Därjämte skola i stad av stadsfullmäktige
eller, där stadsfullmäktige icke finnas, av allmän rådstuga, i köping,
som är egen kommun, av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige
finnas, av dessa, i municipalsamhälle och därmed likställd
köping av municipalstämma eller, där municipal!’ullmäktige finnas, av
dessa samt i landskommun av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige
finnas, av dessa väljas två personer att såsom ledamöter in
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 125.
träda i nämnden och deltaga i dess överläggningar och beslut, då uppskattning
sker av mark inom staden, köpingen, municipalsamhället eller
landskommunen; ägande dessa sistnämnda ledamöter icke säte och stämma
i nämnden vid uppskattning av mark inom annat område än det, för
vilket de blivit valda.
Vid samma tillfälle, som ledamöter i nämnden utses, skall i enahanda
ordning även utses en suppleant för var ledamot av nämnden.
Till ledamöter och suppleanter i uppskattningsnämnd böra utses
sådana personer, som kunna anses äga erforderlig sakkunskap och noggrann
kännedom om ortens fastighets- och affärsförhållanden; och skall
av de utav kommunalmyndigheten utsedda ledamöterna den ene jämte
hans suppleant vara fastighetsägare.
5 §.
Genom allmän kungörelse lämnar Kungl. Maj:ts befallningskavande
före den 15 augusti 1920 underrättelse om indelningen i uppskattningsdistrikt,
om de personer, som av Kungl. Maj:ts befallningshavande förordnats
till ordförande och, vad beträffar stad, som ej deltager i landsting,
till ledamöter och suppleanter i uppskattningsnämnderna, samt om
denna förordnings bestämmelser angående val av övriga ledamöter och
suppleanter i nämnderna.
I kungörelsen erinras vederbörande om den i 9 § stadgade skyldighet
att avlämna uppgifter till ledning vid uppskattningen. Tillika
meddelas underrättelse om tid och ställe för uppgifternas avlämnande
och varest uppgiftsblanketter erhållas.
Kungörelsen skall införas i ortstidningar, som av Kungl. Maj:ts
befallningshavande bestämmas, en gång omedelbart efter utfärdandet och
eu gång under förra hälften av september månad 1920.
6 §•
Landsting skall ofördröjligen låta avlämna uppgift å de av landstinget
valda ledamöter av uppskattningsnämnderna och suppleanter för
dem till Kungl. Maj:ts befallningshavande, som till de kommunala myndigheternas
kännedom genast låter införa dessa uppgifter i länskungörelserna.
De å vederbörande kommunala myndigheter ankommande val av
ledamöter och suppleanter skola förrättas under senare hälften av september
eller förra hälften av oktober månad; och skall genast efter val
-
Riksdagens skrivelse Nr 125. 0
förrättnings slut den, som därvid fört ordet, om valet underrätta ej
mindre de valda än även Kungl. Maj:ts befallningshavande samt ordföranden
i uppskattningsnämnden. .....
Har sålunda vald ledamot eller suppleant jämväl blivit av landstinget
utsedd till ledamot av uppskattningsnämnd eller suppleant för sådan
ledamot, föranstalte Kungl. Maj:ts befallningshavande om nytt val för
kommunens vidkommande.
Besvär över val, som förrättas av vederbörande kommunala myndighet,
må anföras hos Kungl. Maj:ts befallningshavande senast före
klockan tolv å femtonde dagen efter valets förrättande eller, om då är
helgdag, å nästa söckendag därefter; och gälle i övrigt om dylikt
vals överklagande i tillämpliga delar vad i kommunalförfattningarna
är stadgat angående besvär över kommunala myndigheters beslut.
Över Kungl. Maj:ts befallningshavandes i anledning av besvären meddelade
beslut må klagan icke föras.
7 §•
Magistratsperson, landsfogde och landsfiskal ma ej utan laga föi
fall kunna avsäga sig förordnande att vara ordförande i ellei ledamot
av uppskattningsnämnd.
Eu var annan vare skyldig att -— såvida han är inom uppskattningsdistriktet
boende och icke de fem sista åren deltagit i taxeringsarbete
inom distriktet eller är av laga förfall hindrad — emottaga uppdrag att
vara ordförande i eller ledamot av uppskattningsnämnden.
8 §•
Till ledning vid uppskattningen skola tjäna de uppgifter, som,
enligt vad nedan sägs, till uppskattningsnämnden avlämnas, ävensom de
upplysningar, som kunna vinnas ur taxeringslängder och andra handlingar
eller eljest äro för nämnden tillgängliga.
9 §•
Ägare av annan fastighet än jordbruksfastighet vaie skyldig att
utan anmaning före den 1 oktober 1920 avlämna uppgift enligt fastställt
formulär om markens areal, därå uppförda byggnader och dessas brandförsäkringsvärde,
köpeskilling, fastighetens taxeringsvärde och den del
därav, som blivit åsatt eller kan beräknas för själva maiken, samt den
avkastning, fastigheten år 1919 givit, däri inbegripet hyresvärdet av out
-
Riksdagens skrivelse Nr 125.
Ii
hyrda eller hyresrätt upplåtna eller av ägaren själv begagnade lägenheter;
dock att sådan uppgiftsskyldighet ej åligger ägare av byggnad å
annans mark, där ej byggnadens ägare besitter marken med sådan rätt,
att lian, enligt vad i 40 § stadgas, är att anse såsom ägare till marter].
A uppgiftsblanketten bör jämväl angivas det värde, till vilket själva
marken utan därå befintliga byggnader och träd enligt den uppgiftspliktiges
mening skäligen kan uppskattas.
Efter anmaning, varom i 12 § sägs, vare ägare av fastighet utav ovan
angivet slag pliktig att lämna jämväl de ytterligare upplysningar eller
uppgifter rörande fastigheten, som för uppskattningen kunna vara erforderliga.
Ägare av jordbruksfastighet vare ävenledes pliktig att efter anmaning
lämna för uppskattningen erforderliga uppgifter eller upplysningar
rörande sin fastighet.
Det vare i övrigt en var obetaget att meddela de upplysningar, som
kunna tjäna till ledning vid uppskattning av mark, till vilken han
är ägare.
Fastighetsägare, för vilken svårighet möter att avgiva skriftlig uppgift,
vare medgivet att själv eller genom ombud muntligen till uppskattningsnämndens
ordförande lämna de upplysningar, varom här är fråga.
Skyldighet att avgiva uppgift eller upplysning, varom ovan sägs,
åligge för omyndig förmyndaren, för sådan frånvarande, för vilken god
man av domstol förordnats, gode mannen samt för oskiftat dödsbo den,
som sitter i boet, evad han är delägare eller syssloman. För annan än
enskild person eller oskiftat dödsbo åligge uppgiftsskyldigheten vederbörande
styrelse, förvaltning, syssloman eller ombud.
Blanketter till de uppgifter, som i denna paragraf omförmälas,
skola kostnadsfritt tillhandahållas hos ordförande i uppskattningsnämnd
samt därjämte i Stockholm hos överståthållarämbetet, i övriga städer hos
magistraten och å landet hos ordförande i kommunal- och municipalnämnd.
10 §.
Tggj
Direktion för hypoteksinrättning skall, efter begäran av vederbörande
ordförande i uppskattningsnämnd, av landskamrerare eller, i Stockholm,
av kamreraren vid överstathållarämbetets avdelning för uppbördsärenden,
meddela uppgift å det värde, vartill i hypoteksinrättningen till belåning
anmäld fastighet uppskattats vid värdering, som blivit för dylikt låns erhållande
senast anställd och godkänd; börande i uppgiften jämväl angivas
tiden för värderingens förrättande.
Riksdagens skrivelse AV 125.
11 §•
Uppgifter, som avgivas utan anmaning, skola avlämnas antingen
direkt till vederbörande uppskattningsnämnds ordförande eller ock för
fastighet i Stockholm till överståthållarämbetet och i övrigt till Kungl.
Mai ds befallningshavande i det län, magistraten i den stad eller landsfiskalen
i det distrikt, där den fastighet är belägen, som uppgiften angar.
Enahanda gäller i fråga om de upplysningar, som meddelas enligt
9 § femte stycket.
12 §.
Anmaning till fastighetsägare att avlämna uppgift eller upplysning
skall utfärdas av uppskattningsnämndens ordförande och tillsändas den
uppgiftspliktige i rekommenderat brev med allmänna posten; och skall
anmaning innehålla föreläggande för den anmanade att avlämna uppgiften
inom viss tid av minst åtta dagar efter delfåendet.
Landskamrerare, i Stockholm kamreraren vid överstathallarambetets
avdelning för uppbördsärenden, äger jämväl rätt att i enahanda ordning
anmana fastighetsägare att till honom lämna uppgift eller upplysning,
som han kan finna behövlig för den gransknmgsnämnd, varom nedan i
denna förordning förmäles.
13 §.
Underlåter ägare av fastighet att inom föreskriven tid avgiva uppo-ift
eller upplysning, som han enligt bestämmelserna i denna förordning
är skyldig lämna, eller varder uppgift, som i 10 § avses, icke avlainnad,
må för uppgiftens eller upplysningens erhållande anlitas biträde av Kungl.
Maj:ts befallningshavande, som äger förelägga uppgiftsskyldig lämpligt vite.
14 §.
Till uppskattningsnämnds ordförande skall Kungl. Maj:ts befallningshavande
före den 15 september 1920 översända de uppgifter angående
brandförsäkringsvärden, köpeskillingar in. m., som blivit aren 1919
och 1920 avgivna till ledning vid taxering till fastighetsbevillnmg moln
uppskattningsdistriktet och som hos Kungl. Maj:ts befallningshavande
förvaras. Dylika uppgifter, som förvaras hos taxeringsnämnds ordförande,
8 Riksdagens skrivelse Nr 125.
äger ordförande i uppskattningsnämnd på därom gjord anhållan utbekomma;
börande dessa uppgifter efter begagnandet till vederbörande
återställas.
För uppskattningen eljest erforderlig uppgift skall, då begäran därom
framställes, lämnas av vederbörande ämbetsverk eller inrättning.
15 §.
Före den 15 september 1920 skola till uppskattningsnämndens ordförande
genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes försorg överlämnas avskrifter
av årets fastighetstaxeringslängder för distriktet.
Inom samma tid skall Kungl. Maj:ts befallningshavande låta till
uppskattningsnämndens ordförande översända avskrifter av de hos prövningsnämnden
förda längder, i vad de angå fast egendom inom uppskattningsdistriktet.
16 §.
Efter kallelse av Kungl. Maj:ts befallningshavande skola uppskattningsnämndernas
ordförande inom länet före den 1 oktober 1920 sammanträda
å lämplig ort inför Kungl. Maj:ts befallningshavande för att,
till vinnande av likformighet i uppskattningsarbetet, överlägga om grunderna
för uppskattningen och förfarandet därvid.
Sedan tiden för avgivande av de i 9 § första stycket föreskrivna
uppgifter gått till ända och innan uppskattningsnämndens arbete börjar,
må nämndens ordförande, där så anses erforderligt, kalla vederbörande
fastighetsägare inom distriktet att kommunvis eller i annan ordning sammanträda
inför honom för lämnande av upplysningar, som utöver dem,
som skriftligen meddelats, kunna vara för uppskattningen behövliga; börande
vid dessa sammanträden de inkomna uppgifterna om markareal
m. m. kontrolleras och ofullständiga uppgifter kompletteras.
17 §.
Uppskattningsnämndens sammanträden skola hållas inom distriktet
a tidei och ställen, som av ordföranden bestämmas. För landet utsedd
uppskattningsnämnd må även kunna sammanträda i närbelägen stad, köping,
municipal- eller stationssamhälle.
Inträffar för ledamot förfall för inställelse vid utsatt sammanträde,
bör sådant ofördröjligen anmälas för ordföranden, så att före sammanträdet
suppleant hinner tillkallas.
Riksdagens skrivelse Nr 125.
9
För behandling av särskild uppskattningsfråga äger nämnden, där
så anses erforderligt, tillkalla sakkunnigt biträde.
Uppskattningsnämnd bör hava avslutat sitt arbete före den 1 mars
1921.
18 §.
Uppskattningsnämnds ordförande är föredragande hos nämnden;
och åligger det honom särskilt:
a) att tillhandahålla uppgiftsblanketter;
b) att samla, ordna, numrera och granska avlämnade uppgifter och
vidtaga åtgärder för erforderliga uppgifters införskaffande;
c) att i den i 19 § omförmälda längden på behöriga ställen anteckna
uppgifternas nummer samt uppgivna salu-, hypoteks- och brandförsäkringsvärden,
ävensom, därest fastighetsägare gjort sig skyldig till
försummelse, varom i 13 § förmäles, vidtaga den åtgärd, han finner erforderlig;
d)
att om utsatt tid och ställe för nämndens sammanträde ej
allenast ofördröjligen underrätta ledamöterna i nämnden utan även på
lämpligt sätt och i god tid meddela vederbörande fastighetsägare inom
distriktet underrättelse;
e) att föra ordet vid uppskattningsnämndens sammankomster samt
därvid tillhandahålla och meddela ledamöterna alla i och för uppskattningen
erhållna uppgifter och upplysningar;
f) att vid uppskattningen efter sorgfällig beredning göra de anmärkningar
och framställningar, vartill han för vinnande av en behörig
uppskattning finner sig äga anledning;
g) att föra protokoll angående de ärenden, där sådant erfordras;
börande protokollet justeras inför nämnden och justeringen bestyrkas genom
å protokollet tecknat intyg av två ledamöter;
h) att noga tillse, att de till ledning för uppskattningen avlämnade
uppgifter och upplysningar icke varda för obehöriga tillgängliga;
i) att på begäran av uppgiftspliktig utan lösen meddela bevis om
mottagande av uppgift eller upplysning; samt
j) att, då sådant påfordras, avgiva förklaring över besvär angående
markuppskattning och därmed sammanhängande frågor.
19 §.
Över uppskattningen skall föras längd enligt fastställt formulär;
skolande, om distriktet omfattar två eller flera kommuner, särskild längd
upprättas för varje kommun.
Bihang till riksdagens protokoll 1U2U. 14 sand. År 125. 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 12ö.
Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta
samhälle förekommande fastigheter, som åsättas markvärde, i längden
särskilt angivas och sammanföras. Om av fastighet endast en del faller
inom municipalsamhällets område, skall i anteckningskolumnen anmärkas,
huru stor del av hela fastighetens värde belöper å denna del av fastigheten.
I stad bör uppskattaingsnämnd till längdens upprättande åtnjuta
nödigt biträde av vederbörande uppbörds- eller annan av magistraten
och i Stockholm av överståthållarämbetet därtill utsedd tjänsteman.
Uppskattningslängd underskrives av nämndens ordförande och
ledamöter.
20 §.
Nämnden vare ej beslutför, om ej ordföranden är tillstädes.
Är nämnden eljest ej fulltalig, må beslut ej fattas med mindre tre
av de närvarande äro om beslutet ense.
Skulle inom fulltalig nämnd uppstå skiljaktiga meningar bland
nämndens medlemmar, och måste omröstning för frågans avgörande anställas,
skall denna vara öppen; och blive däi’vid gällande den mening,
vilken flertalet biträtt, eller, därest flera meningar yppats, den, till vilken
de flestas röster kunna jämkas. Om rösterna utfalla lika, gälle den mening,
som ordföranden biträder.
Det åligger ordföranden att i de fall, då hans mening ej gjort sig
gällande, uti längdens anteckningskolumn särskilt upptaga de uppskattningsvärden,
han ansett böra bestämmas; och är det jämväl var och eu
av de övriga ledamöterna obetaget att få sin särskilda mening till protokollet
antecknad, såvida densamma, skriftligen avfattad, till nämndens
ordförande avlämnas.
Anser ordföranden, att nämnden i ett eller annat hänseende icke
iakttager de föreskrifter, som gälla för uppskattningen, eller icke verkställer
uppskattningen i överensstämmelse med upplysta och bestyrkta
förhållanden, åligger det honom att sådant genast anmärka. Dylik anmärkning
ävensom nämndens i anledning därav meddelade yttrande
skola i protokollet intagas.
21 §.
Landshövdingen i länet samt i Stockholm överståthållaren vare berättigad
att deltaga i uppskattningsnämnds överläggningar men icke i
besluten.
11
Riksdagtens skrivelse Nr 125.
22 §.
Uppskattningsnämnds sammankomster hållas inom slutna dörrar;
dock är ägare av fastighet inom distriktet berättigad att inför nämnden
företräda för att meddela upplysningar rörande sin fastighet.
23 §.
I uppskattningsdistrikt, som utgöres av ett eller flera härad eller
del av härad, skall uppskattningslängd för varje särskild kommun i
distriktet inom fjorton dagar efter avslutandet av uppskattningsnämndens
sammanträden av nämndens ordförande tillställas vederbörande kommunalstämmas
ordförande, vilken det åligger att under viss bestämd och vederbörligen
kungjord tid, som icke må understiga fjoi’ton dagar, på lämpligt
och därvid även tillkännagivet ställe hålla längden fastighetsägarna
tillhanda.
Där municipalsamhälle eller därmed likställd köping utgör särskilt
uppskattningsdistrikt, skall ordföranden inom samma tid och för enahanda
ändamål avlämna uppskattningslängden till municipalstämmans ordförande.
Likaledes inom fjorton dagar efter det uppskattningsnämnds förrättningar
avslutats, skall uppskattningslängd överlämnas i Stockholm
till överståthållarämbetet och i annan stad till magistraten, genom vilka
myndigheters försorg längderna i här ovan föreskriven ordning hållas
fastighetsägarna tillhanda.
'' Före den 20 april 1921 skall uppskattningslängd av vederbörande
kommunal- eller municipalstämmoordförande och magistrat överlämnas
till Kungl. Majtts befallningshavande.
Uppskattningsnämndens protokoll och de till ledning vid uppskattningen
erhållna uppgifter och längder skola av uppskattningsnämndens
ordförande insändas till Kungl. Maj:ts befallningshavande omedelbart efter
uppskattningsarbetets avslutande inom distriktet; och skall ordföranden
på samma gång lämna Kungl. Majtts befallningshavande uppgift å de
personer, som tjänstgjort såsom ledamöter i nämnden, och å den myndighet,
av vilken envar av dem blivit utsedd till ledamot eller suppleant.
24 §.
Över uppskattningsnämnds beslut må besvär hos granskningsnämnd,
varom bär nedan i denna förordning sägs, anföras av fastighetsägare, i
12
Riksdagens skrivelse Nr 125.
vad honom rörer, så ock av vederbörande kommun samt municipalsamhälle
och därmed likställd köping. Besvären, skriftligen avfattade, skola
ingivas till Kungl. Majrts befallningshavande senast före klockan 12
på dagen den 1 juni 1921, vid påföljd att besvären eljest icke varda
upptagna till prövning, där ej inom samma tid visas laga förfall;
och skola vederbörande genom kungörelse, varom i 27 § sägs, härom
erinras.
Genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes försorg bör förteckning
över de inkomna besvärsskrifterna med uppgift om de i besvären gjorda
yrkandena, så fort ske kan, översändas till ledamöterna och suppleanterna
i granskningsnämnden.
Om granskningsnämnd.
25 §.
För varje län och för Stockholms stad tillsättes en granskningsnämnd,
som har att granska uppskattningen samt pröva och avgöra anförda
besvär eller framställda anmärkningar i anledning av uppskattniugsnämndernas
beslut.
Denna nämnd sammanträder för länen i residensstaden och för
Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av Kungl. Maj:ts befallningshavande
och bestämmes sålunda, att nämndens arbeten må vara
avslutade före den 1 november 1921.
Innan granskningsnämnden upplöses, skall nämnden bland sina
ledamöter utse två personer till ledamöter och två personer till suppleanter
i den uppskattningsövernämnd, varom i 33 § stadgas.
26 §.
Granskningsnämnd skall bestå av vederbörande landshövding eller
överståthållaren såsom ordförande samt minst sex och högst femton andra
ledamöter, vilka Kungl. Maj:ts befallningshavande utser för län bland
medlemmarna av uppskattningsnämnderna inom länet och för Stockholms
stad bland medlemmarna i stadens uppskattningsnämnder, med iakttagande
av att minst halva antalet utses bland de ledamöter av uppskattningsnämnd,
som varit utsedda av Kungl. Majtts befallningshavande eller
landstinget, i lämpligt förhållande dem emellan.
13
Riksdagens skrivelse Nr 125.
I enahanda ordning utses jämväl suppleanter till antal motsvarande
minst hälften av antalet utsedda ordinarie ledamöter i nämnden.
27 §.
Uti därom utfärdad kungörelse uppgiver Kungl. Maj:ts befallmngshavande
dem, som blivit utsedda till ledamöter och suppleantei i gransk
ningsnämnden, samt underrättar länets invanaie om tid och ställe föi
nämndens sammanträde; och åligger det Kungl. Maj:ts befallningshavande
att i god tid låta ett exemplar av denna kungörelse tillställas envar av
nämndens ledamöter och suppleanter. Kungörelsen skall införas i ortstidningar,
som av Kungl. Maj:ts befallningshavande bestämmas.
Möter för ledamot av granskningsnämnd hinder att tillstädeskomma,
bör anmälan därom ofördröjligen ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavande,
som inkallar suppleant.
28 §.
År landshövding eller överståthållaren hindrad att bevista sammankomst,
äge nämnden att genom val med slutna sedlar bland sina ledamöter
utse ordförande; och bör vid sadant val oidet föias av den till
levnadsåren äldste bland nämndens ledamöter.
Landskamreraren och för Stockholm kamreraren vid överståthållaiämbetets
avdelning för uppbördsärenden äro föredragande i nämnden och
böra hos nämnden göra de anmärkningar och framställningar, vai till de
finna sig äga anledning.
Granskningsnämnd vare beslutför, da utom ordföranden minst två
tredjedelar av ledamöterna äro tillstädes.
Uppstå under granskningsnämndens överläggningar skiljaktiga meningar
bland nämndens ledamöter och måste till följd därav omröstning
anställas, skall omröstningen vara öppen; och blive därvid gällande den
mening, vilken flertalet bland ledamöterna biträtt, ellei, därest flera me
ningar yppas, den, till vilken de flestas röster kunna jämkas. Om rösterna
utfalla lika, gälle den mening, som biträdes av ordföranden.
29 §.
Kungl. Maj:ts befallningshavande äger, där sä anses erforderligt,
dels kalla sakkunnig person att biträda granskningsnämnden vid behand
-
14
Riksdagens skrivelse Nr 125.
ling.av säl skild taxeringsfraga och dels inkalla uppskattningsnämnds
ordförande att, för upplysningars meddelande, före och under granskningsnämndens
sammanträde infinna sig å den ort, där nämnden sammanträder.
30 §.
Protokollet vid granskningsnämndens sammankomster föres och de
av nämndens beslut föranledda anteckningarna i uppskattningslängdema
verkställas av den eller de personer, som Kungl. Majrts befallningshavande
därtill förordnat.
Justering av det hos granskningsnämnden förda protokoll skall
verkställas inför nämnden eller senast fjorton dagar efter nämndens sista
sammankomst inför ordföranden jämte vederbörande landskamrerare eller,
vad angår Stockholm, kamreraren vid överståthållarämbetets avdelning
för uppbördsärenden samt minst två av nämnden därtill utsedda ledamöter,
vilka skola inställa sig pa ordförandens kallelse. Justeringen bestyrkes
genom ett av nämndens ordförande och två ledamöter å protokollet
tecknat intyg.
31 §.
Alla granskningsnämndens beslut skola upptagas i nämndens protokoll.
Uppskattningsv-ärde, som blivit av granskningsnämnden fastställt
till annat belopp än uppskattningsnämnd bestämt, ävensom uppskattningsvärden,
som tillkommit genom granskningsnämndens beslut, skola antecknas
i vederbörande uppskattningslängd, och åligger det föredraganden hos
nämnden att med sin underskrift a längden vitsorda enligt granskningsnämndens
beslut införda förändringar.
Protokollsförare hos granskningsnämnden skall ofördröjligen, efter
det protokollet justerats, till var och en fastighetsägare, som anfört besvär
hos nämnden men ej vunnit bifall till desamma, ävensom eljest till
ägare av fastighet, vilken granskningsnämnd i första hand åsatt värde
eller beträffande vilken granskningsnämnden ändrat av uppskattningsnämnden
åsatt värde, i rekommenderat brev översända med besvärshänvisning
försett behörigt utdrag av protokollet.
För kommun, municipalsamhälle och därmed likställd köping, som
anfört besvär hos nämnden, skola jämväl behöriga protokollsutdrag utskrivas
och av protokollsföraren ofördröjligen översändas till ordföranden
i den kommunala representation eller myndighet, som må äga fatta beslut
om överklagande av granskningsnämndens beslut.
Riksdagens skrivelse Nr 125.
15
32 §.
Besvär över granskningsnämnds beslut må anföras av:
a) fastighetsägare, i vad honom rörer;
b) vederbörande kommun, municipalsamkälle och därmed likställd
köping;
c) vederbörande landskamrerare och, vad angår Stockholm, kamreraren
vid överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden.
Besvären skola, ställda till den i 33 § omförmälda uppskattningsövernämnden,
ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, där
den överklagade uppskattningen skett, före klockan tolv den 15 januari
1922, vid påföljd att besvären eljest icke varda upptagna till prövning,
därest icke laga förfall visas.
Sedan vid inkomna besvär blivit fogade såväl utdrag av uppskattningslängd
samt uppskattnings- och granskningsnämndernas protokoll,
såvitt den överklagade uppskattningsfrågan angår, som ock de till nämnderna
i frågan ingivna handlingarna, och därefter förklaringar över besvären
infordrats från vederbörande, insänder Kungl. Maj:ts befallningshavande
skyndsamligen till övernämnden samtliga handlingarna med de
upplysningar och erinringar, som besvären anses påkalla.
Så snart ovan stadgade besvärstid gått till ända, översänder Kungl.
Majrts befallningshavande till ordföranden i övernämnden förteckning å
anförda besvär.
Om uppskattningsövernämnd.
33 §.
För att pröva och avgöra besvär, som anföras i anledning av granskningsnämndernas
beslut, tillsättes en uppskattningsövernämnd i den ordning
nedan stadgas.
Kungl. Maj:t förordnar ordförande, vice ordförande och suppleanter
för dem samt fyra ledamöter jämte suppleanter;
vardera av riksdagens kamrar utse tre ledamöter;
varje granskningsnämnd i riket väljer inom sig två ledamöter att
på kallelse i övernämnden inträda under behandlingen och avgörandet av
uppskattningsfrågor, som varit föremål för handläggning av den granskningsnämnd,
av vilken de äro valda;
utav riksdagens kamrar och granskningsnämnderna utses jämväl
suppleanter till lika antal som de av dem valda ledamöterna.
16
Riksdagens skrivelse Nr 125.
Där sådant för befrämjande av arbetets skyndsamma gång finnes
ändamålsenligt eller eljest är lämpligt, må övernämndens arbete uppdelas
på särskilda avdelningar. Till avgörande av avdelning må dock icke
hänskjutas besvärsfråga av större betydelse och omfattning.
Erforderligt antal föredragande och sekreterare hos nämnden förordnas
av Kungl. Maj:t; i övrigt erforderlig kanslipersonal antages av
nämnden.
Övernämnden sammanträder i Stockholm, på kallelse av ordföranden,
så snart lämpligt antal besvärsmål till nämnden inkommit.
Kungl. Maj:t äger utfärda närmare föreskrifter angående ordnandet
av nämndens arbete och därmed sammanhängande frågor.
34 §.
Övernämnden äger att av vederbörande ämbetsverk och myndighet
på begäran erhålla de handlingar samt de upplysningar och utlåtanden,
som för ärendenas handläggning hos nämnden må finnas erforderliga,
ävensom i mån av behov införskaffa utlåtanden från särskilda sakkunniga.
35 §.
Beslut må icke av övernämnden fattas, därest icke minst sju eller,
vid sammanträde med avdelning av nämnden, minst tre ledamöter äro
tillstädes.
Uppstå skiljaktiga meningar bland nämndens ledamöter och måste
till följd därav omröstning verkställas, .skall omröstningen vara öppen;
och blive därvid gällande den mening, vilken flertalet bland ledamöterna
biträtt, eller, därest flera meningar yppas, den, till vilken de flestas röster
kunna jämkas. Om rösterna utfalla lika, gälle den mening, som biträdes
av ordföranden.
36 §.
Alla övernämndens beslut skola upptagas i nämndens protokoll.
Justering av protokollet skall verkställas inför nämnden eller vederbörande
avdelning eller, i den mån det icke kan ske, efter nämndens eller
avdelningens sista sammanträde inför vederbörande ordförande och två
av nämnden eller avdelningen därtill utsedda ledamöter på tid, som av
17
Riksdagens skrivelse Nr 125.
ordföranden bestämmes. Justeringen bestyrkes genom ett av ordföranden
å protokollet tecknat intyg.
37 §.
Det åligger övernämnden att genom vederbörande sekreterare:
a) genom utdrag av'' protokollet underrätta var och en, som hos
nämnden anfört besvär, om nämndens beslut, i vad klaganden angår;
samt
b) till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningsliavande översända
utdrag av protokollet beträffande beslutade ändringar i uppskattningslängderna.
38 §.
Emot övernämndens beslut må klagan ej föras.
39 §.
Efter erhållen del av övernämndens beslut om ändringar i granskningsnämndernas
beslut skall Kungl. Maj:ts befallningshavande låta införa
dessa ändringar i uppskattningslängderna.
Längderna med därtill hörande uppgifter och andra handlingar
skola därefter hos Kungl. Maj:ts befallningshavande förvaras för att tjäna
till ledning vid en blivande taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt.
Allmänna bestämmelser.
40 §.
Med ägare av fast egendom förstås i denna förordning jämväl
innehavare av:
mark, som besittes med stadgad åborätt;
mark, som besittes såsom så kallad ofri tomt i stad;
skogsområde, som innehaves av stad ‘eller annan menighet ;
mark, som besittes med fideikommissrätt eller eljest på grund av
testamentariskt förordnande;
mark, som eljest besittes med ständig eller ärftlig besittningsrätt.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 125. 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 126.
41 §.
Bestämmdsemu i 17 och 37 §§, 42 § 3:dje stycket, 51, 52, 53,
f.. „ ***’ ^ oc^ .§§ förordningen om taxeringsmyndigheter och
förfarandet vid taxering skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse
med iakttagande av att vad i nämnda §§ sjigs om taxeringsnämnd skall
avse uppskattningsnämnd och att vad i samma §§ stadgas om prövningsnämnd
skall gälla beträffande granskningsnämnd.
42 §.
Ersättning till ordförandena i uppskattningsnämnderna och gottgörelse
för det vid uppskattningsförrättningarne lämnade biträde av städernas
tjänstemän anvisas av Kungl. Maj:t efter förslag av Kungl. Maj:ts
vederbörande befallningshavande.
Av kommun valda ledamöter i uppskattningsnämnd äga åtnjuta
dels tiaktamentsersättning under såväl sammanträdes- som resedagar med
elva kronor om dagen dels ock, då de icke äro bosatta å den ort, där
nämnden sammanträder, samt då skjuts, järnväg eller ångfartyg för resa
till och från sammanträdesorten verkligen begagnats, resekostnadsersättnmg
med lega för skjuts efter en bäst eller för båtskjuts eller utgift för
andra klass å järnväg eller för salongsplats å ångfartyg.
Av Kungl. Maj:ts befallningshavande samt landsting utsedda ledamöter
i uppskattningsnämnd, sakkunnigt biträde hos uppskattnings- och
granskningsnämnd, av Kungl. Maj:ts befallningshavande utsedda ledamöter
i granskningsnämnd samt de uppskattningsnämndsordförande, som
på Kungl. Maj:ts befallningshavandes kallelse före eller under granskningsnämndens
sammanträde infunnit sig för upplysningars meddelande,
tiga åtnjuta, om de äro bosatta å annan ort än sammanträdesorten,
traktamentsersättning under såväl sammanträdes- som resedagar med
fjorton kronor om dagen och övrig ersättning för resekostnaderna enligt
fjärde klassen av gällande resereglemente samt, om de äro bosatta
a sammanträdesorten, traktamentsersättning med elva kronor om dagen.
Ersättning efter ovannämnda grunder tillkommer jämväl ledamot i granskningsnämnd,
som efter kallelse av ordföranden inställt sig för att deltaga
i protokollsjustering, samt uppskattningsnämndsordförande för närvaro
vid sammanträde, som i 16 § omförmäles.
Till gäldande av de av granskningsnämnds arbeten föranledda
kostnader, såsom ersättning för biträde åt landskamreraren, i Stockholm
kamreraren vid överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden, vid
Riksdagens skrivelse Nr 125.
19
förberedande göromål, arvoden för protokolls- och längdföring hos nämnden,
nödiga tryckningskostnader samt gottgörelse för uppassning hos
nämnden, äger granskningsnämnd efter förslag av Kungl. Maj:ts befallningshavande
använda erforderligt belopp.
För de i 15 § omförmälda avskrifter av taxeringslängder äger
Kungl. Maj:ts befallningshavande utanordna erforderlig ersättning till för
ändamålet behövligt biträde.
Ordförande, ledamöter, föredragande och sekreterare i övernämnden
åtnjuta ersättning för sitt arbete ävensom, i förekommande fall, rese- och
traktamentsersättning enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majd.
Till ersättning åt annan hos övernämnden anställd kanslipersonal än
föredragande och sekreterare ävensom till bestridande av övriga utgifter
för övernämnden anvisar Kungl. Majd, efter förslag av nämnden, erforderliga
medel.
De ersättnings- och kostnadsbelopp, som utgå enligt denna paragraf,
ävensom gottgörelse, motsvarande landskamrerares tjänstgöringspenningar,
till den, vilken i anledning av landskamrerare för arbete med
uppskattningen beviljad ledighet från övriga tjänstegöromål förordnas att
samma göromål förrätta, avföras å det av riksdagen beviljade anslag för
uppskattningens verkställande och utbetalas i länen av Kungl. Maj ds
befallningshavande och i Stockholm av statskontoret.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,
enligt därå meddelad uppgift, av trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Särskilda anvisningar.
Vid uppskattningen skall särskilt värde åsättas varje taxeringsenhet
Såsom taxeringsenhet anses:
a) varje hemman och jordlägenhet eller, om hemmanet eller lägenheten
består av två eller flera brukningsdelar eller avsöndring av jord
därifrån ägt rum, varje sådan brukningsdel eller jordavsöndring;
b) tomt i stad eller annan ort med större sammanträngd befolkning,
varest tomtindelning såsom i stad finnes.
Finnes lämpligt att i större utsträckning än som av nyss meddelade
bestämmelser förardedes uppdela visst markområde i särskilda taxerings
-
20
Riksdagens skrivelse Nr 125.
enheter, eller finnes anledning till samfälld uppskattning av flera taxeringsenheter,
må sådan uppdelning eller sammanslagning verkställas.
Även vattenbetäckta områden skola anses såsom mark.
Markvärdet bestämmes i penningar till belopp, som motsvarar det
vid 1919 års utgång förefintliga värdet å marken. Befintligheten av
byggnader eller träd lämnas vid markvärdets uppskattande utan avseende.
I markvärdet inräknas icke värdet av inmutningsbara kol- eller mineralfyndigheter.
Vid bestämmandet av marks värde skall, där det befinnes uppenbart,
att marken med hänsyn till konjunkturer och efterfrågan är lämplig
och begärlig för annat mer avkom st-givande ändamål än det, för vilket
den vid uppskattningstillfället användes, markvärdet efter sådan grund
uppskattas. Är sådant förhållande ej påtagligt, skall marken uppskattas
med hänsyn till det ändamål, varför den vid uppskattningstillfället brukas.
Vid uppskattningen skall särskilt för sig upptagas det jordbrukseller
skogsmarksvärde, som marken må äga.
Uppskattade markvärden skola utföras i fulla hundratal kronor;
dock att, där värdet icke uppgår till 100 kronor, detsamma skall utföras
i fulla tiotal kronor.
Konungen äger att utfärda närmare föreskrifter till ledning vid
uppskattningen enligt de i denna förordning med därtill hörande särskilda
anvisningar angivna allmänna grunder och särskilda bestämmelser
ävensom att fastställa erforderliga formulär.
Såsom i propositionen erinras, sammanfaller det nu framlagda förslaget
till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles skeende
taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt i allt väsentligt
med det förslag i samma ämne, som förelädes 1919 års lagtima riksdag
^enom propositionen nr 329. Sistberörda förslag blev av riksdagens
bevillningsutskott tillstyrkt med allenast vissa mindre betydande ändringar.
Nio reservanter anslöto sig emellertid till en i andra kammaren
väckt motion, nr 386, vari yrkats avslag å propositionen. Kamrarna
stannade i olika beslut, i det första kammaren godkände reservationen,
medan andra kammaren biföll utskottets hemställan. I följd av denna
utgång hade frågan för det dåvarande förfallit.
Riksdagen intager nu i huvudsak enahanda ståndpunkt, som andra
kammaren år 1919 sålunda intog. Dock vill riksdagen ej därmed hava
uttalat sig i fråga om de principiella linjer, som vid ett framtida lagförslags
utformande böra följas.
Riksdagens skrivelse År 125.
21
En ren lämplighetsfråga utgör valet av den tidpunkt, som skall
ligga till grund vid markvärdets bestämmande. Emot den tillbakaflyttning
av denna tidpunkt, som av Eders Kungl. Maj:t föreslås, har riksdagen
ej haft något att invända.
Yad förslagets detaljer i övrigt beträffar, hava vid uppgörandet av
det nu framlagda förslaget samtliga de i fjolårets utskottsbetänkande
gjorda ändringsförslagen blivit följda.
Emot förslaget, sådant det nu föreligger, bär riksdagen ej haft annat
att erinra, än att de i 42 § upptagna bestämmelserna om ersättning åt
ledamöter i uppskattningsnämnd m. fl. funnits böra bringas i överensstämmelse
med vad innevarande riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts
proposition nr 43, beslutit angående provisorisk förhöjning av de enligt
resereglemente! utgående dagtraktamenten för extra förrättningar i statens
ärenden. Enligt förslaget skulle traktamentsersättning åt ledamöter i
uppskattningsnämnd m. fl. utgå med i vissa fall elva kronor och i andra
fall fjorton kronor om dagen, motsvarande dagtraktamentet i fjärde, resp.
tredje klassen i resereglemente! enligt kungörelsen den 26 februari 1918.
Genom innevarande riksdags ovannämnda beslut hava sistberörda dagtraktamenten
höjts till resp. 15 och 19 kronor. Konsekvensen har synts
riksdagen påkalla eu motsvarande höjning av den i 42 § omhandlade
traktamentsersättningen.
Under hänvisning till det ovanstående får riksdagen härmed för
Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva, att riksdagen antagit Eders Kung].
Maj :ts ovan intagna förslag till förordning om uppskattning av mark i och
för framdeles skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt
med allenast den avvikelse, att 42 § i nedan angivna delar erhåller
nedanstående lydelse:
42 §.
Ersättning — — — — befallningshavande.
Av kommun valda ledamöter i uppskattningsnämnd äga åtnjuta dels
traktamentsersättning under såväl sammanträdes- som resedagar med femton
kronor om dagen dels ock, då de icke åro bosatta a den ort, där nämnden
sammanträder, samt då skjuts, järnväg eller ångfartyg för resa till och
från sammanträdesorten verkligen begagnats, resekostnadsersättning med
lega för skjuts efter eu häst eller för båtskjuts eller utgift för andra
klass å järnväg eller för salongsplats å ångfartyg.
Av Kung]. Maj:ts befallningshavande samt landsting utsedda ledamöter
i uppskattningsnämnd, sakkunnigt biträde hos uppskattnings- och
22
Riksdagens skrivelse Nr 125.
granskningsnämnd, av Kungl. Maj:ts befallningshavande utsedda ledamöter
i granskningsnämnd samt de uppskattningsnämndsordförande, som
på Kungl. Maj:ts befallningshavandes kallelse före eller under granskningsnämndens
sammanträde infunnit sig för upplysningars meddelande,
äga åtnjuta, om de äro bosatta å annan ort än sammanträdesorten,
traktamentsersättning under såväl sammanträdes- som resedagar med
nitton kronor om dagen och övrig ersättning för resekostnaderna enligt
fjärde klassen av gällande resereglemente samt, om de äro bosatta å sammanträdesorten,
traktamentsersättning med femton kronor om dagen.
Ersättning efter ovannämnda grunder tillkommer jämväl ledamot i
granskningsnämnd, som efter kallelse av ordföranden inställt sig för att
deltaga i protokollsjustering, samt uppskattningsnämndsordförande för
närvaro vid sammantx-äde, som i 16 § omförmäles.
Till gäldande — — — — i Stockholm av statskontoret.
Beträffande den del av propositionen, som avser täckande av de
med uppskattningen förenade kostnader, kommer riksdagen att framdeles
anmäla sitt beslut.
Stockholm den 10 april 1920.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1920. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.