Berättelse

om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde
sig tilldragit;

given Stockholms slott å rikssalen den 12 januari 1920.

Under det förflutna året har en för konungahus och folk glädjande
tilldragelse inträffat genom Hennes Kungl. Höghet Prinsessan Margarethas
förmälning med Hans Kungl. Höghet Prins Axel av Danmark.

Kungl. Maj:t har under den 24 januari 1919 för en tid av ytterligare
6 år utsett ledamöter av permanenta skiljedomstolen i Haag.

Utseende av
ledamöter av
permanenta
skiljedomstolen
i Haag.

Den 12 februari 1919 undertecknades i Köpenhamn en deklaration Deklaration
mellan Sverige, Danmark och Norge angående ömsesidighet i fråga omm®ch ™er

ersättning för olycksfall i arbete. angående

n J ersättning for

olycksfall i
arbete.

Kungl. Maj:t har under den 18 mars 1919 utsett ledamöter i en Kommission
särskild kommission med uppdrag att verkställa utredning för fastställande [ande av"
av svenska undersåtar och Annor tillkommande tillgodohavanden i Ryssland svenska tålsamt
bemyndigat kommissionen att samarbeta med motsvarande kommis-°“ Ryggtag
sioner i Danmark och Norge.

Kungl. Maj:t har under den 26 mars 1919 beslutat utsända dele- Finansdeiegegerade
till fredskonferensen i Paris med uppdrag att följa konferensens frredSkonfeoch
dess kommissioners arbete i ekonomiska och finansiella frågor samt rensen i
att, därest Sverige erhåller inbjudan deltaga i en officiell eller icke-officiell
konferens i detta ämne, såsom Sveriges ombud därvid fungera.

Bih. till riksd. prot. 1920. 1 Sami. 1 avd. 1

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Demolering Den 22 mars 1919 har Kungl. Maj:t ratificerat överenskommelsen

aearna upp° den 30 december 1918 mellan Sverige, Finland och Tyska Riket angående
förda befäst- demolering av på Alandsöarne uppförda befästningar och andra militära
andra"nåiD anläggningar. Sedan demoleringsarbetena i enlighet med konventionen
tara anlägg- slutförts, tiar den svenska medlemmen av kontrollkommissionen härom till
mugar. [{urig]_ Ma] :t avgivit underdånig berättelse.

■Upphörande Kungl. Maj:t har under den 15 april 1919 förklarat, att den år 1911

för verksty- tillsätta nämnd för verkställande av förarbeten för Sveriges deltagande i
1 orsten rr näS*a fredskonferens skall upphöra, samt entledigat nämndens ledamöter
Sveriges del-fr''&n deras förordnanden att vara ledamöter i densamma.

tagande i
nästa fredskonferens.

överenskom- Genom ministeriella noter den 7 februari, den 18 mars och den 29

Danmark^om april 1919 har överenskommelse träffats mellan Sverige och Danmark om
ömsesidigt ömsesidigt utlämnande av bortdrivna sjömärken.

utlämnande J

av bortdrivna
sjömärken.

Godkännande Kungl. Magt har under den 20 maj 1919 godkänt ett utav den

“nykinesisk1 internationella tulltaxekommissionen i Shanghai upprättat förslag till ny
tulltariff, kinesisk tulltariff.

Konvention Den 5 februari 1919 undertecknades i Kristiania en konvention

ge och Norge mellan Sverige och Norge angående fiyttlapparnas rätt till renbetning.

angående Sedan Riksdagen godkänt konventionen har densamma av Kungl. Maj:t
nas''rättnu ratificerats den 27 maj 1919. Ratifikationerna hava utväxlats den 28

renbetning, niaj S. å.

Möte i stock- Såsom fortsättning å de under 1916, 1917 och 1918 avhållna mide
äandina-uistermötena har på inbjudan av svenska regeringen den 26—28 maj
viska^ länder-1919 ett nytt möte hållits i Stockholm mellan de svenska, danska och
ntrfkesmi- norska stats- och utrikesministrarna för fortsatt överläggning om sådana
nistrar. frågor, som under kriget visat sig vara av gemensamt intresse för de tre

länderna.

Deklaration^ Under den 28 maj 1919 har i Stockholm undertecknats en deklara “och

Norge tion mellan Sverige, Danmark och Norge angående transitering av utvisade

ang. träns!- utlänningar,
tering av utvisade
utlänningar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har under den 30 mai 1919 ratificerat den i Berlin den Ratiiikution
13 november 1908 undertecknade, reviderade Bernkonventionen angående reviderade
skydd för litterära och konstnärliga verk. Bernkonven J

" tion.

Kungl. Maj:t har under den 3 juni 1919 utsett delegerade för över- utseende av
läggningar med Danmark ocli Norge om likartade åtgärder för genomförande"overiäg^nin^
av ersättningskrav för förluster genom sjökriget. gar med Dau °

ö J o mark och

Norge om likartade
åtgärder
för genomförande

av ersättningskrav
för
förlnsier genom
sjökriget.

Kungl. Maj:t har under den 3 juni 1919 erkänt Polen såsom självständig
och oberoende stat.

Erkännande
av Polen såsom
självständig
och
oberoende
stat.

Under den 6 juni 1919 har Kungl. Maj:t utsett delegerade att Nordiskt
jämte norska och danska delegerade-deltaga i nordiskt samarbete rörande Yrande^
vissa frågor om utlänningars tillgodohavanden m. m. i Tyskland med frågor om
liera länder.

utlänningars
tillgodohavanden
i
Tyskland
m. fl. länder.

Under den 20 juni 1919 har Kungl. Maj:ttjbeslutat träda i officiell Officiella för -

förbindelse med den nya regeringen i Tyskland.

bindelser med
den nya rege -

ringen i
Tyskland.

Genom ministeriella noter, växlade i Stockholm den 24 mars, 1 april Provisorisk
och 27 juni 1919, har överenskommelse träffats mellan Sverige och Grek- Iv^håndeisland
angående provisorisk förlängning av handels- och sjöfart straktaten den och sjöfarts27/15
oktober 1852, modifierad genom deklarationen av den 2 mars—18 Grekland den

februari 1893. 27/15 oktober

1852.

På framställning av Nordamerikas förenta staters, Storbritanniens, Svensk deioFrankrikes,
Italiens och Japans regeringar har Kungl. Maj:t den 11 juli®e^gionen°för
1919 utsett en medlem av den kommission, som i enlighet med stad- omhändertagandet
i art. 109 av fredsfördraget mellan nämnda makter och Tyskland fattningen''av

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tlu^dcn da”" k°rame att e^er fördragets ikraftträdande omhändertaga förvaltningen av
ds, eu fri folk- Schlesvig intill den dag, då en fri folkomröstning av den intresserade beomröstning
folkningen avgjort frågan om Schlesvigs framtida ställning.

. av de intres- o cw n in n

serade avgjort
frågan om
SchlesvigB
framtida
ställning.

^/handds6 Kungl. Maj:t har under den 16 juli 1919 beslutat godkänna den

och tonnage- uppsägelse, som från Frankrikes, Italiens, Storbritanniens och Nordamerikas
2*9 maet 1918 ^Örenta staters si''la s^ett av det i London den 29 maj 1918 mellan Sverige
mellan Sve- och nämnda makter undertecknade handels- och tonnageavtalet, varigenom
rige å ena detta avtal upphört att gälla från och med den 12 iuli 1919.

sidan och ilo j

Frankrike,

Italien, Storbritannien

och Nordamerikas
förenta
stater å den
andra.

töriärTniif Genom ministeriella noter växlade i Madrid den 30 juni och 6

av'' handels- augusti 1919 har handelstraktaten mellan Sverige och Spanien av den 27
traktaten juni 1892 tills vidare provisoriskt blivit förlängd.

mellan Sve- '' r . n

rige och Spanien
den 27
juni 1892.

Upprättandet Under den 12 september 1919 har Kungl. Maj:t beslutat att i Warschau
a'' ning i° upprätta en beskickning och samma dag förordnat innehavare av posten.

V/arsctiau.

armled.11" Sedan den mellan Sverige och Nordamerikas förenta stater avslutade

Nordameri- vänskaps- och handelstraktaten efter skedd uppsägning upphört att gälla
kas förenta från och med den 4 februari 1919, har Kungl. Maj:t under den 20 sepavsiutandTavtember
1919 beslutat upptaga förhandlingar med Nordamerikas förenta
ny handels- stater om avslutande av ny handelstraktat mellan Sverige och nämnda land.

traktat. . J °

Erkännande Kungl. Maj:t har under den 24 oktober 1919 erkänt Tjecko-Slova siovakTska

kiska republiken såsom en självständig och oberoende stat.

republiken.

Erkännande Under den 31 oktober 1919 har Kungl. Mai:t erkänt Österrikiska

av Öster- , V1 ° ■’

rikiska republiken,
republiken.

Förlängning Den 8 november 1919 har i London överenskommelse träffats mellan

domskoVven- Sverige och Storbritannien angående förlängning för en tidrymd av ytter -

Berättelse em vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

likare 5 år av den i London den 11 augusti 1904 undertecknade och den tionen mellan
9 november 1914 förnyade konvention för avgörande genom skiljedom av storbritunvissa
slag av frågor, som kunna uppstå mellan de båda regeringarna i den ni«n den il
mån bestämmelserna i nämnda konvention äga tillämpning för Sverige. aagU81

Genom ministeriella noter växlade i Helsingfors den 11 november överenskom1919
har överenskommelse träffats mellan S\erige och Finland angående“gyerigiToch
oåltio-heten för Finland av vissa mellan Sverige och Ryssland avslutade Finland angå °

° . . o j ende girighet

överenskommelser. av visaa mel -

lan Sverige
och Ryss land
avslutade
överenskom -

melser.

Den 12 november 1919 har i London överenskommelse träffats mellan överenskomSverige
och Storbritannien angående uppgörelse av samtliga prisrättsmål,mg^j“!Cocah
vari svenska krigsriskkommissionen varit intresserad. Genom överenskom- storbritanuimelsen
har inrymts möjlighet även för enskilda intressenter att ansluta sig uppgörelse av

till densamma. samtliga pris rättsmål

vart
svenska

krigsriskkommissionen
varit
inblandad.

Sedan de jämlikt Kung!. Maj-.ts nådiga bemyndigande den 20 juni Omorganisa 1918

av ministern för utrikes ärendena tillkallade sakkunniga för verk- ^“"depane""
ställande av en allsidig utredning angående behovet av förändringar och mentet och
utvidgningar av Sveriges utrikesrepresentation jämte erforderliga ändringar ^esentation1!
i dess lönestat samt om lämpliga ändringar i kompetens- och antagnings- utlandet,
bestämmelserna för anställning i utrikesdepartementets tjänst den 1 februari

1919 avgivit betänkande rörande omorganisationen av utrikesdepartementet
samt Sveriges representation i utlandet, och proposition med anledning
härav blivit till Riksdagen avlåten angående omorganisation av utrikesdepartementet
samt förstärkning av Sveriges representation i utlandet,
vilken proposition av Riksdagen blivit bifallen, har Kungl. Maj:t dels under
den 11 juli 1919 fastställt ny ordinarie avlöningsstat för utrikesdepartementet
med övergångsstat att tillämpas från och med den 1 oktober 1919,
ävensom utfärdat nådig kungörelse angående villkor och bestämmelser för
åtnjutande från den 1 oktober 1919 av avlöningsförmåner för i staten för
utrikesdepartementet samt i staten för beskickningar och konsulat uppförda
befattningar dels ock under den 12 september 1919 i samband med utseende
av nya befattningshavare i utrikesdepartementet utfärdat ny in -

(! Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

struktion för nämnda departement ävensom nya bestämmelser angående
antagande och utbildning av attachéer i utrikesdepartementets tjänst.

Under den 6 december 1919 hava ovannämnda sakkunniga avgivit
ytterligare betänkande rörande provisoriska åtgärder i avseende på Sveriges
representation i utlandet.

Provisorisk Genom ministeriella noter växlade i Stockholm den 30 december

av^handcif- 1919 har handels- och sjöfartsavtalet mellan Sverige och Tyskland den
och sjöfarts- 2 maj 1911 provisoriskt förlängts till och med den 31 mars 1920.

traktaten med
Tyskland den

2 maj 1911. --

Under nedannämnda dagar har Kungl. Maj:t utfärdat följande av
Kungl. Maj:t föreslagna och av riksdagen dels i oförändrat skick dels med
vissa förändringar antagna författningar, nämligen:

1919 den 15 april: lag om ändrad lydelse av 1 § och 18 § 11, 42, 43, 55

och 56 punkterna i lagen om val till riksdagen den 26

maj 1909;

» ; 25 » lag om fortsatt tillämpning av lagen den 26 april 1918

om förfogande över viss egendom under utomordentliga,
av krig föranledda förhållanden;

» * » lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 30 april

1918 om fastställande av högsta pris å vissa varor
under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden

» »

m. m.;

lag om fortsatt tillämpning av lagen den 19 juni 1917
med vissa bestämmelser mot oskäliga pris under utomordentliga,
av krig föranledda förhållanden;
lag om fortsatt tillämpning av lagen den 17 april 1916
angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel
av varor m. in.;

lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 28
mars 1917 om förbud i vissa fall mot överlåtelse av
fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fartvg, så
ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg
eller andel däri;

lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 28
mars 1917 om förbud i vissa fall mot fortskaffande av
gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1919 deri

» »

i »

» »

> »

» »

> »

» »

> »

» »

25 april: lag angående fortsatt tillämpning av Ingen den 20 juni
1918 om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods
med svenskt fartyg mellan svensk och utrikes ort;

» » lag, innefattande ändring i 2 kap. 3 § kyrkolagen;

» » lag med särskild bestämmelse att tillsvidare gälla ilråga

om skydd för vissa främmande patent;

9 maj: lag angående upphävande av vissa bestämmelser i legostadgan; »

» lag om fortsatt tillämpning av lagen den 31 maj 1918

innefattande särskilda bestämmelser angående rätten till
inmutning inom vissa län;

27 » lag om ändrad lydelse av 6 kap 11 § i lagen den 12

maj 1917 om fastighetsbildning i stad;

» » lag om fortsatt tillämpning av lagen den 28 juni 1918

med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring;

» » lag om fortsatt tillämpning av lagen den 28 juni 1918

innefattande tillägg till lagen om nyttjanderätt till
fast egendom den 14 juni 1907;

30 » lag om ändrad lydelse av 7 kap- 3 § strafflagen;

» » lag om rätt till litterära och musikaliska verk;

» » lag om rätt till verk av bildande konst;

> » lag om rätt till fotografiska bilder;

3 juni: lag om ändrad lydelse av fi5 och 67 §§ utsökningslagen; »

» lag om ändrad lydelse av 30 § konkurslagen;

6 » lag om inskränkning för viss tid i rätten att bortföra

stråfoder in. m.;

» » lag om inskränkning för viss tid i rätten att överlåta

fast egendom;

13 » lag angående ändrad lydelse av 2 § 8:o) i lagen den

26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt;

» » lag om ändrad lydelse av 2 § 17:o) i lagen den 26

maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt;

» » lag om tillfälliga åtgärder till förekommande av sköv ling

av skog å fastighet i enskild ägo;

19 » lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyres stegring

m. in.;

» » lag om statsdepartementen;

» » lag om ändring i lagen om skiljemän den 28 oktober

1887;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1919 den 19 juni:

» » » »

» D » »

X- » » »

» » » »

» * » »

» » » »

> » » »

» » » »

i » 20 »

lag om fri rättegång;

lag angående förordnande av rättegångsbiträde åt häktad;
lag om ändrad lydelse av 16 kap. 10 § och 25 kap.
5 § rättegångsbalken;

lag angående ändring av 80 § i lagen den 23 oktober
1914 om krigsdomstolar och rättegången därstädes;
lag om ändrad lydelse av §§ 66 och 68 i lagen om
val till riksdagen;

lag om ändring i vissa delar av vattenlagen;
lag om flottning i allmän flottled;
lag huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän
flottled skall jämlikt vattenlagen bibehållas;
lag om skyldighet i vissa fall att vid flottled anordna
härbärgen åt flottningsarbetarna;
lag om ändrad lydelse av 19 kap. 15 § strafflagen;
lag om ändrad lydelse av 24 och 36 §§ i förordningen
den 16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom;
lag med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens;
lag med ändrad lydelse av 25 kap. 5 och 21 §§ strafflagen
;

lag innefattande bestämmelser i anledning av konventionen
den 5 februari 1919 mellan Sverige och Norge
angående flyttlapparnas rätt till renbetning.

Härjämte har Kungl. Maj:t låtit utfärda:

1919 den 24 jan.: kungörelse om magistrats i stad fördelning på avdelningar
samt sammansättning vid valförrättningar under
år 1919;

» »31 » kungörelse om provisorisk förteckning å de vattendrag,

där kongsådra enligt vattenlagen skall anses finnas;

» 11 febr.: kungörelse med bestämmelse, att särskilda för vinter utbildning

sammandragna avdelningar av fortifikationen
skola lyda under viss krigsrätt;

* » 14 » kungörelse angående ordningen för fastighetsregistre ringen

beträdande vissa samhällen inom Kristianstads
län;

» » 28 » kungörelse med vissa bestämmelser beträffande entledi gande

av förrättningsman för upprättande av registerkarta; *

* » » förordning angående vattenbokens inrättande och förande;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

D »

1919 den 11 mars: kungörelse om insändande till statistiska centralbyrån
av vissa uppgifter rörande under år 1919 förrättade
val av landstingsmän samt stads-, kommunal- och
municipalfullmäktige;

» »21 » kungörelse om ändring av stadgan den 31 mars 1900

angående fördelning av ärendena mellan statsdeparte
meriten;

» » » kungörelse om ändrad lydelse av §§ 3, 8, 10, 15, 16

och 20 i förordningen den 7 december 1883 angående
expeditionslösen;

» » kungörelse om rätt att återfå till vattenrättsdomare,

vattendomstol eller vattenöverdom stol ingivnahandlingar;
28 » kungörelse angående inrättande av fältkrigsrätt vid viss

del av krigsmakten;

15 april: kungörelse om ändrad lydelse av § 4 mom. 1, § 6
mom. 3 och § 18 i förordningen den 14 december
1917 angående indrivning och redovisning av böter;
25 » förordning angående fortsatt tillämpning av förord ningen

den 26 april 1918 med närmare bestämmelser
för verkställighet av lagen den 26 april 1918 om förfogande
över viss egendom under utomordentliga, av
krig föranledda förhållanden;

» » kungörelse om fortsatt tillämpning av 2—12 §§ lagen

den 19 juni 1917 med vissa bestämmelser mot oskäliga
pris under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden; »

» förordning om fortsatt tillämpning av förordningen

den 17 april 1916 angående vissa utfästelser rörande
införsel och utförsel av varor in. in.;

» » förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den

28 mars 1917 angående förbud i vissa fall mot överlåtelse
av fartyg eller andel däri eller upplåtelse av
fartyg, så ock mot förvärv av aktier i aktiebolag, som
äger fartyg eller andel däri;

» » förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den

28 mars 1917 angående förbud i vissa fall mot fortskaffande
av gods med svenskt fartyg mellan utrikes
orter m. m.;

» » förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den

20 juni 1918 angående förbud i vissa fall mot fort Bih.

till riktd. prof. 1920. 1 Samt. 1 avel. 2

Riksdans-Berättelsen.

» »

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

skaffande av gods med svenskt fartyg mellan svensk
och utrikes ort;

1919 den 25 april: kungörelse om fortsatt tillämpning av kungörelsen
den 13 oktober 191G angående skyldighet för ägare av
fartyg att tillhandahålla statens handelskornmission
vissa uppgifter;

» 29 » kungörelse med bestämmelse, att kustartilleriets mi nerings-

och skjutskolor skola lyda under vissa regement
skrigsrätter;

» »16 maj: kungörelse med bestämmelse, att fortifikationen till hörande,

inom Västernorrlands län för särskilt ändamål
tillfälligt förlagd personal skall lyda under regementskrigsräiten
vid Västernorrlands regemente;

» 27 » kungörelse angående ersättning till ordförande i nämnd,

som avses i lagen den 28 juni 1918 med vissa bestämmelser
mot oskälig arrendestegring samt lagen av samma
dag innefattande tillägg'' till lagen om nyttjanderätt
till fast egendom den 14 juni 1907;

» 30 » kungörelse med anledning av Sveriges tillträde till den

reviderade Bernkonventionen för skydd av litterära
och konstnärliga verk;

» 6 juni: kungörelse med närmare föreskrifter angående till lämpningen

av lagen den 6 juni 1919 om inskränkning
för viss tid i rätten att bortföra stråfoder m. in.;

» » » kungörelse med föreskrifter rörande utredning i ärende,

varom stadgas i lagen den 6 juni 1919 om inskränkning
för viss tid i rätten att överlåta fast egendom;

»19 » instruktion för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler;

» » » » kungörelse angående skyldighet för övervakare över

villkorligt dömd att insända övervakningsbok;

» » » » kungörelse angående villkor och bestämmelser för åt njutande

av avlöningsförmåner enligt de från och med
1920 års början fastställda nya avlöningsstaterna för
rikets hovrätter;

» » » » kungörelse angående vissa hovrättsråds rätt till ålders tillägg; »

» » kungörelse angående villkor och bestämmelser för åt njutande

av avlöningsförmåner enligt den från och med
1920 års början fastställda nya avlöningsstaten för
nedre justitierevisionen;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1919 den 20 juni: öppet brev om nya val i hela riket till riksdagens
första kammare;

» » » förordning om anstånd med erläggande av vissa patent avgifter; »

» » kungörelse om skyldighet för häradshövding, som hädan efter

utnämnes, att i sammanhang med en allmän
omorganisation av underrätterna övergå till annan tjänst

''i

i»

vid sådan domstol;

27 » kungörelse om den ort, till vilken Österbygdens vatten domstols

kansli skall tillsvidare vara förlagt;
kungörelse med vissa bestämmelser för undanröjande
av genom ägoutbyte av jord inom särskilda förvaltningsområden
uppkommen hinderlig oregelbundenhet i
administrativ indelning;

4 juli: kungörelse med särskild bestämmelse att tills vidare
gälla ifråga om skydd för vissa främmande patent;

» » kungörelse om ändrad lydelse av § 3 i förordningen

den 7 december 18ö3 angående expeditionslösen;

16 » öppet brev och påbud angående ett urtima riksmöte i

Stockholm den 4 augusti 1919;

29 aug.: arbetsordning för Svea hovrätt med krigshovrätten;

» » arbetsordning för Göta hovrätt;

» » arbetsordning för hovrätten över Skåne och Blekinge;

12 sept.: kungörelse angående tingssammanträden med tremansnämnd
i Lysings och Göstrings härads domsaga;

> » kungörelse angående understöd av statsmedel till offent liga

rättshjälpsanstalter;

26 » kungörelse angående ändring av stadgan den 31 mars

1900 angående fördelning av ärendena mellan stats -

» » »

■ » » » »

» »

s » » »

departementen;

förordning om upphävande av förordningen den 17
april 1916 angående vissa utfästelser rörande införsel
och utförsel av varor m. in.;

kungörelse angående skyldighet för ägare av fartyg
att tillhandahålla kommerskollegium vissa uppgifter;
kungörelse innefattande ändring i vissa bestämmelser
i förordningen den 7 december 1883 angående expeditionslösen; kungörelse

angående indrivningen och användningen
av vissa enligt vattenlagen utgående avgifter;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1919 den 1 okt.:

» » »

» 10 »

» * >

> » * »

7 nov.:
12 »

28 »

» »

12 dec.:

» » » »

» » 19 »

» »

> »

kungörelse om upphävande av den genom kungörelsen
den 28 mars 1919 inrättade fältkrigsrätt vid viss del
av krigsmakten;

kungörelse angående sainmanträdesturerna i Borås och
Marks domsagor;

kungörelse i anledning av Tjecko-Slovakiska republikens
tillträde till unionen för skydd av den industriella
äganderätten;

kungörelse om ikraftträdande dels av lagen den 7 maj
1917 om ändrad lydelse av 5 kap. 3 § strafflagen samt
dels av 8 § i lagen den 7 maj 1917 om ändrad lydelse
av 4, 5, 6, 8 och 10 §§ i lagen den 27 juni 1902 angående
verkställighet av domstols förordnande om
tvångsuppfostran;

kungörelse om ändrad lydelse av 2 § 6 mom. och 46
§ i förordningen den 12 maj 1917 med närmare föreskrifter
om fastighetsregister för stad;
kungörelse angående ikraftträdande av lagen den 3
maj 1918 om ändrad lydelse av 5 § i lagen om straffregister
den 17 oktober 1900;

kungörelse angående tingssammanträden med tremansnärnnd
i Frösåkers tingslag;

kungörelse om ändring av § 3 i förordningen den 7
december 1883 angående expeditionslösen;
kungörelse i anledning av Polens tillträde till unionen
för skydd av den industriella äganderätten;
kungörelse angående ändrad lydelse av vissa delar utav
instruktionen för Kungl. Maj:ts nedre justitierevision
den 23 september 1915;

kungörelse om ordningen för utbetalning av ersättning
av allmänna medel till rättegångsbiträde åt häktad;
kungörelse angående förlängd giltighet av kungörelsen
den 18 oktober 1918 om tillfällig ändring av § 3 i
förordningen den 7 december 1883 angående expeditionslösen; kungörelse

med bestämmelse, att till Halmstad förlagd
del av Kronobergs regemente skall lyda under viss
krigsrätt;

kungörelse angående ändring i viss del av kungörelsen
den 17 december 1915 angående inrättande av sär -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

skilda -krigsrätter för vissa till armén hörande avdelningar
av krigsmakten;

1919 den 19 dec.: förordning om anstånd med erläggande av vissa patentavgifter; *

kungörelse med särskild bestämmelse att tills vidare

gälla i fråga om skydd för vissa främmande patent;
förordning om vad iakttagas skall vid tillämpning av
lagen om fri rättegång den 19 juni 1919;

> » » » kungörelse angående ändring av kungörelsen den 6 decem ber

1918 angående indelning av rikets domsagor i klasser,
såvitt denna kungörelse angår Marks, Vedens och Bollebygds
härads samt As och Gäsene härads domsagor m. m.

Kungl. Maj:t har förordnat, dels att Torpa socken skall från och med
år 1920 i judiciellt, administrativt och kommunalt avseende införlivas med
Borås stad, dels att hemmanen 2 mantal Lövsättra n:r 1 och 2 skola från
och med år 1920 i judiciellt och administrativt avseende ävensom i jordeboken
avskiljas från Täby socken och Danderyds skeppslag samt Södra
Roslags domsaga och förenas med Vallentuna socken och härad samt Stockholms
läns västra domsaga, dels att Nya Varvets socken skall från och
med dag, Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma, i judiciellt, administrativt,
kommunalt och ecklesiastikt avseende införlivas med Göteborgs stad
och Karl Johans församling, dels att den del av Malexanders socken, som
nu tillhör Ydre härad, Kinda och Ydre fögderis häradsskrivardistrikt samt
Ydre landsfiskalsdistrikt, skall från och med år 1920 överflyttas till respektive
Göstrings härad, Mjölby fögderis häradsskrivardistrikt och Göstrings
landsfiskalsdistrikt, dels att vissa delar av Skönberga socken skola från och
med år 1920 i judiciellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt avseende
införlivas med Söderköpings stad, dels att vissa områden inom Hille
socken skola från och med år 1920 införlivas med Gävle stad och Helga
Trefaldighets församling i judiciellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt
avseende, dels att med Haparanda stad skall från och med år 1920
i administrativt och kommunalt ävensom i skolhänseende införlivas visst
område av Nedertorneå socken, dels ock att vissa delar av Allerums och
Kropps socknar skola från och med år 1920 i judiciellt, administrativt,
kommunalt och ecklesiastikt hänseende införlivas med Hälsingborgs stad.

Kungl. Maj:t har förordna!, att Marks, Vedens och Bollebygds härads
domsaga samt As och Gäsene härads domsaga skola från och med den 1
januari 1920 vara indelade sålunda, att Vedens och Bollebygds båda härad

Indelnings ändringar.

Omreglering
av domsaga.

14 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

överföras från förstnämnda domsaga till As och Gäsene härads domsaga,
att efter den beslutade regleringens genomförande sistnämnda domsaga
skall benämnas Borås domsaga och Marks härads tingslag Marks domsaga,
samt att de fyra härad, varav Borås domsaga sålunda,kommer att bestå,
skola vara indelade i två tingslag sålunda, att As, Vedens och Bollebygds
härad bilda ett tingslag under benämningen As, Vedens och Bollebygds
tinsslagf med tingsställe i Borås samt Gäsene härad fortfarande utgör ett
tingslag under benämningen Gäsene tingslag med tingsställe i Ljung.

rätter och i organisationerna för rådhusrätterna i Stockholm och Norrköping.

magistrater
m. m.

AOregr*und3& Kungl. Maj:t har förordnat, att städerna Öregrund och östhammar

och ostham-skola från och med 1920 i judiciellt avseende förenas med Frösåkers tings“ars
förlag- }aor och Norra Roslags domsaga.

gande under ° o o

landsrätt.

Valordningar Kungl. Maj:t har, med upphävande av den hittills gällande röstgrunden

”tarvar^ vid borgmästarval i Sundsvall, förordnat, att vid dylikt val lika rösträtt, för
samtliga i stadens allmänna angelägenheter röstberättigade män skall tillämpas.

I överensstämmelse med vederbörandes förslag har Kungl. Magt fastställt
ordning för val av borgmästare i staden Lund samt i staden Skövde.

På lånt försvarsdepartementets föredragning hava följande författningar
under år 1919 av Kungl. Maj:t utfärdats:

den 11 januari: kungörelse om ändrad lydelse av §§ 3, 4, 5 och 7 i
kungörelsen den 6 oktober 1905 (nr 62) angående utbetalandet av underhåll
från Vadstena krigsmanshuskassa; den 28 februari: lag om ändrad
lydelse av § 19 mom. 1 värnpliktslagen den 17 september 1914 (nr 202);
den 1 mars: kungörelse angående ändrad lydelse av § 2, § 4 mom. 2,
§ 7 mom. 2, § 8 mom. 2, § 9 mom. 2 samt §§11 och 14 i reglementet
för underhållet och vården av ingenjörmaterielen vid ingenjörkårerna samt
av fälttelegrafkårens materiel (ingenjörmaterielreglementet) den 11 oktober
1907 (nr 104); kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1 och 3 i kungörelsen
den 20 december 1912 (nr 380) angående bestridande av kosthållet
för den å militärsjukhus intagna, armén tillhörande personal; den 14 mars:
kungörelse om ändrad lydelse av § 4 i kungörelsen den 17 december
1915 (nr 596) angående den ständiga indelningen i fred av arméns truppförband
m. in.; den 22 mars: lag angående inkallande av värnpliktiga för
fullgörande av viss tjänstgöring utom landets gränser; den 22 april: lag

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

angående tillägg till § 27 inom. 4 värnpliktslagen den 17 september 1914
(nr 202); deri 23 maj: kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1, 3, 4, 5,7,
8, 9, 12, 14, 15, 10, 18, 19 och 20 i kungörelsen den 22 januari 1915
(nr 53) angående läkarundersökning av dem, som söka fast anställning vid
krigsmakten, samt av värnpliktiga; kungörelse angående Hyttningshjälp åt
personal vid armén och marinen; den 30 maj: kungörelse om ändring i
vissa delar av kungörelsen den 13 augusti 1917 (nr 553) angående rikets
indelning i hästutskrivningsornråden och automobilmönstringsdistrikt; deri

0 juni: kungörelse angående grunder för tillfällig löneförbättring under år
1920 för viss personal vid armén; kungörelse angående villkor och bestämmelser
för åtnjutande av tillfällig löneförbättring under år 1920 för
viss personal vid armén; den 13 juni: kungörelse angående tillfälligt tilllägg
till de understödsbelopp, som utgå jämlikt § 2 i förordningen den

1 juni 1912 (nr 84) om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och
barn (familjeunderstöd), sådan nämnda paragraf lyder enligt kungörelsen
den 17 september 1914 (nr 267); kungörelse om ändrad lydelse av §§ 2,
3, 4 och 10 i kungörelsen den 19 februari 1915 (nr 104) angående beredande
av anställning i postverket för viss personal vid armén; den 19
juni: kungörelse om ändrad tydelse av § 9 mom. 2 i förordningen angående
arméns reservstater den 5 november 1915 (nr 518); kungörelse om
ändrad lydelse av §§ 11 och 12 i reglementet för arméns avlöning under fred
den 11 oktober 1907 (nr Ilo); den 4 juli: kungörelse angående tillsättandet
av vissa beställningar å arméns reservstater under år 1919; kungörelse
om ändrad lydelse av § 7 mom. 1, § 13 mom. 1 och § 14 mom. 1 i
reglementet lör anskaffning, underhåll och vård av intendenturmaterielen
vid arméns truppförband (intendenturmaterielreglementet) den 11 oktober
1907 (nr 105); den 20 augusti: k ungörelse angående grunder för pensionsförbättring
för viss personal vid armén; kungörelse angående förhöjning
i gratial från Vadstena krigsmanshuskassa in. m.; kungörelse om ändrad
lydelse av punkten 2 i de av Kungl. Maj:t med riksdagen antagna
grunder för pensionering av arméns befäl och underbefäl med vederlikar
samt angående tiden för avgång ur tjänst; kungörelse angående tillstånd
för officerare vid armén att såsom tjänstår för rätt att åtnjuta pension
tillgodoräkna sig viss tjänstetid; kungörelse angående höjning för år 1919
av ersättning, som utgår jämlikt förordningen den 18 juni 1909 om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring;
den 25 augusti: lag angående befrielse för värnpliktiga av 1918 års klass
från fullgörande av viss värnpliktstjänstgöring i fredstid in. m.; den 29
augusti: lag om befrielse för vissa värnpliktiga från skyldighet att fullgöra
reservtruppövning; den 20 september: kungörelse angående fördel -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ningen av vissa å arméns reservstater för år 1920 upptagna beställningar;
den 10 oktober: lag om ändrad utbildningstid för vissa värnpliktiga
av 1919 års klass in. in.; kungörelse angående stipendier från det
under riksstatens fjärde huvudtitel uppförda anslaget till resestipendier;
den 24 oktober: kungörelse om ändrad lydelse av § 4 inom. 1 i kungörelsen
den 14 juni 1916 (nr 349) angående hästhållningen för officerare och
vederlikar vid armén; den 5 december: kungörelse om ändrad lydelse av
§ 8 mom. 1 i förordningen angående arméns reserver av befäl och civilmilitär
personal den 15 november 1912 (nr 413); kungörelse angående användandet
och redovisningen av truppförbandens allmänna lägerkassor; kungörelse
om ändrad lydelse av § 4 i kungörelsen den 17 december 1915
(nr 596) angående den ständiga indelningen i fred av arméns truppförband
m. in.; den 19 december: kungörelse om ändrad lydelse av mom. 9 c
i kungörelsen den 24 mars 1916 angående antagande och avskedande av
volontär (fast anställt manskap) vid armén, med undantag av musikvolontär;
den 31 december: kungörelse angående ändring i vissa delar av den
vid förordningen den 31 december 1913 (nr 384) angående rikets indelning
i områden för värnpliktigas inskrivning samt om val av ledamöter
i inskrivningsnämnder och inskrivningsrevisioner in. in. fogade tabell 1,
sådan denna tabell lyder enligt kungörelse den 31 december 1918 (nr
1,078); kungörelse angående ändring i vissa delar av den vid förordningen
den 31 december 1918 (nr 1,077) om landstormen (landstormsförordningen)
fogade tabell.

a) Vapenövningar för den fast anställda personalen.

Skolor och övningar hava fortgått enligt gällande bestämmelser.

b) Vapenövningar för de värnpliktiga.

För de värnpliktiga hava övningar jämlikt värnpliktslagen § 27 varit
anbefallda. Härutinnan hava sedermera anbefallts avvikelser, varigenom
första tjänstgöringens längd växlat mellan: vid infanteriet 131 och 216
dagar, vid kavalleriet 106 och 281 dagar, vid artilleriet 106 och 295 dagar,

vid ingenjörtrupperna 131 och 295 dagar, vid trängen 135 och 180 dagar.

Vid intendenturtrupperna har fullgjorts första tjänstgöring under 210
dagar. Jämlikt lag av den 25 augusti 1919 hava repetitionsövningarna
vid infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna, trängen och intendenturtrupperna
dels inställts, dels uppskjutits. Likaså hava årets reservtruppövningar
uppskjutits eller jämlikt lag av den 29 augusti 1919 inställts.

Vapenföra studenter och likställda tillhörande årskontingent motsvarande

1918 års klass hemförlovades den 30 augusti 1919 och befriades från återstående
tjänstgöringsskyldighet under året. För 1919 års klass har järn -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

likt lag av den 10 oktober 1019 inkallelsen till första tjänstgöring för
huvuddelen av infanteriet samt för trängen uppskjutits till 1920.

Inkallelse till tjänstgöring jämlikt värnpliktslagen § 28 har under
år 1919 icke ifrågakomma.

På grund av de förhållanden, som inträtt vid tillämpandet av lagen
av den 25 augusti 1919, hava gemensamma större fälttjänstövningar under
året icke ägt rum.

Fältövningar hava varit anordnade i likhet med under är 1918. Fältövningar.
Dessutom har en arméfältövning ägt rum under ledning av chefen för
generalstaben.

övningar för arméns befäl hava varit anordnade enligt förut gällande
bestämmelser.

Vid krigshögskolan äro som elever beordrade 45 officerare (20 i
kursen 1918—1920 och 25 i kursen 1919—1921) samt vid artilleri- och ktirser.
ingenjörhögskolan 64 officerare.

Från krigsskolans officerskurs hava under året utexaminerats 78
elever. Från båda reservofficerskurserna hava utexaminerats sammanlagt
83 elever. _

Till ridskolan å Strömsholm äro som elever beordrade 24 officerare,
därav 1 infanteriofficer.

Till gymnastiska centralinstitutet äro som elever beordrade 58 officerare,
därav 30 till instruktörskursen, 20 till gymnastiklärarkursen och
8 till sjukgymnastkursen. _

Vid infanteriskjutskolan å Rosersberg hava varit anordnade dels två
kurser för majorer och kompani- (skvadrons-) chefer, vardera om 30 dagar,
dels två kurser för yngre subalternofticerare, vardera om 60 dagar. Förutom
befäls- och lärarpersonal hava till kurserna för majorer och kompani-
(skvadrons-) chefer varit beordrade sammanlagt 39 samt till kurserna
för yngre subalternofficerare sammanlagt 64 officerare ur armén.

För artilleriet har under året en gemensam skjutskola försöksvis
varit sammandragen å Skillingaryd under omkring 6 veckor med kurser
för regementsofficerare, eldledare och observationsofficerare; ett antal regementschefer
vid infanteriet och kavalleriet samt officerare vid generalstaben
hava därjämte under kortare tid följt övningarna. Två flygmaskiner med
erforderlig personal hava stått till skjutskolans förfogande.

För utbildning i kulsprutetjänst har eu kurs varit anordnad å Rom Bih.

till riksd. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 3

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Expedition
till Åland,

General staben.

mehed under omkring 4 veckor. Till densamma hava 34 officerare ur infanteriet
och kavalleriet varit beordrade. Dessutom hava officerare och
underofficerare av nämnda truppslag deltagit i regementsvis anordnad utbildning
i kulsprutetjänst.

Till utbildning som flygplanförare hava beordrats 5 officerare, 1
underbefäl och 1 värnpliktig och till utbildning som flygspanare 4 officerare.

För utbildning till vapenofficerare hava 17 officerare beordrats till
kurser av omkring 3 månaders varaktighet vid gevärsfaktoriet.

Kurser för utbildning i ridning, hästvård och stalltjänst av omkring
3 månaders varaktighet hava anordnats. Till kurserna hava beordrats
sammanlagt 28 officerare och 14 underofficerare ur infanteriet.

Utbildningskurs för bataljonsveterinärer har varit anordnad under
tvä perioder om respektive 2 och 6 veckors varaktighet.

För utbildning av officersaspiranter pågå officersaspirantskolor vid
samtliga truppslag.

Kurs för utbildning i skjutning och eldstrid för underofficerare vid
infanteriet under 30 dagar har anordnats å Karlsborg för 28 elever.

För utbildning av tvätt föreståndare, kokvagnsinstruktörer in. in.
hava särskilda kurser för underofficerare (förrådsförvaltare) anordnats.

Underofficersskolor hava under året varit anordnade vid samtliga
truppslag.

Utbildningskurser i icke militära ämnen för fast anställt underbefäl,
som avlagt furirsexamen, hava anordnats under en tid av omkring'' 2 månader.

För utbildning av sjukvårds-, hovslagar- och gevärshantverkarbeställningsmän
m. fl. hava särskilda kurser anordnats.

Under april månad 1919 avsändes ett detachement till Aland för
utförande av de demoleringsarbeten därstädes, som ålågo Sverige. Efter
fullgjort uppdrag återvände detachementet i september månad 1919.

Generalstabens verksamhet under år 1919.

Vid centralavdelningen har verkställts bearbetning av mobiliseringshandlingar,
allmän revision av krigspost- och krigstelegrafplaner samt utarbetande
och distribuering av vissa hemliga instruktioner. Dessutom
hava utförts förarbeten till 1919 års arméfältövning samt handlagts ärenden
angående personalanskaffning och redovisning.

Vid organisationsavdelningen har bl. a. utarbetats förslag till:

Berättelse ura vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ändringar i rikets indelning i hästutskrivningsområden och automobilrnönstringsdistrikt; ändringar

i fördelning på rikets kommuner av hästar och anspannsfordon; instruktion

för depåchef;

för år 1920 gällande generalorder n:r 1 och vissa därmed sammanhängande
generalorder; samt

vissa kurser för officersutbildning under är 1920.

Arbetet med statistik över de värnpliktiga åren 1915—1916 har
avslutats.

Därjämte hava avgivits ett stort antal yttranden i olika ämnen, varibland
särskilt märkas över förslag till lag om ändrad utbildningstid för
vissa värnpliktiga av 1919 års klass, över inskränkning i de värnpliktigas
tjänstgöring under år 1919 samt över rapporterna angående landstormsövningärna
år 1918.

Utrikesavdelningen har fortsatt insamlandet och bearbetandet av
underrättelser angående militärväsendets utveckling inom utlandets arméer
samt verkställt utredningar angående vissa värnplikts-, organisations- m. fl.
förhållanden inom olika arméer. Vissa i samband med krigsförberedelsen
stående utredningar och arbeten hava utförts. Inom avdelningen har utarbetats
»Meddelanden från Generalstaben 1919».

Kommunikationsavdelningen har följt utvecklingen av landets kommunikationsväsende
samt fullständigat sin kännedom om järnvägarnas,
kanallinjernas och övriga förbindelsemedels beskaffenhet.

Officerare tillhörande avdelningen hava närvarit vid besiktningar och
avsyningar av nya järnvägsanläggningar samt undersökt vissa ur militär
synpunkt viktiga bansträckningar.

Utarbetande av nya samt revidering av äldre transporthandlingar
har under året utförts.

Krigshistoriska avdelningen har slutfört och utgivit III. och IV. delarna
av verket »Karl XII på slagfältet».

Av verket »Sveriges krig under åren 1808 och 1809» har VII. delen

O o O

slutförts och utgivits. A VIII. delen pågå arbeten.

Inom krigsarkivet har ordnandet av regementsarkiven fortgått och
uppläggandet av en nominal-katalog över boksamlingen påbörjats. Dessutom
hava de i f. d. Arvfurstens palats och i riksarkivet förvarade delarna
av krigsarkivets samlingar överflyttats till dess nya lokal vid Tegelbacken
och en omordning av uppställningen av krigshandlingar etc. företagits.

Tekniska avdelningen har under året följt utvecklingen inom och
utom landet av luftfarts-, automobil-, belysnings- och förbindelseväsendet

20 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

samt ställningskrigets speciella tekniska hjälpmedel. Planer och förslag i
frågor berörande dessa områden hava inom avdelningen utarbetats. Vissa
försök hava planlagts och utförts.

Samarbetet mellan armén och de frivilliga sammanslutningarna, Frivilliga
automobilkåren och Frivilliga motorbåtskåren, har förmedlats av
avdelningen.

Topografiska avdelningens verksamhet har, utöver vad chefen för
rikets allmänna kartverk anmält i sin redogörelse till jordbruksdepartementet,
å avdelningens militärgeografiska detalj omfattat arbeten å krigskarteutrustningen
och landbeskrivningen.

Av generalstabens översiktskarta över Sverige i skalan 1:400,000 har
bladet Göteborg under året utgivits, varjämte bladet Malmö år under
tryckning och bladen Karlskrona och Sundsvall äro under uppritning.

Artterieima Anskaffning av materiel och utredning för fält-, positions- och fäst erle

ningsartilleriet har fortgått.

fö”''artilleri1'' Anskaffningen av mobiliseringsaminunition har fortgått.

pjäser.

Eidhandva- Vid Karl Gustafs städs gevärsfaktori har tillverkningen av 6,5 mm.

pen och ,» , „ ., ° ° ’

ammunition. Vapen fortgått.

Vid Huskvarna vapenfabriksaktiebolag har tillverkning av 9 mm.
pistoler pågått.

Vid ammunitionsfabriken hava tillverkats skarpa, lösa och kammarpatroner
föv eldhandvapen, rör för artilleriprojektiler samt hylsor för artilleriammunition.

Krnt- Tillverkningen vid Åkers krutbruk har omfattat röksvagt krut för

handvapen och artilleripjäser samt brisanta sprängladdningar.

K utspruta Vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori har tillverkning av kulsprutor

materic1'' fortgått. F

Förtänka- Utbildningen vid ingenjörtrupperna har av flera orsaker försvårats

^Tens”?-* och dess resultat därför särskilt inom vissa övningsgrenar blivit mindre
ningar. tillfredsställande.

Fältingenjör skola har på grund av bristande tillgång på personal
icke kunnat sammandragas.

Fortifikationens fältövning har ägt rum i tvenne omgångar enligt
härför utfärdad generalorder.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

För militära studier hava fem fo rti Ii kali on sofficerare varit till utrikes
ort kommenderade.

Materielen har underhållits och kompletterats i enlighet med fast-ingenjör- och
ställda arbetsplaner. Nyanskaffning av materiel för medel å extra anslag tel®f™g“a"
har under året fortgått.

Följande arbeten hava fullbordats: Byggnads Uppförandet

av nya byggnader för Norrbottens kavallerikår har arbeten

fullbordats med undantag av vissa inredningsarbeten, vilka tillsvidare anstå
till följd av Kungl. Maj:ts beslut den 28 februari 1919.

Uppförandet av nya byggnader för Bodens artilleriregemente har

fullbordats med undantag av arbetena ovan grund för kasernbyggnaden
och de båda officersbyggnaderna, vilka på grund av kungl. brev den 21
februari 1919 skola tillsvidare anstå.

Uppförandet av nya byggnader vid Bodens ingenjörkår har full bordats

med undantag av en kasernbyggnad och en förrådsbyggnad samt
arbetena ovan grund för ridhuset, med vilka byggnaders uppförande tillsvidare
skall anstå enligt kungl. brev den 16 maj 1919.

Beredandet av ökat stallutrymme vid infanteriet har fullbordats med
undantag för Norrbottens regemente, för vilket tillsvidare beretts erforderlig
plats uti de för Norrbottens kavallerikår uppförda stallbyggnaderna.

Uppförandet av intendenturförråd vid vissa truppförband har fullbordats.

Uppförandet av nya byggnader vid fästningsingenjörkompanierna i
Vaxholm och Karlskrona är fullbordat med undantag av sjukpaviljongen
för kompaniet i Vaxholm, med vilkens uppförande enligt kungl. brev den
14 mars 1919 tillsvidare skall anstå.

Ordnandet av vissa kasernetablissemang för vinterförläggning är

O OO ö

fullbordat förutom beträffande exercishuset vid Västernorrlands regemente,
varmed på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 11 april 1919 skall tillsvidare
anstå.

Följande arbeten äro under utförande:

Uppförandet av förråd för andra fordon än vinterfordon har fullbordats
med undantag av förråden för Skånska husarregementet, med
vilkas uppförande delvis skall anstå, tills regementets förläggningsfråga
blivit avgjord.

Uppförandet av skidförråd pågår inom tredje arméfördelningen.

Uppförandet av nya byggnader för Norrlands artilleriregemente i
Östersund fortsättes med undantag för underofficersbyggnad, sjukpaviljong,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

exercishus, ridhus, sommarstall och uthus, med vilkas uppförande, enligt
kungl. brev den 16 juli 1919 skall tillsvidare anstå.

Beredandet av ökat stallutrymme vid artilleriet anstår fortfarande
på grund av för höga byggnadspriser.

Med uppförandet av nya befälsbyggnader vid Vaxholms grenadjärregemente
skall tillsvidare anstå enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 september
1919. På grund av bestämmelserna i kungl. brev den 19 juni
1919 hava 3 lägenheter å Rindön inköpts för att inredas till underofficersbostäder,
vartill förslag är under utarbetande.

Uppföi’andet av landstormsförråd pågår å vissa platser.

Ombyggnad av Karlsborgs vattenledning har i det närmaste fullbordats.

Arbetet med anordnande av ökat förrådsutrymme för arméns regleraenterade
fordon fortsättes.

Vissa nybyggnads- och förändringsarbeten i arméförvaltningens ämbetshus
äro påbörjade.

Sjukpaviljongen för Göta artilleriregemente är under uppförande.
Med uppförandet av den nya sjukpaviljongen för Norrlands trängkår skall
enligt kungl. brev den 21 mars 1919 tillsvidare anstå.

Anoi’dnandet av torkrum vid vissa kasernetablissemang har fortsatts
förutom beträffande de arbeten, vilka enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16
juli 1919 tillsvidare skola anstå.

Reparationsarbeten i bad- och tvättinrättningarna vid Upplands infanteriregemente
och Värmlands regemente pågå.

Arbetena med införande av elektrisk belysning å Karlberg hava i
det närmaste fullbordats.

Vissa ändrings- och tilläggsarbeten vid Västgöta regemente hava
påbörjats.

Uppförandet av nytt kasernetablissemang för Svea ingenjörkår har
fortsatts.

Beträffande uppförandet av nytt kasernetablissemang för Fälttelegrafkåren
hava grundläggningsarbetena fullbordats för ridhus, vinterstall,
sommarstall, sjukstall och skosmedja. Fn del sprängnings- och schaktningsarbeten
hava utförts för kasernbyggnaden. Vattenledning har framdragits
till det befintliga etablissemanget. Två förrådsbyggnader hava
redan under år 1918 fullbordats. Övriga arbeten å detta etablissemang
skola tillsvidare anstå enligt Kungl. Maj:ts den 11 april 1919 meddelade
beslut.

Vad angår uppförandet av nytt kasernetablissemang för Norrlands
ingenjörkår, hava arbetena med uppförandet av 4 stycken ingenjörförråds -

2»

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

byggnader fortsatts och äro i det närmaste avslutade. Övriga arbeten å
detta etablissemang skola enligt kungl. brev den 21 mars 1919 tillsvidare
anstå.

Vid förplägnadsanstalten i Östersund hava arbetena med uppförandet
av havremagasinet fortsatts. Med uppförandet av övriga byggnader skall
tillsvidare anstå enligt Kungl. Maj:ts den 4 april 1919 meddelade beslut.

Vid förplägnadsanstalten i Hässleholm har havremagasinet, med
undantag av inredningsarbetena, fullbordats. Med uppförandet av bageribyggnaden
skall enligt kungl. brev den 21 mars 1919 tillsvidare anstå.

Följande arbeten skola, utöver förut nämnda, på grund av Kungl.
Maj:ts beslut tillsvidare anstå, nämligen:

uppförandet av havremagasin i Boden;

uppförandet av havremagasin å Järvafältet, vartill grunden redan
under år 1918 utförts; samt

elektrisk högspänningsledning å Järvafältet.

Arbetena å rikets landbefästningar hava, där sådana varit anbefallda,
pågått enligt pljm.

Kasernbyggnadsarbetenas fortskridande under år 1919.

Vid etablissemangen för Livregementets grenadjärer invid Örebro,
Värmlands regemente invid Karlstad, Upplands infanteriregemente invid
Uppsala, Bohusläns regemente invid Uddevalla, Jönköpings regemente invid
Jönköping och Älvsborgs regemente invid Borås hava alla arbeten, tillhörande
det kasernbyggnadsnämnden förelagda byggnadsprogrammet avslutats
före årets ingång.

Etablissemanget för Skaraborgs regemente invid Skövde.

Av arbetena för etablissemanget enligt fastställt byggnadsprogratn
återstår endast att uppföra och inreda en varmbad- och tvättinrättning.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 17 augusti 1917 skall emellertid med
denna byggnads uppförande tillsvidare anstå.

Etablissemanget för Västgöta regemente invid Vänersborg.

Etablissemanget''är numera fullt färdigt enligt fastställt program.

Enär klagomål framställts beträffande den verkställda planeringen
av kasern- och stallgårdarna samt vissa av de utförda rännstenarna och
vägarna in. m., har nämnden under år 1919 uppgjort förslag till behövliga
justeringsarbeten, och har Kungl. Magt, genom brev den 26 september
1919 beviljat härför erforderliga medel.

Befästnings arbeten.

Arméns

kasernbygg nadsnämnd.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Arbetet med utförande av dessa justeringsarbeten hava, med
undantag av den slutliga grusningen av gårdsplanerna, fullbordats under
år 1919.

Etablissemanget för Kronobergs regemente invid Växjö.''

Sedan nämnden från och med augusti månad 1917 bedrivit arbetena
vid etablissemanget under egen ledning, hava desamma pågått utan avbrott
och endast med mindre väsentliga störningar.

Kasernhuset I A, de mellan kasernhusen I A och I B samt mellan
kasernhusen II A och II B liggande bostadshusen liksom även fyra av de
friliggande underofficersbostäderna hava fullbordats och överlämnats till
regementet den 15 november 1919.

Kanslibyggnaden, kasernhuset I B, den för manskapets utspisning
avsedda delen av ekonomibyggnaden, nedre våningen av marketenteribyggnaden
samt fyra av de friliggande underofficersbostäderna, vilka
byggnader och byggnadsdelar äro i det närmaste färdiga, hava jämväl
under året överlämnats till regementet.

Övriga kasernhus, II A, II B, III A och III B, äro uppförda under
tak och putsade invändigt. Inredningsarbetena uti byggnaderna hava delvis
verkställts, och ledningsarbetena inom byggnaderna närma sig sin
fullbordan. Kasernhusen II A och III A hava därjämte putsats utvändigt.

Någon inredning i kasernhusens vindsvåningar har icke verkställts,
emedan nämnden avvaktar Kungl. Maj:ts beslut, huruvida ett större eller
mindre program för dessa inredningsarbeten skall tillämpas.

Ekonomibyggnaden är i det närmaste färdig. Endast en del golvläggnings-,
inrednings-, lednings- och målningsarbeten återstå.

Vakt- och arrestbyggnaden är färdig utom beträffande en del målningsarbeten.

Uti mässbyggnaden åtérstå golvläggning samt en del målnings- och
inredningsarbeten ävensom några mindre kompletteringsarbeten beträffande
ledningsarbetena.

Uti vinterstallet, sommarstallet, ammunitionsboden och halmboden
återstå endast en del inredningsarbeten.

För sjukhusbyggnaden är grunden färdiggjuten i enlighet med det
ursprungligen fastställda byggnadsprogrammet. Kungl. Maj:t har emellertid
genom brev den 4 juli 1919 bestämt, att med uppförande av ifrågavarande
byggnad skall tillsvidare anstå, och har genom brev den 7 november
1919 medgivit, att provisoriskt sjukhus må anordnas i en kompaniavdelning
i kasernhuset III A. Arbeten med inredande av det provisoriska
sjukhuset hava påbörjats.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Reningsverket för avloppsvattnet från kasernetablisseinanget är i det
närmaste färdigt. Nämnden har till Kungl. Magt gjort hemställan att få
komplettera anläggningen med ett biologiskt filter till förhindrande av eu
hälsovådlig förorening av vattnet i det öppna dike, som skall mottaga
avloppsvattnet från etablissemanget.

Etablissemanget för Kalmar regemente invid Eksjö.

Vid detta etablissemang har nämnden anlitat entreprenörer för utförande
av byggn ad sstom in ärna och för utförande av bjälklagen av armerad
betong, men i övrigt utfört arbetena under egen regi.

De mellan kasernhusen I A och I B samt mellan kasernhusen II A
och II B liggande bostadshusen hava under året fullbordats och överlämnats
till regementet.

Kanslibyggnaden, kasernerna I A och 111 A, gymnastik- och ekonomibyggnaden,
vakt- och arrestbyggnaden samt inarketenteribyggnaden hava i
enlighet med arbetsplanen ställts till regementets förfogande.

Kasernhuset I B är färdigt, förutom mindre inredningsarbeten.

I kasernhusen II A, II B och III B återstå inläggning av underslag
och golv samt inrednings- och målningsarbeten.

Inredningen av kasernhusens vindar har icke verkställts av enahanda
skäl, som ovan anförts beträffande etablissemanget i Växjö.

För åtta stycken av de friliggande bostadshusen äro grunderna
färdiga och murningsarbetena påbörjade.

För sjukhuset bär grunden färdigställts i enlighet med de ursprungligen
fastställda ritningarna för ifrågavarande byggnad. Genom brev den
4 juli 1919 har emellertid Kungl. Maj:t bestämt, att sjukhusbyggnaden
skall utföras av större typ i enlighet med av nämnden'' i samråd med
arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse uppgjorda ritningar, och ställt härför
erforderliga medel till nämndens förfogande. Arbetena med byggnadens
uppförande äro igångsatta.

Stallen och förrådsbyggnaden äro i det närmaste fullbordade.

Etablissemanget för Södermanlands regemente invid Strängnäs.

Vid etablissemanget i Strängnäs hava planerings-, grundläggningsoch
sockelarbetena, förutom för de friliggande underofficersbyggnaderna,
utförts på entreprenad och avslutats under år 1918. Övriga byggnadsarbeten
hava utförts under nämndens egen ledning:.

Kanslibyggnaden är under tak, invändiga putsningsarbeten äro i det
närmaste färdiga samt fönster och dörrkarmar insatta.

Bih. till rihd. prat. 1920. 1 Sami. 1 Avel. * 4

Riksdags.Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

2(>

Samtliga kasernhus, mellan desamma förlagda bostadsbyggnader,
ekonomibyggnaden, vakt- och arrestbyggnadcn samt mässbyggnaden äro
uppförda under tak. Betongbjälklagen äro inlagda i kasernhusen förutom
vindsbjälklagen i kasernhusen I A och I B. Invändiga putsningsarbeten
aro färdiga i tre kasernhus och förenämnda bostadsbyggnader.

Bergmannsrör för de elektriska ledningarna äro indragna i samtliga
ovannämnda byggnader.

Vinterstallet är uppmurat till vindsbjälklaget.

För fyra av de friliggande underofficersbostäderna äro grunderna
färdiggjutna.

För sjukhusbyggnaden är grunden färdiggjuten i enlighet med det
ursprungligen fastställda byggnadsprogrammet. Kung!. Maj:t har emellertid
genom brev den 4 juli 1919 bestämt, att med uppförande av ifrågavarande
byggnad skall tillsvidare anstå, och genom brev den 7 november
1919 godkänt förslag till provisoriskt sjukhus inom kasernhuset IIF A.

Det utvandra ledningsnätet är färdigt.

Etablissemangen för Första och Andra livgrenadjärregementena invid
Linköping.

Vid dessa etablissemang utföras arbetena helt och hållet under
nämndens egen regi. Genom Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut har
byggnadsprogrammet tillsvidare betydligt inskränkts, och komma nu till
uppförande endast 8 av de planerade 12 kasernhusen, varjämte skall anstå
med uppförande av en marketenteribyggnad och en mellan kasernhus förlagd
bostadsbyggnad.

De båda bostadshusen för underofficerare vid stadsgränsen, vilka
innehålla tillsammans 40 stycken lägenheter, hava under året fullbordats
och överlämnats till respektive regementen.

Inom Första livgrenadjärregementets blivande etablissemang äro
kasernhusen 1 A och I B jämte mellanliggande bostadshus uppförda under
tak, jordvåningarna till kasernhusen II B och III B uppmurade, murningsarbetena
för vinterstallet påbörjade, grunderna för kanslihuset samt gymnastik-
och ekonomibyggnaden under utförande samt sommarstallet, halmhoden,
slädfordonsboden och ammunitionsboden i det närmaste färdiga.

Inom Andra livgrenadjärregementets blivande etablissemang äro
kasernhusen II A. II B och III A uppförda under tak, jordvåningen å
kasernhuset III B uppmurad, grunder och socklar färdiga för gymnastikoch
ekonomibyggnaden, mässbyggnaden och vinter3tallet, grunderna färdiga
för kanslihuset samt vakt- och arrestbyggnaden, grundgrävningsarbetena i
det närmaste fullbordade för kasernhuset I A och det mellan kasernhusen

Berättelse om vad ■,i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

I A och I B liggande bostadshuset samt bostadshuset mellan kasernerna
fl A och II B, sommarstallet, halmboden, slädfordonsboden och nramunitionsboden
i det närmaste färdiga.

Planeringsarbetena inom kasernområdena äro till största delen
verkställda.

Inom båda etablissemangens kasernområden pågå grävning och
sprängning av rörgravar samt utläggning av vatten- och avloppsledningar.

De båda uppfartsvägarna till etablissemangen öro färdiga och huvudavloppsledningen
från etablissemangen till stadens ledningsnät nedlagd.

Etablissemanget för Norm skånska infanteriregementet invid Kristianstad.

Detta etablissemang utföres jämväl helt och hållet under nämndens
egen regi.

Kanslibyggnaderi, kasernhusen II A, II B och III B, de mellan
kasernhusen förlagda bostadsbyggnaderna, ekonomibyggnaden samt vaktoch
arrestbyggnaden äro uppförda under tak. Bjälklagen i byggnaderna
äro inlagda samt de invändiga putsningsarbetena fullbordade i kanslihuset
och ovan omförmälda kasernhus. Inredningsarbetena i byggnaderna äro
igångsatta.

Uti kasernhusen I A och 1 B äro jordvåningarna uppmurade och
bjälklagen över dessa våningar färdiggjutna.

Arbetena för värme-, gas-, vatten-, avlopps- och elektriska ledningar
pågå.

För kasernhuset III A samt mässbyggnaden äro grundmurar och
socklar färdiga.

Halmbod, sommarstall och ammunitionsbod äro i det närmaste
fäi’diga.

För vinterstallet äro grund- och sockelarbeten fullbordade.

Planeringsarbetena äro färdiga å ungefär halva kasernområdet. Det
utvändiga ledningssystemet är nedlagt.

Vid det av nämnden arrenderade Ugerups tegelbruk hava under
året cirka 1,350,000 stycken tegel tillverkats och till största delen framtransporterats
till byggnadsplatsen.

Etablissemanget för Södra skånska infanteriregementet invid Lund.

Arbetena vid etablissemanget påbörjades i april 1918.

Sedan 1919 års riksdag på förslag av Kungl. Maj:t beslutit, att arbetet
å kasernbygget vid Lund skulle tillsvidare inställas, har Kungl. Maj:t
genom brev den 21 mars 1919 bestämt, att byggnadsarbetena vid kasern -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

bygget i Lund skulle så bedrivas, att kasernhuset III A skulle uppföras
under tak och att grunderna för kasernhusen I A, I B och II A skulle
uppföras till socklarnas och mellanväggarnas i jordvåningarna undre yta,
samt att grunderna därefter skulle lämnas oskyddade, sedan de täckts
med ett tunt skikt av fet betong, att stommarna till sommarstall och
vinterstall skulle fullbordas, samt att vissa åtgärder skulle vidtagas till
skydd för inventarier och materialier under tiden för uppskovet.

Ifrågavarande arbeten hava med anledning härav under året fullbordats
och byggnadsarbetena därefter nedlagts.

Med anledning av bestämmelserna i samma brev har förrådet vid
ifrågavarande kasernbygge utbjudits till försäljning.

Nämndens expedition.

Arbets- och detalj ritningar samt övriga handlingar, som erfordras
för pågående arbeten och utlämnade leveranser, hava utarbetats och avlämnats.
Nya kostnadsberäkningar hava uppgjorts för samtliga under
uppförande varande etablissemang med tillämpning av kristidspriser och
till Kungl. Maj:t avlämnats.

Nämnden har dels själv och dels genom sin byggnadschef noggrant
följt de pågående arbetena och av arbetsledningen å de olika
byggnadsplats^^ vidtagna åtgärder genom upprepade inspektioner.

De relationsritningar och berättelser över redan färdiga etablissemang,
vilka nämnden jämlikt föreskrift av Kungl. Maj:t skall avlämna till
arméförvaltningens fortifikationsdepartement, äro fullbordade och avlämnade
för etablissemangen i Örebro, Karlstad, Uppsala, Skövde, Jönköping
och Borås samt i det närmaste färdiga för etablissemanget i Uddevalla.

utrikes kom- Besiktning av för sjöförsvarets behov beställd krigsmateriel har fort ”''fficerare''"

gått under inseende av officerare från flottan och mariningenjörer.

m. fl.

Marinstabens Bland ärenden, till vilka förslag utarbetats eller över vilka yttran verksamhet.

avgivits inom marinstaben, må nämnas:

yttrande över betänkande i fråga om tillfällig inkvartering i fredstid,
yttrande över betänkande i fråga om truppers och persedlars fortskaffande
i fredstid,

yttrande angående verkan i värnpliktshänseende av fast anställning
vid marinen,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

21)

yttrande över betänkande i fråga om värnpliktiga, som hysa samvetsbetänkligheter
mot värnpliktstjänstgöring,

yttrande över vissa frågor från försvarsrevisionen rörande avkortning
i de värnpliktigas tjänstgöringstid,

förslag till bestämmelser rörande frivilliga motorbåtskårens medlemmars
värn pliktsövningar,

vissa förslag med anledning av Fårösunds fästnings nedläggande,
yttrande angående rekryteringen av reservofficersaspiranter,
yttrande över svenska underofticersförbundets framställning rörande
rekryteringen av underbefäl,

yttrande angående beredande av civilanställning åt uttjänt manskap,
förslag till åtgärder för vakansernas inom marinen nedbringande,
yttrande angående resestipendier för ämneslärare vid skeppsgosseskolan,

yttrande angående flottans musikorganisation,

yttrande över förslag till åtgärder för motarbetande av könssjukdomarnas
utbredning ifråga om krigsmän vid marinen,

yttrande angående organisationen av den militära tjänsten vid flottans
stationer,

förslag till åtgärder för minskande av minfaran,
förslag till provisorisk kungörelse för handelns och sjöfartens
tryggande under krig,

yttrande angående lotsning av krigförande makts örlogsfartyg,
utlåtande angående kartverkskommissionens förslag till dess organisation,

utlåtande angående telegrafstyrelsens hemställan om koncession å
fartygsradiostationer,

yttrande angående upprensning av ränna i Oxdjupet,
utlåtande angående upprensning av lederna genom Kodjupet och
Finnhålet,

yttrande angående upprensning av Fårösunds norra inlopp.
Ovanstående förteckning upptager endast ett fåtal avgivna betänkanden
och i densamma ingå ej förslag, utarbetade enligt »Närmare bestämmelser
med avsende på marinstabens verksamhet i fredstid», ej heller
förslag och utredningar av hemlig natur.

Nybyggnadsarbetena å pansarbåtarna Gustav V och Drottning Vic- Fartygs-,historia
samt å till byggnad anbefallda undervattensbåtar hava fortgått. byggnader.

Kanonbåten Blendas ändring till depåfartj^g är avslutad ävenså ändringen
av minfartyget Clas Fleming.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kustfäst ningarna.

Artilleri wa*
teriel m. m.

Pansarbåten Sveas ändring till depåfartyg har fortgått.

Byggandet av bärgningspråm och bärgningsponton för undervattensbåtar
bär fortgått.

övningsbriggen Falken har iståndsatts efter grundstötning.

Arbetena för anläggning av docka vid Gustafsviks örlogsdepå hava
fortgått. Bergmassan är till omkring hälften utsprängd. Fångdammen
är i det närmaste färdig. Transformatorstationer] för depån är färdig.
Järnvägsspår hava anordnats och kajarbeten utförts.

Elektrisk belysning har anordnats i marinens förrådsanläggningar
vid Notviken.

För anordnande av transformator- och omformarestation vid Göteborgs
örlogsdepå hava arbeten och anskaffningar verkställts och i det
närmaste avslutats.

Byggnader för marketenteri och arbetarkök å flottans varv i Stockholm
äro uppförda.

Arbetena med uppförande av arbetarbostadshus å Saltö vid Karlskrona
hava framskridit så långt, att av byggnaden, som är avsedd att
uppföras å tomterna 3, 4 och 5, den del, som är belägen inom tomt n:r
3, är uppförd och försedd med yttertak. Inredningsarbetena pågå inom
denna byggnadsdel och beräknas densamma vara fullt färdig den 1 april
1920, varigenom 3 lägenheter om 2 ruin och kök samt 15 lägenheter om
1 rum och kök bliva tillgängliga. A intill liggande tomt n:r 4 hava
sprängnings- och murningsarbeten för grunden påbörjats.

Vid flottans varv hava utöver de arbeten, vilka äro att hänföra till
fartygsinaterielens reparation, underhåll och klargöring för expedition,
även utförts arbeten för nybyggnad av mindre båtar samt för uppförande
av nya och ändring av äldre byggnader in. m., varjämte arbeten i ganska
stor utsträckning utförts för enskilda.

Logementsfartyget Eugenie och pansarbåtarna Hildur och John
Ericsson hava utrangerats och med undantag av vissa delar försålts.

Fårösunds fästning har nedlagts.

Arbeten med av riksdagen beviljade medel hava under året fortgått.
Någon närmare redogörelse för dessa arbeten torde, med hänsyn till arbetenas
beskaffenhet, här ej böra lämnas.

En del artillerimateriel för under byggnad varande fartyg har
levererats.

Komplettering av fartygs och fästningars artilleriammunitionsutredning
har ägt rum.

berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

undervisningsverk

in. in.

A flottans rustade fartyg hava varit anordnade skjut-, signal-, tor- Flottaimml>ed-,
undervattensbåt-, urin-, maskin-, korpral- och rekrytskolor samt yrkes- irbetenXkurser
för såväl sjömanskårens manskap som i tjänst varande värnpliktiga, ningar och
varjämte underofficers-, korpral- och rekrytskolor för personal av nyssnämnda
kategorier jämväl varit anordnade å flottans stationer.

Pansarkryssaren Fylgia utgick på hösten på expedition till Nordamerika
och Västindien.

Kustflottans fartyg hava, vid sidan av reglementerade övningar förhöjande
av personalens sjömannaegenskaper, tjänsteduglighet och yrkesskicklighet
samt flottans krigsberedskap, tagits i anspråk för bevakning av
minfält, minförstöring ooch minsvepning ävensom för bevakning av fiskeplatser,
transporter till Aland m. m. Nämnda minsvepningar hava pågått
i Älands hav och utanför Stockholms skärgård, varjämte på västkusten
kontrollsvepning utanför Tistlarna ägt rum. Därjämte har under hela året
förstöring av ilanddrivna eller i närheten av land självankrade eller drivande
minor försiggått genom försorg av flottans fartyg med hjälp, vad
beträffar Gottlands kuster, av personal från kustartillet. Under minförstöringsarbetena
har ett antal av över 800 minor blivit under året oskadliggjorda
i farvattnen kring Sveriges kuster.

Vapenövningar för de värnpliktiga hava vant anordnade jämlikt § 27
värnpliktslagen.

På grund av influensa-epidemi hava vederbörande befälhavare i stor
utsträckning medgivits rätt att bevilja tjänstledighet åt värnpliktiga, som
icke varit för tjänsten oundgängligen erforderliga.

Jämlikt lag angående befrielse för värnpliktiga av 1918 års klass
från fullgörande av viss värnpliktstjänstgöring i fredstid m. in. hava av
lagen berörda värnpliktiga befriats från viss del av dem åliggande tjänstgöring
i fredstid. För icke vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass, med
undantag av dem, som nämnas under B eller C i värnpliktslagen § 27
mom. 2, hava jämlikt lag om ändrad utbildningstid för vissa värnpliktiga
av 1919 års klass m. in. order om förkortad fredstjänstgöringstid utgått.

Skeppsgossarnas undervisning och övningar hava bedrivits enligt plan.

Sjökrigsskolans verksamhet såväl iland som ombord har fortgått enligt
utbildningsplanen.

Undervisningen i sjö krig shög skolan har pågått med fullt antal elever.

Handvapenskjutskola, artillerieldledningskurs och militärpedagogisk
kurs hava under hösten varit anordnade för officerare.

För arbeten med militärleder ävensom för övriga sjömätningar hava
särskilda fartyg varit rustade.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kustartiiie- För den fast anställda personalen hava skolor och övningar fortgått

odfövningår. enligt gällande bestämmelser.

Vapenövningar för de värnpliktiga hava varit anordnade enligt gällande
bestämmelser. Repetitionsövning för värnpliktiga har pågått i inskränkt
omfattning enligt gällande lag.

Cheferna för Inom chefens för kustartilleriet stab hava, bland annat, utarbetats

^rie^stabs" och avgivits följande förslag och yttranden, nämligen:

verksamhet.

förslag:

å vissa uniformspersedlar och gradbeteckningar å försöksuniform
samt till vissa . ändringar med avseende på grad- och yrkesbeteckningar
till gällande uniform,

till åtgärder, som böra företagas i samband med nedläggandet av
Fårösunds fästning,

rörande in- och utryckningsdagar för återstående kustartilleriets
värnpliktiga av 1918 års klass,

å inryckningsdagar för kustartilleriets värnpliktiga av 1919 års klass,
till åtgärder för avhjälpande av den rådande bristen på bostäder för
officerare och underofficerare i Vaxholms fästning,

till åtskilliga ändringar i reglemente för marinen, del III,

till ändringar i bestämmelser m. in. beträffande beväringen tillhö o

rande värnpliktiga,

till tjänstgöringstider för värnpliktiga under år 1920;

yttranden:

angående anmälningsskyldighet vid ankomst till kustfästning in. fl.
platser,

angående tilloppet till statstjänst m. m.,

angående underbefäls- och underofficersrekryteringen vid kustartilleriet
in. m.,

angående eventuell nedsättning av tjänstgöringstiden för kustartilleriets
icke vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass,

över förslag till löne- och pensionsförbättring för personal å marinens
reservstat,

angående förslag att upprensa Ivodjupet. och Finnhålet,
över betänkande rörande civilanställning åt uttjänt manskap,
angående behov av särskilda besiktningsmän för regementena och
kustfästningar av l:a klass,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

rörande tjenstgöring vid franska armén och marinen,
angående ifrågasatta föreskrifter för befordran av musikdirektör,
angående tillerkännande av pension till officerare i flottans reserv,
utnämnda jämlikt nådiga förordningen den 13 december 1915,
angående förplägnadsanstalt i Vaxholms fästning,
angående ifrågasatt förkortning av värnpliktigas av 1919 års klass
utbildningstid.

Slutligen hava ett flertal förslag, yttranden och utredningar av hemlig
natur utarbetats.

Jämväl år 1919 hava på grund av utav dyrtiden beroende förhål- Sjökurtelanden
sjömätningsarbetena givit mindre resultat, än som beräknats. verket.

Triangulerings- och sjömätningsarbeten hava utförts i Västernorrlands,
Stockholms, Södermanlands, Västerås, Hallands samt Göteborgs och
Bohus läns områden och har därunder sjömätts:

i skala 1 : 10,000—1 : 20,000 en ytvidd av 18,6 kv.-mil,

» » 1 : 50,000 » » » 52,7 » samt

» » 1 : 200,000 » » » 115,3 »

Sjömätningsarbetena i Mälaren i och för upptagning av fördjupad
farled i samband med utvidgningen av Södertälje kanal hava i det allra
närmaste slutförts.

En officer har beretts tillfälle att medfölja en handelsexpedition till
mynningen av floden Öb i Sibirien för inhämtande av kännedom om sjöfartsförhållandena
i Karahavet och Obviken. Denne officer har upprättat
beskrivning över seglingen i nämnda farvatten.

Två nya sjökort hava under året utgivits.

Av sjökort hava under tiden 1 januari—15 november försålts:

av större korttypen......... 20,323 st. och

av mindre » . . ....... 6,968 » samt

av »Svensk lots» ......... 1,103 ex.

Nautisk-meteorologiska byråns verksamhet har under år 1919 fort- Nautisk-mcgått
i huvudsakligen samma utsträckning som förut och enligt samma teobr°|.jgn''9ka
plan, som följts under senare år. De av världskriget förorsakade inskränkningarna
hava ännu icke fullt upphört, men dock något minskats under
året.

En ny observationsplats har tillkommit, nämligen fyrfartyget Ölandsrev.

De magnetiska rekognosceringarna hava förlagts till Gottland och
Gottska Sandön samt Stockholms yttre skärgård. Bearbetningen av tidi Bih.

till riksd. prof. 1920. 1 Samt. 1 Avd. 5

Riksdans-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Lotsverket.

gare undersökta störingsområden har fortsatts och hava under året tvenne
specialisogonkort över dylika störingsområden publicerats.

Sakkunnigutlåtanden och utredningar hava lämnats av byrån i fullt
samma utsträckning som under föregående år.

Vid byråns kontrollstationer och speciellt vid kontrollstationen i
Stockholm har arbetets omfattning rönt en utomordentligt starkt stegrad
tillväxt.

Antalet fartyg i transoceanisk fart, vilka utfört observationsarbete
åt byrån, har under året minskats än ytterligare genom fartygsförluster,
vid vilka även byråns förråd av för sådant ändamål disponibla instrument
lidit en beklaglig minskning.

För Salvorev inom mellersta lotsdistriktet har anskaffats en agalysoch
ljudboj och för södra lotsdistriktet har anskaffats en agalys- och ljudboj
i reserv.

Vid Rödkallens, Skags och Björns fyrplatser hava anordnats mistsignalstationer,
bestående av motordrivna mistsirener för komprimerad
luft. Vid Skags fyrplats har i sammanhang härmed uppförts ett nytt
fyrmästarhus.

För fyrbelysning i Singö skärgård hava uppförts 5 stycken 6:e ordningens
agafyrar, nämligen å Halvvägen, Lamskärshällan, Hensviksudde,
Kälsholmen och Långöskär.

För fyrbelysning i farleden från Oxdjupet till Halvkakssundet samt
över Askrikefjärden till Stora Värtan hava uppförts 5 stycken 6:e ordningens
agafyrar, nämligen å Södernäs, Tynningö, Karlsudd, Granholmen
och Västra Haga. Denna fyrled har tillkommit i samband med upprensandet
av Oxdjupet.

Å Slagstaholme i Mälaren har anordnats en 6:e ordningens agafyr.
Denna Oholme är belägen i farleden Stockholm—Södertälje.

A Donsö huvud i södra infartsleden till Göteborg har uppförts en
6:e ordningens agafyr.

A Östergarns holme öster om Gottland har fyrplatsen flyttats från
västra sidan av holmen till den östra, varest uppförts ett nytt fyrtorn och
nytt bostadshus jämte behövliga uthus. I fyrtornet har uppsatts en motordriven
mistsiren för komprimerad luft. A västra sidan av holmen har
uppförts en 4:e ordningens agafyr.

Vid Dämmans fyrplats har ombyggnadsarbetet av vågbrytaren avslutats.

Vid Glommens fiskehamn å Hallandskusten har anordnats en livräddningsstation,
i samband varmed livräddningsstationen vid Smögen å
Bohuskusten indragits.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

A fyrskeppet Grepen har anordnats en ny fyrapparat och eu maskindriven
mistsiren för komprimerad luft.

Vid Husurns, Löruddens, Kråkskärs, Kråkö, Sundsinars och Tolvöregrunds
fyrar har fotogen belysningen utbytts mot agabelysning.

Vid rikets navigationsskolor hava under läsåret 1918—19 varit inskrivna
i navigationsavdelningen 289 elever, av vilka 48 utexaminerats
såsom skeppare, 106 såsom styrmän och 81 såsom sjökaptener samt i
maskinistavdelningen 181, av vilka 36 avlagt 3:e maskinistexamen, 78 2:a
maskinist examen och 48 l:a maskinistexamen. Antalet av dem, som, utan
att såsom elever hava tillhört skolorna, anmält sig till undergående av
examen, har utgjort 55, av vilka tre avlagt sjökaptensexamen, 17 styrmansexamen,
1 l:a maskinistexamen, 3 2:a maskinistexamen och 12 3:e
maskinistexamen.

Enligt från statskontoret lämnad uppgift utgöres den kvarvarande
effektiva styrkan av båtsmän för närvarande av 25 man.

Under år 1919 hava på chefens för sjöförsvarsdepartementet föredragning
följande författningar utfärdats, nämligen: den 7 mars: kungörelse
angående vissa ändringar i och tillägg till förnyade reglementet
för sjökrigsskolan den 8 oktober 1915 (nr 382); den 28 mars: kungörelse
angående ändrad lydelse av art. IV i förnyade reglementet den 24 maj
1864 (nr 32) för prästerskapet vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona;
den 25 april: kungörelse angående ändrad lydelse av § 7 i förordningen
den 3 december 1915 (nr 523) angående reservstat för marinen; samma
dag: kungörelse angående ändrad lydelse av § 10 mom. 1 c) i kungörelsen
den 18 juni 1915 (nr 239) angående antagning, utbildning och pensionering
av befäl i kustartilleriets reserv; samma dag: kungörelse om
ändrad lydelse av det i § 2 i kungörelsen den 31 december 1907 (nr
147) angående antagning av manskap vid flottans sjömanskår genom kontrakt
omförmälda formulär 1; den 9 maj: kungörelse angående fortsatt tilllämpning
av genom kungörelse den 28 november 1913 (nr 334) beslutat
tillägg till de i reglementet för navigationsskolorna i riket den 29 mars
1912 (nr 55) intagna övergångsbestämmelser; den 6 juni: kungörelse angående
grunder för tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal
vid marinen; samma dag: kungörelse angående villkor och bestämmelser
för åtnjutande av tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss
personal vid marinen; den 19 juni: lag om överföring till hären av vissa
marinen tilldelade värnpliktiga av 1919 års klass; samma dag: kungörelse

Navigations skolorna.

Båtsmans håll! -

Utfärdade 1
författningar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

om ändrad lydelse av § 9 inom. 2 i förordningen angående reservstat för
marinen den 3 december 1915 (nr 523); den 1 augusti: kungörelse om
ändring i och tillägg till kungörelsen den 18 juni 1915 (nr 238) angående
antagning, utbildning och pensionering av befäl i flottans reserv; samma
dag: kungörelse om ändrad lydelse av § 4 mom. 1 i kungörelsen den
18 juni 1915 (nr 240) angående utbildning till reservofficersaspiranter av
vid sjömanskåren anställda korpraler; den 25 augusti: kungörelse angående
upphävande av kungörelsen den 1 november 1918 (nr 839) med vissa
bestämmelser för sjöfarten till och från Stockholms skärgård; den 29
augusti: kungörelse angående grunder för pensionsförbättring för viss personal
vid marinen; samma dag: kungörelse angående visst tillägg till gällande
grunder för pensionering av flottans befäl och underbefäl med vederlikar
m. m.; samma dag: kungörelse angående förhöjning i pensioner
genom flottans pensionskassa till avskedade båtsmän (marinsoldat); den 20
september: instruktion för marinförvaltningen; samma dag: instruktion för
chefen för marinens flygväsende; den 10 oktober: förordning med närmare föreskrifter
angående godkännande av fartygskompasser; den 24 oktober: kungörelse
om vissa ändringar i kungörelsen den 31 augusti 1914 (nr 235) om anställning
i kustartilleriets reserv av personal, som förut tillhört kustartilleriets
stam; samma dag: kungörelse om vissa ändringar i förordningen den
3 december 1915 (nr 500) angående anställning i flottans reserv av personal,
som förut tillhört någon av flottans militära kårer; den 31 oktober:
kungörelse angående tillämpning beträffande kustfästningarna av bestämmelserna
i kungörelsen den 3 augusti 1914 (nr 109) angående krigspolisreglemente
för hären; den 5 december: reglemente för flottans pensionskassa;
den 12 december: kungörelse angående tilläggsarvoden under
år 1920 åt skeppsmätare för vissa förrättningar; samma dag: kungörelse
angående vissa ändrade bestämmelser om skeppsmätningsväsendet; den 19
december: kungörelse angående vissa ändringar i reglementet för navigationsskolorna
i riket den 29 mars 1912 (nr 55); samma dag: kungörelse
angående vissa ändringar i kungörelsen den 29 mars 1912 (nr 56) angående
navigationslärarexamen; den 31 december: kungörelse om ändring av
§ 23 i förordningen den 3 december 1915 (nr 523) angående reservstat
för marinen; samma dag: kungörelse om ändring av § 10 i kungörelsen
den 11 december 1914 (nr 475) angående antagning och utbildning av
kustartillerikadetter.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

På civildepartementets föredragning hava följande författningar under
år 1919 av Kungl. Maj:t utfärdats:

Den 31 jan.:

» » »

■» 14 febr.:

21 »

» 25 »

» 21 mars:

» 28 »

» 8 april:

» 11 »

kungörelse angående resekostnads- och traktamentsersättning
åt vissa befattningshavare vid sjökarteverket. (49.)
kungörelse angående ändrad lydelse av 1 § i kungörelsen
den 30 november 1917 (nr 832) angående särskilda bestämmelser
i fråga om tillämpning av lagen om försäkring
för olycksfall i arbete den 17 juni 1916 åt arbetare, som
användas till arbete för statens räkning. (99.)
kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 120 och 124 i
instruktionen för järnvägsstyrelsen med underlydande linjeförvaltningar
den 31 december 1917 (nr 985). (82.)
kungörelse angående ändrad lydelse av 14 § 1 mom. och
20 § i resereglementet den 13 december 1907 (nr 131).
(91.)

kungörelse angående innebörden i vissa fall av benämningen
länsstyrelse. (69.)

lag med vissa föreskrifter i fråga om val under våren 1919
av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av
landstingsmän. (56.)

kungörelse angående upphävande av kungörelsen den 13
mars 1917 (nr 74) angående åtgärder för åstadkommande
av minskning av bränsleförbrukningen vid gas- och elektricitetsverk.
(77.)

kungörelse om fortsatt tillämpning av förordningen den
8 ^november 1918 (nr 847) angående förbud mot försäljning
tills vidare inom riket av skjutvapen och ammunition.
(116.)

kungörelse om ändrad lydelse av § 13 i kungörelsen den
28 juni 1918 (nr 504) angående lotsningen å Trollhätte
kanal. (203.)

lag om anställande av distriktsbarnmorskor m. m. (138.)
kungörelse angående åtgärder till förekommande av fläckfeberns
införande i riket. (145.)

kungörelse om upprättande av kommunal röstlängd samt
den i avseende härå vissa myndigheter åliggande uppgiftsskyldighet.
(160.)

kungörelse angående resekostnads- och traktamentsersättning
åt assistent hos lantbruksingenjör. (153.)

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Deri 25 april:

maj:

6 juni:

kungörelse angående ändrad lydelse av § 10 mom. 1 i
telefonreglementet den 29 november 1915 (nr 474) (179).
kungörelse angående resekostnads- och traktamentsersättning
åt den å skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning anställda
konsulenten och särskilda föredraganden för ärenden rörande
handelsundervisningen. (209.)

lag angående beredande i vissa fall vid skogsavverkning
och kolning av härberge åt arbetarna m. m. (222.)
instruktion för statens fattigvårdskonsulenter. (410.)
lag om lindring i de mindre bemedlades kostnader för vård
av sinnessjuka, sinnesslöa och fullandesjuka. (283.)
kungörelse angående tillägg till den vid stadgan angående
sinnessjuka den 14 juni 1901 (nr 48) fogade bilagan C.
(284.)

kungörelse angående lufttrafik över svenskt område. (238.)
kungörelse angående ändrad lydelse av § 1 i kungörelsen
den 30 juni 1916 (nr 319) angående bidrag av statsmedel
till gäldande av viss del av resekostnader för medellösa
arbetssökande. (239.)

lag om begränsning av tiden för idkande av handel och
viss annan rörelse. (270.)

kungörelse angående tillfällig höjning av postavgifterna
m. m. (272.)

kungörelse angående ändrad lydelse av 11 och 12 §§ i
förordningen den 17 juni 1916 (nr 216) angående villkoren
för postbefordran av tidningar och andra periodiska skrifter.
(273.)

kungörelse angående överflyttning av yrkesinspektionens
tillsyn å vissa ångpannor från bergmästarna till yrkesinspektörerna.
(302.)

kungörelse angående ändrad lydelse av § 1 i kungörelsen
den 31 december 1912 (nr 387) angående läkarundersökning
och läkarbesiktning av minderåriga arbetare. (321.)
kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 1, 4 och 8 i
taxan den 31 december 1912 (nr 399) å gottgörelse för
läkarundersökning och läkarbesiktning av minderåriga arbetare
enligt lagen om arbetarskydd den 29 juni 1912 (nr
206). (322.)

förordning om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 i sjukstugestadgan
den 18 oktober 1901 (nr 84). (279.)

Berättelse om rad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 6 juni:

» y>

» 13 »

» » »

i » »

* » »

* * »

> » »

» » »

> V »

» » »

» > »

> ) »

förordning om ändrad lydelse av §§ 10 och 12 i lasarettsstadgan
den 18 oktober 1901 (nr 83). (280.)

kungörelse angående resekostnads- och traktarnentsersättning
åt vissa befattningshavare i försäkringsrådet. (438.)
lag om ordning och villkor för ändring i kommunal och
ecklesiastik indelning. (293.)
lag om kommunalförbund. (294.)

lag om ändrad lydelse av §§ 2, 3, 37, 74 och 79 i förordningen
den 21 mars 1862 (nr 13) om kommunalstyrelse
på landet. (295.)

lag om ändrad lydelse av § 2 i förordningen den 21 mars
1862 (nr 14) om kommunalstyrelse i stad. (296.)
lag om ändrad lydelse av 6, 7 och 13 §§ i lagen den 14
juni 1918 (nr 422) om fattigvården. (298.)
kungörelse angående statsbidrag till uppförande av bostadshus
med smålägenheter. (303.)

kungörelse angående ändrad lydelse av § 2 i kungörelsen
den 27 juni 1914 (nr 292) angående statsbidrag för uppförande
eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
in. m. (305.)

kungörelse angående ändrad lydelse av § 3 i avlöningsreglementet
för sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens
anstalter för sinnessjuka den 28 juni 1918 (nr 493).
(306.)

kungörelse om antalet fattigvårdskonsulentdistrikt i riket
in. in. (307.)

kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de från och med 1920 års början fastställda
avlöningsförmåner för försäkringsinspektionen. (312.)
kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de från och med år 1920 fastställda avlöningsförmåner
för förste provinsialläkare och provinsialläkare. (313.)
kungörelse angående extra statsbidrag för år 1919 åt registrerade
sjukkassor. (314.)

kungörelse angående ändrad lydelse av mom. 3 i kungörelsen
den 22 juni 1914 (nr 320) angående statsbidrag till
väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader
samt upprensning av åar och farleder. (315.)
kungörelse angående provisoriska tilläggsavgifter å vissa
enskilda järnvägar. (346.)

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 13 juni:

» 19 »

» » »

> » »

» » »

» s> »

» » »

» 11 juli:

» 13 aug.:

» » »

kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 1, 4 och 5 i
reglementet för statens järnvägars änke- och pupillkassa den
30 december 1910 (nr 162 s. 5). (595.)

lag om anstånd i visst fall med upprättande av kommunal
röstlängd. (308.)

lag om ändrad lydelse av 1, 2, 9 och 37 §§ i lagen den
17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete.
(323.)

lag om ändrad lydelse av 35 § i lagen den 17 juni 1916
(nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete. (324.)
lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om
landsting den 21 mars 1862 (nr 16). (332.)

kungörelse angående dyrtidstillägg åt viss farmaceutisk personal.
(333.)

kungörelse angående tillfällig extra avgift för expedition
enligt recept av läkemedel från apotek m. in. (334.)
avlöningsreglemente för tjänsteman vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk. (343.)
epidemilag. (443.)

lag angående överflyttning på hälsovårdsnämnd av kommunalnämnds
åligganden i avseende å allmänna hälsovården.
(444.)

kungörelse angående skyldighet för kommunala myndigheter
att till socialstyrelsen avgiva vissa uppgifter rörande
levnadskostnader. (378.)
hälsovårdsstadga. (566.)

kungörelse angående resekostnads- och traktamentsersättning
åt statens folkskolinspektörer. (587.)

kungörelse angående ändring i vissa delar av ordningsstadgan
för rikets städer den 24 mars 1868 (nr 22). (602.)

kungörelse angående provisoriska tilläggsavgifter m. in. å
statens järnvägar. (431.)

kungörelse angående provisoriska tilläggsavgifter å vissa
enskilda järnvägar. (5(16.)

kungörelse med ändrade bestämmelser angående passtvång
för till riket ankommande danska undersåtar m. m. (532.)
kungörelse om ändrad lydelse av § 33 i kungörelsen den
26 november 1918 (nr 793) angående övervakande av utlänningar
i riket. (533.)

berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Deri 20 aug.: kungörelse angående dyrtidstillägg för år 1019 åt vissa

extra provinsialläkare. (534.)

» » » kungöre lse angående krigstidshjälp för år 1919 åt kommu nalt

anställda barnmorskor. (556.)

» » » kungörelse angående ordningen för inbetalning av vissa

försäkringsbolags bidrag till bestridande av omkostnaderna
för försäkringsrådet och riksförsäkringsanstalten. (598.)

» 29 » kungörelse angående ändrad lydelse av § 6 i kungörelsen

den 1 december 1914 (nr 459) angående statsbidrag till
resor, som av vanföra jämte vårdare företagas till och från
vanföreanstalt eller i samband med sådan anstalt anordnat
skol- och uppfostringshem. (578.)

» 12 sept.: kungörelse angående ändring i vissa delar av telefouregle mentet

den 29 november 1915 (nr 474). (585.)

» » » kungörelse angående ändrad lydelse av § 14 mom. 7 i

telegrafreglementet den 27 maj 1909 (nr 52). (586.)

» » kungörelse angående ändrad lydelse av § 2 i kungörelsen

den 28 juni 1918 (nr 494) angående statsbidrag till driftkostnaderna
vid tuberkulossjukvårdsanstalter. (589.)

» » kungörelse om ändrad lydelse av 32 § i instruktionen för

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt de ordinarie tjänstemännen
i väg- och vattenbyggnadsdistrikten den 30 december
1911 (nr 165). (695.)

» 20 » kungörelse om fortsatt tillämpning av förordningen den 8

november 1918 (nr 847) angående förbud mot försäljning
tills vidare inom riket av skjutvapen och ammunition.
(603.)

» 26 » kungörelse angående ändrad lydelse av § 9 i instruktionen

den 14 december 1917 (nr 903) för landsfiskalerna. (637.)

» » » kungörelse angående resekostnads- och traktamentsersättning

åt de i statens tjänst anställda instruktörer i husslöjd.
(657.)

» 10 okt.: kungörelse om ändrad lydelse av § 2 i kungörelsen den

20 oktober 1916 (nr 484) med bestämmelser angående tilllämpningen
av den internationella konventionen rörande
automobiltrafik. (700.)

» » j. kungörelse om ändrad lydelse av §§ 9, 12, 26 och 39 i

giftstadgan den 7 december 1906 (nr 114). (724.)

» » » kungörelse angående begagnande av cyanvåtegas till för görande

av ohyra och andra djur. (725.)

Bill. till riksd. prot. 1920. 1 Sami. 1. Avd. ^

Itiksdags-Berättelsen.

Berättelse om. vacl i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 17 okt.:

» » »

» 24 »

» » »

» 7 nov.:

» » y>

y> » »

» 12 »

» » »

» 21 >

> » »

» » »

» 5 dec.:

» > »

lag om arbetstidens begränsning. (652.)
lag om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete.
(653.)

kungörelse angående understöd av statsmedel åt anstalter
för obildbara sinnesslöa. (658.)

kungörelse angående understöd av statsmedel åt anstalter
för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, och åt
epileptikeranstalter. (659.)

kungörelse angående provisoriska tilläggsavgifter å vissa
enskilda järnvägar. (662.)

kungörelse angående ändrad lydelse av 41 § 2 mom. i
läkarinstruktionen den 30 december 1911 (nr 163). (696.)
kungörelse angående ordningen för utbetalning av ersättning
till på arbetsrådets föranstaltande vid allmän underrätt
hörda vittnen och sakkunniga m. m. (697.)
kungörelse angående resekostnads- och traktamentsersättning
åt ledamot av arbetsrådet.

kungörelse angående fortsatt tillämpning av bestämmelserna
i kungörelsen den 19 februari 1915 (nr 46) angående
desinfektion av järnvägsvagnar, som med ångfärja
från utlandet ankomma till Sverige. (701).
kungörelse om fortsatt tillämpning av kungörelsen den 26
september 1918 (nr 793) angående övervakande av utlänningar
i riket. (689.)

kungörelse om fortsatt tillämpning av kungörelsen den 13
augusti 1919 (nr 532) med ändrade bestämmelser angående
passtvång för till riket ankommande danska undersåtar
in. m. (690.)

kungörelse angående resekostnads- och traktamentsersättning
åt inspektrisen över sjuksköterskeväsendet. (718.)
reglemente för barnmorskor m. m.
reglemente för barnmorskestyrelserna i riket,
kungörelse om ändrad lydelse av vissa §§ i läkarinstruktionen
den 30 december 1911 (nr 163).
kungörelse angående ändrad lydelse av 21 § i instruktionen
för medicinalstyrelsen den 17 december 1914.
kungörelse angående ändrad lydelse av § 1 i kungörelsen
den 13 december 1918 (nr 1018) med närmare bestämmelser
om inbetalning och redovisning av avgifter för för -

Berättelse om råd i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 5 dec.:

> > »

» 1 i) »

• >'' »-

> >'' »

> '' » »

» »

* » »

> » »

J » »

» » »

säkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om försäkring
för olycksfall i arbete.

kungörelse angående resekostnads- och traktamcnlsersättning
åt egnahemsinspektören i jordbruksdepartementet,
kungörelse om fortsatt tillämpning av förnyade taxan den
20 juni 1918 (nr 546) på arvode för förrättningar, soin
verkställas av tjänstemännen i väg- och vattenbyggnadsdistiikten.

kungörelse angående ändrad lydelse av § 20 i instruktionen
den 18 oktober 1912 (nr 253) för yrkesinspektionens befattningshavare.

kungörelse angående ändring i reglementet för föreningen
apotekarkårens ålderstilläggskassa in. m.
kungörelse angående tillfällig extra avgift för expedition
enligt recept av läkemedel från apotek in. in.
kungörelse angående ändrade provisoriska tilläggsavgifter å
statens järnvägar för il- och fraktgods,
kungörelse rörande tillämpning av kungörelsen den 8 november
1912 (nr 270) angående införande av provisoriska
exporttariffer å statens järnvägar.

kungörelse angående tillsyn å härbärgen åt skogsavverknings-,
kolnings- och flottningsarbetare.
kungörelse angående allmänna bestämmelser för lan från

O O

vattenkraftslånefonden.

kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 5, 6 och 28 i
instruktionen för pensionsstyrelsen den 11 december 1914.
instruktion för kominunikationsverkens lönenämnd.
instruktion för kominunikationsverkens bostadsnämnd,
kungörelse angående desinfektion av svenska järnvägsvagnar,
som över svensk-finska gränsen ankomma till Sverige.

Kungl. Maj:t har fastställt stadsplan för vissa delar av Ulvsunda
egendom och Äppelvikens trädgårdsstad i Stockholm; för Motala gästgivaregård
m. fl. områden i Motala; för stadsdelen Stugsund i Söderhamn;
för viss del av kronoplanteringen i Ängelholm; för vissa delar av 13 och
14 rotarna i Göteborg; för vissa delar av städerna Kristianstad, Lund,
Ludvika, Trälleborg, Karlskrona, Landskrona och Karlstad samt av Säffle
köping; för Torsås och Kisa municipalsamhällen samt för Fullersta villastad.

Fastställda

stadsplaner.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde

sig tilldragit.

Förordnande!!
om upprättande
av stadsplan.

Kungl. Maj:t har förordnat, att stadsplan skall upprättas för vissa
områden vid Vagnhärads, Tillberga, Örsundsbro och Stenstorps järnvägsstationer,
för Långedrags och Hagens municipalsamhällen in. fl. områden
inom Västra Frölunda socken samt för ett område vid Otterbäckens hamn.

Tillämpning Kungl. Maj:t har förordnat:

råden på lan- att ordningsstadgan för rikets städer skall i tillämpliga delar gälla

det av l kap. för Smedjebackens köping;

fasUghetsnt- att 1 kap. i lagen om fastighetsbildning i stad samt ordningsstad stad

Barnmord-gan’ bygoliads.stadgan och brandstadgan för rikets städer och hälsovårdsnfngsstadgan
stadgans för riket föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga delar gälla
m. fl. stadgar inom dels visst område vid Järpås järnvägsstation, dels visst invid Bollnäs
köping beläget område, dels visst område vid Grillby järnvägsstation, dels
visst område vid Veberöds järnvägsstation, dels ock visst område vid Falköpings
stad;

att ordningsstadgan för rikets städer och hälsovårdsstadgans för riket
föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga delar gälla dels inom visst
område av Fosie socken, dels ock inom Kramfors municipalsamhälle;

att hälsovårdsstadgans för riket föreskrifter rörande stad skola i
tillämpliga delar gälla inom Borensbergs samhälle;

att 1 kap. i lagen om fastighetsbildning i stad samt ordningsstadgan,
byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer ävensom hälsovårdsstadgan
av den 19 juni 1919, i vad den avser stad, skola fr. o. m.
den 1 januari 1920 i tillämpliga delar gälla inom vissa delar av det s. k.
östra grannhållet vid Växjö samt inom visst område vid Hovmanstorps
järnvägsstation;

att 1 kap. i lagen om fastighetsbildning i stad samt byggnadsstadgan
och brandstadgan för rikets städer ävensom hälsovårdsstadgan av den
19 juni 1919, i vad den avser stad, skola fr. o. m. den 1 januari 1920
i tillämpliga delar gälla inom Stenungsunds samhälle;

att brandstadgan för rikets städer skall gälla för Stockholms stads
icke planlagda område samt för vissa icke planlagda delar av Motala stad.

st^cTsens Enligt kung], brev den 28 mars 1919 hava de personer, vilka av

krisbyX Kungl. Maj:t den 28 juni 1918 förordnats att till den 1 oktober 1919 å
medicinalstyrelsens s. k. krisbyrå föredraga eller biträda vid handläggningen
av ärenden angående anskaffande och handhavande av för sjukvårdsinrättningarna
i riket erforderliga proviantartiklar, bränsle och
andra förnödenheter, entledigats från nämnda förordnanden från och med
den 1 april 1919.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Medicinalstyrelsens läkemedelskommission, vilken tillsatts av styrelsen
på grund av i kungl. brev den 19 november 1915 meddelat be- läkemeilelsinyndigande
och som haft i uppdrag att under kristiden ombesörja inköp kommission,
samt import av apoteksvaror och övriga läkemedel in. in., har under år
1919 avslutat sin verksamhet samt av styrelsen försatts i likvidation,
vilken slutförts vid utgången av oktober månad 1919.

Kungl. Maj:t har den 24 oktober 1919 utfärdat cirkulär med före- Tiiiämpskrifter
i fråga om tillämpningen av vissa bestämmelser i nya hälsovårds- vissa bestäm -stadgan av den 19 juni 1919. ÄvårdT

Genom brev den 13 juni 1919 har Kungl. Maj:t fastställt ny av%fn°g”„ä{-™;
löningsstat för förste provinsialläkare och provinsialläkare in. in. att trädavloch proi
kraft den 1 januari 1920. vinsiaiiäkare.

Det genom kungl. brev den 9 maj 1919 medgivna sammanträdet
med förste provinsialläkarna i riket har hållits den 11—13 juni 1919 i
Stockholm.

Genom kungörelser den 11 juli 1919 har medicinalstyrelsen offentliggjort
bestämmelser angående ersättning åt vikarier för förste provinsialläkare
m. fl. samt angående flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare.

Kungl. Maj:t har under år 1919 beviljat tjänstårsberäkning lika
med civila läkare i statena tjänst för extra provinsialläkaren i Avestav
samt sådan tjänstårsberäkning och statsbidrag för extra provinsialläkaren
i Gysinge distrikt samt allenast statsbidrag för extra provinsialläkaren i
Oregrunds distrikt.

Genom brev den 24 juli 1919 har Kungl. Maj:t medgivit rätt till
tjänstårsberäkning för en av Klippans municipalsamhälle anställd läkare.

Genom brev den 7 november 1919 har Kungl. Maj:t anbefallt me- gkj^''kor
dieinalstyrelsen att med anledning av anslagen till anställande av en inspektris
över sjuksköterskeväsendet, till anordnande av7 en statens skola för
utbildning av distriktssköterskor, till stipendier för genomgående av nämnda
skola samt för beredande av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor
inkomma med förslag till författningar i ämnet. I anledning
härav har styrelsen avgivit förslag till kungörelse angående godkännande
av sjuksköterskor och sjuksköterskebyråer samt till kungörelse angående
statsbidrag till anställning av distriktssköterskor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Hospitalen. Det under år 1917 kontrakterade arbetet med uppförande av bygg nadsstommarna

med innerväggar, yttertak m. m. vid Strängnäs hospital
bar under året pågått och avslutats, varefter besiktning av arbetena under
december månad ägt rum. Enligt bemyndigande av Kung]. Maj:t har
medicinalstyrelsen antagit anbud å elektrisk belysnings- och kraftanläggning
vid hospitalet. I övrigt hava arbetena därstädes under året fortgått.

De under år 1918 påbörjade grundläggningsarbetena för två nya
paviljonger vid Lunds hospital och tillbyggnad av två paviljonger vid
Lunds asyl hava under året fullbordats. Enligt särskilda bemyndiganden
av Kungl. Maj:t har medicinalstyrelsen antagit anbud å byggnadsarbetena,
värmeledning, vatten- och avloppsledningar samt elektrisk belysningsan1
äggning för sagda ny- och tillbyggnad.

1 iH de beslutade två nya paviljongerna för oroliga sjuka vid vartdera
av Säters oeh Västerviks hospital samt ekonomibyggnaden vid Göteborgs
hospital har medicinalstyrelsen jämlikt bemyndigande av Kungl.
Maj:t under året antagit anbud å grundläggningsarbetena, och hava dessa
arbeten under året tagit sin början.

Sedan Kungl. Maj:t genom brev den 18 december 1918 fastställt
vissa bestämmelser med anledning av sjukvårds- och ekonomipersonalens
vid statens anstalter för sinnessjuka uppförande på ordinarie stat m. m.,
har medicinalstyrelsen med stöd av i samma brev givet bemyndigande den
15 februari 1919 meddelat vissa föreskrifter angående berörda personals
antagande och entledigande samt behörighet till ordinarie befattning, angående
gottgörelse för av samma personal mottagen kost från anstalten, angående
nämnda personals rätt till trädgårdsland och tjänstedräkt samt angående
grunder för avlöning åt extra befattningshavare vid anstalterna.

Medicinalstyrelsen har erhållit i uppdrag att verkställa utredning
angående möjligheten och lämpligheten av att för sinnessjukvården använda
de till försäljning avsedda militära övningsplatserna.

Skyddskopp- Enligt förste provinsialläkarnas och Stockholms stads hälsovårdsympnmgen.
nämn(js årsberättelser utgjorde antalet av dem, som under år 1918 första
gången fullgjort ympningsplikt, för Stockholm 1,471 och för riket i övrigt
71,156 personer.

fest och Karantänsanstalten å Känsö har jämlikt reglementet den 9 november

flera^mitt- 1915 även under år 1919 hållits öppen som karantäns- och observationssamma
sjuk-plats för såväl pest som kolera. Dessutom hava på vederbörande komdomar.
mUnaia myndigheters begäran observationsplatser för kolera varit inrättade
i Hälsingborg, Malmö, Gävle och Sundsvall, och har medicinalstyrelsen

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 47

medgivit, att dessa studel1 järn vill må vara observationsplatser för pest.
Karantänsanstalten å Fejan öppnades den 6 juni 1911) och var i verksamhet
till och med den 7 december 1919.

Ett fall av fläckfeber och fem fall av smittkoppor hava under året
inträffat, samtliga i Stockholm och under årets första månader.

Pest, kolera eller återfall sfe ber hava icke uppträtt inom riket.

Bland andra smittsamma sjukdomar märkes särskilt difteri, som
under årets senaste tredjedel i påfallande grad vunnit ökad spridning inom
stora delar av riket, särskilt å landsbygden. Influensa uppträdde under
första halvåret 1919 epidemiskt som fortsättning på epidemin från 1918.

Kulmen nåddes under månaderna mars—april, varefter fallens antal småningom
minskades.

Från och med juni månad hava endast ett fåtal ströfall iakttagits.

Kungl. Maj:t har under år 1919 förordnat om förändring av medi- Apotek,
kamentsförråden vid Bräcke järnvägsstation, i Långshyttan samt i Avesta
till självständiga apotek.

Kungl. Maj:t har under år 1919 medgivit bibehållande under vissMed^“ent8''
tid av medikamentsförråden inom Giliberga socken, i Byn i Indals-Lidens
socken, i Björkviks socken, i Kosta, i Grönskåra by samt vid Gustavsbergs
porslinsbruk i Gustavsbergs socken.

Kungl. Maj:t har den 22 augusti 1919 föreskrivit ändrade bestäm- Vanföremelser
för åtnjutande av bidrag från anslagen till vanförevården m. m.

Den genom kungörelse den 30 maj 1919 beslutade förhöjningen Tillfällig
av postavgifterna m. m. skulle tillämpas från och med den 1 juli 1919 ph0g{åvgSifter
till och med den 31 december 1920. I samma kungörelse förefinnas m. m.
jämväl bestämmelser om rätt för korrespondent, som samtidigt avlämnar
ett större antal andra inrikes trycksakskorsband än utgivarkorsband, att
under vissa villkor åtnjuta rabatt med 10 procent å befordringsavgifterna.

Vidare har Kungl. Maj:t genom brev den 30 maj 1919, för tillämpning
från och med den 1 juli 1919, förordnat om höjning av vissa postavgifter,
rörande vilkas belopp riksdagens hörande icke påfordras.

På grund av bemyndigande genom kungl. brev den 30 maj 1919 a^“df[g”„aafgr
har generalpoststyrelsen, för tillämpning från och med den 1 juli 1919 brev och brevtill
och med den 31 december 1920, med postförvaltningarna i Danmark ^draTmei-"
och Norge träffat överenskommelse om viss ändring av avgifterna för brev lan Sverige,

å ena samt
Danmark
eller Norge,
å andra sidan.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

och brevkort, som befordras mellan Sverige, å ena, samt Danmark eller
Norge, å andra sidan.

Nytt avtal Jämlikt bemyndigande genom kungl. brev den 5 december 1919 har

''och norska generalpoststyrelsen den 15 i samma månad med postförvaltningarna i
postförvait- Danmark och Norge avslutat ett avtal angående postutväxling mellan Svemngarna
an-rj„e och nämnda länder, att från ingången av år 1920 tillämpas i stället

gående post- o0,..,, ■, o ■ n r

ntväxiingen för hittillsvarande separata postavtal mellan länderna i fråga.
mellan Sverige,
Dan mark
och Norge.

överflyttande Efter att genom kungl. brev den 29 november 1918 hava i erfor ^ionerna^ch"

derliga delar därtill erhållit bemyndigande har generalpoststyrelsen, för
postmästarna tillämpning från och med den 1 februari 1919, beslutat, dels att vissa
ärenden, vilkas avgörande tidigare tillkommit generalpoststyrelsen, skulle
rande. överflyttas till postdirektionerna, dels ock att postmästarna skulle erhålla
befogenhet att besluta i vissa ärenden, i vilka postdirektörerna förut haft
att meddela beslut.

Förhöjning Kungl. Magt har den 13 december 1918, för tillämpning från och

av trakta- me(j den ^ juli 1918 tills vidare intill utgången av år 1919, meddelat
posttjanste- bestämmelser angående förhöjning av traktamenten till posttjänstemän,
nigi3ran(ieD&t" tjenstgörande å järnvägs- eller ångbåtslinjer.

järnvägs€ller
ångbåts Bestämmelser

Kungl. Maj:t har den 24 januari 1919 meddelat bestämmelser an angående

gående kostnadsfri läkarvård och sjukavlöning in. in. för vid postverkets
läkarvård verkstad, tryckeri och bokbinderi anställda arbetare, vilka icke äro anoch
sjukav- tågna som tjänstemän av postiljons grad.

vissa arbetare
vid postverkets
verkstad,
tryckeri och
bokbinderi.

löneförhätt Kungl. Maj:t bär den 19 juni 1919 föreskrivit, att tillfällig löneför ring6

åt vissa bättring skall, tills vidare från ingången av år 1919 till utgången av juni
befattnings- månad 1920, av vederbörande verks medel utgå till vissa befattningshavare

havare vid i °

kommunika- vid. kominunikcitionsvGrkeu.

tions verken.

Angående Kungl. Maj it har genom brev den 31 december 1918 bemyndigat

reglering ^av generalpoststyrelsen att, för tillämpning från och med den 1 januari 1918,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

4t>

reglera ersättningen för handhavande av postgöroraålen å förenad post- ersättning
och järnvägsstation vid statens juni v älgar i enlighet med de grunder, som f vand" tv"''
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillämpas beträffande ersättningen för poatgöromåhandhavande
av postgöroraålen å förenad post- och järnvägsstation vid en-10^0tt-f°ocha<1

skild järnväg. järnvägs station

vid
statens järnvägar.

Genom särskilda brev den 31 oktober 1919 har Kungl. Maj:t för- Provisorisk
ordnat, dels att till förvaltningarna vid de enskilda järnvägar, å vilka postförhöJni.ns av
befordras för postverkets räkning, skall, räknat från och med den 1 ja- asr postbo”
nuari 1919 intill utgången av år 1919, för utförande av posttransporter
utgå provisorisk tilläggsersättning med sjuttiofem procent å de genom e”å statens"*
kungörelsen den 4 oktober 1895 fastställda avgifter, dels ock att till statens järnvägar
järnvägar skall, räknat från och med den 1 januari 1919 intill utgången
av år 1919, för utförande av posttransporter utgå provisorisk tilläggsersättning
med 75 procent å de avgifter, som fastställts genom brev den 18
maj 1900.

Under 1919 hava tre nya postkontor inrättats, nämligen dels i Fasta postBräcke
municipalsamhälle av Jämtlands län, dels i Tyringe i Finja socken anstalter
av Kristianstads län, dels ock i Annedals församling av Göteborgs stad
med benämning Göteborg 11. Vid årets slut utgjorde antalet postkontor
tillhopa 256.

Efter indragning av en del äldre och inrättande av nya poststationer
uppgick antalet sådana postanstalter vid 1919 års slut till 3,383.

Antalet brevsamlingsställen utgjorde vid 1919 års ingång 20. Under
året nyinrättades en sådan postanstalt, varjämte tre indrogos. Antalet
postanstalter av detta slag uppgick alltså vid årets slut till 18.

Hela antalet fasta postanstalter utgjorde sålunda vid utgången av
år 1919 3,657 eller 53 mera än vid slutet av år 1918.

Sommaren 1919 var i Göteborg under tiden för den s. k. svenska
mässan inrättad en tillfällig postanstalt ■ med postkontors befogenhet, benämnd
Göteborg 1 Svenska mässan.

Under året har postföringen å järnvägslinjen Charlottenlund—Skivarp
indragits.

Järnvägs postbe fordran.

Under år 1918 — det senaste år, för vilket fullständiga statistiskaAntalet P°stuppgifter
föreligga — hava enligt anställda beräkningar inom riket be- försändelsfrhandlats
tillhopa 699,802,630 postförsändelser, vilket antal vid jämförelse

Bih. till rilcsd. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. ^

Riksdagrs-Berättelsen.

50 - Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

med nästföregående år utvisar en minskning med mer Sin 51 miljoner eller
6,8 procent. Denna minskning heror emellertid huvudsakligen på en ftnnu
större nedgång i de till den vanliga brevposten hörande krigsfångeförsäudeber,
som transiterat Sverige. Om inga dylika försändelser förekommit
under de ifrågavarande år>m, skulle är 1918 jämfört med år 1917 ha företett
en ökning i hela antalet postbehandlade försändelser med omkring 64
miljoner eller 10,i procent.

De å försändelserna vilande värdebelopp visa högst avsevärd uppåtgång.
Det belopp, för vilket postverket varit ansvarsskyldig!, uppgick år
1918 till nära 5,4 miljarder kronor och utgjorde över 1 miljard mer än
motsvarande belopp är 1917. Av ökningen komma närmare 678 miljoner
kronor pa de assurerade försändelserna och nära 450 miljoner kronor på
postanvisningarna.

Nya posthus. För postverkets räkning har under år 1919 inköpts dels lägenheten

»Posten» i Värnamo med därå uppförd byggnad, dels och bebyggda fastigheten
nr 1 och 2 i kvarteret Banken i Västanfors.

Postverkets Postverkets inkomster för år 1918 uppgingo till 46,283,769 kronor

överskott. 17 öre och utgifterna för samma år till 44,451,935 kronor 7 öre, vadan
det under år 1919 till statskontoret levererade överskottet utgjorde 1,831,834
kronor 10 öre.

Nya franko- General poststyrelsen har under år 1919 låtit förfärdiga, av vanliga

tecken. frank0tecken dels frimärken å 3 öre, dels frankokuvert å 3 och 5 öre,
dels ock kortbrev å 15 öre, dels ock vanliga dubbla brevkort å 10+10
öre av ny modell samt av tjänstefrankotecken dels frimärken å 3 öre, dels
ock brevkort å 10 öre. Vidare har generalpoststyrelsen låtit förfärdiga
nya friinärkshäften, innehållande 20 vanliga frimärken å 15 öre.

välgörenhets- Ett nytt s. k. välgörenhetsmärke har under år 1919 utgivits av

marken. gvengka nationalföreningen mot turberkulos. Det nya märket tillhandahålles
allmänheten under tiden december 1919—januari 1920.

Vissa i tete- Genom brev den 31 januari 1919 har Kungl. Maj:t meddelat be tjänsTan-8

stämmelser, som skola gälla för de arbetare, som vunnit anställning vid
ställda afbe-telegrafverket i samband med telegrafverkets övertagande av det enskilda
aktighet i telefonnätet i Stockholm med omnejd, i fråga om deras inträde i telegrafteiegrafver-
y^ets pensionskassa för pensionering av verkstads-, förråds- och linje kets

pensions- , r L

kassa för pen- arbetare,
sionering av
verkstads-,
förråds- och
linjearbetare.

lierättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Öl

Genom brev den 7 februari 1919 bär Kungl. Maj:t meddelat lindrade Bidrag till
best» nu nelser angående bidrag till uppehållet för elev, som genomgår lilro- för^Tiev^Lmn
kurs vid telegrafverkets undervisningsanstalt i Stockholm. genomgår

lärok ars vid
telegrafverkets
undervisningsanstalt,
i
Stockholm.

Kungl. Maj:t har genom brev den 11 april 1919 bemyndigat tele- Sakkunniga
grafstyrelsen att tillkalla sakkunniga för verkställande av utredning rörandela^^a^^ut"-arbetarnas vid telegrafverket yrkesutbildning; och hava av styrelsen till- ledning rökaltare
sakkunniga den 24 juli 1919 till styrelsen avgivit utlåtande i ämnet, ^"nås^d"

telegrafverket

yrkesutbild ning.

Kungl. Maj:t har dels genom brev den 29 april 1919, bland annat, Särskild väbemyndigat
statens meteorologiska anstalt att under månaderna maj—ok- tm^ordbratober
1919 efter överenskommelse med telegrafstyrelsen anordna särskild kets fromma,
väderlekstjänst till jordbrukets fromma, dels oek genom brev den 19 juni
1919, med upphävande av vad i brevet den 15 december 1916 härutinnan
föreskrivits, för tillämpning från och med den 1 januari 1920 förordnat,
att de institutioner och enskilda personer i Sverige, som anmäla sig önska
genom telegrafverkets försorg erhålla del av de från statens meteorologiskhydrografiska
anstalt dagligen utsända uppgifter och förutsägelser rörande
väderleken, skota till telegrafverket erlägga vissa angivna avgifter.

Kungl. Ma j:t har genom brev den 2 maj 1919 medgivit, att tele-Rätt för övergram,
som rörande svenska röda korsets verksamhet avsändas av dess över-®^®k®nröfj®

styrelse, få befordras som statst elegram. korset att av sända

statstelegram.

Kungl. Maj:t. har genom brev den 6 juni 1919 bemyndigat telegraf- Sakkunniga
styrelsen att tillkalla högst fyra personer inom telegrafverket för att i for verksläfegenskap
av sakkunniga verkställa utredning och till styrelsen avgiva för- redning och
slag i fråga om telegram bärarn as avlöningsförmåner m. in.; och har stvreisen,
sedan tillkallade sakkunniga avgivit dylikt förslag, den 23 oktober om .telegram1919
utfärdat bestämmelser i ämnet. bärarnas av loniiigsfoima.

iier m. in.

Genom brev den 13 juni 1919 har Kungl. Maj:t bemyndigat sty- Bemyndirelsen
atr. vid utbetalandet av reseersättning till tjänsteman för tjänsteresa teiegrafat1
i vissa fall överskrida skjutslegorna. reisen att i

vissa fall
överskrida
skjutslegorna.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Beräkning av Genom brev den 13 juni 1919 har Kung!. Maj:t meddelat bestäm francfTvid

meker angående beräkning av kursen å francs vid uppgörande av vissa

uppgörande avräkningar.
av vissa avräkningar.

Lönereglering Genom särskilda brev den 19 juni 1919 har Kungl. Maj:t, som

verket*^nTm. nämnda dag utfärdat avlöningsreglemente för tjänstemän vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk, meddelat bestämmelser
dels angående lönereglering för telegrafverket in. in., dels angående
tillsättande av kommunikationsverkens lönenämnd, dels ock angående
tillsättande av kommunikationsverkens bostadsnämnd.

Upphävande Kung]. Maj:t har den 24 juli 1919 upphävt brevet den 24 augusti

skränkningar 1914 angående vissa inskränkningar i telegraf- och telefontrafiken i den
i telegraf-och män samma brev ej redan den 15 november 1918 blivit upphävt.

telefontrafi ken.

Telefonförbindelser

mellan Sverige
och
Tyskland.

Genom särskilda brev den 20 augusti 1919 har Kungl. Maj:t förklarat,
dels att hinder från Sveriges sida icke mötte mot återupptagande av den
genom krigsutbrottet avbrutna telefonförbindelsen mellan Sverige och
Tyskland över Danmark, dels ock att hinder icke mötte för telegrafstyrelsen
att gå i författning om anordnande av en direkt telefonförbindelse
mellan Sverige och Tyskland. Beträffande den ifrågakomna direkta telefonförbindelsen
har den anordnats och öppnats för trafik den 1 december 1919.

Höjning av Genom brev den 26 september 1919 har Kungl. Maj:t, med ändring

förStdeesven-av de i breven den 10 juni 1910, den 15 september 1911, den 26 jaskakuststa-
nuari 1912, den 15 december 1914, den 28 juli 1916, den 18 februari
1919 och den 19 juni 1919 i ämnet meddelade föreskrifter, förordnat om
höjning av kustavgiften för de svenska kuststationerna m. m.

utförande och Genom brev den 10 oktober 1919 har Kungl. Maj:t meddelat be "anfäggnfngar

stämmelser angående tillstånd att å svenska fartyg utföra och nyttja anför
trädiös läggningar för trådlös telegrafering eller telefonering in. m.

telegrafering
eller telefonering
in. in.

Förhöjd av- Telegrafstyrelsen har bestämt, att avgiften för telegrams utskrivning

Tvxteiegram. a lyxblankett skall från och med den 1 augusti 1919 utgå med ett förhöjt
belopp av 70 öre, därav 40 öre skola tillfalla Nationalföreningen mot
tuberkulos.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Telegrafstyrelsen har i juni 1919 utgivit en ny upplaga av »Förteckning
över Sveriges telegraf- och växelstationer samt radiotelegrafstationer».

De staten tillhörande telegraf- och telefonnätens linjer hava genom
de under år 1919 utförda byggnadsarbetena ökats med omkring 950 kilometer
stolplinjer; och utgjorde sammanlagda längden av stolplinjer och
kablar vid 1919 års utgång omkring: 36,200 kilometer.

De uteslutande för telegrafering avsedda trådledningarna hava under
år 1919 ökats med ungefär 2,485 kilometer, och uppgick vid 1919 års slut
nämnda ledningars sammanlagda längd till omkring 42,900 kilometer.

Under år 1919 hava 16 järnvägsstationer blivit satta i förbindelse
med telegrafnätet. Av dessa stationer hava upplåtits 2 för skandinavisk
och 14 för internationell telegramväxling.

Statstelegrafstationerna i riket, däri inberäknade 21 filialstationer,
utgjorde vid 1919 års utgång 173, och voro då med dem förbundna 1,231
telegramexpeditioner samt 1,879 järnvägstelegrafstationer, så att hela antalet
av rikets i förbindelse med varandra stående telegrafanstnlter vid
slutet av år 1919, oberäknat telegraminlämningsställen, uppgick till 3,283.

Under år 1918, det senaste för vilket fullständig statistik är upprättad,
hava befordrats 6,886,591 taxerade telegram samt 882,835 avgifisfria
telegram och meteorologiska observationer. Av de taxerade telegrammen
hava varit:

4,240,311 inländska,

2,096,107 till eller från utlandet samt
550,173 transiterande.

Rikstelefonnätets riks- och landsledningar hava under år 1919 genom
utförda nybyggnadsarbeten ökats med omkring 11,150 kilometer dubbeltrådiga
ledningar samt med omkring 310 kilometer enkeltrådiga ledningar;
och utgjorde vid 1919 års slut riks-och landsledningarna omkring 203,930
kilometer i dubbeltrådiga och omkring 2,820 kilometer i enkeltrådiga ledningar.

Antalet central- och växeltelefonstationer i rikstelefonnätet har under
1919 ökats med 101, och uppgick hela antalet dylika stationer vid nämnda

Ny upplaga
av stationsförteckningen.

Telegrafverkets
linjer.

Tolegrailor bindelseled ningar.

Järnvägsstationer
i ''
förbindelse
med telegrafnätet.

Antalet telegrafstationer.

Telegram växling.

Rikstelefonnätets
riksoch
landsledningar.

Central- och
växeltelefonstationer.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Telefon apparater.

Växlade tele
fonsamtal.

Radiotele grafstationer.

Fullbordade
och godkända
arbeten.

Fiskehamnar.

års utgång till 2,901. Antalet stationer i telegrafverkets Stockholm stelefons
nät, vilka ännu ej sammanslagits med rikstelefonnätets stationer, utgjorde
vid 1919 års utgång 80, varav eu centralstation i Stockholm.

Antalet av de i rikstelefonnätet uppsatta telefonapparater har under
år 1919 ökats med omkring 25,900, och utgjorde sammanlagda antalet i
bruk varande telefonapparater inom rikstelefonnätet vid samma års utgång
285,900. I telegrafverkets Stockholmstelefons nät uppsätta telefonapparater
hava (huvudsakligen till följd av sammanslagningen mellan de båda
näten) under året minskats med omkring 14,100 och utgjorde vid utgången
av år 1919 90,200.

Under år 1918, det sista för vilket fullständig statistik blivit upprättad,
har antalet samtal med abonnemangsavgift i rikstelefonnätet uppgått
till omkring 366.198,100 och antalet av de mot särskild avgift mellan
taxeområdena i nämnda nät och med utlandet växlade samtalsperioderna
till 49,789,416. I Stockholmstelefons nät, som av telegrafverket övertagits
den 1 juli 1918. hava under samma års sex sista månader omkring
89,759,000 samtal blivit utväxlade.

Vid 1919 års utgång funnos 132 radiotelegrafstationer i riket, därav
8 fasta s. k. kuststationer, 38 inrättade å krigsfai4yg och 86 å andra fartyg.

Bland med statsmedel understödda väg- och vattenbyggnadsarbeten
hava under år 1919 såsom fullbordade av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
godkänts:

76 vägföretag, omfattande en väglängd av 359 kilometer, för vilka
kostnaden beräknats till 2,704,440 kronor, varav 1,745,897 kronor 68 öre
utanordnats såsom statsbidrag från de till bidrag för anläggning av nya
samt förbättring eller omläggning av backiga eller eljest mindre goda
vägar anvisade medel och 23.300 kronor från av Kungl. Maj:t förskotterade
medel, samt

19 bro-, hamn- och farledsarbeten, för vilka kostnaden beräknats
till 933,800 kronor, varav 584,585 kronor 13 öre utgått såsom statsbidrag
från de till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis mindre,
hamnbyggnader samt upprensning av åar och farleder anvisade medel.

Under år 1919 har fiskehamnen vid Stenshamn blivit färdigbyggd
samt fiskehamnarna vid Gislöv och Grönhögen blivit påbörjade.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Under år 1919
koncession:

liar Kung]. Maj:t beviljat nedanstående järnvägar

vägar,

Spårvidd Längd

in ter. kin.

Il om dal—Västanhede1................L435 ^,5°

Kättil-byn—Högsäter1................ * 21.05

Axel fors—Åtran1.................. >:> 38,42

Fagerliult—\ irserum 1................0,89i 24,62

Fängersfors—Ärrsjön.......... Q>600_____^-54

Summa — 93,13

Under år 1919 bar Kung]. Maj:t avslagit ansökningar om koncessioner
å nedanstående järnvägar:

Åtran—Sjötofta1 2
Fegen—Axelfors2
Västerås—Krylbo
Linköping—N orsholm.

Under år 1919 har koncession å nedanstående järnväg upphört
att gälla:

Skivarp—Charlottenlund.

Under år 1919 hava nedanstående järnvägar erhållit väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
tillstånd att öppnas för allmän trafik:

Spårvidd Längd

meter. km.

Jularbo—Månsbo (godstrafik).............I,433 4,89

Bandelen Långebro—Kristianstad av Everöd—Kristianstad . » l,oo

Bandelen Fålunge—Upplands Tuna av Faringe—Gimo (godstrafik)
.............. fh891 12,40

Summa — 18,29

För nedanstående, för allmän trafik öppnade järnväg har väg- och
va ttenbyggnadsstyrelsen under år 1919 utfärdat avsyningsbetyg:

1 Koncessionen beviljad under år 1918, men har järnvägen, då Kungl. Maj:ts resolution
konmit väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillhanda först efter 1919 års ingång, ej
medtagits i föregående års uppgifter.

2 Ej medtagen i föregående års uppgifter, enär Kungl. Maj:ts resolution, ehuru meddelad
i december 1918, kommit väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillhanda först efter 1919
års ingång.

Berättelse om

vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Everöd—Kristianstad

Spårvidd Längd

meter. km.

1.435 16,49

Förutom den ökning av tåghastigheten, som vanligen meddelas samtidigt
med avsyningsbetygs utfärdande, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
under år 1919 medgivit ökning av tåghastigheten på nedanstående
järnvägar:

Gånghester—Ulricehamn
By valla—Långshyttan.

A nedanstående koncessionerade järnvägar är arbetet påbörjat före
1919 års slut: J

Spårvidd Läng d

meter. k in.

Gävle—Härnösand (Ostkustbanan)........... 1,435 301,28

Mellerud—Billingsfors—Arvika............ > 162 96

JDärnskog—Skillingsfors............... » 19’n

A mål Årjäng . . _................. » 68,’s9

Värtan—Ropsten—Lidingö.............. » 0 96

Horndal—Västanhede................ » 650

Finspång—Lotorp..................0,89i 6*06

Klintehamn—Haxarve (Hablingbo)........... » 26,50

Virserum—Hultsfred................ » 2 9,90

Ekedalen—Ödegårdens kalkbrott (Svensbro —Tidaholm) . . > l,io

Faringe—Gimo................... » 35,10

Ålghult—Ruda................... » 47,00

Brittatorp—Sävsj öström............... » 2 7,so

Sävsjöström—Alghult ................ » 11,10

Summa — 744,26

A nedanstående koncessionerade järnvägar och spårväg är arbetet ej
påbörjat före 1919 års slut:

Järnväg ar: Spårvidd Längd

meter. km.

Älmhult—Strörasnäs bruk.............. 1,435 2 6 90

Skattungbyn—Storstupet.....•......... » 5,90

Uppsala—öregrund................. » 79,60

Kisa—österbymo.................. » 34,so

Katrineholm—Köping ................ » 65,40

Kerstinbo—Uppsala . ................ » 63,90

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Spårvidd Längd

meter. km.

Limedsforsen—Surna................. » 99,20

Hosjö—Gropsveden ................. » 26,so

Gropsveden—Linghcd................0,89i 1,50

Sala—Sätra brunn.................. 1,435 16, i o

Igelsta—Ösrno.................... » 33,39

Sorundamalin—Fållnäs................ » 8,52

Kisa—Västervik................... » 78,19

Kättilsbyn—Högsäter................. » 21, os

Axelfors—Atran .................. » 38,42

Vimmerby—Hällefors................0,89i 26,30

Linköping—Ulrika.................. » 42,20

Askersund—Godegård................ » 27,47

Godegård—Borggård................. » 26,13

Tun—Grästorp................. . » 11,so

Grästorp—Hallebo.................. » 11,00

Lidköping—Kvänum................. » 25,90

Timmersdala—Mariestad............... » 22,00

Delen Svalnäs—Altorp av Kohagsviken—ösby...... » 2,60

Norrtälje—Väddö.................. » 28,50

Berga—Kristdala.................. » 25.60

Vårgårda—Nossebro.................0,8öi 20,60

Motala—Bjälbo................... » 22,40

Hygnestad—Vadstena................ » 13,30

Borensberg—Tjällrao................. » 21,20

Valdemarsvik—Hälgenäs............... » 32,03

Hälgenäs—Gamleby................. » 14,57

Älvsered—Mård aklev................. * 9,so

Fallby—Ödbogården (Lidköping—Kinnekulle)...... 2 9,9*5

Fagerhult—Virserum................. » 24,62

Ältneboda—Ingelstad................. 0,600 2 9,30

Säffle—Millesvik.................. » 25,00

Fängersfors—Ärrsjön............. »______2,54

Summa — 1,106,39

Spårväg:

Spårvidd Längd

meter. km.

Sundsvalls spårvägs utsträckning från Skönsberg till Sund

och Gångviken................. 1,435 11,22

Bill. till riksd. prof. 1920. 1 Samt. 1 Avd. 8

Riksdags-Berättelsen.

Statens järnvägstrafik.

Brutto inkomster.

Statens järnvägsbyggnader.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Statslån har av Kungl. Maj:t under år 1919 ur den s. k. allmänna
järnvägslånefonden beviljats följande enskilda järnvåg till nedanstående
belopp:

K ronor.

Älghult—Ruda..................... 1,525,000

Längden av statens trafikerade järnvägar, som vid 1919 års utgång
utgjorde 5,376,8 km., har sedan dess ökats med bandelarna Orsa—Sveg
om 123,o km. och Haparanda—Finska gränsen om 0,9 km. och utgör sålunda
5,500,7 km.

Bruttoinkomsterna av statsbanornas trafik belöpa sig för år 1919 till
omkring 294 miljoner kronor.

Å statsbanan genom Bohuslän samt statsbanorna Veittijärvi—Karungi
Matarengi, Karungi—Haparanda och Ulriksfors—Volgsjön ävensom
å utfart sv ägarn a mellan Boden och Lappträsk utfördes en del kompletteringsarbeten.

A statsbanan Sveg—Brunflo fortgingo beträffande sträckan Ljungan
—Sveg arbeten med skogsröjning, terassering och trumläggning, fullbordades
stenarbetena för kulvert över Röja älv samt för broar över Tvärhoan
I och II, Hoan, Linån och Norrälven samt uppsattes järnöverbyggnaden
för bro över Ljungan. Permanent spår utlades i huvudlinjen på
en sträcka av 27 km. söderut från Ljungan, varav 17 km. även färdigballastades
och eu mindre del undergrusades. Terrasseringsarbetena fortgingo
å Kvarnsjö håll-, last- och mötesplats samt Röjans och Ytterhogdals stationer,
ävensom å Älvros håll-, last- och mötesplats, samt påbörjades dylika
arbeten å Andåsvalh ns mötesplats och Svegs station, uppfördes 3 enkla
banvaktstugor med tillhörande uthus, samt omlades en del större och
mindre vägar.

o O

A statsbanan Haparanda—Finska gränsen, som öppnades för provisorisk
godstrafik med Torneå den 1 april och för allmän trafik den 7 oktober,
fullbordades terasseringen i huvudsak å Haparanda bangård, varest
även rälsläggning och ballastning för huvudspår och ( n del av sidospåren
verkställdes, fullbordades stationshus ävensom tullkammar-, godsexpeditions-
och magasinsbyggnader samt 1 boställshus, utfördes för ledande av
sjötrafiken genom svängspannen vid bron över Torne älv en pelare jämte
anslutande ledverk och dammkrön, samt avslutades inmonteringen av
svängbromaskineriet. Dessutom fullbordades en vägport under de tvenne

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

!)‘l

svenska spåren vid östra ändan av stationshuset ävensom vatten och avloppsledningar
å bangården.

A Inlandsbanan, södra distriktet (Volgsjön—Stensele), fortgingo arbetena,
med skogsröjning, tcrrassering och trumlflggning, fullbordades stenarbetena
för bro över Angermanälven (Lillan) i bispåret Malgomajsjön, över
bäck vid sekt. 304 -j- 335 och över Olovsjöbäcken, samt fortginyo dylika
arbeten för bro över Umeälv, uppsattes järnöverbyggnaderna för broar
över Nästa,nsjöan I och II, utlades permanent huvudspår mellan sistnämnda
broar (4,6 km.), vilket spår även underballastades, samt fullbordades
husbyggnaderna vid Lövlids håll- och lastplats, där även erforderliga
sidospår och spårväxlar utlades. varjämte järnvägsområdet inhägnades
av 5,7i)0 meter staltrådsstängsel med en siar a överst.

A Inlandsbanan, norra distriktet (Gällivare—dockmock), fortsattes
de å bandelen Gällivare—Porjus förut påbörjade kompletteringsarbetena,
omfattande terrasseringsarbeten och de provisoriska trummornas ersättande
med permanenta, vilka sistnämnda arbeten även färdigställdes, fullbordades
i huvudsak terrasseriugsarbetena för utvidgning av Kuosakäbbå bangård
och för den nya bangården vid Porjus, fullbordades eif boställshus
och eu kombinerad banmästar- och banvaktsstuga i Porjus, varjämte grunder
lades till Porjus nya stationshus med godsmagasin och uthus samt
till tre stationsstugor med uthus vid trafikplatser mellan Gällivare och
Porjus. Under året utfört granskningsarbete omfattade dels underballastning
av det nja spåret söder om Porjus på en sträcka av 4,5 km., dels
komplettering o v bankfyllning och ballast mellan Gällivare och Porjus.

A statsbanan Sveg—Mede fortgingo i mindre omfång arbetena med
skogsröjning, terassering och trumla,ggning samt fullbordades stenarbetena
för broo över Vemån.

A broförbindelse över Dalälven vid Mora verkställdes grundgrävning
och grundlä ggning för samt uppförande av de båda landfästena, likaså
pålning, spåntning och uppmurning av pelare nr 3 ävensom pålning
för pelare nr 2, samt fullbordades landfästen lör vägport i linjen Mora—
Mora Noret.

A statsbanan Forsmo—Boting fortgingo arbetena med skogsröjning
terrasserina: och trumlägjniing, samt verkställdes terassering å Forsmo station
och Vignäsbrännans hållplats, varjämte en del större och mindre vägar
omlades.

Trollhätte kanal har under år 1919 hållits öppen för trafik dels TroUhatte

i i kanalverk

under hela januari månad, dels från och med den 1 april, efter vilken
dag segelfarten pågått utan nämndvärda hinder till årets slut. Trafiken

Södertälje
kanal verk.

Trollhätte

fastighets förvaltning.

Statens kraftverksförvaltning.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

har under året varit normal med undantag av tiden efter den 15 november,
då trafikintensiteten minskades på grund av inträdd köld. De större fartygens
antal resor hava under året varit mindre än föregående år, varemot
inkomsterna för desamma varit högre.

Kanalinkomsterna under året hava uppgått till omkring 780,000
kronor; motsvarande summa år 1918 var 693,300 kronor.

Södertälje kanal har under år 1919 hållits öppen för trafik dels
under januari månad, dels från och med den 16 april till årets slut.

Kanalinkomsterna för året uppgå tiil 90,000 kronor mot 82,100
kronor 45 öre för år 1918.

Under år 1919 hava försålts tre tomter inom Trollhättans till stadsplan
indelade område samt elva tomter inom egnahemsområdet å Stavered,
Hjulkvarn och Stallbacka. A Malöga industriområde hava två tomter
blivit sålda.

Den sammanlagda belastningen vid statens kraftverk har under år
1919 uppgått till cirka 160,000 kilowatt emot cirka 157,000 kilowatt under
föregående år. Den totala energiproduktionen har utgjort cirka 685 miljoner
kilowattimmar emot cirka 705 miljoner kilowattimmar år 1918. Belastningen
har sålunda ökats blott obetydligt och energiproduktionen till
och med gått tillbaka. Detta beror för Trollhätte kraftverks del på att
under senare halvåret driften vid de elektrokemiska och elektrotermiska
industrierna vid Stallbacka varit inskränkt eller rent av nedlagd på grund
av konjunkturförhållanden och arbetskonflikter. För Älvkarleby kraftverks
del beror minskningen på den under årets sista månader ovanligt ringa
vattentillgången i Dalälven, varigenom en del energileveranser måst inskränkas.
Även vid Porjus kraftverk har energiproduktionen nedgått på
grund av driftinskränkning hos dess industriabonnenter. Sammanlagt torde
genom dessa inskränkningar den levererade energimängden hava blivit
cirka 90 miljoner kilovattimmar mindre än under normala förhållanden.

Bruttoinkomsterna av samtliga statens kraftverk belöpa sig för 1919
till omkring 11,350,000 kronor; motsvarande summa år 1918 var 9,634,130
kronor 7 öre.

Kraftverkens distributionsanläggningar hava under året utökats på
följande sätt:

Landslinjernas längd har ökats från 1,135 till cirka 1,150 km. och
bygdelinjerna från 2,069 till cirka 2,960 km. Sekundärstationernas antal
har ökats från 22 till 24 och den installerade transformatoreffekten från

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

til

110,000 till cirka, 185,000 kilovoltampére. Antalet tertiärstationer för allmän
distribution har ökats från 155 till cirka 240. Distributionsområdena
för Statens kraftverk omfatta nu större delarna av Västergötland, Bohuslän
och Dalsland, hela Uppland och Södermanland samt stora delar av
Gästrikland, Dalarna, Västmanland, Närke och Östergötland.

Beträffande större anläggningar för landsbygdens elektrifiering må
omnämnas, att området kring Hallsberg anslutits till Älvkarleby kraftverk,
samt att avtal träffats om Vikbolandets elektrifiering, och att härför erforderliga
ledningar påbörjats. Bland större energiavtal, som tillkommit
under år 1919, må nämnas avtal om leverans till Nödinge A.-B. av 2,750
kilowatt för fett- och näringsämnesindustri samt till Surahammars Bruks
A.-B. av 1,025 kilowatt.

Vattenfallsstyrelsens byggnadsarbeten hava under 1910 bedrivits på
sådant sätt, att endast de anläggningar, vilkas färdigställande inom snar
framtid är av vikt med hänsyn till erforderliga kraftleveranser, blivit i
någon avsevärd mån forcerade. Detta gäller isynnerhet kraftstationsbyggnaden
vid Motala. Övriga arbeten hava bedrivits i något långsammare
tempo, beroende dels på de genom den ytterligare prisstegringen allt
knappare anslagen, dels därpå, att styrelsen ansett sig böra avvakta en
sänkning i såväl arbetskostnader som materialpris.

Arbetsstyrkan vid styrelsens byggnadsarbeten har under året varierat
mellan 800 och 1,850 man. Den relativt stora variationen beror därpå,
att arbetena vid Harsprånget igångsatts med en arbetsstyrka av omkring
300 man, varjämte arbetarantalet vid Motala avsevärt ökats. Vid Trollhättearbetena
hava i medeltal varit anställda 400 man, vid Luleälvsarbetena
omkring 500, i Motala 800 samt i Södertälje omkring 100 man.

Vid denna anläggning hava endast pågått vissa mindre kompletteringsarbeten,
omfattande bl. a. utbyte av en del mindre lämplig materiel,
som måste insättas under krigsåren.

Kungl. Maj:t har den 7 augusti 1919 fastställt definitivt läge för
landsvägsbron över Södertälje kanal samt intilliggande delar av kanalen.

Medelst grävmaskin har intill sommaren 1919 uttagits så gott som
hela överschaktet med undantag av de delar, vilka med hänsyn till vissa
resterande markförvärv tillsvidare måste kvarstå. Den för slussens grundläggning
erforderliga grundvattensänkningen har fortskridit så långt, att
vattenytan blivit sänkt omkring 3 in., och har massans utschaktning med
grävmaskin fortgått inom den sålunda torrlagda delen av slutschaktet. På

Vattenfalls

styrelsens

byggnads arbeten.

Trollhätte
kanals ombyggnad.

Södertälje
kanals ombyggnad.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Trollhätte

kraftverks byggnader.

Luleiilvens

kraftvcrks byggnader.

grund av en arbetskonflikt i augusti månad haya emellertid arbetena sedan
dess varit blockerade.

Arbetena med kraftstationens tredje utbyggnad i Trollhättan hava
fullbordats. Samtliga maskinaggregat hava tagits i bruk med undantag
av det sista, nr 13, vilket, ehuru färdigmonterat, ännu icke blivit
provkört.

Vid Lilla Edet. hava arbetena för den nya kraftstationen under året
bedrivits relativt långsamt, enär på grund av ändrade konjunkturer det
genom tredje utbyggnaden i Trollhättan vunna krafttillskottet visat sig
tillfyllest under längre tidsperiod än förut kunnat beräknas. Bortrivningen
av de gamla fabriksbyggnaderna har emellertid så gott som avslutats, varjämte
för den stora fångdamm, inom vilken hela arbetsplatsen skall torrläggas,
muddring utförts intill berggrunden med tillhjälp av ett stort
paternostermudderverk.

Arbetena vid kraftstationen i Porius hava under året fortskridit så
långt, att det nya rmskinaggregatet i första utbyggnaden, nr 4, tagits i
bruk och det första aggregatet i andra utbyggnaden, nr 6, i det närmaste
färdigmonterats. På industri- och bostadsområdena vid Porjus hava ytterligare
arbeten för anordnande av vägar samt vatten- och avloppsledningar
utförts.

För de fortsatta arbetena i Porjus samt för anläggningar vid Harsprånget
och Suorvajaure har i Porjus tillsatts en byggnadschef med överinseende
över samtliga Luleälvens kraftverksbyggnader. Den större omfattningen
av plai sorganisationen har nödvändiggjort utvidgning av kontorslokalerna
i Porjus, varjämte även nya bostadshus därstädes uppförts
för att kunna tillgodose det ökade behovet, av bostäder för personalen.

Kraftstationsanläggningen vid Harsprånget kunde först på våren 1919
påbörja* i någon avsevärd omfattning, sedan undersökningarna ”hvit. till
definitivt resultat, att kraftstationen borde förläggas på älvens östra sida.
Under sommaren 1919 hava uppförts byggnader för kontor, förråd, bostäder,
marketenterier o. ds 1. ISprängningsarbetena för dammbyggnaden
hava påbörjats liksom tunnelsch-ikten för maskinstationen och avloppstunneln.
För förbindelsen med Porjus har eu väg blivit aidagd, varjämte
bredspårsförbindelse med inlandsbanan är under utförande.

Arbetena för regleringsdammen vid £>uorvajaure hava under sommaren
1919 påbörjats genom uppförande av bostäder för arbetspersonal
samt byggnader för förråd, kontor o. dyl. På hösten påbörjades även i
mindre omfattning sprängning av den blivande regleringstunneln.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

<>;s

Så*om ovan anförts, hava arbetena för denna anläggning bedrivits Motala kraft
med stark forcering. Under året har avloppskanalen från kraftstationen vcr^yKP''
till Boren till stor del färdigställts genom uppmuddring av gamla älvfaran.
Betmggjutningen i maskinstationens grund under de till första utbyggnaden
hörande maskinaggregaten bär under året utförts, varjämte
ställverkets törsta utbyggnad filrdigmurats och inredningsarbetet därstädes
påbörjats, för att tillgodose bostadsbehovet för driftpersonalen äro fyra
bostadshus under uppförande å ett för ändamålet inköpt område.

Hos riksförsäkringsanstallen hava under tiden 1 januari—30 novem- Riksfarsäkber
191!) anmälts olycksfall till ett antal av 25.633 enligt 1916 års lag ten och*dess
och 5 enligt lagen den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till verksamhet,
följd av olycksfall i arbete, vilka drabbat i anstalten försäkrade arbetare.

Förutom ersättning, smil utgått till följd av övergående skada, har på
grund av försäkring i riksförsäkringsanstalten under samma tid tillerkänts
ersättning till följd av dödsfall i 2o5 fall och till följd av invaliditet i
1,001 fall, allt enligt 1 16 års lag och till icke statsanställda arbetare,
samt till följd av invaliditet i 32 fall enligt 1901 års lag. Av ovannämnda
25,633 olycksfall hava 4,429 drabbat i statens tjänst anställda arbetare.

Förutom den ersättning, som beviljats dylika arbetare till följd av övergående
skada, har under ovannämnda lid bestämts ersättning till följd av
dödsfall i 117 fåll samt till följd av invaliditet i 368 fåll.

Under samma tid hava med anledning av olycksfall, som drabbat i
riksförsäkringsanstalten icke försäkrade arbetare, inköpts livränta i anstalten
enligt 1901 års lag på grund av invaliditet i 6 fåll och till f ljd av
dödsfall i 2 fall.

Genom postsparbanken har under tiden 1 januari—30 november
1919 för riksförsäkringsanstalten enligt 1901 års lag utanordnats ett sammanlagt
belopp av omkring 502,300 kronor för att genom postsparbanken
till vederbörande ersättningstagare utbetalas.

Eldigt 1916 års lag har under ovannämnda tid i premier inbetalts
ett sammanlagt belopp av omkring 3,532,820 kronor och har i ersättning
till icke statsanställda arbetare utbetalts i runt tal följande belopp:

sjukpenning......

läkarvård in. m.....

livräntor till skadade . .

» d efterlevande
begravningshjälp ....

kronor 1,053,300
» 382,800

» 268,800

» 127,100

» 37,300

Summa kronor 1,869,300

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Barnmorskornas
pensionsanstalt.

Enligt förordningen den 11 juni 1918 angående en särskild för
fiskare avsedd försäkring mot skada till följd av olycksfall hava under
tiden 1 januari—30 november 1919 utfärdats nya försäkringsbrev till ett
antal av 1,856. Hela antalet försäkrade fiskare utgjorde vid november
månads utgång omkring 3,090. Under ovannämnda tid har enligt kungörelsen
den 2 oktober 1908 angående fiskares olycksfallsförsäkring utanordnats
ett sammanlagt ersättningsbelopp av 11,449 kronor 14 öre samt
enligt 1918 års förordning i samma ämne utanordnats tillhopa 17,268
kronor 71 öre.

På begäran antingen av arbetsgivare och arbetare eller av domstol
eller annan ämbetsmyndighet har riksförsäkringsanstalten i enlighet med
bestämmelserna i 1901 års lag under nämnda tid i 119 fall meddelat utlåtande
rörande den grad av invaliditet, som en till följd av olycksfall i
arbete uppkommen skada förorsakat.

Under åberopande av förordningen den 18 juni 1909 om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, har
under tiden 1 januari—30 november 1919 framställning i 513 fall blivit
gjord om ersättning i anledning av kroppsskada eller sjukdom, som
ådragits under militärtjänstgöring, och har under ovan angivna tid livränta
på grund av för framtiden bestående men tillerkänts i 244 fall och
dödsfallsersättning i 126 fall. Dessutom har i en mängd fall sjukhjälp
tillerkänts den skadade eller sjuke.

På grund av bestämmelserna i 10 § av lagen den 14 juni 1917 om
barn utom äktenskap hava under ovannämnda tid i riksförsäkringsanstalten
inköpts 46 livräntor med ett sammanlagt kapitalbelopp av kronor
126,044: 10.

Under tiden den 1 januari—30 november 1919 hava i enlighet
med reglementet för barnmorskornas pensionsanstalt den 30 december 1910
93 baimmorskor vunnit inträde såsom delägare i pensionsanstalten. Under
samma tid hava 32 barnmorskor upphört att vara delägare i anstalten.
Hela antalet delägare enligt reglementet den 31 december 1904 och förnyade
reglementet den 30 december 1910 utgjorde vid november månads
slut 2,099. I nämnda siffra hava icke medräknats de barnmorskor, som
erhållit tillträde till pensionsanstalten jämlikt kungörelsen den 18 september
1908 angående rätt till pension för äldre barnmorskor. Dessa
delägares antal utgjorde vid november månads slut 197. Antalet pensionärer
uppgick till 158.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har utsett särskilda regcringsombud, vilka för Sverige Sveriges redeltagit
i den internationella socialpolitiska konferensen i Washington irvid°denTn-C
oktober och november 1919. ternationeiiii

socialpolitiska
konferensen
i
Washington.

Under år 1919 har beslutits anställande av socialattachéer vid vissa Sociaiattasvenska
beskickningar i utlandet, och hava från och med den 1 oktober cl“''cr''
1919 sådana attachéer vant placerade i London, Paris och Berlin.

Under år 1919 gjordes vid samtliga arbetsförmedlingsanstalter sam- Arbetsförmanlagt
cirka 314,400 ansökningar om arbete, anmäldes tillhopa 255,300 wedhng''
lediga platser samt förmedlades i allt 176,700 arbetsanställningar.

Tillgången på arbete under år 1919 har i stort sett varit god, Arbetsmarklikaså
efterfrågan på arbetskraft. De under föregående år på vissa om- “betslöshet
råden förekommande driftinskränkningarna, vilka voro föranledda av handelskrigets
avspärrning, hava under år 1919 upphört, sedan råvaruimporten
återgått till mera normala proportioner. Beträffande stenindustrin har
emellertid icke någon nämnvärd förbättring i förut rådande förhållanden
inträtt, enär fortfarande stora svårigheter förefinnas för export av denna’
industris alster. Under senare delen av år 1919 har till följd av knapp
nederbörd vissa inskränkningar måst företagas å vissa orter i sådan industriell
drift, som är beroende av vattenkraft.

Jordbrukets behov av arbetskraft har under det gångna året på ett
tillfredsställande sätt kunnat tillgodoses, vilket torde till stor del vara beroende
på de högre löner, som numera betalas inom jordbruket.

Vid statens anstalt för vård av alkoholister, vilken under året varit Aikohoiistförlagd
till Salbohed, hava under år 1919 t. o. in. november månad in- värde”''
tagits 52 personer och utskrivits 36. Vid de under året i verksamhet
varande erkända alkoholistanstalterna — tillhopa fyra, varav en endast
under januari och februari månader — hava under samma tid intagits 47
personer och utskrivits 28.

Antalet registrerade sjukkassor har under året endast obetydligt Sjukkasseökats
och uppgick vid årets slut till 1,352, därav 28 fortsättningskassor. y“sen
Sammanlagda antalet medlemmar inom dessa kassor torde kunna uppskattas
till omkring 780,000, varav omkring 75,000 kommo på fortsättningskassorna.

Bik. till riksd. prot. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 9

Riksdags- Berättelsen.

fie>

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Understöds föreningar.

Undersökning
angående
åtgärder för
erhållande
av tillförlitliga
lcvnadskostnadsberäkningar.

Statistisk
undersökning
angående dyrortsgruppering.

Statistisk
undersökning
angående livsmedels
förbrukningen

och levnadskostnaderna

bland de
mindre bemedlade
klasserna
ålandsbygden.

Av sjukkassorna hade inemot 400 med omkring 125,000 kvinnliga
medlemmar i sina stadgar upptagit bestämmelser om understöd vid tillfälle
av barnsbörd i anslutning till föreskriften i kungörelsen den 30 juni
1913 om statsbidrag åt sjukkassor, som meddela moderskapshjälp.

Under år 1919 har av socialstyrelsen utbetalats i statsbidrag till
sjukkassor jämlikt kungörelsen den 4 juli 1910 sammanlagt 1,895,841
kronor 50 öre.

Bidrag åt sjukkassor i anledning av meddelad moderskapshjälp hava
under år 1919 utgått med tillhopa 109,694 kronor 40 öre.

Under året har dessutom jämlikt kungörelsen den 31 maj 1918 till
sjukkassor utbetalats extra statsbidrag till ett sammanlagt belopp av
1,260,747 kronor 50 öre.

Av de föreningar; å vilka lagen om understödsföreningar den 29
juni 1912 äger tillämpning, hava under år 1919 14 vunnit registrering
enligt nämnda lag.

Hela antalet vid årets slut registrerade understödsföreningar utgjorde
212, därav 81 pensionskassor. Av dessa föreningar voro 25 registrerade
med s. k. godkända stadgar.

Ivungl. Maj:t har den 27 maj 1919 uppdragit åt socialstyrelsen att
under medverkan av statistiska sektionen av sociala rådet verkställa eu
noggrann undersökning angående åtgärder för erhållande av tillförlitliga
levnadskostnadsberäkningar.

Kungl. Maj:t har den 19 juni 1919 uppdragit åt socialstyrelsen att
verkställa utredning i fråga om den i avlöningsreglementet för tjänstemän
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfalisverk
upptagna grupperingen av vissa orter med hänsyn till levnadskostnadernas
storlek.

Kungl. Maj:t har den 10 oktober 1919 uppdragit åt socialstyrelsen
att verkställa utredning angående livsmedelsförbrukningen och levnadskostnaderna
bland de mindre bemedlade klasserna av landsbygdens befolkning.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Med pensionsstyrelsens ombud hava under året. hållits 5 möten i Pcosiouisstyolika
delar av landet. Meddelanden till pensionsnåmnderna och ombudenrc''lhs°^1Jti;r
hava såsom förut influtit i »Tidskrift för den svenska pensionsförsäkringen».
Ombudens antal utgjorde vid 1919 års slut 123.

Jämlikt kung!, kungörelsen den 10 april 1915 angående redovisning
och inbetalning av pensionsavgifter hava till pensionsförsäkringsfonden
under år 1919 till och med november månad redovisats i runt tal 16,624,400
kronor, varav för år 1914 tilläggsavgifter 150 kronor, för år 1915 grundavgifter
250 kronor och tilläggsavgifter 300 kronor, för år 1916 grundavgifter
15,250 kronor och tilläggsavgifter 1,050 kronor, för år 1917 grundavgifter
107,600 kronor och tilläggsavgifter 277,900 kronor, för år 1918
grundavgifter 6,263,700 kronor och tilläggsavgifter 7,167,500 kronor samt
för år 1919 grundavgifter 2,790,700 kronor.

Det register över de försäkrade, som föres inom pensionsstyreisen
med ledning av de i 14 § pensionsförsäkringslagen omförmälda förteckningar,
omfattade vid årets slut omkring 3,550,000 personer.

Till pensionsstyreisen hava under år 1919 till och med november
månad inkommit ansökningar om pension eller understöd för 29,259 personer,
därav 13,211 män och 16,018 kvinnor.

Under tiden januari—november 1919 utfärdades definitiva pensionsbrev
för 21,824 personer, av vilka 4,711 tillhörde de kategorier, som avses
i lagen om övergångsbestämmelser den 8 juni 1915. Dessutom hava
under samma tid pensionsbrev utfärdats för 526 personer, vilka på grund
av stadgandena i 6 och 33 §§ pensionsförsäkringslagen, sådana nämnda
lagrum lyda jämlikt lagen den 28 juni 1918, åtnjuta särskilt pensionstillägg
(understöd) för barn. Av dessa pensionstagare tillhörde 16 de
kategorier, som avses i ovannämnda lag om övergångsbestämmelser den 8
juni 1915.

Jämkningar enligt 8 § pensionsförsäkringslagen hava under tiden
januari—november 1919 förekommit i 7,759 fall.

Avslag å ansökningar om pension eller understöd eller ökning därav
har under tiden januari—oktober 1919 meddelats beträffande 4,126 sökande.

De kostnader för pensionstillägg och understöd, som bestritts under
år 1919, hava utgjort omkring 17,000,000 kronor. Därav har statsverket
haft att bestrida omkring 7,250,000 kronor och pensionsförsäkringsfonden
omkring 5,500,000 kronor. Återstående kostnader, omkring 4,250,000
kronor, skola betalas av kommuner och landsting.

Till styrelsen hava under tiden januari—november 1919 inkommit
886 ärenden angående besvär om avgiftspåföring in. m. enligt 16 § pen -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Arbetsrådets

verksamhet.

sionsförsäkringslagen, och har beslut fattats i omkring 1,050 dylika
ärenden.

Till pensionsstyrelsen hava under år 1919 till och med november
månad inkommit 2,485 ansökningar om vidtagande av åtgärder till förebyggande
och hävande av invaliditet, varjämte styrelsen på eget initiativ
upptagit frågan om dylika åtgärder i 161 fall. Antalet till förnyad prövning
upptagna ärenden har under samma tid utgjort 832. Styrelsen har
i 1,961 fall beslutit bidraga till sjukvårdande åtgärder. Dessa åtgäider
hava avsett bland annat värd å vanföreanstalter, lungtuberkulossanatorier,
kustsanatorier, kurorter, lasarett, bidrag till inackordering i lupushem
under finsenbehandling, yrkesutbildning i blindskola, hos privat yrkesidkare,
handelsskola m. m. samt anskaffande av konstgjorda lemmar, stickmaskiner,
arbetsverktyg och dylikt.

Från pensionsförsäkringsfonden hava under tiden januari—november
1919 beviljats lån dels till kommuner eller mot kommunal garanti för
bostadsändamål 5,571,500 kronor och för andra ändamål 4.829,000 kronor,
dels till centralkassor för jordbrukskredit 300,000 kronor, dels ock till
enskilda företag (sjukvårdsanstalter och dylikt) 500,000 kronor, tillhopa
11,200,500 kronor. Den 30 november 1919 uppgingo fondens tillgångar,
förutom oguldna räntor, till sammanlagt 108,493,300 kronor 57 öre.

Av ansökningar om understöd enligt kungl. förordningen den 13
augusti 1914 om understöd i vissa fall åt sådan värnpliktigs familj, som
fullgör tjänstgöring till rikets försvar, har under tiden januari—november
1919 till styrelsen inkommit endast ett fåtal.

Till arbetsrådet hava under tiden från den 1 november 1919, då
rådet trädde i verksamhet, och intill den 28 december 1919 inkommit
cirka 1,250 framställningar dels om rådets avgörande beträffande tillämpningen
av lagarna om arbetstidens begränsning och om begränsning av
tiden för bageri- och konditoriarbete, dels ock om undantag från i dessa
lagar meddelade bestämmelser respektive anstånd med tillämpningen därav.
Under samma tid hava cirka 65 beslut blivit av rådet meddelade.

Under nedannämnda dagar av år 1919 har Kungl. Maj:t, i överensstämmelse
med av riksdagen fattade beslut, utfärdat följande författningar,
nämligen:

Den 25 febr.: lag angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa
tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen för Sveriges

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tf!)

Den 25 febr.:

* 28 »

>''

» 14 mars:

26 »

» 31 »

1 april:

» 29

» »

riksbank den 12 maj 1897 (nr 27) och av § 9 i lagen om
rikets mynt den 30 maj 1873 (nr 31) (nr 57);
förordning om visst undantag från tillämpningen av stadgandet
i 13 § 4 mom. i förordningen den 11 oktober
1907 (nr 86) angående tillverkning av brännvin in. m.
(n:r 64);

förordning om undantag från tillämpningen av förordningen
den 25 juli 1912 (nr 170) angående särskild skatt å majs,
utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen
lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid
tillverkning av stärkelse (nr 61);

lag om visst undantag från tillämpningen av 49 § 1 mom.
och 165 § 1 mom. lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om
bankrörelse (nr 75);

lag innefattande tillfälligt undantag från gällande inskränkningar
i rätten att använda sparbanks vinst (nv 76);
kungörelse angående viss nedsättning av sockerskatten
(nr 100);

förordning om särskilda avdrag vid 1919 års taxering till
bevillning för inkomst samt till inkomst- och förmögenhetsskatt
(nr 97);

lag om ändrad lydelse av 235 § i lagen om bankrörelse
den 22 juni 1911 (nr 106);

förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen
den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild
stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper (nr 120);
förordning angående särskilda bestämmelser om tiden för
förvarande av vissa till ledning för taxering avgivna deklarationer
(nr 121);

lag angående rätt för Konungen att i vissa fall medgiva
riksbanken viss ökad sedelutgivningsrätt (nr 119);
lag om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911
(nr 74) om bankrörelse (nr 124);

förordning om visst undantag från bestämmelserna i 2 §
förordningen den 11 oktober 1907 (nr 86) angående tillverkning
av brännvin (nr 189);

kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av avlöningsförmåner enligt den för kammarkollegiet
från och med år 1920 gällande avlöningsstat (nr
206);

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Deri 2 maj:

v »

9 »

»16 »

30 ».

6 juni:

» 19 »

» T> »

förordning angående rätt till ränta vid restitution av utskylder
m. m. (nr 200);

lag om visst undantag från tillämpningen 21 § lagen den
16 oktober 1914 (nr 349) om tillsyn å fartyg (nr 201);
förordning om ändrad lydelse av 25 § 3, 4 och 6 mom.
förordningen den 11 oktober 1907 (nr 87) angående beskattning
av socker (nr 223);

lag med vissa bestämmelser om rätt att förfoga över annan

tillhöriga fondpapper (nr 242);

förordning om spritdrycksaceis (nr 235);

förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den

18 juli 1913 (nr 199) angående statsverkets fond av rus drycksmedel

(nr 236);

lag om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet
(nr 240);

lag om ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om
bankrörelse (nr 241);

förordning om vissa ändringar i förordningen den 19 november
1914 (nr 383) angående stämpelavgiften (nr 255);
förordning om rätt för kommun att upptaga särskild avgift
vid vissa offentliga nöjestil Iställningar (nr 256);
förordning angående försäljning för vissa ändamål av odenaturerad
sprit, framställd ur avfallslut vid sulfiteellulosatillverkning
(nr 309);

förordning om ändrad lydelse av 12 § förordningen den
11 oktober 1907 (nr 86) angående tillverkning av brännvin
(nr 310);

kungörelse angående försäljning av sulfitsprit till den, som
till avsalu äger bedriva rening av brännvin (nr 311);
kungörelse angående inskränkning i den s. k. allmänna
expeditionstiden vid tullförvaltningarna (nr 326);
kungörelse angående löne- och ortstillägg för år 1920 åt
viss personal vid tullverket (nr 335);

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d.
befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer (nr
347);

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt
pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst in. fl. (nr 349);

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Deri 19 juni: kungörelse angående dyrtidstillägg för år 1919 åt pensio nerade

båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas
understödstagare (nr 351);
kungörelse angående visst undantag från det i åtskilliga
fall stadgade förbud att med civil befattning förena annan
tjänst å rikets stat in. m. (nr 523);

kungörelse angående villkor och grunder för tilldelande av
statsunderstöd åt synnerligt skattetyngda landskommuner
(nr 396);

kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av avlöningsförmånerna enligt den från och med år
1920 gällande stat för statens provningsanstalt (nr 398);
lag om ändrad lydelse av 3, 4, 5 och 6 §§ i lagen den 11
oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänstinnehavares rätt
till pension (nr 399);

kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av avlöningsförmåner enligt den för patent- och registreringsverket
från och med år 1920 gällande avlöningsstat
(nr 489);

kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av avlöningsförmåner enligt den för kommerskollegium
från och med år 1920 gällande avlöningsstat (nr 50<>);
kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av avlöningsförmånerna enligt den från och med år
1920 gällande stat för bergsstaten (nr 501);
kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av avlöningsförmånerna enligt den från och med år
1920 gällande stat för sprängämnesinspektionen (nr 502);
kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av avlöningsförmånerna enligt den från och med år
1920 gällande stat för inspektionen över elektriska anläggningar
för belysning eller arbetsöverföring (nr 503);
kungörelse angående nya avlöningsbestämmelser, att tilllämpas
från och med år 1920, för de hos ämbetsverk och
myndigheter uppförda, under andra—åttonde huvudtitlarna,
med undantag av postsparbanken, befintliga ordinarie kvinnliga
biträdesbefattningarna m. m. (nr 507);

» 27 » kungörelse angående tillfällig löneförbättring under år

1919 för viss personal inom den civila statsförvaltningen
(nr 362);

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 4 juli:

» » »

» 16

» » »

förordning om ändrad lydelse av 30, 31, 35 och 39 §§ i
förordningen den 11 oktober 1907 (nr 86) angående''tillverkning
av brännvin (nr 379);

förordning om ändrad lydelse av 25 § i förordningen den
1 juli 1918 (nr 508) angående handel med skattefri sprit
(nr 380);

förordning om utgörande av en särskild stämpelavgift i
vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor
med flera lyxvaror (nr 401);

förordning angående försäljning av pilsnerdricka (nr 406);
förordning angående ändrad lydelse av 3, 7, 23, 26 och 31
§§ i förordningen den 7 augusti 1907 (nr 63) angående
tillverkning och beskattning av maltdrycker (nr 407);
förordning angående ändrad lydelse av 1 och 25 §§ i förordningen
den 14 juni 1917 (nr 340) angående försäljning
av rusdrycker (nr 408);

förordning angående ändrad lydelse av 1, 2, 3, 6 och 11
§§ i förordningen den 9 juni 1905 (nr 36 s. 32) angående
försäljning av tillagade, alkoholfria drycker samt svagdricka
(nr 409);

kungörelse angående viss skyldighet för blivande innehavare
av revisorstjänst och kvinnlig biträdestjänst i kammarrätten
(nr 524);

förordning om vissa ändringar i förordningen den 19 november
1914 (nr 383) angående stämpelavgiften (nr 415);
kungörelse angående ändrad lydelse av § 2 i instruktionen
för kammarrätten den 23 december 1908 (nr 159) (nr 525);
förordning om vissa ändringar i förordningen den 28 oktober
1910 (nr 116) angående bevillning av fast egendom
samt av inkomst (nr 416);

förordning angående ändrad lydelse av 19 § i förordningen
den 19 november 1914 (nr 381) om arvsskatt och skatt
för gåva (nr 422);

förordnii.g om rätt för Konungen att i visst fall åsätta
särskild tullavgift (nr 423);

förordning om ändrad lydelse av §§ 16, 17, 18 och 20 i
förordningen om frihamn den 15 november 1907 (nr 117)
(nr 448);

förordning om ändrad lydelse av § 19 mom. 1 i förordningen
om frilager den 20 december 1912 (nr 351) (nr 449);

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Deri 16 juli:

» ''1 aug.:

» 17 okt.:

» 24 »

» 31 »

* »

förordning om ändrad lydelse av § 1 inom. 1, § 6 mom.
1 och § 8 mom. 1 i förordningen den 6 augusti 1894 (nr
61) angående mantalsskrivning (nr 452);
förordning om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den
28 oktober 1910 (nr 116) angående bevillning av fast
egendom samt av inkomst (nr 454);

förordning om särskilda avdrag vid 1920 års taxering till
inkomst- och förmögenhetsskatt (nr 455);
förordning om ändring i vissa delar av förordningen den
3(J juni 1916 (nr 260) om krigskonjunkturskatt (nr 456);
förordning om upphävande av förordningen den 1 juli
1918 (nr 559) om ändrad lydelse av punkt 3:o i de vid
förordningen den 28 oktober 1910 (nr 115) om inkomstoch
förmögenhetsskatt fogade särskilda anvisningar till led C8

O o

ning vid taxeringen (nr 486);

kungörelse angående dels inställande av skatteköp enligt
kungörelsen den 4 februari 1811 jämte övriga författningar
om användande av de till bruken och bergverken upplåtna
rekognitionsskogarna dels ock förbud tillsvidare av
skatteköp i vissa andra fall (nr 660);
lag om arbetstiden å svenska fartyg (nr 663);
förordning angående det procenttal av stadgade grundbelopp,
varmed inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1920
skall utgå (nr 741);

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den
28 oktober 1910 (nr 115) om inkomst- och förmögenhetsskatt
(nr 733);

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den
28 oktober 1910 (nr 117) om taxeringsmyndigheter och
förfarandet vid taxering (nr 734).

Härjämte har Kung!. Maj:t låtit utfärda följande, i Svensk författningssamling
under år 1919 utkomna författningar, nämligen:

Den 17 järn: kungörelse angående upphävande av vissa bestämmelser i

1 kap. av förordningen den 12 april 1918 (nr 182) angående
reglering av handeln med och förbrukningen av vissa
slag av beklädnadsvaror in. m. (nr 9);

kungörelse angående frihet från utmätning för pension eller
livränta, utgående jämlikt pensionsreglemente för tjänstepersonalen
hos brandförsäkringsaktiebolaget Norrland (nr 26);

Bill. till riksd. prof. 1920. 1 Samt. 1 Avd. 10

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Deri 17 jarl.:

» » »

» 24 »

» » »

* » »

kungörelse angående frihet från utmätning för pension, utgående
från Sala fabriks- och hantverksförenings pensionskassa,
understödsförening (nr 27);

kungörelse angående frihet från utmätning för pension, utgående
från understödsföreningen Bistånd på ålderns dag,
pensionskassa (nr 28);

förordning angående beslag å och avstående till kronan av
fårull, som införes till riket (nr 11);

kungörelse angående ändrad lydelse av sista stycket i kungörelsen
den 13 december 1918 (nr 1020) angående bankbolagens
bidrag till bestridande av kostnaden för bankinspektionen
(nr 12);

kungörelse angående lösen för vissa bevis i ärenden om
undantag från förbud mot in- och utförsel av ryskt pappersmynt
(nr 15);

kungörelse angående upphävande av kungörelsen den 21
augusti 1917 (nr 569) om tillämpning å gasformigt bränsle
av föiordningen den 20 juli 1917 (nr 497) angående reglering
av förbrukningen av flytande bränsle för trafikändamål
in. in. (nr 16);

kungörelse angående upphävande av § 5 i förordningen
den 22 juli 1918 (nr 621) angående reglering av tillverkningen
av och handeln med tvättmedel (nr 17);
kungörelse om vissa ändringar i förordningen den 14 december
1917 (nr 916) angående föreskrifter om utmätning
för krono- och kommunalutskylder, allmänna avgifter med
mera (restindrivningsförordning) (nr 21);
kungörelse angående utvidgning av det område, som avses
i 1 § 1 mom. av förordningen den 13 oktober 1916
(nr 451) angående förbud mot införsel av åtskilligt exportförbjudet
gods till visst område inom Norrbottens län (nr 23);
kungörelse angående frihet från utmätning för pension, utgående
enligt av huvudmännen för Örebro sparbank antagen
stadga för pensionering av sparbankens tjänstepersonal
jämte dennas änkor och barn (nr 39);
kungörelse angående upphävande av vissa författningar, som
med anledning av krigsförhållandena meddelats i fråga om
regleringsåtgärder rörande flytande bränsle, vissa metaller,
svensk fårull, avfalls- och lumpartiklar av ull och bomull,
m. m. (nr 22);

lierättelse om råd i rikets styrelse sedan sista lagtima rilcsdags sammanträde sig tilldragit.

Den 31 jan.:

4 febr.:

ii ]. 4 »

18 »

21 »

» » »

25 »

28 »

kungörelse angående ändrad lydelse av § 1 i förordningen
den 27 november 1908 (nr 149) om fartygslanternor (nr
112);

kungörelse angående upphävande av förordningen den 25
januari 1918 (nr 24) angående reglering av handeln med
vissa slag av garvbark och kungörelsen samma dag (nr
25) angående förbud mot transport å järnväg eller fartyg
av vissa slag av garvbark (nr 29);

kungörelse angående upphävande av dels vissa stadganden
i förordningen den 30 augusti 1918 (nr 704) med vissa
bestämmelser angående handeln med skodon samt ovanläder
och plattläder dels ock kungörelsen samma dag (nr
705) angående lösen för bevis om tillstånd enligt nämnda
förordning (nr 30);

kungörelse angående ändrad lydelse av § 4 i kungörelsen
den 31 december 1918 (nr 1050) med vissa bestämmelser
angående uppbörd under år 1919 av krigskonjunkturskatt
(nr 59);

kungörelse om ändrad lydelse av § 143 i tullstadgan den
1 juli 1904 (nr 35), (nr 43);

kungörelse angående tillämpning i visst fall av bestämmelsen
i 3 § b) i förordningen den 3 mars 1916 (nr 49) om
straff för olovlig varu utförsel m. m. (nr 126);
kungörelse angående upphävande av vissa författningar, som
med anledning av krigsförhållandena meddelats i fråga om
regleringsåtgärder rörande däggdjursben, vissa fettämnen
och tvättmedel (nr 47);

kungörelse angående frihet från utmätning för pension
från Skomakareföreningens i Stockholm understödsförening
(nr 70);

cirkulär angående meddelande av vissa uppgifter vid avgivande
av yttrande jämlikt 54 § i gällande förordning om
taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering (nr 158);
förordning angående riksbankens fritagande under viss tid
från skyldigheten att inlösa guld i plants, som för riksbankens
räkning till myntverket avlämnas, ävensom angående
inställd tillämpning av § 9 i lagen om rikets mynt
den 30 maj 1873 (nr 31), (nr 58);

kungörelse angående tillägg till förteckningen å gods, som
avses i 1 § 1 mom. av förordningen den 13 oktober

71)

Berättelse om vad i''rikets styrelse sedan sista

lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 28 febr.:
» 11 mars:

» X »

» 14 »

» » »

>'' 21 »

» 28 x

1916 (nr 451) angående förbud mot införsel av åtskilligt
exportförbjlidet gods till visst område inom Norrbottens
län (nr 84);

instruktion för länsarkitekterna (nr 105);
kungörelse angående upphävande av förordningen den 1
februari 1918 (nr 36) angående beslag å och reglering av
handeln med kåda samt förordningen den 22 februari

1918 (nr 102) angående förbud mot befordran med järnväg
eller fartyg av kåda samt fotogen in. in. (nr 85);
kungörelse angående tullfrihet för på hermetiskt slutna
kärl förpackad kondenserad och koncentrerad mjölk (nr
103);

kungörelse om upphävande av kungörelsen den 16 november
1915 (nr 478) angående uppgifter för inventering av
landets förråd av vissa för industrien behövliga varor (nr
102);

kungörelse angående ändrad lydelse av § 24 i mäklareordningen
den 9 juni 1893 (nr 51), (nr 137);
kungörelse angående förhöjt förrättningsarvode under år

1919 åt inspektörerna över elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöverföring (nr 113);

kungörelse angående fastställelse av vissa, till ledningvid
uträknandet av särskilda avdrag vid 1919 års taxeringtill
bevillning för inkomst erforderliga tabeller (nr 98);
kungörelse angående upphävande av kungörelsen den 4 december
1917 (nr 805) angående förbud mot transport å
järnväg eller fartyg av avfall av kautschuk och förslitna
kautschuk varor samt förordningen den 26 september 1918
(nr 749) angående beslag å och avstående till kronan av
dylika varor (nr 118);

kungörelse angående visst undantag från föreskriften i kungörelsen
den 20 september 1918 (nr 732) angående inställande
av brännvinstillverkning under tillverkningsåret 1
oktober 1918—1 maj 1919 (nr 123);

kungörelse angående upphävande av förordningen den 19
juni 1917 (nr 335) angående förbud mot användning av
träkol för eldning av ångpannor, förordningen den 13 juli

1917 (nr 476) angående reglering av bränsleförbrukningen och
kungörelsen den 11 september 1917 (rir 613) angående

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan gista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

)en 4 april:	viss utsträckt tillämpning inom Stockholms stad av sistbe-rörda förordning (nr 146); kungörelse angående upphävande av vissa författningar, som med anledning av krigsförhållandena meddelats i fråga om regleringsåtgärder rörande tagel samt vissa till borstbindar-arbeten tjänliga vegetabiliska ämnen (nr 129);
8 »	kungörelse angående upphävande av vissa förbud mot ut-försel ur riket av varor (nr 135);
» 7,>	lag om ändrad lydelse av 13 och 25 §§ i lagen den 12 maj 1897 (nr 27) för Sveriges riksbank (nr 136);
»11	förordning angående förbud mot förtyngning av vissa lädersorter in. in. (nr 139);
»	kungörelse angående restitution av tillverkningsskatt för brännvin, som partihandlare, varom förmäles i förordningen den 1 juli 1918 (nr 5o8) angående handel med skattefri sprit, enligt särskilt tillstånd äger för försäljning inköpa jämlikt bestämmelserna i nämnda förordning (nr 154),
15 »	kungörelse angående upphävande av förordningen den 23 oktober 1917 (nr 690) angående beslag å och avstående till kronan av järnvägs- och spårvägsskenor (nr 147);
>• s> »	kungörelse angående upphävande av forordningen den 21 april 1917 (nr 163) angående reglering av handeln med vissa slag av hudar och skinn, såvitt angår skinn av får och lamm (nr 148);
»'' 29 »	kungörelse angående tillstånd till viss brännvinstillverkning under tiden 1 maj—1 oktober 1919 (nr 190);
2 maj:	kungörelse angående ändrad lydelse av 60 § 1 mom., 67 § 4 inom., 74 § 1 mom., 79 § 2 mom., 83 §, 85 § 1 mom. och 86 § 1 mom. i förordningen den 23 december 1915 (nr 514) angående fartygs byggnad och utrustning (nr 199); kungörelse angående bemyndigande för fartygsinspektionens chefsmyndighet att lämna sådant medgivande, som avses i lagen den 2 maj 1919 (nr 201) om visst undantag från tillämpningen av 21 § lagen den 16 oktober 1914 (nr 349) om tillsyn å fartyg (nr 202);
9 »	förordning angående förbud mot användning av papp och konstläder i skodon (nr 219);
	kungörelse om ändrad lydelse av 16 § 2 mom., 21 § 1 och 3 inom., 26 § 1 inom., 28 § 1, 3 och 4 mom. samt 29 §

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De» 16 maj:
» 30 »

» » »

» 3 juni:

» » »

» »• »

» 13

» 19 »

» » »

i » »

» » »

1 mom i ordningsstadgan rörande sockerbeskattningen den
23 juli 1908 (nr 69), (nr 224);

kungörelse angående arvoden åt tillsyningsman: över handeln
med fondpapper (nr 275);

kungörelse med allmänna grunder för d yrtid stillägg åt befattningshavare
i statens tjänst (nr 262);
kungörelse angående fastställelse av vissa tabeller till hjälp
vid uträkning av befattningshavare i statens tjänst tillkommande
dyrtidstillägg (grundtal = 147) (nr 263);
kungörelse angående upphävande av förordningen den 24
januari 1919 (nr 11) angående beslag å och avstående till
kronan av fårull, som införes till riket (nr 254);
kungörelse angående upphävande av vissa förbud mot utförsel
ur riket av varor (nr 264);

kungörelse angående upphävande av förordningen den 28
augusti 1917 (nr 586) angående beslag å brännvin av visst
slag (nr 265);

förordning om ändrad lydelse av 9 § i förordningen den
3 mars 1916 (nr 49) om straff för olovlig varu utförsel
in. in. (nr 266);

kungörelse angående stämpelavgift för spelkort samt om
kortstämplingens verkställande (nr 291);
kungörelse med särskilda bestämmelser att gälla i avseende
å vissa å extra stat för åren 1919 och 1920 uppförda befattningar
vid tullverket (nr 336);

kungörelse angående fastställelse av vissa tabeller till hjälp
vid uträkning av f. d. befattningshavare i statens tjänst
in. fl. pensionärer tillkommande dyrtidstillägg (grundtal =
147) (nr 348);

kungörelse angående fastställelse av vissa tabeller till hjälp
vid uträkning av pensionsberättigade änkor och barn efter
befattningshavare i statens tjänst m. fl. tillkommande dyrtidstillägg
(grundtal = 147) (nr 350);

kungörelse angående utbetalande av statsunderstöd åt synnerligt
skattetyngda landskommuner (nr 397);
kungörelse angående tjänstårsberäkning i fråga om pension
för tjänstinnehavare vid statens provningsanstalt
(nr 400);

kungörelse angående ändrad lydelse av 3 § inom. 1 i kungörelsen
den 1 november 1918 (nr 836) angående avlönings -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 19 juni:

» ■ »

20 »

» » >/

27 :>

» 11 juli:

» 16 »

» » »

förbättring från och med år 1919 för vissa vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare (nr 485);
stadgar för ingenjörsvetenskapsakademien (nr 591);
stadgar för ingenjörsvetenskapsakademiens stiftelse (nr 592);
kungörelse angående fortsatt tullfrihet å vissa livsmedel
(nr 356);

kungörelse angående upphävande av vissa författningar, som
med anledning av krigsförhållandena meddelats i fråga om
regleringsåtgärder rörande hudar och skinn, läder, smörjmedel,
stenkolstjära, beklädnadsvaror, av frön av vitsenap
pressad olja m. in. (nr 339);

kungörelse angående restitution i vissa fall av erlagda tobakslicensavgifter
(nr 412);

kungörelse angående ändrad lydelse av vissa delar av instruktionen
för statskontoret den 21 november 1913 (nr
336), (nr 577);

kungörelse angående fastställande enligt kungörelsen den
30 maj 1919 (nr 262) med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst av nytt grundtal
att gälla tillsvidare från och med juli månad år 1919
(nr 417);

kungörelse angående fastställelse av vissa tabeller till hjälp
vid uträkning av befattningshavare i statens tjänst tillkommande
dyrtidstillägg (grundtal — 141) (nr 418);
förordning om ändrad lydelse av §§ 3, 7 och 12 i förordningen
den 13 december 1912 (nr 355) angående tullrestitution
i vissa fall vid återutförsel av utländsk vara (nr 450);
kungörelse angående fastställelse av vissa tabeller till hjälp
vid uträkning av f. d. befattningshavare i statens tjänst
m. ti. pensionärer tillkommande dyrtidstillägg (grundtal
= 141) (nr 451);

kungörelse angående upphävande av kungörelsen den 22
november 1918 (nr 894) angående skyldighet att vid utförsel
av järnmalm lämna viss statistisk uppgift (nr 439);
förordning angående riksbankens fritagande under viss tid
från skyldigheten att inlösa guld i plants, som för riksbankens
räkning till myntverket avlämnas, ävensom angående
inställd tillämpning av § 9 i lagen om rikets mynt
den 30 maj 1873 (nr 31), (nr 432);

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

L)en 16 juli:

» » ::

>■ »

2 augusti:

» 13 »

21 >

kungörelse angående upphävande av vissa förbud mot utförsel
ur riket av varor (nr 433);

kungörelse om ändrad lydelse av § 14 mom. 3 i kungörelsen
den 15 november 1912 (nr 299) med vissa föreskrifter
angående rättighet att hålla provianteringsfrilager
(nr 436);

kungörelse angående upphävande av kungörelsen den 30
augusti 1918 (nr 694) angående skyldighet för befälhavare
å från utrikes ort ankommande fartyg att till vederbörande
tullförvaltning avlämna märkrulla i två exemplar
(nr 438);

kungörelse angående fastställelse av vissa tabeller tillhjälp
vid uträkning av pensionsberättigade änkor och barn efter
befattningshavare i statens tjänst in. fl. tillkommande dyrtidstillägg
(grundtal = 141) (nr 528);

kungörelse med närmare föreskrifter rörande tillämpningen
av förordningen den 30 maj 1919 (nr 256) om rätt för
kommun att upptaga särskild avgift vid vissa offentliga
nöjestillställningar (nr 529);

kungörelse angående fastställande av tabell till ledning vid
uträknande av i 8 § i förordningen om krigskonjunkturskatt
omförmäld minskning i skattebeloppet (nr 667);
förordning om upphävande av förordningen den 1 juli 1918
(nr 560) om ändrad lydelse av 3 § i de vid förordningen
den 28 oktober 1910 (nr 116) angående bevillning av fast
egendom samt av inkomst fogade särskilda anvisningar till
ledning vid taxeringen (nr 487);

kungörelse angående understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopolets
införande nödlidande personer (nr 535);
angående ersättning av statsmedel i vissa fall för understöd
åt arbetslös tobakspersonal (nr 536);
kungörelse angående upphävande av vissa förbud mot utförsel
ur riket av varor (nr 522);

kungörelse angående frihet från utmätning för pension utgående
från Nedre Dalälvens flottningsförenings pensionskassa
(nr 537);

angående vissa ändringar i förordningen den 9 juni 1911
(nr 80) med tulltaxa för inkommande varor (nr 568);
kungörelse om ändrad lydelse av § 14 mom. 3 i kungörelsen
den 15 november 1912 (nr 299) med vissa föreskrif -

Berättelse om vacl i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ter angående rättighet att hålla provianteringsfrilager
(nr 551);

Den 29 augusti: kungörelse angående upphävande av vissa förbud mot utförsel
ur riket av varor (nr 565);

» 10 sept.: kungörelse angående upphävande av vissa förbud mot ut försel

ur riket av varor (nr 5*1);

- * » » kungörelse om ändrad lydelse av § 3 mom. 1 i förord ningen

den 31 dec. 1914 (nr 491) med närmare föreskrifter
angående tillsyn å fartyg (nr 599);

» 20 » kungörelse angående förbud mot viss brännvinstillverkning

utan särskilt tillstånd tillsvidare under tillverkningsåret
1 oktober 1919—1 maj 1920 (nr 597);

» kungörelse angående upphävande av kungörelsen den 16
februari 1915 (nr 19) angående skeppning inrikes orter
emellan av till utförsel förbjudet gods (nr 606);

» kungörelse angående ändrad lydelse av 2 och 13 §§ i förordningen
den 3 mars 1916 (nr 49) om straff för olovlig
varuutförsel in. in. (nr 619);

*» s » kungörelse angående upphävande av kungörelsen den 9

april 1915 (nr 67) angående förbud i visst fall mot förändring
av fartygs bestämmelse (nr 620);

■ * » » kungörelse angående tiden för ikraftträdandet av förord ningarna

den 16 juli 1919 (nr 448 och 449) om ändrad
lydelse av §§ 16, 17, 18 och 20 i förordningen om frihamn
den 15 november 1907 (nr 117) och om ändrad

lydelse av § 19 mom. 1 i förordningen om frilager den

20 december 1912 (nr 351), (nr 621);

» » » kungörelse angående tillfällig löneförbättring under år 1919

för viss extra personal inom den civila statsförvaltningen
(nr 650);

* 23 » kungörelse angående upphävande av kungörelsen den 14

juni 1918 (nr 445) angående förlängd giltighet av kungörelsen
den 7 september 1917 (nr 597) angående förbud
mot utförsel av ved från Gottland och Öland (nr 616);

» » » Kungl. Maj:ts frihamnsstadga (nr 626);

» » » kungörelse angående ändring i vissa delar av §§ 9 och 36

i tullstadgan den 1 juli 1904 (nr 35), (nr 627);

» » » kungörelse angående reglemente för Stockholms frihamn

(nr 628);

Bih. till riksd. prat. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 11

Riksdngs>Beriittelseii.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 26 sept.:

» 10 okt.:

» 17 »

» » »

» 24 »

» » »

»31 »

» »

kungörelse angående viss ändring i de genom kungörelsen
den 23 augusti 1918 (nr 69U) meddelade bestämmelserna
för kontroll å efterlevnaden av förordningen den 20 juni
1918 (nr 498) angående förbud i vissa fall mot fortskaffande
av gods med svenskt fartyg mellan svensk och utrikes
ort (nr 615);

kungörelse angående upphävande av vissa förbud mot utförsel
ur riket av varor (nr 645);

kungörelse angående frihet från utmätning för pension, utgående
enligt reglemente för arbetsgivarnas ömsesidiga
olycksfallsförsäkringsbolags pensionsinrättning (nr 678);
kungörelse angående tiden för ikraftträdande av förordningen
den 16 juli 1919 (nr 450) om ändrad lydelse av
§§ 3, 7 och 12 i förordningen den 13 december 1912
(nr 355) angående tullrestitution i vissa fall vid återutförsel
av utländsk vara (nr 693);

kungörelse angående fastställelse av förteckning å de varuslag,
för vilka rätt till restitution av erlagd tull enligt förordningen
den 13 december 1912 (nr 355) angående tullrestitution
i vissa fall vid återutförsel av utländsk vara må
åtnjutas m. in. (nr 694);

förordning med närmare föreskrifter rörande tillämpningen
av lagen om arbetstiden å svenska fartyg (nr 664);
kungörelse med vissa bestämmelser angående tillverkning
av brännvin vid bränneri, där allt det tillverkade brännvinet
försäljes till partihandlare, varom förmäles i förordningen
angående handel med skattefri sprit, utföres ur
riket eller användes i tillverkarens rörelse (nr 666);
kungörelse angående extra lönetillägg för år 1920 åt vissa
tjänstemän och betjänte in. m. (nr 673);
kungörelse angående taxa för lösen av medaljer vid myntoch
justeringsverket (nr 772);

kungörelse angående frihet från utmätning för pension,
utgående enligt stadgar för föreningen Unitas (nr 691);
kungörelse angående fastställelse av tabell för bestämmande
av skattefria avdrag jämlikt 18 § 1 inom. a) och b) i förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt (nr 737);
kungörelse angående fastställelse av tabeller för utfinnnnde
av beskattningsbara belopp jämlikt 18 § i förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt (nr 738);

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den

31 okt.: kungörelse angående fastställelse av vissa till ledning vid
uträknandet av inkomst- och förmögenhetsskattens grundbelopp
erforderliga tabeller (nr 739);

» kungörelse angående ändrad avfattning av vissa för tillläm
pinligen av förordningen om taxeringsmyndigheter och
förfarandet vid taxering avsedda formulär (nr 740);

» » kungörelse angående fastställelse av tabell för bestämmande

av skattefria avdrag jämlikt 2 § i förordningen om särskilda
avdrag vid 1920 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
(nr 742);

» » kungörelse angående fastställelse till ledning vid uträknan det

av inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1920 erforderliga
tabeller (nr 743);

7 nov.: kungörelse angående upphävande av vissa förbud mot utförsel
ur riket av varor (nr 680);

» » kungörelse om upphävande av förordningen den 13 oktober

1916 (nr 451) angående föibud mot införsel av åtskilligt
ex port förbjudet gods till visst område inom Norrbottens
län jämte övriga i ämnet utfärdade författningar (nr 686);

» » kungörelse angående ändrad lydelse av § 31 i förordningen

den 9 oktober 1885 (nr 62) om mått och vikt (nr 711);

» » kungörelse angående bestämmelser rörande näringslegitima tionsbevis

för svenska handelsresande i Nederländerna
(nr 712);

12 » kungörelse angående frihet från utmätning för pension,

utgående enligt reglemente för pensionering av innehavare
av ordinarie tjänst hos Sydsvenska kreditaktiebolaget (nr
705);

» » kungörelse angående tiden för ikraftträdandet av vissa be stämmelser

i förordningen den 29 mars 1912 (nr 54) angående
befäl å svenska handelsfartyg (nr 751);

21 » kungörelse angående visst undantag från tillämpningen av

lagen den 24 oktober 1919 (nr 663) om arbetstiden å
svenska fartyg (nr 706);

» » kungörelse angående upphävande av förbud mot utförsel

ur riket av torvmull och torvströ (nr 707);

* » kungörelse angående vissa ändringar i reglementet för tull statens

enskilda pensionsinrättning den 30 maj 1884 (nr 30),
(nr 735);

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Mynt- och
justeringsverkct.

Den 21 nov.: kungörelse angående utbetalande av förskott i avräkning
å tillfällig löneförbättring för år 1920 åt viss personal inom
den civila statsförvaltningen (nr 778);

» 28 » förordning om ändrad lydelse av § 4 k) i förordningen

den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande
varor (nr 716);

> 2 dec.: kungörelse angående fastställelse av nytt formulär till krigs konjunkturskattelängd

m. in. (nr 723);

» 5 » förordning angående behörighet att utföra elektriska an läggningar

för belysning eller arbetsöverföring m. m. (nr 755);

» » » kungörelse angående tilläggsarvoden under år 1920 för

justering av mått och vikt (nr 779);

» » » kungörelse angående fastställande av taxa för statens prov ningsanstalt; »12

» kungörelse angående upphävande av vissa förbud mot ut försel

ur riket av varor (nr 768); ■

»19 » kungörelse angående	fortsatt	tullfrihet å vissa livsmedel
(nr 777).
Under år 1919 hava	följande belopp	av de olika myntvalörerna
blivit vid Kungl. Myntet utmyntade:
	Stycken	Stycken	Kronor Kronor
Silvermynt:
50-ören......•	458,29ö		229,148
25-ören .......	3,2o5,164		801,291
10-ören.......	5,737.020	9,400,480	571,702 1,604,141
Bronsmynt: 5-ören .......	280,000	14,000

2-ören .......	1,202,700	1,482,700	24,054 38.054
Järnmynt:
5-ören.......	2302,480 3,721.000 7,169,500		415,124 74,420 71.695 261.239
1-ören .......	13,192,980
Miinma:		24,076,100	1,903,434
Därjämte har under	samma	tid från	Mynt- och justeringsverket
utväxlats:
i silvermynt		kronor .	. . 1,677,600
i brons- och järnmynt	»	. . 321,475

eller tillsammans kronor 1,999,075

Borättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima, riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vidare hava under år 1919 vid verket präglats 27,206 st. medaljer
till värde av kronor 160,069: 80.

lvungl. Maj:t har den 14 februari 1919 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av § 143 i tullstadgan den 1 juli 1904.

Kungl. Maj:t har den 23 september 1919 utfärdat kungörelse angående
ändringar i vissa delar av §§ 9 och 36 i samma stadga.

Kungl. Maj:t har den 16 juli 1919 utfärdat förordning om rätt för
Konungen att i visst fäll åsätta särskild tullavgift.

Kungl. Magt, har den 21 augusti 1919 utfärdat förordning angående
glidtullsatser för vissa slag av spannmål in. m.

Kungl. Maj:t har den 21 augusti 1919 utfärdat kungörelse angående
vissa ändringar i förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa
för inkommande varor.

Kungl. Maj:t har den 28 november 1919 utfärdat kungörelse om
ändrad lydelse av § 4 k) i samma förordning.

Kungl. Maj:t har den 11 mars 1919 utfärdat kungörelse angående
tullfrihet för på hermetiskt slutna kärl förpackad kondenserad och koncentrerad
mjölk.

Kungl. Maj:t har den 20 juni 1919 utfärdat kungörelse angående
fortsatt tullfrihet å vissa livsmedel.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1918 avlåtit brev till generaltullstyrelsen
angående grunder för ortstillägg, utgående till tjänstemän vid
tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

Kungl. Maj:t har den 23 december 1918 avlåtit brev till generaltullstyrelsen
angående förhöjd dagavlöning till extra ordinarie tjänstemän
vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning under förordnande
å ordinarie tjänst.

Kungl. Maj:t har den 19 juni 1919 utfärdat kungörelse angående
löne- och ortstillägg för år 1920 åt viss personal vid tullverket.

Kungl. Maj:t har den 19 juni 1919 utfärdat kungörelse med särskilda
bestämmelser att gälla i avseénde å vissa å extra stat för åren 1919
och 1920 uppförda befattningar vid tullverket.

Kungl. Maj:t har den 23 december 1918 utfärdat kungörelse angående
illäggsarvoden under år 1919 åt skeppsmätare för vissa förrättningar.

Tuilstadgan.

Talltaxan.

Tullfrihet.

Avlönings bestämmel ser.

Extrastatsbcfattningar

vid tullverket.

Til] äggsarvoden
åt
skeppsmätare -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Restitution. Kungl. Maj:t. har den 16 juli 1919 utfärdat förordning om ändrad

lydelse av §§ 3, 7 och 12 i förordningen den 13 december 1912 (nr 355)
angående tullrestitution i vissa fall vid reexport av utländska varor.

Kungl. Maj:t har den 17 oktober 1919 utfärdat kungörelse angående
fastställelse av förteckning å de varuslag, för vilka rätt till restitution av
erlagd tull enligt förordningen den 13 december 1912 (nr 355) angående
tullrestitution i vissa fall vid återutförsel av utländska varor må åtnjutas
m. in.

Kungl. Maj:t har den 14 mars 1919 utfärdat kungörelse angående

Socker skatten.

viss nedsättning av sockerskatten.

Förtyngning Kungl. Maj:t har den 11 april 1919 utfärdat förordning angående

iädersorter förbud mot förtyngning av vissa lädersorter in. m.

utförsel av Kungl. Maj:t har den 16 juli 1919 utfärdat kungörelse angående

järnmalm, Upphävande av kungörelsen den 22 november 1918 (nr 894) angående
skyldighet att vid utförsel av järnmalm lämna vissa statistiska uppgifter.

sträft för Kungl. Maj:t har den 3 juni 1919 utfärdat förordning om ändrad

0l0n1tförseKU''1ydelse »V 9 § i förordningen den 3 mars 1916 (nr 49) om straff för

olovlig varuutförsel in. m.

Kungl. Maj:t har den 20 september 1919 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av 2 och 13 §§ i samma förordning.

Kungl. Maj:t har vidare den 14 februari 1919 utfärdat kungörelse
angående tillämpning i visst fall av bestämmelsen i 3 § b) i samma förordning.

in- och ut- Kungl. Maj:t har den 31 december 1918 utfärdat förordning angå föraeiförbud.

ende förbud mot in- och utförsel av ryskt pappersmynt.

Upphävda Kungl. Maj:t har utfärdat särskilda kungörelser angående upphävan rerbud1

de av ''vdssa fövhud mot utförsel ur riket av varor, nämligen den 8 april,
den 29 april, den 3 juni, den 16 juli, den 13 augusti, den 29 augusti,
den 10 september, den 10 oktober, den 7 november och den 21 november,
allt år 1919.

Införsel- Kungl. Maj:t har den 16 juli 1919 utfärdat förordning angående

monopol a införselmonopol å socker.

socker. 1

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

K 7

Kung]. Maj:t har den 21 augusti 1919 utfärdat förordning angående införseiinförselmonopol
å vete och råg samt mjöl och gryn därav. vete^oct^räg

in. ra.

Kungl. Maj:t har den 20 september 1919 utfärdat kungörelse angå- Skeppning
ende upphävande av kungörelsen den 16 augusti 1915 (nr 19) angåendeinrikc8 ortC:r
skeppning inrikes orter emellan av till utförsel förbjudet gods. till utförsel

förbjudet

gods.

Kungl. Mnjiti har den 16 juli 1919 utfärdat förordning om ändrad Frihamn,
lydelse av §§ 16, 17, 18 och 20 i förordningen om frihamn den 15 no- fri!aser
vember 1907 (nr 117).

Kungl. Maj:t har den 16 juli 1919 utfärdat förordning om ändrad
lydelse av § 19 mom. 1 i förordningen om frilager den 20 december
1912 (nr 351).

Kungl. Magt har den 16 juli 1919 och den 21 augusti 1919 utfärdat
kungörelser om ändrad lydelse av § 14 mom. 3 i kungörelsen den
15 november 1912 (nr 399) med vissa föreskrifter angående rättighet att
hålla provianteringsfrilager.

Kungl. Maj:t har den 23 september 1919 utfärdat frihamnsstadga.

Kungl. Maj:t har den 20 september 1919 utfärdat kungörelse angående
tiden för ikraftträdande av. förordningarna den 16 juli 1919 (n:ris
448 och 449) om ändrad lydelse av §§ 16, 17, 18 och 20 i förordningen
om frihamn den 15 november 1907 (nr 117) och om ändrad lydelse av
§ 19 mom. 1 i förordningen om frilager den 20 december 1912 (nr 351).

Kungl. Maj:t har den 23 september 1919 utfärdat kungörelse angående
reglemente för Stockholms frihamn.

Angående tulltjänstordning för frihamn har kungl. generaltullstyrelsen
den 20 september 1919 utfärdat cirkulär.

Kungl. Maj:t har den 6 december 1918 utfärdat kungörelse angå- Lossning ur
ende handläggning av ansökningar om tillstånd för utländska fartyg att fartyg,
lossa från utlandet medförd last å annan ort vid flod, kanal eller insjö
än stapelstad.

Kungl. Maj:t har den 11 mars 1919 utfärdat kungörelse om ändrad Förekomlydelse
av 1 § 1 mom. och 9 § 1 mom. i kungörelsen den 9 december smittsamma
1898 (n:r 127) angående vad iakttagas bör till förekommande av smitt- husdjnrsSftinma
husdjurssjukdomars införande i riket. införande1!

riket.

S.S Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Märkruiia. Kungl. Maj:t har den 16 juli 1919 utfärdat kungörelse angående

upphävande av kungörelsen den 30 augusti 1918 (nr 694) angående skyldighet
för befälhavare å från utrikes ort ankommande fartyg att till vederbörande
tullförvaltning avlämna märkrulla i två exemplar.

Fartygs be- Kungl. Maj:t bär den 20 september 1919 utfärdat kungörelse an ammelse.

g^en(je upphävande av kungörelsen den 9 april 1915 (nr 67) angående
förbud i visst fall mot förändring av fartygs bestämmelse.

Lufttrafiken. Kungl. Maj:t har den 23 maj 1919 utfärdat kungörelse angående

lufttrafik över svenskt område.

Stapelstads- Kungl. Maj:t har den 6 december 1918 utfärdat kungörelse angå Tgs-^r

enc*e stapelstads- samt nederlags- och transitupplagsrätt för Motala.

tran situpp lagsrätt

för
Motala.

Tullstaten. Kungl. Maj:t har den 21 november 1919 utfärdat kungörelse angå ende

vissa ändringar i reglementet för tullstatens enskilda pensionsinrättning
den 30 maj 1884 (nr 30).

FbanJcar~ Genom nådigt brev till styrelsen den 23 maj 1919 har Eders Kungl.

a en- Maj:t förordnat, att av postsparbankens reserverade medel ett belopp av
högst 20,000 kronor måtte användas till gratifikationer åt poststationsföreståndare,
lantbrevbärare och enskilda sparmärksförsäljare, vilka med
nit och framgång verkat för postsparbanksrörelsens utveckling.

Det nya postsparbanksreglemente, som styrelsen på grund av nådigt
bemyndigande ägt utfärda, har börjat tillämpas från och med början av
mars månad innevarande år.

Bland de förenklingar, som därigenom vunnits, må nämnas den
större lätthet, som beretts motboksägare att vid anfordran utfå innestående
medel hos banken.

Jämlikt tillgängliga uppgifter gestaltar sig bankens verksamhet under
tiden 1 januari— 30 november 1919 på följande sätt:

Antalet postanstalter, vid vilka postsparbanksrörelse var anordnad,
utgjorde vid sistnämnda tidpunkt 3,654; de ställen, varest postsparbankens
sparmärken funnos att tillgå, uppgingo vid samma tid till 6,078.

Delägarnas antal utgjorde vid utgången av 1918 644,624. Under
tiden 1 januari—30 november 1919 hava tillkommit 58,824, under det att

lierättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

-sil

30,879 avgått genom uttagande av samtliga inneståendc medel. Antalet
delägare utgjorde således, om ej hänsyn tages till motböcker, som preskriberats,
sistnämnda dag 672,569.

De under tiden 1 januari—30 november 1919 i 718,381 poster insatta
medlen hava utgjort 28,758,832 kronor,''varemot uttagningarna till
ett antal av 161,597 hava belöpt sig till 22,675,477 kronor 21 öre. Delägarnas
behållning, som vid årets ingång uppgick till 74,721,456 kronor
42 öre, har sålunda avsevärt ökats och utgjorde tillhopa med tillgodoförda
räntor i runt tal kronor 83,585,765.

Inlåningsräntan har länder år 1919, i likhet med föregående år, utgjort
4 f.

Vid november månads utgång voro av postsparbankens medel kronor
59,622 806: 28 med ett nominellt värde av 64,197,051: 63 placerat i obligationer
utfärdade av svenska staten, Allmänna hypoteksbanken eller kommuner
inom landet, kronor 11,528,748: 15 i direkta lån till kommuner
samt i lån mot säkerhet av fastighetsinteckningar kronor 7,203,261: 47.

Dessutom voro utlämnade mot säkerhet av växlar, utfärdade av
riksgäldskontoret, kronor 3,540,000.

Omfattningen av postsparbankens bestyr med uppbörd och utbetalningar
för riksförsäkringsanstaltens räkning under tiden 1 januari—30
november 1919 framgår av följande uppgifter.

Antalet inbetalningar, som förmedlats av postsparbanken på grund
av 1901 års försäkringslag, utgjorde 22 och utbetalningarnas antal 18,439;
de förra å kronor 10,052: 15, de senare belöpande sig till kronor
348,481: 91.

Enligt 1916 års olycksfallsförsäkringslag hava av banken för leverering
till riksförsäkringsanstalten inkasserats kronor 4,995,719: 67 i 21,353
poster, enligt 1918 års förordning kronor 45,406: 25 i 2,794 poster.

Av de för riksförsäkringsanstaltens räkning av postsparbanken förvaltade
medlen voro den 30 november placerade i obligationer 6,518,641: 75
å nominellt värde av 6,713,729: 65, kronor 1,438,210: 06 i direkta lån till
kommuner samt i förskrivningar nominellt kronor 75,571:26 bokförda till
71,414: 84. Mot säkerhet av fastighetsinteckningar voro därjämte placerade
kronor 305,000.

.Beträffande det postsparbanken åliggande bestyret med mottagandet
av insättningar i barnmorskornas pensionsanstalt och utbetalande av därifrån
utgående pensioner, samt förvaltningen av pensionsanstaltens medel,
meddelas, att vid utgången av 1918 voro 2,259 barnmorskor på grund av
insättning i postsparbanken delägare i pensionsanstalten.

Den 30 november utgjorde delägarantalet 2,296.

Bill. till riksd. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 12

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Av anstaltens tillgångar vid utgången av nämnda tid voro 1,179 094: 30
med nominellt värde av kronor 1,225,972: 22 placerade i sv enska statens,
Allmänna hypoteksbankens och kommuners obligationer.

Från postanstalter hava under tiden januari—november utbetalats
pensioner till ett sammanlagt belopp av 8,891: 09.

Av de för fiskareförsäkringens räkning av postsparbanken förvaltade
medlen voro den 30 november i obligationer placerade sammanlagt kronor
98,870, nominellt till ett värde av 102,660 kronor.

Utbetalningarna från nämnda fond hava utgjort 413 st. å tillhopa
kronor 9,150: 99.

Genom postsparbankens försorg hava under året till och med den
30 november verkställts 4,430 utbetalningar av pensioner för civilstatens
änke- och pupillkassa till ett sammanlagt belopp av 451,516: 69 kronor.

Likaledes har genom förmedling av postsparbanken under samma
tid utbetalats sjuk- och begravningshjälp samt livräntor i anledning av
kroppsskada ådragen under militärtjänstgöring till sammanlagt belopp av
389,965: 68 fördelade i 8,978 poster.

Rörande det postsparbanken jämlikt nådigt beslut den 28 november
1913 givna uppdrag att från och med ingången av 1914 tills vidare verkställa
utbetalning av pension eller understöd, som utgår på grund av bestämmelserna
i lagen den 20 juni 1913 och den 8 juni 1915 om allmän
pensionsförsäkring meddelas att under tiden 1 januari till 30 november
1919 förmedlats utbetalning av 1,732,772 st. understöd till ett sammanlagt
belopp av kronor 14,698,572: 44.

För beredande av pension på grund av frivilliga avgifter jämlikt
§ 34 i pensionsförsäkringslagen av den 30 juni 1913 har under samma
tid i 798 poster insatts ett sammanlagt belopp av 13,552 kronor samt utfärdats
116 nya motböcker.

Vidare har på grund av nådiga kungörelsen den 14 augusti 1914
postsparbanken från årets början och till den tidpunkt innevarande år, då
nämnda utbetalningar på grund av meddelade föreskrifter upphört att utbetalas,
förmediat dylika å tillhopa kronor 6,987: 80.

Slutligen hava genom postsparbanken av statens räntefria lån utlämnats
till 69 låntagare ett sammanlagt belopp av 78,510 kronor.

Patent och Under år 1919 hava till patent- och registreringsverket inkommit

ringsverket. 6,165 ansökningar om patent,

1,770 ansökningar om registrering av varumärken samt

53 » » » » mönster och modeller.

Berättelse om vacl i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 91

Under året har patent- och registreringsverket beviljat 1,456 patent,
samt registrerat 1,360 varumärken och 28 mönster och modeller.

Under samma år hava till patent- och registreringsverket inkommit
0,134 anmälningar till aktiebolagsregistret, därav 1,448 avsett registrering
av nya aktiebolag.

Under året hava hos patent- och registreringsverket registrerats 1,507
aktiebolag och banker, vilkas sammanlagda aktiekapital utgjorde kronor
321,406,990, varav kronor 267,221,246 eller 83,12 % av det tecknade aktiekapitalet
vid registreringen anmäldes vara inbetalt.

Ovanstående tecknade belopp fördelar sig på vissa grupper av bolag
och banker, nämligen 2 bankaktiebolag med ett sammanlagt belopp av
kronor 11,545,000, 475 industri- och lanrbruksaktiebolag med ett sammanlagt
belopp av kronor 118,594,800, 787 handelsaktiebolag med ett sammanlagt
belopp av kronor 133,240,050, 70 trafikaktiebolag ined ett sammanlagt
belopp av kronor 20,916,690, 173 bolag för diverse ändamål med ett sammanlagt
belopp av kronor 37,110,450.

Den 8 april 1919 har Kungl. Maj:t utfärdat lag om ändrad lydelse Ändring i
av 13 och 25 §§ i lagen den 12 maj i897 för Sveriges Riksbank. Sverige

Riksbank.

Kungl. Maj:t har den 25 februari 1919 utfärdat lag angående rätt Rätt för Koför
Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra stycket fritaga* rfksi
lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av § 9 i lagen om banken från
rikets mynt den 30 maj 1873. att inlösa

Den 25 februari och den 16 juli 1919 har Kungl. Maj:t utfärdat guld i plants
förordningar angående riksbankens fritagande under viss tid från skyldig- !"''
heten att inlösa guld i plants, som för riksbankens räkning till myntverket
avlämnas, ävensom angående inställd tillämpning av § 9 i lagen om rikets
mynt den 30 maj 1873.

Kungl. Maj:t har den 31 mars 1919 utfärdat lag angående rätt för ökad sedeiKonungen
att i vissa fall medgiva riksbanken viss ökad sedelutgivningsrätt utglrYtiSS

Den 24 januari 1919 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående Bankboiagens
ändrad lydelse av sista stycket i kungörelsen den 13 december 1918 an- bestridande
sående bankbolagens bidrag; till bestridande av kostnaden för bankinspek- ^ kostnaden

n ° för bankin tion

en. apektionen.

92 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

\aukiffeV

’arå. m.en dantag från tillämpningen av 49 § 1 mom. och 165 § 1 mom. lagen den
22 juni 1911 om bankrörelse och den 21 mars 1919 lag om ändrad lydelse
av 235 § i banklagen. Därjämte har Kungl. Maj:t den 1 april och den
16 m;ij 1919 utfärdat lagar om ändring i vissa delar av lagen den 22
juni 1911 om bankrörelse.

Sparbank s -

Kungl. Maj:t har den 28 februari 1919 utfärdat lag innefattande

författning, tillfälligt undantag från gällande inskränkningar
sparbanks vinst.

i rätten att använda

Allmänna

hypoteks banken.

Hypoteksför

eningarnas

ställning.

Allmänna hypoteksbankens obligationsskuld, som vid 1917 års utgång
uppgick till 304,613,880 kronor, utgjorde vid 1918 års slut 300,658,393

kronor, varav mot inhemska obligationer 137,266,300 kronor, mot tyska
129,530,133 kronor och mot franska 33,861,960 kronor, och utgjorde räntan,
varmed obligationerna voro förskrivna, 5 procent å 17,277,000 kronor,
4 procent å 206,028,960 kronor, 33A procent å 29,003,800 kronor och
372 procent å 48,348,633 kronor.

Under år 1919 hava blivit försålda: obligationer av 1909 års franska
4-procentlån till ett belopp av 63,000 kronor samt obligationer av 1915
års svenska 5-procentlån till ett belopp av 3,993,000 kronor.

Banken har under år 1919 upplagt ett svenskt 5-proc^nt obligationslån
å 15,000,000 kronor, varav dock ingen försäljning för likvid under
nämnda år ägt rum.

Följande amorteringar hava under år 1919 verkställts å bankens
obligationslån, nämligen: å 1877 års svenska 5-procentlån 581,100 kronor,
å 1880 och 1883 års svenska till 4 procent avstämplade lån 488,300 kronor,
å 1880 och 1883 års svenska till 33A procent avstämplade lån 334,400
kronor, å 1889 års svenska 372-procentIån 193,5lt0 kronor, å 1910 års
svenska 4-procentlån 67,000 kronor, å 1878 års tyska 4-procentlån 1,012,800.
kronor, å 1886 års tyska 372-procentlån 348,000 kronor samt å 1879,
1908 och 1909 års franska 4-procentlån 959,760 kronor.

Enligt den översikt av hypoteksföreningarnas ställning vid 1918 års
slut, vi ken upprättats i bankinspektionen efter uppgifter från de särskilda
hypoteksföreningarna, utgjorde summan av den amorteringslåneskuld, vari
hypotekstöreningarna, efter avdrag av de å lånen verkställda amorteringarna,
då häftade till allmänna hypoteksbanken, 291,225,105 kronor eller 7,221,290
kronor större än vid utgången av år 1917.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. !)ii

Konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationsskuld, som vid Konungariket

1917 års utgång utgjorde 238,124,901) kronor, uppgick vid slutet av år Xdshypo 1918

till 240,023,800 kronor, varav mot svenska och tyska obligationer tekskassn.
117,623,800 kronor, och mot franska obligationer 122,400,000 kronor, och
utgjorde räntan, varmed obligationerna voro förskrivna, 5 procent å
76,794,000 kronor, 472 procent å 4,897,000 kronor, 4 procent å 27,369,600
kronor och 372 procent å 130,963 200 kronor.

Under år 1919 har hypotekskassan utlämnat obligationer av 5-procentlånet
av år 1915 å kronor 2,542,000.

Följande amorteringar hava under år 1919 verkställts å hypotekskassans
obligationslån, nämligen, å 1883 års 4-procentlån 232,OöO kronor,
å 1888 års 372-procentlån 191,200 kronor, å 1902 års 4-procentlån 76,400
kronor, å 1904 års 4-procentlån 88,000 kronor och å 1906 års 4-procentlån
61,600 kronor.

Fordringar hos delägande stadshypoteksföreningar och kommuner
uppgingo vid 1918 års slut, efter avdrag av verkställda amorteringar, till
sammanlagt 226,915,713 kronor, mot 223,181,621 kronor vid utgången av
år 1917.

Riksbankens metalliska kassa, beräknad i enlighet med gällande be- Riksbanken*
stämmelser, utgjorde vid slutet av november år 1919 i runt tal 299,954,800 “ageus^guuikronor
mot 283,360,300 kronor vid samma tid år 1918. kassa och

Bankbolagen ägde vid utgången av november år 1919 i myntat och Utlandet*1''
omyntat guld 836,186 kronor mot 814,024 kronor vid samma tid år 1918.

Riksbanken och bankbolagen hade vid november månads utgång år

1919 fordringar hos utlandet i räkning och på grund av växlar till ett
belopp av 705,300,915 kronor mot skulder å tillhopa 195,067,066 kronor,
så att bankens överskjutande fordran hos utlandet utgjorde 510,233,849
kronor mot en överskjutande fordran på 560,733,356 kronor vid samma
tid år 1918.

Riksbankens utelöpande sedlar uppgingo vid utgången av november utelöpande
år 1919 till ett belopp av i runt tal 723,485,400 kronor. Då motsvarande banbsedlarbelopp
vid samma tid år 1918 utgjorde 783,989,000 kronor, har alltså en
minskning i riksbankens sedelstock ägt rum med i runt tal 60,503,600
kronor.

I Riksbanken och bankbolagen voro vid utgången av november år Bankernas in1919
innestående på sparkasseräkning 977,545.712 kronor mot 869,557,647 ocl* nt,ämns''
kronor vid samma tid år 1918, på giro- och löpande räkning 1,467,105,986

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kronor mot 1,316,370,397 kronor vid samma tid år 1918 samt på depositions-
och kapitalräkning 2,692,133,176 kronor mot 2,352,329,014 kronor
år 1918.

Beloppet av diskonterade inrikes växlar, som vid november månads
utgång år 1918 var 1,674,655,293 kronor, utgjorde vid samma tid år 1919
1,982,690,186 kronor. Vid slutet av november år 1919 utestod såsom lån
ett belopp av 2,593,726,929 kronor. Motsvarande''belopp för 1918 uppgick
till 2,298,313,223 kronor. Det å kassa-, rese- och byggnadskreditivräkning
samt löpande räkning utestående belopp hade från slutet av november
år 1918 till samma tid år 1919 ökats från 1,485,711,278 kronor
till 1,620,245,731 kronor.

Totalsumman av bankernas till den allmänna rörelsen lämnade försträckningar
utgjorde alltså vid slutet av november 1919 6,196,662.846
kronor mot 5,458,679,794 kronor vid samma tid år 1918 och har således
ökats med 737,983,052 kronor, under det att hela inlåningen på stparkasse-,
giro- och löpande räkning samt depositions- och kapitalräkning samtidigt
ökats från 4,538,257,058 kronor till 5,136,784,874 kronor eller med
598,527,816 kronor.

Bankernas Bankernas sammanlagda fonder hava från utgången av november

fonder. m^na(j £r 1918 till samma tid år 1919 ökats från 1,119,348,265 kronor
till 1,177,973,880 kronor eller med 58,625,615 kronor.

Upphörda Följande banker hava under år 1919 tratt i likvidation, nämligen

nankhoiag ba„kaktiebolaget Södra Sverige, som uppgått i aktiebolaget Stockholms
handelsbank, vilken sistnämnda bank därjämte ändrat firmanamn till aktiebolaget
Svenska handelsbanken, aktiebolaget Industribanken, som uppgått
i aktiebolaget Göteborgs handelsbank, vilken bank ävenledes ändrat firmanamn
till aktiebolaget Nordiska handelsbanken, aktiebolaget Skånska handelsbanken,
som övertagits av Skandinaviska kreditaktiebolaget, aktiebolaget
Borås folkbank och aktiebolaget Värmlands folkbank, vilka bada övertagits
av Enskilda banken i Vänersborg, aktiebolaget Gävleborgs folkbank, som
uppgått i Upplands enskilda bank, samt aktiebolaget Medelpads lantmannabank,
aktiebolaget Dalarnes folkbank och aktiebolaget Provinsbanken, som
övertagits av aktiebolaget Mälareprovinsernas bank.

Därjämte har aktiebolaget Privatbanken trätt i likvidation under året.

Förlängd Vidare har Kungl. Maj:t under år 1919 meddelat tillstånd åt aktie oktroj-

bolaget Luleå folkbank att fortfarande driva bankrörelse intill utgången
av år 1929.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Antalet i verksamhet varande bankbolag, vilket vid 1918 års slut
utgjorde 50, uppgick vid 1919 års slut till 43.

På föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet har Kungl.
Maj:t under år 1919 utfärdat:

den dl januari kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 22 och
43 i reglementet för lappmarks ecklesiastikverk den 31 januari 1896;
samma dag kungörelse angående avlöning åt lärare vid statens egentliga
folkskolor, mindre folkskolor och småskolor i de finsktalande församlingarna
inom Luleå stift; den 1 mars kungörelse angående behörighet till
ämneslärartjänst vid allmänt läroverk, i vilken kristendom ingår såsom undervisningsämne;
samma; dag lag om ändrad lydelse av § 4 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november
1863 (nr 58); dm 14 mars kungörelse om utsträckt tillämpning av kungörelsen
den 18 juni 1910 (bih. nr 46) angående resestipendier åt lärare vid
folkskoleseminarierna; den 25 april brev angående antalet emeritilöner
åt präster; den 1<> maj kungörelse om ändrad lydelse av vissa §§ i stadgan
den 8 november 1901 (nr 88) angående folkundervisningen i Stockholm;
samma dag kungörelse angående avlöning åt lärare vid folkskolor
och vissa andra skolor under tjänstgöring till rikets försvar m. m.; samma
dag kungörelse angående ändring i de enligt kungörelse den 10 juni 1912
(nr 190) gällande villkoren för understöd åt anstalter och föreningar, som
anordna popolärvetenskapliga föreläsningar; dm ''23 maj kungörelse angående
lönetursberäkning för docenter vid statsuniversiteten samt Stockholms
och Göteborgs högskolor; den 6'' juni stadga för tekniska fackskolor
och tekniska gymnasier; samma dag kungörelse angående ändring i vissa
för de tekniska elementarskolorna gällande bestämmelser; samma dag lag
om ändrad lydelse av 14, 15 och 23 §§ i lagen den 13 juni 1902 (nr 67)
angående uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn;
den 13 juni lag om ändrad lydelse av §§ 1, 8, 11, 21, 23 och 35 i förordningen
den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd;
samma dag kungörelse om ändrad lydelse av § 3 i stadgan den 29
maj 1896 (nr 35) för läroanstalter för blinda; den 19 juni kungörelse angående
beräkning i vissa fall av löneförmåner för ordinarie lärare och
lärarinnor vid allmänna läroverk, högre lärarinneseminariet eller statens
folkskoleseminarier in. in.; samma dag kungörelse angående statsbidrag
till uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt avseende försummade
barn; samma dag kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de för ordinarie befattningshavare vid universitetskanslersex -

Antal bankbolag.

Författningar
i varjehanda
ämnen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

JK)

peditionen fastställda avlöningsförmånerna; samma dag kungörelse angående
villkor och bestämme^er för åtnjutande av de för befattningshavare
hos skolöverstyrelsen fastställda avlöningsförmånerna; samma dag kungörelse
angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de för ordinarie
befattningshavare vid gymnastiska centralinstitutet fastställda avlöningsförmånerna;
samma dag kungörelse angående dyrtidstillågg för år
1919 åt lärare vid högre folkskolor; samma dag kungörelse angående dyrtidstillägg
för år 1919 åt lärare vid egentliga folkskolor, mindre folkskolor
och småskolor; samma dag kungörelse angående rätt till viss lönetursberäkning
för lärare vid egentlig folkskola, mindre folkskola eller småskola
in. in.; samma dag kungörelse angående villkor och bestämmelser för åt,
njutande av de för ordinarie befattningshavare vid statens blindundervisningsanstalter
fastställda avlöningsförmånerna samt angående grunder för’
avlönande av vikarier för lärarpersonalen vid sagda anstalter; samma dag
kungörelse angående viss ändring i kungörelsen den 23 september 1912
(nr 229) angående understödjande av folkbiblioteksväsendet; samma dag
kungörelse angående pensionsbestäminelser för vissa lärare i övningsämnen
vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier;
samma dag kungörelse angående pensionsförhållanden
för tillförordnade rektorer vid de allmänna läroverken in. fl. undervisningsanstalter;
samma dag reglemente för utdelning av statens räntefria
studielån; samma dag kungörelse angående dyrtidstillägg åt lärare vid
statsunderstödda folkhögskolor under läsåret 1918—1919; samma dag kungörelse
angående dyrtidstillägg för år 1919 åt lärare vid de av landsting
och av städer, som icke deltaga i landsting, underhållna småskoleseminarierna;
samma dag kungörelse angående ändrad lydelse av § 1 i kungörelsen
den 16 september 1918 (nr 762) angående statsbidrag till avlönande
av lärare vid fortsättningsskolan; samma dag kungörelse angående
tillfällig avlöningsförbättring under år 1919 åt lärare i slöjd uti
folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola; samma dag kungörelse
angående tillfällig avlöningsförbättring under år 1919 åt lärarinna i huslig
ekonomi vid folkskola, högre folkskola eller folkhögskola; samma dag
kungörelse angående avlöningsförmåner åt folkskolinspektörer in. in.; den
16 juli kungörelse angående dyrtidsnnderstöd under ecklesiastikåret 1919
—1920 åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt
vissa extra ordinarie präster; samma dag kungörelse angående dyrtidstillägg
under ecklesiastikåret 1919—20 åt innehavare av prästerliga emeritilöner;
samma dag kungörelse angående grunder för beräkning av tjänstgöringspenningar
in. m. för rektorerna vid de allmänna läroverken samt av
avlöningsförmåner i vissa fall för tjänstledig lärare och lärarinna ävensom

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

av arvoden åt ordinarie och extra ordinarie lärare och lärarinnor vid de
allmänna läroverken; samma d"g kungörelse angående grunder för beräkning
av tjänstgöringspenningar in. in. för rektor vid högre lärarinneseminariet
samt av avlöningsförmåner i vissa fall för tjänstledig lärare
och lärarinna ävensom av arvoden åt ordinarie och extra ordinarie lärare
och lärarinna vid nämnda seminarium; samma dag kungörelse angående
grunder för beräkning av tjänstgöringspenningar in. in. för rektorerna vid
statens folkskoleseminarier samt av avlöningsförmåner i vissa fall för
tjänstledig lärare och lärarinna ävensom av arvoden åt ordinarie och extra
ordinarie lärare och lärarinnor vid nämnda seminarier; samma dag kungörelse
angående rätt till semesterledighet för rektorer vid de allmänna
läroverken in. fl. läroanstalter; den 1 augusti kungörelse angående dyrtidstillägg
för år 1919 åt lärare vid kommunala mellanskolor; samma dag
kungörelse angående dyrtidstillägg under år 1919 åt vissa lärare vid privatläroverk;
samma dag kungörelse angående viss ändring av stadgan för
rikeis allmänna läroverk den 18 februari 1905 (nr 6); den 2 augusti kungörelse
angående tillfällig löneförbättring under år 1920 åt vissa lärare
vid privatläroverk; samma dag kungörelse angående formulär för ansökan
om statsbidrag till högre folkskola och till avlönande av lärare vid sådan
skola; samma dag kungörelse angående formulär för ansökan om statsbidrag
till avlönande av lärare vid folkskolor oeh småskolor; den 12 september
kungörelse angående utbetalande i förskott av lönetillskott från
kyrkofonden för ecklesiastikåret 1919—1920 åt vissa prästmän uti icke
nyreglcrade pastorat; samma dag brev till skolöverstyrelsen angående rikets
indelning i folkskolinspektionsområden; den 11 oktober kungörelse angående
ändrad lydelse av vissa paragrafer i stadgarna för karolinska medikokirurgiska
institutet den 28 januari 1916 (nr 67); den 31 oktober kungörelse
angående provisorisk lönereglering under år 1920 för notarier och amanuenser
vid de eckle>iastika konsistorierna; samma dag kungörelse angående ändrad
tydelse av kungörelsen den 24 juli 1914 (nr 128) angående utbetalning
från kyrkofonden av vissa anslag till prästerskapets avlöning och redovisning
av vissa för prästerskapets avlöning avsedda medel, som uppbäras av
vederbörande kyrkoråd; samma dag kungörelse angående ändrad lydelse
av § 7 mom. 2, § 10 samt § 62 mom. 1 i förnyade stadgan den 10
december 1897 (nr 108) angående folkundervisningen i riket; samma
dag kungörelse angående tillägg till kungörelsen den 11 september 1909
(nr 127) rörande tillämpning i vissa städer av förnyade stadgan angående
folkundervisningen i riket den 10 december 1897 (nr 108) med flera
författningar; samma dag kungörelse om ändrad lydelse av § 13 mom.
2 samt § 18 i förnyade instruktionen den 15 december 1914 (nr 489)

Bih. till rikud. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 13

Riksdans-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

för folkskolinspektörer; samma dag undervisa ngsplan för rikets folkskolor;
samma dag instruktion för skolöverstyrelsen; samma dag kungörelse
angående tillämpande å skolöverstyrelsen av givna bestämmelser om läroverksöverstyrelsen;
den 1 november kungörelse angående stipendier m. m. åt
tonsättare; den 21 november stadgar för småskoleseminarierna; samma dag
kungörelse angående avlöning åt lärare vid av landsting eller stad, som ej
i landsting deltager, inrättade småskoleseminarier samt angående statsbidrag
till sådana seminarier; den 21 november kungörelse angående statsbidrag
till tryckning av vissa akademiska avhandlingar; den 19 december kungörelse
angående ändring av vissa §§ i universitetsstatuterna; samma dag kungörelse
angående ändring av vissa §§ i stadgarna för karolinska mediko-kirurgiska
institutet; samma dag kungörelse angående ändring av §§ 4, 5 och 6 i
förordningen angående antagande av släktnamn den 5 december 1901 ;
den 31 december 1919 kungörelse angående avlöning åt lärare vid folkhögskola
samt statsbidrag till sådan skola; samma dag reglemente för statens
anstalt för pensionering av folkskollärare in. fl.; samma, dag kungörelse
angående ändrad lydelse av § 37 i reglementet den 8 december 1911 för
lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa; samma dag
kungörelse angående ändrad lydelse av § 29 i reglementet den 13 november
1903 för lasarettsläkarnas pensionskassa; samma dag kungörelse angående
ändrad lydelse av § ö3 i reglementet den 8 oktober 1915 för dövstumslärarnas
pensionsanstalt; samma dag kungörelse angående ändrad
lydelse av § 29 i reglementet den 23 december 1910 för lärarinnornas
pensionsanstalt; samma dag kungörelse angående ändrad lydelse av § 30
i reglementet den 30 december 1911 för extra provinsialläkarnas pensionskassa;
samma dag kungörelse angående avlöning åt lärare vid folkhögskola
samt statsbidrag till sådan skola; samma dag stadga lör statsunderstödda
folkhögskolor; samma dag kungörelse angående formulär för ansökan om
statsbidrag till avlönande av lärare vid fortsättningsskola.

Den kyrkliga Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherde och^reHgions-tjänster

i Vallerstads och därstads församlingars pastorat, detta pastorat
värden, samt Normlösa och Härberga församlingars pastorat skola å dag, som Kungl.

Maj:t vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Normlösa,
Härberga, Vallerstads och Järstads församlingars pastorat med kyrkoherde,
bosatt i Normlösa och komminister bosatt i Vallerstad.

Kungl. Maj:t, har förordna!, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Tingstads församlings pastorat, detta pastorat och Styrestads församlings
pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

förenas till ett pastorat, benämnt Styrestads och Tingstads församlingars
pastorat med endast kyrkoherde, bosatt i Styrestad.

Kungl. Maj:t har vidare förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Ripsa och Lids församlingars pastorat, detta pastorat samt
Runtuna församlings pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles
bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Runtuna, Ripsa och Lids
församlingars pastorat, med kyrkoherde, bosatt i Runtuna, och komminister,
bosatt i Ripsa.

Kungl. Maj:t har förordnat, att Ekeberga församling skall från och
och med den 1 maj 1920 avskiljas från Lenhovda pastorat för att utgöra
ett eget pastorat, benämnt Ekeberga församlings pastorat, med endast
kyrkoherde.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Lundby församlings pastorat, detta pastorat samt Västerås och
S:t Ilians församlingars pastorat skola från och med den 1 maj 1920 förenas
till ett pastorat, benämnt Västerås, S:t Ilians och Lundby församlingars
pastorat.

Vidare har Kungl. Maj:t förordnat, att med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Skuttunge församlings pastorat, detta pastoiat och Björldinge församlings
pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma, förenas
till ett pastorat, benämnt Björkhage och Skuttunge församlingars pastorat,
med endast kyrkoherde, bosatt i Björklinge.

Kungl. Magt har förordnat, att Eringsboda församling skall från och
med den 1 maj 1920 avskiljas från Tvings och Eringsboda församlingars
nuvarande pastorat för att bilda eget pastorat, benämnt Eringsboda församlings
pastorat, med endast kyrkoherde.

Kungl. Magt har ytterligare förordnat, att med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Haeksta och Lots församlingars pastorat, detta pastorat och
Villberga församlings pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles
bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Villberga, Haeksta och
Lots församlingars pastorat, med kyrkoherde, bosatt i Villberga, och komminister,
bosatt i Haeksta.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Munsö församlings pastorat, detta pastorat samt Adelsö församlings
pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma,
förenas till ett pastorat, benämnt Adelsö och Munsö församlingars pastorat,
med endast kyrkoherde, bosatt å Adelsö.

Kungl. Maj:t har förordnat, att Stenkyrka, Klövedals och Valla församlingars
pastorat samt Rönnängs och Klädesholmens kapellförsamlingars
pastorat skall från och med den 1 maj 1920 delas i två pastorat, det ena

100

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

benämnt Stenkyrka, Klövedals och Valla församlingars pastorat och bestående
av sagda tre församlingar samt det andra benämnt Rönnängs och
Klädesholmens församlingars pastorat och bestående av Rönnängs och
Klädesholmens nuvarande kapellförsamlingar.

Ivungl. Magt bär förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Vartofta-Asaka pastorat, detta pastorat och Yllestads pastorat
skola å dag, som Kung!. Maj:t vill framdeles bestämma, förenas till ett
pastorat, benämnt \ llestads, \ istorps, Näs, Vartofta-Asaka och Kälvene
församlingars pastorat, varost skola vara anställda kyrkoherde, bosatt i
Yllestad, och komminister, bosatt i Vartofta-Asaka.

Kung!. Maj:t har vidare förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Vallby och Arnö församlingars pastorat, detta pastorat samt
Lillkyrka och Boglösa församlingars pastorat skola å (lag, som Kungl. Maj:t
vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Lillkyrka, Boglösa,
Vallby och Arnö församlingars pastorat med kyrkoherde, bosatt i
Lillkyrka, och komminister, bosatt i Vallby.

Kungl. Maj:t har förklarat, att å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles
bestämma, skall, med indragning av kyrkoherdetjänsten i Rappestads
och Sjögestads församlingars pastorat, Rappestads församling förenas med
\ ikingstads pastorat till ett pastorat, benämnt Vikingstads och Rappestads
församlingars pastorat, med endast kyrkoherde, bosatt i Vikingstad, samt
Sjögestads församling förenas med Gammalkils pastorat till ett pastorat,
benämnt Gammalkils och Sjögestads församlingars pastorat, likaledes med
endast kyrkoherde, bosatt i Gammalkil.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Hejnums och Bäls församlingars pastorat, detta pastorat samt
Källunge och Vadstena församlingars pastorat skola å dag, som Kungl.
Maj:t vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Källunge,
Vallstena, Hejnums och Bäls församlingars pastorat, med endast kyrkoherde,
bosatt i Källunge.

Kungl. Maj:t har förordnat, att å dag, soin Kungl. Maj:t vill framdeles
bestämma, skall med indragning av k> rkoherdetjänsterna i Grötlingbo
och Fide församlingars pastorat samt Vamlingbo och Sundre församlingars
pastorat, Grötlingbo församling förenas med Havd hems och Näs församlingars
pastorat till ett pastorat, benämnt Havdhems, Näs och Grötlingbo
församlingars pastorat, med endast kyrkoherde, bosatt i llavdhem, samt
Vamlingbo och Sundre församlingars pastorat jämte Fide församling av
Grötlingbo pastorat förenas med Oja och Hamra församlingars pastorat till
ett pastorat, benämnt Öja, Hamra, Fide, Vamlingbo och Sundre försam -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

101

lingars pastorat, i vilket skola vara anställda kyrkoherde, bosatt i öja,
och komminister, bosatt i Vamliugbo.

Kung!. Magt har vidare förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Alva och Hemse församlingars pastorat, detta pastorat samt
Rone och Eke församlingars pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill
framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Rone, Eke, Alva
och llemse församlingars pastorat, med endast kyrkoherde, bosatt i Rone.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Fole och Lokrume församlingars pastorat, detta pastorat samt
Västkinde och Bro församlingars pastorat skola å dag, som Kungl. Magt
vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Västkinde, Bro,
Fole och Eokrume församlingars pastorat, med endast k}rkoherde, bosatt i
Västkinde.

Vidare har Kungl. Magt förorordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Endre och Hejdeby församlingars pastorat, detta pastorat
samt Barlingbo och Ekeby församlingars pastorat skola å dag, som Kungl.
Maj:t vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Barlingbo,
Ekeby, Endre och Hejdeby församlingars pastorat, med endast kyrkoherde,
bosatt i Barlingbo.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Follingbo och Akel''äcks församlingars pastorat, delta pastorat
samt Roma och Björke församlingars pastorat skola från och med den 1
maj 1920 förenas i ill ett pastorat, benämnt Roma, Björke, Follingbo och
Akebäcks församlingars pastorat, med endast kyrkoherde, bosatt i Roma.

Ytterligare har Kungl. Maj:t förordnat, att, med indragning av
kyrkoherdetjänsten i Sjonhems och Viklau församlingars pastorat, detta
pastorat samt Vånge och Buttle församlingar av Vånge, Buttle och Guldrupes
församlingars pastorat, skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles
bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Vånge, Buttle, Sjonhems och
Viklau församlingais pastorat, med endast kyrkoherde, bosatt i Vånge,
samt att, ingaledes å dag, som Kungl. Magt vill framdeles bestämma,
Guldrupes församling av Vånge pastorat skall förenas med Hejde och Väte
församlingars pastorat till ett pastorat, benämnt Hejde, Väte och Guldrupe
församlingars pastorat, med kyrkoherde, bosatt i Hejde.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Hörsne och Bara församlingars pastorat, detta pastorat och Dalhems
pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma, förenas
till ett pastorat, benämnt Dalhems, Ganthems, Halla och Hörsne
med Bara församlingars pastorat, med endast kyrkoherde, bosatt i Dalhem.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherde -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tjänsten i Ytterselö församlings pastorat, detta pastorat och Överselö församlings
pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma,
förenas till ett pastorat, benämnt Överselö och Ytterselö församlingars
pastorat, med kyrkoherde, bosatt i Överselö, och komminister, bosatt i
Ytterselö.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Martebo och Lummelnnda församlingars pastorat, detta pastorat samt
Stenkyrka och Tingstäde församlingars pastorat skola från och med den
1 maj 1920 förenas till ett pastorat, benämnt Stenkyrka, Tingstäde,
Martebo och Lummelunda församlingars pastorat, med endast kyrkoherde,
bosatt i Stenkyrka.

Kungl. Maj:t har vidare förordna!, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Valls och Hogräns församlingars pastorat samt Atlingbo
församlings pastorat, sagda båda pastorat skola från och med den 1 maj
1920 förenas med Stenhumla, Västerhejde och Träkumla pastorat till ett
pastorat, benämnt Stenhumla, Västerhejde, Träkumla, Valls, Hogräns och
Atlingbo församlingars pastorat, med kyrkoherde, bosatt i Stenhumla och
komminister, bosatt i Vall.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Levede och Gerums församlingars pastorat, detta pastorat samt
Eksta och Sproge församlingars pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t
vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Eksta, Sproge,
Levede och Gerums församlingars pastorat, med endast kyrkoherde, bosatt
i Eksta.

Kungl. Maj:t hav vidare förordnat, att Sura församling skall från
och med den 1 maj 1920 avskiljas från Ramnäs och Sura församlingars
pastorat för att bilda eget pastorat, benämnt Sura församlings pastorat,
med endast kyrkoherde.

Kungl. Maj:t har slutligen förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Björkebergs pastorat, detta pastorat och Västerlösa pastorat
skola från och med den 1 maj 1920 förenas till ett pastorat, benämnt
Västerlösa, Björkebergs och Ledbergs församlingars pastorat, med endast
kyrkoherde, bosatt i Västerlösa. J

iönereg- I enlighet med 1910 års lagstiftning angående reglering av präster isterska-1

skåpets avlöning hava under år 1919 nya löneregleringar fastställts för
pet- prästerskapet i 168 pastorat, därav 21 i Uppsala stift, 12 i Linköpings
stift, 10 i Skara stift, 13 i Strängnäs stift, 7 i Västerås stift, 15 i Växjö
stift, 31 i Lunds stift, 11 i Göteborgs stift, 3 i Karlstads stift, 7 i Härnösands
stift, 32 i Visby stift samt 6 i Luleå stift.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 10tf

Kungl. Maj: t liar under år 1919 fas t s tillit ritningar till ändring och Ny ^kyrkor
reparation ''av 11 kyrkor samt till altare, orgelfasad och andra inredningsföremål
i 42 kyrkor.

Vid rikets allmänna läroverk utgjorde antalet närvarande lärjungar Anmäla»

vid början av 1919 års hösttermin 27,384. m. fl. läro Under

år 1919 hava 1,959 lärjungar från offentlig och enskild un- anstalter
dervisning, därav l,63t> (83,5 %'') manliga och 323 (Ib,5 7") kvinnliga, under
gått godkänd studentexamen vid allmänna läroverk och privata läroanstalter
med dimissionsrätt.

Under år 1919 hava 2,133 lärjungar från offentlig och enskild undervisning,
varav 1,425 (66,8 %) gossar ocli 708 (33,2 %) flickor, vindel gått
godkänd °realskolexamen vid allmänna läroverk, kommunala mellanskolor
och sådana enskilda läroanstalter, vilka erhållit rätt att anställa dylik
examen.

Provårskurser för praktisk utbildning av blivande lärare hava under
år 1919 varit anordnade vid högre latinläroverket å Norrmalm, högre allmänna
läroverket å Södermalm och högre realläroverket å Norrmalm i
Stockholm, vid högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund samt vid
högre realläroverket och högre latinläroverket i Göteborg. För att genomgå
dylik kurs hava under året 70 lärarkandidater blivit hänvisade till
nämnda läroverk.

Jämlikt gällande instruktion har läroverksöverstyrelsen under år
1919 inspekterat följande läroanstalter:

I. Av staten upprättade läroanstalter:

högre latinläroverket å Norrmalm, högre realläroverken å Norrmalm
och Östermalm samt nya elementarskolan, alla i Stockholm;

högre allmänna läroverken i Halmstad, Hälsingborg, Härnösand,

Kalmar, Malmö, Skara, Strängnäs, Västervik, Växjö och Ystad;

realskolorna i Arvika, Malmö och Varberg samt Jakobs realskola i

Stockholm;

samskojorna i Arboga, Askersund, Falköping, Hlipstad, Haparanda,
Vimmerby, Åmål och Ängelholm.

II. Av kommun eller enskilda upprättade läroanstalter:

a) kommunala mellanskolorna i Boden, Hedemora, Hjo, Hör, Hörby,
Karlskoga, Ludvika, Malmköping, Malmö, Nederkalix, Nybro, Nässjö,

Skurup, Svedala, Säffle, Tidaholm, Tranås och \ ärnaino;

b) enskilda läroanstalter: Arvika elementarskola för flickor, nögie
samskolan i Eslöv, Lundénska privatskolan och Vasa flickskola, båda i
Göteborg, högre elementarläroverket för kvinnlig ungdom i Halmstad,

104

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Härnösands elementarläroverk för flickor, Petersenska stiftelsen å Johannesdal,
Kalmar läroverk för flickor, Lindesbergs Barnskola, Anna ocli Eva
Bnnths skola för flickor samt enskilda latin- och realläroverket, båda i
Malmö, Osby högre Barnskola, Skara högre flickskola, Solbacka läroverk,
Sollefteå samskola, Ateneum för flickor och det därmed förenade skolköksseminariet,
Beskoxvska skolan, Knngsholras läroverk för flickor,
Lyckönska skolan, Margaretaskolan samt Wallinska skolan, de sex sistnämnda
i Stockholm, Strängnäs elementarläroverk för flickor, Trollhätians
Barnskola, Varbergs läroverk för flickor, Västerviks läroverk för flickor,
Yäxjö elementarläroverk för flickor, Ystads högre läroverk för flickor samt
Åstorps samskola;

c) högre folkskolorna i Höganäs, Leksand och Sundbyberg.

Av de till understöd åt högre goss- och samskolor anslagna medel
har under år 1919 utgått understöd till 14 läroanstalter samt av anslaget
till enskilda mellanskolor understöd till 1 1 dylika skolor.

Understöd av för ändamålet anvisade anslag har under år 1919 utgått
till 79 högre flickskolor.

Anslag har under år 1919 utgått till 3 enskilda lärarinneseminarier.
Under år 1919 har därjämte anslag utgått till 48 kommunala mellanskolor.

Elevernas antal utgjorde höstterminen 1919 vid statens nio manliga,
seminarierna.f0ikskoleseminarier 1^44 och vid (]e sex kvinnliga folkskoleseminarierna
830, eller tillsammans 1,971 elever.

Vid privata folkskollärarseminarierna i Stockholm och Göteborg utgjorde
elevernas antal höstterminen 1019 respektive 88 och 107.

Avgångsexamen undergingo 1919 års vårtermin 2*7 manliga elever
och 237 kvinnliga elever, eller tillsammans 524 elever.

Vid privata folkskollärarinneseminariet i Stockholm, vilket erhållit
rättighet att utexaminera folkskollärarinnor, i avseende på kompetens likställda
med de från statens seminarier utgående, utexaminerades 27 elever
vid slutet av vårterminen 1919. V id privata folkskollärarinneseminariet
i Göteborg, vilket jämväl erhållit dylik examensrätt, utexaminerades 43
elever vid slutet av nämnda vårtermin.

Småskoie- Vid seminariet i Munek, som

seminarierna. , , , sin,. i . ..

talande småskollärare och -lararmnor,
73 elever.

är avsett för utbildande av lapskvoro
höstterminen 1919 inskrivna.

Berättelse om vad i rilcets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

105

Vid seminariet i Haparanda för utbildande av finsktalande småskollärare
och -lärarinnor voro samma termin inskrivna 53 elever.

Vid slutet av vårterminen 1919 avlades examen för behörighet till
lärarbefattning vid småskola av 24 elever vid seminariet i Murjek och av
17 elever vid seminariet i Haparanda.

Vid av landsting eller stad, som ej deltager i landsting, underhållna
småskoleseminarier hava vid slutet av vårterminen 1919 enligt låmnade
uppgifter 448 elever undergått den prövning vid under offentlig kontroll
ståenda seminarium för anställning som lärare vid småskola in. in., som
päbjudes i stadgan den 28 maj 1897.

Provning av behörighet till erhållande av befattning såsom lärarinna
vid småskola har undergåtts av 97 elever vid av enskilda personer anordnade
småskoleseminarier.

Till stipendier åt elever vid statens folk- och småskoleseminarier Stipendier,
hava för år 1919 anvisats:

Vid folkskoleseminarier:

v.t.

klasserna 1—4 kronor 90,367: — 1

parallell- ock studentklasser ... > 7.160: —

lapsktalande elever....... > 1,350: —

flnsktalande........... > 3,600: —

Summa kronor 102,477: —

Vid småskoleseminarier:

lapsktalande elever .		8.650: —	8,100: —	16,750: —
finsktalande » . .	.....'' >	7.300: — 1 2 3 4	4,625: —	11.925: —
	Summa kronor	15,950: -	12,725: —	28,075: —

Jämlikt gällande instruktion för skolöverstyrelsen har under tiden inspektion.
Vt 18 —31/i2 19 inspekterats: Av överstyrelsens chef och ledamöter 18

statens och 1 enskilt folkskoleseminarium, 11 av landsting eller enskilda
upprättade småskoleseminarier, folk- och småskolor inom 11 skoldistrikt,

9 högre folkskolor, 3 folkhögskolor, 3 abnormskolor, 1 vanföreanstalt, 1
skeppsgosseskola, 8 handelsgymnasmr, 7 tekniska elementarskolor, 21
lägre tekniska yrkesskolor, 12 yrkesskolor, 8 lärlingskolor, 2 praktiska
skolor och 2 lantmannaskolor. Dessutom har lokalen vid 1 folkskulesemi 1

Häri insår besparade medel 854 kr.

2 Häri insår besparade medel 75 kr.

3 Häri insår besparade medel 1,176: 67 kr.

4 Häri ingår besparade medel 150 kr.

Bill. till rilrsd. prut. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 14

Riksdags-Berättelsen.

h.t.	Summa
90,688: — s	181,055: —
10,380: -	17,540: -
-f 1 Ö CO T—1	2,700- —
3,300: —	6,900: —
105,718: —	208,195: —

106

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Folkskolorna.

narium besiktigats, hållits 3 föredrag om och 10 utbildningskurser för fortsättningsskola
samt bevistats 19 sammanträden. Av inspektörer och sakkunniga
har under tiden * lh 18—30/e 19 inspekterats: Av inspektören för folkhögskolorna
9 folkhögskolor. Av förste bibliotekskonsulenten 1 bibliotek.
Av inspektören för dövstumundervisningen 4 dövstumskolor. Av inspektören
för blindundervisningen 2 blindskolor. Av inspektören för gymnastikundervisningen
3 folkskoleseminarier, 3 småskoleseminarier samt 1
folkhögskola. Av inspektören för undervisning i manlig slöjd skolor inom
24 skoldistrikt. Av inspektrisen för undervisning i huslig ekonomi skolköken
vid 1 folkskoleseminarium, 2 högre folkskolor och vid 13 folkskolor
samt därjämte 1 vandrande skolkök. Av inspektrisen för undervisning
i kvinnligt handarbete 4 folkskoleseminarier, 3 småskoleseminarier, 2 högre
folkskolor och 8 folkskolor. Av inspektören för undervisning i musik 13
folkskolor. Av pedagogiska inspektören för sinnesslöanstalterna 14 uppfostringsanstalter
och arbetshein för sinnesslöa.

Enligt de — jämte föreskriften i § 67 av gällande stadga angående
folkundervisningen samt nådiga breven den 14 maj 1915 och den 12 maj
1917 — av folkskoleinspektörerna och Stockholms folkskoledirektion insända
uppgifterna angående folkundervisningen meddelades år 1918 undervisning
i 54 högre folkskolor.

I rikets 2,430 skoldistrikt funnos

6,861 fasta och 76 flyttande eller tillsammans 6,937 folkskolor,

2,124 » » 629 > » » 2,753 mindre

folkskolor,

6,799 » » 332 » » » 7,131 småskolor,

Summa 15,784 fasta och 1,037 flyttande eller tillsammans 16,821 skolor,

eller, med inräknande av de högre folkskolorna, 16,875 skolor.1

I de högre folkskolorna undervisade antingen endast i läsämnen
eller i såväl läs- som öviiingsämnen 114 lärare och 62 lärarinnor samt i

folkskolorna 6,471 lärare och 5,428 lärarinnor eller tillsammans 11,899
mindre

folkskolorna 89 » > 2,668 » » » 2,757

småskolorna 56 » » 8,945 » » » 9,001

Summa 6,616 lärare och 17,041 lärarinnor eller tillsammans 23,657

1 Skolornas antal är beräknat på samma sätt som i ecklesiastikdepartementets berättelser
om folkskolorna.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

107

Med inräknande av de högre folkskolornas lärarpersonal utgjorde
antalet 23,833.

Antalet barn i 7—14 års ålder utgjorde vid mitten av år 1918
943,662, varav 480,880 gossar och 462,782 llickor. Vid slutet av vårterminen
1918 (resp. 30 juni) undervisades

743,206 på något av nedan angivna sätt.

197,514 åtnjöto vid nämnda tidpunkt ingen undervisning.
Om 3,312 saknas uppgifter.

Summa 944,062.

Bland de vid mitten av år 1918 befintliga barnen i 7—14 års ålder

undervisades vid vårterminens slut i

sina egna distrikts fasta folkskolor......... 399,626

» » » Hylande folkskolor....... 3,696

» » ''» fasta mindre folkskolor...... 51,192

> » » flyttande mindre folkskolor .... 16,490

» » » fasta småskolor......... 201,522

» d » flyttande småskolor....... 8,577

nomadskolor...........•....... 400

enskilda skolor anordnade som folkskolor...... 329

1 folkskolor, mindre folkskolor och småskolor utom sina

egna distrikt................. 17,744 699,576

» seminariernas övningsskolor............... 2,135

t> högre folkskolor.......... 1,037

» kommunala mellanskolor................ 1,230

t> allmänna läroverk................... 13,943

» högre flickskolor, enskilda mellanskolor m. fl. privata läroanstalter
....................... 20,364

» skolor för abnorma barn................ 1,559

» anstalter för vanartade barn............... 743

» hemmen.............. 2,539

2 fackskolor . .............. 80

Summa 743,206

Bland de vid mitten av år 1918 befintliga barnen i 7—14 års ålder,
vilka under vårterminen ej åtnjutit undervisning på något av angivna sätt,
hade 68,453 undergått godkänd avgångsprövning, och
7,720 inhämtat folkskolans minimikurs.

103,508 skola först vid höstterminens början inskrivas.

108

Folkhög skolor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

För 12,209 hade undervisningen uppskjuta med stöd av folkskolestadgans
§ 35 mora. 2, varjämte
3,100 uteblivit till följd av sjukdom eller naturfel

och____2,524 » av annan anledning.

Summa 197,514.

Med inräknande av dem, som voro över eller under den ovan angivna
skolåldern av 7—14 år, undervisades i högre folkskolor samt i folkskolor,
mindre folkskolor och småskolor 709,774.

På därom av vederbörande styrelser gjorda ansökningar har Kungl.
Maj:t, efter folkskolöverstyrelsens hörande, för år 1919 beviljat understöd
till folkhögskolorna till följande belopp:

för vinterkurserna 1918—19 åt 51 folkhögskolor...... 379,000 kr.

samt såsom tillfällig förhöjning............. 75.800 »

för sommarkurserna 1919 åt 41 folkhögskolor....... 157,085 »

samt såsom tillfällig förhöjning.............31,417 »

643,302 kr.

Enligt styrelsernas berättelser hava under nämnda år vid dessa skolor
undervisats vid vinterkurserna 1,569 manliga och 442 kvinnliga elever
samt vid sommarkurserna 1,473 kvinnliga och 2 manliga elever, eller tillsammans
3,486 elever.

Anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor har av skolöverstyrelsen
fördelats på följande sätt:

Antal elever.	Kurser.	Kronor.	Kronor.
877	Vinterkurserna 1918—1919..................	133,491:50
	varav av olika anledningar ej disponerades.........	3,701: 50	129,790: —
740	Sommarkurserna 1919....................	63,242: 50
	varav av olika anledningar ej disponerades.........	225 —	63,017: 50
I	Summa kronor	_	192,807: 50

De av överstyrelsen utdelade stipendierna beräknades för varje läsmånad
till 35 kronor för obemedlade och 20 kronor — i ett mindre antal
fall 15 eller 12 kronor — för mindre bemedlade.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

109

Till befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste Foikundortrakter
bosatta tinnar bär, enligt uppgift från statskontoret, för «är 1919 å biau‘(jufeIi
länsstat varit uppfört ett belopp av 89,680 kronor, allt till höjande av folk- rikets nordskollärarnas
löner till och över minimum, till ökande av lärares löner vid ^"bosatta
mindre folkskolor och småskolor, till avlönande av lärare vid av staten an- finnar
ordnade skolor, till anskaffande av undervisningsmateriel, bildande av lärare
in. in.

De allmänna folkskolorna, dövstumskolorna järnte andra folkunder- Undervisningsanstalter,
som därtill äro berättigade, hava till nedsatt pris erhål- materiel"
lit den undervisningsmateriel, som anskaffats genom skolöverstyrelsen.

Under år 1918 uppgick kostnaden härför till 30,010 kronor. Under
samma år utbetalades 11,128 kronor 58 öre från anslaget till befrämjande
av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste trakter bosatta
tinnar för anskaffande av undervisningsmateriel för seminariet i Haparanda
samt folkskolorna i Paj al a in. fl. församlingar och 299 kronor 84
öre från anslaget till lappmarks ecklesiastikverk till undervisningsmateriel
för seminariet i Murjek.

Vid institutet å Handla för bildande av dövstumskollärare voro Läroanstalter
under läsåret 1918—1919 tre elever intagna. 1 provårskurs vid Manilla
och Gävle dövstumanstalter under nämnda läsår deltogo två elever. och blinda.

Vid samtliga dövsturnanstalterna voro vid början av höstterminen
1918 intagna 612 elever.

Till uppehållande av dövstumskolor har för år 1919 anslagits ett
belopp av 144,374 kronor, varjämte till tredje dövstumskoldistriktets lantbruksskola
å Råbylund utanordnats ett belopp av 500 kronor.

Vid institutet för blinda å Tomteboda voro vid början av höstterminen
1918 intagna 108 elever, därav 64 gossar och 44 flickor. Under
läsåret 1918—1919 hava 13 av gossarne varit hänvisade till hantverksskolan
i Kristinehamn för erhållande av undervisning, 10 elever avgingo
efter fullbordad lärokurs, 2 på grund av väsentligt förbättrad synförmåga,

3 avledo och eu relegerades. Provårskurs vid institutet har under läsåret
1918—1919 genomgåtts av 1 elev, och under vårterminen utbildades
en handarbetslärarinna.

Vid förskolan för blinda å Tomteboda voro vid början av höstterminen
1918 intagna 42 elever, varav 25 gossar och 17 flickor. Under läsåret
1918—1 9 19 utskrevos 6 elever på grund av oförmåga att tillgodogöra sig
undervisningen och 2 avledo.

Vid förskolan för blinda i Växjö voro under höstterminen 1918 in -

110 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tågna 38 elever, 22 gossar och 16 flickor. Under läsåret 1918—1919 utskrevos
3 lärjungar på grund av oförmåga att tillgodogöra sig undervisningen.

Vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda voro vid början av
höstterminen 1918 inskrivna 48 elever. Vid vårterminens slut utskrevos
efter fullbordad kurs 13 lärjungar, av vilka 3 tillhörde institutet å
Tomteboda.

Till skolhemmet för blinda dövstumma i Vänersborg har Kungl.
Maj:t för år 1919 beviljat för förra halvåret 1919 4,980 kronor 20 öre,
för senare halvåret 1919 ej ännu beviljat av Kungl. Maj:t. Höstterminen
1919 undervisades därstädes 79 elever.

stiftelsen Kung]. Maj:t har den 13 juni 1919 utsett en av de revisorer, som

skola granska styrelsens för Nobelstiftelsens förvaltning och räkenskaper
för år 1919.

UvntraÖför-ät Kungl. Maj:t har av det till understöd åt vittra författare beviljade

fattare m. m. anslag tilldelat särskilda belopp åt dels äldre vitterhetsidkare, dels yngre
personer, som genom sina arbeten ådagalagt framstående anlag för litterär
verksamhet.

Antikvariska;

forsknings resor.

Antikvariska forskningsresor hava under år 1919 genom vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademiens försorg blivit företagna i åtskilliga
delar av riket.

för*affila Vkl den under akademiens för de fria konsterna inseende ställda

konsterna. konsthögskolan hava höstterminen 1919 varit inskrivna 57 elever och 22
aspiranter.

Akademien*1 " Under år 1919 hava vid det under musikaliska akademiens inseende
ställda musikkonservatoriet varit inskrivna vårterminen 173 och höstterminen
1(6 elever. Under samma år har organistexamen avlagts av 5
elever och 2 privatister, kyrkosångarcxamen av 5 elever och 1 f. d. elev,
examen för behörighet till musiklärartjänst vid allmänt läroverk av 5
elever och 2 f. d. elever, examen för behörighet till musikdirektörstjänst
vid militärkår av 2 privatister, varjämte utfärdats specialbetyg i pianostämning
för 1 elev och 2 privatister.

vetenskap a" ^ Till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärföreiäsningsfr!
vetenskapliga föreläsningar, beviljade riksdagen på extra stat för år 1919

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima rilcsdags sammanträde sig tilldragit.

ett anslag av 270,000 kronor samt medgav, att av detta anslag Unge enligt
av Kung!. Maj:t fastställda villkor användes dels högst 12.000 kronor till
understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar
för förmedling av dylika föreläsningar, dels 2,000 kronor till en
hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent, dels högst 3,000
kronor till understöd åt vissa nybildade anstalter, dels oek högst 8,000
kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda
resekostnader för föreläsare. Av nämnda anslag har Kungl. Maj:t tilldelat
understöd med sammanlagt 268,000 kronor åt 535 anstalter för anordnande
av populärvetenskapliga föreläsningar samt åt 1 centralbyrå och 20_andra
sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar, j

Under år 1919 hava vid farmaceutiska institutet varit inskrivna vårterminen
46 och höstterminen 93 farmacie kandidater, varjämte 42 apotekselever
deltagit i den för dem anordnade hah årskursen. Under samma år
har farmacie kandidatexamen avlagts av 46 apotekselever och apotekarexamen
av 14 farmacie kandidater.

Under loppet av år 1919 hava inalles 88 elever blivit vid rikets
läroanstalter för barnmorskor utexaminerade i den allmänna förlossningskonsten
och förklarats berättigade att utöva barnmorskeyrket. Av dessa
hava 41 utgått från läroanstalten i Stockholm och 47 från den i Göteborg.

Vidare hava 93 barnmorskor, därav 42 i Stockholm och 51 i Göteborg
erhållit undervisning i den instrumentala förlossningskonsten och
efter att däruti hava adagalagt godkända insikter och färdighet förklarats
berättigade att utöva även denna del av barnmorskeyrket.

Sedan på extra stat för år 1919 av riksdagen anvisats ett anslag
av 2,000 kronor till fortbildningskurser för barnmorskor, hava under sistnämnda
år vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm 2 sådana
kurser hållits med tillhopa 41 deltagare samt vid motsvarande anstalt i
Göteborg 2 kurser med tillhopa 14 deltagare samt i Lund en sådan kurs
med 25 deltagare.

Med anlitande av å extra stat för år 1919 anvisade statsmedel har
en statskonsulent för det mindre jordbruket under året varit anställd. I

I enlighet med Kungl. Maj:ts den 19 oktober 1911 utfärdade reglemente
med däruti genom kungörelser den 1 november 1912, den 24 oktober
1913 och den 11 juli 1918 föreskrivna ändringar hava med statsmedel

Farma ceutiska institutet.

Barnmorske undervis ningen.

Statskonsulent
för det
mindre jordbruket.

Premiering
av mindre
jordbruk
m. m.

112

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Statskonst
lent i fröodling.

Fröodlings föreningar.

Sveriges

pomologiska

förening.

Stoj d instrnktörer.

Statsbidrag
till husslöjdens
befrämjande.

Lanlbrnkskonsulenter
i
England och
Tyskland.

Redskapsprovuingsanstalter,

kemisk-växtbiologisk
anstalt.
kemiska
stationer, frökontrollanstalter,
jordförmedlingsoch
bokföringshyråor.

Sveriges
utsädes förening,
Svenska
mosskulturföreningen,
svenska
motokulturföreuingen.

understödd premieririg av mindre jordbruk ävensom studieresor och undervisning
för i mindre jordbruk deltagande män och kvinnor anordnats,
varjämte bidrag av statsmedel lämnats dels till bestridande av kostnaderna
för organisation av kontrollföreningar med ändamål att underlätta och
ordna undersökningar av och kontroll å utfodringen och avkastningen av
ladugårdsbesättningar, tillhörande föreningens medlemmar, dels till understöd
åt föreningsmedlemmar med visst begränsat koantal, dels ock till
premieririg av mindre odlingsföretag.

Statskonsulenten i fröodling har jämlikt gällande instruktion verkat
för den inhemska fröodlingens befordrande samt för vall- och beteskulturens
utveckling.

Statsunderstödda åtgärder för fröodlingens främjande hava under
året vidtagits av ett flertal hushållningssällskap och fröodlingsföreningar.

Sveriges pomologiska förening har för sin verksamhet för fruktodlingens
befrämjande under år 1919 åtnjutit statsanslag.

För undervisning i husslöjd och inspektion av slöjdskolor m. m. hava
tvenne slöjdinstruktörer varit anställda.

Statsbidrag till husslöjdens befrämjande hava utgått till flertalet
hushållningssällskap och några landsting.

För befrämjande av svenska lantmannaprodukters avsättning i utlandet
hava tvenne lantbrukskonsulenter varit anställda, en i England med
station i London samt eu i Tyskland med station i Berlin.

Verksamheten vid redskapsprovningsanstalterna, kemisk-växtbiologiska
anstalten i Luleå, kemiska stationerna, frökontrollanstalterna samt jordförmedlings-
och bokföringsb) råerna har under året upprätthållits och med
statsmedel understötts.

Sveriges utsädesförening, Svenska mosskulturföreningen och Svenska
motokulturföreningen, vilka var å sitt område utöva en gagnande verksamhet,
hava i likhet med föregående år åtnjutit bidrag av statsmedel.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

113

För år 1919 hava i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den Jordbruks15
september 1914 statsbidrag beviljats till avlöning åt jordbrukskonsu- vandring^
lenter. Likaså hava i enlighet med kungörelsen den 1 november 1912 rättare,
med (Häruti genom kungörelse den 27 juni 1919 föreskriven ändring statsbidrag
beviljats till avlönande av vandringsrättare.

Statskonsulenten i boskapsskötsel har jämlikt
varit verksam för nötboskapsavelns förkovran.

gällande instruktion Statskonsuleutiboskapg''

skötsel.

Under år 1919 hava 9 ladugårdsbesättningar av ayrshireras samt Aveiscentra.
15 ladugårdsbesättningar av fjällras varit i verksamhet.

Den med statsmedel understödda nötboskapspremieringen, vars ända- Nötboskapsmål
är att verka för åstadkommande av goda och för olika trakter inom Prumerm&-landet fullt lämpliga nöt kreat ursstam mar, har fortgått i enlighet med
reglementet av den 17 november 1914 med däruti genom kungörelse den
9 maj 1919 föreskriven ändring.

Den gagnande verksamhet, som utövas av avelsföreningarna för Statsunderayrshireras,
rödbrokig svensk boskap, rödkullig svensk lantras samt svensk ^föreningar
läglandsboskap för de olika kreatursrasernas förkovran har understötta med
statsmedel.

Statskonsulenten i mejerihushållning har i enlighet med för honom Statskonsu -

gällande föreskrifter verkat för mejerihanteringens utveckling.

lent i mejerihushållning.

Smörprovningarna i Malmö och Göteborg hava fortgått även under
år 1919 med anlitande av därtill anvisade medel.

Smörprov ningar.

Statskonsulenten i svinskötsel har jämlikt gällande instruktion varit Statskonsuverksam
för svinavelns höjande. ^skötsel1”"

Statsanslag hava utgått till svinpremiering, till bildande och upprätthållande
av svinavelsstationer samt till bildande av svinavelsföreningar.

Svinpremiering
m. m.

Svenska svinavelsföreningen har i likhet med föregående år åtnjutit
statsanslag.

Svenska

svinavels föreuingen.

Statskonsulenten i får- och getskötsel har i enlighet med
föreskrifter verkat för får- och getavelns förkovran.

Bik. till riksd. prot. 1920. 1 Sami. 1 Aod.

Riksdags-Beriittelsen.

gällande Statskonsulent
i får- och
getskötscl.
15

114

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Firpremi- Statsbidrag hava utgått till fårpremiering, till bildande ocli upprätt crmg

m. m. hållande av fåravelsstationer, gäldande av kostnader för stambokföring samt
anordnande av utställningar för premiering och försäljning av ull.

Sveriges aii- Sveriges allmänna fjäderfäavelsförening, som huvudsakligen genom

mfäavei*före-1" konsulent- och undervisningsverksamhet söker befordra fjäderfäavelns utning.
veckling, har liksom under tidigare år åtnjutit statsbidrag.

Biskötseln. För biskötselns befrämjande hava jämlikt kungörelsen den 9 oktober

1917 utgått statsbidrag till hushållningssällskapen.

Torvtjänste- För torvtillgångarnas tillgodogörande hava varit anställda en förste

mannen, torvingenjör, fyra torvingenjörer samt tre torvassistenter, av vilka en tagits
i anspråk för statsmosseinventeringen.

Statskonst För att tillhandagå med råd och upplysningar rörande åtgärder för

bygden^efök- ^en elektriska kraftens användning å landsbygden har varit anställd en
triiiering. statskonsulent för landsbygdens elektrifiering.

Lantbruks- För den högre lantbruksundervisningen hava lantbruksinstituten vid

Mejeriin- Ultuna och Alnarp fortfarande varit i verksamhet. Den högre mejeristitut.
undervisningen har tillgodosetts vid Alnarps mejeriinstitut.

Lantbruks- För den lägre lantbruksundervisningen hava verkat förutom lant mannaskolor

bruksskolorna å Ultuna och Alnarp 10 lantbruksskolor, därav 7 i södra
lanthushålls- och mellersta Sverige samt 3 i Norrland och Dalarna, 46 lantmannaskolor,
lanthnshåu- ^4 lanthushållsskolor ävensom 2 lanthushållningsskolor.
ningsskolor.

Trädgårds- Fyra med statsmedel understödda trädgårdsskolor hava varit i verk Bkolor-

samhet, nämligen en för södra Sverige vid Alnarp, två för mellersta
Sverige vid Adelsnäs och vid Experiinentalfältet samt en för norra Sverige
i Härnösand.

Mejeriskolor o Den lägre mejeriundervisningen har ombesörjts av mejeriskolorna
”stationer.1" Åtvidaberg och Alnarp samt av ett flertal mejeristationer.

Torrskolan Torvskolan vid Markaryd har under året varit i verksamhet.

vidMaikaryd.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

115

Dessutom hava i likhet med föregående år kurser hållits för utbil- utbiidningsdande
av kontrollassistenter, ladugårds förman, svinskötare, vandringsrilt- dfkTdag
tare m. fl.

Tillsynen över den med statsmedel understödda lägre lantbruksun- inspektörer
dervisningen har handhafts av tvenne inspektörer och eu inspektris. ?Mtbruk»un dervisningen.

Kungl. Maj:t har den 14 mars 1919 fastställt vissa ändringar i gäl-Hashåiiningslande
stadgar för Kronobergs läns hushållningssällskap. sällskapen.

Kungl. Maj:t har den 25 februari 1919 utfärdat kungörelse angå-Undersökning
ende villkor för erhållande på statens bekostnad av undersökning med J^sta tuberkulin

av nötkreatur. tens bekost nad.

Aven under år 1919 har varit anställd eu konsulent vid bekant- Tubcrkuiospande
av tuberkulosen hos nötkreaturen med huvudsakligt åliggande att konsulenttillhandagå
den ladugårdsägande allmänheten med råd och upplysningar i
berörda hänseende.

Undersökningar med tuberkulin av nötkreatur hava fortgått oavbru- Undersöktet
under år 1919 och hava därvid undersökts omkring 80,000 djur. tnberkniinav

ladngårdsbe sättningar.

Rörande fisket inom västra distriktet under år 1919 hava följande Fisket,
uppgifter erhållits:

Sillfisket med snörpvadar var under årets början synnerligen givande.

Under tiden Vi—22/s ilandfördes i Sverige omkring 500,000 hl. till ett
värde av omkring 7,600,000 kronor mot omkring 330,000 hl. och omkring
11,000,000 kronor samma tid året förut. Vadsillfisket under innevarande
säsong började i september, och har till den 14 december av
fångsten omkring 65,000 hl. ilandförts i Sverige eller betydligt mindre
än föregående år.

Trålfisket efter sill gav under årets början omkring 60,000 hl. och
under senare delen något över 20,000 hl.

Garnsilltisket har lämnat gott resultat, omkring 100,000 valar.

Under sillfisket i början av året saltades omkring 200,000 hl. sill.

Under innevarande säsong har hittills blott omkring 1,300 hl. saltats.

Islandsfisket har återupptagits, men på grund av ogynnsam väderlek
har det ej lämnat det väntade resultatet.

116

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Skarpsillfisket har under innevarande säsong lämnat helt liten fångst,
men priset har varit ovanligt högt, ända till över 150 kronor per hl.

Makrillfisket med drivgarn torde hava givit en fångst av omkring
320,000 tjog, ett mycket gott resultat.

Makrillfisket med dörj kring Skagen var gott, omkring 1,200,000 kg.
till ett värde av omkring 600,000 kronor. Nordsjöfiskets resultat var
klent, omkring 10,000 tunnor makrill, varav omkring 2,000 förts till
Sverige, de övriga till Norge. Något över 5,000 tunnor därav var fläkt.

Storsjöfisket har utfallit dåligt på grund av låga priser. Såväl
detta fiske som fisket i Nordsjön har hindrats av mineringarna.

Backefisket och snurrevadsfisket har i allmänhet varit gott. Särskilt
synes tillgången på rödtunga hava varit god. På grund av svårigheter att
avsätta fisken hava emellertid priserna under vissa tider varit synnerligen
låga. Närmaste anledningen härtill har varit exportsvårigheten till Tyskland
på grund av valutavärdet.

Trålfisket har på grund av svårigheten att avsätta fångsterna bedrivits
i ringa omfattning. Under senare delen av året hava endast omkring
lo4 av de befintliga över 40 ångtrålarna varit i arbete.

Alfisket har varit dåligt, laxfisket medelmåttigt.

Hummerfisket har lämnat klent resultat.

Rörande fisket inom södra distriktet meddelas följande:

Sillfisket har utmed Kalmar, Blekinge och Skånes östra kust varit
under medelmåttan, i Sundet torde det få betraktas som medelmåttigt,
fastän det i jämförelse med fjolårets rekordfångst ter sig dåligt. Ålfisket
har längs hela kusten varit dåligt. Bäst torde det hava varit i Blekinge
län, där under första mörkret ovanligt mycket ål erhölls. De senare
mörkren gåvo däremot mycket dålig fångst. Torskfisket utefter skånska
kusten har varit gott, på andra ställen medelmåttigt. Fisket efter rödspätta,
flundra och annan flatfisk har varit medelmåttigt längs hela kusten.
Lax- och laxöringsfisket i åarna har varit, medelmåttigt till dåligt. Utanför
Blekingekusten var laxfisket däremot en tid på hösten alldeles ovanligt
givande. Skärgårdsfisket har i allmänhet varit medelmåttigt. Dock klagas
över, att gäddfisket utanför Blekinge år efter år minskas.

Avkastningen av fiskodlingen i dammar torde under året i allmänhet
varit under medelmåttan.

Fiskpriset, som i början av året stod högt, har så småningom avsevärt
sjunkit, och svårighet att få avsättning för fisken har ofta förekommit,
givetvis i första rummet beroende på omöjligheten av export på

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

117

Tyskland till följd av deri låga markkursen. Särskilt svår är ställningen
för många dammodlare.

Från östra distriktet hava följande uppgifter inkommit:

Inom Stoekholms län har strömmingsfisket vant knappt medelmåttigt,
ål- och torskfisket gott. För övrigt har saltsjöfisket givit medelmåttigt
utbyte. I Mälaren har gösfisket vant gott och övrigt fiske medelmåttigt.
Insjöfisket i övrigt har varit medelmåttigt utom kräftfisket, som varit något
däröver.

I Uppsala län har fisket vid Saltsjön i allmänhet varit medelmåttigt.
1 Mälaren har gös- och lakefiskena varit göda, övrigt fiske medelmåttigt
eller dåligt.

1 Östergötlands län har strömmingsfisket varit gott, övrigt fiske i
skärgården medelmåttigt, ålfisket i yttre skärgården mycket gott och i den
inre knappt medelmåttigt.

I Vättern var rödingfisket mycket gott, laxfisket gott, men siklöjefisket
dåligt och andra slag av fiske medelmåttiga. Insjöfisket för övrigt
fullt medelmåttigt.

I Gottian ds län har strömmingsfisket å norra kusten varit gott, eljest
medelmåttigt, torskfisket mycket gott, laxfisket å norra och västra kusterna
medelmåttigt, å östra kusten mycket gott.

Ifrån nedre norra distriktet meddelas:

Strömmingsfisket har i det närmaste givit lika stor totalfångst som
under år 191S och kan sålunda betecknas som mycket gott, vad fångsten
beträffar. Bruttoinkomsten torde emellertid det oaktat knappast hava varit
hälften så stor som under sistnämnda år, beroende i främsta rummet på
det inträdda mycket starka prisfallet å saltströmming. Denna har under
året rönt helt ringa efterfrågan, och stora partier äro ännu osålda. Priset
har gått ned ända till 20 kronor per tunna, vilket icke ens täcker kostnaderna
för kärl, salt och arbetshjälp.

Fjällfisket vid kusten har fortfarande bedrivits högst obetydligt vid
sidan av strömmingsfisket och med växlande, men i stort sett, mindre
gott eller dåligt resultat.

Kustlaxfisket har i Gävleborgs län varit dåligt men i Västernorrlands
län givit ganska gott resultat.

Laxfisket har varit mycket dåligt i Dalälven och de smärre älvarna
i Västernorrlands län, medelmåttigt i Ljusnan och Ljungan, gott i Indalsälven
och mycket gott i Angermanälven.

Nej onögon fångst en i Dalälven har varit något över medelmåttan.

118

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit,

Alfångsten i ålkar har varit avsevärt större än under de närmast
föregående åren.

Insjöfisket torde i allmänhet hava varit medelmåttigt eller något
över medelmåttan.

Inom övre norra distriktet har fisket utfallit på följande sätt:

I Norrbottens län:

Strömmingsfisket har varit under medelmåttan, troligen beroende
på de rådande olämpliga väderleksförhållandena. Sikfisket har varit under
medelmåttan, på våren gott, men mest bestående av småsik, på sommaren
och hösten dåligt på grund av väderleken. Siklöjefisket har varit dåligt,
abborrfisket medelmåttigt, liksom gadd- och lakefisket. Laxfisket har
varit gott.

I Västerbottens län:

Strömmingsfisket var under medelmåttan, delvis dåligt, sikfisket under
medelmåttan, siklöjefisket medelmåttigt, abborr- och lakefisket gott.
Gäddfisket under medelmåttan och laxfisket gott.

Laxfisket inom distriktet har i älvarna varit mycket gott, utmärkt,
av^ låg medelvikt för den fångade laxen, men sikfisket medelmåttigt. Insjöfisket
torde i stort sett få anses vara under medelmåttan. Det höga
vattenståndet under den bästa fisketiden på våren försvårade fisket. På
hösten bidrog den tidiga kölden och sjöarnas hastiga och starka tillfrysning
att försvåra fisket efter sik och siklöja. På en del trakter har dock
fisket efter gädda och abborre varit bättre. Rödingfisket medelmåttigt
eller därunder.

över fisket i mellersta distriktet har följande meddelats:

Vänern: Gösfisket i Värmlands län medelmåttigt, på sina ställen

gott, i Skaraborgs län mycket gott och i Älvsborgs län medelmåttigt.
Sikfisket i yärmlands län under medelmåttan, i Skaraborgs län medelmåttigt,
i Älvsborgs län under medelmåttan. Övrigt fiske i Värmlands
och Skaraborgs län medelmåttigt och i Älvsborgs län under medelmåttan.

Vättern: Laxfisket dåligt, rödingfisket inom Skaraborgs län mycket

gott, inom Örebro län under medelmåttan. Övrigt fiske inom båda iänen
medelmåttigt och siklöjefisket inom Skaraborgs län dåligt.

Hjälmaren: Gösfisket gott, övrigt fiske medelmåttigt.

Övriga sjöar och vattendrag: inom Värmlands län gott, inom Skaraborgs
och Ålvsborgs län medelmåttigt och inom Örebro läns norra distrikt
under medelmåttan.

berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

119

Kräftfisket uppges inom Örebro och Värmlands län hava varit gott,
inom Skaraborgs och Älvsborgs län medelmåttigt.

Endast Södra Sveriges fiskeriförenings fiskeriskola i Aneboda inom FiskerUkolor.
Kronobergs län har varit i verksamhet under året.

Likasom
dervisning i
västkusten.

under de föregående åren hava statsanslag utgått till un-Undervisning
navigation åt bohuslänska fiskare och till fiskerapporter vid föM.uhuluin ska

fiskare.
Sillfiskerapporter.

Likaså har Kungl. Magt på samma sätt som under de föregående Kräftpesten.
åren utfärdat kungörelse med föreskrifter i anledning av den så kallade
kräftpestens uppträdande i vissa till Mälarens och Hjälmarens vattensystem
hörande vattendrag.

Under mars och april månader har undersökningsfartyget Eystrasalt Undersakoch
under juni och juli undersökningsfartyget Skabrak fortsatt de under battr^tiiiförra
året påbörjade undersökningarna rörande fisktillgången i de kring godogörande
Öland och Gottland liggande delarna av Östersjön, och har Kungl. Maj:t dV faket?8"
till dessa undersökningar anvisat särskilt anslag. Det vid undersökningarna
insamlade materialet och de gjorda observationerna äro nu under
utarbetande inom lantbruksstyrelsen och synas komma att giva flera för
fisket i ifrågavarande område viktiga resultat.

I södra Östersjön utanför Skånes kust hava med särskilda fiskebåtar
anställts fiskeriförsök för att tillgodogöra sig där tidigare påvisad
riklig förekomst av vissa Åskslag. Försöken, som utföllo väl, bekostades
med anslag av Kungl. Maj:t samt hushållningssällskapen i de båda Skånelänen
och Blekinge län.

Av de för år 1919 under benämning allmänna avdikningsanslaget
tillgängliga medel, 800,000 kronor, hava beviljats 704,560 kronor..

Allmänna avdikningsanslaget.

Av de till understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar Norrländska
inom Norrland och Dalarna (norrländska avdikningsanslaget) för är 1919 a''ausiaget.S"
anvisade medel, 1,900,000 kronor, hava beviljats 446,545 kronor.

Lantbruksstyrelsen har hos statskontoret gjort framställning om ut- Tiiiäggsbetalning
av tilläggsbidrag enligt kungörelsen den 27 juni 1919 (n:r 464) meVstatsbimed
92,740 kronor till 109 med statsbidrag från allmänna avdiknings-drag Mn^aii anslaget

understödda företag. niugsaiisiaget

understödda

företag.

120

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Tiiiagge- Lantbruksstyrelsen har hos statskontoret gjort framställning om ut med^t!1

betalning av tilläggsbidrag enligt kungörelsen den 27 juni 1919°(n:r 465)
bidrag (rån med 109,030 kronor till 166 med statsbidrag från norrländska avdikningsavdiknings-
anslaget understödda företag,
anslaget understödda

företag.

Odiingsiåne- Av odlingslånefonden för år 1919 hava beviljats 1,367,340 kronor.

fonden. 0 7

näTsiåm'' Av täckdikningslånefonden, som utgör 200,000 kronor, har lantbruks Dfonden.

6" styrelsen under år 1919 beviljat 2,830 kronor till 1 hushållningssällskap
för tillgodoseende av 5 företag.

Allmänna ny- Av från allmänna nyodlingsfonden tillgängliga medel, 200,000 kro°
dem °n" nor» har lantbruksstyrelsen under år 1919 beviljat 500 kronor till 1 hushållningssällskap
för tillgodoseende av 1 företag.

Norriänd-ka Av tillgängliga lånemedel från norrländska nyodlingsfonden, 300,000

^fonden.0 kronor, hava under året 70,366 kronor av lantbruksstyrelsen beviljats till
5 hushållningssällskap för tillgodoseende av 171 företag.

G“dkändaav- Under år 1919 hava bland de med statsmedel understödda avdiktagS
"nings- och vattenavledningsföretag av lantbruksstyrelsen godkänts:

20 företag, för vilka kostnaden beräknats till 69,327 kronor 16 öre,
varav 28,770 kronor utgått såsom statsbidrag ur allmänna avdikningsanslaget.
Genom omförmälda företag har avdikats en areal av 434,84
hektar;

117 företag, för vilka kostnaden beräknats till 638,859 kronor 48
öre, varav 314.200 kronor utgått såsom bidrag ur norrländska avdikningsanslaget.
Genom omförmälda företag har avdikats en areal av 5,418,07
hektar;

4 företag, för vilka kostnaden beräknats till 50,821 kronor 65 öre,
varav 24,730 kronor utgått såsom statsbidrag ur allmänna frostminskningfsanslaget.
Genom omförmälda företag har avdikats en areal av 304,11
hektar;

8 företag, för vilka kostnaden beräknats till 45,526 kronor 73 öre,
varav såsom statslån ur odlingslånefonden utgått 42,010 kronor. Genom
omförmälda företag har eu areal av 2 83,46 hektar befriats från vatten eller
eljest förbättrats;

44 företag, för vilka kostnaden beräknats till 438,694 kronor 94 öre,
varav dels 275,110 kronor utgått såsom statslån ur odlingslånefonden och

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

12.

dels 117,460 kronor utgått såsom statsbidrag ur allmänna avdikningsanslaget.
Genom omförmfllda företag har en areal av 3,343,57 hektar befriats
från vatten eller eljest förbättrats;

2 företag, för vilka kostnaden beräknats till 11,161 kronor 83 öre,
varav dels 5,330 kronor utgått såsom statslån ur odlingslånefonden och
dels 4,510 kronor utgått såsom st atsbidrag ur norrländska avdi krön gsanslaget.
Genom omförmälda företag har en areal av 71,02 hektar befriats
från vatten eller eljest förbättrats.

Kungl. Magt har den 11 mars 1919 utfärdat kungörelse (nr 93)
angående ändrad lydelse av 1 § 1 mom. och 9 § 1 mom. i kungörelsen
den 9 december 1898 (nr 127) angående vad iaktagas bör till förekommande
av smittsamma husdjurssjukdomars införande i riket.

Kungl. Maj:t har den 23 maj 1919 utfärdat kungörelse (nr 243)
angående tillämpning å sjukdomen skabb hos djur, hörande till hästsläktet,
av vissa föreskrifter i förordningen den 9 december 1898 (nr 126) angående
vad iakttagas bör till förekommande och hämmande av smittsamma
sjukdomar bland husdjuren.

Rätt att vid befordran räkna tjänstår lika med länsveterinär har
genom Kungl. Maj:ts beslut den 13 juni 1919 medgivits, för den tid, värnpliktig
examinerad veterinär fullgjort honom åliggande fackutbildning och
facktjänstgöring.

Ändring i
kungörelsen
om vad iakttagas
bör till
förekommande
av smittsamma
husdjurssjukdomars
införande
i riket.

Ändring i
förordningen
angående vad
iakttagas bör
till förekommande
och
hämmande av
smittsamma
sj ukdomar
bland husdjuren.

Tjänstårsbe -räkning för
examinerad
veterinär vid
fullgörande
av viss värnpliktstjänstgöring.

Kungl. Maj:t har den 10 september 1919 utfärdat kungörelse an- Dyrtidstjligående
dyrtidstillägg för år 1919 åt vissa distriktsveterinärer. diffriktsvete*

Kungl. Maj:t har den 28 november 1919 utfärdat kungörelse Provisorisk
angående fortsatt provisorisk höjning av de i taxan för distriktsveterinärerdfstriktfvetl
den 31 juli 1914 (nr 180) bestämda arvoden. nuärtaxan.

Kungl. Maj:t har den 17 januari och den 10 september 1919 ut-Kontroll vid
färdat kungörelser (nr 10 och 594) angående kontroll å från transoce- Infökrgj£ av
anska länder i fruset tillstånd 1 ill riket infört kött av nötkreatur eller får.

Bih. till riksd. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 16

Riksdags-Berättelsen.

122

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Veterinärhsg- De studerandes antal vid veterinärhögskolan uppgick vid 1918 års

8 0 aD'' början till 136. Under årets lopp hava 24 nyinskrivna tillkommit. Av
eleverna hava under året 28 avlagt veterinärexamen och 9 avgått utan
examen. Elevantalet vid årets slut utgjorde 123.

4 hovslagarlärlingar hava under året varit intagna vid skolan, varav
3 utexaminerats och 1 avgått utan examen efter två månaders kurs.

Statens vete- Undersökningar för juvertuberkulos hava under året verkställts å

ologiska an- tillsammans 335 insända prov. I övrigt äro undersökningar i diagnostiskt
stait syfte gjorda å 999 insända preparat. För lantbruksstyrelsens behov har
tillverkats och levererats 33,0o0 kem tuberkulin. Till skydd mot kalvsjukdomar
hava framställts coli-, paracoli-, pyogenes- och pasteurellasera;
till användning vid rödsjuka hos svin och svinsjuka hava framställts rödsjukeserum
och en annan art pasteurellaserum, mot kvarka och anasarka
specifika streptokocksera och mot vissa former av sårinfektion hos häst
streptokock- och stafylokocksera. Av dessa anstaltens egna sera hava under
året inalles expedierats 491,000 kem.

För bekämpande av smittsam kastning hos nötkreatur har fortsatts
försök med vaccinering enligt den vid anstalten utarbetade metoden. 5,634
doser abortvaccin har utsänts under året. Under anstaltens ledning hava
med statsunderstöd fortsatts de under år 1917 började åtgärderna mot smittsam
kastning i Norrbottens län. Serologisk undersökning för diagnosticerande
av smittsam kastning har verkställts å prov från 491 djur. (Motsvarande
antal ingick föregående år i talet för andra diagnostiska undersökningar.
)

Därjämte hava framställts autogen vaccin samt bakteriepreparat för
diagnosticerande av åtskilliga infektionssjukdomar.

Slutligen hava, enligt kungörelsen den 22 februari 1916 med särskilda
föreskrifter till förekommande av införande i riket av rots hos djur
av hästsläktet, å anstalten verkställts serologiska undersökningar av 1,440
blodprov från till riket importerade hästar, och har för undersökning av
sådana hästar med malleinögonprov expedierats 882 kem mallein.

''^stvrcia''Cr" ^ id de under år 1919 hållna besiktningsmötena för prisbelönande

n'' av hästar hava enligt gällande premieringsreglementes allmänna föreskrifter
premierats tillhopa 10,250 hästar, i det att utav statsmedel och av de
inom underdistrikten tillskjutna medel gemensamt utdelats penningpris för
9,034 hästar, nämligen 507 hingstar, 4.068 betäckta ston och fölston samt
4,459 nngston, varjämte utfärdats intyg om godkännande för 1,216
hingstar.

lierättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

123

Dessutom hiiva inom ett underdistrikt 7 ston blivit under särskilda av
stuteriöverstyrelsen godkända villkor premierade uteslutande med för ändamålet
av vederbörande hushållningssällskap tillskjutna medel.

Vid samma års p r e m i er i n gs för r ä 11 n i n gar måste på grund av bristande
tillgång på medel 1,966 hästar uteslutas från premiering med penningpris,
nämligen 684 hingstar och 1,282 betäckta ston och fölston.

För statens hingstdepåers räkning hava inköpts dels inom landet 17
hingstföl av halvblodsras, dels från utlandet 8 unghingstar av halvblodsras
i 3:dje året samt 2 fullblodshingstar.

Vid rikets allmänna kartverk hava under år 1919 utförts följande
arbeten.

A. Byråarbeten.

1) Bearbetning av sista årens trianguleringsresultat, uppgörande av
punktbeskrivningar, utjämning av höjdnät, bearbetning av material för
trigonometrisk höjdmätning, uppgörande av grafisk framställning av astronomiska
inställningstal, utredningar för den ifrågasatta omläggningen av
rikstrianguleringen för katasterändamål, undersökning av viktsfördelningen
vid mätning av basnät, projektionsberäkningar.

2) Ärealberäkningar inom Blekinge län, transportering av lantmäterikartor,
1,127 st., inom Hallands, Blekinge, Kristianstads, Kalmar,
Kronobergs, Uppsala, Örebro, Kopparbergs och Västerbottens län.

3) Redaktionsarbeten samt areal- och höj dberäkningar.

4) Rit- och gravyrarbeten för kartreproduktion.

5) Förberedelser till fältarbeten.

B. Geodetiska fältarbeten.

1) Trianguleringsnrbeten av 1. ordningen.

Stakning av 1. ordningens nät Vikbolandet—Oskarshamn—Vetlanda,
stakningsarbeten inom norra delen av 1. ordningens nät Karlsborg—norrut
samt byggande av 3 instrumentbockar om 6, 7 och 11 m. höjd, mätning
å de 3 sydligaste punkterna inom 1. ordningens nät Karlsborg—
norrut.

2) Trianguleringsarbeten av 2. och 3. ordningen:

I Kristianstads län mätning c:a 13
mätningen har byggts 3 instrumentbockar om 8, 12 och 18 m. höjd;

1 Kalmar län stakning, bebyggande och mätning av de delar av
topografiska kartbladen Karlskrona och Ottenby, som tillhöra Kalmar län,

Rikets allmänna
kartverk.

124

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Statens meteorologiskhydrografiska

anstalt.

jämte ett e:a IV2 mil brett bälte å de angränsande bladen. Nätet omfattar
omkring 8
om 12 och 16 in. hava blivit byggda; trianguleringsarbeten å de delar
av topografiska kartbladen Skinnskatteberg, Sala och Gysinge, som falla
utanför Västmanlands län, varvid trianguleringen utsträckts ungefär 1 mil
in på angränsande blad. Området omfattar ungefär 50
punkter, varav 80 nya; 11 instrumentställningar byggda om 8—18 meters
höjd.

3) Markering av Ölandsbasens södra hälft.

C. Ekonomiska och topografiska fältarbeten.

1) Stomkartearbeten hava utförts i skalan 1 : 20000 inom Hallands
län samt i skalan 1 : 50000 inom Västerbottens län.

2) Ekonomisk fältmätning i skalan 1 : 20000, omfattande 4,924
inom Blekinge län och 3,49

3) Topografisk fältmätning'' i skalan 1 : 50000, även omfattande övningsmätning
av generalstabens aspiranter, av 41,66
lands län.

4) Höjdmätning inom Västmanlands och Jämtlands län dels genom
linjeavvägning på en sträcka av 72,87 mil, varvid 207 punkter bestämts,
dels genom barometerobservationer, varvid 3,264 punkter bestämts.

Utgivning. Utgivna eller färdiga att före årets slut utgivas äro:

av ekonomiska kartor i skalan 1 : 20000 inom Blekinge län bladen
Hällaryd, Halahult, Bälganet, Bräkne—Hoby, Tararp, Konga, Backaryd,
Ronneby och Bredåkra;

av topografiska kartor i skalan 1 :100000 bladet Malung, i skalan
1:200000 bladen Ramsjö och Holmön;

av generalstabens översiktskarta i skalan 1 : 400000 bladet Malmö.

Kung!. Maj:t har den 16 maj förordnat, att överinseendet över stormvarningsväsendet
skall från och med den 1 juli 1919 överflyttas från lantbruksstyrelsen
till statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, samt att nämnda
anstalt, från samma dag räknat, jämväl skall hava att genom sina tjänstemän
utöva den närmare uppsikten över stormvarningsstationerna.

Kung!. Maj:t har den 31 oktober förordnat, att tillsynen över 6
vattenhöjdsmätningspeglar i Mälaren skall från och med den 1 januari
1920 överflyttas från nautisk-meteorologiska byrån till statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

125

Väderlekstjänsten har under hela året varit anordnad morgon och

afton, varjämte under månaderna maj—oktober en särskild väderlekstjänst

middagstiden till jordbrukets fromma varit anordnad. Stormvarningar

hava sedan den 6 mars åter utfärdats. Ett stort antal av stormvarnings .

. °

stationerna och kontrollstationerna för stormvarningarna hava under året
inspekterats.

De meteorologiska iakttagelserna hava under året fortgått vid 45
stationer av 2:dra ordningen, 360 stationer av 3:dje ordningen med enbart
nederbördsiakttagelser samt 275 stationer med jämväl temperaturiakttagelser;
de hydrografiska vid 787 stationer för vattenståndsiakttagelser.

Under året hava utförts 160 vattenmängdsmätningar, av vilka 154
genom anstaltens försorg. Vid den hydrometriska provningsanstalten hava
54 undersökningar verkställts, av vilka 26 rörande anstaltens instrument.

Profilavvägningen för vattenfall-förteckningen har fortskridit 490 km.,
av vilka komma på Torneälv 180 km., på ^yskeälv 130 km., på Gideälv
70 km., på Järpströmmen 10 km. samt på Areälv 100 km.

Av trycket har utgivits: Meteorologiska iakttagelser i Sverige 1917;
Bihang till meteorologiska iakttagelser i Sverige 1917, innehållande H. E.
Hamberg: Ilaglets frekvens i Sverige 1865—1917; Hydrografiska Byråns
årsbok 1916; Hydrografiska byråns årsberättelse 1918 samt gemensamt med
vattenfallsstyrelsen »Förteckning över Sveriges vattenfall: Lagan blad 98,
1 — 6, Ljusnan blad 48, 1—8.

Den relativt blida väderleken i slutet av år 1918 fortfor under större
delen av januari 1919, men under sista veckan av nyssnämnda månad,
hela februari och till omkring sista veckan i mars var temperaturen i hela
landet i medeltal närmare 2° lägre än den normala, dock med en varmare
period i mitten av mars. Större delen av april, hela maj och juni var
det 1° ä 2° varmare än vanligt, vilket, beträffande Norrland, var händelsen
även med temperaturen i juli, under det att i de södra delarna av
landet densamma i juli var något därunder. Kyligare väderlek inträdde
i augusti och relativt kallare i södra än i norra delarna av riket, i medeltal
dock omkring 1° kallare än vanligt för landet i sin helhet. Under
september, oktober, november och december var temperaturen i medeltal
lägre än den normala, i första hälften av november mycket lag, lägre än
på 30 år på de flesta ställen, men i slutet av november och första hälften
av december högre än vanligt.

Nederbörden har under året varit mycket ojämt fördelad överlandet.
En jämförelsevis varm och torr vår (april och maj) med ovanligt blåsig
väderlek, ingav allvarliga farhågor för den växande höst- och vårsäden,
särskilt med tanke på möjligheten av svåra frostskador, liknande dem, som

126

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sveriges

geologiska

undersök ning.

inträffade våren och försommaren 1918, men dels kom frosten i år tidigare
och dels inträffade i slutet av maj och början av juni riklig nederbörd,
dock synnerligen ojämt fördelad över landet. I juli,, augusti och
september har nederbörden i de nordliga delarna av landet varit normal
eller något däröver, men i den övriga delen av riket något mindre än
normalmängden. Oktober månad och första hälften av november var nederbörden
långa, vartill kom stark köld, vilket bl. a. förhindrade plöjningsoch
andra arbeten vid jordbruket samt gjorde vattentillgången i källor och
mindre vattendrag på många ställen synnerligen knapp i betraktande av
årstiden. Under resten av november och under första hälften av december
koinmo emellertid mycket stora nederbördsmängder, vilka fördelade
sig tämligen jämt över landet, dock i södra delen av riket något under
normalmängden.

Vattentillgången var under januari till maj månader i allmänhet
ungefär normal. Under senare delen har den i regel varit mindre än den
normala samt i oktober och november betydligt understigit den normala.
Förhållandena hava emellertid härutinnan varit ganska olika i landets olika
delar, i det att det varit mellersta Sverige och de östra delarna av södra
Sverige, som mest lidit av vattenbrist, medan i Norrland och i västra delarna
av sydligaste Sverige vattentillgången varit mycket rikligare.

Större delen av fältarbetena hava ägnats åt erforderliga omfattande
revisionsarbeten inom södra och mellersta Sverige dels för de geologiska
kartbladen i skalan 1 : 50,000, dels ock för berggrundskartan i skalan
1 : 200,000, varjämte i skalan 1 : 50,000 nyrekognoscerats områden med eu
sammanlagd ytvidd av 293 kvadratkilometer, belägna inom Värmlands
och till en mindre del inom Gottlands län.

Den förrådsstatistiska utredningen beträffande södra Sveriges torvtillgångar
har pågått inom Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands,
Uppsala och Stockholms län, varjämte den kvalitativa rekognosceringen
av torvmarker i närheten av kominunikationslederna slutförts
inom de topografiska kartbladen Borås, Vänersborg och Skara, samt dessutom
bedrivits inom bladen Mariestad, Ulricehamn och Linköping.

Av de anbefallda djupborrningarna efter stenkol i Skåne bär borrningen
vid Kullemölla avslutats, sedan densamma nått ett djup av
644,5 meter.

Bland utförda utredningar rörande malmer samt nyttiga mineral
och bergarter må nämnas fortsatta undersökningar och bearbetning av
materielet rörande Sveriges fosfattillgångar, utredning av tektoniken inom
Tuolluvaara malmfält, undersökning av de malmgeologiska förhållandena

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

127

vid Stråssa och Riddarhyttans gruvfält, fortsatt arbete med en beskrivning
över Sveriges ädlare malmer samt mindre omfattande undersökningar
vid ett liertal malmförekomster och ett antal utredningar rörande
industriellt användbara bergarter.

De praktiskt-geologiska undersökningarna inom Västerbottens och
nordligaste delen av Jämlands län hava omfattat dels eu allmän geologisk
rekognoscering av de efter 1918 års fältarbeten återstående delarna av
Vilhelmina sockens fjälltrakter samt av delar inom Tärna och Stensele
socknar jämte ett mindre område i nordligaste Jämtland, dels ock en
detaljundersökning
''Stekenjokk samt besiktningar av andra nyligen uppdagade malmanledningar
inom angränsande fjälltrakter.

Inom Västerbottens läns kust- och skogsomiåden hava dessutom påbörjats
undersökningar för åstadkommande av praktiskt-geologiska översiktskartor
med beskrivning över jämväl dessa delar av länet.

De hy di ogeologiska undersökningarna hava under året förnämligast
omfattat undersökningar inom Alsterns och Ölmans vattenområden i Värmlands
län samt i trakten av Hammarbysjön vid Stockholm, ävensom djuplodning
av vissa sjöar, varjämte utförts utredningar rörande erosionsrisker
vid Dalälven och Indalsälven, rörande berggrundens beskaffenhet vid
kraftverksanläggningar vid Harspränget med flera ställen samt ett antal
utredningar rörande tillgång på grundvatten inom olika delar av landet.

Under året hava av trycket utkommit de geologiska kartbladen
Mässvik, Värmlandsnäs och Sövdeborg i skalan 1 : 50,000 jämte 12 avhandlingar
eller uppsatser, ingående dels i Årsboken för 1918, dels i
Årsboken för 1919.

Av det av riksdagen på extra stat för år 1919 beviljade förslagsanslaget
å 20,000 kronor till bestridande av kostnader för vissa av lantmätare
företagna tjänsteresor har enligt vad till lantmäteristyrelsen inkomna
redogörelser utvisa under år 1919 tagits i anspråk ett belopp av
17,578 kronor Öl öre. I

I enlighet med den av Kungl. Maj:t fastställda utgiftsstaten för avvittringsverket
i Västerbottens och Norrbottens län för är 1919 hava härvid
varit anställda för hela året en styresman samt därjämte på skilda
tider lantmätare under sammanlagt 2672 månader.

Lantmäteri styrelsen.

Vissa lantmätares

tjänsteresor.

Skiften och
avvittringar.

128 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Reparation Arbetet med reparation och renovation av kartor i lantmäterikon tionavkårtörtoren

i länen, vilket arbete tog sin början i slutet av år 1911, har fort&
lantmäteri-gått även under år 1919.

kontoren i
länen.

Kopior av Det under år 1918 påbörjade arbetet med anskaffande för lantmäteri ^krifter^v''

kontoret i Karlstad av kopior av vissa kartor med tillhörande handlingar,
handlingar som gått förlorade vid eldsvåda år 1865, har fortgått under år 1919.

till lantmäterikontoret
i
Karlstad.

Kopior av Arbetet med anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning

angående 8t£av kopior av kartor in. in. angående statens järnvägars jordområden,
tens jarnva-vilket arbete tog sin början under år 1917, har fortgått under år 1919.

gara jordom- o J o

råden för
lantmäterikontoren
i
länen.

Nya registra- Arbetet, med uppläggande av nya registratur och arkivens ordnande

vonB°ord^an-i lantmäterikontoren i länen, vilket arbete påbörjades under år 1912, har
de i lantmä-fortsatts även under år 1919.

terikontoren
i länen.

inbindning Jämväl arbetet med inbindning av handlingar i lantmäterikontoren

i lantmäteri- länen har fortgått under år 1919.

kontoren i
länen.

Lantmäteri- Sedan lantmäteristyrelsen avgivit förslag i ämnet, har Kungl. Maj:t

"nfngwT genom brev den 12 september 1919 dels fastställt läroplaner och läsordningar
till efterrättelse vid lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande
under läsåret 1919—1920 dels ock anvisat och ställt till lantmäteristyrelsens
förfogande ej mindre återstående 16,000 kronor av det av
riksdagen för ifrågavarande ändamål för år 1919 anvisade reservationsanslag
ä 39,800 kronor, än även efter ingången av år 1920 23,800 kronor
av det för år 1920 för samma ändamål anvisade reservationsanslaget å
39,800 kronor samt desslikes ett belopp av 10,000 kronor av nionde huvudtitelns
anslag till skrivmaterialier och expenser, ved in. in. att användas
till eldning, städning och rengöring samt belysning av undervisningslokalerna
ävensom för anskaffning och underhåll av undervisningsmaterial
och övriga inventarier in. in. I enlighet med sålunda meddelade föreskrifter
fortgår undervisningen under innevarande läsår.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

129

Sedan riksdagen för bestridande av utgifter vid lantmäteristyrelsens Fotomekareproduktionsanstalt
å extra stat för år 1919 anvisat ett rcservationsan- auktion av
sia»- av 6,000 kronor, har Kund. Makt den 18 december 1918 dels lantmäteriställt
till styrelsens förfogande förenämnda anslag å 6,000 kronor dels
ock bemyndigat styrelsen att under år 1919 för anstalten disponera ej
allenast, behållningen å anstaltens rörelse vid utgången av år 1918 än
även de under år 1919 inflytande inkomster av vid anstalten utfört arbete.

Arbetena vid reproduktionsanstalten hava fortgått under år 1919. Under
året har anstalten förflyttats till en rymligare och ändamålsenligare lokal,
varigenom öppnas möjlighet att utvidga anstaltens verksamhet.

För anställande under år 1919 av examinerade biträden å lånt- ExUafarbotamäterikontoren
i länen har lantmäteristyrelsen haft till förfogande ett lantmäterisammanlagt
belopp av7 64.678 kronor 40 öre. Fxaminerade biträden ha,va kontoren i
för året i dess helhet eller vissa tider därav förordnats å lantmäterikon- anen''
toren i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar,
Kristianstads. Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs,
Värmlands, Örebro, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlunds,
Västerbottens och Norrbottens län.

För beredande av skrivhjälp å lantmåterikontoren i länen under år
1919 har lantmäteristyrelsen haft att disponera ett sammanlagt belopp av
51,904 kronor 73 öre.

För bildande av nya eller utvidgande av förut befintliga kronoparker Kronoparkers
hava under år 1919 köp avslutats för en köpeskilling av 109,500 kronor. 1 0 ning''
Inköp av ströängar å kronoparker i Norrland och Dalarna har ägt rum
för 5,511 kronor 77 öre.

Dessutom har vid markutbyten i vederlag för mindre uppskattningsvärde
å kronans vid bytena ingående fastigheter utbetalts 5,500 kronor.

Kungl. Maj:t har antagit avgivna köpeanbud å hela eller delar av Försäljning
17 kronoegendomar med ett sammanlagt taxeringsvärde av 381,700 kronor, kronoegenoch
uppgå forsaljningsbeloppen härför till 983,980 kronor. domar.

Dessutom hava försålts för tillsammans 240,944 kronor 13 stycken
från utarrenderade kronoegendomar och kronoparker avsöndrade lägenheter
och för 66,300 kronor 2 stycken områden från egendomar, vilka äro avsedda
till försäljning. I

I enlighet med gällande författningar rörande upplåtande av skogstorp
och odlingslägenheter å kronoparker och kronoövcrloppsmarker i de parker”

Bih. till riksd. p*ot, 1920. 1 Sami. 1 Avd. 17

Riksdags-Berättelsen.

130 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sex norra länen voro vid 1919 års början sådana lägenheter upplåtna i
följande omfattning: skogstorp upplåtna på 20-årigt arrende 564 stycken
samt odlingslägenheter och på 50-årigt arrende upplåtna skogstorp 1,119
stycken. Under året har upplåtande av dylika ägt rum i ungefär samma
omfattning som under därförut gångna år.

Domän- Kungl. Maj:t och riksdagen har beslutat, att domänstyrelsen skall

■ yre sen. fr^n och me(j J92Q fr&n domänbokföringssakkunniga övertaga den av
bemälda sakkunniga hittills bedrivna kassabokföringen beträffande domänfonden
i samband varmed å extra stat å styrelsens kamerala byrå uppförts
två andra gradens tjänstemän (doinänkamrerare och domänstatistiker).

Skogsstaten. Kungl. Maj:t och riksdagen har därjämte i fråga om avlöningsstaten

för skogsstatens ordinarie personal beslutat dels att där ytterligare uppföra
från och med år 1920 1 överjägmästare, 11 jägmästare, 1 överjägmästarassistent,
1 skogstaxator samt å extra stat 2 biträdande jägmästarbefattningar,
dels fastställa den omreglering av överjägmästardistrikt och revir,
som föranletts av inrättande av ovannämnda tjänster. Nyinrättade äro:
Stockholm—Gävle överjägmästardistrikt, Södra Piteå, Norra Malå, Västra
Jörns, Mellersta Stensele, Vännäs, Örnsköldsviks, Hårnö, Ragunda, Idre
Västra, Fryksdals och Nässjö revir samt Sala och Södertälje revirdelar.
1 samband härmed hava en del namnförändringar ägt rum både i fråga
om distrikt och revir.

Sedan Kungl. Maj:t och riksdagen år 1918 fastställt ny avlöningsstat
för skogsstatens ordinarie personal att tillämpas från och med år 1919
och i denna stat uppfört bland annat 11 skogsingenjörer, har Kungl. Maj:t
förordnat om ny indelning av Norrbottens och Västerbottens läns kustland
i skogsvårdsornråden.

skY5*" Den aV Knn*L och riksdagen beslutade provisoriska skogs s

o orna. 8]j0]an vj(j Baggå har från 1 oktober börjat sin verksamhet.

bränsiekom Den skogsstatspersonal, som varit ställd till 1917 års bränslekom mission

och missions disposition har under året i huvudsak återgått till tjänstgöring i
skogsstats- skogsstaten.
personalen.

Skogshsg- På grund av en svårartad influensaepiderai måste undervisningen vid

S o an. förberedande jägmästarkursen å Garpenberg avbrytas under 1 månad av
vårterminen, men utsträcktes denna i stället till den 6 juni, då 34 elever

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

131

utexaminerades. Till sommarterminen antogos vid denna kurs 45 nya
elever, av vilka 35 vid höstterminens slut antogos till fortsatt utbildning.

Vid själva högskolan i Stockholm utexaminerades under början av
året 20 elever tillhörande jägmästarkursen, och 35 nya sådana antogos vid
höstterminens början. Vid årets slut utgjorde hela antalet elever vid jägmästarkursen
104.

Av forstmästarkursen utexaminerades vid årets början 12 lärjungar,
och 12 nya sådana antogos till sommarterminen. Vid årets slut kvarstodo
vid denna kurs 22 elever.

Dessutom har undervisningen vid högskolan under vissa tider av
året följts av 2 svenska tillfälliga elever och 5 utländska studerande, varav
2 från Holland och 3 från Amerika.

Förutom den ordinarie undervisningen hava högskolans lärare biträtt
vid en av skogsägarförbundet anordnad kurs i högskolan för för- •
valtande personal i enskild tjänst, vilken kurs besöktes av omkring
120 personer.

•

Vid skogsförsöksanstaltens skogsavdelning, som särskilt har på sitt State»*
arbetsprogram att studera resultaten efter olika starka gallringar samt attskof^5®ks
utföra i samband därmed stående tillväxtberäkningar in. m , hava under
år 1919 undersökts och anlagts 15 fasta och 10 tillfälliga nya försöksytor
om en sammanlagd areal av 8 hektar, varjämte av äldre dylika ytor
reviderats 53 stycken. Härjämte hava 335 olika parceller skogsodlingsförsök
under året reviderats. Sammanlagda antalet serier av fasta försöksytor
uppgick vid årsskiftet till 450.

Inom anstaltens naturvetenskapliga avdelning har påbörjats en större
undersökning över humusformerna i våra barrskogar samt en studie över
klimatets inverkan på skogsträdens höjd- och diametertillväxt. En större
undersökning över skogsmarksbildningen i Norrland föreligger i det närmaste
tryckfärdig.

Vid entomologiska laboratoriet hava studierna över märgborrarna
fortskridit så långt, att ett större arbete över dem föreligger tryckfärdig^
varjämte undersökningarna över tall- och splintvivlarna m. 11. fortgått efter
uppgjord plan.

Till speciella skogsföryngringsförsök i Norrland har det för året å
extra stat anvisade anslaget å 25,700 kronor helt tagits i anspråk. Försöken
hava huvudsakligen gått ut på undersökningar över tall- och granfröet
från olika höjdlägen och breddgrader samt utförande av skogsodlings-
och markberedningsförsök. Dylik kultur har under året utförts på''

25 försöksfält om tillsammans 21,9 hektar, varjämte 9 nya fält utstakats

132

Berättelse om växt i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

samt revisioner och undersökningar av flera olika slag utförts på ett stort
antal gamla kulturfält.

Av försöksanstaltens publikationer hava under året utgivits häftet 16
av »Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt» om 206 sidor samt
4 flygblad.

Kommittéer och dylika beredningar.

Justitiedepartementet. *

Revision av strafflagstiftningen.

Professorn vid universitetet i Lund Johan C. W. Thyrén, åt vilken
Kungl. Maj:t den 19 februari 1909 uppdragit att verkställa utredning
rörande de ändringar i gällande lagstiftning angående bötes- och bötesförvandlingsstraffen,
vilka kunde befinnas lämpliga, samt på grundvalen av
denna utredning framlägga utkast till sådana ändringsförslag, har under
år 1919 utgivit utkast till lagförslag om ärekränkningsbrotten (förberedande
utkast till strafflag. Speciella delen. 11.) Sedermera har
Thyrén övergått till behandling av förmögenhetsbrotten och torde om
någon månad tryckningen av utkast till lagförslag angående tjuvnads- och
rånsbrotten kunna påbörjas samt under förra delen av innevarande år vara
avslutad.

Statsverkets kostnader för utredningen belöpa sig intill 1919 års
slut till 73,831 kronor 59 öre.

Sakkunniqa för utredning av frågan om förundersökning i brottmål.

Kungl. Magt bemyndigade den 9 oktober 1914 chefen för justitiedepartementet
att tillkalla en och, därest så sedermera skulle befinnas
önskligt, ytterligare en sakkunnig person för att inom justitiedepartementet
biträda vid utredningen av frågan om ny lagstiftning angående förundersökning
och häktning i brottmål ävensom vid uppgörande av de lagförslag,
vartill nämnda utredning kunde föranleda.

* Arbetsredogörelser för år 1919 angående lagberedningen och den förberedande
utredningen angående en rättegångsreform äro, för att bringas till riksdagens kännedom,
bilagda det till årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

133

På grund av nämnda bemyndigande tillkallades den 19 november 1914
advokaten Eliel Löfgren och den 5 september 1916 revisionssekreteraren
Algot bagge att biträda vid ifrågavarande utredning.

Sedan Löfgren utnämnts till statsråd och chef för justitiedepartementet,
har advokaten friherre Georg Stjernstedt tillkallats att biti äda
vid nämnda utredning.

I anledning därav, att Bagge under år 1917 och första hälften av
år 1918 varit sysselsatt såsom biträde inom justitiedepartementet med
annat brådskande lagstiftningsarbete, har arbetet på nu ifrågavarande lagstiftningsärende
först under senare hälften av år 1918 kunnat på fullt
allvar upptagas.

Under år 1919 hava de sakkunniga utarbetat utkast till lag angående
polisundersökning i brottmål samt häktning in. in. jämte utkast till
andra därmed sammanhängade författningar, över dessa utkast hava den
27 juni 1919 utlåtanden iniordrats från vederbörande myndigheter. Sedan
dessa utlåtanden inkommit under oktober och november månader, hava i
anledning av desamma utkasten ytterligare genomarbetats.

Kostnaderna för de sakkunniga hava till 1919 års slut uppgått
till 7,638 kronor 44 öre.

Sakkunnig för behandling av frågan om ändring i gällande bestämmelser
angående fdeikommiss.

Chefen för justitiedepartementet erhöll den 9 oktober 1914 Kungl.
Maj:ts bemyndigande att tillkalla högst två sakkunniga personer för att inom
departementet biträda vid behandling av frågan om ändring i gällande
bestämmelser angående fideikommiss.

Departementschefen har därefter den 20 i samma månad kallat
envoyén, juris doktorn greve J. J. A. Ehrensvärd att för nämnda ändamål
biträda inom departementet.

En av greve Ehrensvärd utarbetad utredning i ämnet har överlämnats
till jordkommissionen.

Greve Ehrensvärd har på därom gjord framställning entledigats från
uppdragets utförande.

Kostnaderna för frågan hava intill 1919 års slut utgjort 4,350 kronor.

Kommittén för frågan om de kyrkliga konsistoriernas omorganisation.

Kungl. Maj:t uppdrog den 13 november 1914 åt en kommitté att
verkställa förnyad utredning av frågan om de kyrkliga konsistoriernas
omorganisation samt till Kungl. Magt inkomma med det utlåtande och
förslag i ämnet, vartill utredningen kunde föranleda. Till ordförande i

134

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

denna kommitté förordnade Kungl. Maj:t biskopen i Luleå stift, teologie
doktorn O. Bergqvist, samt till ledamöter numera biskopen i Växjö stift,
teologie doktorn K. L. Lindberg, f. d. hovrättsrådet, häradshövdingen G.
Ribbing, undervisningsrådet K. L. E. Sandberg, kyrkoherden N. S. Stadener
samt ledamoten av riksdagens andra kammare O. H. Walldén ävensom
numera revisionssekreteraren G. Masreliez, vilken sistnämnde jämväl skulle
tjänstgöra såsom kommitténs sekreterare.

Sedan riksdagen i skrivelse den 27 maj 1915 hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte låta utreda, om och på vad sätt en jämkning i gällande stiftsindelning
lämpligen borde äga rum och i samband därmed, huruvida
Stockholm i kyrkligt avseende borde skiljas från ärkestiftet, samt för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning,
har Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 3 september 1915 anbefallt
kommittén att i sammanhang med det kommittén förut givna uppdrag
verkställa berörda utredning.

Genom nådig remiss den 18 december 1918 har Kungl. Maj:t anbefallt
kommittén avgiva underdånigt utlåtande över en av konsistorienotarien
Anders Radhe in. d. gjord hemställan om beredande av tillfällig
löneförbättring åt konsistorienotarier och konsistorieamanuenser.

Hovrättsrådet Ribbing har den 27 november 1915, på egen begäran,
entledigats från ledamotskapet.

På grund av särskilda uppdrag hava numera landshövdingen K.
Stenström samt konsistorienotarien A. E. Carlgren i vissa avseenden biträtt
kommittén.

Det genom nådiga remissen den 18 december 1918 begärda utlåtandet
har avgivits den 23 januari 1919.

Kommitténs betänkanden och förslag i anledning av nådiga besluten
den 13 november 1914 och den 3 september 1915 hava överlämnats till
vederbörande departement den 24 maj 1919.

Kommitténs arbeten äro härmed avslutade.

Sammanlagda kostnaderna för kommittén hava uppgått till 134,913
kronor 80 öre.

Sakkunnig för fortsatt behandling av frågan om lagstiftning rörande
stiftelser.

Jämlikt nådigt bemyndigande förordnade chefen för justitiedepartementet
den 4 februari 1915 hovrättsrådet i Svea hovrätt Gustav O lin att
inom departementet biträda vid fortsatt behandling av frågan om lagstiftning
rörande stiftelser. Uppdraget har innefattat förnyad utredning av
nämnda lagstiftningsfråga samt av utredningen föranledd omarbetning av

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

13S

det den 21 december 1903 av därtill utsedda kommitterade avgivna
förslag till lag om offentligen erkända stiftelser. Arbetet, som på
grund därav att Olin varit sysselsatt såsom ledamot och sekreterare i
strafflagskommissionen redan förut upprepade gånger under längre tid
varit avbrutet, har av samma anledning sedan år 1917 fullständigt vilat
och torde till följd av den omläggning av strafflagskommissionens verksamhet,
varom förmäles här nedan angående nämnda kommission, icke
komma att återupptagas, förr än kommissionen utarbetat och till Kungl.
Maj:t ingivit lagförslag med motiv rörande de ämnen, som falla inom straffrättens
allmänna del.

Kostnaderna för utredningen hade till 1917 års slut uppgått till
7,8G7 kronor 14 öre. Därefter har statsverket icke haft några utgifter i ärendet.

Strå fflng skota missionen.

Genom beslut den 10 mars 1916 uppdrog Kungl. Maj:t åt en strafflagskommission
att, med föranledande av ett av professorn vid universitetet
i Lund Johan C. W. Thyrén utarbetat förberedande utkast till strafflag
ävensom övriga av Thyrén verkställda förarbeten till eu ny strafflagstiftning
avgiva yttrande rörande huvudgrunderna för en sådan lagstiftning.

Kommissionen utgjordes vid 1919 års början av presidenten i hovrätten
över Skåne och Blekinge juris doktorn Berndt Hasselrot, ordförande, samt
följande ledamöter: ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren
Sven Bengtsson i Norup, häradshövdingen i Askims, Hisings och Sävedals
domsaga Ivar Peterson Ernberg, professorn vid universitetet i Lund Ernst
Anton Kallenberg, ledamoten av riksdagens andra kammare, glassliparen
Axel Albert Lindqvist i Kosta, advokaten vice häradshövdingen Otto Salomon
Mannheimer, hovrättsrådet i Svea hovrätt Gustav Olin, tillika kommissionens
sekreterare, ledamoten av riksdagens andra, kammare, lantbrukaren
David Hjalmar Pettersson i Bjälbo, läkaren vid centralfängelset i
Malmö, medicine licentiaten Carl Thure Henrik Petrén, vice häradshövdingen
Axel Westman, häradshövdingen i Hallands läns södra domsaga

ö o t O O

Assar Emanuel Åkerman samt vid behandling av frågor, hörande till
strafflagstiftningens allmänna del, överdirektören och chefen för fångvårdsstyrelsen
Viktor Almquist.

Kommissionens uppdrag och planen för dess verksamhet hava under
sistförflutna år i vissa avseenden förändrats. Genom beslut den 8 april
1919 har nämligen Kungl. Maj:t förklarat, att det genom ovannämnda
beslut den 10 mars 1916 åt kommissionen givna uppdrag skall anses gälla
avgivande av förslag till lagtext jämte motiv rörande de ämnen, som falla
inom allmänna delen av strafflagen, att förslag till lagtext jämte motiv

136

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

skall, i den mån kommissionen fattat beslut om grunderna för den nya
lagstiftningen, inom kommissionen utarbetas av ett särskilt arbetsutskott,
vars förslag i berörda avseende skall i den ordning kommissionens ordförande
äger bestämma underställas kommissionens prövning och godkännande,
att sagda arbetsutskott skall bestå av Hasselrot, som skall vara
ordförande i utskottet, Olin, Thyrén, Kallenberg och Åkerman samt att
arbetsutskottet skall äga anmoda Almquist, att i den utsträckning utskottet
finner lämpligt deltaga i dess arbete. Sedermera har Kungl. Maj:t förordnat
Thyrén att vara ledamot jämväl av strafflagskoinmissionen.

Numera revisionssekreteraren Gustaf Masreliez har den 23 maj 1919
förordnats att från och med den 1 augusti 1919 tills vidare vara biträdande
sekreterare i kommissionen och dess särskilda arbetsutskott.

Sedan kommissionen under föregående år genomgått och granskat
andra, tredje, femte, sjätte, sjunde, åttonde, elvte och tolvte kapitlen
i förenämnda av Thyrén utarbetade förberedande utkast till strafflag,
allmänna del< n, därvid kommissionen beträffande varje särskilt stadgande
fattat preliminära beslut, har kommissionen vid sammanträden under
januari och februari månader 1919 på liknande sätt behandlat första,
fjärde och trettonde kapitlen i samma utkast ävensom de delar av utkastets
nionde och tionde kapitel, som ansetts lämpligen kunna göras till föremål
för behandling av kommissionen i dess helhet. Därmed har kommissionen
avslutat det förberedande arbetet med ifrågavarande utkast. Kommissionens
arbetsutskott har sedermera vid sammanträden under september och
oktober månader 1919 till förnyad behandling upptagit frågorna om
straffens arter och om skyddsåtgärder, varefter på grundval av utskottets
beslut förslag till lagtext rörande nämnda ämnen utarbetats. Berörda
förslag har därefter underställts kommissionens prövning och av kommissionen
godkänts.

Kommissionen har under år 1919 jämväl granskat ett av Kungl.
Maj:t till kommissionen remitterat betänkande med förslag till vissa ändringar
i lärares straff- och processrättsliga samt disciplinära ställning samt
däröver avgivit utlåtande.

Utgifterna för kommissionen hava intill 1919 års slut uppgått till
47,815 kronor 54 öre.

G ritning styf in ing sko in in i ttén.

Den 10 mars 1916 upprog Kungl. Maj:t åt en kommitté att verkställa
dels en förnyad allsidig granskning samt omarbetning av de för
riksdagen år 1910 framlagda förslagen till ordnande av frågan om tillgodogörande
av inineralfyndigheter å kronojord och dels en revision av

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

137

gruvestadgan. Till ordförande i kommittén förordnade Kung!. Maj:t. häradshövdingen
i Ingelstads och Järrestads domsaga, före detta revisionssekreteraren
friherre Bror Carl Cederström och till ledamöter i kommittén
ledamoten av riksdagens andra kammare, järnarbetaren -Johan Bernhard
Eriksson i Grängesberg, kommerserådet Emil Lorens Fredrik Hubner,
ledamoten av riksdagens andra kammare, hemmansägaren Adolf Linus
Lundström i Långnäs, ledamoten av riksdagens första kammare, bruksdisponenten
Otto Mauritz Strömberg samt gruvingenjören i mellersta bergmästardistriktet
Olof Herman Sundhohn.

Sedan Kungl. Maj:t den 8 december 1916 på ansökning entledigat
Lundström från ledamotskapet i kommittén, förordnade Kungl. Maj:t
samma dag till ledamöter i kommittén ledamoten av riksdagens första
kammare, tillförordnade bergmästaren Carl Immanuel Asplund oeh disponenten
Karl Gustaf Brunnberg i Persberg.

Till sekreterare i kommittén förordnade Kungl. Maj:t den 28 juli
1916 numera hovrättsrådet i Svea hovrätt, riksdagens militieombudsman
Gustaf Lindstedt. Sedermera har Kungl. Maj:t drls den 9 november 1917
entledigat Lindstedt från berörda uppdrag och till sekreterare i hans ställe
förordnat assessorn i samma hovrätt Arthur Lindhagen, dels ock, sedan
Lindhagen den 23 augusti 1918 entledigats, den 18 september samma år
till sekreterare i hans ställe förordnat assessorn i hovrätten över Skåne
och Blekinge John Alsén.

Betänkande med lagförslag har överlämnats den 20 juni 1919, och
har kommittén därmed slutfört sitt arbete.

Sammanlagda utgifter för kommitténs arbete har uppgått till 52,302
kronor 87 öre.

Sakkunniga för fortsatt behandling av frågan om särskild instansordning
för mål angående avlöningsförmåner och pension m. in.

Jämlikt den 19 april 1916 meddelat nådigt bemyndigande tillkallade
chefen för justitiedepartementet den 5 mai 1916 hovrättsrådet i hovrätten
över Skåne och Blekinge Axel Uno Strandberg och dåvarande
advokatfiskal Per Georg VVidén att såsom sakkunniga biträda inom justitiedepartementet
vid fortsatt behandling av frågan om särskild instansordning
för mål angående avlöningsförmåner och pension in. in.

Arbetet, som under 1919 icke kunnat slutföras på grund därav,
att Strandberg av sjukdom under avsevärd tid hindrats att fullfölja detsamma,
väntas inom den närmaste tiden Idiva avslutat.

Intill 1919 års slut hava till de sakkunniga utbetalts 33,415 kronor
32 öre.

Bill. till rilsd. prat. 1920. 1 Sami. 1 Avd,

Riksdiigs-Bcrättelsen.

138

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för fortsatt behandling av frågan om ny konkurslagstiftning.

Sedan Kung!. Maj:t den 8 september 1916 bemyndigat chefen för
justitiedepartementet att tillkalla högst två sakkunniga personer för-att
inom departementet biträda vid fortsatt behandling av frågan om ny
konkurslagstiftning, har departementschefen i anledning härav tillkallat
dels nämnda dag häradshövdingen i Ase, Viste, Barne och Laske härads
domsaga Carl Arhusiander att inom departementet biträda vid berörda
lagstiftningsarbete, dels ock den 28 september 1917 tillförordnade revisionssekreteraren,
assessorn och fiskalen i Göta hovrätt Sven Lawski
att jämte Arhusiander från och med den 1 oktober 1917 tills vidare inom
departementet biträda vid samma lagstiftningsarbete.

De sakkunniga hava under året avslutat överarbetningen av 1911 års
konkurslagstiftningskommittés förslag till konkurslag in. m. De sakkunnigas
tryckta betänkande, dagtecknat den 7 juli 1919 och omfattande förslag
till konkurslag, lag om nya konkurslagens införande och vad i avseende
därå skall iakttagas samt lag om ackordsförhandling utan konkurs
ävensom till av nämnda förslag föranledda ändringar i tjugusju särskilda
författningar, avlämnades till justitiedepartementet i september 1919.

Intill 1919 års slut hava till de sakkunniga från statskontoret utbetalts
33,788 kronor 93 öre.

Sakkunniga för undersökning rörande verkningarna av gällande lagstiftning
till förekommande av vanhävd av viss jord i Norrland och
Dalarne.

Sedan Ivungl. Magt den 13 oktober 1916 bemyndigat chefen för
justitiedepartementet att tillkalla en person att såsom sakkunnig biträda
inom nämnda departement med verkställande av en allsidig undersökning
rörande verkningarna av gällande lagstiftning till förekommande av vanhävd
av viss jord i Norrland och Dalarne samt utarbetande av därav föranledda
förslag, har bemälde departementschef tillkallat häradshövdingen i
Norra Hälsinglands domsaga, f. d. revisionssekreteraren Nils Wihlborg att
i sagda avseende biträda inom justitiedepartementet.

Sedermera har departementschefen jämlikt nådigt bemyndigande den
1 februari 1918 förordna! numera förste lantmätaren Olof Niisson att jämte
Wihlborg inom departementet biträda vid nämnda utredning.

Ifrågavarande undersökning har under år 1919 bedrivits i enlighet
med den för densamma uppgjorda plan. Sålunda har bearbetningen av
det införskaffade statistiska materialet ävensom av de inkomna svaren å
de under 1918 utsända frågecirkulären fortsatts och avslutats, varjämte

Il vrål t elfte om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

139

de sakkunniga för vinnande av mera omedelbar erfarenhet om den ifrågavarande
lagstiftningens verkningar under sistlidne juni företagit en studieresa
genom olika delar av Norrland. Undersökningen, vilken varit avsedd
att avslutas detta år, har blivit något fördröjd tillföljd därav att de
sakkunniga deltagit även i andra offentliga utredningsarbeten. I det närmaste
fullständigt betänkande över undersökningen föreligger emellertid
i manuskript. Sedan detta slutjusterats, kommer tryckningstillstånd att
begäras.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava intill 1919 års slut
uppgått till 83,098 kronor 44 öre.

Kommittén för revision av gällande bestämmelser om stadsplan och
tomt indelning.

Kungl. Maj:t har den 15 december 1916 uppdragit åt en kommitté
att verkställa revision av gällande bestämmelser angående stadsplan och
tomtindelning. Till ordförande i denna kommitté har Kungl. Maj:t förordnat
presidenten i kammarrätten Gustaf Albert Petersson samt till ledamöter
byggnadsrådet Isak Gustaf Clason, f. d. rådmannen Peter Adolf
Dahl, rådmannen i Malmö Knut Dahlberg, ledamoten av riksdagens första
kammare grosshandlaren Herman Fredrik Lamm, filosofie doktorn Yngve
Larsson och förste stadsingenjören i Göteborg Albert Lilienberg.

Den 16 augusti 1918 bär emellertid Larsson på ansökan entledigats
från uppdraget att vara ledamot av kommittén.

Under år 1919 har arbetet inom kommittén bedrivits dels vid plenisammanträden
den 16 maj samt den 27 oktober—8 november, dels ock
under vissa tider av det utav kommittén tillsatta beredningsutskottet, bestående
av ordföranden och Dahlberg, vid särskilda tillfällen förstärkt
med tillkallade stadsplanetekniker.

Under större delen av året har hovrättsrådet i Svea hovrätt S. Dahlqvist,
vilken enligt nådigt beslut den 19 juli 1918 förordnats att biträda
kommittén vid utredning av vissa till dess arbete hörande frågor, varit
sysselsatt med arbete åt kommittén.

De preliminära förslag till förändrad lagstiftning av de till kommitténs
behandling hänskjutna ämnen, som vid början av år 1919 förelågo,
hava under året undergått väsentlig bearbetning, och förelågo vid årets
slut reviderad lagtext jämte tillhörande motivering till de avdelningar i
kommitténs förslag, som avhandla stadsplan, utomplansbestämmelser, tomtindelning,
förbud mot nybyggnad, avstående av mark, omläggning av
fastighet för genomförande av stadsplan eller tomtindelning, gatas upplåtande
och tomtägares ersättningsskyldighet beträffande gatumark, gatas

140

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit anläggning

och kloakledning, gatas underhåll och renhållning samt skyldighet
för stad att ersätta viss av stadsplans genomförande vållad skada.

Under 1919 har inom kommittén jämväl upprättats preliminärt förslag
till vissa delar av byggnadsstadga för riket.

Den 8 november har kommittén, i anledning av nådig remiss, avgivit
underdånigt utlåtande över en av Aktiebolaget Fullersta gjord ansökan
om fastställande av särskilda föreskrifter rörande Fullersta villastads
bebyggande.

Kostnaderna för kommitténs arbete hava intill 1919 års slut uppgått
till 31,401 kronor 60 öre.

Sakkunnig för behandling av frågan om ideella föreningar.

Kungl. Maj:t har den 15 december 1916 förordnat numera justitiekanslern
Oscar Henry Arsell att biträda inom justitiedepartementet såsom
sakkunnig vid utarbetande av förslag till lag om ideella föreningar.

Betänkande med utkast till lag angående ideella föreningar har avlämnats
den 31 december 1919 och har Arsell från och med deu 1 i samma
månad entledigats från ifrågavarande uppdrag.

Kostnaderna för uppdraget hava uppgått till 24,316 kronor 59 öre.

Sakkunniga beträffande fastställande av församlingsfrihetens grundsats
in. in.

Enligt nådigt beslut den 21 maj 1918 bemyndigades chefen för
justitiedepartementet ait tillkalla sakkunniga personer att biträda inom
nämnda departement vid upprättande av förslag till den nya lagstiftning
och de ändringar av nu gällande författningar, som ansågos erforderliga
för fastställande av församlingsfrihetens grundsats och av de för dess genomförande
nödiga ordningsföreskrifterna, och uppdrog departementschefen
deri 5 juni 1918 åt ledamoten av riksdagens första kammare, landshövdingen
Carl Fredrik Holmquist, ledamoten av riksdagens andra kammare,
borgmästaren Johan Otto Holmdahl, stadsfiskalen i Stockholm Carl Gustaf
Lidberg, ledamoten av riksdagens första kammare, kassören Ernst Julius
Söderberg och ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören Ivar
Teodor Vennerström att i sagda hänseende biträda inom justitiedepartementet,
varvid Holmquist skulle såsom ordförande leda de sakkunnigas
arbete. Sedan Söderberg i juni 1919 avlidit, tillkallade departementschefen
den 20 augusti 1919 i hans ställe ledamoten av riksdagens andra
kammare, redaktören Viktor Larsson. Såsom sekreterare hos de sakkunniga
hava tjänstgjort till den 1 februari 1919 förste aktuarien i statistiska
centralbyrån Sven Oden och från och med sistnämnda dag notarien
i lantbruksstyrelsen Christian Giinther.

141

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Efter slutfört arbete liava de sakkunniga den 11 oktober 1919 avgivit
betänkande med förslag till lag om utövande av deri svenska medborgare
tillförsäkrade församlingsrätt in. m.

Statsverkets kostnader för de sakkunniga belöpa sig till omkring
9,870 kronor.

Sakkunniga beträffande frågan om utträde ur statskyrkan in. in.

Jämlikt, bemyndigande den 21 maj 1918 förordnade chefen för justitiedepartementet
ledamoten av riksdagens andra kammare, professorn Knut
Kjellberg, ledamoten av riksdagens första kammare, predikanten Vilhelm
Gullberg, ledamoten av riksdagens andra kammare, komministern Harald
Hallén, ledamoten av riksdagens första kammare, läroverksadjunkten, numera
statsrådet Olof Olsson samt konstituerade revisionssekreteraren A. E.
Rodhe att såsom sakkunniga biträda inom departementet vid utredning
av frågan om rätt till utträde ur statskyrkan in. m.

De sakkunniga hava antagit benämningen Religionsfrihetskommittén.

1 de sakkunniges sammansättning har under år 1919 den ändring ägt
ruin, att Rodhe den 9 maj 1919 på därom framställd begäran entledigats
från ^ ifrågavarande sakkunniguppdrag samt hovrättsrådet i Svea hovrätt
V. E. O. Petrén samma dag utsetts att i stället såsom sakkunnig biträda
vid nämnda utredningsarbete.

Vid sammanträde den 6 juni 1919 beslöto de sakkunniga uppdraga
dels åt Olsson att verkställa utredning rörande med de sakkunnigas uppdrag
sammanhängande undervisningsfrågor samt att utarbeta redogörelse
för den norska och danska lagstiftningen angående s. k. borgerlig begravning
dels ock k t Petrén att uppgöra förberedande utkast rörande borgerlig
begravning, vilka uppdrag sedermera fullgjorts. Under årets lagtima riksdag
och de två första månaderna av urtima riksdagen hava de sakkunniga
i övrigt icke hållit sammanträden.

Gullberg har jämlikt av de sakkunniga erhållet uppdrag under oktober
och november månader uppsatt redogörelse för de frikyrkliga trossamfundens
organisation, medlemsantal m. m.

Ordföranden och Petrén hava under tiden den 2—den 26 oktober
utarbetat förslag till lag angående jordfästning och har den sistnämnde
tillika uppgjort förslag till lagmotiv.

Därefter hava de sakkunniga vid plenisammanträden under december
månad 1919 granskat och omarbetat nämnda lagförslag jämte motiv. I
detta arbete hava ordföranden, Petren och Gullberg deltagit, varemot Hallén
varit av sin tjänst förhindrad att däri deltaga. Olsson har efter tillträdandet
av statsrådsämbetet ock varit förhindrad att vidare deltaga i de sak -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kunnigas arbete. De sakkunniga avse att under första hälften av januari
månad innevarande år ånyo sammanträda för slutlig justering av berörda
förslag.

De sakkunniga hava hållit samtliga sammanträden i Stockholm.

De sakkunniga hava i oktober 1919 hos hans excellens herr ministern
för utrikes ärendena gjort framställning om införskaffande av utländsk lagstiftning
i ämnet; och har sådan rörande borgerlig begravning till största
delen numera inkommit.

De kostnader, som utredningen under år 1919 intill årsskiftet medfört
för statsverket, hava uppgått till ungefär 6,500 kronor.

Tvång suppfostrinqssakkunniga.

Den 28 juni 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för justitiedepartementet
att tillkalla sakkunniga personer för att inom nämnda departement
biträda med verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande beredande av ökad möjlighet att å uppfostringsanstalt mottaga
till tvångsuppfostran dömda minderåriga manliga förbrytare.

Den 1 därpå följande juli förordnade departementschefen landshövdingen
Axel Ekman, direktören vid statens uppfostringsanstalt å Bona
Knut Blomquist, ledamoten av riksdagens första kammare, överinspektören
Daniel Alfred Petrén, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren
Johan Jönsson i Revinge och fältläkaren Conrad Fredrik Vahlquist
att i nämnda hänseende biträda i departementet, därvid landshövdingen
Ekman såsom ordförande skulle leda de sakkunnigas arbete samt Blomquist
tjänstgöra såsom sekreterare.

I skrivelse den 16 augusti samma år anmodade departementschefen
de sakkunniga att vid utredningsarbetet jämväl taga hänsyn till det behov
av anstaltsvård, som kunde väntas uppkomma, därest Kungl. Maj:t
förordnade, att bestämmelserna i 5 kap. 3 § strafflagen, såsom detta lagrum
lyder enligt lag den 7 maj 1917, skulle tråda i kraft. De sakkunniga
hade ock °att taga under övervägande frågan, huruvida eventuella
nya anstalter borde ställas under särskilda styrelser samt i vad mån anstaltsvården
borde på skilda sätt anordnas med hänsyn till elevernas olika
ålder och anlag.

De sakkunniga hava under år 1919 avgivit fyra betänkandet),
nämligen:

I den 31 januari med förslag till upprättande vid Venngarn av en
permanent statlig uppfostringsanstalt för minderåriga manliga förbrytare
samt till provisoriska åtgärder, erforderliga för beredande av ökad möjlighet
att verkställa domstols förordnande om tvångsuppfostran;

143

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

II deri 8 mars med förslag om disponerande för statsverkets egen
åkning av kungsgården Bilckaskog i Kristianstads lån och till förberedande
åtgärder för upprättande därstädas av en uppfostringsanstalt för
minderåriga manliga förbrytare;

III den 6 september med förslag till ikraftträdande av lagen den 7

maj 1 7 angående ändrad lydelse av 5 kap. 3 § strafflagen;

IV den 17 oktober 1919 med förslag till vissa nybyggnads- och
ändringsarbeten vid statens uppfostringsanstalt å Venngarn.

Därjämte hava uppgjorts preliminära förslag till Venngarnsanstaltens
utbyggande i händelse av ökat behov av anstaltsplatser samt med
ledning av uppgifter, som till fångvårdsstyrelsen ingå rörande de personer,
vilka i rikets fångvårdsanstalter börjat undergå straff, utarbetats statistiska
översikter beträffande straffade personer av mankön i åldern 15—
18 år, på vilka lagen den 7 maj 1917 angående ändrad lydelse av 5 kap.
3 § strafflagen varit tillämplig, därest densamma förklarats ikraftträdd.

Då det av dessa översikter blivit tydligt, att ungdomsbrottsligheten,
som under kristiden ökades så att extraordinära åtgärder för anskaffande
av anstaltsutryinme måste omedelbart vidtagas, numera är i avtagande,
hava de sakkunniga i slutet av oktober 1 y 19 med chefens för justitiedepartementet
tillstånd tillsvidare ajournerat sina förhandlingar för att
bliva i tillfälle att under någon tid iakttaga utvecklingen på det nu ifrågavarande
området och kunna, sedan förhållandena stadgat sig, efter dessa
avpassa de åtgärder, till vilka de sakkunniga i enlighet med det åt dem
givna uppdrag ytterligare hava att avgiva förslag.

Utgifterna för de sakkunnigas arbeten hava till 1919 års slut uppgått
till 38,943 kronor 24 öre.

Sakkunniga för verkställande av omarbetning m. m. av det av en
kommitté utarbetade förslaget till lag innefattande vissa bestämmelser i syfte
att trygga rätt till elektrisk kraft in. in.

_ Sedan Kungl. Maj:t den 6 september 1918 bemyndigat chefen för
justitiedepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom justitiedepartementet
biträda med beredning, föredragning samt verkställande av
erforderlig omarbetning av det av en kommitté utarbetade förslaget till
lag innefattande vissa bestämmelser i syfte att trygga rätt till elektrisk
kraft m. m., har chefen för justitiedepartementet på grund av berörda
bemyndigande tillkallat före detta revisionssekreteraren, häradshövdingen
i Västra Göin^e domsaga Ernst Mauritz Håkanson samt kanslirådet Carl
Johan Carlberg att biträda vid ifrågavarande arbete.

De sakkunnigas förslag blev färdigt i början av år 1919. Innan

144

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

förslaget överlämnades till granskning av lagrådet, biträdde Carlberg under
senare delen av augusti med viss omarbetning av förslaget. Sedan föredragning
inför lagrådet ägt rum, hava Håkanson och Carlberg under december
månad 1919 varit sysselsatta med vidtagande av de ändringar i
förslaget, som föranledas av lagrådets anmärkningar.

Sammanlagda kostnaden för de sakkunniga utgör omkring 2,500
kronor.

Färsäkring lagstifta ilig slom mitten.

För fortsättande av det gemensamma skandinaviska lagstiftningsarbetet
på obligationsrättens område har den 8 november 1918 tillsatts en
kommitté med uppdrag att utarbeta förslag till lagbestämmelser angående
försäkringsavtal. Till ordförande i nämnda kommitté liar Ivungl. Maj:t
förordnat justitierådet juris doktorn Tore Alinén samt till ledamöter i
kommittén numera hovrättsrådet i Svea hovrätt Rudolf Eklund, verkställande
direktören i försäkringsaktiebolaget Skandia, vice häradshövdingen
juris och filosofie kandidaten K. G. Berlitz och verkställande direktören i
Allmänna livförsäkringsaktiebolaget, förre professorn filosofie doktorn L. E.
Pkragmén.

Efter det Almén den 14 mars 1919 avlidit, har till ordförande i
hans ställe den 16 maj 1919 förordnats f. d. justitierådet friherre E. Marks
von Wurtemberg.

Till sekreterare har kommittén antagit ombudsmannen hos livförsäkringsaktiebolaget
Thule juris kandidaten Gunnar Palme.

Kommittén, som börjat sitt arbete den 1 januari 1919, har erhållit
bemyndigande att med danska, finländska och norska kommittéer, som för
motsvarande ändamål blivit tillsatta, sammanträda till gemensamma överläggningar
i syfte att åstadkomma största möjliga överensstämmelse mellan
kommittéernas blivande förslag. Dylika överläggningar hava hållits vid
sammanträden i Norge under mars och april samt i Danmark under september
detta år. Därvid hava förberedande förhandlingar ägt rum på
grundval av en från norsk sida utarbetad promemoria i ämnet.

Kostnaden för kommittén har intill 1919 års slut utgjort 56,090
kronor 4 öre.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till åtgärder för bekämpande
av ungdomsbrottsligheten.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 22 november 1918 har chefen
för justitiedepartementet förordnat överdirektören och chefen för fångvårdsstyrelsen
Viktor Almquist, dåvarande hovrättsrådet i Svea hovrätt,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

145

numera häradshövdingen i Gärds och Albo härads domsaga Holdo Edling,
ledamoten av riksdagens andra kammare, järnarbetaren Bernhard Eriksson
i Grängesberg, överläkaren vid Långbro sjukhus, medicine doktorn Olof Kinberg
samt direktören vid åkerbrukskolonien Hall, tilosofie doktorn David
Lund att i egenskap av sakkunniga biträda inom justitiedepartementet vid
utarbetande av förslag till åtgärder för bekämpande av ungdomsbrottsligheten.
Åt Almquist har uppdragits att såsom ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar.

På begäran har Eriksson den 29 april 1919 entledigats från uppdraget
och har chefen för justitiedepartementet samma dag tillkallat ledamoten
av riksdagens andra kammare, glassliparen Axel Albert Lindqvist
i Kosta att i Erikssons ställe såsom sakkunnig biträda vid utarbetandet av
ovan omförmälda förslag.

Såsom de sakkunnigas sekreterare har tjänstgjort e. o. notarien i
Svea hovrätt Olof Barklind. Sedan av Edling med biträde av sekreteraren
utförts förberedande utredningar, hava de sakkunniga varit samlade
under månaderna maj och juni samt augusti, september, oktober och
november 1919, varjämte under årets övriga månader vissa av de sakkunniga
jämte sekreteraren varit sysselsatta med särskilda för uppdragets
fullgörande nödiga arbeten. Vid de sakkunnigas sammanträden hava de
allmänna grunderna för ungdomsbrottslighetens behandling varit föremål
för övervägande samt förberedande utkast till vissa delar av den ifrågasatta
lagstiftningen utarbetats.

Statens uppfostringsanstalt å Bona samt centralfängelserna i Norrköping
och å Långholmen hava av de sakkunniga besökts. Därjämte har
Kinberg vid besök under juni, juli och augusti månader 1919 i Danmark,
Frankrike och Italien tagit närmare kännedom om därstädes vidtagna åtgärder
för särskild behandling av mindre tillräkneliga unga brottslingar.

Utgifterna för de sakkunniga hava intill 1919 års slut uppgått till
2,388 kronor 68 öre.

Sjölag stiftning skommittén.

Sedan Kungi. Maj:t på initiativ av den norska regeringen den 28
september 1917 beslutat återupptagande av samarbetet med Danmark och
Norge för revision av de svenska, danska och norska sjölagarna, hölls i
Stockholm den 23 och 24 oktober 1918 en förberedande konferens mellan
delegerade för Sverige, Danmark och Norge. Därvid enades man beträffande
organisationen av det beslutade samarbetet om följande punkter:

1. För varje land utses en kommitté av nio ledamöter. I varje
kommitté insättas tre jurister, av vilka en skall vara kommitténs ord Bih.

till rikad. prof. 1920. 1 Samt. 1 Avd. 19

Riksdans-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

14fi

förande, samt vidare en representant för redarna, en för affärsmannen, eu
för assuradörerna, en för fa r ty g sb e f111 h av a r n a, en för maskinbefälet samt
en för däcksmanskapet och eldarna. Det avses att så ordna arbetet, att
de två ledamöter, som komma att företräda besättningen, skola deltaga i
kommittéförhandlingarna endast så vitt angår frågor, som röra besättningens
intressen.

2. Arbetet skall bedrivas dels av var kommitté för sig dels vid
gemensamma sammanträden, avsedda att hållas alternerande i de tre länderna.

3. Vidkommande frågan, huruvida bestämmelserna om sjöförsäkring
skulle behålla sin plats i sjölagen och således tillhöra sjölagskoinmittéernas
arbetsuppgift eller i sin helhet hänskjutas till de planerade
skandinaviska försäkringslagstiftningskommittéerna, överenskoms, att
sjölags- och försäkringslagstiftningskommittéerna skulle avgiva gemensamt
yttrande härutinnan, varefter frågan skulle slutligen upptagas och avgöras
av de tre ländernas regeringar.

4. Kommittéerna skola upptaga till behandling alla ämnen, som
finnas böra regleras i själva sjölagen, oberoende därav huruvida vissa frågor,
såsom om bemanningen och. bostäder ombord, under senare tid gjorts till
föremål för lagstiftning eller utredning i det ena eller andra landet.

Sedan denna konferens hållits, har Finland anslutit sig till samarbetet
ifråga, varjämte Island berättigats att deltaga i detsamma.

Med godkännande av det av de delegerade uppgjorda programmet
har Kungl. Maj:t den 31 december 1918 uppdragit åt en kommitté att
deltaga uti ifrågavarande lagstiftningsarbete samt förordnat till ordförande
i kommittén före detta regeringsrådet Herman Otto Falk samt till ledamöter
i kommittén verkställande direktören i Stockholms Sjöförsäkringsaktiebolag
Casper Harald Andersson, delägaren i firman Ekman & C:o,
Carl Johan Jacob Emil Ekman, dispaschören Per Axel Hasselrot, ombudsmannen
i svenska inaskinbefälsförbundet, övermaskinisten Eskil Jordman,
verkställande direktören i Sveriges fartygsbefälsförening, sjökaptenen Nils
Peter Larsson, verkställande direktören i Trälleborgs ångfartygs nya aktiebolag,
vice häradshövdingen Frans Didrik Malmros, ombudsmannen i Svenska
eldareunionen Einar Martin Roth och förutvarande statsrådet, advokaten,
vice häradshövdingen Gustaf Sandström.

Sedermera har Kungl. Maj:t dels den 8 april 1919 efter därom gjord
framställning entledigat Falk från uppdraget att vara ordförande i kommittén
samt till ordförande i hans ställe förordnat förutvarande statsrådet,
rådmannen i Malmö Knut Dahlberg, dels den 23 maj 1919 på ansökning

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sigta lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

147

entledigat Ekman från ledamotskapet i kommittén samt till ledamot i
hans ställe förordnat direktören Vollrath Henrik Sebastian Thatn.

Till sekreterare i kommittén förordnade Kungl. Maj:t den 20 juni
1919 assessorn i hovrätten över Skåne och Blekinge John Alsén.

Efter konstituerande sammanträde den 17 maj 1919 sammanträdde
kommittén åter den 8 och 4 september samt hade med de tre andra ländernas
kommittéer ett möte i Gjeilo, Norge, under tiden 15—27 september,
varvid förekonnno till behandling frågorna om tidsbefraktning och om ändring
i sjölagens bestämmelser om besättningen. Sedermera har kommittén
haft sammanträde i Stockholm den 24 november och den 1—8 december
för behandling av sistnämnda ämne och i samband därmed stående
frågor.

I övrigt har kommittéarbetet bedrivits med biträde av sekreteraren,
dels av ordföranden ensam, dels av en subkommitté, bestående av ordföranden,
Hassel rot och Sandström.

Utgifterna för kommittén hava intill 1919 års slut uppgått till
33,615 kronor 12 öre.

Jor (Ikorn m issionen.

Den 29 november 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för justitiedepartementet
att tillkalla högst nio sakkunniga med uppdrag att verkställa
utredning i vissa angivna hänseenden huvudsakligen rörande dels
omfattning av bolags jordförvärv och enskilda personers större jordinnehav
särskilt i mellersta och södra delarna av riket samt i vad mån berörda
jordförvärv i olika hänseenden kunde anses verka avsevärt till men för
jordbrukets utveckling och ortsbefolkningens berättigade intressen, dels i
vad mån lagen om nyttjanderätt till fast egendom den 14 juni 1907 kunde
jämkas i syfte att bereda bolagsarrendatorer, torpare och deras vederlikar
en mera tryggad ställning, dels huruvida och i vad mån tvångsavlösning
av jord för tillgodoseende av jordbruksändamål utöver vad för närvarande
vore stadgat borde på lagstiftningens väg genomföras, dels ock frågan om
upphävande av fideikominisstiftelser i fast egendom och därmed sammanhängande
spörsmål, särskilt med hänsyn till denna frågas bedömande ur
sociala och ekonomiska synpunkter, ävensom avgiva de förslag, vartill utredningarna
kunde föranleda.

T anledning härav tillkallade nämnda departementschef den 10 januari
1919 landshövdingen August Robert Hagen, disponenten Anders
Hugo Brundin, förtroendemannen Albin Hansson, ledamöterna av riksdagens
andra kammare, hemmansägarna Carl Petter Jansson i Edsbäcken
och Carl Johan Johansson i Uppmälby, ledamoten av riksdagens första

148

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kammare, boro-mästaren Carl Albert Lindhagen, ledamoten av riksdagens
andra kammare, lantbrukaren Olof Olsson i Kullenbergstorp, häradshövdingen
i Norra Hälsinglands domsaga Nils Wihlborg samt professorn Nils
Richard Wohlin att i sagda avseenden biträda inom justitiedepartementet
samt uppdrog tillika åt Hagen att såsom ordförande leda de sakkunnigas
arbete.

Chefen för justitiedepartementet har därefter den 12 november 1919
på ansökan entledigat Hagen och Brundin från de dem lämnade uppdrag samt
i deras ställe förordnat ledamoten av riksdagens första kammare Ake Ingeström
och hovrättsrådet i Svea hovrätt Tor Bertil Wieselgren att deltaga
i ifrågavarande sakkunnigutredning, ävensom uppdragit åt Wihlborg att
tillsvidare vara de sakkunnigas ordförande.

Till sekreterare hos de sakkunniga har enligt nådigt bemyndigande
chefen för justitiedepartementet den 4 februari 1919 utsett hovrättsrådet
i Svea hovrätt Gustaf Lindstedt samt, sedan Lindstedt på ansökan entledigats
från detta uppdrag, den 14 mars 1919 till sekreterare förordnat
assessorn i samma hovrätt Nils von Steyern.

De sakkunniga, vilka antagit benämningen jordkommissionen, hava
under år 1919 hållit plenisammanträden 3—20 februari, 5—7 mars, 31
mars—14 april, 15 maj—6 juni, 11—15 augusti, 6—9 september, 23 september—4
oktober samt 4—13 december.

Kommissionen har utarbetat och den 7 mars 1919 avgivit förslag

• o o

till lag om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt
upplåtet område samt på anmodan av chefen för justitiedepartementet
avgivit utlåtande över det av sakkunniga inom nämnda departement
utarbetade förslaget till lag om delning av jord å landet in. in. ävensom
i vissa andra till kommissionen hånskjutna, särskilda frågor.

Kommissionen har vidare till fullgörande av det kommissionen givna
utredningsuppdraget utarbetat frågeformulär rörande vissa under utredning
fallande frågor, vilka formulär för besvarande tillställts ett stort antal
statliga och kommunala myndigheter. De inkomna svaren äro enligt
Kungl. Maj:ts bemyndigande föremål för särskild statistisk bearbetning.
Jämväl genom statistiska centralbyrån har införskaffats utredningsmaterial,
vars bearbetning pågår.

Under senare delen av året hava inom kommissionen utarbetats förberedande
förslag till lagstiftning i vissa av de ämnen, som hänskjutits till
kommissionen.

Kostnaderna för kommissionen hava intill 1919 års slut uppgått till
67,238 kronor 28 öre.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

149

Kommittén för samarbete mellan regering och riksdag i viktigare utrikespolitiska
angelägenheter.

Kungl. Maj:t uppdrog den 31 december 1918 åt eu kommitté att
upprätta förslag till åtgärder för åstadkommande och lagfästande av ett
närmare samarbete mellan regering och riksdag i viktigare utrikespolitiska
angelägenheter in. in. Till ordförande i denna kommitté förordnade Kungl.
Maj:t f. d. justitierådet friherre Erik Teodor Marks von Wurtemberg och
till ledamöter i kommittén ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören
Karl Hjalmar Branting, envoyén friherre Sten Gustaf Fredrik
Troil Ramel samt ledamöterna av riksdagens första kammare, f. d. justitierådet
jur. d:r Ernst Trygger och redaktören Otto Ferdinand von Zweigbergk,
varjämte till sekreterare förordnades docenten Axel Karl Adolf
Brusewitz.

Kommittén avgav den 15 mars 1919 betänkande med förslag till
grundlagsändringar, åsyftande ett närmare samarbete mellan regering och
riksdag i utrikespolitiska angelägenheter, varmed kommitténs uppdrag
slutförts.

Kostnaderna för kommittén hava uppgått till 12,087 kronor 84 öre.

Sakkunniga för fortsatt behandling av frågan om ny jordabalk.

Sedan lagberedningen under åren 1905—1909 avlämnat sitt i tre
delar avfattade förslag till ny jordabalk, hava på grundval av detta förslag
utfärdats dels år 1907 lag om nyttjanderätt till fast egendom jämte
ett antal därmed sammanhängande lagar dels år 1912 lagar om ändring i
vissa delar av utsökningslagen och inteckningsförordningen med flera författningar.

Genom beslut den 17 januari 1919 har Kunpd. Maj:t bestämt, att
frågan om ny jordabalk skall återupptagas, ävensom förordnat f. d. hovrättsrådet,
häradshövdingen i Västra Hälsinglands domsaga fil. doktorn Hjalmar
Himmelstrand att såsom sakkunnig biträda i justitiedepartementet vid frågans
fortsatta behandling. Därefter har, på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 8 april 1919, chefen för justitiedepartementet samma dag såsom sakkunniga
att, jämte Himmelstrand såsom ordförande, deltaga i berörda arbete
tillkallat hovrättsrådet i Svea hovrätt Gustaf Grefberg, revisionssekreteraren
Yngve Wisén ävensom, i vad angår inskrivning av rätt till fast egendom
och vad därmed har samband, häradshövdingen i Luggude domsaga Axel
Östergren.

De sakkunniga — som enligt sin instruktion haft att tillse, huruvida
det icke för tids vinnande kunde låta sig göra att, på sätt som skett i
fråga om förutnämnda under år 1907 och 1912 utfärdade lagar, särskilda

150

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

därför lämpade delar av lagberedningens förslag till jordabalk utbrytas
till självständig behandling för att träda i kraft så snart ske kan och därefter
i sinom tid intagas i den nya fullständiga jordabalken — hava planlagt
arbetet så, att till en början kommer att framläggas förslag till bestämmelser
motsvarande de i 1—13 kap. av beredningens förslag upptagna.
De sakkunnigas nämnda förslag ävensom förslag till därav föranledda
ändringar i lagfarts- och inteckningsförordningarna med flera författningar
beräknas komma att avlämnas under år 1920. Därefter skulle de sakkunniga
till behandling upptaga den återstående delen, 14—18 kap., av beredningens
förslag, vilka kapitel innefatta en omreglering av det nuvarande
inskrivningsväsendet.

Kostnaderna för de sakkunniga hava intill 1919 års slut uppgått
till 3,379 kronor 36 öre.

Sakkunniga för fortsalt behandling av frågan om ny lagstiftning angående
torrläggning av mark och därmed sammanhängande ämnen.

Sedan Kungi. Maj:t den 24 januari 1919 förordnat vatten rättsdomaren
Johannes Natanael Gärde att tillsvidare biträda inom justitiedepartementet
vid fortsatt behandling av frågan om ny lagstiftning angående
torrläggning av mark och därmed sammanhängande ämnen samt assessorn
i hovrätten över Skåne och Blekinge Carl Albert Brvcker den 4 april
1919 av Kungl. Maj:t förordnats att vara behjälplig vid utförandet av
nämnda uppdrag, har chefen för justitiedepartementet den 20 juni 1919
på grund av samma dag erhållet nådigt bemyndigande kallat byråchefen
E. W. Ewe samt riksdagsmännen, hemmansägaren Per Nilsson i Bonarp,
häradsdomaren Per Johan Persson i dofta och redaktören Johan Nilsson
i Malmö såsom sakkunniga att jämte Gärde deltaga i berörda arbete. Åt
Gärde har uppdragits att leda de sakkunnigas arbete, varjämte Brvcker
förordnats att därvid tjänstgöra såsom sekreterare.

Arbetet är numera slutfört och betänkande avlämnat under innevarande
januari månad.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 21,195 kronor
86 öre.

Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om ny lagstiftning beträlande
de nuvarande äg o stycknings- och jord av söndring sinstituten och vad
därmed äger sammanhang.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 19 juni 1919 chefen för justitiedepartementet
att tillkalla sakkunniga att biträda inom nämnda departement
vid fortsatt utredning av frågan om ny lagstiftning beträffande de

berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

nuvarande ägostycknings- och jordavsöndringsinstitnten och vad därmed
äger sammanhang. Den 23 i samma månad tillkallade departementschefen
häradshövdingen i Luggude domsaga Axel östergren, hovrättsrådet i Svea
hovrätt Tor Bertil Wieselgren, ledamoten av riksdagens andra kammare
lantbrukaren Olof Olsson i Kullenbergstorp samt förste lantmätarna Karl
Isak Grubbström och Olof Nilsson att i sådant avseende biträda inom departementet,
därvid östergren skulle såsom ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar.

Efter det två av de sakkunniga under juli och augusti månader
utfört vissa förberedande arbeten, hava de sakkunniga sammanträtt under
september, oktober, november och december månader 1919, varjämte de
sakkunniga eller någon eller några av dem, jämlikt meddelat bemyndigande,
under oktober och november månader nämnda år besökt ett flertal
lantmäterikontor i landsorten för inhämtande av en mera ingående kännedom
om förekomsten inom respektive län av sådana förhållanden — såsom
planlös jordstyckning, olämplig delning av skogsmark med mera — som
den ifrågasatta nya lagstiftningen skulle avse att såvitt möjligt förebygga.

De sakkunnigas arbete väntas föreligga avslutat under loppet av
år 1920.

Kostnaden under år 1919 för de sakkunnigas arbete uppgår till
omkring 13,500 kronor.

Sakkunniga angående utredning rörande disciplinstraffen inom fängelserna.

Chefen för justitiedepartementet har, jämlikt nådigt bemyndigande
den 21 augusti 1919, såsom sakkunniga att inom departementet biträda
vid utredning av frågan rörande lämpligheten och tillräckligheten av de
vid fångvården nu brukliga disciplinstraffen ävensom att avgiva det förslag
till ändrade bestämmelser i detta ämne, vartill utredningen må föranleda,
tillkallat byråchefen i fångvårdsstyrelsen Carl Vilhelm Natanael
Sandell, ledamoten av riksdagens andra kammare, direktören vid strafffängelset
i Karlskrona Ulrik Leander, ledamoten av riksdagens andra kammare,
glassliparen Axel Albert Lindqvist, läkaren vid centralfängelset i
Malmö Carl Thure Henrik Petrén samt direktören vid tvångsarbetsanstalten
å Svartsjö Carl Gerhard Reutercrona, ävensom åt Sandell uppdragit
att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

De sakkunniga, som, i avbidan å begärda upplysningar rörande utländska
förhållanden å ifrågavarande område, verkställt historiska och statistiska
undersökningar samt inhämtat de svenska fängelsemyndigheternas
yttranden i ämnet, hava periodvis under oktober och november månader

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1919 vant samlade för gemensamma överläggningar och preliminära beslut,
varjämte de sakkunniga företagit studieresor till ett antal svenska fåno--vårdsanstalter.

Dessutom har under vissa mellantider ett arbetsutskott, bestående
av tvenne bland de sakkunniga, utfört en del förberedande arbeten.

Kostnaderna för de sakkunniga hava intill 1919 års slut uppgått
till 5,570 kronor 62 öre.

Sakkunniga för utredning rörande en partiell löneförbättring för häradshövdingarna
med mera.

Enligt nådigt bemyndigande den 21 augusti 1919 har statsrådet
och chefen för justitiedepartementet tillkallat häradshövdingarna Carl Esaias
Arhusiander och Caspar Henrik Gavelius Cederschiöld samt ledamöterna
av riksdagens förinta kammare redaktören Anders Pers och häradshövdingen
Assar Emanuel Åkerman att i egenskap av sakkunniga biträda inom departementet
vid verkställande av utredning rörande lämpligheten av och
omfattningen för en partiell löneförbättring för häradshövdingarna samt
till behandling upptaga i samband därmed stående frågor om säkerställlande
av tillgången på nödiga arbetskrafter för rättsskipningens behöriga
gång ävensom andra med utredningen sammanhängande spörsmål angående
domsagornas förvaltning. Åt Cederschiöld har uppdraga att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar. Till sekreterare åt de sakkunniga
har förordnats extra revisionssekreteraren, vice häradshövdingen Björn
Ragnar Zetterstrand.

De sakkunnigas uppdrag är slutfört och betänkande har avlämnats
under innevarande januari månad.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 9,011 kronor 5 öre.

Sakkunniga för utredning och avgivande av förslag rörande de ändringar
i gällande bestämmelser rörande proportionella val, som för avhjälpande
av bristerna i det nuvarande valsystemet må anses påkallade.

Sedan Ivungl. Maj:t bemyndigat chefen för justitiedepartementet att
tillkalla vissa sakkunniga att inom justitiedepartementet biträda med verkställande
av utredning och avgivande av förslag rörande de ändringar i
gällande bestämmelser rörande proportionella val, som för avhjälpande av
bristerna i det nuvarande valsystemet må anses påkallade, ävensom rörande
vissa därmed sammanhängande ämnen, har chefen för justitiedepartementet
den 28 november 1919 tillkallat professorn vid universitetet i Lund, filosofie
doktorn Mårten Johan Sigfrid Wallengren, professorn vid handelshögskolan
i Stockholm, juris doktorn Martin Nikolaus Fehr, f. d. majoren

153

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Werner Johan Ernst von Heidenstam och ledamoten av riksdagens andra
kammare, godsägaren Axel Wilhelm leodor von Sneidern att i berörda
hänseende biträda inom justitiedepartementet, samt tillika åt Wallengren
uppdragit att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar

Till sekreterare hos de sakkunniga har förordnats assessorn i Svea
hovrätt Eskil Johan Emanuel Drangel.

Sakkunniga för verkställande av utredning av frågan om dödsstraffets
avskaffande.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 augusti 1919 har cheien
för justitiedepartementet samma dag tillkallat professorn vid universitetet
i Lund Johan C. W. Thyrén, hovrättsrådet i Göta hovrätt Fredrik William
Linder och borgmästaren i Södertälje Jakob Gustav Pettersson att såsom
sakkunniga biträda inom justitiedepartementet för verkställande av utredning
av frågan om dödsstraffets avskaffande; och har åt Thyrén uppdragits
att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Till sekreterare hos de sakkunniga har förordnats juris doktorn
Alvar Montelius.

Arbetet med utredningen har så fortskridit, att tryckning av betänkande
i ämnet för närvarande pågår, och torde detsamma föreligga färdigt
under innevarande januari månad.

Av de till de sakkunnigas disposition ställda expensmedel, 500
kronor, har ännu intet lyftats.

Sakkunniga för utarbetande av de ändringar i riksdagsordningen, som
följa av 1918 års urtima riksdags beslut angående politiska författningsrevisionen.

Den 28 december 1918 tillkallade chefen för justitiedepartementet
ledamoten av riksdagens första kammare, professorn juris doktorn Nils
Alexanderson jämte f. d. rådmannen Adolf Dahl och redaktören Gustaf Möller
att såsom sakkunniga biträda inom departementet vid utarbetandet av de
ändringar i riksdagsordningen, särskilt i fråga om första kammarens bildande
och därmed sammanhängande bestämmelser, som följde av 1918 års
urtima riksdags beslut i vad anginge den politiska författningsrevisionen;
och förordnades Alexanderson att såsom ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar.

Sedan Möller anmält förhinder att deltaga i arbetet, förordnades i
hans ställe komministern Harald Hallén.

Under senare delen av januari och förra delen av februari 1919 hade
de sakkunniga flera sammanträden, därvid preliminärt utkast till ändringar

Bih. till riksd. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 20

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om vad i rilcets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

i riksdagsordningen uppgjordes samt med hänsyn till dessas innehåll fastställdes,
att omfattande tillägg och ändringar jämväl i vallagen bleve nödvändiga.
Då för den följande tiden förhinder av olika slag uppkornmo
för Dahl och Hallén att vidare ägna sig åt uppdraget, fullföljdes under
den följande månaden arbetet av Alexanderson ensam och slutfördes i
medio av mars månad.

Lantförsvarsdepartementet.

Djurgdrdsko mmissionen.

Djurgårdskommissionen har under år 1919 försålt tomter — samtliga
tillhöriga lantförsvaret — till ett värde av 257,000 kronor.

De gatu- och ledningsarbeten, som kommissionen har i uppdrag att
låta utföra, hava, i den mån omständigheterna det medgivit, jämväl under
år 1919 så mycket som möjligt forcerats.

Såsom ordförande har från årets början till den 5 mars fungerat
översten C. E. Grill samt såsom ledamöter vice häradshövdingen G. Abenius
och majoren 1. Petersson. Sedan översten Grill nämnda dag avlidit, har
kommissionen utgjorts av omförmälda ledamöter, av vilka majoren Petersson
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 11 april 1919 fungerat såsom verkställande
ledamot av kommissionen ävensom chef för dess expedition.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande underbefäls befordran till officer och reservofficer.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 17 september 1914 chefen för lantförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga personer för att
inom departementet verkställa utredning angående de omständigheter,
under vilka personal i underbefäls ställning vid armén och marinen vid
yngre ar må kunna befordras till officer och reservofficer, ävensom avgiva
det förslag, vartill nämnda utredning kunde giva anledning; och utsågos
härtill överstelöjtnanten vid Livregementets grenadjärer G. Hedengren,
ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören A. J. C. Christiernson
och fanjunkaren vid Kalmar regemente C. G. Andersson.

Sedan överstelöjtnanten Hedengren på därom gjord anhållan entledigats
från ovannämnda uppdrag, utsågs i hans ställe till sakkunnig dåvarande
översten i armén, överstelöjtnanten i Svea livgarde G. Bouveng;
och uppdrogs åt den sistnämnde att i egenskap av ordförande leda de
sakkunnigas förhandlingar.

Berättelse om vari i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vidare anmodades chefen för krigsskolan, överstelöjtnanten i Upplands
infanteriregemente E. Nordenskjöld att i egenskap av sakkunnig biträda
vid berörda utredning.

Efter det fanjunkaren Andersson pa därom gjord anhållan entledigats
frän det honom meddelade uppdraget, anmodades fanjunkaren pa reservstat
vid Svea livgarde M. Mårtensson att i Anderssons ställe fullgöra detsamma.

Genom beslut den 11 februari 1919 biföll Kungl. Maj:t eu av de
sakkunniga gjord framställning att få tillkalla folkskoleinspektören, rektorn
K. Nordlund för utredning av vissa frågor.

De sakkunnigas arbete har fortskridit sa långt, att betänkande beräknas
kunna avlämnas under januari månad 1920.

Utgifterna för de sakkunniga hava uppgått till 10,010 kronor.

Kommissionen för organiserandet av samarbete mellan militära förvaltningsmyndigheter
och industrien.

Den 26" juli 1915 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommission med
huvudsaklig uppgift att enligt vissa angivna grunder leda och organisera
samarbetet mellan militära förvaltningsmyndigheter och industrien, i syfte
att vid ett eventuellt krigsutbrott industrien skulle vara i möjligaste mån
rustad för tillverkning av krigsmateriel; och utsågos till ledamöter av kommissionen
generallöjtnanten i generalitetets reserv C. D. L. W. W:son
Munthe, marinöverintendenten och chefen för marinintendenturkaren, kommendörkaptenen
av första graden i flottans reserv H. F. Lindberg, överingenjören
vid järnkontoret A. F. Wahlberg, direktören för Allmänna
svenska elektriska aktiebolaget i Västerås J. S. Edström, majoren vid generalstaben
A. I. Lyström och verkställande direktören i Sveriges industriförbund,
kaptenen i kustartilleriets reserv E. Nordlund. Åt generallöjtnanten
Munthe uppdrogs att såsom ordförande leda kommissionens förhandlingar.

Sedan kaptenen Nordlund avgått från befattningen såsom verkställande
direktör i Sveriges industriförbund och i denna egenskap efterträtts
av överstelöjtnanten i intendenturkåren A. F. Hultkrantz, förordnades
överstelöjtnanten Hultkrantz den 3 november 1916 att jämväl vara ledamot
av kommissionen.

Kommissionens arbete har under året pågått utan avbrott, men har
detta arbete i huvudsak utförts av ordföranden och sekreteraren, dock med
biträde, då så erfordrats, av kommissionens olika ledamöter och särskilt tillkallade
sakkunniga samt tekniska biträden. Vid behov hava plenisaminanträden,
tillsamman 16 stycken, hållits.

Utgifterna för kommissionen hava uppgått till 184,300 kronor.

156

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för granskning av förslag till lag angående upplåtande
av mark till militära övningar in. in.

Genom beslut den 14 juni 1916 bemyndigade Kung!. Maj:t chefen
för ^^försvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer
jämte sekreterare för granskning av ett inom departementet utarbetat förslag
till lag angående upplåtande av mark för militära övningar m. m.; och utsågos
härtill generallöjtnanten i generalitetets reserv J. G. Björlin samt ledamöterna
av riksdagens andra kammare, lantbrukaren C. Persson i Stallerhult,
redaktören N. A. Nilsson i Kabbarp och lantbrukaren J. Jönsson i Revinge.

Genom beslut den 15 december 1916 uppdrog Kungl. Maj:t åt nämnda
sakkunniga att i samband med det förut meddelade uppdraget avgiva
yttrande över ett inom lantförsvarsdepartementet utarbetat förslag rörande
den tillfälliga inkvarteringens ordnande ävensom inkomma med förslag, i
vad mån förordningen om truppers och persedlars fortskaffande den 6 September
1842 borde, vad lantförsvaret anginge, ersättas med nya och mera
tidsenliga bestämmelser.

Förutom ovannämnda personer tillkallades den 14 februari 1917
andre länsnotarien i Göteborgs och Bohus län T. A. U. von Sydow att
såsom sakkunnig deltaga i sistberörda arbete.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 8 februari 1918 har sistnämnda
uppdrag utvidgats att gälla jämväl motsvarande frågor rörande marinen.

Sedan de sakkunniga under år 1917 avlämnat förslag till lag angående
upplåtande av mark för militära övningar och under år 1918 förslag
till lag angående kommuners och enskildas skyldigheter i avseende å till"
fällig inkvartering, har arbetet under år 1919 varit inriktat på den sista
delen av de sakkunnigas uppdrag, nämligen frågan om nya bestämmelser
i stället för 1842 års tågordning.

Den 12 februari 1919 överlämnades ett av de sakkunniga uppgjort
förslag till lag angående kommuners och enskildas skyldigheter beträffande
truppers och persedlars fortskaffande i fredstid. Detta förslag har därefter
tillika med det förut omnämnda inkvarteringsförslaget varit utremitterat
till länsstyrelserna, armé- och marinförvaltningarna samt vissa militära
myndigheter, vilka haft att däröver avgiva utlåtanden före den 1 juli 1919.

Sedan de inkomna utlåtandena därefter överlämnats till de sakkunniga,
har en sammanfattning av desamma uppgjorts, varefter förslaget av
de sakkunniga underkastats en förnyad granskning och omarbetning, vilken
slutförts den 22 november 1919. Härefter har utarbetande av motiveringen
påbörjats. #

Förslaget beräknas kunna avlämnas i början av år 1920.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 32,496 kronor 82 öre.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sisla lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

157

Sakkunniga för verkställande av utredning och. avgivande av förslag
rörande frågan om vidtagande av åtgärder för främjande av manskapsrekryt
er ing en vid armén.

Genom beslut den 4 augusti 1916 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga personer
för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande frågan om vidtagande
av åtgilrder för främjande av manskapsrekryteringen vid armén; och
utsågos härtill översten i sjätte arméfördelningens reserv friherre C. A. Fock,
kaptenen vid Hälsinge regemente P. W. Genberg samt kaptenen vid Södermanlands
regemente P. V. S. Mannerstedt.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 14 april 1917 föreskrivit,
att utredningen skulle avse jämväl frågan om beredande av civilanställning
för f. d. fast anställt manskap vid såväl armén som marinen, tillkallades
jämlikt bemyndigande sistnämnda dag kommendörkaptenen A.
Meister att såsom sakkunnig deltaga i de sakkunnigas utredningsarbete i
vad avsåge sistberörda fråga. Då emellertid kommendörkaptenen Meister
anmält, att han på grund av sin tjänstgöring vore förhindrad att åtaga
sig uppdraget, entledigades han därifrån, varefter kaptenen vid flottan
J. A. F. Eklund i stället förordnades att deltaga i ifrågavarande utredningsarbete.

Efter därom av de sakkunniga gjord framställning anmodade departementschefen
den 5 juni 1917 postdirektören i Stockholms distrikt
J. Enger och byråchefen i telegrafstyrelsen K. E. Landström att biträda
de sakkunniga med verkställs)nde av utredning rörande frågan om civilanställning
för f. d. fast anställt manskap.

Vidare anmodade departementschefen — jämlikt bemyndigande den
29 juni 1917 att i mån av behov, efter framställning av de sakkunnigas
ordförande, tillkalla ytterligare erforderligt antal personer för att biträda
de sakkunniga med verkställande av utredning rörande frågan om civilanställning
för f. d. fast anställt manskap vid armén — t. f. sekreteraren
i järnvägsstyrelsen, byråassistenten L. F. G. Nylinder, byråchefen i domänstyrelsen
friherre T. W. Hermelin, t. f. överkontrollören vid packhusinspektionen
i Stockholm N. M. Nordström och läroverksrådet A. Åström
att biträda de sakkunniga med verkställandet av nämnda utredning, varjämte
efter framställning av de sakkunniga fanjunkaren vid Göta livgarde
J. V. Rehnberg och flaggstyrmannen A. Nilsson anmodades att, i den
mån fullgörandet av deras ordinarie tjänsteåligganden det medgåve, biti-äda
de sakkunniga vid samma utredning.

Efter framställning av de sakkunniga anmodades slutligen, jämlikt
sistnämnda bemyndigande, trafikinspektören L. G. Englund och byråassi -

158

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

stenten i socialstyrelsen O. E. F. Järte att biträda de sakkunniga med
vei-kställande av sist omförmälda utredning.

Sedan de sakkunniga den 31 december 1918 avgivit betänkande
angående beredande av civil anställning åt uttjänt manskap vid armén och
marinen, hava de sakkunniga anmodats att verkställa en sammanfattning
av de från vederbörande myndigheter över betänkandet infordrade yttranden
ävensom att häröver avgiva utlåtande.

Efter vissa förberedande arbeten hava de sakkunniga den 17 november
1919 sammanträtt för slutförande av ovanberörda uppdrag.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 49,948 kronor 33 öre,

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
angående värnpliktstjänstgöringens ordnande för värnpliktiga, vilka hysa
religiösa samvetsbetänkligheter mot vapentjänst.

Jämlikt bemyndigande den 29 juni 1917 anmodade chefen för lantförsvarsdepartementet
generalmajoren på reservstat J. A. M. Blomstedt,
ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören J. Byström, ledamoten
av riksdagens första kammare, regementspastorn P. W. Olsson samt kanslerssekreteraren,
vice häradshövdingen O. U. Croneborg, tillika sekreterare, att
såsom sakkunniga inom departementet biträda med verkställande av utredning
och avgivande av förslag angående värnpliktstjänstgöringens ordnande
för värnpliktiga, vilka hysa religiösa samvetsbetänkligheter mot
vapentjänst, varjämte uppdrogs åt generalmajoren Blomstedt att såsom
ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

De sakkunniga hava den 24 februari 1919 avgivit betänkande och
förslag i ämnet, daterat den 16 december 1918.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 15,974 kronor
89 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
angående åtgärder mot den försvarsfientliga propagandan.

Kungi. Magt bemyndigade den 29 juni 1917 chefen för lantförsvarsdepartementet.
att, i samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet,
tillkalla högst fem sakkunniga personer jämte sekreterare för att inom
lånt- och sjöförsvarsdepartementen biträda med verkställande av utredning
och avgivande av förslag angående åtgärder mot den försvarsfientliga propagandan.

På grund härav anmodades generalmajoren i armén H. E. Hult,
kommendören A. Ekström, sekreteraren i justitieombudsmansexpeditionen,
friherre E. Gyllenstierna, tillika sekreterare, ledamoten av riksdagens

Berättelse om växt i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

159

andra kammare, borgmästaren J. O. Holmdahl samt ledamoten av riksdagens
första kammare, borgmästaren G. S. Neiglick att i egenskap av
sakkunniga verkställa ifrågavarande uppdrag, varjämte uppdrogs åt generalmajoren
Hult att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Sedan friherre Gyllenstierna, på därom gjord anhållan, entledigats
från ifrågavarande uppdrag, anmodades krigsdomaren G. H. O. Collin att
i friherre Gyllenstiernas ställe fullgöra samma uppdrag.

De sakkunniga hava varit samlade under februari månad 1919, varvid
formuleringen av ifrågasatta lagändringar i huvudsak slutförts. De
sakkunnigas sekreterare har därefter haft i uppdrag att till ett betänkande
sammanföra de sakkunnigas tidigare och i februari fattade beslut, ett uppdrag,
som emellertid befunnits kräva ökande av sekretariatets arbetskrafter,
vadan föreslagits förstärkning med en juridiskt och en militärt utbildad sekreterare.
Därest sådan förstärkning erhålles, förväntas betänkandets stomme
föreligga färdig i början av februari 1920.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 7,135 kronor 64 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande organisationen av armens och marinens flygvapen.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 29 juni 1917 chefen för lantförs
va r s de par te men te t att, i samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet,
tillkalla högst sju sakkunniga personer jämte sekreterare för att inom lantoch
sjöförsvarsdepartementen biträda med verkställande av utredning och
avgivande av förslag rörande organisationen av arméns och marinens
flygvapen.

På grund härav anmodades generallöjtnanten G. A. Ii. Jungstedt,
ledamoten av riksdagens andra kammare J. B. Eriksson i Grängesberg,
chefen för marinstaben, konteramiralen H. V. M. von Krusen stimma, ledamöterna
av riksdagens andra kammare P. B. Nilsson i Linnås och J. Pålsson
i Anderslöv, majoren vid generalstaben J. G. Sylvan och kommendörkaptenen
av andra graden vid flottan G. Unger att i egenskap av sakkunniga
verkställa ifrågavarande uppdrag, varjämte uppdrogs åt generallöjtnanten
Jungstedt att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Sedan Eriksson, på därom gjord ansökning, entledigats från berörda
uppdrag, anmodades kaptenen vid kustartilleriet T. C. N. Wahlman att i
egenskap av sakkunnig biträda med verkställande av omförmälda utredning.

Sedan de sakkunniga den 31 oktober 1918 avlämnat sitt betänkande
nr 2 angående organisationen av ballongvapnet, har arbetet med det dem

160

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tilldelade uppdraget att uppgöra en fullständig plan för ordnandet av
Sveriges luftförsvar oavbrutet pågått och fortskridit så långt, att betänkande
kunnat börja tryckas.

För att icke överlämnandet av betänkandet i vad detta rör det egentliga
luftförsvaret må fördröjas, har det härmed sammanhängande förslaget
rörande organisationen av väderlekstjänsten och flygkartors utarbetande —
vilket dock delvis varit under behandling — icke medtagits i betänkandet,
utan kommer detta förslag att avgivas framdeles.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 84,861 kronor
33 öre.

Sakkunniga för utredning rörande underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa
åt visst avskedat indelt manskap.

Jämlikt bemyndigande den 13 augusti 1917 anmodade chefen för
lantförsvarsdepartementet ledamöterna av riksdagens andra kammare, regementsläkaren
C. F. Vahlquist och redaktören O. F. Bogren samt t. f.
krigsrådet J. G. L. C. Stenberg, tillika sekreterare, att såsom sakkunniga
skyndsammast möjligt verkställa utredning, huruvida och under vilka villkor
det skulle kunna medgivas indelt manskap med minst 20 men under
25 tjänstår, som avskedats före den 1 januari 1910 och vore i behövande
omständigheter, att likställas med sådant manskap, avskedat efter sistnämda
tidpunkt, och sålunda komma i åtnjutande av underhåll från Vadstena
krigsmanshuskassa enligt de närmare bestämmelser, vilka funnes angivna i
1914 års senare riksdags beslut och Kungl. Maj:ts på grund härav utfärdade
kungörelse den 6 november 1914. Åt regementsläkaren Vahlquist
uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Genom beslut den 30 augusti 1918 uppdrog Kungl. Maj:t åt ifrågavarande
sakkunniga att vid fullgörande av det dem meddelade uppdraget
jämväl utreda, huruvida och under vilka villkor underhåll och pensioner
till avskedat indelt manskap vid armén och flottan skulle kunna utgå med
ett belopp av 200 kronor årligen till varje underhålls- och pensionsberättigad
vid fyllda 67 år.

De sakkunniga hava den 17 februari 1919 överlämnat utredning och
förslag i fråga om tilldelande av underhåll och pensioner till indelt manskap
vid armén och flottan.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 25,211 kronor
42 öre.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

101

Kommittén för verkställande av utredning rörande samarbete mellan
civila och militära sjukhus in. in. „

Genom beslut den 9 november 1917 uppdrog Kungl. Maj:t åt en
kommitté att verkställa utredning, huruvida och under vilka organisatoriska,
administrativa och andra förhållanden ett samarbete skulle kunna
med fördel åstadkommas mellan å afinan ort ån Stockholm belägna civila
och militära sjukhus dels på det sättet, att de civila sjukhusen å orter,
där två eller flera truppförband vore förlagda, utvidgades därhän, att de
kunde mottaga även de sjuka från armén, varvid jämväl borde tagas under
omprövning lämpligheten av, att å dessa sjukhus inrättades vissa specialavdelningar,
såsom för ögonsjukdomar samt för öron-, näs- och svalgsjukdomar,
dels ock på så sätt, att på de orter, å vilka redan funnes militärsjukhus
men ej civila sjukhus, de militära sjukhusen anordnades så,
att de kunde mottaga även civila sjuka i större utsträckning, än hittills
varit fallet;

och förordnade Kungl. Maj:t i denna kommitté: till ordförande:
generalfältläkaren, medicine doktorn F. J. Bauer, till ledamöter: ledamoten
av riksdagens andra kammare J. B. Eriksson i Grängesberg, lasarettsläkaren
vid länslasarettet i Umeå, medicine doktorn K. H. Giertz, översten och
chefen för Första livgrenadjärregementet C. G. V. Hammarskjöld, ledamoten
av riksdagens andra kammare J. Jönsson i Revinge, medicinalrådet,
medicine doktorn E. Sederholm och ledamoten av riksdagens andra kammare,
fältläkaren i fältläkarkåren, regementsläkaren vid Andra livgrenadjärregementet
C. F. Vahlquist, samt till sekreterare amanuensen i lantförsvarsdepartementet,
juris kandidaten C. O. H. Humble.

Kommittén har år 1919 varit samlad under maj och juni månader
samt därvid förchaft till behandling frågan om samarbete mellan civil och
militär sjukvård vid länslasaretten i Umeå och Jönköping, militärsjukhuset
i Skövde samt garnisonssjukhuset i Boden. Framställningar i berörda
syfte hava av kommittén avlatits till direktionen för Västerbottens läns södra
lasarett, Västerbottens läns landsting, Jönköpings läns landsting, stadsfullmäktige
i Skövde ävensom till av horrbotiens läns landsting utsedda delegerade
för behandling av frågan om utvidgning av garnisonssjukhuset i
Boden för mottagande av civila sjuka.

Kostnaderna för kommittén hava uppgått till 14,350 kronor 25 öre.

Sakkunniga för utarbetande av plan för ordnande av det militära
sjuktransporträsendet under krig.

Jämlikt bemyndigande den 16 november 1917 anmodade chefen för
lantförsvarsdepartementet fördelningsläkaren vid andra arméfördelningen,

Bih. till riksd. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 21

Riksdags-Berättelsen.

] 62

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

fältläkaren A. Gullströrn, majoren vid Norrbottens regemente T. M. G.
Alsterlurid, kaptenen vid trängen S. E. T. Carlsson och kaptenen vid generalstaben
S. O. Wijkman att inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
såsom sakkunniga biträda med utarbetande av plan för ordnande av det
militära sjuktransportväsendet under krig samt avgivande i samband därmed
av förslag å de olika transportmedel, som enligt de lind. r nu pågående
krig vunna erfarenheter visat sig nödvändiga och lämpliga. Tillika
uppdrogs åt fältläkaren Gullströrn att såsom ordförande leda de sakkunnigas
arbete.

Såväl den del av de sakkunnigas betänkande och förslag, vilken skall
befordras till trycket, som de delar, vilka äro avsedda att överlämnas endast
i ett exemplar, föreligga nu i sådant skick, att slutförandet av de
sakkunnigas arbeten är beroende i huvudsak endast på de tryckeritekniska
förhållandena.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 29,476 kronor
60 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande inom landet befintlig
sjukvdrdsmateriel in. m.

Jämlikt bemyndigande den 7 december 1917 anmodade chefen för
lantförsvarsdepartementet överfältläkaren A. H. Christenson, medicine licentiaten
A. Ahlström, disponenten K. F. Kjellander och kaptenen vid intendenturkåren
A. A. E. Palm att såsom sakkunniga biträda med verkställande
av utredning angående dels inom landet befintlig sjukvårdsmateriel,
dels mängden av den materiel, som vore behövlig för driften av såväl
samtliga krigssjukhus i hemorten som ock karantänssjukhusen, dels
huru mycket materiel, som omedelbart borde anskaffas, dels ock slutligen
sättet för säkerställande av det övriga behovet av sjukvårdsmateriel, allt i
enlighet med av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse meddelade föreskrifter.
Tillika uppdrogs åt överfältläkaren Christenson att såsom ordförande leda
de sakkunnigas förhandlingar.

De sakkunnigas betänkande beräknas komma att ingivas till arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse under loppet av januari manad 1920.

Kostnaderna för ifrågavarande sakkunniga hava upprätt till 8 194
kronor 80 öre. ’

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande arméns behov av
tekniska officerare in. in.

Sedan Kungl. Maj:t den 18 januari 1918 bemyndigat chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer för

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

10a

att inom departementet Inträda med verkställande av utredning och avgivande
av förslag angående arméns behov av vissa tekniska officerare
samt rörande den utbildning dylika officerare borde erhålla, anmodades
generallöjtnanten C. A. 11. Jungstedt, majoren vid generalstaben G. J.
Hazelius, majoren vid fortifikationen J. S. Ericsson och kaptenen vid Göta
livgarde E. M. H. G. Testrup att fullgöra ifrågavarande uppdrag. Tillika
uppdrogs åt generallöjtnanten Jungstedt att såsom ordförande leda de sakkunnigas
arbete.

De sakkunnigas arbete har alltsedan den 16 november 1918 oavbrutet
pågått. Arbetet har fortskridit så långt, att betänkande kunnat börja
tryckas.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 13,154 kronor
20 öre.

Sakkunnig för avgivande av förslag till närmare bestämmelser i fråga
om värnpliktiga tillkommande penningtillskott vid tjänstgöring såsom underbefäl.

Jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 25 januari 1918 anmodade
chefen för lantförsvarsdepartementet dåvarande översten C. G. V.
Hammarskjöld att såsom sakkunnig inom departementet biträda med verkställande
av utredning och avgivande av förslå? till närmare bestämmelser
i fråga om värnpliktiga tillkommande penningtillskott vid tjänstgöring såsom
underbefäl.

1’ppdraget är ännu icke slutfört, emedan detsamma synts böra sättas
i samband med avgörandet av frågan om förändrad tjänstgöring för värnpliktiga
studenter och med dem i värnpliktshänseende likställda.

För ifrågavarande utredning hava ännu icke några medel utbetalts.

o o o

Sal kunniga för omarbetning av förordningen om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

Jämlikt bemyndigande den 19 april 1918 anmodade chefen för lantförsvarsdepartementet
försä k ringsråd et E Tengstrand, överfältläkaren A. H.
Christenson, kommendörkaptenen av andra graden J. B. Malström och
kaptenen L. A. Schenström att såsom sakkunniga biträda inom riksförsäkringsanstalten
med verkställande av den omarbetning av förordningen den
18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöiing, vartill bestämmelserna i lagen den 17 juni 1916 om
försäkring för olycksfall i arbete kunde förardeda.

Riksförsäkringsanstalten har den 12 mars 1919 till Kungl. Magt överlämnat
ett den 30 december 1918 daterat, med biträde av förenämnda

164

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sakkunniga utarbetat utlåtande och förslag rörande ändrade bestämmelser
angående ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 8,733 kronor
80 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning angående behovet av sanitetsliundar
för det militära sjukvårdsväsendet in. in.

Jämlikt bemyndigande den 3 maj 1918 anmodade chefen för lantförsvarsdepartementet
kaptenen vid generalstaben N. H. Strandberg och batalj
onsläkaren i fältläkarkårens reserv K. A. E. Fries att hos arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse såsom sakkunniga biträda med verkställande av
utredning angående behovet av sanitetshundar för vårt lands militära sjukvårdsväsende,
sättet för åstadkommande av erforderligt samarbete mellan
armens myndigheter och en under bildning varande frivillig sanitetshundsförening
samt övriga i samband härmed stående frågor.

De sakkunniga hava under en studieresa i Tyskland gjort sig förvissade
om den stora användningen av sjukvårdshundar under'' det im avslutade
kriget, åtminstone vad nämnda land beträffar, och på samma gån»
noga studerat alla med dressyr och uppfostran av de för ändamålet lämpliga
hundarna sammanhängande saker. Vidare hava de sakkunniga sökt
att förskaffa sig ett rikhaltigt material från alla de länder, som under
kriget haft sjukvårdshundar i arbete, för att på grundval av därigenom
förvärvade erfarenheter komplettera sin uppfattning om sjukvårdshundarnas
nytta. Härjämte hava de sakkunniga noga följt utvecklingen av den
inom landet nybildade hundföreningen, vilken på sitt program upptagit
även utbildning av sjukvårdshundar.

Enligt de erfarenheter, som de sakkunniga hittills förvärvat, komma
med stor sannolikhet sjukvårdshundar hädanefter att utbildas och utgöra
en viktig del av den militära sjukvården inom ett flertal länder, åtnfinstone
sådana, där den militära sjukvården står på ett något så när högt plan.

I enlighet härmed är det också de sakkunnigas uppfattning, att även i
vårt land dessa hundar kunna komma att bliva till nytta. Om själva organisationen
av sjukvårdshundsväsendet hava de sakkunniga dock ännu
icke kunnat bilda sig eu fullt klar uppfattning.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 10,086 kronor
33 öre.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

166

Utarbetande av fortsättning pa ''»Sakregister över kungl. brev, författningar
och generalorder in. in. rörande armén».

Jämlikt bemyndigande den 31 maj 1918 uppdrog chefen för lantförsvarsdepartementet
åt kaptenen vid Norrbottens regemente R. V. Berg
att utarbeta en fortsättning på »Sakregister över kungl. brev, författningar
och generalorder in. in. rörande armén» omfattande åren 1914
—1918.

Uppdraget är»numera slutfört.

Kostnaderna för ifrågavarande arbete hava uppgått till 1,800 kronor.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande definitiv lönereglering för arméns oeh marinens personal in. in.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 14 juni 1918 chefen för lantförsvarsdepartementet
att, i samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet,
tillkalla högst fem sakkunniga personer jämte sekreterare för att inom
lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen biträda med verkställande av utredning
och utarbetande av förslag rörande dels tillfällig pensionsförbättring
för viss personal vid armén oeh marinen, dels definitiv löneregleringför
arméns och marinens personal, dels ock de ytterligare förslag till tillfällig
löneförbättring för vissa personalgrupper, som till äventyrs befunnes
erforderliga, med rätt för departementscheferna att, efter därom av de sakkunniga
gjord framställning, under arbetets fortgång tillkalla, för att i de
sakkunnigas överläggningar deltaga, representanter för olika personalkategorier
vid armén och marinen.

På grund härav anmodades kanslirådet A. E. M. Ericsson, ledamoten
av riksdagens första kammare, överdirektören J. L. Widell, krigsrådet
C. E. T. Sterkv, förste marinintendenten S. F. Lagerholm och ledamoten
av riksdagens andra kammare, redaktören N. A. Nilsson i Kabbarp att
fullgöra ifrågavarande uppdrag, varjämte uppdrogs åt kanslirådet Ericsson
att leda de sakkunnigas förhandlingar.

Jämlikt ovannämnda bemyndigande anmodades sedermera, efter framställning
av de sakkunniga, översten K. E. W. Söderhielm, kommendörkaptenen
av första graden O. E. Lybeck, fanjunkaren E. Nyquist och
flaggstyrmannen K. O. Tallberg att, med bibehållande av innehavande befattningar,
tillsvidare, på kallelse av de sakkunnigas ordförande, deltaga i
de sakkunnigas överläggningar.

På grund av bemyndigande den 26 september 1918 anmodades vidåre
dels byråchefen hos arméns pensionskassa C. H. E. Hallin och kamreraren
hos flottans pensionskassa A. R. Lundgren att i egenskap av sakkunniga
deltaga i förenämnda sakkunnigas överläggningar, såvitt anginge

166

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tillfällig pensionsförbättring för viss personal vid armén och marinen, dels
ock fullmäktigen i riksgäldskontor, professorn G. Kobb att biträda de
sakkunniga med verkställande av de för utredning angående berörda pensionsförbättring
erforderliga kostnadsberäkningar.

Slutligen har, jämlikt bemyndigande den 30 september 1918, f. d.
kanslirådet A. G. Afzelius anmodats att i egenskap av sakkunnig biträda
vid fullgörandet av ifrågavarande uppdrag och att därvid jämväl tjänstgöra
såsom sekreterare.

De sakkunniga hava under år 1919 avgivit tryckt betänkande och
förslag rörande pensionsförbättring för viss personal vid armén oah marinen,
daterat den 14 februari 1919.

Därjämte hava ett större antal skriftliga utlåtanden eller förslag avgivits
i ärenden, som till de sakkunniga överlämnats från lantförsvars- och
sjöförsvarsdepartementen eller vilka eljest tillhört de sakkunnigas handläggning.
Av dessa torde följande böra här nämnas:

förslag till grunder för tillfällig löneförbättring under år 1920 för
viss personal vid armén och marinen;

förslag rörande avlöningsfyllnad åt vissa underofficerare av 3. graden
vid flottan och kustartilleriet;

förslag till bestämmelser rörande flyttnings hjälp åt viss personal vid
armén och marinen;

förslag rörande tillfällig löneförbättring för arméns och marinens
manskap;

förslag till löne- och pensionsförbättring för personal å arméns och
marinens reservstater;

utredning rörande upphörande av den vissa städer åliggande skyldighet
i avseende å ständig inkvartering för viss personal vid armén.

På grund av särskilt uppdrag jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 10
oktober 1919 hava de sakkunniga påbörjat behandlingen av frågorna om
tillfällig avlöning vid armén och sjöavlöning in. fl. särskilda förmåner till
personal vid marinen.

I övrigt hava en del förberedande arbeten utförts för avgivande av
förslag rörande definitiv lönereglering för arméns och marinens personal.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 55,007 kronor 45 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande förbättrad andlig och sedlig värd för den värnpliktiga ungdomen.

Kungl. Majrt bemyndigade den 28 juni 1918 chefen för lantförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga personer för att inom

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

167

andlig och sedlig vård för den värnpliktiga ungdomen.

På grund härav tillkallades såsom sakkunniga översten i fjärde arméfördelningens
reserv B. H. Dillner, tillika ordförande, ledamöterna av
riksdagens törsta kammare, predikanten A. V. Gullberg och seminarieadjunkten
O. U. B. Olsson samt regementspastorn vid Upplands artilleriregemente
N. G. Lindberg.

De sakkunnigas arbete under året har resulterat i ett cirka 30 paragrafer
omfattande förslag till förordning angående organisation för deri
andliga vården vid krigsmakten, till vilket författningstexten efter under
hösten verkställd slutlig granskning numera föreligger i godkänt koncept.
Motivering till förslaget är under utarbetande och har, vad den allmänna
delen därav angår, delvis genomgåtts och preliminärt godkänts av de sakkunniga.
Dessutom hava redogörelser för det andliga arbetet särskilt i
Englands och Tysklands arméer under det nu avslutade världskriget uppgjorts
för att som bilagor ingå i de sakkunnigas slutliga förslag, vilket
beräknas kunna avlämnas i början av år 1920.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 19,332 kronor
21 öre.

Sakkunniga för prövning av ansökningar rörande uppskov m. m. för
värnpliktiga med inställelse till tjänstgöring vill mobilisering.

Genom beslut den 20 september 1918 bemyndigade Kungl. Majrt
chefen för lantförsvarsdeparternentet att tillkalla högst nio personer, jämte
sekreterare, för att i egenskap av sakkunniga biträda vid prövningen av
ansökningar jämlikt kungörelsen den 21 januari 1916 angående uppskov
med och frikallelse från inställelse till tjänstgöring vid mobilisering för
vissa värnpliktiga.

Med anledning härav anmodades generalmajoren H. E. Hult, översten
C. G. A. Bergenstrahle, översten friherre C. A. Fock, kaptenen vid
kustartilleriet N. G. H. Wennerström, kommerserådet P. G. Friberg, direktören,
juris kandidaten M. Carlson, disponenten A. I. Swartling, verkställande
direktören i Nya aktiebolaget Atlas G. Jacobsson samt direktören
E. A. Indebetou att i egenskap av sakkunniga deltaga uti berörda prövning,
varjämte uppdrogs åt generalmajoren Hult att såsom ordförande leda de
sakkunnigas förhandlingar.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 5,918 kronor
75 öre.

168

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utarbetande av bestämmelser rörande sjukvården vid
truppförband en i händelse av större epidemier.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 11 oktober 1918 chefen för lantförsvarsdepartementet
att tillkalla högst två sakkunniga personer, därav en
militärläkare och en officer vid intendenturkåren, för att biträda arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse med utarbetande av bestämmelser rörande
sjukvården vid truppförbanden i händelse av större epidemier, vilka bestämmelser
borde innehålla såväl allmänna föreskrifter angående tillfälliga
sjukhus m. in. som även detaljplaner för sjukvårdens anordnande, uppgjorda
särskilt för varje truppförband.

På grund av nämnda bemyndigande anmodades fältläkaren G. Ekelund
och överstelöjtnanten vid intendenturkåren D. A. H. Sundén att i
egenskap av sakkunniga biträda sjukvårdsstyrelsen med utarbetande ar
dylika bestämmelser.

De sakkunniga hava till arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse inkommit
med förslag till provisoriska sjukvårdsanordningar vid infanteritruppförbanden
under större epidemier.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 7,088 kronor 73 öre.

Sakkunniga för verkställande av omarbetning av gällande exercisreglemente
för kavalleriet.

Genom beslut den 13 december 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t
chefen för lantförsvarsdepartementet att tillkalla fyra sakkunniga personer
för att verkställa omarbetning av gällande exercisreglemente för kavalleriet
enligt av inspektören för kavalleriet för arbetets detaljer meddelade
direktiv.

På grund härav anmodades överstelöjtnanten vid Skånska dragonregementet
J. V. E. D. af Sandeberg, kaptenen vid generalstaben H. E. F.
von Krusenstjerna, ryttmästare!! vid Livregementets husarer J. A. R. Montgomery-Cedei
hielm och ryttinästaren vid Livregementets dragoner H. G.
R. Peyron att i egenskap av sakkunniga verkställa berörda omarbetning,
varjämte uppdrogs åt överstelöjtnanten af Sandeberg att såsom ordförande
leda de sakkunnigas arbete.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 13,997 kronor 15 öre.

Kommissionen för beredande av frågor om begränsning av de militärt
utgifterna och därmed sammanhängande ärenden.

Den 18 december 1918 besiöt Kungl. Maj:t att tillkalla en kommission
av nio ledamöter för att bereda de frågor om begränsning av de mi -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

169

litära utgifterna och därmed sammanhängande ärenden, som av vederbörande
departementschefer till dem hänvisades; och förordnade Kungl. Maj:t
till ordförande i denna kommission ledamoten av riksdagens första kammare,
förlikningsmannen S. H. Kvarnzelius och till medlemmar ledamöterna
av samma kammare, redaktören C. G. Ekman, f. d. majoren friherre
O. H. A. Fleming och överdirektören J. L. Widell samt ledamöterna av
riksdagens andra kammare, lantbrukaren S. Bengtsson, redaktören P. A.
Hansson, redaktören V. Larsson, lantbrukaren D. H. Pettersson och ombudsmannen
A. V. Sävström.

Till sekreterare hos kommissionen förordnade Kungl. Maj:t den 9 januari
1919 statssekreteraren i lantförsvarsdepartementet, filosofie doktorn
C. A G. Malmroth.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 12 november 1919 har kommissionen
upplösts.

Kostnaderna för kommissionen hava uppgått till 21,069 kronor 88 öre.

Sakkunnig för verkställande av utredning rörande biblioteksverksamheten
inom armén.

Sedan Kungl. Maj:t den 7 mars 1919 bemyndigat chefen för lantförsvarsdepartementet
att tillkalla en sakkunnig person för att inom departementet
biträda med verkställande av utredning angående beskaffenheten
av de vid arméns truppförband befintliga bibliotek för officerare,
underofficerare och manskap samt uppgörande av förslag till den organisation
av biblioteksverksamheten inom armén, som kunde finnas av behovet
påkallad, anmodades förste bibliotekskonsulenten, filosofie doktorn
J. F. B. Hjelmqvist att såsom sakkunnig biträda med berörda arbete.

Under året hava frågecirkulär rörande biblioteksverksamheten utsänts
till samtliga truppförband, varjämte den sakkunnige personligen besökt
de vid ett flertal truppförband befintliga biblioteken.

Några kostnader för ifrågavarande utredning hava ännu icke redovisats.

Sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande av förslag
rörande militärapoteksväsendets ordnande i fredstid.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 16 maj 1919 chefen för lantförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga jämte sekreterare för att
inom departementet biträda med verkställande av utredning och utarbetande
av förslag rörande militärapoteksväsendets ordnande i fredstid samt
därvid taga i övervägande, huruvida den redan befintliga apoteksinrättningen
vid garnisonssjukhuset i Stockholm kunde utvidgas så, att den Bih.

till rikad. prot. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 22

Riksdags-IJerättelsen.

170

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

samma bleve i stånd att tillgodose hela arméns och marinens behov, vare
sig genom anordningar i den till garnisonssjukhnset hörande fastigheten
Hantverkaregatan 27 eller, om lämpligen så ej läte sig göra, annorstädes,
eventuellt genom nybyggnad.

På grund av nämnda bemyndigande anmodades förste marinläkaren
i marin läkarkåren, docenten O. T. Hult, apotekaren vid garnisonssjuk huset
i Stockholm C. F. Bergendorff, kaptenen vid intendenturkåren oA. A. E. Palm
och sekreteraren i general poststyrelsen filosofie doktorn A. Elimson att
verkställa ifrågavarande uppdrag, varjämte uppdrogs åt Hult att såsom
ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar samt åt Elision att jämte
sakkunniguppdraget sköta befattningen såsom de sakkunnigas sekreterare.

De sakkunniga sammanträdde första gången den 5 oktober 1919,
varvid beslut fattades om verkställande av utredningar rörande läkemedelsåtgången,
respektive läkemedelskostnaden vid arméns och marinens olika
formationer. Ledningen av dessa utredningar uppdelades på de särskilda
sakkunniga. Under höstens lopp hava de sakkunniga tid efter annan överlagt
angående viktigare detaljer i nämnda utredningsarbete, vilket fortfarande
pågår.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 3,000 kronor.

Sakkunniga för prövning av ansökningar rörande uppskov m. in. för
värnpliktiga med inställelse till tjänstgöring vid mobilisering.

Genom beslut den 12 september 1919 bemyndigade Kungl. M chefen för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst nio personer, jämte
sekreterare, för att i egenskap av sakkunniga biträda vid prövningen av
ansökningar jämlikt kungörelsen den 21 januari 1916 angående uppskov
med och frikallelse från inställelse till tjänstgöring vid mobilisering för
vissa värnpliktiga.

Med anledning härav anmodades generalmajoren H. E. Hult, översten
C. G. A. Bergenstrahle, översten friherre C. A. Fock, kaptenen vid
kustartilleriet N. G. H. Wennerström, kommerserådet P. G. Friberg, direktören,
juris kandidaten M. Carlson, disponenten A. I. Swartling, direktören
G. Jacobsson samt direktören E. A. Indebetou att i egenskap av
sakkunniga deltaga uti berörda prövning, varjämte uppdrogs åt generalmajoren
Hult att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandligar.

Sedan Wennerström på därom gjord framställning entledigats från
ifrågavarande uppdrag, anmodades kaptenen vid flottan J. E. G. CarlssonSchenström
att i egenskap av sakkunnig deltaga i prövningen av omförmälda
ansökningar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

171

Samtliga till de sakkunniga överlämnade ansökningar hava av dem
slutbehandlats.

Några kostnader för ifrågavarande sakkunniga hava ånnu icke redovisats.

Kommissionen för verkställande av utredning och avgivande av förslag
om en revision av Sveriges försvarsväsende m. in.

Den 12 november 1919 beslöt Kungl. Maj:t att tillkalla en kommission
av fjorton ledamöter för att dels i första rummet verkställa utredning
och avgiva förslag i fråga om en provisorisk avkortning av första
tjänstgöringstiden för värnpliktiga, tilldelade härens specialvapen och marinen,
ävensom för studenter och med dem likställda, och rörande övriga
av 1919 års urtima riksdag i dess skrivelse nr 9 berörda spörsmål; dels
verkställa utredning och avgiva förslag om en revision av Sveriges försvarsväsende;
och förordnade Kungl. Maj:t till ordförande i denna kommission
ledamoten av rik>dagens forsta kammare, riksgäldsfullmäktigen S. H. Kvarnzelius
och till medlemmar ledamöterna av samma kammare, redaktören
C. G. Ekman, f. d. majoren friherre O- H. A. Fleming, redaktören J.
Nilsson, överdirektören J. L. Widell och lektorn E. J. Wigforss samt
ledamöterna av riksdagens andra kammare, lantbrukaren S. Bengtsson,
generalmajoren C. G. V. Hammarskjöld, redaktören P. A. Hansson, lantbrukaren
J. Jönsson, redaktören V. Larsson, redaktören K. F. Månsson,
bergsmannen E. G. Nilsson och lantbrukaren 1). 11. Pettersson.

Till kommissionens generalsekreterare förordnade Kungl. Maj:t statssekreteraren
C. A. G. Malmroth.

Sedan redaktören Månsson anhållit om befrielse från det honom sålunda
meddelade uppdraget, biföll Kungl. Maj:t den 20 november 1919
denna ansökan.

Kostnaderna för kommissionen hava uppgått till 8,099 kronor 10 öre.

Sj öförsvarsdepartementet.

Sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag
rörande erforderliga ändrimjar i marin förvaltningens organisation in. in.

Genom nådigt brev den 27 april 1917 har Kung!. Maj:t bemyndigat
chefen för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga personer,
varav en ordförande, för att inom departementet biträda med verkställande
av utredning och uppgörande av förslag rörande erforderliga
ändringar i marin förvaltningens organisation samt därmed sammanhängande

172

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

författningsändringar. Med stöd härav tillkallade departementschefen den
7 maj 1917 följande personer att verkställa sagda utredning, nämligen
viceamiralen G. Dyrssen, ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare,
förlikningsmannen S. H. Kvarnzelius, statskommissarien Chr. L.
Tenow, amiralitetsrådet H. Wolff samt kaptenen vid kustartilleriet E,
Swensson.

De sakkunniga hade under år 1918 uppgjort förslag till en omfattande
omorganisation av marinförvaltningen, innefattande förvaltningens
uppdelande, under bibehållen benämning av marinförvaltningen, på°två
med varandra sidoordnade överstyrelser, den tekniska överstyrelsen och
den ekonomiska överstyrelsen. I sammanhang därmed hade uppgjorts förslag
dels till ny stat för marinförvaltningen och dels till förnyad instruktion
för densamma.

Sedan emellertid Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 15 november
1918 uppdragit åt de sakkunniga att snarast möjligt avgiva yttrande och
förslag beträffande ej mindre erforderliga åtgärder i syfte att åt cheferna
för marinförvaltningens olika avdelningar skulle överlämnas beslutanderätt
i större omfattning än dittills, och såmedelst lindring i chefens för
ämbetsverket arbetsbörda samt behövlig decentralisation av arbetet inom
ämbetsverket skulle kunna ernås, än även de övriga anordningar i avseende
å ämbetsverkets organisation, vilka kunde anses snarast möjligt böra
genomföras och som kunde åvägabringas utan riksdagens medverkan, och
Kungl. Maj:t tillika föreskrivit, att med de sakkunnigas behandling av
frågan om marinförvaltningens omorganisation i övrigt skulle tillsvidare
anstå, hava härefter de sakkunniga slutfört det sålunda begränsade arbetet;
och hava de den 3 februari 1919 i enlighet med det sålunda lämnade
direktivet avgivit förslag i ämnet.

Kostnaderna för de sakkunnigas utredningsarbete hava uppgått till
28,195 kronor 39 öre.

Sakkunniga för verkställande av omarbetning av gällande förordning
angående lotsverket och därmed sammanhängande författning ar.

Den 22 september 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t'' chefen för sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla högst sex sakkunniga personer, varav
en ordförande och en sekreterare, för att inom departementet biträda med
verkställande av omarbetning av gällande förordning angående lotsverket
och därmed sammanhängande författningar. Med stöd av berörda bemyndigande
har departementschefen samma dag utsett följande personer att
verkställa förenämnda arbete, nämligen kommerserådet C. Malmen, ordförande,
samt direktören G. Carlsson i Göteborg, inästerlotsen och lots -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

i7å

förmannen A. O. Hjalmar i Landskrona, hovrättsrådet G. W. Masreliez,
jämväl i egenska]) av sekreterare, byråchefen i lotsstyrelsen J. A. Sjöberg
och sjökaptenen M. Svensson.

Sedan direktören Carlsson på egen begäran den 20 november 1917
entledigats från uppdraget, har direktören P. A. Welin å Lidingön samma
dag blivit utsedd till sakkunnig i direktören Carlssons ställe.

På grund av nådigt bemyndigande den 1(5 november 1917 har chefen
för sjöförsvarsdepartementet dels den 18 mars 1918 utsett kommendörkaptenen
A. Hägg att såsom sakkunnig deltaga i berörda arbeten, i
vad de avse lotsplikten och andra försvarets intressen berörande spörsmål,
dels ock den 29 oktober 1919 lotskaptenen O. H. Stenberg i Göteborg att
såsom sakkunnig deltaga i berörda arbeten vid behandling av frågor, som
angå lotsningens förrättande, lotstaxors uppställande, uppbörden av lotsavgifter,
särskilda ersättningar, som i vissa fall skola utgå till lotsarna,
samt vissa ändringar i tjänstgöringsreglementet för lotsverk!.

Hovrättsrådet Masreliez har på därom gjord framställning blivit den
19 juni 1919 entledigad från och med den 1 augusti 1919 från uppdraget
att vara de sakkunnigas sekreterare.

Den 9 maj 1919 har Kungl. Maj:t uppdragit åt de sakkunniga att
vid fullgörande av det dem lämnade uppdraget jämväl taga fragan om
lotspersonalens skyldighet beträffande anskaffnings- och underhålls- in. fl.
kostnader för tjänstebåtar under övervägande och därutinnan framställa
förslag.

Under år 1919 hava de sakkunniga fortsatt med .att utarbeta förslag
huvudsakligen till ny förordning angående lotsverket och till ändring
i tjänstgöringsreglementet för lotsverket, samt efter det uppdraget rörande
lotspersonalens tjänstebåtar meddelades, inriktat sitt arbete väsentligen på
dithörande frågor och därutinnan, bland annat, verkställt omfattande utredningar.

De sakkunniga hava under året haft överläggningar med särskilt tillkallade
representanter för segelfartens intressen, i vad dessa intressen beröras
av de sakkunnigas arbete.

De sakkunniga, vilkas arbete krävt ökad tid till följd av uppdraget
rörande lotspersonalens tjänstebåtar, hava under år 1919 icke hunnit slutföra
sitt uppdrag, men torde detta vara avslutat inom en nära framtid.

Kostnaderna för ifrågavarande sakkunnigutredning hava hittills utgjort
inemot 35,200 kronor.

174

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för verkställande av förberedande utredning och avgivande
av preliminärt förslag rörande en mera rationell uppställning av utgifterna
under riksstat ens femte huvudtitel.

På grund av chefen för sjöförsvarsdepartementet den 9 november
1917 givet bemyndigande att tillkalla högst tre sakkunniga personer, varav
en ordförande, för att inom departementet biträda med verkställande
av förberedande utredning och avgivande av preliminärt förslag rörande
en mera rationell uppställning av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel
tillkallade departementschefen den 16 samma månad generalkrigskommissarien
F. E. Bergenholtz, ordförande, revisionskommissarien K. M.
Kinnander och marinintendenten av l:a graden R. C. T, Näsman, samtliga
i Stockholm, att verkställa berörda arbete.

De sakkunniga hava den 26 april 1919 avgivit förslag i ämnet.

Samtliga kostnader för ifrågavarande utredning hava uppgått till
13,324 kronor 32 öre.

Genom nådigt, brev den 13 augusti 1919 uppdrog Kungl. Maj:t åt
beinälda sakkunniga att taga frågan om förändrad uppställning av anslagen
å femte huvudtiteln under förnyad omprövning samt att avgiva det
yttrande och förslag, som därav kunde föranledas. I samband därmed
borde jämväl verkställas undersökning rörande de eventuella mindre väsentliga
ändringar i de marina myndigheternas organisation och verksamhet,
som härav kunde påkallas. Samtidigt bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla ytterligare högst två sakkunniga
personer, varav en representant för marinen samt en utom marinen
stående, på budgettekniska området förfaren person, för att jämte nyssnämnda
sakkunniga deltaga i berörda arbete. Med stöd av detta bemyndigande
har chefen för sjöförsvarsdepartementet den 30 september 1919
för berörda ändamål utsett konteramiralen i marinen A. B. Juel samt överdirektören,
filosofie doktor «J. L. Widell, båda i Stockholm.

De sakkunniga hava genomgått större delen av det föreliggande förslaget
och därvid verkställt en förberedande prövning av de punkter i förslaget,
mot vilka anmärkningar blivit framställda.

Kostnaderna härför hava under år 1919 uppgått till 1,692 kronor.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
i fråga om erforderliga bestämmelser beträffande daglönarnas vid marinen
anställande, avlöning orh pensionering m. in.

Genom nådigt brev den 11 september 1918 har Kungl. Maj:t bemyndigat
chefen för sjöförsvarsdepartementet uppdraga åt de enligt nådigt
brev den 23 november 1917 tillkallade sakkunniga rörande manads -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

lönarnas vid marinen anställande, avlöning och pensionering in. rn., nämligen
dåvarande kommendörkaptenen av l:a graden, numera kommendören

H. A. M. Eneström, ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare
redaktören C. G. Ekman, ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören
J. A. Ingvarsson och kontrollanten vid flottans varvs i Karlskrona in o gen

^departement T. Langwagen, att inom departementet biträda jämväl
med verkställande av utredning och avgivande av förslag i fråga om erforderliga
bestämmelser beträffande de vid marinen med dag- eller timlön
anställda personers (daglönares) anställande, avlöning och pensionering
samt därmed sammanhängande frågor. På grund .av detta bemyndigande
uppdrog chefen för sjöförsvarsdepartementet åt bemälda sakkunniga att
verkställa ifrågavarande utredning. Att biträda med samma utredning
tillkallades samtidigt ytterligare två sakkunniga, nämligen marindirektören

I. J. Falkman och överingenjören 0. E. Smith, och uppdrogs i samband
härmed dessutom åt daglönaren vid flottans varv i Karlskrona J. 0. K.
Olausson att inträda bland de sakkunniga i stället för kontrollanten Langwagen,
vilken i och med slutförandet av utredningen rörande månadslönarna
avgått från det lämnade uppdraget. Av de sakkunniga hava redaktören
Ingvarsson och överingenjören Smith avlidit, den förre den 27
december 1918 och den senare den 9 mars 1919, och hava såsom ersättare
för dem tillkallats ledamoten av riksdagens andra^kammare, redaktören P.
A. Hansson i Stockholm samt ingenjören G. R. Ägren i Råsunda.

De sakkunniga hava utarbetat förslag till allmänna bestämmelser för
marinens arbetare samt till härav föranledda ändringar i reglemente för
marinen. Utredingen av pensioneringsfrågan har fortskridit därhän, att de
sakkunniga kunnat låta verkställa beräkningar angående kostnaderna för ett
til tänkt nytt pensioneringssystem.

Under fullgörandet av berörda uppdrag hava sakkunniga haft överläggningar
med tdlkallade representanter för telegraf-, järnvägs- och vattenfallsstyrelserna,
ävensom anlitat försäkringstekniskt biträde för utförande
av nyssnämnda kostnadsberäkningar.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava hittills uppgått till
23,880 kronor.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
beträffande o ffc ersk är ens vid flottan rekrytering och utbildning in. in.

På grund av nådigt bemyndigande den 15 mars 1918 tillkallade
chefen för sjöförsvarsdepartementet konteramiralen i marinen G. åt Klint,
ordförande, dåvarande kommendörkaptenen av l:a graden, numera kommendören
J. C. Schneidler och dåvarande kommendörkaptenen av 2:a graden,

176

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

numera kommendörkaptenen av l:a graden C. H. Åkermark, samtliga med
bostadsort i Stockholm, för att inom sjöförsvarsdepartementet biträda med
verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande rekryteringen
och utbildningen av flottans officrrskår samt underofficers befordran
till officer på stat jämte därmed i samband slående frågor.

Den 3 september 1918 förordnades kommendörkaptenen av 2:a graden
N. E. Selander att biträda vid de sakkunnigas arbete i stället för
kommendören Schneidler, som till följd av sjökommendering varit förhindrad
deltaga i nämnda arbete.

På grund av uppdragets omfattning hava de sakkunniga uppdelat
detsamma i följande avdelningar, nämligen:

I. Officerskårens rekrytering.

II. Underofficers vid flottan befordran till officer på stat.

III. Sjöofficerarnas utbildning och personalchef för sjöofficerskåren.

IV. Antagning och utbildning av befäl i flottans reserv.

Sedan de sakkunniga under år 1918 fullbordat första delen av uppdraget
och den 31 december samma år avgivit betänkande i ämnet, påbörjades
i enlighet med av chefen för sjöförsvarsdepartementet darom
gjord anmodan arbetet med frågan om personalchef för sjöofticerskåren,
vilken fråga sålunda utbröts ur ovannämnda avdelning III. Betänkande
i sistnämnda ämne avgavs den 15 maj 1919.

Härefter påbörjade de sakkunniga arbetet med frågan om underofficers
befordran till officer på stat.

Jämlikt bemyndigande i nådigt brev den 6 juni 1919 har chefen
för sjöförsvarsdepartementet tillkallat flaggartillerikonstapeln E. A. Ljungberg
att såsom sakkunnig deltaga vid behandlingen av sistnämnda fråga.

Behandlingen av frågan om beredande av möjlighet för underofficer
vid flottan att vinna befordran till officer på stat har nu fortskridit så
långt, att de sakkunniga beräkna att inom närmaste tiden begynna tryckning
av betänkande i ämnet.

Kostnaderna för denna utredning hava uppgått till omkring 22,900
ki’onor.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
beträffande organisationen av den militära tjänsten vid flottans stationer
in. in.

Sedan Kungl. Maj:t den 21 maj 1918 bemyndigat chefen för sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga personer, därav
en ordförande, för att under departementschefens ledning biträda med
verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande organisa -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

177

tionen av deri militära tjänsten vid flottans stationer järnte därmed i samband
stående frågor, bär chefen för sjöförsvarsdepartementet den 14 juni
1918 utsett konteramiralen H. V. M. von Krusenstierna såsom ordförande
samt dåvarande kommendörkaptenen av l:a graden, numera kommendören
H. A. M. Eneström, dåvarande kommendörkaptenen av 2:a graden, numera
kommedörkaptenen av l:a graden C. E. Holmberg och kaptenen E.
G. M. von Ai-bin att verkställa förenämnda arbete.

Chefen för sjöförsvarsdepartementet har den 1!) juni 1919 till de
sakkunniga överlämnat eu framställning från flottans maskinistförening i
Stockholm angående inrättandet av ett intressekontor.

På grund av de omfattande ekonomiska frågor, som berördes av de
sakkunnigas arbete, har marinintendenten av 2:a graden O. von Malmborg
från den 3 februari 1919 ställts till de sakkunnigas förfogande.

De sakkunniga hava den 10 september 1919 avgivit »Betänkande och
förslag beträffande organisationen av den militära tjänsten vid flottans
stationer m. in.», och har uppdraget sålunda slutförts.

Kostnaderna härför hava uppgått till tillhopa 27,973 kronor 29 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
beträffande marinläkares av 2:a graden in. flis anställning såsom underläkare
och amanuenser vid civila sjukvård sanstalter och medicinska institutioner
m. in.

Sedan Kungl. Maj:t den 14 juni 1918 bemyndigat chefen för sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga personer, varav
en ordförande, för att under bemälde departementschefs och, såvitt lantförsvaret
anginge, jämväl under chefens för lantförsvarsdepartementet ledning
biträda med verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande
marinläkares av 2:a graden och marinläkarstipendiaters samt med
nämnda läkare och stipendiater jämställda befattningshavares vid fältläkarkåren
anställning såsom underläkare och amanuenser vid civila sjukvårdsanstaltar
och medicinska institutioner, ordnandet av viss fråga med
avseende å värnpliktiga medicine kandidaters och studerandes studie- och
utbildningsförhållanden samt villkoren för anställning såsom marinläkarstipendiat
jämte i samband med nu nämnda spörsmål stående frågor, har
chefen för sjöförsvarsdepartementet nämnda dag tillkallat marinöverläkaren,
medicine doktorn L. G. E. Nilson, i egenskap av ordförande, samt dåvarande
fältläkaren, numera överfältläkaren, medicine licentiaten S. R. Erhardt,
ledamoten av riksdagens andra kammare, professorn, medicine
doktorn K. E. O. Kjellberg och professorn, medicine doktorn J. H. Forsner,
samtliga med bostadsort i Stockholm, att verkställa förenämnda arbete.

Bill. till riksd. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 23

Riksdans-Berättelsen.

178

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Arbetet har omfattat dels insamlande och bearbetande av för utredningen
erforderligt statistiskt material, dels överläggningar för klarläggande
av de riktlinjer, varefter till de sakkunniga hänskjutna spörsmål
må anses böra lösas.

Sedan försvarsrevisionen blivit tillsatt och inom densamma före
handläggningen av försvarets allmänna organisation fråga uppstått om avkortning
av utbildningstiden för värnpliktiga, hava de sakkunniga ansett
sig böra lägga arbetet med utredningen så, att hänsyn kan tagas till den
inverkan på de sakkunnigas uppdrag, som resultatet av försvarsrevisionens
arbete kan komma att medföra. I följd härav har arbetet ansetts höra
ajourneras tillsvidare.

Hittills har för bemälda. sakkunnigas räkning utbetalts 559 kronor.

O O

Sakkunniga för avgivande av yttrande och förslag beträffande anordnande
av befälskurser för fänrikar vid flottan.

Sedan Kung!. Maj:t den 26 september 1918 bemyndigat chefen för sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla högst tre sakkunniga personer, varav eu tilllika
sekreterare, för avgivande av yttrande och förslag beträffande anordnande
av befälskurser för fänrikar vid flottan, har departementschefen samma,
dag utsett generaldirektören B. J:son Bergqvist, dåvarande kommendören,
numera konteramiral en greve C. A. Wachtmeister och kaptenen C. G.
Wahlström att verkställa förenämnda arbete.

De sakkunniga hava den 22 november 1918 erhållit bemyndigande
att för biträde tillkalla professorn vid Lunds universitet A. Herrlin och
hava i visst avseende samarbetat med denne.

Med skrivelse den 28 maj 1919 hava de sakkunniga avgivit betänkande
och förslag och har uppdraget därmed slutförts.

De kostnader, vilka uppdraget åsamkat statsverket, uppgå till 9,418
kronor 52 öre.

Sakkunniga för verkställande av omarbetning av kustartilleriets skolreglemente
in. m.

Sedan Kungl. Maj:t den 6 december 1918 bemyndigat chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga personer, varav
en ordförande, för verkställande av omarbetning av kustartilleriets skolreglemente
in. m., har departementschefen samma dag utsett överstelöjtnanten
vid kustartilleriet A. L. Törner, Oscar-Fredriksborg, till sådan
sakkunnig och att i egenskap av ordförande leda förenämnda arbete,
varjämte departementschefen den 31 december 1918 till sakkunniga för
ifrågavarande arbete utsett kaptenerna G. A. Peterson och G. H. Engbloim

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

175*

Genom nådigt brev den 31 december 1918 har Kungl. Maj:t uppdragit
åt de sakkunniga att verkställa utredning ocli avgiva förslag till ändrade
bestämmelser för kustartillerikadetternas utbildning samt genom nådigt
brev den 21 mars 1919 att verkställa utredning och av<>iva förslag jämväl
beträffande rekryteringen och utbildningen av kustartilleriets officerskår.

Kaptenen ‘ Engblom upphörde med den 14 oktober 1919 och kaptenen
Peterson med den 30 oktober 1919 att vara sakkunniga och ersattes
med kaptenen G. Rubenson, Oscar-Fredriksborg, från och med den 15
oktober 1919 och dåvarande kaptenen vid kustartilleriet, numera majoren
E. N. Larsén från och med den 1 november 1919. Majoren Larsén har
entledigats med den 31 december 1919 och kaptenen A. A. S. Ballé, OscarFredriksborg,
utsetts i hans ställe.

De sakkunniga avgåvo den 14 maj 1919 »Betänkande och förslag
angående officerskårens vid kustartilleriet rekrytering och utbildning intill
tiden för kommendering till sjökrigsskolan».

Den 15 maj 1919 påbörjade sakkunniga utarbetandet av nytt »Reglemente
för kustartilleriets skolor och övningar» (kustartilleriets skolreglemente)
och förelåg detsamma färdigt i koncept den 25 oktober 1919.
Den 26 i samma månad påbörjades utarbetandet av »Artilleriinstruktion för
kustartilleriet.»

Kostnaderna för ifrågavarande sakkunnigutredning hava beräknats
till sammaglagt 19,850 kronor.

Sakkunniga för verkställande ar utredning och avgivande av förslag
beträffande undervisningen i marinens korprals- och underofficer skolor.

Genom nådigt brev den 16 maj 1919 har Kungl. Maj:t bemyndigat
chefen för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer,
varav en ordförande och en sekreterare, för att under departementschefens
ledning biträda med verkställande av utredning och avgivande
av förslag angående i vad mån med hänsyn till allmänna pedagogiska
synpunkter samt i och för åstadkommande av en rationell undervisning
ändring erfordrades beträffande vare sig ämnesfördelning, timplan, undervisningsmetod
eller andra därmed sammanhängande förhållanden vid marinens
underbefälsskolor, varvid skulle iakttagas, att undervisningen därstädes,
vilken i främsta rummet hade till syfte att bibringa för den militära
banan erforderliga insikter, i möjlig utsträckning jämväl borde vara
ägnad att meddela kunskap av allmännyttig art. Med stöd härav tillkallade
departementschefen samma dag följande personer att verkställa
sagda utredning, nämligen dåvarande kommendören, numera konteramiralen
greve C. A. Wachtmeister, i egenskap av ordförande, generaldirektören

180

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

B. J:son Bergqvist, undervisningsrådet N. O. Bruce, tillika sekreterare,
kommendörkaptenen av 2:a graden J. A. F. Eklund samt flaggstyrmannen
A. E. Åkerberg, samtliga med bostad i Stockholm.

De sakkunniga hava med biträde av tillkallade personer med speciell
insikt och erfarenhet i olika grenar av manskapets inom flottan utbildning
utarbetat utförliga utkast till timplaner och kursplaner med tillhörande
anvisningar för såväl rekrytskolan som korpral- och underofficersskolorna,
avseende samtliga förekommande yrkesgrenar.

De kostnader, som hittills åsamkats statsverket, hava utgjort 7,180
kronor 17 öre.

Flygkommissionen.

Genom nådigt brev den 23 maj 1910 har Kungl. Maj:t uppdragit
åt en kommission att för befrämjande av enhetlighet och planmässighet
inom det militära flygväsendet i avseende å såväl materiel som personalens
utbildning hos Kungl. Maj:t eller underordnad myndighet föreslå
de åtgärder, som härför kunde finnas erforderliga, ävensom att verkställa
undersökningar rörande vid framförande av militära och andra luftfartyg
inträffande flygolyckor och svårare flyghaverier samt avgiva därav föranledda
yttranden. Till ledamöter i denna kommission har Kungl. Maj:t
utsett chefen för fälttelegrafkåren, överstelöjtnanten i fortifikationen K. A. B.
Amundson, tillika kommissionens ordförande, chefen för marinens flygväsende,
kommendörkaptenen av 2:dra graden T. W. M. Löbeck, kaptenen
vid fortifikationen C. G. von Porat, Linköping, kaptenen vid flottan S. A.
O. Beckman, t. f. professorn vid tekn. högskolan A. H. Rosborg, torpedingenjören
E. J. Sjögren och t. f. flygingenjören vid fälttelegraf kårens
flygkompani H. Kjellson, Malmslätt.

Enligt nådigt brev den 27 juni 1919 har under kaptenen von Porats
utrikes kommendering såsom ledamot i kommissionen varit förordnad kaptenen
vid fortifikationen P. F. C. Koch till och med den 4 augusti 1919.

Undersökningar hava genom kommissionens ledamöter verkställts

vid:

1) flottans varv i Stockholm med anledning av eu flygbåts förolyckande
å Lilla Värtan den 20 maj, varvid föraren, löjtnant Eckerström
och passageraren, ingenjören Vidmark omkommo;

2) Malmslätt med anledning av ett arméflygplans förolyckande den
11 juni, varvid löjtnanterna Söderström och Bagge omkommo;

3) Thulins flygskola å Ljungby hed med anledning av förolyckan det
av ett Thulinbiplan E-typ den 20 juni, varvid föraren, instruktören Magnusson,
omkom och passageraren, Paulsson, allvarsamt skadades:

berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

KH''J

4) Malmslätt med anledning av ett armeflygplans haveri därstädes
den 1 oktober, varvid föraren, löjtnanten llodéhn, svårt skadades, under
det att passageraren, furiren Smith, förblev oskadad;

5) Hälsingborg med anledning av eu flygbåts haveri den 4 oktober,
varvid passageraren, doktor Lejre, omkom, under det att föraren,
löjtnant Wigert, förblev oskadad;

6) Landskrona med anledning av en flygbåts haveri den 4 oktober,
varvid flygbåten svårt ramponerades, men såväl föraren som spanaren förblevo
oskadade.

Över alla dessa undersökningar bar kommissionen till Kungl. Maj:t
avgivit utlåtanden.

Dessutom har kommissionen verkställt utredning angående det vid
Karlskrona flygstation inträffade haveriet med en flygbåt den 20 maj, över
vilken utredning utlåtande avgivits den It) juni, samt utredning över doktor
E. Thulins flygolycka vid Landskrona den 14 maj.

I samband med de angående ovannämnda flygolyckor verkställda
utredningarna har kommissionen till militära flygmyndigheter, flygplansfabriker
och flygskolor lämnat särskilda meddelanden om de resp. flygolyckornas
kända orsaker, i ändamål att så vitt möjligt förekomma ett
upprepande av desamma, i vilka meddelanden bland annat gjorts erinringar
angående flygplanens konstruktion, kontroll och användning.

Kommissionen har påbörjat en serie »råd och anvisningar för flygare»
och är den första delen härav, berörande den s. k. »skruven», tryckt
och utdelad till alla förefintliga flyginstitutioner.

För befrämjande av enhetlighet och planmässighet inom det militära
flygväsendet har kommissionen dels utarbetat förteckningar med detaljuppgifter
över arméns och marinens flygmateriel, dels med anledning
av inträffade flygolyckor verkställt kontrollberäkningar över därvid använda
flygplantyper.

Kommissionen har, efter förslag av de militära flygmyndigheterna
till upphandling av viss flygmateriel, tagit dessa förslag under omprövning.
Nämnda myndigheter hava även anmodats låta pröva vissa instrument,
avsedda att befrämja flygplanens säkra framförande.

. En del konstruktionsdetaljer hava av kommissionen undersökts och
föreslagits till prövning vid arméns och marinens flygskolor.

Kommissionen har till Kungl. Maj:t avgivit yttrande och förslag
angående anställande å stat av behövligt antal flygingenjörer vid såväl arméns
som marinens flygväsende.

Approximativa kostnaden för kommissionens verksamhet är 17,500
kronor.

182

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utredning rörande inträffade torpedförluster m. in.

Genom nådigt brev den 5 september 1919 har Kungl. Maj:t bemyndigat
chefen för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga
personer, därav en ordförande, för att biträda inom nämnda departement
med verkställande av utredning rörande orsakerna rörande till de
under år 1919 inträffade torpedförlusterna och torpedhaverierna vid flottan
samt avgiva förslag till de åtgärder, som kunde anses erforderliga till
förebyggande för framtiden i möjligaste mån av sådana förluster och haverier.
Denna utredning skulle omfatta varje särskilt fall, då torped gått
förlorad eller havererat, med angivande därvid, huruvida enligt de sakkunnigas
mening fel eller försummelse i tjänsten förelegat, samt jämväl
avse möjligheten av att genom tvålning återfinna och bärga förlorade torpeder.
På grund härav har chefen för sjöförsvarsdepartementet samma
dag utsett viceamiralen W. Dyrssen, i egenskap av ordförande, samt kommendörkaptenen
av l:a graden C. H. Åkermark, kaptenen friherre L. M.
Beck-Friis och torpedingenjören E. J. Sjögren att verkställa förenämnda
arbete. Samtliga nu nämnda sakkunniga äro bosatta i Stockholm.

Utredningsarbetet har omfattat undersökning av samtliga under året
timade förluster och haverier ävensom åtskilliga i samband härmed stående
frågor.

Utredningen har icke slutförts.

Kostnaderna härför hava uppgått till omkring 3,000 kronor.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
ifråga om ordnandet av förrådsverksamheten vid marinen, ra. in.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 20 september 1919 att tillkalla
högst fyra sakkunniga personer, varav eu ordförande, för att biträda inom
sjöförsvarsdepartementet med verkställande av utredning ifråga om ordnandet
av förrådsverksamheten vid marinen och därmed sammanhängande
förhållanden samt att avgiva det yttrande och förslag, vartill denna utredning
kunde föranleda, har chefen för sjöförsvarsdepartementet den 17
oktober 1919 utsett viceamiralen G. Dyrssen, i egenskap av ordförande,
samt dåvarande kommendören, nuvarande konteramiralen i marinen A. B.
Juel, marinintendenten av l:a graden F. E. Aurell och revisorn S. Svensr
son att verkställa förenämnda arbete. Den 21 oktober 1919 har chefen
för sjöförsvarsdepartementet utsett marinintendenten av l:a graden G. S.
W. Ehlin såsom sakkunnig i marinintendenten Aurells ställe.

Med undantag för konteramiralen Juel är de sakkunnigas bostadsort
Stockholm. Konteramiralen Juels bostadsort är Sjönevad, Wessigebro.

Utredningen har icke slutförts.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kostnaderna för år 1919 beräknas uppgå till omkring 4,000 kronor.

18H

Sakkunnig för verkställande av undersökning och avgivande av yttrande
beträffande det nya redovisningsväsendet vid marinen.

Genom nådigt brev den 20 september 1919 har Kungl. Maj:t. uppdragit
åt statskommissarie!) och byråchefen i statskontoret C. L. Tenow
att verkställa undersökning beträffande det nya redovisningsväsendet vid
marinen och att avgiva det yttrande, vartill undersökningen kunde föranleda.

Statskommissarie!) Tenow har verkställt vissa förberedande undersökningar
inom marin förvaltningen ävensom insamlat material för utredningen.

Utredningen har icke slutförts.

Några kostnader hava icke förorsakats statsverket.

Sakkunniga för utredning av vissa frågor angående marinen.

Genom nådigt brev den 31 december 1919 har Kungl. Maj:t bemyndigat
chefen för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga
personer, varav eu ordförande, för att biträda inom nämnda
departement med verkställande av utredningar, vilka i anledning av försvarsrevisionens
arbeten påkallades, med föreskrift tillika att de sakkunniga
skulle vara skyldiga att på direkt framställning från försvarsrevisionen
hos densamma verkställa muntlig föredragning i förekommande ärenden.
Med stöd av detta bemyndigande har chefen för sjöförsvarsdepartementet
nämnda dag utsett viceamiralen G. Dyrssen, i egenskap av ordförande,
samt kommendörkaptenerna av l:a graden G. R. Stark och J. B. Malström
ävensom kaptenen vid kustartilleriet C. A. Claus att verkställa förenämnda
arbete.

De sakkunnigas bostadsort är Stockholm.

Civildepartementet.

Fattigvårdslagstiftningskommittén.

Fattigvårdslagstiftningskommittén, som tillsattes den 21 juni 1907,
erhöll därvid i uppdrag att utarbeta förslag till den förändrade lagstiftning
dels angående fattigvården och dels angående lösdrivares behandling,
som kunde finnas erforderlig och lämplig, ävensom till de ändrade bestämmelser
i andra delar av lagstiftningen, som härav påkallades. Sedermera
har Kungl. Maj:t åt kommittén ytterligare uppdragit: den 12 juni
1908 att verkställa av riksdagen begärd revision av lagen om fosterbarns

184

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

vård; den 9 oktober 1908 att verkställa utredning och avgiva förslag i
anledning av riksdagens skrivelse om internering av alkoholister; den 20
november 1908 dels att taga i övervägande, huruvida och i vilken omfattning
lagen angående uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende
försummade barn den 13 juni 1902 och därmed sammanhängande stadganden
tarvade omarbetning och dels att i anledning av riksdagens skrivelse
den 7 april 1904 taga i övervägande, i vilken omfattning och på vad
sätt åtal i vidsträcktare mån än nu medgåves kunde anställas för vissa
förbrytelser, som av målsmän begingos mot minderåriga eller dem, vilka
saknade förståndets fulla bruk; den 4 februari 1910 att i anledning av riksdagens
skrivelse den 16 mars 1909 taga i övervägande i vad män ändring
kunde ske av 5 kap. 3 § strafflagen i syfte att där omförmälda minderåriga
förbrytare måtte i större utsträckning än för närvarande vore medgivet
kunna insättas i allmän uppfostringsanstalt; den 23 januari 1918
att avgiva utlåtande i anledning av riksdagens skrivelse den 11 juni 1917
angående förskott av allmänna medel åt barn utom äktenskap ävensom i
vissa fall åt barn inom äktenskap; samt den 26 april 1918 att taga under
övervägande riksdagens skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 mars samma år
om upptagande i samband med pågående revision av vissa barnavårdslagar
till undersökning av frågor om utsträckning och enhetlig organisation
av samhällets barnavård. Härförutom hava åtskilliga andra ärenden,
som stå i sammanhang med de sålunda åt kommittén givna uppdrag, av
Kungl. Maj:t remitterats till densamma.

Kommitténs ledamöter äro: landshövdingen Johan Widén, ordförande,
godsägaren Olof Björklund, Rörön, Månsåsen, fattigvårdsinspektören Albin
Lindblom, Stockholm, häradshövdingen Jacob Linders, Stockholm, tillika
sekreterare, och hemmansägaren Ernst Otto Magnusson i Tumhult, Målaskog.
V id behandlingen av barnavårdslagstiftningen äro professorn, överläkaren
vid allmänna barnhuset I. Jundell och fröken Ebba Wedberg,
Stockholm, samt vid behandlingen av lösdrivarlagstiftningen direktören
G. Reutercrona, Svartsjö, ledamöter av kommittén.

Kommittén har tidigare avgivit betänkande och förslag till lagstiftning
i''örande behandling av alkoholister, angående fattigvården, angående
utsträckt användning av tvångsuppfostran för minderåriga förbrytare samt
angående ändrad lydelse av vissa stadganden i lagen den 13 juni 1902
angående uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade
barn. Därjämte har kommittén avgivit utlåtande i ett flertal av Kung].
Maj:t eller vederbörande departementschef till densamma remitterade frågor.
Under år 1919 hava några förslag eller utlåtanden icke avgivits.

Till kommittén har den 6 juni 1919 av Kungl. Maj:t överlämnats

lie-rättelse om nåd i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

riksdagens skrivelse den 4 i summa månad rörande besviirsrätt för barnavårdsnämnd
över beslut av styrelse för skyddshem rörande vanarta! barns
intagande å hemmet.

Kommitténs arbeten under år 1919 hava avsett barnavårdslagstiIlningen.
Plcnisammanträden hava hållits i Stockholm den 10—28 februari,
17—22 mars, 27 mars—-IT april, 28 april—9 maj, 19 maj—5 juni. Under
övriga tider har arbetet bedrivits av ordföranden och sekreteraren samt
under kortare tider av subkommitterade.

Med Kungl. Maj:ts tillstånd har kommittén tillkallat representanter
för skyddshemsverksamheten för att med dem överlägga rörande av kommittén
upprättade förslag om anordnande av skyddshem. Dessa överläggningar
pågingo under tiden den 1—5 april. Kommittén har i fråga om
skyddshemmens anordnande dessutom överlagt med representanter för styrelsen
vid åkerbrukskolonin Hall, varest kommitténs ledamöter därjämte
under året avlagt ett besök i och för vinnande av närmare kännedom om
egendomens och anstaltens beskaffenhet m. in.

Den undersökning angående barnavårdens handhavande inom ett
antal kommuner i olika delar av landet och angående skyddshemmen,
som enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande igångsattes år 1917, har under
året. avslutats, i det fullständiga redogörelser därför nu föreligga. I
övrigt har under året den statistiska avdelningen av kommitténs betänkande
om barnavården slutförts och föreligger nu i fullständigt korrektur.

Under hösten hava ordföranden och sekreteraren haft en överläggning
med lagberedningen rörande vissa med barnavårdslagstiftningen förbundna
spörsmål, som hade samband även med civillagstiftningen.

Sedan förut upprättade utkast till lagtext och motiv beträffande
barnavårdslagstiftningen under första halvåret 1919 genomgåtts, hava lagtexten
och motiven i väsentliga delar omai-betats. De nya förslagen
komma att av kommittén granskas i början av år 1920, under vars lopp
kommittén förväntar sig kunna avlämna slutligt betänkande och förslag
rörande barnavårdslagstiftningen.

För lösdrivarlagstiftningen har redan tidigare en del utredningsarbeten
undangjorts och provisoriska utkast till lagtext utarbetats, men det
vidare arbetet därpå har med hänsyn till kommitténs övriga uppdrag måst
undanskjutas för att återupptagas så snart arbetet med barnavårdslagstiftningen
blivit avslutat.

Utgifterna för kommittén hava intill 1919 års slut uppgått till omkring
253,000 kronor, däri inbegripna kostnaderna för statistiska utred Bih.

till riksd. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 24

Eiksdagrs-Berättelsen.

18tf

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ningar och tryckning av kommitténs betänkanden. För år 1919 hava de
utgjort omkring 18,000 kronor.

Järnvägstaxehornmittén.

Kungl. Maj:t har den 28 juni 1907 uppdragit åt en kommitté att
inkomma med betänkande och förslag beträffande ny taxa för transporter
å statens järnvägar samt rörande förändrade bestämmelser i fråga om
samtrafik mellan statens och enskilda järnvägar ävensom avgiva yttrande
angående införande av särskilda tariffer för export- och transitogods, varvid
kommittén hade att taga under övervägande, huruvida icke särskilt
betänkande rörande envar av sistnämnda båda frågor skulle kunna avgivas,
innan förslag angående godstaxan avlämnades. Ordförande i kommittén
är f. d. landshövdingen A. Asket-, Stockholm, samt ledamöter:
grosshandlaren J. A. Waller, Göteborg, direktören R. T. Hennings, Sanda,
överdirektören J. H. Flodin, verkställande direktören vid Stockholm—Västerås—Bergslagens
järnväg J. D. Simonsson och byråchefen N. Ahlberg,
Stockholm, vilken sistnämnde tillika är kommitténs sekreterare. Därjämte
har Kungl. Maj:t den 8 november 1912 förordna! verkställande direktören
i Svenska järnvägsföreningen, majoren O. Bärnheim, Stockholm, att vid
behandling av frågor rörande samtrafiken mellan statens och enskilda
järnvägar deltaga i kommitténs överläggningar och beslut.

Kommitténs ordförande har meddelat:

Kommittén har under året haft sammanträden den 15 januari och
21 juni.

Kommittén har under år 1919 avlämnat del VI av sitt betänkande,
avseende utredning och förslag rörande samtrafiken med utlandet. Kommitténs
arbete är därmed avslutat, undantagandes endast utgivningen av
den samlade historiken över svenska statsbanornas taxeförhållanden, vilken
kommittén på sammanträdet den 21 juni uppdrog åt sin ordförande och
sin sekreterare att framlägga. Arbetet härpå torde under den närmaste
tiden vara avslutat.

De av kommittén av expensmedel förskottsvis utbetalta utgifterna
för dess arbeten beräknas för tiden från kommitténs tillsättande den 28
juni 1907 intill 1919 års utgång komma att uppgå till ett belopp av
omkring 168,000 kronor, däri inberäkna! kostnaderna för tryckning av de
utgivna delarna av betänkandet. Dessutom hava av statskontoret utbetalts
dels rese- och traktamentsersättningar (såvitt kommittén har sig bekant
uPPf?^en(te till ett belopp av omkring 39,000 kronor), dels ersättningar
för de avlöningsförmåner, som kommitténs ledamöter eller tjänstemän ha
avstått på grund av arbete i kommittén.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

IK7

Sakkunniga för utredning rörande de mindre bemedlade klassernas
bostadsförhållanden.

Jämlikt bemyndigande den 11) januari 1912 har chefen lör civildepartementet
uppdragit åt numera direktören A.Cederborg och numera direktören
i svenska stadsförbundet, filosofie doktorn Y.Larsson, Stockholm, direktören,
kaptenen C. H. F. Meurling, Djursholm, filosofie doktorn A. Molin, Lidingö
villastad, och professorn G. F. Steffen, Herserud, att, i egenskiap av sakkunniga,
inom civildepartementet verkställa utredning och avgva förslag
till åtgärder med avseende å de mindre bemedlade klassernas bostadsförhållanden;
och har chefen för nämnda departement, enligt bemyndigande
den 12 september 1913, uppdragit åt förste aktuarien E. R. Sjöstrand,
Stockholm, att vara sekreterare hos kommissionen.

Chefen för civildepartementet har den 30 mars 1917 entledigat
förste aktuarien Sjöstrand från berörda uppdrag, varefter biträdande sekreteraren
hos kommissionen, filosofie licentiaten R. K. A. Bergström tjänstgör
såsom sekreterare.

Jämlikt bemyndigande den 2 mars 1917 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt sundhetsinspektören G. Göthlin, Göteborg, att biträda
kommissionen såsom sakkunnig på det bostadshygieniska området.

Därjämte har chefen för civildepartementet, enligt bemyndigande
den 6 oktober 1916, uppdragit åt verkställande direktören i Göteborgs
inteckningsgarantiaktiebolag P. A. Blomqvist, verkställande direktören i
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa J. A. Swartling, Stockholm,
direktören, vice häradshövdingen K. G. Herlitz, Stockholm, borgmästaren
V. A. Schneider, Örebro, och byggmästaren J. Lundahl, Malmö, att, i
egenskap av sakkunniga och i samråd med förenämnda sakkunniga, deltaga
i verkställande av utredning rörande åtgärder för ordnande av
fastighetskrediten vid beredande av bostäder åt de mindre bemedlade

klasserna.

Den 15 november 1918 har Kungl. Maj:t förklarat, att det kommissionen
lämnade uppdrag skulle anses slutfört genom redan avlämnade eller
under utredning varande undersökningar, utlåtanden och förslag.

Under år 1919 har kommissionen sammanträtt in pleno den 28 och
31 januari, den 6, 7, 8 och 12 februari samt den 6 december. Därjämte
har en delegation av kommissionen sammanträtt under hela januari månad.
Alla sammanträdena hava hållits i Stockholm.

I skrivelse den 31 januari 1919 till chefen för civildepartementet har
kommissionen framfört vissa erinringar rörande den 1 april 1915 avgivet
betänkande med förslag till ny hälsovårdsstadga för riket.

På grund av remiss den l juli 1918 hava socialstyrelsen och kom -

IMS

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

missionen jämte tvenne av Kungl. Maj:t genom beslut den 2 augusti 1918
utsedda särskilda sakkunniga, nämligen ledamoten av riksdagens första
kammare, före detta rådmannen Adolf Dahl och ledamoten av riksdagens
andra kammare, borgmästaren Jakob Pettersson den 12 februari gemensamt,
avgivit utlåtande rörande lagen med vissa ändrade bestämmelser
mot oskälig hyresstegring m. in. den 14 juni 1918. Ett till utlåtandet
fogat lagförslag har med vissa avvikelser lagts till grund för den sedermera
av Kungl. Maj:t och riksdagen antagna lagen med vissa åndradé
bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. in. den 19 juni 1919.

Det inom kommissionen uppgjorda förslaget till ny byggnadsstadga
föreligger numera i avslutat skick.

I och med att sistnämnda förslag överlämnas, har kommissionen fullgjort
samtliga den 15 november 1918 sig åvilande under utredning varande
undersökningar, utlåtanden och förslag och har därmed enligt ovannämnda
beslut av sagda dag slutfört sitt uppdrag.

De kostnader, kommissionens arbeten medfört för statsverket, torde
vid årsskiftet 1919—1920 komma att uppgå till cirka 230,000 kronor,
vartill komma kostnaderna för den åt socialstyrelsen anförtrodda, av styrelsen
och kommissionen planlagda utredningen rörande i Sverige rådande
bostadsförhållanden, cirka 95,600 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om åtgärder mot faran av kronisk
arsenikförgiftning.

Jämlikt bemyndigande den 30 januari 1912 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt professorn K. G. F. Lennmalm, professorn
J. P. Klason och professorn H. K. A. S. von Euler-Chelpin att inom civildepartementet,
i egenskap av sakkunniga, biträda vid utredning i fråga
om de åtgärder från det allmännas sida, som borde vidtagas för att i
möjligaste mån upptäcka, förebygga och motverka faran av kronisk arsenikförgiftning.

På därom gjord ansökan har chefen för civildepartementet den 15
april 1913 entledigat bemälda sakkunniga från det dem meddelade uppdrag
samt uppdragit åt professorn K. A. Petrén, professorn I. C. Bang
och laboratorn L. Ramberg, samtliga i Lund, samt professorn G. Wirgin,
Uppsala, att inom civildepartementet, i egenskap av sakkunniga, biträda
vid ifrågavarande utredning, varjämte chefen för civildepartementet anmodat
professorn Petrén att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

I fråga om kommissionen har meddelats:

Ledamoten av kommissionen professorn Tvär Bang avled den 11

Ilerättelse om råd i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdans sammanträde sig tilldragit.

december 1918. De specialarbeten, som varit åt honom inom kommissionen
uppdragna, hade vid hans frånfälle hunnit av honom slutföras.

Under sammanträdena år 1919 har kommissionen vant sysselsatt
med att utarbeta sitt betänkande. Sedan detsamma blivit den 24 april

1919 slutredigerat, har det, dagtecknat sistnämnda dag, utgivits från trycket

och översänts till civildepartementet.

De kostnader, kommissionen intill utgången av år 1919 medlört för
statsverket, uppgå till inemot 124,000 kronor.

Kommittén för utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i
riket vid 1020 års utgång m. in.

Kungl. Maj it har den 23 september 1912 uppdragit åt en kommitté
att verkställa utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i riket vid

1920 års utgång m. m. Till ordförande i kommittén utsågs f. d. landshövdingen
H. T. Björklund, Stockholm, samt till ledamöter: hemmansägaren J. Ericsson
i Vall sta, borgmästaren i Trälleborg K. E. von Geijer, examinerade apotekaren
E. V. Hellström, Stockholm, redaktören S. Persson, Norrköping,
medicinalrådet E. Sederholm, apoteksinnehavaren K. M. Sjöberg och revisionssekreteraren
J. A. J. Österlöf, Stockholm, vilken sistnämnde samtidigt

är kommitténs sekreterare. . ,

Kommitténs ordförande har meddelat, att arbeten för kommitténs
räkning hava tagit ledamöterna i anspråk under följande tider: ordföranden
och sekreteraren under hela året; en ledamot under sammanlagt 188, eu
180. en 79, en 72, en 36 samt en, som från den 1 juli bestritt sekreterarbefattningen,
under förra halvåret 74 dagar.

Det av kommittén under året utförda arbetet har omfattat slutbehandling
av pensionsfrågan och av de a betänkandet grundade författningsförslag,
slutlig justering av betänkandet i dess helhet och detsammas befordrande
till tryck samt avgivande av infordrat utlåtande i en kungl.
remiss angående upprättat förslag till utnämning av innehavare av personliga
privilegiet å apoteket Tre Kronor i Karlskrona.

Kommittén höll sitt sista sammanträde den 21 november, då det
kommittén lämnade uppdrag ansågs fullgjort, med undantag i vad angar
ombesörjandet av tryckningsarbetet. Detta har väsentligt fördröjts genom
den under året uppkomna långvariga tryckeristrejken.

Emellertid var korrekturläsningen av betänkandet i början av december
1919 avslutad med undantag av den del, som omfattar bilagor och
redogörelse för huvuddragen av apotekslagstiftningen i åtskilliga främmande
länder, och tryckningen av kommitténs utlåtande i övrigt pågick samt
beräknades vara fullbordad inom några veckor.

190

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De kostnader, kommittén under året medfört för statsverket, beräknas
approximativt till 35,000 kronor.

Sakkunniga för verkställande av revision av stadgan angående sinnessjuka
m. m.

Jämlikt bemyndigande den 12 september 1913 har chefen för civild
partementet uppdragit åt t. f. överinspektören för sinnessjukvården i
riket D. A. Petrén, Stockholm, förste stadsläkaren i Malmö E. A. Fornmark,
advokaten, vice häradshövdingen G. Huselius, Stockholm, hemmansägaren
D. Pettersson i Bjälbo och borgmästaren i Västervik A. O. Rune
att, i egenskap av sakkunniga, inom civildepartementet biträda med verkställande
av revision av stadgan angående sinnessjuka in. m.; och har
chefen för nämnda departement tillika anmodat t. f. överinspektören
Petrén att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbeten och vice häradshövdingen
Huselius att vara sekreterare hos de sakkunniga.

Vid sammanträden den 27 januari—7 mars 1919 företogs först slutlig
redigering av den redan den 14 december 1918 beslutade skrivelsen
angående av Betaniastiftelsen m. fl. gjorda framställningar om rätt att
utan intagningshandlingar få mottaga sinnessjuka m. m.; varefter genomgingos
sinnessjukstadgans bestämmelser med ledning av tidigare förda memorialprotokoll
och de yttranden, som av vederbörande myndigheter avgivits
över de sakkunnigas förslag till provisoriska ändringar i stadgan
m. in. av den 7 .augusti 1915. Därvid fattades även preliminära beslut
rörande ändringar i stadgan.

Detta arbete fortsattes vid sammanträden under tiden den 28 mars
— 8 april 1919.

Sedan de sakkunniga därefter med begagnande av dem i sådant avseende
lämnat bemyndigande till samråd med "sig inkallat överläkaren vid
Göteborgs hospital, medicine licentiaten E. Göransson och överläkaren vid
Stockholms stads -sjukhus vid Långbro, medicine doctorn O. Kinberg, diskuterades
vid sammanträden under tiden från och med den 25 april till
och med den 30 maj 1918 i närvaro av de sålunda tillkallade överläkarna
vissa principer och viktigare detaljer i tidigare preliminärt beslutade
ändringar av stadgan.

Under månaderna juni och delar av juli och augusti samt under
september var de sakkunnigas sekreterare sysselsatt med utarbetande av
förslag till lagtext och delar av motiveringen till densamma. Och från
slutet av september hava ordföranden och sekreteraren med kortare avbrott
gemensamt fortsatt arbetet med uppgörande av förslag till lagtext.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

191

De kostnader, kommissionen till 1919 ars slut medfört för statsverket,
uppgå till omkring 37,000 kronor.

Sakkunnig för utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rörande
det administrativa besvärsförfarandet m. in.

Kungl. Maj:t har den 12 september 1913 uppdragit åt numera t. f.
landshövdingen D. Ekelund, Stockholm, att inom civildepartementet biträda,
med utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rörande det administrativa
besvärsförfarandet jämte övriga författningsändringar, som i samband
därmed kunde böra vidtagas m. m.

T. f. landshövdingen Ekelund har meddelat, att han under år 1919
uti ifrågavarande egenskap icke utfört något arbete.

Någon annan gottgörelse för uppdraget har t. f. landshövdingen
Ekelund hittills icke" bekommit än att honom beretts ersättning för de
löneförmåner, varav han under tjänstledighet för uppdraget varit i mistning,
vilken ersättning till 1919 års slut uppgått till omkring 4,170
kronor.

Arbetslöshet skommissionen.

Kungl. Maj:t har den 10 augusti 1914 tillsatt en kommission med
uppdrag att i samråd med socialstyrelsen upprätta ech inkomma med förslag
till åtgärder, ägnade att motverka den under dåvarande förhållanden
väntade eller rådande arbetslösheten och mildra verkningarna av densamma,
ävensom föreskrivit, att chefen för civildepartementet, eller, vid förhinder
för honom, chefen för finansdepartementet skulle vara ordförande
i nämnda kommission, dels ock förordnat till ledamöter i kommissionen:
fru Emilia Broomé, byråchefen, numera t. f. generaldirektören och chefen
för socialstyrelsen E. G. Huss, redaktören, numera statens fattigvårdsinspektör,
byråchefen G. H. von Koch, f. d. fattigvårdsinspektören i Stockholm
A. F. C. Lindblom, landsorganisationens ordförande, talmannen i
riksdagens andra kammare, A. H. Lindqvist, f. d. generaldirektören F.
W. H. Pegelow, direktören C. A. Ramström, Stockholm och generalkonsuln
J. Sachs, Stockholm, av vilka f. d. generaldirektören Pegelow utsågs
till kommissionens vice ordförande och byråchefen IIuss till dess sekreterare.
Hösten 1917 antogs förste aktuarien i socialstyrelsen O. E. F. Järte
till biträdande sekreterare i kommissionen.

Genom beslut den 11 april 1919 har Kungl. Maj:t förordnat f. d.
generaldirektören Pegelow att vara ordförande och byråchefen Huss att
vara vice ordförande i kommissionen. Samtidigt förordnades till nya
ledamöter i kommissionen förste aktuarien Järte och assistenten i social -

19-2

Berättelse am vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

styrelsen, stadsfullmäktigen i Stockholm, Wictor Karlsson varjämte uppdrogs
åt Järte att vara kommissionens sekreterare. Tillika föreskrev Kungl.
Maj:t beträffande arbetets ordnande inom arbetslöshetskommissionen, att i
allmänhet endast ärenden av synnerlig betydelse skulle slutligt handläggas
och avgöras i plenum; övriga ärenden skulle handhavas av ett arbetsutskott,
bestående av kommissionens ordförande, vice ordförande, sekreterare
samt herr Karlsson och fru Broomé.

Ifråga om kommissionens verksamhet under år 1919 har meddelats:

Under förra hälften av år 1919 rådde tämligen omfattande arbetslöshet
i vårt land, till följd av dels sviterna av handelsavspärrningen under
krigstiden, dels den efter vapenstilleståndet i november 1918 plötsligt
påkomna »fredskrisen», som gjorde sig särskilt kännbar inom konfektionsoch
skoindustrierna. Framtidsutsikterna på arbetsmarknaden tedde sig
också på grund av kända förhållanden mycket mörka och ovissa. På
grund därav utverkade Kungl. Maj:t, på kommissionens framställning, på
våren 1919 ytterligare anslag till arbetslöshetens bekämpande. Med anlitande
av berörda anslag har fullföljts dels understödsverksamhet för arbetslösa,
dels och tidigare anordnade och påbörjade nya nödhjälpsarbeten
för arbetslösa, i synnerhet äldre försörjningspliktiga stenarbetare, över
vilka företag kommissionen haft att jämlikt Kungl. Maj:ts uppdrag utöva
viss tillsyn.

Understödsverksamhet ens omfattning under år 1919 framgår av efterföljande
tabell.

1919	Antal kommuner	Understödens	1 lärav in	Statens andel
	köpingar	mun er	totalbelopp	natura	(beräknad till)
			Kr.	Kr.	Kr.
Januari ....	. ... 27	29	417,015	12,403	260,628
Februari . . .	. ... 31	33	398,247	15,048	231,000
Mars.....	. ... 31	34	416,776	9,081	233,710
April.....	. ... 31	33	358,734	33,509	196,400
Maj......	• ... 30	19	175,481	18,923	94,440
Juni.....	. ... 22	12	68,462	6,340	35,456
Juli.....	. ... 16	O	38,749	3,895	19,639
Augusti ....	. . . . 9	1	14,018	2,105	7,153
September . . .	. . . . 4	1	2,966	926	1,586
Oktober ....	. . . . 4	1	4.441	494	2,341
November . . .	. . . . —	—	r:a 4,000	c:a 450	e:a 2,000
Occember	... —	—	c:a 4,00(1	c:a 450	c:a 2,000
			c:a 1,900,000	c:a 103.000	c:a 1,080,000

Berättelse om vild i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

		Antal kommuner Städer och Landskom-köpingar muncr	Understödens totalbelopp Kr.	Därav in natura Kr.	Statens andel (beräknad till) Kr.
(»ktober—1 leecinber	1914	. . —	182,659	77,085	90,330
Januari—December	1915	. . —	680,165	361,644	340,083
Januari—December	1916		80,665	38,318	40,333
Januari—December	1917	. .	266,681	80,505	133,341
Januari—December	1918	. . --	3,069,379	67,237	1,860,351
Jauuari—December	1919		c:a 1,900,000	c:a 103,000	c:a 1,080.000

Uriderstödsverksamhetens omfattning under år 1919 har sålunda
varit avsevärt mindre än under föregående år, beroende dels på en nedgång
i antalet arbetslösa under årets lopp i mån av fredskrisens mildring,
dels på den ökade utsträckning, i vilken de understödda arbetslösa hänvisats
till de genom skogssällskapets statsarbeten anvisade nödhjälpsarbetena.
Statens kostnader för understödsverksamheten hava icke nämnvärt
överstigit 1,000,000 kronor, medan på kommunernas andel belupit sig
900,000 kronor. Att statens kostnader överstiga kommunernas, ehuru i
regel enligt gällande författning statsbidraget endast skall utgöra hälften
av understödsbeloppen, har sin grund i den bestämmelsen, att statsbidraget
till ekonomiskt betungade och av särskilt svår arbetslöshet hemsökta
kommuner, efter ansökan hos Kungl. Maj:t och prövning av vederbörande
länshjälpkommitté och arhetslöshetskoinmissionen, kan höjas upp till 90
%. Hela kostnaden har man icke ansett sig böra gälda av statsmedel, då
kommunens självintresse av uriderstödsverksamhetens begränsning och kostnadernas
hållande inom rimlig gräns därigenom skulle bortfalla. Denna
individualisering av statsbidragets höjning med hänsyn till de olika
kommunernas finansläge och arbetslöshetsförhållanden har jämväl medfört
den fördelen, att statsbidraget kunnat sättas högre i den kommun, som,
genom anordnande av nödhjälpsarbeten samt beredande av utbildningskurser
och andra bildningstillfällen för de arbetslösa, visat sig intresserad
av att av egna krafter göra något för arbetslöshetens förebyggande och
lindrande, medan åter statsbidraget hållits lägre till sådana kommuner,
som underlåtit dylika åtgärder. På så sätt har inom samma län en synnerligen
ändamålsenlig tävlan och jämförelse kommunerna emellan åvägabragts.

Vid början av 1919 fortfor ännu arbetslösheten inom textilindustrien,
vilken gjorde sig särskilt kännbar inom dennas lokala centra: de 7
häradena i södra Älvsborgs län med Borås, Göteborgstrakten, Norrköping och
Mamö. För landskommunerna i förstnämnda område blev denna arbets Bih.

till riksd. prot. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 25

Riksdags-Beriittelsen.

194

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

löshet en alltför stark belastning, för att de enbart med 50 % statsbidrag
skulle kunna bestrida de stora kostnaderna för understödsverksamheten.
Aven för staden Borås visade sig detta ogörligt, trots de synnerligen omfattande
och välbetänkta åtgärder, som där vidtogos för att bereda de arbetslösa
sysselsättning och utbildning med träslöjd, skomakeri, tillverkning
av billiga kläder och dylikt. Även hemarbetarna måste på hösten 1918 i
Älvsborgs län omhändertagas av hjälpkommittéerna, enär genom brist på
råmaterial deras förtjänstmöjligheter inskränktes till ett minimum eller alldeles
upphörde. Statsbidraget höjdes sålunda för ett kvartal i sänder till
följande kommuner med vidstående andel: Inom Älvsborgs län: Borås
(3/i), Berghem (3A), Fotskäl (9/io), Fritsla (3/4, under en period 9/''io), Fors
(2/3), Fristad (2/3), Hajom (9/io), Finna (3A), Kinnarumraa (3A, under en
period 9/io), Seglora (Fä), Sätila (2/s), Toarp (2/3), Torpa (3/4), Örby (3/4);
samt inom Göteborgs och Bohus län: Uddevalla (2/V), Fässberg (9/io), Råda
(9/io), Orgryte (2/s) samt i Norrbottens län: Luleå (2/s).

De under nyåret 1917—1918 påbörjad,c utbildningskurserna för särskilt
arbetslösa textilarbeterskor, för vilka kurser lärarlönerna bekostades
av statsmedel, hava till följd utav arbetslöshetens fortvara inom denna industri
pågått även under förra delen av innevarande år, om än i mindre
utsträckning och endast i städerna Borås, Göteborg, Hälsingborg och Uppsala.
Undervisningsämnena hava liksom förut varit matlagning, sömnad,
tvätt och bostadsvård, hemmets ekonomi, hemslöjd (korg- och träullsarbeten)
skolagning, yrkeshygien, yrkeslagstiftning, modersmål och räkning
samt gymnastik och sång. Kurserna pågingo under 12 å 15 vecker med
eu undervisningstid av 35 timmar per vecka. Framemot sommaren 1919
kunde denna utbildningsverksamhet helt avvecklas, då de berörda industrier,
textil-, sko- och konfektionsbrancherna, blevo i tillfälle att helt
återupptaga driften.

Särskilt blev arbetslösheten inom skoindustrin av ganska kort varaktighet,
varvid det allmänna endast i undantagsfall behövde ingripa, emedan
skofabrikanterna i regel permitterade sina arbetare och av egna medel
beviljade dem ett understöd på cirka 2A av deras normala inkomst.
Härigenom synes också skoindustrin hava undgått den kännbara brist på
särskilt kvinnlig arbetskraft, som under senare hälften av året utgjort
ett visst hinder för en återupptagning av textilindustrin. Genom de restriktiva
bestämmelser beträffande understödet samt den växlande art av
sysselsättning, som erbjödos de understödda och varvid vägran medförde
understödets indragande, främjades arbetskraftens rörlighet i den grad, att
cirka 20 % av textilindustrins arbetsstyrka beräknas hava sökt sig arbete
inom andra yrkesgrenar; denna utvandring har på grund av den samti -

Berättelse om nåd i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

(liga livsmedelsbristen varit mest framträdande i städerna. Textilindustrins
arbetsgivare sökie under hela hösten 1917 med berömvärda uppoffringar
i det längsta uppehålla sina arbetsstyrkor; tidvis utbetalade do av egna
medel cirka 100,000 kronor i veckan. Men då mot slutet av 1917 handelskrigets
avspärrning fortsatte och ingen ljusning kunde skönjas på industrins
tryckande råvarubrist, måste fabrikanterna till sist vädja till stat
och kommun, vilka då lingo träda emellan med den offentliga understödsverksamheten.

Under senare hälften av år 1919 har, såsom i förestående tabell
tydligt ådagalägges, understödsverksamheten allt mer kunnat begränsas.
1 december hade den praktiskt taget överallt upphört. Till detta goda
resultat har skogssällskapets statsarbeten på ett avgörande sätt medverkat,
i det att värjo arbetslös, som nu söker understöd, kan hänvisas till deras
olika slag av lämpliga nödhjälpsarbeten. De kommunala hjälporganen hava
också av arbetslöshetskommissionen anmodats att före igångsättandet av
någon understödsverksamhet omedelbart hänvända sig till kommissionen,
vilken därefter underrättar statsarbetena att vidtaga lämpliga åtgärder antingen
genom att meddela vederbörande arbetsförmedlingsanstalt på orten,
att de arbetslösa kunna hänvisas till något pågående nödhjälpsarbete, eller
också att genom samråd med de kommunala myndigheterna söka igångsätta
lämpligt sådant arbete inom nämnda kommun eller i omedelbart
grannskap av densamma. Det är arbetslöshetskommissionens förhoppning,
att den offentliga understödsverksamheten under stundande vinter härigenom
skall kunna avsevärt inskränkas.

I de författningar som ligga till grund för den offentliga understödsverksamheten,
nämligen kungörelsen den 19 maj 1916 med tillägg
senast den 16 augusti 1918, hava under årets lopp ingå ändringar vidtagits.
Understödssatserna utgöra fortfarande per dag högst 3 kronor för
man och hustru, 2 kronor för ensamstående man eller kvinna samt 60 öre
för varje inom eller utom äktenskapet fött barn.

Genom Kungl. Maj:ts beslut och tvenne kungörelser av den 2 augusti
1919 har arbetslöshetskommissionen ålagts att även handhava den understödsverksamhet
för nödlidande arbetslösa f. d. tobaksarbetare, vilka prövats
vara i behov av särskild hjälp. För de arbetsföra har understödsverksamheten
reglerats i överensstämmelse med gällande författning, dock med
den skillnaden, att hela understödsbeloppet skall utgå av statsmedel. För
icke arbetsföra bestridas understöden av det belopp på 125,000 kronor,
som av aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet ställts till förfogande. Sådant
utgår under december månad 1919 till cirka 300 tobaksarbetare av
vardera kategorin.

196

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

För upprätthållandet av skogssällskapets statsarbetens framgångsrika
verksamhet hava under året 4,000,000 kronor av Kungl. Maj:t beviljats
från anslaget för arbetslöshetens bekämpande. Statsarbetena stå fortfarande
under ledning av en särskild arbetsdirektion i Göteborg inom vilken
arbetslöshetskommissionen år representerad. Alla viktigare avgöranden
träffas städse i samråd med kommissionen. Under innevarande år har
dock den förändringen inträtt i statsarbetenas verksamhet, att flertalet av
de sysselsatta arhetslösa icke längre som i fjol utgöres av arbetslösa textilarbeterskor
utan av manliga arbetslösa, särskilt stenarbetare, vilka genom
inställandet av arbetet på statens stenbeställningar vid sommarens inbrott
firo hänvisade till att söka sig annan sysselsättning. Sådan har då stått
till buds inom jordbruket, varav också större delen av stenarbetarna begagnat
sig, men även för äldre stenarbetare vid statsarbetenas förläggningar,
i synnerhet vid väganläggningar å Mästermyr på Gottland och vid
regleringen av Krokån på gränsen mellan Småland och Halland, vid vilka
senare arbetsplatser ungefär 500 man varit sysselsatta.

Då kommissionen kostnadsfritt disponerar lokaler hos socialstyrelsen,
vilken även lämnar sin medverkan vid förekommande utredningar och allt
expeditionsarbete, hava administrationskostnaderna för kommissionen intill
1919 års utgång kunnat hållas nere vid en summa av omkring 40,000
kronor.

Beträffande särskilt stenleveranscentralen har meddelats:

Kungl. Maj:t har den 2 juni 1916 bestämt, att övervakandet av leveransen
av gatsten och därmed sammanhängande göromål skulle omhänderhavas
av en stenleveranscentral, vilken vid fullgörandet av sitt uppdrag
har att ställa sig till efterrättelse de anvisningar, som meddelas av statens
arbetslöshetskom mission.

Till chef för stenleveranscentralen, med rätt att ensam fatta beslut
i till densamma hörande frågor, förordnades dåvarande ledamoten numera
ordföranden av statens arbetslöshetskommission, f. d. generaldirektören
Pegelow, samt till sakkunniga med uppgift att, i den mån chefen så anser
erforderligt, tillhandagå honom med råd och upplysningar, Stockholms
stads byggnadschef, överstelöjtnanten A. G. H. Kinberg, direktören V.
Kullgren i Uddevalla och stenhuggaren C. G. Tinggren å Kronoberget,
Lysekil samt till suppleant för överstelöjtnanten Kinberg Stockholms stads
ombudsman J. E. Johansson, till suppleant för direktören Kullgren disponenten
K. Petersen i örgryte och till suppleant för stenhuggaren Tinggren
stenhuggaren P. O. Vesterberg i Ålvsberg, Karlshamn.

För att bereda sysselsättning under vintern åt arbetarna inom denna
alltifrån krigsutbrottet särskilt nödlidande näringsgren, vars tillvaro i vä -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

197

sentlig del var grundad på export, hava under vintern IDIG—1917 först
kommunerna, därtill föranledda av statsmakternas medgivande om billigt
lån lör ändamålet, gjort avsevärda stenbeställningar och sedermera staten
själv under hösten 1917—1918 genom stcnleveranscentralen uppgjort kontrakt
om framtida leverans av gatsten till ett belopp av respektive i,800,000
och 2,700,000 kronor.

Genom dessa statens åtgöranden bereddes under de nämnda åren
arbete åt följande antal arbetare nämligen:

			Vintern	Vintern	Vintern
			1916-1917	1917—1918	1918-1919
nnder	november	cirka ....	......1,500	850	1,100
>	december	» ....	......1,600	900	1,300
>	januari	> ....	......1,800	1,750	2,100
	febrnari	> . . .	......2.200	2,300	2,2o0
	mars	» ....	......2,100	2,450	2,450
>	april	> ...	......2,200	2,100	2,400

Fördelade på olika landsdelar, utgjorde dessa arbetare i genomsnitt
under vintern 1916—1917 cirka 360 i Blekinge, 280 i Halland, 1,300 i
Göteborgs och Bohus län samt 70 i andra län, under vintrern 1917—1918
cirka 400 i Blekinge, 220 i Halland, 1,100 i Göteborgs och Bohus län
samt 40 i andra län, under vintern 1918—1919 cirka 400 i Blekinge, 250
i Halland, 1,200 i Göteborgs och Bohus län samt 50 i andra län.

Då denna senare statsbeställning numera är avverkad och läget inom
stenindustrin till följd av valuta- och fraktförhållanden alltjämt är mycket
tryckt, har arbetslöshetskommissionen sett sig nödsakad att i samråd
med stenleveranscentralen även i år göra hemställan hos Kungl. Maj:t om ny
stenbeställning för statens räkning för ett belopp av sammanlagt 3,665,000
kronor, häri inberäknat fraktkostnader på 375,000 kronor för framforslandet
av 1917 års stenbeställning. Härigenom beräknar kommissionen att
kunna sysselsätta i Bohuslän 1,200, i Halland 200, i Blekinge 450 och på
ostkusten 50, enbart äldre och försörjningspliktiga stenarbetare, vilka icke
under den kalla årstiden kunna anvisas annan sysselsättning utom hemorten.
Genom arbetskraftens utflyttning till andra orter och yrken har arbetarstammen
inom denna näringsgren numera efter hand nedbragts till
endast 1/i av vad den var 1914.

Kommissionen för granskning av det s. k. 1914 ars förslag till nya
bangärdsanordningar i Stockholm.

Kungl. Maj:t har den 19 november 1915 uppdragit åt en kommission
att verkställa granskning av det utav järnvägsstyrelsen upprättade

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

s. k. 1914 års förslag till nya bangårdsanordningar i Stockholm och vad
därmed står i samband samt över den verkställda granskningen till Kungl.
Maj:t inkomma med yttrande.

Ledamöter i denna kommission äro f. d. generaldirektören för de
danska statsbanorna G. C. C. Ambt, bandirektören vid de norska statsbanorna
H. J. Darre-Jenssen, överstelöjtnanten A. G. H. Kinberg, vice
talmannen i riksdagens första kammare, grosshandlaren H. T. Lamm, ledamoten
av riksdagens andra kammare, kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren
S. E. J. Ltibeck, ledamoten av riksdagens andra kammare, järnarbetaren
J. B. Eriksson, professorn vid konsthögskolan I. J. Tengbom samt
förste byrådirektören, kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren G. Dieden.

Beträffande kommissionen har meddelats, att kommissionen den 11
februari 1919 avgivit sitt betänkande till Kungl. Maj:t.

De kostnader, kommissionen medfört för statsverket, hava uppgått
till'' sammanlagt 206,924 kronor 35 öre.

Kommittén för utredning rörande obligatorisk sjukförsäkring m. in.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1915 uppdragit åt en kommitté
att verkställa utredning dels angående införande i vårt land av obligatorisk
sjukförsäkring av arbetare, dels ock huruvida och i vad mån åtgärder från
det allmänna må kunna vidtagas för främjande av arbetares försäkring för
de ekonomiska följderna av oförvållad arbetslöshet, samt att inkomma med
de förslag, som kunna av den verkställda utredningen föranledas.

Ordförande i kommittén är presidenten, filosofie doktorn A. Lindstedt,
Stockholm, samt ledamöter: talmannen i riksdagens andra kammare
A. H. Lindqvist, Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare,
lantbrukaren P. Nilsson i Bonarp, ledamoten av riksdagens första kammare,
vice häradshövdingen A. H. von Sydow, Stockholm, och ledamoten
av riksdagens första kammare, förlikningsmannen S. H. Kvarnzelius,
Sundsvall.

Särskilda ledamöter i kommittén äro för att deltaga i dess behandling
av frågan om obligatorisk sjukförsäkring av arbetare byråchefen, filosofie
doktorn J. T. Andersson, byråchefen O. F. Enbom och kassören i
Sveriges allmänna sjukkasseförbund J. E. Berglund, Stockholm, och ordföranden
i styrelsen för Eskilstuna sjuk- och begravningskassa J. W.
Westergren samt av frågan om främjande av arbetares försäkring för de
ekonomiska följderna av oförvållad arbetslöshet förste aktuarie!], filosofie
licentiaten O. E. F. Järte, Stockholm, föreståndaren för Hälsingborgs stads
arbetsförmedling C. Johansson och förtroendemannen i svenska typografförbundet
E. A. Wiberg, Stockholm.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

lits»

Deri statistiska undersökning rörande sjuklighetsförhållandena in. in.
inom de registrerade sjukkassorna, vilken efter utförda förarbeten tagit sin
början i april 1917, bär under året preliminärt avslutats.

Kommittén har den 14 oktober 1919 till Kungl. Magt avlämnat
tvenne delar av sitt betänkande rörande sjukförsäkringen, nämligen del 1,
innehållande dels förslag till lag om allmän sjukförsäkring, till lag om
ändrad lydelse av 17 kap. 12 § handelsbalken, till lag om ändrad lydelse
av 1 och 6 §§ i lagen den 29 juni 1917 om försäkringsrådet samt till
ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen, dels ock motivering
till dessa förslag, samt del II, innehållande översikt av lagstiftningen rörande
sjukförsäkringen i vissa länder, redogörelse för de viktigaste bestämmelserna
i de registrerade sjukkassornas stadgar in. in., statistisk utredning
angående de av arbetsgivare för närvarande lämnade bidrag till sjukhjälp
åt arbetare, redogörelse för pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet
samt utredning angående sjuklighetsförhållandena bland ett begränsat
antal inom nuvarande sjukkassor försäkrade män och kvinnor.

Kommittén har för avsikt att sedermera avgiva förslag till vissa
ändringar i lagen om försäkring för olycksfall i arbete och till nya lagbestämmelser
för reglerande av de frivilliga sjukkassornas verksamhet efter
det obligatorisk sjukförsäkring kan varda genomförd. Förberedande arbeten
för dessa ändamål hava under året utförts inom kommittén.

För beredande av frågan om införande av arbetslöshetsförsäkring
hava under hela året fortgått förberedande arbeten.

Utgifterna för kommittén hava under året utgjort omkring 127,000
kronor. Hela kostnaden för kommittén intill 1919 års slut kan beräknas
till omkring 407,000 kronor, därav betydligt mer än hälften åtgått för
ovannämnda statistiska undersökning.

Sakkunniga för utredning av frågan rörande brandföreskrifter för
offentliga samlingslokaler in. in.

Kungl. Älaj:t har den 31 december 1915 bemyndigat chefen för
civildepartementet att tillkalla sakkunniga för verkställande av utredning
av frågan om behövliga brandskyddsföreskrifter för byggnader och lägenheter,
använda som offentliga samlingslokaler eller för drivande av hotelleller
pensionatrörelse eller dylikt.

Jämlikt berörda bemyndigande har chefen för civildepartementet
den 28 januari 1916 uppdragit åt landssekreteraren H. L. Uddén, Västerås,
brandkaptenen vid Stockholms stads brandkår C. G. O. S. Borgenstierna,
inspektören vid försäkringsaktiebolaget Skandia K. Thorngren, Stockholm,

200

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

och hotellföreståndaren K. N. Wallin, Linköping, att, i egenskap av sakkunniga,
inom civildepartementet biträda vid berörda utredning.

Sedan de sakkunniga slutfört uppdraget, i vad det avsåge brandskyddsföreskrifter
för hotell och pensionat, samt anmält blivit, att utredning
av frågan om brandskyddsföreskrifter för teatrar och övriga samlingslokaler,
som i fråga om brandfara för människor kunde anses jämförliga
med teatrar, skulle företagas, har chefen för civildepartementet jämlikt
bemyndigande den 15 februari 1918 uppdragit åt arkitekten A. J. Anderberg
att, i egenskap av särskild sakkunnig, biträda kommissionen vid utredningen
av frågan om brandskyddsföreskrifter för teatrar och övriga
samlingslokaler, som i fråga om brandfara för människor kunna anses
jämförliga med teatrar.

Vidare har Kungl. Maj:t den 15 februari 1918, i anledning av en
utav styrelsen för de svenska djurskyddsföreningarnas centralförbund gjord
framställning, dels uppdragit åt Uddén, Borgenstierna och Thorngren att
jämväl avgiva yttrande och förslag till föreskrifter i syfte att minska förlusterna
genom eldsvådor i ladugårdar och stall samt bereda där inrymda
husdjur bättre skydd mot eldfara, och har chefen för civildepartementet
jämlikt bemyndigande samma dag uppdragit åt godsägaren E. W. Kumlin
att, i egenskap av särskild sakkunnig, biträda vid avgivande av yttrande
och förslag till föreskrifter i syfte att minska förlusterna genom eldsvådor
i ladugårdar och stall samt bereda där inrymda husdjur bättre skydd mot
eldfara.

Slutligen har Kungl. Maj:t den 5 september 1919 uppdragit åt
Uddén, Borgenstierna och Thorngren att i egenskap av sakkunniga tillika
verkställa utredning av frågan om vilka åtgärder, som höra vidtagas till
skydd för människor mot skada av brand uti såväl varuhus som fabriker
i egentlig mening, ävensom avgiva det förslag, vartill berörda utredningkan
föranleda.

Kommissionens huvudsakliga arbeten hava omfattat följande ämnen.

1. Kommissionen har den 11 juni 1919 till departementschefen
avlämnat i tryck två skilda avdelningar av sitt betänkande angående
offentliga samlingslokaler, nämligen

II. förslag till stadga angående teaters byggnad, inredning och
drift med motiv och ritningar, 103 sidor, omfattande 124 §§ författningstext,
samt

III. förslag till stadga angående offentliga samlingslokalers
byggnad, inredning och drift, vilket förslag upptar 117 sidor och 182 §§
författningstext;

och har kommissionen i sammanhang därmed utarbetat för tidnings -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

pressen en sakkunnigt gjord sammanfattning av förslagens huvudsakliga
innehåll.

2. Vidare har kommissionen, enligt befallning den (! december
1918, under år 1919 varit sysselsatt med revision av brandstadgan för
rikets städer den 8 maj 1874 med hänsyn till brandskyddets tillvaratagande
enligt nutida fordringar, i sammanhang varmed oek bort utredas,
om och i "vad mån jämväl för rikets landsbygd några allmänna bestämmelser
i brandskyddshänseende kunna erfordras.

8. Enligt departementschefens remiss den 18 januari 1919 bär
kommissionen under bearbetning frågan om anordnande på statsverkets
bekostnad vid ett flertal järnvägsknutpunkter av rörlig brandmateriel med
särskilt syfte att tjäna det allmänna genom dämpande av eldsvådor vid
större järnvägsstationer och av skogseldar samt även eljest av eldsvådor,
där större värden stå på spel, allt inom rayonen för sådan materieldepå.

4. Kommissionen har den 12 november 1919 enligt anmodan avgivit
utlåtande till departementschefen över Visby stads framställning om
befrielse från efterlevnad av kungörelsen den 6 juni 1918 angående kopplingsanordningar
för tryckslangar eller redskap, som äro avsedda att förenas
med dylika slangar.

5. Till Svenska stadsförbundet har kommissionen den 22 september
1919 på begäran avgivit utlåtande i fråga om brandmäns vid fast brandkår
anställnings- och tjänstevillkor.

6. Den 23 september 1919 fick kommissionen mottaga kung!, brevet
den 5 i samma månad med uppdrag att, med anledning av en utav
Svenska brandskyddsföreningen gjord framställning, verkställa utredning
av frågan om behovet av föreskrifter till beredande av brandskydd vid
tillverkning, bearbetning och lagring av celluloid ävensom avgiva det förslag,
vartill berörda utredning kunde föranleda.

7. Slutligen har kommissionen den 2 december 1919 fått för
yttrande sig tillställd Svenska brandskyddsföreningens framställning den
14 november 1919 om föreskrifter rörande anordnande av och verksamheten
inom garage för med eldfarlig vätska av första klassen drivna
motorfordon.

Det under punkten 2 omnämnda uppdrag hade odelat utgjort föremål
för kommissionens överläggningar och arbetet därmed resulterat i
vissa, nu föreliggande diskussionsutkast till brandstadgans omarbetning,
då kommissionen, såsom ovan nämnts, den 23 september 1919 fick mottaga
Kungl. Maj:ts befallning av den 5 i samma månad rörande en celluloidförfattning
för riket. Sistnämnda ärende ansågs av den brådskande natur,
att alla övriga arbeten borde i och för celluloidfrågans bearbetande läggas

Bill. till riksd. prof. 1920. 1 Samt. 1 Avd.

Riksdagrs-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

a sido. Kommissionen är således nu och framgent, sannolikt till och med
februari månad 1920, sysselsatt med ifrågavarande ärende, vid vars beredande
kommissionen enligt kungl. brevet den 17 oktober 1919 åtnjuter
biträde av överingenjören vid Nitroglycerinaktiebolagets fabrik vid Vinterviken
Sigurd Nauckhoff samt av ordföranden i Sveriges filmuthyrarförening
Eduard Sjöbäck.

Inberäkna! kostnaden för åtskilliga med Kungl. Maj:ts tillstånd företagna
resor inom riket i studiesyfte ävensom för lokalhyra, vilken sistnämnda
utgift dock år 1919 icke omedelbart bestritt3 av till kommissionens
förfogande ställda medel, lära statsverkets utgifter för kommissionens
arbeten intill 1919 års utgång kunna approximativt beräknas till
71,380 kronor.

Kommittén för utredning angående enhetlia, utrida ad livsmedelslaastiftning.

Kungl. Maj:t har den 5 maj 1916 uppdragit åt en kommitté att
verkställa utredning och avgiva förslag till enhetlig, utvidgad livsmedelslagstiftning.

o Ö

Ordförande i denna kommitté är ledamoten av riksdagens andra
kammare, rådmannen K. G. W. Kant, Uppsala, samt ledamöter: medicinalrådet,
medicine licentiaten F. G. Bissmark, ingenjören G. T. Rosendahl
och civilingenjören, medicine doktorn K. G. 4. Sondén, Stockholm, samt
andre stadsveterinären i Stockholm N. O. E. Afeklt.

I fråga om kommittén har meddelats följande:

Kommittén har under år 1919 sammanträtt i Stockholm under månaderna
januari maj och september—december samt i Strömstad under
tiden 11 30 augusti. Därjämte hava sammanträden med delegerade för

Danmark och Norge hållits i Köpenhamn den 8—14 mars, i Larvik i
Norge den 12 25 juni samt i Stockholm den 6—8 november.

Kommittén har under år 1919 fortsatt med utarbetandet av sådana
specialförfattningar, varom förmälts i redogörelserna för 1917 och
1918 års verksamhet, varjämte, i likhet med vad under föregående år
ägt rum, kemiska och biologiska undersökningar av livsmedel utförts
av kommitténs sakkunnige, docenten Th. Sundberg och filosofie doktorn
Harald Huss. _ På grund av den stora betydelse, dricksvattnet äger för
livsmedels sanitära beskaffenhet, har kommittén jämväl utarbetat ett utkast
till förordning, innefattande vissa bestämmelser rörande vattenledningsanläggningar.
Kommitténs arbete i dess helhet har under året framskridit
så långt, att kommittén hyser förhoppning att under år 1920 kunna
framlägga sitt slutliga förslag i ämnet.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De kostnader, kommittén intill 1919 års slut medfört för statsverket,
uppgå, inberäknat kostnaderna för verkställda kemiska och biologiska undersökningar
av ett stort antal näringsmedel, till omkring 85,000 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan om gemensam tryckning av de
för överstäthållarämbetet och länsstyrelserna behövliga blanketter.

Jämlikt bemyndigande den 19 maj 1916 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt landshövdingarna G. W. A. Koos, Visby, och A. II.
Hagen, Gävle, att inom nämnda departement biträda med utredning av
frågan, i vad mån och på vad sätt de för överståthållarämbetet och länsstyrelserna
behövliga blanketter må lämpligen kunna gemensamt tryckas.

Därefter bär Kuugl. Magt den 7 mars 1918 uppdragit åt landskamreraren
K. A. Gislén att i stället för landshövdingen Hagen inom nämnda
departement biträda med ifrågavarande utredning.

De sakkunniga hava under år 1919 avslutat sitt arbete, i det betänkande
avgivits den 17 maj 1919.

De kostnader, de sakkunniga intill 1919 års slut medfört för statsverket,
uppgå till sammanlagt 5,628 kronor 30 öre.

Kommittén för utredning i fråga om reglering av avlöningsförhållandena
föv förste provinsialläkare och provinsialläkare.

'' Kungl. Magt har den 30 juni 1916 uppdragit åt en kommitté dels
att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om reglering av avlöningsförhållandena
för förste provinsialläkare och provinsialläkare jämte
i samband därmed stående frågor, därvid även borde tillses, huruvida
jämkning i rikets indelning i provinsialläkardistrikt kunde vare påkallad,
dels ock att skyndsamt inkomma med yttrande och förslag, huruvida och
i vad män särskilda anordningar provisoriskt skulle kunna vidtagas för
att avhjälpa svårigheterna att besätta mera avlägset belägna provinsialläkardistrikt,
såväl ordinarie som extra.

Ordförande i denna kommitté är medicinalrådet, medicine licentiaten
F. E. A. Block, Stockholm, och ledamöter: ledamoten av riksdagens
andra kammare, banvakten A. Andersson i Råstock, ledamoten av riksdagens
andra kammare, extra jägmästaren O. E. Kolm, Gällivare, förste
provinsialläkaren, medicine licentiaten A. J. Larson, Gävle,Ooch ledamoten
av riksdagens andra kammare, lantbrukaren O. Osberg, Aseby.

Kommitténs arbete under år 1919 har föranletts av följande Kungl.
Maj:ts skrivelser:

1. Kungl. brevet den 15 april 1919 med uppdrag för kommittén
att verkställa utredning och avgiva förslag, om och på vad sätt kom -

204

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

muner, som äro belägna över ett visst avstånd från närmaste läkare, må
kunna genom anslag av staten beredas möjlighet att anordna läkarmottagningar
inom kommunen.

För utredning av denna fråga beslöt kommittén utsända dels skrivelser
och . frågeformulär till samtliga förste provinsial-, provinsial- och
extia piovinsialläkare, dels också skrivelser till länsstyrelserna med begätaii
om yttrande. Utsändandet och bearbetandet av dessa skrivelser och
däiå inkomna svar uppdrogs åt en subkommitté inom kommittén; denna
skulle också hos vederbörande myndigheter i Norge, Danmark och Finland
inhämta, huruvida i dessa länder anslag av staten lämnas för det ändamål,
som här avses.

Då emellertid åtskilliga såväl ordinarie som extra provinsialläkartjänster
inom landet voro vakanta och då förslag om ordnandet av läkarmottagningar
i dessa läkardistrikt ej inkommit eller också lämnats i mer
eller mindre ofullständigt skick samt då från länsstyrelse ifrågasatts, att
även kommunerna borde få tillfälle yttra sig i frågan, har kommittén,
sedan departementschefens åsikt inhämtats, den 19 augusti 1919 beslutat
infordra yttranden i fragan jämväl från kommunerna i riket. De inkomna
svaren och förslagen hava bearbetats av ordföranden och sekreteraren.

2. Kungl. brevet den 13 november 1919 med uppdrag att avgiva
yttrande och förslag dels med anledning av en framställning från de 8
förste provinsialläkare, som samtidigt äro provinsialläkare, att de icke
måtte uteslutas från den vid årets lagtima riksdag beslutade löneregleringen
för provinsialläKare, utan i likhet med övriga provinsialläkare
komma i åtnjutande av en slutavlöning på G,500 kronor och således för
båda deras tjänster eu slutavlöning på 8,800 kronor;

dels ock med anledning av en skrivelse den 24 oktober 1919 från
medicinalstyrelsen med förslag om ersättning till förste provinsialläkarna
för ökat arbete i deras tjänst, om arvode åt deras ställföreträdare samt
om vidtagande av åtgärder för beredande av skrivhjälp och arkivlokal åt
förste provinsialläkarna.

Dessa till kommittén remitterade ärenden hava föranlett densamma
att till länsstyrelserna och förste provinsialläkarna utsända skrivelser med
anhållan om upplysningar, som äro av vikt för ärendets bedömande.

Kommittén kan beräknas avgiva utredningar och förslag över de
fiägor, som sålunda hänskjutits till densamma, under förra hälften av år
1920*

Kommitténs omkostnader intill 1919 års slut kunna approximativt
beräknas uppgå till 47,380 kronor.

Hr rättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdans sammanträde sig tilldragit.

■20

Sakkunnig nämnd för utredning angående användande av armerad
betong för broar ä enskilda järnvägar i Sverige.

Kungl. Maj:t har deri 17 augusti 11)17 tillsatt eu sakkunnig nämnd
med uppdrag att verkställa utredning angående lämpligheten av och villkoren
för användande av armerad betong vid uppförande av broar å de
enskilda järnvägarna i Sverige. Till ordförande i nämnden har Kungl.
Maj:t förordna! landshövdingen C. G. O. Malm, Luleå, samt till ledamöter:
byråchefen, överstelöjtnanten F. B. Stafning och professorn Ef. Kreöger,
Stockholm.

1 sammanhang härmed har Kungl. Maj:t förklarat sig vilja, efter
framställning av nämnden, i sinom tid taga under övervägande frågan om
utvidgande av det nämnden lämnade uppdraget.

Sedermera har Kungl. Maj:t till ledamot av nämnden förordnat ingenjören
hos Stockholms stads byggnadsnämnd G. Chatillon-Winbergh.

Beträffande nämnden har meddelats, att genom nämndens försorg
igångsatts och under år 1919 slutförts eu provserie rörande järns rostning
i -betong efter ett halvt år.

Därjämte har inom nämnden utarbetats preliminärt förslag till vissa
bestämmelser för byggnadsverk av betong och armerad betong, vilket förslag
för närvarande är föremål för diskussion och ytterligare utformning
inom nämnden. 1 sammanhang härmed har nämnden föranstaltat om utförande
dels av vissa prover beträffande minimihållfastheten hos olika betongblandningar
vid olika vattenhalter, dels ock av vissa provserier för
undersökning av cementbruks och betongs förhållande vid låga temperaturer.
Tillika har nämnden föranstaltat om undersökningar rörande eventuell
rostning å järn i betongkonstruktioner under vatten och i vattenbrynet.

De kostnader, nämnden intill årsskiftet 1919—1920 medfört för
statsverket, torde approximativt kunna beräknas till 24,300 kronor.

Kommittén för utredning angående statens bakteriologiska laboratoriums
organisation och utveckling.

Kungl. Maj:t har den 25 september 1917 uppdragit åt en kommitté
att verkställa en allsidig utredning beträffande riktlinjerna för statens
bakteriologiska laboratoriums organisation och utveckling samt därmed i
samband stående spörsmål ävensom att däröver inkomma med förslag och
till ordförande i berörda kommitté förordnat generaldirektören B. Buhre
samt till ledamöter: förste provinsialläkaren i Uppsala län E. B. A. Bohlin,
Uppsala, föreståndaren för bakteriologiska laboratoriet, professorn A. Pettersson
och docenten vid Karolinska medicinsk-kirurgiska institutet N. E.

206

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Selander, Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare C. O. Strid,
Halmstad, samt ledamoten av riksdagens första kammare, överdirektören
J. L. Widell och föreståndaren för statens veterinärbakteriologiska anstalt,
professorn S. M. Bergman, Stockholm.

Beträffande kommittén har meddelats, att kommittén under året
sammanträtt dels från och med den 13 maj till och med den 2 juni, dels
ock från och med den 28 oktober till och ''med den 15 november. Under
arets första hälft hava till kommittén avlämnats dels eu inom kommittén
verkställd utredning rörande organisation och drift av utländska med
statens bakteriologiska laboratorium likställda institutioner, dels ock eu
av dess dåvarande sekreterare, juris kandidaten G. J. M. Hasselgren utarbetad
historik rörande den statsmedicinska anstaltens uppkomst och utveckling.
Vid sammanträdena under samma tid har kommittén fattat preliminära.
beslut rörande kommitténs blivande förslag.

kran och med den 1 juni 1919 har såsom kommitténs sekreterare
tjänstgjort sekreteraren i medicinalstyrelsen, juris kandidaten A. E. Bastman.
Under tiden mellan kommitténs två sammanträdesperioder "har genom
sekreteraren utarbetats dels en ekonomisk utredning rörande verksamheten
under år 1917 vid statens bakteriologiska laboratorium, dels ock
ett första utkast till kommitténs betänkande och förslag.

Denna utredning och detta utkast till betänkande hava därefter
granskats av kommittén vid sammanträdena under 1919 års höst. Kommittén
har vidare fattat nya preliminära beslut rörande innehållet i sitt
förslag. Med anledning härav har uppdragits åt sekreteraren att omarbeta
sitt utkast till betänkande till enlighet med av kommittén senast
givna direktiv.

Så snart sekreteraren slutfört detta sitt uppdrag, kommer kommittén
att åter sammanträda till fortsatt arbete in pleno.

Kostnaderna för kommitténs arbete intill årsskiftet 1919—1920
uppgå till 14,624 kronor 22 öre.

Kommittén för utredning beträffande införande i vält tand av s. k.
postcheckrörelse.

Kungl. Maj:t har den 9 oktober 1917 uppdragit åt en kommitté
att verkställa utredning beträffande införande i vårt land av s. k. postcheckrörelse.

lill ordförande i kommittén har Kungl. Maj:t förordnat generalpostdirektören,
filosofie doktorn A. J. Juhlin samt till ledamöter: bankdirektören,
filosofie doktorn b. A. A. Grönwall, Stockholm, ledamoten av
riksdagens andra kammare, grosshandlaren O. A. E. Lithander, Göteborg,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

■jo

fullmäktigen i riksbanken, vice häradshövdingen S. 1. W. Philipson, Stockholm,
samt postdirektören T. G. B. Wennqvist, Göteborg.

Kommittén bär den 20 oktober 1919 avgivit sitt betänkande till
Kungl. Maj:t.

De kostnader, kommittén intill 1919 års utgång medfört för statsverket,
kunna approximativt beräknas till 33,000 kronor.

Kommittén för verkställande av utredning angående lag stiftning för
reglering av arbetstidens längd och förläggning in. in.

Kungl. Maj:t har den 15 februari 1918 uppdragit åt en kommitté
att verkställa utredning och avgiva förslag till lagstiftning för reglering

O O O O O.CTO

av arbetstidens längd och förläggning, däri ingående frågorna om. söndagsvila,
arbetarsemester in. in., ävensom till de åtgärder i övrigt, som i sammanhang
härmed anses böra ifrågasättas.

Till ordförande i kommittén har Kungl. Maj:t förordnat landshövdingen
friherre L. de Geer samt till ledamöter disponenten J. A. Ekman,
yrkesinspektören B. O. V. Hellström, förtroendemannen i metallindustriarbetarförbundet
K. V. Holmström, förste provinsialläkaren C. J. F. Lundberg,
ingenjören E. Magnus, sekreteraren i grov- och fabriksarbetarförbundet
C. Michaelson, byråchefen i socialstyrelsen J. A. E. Molin, förtroendemannen
i sågverksindustriarbetarförbundet A. Svensson samt disponenterna
C. Wahren och B. E. Wijkander, med uppdrag åt byråchefen Molin
att tillika vara sekreterare i kommittén.

Därefter har Kungl. Maj:t den 1 juli 1918 till kommittén överlämnat
det socialstyrelsen den 27 juli 1917 lämnade uppdrag att verkställa
utredning angående nattarbete i bagerier, konditorier och s. k.
hembagerier.

Beträffande kommittén har meddelats, att av kommittén hava i början
av år 1919 avlämnats betänkanden med förslag till lagar om begränsning
av tiden för bageri- och konditoriarbete samt om arbetstidens begränsning.

De av kommittén föranstaltade ekonomiska och arbetsstatistiska utredningarna
beträffande arbetstidens reglering hava under år 1919 fullföljts.
Resultaten av den förra utredningen, som avslutades framåt våren, äro
publicerade under titel »Redogörelse för utredning om de ekonomiska verkningarna
av lagstadgad förkortning av arbetstiden inom industrin». Den
senare utredningen, som varit inriktad på en mångfald olika förhållanden
av intresse för kommitténs arbetsuppgifter och lämnat för dessas behandling
erforderligt statistiskt material, håller nu på att avslutas, och hoppas
kommittén kunna i början av år 1920 avlämna en tryckt sammanfattande

208

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

redogörelse över arbetstidsförhållandena inom olika verksamhetsområden
och för olika grupper av arbetare.

Kommittén har under år 1919 upptagit till behandling frågorna om
lagstadgad reglering av natt- och söndagsarbete samt om arbetarsemester.
Behandlingen av dessa frågor har fortskridit så långt, att kommittén anser
sig kunna rakna på att vid årsskiftet 1919—1920 vara i tillfälle att framlägga
resultaten av sitt arbete på berörda områden.

Förutom sådana arvoden samt rese- och traktamentsersättningar till
kommitténs ledamöter, som utbetalas direkt av statskontoret, belöpa sig
kommitténs kostnader intill 1919 års utgång till omkring 62,700 kronor.

Sakkunniga för revision av gällande resereglemente.

Jämlikt bemyndigande den 26 april 1918 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt hovrättsrådet V. E. O. Petrén, ledamoten av riksdagens
andra kammare, folkskolläraren W. Bäckström, ledamoten av riksdagen
första kammare, f. d. redaktören L. Danström och revisionskommissarien
J. R. Vide att inom civildepartementet såsom sakkunniga biträda
vid verkställande av revision av gällande resereglemente, varjämte chefen
för nämnda departement uppdragit åt hovrättsrådet Petrén att i egenskap
av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Därefter har chefen för civildepartementet den 11 oktober 1918 på
därom gjord ansökning entledigat Danström från ifrågavarande uppdrag
samt uppdragit åt ledamoten av riksdagens första kammare, t. f. domänintendenten
E. A. Lindblad att, i Danströms ställe, inom departementet
såsom sakkunnig biträda vid verkställande av revisionen av resereglementet.

De sakkunniga hava den 23 december 1919 avgivit förslag till nytt
resereglemente.

De kostnader, som de sakkunniga intill årsskiftet 1919—1920 medfört
för statsverket, torde uppgå till, approximativt uppgivna, 17,000
kronor, däri inberäknat ersättning till tre av de sakkunniga för mistade
avlöningsförmåner ävensom arvode till de sakkunnigas sekreterare.

Kommittén för utredning beträffande löne- och orginisationsförhållandena
vid statens järnvägar, vid telegrafverket och statens vattenfallsverk
ävensom vid postverket.

Kungl. Maj:t har den 28 juni 1918 uppdragit åt en kommitté att
verkställa utredning i enlighet med i statsrådsprotokollet över civilärenden
för nämnda dag angivna grunder beträffande löne- och organisationsförhållandena
vid statens järnvägar, vid telegrafverket och statens vattenfalls -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

verk ävensom vid postverket samt att skyndsammast inkomma med de
förslag, som av utredningen föranledas.

_ Till ordförande i kommittén har Kung]. Maj:t förordnat ledamoten
av riksdagens första kammare, redaktören C. G. Ekman, Stockholm, samt
till ledamöter dåvarande ledamoten av riksdagens första kammare, N. Persson,
Malmö, ledamöterna av riksdagens andra kammare, förste kontorsbiträdet
E. G. E. Eriksson, Stockholm, kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren
S. E. J. Lttbeck, Stockholm, och hemmansägaren P. B. Nilsson3, Landeryd,
salut byråchefen i telegrafstyrelsen greve H. A. Hamilton och byråchefen
i fångvårdsstyrelsen E. T. Sidenbladh ävensom, såsom representanter
för verken:

för statens järnvägar: distriktsschefen G. E. Löfmarck, Stockholm,
förste byrådirektören A. B. Gärde, Stockholm, och förbundssekreteraren A.
Löfgren, Stockholm;

för telegrafverket: byråingenjören J. A. Lundgren, Stockholm, och
linjeförmannen A. J. Andersson, Gävle;

för statens vattenfallsverk: kontorschefen, civilingenjören A. T.
Jacobsson, Stockholm, och förste maskinisten J. A. Svantesson, Trollhättan;
samt

för postverket: postmästaren V. K. A. Petrelius, Uppsala, och numera
överpostiljonen J. A. Wallin, Stockholm.

Tillika liar Kungl. Maj:t uppdragit åt byråchefen greve Hamilton
att vara sekreterare hos kommittén.

Vidare har Kungl. Maj:t den 6 december 1918 uppdragit åt kommittén
att jämväl verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om löneoch
organisationsförhållanden vid domänstyrelsen. skogsstaten och statens
skogsskolor samt förordnat till ledamöter i kommittén vid sistnämnda ärendes
behandling tre representanter för domänverket, nämligen byråchefen i
domänstyrelsen friherre T. V. Hermelin, numera överjägmästaten C. L.
Björkbom och kronojägaren O. J:son Bragée.

Sedan byråchefen greve Hamilton anhållit om entledigande från uppdraget
att vara kommitténs sekreterare, har Kungl. Magt den 15 augusti
1919 förordnat andre kanslisekreteraren i jordbruksdepartementet S. J. M.
0:son Idar att i greve Hamiltons ställe vara sekreterare hos kommittén.

I fråga om kommitténs arbete har meddelats följande:

Kommitténs sammanträden hava hållits i Stockholm.

Under tiden den 1 januari—20 februari 1919 slutförde kommittén sitt
arbete rörande gemensamt avlöningssystem samt lönereglering vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk med
undantag av övergångsbestämmelser och definitiva pensionsföreskrifter i

Bill. till riksd. prof. 1920. 1 Samt. 1 Ard. 27

Riksdags-BeriUtelsen.

210

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima rihsdags sammanträde sig tilldragit.

fråga om dessa verk, och avlämnades sistnämnda dag till Konungen betänkande
i förevarande ämne.

Därefter har kommittén med undantag av verksrepresentanterna
sammanträtt under tiden den 21 februari—20 mars för förberedande arbeten
rörande frågorna om övergångsbestämmelser och pensionsföreskrifter
i vad angår kommunikationsverken. Detta arbete har sedan under tiden
den 1 april—31 maj bedrivits av en inom kommittén utsedd subkommitté,
bestående av ordföranden samt byråcheferna greve Hamiiton och Sidenbladh.
Under juni och juli måna ler fortsattes arbetet i vad rörde ovannämnda
pensionsföreskrifter, vissa dagar i närvaro därjämte av ledamöterna Persson
och Nilsson. Samtidigt verkställde ledamoten Eriksson på kommitténs
uppdrag viss statistisk utredning.

Frågan om övergångsbestämmelser beträffande kommunikationsverken
hänsköts sedermera jämlikt kungl. brev den 19 juni 1919 till den samma
dag tillsatta kommunikationsverkens lönenärnnd.

Den 22 juli upptogs tillika frågan om planläggande av kommitténs
arbete rörande löne- och organisationsförhållandena vid domänverket.

Den 5 augusti sammanträdde kommittén för första gången i närvaro
av representanterna för domänverket, varvid behandlingen av frågan om
lönereglering och omorganisation beträffande nämnda verk tog sin början.

Därefter har kommittén intill denna dag jämsides med sistnämnda
spörsmål behandlat frågan om definitiva pensionsföreskrifter för kommunikationsverken.
Härvid hava under vissa dagar närvarit representanterna
för respektive kommunikationsverken och domänverket.

Inom kommittén hava utarbetats preliminära förslag ej mindre till
pensionslag för kommunikationsverken än även till avlöningsreglemente för
domänverket. Kommittén hyser förhoppning att kunna avgiva sina betänkanden
i dessa båda ämnen inom sådan tid, att förslag därutinnan må
kunna föreläggas 1920 års riksdag.

Kostnaderna för kommitténs verksamhet intill 1919 års utgång hava
uppgått till omkring 93,000 kronor.

Sakkunniga för utredning angående riktlinjerna för vänja revärd en.

Jämlikt bemyndigande den 28 juni 1918 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt professorn So E. P. Haglund, överläkaren i riksförsäkringsanstalten,
professorn J. H. Åkerman, byråchefen i pensionsstyrelsen
H. I. EHiot, t. f. överinspektören för sinnessjukvården, överläkaren vid
Säters hospital, medicine doktorn W. A. Petrén samt fröken Tora Reuterswärd
i Hälsingborg, att, i egenskap av sakkunniga, verkställa en allsidig
utredning angående riktlinjerna för vanförevårdens vidare utveckling

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

211

samt inkomma med de förslag, vartill utredningen må föranleda, var j II inte
chefen för civildepartementet utsett sekreteraren i pensionsstyrelsen E. A.
Cederberg att vara sekreterare hos de sakkunniga.

Beträffande kommissionen har meddelats följande:

Efter att hava genomdiskuterat de frågor, som falla inom området
för deras uppdrag, hava de sakkunniga utarbetat sitt, betänkande.

För fullgörande av sitt uppdrag hava de sakkunniga under året företagit
resor till Göteborg, Jönköping, Hälsingborg och Köpenhamn.

De sakkunniga hava i Stockholm haft överläggningar i skilda frågor
med styrelsen för Svenska vanföreanstalternas centralkommitté samt delegerade
från styrelsen för föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i
Stockholm och från styrelsen för Eugeniahemmet.

Därjämte hava de sakkunniga på grund av kungl. remiss den 22
februari 1919 avgivit utlåtande över en av föreningen för bistånd åt vanföra
i Skåne gjord framställning om statsbidrag till täckande av under
åren 1917 och 1918 uppkommen brist.

De sakkunnigas betänkande föreligger nu färdigt i manuskript, och
har tryckningen därav börjat.

De kostnader, de sakkunniga intill 1919 års utgång medfört för
statsverket, beräknas uppgå till omkring 18,000 kronor.

Kommittén för utredning angående ett mera allmänt förstatligande av
Sveriges järnvägar in. in.

Kungl. 3Iaj:t har den 13 september 1918 uppdragit åt en kommitté
att verkställa utredning i enlighet med i statsrådsprotokollet över civilärenden
för nämnda dag angivna grunder angående innebörden och betydelsen
av ett mera allmänt förstatligande av Sveriges järnvägar samt
sättet för genomförandet av ett sådant förstatligande.

Ordförande i kommittén är f. d. landshövdingen M. R. Sahlin,
Stockholm, samt ledamöter: generaldirektören och chefen för statens

järnvägar A. 31. Granholm, verkställande direktören i svenska järnvägsföreningen,
majoren i väg- och vattenbyggnadskåren O. Bärnheim, överdirektören
och souschefen vid statens järnvägar J. H. Flodin, tillika huvudsekreterare,
riksgäldsfullmäktiges ordförande, vice häradshövdingen C. E.
Kinander, ordföranden i svenska bankföreningen, bankdirektören J. H. R.
C:son Kjellberg, avdelningschefen vid generalstabens kommunikationsavdelning,
överstelöjtnanten P. U. Lägerhalm, vice talmannen i riksdagens
första kammare, grosshandlaren H. F. Lamm, ledamoten av riksdagens
andra kammare, järnvägskonduktören C. O. N. Loven, ledamoten av riksdagens
första kammare, lantbrukaren J. Nilsson å Skottlandshus, byrådi -

212

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

rektören i järnvägsstyrelsen S. Norrman, vice ordföranden i svenska järnvägsföreningen,
majoren i väg- och vattenbyggnad skåren J. O. H. Nyström,
bruksdisponenten C. A. Sahlin samt professorn vid Lunds universitet E.
F. K. Sommarin.

Kommittén i sin helhet har icke under år 1919 sammanträtt. Vid
flera av arbetsutskottets sammanträden, om tiden för vilkas hållande kommitténs
samtliga övriga ledamöter regelbundet underrättas, hava emellertid
derå av de övriga ledamöterna närvarit.

Under hela året har regelbundet arbete pågått inom kommitténs

kansli.

De under föregående år påbörjade specialundersökningarna i rättsligt,
ban-, maskin- och trallktekniskt samt järnvägsekonomiskt hänseende
hava under år 1919 fortskridit på följande sätt. I rättsligt hänseende
har granskning och sammanställning av koncessionsvillkor och andra av
Kungl. Maj:t utfärdade medgivanden och bestämmelser slutförts beträffande
samtliga normalspåriga och flertalet smalspåriga järnvägar. I bantekniskt
hänseende hava slutförts förberedande undersökningar beträffande
den nuvarande beskaffenheten av flertalet normalspåriga järnvägar i mellersta
Sverige ävensom i södra Sverige med undantag av Skåne. I fråga
om en del av dessa järnvägar har jämväl undersökts, vilka fördelar i trafiktekniskt
hänseende, som skulle tillföras statens järnvägar genom banornas
förstatligande, ävensom huru trafikrörelsen skulle komma att gestalta
sig efter förstatligandet. I samband härmed har undersökts, vilka kompletteringsarbeten
å själva banan behöva vidtagas vid de olika järnvägarna,
för att de skola kunna ombesörja den ifrågasatta trafikrörelsen. I samma
syfte har upprättats beskrivning över den vid vissa banor nu befintliga
rullande materielen, varvid tillika undersökts, huruvida och i vad män
denna motsvarar de krav, de ifrågasatta nya trafikförhållandena komma att
ställa å densamma. I järnvägsekonomiskt hänseende hava specialundersökningar
utförts rörande dels den allmänna skillnaden i inkomster och utgifter
vid stats- och privatbanor, dels det inflytande på inkomsternas och
utgifternas storlek, som förstatligandet av vissa banor medför eller kan
komma att medföra. I andra de ekonomiska spörsmålen berörande frågor
hava förberedande arbeten bedrivits. Slutligen har påbörjats och i väsentliga
delar avslutats en historisk utredning rörande hittills verkställd
statsinlösen av enskilda järnvägar i Sverige.

I anledning av kungl. remiss den 21 maj 1919 angående förslag
till bestämmelser i fråga om statens rätt att inlösa järnväg, å vilken koncession
meddelats, samt chefens för civildepartementet skrivelse den 11
oktober samma, år angående förvärv för statens räkning av Stockholm—

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Nynäs järnväg hava förberedande åtgärder för besvarandet av sagda remiss
och skrivelse vidtagits.

Kostnaderna för kommitténs arbete intill utgången av år 1919 kunna
beräknas till omkring 114,500 kronor, därav under år 1919 omkring
103,000 kronor.

Delegationen för Sverige av den för de nordiska länderna och Finland
gemensamma kommittén för fastställande av enahanda regler inom nämnda
länder för skiftsystemet inom pappers-, cellulosa- och trämasseindustrin.

Sedan svenska regeringen förklarat sig biträda ett av norska regeringen
framlagt förslag om utseende av representanter i en för Sverige,
Norge, Danmark och Finland gemensam kommitté för fastställande av enahanda
regler inom nämnda länder för skiftsystemet inom pappers-, cellulosaoch
trämasseindustrin, har chefen för civildepartementet den 18 oktober
1918, jämlikt Kungl. Maj:ts därutinnan givna bemyndigande, till ledamöter
för Sverige utsett ingenjören E. Biesért, Lennartsfors, ombudsman
E. Palmgren, konsuln H. Wulff samt förtroendemännen G. O. Strand och
C. J. J:son Söder, varjämte Biesért utsetts till ordförande i den svenska
delegationen.

Den svenska delegationen sammanträdde under senhösten 1918 i
Stockholm till förberedande överläggningar, vid vilka närvoro representanter
från olika företag inom ifrågavarande industrier för såväl arbetsgivare
och arbetare som ekonomiska och tekniska ledare. Härunder gjorde
delegationen även ett besök vid de Holmens Bruks och Fabriks Aktiebolag
tillhöriga nyanlagda fabrikerna vid Hallsta i Uppland.

Kommittén i sin helhet, med delegationer från alla fyra länderna,
hade sammanträden i Kristiania den 13—15 februari och i Stockholm den
3—5 april 1919. Därvid fattades följande beslut:

»Det bär under mötet visat sig vara enighet mellan de delegerade
om det berättigade i princip i en arbetsordning med indelning av dygnet
i 3 skift inom avdelningar med kontinuerlig drift i de industrier, som omfattas
av konferensens överläggninjjar.

1 avseende å arbetsveckans längd m. fl. detaljfrågor har vid konferensen
icke uppnåtts fullständig enighet, utan hänvisas härutinnan till
vid mötet framkomna särskilda förslag.

Emellertid uttalar konferensen, att om i de särskilda länderna lagar
komma att bliva gällande innefattande en maximalarbetstid av 48 timmar
pr arbetare och vecka, konferensen anser sig kunna förorda,

att en genomsnittlig dylik arbetstid tillämpas även för skiftarbete
inom här ifrågavarande industrier, dock under förutsättning att genom

2 lä

214

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

särskilda bestämmelser i lagarna möjlighet gives till sådan avvikande anordning,
som, med hänsyn till dessa industrier berörande tekniska och
ekonomiska omständigheter, kan för viss tid finnas nödvändig,

att dylika bestämmelser i möjligaste män bliva enhetliga och tilllämpas
efter lika grunder,

samt att för den skull avvikelser från den lagstadgade maximalarbetstiden,
för såvitt avvikelserna äro av större räckvidd, icke må i ett
land medgivas utan att vederbörande myndigheter samt arbetsgivar- och
arbetarorganisationer i de övriga länderna satts i tillfälle att därom uttala
sig.»

Den åsyftade enigheten har alltså ej kunnat åstadkommas.

Efter kommitténs möte i Stockholm har den svenska delegationen
ej haft några sammanträden. Huruvida arbetet borde fortsättas eller helt
nedläggas skulle bero på vidare meddelande från chefen för civildepartementet.

Delegationens kostnader intill 1919 års utgång kunna approximativt
beräknas till 8,200 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande åtgärder, som erfordras för att
bland allmänheten sprida kunskap om könssjukdomarnas natur och smittfärlighet
rn. m.

Jämlikt bemyndigande den 25 oktober 1918 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt generaldirektören, filosofie doktorn B. J:son
Bergqvist, professorn vid konsthögskolan, medicine doktorn K. E. O. Kjellberg,
överläkaren vid sjukhuset S:t Göran i Stockholm, medicine doktorn
K. J. Marcus, f. d. lektorn, filosofie doktorn C. K. S. Sprinchorn samt
praktiserande läkaren, medicine licentiaten Alma Maria Katarina Sundquist
att, i egenskap av sakkunniga, verkställa utredning angående de åtgärder,
som erfordras för att bland allmännheten sprida kännedom om könssjukdomarnas
natur och smittfarlighet, om medel, som stå till buds för att
hindra smittas överförande, samt om skyldighet för en var, som angripits
av sådan sjukdom, att skyndsamt söka läkarvård, samt därefter till Kungl.
Maj:t inkomma med det förslag, vartill utredningen må föranleda, varjämte
chefen för nämnda departement anmodat generaldirektören Bergqvist
att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Därefter har departementschefen den 7 februari 1919 entledigat
generaldirektören Bergqvist från berörda uppdrag ävensom uppdragit åt
kanslirådet J. Franzén, Stockholm, att i egenskap av ordförande leda de
sakkunnigas förhandlingar.

De sakkunniga hava diskussionsvis genomgått den åt de sakkunnigas
behandling lämnade uppgiften samt fattat preliminära beslut rörande de

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

215

flesta till sagda uppgift hörande spörsmål. Vidare hava de sakkunniga
dels genom en rundskrivelse till ett stort antal läroanstalter av olika slag
erhållit upplysningar i fråga om undervisning rörande de smittsamma
könssjukdomarna samt sexuell hygien, dels ock genom utrikesdepartementet
från åtskilliga främmande länder begärt och delvis erhållit uppgifter
beträffande de åtgärder, som i nämnda länder vidtagits för främjandet
av det med de sakkunnigas uppdrag avsedda syfte. Åtskilliga
undersökningar och utredningar hava under arbetets gång verkställts av
olika personer bland de sakkunniga- En av de sakkunniga, doktor Alma
Sundquist, som under hösten 1919 deltagit i en kvinnlig läkarkongress i
Förenta Staterna, har därunder på uppdrag av de sakkunniga inhämtat
upplysningar rörande föremålet för de sakkunnigas arbete.

Arbetet med det åt de sakkunniga lämnade uppdraget har fortskridit
därhän, att plan för de sakkunnigas blivande betänkande utarbetats och
att utformandet av sagda betänkande under ordförandens ledning påbegvnts
av de sakkunnigas sekreterare.

Statsverkets utgifter för de sakkunniga till och med november 1919
hava uppgått till 10,562 kronor 50 öre.

Sakkunniga för vissa utredningar på bostadsfrågans område (1918
års bostadssakkunniga).

Jämlikt den 15 november 1918 erhållet bemyndigande har chefen
för civildepartementet den 14 december 1918 uppdragit åt ledamoten av
riksdagens andra kammare, borgmästaren J. G. Pettersson, Södertälje, t. f.
byråchefen i socialstyrelsen R. K. A. Bergström, Stockholm, och numera
landskamreraren i Örebro län A. V. B. Wijkman, Örebro, att, i egenskap
av sakkunniga, i enlighet med de närmare anvisningar, som chefen för
civildepartementet kunde komma att meddela, inom nämnda departement
biträda med vissa utredningar på bostadsfrågans område, ävensom utsett
borgmästaren Pettersson att tillika såsom ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar. Därjämte har chefen för civildepartementet uppdragit åt
länsassessorn i Västernorrlands län O. J. P. Rundqvist att vara sekreterare
hos de sakkunniga.

Därefter har chefen för civildepartementet den 5 februari 1919 uppdragit
åt arkitekten Sven Wallander, Stockholm, att vara ledamot av kommissionen.

Den 31 oktober 1919 har chefen för civildepartementet på framställning
av länsassessorn Rundqvist entledigat denne från uppdraget att
vara kommissionens sekreterare samt uppdragit åt ledamoten av kommissionen
Bergström att tillika vara sekreterare.

216

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kommissionen bar den 1 mars 1919 till chefen för civildepartementet
avgivit ett tryckt betänkande angående hyresstegringsskatt för bostadsändamål
samt den 26 augusti 1919 avlåtit eu skrivelse med förslag till vissa
åtgärder för åstadkommande av ekonomiska byggnadsmetoder.

Genom ämbetsskrivelse den 27 oktober 1919 har chefen för justitiedepartementet
anmodat socialstyrelsen att gemensamt med kommissionen
före den 15 januari 1920 avgiva yttrande, huruvida lagen med vissa ändrade
bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. den 19 juni 1919,
vilken lag gäller till och med den 31 december 1920, bör erhålla förlängd
giltighetstid.

Slutligen har kommissionen i enlighet med utav chefen för civildepartementet
lämnade anvisningar under hand avgivit vissa yttranden
och förslag.

De kostnader, kommissionens arbeten åsamkat statsverket vid utgången
av år 1919, torde kunna beräknas till cirka 16,000 kronor.

Delegationen för Sverige av den svensk-dansk-norska kommittén för
dryftande av vissa spörsmål angående lufttrafik m. in.

Sedan Kungl. Maj:t bemyndigat chefen för civildepartementet att
utse tre personer i förhandlingar inom en svensk-dansk-norsk kommitté
för dryftande av vissa spörsmål angående lufttrafik samt eventuellt uppgörande
av förslag till gemensam lagstiftning på förevarande område, har
chefen för nämnda departement den 22 november 1918 uppdragit åt
överstelöjtnanten K. A. B. Ainundson, Stora Frösunda, professorn, juris
doktorn T. Engströmer, Uppsala, och kaptenen vid fortifikationen B. V. L.
Jacobson, Stockholm, att vara ledamöter i ifrågavarande kommitté ävensom
utsett överstelöjtnanten Amundson till ordförande i den svenska kommittédelegationen.
Till sekreterare i delegationen har departementschefen den
31 maj 1919 utsett löjtnanten vid fortifikationen N. P. A. Kindberg.

Den svenska delegationen har i sin helhet sammanträtt i Stockholm
den SO—31 maj, i Kristiania den 1—5 juni och i Stockholm den 11 juli,
den 30 oktober och den 2—7 november 1919.

Delar av delegationen (arbetsutskott, subkommitté m. in.) hava
sammanträtt i Stockholm den 24 september och den 30 oktober—2 november
samt i Köpenhamn den 24—27 november 1919. Slutligen hava enskilda
delegerade utfört arbete för delegerades räkning den 8—19 juli
och den 3 augusti—30 november 1919.

Det av delegationen utförda arbetet har omfattat:

Studium, översättning och bearbetning av bestämmelser för luftfart
i olika länder.

lierättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Deltagande i den första officiella nordiska luftfartskonferensens förhandlingar
i Kristiania den 2—4 juni 1919.

Upprättandet och insändandet av protokoll från densamma.

Uppgörandet av förslag till grunder för beräkning och besiktning
av flygplan, luftvärdighetsbestämmelser, bestämmelser för erhållandet av
olika slag av förarcertifikat in. m.

Förarbeten för och ordnandet av den andra officiella nordiska luftfartskonferensen
i Stockholm den 3—4 november 1919, ävensom deltagande
i dennas förhandlingar.

Upprättande och insändande av förberedande protokoll härifrån
ävensom av redogörelse för konferensens förhandlingar och vid densamma
fattade beslut.

Dessutom har delegationen avlåtit yttranden till civildepartementet
i remitterade ärenden, såsom i frågan om en eventuell överenskommelse
om avslutande av en luftfartskonvention mellan Sverige och England,
ävensom beträffande ifrågasatt sådan överenskommelse mellan Sverige och
Tyskland.

Delegationens arbete, som från början huvudsakligen avsetts att omfatta
dryftandet och utarbetandet av förslag till i mesta möjliga mån likartade
bestämmelser för luftfart i de fyra nordiska länderna, har på grund
av den på sistone från viss makt gjorda framställningen om en eventuell
anslutning till den av fredskonferensen i Paris i ett flertal länder numera
antagna internationella konventionen om luftfart i stället blivit såtillvida
utökat, att nämnda arbete jämväl har kommit att omfatta beredandet
av frågan om en eventuell svensk eller nordisk anslutning till denna
konvention.

Den nordiska luftfartskommittén, som fortsätter sitt arbete ifråga
om att söka åstadkomma gemensam nordisk lagstiftning på ifrågavarande
område, har nämligen i princip enats om lämpligheten av ett gemensamt
uppträdande i fråga om de fyra nordiska ländernas anslutning till motsvarande
internationella bestämmelser.

Arbetet å det delegationen lämnade uppdraget har framskridit så
långt, att man torde kunna förmoda, att detsamma skall kunna slutföras
på en eller högst två följande gemensamma nordiska luftfartskonferenser.
För att så skall kunna ske, har det av delegationerna skapade gemensamma
nordiska arbetsutskottet och den gemensamma tekniska subkomittén
påbörjat och väntas under den närmaste tiden slutföra vissa dem lämnade
särskilda uppdrag.

Nämnda arbetsutskott har sammanträtt i Köpenhamn i december

1919.

Bill. till rilcsd. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd.

Riksdags-Berättelsen.

218

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De kostnader, delegationens uppdrag intill 1919 års utgång föranlett
statsverket, torde approximativt kunna beräknas till cirka 15,000 kronor.

Kommittén för utredning angående reguljär lufttrajik in. in.

Kungl. Maj:t har den 2 maj 1919 uppdragit åt en kommitté att
verkställa utredning angående reguljär lufttrafik och särskilt vilka åtgärder,
som från statens sida böra vidtagas för befrämjandet av en sådan trafik,
samt att inkomma med de förslag, som av den verkställda utredningen
föranledas.

Till ordförande i kommittén har Kungl. Magt förordnat f. d. landshövdingen
M. R. Sahlin, Stockholm, samt till ledamöter överstelöjtnanten
K. A. B. Amundson, Stockholm, kanslirådet C. J. Carlberg, Mörby,
Stocksund, generalpostdirektören A. J. Juhlin, Stockholm, disponenten C.

E. Lundquist, Stockholm, ordföranden hos Stockholms stadsfullmäktige G.
G. Magnusson, Stockholm, och filosofie doktorn E. L. Thulin, Landskrona,
varjämte Kungl. Maj:t till sekreterare i kommittén utsett sekreteraren
hos svenska aeronautiska sällskapet, redaktören T. I. Gullberg,
Stockholm.

Sedan filosofie doktorn Thulin avlidit, har Kungl. Maj:t den 23
maj 1919 till ledamot i kommittén förordnat kaptenen C. G. von Porat,
Stockholm.

Kommittén har under året hållit sammanlagt åtta sammanträden,
därav två under maj månad, ett under juni, ett under juli, ett under
augusti, ett under september och två under november månader, samtliga
i Stockholm.

Sedan kommittén den 7 maj uppdragit åt en särskild subkommitté
att med anledning av Kungl. Maj:ts remiss angående Stockholms flygplatsfråga
verkställa utredning, har denna subkommitté under tiden 1 juli—8
november å ort och ställe ur flygtekniska synpunkter undersökt inalles 14
platser i Stockholms omgivningar samt till kommittén i ärendet avgivit
yttrande.

Kommitténs första åtgärd har varit att verkställa en allmän orientering
över situationen på luftfartens olika områden. Härvid har kommittén
funnit, dels att i och med världskrigets upphörande dittills såsom
konfidentiellt föreliggande tekniskt erfarenhets- och studiematerial börjat
bliva successivt tillgängligt, dels att ett relativt rikligt utländskt officiellt
material föreligger ifråga om utredning av lufttrafikspörsmål och i samband
därmed ifrågasatta eller redan vidtagna statsåtgärder, samt dels att
sålunda föreliggande material kan för kommitténs uppdrag tillgodogöras
först efter närmare behandling med hänsyn till luftfartens förhandenva -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

219

rande förutsättningar bär i landet samt de speciella flygtekniska och
andra faktorer, med vilka en kommande regelbunden lufttrafik i Sverige
måste räkna.

Dessa omständigheter hava vid uppdragandet av linjerna för kommittéarbetet
föranlett kommittén att förberedelsevis låta verkställa vissa
specialutredningar av härför särskilt kompetenta fackmän inom och utom
kommittén.

Dessa specialutredningar gälla:

flygplanens och motorballongernas nuvarande utvecklingsstadium med
hänsyn till deras användbarhet för regelbunden trafik,

Sveriges geografiska och meteorologiska förhållanden ur flygsynpunkt
samt de förutsättningar och fordringar, som dessa förhållanden kunna
uppställa för bedrivande av regelbunden lufttrafik,

riktlinjer för införande och utveckling av ett system i Sverige för
aerologiska observationer,

allmänna beräkningar angående lufttrafikens ekonomi med hänsyn
till svenska förhållanden,

särskilt önskvärda router för lufttrafik inom landet, samt

riktlinjer för införande av ett aeronautiskt studieväsen.

Sedan kommittén sålunda i nämnda frågor igångsatt specialutredningar,
vilka bedrivas under samråd med kommittén hava hittills utredningarna
angående aerologiska observationer och angående aeronautiskt
studieväsen blivit verkställda och lagda till grund för dessa ärendens vidare
behandling.

I samband med detta förberedande arbete har kommittén dessutom
anmodat flygsakkunniga, vilka med statsuppdrag eller annorledes under
året bedrivit flygstudier utomlands, att till kommittén ingiva redogörelser
i särskilt angivna avseenden, för vilket ändamål resebidrag blivit förutsatt.

Under det handläggandet av kommitténs allmänna uppdrag sålunda
fortskrider enligt av kommittén uppgjord plan, och för kommitténs yttrande
grundläggande utredningar i allmänhet torde kunna väntas föreligga
på nyåret, har kommittén hittills mottagit och behandlat kungl. remisser
angående Stockholms flygplatsfråga, till kommittén överlämnad den 26 maj
och besvarad den 18 november, angående förslag till provisorisk svenskengelsk
lufttrafikkonvention, till kommittén överlämnad den 13 augusti och
besvarad den 20 september, samt angående tryggande av statsverkets rätt
till tullinkomster för till riket inkommande luftfartyg, till kommittén överlämnad
den 13 augusti och varande under kommitténs behandling.

De approximativa kostnader, kommittén intill årsskiftet 1919—1920
medfört för statsverket, uppgå till 13,100 kronor.

220

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utarbetande av nytt förslag angående inagistratsförvaltningens
ordnande i städer under landsrätt.

Jämlikt bemyndigande den 30 maj 1919 har chefen för civildepartementet.
uppdragit åt ledamoten av riksdagens andra kammare, borgmästaren
J. G. Pettersson, Södertälje, borgmästaren G. M. F. Funt, Nyköping, direktören
hos svenska stadsförbundet, filosofie doktorn Y. Larsson, Stockholm,
ledamoten av riksdagens första kammare, redaktören G. Gustafsson, Norrköping,
samt ledamöterna av riksdagens andra kammare, förrådsförmannen
A. J. Bärg, Katrineholm, och handlanden A. L. Johansson, Trollhättan,
att i egenskap av sakkunniga inom civildepartementet biträda vid utarbetande
av nytt förslag angående magistratsförvaltningens ordnande i
städer under landsrätt, varjämte departementschefen anmodat borgmästaren
Pettersson att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

De sakkunniga hava sammanträtt i Stockholm den 20 och den 21
juni 1919 samt därvid utarbetat förslag i omförmälda ämne. Sedan därefter
doktor Larsson, vilken tjänstgjort såsom sekreterare hos de sakkunniga,
uppsatt motivering till förslaget samt denna efter cirkulation bland
de övriga sakkunniga justerats, hava de sakkunnigas betänkande i september
1919 till chefen för civildepartementet avlämnats, varmed uppdraget
fullgjorts.

De kostnader, som de sakkunnigas arbete intill årsskiftet 1919—1920
medfört för statsverket, uppgå till omkring 1,000 kronor.

Kommissionen för utredning rörande vissa spörsmål ä kommunalförvaltningens
område.

Jämlikt bemyndigande den 30 maj 1919 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt rådmannen E. E. Lyberg, Falun, dåvarande ledamoten
av riksdagens första kammare häradsskrivaren A. R. Rooth, Ljungby,
samt ledamöterna av riksdagens andra kammare parkvaktmästaren K. É.
Magnusson, Kalmar, hemmansägaren P. A. Lidström, Näsåker, och häradsdomaren
P. Y. Persson, Dofta, att i egenskap av sakkunniga inom civildepartementet
biträda med utredning och förslag rörande vissa spörsmål å
kommunalförvaltningens område, varjämte chefen för nämnda departement
uppdragit åt rådmannen Lyberg att i egenskap av ordförande leda de
sakkunnigas förhandlingar samt till sekreterare hos de sakkunniga utsett
förste aktuarien S. A. Oden, Stockholm.

De sakkunniga hava sammanträtt in pleno i Stockholm under tiden
27 31 augusti, 2—19 oktober samt 26 november—10 december, varjämte
under mellantiderna de sakkunniga i respektive hemorter varit sysselsatta
med arbete för uppdragets fullgörande.

221

Berättelse om råd % rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragil.

Härvid har utarbetats förslag och motivering angående frågorna om
röstning i kommunerna utan personlig inställelse, valdistriktsindelning vid
kommunala och politiska val samt sammanföring av den politiska och den
kommunala röstlängden. Del I av de sakkunnigas betänkande, omfattande
sagda frågor, torde vara att förvänta under januari 1920.

De kostnader, kommissionen intill 1919 års utgång medfört för
statsverket, kunna beräknas till omkring 6,000 kronor.

Sakkunniga för undersökning angående möjligheten för kontinuerligt
samarbete'' mellan Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island på det
socialpolitiska området.

Den 18 oktober 1918 bemyndigade Kung]. Maj:t statsrådet och chefen
för civildepartementet att för Sverige utse högst 5 ledamöter i eu
nordisk kommission med uppgift att verkställa undersökning angående
möjligheten för ett kontinuerligt samarbete mellan de nordiska länderna
på det socialpolitiska området. Med anledning därav utsågs den 30 november
1918 till ledamöter av nämnda kommission: direktören, f. d. rådmannen
A. Cederborg, t. f. generaldirektören och chefen för socialstyrelsen
E. G. Huss, ledamoten av riksdagens andra kammare, partisekreteraren

F. G. Möller, direktören J. S. Edström, Västerås, och ledamoten av försåkiingsrådet,
förutvarande förtroendemannen för svenska stenindustriarbetareförbundet
O. Carlsson, Stockholm, av vilka Cederborg skulle vara
den svenska delegationens ordförande. Till sekreterare antog delegationen
förste aktuarie!! i socialstyrelsen O. E. F. Järte.

Delegationen, som antog namnet »Nordiska socialdelegerade för Sverige»,
_ höll under vintern åtskilliga förberedande sammanträden samt deltog
i den konferens med motsvarande delegationer för Danmark, Norge,
Finland och Island, vartill danska regeringen inbjudit under tiden den
25 29 april 1919. Vid nämnda konferens antogs enhälligt det utfalan J

0 . ~ issioncn ansa^ ett permanent samarbete på det socialpolitiska

området angeläget och önskvärt samt att detta samarbete icke borde begränsas
till att omfatta endast arbetarspörsmål i trängre bemärkelse utan
socialpolitiken i dess helhet. I detta syfte borde utses en permanent nordisk
socialpolitisk kommission. Vidare borde vederbörande regeringar
snarast möjligt tillsätta en specialkommission av högst fem delegerade från
\aije
uppträdande utåt från de nordiska staternas sida på socialpolitikens område
i avsikt att hävda gemensamma intressen, särskilt med hänsyn till
den planerade internationella socialpolitiska konferensen i Washington under
hösten 1919. ''

222

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Efter Köpenhamnkonferensens avhållande har ovannämnda delegation
ansett sitt uppdrag slutfört. Kostnaderna för densamma belöpa sig till
cirka 1,000 kronor.

Sveriges delegation av den ''permanenta nordiska socialpolitiska delegationen
samt av den nordiska kommissionen för undersökning av möjligheterna
för ett gemensamt uppträdande utåt från de nordiska ländernas
sida på det socialpolitiska området.

Den 30 maj 1919 tillsatte Kungl. Maj:t Sveriges delegation av den
permanenta nordiska socialpolitiska kommissionen. Till ordförande förordnades
generaldirektören G. H. Elmquist samt till ledamöter: ledamoten
av försäkringsrådet, förutvarande förtroendemannen för svenska stenindustriarbetarförbundet
O. Carlsson, Stockholm, direktören, förutvarande rådmannen
A. Cederborg, Stockholm, yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren,
Stockholm, landsorganisationens ordförande, talmannen i andra kammaren
A. H. Lindqvist, ordföranden i svenska arbetsgivarföreningen, ledamoten
av riksdagens första kammare, vice häradshövdingen Hj. von Sydow och
bruksdisponenten B. E. Wijkander. Därjämte förordnades en suppleant
för ordföranden, t. f. ehefen för socialstyrelsen, byråchefen E. G. Huss.

Samtidigt utsåg Kungl. Maj:t en delegation för Sverige av den nordiska
kommissionen för undersökning av möjligheterna för ett gemensamt
uppträdande utåt från de nordiska ländernas sida på det socialpolitiska
området och särskilt för att bevaka deras intressen å den tillämnade internationella
socialpolitiska konferensen i Washington. Till ordförande i
sistnämnda delegation förordnades generaldirektören Elmquist samt till ledamöter:
statens fattigvårdsinspektör, byråchefen G. H. von Koch, byråchefen
i socialstyrelsen J. A. E. Molin samt ovanbemälda talmannen Lindqvist
och vice häradshövdingen von Sydow. Till suppleanter utsågos: för
ordföranden byråchefen Iluss, för Lindqvist ledamoten av försäkringsrådet
O. Carlsson samt för von Sydow direktören J. S. Edström i Västerås.
Till sekreterare hava delegationerna utsett förste aktuarien i socialstyrelsen
O. E. F. Järte.

Av delegationerna har under året endast den för internationell social o

politik varit i verksamhet. Under sommaren har denna sålunda avhållit
flera sammanträden för att förbereda Sveriges representation vid den internationella
socialpolitiska konferensen i Washington den 29 oktober, vartill
inbjudan ingått till svenska regeringen från presidenten Wilson. I
samband härmed har för Sveriges vidkommande utförlig redogörelse överlämnats
på de spörsmål beträffande gällande lagstiftning för arbetstid samt
åtgärder mot arbetslösheten, vilka infordrats från organisationskommittén

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

för Washingtonkonferensen. I september deltog delegationens ordförande,
dennes suppleant och sekreteraren i den konferens, som i Kristiania äg de
rum mellan representanter för motsvarande delegationer för Norge, Danmark
och Finland beträffande möjligheterna för ett gemensamt nordiskt
uppträdande i Washington.

För att representera Sveriges regering i Washington utsåg Kungl.
Maj:t legationsråd E. Sjöborg och byråchefen G. H. von Kock samt
ovanbemälda vice häradshövdingen von Sydow och talmannen Lindqvist
som representanter för respektive arbetsgivar- och arbetarorganisationer.
Som experter för regeringsrepresentanterna medföljde byråchefen fluss och
yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren samt som experter för arbetsgivaroch
arbetarrepresentanterna respektive direktören Edström och redaktören
Otto Johansson.

Delegationens utgifter intill 1919 års slut hava uppgått till cirka
700 kronor.

Kommittén för en allmän revision av gällande bestämmelser rörande
lapparnas förhållanden inom riket in. m.

Kungl. Maj:t har den 13 juni 1919 tillsatt en kommitté för utförande
av en allmän revision av de bestämmelser, som reglera lapparnas
förhållanden inom riket och den icke lappska befolkningens rätt att hålla renar.

Kungl. Magt har därvid utsett:

till ordförande i kommittén landshövdingen W. Murray, Västerås,

till ledamöter under kommittéarbetet i det hela: kanslirådet L.
Berglöf, Stockholm, lappfogden J. O. Holm, Svappavara, landssekreteraren
S. A. Lilja, Växjö, samt ledamöterna av riksdagens andra kammare, lantbrukaren
J. Rehn, Hissjö, och sparbankskamreraren E. J. Lindley, Söderhamn,

till ledamöter vid behandling av frågor angående det lappska skolväsendet:
ledamoten av riksdagens andra kammare folkskolläraren Em.
Kristensson, Göteborg, komminister IL L. Marklund, Dorotea, och teologie
studeranden G. Park, Uppsala; samt till sakkunniga att med kommittén
överlägga rörande frågor som angå västerbottenslapparna: lappfogden, filosofie
doktorn E. Bergström, Umeå, kommunalnämndsordföranden G. Johansson
i \ ästansjö, landsfiskalen G. D. L. Lindström, Vilhelmina, samt lappmännen
Torkel Larsson Kråjk och Torkel Toinasson.

Kommittén har haft ett huvudsammanträde under tiden den 17—27
november 1919, varefter några utav kommitténs ledamöter besökt Jukkasjärvi
för att därstädes med lappar överlägga om särskilda till kommittén,
hänskjutna frågor.

22H

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

''21 4

Under huvudsammanträdet, i vilket samtliga ledamöter i kommittén
ävensom av Kungl. Maj:t tillkallade sakkunniga deltagit, hava till kommittén
hänskjutna frågor varit föremål för inledande överläggningar, varjämte
till kommittén remitterade ärenden anmälts för kommittén samt
några skrivelser i särskilda ämnen beslutats.

De kostnader, kommittén intill årsskiftet 1919—1920 medfört för
statsverket, uppgå till omkring 10,000 kronor.

Kommissionen för utredning angående ordnandet av Stockholms förortsbanefråga.

Kungl. Maj:t har den 19 juni 1919 uppdragit åt en särskild kommission
att i enlighet med i statsrådsprotokollet över civilärenden för samma
dag angivna grunder verkställa utredning i fråga om huvuddragen för ordnandet
av Stockholms förortsbanefråga.

Till ordförande i kommissionen har Kungl. Maj:t utsett fullmäktigen
i riksgäld skontoret, byråchefen greve J. G. Lagerbjelke och till ledamöter:
kommunalstämmans i Sundbyberg ordförande, ingenjören J. Bergström,
stadsfullmäktigen i Stockholm, redaktören C. G. Björklund, civilingenjören
N. O. Gellerstedt, Stockholm, förste byrådirektören vid statens järnvägar,
kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren A. G. Hellgren, byråingenjören
vid Stockholm—Västerås—Bergslagens järnväg G. O. F. Lundborg samt
civilingenjören E. Winell, vilken sistnämnde den 21 augusti 1919 utsetts
att tillsvidare vara sekreterare hos kommissionen.

Kommissionen har efter några förberedande sammanträden från och
med den 7 oktober varit samlad till sammanträden eu å två gånger i
veckan, och har samarbete i vissa hänseenden ägt rum med Stockholms
stads trafikkommitté.

Det arbete, som kommissionen under denna tid utfört, består huvudsakligen
i fastställande dels av vissa allmänna drag i Stockholms trafikförhållanden,
dels av vissa huvudgrunder för det successiva anordnandet
av ett nät av förortsbanor i huvudstadens närmare grannskap och dessas
inledande till Stockholm. . För dessa ändamål hava statistiska utredningar
verkställts och grafiska tablåer upprättats samt kartor anskaffats, å vilka
olika förslag inritats.

Arbetet har fortskridit så långt, att det kan antagas bliva färdigt
inom den av kommissionen vid arbetets påbörjande avsedda tiden eller
till hösten 1920.

Kostnaden för kommissionens arbete intill 1919 års utgång beräknas
approximativt utgöra 14,700 kronor, varav 2,600 kronor utgått av till
kommissionens förfogande ställda expensmedel.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

225

1919 års kommission angående statsbaneekonomin m. in.

Kungl. Maj:t har den 19 juni 1919 uppdragit åt en kommission att
snarast möjligt verkställa och för Kungl. Maj:t framlägga en allsidig utredning
rörande de åtgärder, som böra vidtagas för erhållande för framtiden
av ett tillfredsställande resultat av driften vid statens järnvägar.

Ordförande i kommissionen är ledamoten av riksdagens andra kammare,
direktören A. F. Vennersten, Stockholm, och ledamöter: ledamoten
av riksdagens andra kammare J. B. Eriksson i Grängesberg, bruksdisponenten
C. A. Sahlin, Stockholm, riksgäldsfullmäktigen H. S. Tamm, Stockholm,
f. d. kaptenen J. O. Wallenberg. Stockholm, ledamoten av riksdagens
andra kammare A. Anderson i Råstock, verkställande direktören
vid Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägar A. O. L. Karnph och
överdirektören vid statens järnvägar I. Virgin, Stockholm.

Till särskilda sakkunniga att med viss utredning biträda kommissionen
hava förordnats filosofie doktorn I. Hallberg, Stockholm, trafikchefen
vid Nora Bergslags järnväg, majoren i väg- och vattenbyggnadskåren E.

G. A. Hildebrand samt trafikdirektören vid statens järnvägar E. T. E.
Klingberg, Göteborg.

Kommissionen, som antagit namnet 1919 års kommission angående
statsbaneekonomin, har in pleno under juli—december månader 1919 hållit
ett 20-tal sammanträden i Stockholm.

Kommissionen har vidare uppdelat det föreliggande arbetets beredning
på fyra subkommittéer, nämligen en för organisationsfrågor, en för
personalfrågor, en för tekniska frågor och en för finansiella frågor. Dessa
subkommittéer hava hållit ett flertal sammanträden i Stockholm och även
företagit resor till åtskilliga orter för studium vid statens järnvägars olika
tjänsteställen.

Kommissionen har under juli månad till besvarande av remisser avgivit
dels utlåtande över höjning av provisoriska tilläggsavgifter vid statens
järnvägar, dels utlåtanden över en framställning från aktiebolaget
Porjus smältverk angående fraktberäkning å bandelen Gällivare—Porjus.

Sedan kommissionen därefter med anlitande av sakkumugt biträde
utarbetat ett arbetsprogram för det kommissionen påvilande arbetet, har
kommissionens arbete huvudsakligen bedrivits inom ovannämnda subkommittéer
för beredning av skilda ärendesgrupper. Arbetet inom dessa subkommittéer
och följaktligen även inom kommissionen har hittills utgjorts
av förberedande undersökningar, och kommissionen har icke ännu tagit
slutlig ståndpunkt till de uppgifter, som förelagts kommissionen.

De kostnader, kommissionen intill årsskiftet medfört för statsverket,
beräknas till approximativt 18,000 kronor.

Bih. till riktd. prof. 1920. 1 Samt. 1 Avd. 39

Btkidagg-Burättelien.

226

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kommissionen för utredning angående ytterligare bestämmelser för
trafik med motorcykel m. m.

Jämlikt bemyndigande den 12 september 1919 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt polismästaren G. R. Hårleman, Stockholm, löjtnanten
N. F. O. Brambeck, Stockholm, ingenjören E. A. Bratt, Stockholm,
länsassessorn E. T. Lidman, Linköping och chauffören K. A. J. Hagelin,
Stockholm, att i egenskap av sakkunniga verkställa utredning och avgiva
förslag till de ändringar och tillägg i förordningen om automobiltrafik den
30 juni 1916, vartill i statsrådsprotokollet över civilärenden för den 12
september 1919 uttalade anvisningar giva anledning eller som i sammanhang
darmed eljest kunna av chefen för nämnda departement underställas
de sakkunnigas prövning, varjämte departementschefen utsett polismästaren
Hårleman att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar
och länsassessorn Lidman att tillika vara sekreterare hos de sakkunniga.

Kommissionen har utarbetat förslag till ändrad lydelse av förordningen
om automobiltrafik den 30 juni 1916 i de hänseenden, vartill i
statsrådsprotokollet över civilärenden den 12 september 1919 uttalade anvisningar
givit anledning, omfattande

dels komplettering av bestämmelserna beträffande trafik med motorcyklar
i huvudsakligt syfte att bringa dessa i den närmare överensstämmelse
med stadgandena om automobiltrafik i övrigt, som trafiksäkerheten
kunde fordra,

dels revision av bestämmelserna om rätten att föra automobil, särskilt
ifråga om sättet för utbildning och prövning av automobilförare,

dels frågan om skärpande av de i automobilförordningen innehållna
straff bestäm m elser,

dels frågan om obligatoriskt införande av taxor för yrkesmässig
automobiltrafik samt

dels ifrågasatt höjning av taxan för besiktningsförrättningar enligt
berörda förordning.

Därjämte har kommissionen efter medgivande av chefen för civildepartementet
utarbetat förslag till ändring av några andra bestämmelser
i nämnda förordning.

Kommissionen har under december 1919 avgivit sitt betänkande,
vadan uppdraget är slutfört.

De kostnader, kommissionen medfört, torde, förutom tryckningskostnaden,
komma att uppgå till omkring 3,500 kronor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

227

Sakkunniga för utredning om behovet av förkortad arbetstid vid gruvarbete
under jord m. m.

Jämlikt bemyndigande den 17 oktober 1919 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt bergmästaren C. 0. Norelius, Knutsberg, Nora,
att, jämte direktören N. R. Hedberg, Grängesberg, ledamoten av riksdagens’
andra kammare M. V. Holmström, Stockholm, gruvarbetaren K. V.
Karlsson i Grängesberg, disponenten J. 0. Hj. Lundbohm, Kiruna, överingenjören
T. Svedberg, Billesholm, samt gruvarbetaren N. Svensson i Malmberget,
i egenskap av sakkunniga verkställa utredning ocli avgiva förslag
beträffande frågan, huruvida vid gruvarbete under jord en kortare arbetstid
än den eljest lagstadgade kan anses av behovet påkallad, varjämte departementschefen
uttsett bergmästaren Norelius att i egenskap av ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar och sekreteraren i kommerskollegium
C. G. 0. Hindbeck att vara sekreterare hos de sakkunniga.

Beträffande de sakkunniga har meddelats, att de sakkunniga påbörjat
sin verksamhet.

De sakkunniga hava intill 1919 års utgång icke medfört någon utgift
för statsverket.

Finansdepartementet.

Stats bokföring skomm ittén.

Kungl. Maj:t uppdrog den 26 september 1902 åt en kommitté att
avgiva yttrande om de ändringar i nu gällande bestämmelser rörande
bokföringen i statskontoret, vilka kunde anses påkallade, ävensom framställa
förslag om sådana ändringar i de särskilda ämbetsverkens bokföring,
som kunde föranledas av en föreslagen ändrad eller utvidgad bokföring i
statskontoret.

Ledamöter i kommittén öro: presidenten friherre A. L. E. Akerhielm,
Stockholm, generaldirektören greve H. H:son Wachtmeister, Stockholm,
friherre B. K. J. Langenskiöld, Stockholm, samt statskommissarien
Chr. L. Tenow, Stockholm.

Statsbokföringskommitténs arbeten hava pågått under hela år 1919.
Förutom det granskningsarbete i avseende å länsstyrelsernas, kotnmerskollegii,
nationalmusei, institutets för blinda och veterinärhögskolans räkenskaper,
som blivit kommittén ålagt, har kommittén under året i detalj
mot verifikationer granskat lotsstyrelsens, väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
samt karolinska medico-kirurgiska institutets räkenskaper.

Arbetet med upprättande av förslag till förändrad räkenskapsorga -

228

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

nisation för arméförvaltningen och Överståthållareämbetet har under året
slutförts och de upprättade förslagen underställts nämnda ämbetsverks
prövning, och skola desamma överlämnas till Kungl. Maj:t snarast möjligt
under år 1920.

I övrigt har kommittén genom granskning och sammanställning av
de på grund av kungörelsen den 22 maj 1908 avgivna kassarapporterna
sökt befordra ett enhetligt genomförande av statsbokföringsreformen, i den
mån detta utan tillgång till räkenskaperna och därtill hörande verifikationer
varit möjligt.

Tabeller, utvisande riksstatsanslagens successiva belastning under
året, hava tid efter annan avgivits till vederbörande departementschefer, för
tiden januari—november 1919 redan omkring den 20 december 1919.

Kommitténs arbeten hava stått under ledning av statskommissarie!!
Tenow, som varit kommitténs föredragande och verkställande ledamot samt
med biträde av anställd personal ombesörjt de löpande göromålen efter
samråd, där så varit erforderligt, med kommitténs ledamot friherre Langenskiöld.
Personalen har varit fördelad på fyra avdelningar, en för granskning
av länens räkenskaper, en för granskning av övriga till kommittén
insända räkenskaper, en för central bokföring och kansligöromål samt en
för utarbetande av nya formulär.

De kostnader kommitténs arbeten under året dragit uppgå till omkring
160.000 kronor, hela kostnaden från dess början år 1902 intill årsskiftet
1919—1920 uppgå till omkring 480,000 kronor.

Löneregleringsko m ra ittén.

Den 3 oktober 1902 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté för avgivande
av förslag rörande reglering av statens ämbetsverks och myndigheters
löneförhållanden.

Ledamöter i kommittén voro vid 1918 års utgång: byråchefen F.

H. Schlytern (ordförande), Stockholm, ledamöterna av riksdagens första
kammare redaktören C. G. Ekman och direktören C. A. Ståhlberg, ledamöterna
av riksdagens andra kammare Aug. Nils''On i Kabbarp och P. B.
Nilsson i Landeryd, kanslirådet A. E. M. Ericsson och förste kanslisekreteraren
F. St. Linroth.

Intill utgången av år 1918 hade serien av kommitténs tryckta betänkanden
fortskridit till och med nr LIX och serien av kommitténs skriftliga
utlåtanden till och med nr 150. Härvid må emellertid erinras, att
ett den 23 april 1913 avgivit skriftligt utlåtande blivit under år 1915
befordrat till trycket och intagits i serien av de tryckta betänkandena
under nr XLVI.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

229

Under år 1919 har kommittén med underdånig skrivelse den 21
oktober avlämnat tryckt betänkande, delen LX, innefattande utredning och
förslag i fråga om det i avlöningsbestämmelser för befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen intagna villkor om gott vitsor d för erhållande
av ålderstillägg.

Därjämte har kommittén under år 1919 avgivit följande skriftliga
utlåtanden:

den 8 februari angående ny utgiftsstat för försäkringsinspektionen
(nr 151);

den 10 februari angående förändrade avlöningsförhållanden i hovrätterna
och nedre justitierevisionen samt i samband därmed stående ändringar
i nämnda ämbetsverks arbetssätt (nr 152);

den 13 februari i fråga om förbättrade avlöningsförmåner för professorer
och laboratorer vid farmaceutiska institutet m. m. (nr 153);

den 15 februari angående tillfällig lönereglering för fångvårdsstaten
(nr 154);

samma dag angående tillfällig lönereglering för befattningshavare
vid statens uppfostringsanstalt å Bona (nr 155);

den 20 februari angående tillfällig lönereglering för personal vid
lots- och fyrväsendet (nr 156);

den 25 februari angående uppförande å ordinarie stat av vissa befattningshavare
i kammarrätten (nr 157);

den 28 februari angående förstärkning av arbetskrafterna å finansdepartementets
regeringsrättsbyrå (nr 158);

den 27 mars i fråga om avlöning och pensionering för lärare, som
på grund av smittosam lungsot avstänges från tjänstgöring eller entledigas
från sin tjänst (nr 159);

den 1 maj angående ett av särskilda sakkunniga avgivet förslag
rörande det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering (nr 160);

samma dag i fråga om semester åt vissa befattningshavare vid statens
hingstdepåer m. m. (nr 161);

samma dag i fråga om semester åt länsveterinärer (nr 162);
den 22 maj angående civilanställning för officerare i flottans reserv
(nr 163);

den 5 juni i fråga om skyldighet för befattningshavare inom justitiestaten
att underkasta sig en processreform (nr 164);

den 26 augusti i fråga om åtgärder till värnpliktiges skyddande
mot förlust av innehavda anställningar i statens tjänst eller vid dess
arbetsföretag på grund av inkallande till tjänstgöring m. m. (nr 165);

230

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

deri 19 september (förnyat utlåtande) i tråda om semester för länsveterinärerna
(nr 166);

samma dag angående ett av revisionskommitterade avgivet betänkande
om anmärkningsarvode samt om friare prövning av anmärkningsmål
(nr 167);

den 30 oktober i fråga om böjning av avlöningsförmånerna för
skogsförvaltaren vid Uppsala universitet samt inrättande av en assistentbefattning
vid skogsförvaltartjänsten (nr 168);

den 4 november angående ansökning om löneförbättring för ordinarie
tjänstemän hos flottans pensionskassa (nr 169);

samma dag angående ansökning om arvodesförhöjning för vissa
funktionärer vid flottans pensionskassa (nr 170);

den 12 november i anledning av framställning om trädgårdsmedhjålpartjänsternas
vid Uppsala universitets botaniska trädgård förändrande
till underträdgårdsmästartjänster (nr 171);

samma dag i anledning av förslag till omorganisation av stuteriöverstyrelsen
m. m. (nr 172);

den 14 november om inrättande vid nationalmuseum av en ordinarie
kvinnlig biträdesbefattning av tredje graden m. in. (nr 173);

den 25 november i fråga om anslag till bibliotekarie, sekreterare
och kamrerare vid karolinska mediko-kirurgiska institutet samt särskild
ersättning till kamreraren från behållning å fonder (nr 174);

den 28 november i fråga om avlöningsförhållandena för vissa befattningshavare
vid tekniska högskolan (nr 175);

den 1 december i fråga om förhöjning av avlöningsförmånerna för
den äldre konservatorsbefattningen vid naturhistoriska riksmuseet (nr 176);

den 4 december angående rätt för förste aktuarien S. A. Odén att
för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tid (nr 177);

den 12 december angående tillfällig löneförbättring för viss personal
vid livrustkammaren (nr 178);

den 16 december angående förstärkning av kammarrättens arbetskrafter
rn. m. (nr 179); samt

den 17 december i fråga om tillfällig löneförbättring under år 1920
för viss personal inom den civila statsförvaltningen (nr 180).

Förutom de ärenden, som sålunda slutbehandlats, hava under år
1919 pågått förberedande arbeten beträffande flera ärenden. I sådant hänseende
må särskilt omförmälas följande ärenden:

l:o) angående framställning om förbättring av löneförmånerna för
de hos överståthållarämbetet anställda ämbets- och tjänstemän, som upp -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

bära avlöning från statsverket, in. in. 1 detta ärende liar kommittén,
bland annat, den 20 september 1919 avlåtit skrivelse till Konungen i fråga
om utredning och eventuell uppgörelse i vissa hänseenden av de ekonomiska
mcllanhavandena mellan staten och Stockholms stad;

2:o) angående beredande av rätt för tjänstinnehavare vid lantmäteristaten
till rese- och traktamentsersättning i vissa fall (i vilket ärende
kommittén anbefallts att verkställa utredning angående inom statsförvaltningen
medgivna ersättningar i sådana avseenden, som i ärendet omförmäla).
Cirkulärskrivelse i ämnet har expedierats till ett flertal myndigheter
och har från de flesta svar inkommit;

3:o) i fråga om ändringar i avlöningsstaterna för personal vid statens
hospital och asyler. I detta ärende har den 8 december 1919 avlåtits
skrivelse till statsrådet och chefen för civildepartementet, i vilken
skrivelse uppmärksamhet fästats på vissa punkter i mottagna remisshandlingar,
rörande vilka det kunde befinnas lämpligt att framställning göres
till 1920 års riksdag;

4:o) angående förändringar i avlönings- och organisationshänseenden
beträffande fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten. I detta ärende har
den 4 december 1919 avlåtits en promemoria till statsrådet och chefen
för justitiedepartementet; samt

5:o) beträffande de inom de centrala ämbetsverken med avseende å
städnings- och rengöringsarbete m. in. förefintliga arbetsförhållandenas
omfattning och art (i vilket ärende kommittén anbefallts att verkställa utredning).
Cirkulärskrivelse är beslutad och kommer att snarast éke kan
expedieras.

Här må jämväl omnämnas, att kommittén den 30 september 1919
avlåtit till statsrådet och chefen för finansdepartementet en promemoria i
fråga om revision av löneregleringar m. m.

För omfattande utredningsarbeten hava ock följande ärenden varit
föremål:

a) i fråga om rätt för statstjänsteman att vid tjänsteårsberäkning i
pensionshänseende ävensom för ålderstillägg tillgodoräkna sig verksamhet
annorledes än i statstjänst; samt

b) i fråga om rätt för statsanställda personer att för åtnjutande av
ålderstillägg tillgodoräkna sig viss annan verksamhet i statens tjänst (till
detta ärende hör en stor mängd särskilda akter).

Kommittén, som jämväl under år 1919 haft sin lokal i riksdagshuset,
har under nämnda år haft sammanträden in pleno under tiden
från och med den 10 januari till och med den 15 april, från och med
den 25 april till och med den 6 juni, från och med den 23 augusti till

232

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

‘och med den 7 september samt från och med den 19 september till och
med den 19 december.

Eldigt kommitténs uppdrag hava särskilda subkommitterade bedrivit
arbeten för kommitténs räkning under övriga delar av år 1919, med undantag
av-en kort tid av sommaren. Jämlikt kommitténs beslut den 19
december 1919 komma subkommittéarbeten att fortgå intill dess pleniarbetena
bliva, på ordförandens kallelse, återupptagna, vilket torde komma
att ske under loppet av förra delen av januari månad 1920.

Såsom särskilda ledamöter hava, på grund av Kungl. Maj:ts förordnanden,
under år 1919 deltagit i kommitténs arbeten

i fråga om förändrade avlöningsförhållanden för hovrätterna och
nedre justitierevisionen samt i samband därmed stående ändringar i nämnda
ämbetsverks arbetssätt hovrättsrådet J. A. Samuelsson;

angående dels uppförande å ordinarie stat från och med år 1920
av åtskilliga nya tjänster lör kammarrättens revisionsavdelning, dels förstärkning
av arbetskrafterna i kammarrätten, dels ock förändringar i kammarrättens
stat m. m., vilka kunna föranledas av ett genomförande från
och med år 1921 av ett utav särskilda sakkunniga framlagt förslag rörande
inrättande av ett riksrevisionsverk, kammarrättsrådet S. Wåhlin;°

i fråga om ny lönereglering för fångvårdsstyrelsen och fångvårds■
staten m. in. byråchefen E. Sidenbladh; samt

i fråga om ändringar i lönestaterna för personalen vid statens hospital
och asyler m. in. medicinalrådet G. R. Stenbeck.

Beträffande kommitténs sammansättning under år 1919 är i övrigt
att omförmäla, att Kungl. Maj:t, som den 5 november 1918 uppdragit åt
förste kanslisekreteraren F. St. Linroth att vara ledamot av kommittén
tills vidare: intill utgången av januari månad 1919, den 31 januari 1919
uppdragit åt Linroth att från och med den 1 februari 1919 fortfarande
vara ledamot i kommittén. Vidare har, på därom gjord framställning,

1. d. ledamoten av riksdagens första kammare, direktören C. A. Ståhlberg
den 29 augusti 1919 blivit entledigad från uppdraget att vara ledamot 1
kommittén, och har Kungl. Maj:t samma dag uppdragit åt ledamoten av
riksdagens andra kammare O. W. Edbom att vara ledamot i kommittén.

Kostnaderna för kommitténs 17-åriga verksamhet, däri inbegripet
kostnaderna för 59 tryckta betänkande!), hava uppgått

för åren 1902—1918 till ett belopp av sammanlagt 480,190 kronor
25 öre,

för år 1919 till ett belopp, som torde kunna beräknas till omkring
40,000 kronor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

233

Patent!agstiftningsTcomm ittén.

Don 6 mars 1908 tillsattes av Kungl. Maj:t eu kommitté för verkställande
av revision av gällande lagstiftning rörande patent och om
skydd för varumärken samt vissa mönster och modeller och i samband
därmed utredning rörande de lagstiftningsåtgärder, som till stävjande av
s. k. illojal konkurrens kunde finnas påkallade, ävensom utredning rörande
behovet av förändrad organisation av patent- ech registreringsverket
och i .samband därmed reglering av löneförhållandena in. in. vid ämbetsverket.

Ledamöter i kommittén äro: generaldirektören E. O. J. Björklund,
Stockholm (ordförande), fabriksidkare!! Per Andersson, Arvika, disponenten
Birger Carlson, Månsbo, ingenjören John Edberg, Stockholm, byråchefen
A. J. C. Kuylenstierna, Stockholm, disponenten T. A. Magnusson,
Sandviken och byråchefen Karl Per Dahlström, Stockholm.

Kommittén har under 1919 haft plenisammanträden från och med
den 81 mars till och med den 2 april, från och med den 11 till och med
den 13 juni, den 12 oktober och den 12 december.

Subkommittésammanträden hava under året hållits från och med
den 10 till och med den 20 mars, från och med den 24 till och med den
27 maj samt från och med den 13 oktober till och med den 16 december.

Arbetet med förberedande utredningar samt författande av lagtext
och motiv har med kortare avbrott fortgått även under de tider, som
icke upptagits av sammanträden.

Kommittén, som tidigare avgivit separat förslag till lag om ändrad
lydelse av 25 § patent förordningen, har under året slutfört arbetet med
patentförordningens revision och såsom resultat därav avlämnat ett den 13
juni dagtecknat betänkande med förslag till lag om patent m. in.

Kommittén har förut under sin verksamhetstid helt fullgjort de
kommittén lämnade uppdragen att verkställa utredning dels angående behovet
av revision av gällande bestämmelser rörande förbud mot införsel
till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning dels angående behovet
av förändrad organisation av patent- och registreringsverket och i sammanhang
därmed reglering av löneförhållandena vid ämbetsverket dels angående
lagstiftningsåtgärder till stävjande av illojal konkurrens inklusive bestämmelser
mot användande av mutor, dels ock uppdraget att verkställa revision
av gällande lag om skydd för vissa mönster och modeller, angående
vilken lags ifrågasatta partiella revision kommittén dessförinnan avlämnat
särskilt yttrande, varjämte kommittén avgivit utlåtande i frågan om anskaffande
av ämbetslokal åt patent- och registreringsverket ävensom av läm Bill.

till riksd. prot. 1920. 1 Sami. i Avd. 30

Riksdags-Berättelsen.

234

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

nät förslag till lag angående förbud mot varors förseende med oriktig ursprungsbeteckning
och saluhållande av oriktigt märkta varor.

Kommittén har under året påbörjat och är nu sysselsatt med arbetet
med revision av varumärkeslagen, vilken är den enda återstående delen av
kommitténs uppdrag.

De kostnader, kommittéutredningen intill årsskiftet medfört, kunna
beräknas till omkring 215,000 kronor, däri inbegripna kostnaderna för
tryckning av sex kommitténs betänkanden.

Utredning angående åtgärder i visna främmande länder för drgckenskapens
hämmande in. in.

På grund av nådigt bemyndigande den 4 juli 1910 tillkallade chefen
för finansdepartementet samma dag docenten vid Uppsala universitet
Karl. Arvid Edin för verkställande av utredning dels av de statsåtgäider
som i främmande länder, först och främst våra grannländer, vidtagits
för dryckenskapens hämmande, samt de praktiska verkningarna
därav, dels av nykterhetsfrågans nuvarande läge i dessa länder, dels ock
speciellt av de totala förbudsåtgärdernas utvecklingshistoria och verkningar.

Under år 1919 har eu del för utredningen betydelsefullt material
erhållits och bearbetats.

Utredningen väntas bliva avslutad i slutet av januari 1920.

Kostnaderna för utredningen hava intill slutet av år 1918 uppgått
till omkring 32,500 kronor. För år 1919 hava ännu inga medel
utanordnats.

Vägskattesakkunniga.

Den 29 september 1911 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga för att jämte landskamreraren G. V. Eiserman av
kommunalskattekommitterade verkställa utredning angående de åtgärder,
som kunde finnas nödiga för åvägabringande av en jämnare fördelning
av väghållningsbesväret, samt utarbeta det förslag till förändringar av
gällande väglag m. m., vartill ifrågavarande utredning kunde föranleda,
ävensom i samband därmed underkasta berörda lagstiftning revision jämväl
i andra avseenden.

De sakkunniga äro: generaldirektören K. Hj. Nehrman, majoren C.
S. 1. Petersson samt revisionssekreteraren friherre P. M. af Ugglas, alla i
Stockholm.

De sakkunnigas arbete har fortgått hela året och har huvudsakligen
varit inriktat på utarbetande av förslag angående automobilskatt. Detta

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

235

arbete, sola de sakkunniga hade beräknat hava slutfört till årsskiftet 1919
—1920 har emellertid visat sig kräva ännu någon tid för fullbordan.

Härefter återstå av de sakkunnigas arbeten i huvudsak dels behandlingen
av två remisser i ärenden av vidlyftigare beskaffenhet — i frågor
om rätt för skogsägare till väg över annans mark för skogsprodukters
framforslande samt om rätt att till fullgörande av skyldighet att underhålla
enskild väg taga väglagningsämnen å annans mark — åt vilka remissers
besvarande de sakkunniga hava för avsikt att ägna den närmaste
tiden efter avslutandet av arbetet på förslaget till automobilbeskattningen,
dels ock avgivandet av förslag i fråga om allmänna vägväsendet i städer
och stadsliknande samhällen.

Kostnaderna för de sakkunnigas verksamhet hava intill slutet av är
1919 uppgått till omkring 68,250 kronor, oberäknat tryckningskostnader
och expensmedel.

Nykterhetskommittén.

Den 17 november 1911 tillsattes av Kungl. Ma,j:t en kommitté med
uppdrag att skyndsammast möjligt utarbeta nödiga bestämmelser för genomförandet
av lokalt veto för försäljning och utskänkning av brännvin
samt vin och Öl, att vidare efter behörig utredning framlägga förslag till
jämväl andra välberäknade och verksamma anordningar för att begränsa
rusdryckshanteringens skadliga verkningar bland annat genom reformeringav
det s. k. Göteborgssystemet, samt att åvägabringa en allsidig utredning
rörande allmänt rusdrycksförbud.

Ledamöter i kommittén äro: ledamoten av riksdagens första kammare
S. H. Kvarnzelius, Sundsvall (ordförande), medicine doktorn I. Bratt,
Stockholm, redaktören J. Byström, Stockholm, direktören O. G. Eklund,
Stockholm, ledamoten av riksdagens första kammare C. G. Ekman, Stockholm,
ledamoten av riksdagens första kammare Ollas A. Eriksson, Ovanmyra,
ledamoten av riksdagens andra kammare J. B. Eriksson, Grängesberg,
grosshandlaren K. G. Karlsson, Göteborg, ledamoten av riksdagens andra
kammare borgmästaren J. G. Pettersson, Södertälje, fröken Emilie Rathou,
Stockholm, samt professorn T. L. Thunberg, Lund.

Kommittén har under år 1919 sammanträtt under tiden 11—13 och
22—29 mars samt den 25 september. En inom kommittén tillsatt subkommitté
har sammanträtt under följande tider: 16—24 april, 12 juni,
16—26 juni, 9—11 augusti, 26 augusti—5 september, 26 september—28
oktober, 5—6 november och 28 november—9 december.

Vid kommitténs sammanträden hava behandlats till kommittén av
Kungl. Maj:t remitterade framställningar dels beträffande frågan om ut -

236

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sträckt bränning och visst frigivande av sulfitsprittillverkningen, dels ock
beträffande rättigheten att driva partihandel med rusdrycker.

På framställning av kommittén har Kungl. Maj:t lämnat kommittén
bemyndigande att till Norge utsända två personer för att studera den folkomröstning
angående förbud mot spritdrycker och starka viner, som
där ägde rum den 5 och 6 oktober 1919,'' ävensom det i Norge rådande
tillfälliga förbudet.

Den inom kommittén tillsatta subkommittén har under år 1919 varit
sysselsatt med att genomgå motiveringen till kommitténs blivande betänkande
med förslag till förbudslag. Större delen av berörda motivering
har under året genomgåtts och förelagts kommittén under december
1919.

Under nämnda år har till kommittén avlämnats den av Kungl.
Maj:t anbefallda, för kommitténs räkning inom kontrollstyrelsen verkställda
utredningen angående förbrukningen av utminuteringsvis sålt brännvin
efter yrkesgrupper och inkomstklasser. I manuskript har vidare till kommittén
överlämnats större delen av de inom socialstyrelsen för kommitténs
räkning utförda socialstatistiska undersökningarna. Slutligen har i manuskript
överlämnats den av professor T. L. Thunberg för kommitténs räkning
gjorda redogörelsen för alkoholens fysiologiska verkningar.

Kommittén beräknas kunna avlämna sitt slutbetänkande i början av
år 1920.

Kommitténs kostnader hava under år 1919. uppgått till omkring
22,093 kronor 13 öre, därav 8,392 kronor 65 öre utgöra tryckningskost -j

o J o

nader.

Trustsakkunniga.

Den 22 december 1911 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga med uppdrag att inom nämnda departement dels verkställa
utredning angående förekomsten inom landet av truster och karteller, deras
inverkan på landets ekonomiska liv och framför allt på prisbildningen,
dels utarbeta förslag till de ändrade bestämmelser angående skatt och tull
å socker samt de anordningar i övrigt, vartill nämnda utredning, i vad
den komme att beröra den s. k. sockertrusten, måtte föranleda, dels ock i
sammanhang härmed undersöka, huruvida åtgärder till hämmande och kontroll
av fondbörser kunde från statens sida vidtagas.

Sakkunniga äro: statsrådet friherre E. K. Palmstierna, Stockholm,
ledamoten av riksdagens andra kammare J. Jönsson, Revinge by, direktören
August Fredrik Lambert-Meuller, Stockholm, samt förste aktuarien
i socialstyrelsen fil. d:r Moritz Marcus, Stockholm.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

237

Deri 22 september 1917 hava de sakkunniga befriats från sitt uppdrag,
i vad det avsåge trustväsendet inom bankvärlden.

De sakkunniga hava under rådande kris av näraliggande skäl sett
sig nödsakade att tillsvidare uppskjuta slutförandet av den dem anförtrodda
utredningen'' angående förekomsten inom landet av truster och karteller, varför
i sammanhang härmed de sakkunnigas sammanträden ajournerats, men
ämna de sakkunniga under den närmaste tiden återupptaga sitt arbete.

Den totala kostnaden intill 1916 års slut för de sakkunnigas arbeten
uppgår till ''omkring 33,000 kronor.

By g gnadssakkunn ig a.

Den 31 juli 1912 tillkallades av chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande den 29 juni samma år sakkunniga med uppdrag att
inom nämnda departement i samråd med överintendentsämbetet efter verkställd
utredning utarbeta förslag till en allmän plan för statens byggnadsverksamhet
inom Stockholms stad ävensom för användandet och tillgodogörandet
i övrigt av staten tillhöriga fastigheter därstädes.

Den 8 november 1913 uppdrogs vidare åt de sakkunniga att verkställa
av riksdagen begärd utredning beträffande frågan om Kungl. Djurgårdens
bibehållande i största möjliga utsträckning såsom naturlig park.

De sakkunniga äro: förste intendenten professorn Isak Gustaf Clason,
Stockholm, fullmäktigen i riksgäldskontoret vice häradshövdingen Carl
Emil Kinander, Stockholm, och professorn A. J. E. Lönnberg, Stockholm,
den senare endast beträffande Djurgårdsfrågan.

I slutet av år 1918 förelåg eu hos de sakkunniga utarbetad fullständig
plan för ordnandet av statens ämbetsverks och institutioners lokalbehov.
Med hänsyn dels till de betydande nya krav på utrymme, som
från såväl en del äldre som nya verk framkommo samt dels till den rubbning
av i samband med uppdraget stående frågor, som kristiden åstadkom,
ansågo sig de sakkunniga då böra avvakta inträdandet av mera normala
förhållanden för avslutande av sitt arbete.

Under år 1919 har arbetet återupptagits och i huvudsak slutförts,
så att endast redigeringen av de sakkunnigas utlåtande återstår.

Kostnaderna för utredningsarbetet torde intill 1919 års slut uppgå
till omkring 3,800 kronor.

Sakkunniga för utredning angående ökad enhetlighet och effektivitet i
statens centrala räkenskaps- och recisionsväsende.

Den 29 juni 1912 uppdrog chefen för finansdepartementet åt statskommissarien
C. L. Tenow och revisionskommissarien R. Vide att inom

238

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

departementet biträda vid utredning av fråga om åvägabringande av ökad
enhetlighet och effektivitet inom statens centrala räkenskaps- och revisionsväsen,
och den 23 augusti 1913 erhöll förste bokhållaren i järnvägsstyrelsen
G. F. Ouchterlony uppdrag att deltaga i samma utredning, i vad
den avsåge statens järnvägar. Den 12 mars 1918 entledigades Vide såsom
sakkunnig och uppdrogs åt Ouchterlony att jämte Tenow fullfölja
arbetet.

De sakkunniga hava icke under år 1919 sammanträtt utan ansett
sig böra uppskjuta sina arbeten i avvaktan på resultatet av det arbete,
som enligt nådigt beslut den 16 maj 1919 uppdragits åt sakkunniga för
behandling av frågan om inrättande av ett riksrevisionsverk.

Kostnaderna för kommitténs arbeten intill 1918 års slut uppgingo
till omkring 49,000 kronor.

Sakkunniga för biträde vid beredningen av förslag till ändringar i
sjölagen m. m.

Sedan den av Kungl. Maj:t den 21 december 1906 tillsatta sjöfartssäkerhetskommittén
den 16 december 1910 avgivit slutligt betänkande med
förslag till ändringar i sjölagen in. m., samt kommerskollegium den 24
augusti 1912 avgivit utlåtande i anledning av betänkandet, uppdrog Kungl.
Maj:t den 4 oktober 1911 åt kommerserådet Carl Malinén och dåvarande
advokaten Eliel Löfgren att inom justitie- och finansdepartementen biträda
vid beredningen av ifrågavarande ärende; och uppdrog Kungl. Maj:t den
19 augusti 1915 åt revisionssekreteraren Erik Lilienberg att jämte Malinén
och Löfgren inom finansdepartementet biträda vid utarbetandet av förslag
till administrativa författningar rörande sjöfartssäkerheten in. m.

Efter år 1915 har Löfgren icke deltagit i förevarande arbete, och
efter år 1917 ej heller revisionssekreteraren Lilienberg.

Under år 1919 har arbetet bestått i att Malmén, huvudsakligen under
oktober månad, biträtt vid behandlingen av det till Kungl. Maj:t inkomna
författningsförslag, som ligger till grund för förordningen den
10 oktober 1919 med närmare föreskrifter angående godkännande av fartygskompasser.

Utredning angående den s. k. reg alrätten till inom riket förekommande
vattendrag.

Den 24 maj 1912 uppdrogs åt professor K. G. Westman att verkställa
utredning beträffande den s. k. regelrätten till inom riket förefintliga
vattendrag.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima, riksdags sammanträde sig tilldragit.

239

Arbetet med slutredigering av manuskriptet till framställningen av
kungsådreinstitutets historia har fortgått.

Utredningen har under året icke medfart andra utgifter ån kostnaden
för tryckningen av en urkundsamling.

Sakkunniga för utredning rörande ökad centralisering vid upphandling
för statens räkning m. m.

Den 25 augusti 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet,
enligt bemyndigande den 13 juni samma år, sakkunniga för att inom
nåmnda departement verkställa av riksdagen begärd utredning, dels huruvida
och i vad män ökad centralisering vid upphandling för statens räkning
borde äga rum, dels ock vilka närmare bestämmelser rörande inhemsk
varas företräde kunde vara lämpliga och nödiga. Genom Kungi. Maj:ts
beslut den 14 november 1913 utvidgades de sakkunnigas uppdrag att omfatta
jämväl omarbetning av förordningen den 17 november 1893 angående
statens upphandlings- och entreprenadväsen m. in.

De sakkunniga äro numera: fördelningsintendenten, överstelöjtnanten
Axel Viktor Sandberg, byråchefen i järnvägsstyrelsen Carl Algot Tausen,
byråchefen i telegrafstyrelsen greve Henning Adolf Hamilton, grosshandlaren
Josef Wetterlind och överingenjören Erik August Forsberg, alla i
Stockholm. För revision, med ledning av infordrade yttranden, av det
utav de sakkunniga den 15 augusti 1916 avgivna förslag till förordning
angående leveranser och arbeten för statens behov samt försäljning av
staten tillhörig lös egendom förstärktes de sakkunniga den 7 september
1917 med , ytterligare tre ledamöter, nämligen häradshövdingen Carl
Soldan Ridderstad, Östersund, överingenjören i vattenfallsstyrelsen Axel
Ekwall, Stockholm, och numera justitierådet Gustav Albert Köersner,
Stockholm. I ifrågavarande revisionsarbete deltog även generalkonsuln
John Fredholm, Djursholm, vilken tidigare entledigats från sakkunnigeuppdraget
och efterträtts av överingenjören Forsberg.

De sakkunniga hava under året hållit fortlöpande sammanträden under
tiden 7 april—-15 juli samt spridda sammanträden under den övriga
delen av året.

Arbetet å revision av förslaget till förordning angående leveranser
och arbeten för statens behov etc. har under året slutförts, i det de sakkunniga
den 15 juli 1919 till chefen för finansdepartementet överlämnat
förslag med åtföljande motivering till förordning angående leveranser och
arbeten för statens behov samt försäljning av staten tillhörig lös egendom.

Utredningen angående ökad centralisering vid upphandling för statens
räkning har fortskridit därhän, att de sakkunniga fattat definitiva be -

240

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

slut rörande flertalet av de varugrupper, beträffande vilka ökad centralisering
kominer att av dem föreslås, ävensom i andra frågor, vilka beröra
centralisationsspörsmålet. Manuskriptet till de sakkunnigas betänkande i
denna del föreligger i väsentliga stycken avslutat.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete belöpa sig vid slutet av år
1919 till i runt tal 124,000 kronor, av vilket belopp omkring 28,000 kronor
komma på år 1919.

Kommittén för utredning av den s. k. åborättsfrågan.

Den 29 augusti 1913 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté för
att dels verkställa utredning rörande antalet och beskaffenheten av de
å s. k. rekognitionsskogshemman samt å under bruk skatteköpta hemman
befintliga lägenheter jämte de villkor, på vilka dessa innehades, ävensom
i vad mån och på vad sätt innehavarna av dylika lagenheter måtte
kunna tryggas i besittningsrätten till desamma, dels ock, därest utredningen
skulle giva vid handen, att beträffande lägenhetsinnehavare, som
frånvunnits sin besittningsrätt, billighetsskäl i särskilda fall syntes böra
föranleda ytterligare åtgärder från statens sida, därom hos Kungl. Maj:t
göra anmälan.

Kommitténs ledamöter äro: häradshövdingen Herman Fredrik Swedborg,
Sundsvall (ordförande), ledamoten av riksdagens andra kammare
Karl Robert Karlsson, Fjäl, samt sekreteraren i marinförvaltningen Gustaf
Arvid Bäckström, Stockholm.

Kommittén har under året sammanträtt i plenum den 5—16 april
och den 25 augusti — den 4 september. Ledamoten Bäckström, som tilllika
är kommitténs sekreterare, har jämte hos kommittén anställd personal
under hela året arbetat med de anbefallda utredningarna.

Kommittén, som den 1 juni 1918 avlämnade betänkande I med
förslag till lag om åborätt till under bruk skatteköpta hemman och lägenheter,
har under år 1919 avgivit två betänkanden — II och III — rörande
rekognitionsskogarna. Betänkande II innefattar dels redogörelser
för de särskilda rekognitionsskogarna och de av dessa skogar bildade hemman
med därå befintliga lägenheter, dels en på grundvalen av, bland annat,
dessa redogörelser utarbetad, mera allmänt hållen framställning »Om rekognitionsskogarna
och deras reglering enligt kungl. kungörelsen den 4
februari 1811 med flera därom utfärdade föreskrifter».

Med betänkandet III hava avlämnats följande lagförslag, nämligen:

förslag till lag om upplåtelse genom expropriation av åborätt till
vissa lägenheter i rekognitionsskogshemman,

förslag till lag angående villkor och grunder för byggnadslån av

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

241

statsmedel åt åbor å under bruk skatteköpta hemman och å lägenheter på
rekognition shem man,

förslag till kungörelse om allmänna villkor och bestämmelser för
erhållande av rättshjälp till expropriation jämlikt lagen om upplåtelse
genom expropriation av åborätt till vissa lägenheter å rekognitionsskogshemman
samt

förslag till kungörelse om ersättning i vissa fall av statsmedel åt
före detta brukare av lägenheter å rekognitionsskogshemman.

Kommittén har ytterligare att avgiva redogörelser beträffande de
under bruk skatteköpta hemman och lägenheter jämte en mera allmän
framställning rörande dessa hemman och lägenheter. I)å redogörelser för
flertalet av dessa fastigheter redan äro utarbetade, lärer kommitténs arbeten
i sin helhet kunna förväntas bliva avslutade inom den närmaste
tiden.

Kostnaderna för kommittén intill utgången av år 1919 uppgår till
omkring 137,000 kronor.

Kommissionen för utredning av frågan om utnyttjandet av statens
norrländska malmfyndigheter.

Kungl. Maj:t har den 24 oktober 1913 uppdragit åt en kommission
att verkställa en allsidig utredning angående det lämpligaste sättet för
nyttiggörande av statens norrländska malmfyndigheter.

Ledamöter i kommissionen äro: generaldirektören K. A. Fryxell,
Stockholm, ordförande, professorn filosofie doktorn Sven Bernhard Brisman,
Stockholm, överingenjören A. F. Wahlberg, Stockholm, bergmästaren Carl
Oskar Norelius, Nora, och ingenjören hos järnkontoret Erik Nyström,
Stockholm.

Kommissionen har under året sammanträtt den 11 januari, 23
februari, 23 oktober och 29 november. Under mellantiderna har utredningsarbetet
fortgått under samverkan mellan ordföranden och sekreteraren
samt särskilda av kommissionens ledamöter för särskilda delar avarbetet.

De av kommissionen påbörjade eller planerade arbetena hava under
år 1919 fortsatts och delvis avslutats.

Undersökningen av Mertainens malmfält, som påbörjades 1918 och
närmast ombesörjes av Luossavaara-Kirunavaara aktiebolag under medverkan
och kontroll av kommissionen, har fortgått enligt fastställd plan, ehuruväl
arbetet blivit fördröjt, bland annat, på grund av svårigheter ait anskaffa
erforderlig arbetspersonal.

De utförda arbetena hava utgjorts av stollarbeten, diamantborrningar

Bih. till riksd. prat. 1920. 1 Samt. 1 Avd. 31

Riksdagrs-Bcrättelsen.

242

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

och jordschaktningar. Arbetet beräknas bliva avslutat under loppet av
år 1920.

Ifråga om beskaffenheten av statens övriga järnmalmsfyndigheter i
Norrbotten pågår utredning inom kommissionen, närmast genom dess sekreterare,
som under året varit sysselsatt med utarbetande av en beskrivning
över dessa fyndigheter.

Den av kommissionen i tidigai*e årsredogörelser omnämnda utredningen
angående kolvedstillgången i övre Norrland har år 1919 slutförts.
Sedan utredningen av kommissionen jämlikt bemyndigande befordrats till
trycket gemensamt med en av Jernkontor^ verkställd liknande utredning
ifråga om övriga delar av Norrland och Dalarna, har kommissionen till
Kungl. Magt överlämnat båda ifrågavarande utredningar ävensom en
sammanfattning av de erhållna resultaten.

Kostnaderna för kommissionen hava under året uppgått till omkring
19,500 kronor.

1914 års tullkommission.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 24 juli 1914 har chefen för
finansdepartementet tillkallat sakkunniga med uppdrag att efter verkställd
utredning avgiva förslag till omorganisation av tullverket.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 1 juli 1918 har åt dessa sakkunniga
tillika uppdragits att efter vissa närmare angivna grunder verkställa
utredning och avgiva förslag rörande ny lönereglering för tullverkets
personal.

De sakkunniga, vilka konstituerat sig såsom »1914 års tullkommission»
äro — efter det generalkonsuln Josef Ernst Sachs den 18 februari 1919
erhållit begärt entledigande — följande: f. d. generaldirektören F. W. H.
Pegelow, Stockholm, ordförande, uppsyningsmannen Magnus Bengtsson,
Göteborg, byråchefen Gustaf Bergenstjerna, Stockholm, sjökaptenen Anders
Edgren, Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare direktören
Felix Hamrin, Jönköping, vaktmästaren Hjalmar Richard Rissén, Stockholm,
ledamoten av riksdagens andra kammare grosshandlaren Erik Petter Valdemar
Röing, Göteborg, samt tullförvaltaren Robert Helmer Schött, Kalmar.

Kommissionen har under år 1919 sammanträtt in pleno den 3 april,
den 5—23 maj, den 2—19 september, den 13—17 oktober samt den 10—
12 november; varjämte dels en subkoinmission, bestående av ordföranden
samt herrar Edgren och Rissén sammanträtt den 27—31 januari samt den
10 och 11 februari och dels en subkoinmission, bestående av ordföranden
samt herrar Bengtsson, Bergenstjerna, Rissén och Schött varit samlad den
1 och den 2 april samt den 4 april—4 maj.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 19 september 1919 avgav kommissionen sitt betänkande IV,
innefattande förslag till avlöningsreglemente för tjänstemän vid tullverket
och till förrättningstaxa för nämnda verk tillika med motivering till dessa
förslag ävensom förslag i packhuskarlsfrågan. Under återstoden av året
har kommissionen behandlat frågan om åtgärder mot godsanhopning i
packhus, frågan om rätt för emottagare av inkommande ^illpliktig vara
att besiktiga densamma, innan den angives till förtullning, frågan om
rättsförhållandet mellan tullverket och varuemottagare vid oriktig tullbehandling,
civilanställningsfrågan, i vad densamma berör tullverket, samt
pensionsfrågan. Samtliga dessa frågor äro avsedda att utgöra föremål för
kommissionens sista betänkande, vilket beräknas kunna från trycket utkomma
i början av år 1920. Därmed skulle kommissionen hava slutligen
skilt sig från sitt uppdrag.

För bestridande av de med kommissionens arbete förenade kostnader
har hittills från statskontoret utanordnats 136,723 kronor 77 öre.

Statens industrikommission.

Den 10 augusti 1914 tillsatte Kungl. Maj:t en kommission med
uppdrag att taga i övervägande, vilka åtgärder som skulle kunna vidtagas
för att i största möjliga utsträckning uppehålla arbetet vid de industriella
anläggningarna i riket.

I samband med den förändrade organisation av kommissionen, som
fastställdes av Kungl. Maj:t den 31 december 1917, upplöstes kommissionens
dit tillsvarande arbetsutskott och reducerades antalet ledamöter i kommissionen
till följande nio personer, nämligen civilirigeniören K. J. Beskow,
ordförande, direktören C. A. Kamström, vice ordförande, ledamoten av
riksdagens 2:a kammare J. B. Eriksson, direktören i Sveriges industriförbund,
övejsten A. F. Hultkrantz, ledamoten av riksdagens l:a kammare,
direktören Ä. Ingeström, disponenten E. Lundquist, direktören N. J:son
Sigfrid, ledamoten av riksdagens 2:a kammare, disponenten A. J. Swartling
samt överingenjören A. F. Wahlberg. Av dessa har civilingeniören Beskow
den 18 september 1918 entledigats och såsom ordförande ersatts med
landshövdingen C. G. O. Malm.

Industrikommissionens verksamhet under år 1919 har i stort sett
varit av avvecklande art. Avvecklingen, som tog sin början redan i november
1918 genom beklädnadsregleringens upphävande, har under 1919
fortskridit i raskt tempo. Sålunda upphävdes den 29 januari körkortsförordningen,
bensin- och bensolregleringen, fotogenregleringen, regleringen
rörande stenkolstjära och kisbränder samt hela metallregleringen. Den 1
därpåföljande februari upphävdes spritregleringen, regleringen av handeln

244

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

med fårull och regleringen rörande handeln med lump och avfall av ull
och bomull. I slutet av februari upphävdes hela fettregleringen.

Den 1 juli 1919 hade praktiskt taget samtliga byråer inom kommissionen
upphört. Det arbete, som vid denna tid förekom, sköttes av de
olika avdelningskanslierna.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 augusti 1919 har industrikommissionens
arbete från och med den 1 september 1919 övertagits av
Industriko mmissionen av september 1919, bestående av tre ledamöter, landshövdingen
C. G. O. Malm, ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare
J. B. Eriksson i Grängesberg och direktören C. A. Ramström.

Sistnämnda kommissions arbete har i huvudsak bestått i realiserande
av inneliggande lager av metaller, oljor etc., indrivande av fordringar och
olika slag av avgifter, upprättande av förslag till upphävande av exportförbud
samt slutligen utarbetande av en redogörelse över kommissionens
verksamhet.

Industidkommissionen har under tiden januari—maj 1919 i allmänhet
sammanträtt en gång i veckan samt under tiden juni—augusti en ä
två gånger i månaden.

Industrikommissionen av september 1919 har sammanträtt två å tre
gånger i månaden.

Statens krigsförsäkringskommission.

Sedan Kungl. Maj:t den 17 augusti 1914 utfärdat förordning om
statens meddelande av sjöförsäkring mot krigsfara, i vilken förordning
bland annat föreskreves, att frågor om krigsförsäkring skulle handläggas av
en kommission, förordnade Kungl. Maj:t samma dag, att denna kommission,
som omedelbart skulle träda i verksamhet, skulle benämnas statens
krigsförsäkringskommission.

Ledamöter i kommissionen äro: landshövdingen Eric Birger Trolle,
ordförande, överdirektören Paul Johan Gerhard Laurin, vice ordförande,
direktören Hjalmar Blomberg (såsom företrädare för rederinäringen), direktörerna
Harald Andersson och Einar Lange (såsom företrädare för sjöförsäkringsgivarna)
samt byråchefen Thorvahl Först.

Sedan efter vapenstilleståndets avslutande sådana förhållanden inträtt
å sjöfartens område, att statens meddelande av krigsförsäkringar enligt
kommissionens förmenande icke vidare varit oundgängligen nödvändigt,
enär förefintliga risker bort kunna täckas av de privata, inom landet förefintliga
försäkringsinstitutionerna, avlät statens krigsförsäkringskommission
i januari 1919 skrivelse till statens handelskommission, folkhushållningskommissionen
samt Sveriges redareförening med anhållan om uttalande,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

241)

huruvida och i så fall för huru lång tid det ansåges önskvärt att statens
krigsförsäkringskomrnission fortsatte sin försäkringsverksamhet med beviljande
av krigsförsäkringar. Efter det de begärda uttalandena inkommit
hemställde kommissionen i skrivelse den 10 april 1919 om Kungl. Maj:ts
bemyndigande att från och med den 1 juli 1919 få avsluta verksamheten
med beviljande av krigsförsäkringar. Den 30 maj 1919 bifölls kommissionens
berörda framställning av Kungl. Maj:t, och upphörde kommissionens
meddelande av försäkringar sålunda från och med den 1 juli 1919. Emellertid
gjordes efter sagda tid framställning från de svenska västkust fiskarna,
att kommissionen fortfarande och intill fiskesäsongens slut måtte bevilja
försäkringar för fiskefartyg, och sedan framställning i dylikt hänseende
jämväl blivit gjord genom kungl. lantbruksstyrelsen, tillstyrkte krigsförsäkringskommissionen
sagda framställning, vilken därefter jämväl blev
av Kungl. Maj:t bifallen, vadan kommissionen även efter den 1 juli och
intill den 1 oktober ifrågavarande år meddelade försäkringar å fartyg
sysselsatta med fiske å västkusten.

I övrigt har kommissionens verksamhet under år 1919 i huvudsak
avsett avveckling av de förefintliga riskerna samt uppgörelse med försäkringstagarna
för redan inträffade skador. Av kommissionen försäkrade
varor för ett värde av cirka 25,000,000 kronor kvarligga under prisrättsbehandling
i England, och har kommissionen dessutom ännu ouppgjorda
fordringsanspråk för i Tyskland beslagtagna varor å mindre belopp. Beträffande
de i England beslagtagna varorna hava underhandlingar genom
utrikesdepartementet blivit förda'' om en generell uppgörelse av samtliga
anspråk, och hava dessa förhandlingar lett till ett villkorligt avtal utgående
på en hälftendelning av de kvarhållna varorna respektive förefintliga
nettoprovenyer. Huruvida detta avtal kommer att bliva slutgiltigt fastställt,
är ännu icke avgjort. Därest avtalet blivit definitivt genomfört
under januari månad 1920, vilket torde vara att påräkna, skulle därefter
för kommissionen endast återstå att avveckla sin verksamhet. De i England
kvarliggande varupartierna respektive försäljningsprovenyerna torde
under angivna förutsättning kunna bliva disponibla under månaderna
februari och mars 1920, varefter fördelning av provenyer samt slutlig
uppgörelse med kommissionens reassuradörer skulle komma att äga rum.
Detta senare arbete torde taga en tid av minst tre månader i anspråk.
Kommissionens huvudsakliga arbete skulle sålunda kunna bliva slutfört
under första halvåret 1920, och därefter torde en omorganisation av kommissionen
kunna ske, i det att därefter endast en mindre avvecklingskommission
torde vara erforderlig.

246

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande inhemsk tillverkning
av mineraloljor och svavel in. m.

Den 23 maj 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande samma dag sakkunniga för verkställande av utredning
rörande möjligheterna för en inhemsk tillverkning av mineraloljor och
svavel in. m. ur den i flera svenska provinser i mycket stora mängder
förekommande alnnskiffern.

De sakkunniga voro: professorn vid tekniska högskolan filosofie
doktorn Gustaf Walfrid Petersson, Stockholm, kommerserådet Knut Abel
Gunnar Dillner, Stockholm, samt filosofie doktorn Carl Rudelius.

De sakkunniga hava den 17 april 1919 avlämnat sitt utlåtande och
därmed slutfört sitt uppdrag.

Kostnaderna för utredningsarbetet hava under år 1919 uppgått till
13,543 kronor 43 öre.

Sakkunniga för utredning rörande kompletterande bestämmelser beträffande
utförselförbuden.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17 november 1914 tillkallade chefen
för finandepartementet byråchefen N. F. Alsén, Stockholm, och konsuln
K. G. Wetterlund, Stockholm, för att inom nämnda departement verkställa
utredning, huruvida beträffande redan utfärdade utförselförbud kompletterande
bestämmelser kunde i ett eller annat fall vara av nöden till förhindrande
av möjligheten att kringgå förbuden, samt avgiva de förslag,
vartill omständigheterna kunde föranleda. Wetterlund entledigades den
31 december 1917 från uppdraget, därvid i dennes ställe såsom sakkunnig
tillkallades kontrollören C. E. Lindmark.

Till följd av de ändrade förhållanden, som genom världskrigets
upphörande inträtt, och vilka föranlett ett successivt upphävande av förut
gällande exportförbud har något utredningsarbete under år 1919 icke ägt
rum; och hava de sakkunniga i skrivelse den 10 oktober 1919 anmält, att
deras uppdrag slutförts.

Några kostnader under år 1919 hava icke förekommit.

Sakkunniga för utredning rörande ökad skattskyldighet till stat och
kommun för utlänningar, som i Sverige åtaga sig eller utföra arbete.

Den 7 oktober 1914 tillkallades av chefen för finansdepartementet
jämlikt bemyndigande den 18 september samma år sakkunniga för verkställande
av dels utredning, huruvida och under vilken form utlänningar,
som i Sverige åtoge sig eller utförde arbete, utan att enligt hittills gällande
föreskrifter vara här i landet underkastade inkomstbevillning eller

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

247

bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, borde åläggas
skatteplikt till stat och kommun, dels ock utredning huruvida och i vilken
form en förordning, som reglerade dessa arbetares vistelse i riket, vore
behövlig.

Sakkunniga hava varit häradshövdingen filosofie doktorn Hjälmar
Himmelstrand och förste kanslisekreteraren i finansdepartementet Einar
Hennings.

Utredningsarbetet, som avbröts under År 1915, har under år 1919
återupptagits; och hava de sakkunniga den 12 november 1919 avlämnat
av motiv åtföljda förslag till förordning angående bevillningsavgift för
vissa utländska arbetares inkomst av arbetsanställning här i riket med
derå författningar. De sakkunnigas arbete är därmed slutfört.

Kostnaderna för arbetet hava uppgått till 3,513 kronor 75 öre.

Statens hanclelskominission.

Genom nådigt beslut den 8 juni 1915 har Kungl. Maj:t förordnat
att för beredning av ärenden rörande utfärdande och upphävande av utförselförbud,
beviljande av dispens från dylika förbud, meddelande av bestämmelser
angående transitförsändning av till utförsel förbjudet gods och
andra därmed sammanhängande frågor skulle tillsvidare finnas en särskild
kommission, benämd statens handelskommission och bestående av högst
åtta av Kungl. Maj:t utsedda män.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 31 december 1917 blev kommissionens
sammansättning ändrad. I sin nya sammansättning bestod kommissionen
av följande ledamöter: landshövdingen E. Trolie, ordförande,
generaldirektören K. A. Fryxell, vice ordförande, direktören John Fredholm,
generalkonsuln U. Undén, friherre A. T. Adelsvärd, generalkonsuln J. E.
Sachs, disponenten Chr. Storjohann, riksgäldsfullmäktigen H. S. Tamm
och bankofullmäktigen F. W. Thorsson. Den sistnämnde fråntrådde den
4 januari 1918 ledamotskapet i handelskommissionen och ersattes med
riksdagsmannen C. E. Svensson. Den 8 februari 1918 entledigades på
egen begäran generalkonsuln Undén frän ledamotskap ocli den 21 maj
samma år föi’ordnades vice konsuln R. Göhle att vara ledamot av kommissionen
för handläggning av sjöfartsärenden. Slutligen entledigades
den 15 november 1918 disponenten Chr. Storjohann på egen begäran från
ledamotskapet i kommissionen och ersattes med civilingenjören Ivar
Kreuger.

Sedan kommissionen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 augusti
1919 på anförda skäl hemställt, att kommissionen måtte från och med
den påföljande 1 september upplösas, förurdnade Kungl. Maj:t den 26 sep -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

teraber 1919, att kommissionen skulle från och med den 1 oktober 1919 upphöra.
Samtidigt uppdrog Kungl. Maj:t åt landshövdingen E. Trolle, såsom
ordförande, samt generalkonsuln J. Sachs och riksgäldsfullmäktigen H.
Tamm att under namn av statens hantlelsko mmissions av veckling skominitierade
från och med den 1 oktober fullfölja och snarast möjligt slutföra
avvecklingen av kommissionens oeh dess utländska kontors verksamhet.

Av kommissionens utländska kontor upphörde kontoren i Amerikas
förenta stater och England den 31 augusti och kontoret i Berlin den 13
september 1919.

Handelskoramissionens inkomster, som under året huvudsakligen utgjorts
av dels till kommissionen influtna lösenavgifter för utfärdade bevis
i licensärenden samt meddelade bevis rörande godkännande av utfästelser,
dels ock intäkter, vilka redovisats av de s. k. importföreningarna, för täckande
av utgifter för kommissionens utländska kontor, hava under året uppgått
till sammanlagt omkring 1,600,000 kronor. Kommissionens utgifter,
däri inbegripna såväl de utländska kontorens som ock avvecklingskoinmitterades
omkostnader, hava belöpt sig till omkring 1,500,000 kronor.

Sakkunnig med uppdrag att insamla och bearbeta material, ägnat
att belysa den handelspolitiska utvecklingen under den närmaste framtiden.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 8 juli 1916 har chefen för finansdepartementet
samma dag tillkallat professorn Nils Richard Wohlin,
Uppsala, som sakkunnig med uppdrag att insamla och bearbeta material,
som vore ägnat att belysa den handelspolitiska utvecklingen under den
närmaste framtiden, samt att till Kung!. Maj:t inkomma med de framställningar,
vartill under utredningsarbetet anledning kunde föreligga.

Den i nästförflutna års berättelse om vad i rikets styrelse sedan
sista lagtima riksdagens sammanträde sig tilldragit omnämnda utredningen
om utvecklingen under senare tid av Sveriges handelsförbindelser med
Ryssland in. in. har den 18 juni 1919 till Kungl. Maj:t överlämnats.

Sedan Kungl. Maj:t den 31 januari 1919 tillsatt en tull- och traktatkommitté
med uppdrag jiimväl att verkställa sådana utredningar, som
vid ovannämnda sakkunnigeuppdrag avsågos, skall arbetet enligt detta sakkunnigeuppdrag,
enligt Kungl. Maj:ts samtidigt fattade beslut, avvecklas.

I överensstämmelse härmed har vid sammanträde med sagda kommittés
traktatavdelning den 6 december 1919 sådan anordning träffats,
att Wohlin har att slutföra under händer varande utredningar om Sveriges
handelsförbindelser med Polen och Finland med de modifikationer,
som betingades av traktatavdelningens utredningsarbeten.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

249

Kostnaderna för utredningen hava under år 1919 uppgått till 4,15(1
kronor 25 öre.

Sakkunnig för bearbetande av inkomna yttranden över patentlagstiftning
skota mittens förslag till lag mot illojal konkurrens m. in.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 25 juli 1916 har chefen för finansdepartementet
tillkallat revisionssekreteraren friherre Adam Giertta
att såsom sakkunnig inom nämnda departementet biträda med bearbetande
av inkomna yttranden över patentlagstiftningskommitténs förslag till lag
mot illojal konkurrens m. in. ävensom vid handläggning i övrigt av ifrågavarande
förslag.

Under år 1919 hava utfärdats lag med vissa bestämmelser mot illojal
konkurrens samt lag om ändrad lydelse av 25 kap. 5 och 21 slrafflagen.

Sakkunniguppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för den sakkunniges biträde hava intill 1918 års slut
uppgått till omkring 4,520 kronor. Under år 1919 hava inga kostnader
förekommit.

Vintersjöf''artskommittén för Norrland.

Den 13 februari 1917 tillsatte Kungl. Maj:t en kommitté med uppdrag
att verkställa utredning angående åtgärder för underlättande av vintertrafiken
utmed Norrlandskusten och på de norrländska hamnarna.

Ledamöterna i kommittén äro: generallotsdirektören D. U. V. Linder,
kommerserådet P. G. Friberg, sjökaptenen O. F. Hedborg, direktörén E.
Lange och ledamoten av riksdagens andra kammare kaptenen S. E. J.
Lubeck.

Under år 1919 har kommittén haft 12 plenisammanträden, varjämte
tillsatta subkommittéer hållit åtskilliga sammanträden.

De av kommittén föranstaltade detaljstudierna avslutades i början av
februari 1919. Härefter fullföljdes under medverkan av kommitténs samtliga
ledamöter utarbetandet av kommitténs slutliga betänkande, som förelåg
i huvudsak färdigt i manuskript vid utgången av februari månad.
Tryckningen, vars ombesörjande uppdragits åt en subkommitté, fullbordades
under maj månad, och kommitténs sista sammanträde ä 28 i samma månad, då kommittén upplöstes, sedan åt hrr ordföranden och
sekreteraren uppdragits att till finansdepartementet överlämna kommitténs
betänkande och övriga handlingar och till kammarrätten insända kommitténs
räkenskaper för år 1919 ävensom återställa återstoden av de medel, vilka
ställts till kommitténs förfogande för bestridande av löpande utgifter.

Bill. till riksd. prut. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 32

Riksdags-Berättelscn.

250

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kostnaderna för kommitténs arbete hava under år 1919 uppgått till
9,442 kronor 13 öre.

Bränslekommissionen.

Genom beslut den 16 april 1917 förordnade Kungl. Maj:t om tillsättande
av en ny statens bränslekommission, benämnd 1917 års bränslekommission.

Den 26 april 1918 bestämde Kungl. Maj:t, att kommissionen från
och med den 1 maj samma år skulle ombildas och förordnade till ledamöter
i densamma skogschefen Henrik Petterson, redaktören A. C. J.
Christiernson, dåvarande hovrättsassessorn numera hovrättsrådet Rudolf
Eklund och bergsingenjören Erik VV. Tillberg, förutvarande ledamöter i
1917 års bränslekommission, samt dessutom disponenten Per Anderson,
Arvika, jägmästaren Nils Delin, Stockholm, direktören Axel Hultman,
Malmö samt överdirektören i järnvägsstyrelsen Ivar Virgin.

Vidare förordnades, bland annat,

att disponenten Per Anderson skulle vara ordförande i bränslekommissionen; att

jägmästaren Nils Delin från och med den 1 juni 1918 skulle vara
verkställande direktör, samt

att inom kommissionen skulle finnas ett arbetsutskott, bestående av
ordföranden, verkställande direktören och en tredje ledamot samt två av
kommissionens ledamöter såsom suppleanter.

Kommissionens sammansättning har sedermera undergått förändringar
på det sätt, att jägmästaren Delin från och med den 16 november 1918
frånträtt sin befattning såsom verkställande direktör i kommissionen och
samtidigt därmed ledamotskap av såväl kommissionen som dess arbetsutskott;

att direktören Ivar Åkerman, som efterträdde jägmästaren Delin
såsom verkställande direktör i kommissionen och ledamot av såväl kommissionen
som dess arbetsutskott, den 6 mars 1919 erhållit begärt entledigande
såsom verkställande direktör i kommissionen och suppleant i dess
arbetsutskott;

att jägmästaren Oscar Kollberg från och med den 7 mars 1919
varit verkställande direktör i kommissionen samt ledamot i densamma och
dess arbetsutskott;

att direktören A. C. J. Christiernson den 29 april 1919 på egen
begäran entledigats från uppdraget att vara ledamot i kommissionen och
suppleant i dess arbetsutskott;

att överdirektören Ivar Virgin samma dag förordnats att vara
suppleant i arbetsutskottet; samt

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

att bergsingenjören Erik W. Tillberg, som från och med den 1 januari
1919 förordnats till suppleant i arbetsutskottet efter hovrättsrådet
Rudolf Eklund, vilken den 31 december 1918 på egen begäran entledigades
från uppdraget att vara ledamot i kommissionen och suppleant i dess arbetsutskott,
den 20 september 1919, efter därom av Tillberg gjord framställning,
entledigades från sina uppdrag i kommissionen samt ersattes med
sekreteraren i kommissionen, jur. kand. Gunnar Hultman.

Kommissionen har alltså nu följande sammansättning:

disponenten Per Anderson, ordförande, jägmästaren Oscar Kollbcrg,
verkställande direktör, skogschefen Henrik Pettersoij, överdirektören Ivar
Virgin, direktören Axel Hultman, direktören Ivar Åkerman och sekreteraren
Gunnar Hultman.

Arbetsutskottet består av följande ledamöter:

disponenten Per Anderson, jägmästaren Oscar Kollberg, skogschefen
Henrik Petterson,

samt suppleanter: överdirektören Ivar Virgin och sekreteraren Gunnar
Hultman.

Bränslekommissionen har under år 1919 varit samlad till plenisammanträden
14 gånger.

Kommissionens arbetsutskott har sammanträtt i de fall, då detta
ansetts nödvändigt för behandling av löpande ärenden samt för beredning
av ärenden, vilka ansetts böra behandlas vid plenisammanträde med kommissionen.

Det centrala arbetet inom kommissionen har till den 1 juli 1919
verkställts på vissa byråer och avdelningar. Efter nämnda tid har i stort
sett byrå- och avdelningsarbetet upphört och har verkställande direktören
med biträde av sekreteraren och assistenter verkställt på den centrala ledningen
ankommande arbeten. Ekonomi- och revisionsbyrån har dock fortfarande
bibehållits.

Från och med den 15 december 1919 disponerar kommissionen för
sitt kontor i Stockholm en våning i Auditorium, Vasagatan 23—25.

Vad de lokala förvaltningarna beträffa, hava dessa omorganiserats
från och med den 1 juli 1919, varigenom kommissionens länsbyråer från
att förut hava varit 22 nedbringades till 10.

Sedan kommissionen i skrivelse den 1 november 1918 gjort framställning
om avveckling av kommissionens verksamhet, bestämde Kungl.
Maj:t i anledning härav den 6 november samma år, att kommissionens
verksamhet skulle, så snart sådant lämpligen kunde ske, upphöra samt
uppdrog åt kommissionen att avgiva förslag till de grunder som borde
komma till tillämpning vid avvecklingen av de olika grenarna av kom -

252

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

missionens verksamhet. Kommissionen avgav i anledning härav i underdånig
skrivelse den 18 mars 1919 dylikt förslag, varvid även togs i betraktande
riksdagens skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 december 1918, n:r
39, vilken den 17 januari 1919 överlämnats till kommissionen.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 28 mars 1919 lämnat närmare
direktiv för kommissionens avveckling.

Genom sist berörda beslut upphävdes förordningen den 19 juni angående
förbud mot användning av träkol för eldning av ångpannor, förordningen
den 13 juli 1917 angående reglering av bränsleförbrukningen
och kungörelsen den 11 september 1917 angående viss utsträckt tillämpning
inom Stockholms stad av tdstberörda författning.

På grund härav har kommissionens arbete under året varit inriktat
på avveckling av kommissionens verksamhet.

Vedlagret utgjorde den 1 december 1918 cirka 11,500,000 kubikmeter
och den 1 december 1919 i runt tal 6 millioner kubikmeter.

Bränslekommissionens fordringar och övriga tillgångar beräknades
den 30 november 1919 till kronor 114,134,217:01 under det att skulderna
belöpa sig till 173,899,416: 11, därav skuld till riksbanken 46,197:31 och
till riksgäldskontor kronor 171,735,022: 89.

Finansrådet.

Den 11 september 1917 tillsattes av Kungl. Maj:t finansrådet, dit i
fall av behov skulle hänskjutas frågor om tillämpningen av de betalningsvillkor,
vilka borde fordras vid försäljning av svenska varor till utlandet
för undvikande av de olägenheter, som voro förbundna med en oreglerad
kreditgivning till utlandet.

Ledamöterna äro: av Kungl. Maj:t förordnade: riksbanksfullmäktigen
Viktor Moll, ordförande, bankdirektören J. H. R. C:son Kjellberg och
bankinspektören J. G. F. von Krusenstjerna; av chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande tillkallade: kabinettskammarherrarna August
Herlenius och B. Hay, direktörerna J. S. Edström, Erik Bernström, H.
Th. Holm, Iv. Östlund, Hemming Johansson, F. Bille, A. Cöster, C. H.
Sundin, H A. Munktell och Carl Wahrén, disponenterna Olof Hjorth,
M. Sörenson, Ernst Malmström, Birger Carlsson och L. Norrström, f. d.
generalkonsuln O. A. Söderberg, grosshandlanden Richard Nilsson, ingenjören
Elof Biesért, generalkonsuln J. Sachs, friherre J. Mannerheim, verkställande
direktören i Sveriges allmänna exportförening E. O. Nyländer,
riksgäldsfullmäktigen H. S. Tamm samt ledamoten av riksdagens andra
kammare friherre Th. Adelswärd.

Finansrådet har under år 1919 sammanträtt in pleno ett flertal

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

253

gånger, varjämte de tre av Kung]. Maj:t förordnade ledamöterna sammanträtt
i regel tre gånger i veckan. Antalet av finansrådet under nämnda
är behandlade ärenden uppgå till cirka tvåtusen.

Den 31 december 1919 har Kung!. Maj:t forordnat, att antalet ledamöter
i finansrådet skulle från och med 1 januari 1920 minskas till tre
och finansrådet från och med samma dag utgöras av förutvarande ledamöterna
riksbanksfullmäktigen Moll, ordförande, bankdirektören Kjellberg
och bankinspektören von Krusenstjerna.

Kostnaderna för finansrådets arbete hava intill utgången av år 1919
uppgått till omkring 21,600 kronor.

1917 års bankkommitté.

Den 22 september 1917 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté att
verkställa utredning rörande vissa kreditfrågor, närmast frågorna om emissionsväsendet,
bankkoncentrationen och frågan om anordnande av statlig
verksamhet av samma art som väldig bankrörelse in. in.

Till ordförande i kommittén förordnades generaldirektören J. G. A.
af Jochnick och till ledamöter bankdirektörerna C. W. Ahlström och
A. V. T. Bergqvist, direktören E. A. Bern ström, professorerna H. M. Bäckström
och K. G. Cassel, direktören R. Ekholm, grosshandlaren J. Josephson,
riksgäldsfullmäktigen professorn G. Kobb, bankinspektören J. G. F.
von Krusenstjerna, bankofullmäktigen R. Lindgren, skomakaremästaren
C. A. Lindmark, bankofullmäktigen vice häradshövdingen S. I. \V. Philipson,
bankdirektören J. O. E. Rydbeck, docenten, numera professorn E. F. K.
Sommarin, tillika kommitténs sekreterare, direktören M. Sommelius, vice
häradshövdingen M. L. Wallenberg och redaktören A. Orne.

Sedermera har Kungl. Magt på begäran entledigat direktören Bernström
och grosshandlaren Josephson från uppdraget att vara ledamöter i
kommittén. Bankofullmäktigen Lindgren har under året avlidit.

Sedan Kungl. Maj:t på begäran entledigat professorn Sommarin från
uppdraget att vara kommitténs sekreterare, bär kommittén enligt bemyndigande
förordnat sekreteraren hos handelskammaren i Gävle, filosofie
licentiaten Eilef Sylwan att såsom sekreterare biträda kommittén vid behandlingen
av vissa frågor, varjämte extra byråchefen F. O. Schager tjänstgjort
såsom biträdande eller tillförordnad sekreterare hos kommittén.

Kommittén har under år 1919 hållit plenisammanträden den 24 och
25 januari, den 19 februari, den 14 samt den 23 och 24 maj, den 7, 8,
9, 11 och 12 samt den 28 och 29 augusti, den 30 september, den 6 och
7 samt den 31 oktober. Under de tider, då kommittén icke haft samman -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

träde, har ett inom kommittén utsett arbetsutskott verkställt förberedande
arbeten rörande de frågor, som skolat föreläggas kommittén.

Den 25 januari 1919 avgav kommittén betänkande nr 5 med förslag
till ändringar i lagen om bankrörelse den 22 juni 1911 (bankers aktieförvärv).
Med anledning av Kungl. Maj:ts remiss avgav kommittén den
19 februari 1919 yttrande angående ett av bankinspektionen utarbetat
förslag till ändring av 235 § i lagen om bankrörelse. Den 6 oktober
1919 avgavs kommitténs betänkande nr 6 med utredning rörande frågan
om anordnande av statlig bankverksamhet av samma art som vanlig bankrörelse.
Kommittén avgav den 7 oktober 1919 betänkande nr 7 med förslag
till ändringar i bestämmelserna angående riksbankens organisation.
På grund av särskilda kungl. remisser har kommittén därefter avgivit
yttrande dels den 6 december 1919 över en av 1918 års statstjänstemannakongress
gjord framställning om avsättande av medel i riksbanken
till lån mot billig ränta åt statstjänstemän dels den 18 december 1919
rörande ett av bankinspektionen avgivet förslag angående ändrad lydelse
av 49 och 165 §§ i lagen om bankrörelse.

Den 31 december 1919 har Kungl. Maj:t förordnat, att kommittén
skulle med 1919 års utgång upplösas.

Kostnaderna för kommittén intill utgången av år 1919 uppgå till
omkring 130,000 kronor.

Kommissionen för undersökning och tillgodogörande av vissa mineralfyndigheter
å kronojord.

Den 9 november 1917 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommission avsakkunniga
personer att fortast möjligt igångsätta arbete för vinnande av
upplysning om å kronojord, därå inmutningsförbud gällde, funnes redan
upptäckta men ej närmare kända fyndigheter av andra mineral än järnmalm,
företrädesvis kopparmalm, nickelmalm och svavelkis, att i sådant
avseende, därest omständigheterna därtill föranledde och så lämpligen
kunde ske, låta verkställa försöksarbeten å sådana fyndigheter samt att i
övrigt efter omständigheterna vidtaga eller hos Kung!. Maj:t föreslå åtgärder
för fyndigheternas tillgodogörande.

Ledamöter i kommissionen voro: intendenten vid Gällivare malmfält
Gustaf Wallin, ordförande, t. f. bergmästaren Carl Immanuel Asplund samt
direktören Niklas Fredrik Herman Duse.

Kommissionen har under år 1919 haft sammanträden den 24 februari,
den 11—15 april, den 26 maj, den 29 juni, den 28 och den 29 juli, den
10—15 september, den 4 oktober och den 14 november.

De under år 1918 påbörjade undersökningsarbetena inom Liikavaara

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

statsgruvfillt hava fortsatts, men har någon brytvärd malm ej där anträffats.

Kommissionen har i skrivelse den 14 november 11)19 till Kungl.
Maj:t anmält att den fullgjort sitt ovanberörda uppdrag.

Kostnaderna för utredningen hava uppgått till omkring 20,000
kronor.

Sakkunniga för utredning angående erforderliga bestämmelser rörande
fartyg sbesättnings arbets- och levnadsförhållanden in. m.

Den 20 november 1917 tillkallades av chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande samma dag sakkunniga för utredning angående erforderliga
bestämmelser rörande fartygsbesättnings arbets- och levnadsförhållanden,
särskilt rörande frågan om bemanningens tillräcklighet (bemanningsskala)
ävensom beträffande tillsynen från det allmännas sida i berörda
hänseenden.

De sakkunniga äro: överinspektören, civilingenjören Nils Gustaf
Nilsson, ordförande, byråassistenten för sjöfartsärenden i socialstyrelsen
E. A. Er. Eggert, ombudsmannen i maskinistföreningen i Stockholm, övermaskinisten
Eskil Jordman, direktören i Sveriges fartygsbefäl-förening N. P.
Larsson, byråchefen i socialstyrelsen J. A. E. Molin, direktören i Sveriges
redareförening, sjökaptenen Ö. A. Nordborg, ombudsmannen i svenska
sjömansunionen Nicklas Olsson och ombudsmannen i svenska eldareunionen
Éinar Martin Roth. Därjämte har sjökaptenen H. Henricsson deltagit i de
sakkunnigas arbete, i vad detsamma avser segelfartyg.

Sakkunniga hava under året sammanträtt in pleno den 22 januari—
8 februari, den 31 mars—8 april, den 11 juni—19 juli samt den 23 oktober—22
november, varjämte en beredning, bestående av ordföranden, byråassistenten
Eggert och de sakkunnigas sekreterare, under mellantiderna
varit verksam.

Ordföranden och byråassistenten Eggert hava dessutom gjort resor
till Danmark och Norge för att i studiesyfte besöka därvarande utbildningsanstalter
för fartygskockar.

Sakkunniga hava under året avlämnat betänkande med förslag till
lag angående begränsning av arbetstiden å svenska fartyg ävensom betänkande
med förslag till kungl. förordning angående betygsböcker för
sjöfolk. Tryckning pågår för närvarande av ett betänkande med förslag
till kungl. förordningar dels med närmare föreskrifter rörande fartygs
bemanning och dels angående bostäder in. in. å fartyg för ombord anställda.
I övrigt hava, bland annat, vissa förberedande utredningar verkställts
rörande de till sakkunniga överlämnade frågorna om tillsättandet av särskilda
tillsynsmän för övervakande av fartygs lastning och dylikt samt om

256

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sjöfolks pensionering. Aven andra av sakkunnigas uppgifter hava under
året varit föremål för behandling, särskilt frågan om tillsynen från det
allmännas sida beträffande fartygsbesättnings arbets- och levnadsförhållanden.

De hittillsvarande kostnaderna för de sakkunnigas arbete belöpa sig
till omkring 79,000 kronor.

Sakkunniga för utredning, i vad män ersättning bör utgå till olika
yrkesgrenar med anledning av den nya rusdryckslag stiftning eu.

Den 31 december 1917 har chefen för finansdepartementet jämlikt
nådigt bemyndigande tillkallat sakkunniga för utredning av frågan i vad
mån ersättning borde utgå till olika yrkesgrenar med anledning av den nya
rusdryckslagstiftningen.

De sakkunniga äro: landshövdingen W. Murray, ordförande, verkställande
direktören i aktiebolaget Stockholmssystemet I. Bratt, ledamöterna
av riksdagens första kammare redaktören C. G. Ekman, bankdirektören
L. A. Hedenlund och förlikningsmannen K. G. Karlsson samt ledamöterna
av riksdagens andra kammare ombudsmannen G. Nilsson och redaktören
I. T. Vennerström.

De sakkunniga hava under oktober 1919 avlämnat sitt betänkande
och därmed slutfört sitt uppdrag.

Kostnaderna under år 1919 hava uppgått till omkring 6,000 kronor.

Sakkunnig för utredning angående rätt för kommuner att upplägga
fonder för vissa ändamål.

Jämlikt nådigt bemyndigande tillkallade chefen för finansdepartementet
den 9 december 1917 borgmästaren G. M. Fredriksson Fant såsom
sakkunnig för utredning angående rätt för kommuner att upplägga fonder
för vissa ändamål.

Den 29 september 1919 har Fant avlämnat betänkande med förslag
till lagstiftning angående kommunal fondbildning och därmed slutfört sitt
uppdrag.

Kostnaderna för utredningen, oberäknat tryckningskostnaderna, hava
uppgått till 8,826 kronor 90 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning angående åtgärder för nedbringande
av statens tryckningskostnader.

Deri 22 september 1917 tillkallades numera generaldirektören P. G.
Södermark att inom finansdepartementet verkställa utredning i fråga om
inrättande av en statens tryckeriexpedition m. in.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

257

Den G februari 11)18 tillkall; des ytterligare två personer, nämligen
ingenjören C. Ramström och riksdagsmannen J. A. Ingvarsson såsom sakkunniga,
varefter Ingvarsson, som avlidit den 15 november 1918, ersattes
med riksdagsmannen V. Hedlund såsom sakkunnig.

De sakkunnigas arbete har pågått under tiden 1 januari—5 mars
1919, då de avlämnade sitt den 28 februari samma år dagtecknade utlåtande
och förslag i ämnet.

Därefter hava de sakkunniga sammanträtt under tiden 8—15 oktober
för avgivande av ett infordrat yttrande.

De sakkunniga hava numera slutfört sitt arbete.

Kostnaderna för utredningen, däruti inberäknad kostnaden för tryckning
av de sakkunnigas utlåtande, har uppgått till 9,032 kronor 95 öre.

Sakkunniga för utredning av frågan om s. k. ideella föreningars
beskattning. ,

Jämlikt nådigt bemyndigande den 10 januari 1918 tillkallade chefen
för finansdepartementet samma dag ledamöterna av riksdagens första kammare,
vice häradshövdingen Jacob T. Larsson och kassören E. J. Söderberg
samt numera kammarrättsrådet J. Erici för att såsom sakkunniga
inom finansdepartementet verkställa utredning angående huruvida och i
vad mån s. k. ideella eller därmed likartade föreningar borde befrias från
skyldighet att erlägga skatt till stat och kommun ävensom utarbeta förslag
till de ändringar i gällande beskattningsförordningar, som av utredningen
kunde föranledas. Tillika uppdrogs åt Larsson att vara ordförande
och åt Erici att vara sekreterare hos de sakkunniga.

Sedan Söderberg avlidit den 26 juni 1919, har arbetet fortsatts av
de övriga två sakkunniga.

Utredningen har avslutats under loppet av december månad 1919,
och kommer de sakkunnigas betänkande att föreligga i tryck i början av
januari 1920.

De omfattande statistiska förarbeten, vilka erfordrats för utredningen
och fortgått även under hela år 1919, hava dragit en kostnad av 10,537
kronor 52 öre. Någon ersättning åt de sakkunniga har ej ännu utgått.

- Sakkunniga för beskattning av aktiebolag och solidariska bankbolag.

Jämlikt nådigt bemyndigande har chefen för finansdepartementet
den 28 juni 1918 tillkallat sakkunniga för utarbetande av förslag i vissa
hänseenden till nya bestämmelser rörande beskattning av aktiebolag och
solidariska bankbolag.

Bih till riksd. prot. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 33

Riksdags-Berättelsen.

358

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit -

De sakkunniga voro: professorn Gustaf Kobb, ordförande, ledamöterna
av riksdagens andra kammare borgmästaren Axel Olof Rune och
muraren Gustaf Vilhelm Källman samt advokaten Ernst Conrad Treffenberg.

De sakkunniga hava under år 1919 vant samlade under tiden 13
januari—20 mars, då de sakkunnigas arbeten avslutades och deras betänkande
avgavs.

De av de sakkunnigas arbeten föranledda kostnaderna hava under
år 1919 uppgått till 7,584 kronor 21 öre, varav emellertid 442 kronor
50 öre, utgörande en del av kostnaderna för tryckning och häftning av
de sakkunnigas betänkande, bestritts från anslaget till riksdags- och revisionskostnaderna
m. m.

Sakkunnig a angående krigstidstillägg och krigstidshjälp under är 1.91,9
till befattningshavare och f. d. befattningshavare i statens tjänst in. fl.

Den 7 oktober 1918 tillkallades av chefen för finansdepartementet
jämlikt nådigt bemyndigande sakkunniga för att verkställa utredning och
uppgöra förslag till bestämmelser rörande krigstid sti Hägg och krigstidshjälp
under år 1919 till befattningshavare och f. d. befattningshavare i
statens tjänst ävensom vissa andra pensionärer.

De sakkunniga voro: regeringsrådet H. Palmgren, ordförande, statskommissarien
friherre C. G. E. Leijonhuvud, ledamoten av riksdagens
första kammare direktören C. A. Stål berg samt ledamöterna av riksdagens
andra kammare godsägaren A. VV. P. von Sneidern och materialförvaltaren
A. J. Bärg.

De sakkunniga avgåvo den 18 februari 1919 betänkande och förslag
i ovannämnda till dem hänskjutna ärende. De handlade därefter åtskilliga
till dem remitterade frågor angående dyrtidshjälp åt särskilda personalgrupper.
Arbetet avslutades den 7 mars 1919.

Kostnaden för de sakkunnigas arbete har med inberäknande av
tryckningskostnader uppgått till 14,419 kr. 50 öre.

Provtaxering ssakkunnig a.

På grund av nådigt bemyndigande den 5 mars 1918 tillkallade chefen
för finansdepartementet samma dag sakkunniga att biträda vid vissa
förarbeten för anordnande av en provtaxering i och för beräkning av kommunal
skattskyldighet vid tillämpning av bestämmelserna i vissa förslag
till omläggning av det kommunala beskattningsväsendet.

De s.-ikkunniga voro: landskamrerarna Otto V. Landén, ordförande,
och Axel Bökelund, samt kamreraren Fredrik von Friesen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

259

Den anbefallda provtaxeringen ägde rum i slutet av år 1918, varefter
provtaxeringslängderna med tillhörande handlingar successivt inkommo
till finansdepartementet. 1 den mån dessa inkommit överlämnades de
till de sakkunniga för skatteteknisk granskning. Efter granskningsarbetets
avslutande och sedan de sakkunniga avfattat utlåtande angående sina vid
granskningen gjorda iakttagelser, avlämnade de den 22 maj 1919 till chefen
för finansdepartementet sitt nämnda utlåtande med åtskilliga därtill
hörande handlingar; och hava de sakkunniga därmed slutfört sitt arbete.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete under år 1919 belöpa sig
till omkring 4,200 kronor.

Sakkunnig för utredning angående frågan om särskilda avdrag vid
1919 års taxering till bevillning och till inkomst- o< h förmögenhetsskatt.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 28 juni 191S tillkallade chefen
för finansdepartementet samma dag kammarrättsrådet J. Eriri för att inom
departementet biträda vid revision äv de för 1918 gällande bestämmelser
rörande särskilda avdrag vid taxering till bevillning och till inkomst- och
förmögenhetsskatt i syfte av tillämpning jämväl under 1919 av särskilda
skattelindringar.

Uppdraget slutfördes i mars 1919. Till den sakkunnige har utbetalats
ersättning med 3,788 kronor 98 öre.

Sakkunnig för utredning av frågan angående anordnande av
en nöjesskatt.

Sedan chefen för finansdepartementet den 18 oktober 1918 uppdragit
åt andre bankosekreteraren C. G. H. Törnebladh att i egenskap av
sakkunnig inom finansdepartementet biträda vid utredning av frågan angående
anordnande av en nöjesskatt, men Törneblud blivit på grund av
sjukdom förhindrad fullgöra ifrågavarande uppdrag, entledigade departementschefen
den 13 december 1918 Törnebladh från samma uppdrag
samt uppdrog åt kammarrättsrådet J. Erici att såsom sakkunnig inom
departementet biträda vid ovanberörda utredning.

Uppdraget slutfördes i början av 1919. Ersättning till Erici har
utgått med 150 kronor.

Sakkunniga för revision i vissa delar av lagstiftningen rörande den
direkta beskattningen till staten.

Enligt nådigt bemyndigande den 28 juni 1918 tillkallade chefen för
finansdepartementet såsom sakkunniga för revision i vissa delar av lag -

260 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit

stiftningen rörande den direkta beskattningen till staten, landskarnreraren
Otto V. Landén (ordförande), f. d. professorn Knut Wicksell och t. f. revisionssekreteraren
Harald Waller.

De sakkunniga, som i december månad år 1918 avgivit utlåtande
med preliminärt förslag till förordningar om ändring i vissa delar av förordningarna
den 28 oktober 1910 angående dels inkomst- och förmögenhetsskatt,
dels taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering, hava i
mars månad år 1919 avgivit ett ytterligare utlåtande med slutligt förslag
i nämnda avseenden.

Sedan resultatet av de sakkunnigas arbete genom proposition förelagts
riksdagen, hava de sakkunniga enligt departementschefens anvisningar
varit sysselsatta dels med arbeten, som påkallats för den av riksdagen
beslutade skattereformens genomförande, dels ock med vissa förberedelser
till fullföljande av den direkta beskattningens revision i andra
delar än dem, som gjorts till föremål för utredning i de sakkunnigas redan
avgivna utlåtanden.

Genom beslut den 31 oktober 1919 har Kungl. Maj:t bemyndigat
statsrådet och chefen för finansdepartementet att för det fortsatta revisionsarbetets
fullföljande tillkalla ytterligare tre sakkunniga att deltaga inom
särskilda av departementschefen angivna områden, och hava i enlighet
härmed såsom sakkunniga tillkallats landskarnreraren Axel Bökelund, lantbrukaren
Nils Månsson i Frlandsro och direktören O. Falkman.

De sakkunnigas arbeten, som fortgå, åro nu i främsta rummet
inriktade på den revision av taxeringsförordningen med därtill hörande
deklarationsformulär, som påkallas av ifrågasatt förändrad lagstiftning om
kommunal beskattning. I sammanhang härmed utarbetas förslag till vissa
ändringar i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt.

De förut ej uppgivna kostnaderna för de sakkunnigas arbeten under
åren 1918 och 1919 belöpa sig till omkring 38,000 kronor.

Tull- och traktatkommittén.

Den 31 januari 1919 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté med
uppdrag att skyndsamt verkställa en allsidig utredning av det gällande
tullsystemets verkningar och i samband därmed av spörsmål rörande Sveriges
traktatpolitik, med särskild hänsyn tagen till vikten av att befrämja
det ekonomiska samarbetet inom Norden, ävensom att framlägga de förslag,
vartill utredningen måtte föranleda.

Till ledamöter i kommittén förordnade Kungl. Maj:t:

Landshövdingen O. von Sydow, ordförande,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

2HI

generaldirektören K. A. Fryxell, vice ordförande och, vid förfall
för ordföranden, jämväl ordförande å traktat- och skandinaviska avdelningarna,

generaldirektören N. H. R. Themptander, vice ordförande och, vid
förfall för ordföranden, jämväl ordförande å tullavdelningen; samt

ä tullavdelningen: kommerserådet A. F. Enström, juris doktorn J. C.
Lembke, ledamöterna av riksdagens andra kammare Fabian Månsson, Gustav
Möller, Johan Rehn, E. Röing, direktören O. A. Söderberg, godsägaren
v. häradshövding Carl Axel Trolle å Fulltofta och professor Nils Wohlin;

ä traktatavdelningen: direktören K. J. Beskow, professorn Sven Brisman,
direktören Edv. Ericsson, byråchefen P. E. G. Insulander, direktören
Ivar Kreuger, generalkonsuln Josef Sachs samt ledamöterna av riksdagens
första kammare C. E. Svensson och A. Örne;

å skandinaviska avdelningen: direktören K. J. Beskow, skeppsredaren
Dan Broström, byråchefen P. E. G. Insulander, ledamoten av riksdagens
andra kammare E. Röing och ledamoten av riksdagens första kammare
C. E. Svensson.

Trolle och Brisman hava entledigats och i deras ställe utsetts ledamoten
av riksdagens första kammare lantbrukaren Johan Nilsson och professorn
David Davidsson.

Tullavdelningen.

Avdelningen har igångsatt en mängd utredningar. Sålunda pågå
vissa utredningar avseende att belysa utvecklingen fram till världskrigets
utbrott. Utredning angående tullsystemets betydelse i statsfinansiellt hänseende
är påbörjad. Likaså pågår utredning angående tullsystemets allmänna
betydelse och verkningar på produktion och konsumtion, angående
industritullarnas verkningar i avseende på industrien själv samt undersökning
av diverse förhållanden, som stå i samband med tullarna å jordbruksprodukter.

Vidare hava igångsatts utredningar angående de svenska näringarnas
nuvarande läge och behov av tullskydd. För erhållande av underlag för
utredningarna angående råvarubehov, personal, investerat kapital och produktionskapacitet
har kommerskollegium på kommitténs begäran anordnat
en vidlyftig enquete, i det frågeformulär utsänts till samtliga industriföretag
av någon betydelse inom riket.

För utredningarna angående de särskilda industriernas tillverkningskostnader
och eventuella merkostnader i förhållande till motsvarande utländska
industrier äro utsända detaljerade frågeformulär till ett antal representativa
firmor inom skilda branscher. A dessa frågeformulär hava
nu från ett tämligen stort antal företag inkommit svar. Bearbetningen

262

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragi K

och kompletteringen av de inkomna svaren samt utredningen i övrigt av
hithörande frågor handhaves av hos kommittén anställda sakkunniga.

Utredning angående den nuvarande tulltaxans tekniska brister påbörjades
i så måtto redan på våren år 1919, att upplysningar i ämnet
genom generaltullstyrelsen inhämtades från tullförvaltningarna. På grundval
härav ävensom med ledning av de erfarenheter, som vunnits å generaltullstyrelsens
tullbehandlingsbyrå, har upplagts ett kortregister, däri tu 11-taxerubrik efter tulltaxerubrik angivits de önskemål rörande förändrad
rubricering eller specificering m. in., som under tullbehandlingsarbetet
från olika håll framkommit. Resultatet av utredningen är avsett att föreläggas
kommittén allt eftersom de särskilda tulltaxerubrikerna komma under
kommitténs behandling.

Traktntardelningen.

För fullgörande av traktatavdelningens arbetsprogram har avdelningen
i första hand inriktat sitt arbete på åstadkommande av en för de
föreliggande omfattande uppgifterna avpassad organisation. I detta avseende
har avdelningen beslutat att vid sidan av avdelningens sekretariat,
kallat huvudkansliet, skola finnas fyra särskilda sektioner, nämligen en
för tysktalande länder (germanska sektionen), en för anglosachsiska och
vissa utomeuropeiska länder (anglosachsiska sektionen), en för östeuropeiska
länder (slaviska sektionen) och eu för romanska länder (romanska sektionen).
Som sektion för de skandinaviska länderna tjänstgör kommitténs skandinaviska
avdelning.

På huvudkansliet skall enligt avdelningens arbetsprogram särskilt
ankomma att genom insamling och bearbetande av material för belysande
av den allmänna handelspolitiska utvecklingen i världen, varvid främst
skall uppmärksammas de ledande världsmakternas handelspolitiska intentioner,
bereda möjlighet för avdelningen att bilda sig en uppfattning om
den för vårt land lämpligaste handelspolitiken. Avdelningens arbeten i
denna del hava hittills med hänsyn till rådande förhållanden givetvis måst
inskränkas till ett insamlande och bearbetande av material, som är ägnat
att belysa utvecklingen.

De olika sektionerna skola ha motsvarande åligganden i avseende å
material för bedömande av Sveriges handelspolitiska intressen i förhållande
till varje enskilt land, respektive varje särskild maktgrupp. De förberedande
undersökningarna hava igångsatts i viss utsträckning.

Avdelningen har verkställt speciella utredningar och avgivit utlåtanden
i anledning av remisser samt gjort framställningar i handelspolitiska
frågor, som erhållit särskild aktualitet.

26»

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Avdelningen har sammanträtt den 24 april, 8 maj, 11 juni, 26
augusti, 13 och 26 september, 11 oeh 24 oktober, 28 november samt 6
och 16 december. Under mellantiderna har arbetet fortgått på huvudkansliet
och de olika sektionerna samt under samråd mellan avdelningens
ordförande, särskilda ledamöter och befattningshavare.

Skandinaviska avdelningen.

Enligt de för skandinaviska avdelningens arbete lämnade direktiv
har avdelningen genom särskilda delegerade trätt i förbindelse med delegerade
från Danmark och Norge för att i samråd med dem uppgöra plan
för det gemensamma skandinaviska utredningsarbetet. Särskilda delegeiademöten
hava hållits i Stockholm den 22 och 23 maj och i Köpenhamn den
4 och 5 juli 1919. Vid dessa möten hava olika möjligheter för ett samgående
mellan de skandinaviska länderna på det handelspolitiska området
varit föremål för diskussion.

Avdelningen har sammanträtt den 8 maj och 3 juni. Under rnellan''
tiderna och därefter har arbete pågått med närmare beredande av de vid
delegationsmötena behandlade spörsmålen. Ett nytt sådant möte är avsett
att hållas i Kristiania i januari 1920.

Tull- och traktatkommittén har under det gångna året sammanträtt
in pleno den 22 februari, den 3 april, den 3 maj, den 11 oktober samt
den 15 och 16 december.

Kostnaderna för kommittén hava uppgått till omkring 135,000 kronor.

L aflför orening ssakkunnig a,

Den 9 maj 1919 tillkallades civilingenjören Klas Sondén och direktören
Birger Carlsson såsom sakkunniga för verkställande av utredning i
frågan om åtgärder mot luftförorening. .

I början av juni månad företog Sondén en resa till Örebro, Falun
och Gävle i och för observationer rörande eventuella olägenheter av lukt
från där befintliga sulfatfabriker.

En undersökningsserie över svavelsyrlighetens utbredning från vissa
fabriker är under utförande men har, på grund av vissa svårigheter att
erhålla erforderliga snickeriarbeten, blivit något försenad.

De sakkunniga hava sammanträtt under juli månad.

Kostnaderna för utredningen under året hava uppgått till omkring
6,000 kronor.

Bud getår sko mmittén.

Den 16 maj 1919 tillkallades såsom sakkunniga för verkställande av
utredning rörande omläggning av budgetåret f. d. statssekreteraren Lars

264

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldraga.

Rabenius, ordförande, professorn Gustaf Cassel och marinöverkommissarien
C. A. B. Boalt.

Kommittén började sitt arbete den 19 maj 1919 och fortsatte det
till den 20 nästpåföljande juni, under vilken tid en del förberedande arbeten
och undersökningar verkställdes, bland annat, över vissa större pennirigförvaltande
verks förmåga att kunna anpassa sitt arbete efter en eventuell
omläggning av budgetåret till tiden 1 juli—30 juni.

Under den närmast därefter följande tiden företogo vissa av kommitténs
ledamöter med Kungl. Maj:ts tillstånd en resa till Köpenhamn
och Kristiania för att där undersöka, huru statsregleringsarbetet vore anordnat,
särskilt huru man i Danmark och Norge kunnat bringa budgeten
i tillämpning omedelbart efter dess antagande av riksdagen resp. stortinget.

Efter sommaidedighet samlades kommittén åter den 18 augusti och
har sedan under höstens lopp fortsatt sitt arbete, till en början med vissa
mera ingående utredningar över armé- och marinförvaltningarnas ställning
inför ett nytt budgetår av ovan angiven läggning, vidare med en undersökning
om huru budgetårets omläggning skulle kunna låta väl förena sig
med arbetet å landskontoren, särskilt beträffande bokslutet och prövningsnämndens
arbeten, med vissa utredningar om erfoi-derliga ändringar i
grundlagarna och om övergången till ett nytt budgetår, och slutligen om
de föi''ändringar i Kungl. Maj:ts kanslis och riksdagens arbetsformer, som
måhända kunde påkallas av en omläggning av budgetåret.

I enlighet med sitt uppdrag har kommittén till hei''r statsrådet i
början av oktober månad ingivit en förberedande p. m. angående sin uppfattning
om möjligheten och förutsättningarna för en omläggning av
budgetåret.

Kostnaderna för kommittén intill innevarande års utgång kunna i
runt tal angivas till 10,800 kronor.

Sakkunniga för behandling av frågan om inrättande av ett rik,srevisionsverk.

Jämlikt bemyndigande den 16 maj 1919 tillkallades samma dag av
chefen för finansdepartementet såsom sakkunniga för behandling av frågan
om inrättande av ett riksrevisionsverk statskommissaiåen Chr. L. Tenow,
ordf., statskommissarien filosofie doktorn K. A. Beckman och revisorn I. S.
Blom, varjämte den 24 september 1919 uppdrogs åt f. d. kammarrättsrådet
P. G. Widén att deltaga vid behandlingen av frågor rörande den
domsrätt i anmärkningsmål, som jämväl efter ett fristående riksrevisionsverks
inrättande borde tillkomma kammarrätten.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldrag d

De sakkunniga hava under december manad avi lira nät sitt betänkande
med förslag till inrättande av ett riksrevisionsverk och därmed slutfört
sitt uppdrag.

Kostnaderna för utredningen hava uppgått till omkring 7,(100 kronor.

Stämpelavgiftssakkunniga.

Jämlikt bemyndigande den 27 maj 1919 tillkallade chefen för finansdepartementet
samma dag såsom sakkunniga för verkställande av utredning
och avgivande av förslag i fråga om vissa ändringar i förordningen0
den 19 november 1914 angående stämpelavgiften in. in. bankdirektören
Axel Hedenlund, häradshövdingen J. E. Zettersteclt och docenten
Fritz H:son Broek.

De sakkunniga hava så till vida slutfört sitt arbete, att endast ett
större ärende återstår. Behandlingen av detta ärende, vilket emellertid är
beroende av vissa genom kungl. utrikesdepartementets försorg från utlandet
infordrade ännu ej inkomna uppgifter, torde komma att taga eu
tid av omkring tre veckor.

Uppdraget väntas vara slutfört omkring den 1 februari 1920.

Kostnaderna för utredningen uppgå intill slutet av år 1919 till omkring
5,600 kronor.

Ko in in unalskatter ef or in sakkunnig a.

Den 20 juni 1919 tillkallades sakkunniga för att inom finansdepartementet
deltaga såväl i överläggningar beträffande riktlinjerna för eu
kommunalskattereform som ock i granskning av de författningsförslag rörande
skatteregleringen och därmed sammanhängande frågor, som i enlighet
med angivna riktlinjer kunde varda utarbetade.

De sakkunniga voro: ledamoten av riksdagens andra kammare landskamreraren
Axel Bökelund, ledamoten av riksdagens första kammare f. d.
auditören C. J. von Essen samt ledamöterna av riksdagens andra kammare
ereve Raoul Hamilton, muraren G. W. Källman och ombudsmannen
Gustaf Nilsson.

Källman har sedermera på begäran entledigats från sitt uppdrag.

Sammanträden hava under ordförandeskap av chefen för finansdepartementet
hållits den 5—9 augusti, den 27 oktober 1 november samt
den 12—15 december, och hava de sakkunniga därvid slutfört sitt uppdrag.

Kostnaderna hava uppgått till omkring 4,800 kronor.

Sulfi tspritsakku nniga.

Jämlikt bemyndigande den 6 juni 1919 tillkallade chefen för finansdepartementet
den 29 september samma år sakkunniga för att inom

Bill. till riksd. prof. 1920. 1 Samt. 1 Avd. 34

Riksdags-Berättelsen.

MC,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

finansdepartementet verkställa utredning av de med sulfitspritens användande
till förtäringsändamål sammanhängande spörsmål in. m.

De sakkunniga äro: överdirektören Fredrik Wilhelm Zethelius, ordförande,
ledamoten av riksdagens första kammare grosshandlaren Karl
August Nilsson, ledamoten av riksdagens andra kammare redaktören Jonas
Arthur Engberg, direktören Volrath Henrik Sebastian Tham och bankdirektören
Ola Persson.

tran rikets samtliga sulfitspritfabriker och jordbruksproduktsbrännerier
hava infordrats uppgifter rörande taxerings- och brandförsäkringsvärden,
uppskattningsvärden å lösa inventarier, arbetsförhållanden, tillverkningskostnader
in. in.

Utlåtanden i ärendet hava infordrats från Malmöhus, Kristianstads,
Blekinge och Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott,
åvensom från Sveriges allmänna lantbrukssällskap, Sveriges bränneriidkareförening,
Södra Sveriges stärkelsefabrikantförening och från Svenska cellulosaföreningen.

En utredning rörande sulfitspritens användbarhet till förtäringsändamål
samt tillverkningskostnader och avsättningsmöjligheter ävensom
rörande jord bruksproduktspritens tillverkningskostnader m. in. har utarbetats
och av de sakkunniga under december månad granskats.

De sakkunniga ämna i början av nästkommande år till finansdepartementet
inkomma med

dels så fullständiga utredningar som möjligt i ovan .berörda avseenden,

dels ett principuttalande i vad mån de olika tillverkningsmetoderna
för brännvin böra framdeles tillåtas,

dels ock ett förslag till provisoriskt ordnande av brännvinstillverkningen
jämte härför nödiga lagändringar, avsedda att gälla till ikraftträdandet
av den nya brännvinstillverkningsförordning, vartill de sakkunnige
äro beredda att först senare framlägga förslag.

De sakkunnigas arbete har ännu icke föranlett några kostnader.

Sakkunnig för undersökning angående statens pappers förbrukning.

Den 17 oktober 1919 tillkallades förvaltaren vid riksbankens pappersbruk
i Tumba civilingenjören J. Vestergren såsom sakkunnig för verkställande
av undersökning angående statens pappersförbrukning.

Arbetet har hittills bestått i insamlande av prov å vid statens verk
förbrukade papper, tryckta blanketter, block, kuvert, papperspåsar m. m.
samt inhämtande av uppgifter om förbrukade kvantiteter och kostnaden
för dessa papper med eller utan tryck, varjämte samtliga pappersprover

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

registrerats under angivande av användningssätt och pappersslag in. in.
samt undersökts för fastställande av papperskvaliteten.

Kostnaderna för undersökningen hava under året uppgått till omkring
ö,000 kronor.

Ecklesiastikdepartementet.

Kommittén för utredning angående utförande av en gradmätning på
Spetsbergen.

Genom beslut den 11 mars 1898 tillsatte Kungi. Maj:t eu kommitté
med uppdrag att, därest kejserliga ryska regeringen utsåge en
kommitté för att träda i förbindelse med en svensk kommitté för uppgörande
av plan för utförande under den närmaste framtiden på Sveriges
och Rysslands gemensamma bekostnad av gradmätningsarbeten på Spetsbergen
m. m., för nämnda ändamål förhandla med ryska kommittén och
särskilt beräkna den kostnad, som det tilltänkta företaget skulle medföra
för svenska statsverket, salut avgiva förslag till de åtgärder, som för ändamålets
vinnande borde av Sverige vidtagas, ävensom att med uppmärksamhet
följa dess fortgång och inkomma med de framställningar, vartill
anledning kunde förefinnas.

Till ordförande i denna kommitté utsågs dåvarande H. K. H. Kronprinsen,
Sveriges nuvarande Konung, och till ledamöter förordnades professorerna
friherre A. E. Nordenskiöld, P. G. Rosen, Lidingö villastad,
H. C. Punér, Uppsala, och G. Mittag-Leffier, Djursholm, läraren vid Stockholms
högskola, numera professorn friherre G. J. De Geer, Stockholm, samt
lektorn, numera professorn E. Jäderin, Stockholm. Kommittén bemyndides
därjämte att, om den så aktade nödigt, åt sig antaga eu sekreterare,
vartill den 11 mars 1898 utsågs filosofie doktorn, numera professorn V.
Carlheim-Gyllensköld, Stockholm. Kommitténs ledamöter friherre Nordenskiöld,
Rosén och Dunér avledo, den förstnämnde år 1901, Rosén år 1913
och Dunér år 1914. Vid Hans Maj:t Konung Gustafs uppstigande på
tronen överlämnade lian ordförandeskapet i kommittén åt H. K. H. Kronprinsen
Gustaf Adolf, som den 16 november 1908 första gången förde
presidiet vid kommitténs sammanträden.

I 1918 års redogörelse nämndes, att man hoppats att publikationen
av kommitténs fullständiga arbeten skolat kunna oavbrutet fortskrida med
normal hastighet, därest icke ekonomiska eller andra oförutsedda förhållanden
lade avgjorda hinder i vägen. Där omnämndes även, att kommittén
bestämt, att "utgifterna icke skulle få överskrida tillgångarna, vilket endast
kunde ske genom användande, i mån som detta kunde ske, av billigare över -

268

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sättare, billigare papper, mindre stil och en betydlig avkortning av vissa
avhand lindar till omfånget, varigenom en brist på 6,500 kronor skulle
kunna kompenseras.

Sedan denna tid hava emellertid arbetsprisen in. in. oavbrutet ytterligare
ökats, så att, icke ens med dessa inskränkningar, det varit möjligt
att få utgifter och. inkomster att gå ihop. Kommittén har därför sett sig
nödsakad att tillsvidare inhibera den fortsatta tryckningen till dess att de
få återstående luckorna i kommitténs arbeten blivit fyllda, vilket beräknas
skola ske i början av år 1920; under nuvarande förhållanden, torde kommitténs
arbeten ej kunna tryckas utan med sådana inskränkningar, att
värdet av arbetet skulle bli i högsta grad lidande därpå.

Totalkostnaden för kommittén till och med år 1919 har uppo-ått till
omkring 58,000 kronor.

Kommittén för undersökning av svenska ortnamn.

Enligt beslut den 2 maj 1902 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté,
bestående av riksantikvarien H. O. H. Hildebrand som ordförande
samt kammarrådet, numera regeringsrådet G. Thulin, Stockholm, och professorn
A. G. Noreen, Uppsala, såsom ledamöter, att dels för ett län eller
landskap låta verkställa undersökning av namnen å byar och gårdar ävensom
å viktigare berg samt större skogar, sjöar och landsträckor, dels ock efter
vunnen erfarenhet uppgöra och, så snart ske kunde, underställa Kungl.
Maj:ts prövning plan för arbetet i dess helhet jämte beräkning av de penningbelopp,
som för arbetets fullständiga utförande kunde antagas vara
erforderliga. Efter att under sommaren 1902 hava låtit försöksvis utföra
smärre preliminära undersökningar inom Älvsborgs, Värmlands samt Göteborgs
och Bohus län bestämde sig kommittén för att till försöksobjekt
välja Ålvsborgs län. I kommitténs sammansättning hava de förändringar
skett, att riksantikvarien Hildebrand år 1907 entledigats från kommittéuppdraget,
att Thulin år 1909 ersatts med notarien i kammarkollegium
G. Hedin, Stockholm, och att, sedan Hedin avlidit, kammarrådet A. W.
Dufwa, Stockholm, genom Kungl. Maj:ts beslut den 17 september 1914
erhållit uppdrag att vara ledamot av kommittén.

s Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 november 1907 anbefalldes efter
eu något modifierad plan undersökning av Örebro läns ortnamn, vilket arbetes
ledning och huvudsakliga utförande skulle tillkomma Noreen, som i
kamerala frågor hade att rådföra sig med den andre ledamoten av kommittén,
numera Dufwa. Med liknande uppdrag för Noreen och Hedin,
numera i dennes ställe Dufwa, har genom Kungl. Maj:ts beslut den 8 december
1911 anbefallts undersökning av Värmlands läns ortnamn.

209

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Deri 22 juli 1918 uppdrog Kungl. Maj it härefter åt kommittén att
verkställa undersökning rörande ortnamn inom Hallands län, och lörordnades
docenten T. J. Sahlgren, Lund, att vid verkställandet av nämnda
undersökning vara ledamot av kommittén.

Kommitténs sammanträden hava år 1919 pågått under följande tider:
17 januari, 19 februari—1 mars, 20 mars 29 april, 2 september, 4 22

november och 13 december.

Excerperingen av ortnamn ur medeltidsdiplomer har under året fortsatts
av lilosofie licntiaten S. Jansson. Kostnaderna härför hava bestritts
av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien. För tryckning har kommittén
utarbetat manuskript för naturnamnen i Kils, Jösse, Nordmarks
samt den återståeende delen av Grums härad av Värmlands län. Register
har uppgjorts till delarna VII, 1 och 2 av Älvsborgs län, och utarbetande
av rättelser och tillägg till delarna II—XIX har påbörjats. Till trycket
bär under året befordrats redogörelsen för Kinds härad, norra delen.

Vid den docenten Sahlgren särskilt anförtrodda undersökningen av
Hallands län har följande åtgjorts. Undersökningen i orten har för Himle
och Viske härader avslutats och för Fjäre härad påbörjats. Excerpering
av äldre källor har ägt rum i Kammararkivet av jordeböcker för Arstads
och Faurås härader samt för de mot Halland gränsande småländska
socknarna, uti riksarkivet i Köpenhamn av där förvarade halländska jordeböcker,
av naturnamnsformer i generallantmäterikontorets arkiv i Stockholm,
varefter det insamlade på lösa lappar skrivna materialet ordnats
alfabetiskt härads- och sockenvis och förklaringen av de enskilda namnen
påbörjats.

Efter uppdrag av rikets allmänna kartverk och på dess bekostnad
har kommittén granskat ortnamnen på topografiska kartbladen Heden och
Äsarna.

Slutligen har kommittén på remisser från såväl Kungl. Maj:t som
kammarkollegium avgivit yttranden i en stor mängd ärenden.

Beträffande ortnamnsarbetet i dess helhet för Alvsborgs län hava
redogörelser för alla länets 18 härader befordrats till trycket, varjämte
register till delarna II—XIX uppgjorts. För Örebro län är undersökningen
i orten slutförd och bearbetningen verkställd av de terrioriella namnen”
i 13 V2 av länets 15 härader och av naturnamnen i ett härad. För
Värmlands län är undersökningen i orten och bearbetningen av de territoriella
namnen i länets 14 härader slutförd samt bearbetningen av naturnamnen
i 12 hela och ett halvt härad verkställd. För Hallands län är
undersökningen i orten avslutad för alla härader utom halva Fjäre härad,
excerpering av äldre källor gjord ur jordeböckerna för Höks, Tönnersjö,

170

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Halmstads, Arstads och baurås härader samt ur alla i Köpenhamns riksarkiv,
Lunds landsarkiv och generallantmäterikontoret i Stockholm för undersökningen
ifrågakommande handlingar.

De kostnader, kommittén intill årskiftet 1919—1920 medfört för statsverket,
uppgå till omkring 113,000 kronor, dåri inberäknade kommittéledamöternas
arvoden och reseersättningar med omkring 21,800 kronor.

Sakkunniga för fortsatt beredande av fragan om reglering av prästerskapets
löneförmåner.

Sakkunniga för fortsatt beredande av frågan om reglering av prästerskapets
löneförmåner utgöras — efter det av förutvarande sakkunnig
kontraktsprosten L. S. Lindberg den 26 januari 1917 utnämnts till biskop
i \ äxjö stift och med anledning därav avsagt sig uppdraget samt statskommissarien
C. G. Sylvan den 18 påföljande februari avlidit — av hovrättsrådet
i Göta hovrätt K. J. Ekman, ordförande, samt kontraktsprosten,
kyrkoherden i Osmo pastorat J. A. L. Quist och kyrkoherden i Göteborgs
Karl Johans församling P. Pehrsson, de båda sistnämnda tillkallade genom
chefens för ecklesiastikdepartementet beslut den 18 juni 1917.

De sakkunniga hava under år 1919 slutbehandlat förslag till reglering
av den kyrkliga indelningen och organisationen samt tid löneregleringar
för prästerskapet i samtliga återstående pastorat, beträffande vilka
dylika förslag förut ej avgivits, dock med undantag för Stockholms stad,
där reglering i annan ordning föreslås.

Prästlöneregleringsarbetet samt arbetet med genomförande av den i
lagarna den 9 december 1910 förutsatta omändringen av den kyrkliga indelningen
och organisationen, vilket tog sin början den 27 juli 19U9, är
härmed, såvitt på de sakkunniga ankommer, i huvudsak slutfört.

De av uppdraget föranledda kostnaderna för statsverket hava från
arbetets början till 1919 ars slut uppgått till sammanlagt omkring 128,000
kronor.

Tekniska högskolans byggnadskommitté.

Genom beslut den 1 mars 1912 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild bycro--nadskommitté för nybyggnaderna vid tekniska högskolan i Sto.-kholm, och
enligt den av Kungl. .Maj:t den 3 maj 1912 för kommittén utfärdade instruktionen
åligger det kommittén att i enlighet med nämnda instruktion
och övriga av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter såväl tekniskt som ekonomiskt
omhänderhava de arbeten, som äro förenade med planläggningen
och utförandet av de år 1911 beslutade nybyggnaderna in. m. lör^tekniska
högskolan samt att ombesörja, att detta arbete raskt fortskrider och snarast
möjligt fullbordas.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

271

Till ordförande i nllranda kommitté förordnade Kungl. Maj:t den 1
mars 1912 professorn C. J. Magnell, Stockholm, och till ledamöter numera
byggnadsrådet I. G. Clason, Stockholm, civilingenjören, medicine doktorn
K.^G. A. Sondén, Djursholm, och distriktschefen, majoren F. Enblom,
Djursholm.

Kommittén har under år 1919 till den 19 december haft sex sammanträden.

Under år 1919 hava de år 1917 färdigställda byggnaderna vant för
undervisnings- och laboratorieändamål upplåtna, och har laboratorieutrustningen
i den mån medel ställts till kommitténs förfogande så när som på
30,000 kr. fullbordats eller kontrakteiats.

I fråga om den kemiska laboratoriebyggnaden hava arbetena fortskridit
så långt, att den invändiga putsen är fullbordad. Med anledning
av dels blockad av arbetena å en leOningskulvert och dels pågående snickeristrejk
hava varken värmeledningsarbetena kunnat fullbordas eller fönsterkarmar
kunnat insättas. Rörande möbler hava entreprenörer antagits
för större delen av dithörande arbeten.

De kostnader, som kommittén medfört för statsverket, vilka kostnader
uto-å av för administrationskostnader beräknad del av byggnadsanslagen,
uppgå vid årskiftet 1919—1920 till i avrundat tal 87,000 kronor.

Kommittén rörande omorganisation av fornminnesrårdtn i riket.

Genom beslut den 21 november 1913 uppdrog Kungl. Maj:t åt en
kommitté av sju personer att under samarbete, i den mån frågan berörde
överintendentsämbetet, med de av chefen för finansdepartementet flen 29
oktober 1913 jämlikt Kungl. Majtts bemyndigande tillkallade sakkunniga
för behandling av frågan om överintendentsä mbetets omorganisation in. m.
avgiva utlåtande och förslag till omorganisation av forminnesvården i riket
samt att undersöka möjligheten av och, i den mån omständigheterna därtill
kunde föranleda, avgiva förslag till ekonomiskt understödjande av fornminnesmuseerna
i landsorten.

I samband härmed förordnade Kungl. Maj:t till ledamöter i kommittén
riksantikvarien K. B. Salm, Stockholm, tillika ordförande, professorn,
numera byggnadsrådet J. S. Curman, Stockholm, överstelöjtnanten E. G.
Hellgren, vfsby, antikvarien O. Th. Janse, Stockholm, intendenten A. Nilsson,
Göteborg, häradshövdingen L. K. V. Sandberg, Tranås, och ledamoten
av riksdagens andra kammare Hj. Wijk, Göteborg.

Genom beslut den 1 maj 1914 medgav Kungl. Magt, att kommittén
fino-e vid de tillfällen, då konsthistoriska spörsmål förekomme till behand -

272

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ling inom kommittén, till sitt biträde kalla i detta hänseende sakkunnig
person.

Under år 1917 entledigades Sandberg på egen begäran från kommittéuppdraget;
och förordnades den 23 mars 1917 till ledamot av kommittén
efter Sandberg hovrättsrådet friherre A. J. C. Giertta, Stockholm.

Sedan Salm på grund av sjukdom förhindrats att deltaga i kommitténs
arbete, förordnade Kungl. Maj:t genom beslut den 24 maj 1918
Wijk att under den tid Salm av berörda anledning vore oförmögen att
bestrida ordförandeskapet i kommittén såsom vice ordförande leda densammas
förhandlingar.

Som sekreterare hos kommittén har tjänstgjort krigsfiskalen J. G.
Johnsson, Stockholm.

Kommittén har under våren 1919 behandlat ett av dess ledamot
byggnadsrådet. Burman utarbetat förslag till organisation av den minnesvårdande
centralmyndigheten, ävensom överlagt om grundlinjerna till det förslag
rörande inordrande uti den statliga organisationen av landsortsmuseerna,
som kommittén haft under utarbetande. Då för fortgången av
detta arbete det visade sig nödvändigt att erhålla en av fackman verkställd
undersökning rörande förhållandena i minnesvårdsavseende på olika
orter inom landet, ingick kommittén till Kungl. Magt med eu framställning
om förordnande för professorn N. Lithberg att verkställa berörda
undersökning. Sedan kommittén i anledning härav genom Kungl.
Maj:ts beslut den 19 juni 1919 bemyndigats att anlita Lithberg såsom
sakkunnig samt denne under sommaren 1919 avslutat det honom anförtrodda
arbetet, har kommittén åter varit samlad, därvid förslagen till organisation
av den minnesvårdande centralmyndigheten samt utav landsortsmuseerna
behandlats.

Kommittén har därjämte under år 1919 avgivit utlåtanden uti fem
särskilda av Kungl. Maj:t till kommittéen överlämnade ärenden.

Beträffande kommitténs arbete i dess helhet föreligger förslag till
minnesvårdslagstiftning med tillhörande historik och motivering jämte redogörelse
för den utländska minnesvårdslagstiftningen sedan mer än ett
år tillbaka i färdigt skick. 1 fråga om övriga delar av det kommittén
lämnade uppdraget hava under år 1919 slutgiltiga beslut rörande innehållet
uti kommitténs blivande förslag fattats, varför endast återstår uppsättandet
av en redogörelse för berörda beslut.

För kommittén har intill 1919 års utgång av statsmedel utbetalts
ett belopp av omkring 52,100 kronor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

273

Kommittén för utredning rörande ändrad förvaltning av kyrkofonden
m. in.

Genom beslut deri 1 oktober 1915 uppdrog Kungl. Maj:t åt eu
kommitté att etter verkställd utredning till Kungl. Maj:t inkomma med
utlåtande och förslag, huru förvaltningen såväl av kyrkofonden och de
särskilda kapitaltillgångar i penningar och fast egendom, vilkas avkastning
skulle ingå till kyrkofonden, som även av övriga prästerliga avlöningstillgångar
lämpligen borde ordnas samt huru eu verksam tillsyn över
denna förvaltning borde åvägabringas, dock att kommitténs uppdrag tills
vidare ej skulle omfatta spörsmålet om förvaltningen av de ecklesiastika
boställskogarna; och utsåg Kungl. Maj:t till ordförande i denna kommitté
generaldirektören greve 11. H. Wachtmeister samt till ledamöter
kammarrådet friherre C. F. von Otter och kanslirådet H. E. Tigerschiöld.

Genom beslut den 28 januari 1916 förordnade Kungl. Maj:t, att
kommitténs uppdrag skulle omfatta jämväl spörsmålet om förvaltningen
av de ecklesiastika boställsskogarna. I sammanhang därmed förordnades
till ledamot i kommittén skogschefen hos Kopparbergs och Hofors sågverksaktiebolag,
jägmästaren Ernst Andersson i Ockelbo.

I kommitténs sammansättning har sedermera ägt rum den förändringen,
att Kungl. Maj:t genom beslut den 11 september 1917 entledigat
greve Wachtmeister från det honom meddelade uppdraget, och tillika förordnat
landshövdingen J. Widén att vara ordförande i kommittén.

Såsom sekreterare hos kommittén har tjänstgjort förste kanslisekreteraren
II. Nordström.

Ett antal särskilda ärenden — nAgra ganska vidlyftiga — vilka stå
i samband med det åt kommittén givna uppdraget, hava under år 1919
av Kungl. Maj:t remitterats till kommittén.

Kommitténs arbete har till avsevärd del varit inriktad på besvarandet
av nyssberörda remisser samt på utredningen av åtskilliga andra särskilda
ärenden, vilka tidigare överlämnats till kommittén.

Förutom i några smärre dylika ärenden har kommittén sålunda
under år 1919 avgivit utlåtanden dels den 6 mars angående krigstidsunderstöd
under ecklesiastik aret 1919—1920 åt ordinarie präster i nyreglerade
pastorat in. fl. prästmän, dels den 24 maj angående dispositionen
av behållna skogsavkastningen vid lektorsprebendchemmanet Norrby
n:r 2 i Strängnäs socken, vid vilket utlåtande finnes fogad eu historisk
redogörelse för rätten till skogsavkastningen vid de ecklesiastika boställena,
dels den 6 oktober angående ändrade bestämmelser rörande församlingarnas
redovisning av medel till kyrkofonden, dels den 13 oktober angående
tilldelande av skjutsersättning ur kyrkofonden åt ständiga adjunkter, dels

Bih. till rikid. vrot. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 35

Riksdags-Berättelsen.

274

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

den 21 oktober angående dyrtidstillägg å prostarvodena, dels ock slutligen
den 18 december angående ersättning för kostnad vid ecklesiastikt boställes
elektrifiering. Ytterligare ett ärende av mera vidlyftig beskaffenhet,
nämligen en framställning från styrelsen för skånska prästerskapets ekonomiska
sammanslutning angående optionsrätt för vederbörande prästerliga
tjänstinnehavare till viss del av förutvarande bostadsboställe, har under
året i huvudsak slutbehandlats, ehuru kommitténs utlåtande i ämnet ännu
icke kunnat bliva föremål för justering.

Härjämte har kommittén den 17 november 1919 ingått till Kungl.
Maj:t med framställning om tillfällig löneförbättring åt kyrkoherdar och
komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa
extra ordinarie präster.

De av kommittén i december 1918 avgivna utlåtandena angående
ändrade grunder för beräkning av den statsverket tillkommande ersättningen
för skogsstatens bestyr med skötseln av ecklesiastika skogar samt
angående det av domänstyrelsen den 25 april 1917 avgivna förslaget
till förordning angående de allmänna skogarna i riket hava i början av
år 1919 utkommit av trycket. Jämväl förutberörda''betänkande angående
krigstidsunderstöd har befordrats till trycket såsom bilaga till propositioneu
n:r 325 till 1919 års riksdag.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 maj 1919 bemyndigades kommittén
att i enlighet med en av kommittén uppgjord plan låta utföra en
skoglig undersökning av vissa ecklesiastika skogar. Denna utredning, vilken
verkställes under ledning av lektorn vid skogshögskolan, jägmästaren
J. A. Amilon, har nu fortskridit så långt, att de flesta provskogarna varit
föremål för undersökning å marken, varjämte det insamlade materialet
undergått statistisk och annan bearbetaing.

Arbetet på utredningen av frågan om än dråd förvaltning av kyrkofonden
och övriga prästerliga avlöningstillgångar har under år 1919 fortgått.
Särskilt har ett inom kommittén uppgjort förslag till organisation
av de ecklesiastika skogarnas förvaltning varit föremål för överläggning.

Kostnaderna för kommitténs arbete intill utgången av år 1919 kunna
beräknas till omkring 132,300 kronor, därav under år 1919 omkring
43,000 kronor.

Sakkunniga för fortsatt utredning rörande klo okär institutionen.

Sedan regeringsrådet G. Thulin, vilken enligt beslut den 1 oktober
1915 erhållit i uppdrag att inom ecklesiastikdepartementet biträda vid utar-f
betande av förslag till ändrade bestämmelser angående klockarinstitutionen,
den 14 oktober 1919 till departementet överlämnat av honom verkställd

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

275

utredning angående klocka!--, organist- och kantorsbefattningarna jämte åtskilliga
av honom utarbetade för fatt ningsförslag i ilmnet, har Kungl. Maj:t
den 31 oktober 1919 bemyndigat chefen för ecklesiastikdepartementet att
tillkalla ytterligare högst lyra sakkunniga för att inom departementet biträda
med fortsatt utredning rörande klockarinstitutionen samt att anmoda
eu av de sakkunniga att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

I anledning härav har chefen för ecklesiastikdepartementet den 21
november 1919 tillkallat förre folkskolläraren och klockaren P. Borgh i
Lekaryd, ledamoten av riksdagens andra kammare, expeditören L. J.
Hagman, ledamoten av riksdagens första kammare J. Olofsson i Digernäs
samt ledamoten av riksdagens andra kammare S. Persson i Fritorp
att inom departementet biträda med berörda utredningsarbete ävensom
anmodat regeringsrådet Thulin att såsom ordförande leda de sakkunigas
förhandlingar.

De sakkunniga hava sammanträtt under liden 6—20 december 1919,
därvid de av regeringsrådet Thulin utarbetade förslagen underkastats en
förberedande granskning. Den 16 berörda december har till chefen för
ecklesiastikdepartementet av de sakkunniga avgivits särskilt utlåtande angående
de bidrag av allmänna medel, som för år 1921 påkallas i anledning
av klockarinstituiionens omorganisation.

De kostnader, som de sakkunnigas arbete intill 1919 års slut medfört
för statsverket, belöpa sig till omkring 2,000 kronor.

Sakkunniga för avgivande av yttrande i fråga om fastställande av
ritningar till glasmålningar i Strängnäs domkyrkas korfönster.

Genom beslut den 3 november 1916 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att
efter samråd med domkapitlet i Strängnäs a''giva yttrande i fråga om
fastställande av ritningar till glasmålningar i Strängnäs domkyrkas korfönster.
I anledning härav tillkallades såsom sakkunniga i omförmälda
hänseende överintendenten för nationalmuseum S. R. Bergh, professorn

1. L. Wahlman, Stocksund, professorn, numera byggnadsrådet j. S. Curuian,
Stockholm, arkitekten C. A. T. Lindholm, Saltsjöbaden, samt konstnären
C. E. Milles, Herserud.

Sedan Bergh under år 1919 avlidit, hava återstående sakkunniga
under nämnda år fortsatt det de sakkunniga lämnade uppdraget, vilket
väntas bliva slutfört under år 1920.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete uppgingo vid 1919 års slut
till omkring 165 kronor.

276

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för beredande av frågan om ordnande av de under kammarkollegium
tydande arkivens ställning inom det offentliga arkivväsendet
in. m.

Genom beslut den 5 dec. 1916 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga för att
inom nämnda departement och finansdepartementet biträda med beredande
av frågan om ordnande av de under kammarkollegium lydande arkivens
ställning inom det offentliga arkivväsendet jämte därmed sammanhängande
förhållanden. I anledning härav tillkallade departementschefen genom
beslut den 17 februari 1917 såsom sakkunniga dåvarande justitierådet K.

J. W. Sjögren, riksarkivarien S. Clason, riksbibliotekarien 1. G. A. Collijn,
kammarrådet A. W. Dufwa och dåvarande professorn, ledamoten av riksdagens
andra kammare N. Eden, varjämte åt Sjögren uppdrogs att såsom
ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. På förekommen anledning
tillkallade departementschefen sedermera den 16 juni 1917 såsom ytterligare
sakkunnig för omförmälda ändamål kammarrådet friherre C. F. von
Otter. Sedan professorn Eden blivit utnämnd till statsminister och av
denna atdedning avsagt sig berörda sakkunniguppdrag, beslöt departementschefen
den SO oktober 1917 att i hans ställe för ifrågavarande ändamål
tillkalla professorn K. G. Westman. Såsom sekreterare hos de sakkunniga
har tjänstgjort andre arkivarien i riksarkivet, filosofie doktorn E. Naumann.

De sakkunniga hava efter slutfört arbete den 10 juni 1919 avgivit
betänkande i ämnet.

Kostnaderna för ifrågavarande sakkunnigarbete belöpa sig till omkring
10,300 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande den medicinska undervisningen.

Jämlikt bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 12 juni 1918 såsom sakkunniga för utredning rörande den medicinska
undervisningen f. d. professorn J. V. Berg, rektorn vid karolinska rnedikokirurgiska
institutet professorn K. G. F. Lennmalm, professorn vid universitetet
i Lund K. A. Petrén samt professorerna vid universitetet i Uppsala
E. G. Petrén och J. U. T. Quensel, med uppdrag för Berg att tillika såsom
ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Sedan E. G. Petrén
avsagt sig berörda updrag, beslöt den 3 augusti 1918 departementschefen
att såsom sakkunnig för ändamålet tillkalla professorn vid universitetet i
Uppsala I. R. E. Friberger. Sedermera beslöt departementschefen den 5
september 1918, efter av de sakkunniga därom gjord framställning, att
tillkalla ovannämnde E. G. Petrén att inträda bland de sakkunniga vid
närmare utredning av frågan angående ordnandet av de propedeutiska

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

277

kurserna och den grundläggande kliniska tjänstgöringen i medicin och
kirurgi. Med anledning av Fribergers under april 1915) timade frånfälle
beslöt departementschefen den 17 maj 1919 att såsom sakkunnig i hans
ställe ånyo tillkalla förenämnde E. G. Petrén. Till sekreterare hos de
sakkunniga utsåg departementschefen den 3 augusti 1918 amanuensen
i ecklesiastikdepartementet «J. G. Odmann-Florén.

De sakkunnigas arbete har fortskridit så långt, att detsamma väntas
bliva avslutat i början av år 1920.

Statsverkets kostnader för de sakkunniga belöpte sig vid utgången
av år 1919 till omkring 15,000 kronor.

Sakkunniga för beredning av frågan om invasion är ar es m. jl. pensionering
ni. in.

På grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för
ecklesiastikdepartementet den 13 juni 1918 såsom sakkunniga för att
inom departementet biträda vid beredning av frågan om småskollärares

m. fl. pensionering överdirektören P. J. G. Laurin, verkställande direktören
hos folkskollärarnas pensionsinrättning C. G. Wid.ström, ledamöterna av
riksdagens andra kammare, direktören M. Sommelius och folkskolläraren
E. Kristenson samt lärarinnan vid Norrköpings stads småskolor Gustava
Landberg, varjämte åt Laurin uppdrogs att såsom ordförande leda de
sakkunnigas förhandlingar.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 2 augusti 1918 uppdrogs åt nämnda
sakkunniga att verkställa utredning och avgiva förslag jämväl i fråga om
småskollärares in. fl. änke- och pupillpensionering.

Sedermera uppdrog Kungl. Maj:t den 29 oktober 1918 åt de sakkunniga
att tillika verkställa utredning och avgiva förslag rörande den
omorganisation av folkskollärarnas pensionsinrättning, som kunde befinnas
erforderlig i samband med ifrågasatt omorganisation av småskollärares
m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt. Eldigt särskilt, i sammanhang härmed
erhållet bemyndigande, tillkallade departementschefen såsom ytterligare
sakkunnig undervisningsrådet N. O. Bruce.

De sakkunniga hava den 11 februari 1919 avgivit betänkande rörande
de till dem hänskjuta frågorna.

Statsverkets kostnader för ifrågavarande sakkunniga belöpte sig vid
1919 års slut till omkring 8,400 kronor.

Salkunniga för utredning rörande tandläkarinstitutets utvidgning m. in.

Genom beslut den 20 juni 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för ecklesiastikdepartementet att för utredning inom departementet rö -

278

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

rande tandläkavinstitutets utvidgning och omorganisation av tandläkarundervisningen
jämte därmed sammanhängande frågor tillkalla högst fem
sakkunniga ■ samt att anmoda en av de sakkunniga att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar. I anledning härav tillkallade departementschefen
genom beslut den 15 juli 1918 såsom sakkunniga chefen för
postsparbanken, överdirektören P. E. .Lindström, professorn vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet J. H. Åkerman, tandläkarne G. Dahlén och
J. Schander samt ledamoten av riksdagens andra kammare, folkskolläraren
O. H. Waldén, varjämte åt Lindström uppdrogs att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar. Såsom sekreterare hos de sakkunniga
har under år 1919 tjänstgjort tandläkaren B. Engström.

Beträffande fortgången av de sakkunnigas arbete under sistnämnda
år har meddelats, att manuskript till vissa delar av betänkande i ämnet
utarbetats samt att arbetet i dess helhet väntas bliva slutfört inom förra
hälften av år 1920.

Kostnaderna för ifrågavarande sakkunnigarbete belöpa sig vid 1919
år3 utgång till omkring 42,000 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om Sveriges biblioteksväsende på
visst område.

Genom beslut den 22 juli 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för ecklesiastikdepartementet att för utredning inom departementet angående
bättre vård och utveckling av sådana bibliotek, som utgöra eu mellanform
mellan de stora statsbiblioteken och de egentliga folkbiblioteken tillkalla
högst fem sakkunniga. I anledning härav tillkallades den 2 augusti 1918
för ändamålet som sakkunniga riksbibliotekarien I. G. A. Collijn, f. d.
lektorn 1. N. Fehr, förste bibliotekskonsulenten hos skolöverstyrelsen J,
F. B. Hjelmqvist, ledamoten av riksdagens första kammare, redaktören A.
Pers samt fru Maria Sandler, varjämte åt Collijn uppdrogs att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar. Att tjänstgöra såsom sekreterare
hos de sakkunniga tillkallades den 7 oktober 1918 andre bibliotekarien
vid universitetsbiblioteket i Uppsala A. B. Carlsson.

De sakkunnigas arbete har ännu icke slutförts.

Statsverkets kostnader för de sakkunniga belöpte sig vid 1919 års
utgång till omkring 11,200 kronor.

Kommittén för utredning av frågan om förändrad kyrklig indelning
och organisation i Visby stift.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 13 september 1918 uppdrogs åt en
kommitté att, efter å ort och ställe verkställd undersökning och utredning,
inkomma med förslag till förändrad kyrklig indelning och organisation i

279

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Visby stift, och utsågs till kommitténs ordförande extra föredraganden i
ecklesiastikdepartementet, hovrättsrådet F. W. Linder samt till övriga ledamöter
i kommittén förre kontraktprosten, kyrkoherden i Hörsne pastorat

S. Jacobson och förste kanslisekreteraren i ecklesiastikdepartementet J. H.
Nordström, med uppdrag tillika för Nordström att tjänstgöra såsom kommitténs
sekreterare.

Sedan Jacobson den 2 december 1918 avlidit, har arbetet med kommittébetänkandets
slutliga granskning och justering verksiällts av kommitténs
ordförande hovrättsrådet Linder samt kommitténs tredje ledamot förste
kanslisekreteraren Nordström.

Kommittén, vilken ärnat avgiva sagda betänkande före utgången av
år 1918, kunde på grund av mcllankommandc förhinder först den 18 januari
1919 avsluta justeringen av detsamma.

Kostnaderna för kommitténs arbete hava belöpt sig till inalles 9,003
kronor 78 öre, därav under år 1919, huvudsakligen för tryckning av kommitténs
betänkande, omkring 7,3o0 kronor.

Sakkunniga för utarbetande av normalritningar till folkskolebyggnader.

Genom beslut den 20 september 1918 bemyndigade lvungl. Maj:t
chefen för ecklesiastikdepartementet bland annat att tillkalla högst fem
sakkunniga för att inom departementet biträda med utarbetande av förslag
till normalritningar för folkskolebyggnader. Med anledning härav tillkallade
departementschefen såsom sakkunniga för nämnda ändamål undervisningsrådet
A. P. A. Dalin, ledamöterna av riksdagens andra kammare,
lantbrukaren J. Jönsson och möbelsnickaren C. K. Jansson, samt tjänstgörande
arkitekten hos byggnadsstyrelsen, G. A. Nilsson ochobyggnadssakkunniga
biträdet hos skolöverstyrelsen, arkitekten J. T. Åkerlund; och
uppdrogs åt Dalin att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar,
varjämte till sekreterare hos de sakkunniga utsågs överläraren vid Göteborgs
folkskolor numera folkskolinspektören P. Holmén.

Den 28 oktober 1919 beslöt departementschefen att för tiden från
och med den 1 november till och med den 31 december 1919 återkalla
det Dalin lämnade uppdraget att vara en av nämnda sakkunniga och deras
ordförande, och uppdrog departementschefen samtidigt åt Holmén att under
omförmälda tid med bibehållande av sekreterarförordnandet, inträda såsom
en av de sakkunniga och tillika vara de sakkunnigas ordförande.

Sedan Dalin i december 1919 avlidit, uppdrog departementschefen
den 17 december 1919 åt Holmén att från och med den 1 januari 1920
fortfarande, med bibehållande av sekreterarförordnandet, vara en av de
sakkunniga och tillika dessas ordförande.

280

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De sakkunnig hava under år 1919 utarbetat detaljerat förslag till
anvisningar rörande skolanläggningar för folkskolan och program för ritningar
till olika slag av skolanläggningar, på grundvalen av nämnda anvisningar
och program träffat avta! och uppgjort kontrakt med olika arkitekter
om ritningsarbetets utförande samt mottagit och granskat skisser
till skolanläggningar. Flertalet skisser till de av de sakkunniga kontrakterade
ritningarna hava blivit godkända och huvudritningar därtill
beställda.

De kostnader, som de sakkunniga intill utgången av 1919 medfört
för statsverket, uppgå till omkring 52,800 kronor.

Sakkunniga för uppgörande av förslag i syfte att befordra ett skyndsammare
tillsättande av lediga professors- m. fl. befattningar vid rikets
universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Genom beslut den 15 november 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t
chefen för ecklesiastikdepartementet aft för ändamålet tillkalla högst fem
sakkunniga. Med anledning härav tillkallade departementschefen den 18
december 1918 såsom sakkunniga rektorn vid universitet i Lund, professorn
J. C. V. Thyrcn, professorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
K. G. Muller och professorn vid universitetet i Uppsala O. von FYiesen
samt uppdrog åt Thyrén att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.
Den 15 januari 1919 tillkallades förste kanslisekreteraren i
ecklesiastikdepartementet N. T. Lörvbeer att tjänstgöra såsom sekreterare
hos de sakkunniga.

De sakkunniga sammanträdde första gången den 13 januari 1919. Sedermera
hava under år 1919 sammanträden hållits å följande dagar: 15—16,
21, 23—24, 28 januari, 4, 6—7, 11, 13—14 februari, 29 april, 1, 3—9
maj, 16—18, 22—24, 29—31 juli, 5—7, 12—14, 19-21, 26—28 augusti,
1 — 3, 8, 12, 16—17, 22—23, 30 september, 3, 6, 9, 11, 14 oktober, 8,
10, 12 december. Härunder har den till de sakkunniga hänskjuta frågan
diskussionsvis behandlats och ett förlattningsförslag i ämnet utarbetats.
Under mellantiderna har en ingående historisk-statistisk utredning rörande
efter år 1876 avgjorda befordringsärenden verkställts, varjämte från främmande
länders universitet införskaffats uppgifter rörande där gällande bestämmelser
i fråga om akademiska lärartjänsters tillsättning. Vidare har
plan till betänkande uppgjorts och betänkandets avfattning påbörjats.

Genom beslut den 13 juni 1919 anbefallde Kungl. Maj:t de sakkunniga
att inkomma med utlåtande och förslag rörande an\andningen av två
utav riksdagen för åren 1919 och 1920 beviljade anslag för beredande av
bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten i Uppsala

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

281

ocli Lund samt karolinska institutet. Sådant utlåtande och förslag avgavs
den 15 augusti 1911).

Statsverkets kostnader för sakkunnigarbetet utgöra för närvarande,
oavsett till de sakkunniga och deras sekreterare anvisad resekostnads- och
traktamentsersättning, sammanlagt 2,700 kronor.

Sakkunniga för utarbetande av förteckning över nu brukade släktnamn
m. in.

Sedan Kungl. Maj:t den 29 november 1918 bemyndigat chefen för
ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom
departementet biträda med utarbetande av förteckningar dels över inom
landet nu brukade släktnamn dels ock över namn, lämpliga att användas
såsom släktnamn, utsåg departementschefen den 18 december 1918 professorn
vid universitetet i Uppsala A. G. Noreen, byråchefen i statistiska
centralbyrån E. H. N. Arosenius och förste bibliotekarien vid universitetsbiblioteket
i Uppsala A. \V. Grape att verkställa förenämnda arbete. Jämlikt
nådigt bemyndigande tillkallade departementschefen sedermera den
19 maj 1919 såsom ytterligare sakkunnig professorn G. A. Eberstein.

Beträffande de sakkunnigas arbete har meddelats följande:

Professorn Eberstein har utarbetat ett förslag till ny namnlag, som
föreligger färdigt till föredragning. För studium av det danska namnväsendet
har Eberstein företagit en resa till Köpenhamn.

Byråchefen Arosenius har med anlitande av församlingsboksutdragen
och andra källor utarbetat en förteckning över alla i Sverige nu i bruk
varande släktnamn.

Professorn Noreen och bibliotekarien Grape hava utarbetat dels eu förteckning
över namn lämpliga att upptagas till släktnamn, dels en förteckning
på namn, som ehuru icke numera i bruk varande, dock anses böra
på grund av sin historiska klang och liknande skäl komma att föreslås
till fridlysning.

Tryckning är redan påbörjad av förteckningen över de nu befintliga
släktnamnen, och de två övriga förteckningarna beräknas kunna lämnas
till tryckning vid 1920 års början.

I avlöning åt biträden vid de sakkunnigas arbeten och för bestridande
av diverse utgifter har hittills utbetalats omkring 6,000 kr. De sakkunnigas
arvoden och reseräkningar under år 1919 komma att uppgå till
i det närmaste 4,0U0 kronor.

Skolknmini ssion en.

Den 31 december 1918 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommission att
verkställa förarbeten för en revision av det allmänna skolväsendet samt

Bih. till riksd. prut. 1920. 1 Sfi ml. 1 Avd. 36

Riksdags- Berättelsen.

282

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

förordnade, att kommissionen, vars överläggningar skulle ledas av dåvarande
chefen för ecklesiastikdepartementet statsrådet V. Rydén, skulle
utgöras av följande ledamöter, nämligen generaldirektören och chefen för
skolöverstyrelsen B. Jakobsson Bergqvist, som tillika kunde av statsrådet
Rydén förordnas att vid hans frånvaro leda kommissionens arbete,
lärarinnan vid Whitlockska samskolan i Stockholm, Anna Brita Bergstrand,
ledamoten av riksdagens andra kammare, numera undervisningsrådet K.
A. W. Björck, med uppdrag för Björck att tillika vara kommissionens sekreterare,
läraren vid kommunala mellanskolan i Malmö. N. O. Ekström,
rektorn vid högre lärarinneseminariet i Stockholm, G. R. Fåhraeus, överläraren
vid Lidingö folkskola N. Helger, föreståndarinnan för elementarläroverket
för flickor i Falun, Gerda Martin ledamoten av riksdagens första
kammare, hemmansägaren J. Pålsson, lektorn vid högre allmänna läroverket
i Uppsala, J. Samuelsson, professorn vid universitetet i Uppsala
E. S. Staaff, ledamoten av riksdagens andra kammare, disponenten A. I.
Swartling, ledamoten av riksdagens andra kammare, ombudsmannen A. V.
Sävström, rektorno vid samskolan i Norrtälje, S. J. Söderlindh och läroverksrådet
A. E. Aström.

Sedan Rydén den 28 november 1919 erhållit avsked från statsrådsämbetet,
har Kung!. Mnj:t genom beslut nämnda dag förklarat, att förordnandet
för Rydén att såsom ordförande leda kommissionens överläggningar
fortfarande skulle gälla samt tillika förordnat Bergqvist att vid Rydéns frånvaro
tjänstgöra såsom ordförande hos kommissionen.

Kommissionens förhandlingar togo sin början den 31 januari 1919
och hava sedan med korta avbrott fortgått under hela år 1919. Arbetena
hava avsett förberedande undersökningar för en reviderad läroverksorganisation,
i enlighet med i statsrådsprotokollet den 31 december 1918
lämnade närmare direktiv. Sagda, arbeten hava numera fortskridit så långt,
att avfattningen av kommissionens principbetänkande kunnat påbörjas.
För utredningsarbetet erforderliga statistiska undersökningar hava under
ledning av lektorn vid högre latinläroverket å Norrmalm Edv. Göransson
utförts och bragts till preliminär avslutning.

Kostnaderna för kommissionens arbeten hava intill utgången av år
1919 uppgått till omkring 126,0U0 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om införande i den kyrkliga kommunen
av representativt system in. in.

Den 31 december 1918 bemyndigade Kungl. Magt chefen för ecklesiastikdepartementet,
bland annat, att tillkalla högst sex sakkunniga för
att inom departementet biträda med utredning, huruvida och i vad mån

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

28b

representativt systern må kunna införas jämväl i deri kyrkliga kommunen.
Med anledning härav tillkallades den 9 januari 1919 för ändamålet såsom
sakkunniga hovrättsrådet K. «J. Ekman, landshövdingen, numera statsrådet
och chefen för civildepartementet C. F. Holmquist, ledamöterna av riksdagens
andra kammare, lantbrukaren J. Jönsson i Boa och parkvaktmästaren
K. E. Magnusson, Idosofie licentiaten J. R. Nilsson samt ledamoten
av riksdagens andra kammare, handlanden J. A. Zander, och uppdrogs åt
Holmquist att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Genom beslut den 23 maj 1919 uppdrog Kungl. Magt åt ifrågavarande
sakkunniga att verkställa utredning och avgiva förslag jämväl
rörande frågan, huruvida och i vilken utsträckning ekonomiska angelägenheter,
även i vad de avsåge kyrkliga ändamål, må böra handläggas av
den myndighet, som äger besluta om den borgerliga kommunens ekonomiska
angelägenheter, och tillkallade departementschefen samma dag såsom
ytterligare sakkunnig revisionssekreteraren N. Andersson.

Såsom sekreterare hos de sakkunniga har tjänstgjort t. f. revisionssekreteraren
S. Oden.

De sakkunniga hava under år 1919 sammanträtt in pleno i Stockholm
under tiden 20 januari—11 februari, 2 maj—6 juni samt 4 oktober,
varjämte under mellantiderna de sakkunniga i Stockholm eller i respektive
bemorter varit sysselsatta med arbeten för uppdragets fullgörande.

För erhållande av kumkap om storleken och arten av den arbetsbörda,
s<>m för närvarande vilar på kyrkostämmor, kommunalstämmor och
stadsfullmäktige hava de sakkunniga från ett hundratal församlingar och
kommuner infordrat de inom nämnda korporationer förda protokoll under
åren 1914—1917 samt gjort dessa protokoll till föremål för bearbetning
ur olika synpunkter. 1 övrigt har utkast till förordning om kommunaloch
församlingsstyrelse på landet utarbetats, varjämte undersökning företagits
beträffande de fall, där kommun-, församlings- och skoldistriktsgränser
ej sammanfalla.

De kostnader, de sakkunniga intill 1919 års utgång medfört för
statsverket, kunna beräknas till omkring 8,500 kronor.

Kommittén för utredning av frågan om förändrad kyrklig indelning
och organisation i vissa delar av Lunds stift.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 16 maj 1919 uppdrogs åt en kommitté
att efter å ort och ställe verkställd undersökning — i den mån
sådan erfordrades — inkomma med utredning om och förslag till förändrad
kyrklig indelning och organisation i de delar av Lunds stitt, som
tillhörde Kristianstads och Malmöhus län. Till ordförande i denna'' kom -

284

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

mitté utsågs extra föredraganden i ecklesiastikdepartementet, hovrättsrådet
W. Linder samt till övriga ledamöter i densamma ledamoten av riksdagens
andra kammare, lantbrukaren J. Jönsson i Revinge, domänintendenten S.
Linders, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren P. NiBson
i Bonarp, förste kanslisekreterareu i ecklesiastikdepartementet IL Nordström
och kontraktsprosten, kyrkoherden i Gårdstånga pastorat C. VolImer,
med uppdrag tillika för Nordström att tjänstgöra såsom sekreterare hos
kommittén.

Sedan fråga uppkommit om den ställning, som prebendepastorafen
inom ovannämnda delar av Lunds stift borde intaga vid den ifrågasatta
omregleringen, uppdrogs åt nämnda kommitté, den s. k. Skånekommittén,
att verkställa utredning angående möjligheten och lämpligheten av prebendeinstitutionens
i riket upphörande, till den del densamma ännu kvarstode,
samt framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.
1 sammanhang med denna utvidgning av kommitténs uppdrag förordnades
domprosten i Lund, professorn M. Pfannenstill och professorn i
Uppsala N. J. Göransson att såsom ledamöter deltaga i kommitténs arbete,
i vad det avsåge frågan om prebendeinstitutionens upphörande.

Redan omedelbart efter kommitténs tillsättning påbörjades av kommitténs
ordförande och sekreterare en del undersökningar och utredningar,
nödvändiga för utförandet av kommitténs uppdrag. På grund av förhinder
för åtskilliga av kommitténs ledamöter kunde emellertid kommitté*
arbete^ på allvar begynna först i mitten av oktober 1919.

A kommitténs sammanträden, vilka hållits i Lund, hava — med
hänsyn till detta ärendes brådskande beskaffenhet — till en början behandlats
frågan om prebendeinstitutionens avskrivning. Betänkande med
förslag till upphävande av sagda institution har av kommittén avgivits
den 13 november 1919. Kommittén har därefter sysslat med sin huvuduPPo\ft>
frågan om den kyrkliga indelningen och organisationen i Skåne.
Ett första preliminärt förslag till omreglering i nämnda hänseenden har
uppgjorts.

Kostnaderna för kommitténs arbete intill utgången av år 1919 kunna
beräknas till omkring 8,5U0 kronor.

Sakkunniga för utredning om folkskoleväsendet i de finsktalande delarna
av Noirbottens län.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 16 maj 1919 bemyndigades chefen
för ecklesiastikdepartementet, bland annat, att tillkalla högst fem sakkunniga
för att inom departementet biträda vid utredning om folkskoleväsendet
i de finsktalande delarna av Norrbottens län. Med anledning härav

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tillkallade departementschefen den (! juni 1919 för Ändamålet såsom sakkunniga
biskopen O. Bergqvist, assistenten vid kemisk-växtbiologiska anstalten
inom Norrbottens län W. L. Wanhainen, folkskolinspektören J.
F. Almkvist, folkskolläraren i Karl Gustavs skoldistrikt av Norrbottens
län E. U. Eriksson samt prostinnan Amanda Nyman, född Baudin, varjämte
.åt Bergqvist uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar.

Den 12 september 1919 uppdrog Kungl. Maj:t med anledning av
viss hos Kungl. Maj:t gjord framställning åt de sakkunniga att vid fullgörande
av sitt uppdrag jämväl taga under övervägande frågan om Norrbottens
läns arbetsstugors framtida verksamhet.

De sakkunnigas arbete är ännu icke slutfört.

Statsverkets kostnader för ifrågavarande sakkunniga uppgingo vid
1919 års slut till omkring 3,500 kronor.

Sakkunniga för vissa utredningar rörande Chalmers tekniska institut.

Den 20 juni 1919 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet,
bland annat, att tillkalla högst fem sakkunniga för att
inom departementet biträda med utredning av frågan om behövliga nybyggnader
för Chalmers tekniska institut ävensom i samband därmed taga
under övervägande, huruvida nämnda läroanstalt lämpligen borde ombildas
till eu teknisk högskola. Med anledning härav tillkallade departementschefen
den 1 augusti 1919 såsom sakkunniga för nämnda ändamål ledamoten
av riksdagens andra kammare, kaptenen S. E. J. Liibeck, rektorn vid
Chalmers tekniska institut, professorn B. H. Grauers, professorn vid tekniska
högskolan K. \Yr. Palmair, undervisningsrådet N. Fredriksson samt
direktören 11. G. E. Hammar, varjämte åt Liibeck lämnades uppdraget
att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

De sakkunniga hava under år 1919 hållit en följd av sammanträden
i Stockholm och Göteborg, varvid i första hand upptagits frågan om nybyggnader
för de kemiska och fysiska institutionerna. Förslag härtill har
utarbetats och väntas bliva avlämnat i januari 1920. Samtidigt hava de
sakkunniga igångsatt en del utredningar rörande det dem i övrigt lämnade
uppdraget, vilket beräknas kunna bliva fört till slut före 1920 års utgång.

Kostnaderna för de sakkunniga belöpa sig vid 1919 års slut till
omkring 8,905 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande karolinska institutets och seraf merlasarettets
ny byggnadsfrågor in. m.

Den 20 juni 1919 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet,
bland annat, att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom

286

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

departementet biträda med utredning rörande karolinska mediko-kirurgiska
institutets och serafimerlasarettets ^''byggnadsfrågor in. m. I anledning
härav tillkallades den 2 augusti 1919 såsom sakkunniga i om förmälda
hänseende kanslern för rikets universitet, ledamoten av riksdagens
första kammare, C. J. G. Swartz, generalfältläkaren F. J. Bauer, rektorn
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, professorn Iv. G. F. Lennmalm,
professorn vid nämnda institut J. H. Forssner samt ledamoten av riksdagens
första kammare, grosshandlaren H. F. Lamm, varjämte åt Swartz
uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Såsom
sekreterare hos de sakkunniga har tjänstgjort universitetskanslcrssekreteraren,
vice häradshövdingen O. Croneborg.

De sakkunniga hava under år 1919 utfört åtskilliga förberedande
arbeten med utredningar m. in.

I egenskap av ledamöter i en av de sakkunniga tillsatt subkommitté
hava bemälde Bauer, Lennmalm och Forssner under tiden från och med
den 18 september 1919 utfört särskilda sådana arbeten.

De kostnader, de sakkunniga intill utgången av år 1919 åsamkat
statsverket, torde komma att uppgå, approximativt beräknat, till 2,470
kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan om dyrtidstillägg åt kommunalt
anställda lärare.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemjmdigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 4 angusti 1919 kanslirådet A. E. M. Ericsson, ledamoten
av riksdagens första kammare, lantbrukaren J. Pälsson, ledamoten
av riksdagens andra kammare, möbelsnickaren C. R. Jansson, småskollärarinnan
Anna Olsson och ledamoten av riksdagens andra kammare,
folkskolläraren E. Kristensson för att inom departementet biträda med utredning
av frågan om beredande av dyrtidstillägg efter utgången av år
1919 åt lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellariskolor
och vissa småskoleseminarier. Tillika uppdrogs åt Ericsson att
såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

De sakkunnigas första sammanträde hölls den 20 augusti 1919, och
har arbetet därefter oavbrutet pågått till den 20 december 1919. Betänkande
i frågan torde kunna avlämnas i början av år 1920.

Statsverkets kostnader för ifrågavarande sakkunniga belöpte sig vid
utgången av år 1919 till omkring 8,000 kronor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sak kunnig/a för revision av förordningen angående utarrendering av
prästerskapets lönehoställen.

Sedan Kungl. Maj:t den 17 oktober 1919 bemyndigat chefen för
ecklesiastikdepartementet, bland annat, att tillkalla högst fem sakkunniga
för att inom departementet biträda med revision av förordningen den 15
september 1911 angående utarrendering av prästerskapets lörieboställen,
tillkallade departementschefen den 20 oktober 1919 för ändamålet landshövdingen
i Älvsborgs län K. S. Husberg, domänintendenten S. Linders,
arrendatorn P. L. Nilsson i Ilåslöv, kontraktsprosten, kyrkoherden i Osino
pastoiait, J. A. L. Quist samt ledamoten av riksdagens andra kammare,
lantbrukaren J. Kehn. Tillika anmodades Husberg att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar.

Ifrågavarande sakkunnigarbete har ännu icke avslutats.

Kostnaderna för de sakkunniga belöpa sig vid 1919 års slut till
omkring 1,025 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan om beredande av bättre pensionsförhållanden
åt änkor och barn efter delägare i prästerskapets änkeoch
pupillkassa.

Den 24 oktober 1919 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet,
jämte annat, att tillkalla högst fem sakkunniga för
att inom departementet biträda med utredning av frågan om beredande
av bättre pensionsförhållandcn åt änkor och barn efter delägare i prästerskapets
änke- och pupillkassa. Med anledning härav tillkallade departementschefen
den 4 november 1919 för ändamålet såsom sakkunniga e. o.
hovpredikanten, kyrkoherden i Gustav Vasa församling i Stockholm H.
E. Hallberg, lektorn vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm
E. Göransson, kontraktsprosten, kyrkoherden i Dunkers pastorat J. A.
Hedendahl, ledamoten av riksdagens första kammare, ombudsmannen A.
Hult samt ledamoten av riksdagens andra kammare, konduktören C. O.
Nilsson Loven, varjämte Hallberg erhöll i uppdrag att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar.

På därom gjord framställning utsåg departementschefen den 13 november
1919 sekreteraren och ombudsmannen vid prästerskapets änke- och
pupillkassa, civilassessorn N. Ruus att tjänstgöra såsom sekreterare hos
de sakkunniga.

De sakkunnigas arbete väntas vara avslutat till den 20 januari 1920.

Kostnaderna för de sakkunniga belöpte sig vid 1919 års slut till
omkring 4,000 kronor.

288

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Jordbruksdepartementet.

Skogslagstiftninffskonimittén.

Kung!. Miij:t uppdrog den IG juni 1911 åt en kommitté att verkställa
utredning angående vissa i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för nämnda dag närmare angivna skogslagstiftningsfrågor och att för
Kungl. Maj:t framlägga de förslag, till vilka den verkställda utredningen
kunde föranleda.

Till ordförande i denna kommitté förordnades landshövdingen K. S.
Husberg och till ledamöter i densamma f. d. överjägmästaren C. F. E.
Baer, häradshövdingen, f. d. revisionssekreteraren friherre B. C. Cederström
och dåvarande hovrättsrådet, numera revisionssekreteraren Y. G. Wisén,
vilken jämväl skulle vara kommitténs sekreterare. Sedan f. d. överjägmästaren
Baer den 16 april 1914 avlidit, förordnade Kungl. Maj:t
till ledamöter i kommittén den 23 maj 1914 länsjägmästaren U.
Danielson, Kalmar, och den 24 juli 1914 disponenten A. Sahlberg, Strömnäs,
Frånö.

De lagstiftningsfrågor, som till kommittén överlämnades, återgåvos
i ovan omförmälda statsrådsprotokoll på följande sätt:

riksdagens skrivelse den 23 april 1''''07 om framläggande av förslag
till lagbestämmelser, varigenom skogs vårdsstyrelserna tillädes rättighet att
förvärva skogsmark till bildande av allmänningar för vederbörande landstingsområde
samt att för sådant ändamål använda influtna skogsvårdsav
gifter;

riksdagens skrivelse den 22 mars 190-1 om förslag till bestämmelser,
som kunde prövas erforderliga och lämpliga för att bereda delägare i
häradsallmänning möjlighet att få med allmänningen införliva mark, som
blivit för sådant ändamål inköpt eller annorledes förvärvad, eller att på
liknande sätt bilda nya allmänningar;

riksdagens skrivelse den 24 maj 1907 om utredning, huruvida
kronans rätt till storverksträd och ekar å häradsallmänning kunde upphöra,
samt om därav föranlett förslag till ändring i gällande skogsordning;

riksdagens skrivelse den 19 maj 1904 om utarbetande och framläggande
av förslag till lagbestämmelser, som kunde tinnas erforderliga
och lämpliga för att bereda kommuner, korporationer, byalag samt stiftelser
och fonder, som avse allmänt ändamål, möjlighet att genom inköp
av skogsmark eller annorledes bilda, bibehålla och utvidga gemensamhetsskogar; -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

281)

riksdagens skrivelse den 22 maj 1903 om förslag till lagbestämmelser
i sytte att förekomma, att de till fideikomissegendomar hörande skogar
utsättas för sådan behandling, att därigenom skogskapitalets fortfarande
avkastningsförmåga äventyrades;

den vid liera tillfällen framhållna frågan om att helt och hållet
omarbeta nu gällande lagstiftning rörande nyttjande av oskift skog;

åtskilliga framställningar från skogsvårdsstyrelsemötet i Stockholm
år 1908 rörande ändringar i lagen den 24 juli 1903 angående vård av
enskildas skogar;

riksdagens skrivelse den 25 maj 1910''angående utredning om och
på vad sätt ändring och tillägg i 1903 års lagstiftning angående vård av
enskildas skogar skulle kunna åvägabringas i ändamål att förekomma
uppenbar skövling av ungskog samt framläggande för riksdagen av det
förslag, vartill utredningen kunde föranleda;

samt övriga med dessa närmare angivna frågor sammanhängande
skogslagstiftningsfrågor.

Sedermera hava till kommittén remitterats åtskilliga ärenden rörande
skogslagsti ftn ingen såsom angående socken- och byallinänningars med
fleras ställande under skydd av ordnad skogsvård, angående bestämmelser
rörande utsyning och stämpling å skyddsskogar, angående åtgärder till
förekommande av viss skadegörelse å ungskog, angående ändring i förordningarna
om skogsvårdsstyrelser och skogsvårdsavgift, angående understöd
åt kommuner lör bildande av kommunalskogar o. s. v.

Kommittén har i början av året avlämnat del I av sitt den 9 december
1918 dagtecknade betänkande, innefattande majoritetens förslag.
Del II, utgörande ordförandens, landshövding Husberg, reservation, och
vars tryckning påbörjats före utbrottet av boktryckarstrejken samt alltjämt
pågår, kommer att avlämnas så snart de nuvarande försvårade
tryckningsförhållandena det medgiva.

Utgifterna för kommitténs verksamhet under år 1919 hava intill den
1 december belöpt sig till inalles 26,628 kronor 53 öre.

Sakkunniga för utredning av frågan om upplåtelse av kronojord till
egna hem (kronolägenhet-kommissionen).

Kungl. Maj:t bemyndigade den 10 juni 1912 chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga personer att verkställa
utredning i viss riktning av frågan om upplåtelse av kronojord till egna
hem; och anmodade departementschefen samma dag häradshövdingen A.
R. Östergren (Stockholm), ledamoten av riksdagens första kammare, direktören
Ake Ingeström (Varpnäs, Nor), ledamoten av riksdagens andra kärn Bih.

till rikad. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 37

Riksdags-Berättelse!!.

290

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

mare, numera domänintendenten Sven Linders (Nevitshög, Staffanstorp) och
docenten, numera professoren N. R. Wohlin (Stockholm) att verkställa den
anbefallda utredningen, därvid åt östergren uppdrogs att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 26 september 1913 anmodade därjämte departementschefen sistnämnda
dag kammarrådet P. R. B. Bergström att i samråd med de sakkunniga
verkställa en kameralhistorisk utredning rörande dels de lagar och författningar,
som här i landet varit och fortfarande äro gällande beträffande
den stadgade åborätten, dels ock den praktiska tillämpningen av åborättsinstitutet
och därmed under olika tider förenade fördelar och olägenheter.
Med hänsyn till förekomna omständigheter tillkallade vidare departementschefen,
efter därtill av Kungl. Maj:t lämnat bemyndigande, t. f. revisionssekreteraren,
numera hovrättsrådet J. A. Samuelson (Malmö) att från och
med den 16 augusti 1915 såsom sakkunnig deltaga i förevarande utredning
samt tillika tjänstgöra såsom de sakkunnigas sekreterare.

Efter det riksdagen i skrivelse den 27 maj 1915 anhållit, att Kungl.
Maj:t måtte låta utreda, i vilka fall och under vilka villkor torpare och
lägenhetsägare å ecklesiastika boställen kunde i vidare mån än nu vore
medgivet beredas möjlighet att förvärva av dem brukade jordområden,
uppdrog Kungl. Maj:t den 26 juni 1915 åt de sakkunniga att verkställa
jämväl den sålunda begärda utredningen och till Kungl. Maj:t ingiva det
förslag, vartill nämnda utredning kunde föranleda.

Med hänsyn till önskemålet att kronans utarrenderade jordbruksfastigheter
måtte under de närmaste åren i största möjliga utsträckning
vara disponibla för upplåtelse av jord till egna hem eller småbruk ävensom
med föranledande av de under krigstiden uppkomna prisförhållandeii
hemställde kommissionen i mars 1919 hos Kungl. Maj:t bland annat, huru
vida icke de kronoegendomar, för vilka gällande arrendeavtal utginge ettdera
av åren 1920 och 1921, lämpligen borde, i den mån förnyad utarrendering
iller annan disposition icke redan ägt rum, i stället för att
utbjudas på arrende på tjugu år upplåtas på tillfälliga arrenden för högst
fem år. Senare hemställde kommissionen — i ändamål att underlätta
eventuellt ifrågakommande upplåtelser av ecklesiastik boställsjord till egna
hem eller småbruk och med hänsyn till svårigheten att under rådande
dyrtidsförhållanden lösa byggnadsfrågan beträffande de löneboställen, som
skola utarrenderas — likaledes hos Kungl. Maj:t, huruvida icke de ecklesiastika
boställen, för vilka utarrendering ettdera av åren 1920 och 1921
förestode, lämpligen kunde i stället för att utbjudas på arrende för tjugu
år upplåtas på tillfälliga arrenden för högst fem år. På grund av dessa
framställningar har Kungl. Maj:t förordnat dels den 10 oktober 1919 att

Berättelse om vad i rikets styrelse''sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

29)

vid förnyad utarrendering av de under doraänstyrelsens förvaltning lydande,
den 14 mars 1920 och den 14 mars 1921 arrendelediga kronoegcndomar,
om vilkas disposition vid löpande arrendeperiods utgång bestämmelser
ej redan träffats, arrendetiden skulle begränsas till fem, högst
sju år, dels ock den 17 berörda oktober att vid utarrendering, jämlikt förordningen
den 15 september 1911 angående utarrendering av prästerskapets
löneboställen, för tiden från den 14 mars eller den 1 maj 1920 och den
14, mars eller den 1 maj 1921 av de för jordbruk avsedda ecklesiastika
löneboställen, för vilkas utarrendering från sagda tid ej redan hembud
skett, auktion utlysts eller andra liknande förfoganden träffats, skulle
iakttagas, att arrendetiden begränsades till fem, högst sju år.

Vid kommissionens sammanträden i Stockholm under år 1919 har
bl. a. till omprövning förehafts det inom kommissionen utarbetade förslag
till lag om besittningsrätt för obegränsad tid till kronojord och
annan publik jord; och föreligger förslaget numera i reviderat korrektur.
Övriga till kommissionen hänskjuta frågor hava likaledes upptagits till
definitiv behandling.

Den åt särskild sakkunnig anförtrodda kameralhistoriska utredningen
har under år 1919 slutförts och torde vid årets utgång föreligga, såvitt avser
det insamlade undersökningsmaterialet, i färdigtryckt skick samt, beträffande
utredningens resultat, i fullständigt korrektur.

Kommissionens arbete kan i dess helhet väntas bliva avslutat och
dess betänkande framlagt under förra hälften av år 1920.

Samtliga kostnader för kommissionens verksamhet torde vid 1919
års utgång uppgå till omkring 111,500 kronor, av vilket belopp ungefär
24,000 kronor belöpa på sistnämnda år.

Sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag
beträffande en förändrad bokföring rörande statens domäner.

De sakkunniga hava jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 7 november
19IS tillkallats för att inom jordbruksdepartementet biträda med verkställande
av utredning och uppgörande av förslag beträffande förändrad
bokföring rörande statens domäner och övrig med domänstyrelsens verksamhet
förenad förvaltning. De sakkunnigas förhandlingar hava letts av
professorn vid handelshögskolan Carl Filip Gunnar Andersson i egenskap
av ordförande. Övriga sakkunniga hava varit överjägmästaren C. G. Barthelson
samt professorn vid handelshögskolan O. Sillen.

Som de sakkunnigas sekreterare har tjänstgjort e. jägmästaren, fil.
kand. Hans Melander från 1919 ars början till den 15 september samt
därefter e. jägmästaren Thore Baeckströin.

292

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De sakkunniga hava liksom under föregående år haft två uppdrag
att utföra, nämligen dels att verkställa vissa löpande göromål, dels att
verkställa vissa utredningar och att avgiva därav betingade förslag. För
det löpande arbetet hava de sakkunniga fortfarande haft ett räkenskaps- och
revisionskontor, å vilket de framlagda förslagen kunnat prövas i praktiken.

Det löpande arbetet har bestått i siffergranskning och formell granskning
av de månatligen inkommande redovisningshandlingarna från domänförvaltningens
redogörare. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 17 december
1915 har nämligen ovannämnda kassaredovisningar överlämnats till de sakkunniga
för att underkastas granskning. I anslutning till detta arbete hava
utdrag ur redovisningshandlingarna verkställts för att erhålla material för
den statistiska bearbetningen. Som resultat av den statistiska bokföringen
har upprättats en detaljerad statistik, och har en stor del av de tabellariska
bilagor, som ingå i domänstyrelsens årsberättelse, uppgjorts å de
sakkunnigas kontor.

De sakkunniga hava vidare verkställt huvudsakliga delen av domänstyrelsens
centrala bokföring och upprättat konceptförslag till domänstyrelsens
huvudbok för år 1918.

Bland övriga större löpande arbeten märkas upprättande av domänstyrelsens
centrala virkesbokföring, vilken utarbetas på grundval av de
virkesrapporter, som enligt Kungl. Maj:ts beslut den 7 december 1917 skall
av varje revirförvaltare årligen avgivas.

Det löpande arbetet har erfordrat en omfattande korrespondens i
bokföringsfrågor med samtliga redogörare. Till belysande härav må anföras,
att diariet utvisar 2,438 utgående och 1,597 ingående skrivelser.

På domänstyrelsens begäran hava slutligen de sakkunniga även under
året handhaft anskaffande, tryckning och expediering av räkenskapsböcker,
blanketjer in. m.

A kontoret hava varit anställda en kontorschef och under större
delen av året en extra jägmästare, tre manliga och ett trettiotal kvinnliga
biträden. Som jourhavande å kontoret har under året tjänstgjort professor
O. Sillén samt, då han varit förhindrad, ordföranden.

De sakkunniga hava i skrivelse,till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
den 17 augusti 1918 anmält, att arbetet med kassabokföringens
ordnande skridit så långt framåt, att detsamma från och med
år 1920 bol de av domänstyrelsen själv övertagas. Kungl. Majrt har också
i proposition till lagtima riksdagen 1919 godkänt ny lönestat för domänstyrelsens
kameralbyrå. Det arbete, som för närvarande ut föres å de sakkunnigas
kontor, kommer i enlighet härmed att den 1 januari 1920 övertagas
av domänstyrelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima rilcsdags sammanträde sig tilldragit.

De sakkunnigas utredningsarbeten hava under året omfattat utarbetandet
av det slutliga betankandet. Av detta föreligga stora delar färdiga,
och hava de sakkunniga den 29 november 1919 till statsrådet och chefen
för jordbruksdepartementet överlämnat det kapitel därur, som avhandlar
redovisningsbokföringens ordnande. Samtidigt överlämnade de sakkunniga
eu redogörelse över, huru arbetet å kameralbyran efter den 1 januari 1920
bör ordnas. Detta senare förslag är uppgjort på grundval av de erfarenheter,
de sakkunniga under de år, de omhänderhaft försöksbokföringen,
förskaffat sig. Båda dessa utredningar äro avsedda att tjäna till ledning
för kameralbyrån vid dess övertagande av de sakkunnigas bokföringskontor.

Under år 1919 hava de sakkunniga avgivit följande yttranden och
förslag.

Till Konungen: den 12 november angående domänstyrelsens förslag
till driftkostnader för statens domäner för år 1921;

till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet: den 29 november
koncept till kapitel II av de sakkunnigas slutbetänkande, omfattande
redovisning.->bokföring,

samma dag beskrivning å bokföringsarbetet å domänstyrelsens kameralbyrå
enligt de sakkunnigas förslag;

till domänstyrelsen: den 20 maj utredning och beräkning av det
skillnadsbelopp, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 15 november 1918
skall vid bokslutet för år 1918 upptagas som ett domänfondens tillgodohavande
för vedvirke, som av statens bränslekommisson mottagits från
domänfondens skogar,

den 3 juli utredning och förslag till ordnande av likvider mellan
domänförvaltningens redogörare genom bokföringsåtgärder utan användande
av kontanta medel,

den 15 september utredning angående storleken av förnyelsefonden
för återväxtkostnader, ävensom

ett flertal i samband med kommitténs arbeten stående skrivelser.

De sakkunnigas arbete har oavbrutet pågått hela året.

Kostnaderna för år 1919 t. o. m. november månad belöpa sig till
omkring 142,000 kronor, därav omkring 124,000 kronor som löner vid
förenämnda räkenskaps- och revisionskontor.

Sakkunniga för utredning beträffande ändringar i gällande bestämmelser
angående utarrenderande av kronans jordbruksdomäner.

Den 15 december 1914 tillkallade chefen för jordbruksdepartementet,
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande samma dag, hovstallmästaren G. Tamm,

294

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren O. Nilsson, byråchefen
hos domänstyrelsen G. Söderlind, domänintendenten A. K. Carlsson
och f. d. akademitogden A. R. Thalén att såsom sakkunniga biträda vid
utredning och avgivande av förslag beträffande de ändringar i gällande
bestämmelser angående utarrendering av kronans jordbruksdomäner, som
kunde finnas erforderliga eller lämpliga, särskilt i syfte att. statens intressen
i fråga om avkastningen från dessa domäner måtte bättre än hittills
tillgodoses, samt angående vad med denna fråga ägde sammanhang. Till
sin sekreterare hava de sakkunniga utsatt registratorn hos riksdagens justitieombudsman,
juris kandidaten J. Söderhjeltu.

Sedan till de sakkunnigas kännedom kommit, att de av chefen för
jordbruksdepartementet jämlikt bemyndigande den 10 juni 1912 tillkallade
sakkunniga för utredning av frågan om upplåtelse av kronojord till egna
hem beräknade att under år 1919 kunna slutföra sitt uppdrag och de
sakkunnigas arbete i vissa delar vore beroende av de resultat, vartill bemälda
sakkunniga komme, har betänkande ännu icke avgivits.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava intill utgången av år
1919 uppgått till omkring 9,500 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om tillgodogörandet av kronans
Ilsken samt jakten ä viss kronomark.

Med stöd av bemyndigande den 1 oktober 1915 tillkallade chefen
för jordbruksdepartementetden 4 november samma år fyra sakkunniga personer
för verkställande av utredning och avgivande av förslag i fråga om bestämmelser
för tillgodogörande dels av kronans allmänna fisken samt, i
den mån så kunde finnas lämpligt, kronans enskilda fisken dels ock av
jakten å kronans marker inom lappmarken samt angående vad med dessa
frågor ägde sammanhang. Till de sakkunnigas ordförande utsågs nuvarande
landshövdingen J. L. Falk samt till ledamöter nuvarande kanslirådet
L. Berglöf, tillika sekreterare, jägmästaren A. Montell och fiskeriintendenten,
filosofie doktorn N. W. Rosén.

Genom särskilda remisser hava sedermera till de sakkunniga för
yttrande överlämnats bland annat till Kungl. Maj:t inkomna framställningar
angående ändring i gällande förbud mot användande av sax vid
fångandet av vissa däggdjur samt angående jakt å lodjur och fridlysningstider
för ett flertal djurarter, varjämte de sakkunniga enligt Kungl. Maj:ts
beslut den 3 juli 1916 för behandling fått mottaga riksdagens skrivelse
den 8 april 1916 angående åtgärder till skyddande av vissa fågelarter.

Sedan Kungl. Magt i samband med sistnämnda beslut bemyndigat
chefen för jordbruksdepartementet att anmoda högst två sakkunniga per -

Re rättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

soner att deltaga i de sakkunnigas arbete vid behandling av frågor rörande
bättre skydd för vissa däggdjur och fågelarter samt angående de
redskap, som inå anvilndas vid jakt och fångst av dylika djur, jämte
dermed sammanhängande frågor, hava lör ändamålet tillkallats den 23
september 191 ti professorn, filosofie doktorn H. 1. S. Wallengren samt
den 5 påföljande oktober sekreteraren hos svenska naturskyddsföreningen,
skriftställaren T. Högdahl.

Under år 1919 har de sakkunnigas arbete fortskridit så långt, att
av de tre avdelningar, vari arbetet av de sakkkunniga uppdelats, den avdelning,
som angår jakt- och fångstmedel, avslutats och förslag därutinnan
med skrivelse den 27 augusti 1919 överlämnats till chefen för jordbruksdepartementet.
Vidkommande de två övriga avdelningarna, av vilka den
ena upptager till de sakkunnigas behandling överlämnade frågor angående
fridlysning av vissa djurslag och vissa återstående frågor angående jakten
samt den andra spörsmålet rörande tillgodogörandet av kronans fisken och
vad därmed äger sammanhang, ärna de sakkunniga omedelbart begagna
sig av utverkat tillstånd att trycka av dem rörande samma ämnen upprättade
förslag.

Utgifterna för de sakkunnigas verksamhet under år 1919 hava intill
den 1 december belöpt sig till inalles 14,618 kronor 84 öre.

Torvkommittén.

Genom beslut den 14 januari 1916 uppdrogs åt en kommitté att
utreda och avgiva förslag beträffande de åtgärder i olika hänseenden, som
från statens sida kunde ytterligare vidtagas för att främja produktionen och
användningen av bränsle, framställt utav torv. d ill ordförande i kommittén
förordnades ledamoten av riksdagens första kammare, nuvarande
statsrådet P. A. Petersson samt till ledamöter i densamma f. d. överingenjören
J. A. Brinell, statens förste torvingenjör, kaptenen E. J. Wallgren,
byråingenjören av första klassen hos järnvägsstyrelsen G. E. Rendahl,
föreståndaren för tekniska högskolans materialprovningsanstalt, civilingenjören
el. O. Roos av Hjälmsäter, föreståndaren vid svenska mosskulturföreningen,
filosofie doktorn C. A. H. von Feilitzen och ledamoten av riksdagens
andra kammare A. Andersson i Råstock.

Kommittén, som till sin sekreterare antagit juris kandidaten G.
Alexandersson, sammanträdde första gången i Stockholm den 17 februari 1916.

På därom av statsrådet Petersson gjord framställning entledigade
Kungl. Maj:t honom den 2 november 1917 från uppdraget att vara ordförande
i kommittén samt förordnade härtill i stället f. d. överingenjören
Brinell, varjämte juris kandidaten Alexandersson förordnades att med bi -

296

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

behållande av uppdraget såsom kommitténs sekreterare vara ledamot av
kommittén.

Kommittén avgav den 20 maj 1919 betänkande och förslag till inrättande
av ett statens bränsleinstitut och en statens torvskola, vilket
betänkande jämlikt erhållet tillstånd befordrades till trycket i en mindre
upplaga men kommer att intagas jämväl i kommitténs slutliga betänkande.

Kommitténs arbete har under år 1919 i det närmaste slutförts och
omfattar dels tekniska och dels statistiska undersökningar. I sin helhet
har kommittén under året endast sammanträtt under tiden den 19—21
maj. Däremot hava mindre delegationer av kommittén sammanträtt i medeltal
fem dagar i varje månad, varjämte flertalet ledamöter haft sio- anförtrodda
utförandet av speciella utredningar.

Utgifterna för kommitténs verksamhet under år 1919 hava intill den
1 december belöpt sig till inalles 19,772 kronor 50 öre.

Kolonisationskommittén.

Kommittén tillsattes av Kungl. Maj:t på jordsbruksdepartementets
föredragning den 30 juni 1916 med uppgift att verkställa utredning och
avgiva förslag beträffande åtgärder för främjande av kolonisation å kronans
marker i Norrland och Dalarna med undantag av trakterna ovan odlingsgränsen
i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker ävensom därmed sammanhängande
spörsmål, däribland frågan om utsträckt tillämpande av intensivt
skogsbruk å de norrländska statsskogarna samt om därav påkallade
åtgärder för ökad bosättning å dessa skogar. Genom Kungl. Majrts beslut
den 1 juni 1917 överflyttades på kommittén ett den 31 december 1915
åt de s. k. kolonisationssakkunniga givet uppdrag att verkställa utredning
angående beredande av rättslig möjlighet att vid bildande av odlingsbar*
heter i Norrland och Dalarna tillvarataga för odling tjänliga ströängar.
Kommitténs uppdrag har ytterligare utvidgats genom Kungl. Maj:ts beslut
den 11 juli 1918, då åt kommittén uppdragits att verkställa utredning
och avgiva förslag med anledning av riksdagens skrivelse den 13 juni 1918
angående befrämjandet av kolonisationen å bondejord i Norrland.

I kommitténs sammansättning har den 20 juni 1918 skett den ändring
att efter därom gjord framställning f. d. justitierådet friherre E. T. Marks
von Wurtemberg befriats från uppdraget att vara kommitténs ordförande,
dock att han skulle i samma befattning kvarstå vid kommitténs behandling
av frågan om ströängarna. Med denna inskränkning förordnades samtidigt
till kommitténs ordförande dess förutvarande vice ordförande, ledamoten
av riksdagens första kammare, f. d. auditören Abraham Hugo Fahlén.
Efter det denne den 3 februari 1919 avlidit, förordnades den 14 februari

297

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1919 med förenäntnda inskränkning i uppdraget till kommitténs ordförande
t. f. landshövdingen i Västerbottens län Nils G. Ringstrand.

Övriga mt dlemmar av kommittén äro ledamoten av riksdagens första
kammare, n. v. lantbruksakademiens sekreterare, professorn Paul Hellström,
ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren Adolf Linus
Lundström i Långnäs, över jägmästaren i övre Norrbottens distrikt Anders
Harald Holmgren, vilken tillika förordnats att vara kommitténs sekreterare,
professorn vid skogshögskolan Tor William Jonson, förste lantmätaren i
Västerbottens län Karl Isak Grubbström, statens lantbruksingenjör i Skellefteå
distrikt Hugo Henning Hjalmar Wikström, n. v. byrådirektören i
lantbruksstyrelsen, filosofie doktorn Emil Haglund samt ordföranden i \ ästerbuttens
läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd, hemmansägaren Nils
Gabriel Gabrielson i Teg, Umeå.

Den under kommitténs uppsikt ställda inventeringen av odlingsjord
å kronoparkerna i Norrland och Dalarna har pågått även under innevarande
år, varefter vidtagits bearbetningar av det därunder samlade materialet.
För ändamålet hava genom Kungl. Maj:ts beslut den 9 maj 1919 anvisats
medel från ett i riksstaten för året upptaget reservationsanslag å 90,000 kronor.

Såsom ett led i utredningen rörande frågan om det intensiva skogsbruket
i Norrland hava under året utförts en del lokala undersökningar
rörande skogens tillväxt m. in. inom Arvidsjaurs, Gellivare och Pajala
socknar i Norrbottens län.

Under år 1919 har Kungl. Maj:t ställt till kommitténs förfogande
ett belopp av 39,000 kronor till utförande av undersökningar för upplåtelse
av ytterligare kolonat å vissa kronoparker i Norrland. Sedan dessa
undersökningar slutförts, har kommittén den 2 december 1919 avlåtit förslag
om dessa upplåtelser.

Genom remiss den 7 februari 1919 har kommittén anmodats avgiva
utlåtande över ett genom länsstyrelsens i Västerbottens län försorg tillkommet
förslag till disposition av vissa överloppsmarker inom Sorsele socken.
Till förberedande av detta utlåtande har kommittén under sommaren 1919
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 april 1919 verkställt en del
undersökningar å marken.

Utredningen angående beredande av rättslig möjlighet att vid bildande
av odlingslägenheter i Norrland och Dalarna tillvarataga för odling
tjänliga ströängar har fortgått under året och avslutats den 10 december
1919 med undertecknande av betänkande i ämnet jämte förfättningsförslag.
Jämlikt bemyndigande igångssatt tryckning av betänkandet väntas bliva
slutförd i början av år 1920.

Bill. till riks fl. prat. 1920. I Samt. 1 Avd.

Riksdngs-Berättelsen.

29*

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Utgifterna för kommitténs verksamhet under år 1919 hava intill
den 1 december belöpt sig till inalles 139,961 kronor 57 öre.

Lagerhus- och kylhuskommittén.

Enligt bemyndigande den 3 juli 1916 tillkallade chefen för jordbruksdepartementet
nio sakkunniga personer för att inom departementet
biträda vid utredning av frågorna om inrättande i vårt land av spannmålslagerhus
och kylhus och om de åtgärder, som från statens sida borde
vidtagas för befrämjande därav, ävensom vad i övrigt med dessa frågor
ägde sammanhang. Till ledamöter i kommittén utsågos förste hovjägmästaren
friherre N. A. A. Trolle, ledamöterna av riksdagens andra kammare
J. P. Jesperson, O. Nilsson i langa och O. Osberg, direktören A. O.
Hultman, direktören för Sveriges ullmäjina lantbrukssällskap J. G. J:son
Leufvén, notarien hos järnvägsstyrelsen A. N. J. Nilsson Nerell, direktören
P. Vallentin samt professorn N. R. VVohlin.

De sakkunniga sammanträdde i Stockholm den 5 december 1916
och antogo namnet lagerhus- och kylhuskommittén.

1 ill sekreterare antogs sekreteraren i svenska föreningen för kylteknik,
tilosofie doktorn T. Andersson, Strängnäs. Sedan denne i början
av år 1919 begärt entledigande från uppdraget, antogs till sekreterare
amanuensen i jordbruksdepartementet, juris kandidaten Sigge Lindby.

Sedan de sakkunniga hos departementschefen hemställt om tillkallande
av en i byggnadstekniska spörsmål sakkunnig att järnte övriga
sakkunniga biträda vid utredningen av frågorna om inrättande i vårt
land av spannmålslagerhus och kylhus in. m., tillkallade departementschefen
den 8 december 1916 professorn i byggnadsstatik vid tekniska
högskolan C. Forssell, som därefter deltagit i de sakkunnigas arbete.

Till ledamot i kommittén efter avlidne direktören Ph. Vallentin har
utsetts konsul F. C. Fritsch, Landskrona.

Under år 1919 har kommittén genom en inom kommittén tillsatt
subkomrnitté verkställt vissa grundläggande utredningar av spannmålslagerhusfrågan.

Utgifterna för kommitténs verksamhet under år 1919 hava intill den
1 december belöpt sig till inalles 12,926 kronor 26 öre.

Folkhushållningskommissionen.

Den 28 september 1916 tillsatte Kungl. Maj:t folkhnshållningskommissionen
med uppdrag att utarbeta och framlägga slutliga förslag till
bestämmelser angående reglering av konsumtionen inom landet av socker
ävensom av andra livsmedel, i den mån Kungl. Maj:t därom förordnade,

Berättelse om, vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

‘299

och angående den hårtur erforderliga lokala organisationen samt att i
övrigt utföra förberedande arbeten för genomförandet av en livsmedelsreglering.

Folkhushållningskoimnissionen, som den 19 december 1916 erhöll
Kungl. Maj:ts uppdrag att genomföra reglering av brödsädsförbrukningen
och som sedermera tid efter annan erhöll uppdrag att genomföra reglerin0-
av konsumtionen av en hel del andra livsförnödenheter, tillädes
den ö juni 1917 ökad befogenhet. Sålunda förordnades bland annat, att
kommissionen skulle, med bibehållande av de uppgifter, som förut åvilade
densamma, dårjilmte från och med den 1 juli 1917 övertaga handhavandet
av den förvaltande verksamhet, som dittills ankommit på statens livsmedelskommission,
ävensom i övrigt handhava av rådande kristid påkallade
åtgärder på folknäringens område. 1 samband härmed överflyttades att
lyda under folkhushållningskoimnissionen de byråer med uppgifter av aftärsdrivande
eller annan förvaltande beskaffenhet, som förut hört under livsmedelskommissionen.
Dessutom föreskrev Kungl. Maj:t vidkommande arbetets
ordnande inom folkhushållningskommissionen, att kommissionen finge
fördela sitt löpande arbete å byråer eller avdelningar, därvid beträffande
byråernas eller avdelningarnas ledamöter, vare sig dessa tillika vore ledamöter
av kommissionen eller ej, skulle noga iakttagas, att, i den mån
uppgifternas natur därtill föranledde, såväl producent- som konsumentintresset
bleve behörigen företrätt; att i allmänhet endast ärenden av synnerlig
betydelse skulle slutligt handläggas och avgöras i plenum samt att
ärenden, som icke prövades böra handläggas i plenum men dock borde
föranleda beslut av kommissionen, skulle slutgiltigt handläggas och avgöras
av ett arbetsutskott.

Folkhushållningskommissionens ledamöter utgjorde vid ingången av
år 1919:

Generaldirektören Henning Elinquist, ordförande; rådmannen Knut
Dahlberg och byråchefen E. Insulander, båda vice ordförande; direktören
Bertil Almgren, direktören Karl Eriksson, grosshandlaren Bernhard Floren,
översten vid intendenturkåren C. E. von Gegcrfelt, professorn vid centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet Nils Hansson, sekreteraren
i socialstyrelsen Hugo Heyman, riksgäldsfullmäktigen, fil. d:r K. E.
Hildebrand, sekreteraren hos lantbruksakademien, professorn H. Juhliri
Dannfelt, ledamoten av riksdagens andra kammare G. W. Källman, grosshandlaren
Lennart Larsson, hovrättsrådet i Svea hovrätt Gustaf Lindstedt,
ledamoten av riksdagens andra kammare Olof Nilsson i långa, ledamoten
av riksdagens första kammare, ordföranden i Eskilstuna stadsfullmäktige
C. E. Svensson, föreståndarinnan för statens skolköksseminarium fröken

300

Berättelse om vad i rilcets styrelse sedan sista lagtima rihsdags sammanträde sig tilldragit.

Ingeborg Walin, föreståndaren för lantbruksskolan å Bjärka—Säby Georg
von Zweigbergk, direktörep Gustaf Akerlindh samt ledamoten av riksdagens
första kammare Nils Åkesson i Rebbelberga.

Folk hushåll ningskoinmissionens arbetsutskott bestod av följande medlemmar,
nämligen kommissionens ordförande, generaldirektören Elmquist
samt vice ordförandena rådmannen Dahlberg och byråchefen Insulander
(ined sekreteraren Heyman som suppleant) samt de ledamöter av kommissionen,
som tillhörde den avdelning, där ärendet handlades, ävensom, där
så påkallades, övriga ledamöter av kommissionen.

1 ill medicinalstyrelsens ombud i kommissionen var förordnad medicinalrådet
C. R. Stenbeck.

Såsom kommissionens sekreterare tjänstgjorde aktuarien C. Mannerfelt.

Folkhushållningskommissionens arbete under förra hälften av innevarande
år var huvudsakligen inriktat på att förbereda lättnader i livsmedelsransoneringen
och avgav kommissionen förslag till hävande av den
ena regleringsföreskriften efter den andra.

Kommissionen sammanträdde under denna tid i plenum minst 2
gånger i månaden, varjämte arbetsutskottet höll sammanträden minst 2
dagar i veckan.

Den 6 juni 1919 beslöt Kungl. Maj:t folkhushållningskommissionens
upplösande från och med den 10 juni 1919 och uppdrog Kungl. Maj:t,
åt en mindre kommission benämnd »FoUchushåltningskommissionen av juni
1919» att övertaga den förvaltning och affärsrörelse, som omhänderhafts
av folkhushållnirigskommissionen, att fullfölja och snarast möjligt slutföra
avvecklingen av de olika grenarna av folkhushållningskommissionens verksamhet,
som icke med nödvändighet tillsvidare erfordrades för en fortsatt
statlig reglering av spannmål och socker samt dyrtidsanslagets fördelande,
ävensom att i fråga om nämnda reglering och fördelning övertaga de uppgifter,
som ålegat folkhushållningskomrnissionen. Till ordförande i denna
kommission förordnade Kungl. Maj:t generaldirektören Gustaf Henning
Elmquist, till ledamöter av densamma byråchefen Per Erik Gustaf Insu°
länder, professorn Herman Juhlin Dannfelt, ledamoten av riksdagens första
kammare, redaktören Carl Emil Svensson, ingenjören Bertil Almgren och
direktören Karl Eriksson, samt till sekreterare aktuarien Carl Mannerfelt.

Allteftersom avvecklingsarbetet fortskridit har personal entledigats
och avdelningar och bvråer inom såväl den centrala som den lokala förvaltningen
upplösts. Sålunda återstå numera inom den centrala förvaltningen
endast huvudkansliet, kassadirektionen, juridiska avdelningen, spannmålsavdelningens
räkenskapssektion, varuförmedlings- och affärsavvecklings -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

301

byrån samt avdelningen för dyrtidsanslaget. Av den lokala organisationen
kvarstå formellt tills vidare, till dess kommissionens affärsmellanhavanden
hunnit ordnas, de i förordningen den 28 juni 1918 om förmälda
myndigheter, nämligen livsmedelsstyrelser, jordbruksråd, konsumentråd ocii
kvinnokommittécr ävensom livsmedelsnämnderna. Statsverkets utgifter för
dessa myndigheter inskränka sig numera i huvudsak till viss mindre ersättning
till livstm delsstyrelsernas ordförande. Den i kommissionens tjänst
fast anställda personalen, som den 1 januari 1919 utgjorde 2,757, utgjorde
den 30 november 1919 235.

LagerIt mhy g g nåd sko va missionen.

Lagerhusbyggnadskommissionen tillsattes jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 14 juni 1917 att verkställa utredning och avgiva förslag beträffande
anordnandet av spannmålslagerhus och fryshus med anlitande av
det av 1917 års riksdag härtill anvisade förslagsanslag å högst 8 miljoner
kronor och har, efter avgivande av särskilda förslag till uppförande av
fryshusanläggningar och spannmålslagerhus, genom Kungl. Maj:ts särskilda
beslut bemyndigats ombesörja utförandet av de beslutade byggnadsföretagen.

Kommissionens ledamöter äro godsägaren Gustaf Robert Sederholm
å Ålberga, ordförande, föreståndaren för statens veterinärbakteriologiska
anstalt, professorn Arvid Mathias Bergman, professorerna vid tekniska
högskolan Carl Abraham Forssell och Carl Edvard Ludvig Hubendick,
ledamoten av riksdagens första kammare Jöns Peter Jesper.-on å Dorisborg,
direktören för Sveriges allmänna lantbrukssällskap Johan Gustaf J:son
Leufvén, överinspektören vid statens järnvägar Ake Nils Johan Nerell,
Västerås stads ombudsman Theotil Öberg och konsuln Fredrik Carl Fritsch
i Landskrona.

Sedan provisoriska fryshuset vid Malmö stads offentliga slakthus i
Malmö redan under år 1918 fullbordats och tagits i bruk för inlagring
av varor, har kommissionen under år 1919 icke haft annan befattning
med detta fryshus än att några smärre arbeten å anläggningen utförts
efter kommissionens anvisningar.

Central fryshuset i Hallsberg har under år 1919 provats, och har den
elektriska anläggningen blivit godkänd. Däremot har kylmaskineriet icke
ännu av entreprenören blivit satt i det skick, att det kunnat slutligen
godkännas. Arbetena för avhjälpande av vid kommissionens besiktning
anmärkta brister pågå. Driften vid fryshuset har pågått under större
delen av året och betydande partier kött och andra varor hava varit och
äro fortfarande lagrade i fryshuset. De anmärkta bristerna hos kylmaskineriet
hava sålunda icke hindrat fryshusets användning.

30 2

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Samtliga spannmålslagerhus äro nu fullbordade med undantag av
lagerhuset i Eskilstuna, där entreprenören tillförbundits verkställa grundförstärkning,
vilken nödvändiggjorts av entreprenörens bristande noggrannhet
vid pålning för grunden. Arbetena med grundförstärkningen påslå och
torde vara fullbordade i början av år 1920. Före överlämnandet till Sveriges
Kvarnintressenter, förening u. p. a., i enlighet med det mellan
svenska staten och föreningen slutna avtal hava under Aret samtliga spannmålslagerhus
undergått besiktning av personer, utsedda av dels föreningen
dels ock lagerhusbyggnadskommissionen och folkhushållningskommissionen;
varefter lagerhusbyggnadskommissionen av Kungl. Maj:t erhållit bemyndigande
att utföra vissa av besiktningsmännen föreslagna kom pleti eringsarbeten.
Dessa äro jämväl igångsatta och torde vara fullbordade vid årsskiftet.

Utgifterna för kommissionens verksamhet under år 1919 hava intill
den 1 december belöpt sig till inalles 31,005 kronor 75 öre.

Sakkunniga för utredning om ändrad organisation av lantbruksstyrelsen
m. m.

Den 3 juli 1917 erhöll chefen för jordbruksdepartementet bemyn(
o fem sakkunnig personer för utredning och av givande

av förslag rörande omorganisation av lantbruk sstyrelsen jåmte
därmed sammanhängande ämnen, angående statskonsulenter, fiskeriadministrationen,
fiskeriförsöksanstalt in. m. Samma dag uppdrog departementschefen
åt ledamoten av riksdagens första kammare, friherre J. G.
Beek-Friis, ledamöterna av riksdagens andra kammare, godsägaren A. T.
W. von Sneidern och lektorn, filosofie doktorn V. Björck samt ryttmästaren
J. B. H. Hegardt att fullgöra nämnda uppdrag, varvid friherre Beck-Friis
skulle i egenskap av ordförande leda de sakkunniriges förhandlingar.

De sakkunniga hava den 19 januari 1918 överlämnat försel delen
av sitt betänkande, omfattande förslag till omorganisation av lantbruksstyrelsen,
däri jämväl inbegripen den centrala fiskeriadministrationen, ävensom
till reglering av statskonsulenternas och fiskeritjänstemännens löner
m. m.

Under år 1919 hava de sakkunniga utarbetat men ej slutjusterat
betänkande rörande dels omorganisation av ej mindre statens lokala fiskeriadministration
än även fiskeriadministrationen inom länen dels ock ordnandet
av fiskeriundervisningen inom landet samt vidare uppgjort preliminärt
förslag till betänkande rörande undersöknings- och försöksverksamheten
å fi-kets område.

Utgifterna för de sakkunnigas verksamhet under år 1919 hava intill
den 1 december belöpt sig till inalles 15,095 kronor 71 öre.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

aua

1917 års lanti nät ^kommission.

Den 3 juli 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst åtta sakkunniga personer för att under
benämning 1917 års lantmäterikommission biträda inom departementet
vid ytterligare utredning av vissa lantmäteriväsendet berörande frågor samt
vad med dem ägde sammanhang.

På grund av berörda bemyndigande anmodade departementschefen
samma dag hovrättsrådet O. H. Ärseli, byråchefen J. Hamrin, ledamöterna
av riksdagens andra kammare D. H. Pettersson i Bjälbo, S. Bengtsson i
Norup och N. Olsson i Rödningberg, förste lantmätaren G. D. Indebetou
och distriktslantmätaren L. O. Bagger-Jörgensen att såsom sakkunniga
biträda inom departementet i sagda hänssende; hovrättsrådet Arsell utsågs
därvid till de sakkunnigas ordförande.

Sedan kommissionen i skrivelse den 9 augusti 1917 anmält, att
kommissionen till sekreterare utsett hovrättsrådet J. Stenberg, anmodade
departementschefen jämlikt Kungl. Maj:ts ovanomförmälda bemyndigande
den 10 augusti 1917 hovrättsrådet Stenberg att biträda vid ifrågavarande
arbete.

Efter det Kungl. Maj:t den 22 september 1917 bemyndigat departementschefen
att tillkalla ytterligare fyra sakkunniga personer för att deltaga i förevarande
utredning, anmodade departementschefen dels nämnda den 22 september
ledamoten av riksdagens första kammare, godsägaren E. A. Vasseur att
deltaga i samma utredning dels ock den 25 september 1917 vice stadsingenjören
i Stockholm O. Myrberg och andra stadsingenjören i Göteborg
A. Södergren att biträda vid utredningen, såvitt densamma avsåge frågan
om ny mätningsförordning.

Chefen för jordbruksdepartementet har den 31 januari 1919 på begäran
entledigat hovrättsrådet Stenberg från uppdraget att vara ledamot
av kommissionen.

Vidare har departementschefen den 31 juli 1919 dels på begäran
entledigat hovrättsrådet Arsell från uppdraget att vara ledamot och ordförande
i kommissionen, dels tillkallat häradshövdingen Nils \\ ihlborg att
i stället vara ledamot och ordförande, dels ock förklarat, att det hemmansägaren
N. Olsson i Rödningberg, distriktslantmätaren O. Bagger-Jörgensen
och godsägaren E. Vasseur lämnade uppdraget att vara ledamöter av
kommissionen skulle upphöra från nämnda dag.

Genom beslut den 26 september 1919 har Kungl. Maj:t uppdragit
åt kommissionen att verkställa ytterligare utledning av frågan angående
mätningsförorduingens tillämpning å stadsmätning, jämte därmed sammanhängande
frågor. 1 sammanhang härmed bemyndigades departements -

304

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

chefen att tillkalla ytterligare tvenne personer att vid verkställande av
denna utredning och avgivande av därpå grundade förslag inträda såsom
ledamöter i kommissionen. I anledning härav anmodade departementschefen
den 28 oktober 1919 ledamoten av riksdagens andra kammare, ledamoten
av försäkringsrådet K. A. Tengdahl och byggnadsrådet,. slottsarkitekten
J. F. Lilljekvist att inträda såsom ledamöter i kommissionen.
Sedan byggnadsrådet Lilljekvist anhållit att bliva entledigad från nämnda
uppdrag, bär departementschefen med bifall härtill den It) november 1919
anmodat arkitekten Edvin Stenfors, Örebro, att i stället inträda såsom ledamot
i kommissionen.

Såsom sekreterare har sedan den 1 januari 1919 tjänstgjort lantmäteriauskultanten
E. Christoffersson.

Kommissionens huvudbetänkande, innehållande förslag till mätningsförordning
och längdbestämningsförordning, förslag till rese- och traktamentsförordning
samt lantmäteritaxa ävensom förslag till omorganisation
av lantmäteristyrelseu och lantmäteristaten i orterna jämte åtskilliga därmed
sammanhängande förslag, avlämnades i början av år 1919.

Under samma år har kommissionen jämväl avgivit betänkande med
förslag angående inrättande av en permanent statens reproduktionsanstalt
ävensom yttranden beträffande övriga till kommissionens prövning överlämnade
ärenden, som beröra lantmäteriväsendet.

Betänkande med förslag till lantbruksingenjörstaxa samt rese- och
traktamentsförordning för lantbruksingenjörer är under tryckning och kommer
att avgivas under den närmaste tiden. Övriga till kommissionens
prövning överlämnade frågor, som beröra lantbruksingenjörsväsendet, hava
förehafts till behandling, och yttranden i dessa frågor komma likaledes
att avgivas inom kort.

Den åt kommissionen uppdragna förnyade utredningen angående
mätningsförordningens tillämpning på sfadsmätning in. in. har igångsatts.

Utgifterna för kommissionens verksamhet under år 1919 hava intill
den 1 december belöpt sig till inalles 46,897 kronor 56 öre.

Sakkunniga för utredning om landsbygdens elektrifiering.

Den 13 juli 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst åtta sakkunniga personer för att skyndsamt
verkställa utredning och inkomma med förslag angående de åtgärder,
som kunde inom den närmaste framtiden ifrågasättas för att genom statens
fö isorg få till stånd eu så allmän elektrifiering av landsbygden, som omständigheterna
kunde medgiva. Samma dag anmodade departementschefen
generaldirektören F. V. Hansen, ledamoten av riksdagens första kammare,

Herättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

305

godsagaren frih. C. D. R. Hermelin, ledamöterna av riksdagens andra
kammare J. Pålsson i Anderslöv och P. H. Sjöblom, byråchefen M. V.
Heyman, överingenjören W. Borgquist och verkställande direktören i Hemsjö
kraftaktiebolag, filosofie doktorn A. Ekström att verkställa den anbefallda
utredningen, därvid åt generaldirektören Hansen uppdrogs att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar. Den 21 augusti 1917 iörordnade
departementschefen såsom ytterligare sakkunnig extra föredraganden
i kommerskollegium, civilingenjören, filosofie licentiaten A. F. Enström.
Sedan byråchefen Heyman under år 1918 avlidit, anmodade departementschefen
den 27 december 1918 byråchefen i lantbruksstyrelsen Erik Insulander
att i Heymans ställe såsom sakkunnig biträda vid verkställande av
utredningen.

De sakkunniga, vilka antagit namnet elektrifieringskommittén, hade
sitt konstituerande sammanträde den 28 augusti 1917.

Såsom de sakkunnigas sekreterare har tjänstgjort biträdande sekreteraren
och ombudsmannen hos vattenfallsstyrelsen Mauritz Skeppstedt.

Som föreståndare för var sin avdelning inom en av kommittén upprättad
teknisk byrå hava tjänstgjort civilingenjörerna N. Ekwall och T.
Staaf. Byråns arbete har pågått sedan år 1918.

Kommitténs uppdrag är ännu icke slutfört.

Utgifterna för de sakkunnigas verksamhet under år 1919 hava intill
den 1 december belöpt sig till inalles 96,260 kronor 75 öre.

Sakkunniga för utredning om anordnande av skogsavverkningsstatistik
och rikstaxering.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 2 oktober 1917 bemyndigad tillkalla
högst fyra personer för utredning om anordnande av skogsavverkningsstatistik
och rikstaxering har chefen för jordbruksdepartementet till sådana
sakkunniga utsett professorn vid statens skogsförsöksanstalt H. Hesselman,
professorn vid skogshögskolan T. Jonson, disponenten vid Korsnäs sågverksaktiebolag
V. Ekman samt förste aktuarien i pensionsstyrelsen J. Ostlind
ävensom förordnat professorn Hesselman att tjänstgöra som de sakkunnigas
ordförande. Till sin sekreterare hava de sakkunniga utsett extra jägmästaren,
docenten L. Mattsson-Mårn.

De sakkunniga hava under loppet av år 1919 verkställt en del mätningar
för fastställandet av förhållandet mellan toppmätt massa av timmer
samt angående förhållandet mellan kubikmassevärden å kolved, erhållna
genom mittmätning och genom sektionering av bitarna.

Resultatet av dessa mätningar ävensom av de under år 1918 verkställda
mätningarna angående förhållandet mellan kubikmassan uppmätt i

Bih. till riksd. prot. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 39

Riksdags-Berättelsen.

306

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

löst och i fast mått av i vältor upplagt virke hava därefter under året
underkastats bearbetning. Dessa bearbetningar äro i det närmaste avslutade
och är det de sakkunnigas avsikt att under förra delen av nästkommande
år samarbeta dem till ett första betänkande.

För övrigt hava de sakkunniga under året genomdiskuterat möjligheterna
för åstadkommande av en statistik över förbrukningen av husbehov^virke
samt utarbetat plan för verkställandet av en sådan undersökning
inom Värmlands län. Denna plan har vid två olika tillfällen
under det gångna året diskuterats å sammanträden i Karlstad med värmländska
skogsmän, revirförvaltare, skogscheferna i de större skogsägande
bolagen samt skogsvårdsstyrelsens tjänstemän. Dessutom har en förberedande
rekognosering verkställts för att utröna möjligheterna för undersökningens
genomförande.

För utredning av frågan om husbehovsundersökningens genomförande
hava med Kungl. Maj:ts medgivande två nya sakkunniga adjungerats, nämligen
länsjägmästarna P. Ödman och G. Fries.

Kostnaderna för de sakkunnigas verksamhet hava intill utgången av
år 1919 uppgått till sammanlagt 40,000 kronor.

Statens odlingskommitté.

Sedan riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet
ävensom inom riksdagen väckta motioner för åren 1918 och 1919 beviljat
medel till en odlingsorganisation, trädde denna i verksamhet under förra
delen av år 1918, och har verksamheten fortgått jämväl under år 1919.

Den centrala ledningen av odlingsorganisationen handhaves jämlikt
instruktionen den 16 april 1918 utav statens odlingskommitté. De lokala
organen utgöras av ett odlingsråd för varje hushållningssällskaps område
samt en odlingsnämnd för en var av rikets landskommuner samt vissa
städer och köpingar.

Såsom ordförande i kommittén har fungerat föreståndaren för husdjursavdelningen
vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
professorn Nils Hansson. Övriga ledamöter äro byråchefen hos
lantbruksstyrelsen E. Wilh. Ewe samt ledamoten av riksdagens första
kammare, direktören Ake Ingeström. Såsom kommitténs sekreterare har
under tiden till den 1 maj 1919 tjänstgjort förste aktuarien i socialstyrelsen,
filosofie doktorn Erik Sjöstrand samt efter sistnämnda dag andre
kanslisekreteraren i jordbruksdepartementet Joh:s Thygesen. Föredragande
av jordbruksärenden hos kommittén är direktören Einar Engström och
biträdande sekreterare och föredragande agronomen Torsten Helleday.
Härförutom är hos kommittén anställd erforderlig kanslipersonal.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

307

Då det jämlikt instruktionen åligger kommittén ej mindre att såsom
central myndighet leda och övervaka odlingsrådens och odlingsnämndernas
arbete än även att själv taga initiativ till åtgärder för livsmedelsproduktionens
höjande i olika avseenden, har kommittén under år 1919 utfärdat
instruktioner, råd och anvisningar för den lokala organisationen ävensom
fortsatt utgivandet av serierna »Meddelanden» till odlingsråd och odlingsnämnder.
Ytterligare ett häfte av statens odlingskommittés småskrifter
har under nämnda år utgivits.

Beträffande kommitténs verksamhet i övrigt må anföras följande:
Då grundtanken i det år 1918 framförda förslaget till inrättande av en
odlingsorganisation var att söka åvägabringa nyodlingar och betesförbättringar
under en tid, då de kunde erhålla största möjliga betydelse
för kristidens näringsproduktion, har kommittén med tanke på de ändrade
tidsförhållandena ansett sig icke böra under år 1919 i samma utsträckning
som tidigare varit fallet söka påverka jordbrukarnas intresse för nyodlingsföretag.
En betydande nyodlingsverksamhet har dock visat sig vara
förhanden under året, och har kommittén nedlagt ett avsevärt arbete på
densammas genomförande och övervakande.

Vad åter angår det kommittén åliggande uppdraget att organisera
och leda den med lån från dräneringsfonden understödda täckdikningsverksamheten
i riket har kommitténs arbete på detta område under år
1919 resulterat i ett betydande uppsving av lånerörelsen. Att verksamheten
under föregående år icke kom att taga någon större omfattning
berodde på åtskilliga orsaker. Sålunda behövdes ganska vidlyftiga förberedelser
för organisation av lånerörelsen, anställande av förrättningsmän,
utbildning av täckdikningsförmän m. m. De ständigt stigande arbetsoch
materialpriserna verkade avskräckande, varförutom bristen på dräneringsrör,
i trots av de på vissa håll gjorda synnerliga ansträngningar att
anskaffa dylika, var synnerligen kännbar under år 1918. Särskild svårighet
visade sig också att inom de olika länen anskaffa och behålla lämplig
arbetskraft ävensom tillräckligt antal sakkunniga förrättningsmän för uppgörande
av planer och kostnadsförslag till täckdikningsföretagen. Från
1919 års början har emellertid dräneringsverksamheten tagit större omfattning,
och har intresset för täckdikning överallt i landet ständigt
stegrats. De utav kommittén åt samtliga hushållningssällskap under år
1919 beviljade statslånen uppgingo under första kvartalet till 375,943
kronor, under andra kvartalet till 1,367,485 kronor och under tredje kvartalet
till 1,223,803 kronor eller till sammanlagt 2,967,231 kronor. Under
året hava intill den 1 december utlämnats statslån med tillhopa 3,539,790
kronor.

308

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den stegrade dräneringsverksamheten har emellertid krävt anordnande
av ytterligare kurser för utbildande av täckdikningsförmän. Under
kommitténs ledning och inseende hava sålunda under år 1919 anordnats
två dylika kurser vid Bollerups lantbruksskola i Kristianstads län och en
vid Svenska mosskulturföreningens försöksgård vid Flahult i Jönköpings
län. Likaså har kommittén ombesörjt inköp av mätnings- och avvägningsinstrument
m. m., vilka utlämnats till begagnande av de i odlingsrådens
tjänst anställda förrättningsmän och täckdikningsförmän.

Såsom förrättningsmän för uppgörande av planer, kartor och kostnadsförslag
till täckdikningsföretag har av odlingsorganisationen huvudsakligen
anlitats hushållningssällskapens jordbrukskonsulenter ävensom en
del extra förrättningsmän tagna ur agronomernas led. För beredande av
möjlighet för dessa att fördjupa sina knnskaper i hithörande ämnen och
vinna ökad färdighet i arbetets detaljer har av kommittén anordnats en
kulturteknisk kurs i Örebro med 20 deltagare.

För övrigt har kommittén haft att pröva odlingsrådens och hushållningssällskapens
framställningar om nyodlings- och betesförbättringsbidrag
ävensom dräneringslån, varförutom kommittén handlagt ett stort
antal ärenden, berörande olika sidor av odlingsorganisationens verksamhet.

Utgifterna för kommitténs verksamhet under år 1919 hava intill
den 1 december belöpt sig till inalles 89,649 kronor, varav dock omkring
32,000 kronor utgöra kostnader, som beröra odlingsorganisationen i
dess helhet.

Statens kolonisationsnämnd.

Den 3 maj 1918 tillsattes statens kolonisationsnämnd med uppdrag
att leda den av 1918 års riksdag beslutade försökskolonisationen på Djupsjö
kronopark i Norrbottens län samt Metsekens, Rönnlidens och Luspbergets
kronoparker i Västerbottens län. Till ledamöter av nämnden utsågos
till 1918 års utgång generaldirektören och chefen för domänstyrelsen
Karl Vilhelm Astley Fredenberg samt för en tid av fem år överjägmästaren
Anders Harald Holmgren samt förste lantmätaren Karl Isak Grubbström.
Den 9 februari 1919 förlängdes generaldirektör Fredenbergs uppdrag att
fungera såsom ordförande till utgången av år 1919.

Till verkställande ledamot av nämnden har denna utsett överjägmästaren
Holmgren.

Instruktion för nämnden är av Kungl. Maj:t fastställd den 11 juli 1918.

Jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 4 april 1919 uppdrogs åt nämnden
att handhava jämväl ett av 1919 års lagtima riksdag beslutat kolonisationsförsök,
omfattande kronoparkerna Ängeså i Norrbottens län, Aronsjökullarna

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

och ö. o. V. Jörnsmarken i Västerbottens län, Ansjö i Jämtlands län samt
Hamra i Gävleborgs län.

Till bestridande av med nämndens uppdrag förenade kostnader bär
riksdagen för år 1919 anvisat till

1918 års kolonisationsförsök..... 225,000 kronor

1919 » > ..... 167,000 » .

Följande antal kolonat äro till och med utgången av november
månad 1919 upplåtna:

1918 års kolonisationsförsök, 78 av 106 disponibla kolonat

1919 » » , 62 » 109 » » •

Följande arbeten hava av nämnden utförts inom 1918 års kolonisationsområden.
Samtliga vägar hava så gott som färdigbrutits och grusats.
Dikningsarbetena äro till största delen slutförda. Såväl mangårds- som
uthusbyggnaderna äro uppförda å 13 kolonat. Fn del andra arbeten äro
utförda såsom sågning och framforsling av virke m. m.

De arbeten, som genom nämndens försorg utförts inom 1919 års
kolonisationsområden avse anläggning av vissa vägar och diken. De beslutade
byggnadsföretagen å Hamra kronopark äro påbörjade, men hava
arbetena hittills i huvudsak avsett beredande av virke, transport av vissa
materialier m. in. Mangårdsbyggnaden å ett kolonat är under uppförande.

Vad angår kolonisternas egna arbeten hava dessa omfattat uppförande
av kolonatens åbyggnader, upptagande av lagg- och tegdikenosamt odling.
På sammanlagt 12 kolonat äro byggnaderna påbörjade. A ett mindre
antal kolonat är en del diknings- och odlingsarbeten påbörjade.

Sakkunniga för utredning angående omorganisation av hushållningssällskapen.

Enligt bemyndigande den 13 september 1918 tillkallade chefen för
jordbruksdepartementet fem sakkunniga personer att verkställa utredning
och avgiva förslag i fråga om de åtgärder från statens sida, som borde
vidtagas för åstadkommande av sådana ändringar i hushållningssällskapens
organisation, vilka kunde finnas önskvärda och av förhållandena påkallade.
De sakkunniga utgjordes av följande personer, nämligen landshövdingen,
ledamoten av riksdagens första kammare, n.v. statsrådet och chefen för
civildepartementet Carl Fredrik Holmquist, godsägaren greve Hugo Hansson
Wachtmeister å Västeråkra, ledamoten av riksdagens första kammare,

n.v sekreteraren hos lantbruksakademien, professorn Paul Hellström, domän -

309

310 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

intendenten i Malmöhus län Sven Linders samt ledamoten av riksdagens
andra kammare, lantbrukaren David Hjalmar Pettersson i Bjälbo.

Till de sakkunnigas ordförande förordnades statsrådet Holmquist.

Till sekreterare antogo sakkunniga t.f. notarien i kommerskollegium
Knut Ericsson.

Sakkunniga sammanträdde första gången den 18 november 1918.

Genom särskilda remisser hava till de sakkunniga för yttrande överlämnats
bland annat åtskilliga framställningar från hushållningssällskap
och hushållningssällskapens ombud angående ökade anslag till sällskapen
samt riksdagens skrivelse nr 75 den 1 april 1919, vari riksdagen anhållit,
att Kungl. Maj:t ville skyndsamt låta utreda, på vad sätt staten borde
ytterligare bidraga till upprätthållande av hushållningssällskapens verksamhet.
över dessa remisser hava de sakkunniga den 27 augusti 1919 avgivit
yttrande. Betänkande är under utarbetande.

Utgifterna för de sakkunnigas verksamhet under år 1919 hava intill
den 1 december belöpt sig till inalles 9,644 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om förläggande till Göteborg av
en avdelning av statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

Den 13 september 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga personer med uppdrag
att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om förläggande
till Göteborg av en avdelning av statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.
I anledning därav tillkallade departementschefen samma dag såsom
sakkunniga landshövdingen K. J. Stenström, filosofie doktorn F. G.DEkman,
dåvarande föreståndaren för statens meteorologiska centralanstalt professorn
N. Ekholm, dåvarande föreståndaren för hydrografiska byrån, numera överdirektören
A. W. Wallén samt ledamoten av riksdagens andra kammare
kaptenen S. E. J. Lubeck; och förordnades därvid landshövdingen Stenström
till de sakkunnigas ordförande. De sakkunniga hava till sekreterare antagit
docenten vid Göteborgs högskola, filosofie doktorn H. Pettersson.

De sakkunnigas arbeten togo sin början under oktober 1918 och
hava sedermera fortgått under år 1919 dels vid plenarsammanträden och
dels genom arbeten enligt de sakkunnigas uppdrag av vissa bland dem
jämte sekreteraren.

Sedan 1918 års lagtima riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående anslag till nautisk-meteorologiska byrån m. m. samt en
inom andra kammaren väckt motion hos Kungl. Maj:t anhållit om förnyad
utredning i ärendet med beaktande därvid av de i nämnda motion angivna
synpunkter och om framläggande av det förslag, vartill utredningen kunde

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

311

föranleda, samt dåvarande föreståndaren för nautisk-meteorologiska byrån
avgivit infordrat yttrande uti ifrågavarande ärende, anbefalldes de sakkunniga
genom remiss den 26 mars 1919 att avgiva utlåtande över berörda
yttrande. Detta uppdrag, vilket upptagit en väsentlig del av de
sakkunnigas arbete under år 1919, har fullgjorts genom det begärda utlåtandets
avgivande under december 1919.

Utgifterna för de sakkunnigas verksamhet under år 1919 hava intill
den 1 december belöpt sig till inalles 13,070 kronor 80 öre.

Sakkunniga för utredning i fråga om inhemsk tillverkning av konstgödselmedel.

Jämlikt Kungl. Maj:ts den 13 september 1918 givna bemyndigande
tillkallades av chefen för jordbruksdepartementet tre sakkunniga personer
för verkställande av utredning och avgivande av förslag i fråga om inhemsk
tillverkning av konstgödselmedel. De sakkunniga utgjordes av
professorn vid handelshögskolan, filosofie doktorn Carl Filip Gunnar Andersson,
sekreteraren hos svenska mosskulturföreningen, filosofie doktorn
Carl Axel Hjalmar von Feilitzen och landstingsmannen Petter Stensson i
Fleninge och förordnades professor Andersson till de sakkunnigas ordförande.
Som sekreterare har tjänstgjort filosofie doktorn 13. Högbom.

Material har, så vitt det varit möjligt, insamlats för belysande av
de frågor, vilkas granskning de sakkunniga ansett ligga inom ramen för
deras uppdrag, och ett flertal utredningar har verkställts.

Rörande fosfatfrågan har en undersökning ägnats världens tillgångar
och förbrukning av fosfat och i samband därmed fosfatfrågans läge på
världsmarknaden och inom landet. De inhemska tillgångarna hava på
sakkunnigas anmodan varit föremål för särskilda undersökningar av Sveriges
geologiska undersökning. Beträffande förädling av inhemska råfosfat
har material samlats angående fosfatberedning ur norrbottensapatit
under kristiden samt försöken att framställa difosfat enligt professor
Palmaers metod.

Beträffande inhemska kalikällor och försöken att därur framställa
gödselmedel hava de sakkunniga hopbringat tillgängligt material och dessutom
inhämtat upplysningar om de nyare Jungnerska och amerikanska
metoderna för cementkaliframställning, över elektrokalitillverkning, framställning
av s. k. kalikalk och över utvinnande av kali ur havsvatten.

Rörande kvävefrågan hava de olika metoder, som användas och utexperimenterats
för att binda luftens kväve studerats så långt material
förelegat. Då detta visade sig otillräckligt, bemyndigades de sakkunniga av
Kungl. Maj:t att träffa uppgörelse med ingenjör S. Danieli att under resa

312

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

i Amerika för de sakkunnigas räkning därstädes inhämta upplysningar om
nyare rön beträffande såväl kväve- som kaliframställning.

För att få en uppfattning om framtida behov och förbrukning av
konstgödning inom landet, hava de sakkunniga igångsatt en omfattande
utredning rörande produktionen av naturlig gödsel inom olika län, varvid
även genom de sakkunnnigas föranstaltande vid flertalet lantbruksskolor
samt hos jordbrukare vägningar av gödsel från olika kreatur (hästar, oxar,
kor, får, svin och getter) företagits för att få säkrare data utöver de äldre
siffrorna i läro- och handböcker. För att bättre bestämma den årliga
gödselproduktionen utsändes även till ett flertal lantmän i varje län en
enquéte över betestidens längd för olika djurslag.

Med ledning härav hava sedan uträkningar gjorts över den årligen
tillvaratagna mängden gödsel i vart och ett av rikets län åren 1900, 1905,
1910, 1915 och 1917.

En beräkning har påbörjats över, hur mycket växtnäiång marken i
de olika länen berövas genom skördarna.

Rörande förbrukningen av konstgödning hava de sakkunniga låtit
verkställa utredning över den totala tillverkningen och förbrukningen av
de olika konstgödselmedlen vart och ett av åren 1900—1918 samt över
den förbrukade konstgödselns distribution till olika län åren 1913
och 1919.

Med ledning av denna utredning, som föreligger färdig inom kort
tid, skall en grafisk karta uppgöras över konstgödselns användning i olika
delar av landet i förhållande till odlad areal etc. samt i samband därmed
skördarnas storlek.

Kalkfrågan hava de sakkunniga ansett vara förtjänt av särskild uppmärksamhet.
Ett flertal utredningar i detta ämne äro under arbete, och
hava de sakkunniga för detta ändamål insamlat tillgängligt material bl. a.
från Sveriges geologiska undersökning och hushållningssällskapen över
kända kalk- och märgelförekomster. Avsikten är även att föreslå exploatering
av vissa nu ej utnyttjade förekomster i delar av landet, där nuvarande
kalkbruks alster på grund av för höga fraktkostnader ej kunna
komma till användning.

Vidare hava, i den mån det varit möjligt, uppgifter införskaffats
från samtliga kalkbruk över kalkproduktionen de senare åren och kalkens
distribution åren 1917 och 1918.

Kalkmjölstillverkning och kalkkvarnar hava de sakkunniga ägnat
uppmärksamhet och ämna inom kort till Kungl. Maj:t inkomma med hemställan
om ett mindre anslag för utgivande av en flygskrift i ämnet.

Över den svenska åkerjordens kalkbehov har en omfattande utred -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldrag it.

ning utförts och förefintliga analyser å reaktion och kalkhalt i åkerjord
insamlats från kemiska stationerna och från de i samband med den lokala
försöksverksamheten utförda undersökningarna över jordars kalkbehov. En
sammanfattning har gjorts över kalkens betydelse för jordbruket och hur
detta behov täckes.

Utgifterna för de sakkunnigas verksamhet under år 1919 hava intill
den 1 december belöpt sig till inalles 3,771 kronor 75 öre.

Sakkunniga för viss utredning angående sockerbröd aktion och sockerpris.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 8 november 1918 chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst åtta sakkunniga personer för att verkställa
utredning och avgiva förslag till erforderliga åtgärder från statens
sida för främjande av den inhemska sockerproduktionen för konsumtionsåret
1919—1920 samt ifråga om skäligt pris under konsumtionsåret 1918
—1919 å socker jämte eventuellt andra produkter vid sockertillverkningen
ävensom vad med dessa frågor ägde sammanhang.

För fullgörande av sagda uppdrag tillkallade departementschefen den
28 i samma månad föreståndaren för husdjursavdelningen vid centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, professorn Nils Hansson,
ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare, grosshandlaren Erik
Petter Valdemar Röing, juris doktorn Johan Cristopher Lembke, ledamöterna
av riksdagens andra kammare Olof Nilsson, Tånga, och godsägaren
Axel Wilhelm Teodor von Sneidern, professorn vid lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp Nils Leonard Forsberg, sekreteraren hos kooperativa
förbundet, direktören Karl Eriksson och landstingsmannen Petter Stensson,
Fleninge.

Sedan de sakkunniga under år 1918 i särskilda skrivelser till chefen
för jordbruksdepartementet avgivit förslag dels om provisorisk prisförhöjhöjning
å socker och sirap från och med den 1 januari 1919 dels ock om
ökat betpris för 1919 års odling, hava de sakkunniga den 31 januari 1919
till bemälde departementschef avgivit tvenne promemorior dels angående statens
garanti beträffande den inhemska sockertillverkningen av 1919 års skörd
och i sammanhang därmed regleringen av sockerpriset under år 1919 och
dels angående 1919 års sockerfabrikation vid mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolags
fabriker.

Berörda framställningar hava legat till grund för Kungl. Maj:ts proposition
till riksdagen den 14 februari 1919 angående viss garanti åt de
svenska sockerfabriksaktiebolagen.

Utgifterna för de sakkunnigas verksamhet under år 1919 hava intill

O O

den 1 december belöpt sig till inalles 5,377 kronor 85 öre.

Bih. till riktd. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 40

Riksdags>Berättelseiu

i 14 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för avveckling av den statliga spannmälsreglerinqen in. in.
Den 11 februari 1919 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst nio sakkunniga personer för att verkställa
utredning och avgiva förslag angående avvecklingen av den statliga spannmålsregleringen
och därmed sammanhängande förhållanden samt angående
åtgärder för en sund utveckling av livsmedelshandeln efter kristiden, avseende
ett närmande mellan producenter och konsumenter av livsmedel i
syfte att åstadkomma bättre avsättningsförhållanden och tillförsel. Till
följd härav anmodade departementschefen förutvarande statsrådet J. G. BeckFriis,
föreståndaren för husdjursavdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet, professorn Nils Hansson, professorn vid
handelshögskolan Carl Filip Gunnar Andersson, ledamoten av riksdagens
första kammare Johan Nilsson i Skottlandshus, ledamöterna av riksdagens
andra kammare Axel Vilhelm Teodor von Sneidern, Gustaf Vilhelm Källman
och Ernst August Hage, docenten, n. v. professorn vid universitetet
i Lund, filosofie doktorn Emil Frithiof Sommarin samt ledamoten av folkhushållningskommissionen,
direktören G. Akerlindh att verkställa den anbefallda
utredningen. Till de sakkunnigas ordförande förordnades friherre
Beck-Friis. Den 20 oktober 1919 har departementschefen med bifall till
därom gjord framställning entledigat friherre Beck-Friis från hans ifrågavarande
uppdrag och till de sakkunnigas ordförande förordnat professorn
Andersson.

De sakkunniga hava sammanträtt under månaderna februari—april
samt avgivit dels den 17 mars 1919 yttrande rörande frågan om utfästelse
från statens sida av minimipris å korn och ärter av 1919 års svenska
skörd, dels ock den 30 april 1919 betänkande med utredning och förslag
angående avveckling av den statliga spannmålsregleringen och därmed
sammanhängande förhållanden.

Utgifterna för de sakkunnigas verksamhet under år 1919 hava intill
den 1 december belöpt sig till inalles 8,933 kronor 76 öre.

Sakkunniga för utredning rörande förädlingsverksamhet genom statens
försorg beträffande avkastningen från statens skogar.

Sedan jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1919 chefen
för jordbruksdepartementet såsom sakkunniga för utredning rörande
förädlingsversamhet genom statens försorg beträffande avkastningen från
statens skogar tillkallat överdirektören och souschefen i domänstyrelsen

D. E. af Wahlberg, expeditionschefen friherre C. D. R. von Schulzenheim,
överjägmästaren P. O. Welander, disponenten P. W. Ekman och f. d.
direktören A. E. Klintin samt tillika uppdragit åt överdirektören af Wåhl -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

berg att vara de sakkunnigas ordförande och expeditionschefen friherre
von Schulzenheim att vara deras sekreterare, hava de sakkunniga, vilka
den 9 oktober 1919 fått bland sig fördelade åtskilliga deras uppdrag berörande
handlingar, haft plenisammanträden under tiden 11—15 november
1919, därvid åt ordföranden och sekreteraren uppdragits att uppgöra
förslag till infordrande av uppgifter och verkställande av vissa utredningar,
erforderliga för fullgörandet av det de sakkunniga lämnade uppdraget.

Efter det dessa förslag blivit uppgjorda och av de sakkunniga godkänts
samt eu del infordrade uppgifter inkommit, har arbetet med verkställandet
av omförmälda utredningar och bearbetandet av inkomna uppgifter
med anlitande av sakkunnigt biträde påbörjats.

Utgifterna för de sakkunnigas verksamhet under år 1919 hava intill
den 1 december belöpt sig till inalles 420 kronor 40 öre.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

Stockholms slott den 12 januari 1920.

GUSTAF.

Eijel Löfgren.

över kommittéer och dylika beredningar.

Sid.

Aktiebolag och solidariska bankbolag: sakkunniga för beskattning av dessa bolag . . 257
Apoteksväsendet: kommitté för utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i

riket vid 1920 års utgång m.m....................189

Arbetslöshetskommissionen..........................191

Arbetstid: kommittén för \ erkställande av utredning angående lagstiftning för reglering

av arbetstidens längd och förläggning m. ................207

Arkivväsendet: sakkunniga för beredande av frågan om ordnande av de under kam -

markollegium lydande arkivens ställning inom det offentliga arkivväsendet

m. ................................276

Armén: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande

definitiv lönereglering för arméns och marinens personal m. m.....165

utarbetande av fortsättning på »sakregister för kungl. brev, författningar och

generalorder m. m. rörande arméns................165

sakkunnig för verkställande av utredning rörande biblioteksverksamheten inom

armén............................169

Arsenikförgiftning: sakkunniga för utredning i fråga om åtgärder mot faran av kronisk

arsenikförgiftning ..................... 188

Bangåråsanordningar i Stockholm: kommissionen för granskning av det s. k. 1914

års ^förslag till nya bangårdsanordningar i Stockholm...........197

Bankkommitté, 1917 års..........................253

Besvärsferfarande: sakkunnig för utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rörande
det administrativa besvärsförfarandet m. m.............191

Blanketter: sakkunniga för utredning av frågan om gemensam tryckning av de för

överståthållarämbetet och länsstyrelserna behövliga blanketter.......203

Bostadsfrågan: sakkunniga för vissa utredningar på bostadsfrågans område.....215

Bostadsförhållanden: sakkunniga för utredning rörande de mindre bemedlade klassernas

bostadsförhållanden........................ 187

Brottmål: sakkunniga för utredning av frågan om förundersökning i brottmål m. m. . 132

Bränslekommissionen, 1917 års . ................. 250

Budgetårskommittén .................. 263

Byggnadssakkunniga..... 237

318

Sid.

Centralupphandling: sakkunniga för utredning rörande ökad centralisering vid upphandling
för statens räkning m. m...................239

Chalmers tekniska institut: sakkunniga för vissa utredningar rörande institutet . . . 285

Direkta beskattningen: sakkunniga för revision i vissa delar av lagstiftningen rörande

den direkta beskattningen till staten..................259

Disciplinstraff: sakkunniga angående utredning rörande disciplinstraffen inom fängel =

serna . .................................

Djurgårdskommissionen..............................

Domäner: sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag beträffande
en förändrad bokföring rörande statens domäner ..... 291

sakkunniga för utredning beträffande ändringar i gällande bestämmelser

angående utarrendering av kronans jordbruksdomäner........293

Dryckenskap: utredning angående åtgärder i vissa främmande länder för drycken skapens

hämmande in. m.......................234

Dyrtidstillågg: sakkunniga för utredning av frågan om dyrtidstillägg åt kommunalt

anställda lärare ..........................286

Dödsstraffet: sakkunniga för verkställande av utredning av frågan om dödsstraffets

avskaffande............................153

Egna hem:, sakkunniga för utredning av frågan om upplåtelse av kronojord till egna

hem...............................289

Elektrifiering: sakkunniga för utredning om landsbygdens elektrifiering......304

Elektrisk kraft: sakkunniga för verkställande av omarbetning m. m. av det av en
kommitté utarbetade förslaget till lag innefattande vissa bestämmelser i syfte

att trygga rätt till elektrisk kraft m. m......... 143

Exercisreglemente: sakkunniga för verkställande av omarbetning av gällande exercisreglemente
för kavalleriet......................168

Earty g sbesättning: sakkunniga för utredning angående erforderliga bestämmelser rörande

. fartygsbesättnings arbets- och levnadsförhållanden m. m..........255

Fattigvdrdslagstiftningskommittén......................183

Femte huvudtiteln: sakkunniga för verkställande av förberedande utredning och avgivande
av preliminärt förslag rörande en mera rationell uppställning av utgifterna
under riksstatens femte huvudtitel................174

Fideikommiss: sakkunnig för behandling av frågan om ändring i gällande bestämmelser

- angående fideikommiss .......................133

Finansrådet............ 252

319

Sid.

Fiske: sakkunniga för utredning i fråga om tillgodogörande av kronans fisken samt

jakten å viss kronomark........................294

Flottan: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande

officerskårens vid flottan rekrytering och utbildning m. m.......175

sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande

organisationen av den militära tjänsten vid flottans stationer m. m. . . 176

sakkunniga för avgivande av yttrande och förslag beträffande anordnande av

befälskurser för fänrikar vid flottan................178

Flygkommissionen.............................ISO

Flygvapen: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande

organisationen av arméns och marinens flygvapen............159

Folkhushållning skommissionen........................298

Folkskolebyggnader: sakkunniga för utarbetande av normalritningar härför.....279

Folkskoleväsendet: sakkunniga för utredning om folskoleväsendet i de finsktalande delarna
av Norrbottens lön......................284

Fornminnesvården: kommitté rörande omorganisation av fornminnesvården i riket . . 271

Församlingsfriheten: sakkunniga beträffande fastställande av församlingsfrihetens grundsats
m. ..............................140

Försvar sfientlig a propagandan: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande

av förslag angående åtgärder mot den försvarsfientliga propagandan.....158

Försvar skommissionen...........................171

Försäkring slagstiftning skommittén......................144

Gradmätning: kommitté för utredning angående utförande av en gradmätning på Spetsbergen
..............................267

Gruvarbete: sakkunniga för utredning om behovet av förkortad arbetstid vid gruvarbete

under jord m. m. . ........................227

Gruvlag stiftning skommittén.........................136

Handelskommission, statens..... 247

Handelspolitik: sakkunnig med uppdrag att insamla och bearbeta material, ägnat att

belysa den handelspolitiska utvecklingen under den närmaste framtiden . . . 248
Hushållningssällskapen: sakkunniga för utredning angående omorganisation av hushållningssällskapen
.........................309

Häradshövdingarna: sakkunniga för utredning rörande en partiell löneförbättring för

häradshövdingarna m. ........................152

Ideella föreningar: sakkunnig för behandling av frågan om ideella föreningar . . . 140

sakkunniga för utredning av frågan om s. k. ideella föreningars beskattning . 257

320

Sid.

Illojal konkurrens: sakkunnig för bearbetande av inkomna yttranden över patentlag stiftningskommitténs

förslag till lag mot illojal konkurrens........249

Industrien: kommission för organiserande av samarbete mellan militära förvaltningsmyndigheter
och industrien .....................155

Industrikommission, statens.........................243

Instansordning: sakkunniga för fortsatt behandling av frågan om särskild instansordning
för mål angående avlöningsförmåner och pension m. m........137

Jakt: sakkunniga för utredning i fråga om tillgodogörandet av kronans fisken samt

jakten å viss kronomark.......................294

Jordabalk: sakkunniga för fortsatt behandling av frågan om ny jordabalk.....149

Jordkommissionen.............................147

Järnvägar: sakkunnig nämnd för utredning angående användande av armerad betong

för broar å enskilda järnvägar i Sverige................205

kommittén för utredning angående ett mera allmänt förstatligande av

Sveriges järnvägar m. m.......................211

Jomväg staxekommittén............... 186

Karolinska institutet: sakkunniga för utredning rörande karolinska institutets och

serafimerlasarettets nybyggnadsfrågor m. m................285

Klockarinstitutionen: sakkunniga för fortsatt utredning rörande klockarinstitutionen . 274

Kolonisationskommittén...........................296

Kolonisationsnämnd, statens.........................308

Kommunalförvaltningen: kommissionen för utredning rörande vissa spörsmål å kommunalförvaltningens
område.....................220

Kommunalskattereformsakkunnig a..................... 265

Kommuner: sakkunnig för utredning angående rätt för kommuner att upplägga fonder

för vissa ändamål.........................256

Konkurslagstiftningen: sakkunniga för fortsatt behandling av frågan om ny konkurslagstiftning
............................138

Konsistorier: kommitté för frågan om de kyrkliga konsistoriernas omorganisation . . 133

Konstgödselmedel: sakkunniga för utredning i fråga om inhemsk tillverkning av konstgödselmedel
............................311

Krigsförsäkringskommission, statens......................244

Krigstidstillägg och krigstidshjälp: sakkunniga angående krigstidstillägg och krigstidshjälp
under år 1919 till befattningshavare och f. d. befattningshavare i statens

tjänst...............................258

Kronolog enhetskommissionen................... 289

Kustartilleriet: sakkunniga för verkställande av omarbetning av kustartilleriets skolreglemente
............................178

;$2i

Sill.

Kyrkliga kommuner: sakkunniga för utredning 3 fråga om införande i den kyrkliga

kommunen av representativt system m. .................282

Kyrkofonden: kommittén för utredning rörande ändrad förvaltning av kyrkofonden

m. ................................273

Könssjukdomar: sakkunniga för utredning rörande åtgärder, som erfordras för att bland
allmänheten sprida kunskap om könssjukdomarnas natur och smittfarlighot
m. ................................214

Lag erhusby g gnadskommissionen.......................30.1

Lagerhus- och kylhuskommittén.......................298

Lantbruksstyrelsen: sakkunniga för utredning om ändrad organisation av styrelsen m. m. 302

Lantmäterikommissionen: 1917 års.....................303

Lapparna: kommitté för en allmän revision av gällande bestämmelser rörande lapparnas
förhållanden inom riket m. ...................223

Livsmedelslagstiftning: kommittén för utredning angående enhetlig, utvidgad livsmedels lagstiftning.

...........................202

Lotsverket: sakkunniga för verkställande av omarbetning av gällande förordning angående
lotsverket och därmed sammanhängande författningar.......172

Luftföroreningssakkunniga . ........................268

Lufttrafik: delegationen för Sverige av den svensk-dansk-norska kommittén för dryftande
av vissa spörsmål angående lufttrafik m. m.......... . 216

kommittén för utredning angående reguljär lufttrafik m. m.........218

Lunds stift: kommitté för utredning av frågan om förändrad kyrklig indelning och

organisation i vissa delar av Lunds stift................283

Läns- och organisationsförhållanden: kommittén för utredning beträffande löne- och
organisationsförhållandena vid statens järnvägar, vid telegrafverket och statens

vattenfallsverk ävensom vid postverket...... 208

Lönereglering skommittén..........................228

Magistratsförvaltningen: sakkunniga för utarbetande av nytt förslag angående magistrats förvaltningens

ordnande i städer under landsrätt.............220

Malmfyndigheter: kommission för utredning av frågan om utnyttjande av statens norrländska
malmfyndigheter •................■.....241

Manskapsrekrytering: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande frågan om vidtagande av åtgärder för främjande av manskaps rekryteringen

vid armén........ 157

Marinen: sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande av förslag rörande

definitiv löneförbättring åt viss personal vid armén och marinen . . . . 165

sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag i fråga
om erforderliga bestämmelser beträffande daglönarnas vid marinen anställande,
avlöning och pensionering.................174

Bill. till rikid. prof. 1920. 1 Sami. 1 Avd. 41

Riksdags-Berättelsen.

322

Sid.

Marinen: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande
undervisningen i marinens korprals- och underofficersskolor . . 179
sakkunniga för utredning och avgivande av förslag ifråga om ordnandet av

förrådsverksamheten vid marinen m. m...............182

sakkunnig för verkställande av undersökning och avgivande av yttrande beträffande
det nya redovisningsväsendet vid marinen.........183

sakkunniga för utredning av vissa frågor angående marinen........183

Marinförvaltningen: sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag
rörande erforderliga ändringar i marinförvaltningens organisation m. m. . 171

Marinläkare: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande
marinläkares av 2:dra graden m. fl:s anställning såsom underläkare
och amanuenser vid civila sjukvårdsanstalter och medicinska institutioner m. m. 177

Medicinska undervisningen: sakkunniga för utredning rörande denna........276

Meteorologisk-hydrografiska anstalt, statens: sakkunniga för utredning angående förläggning
till Göteborg av en avdelning av statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt..............................310

Militära förvaltningsmyndigheter: kommission för organiserandet av samarbete mellan

militära förvaltningsmyndigheter och industrien.............155

Militärapoteksväsendet: sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande av

förslag rörande militärapoteksväsendets ordnande i fredstid........169

Militära sjuktransportväsendet under krig: sakkunniga för utarbetande av plan för ordnande
härav............................101

Militära utgifterna: kommissionen för beredande av frågor om begränsning av de militära
utgifterna och därmed sammanhängande ärenden......... . 168

Militära övningar: sakkunniga för granskning av förslag till lag angående upplåtande

av mark till militära övningar m. m..................156

Militärtjänstgöring: sakkunniga för omarbetning av förordningen om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.........163

Mineralfyndigheter å kronojord: kommissionen för undersökning och tillgodogörande

härav....... 254

Mineraloljor och svavel: sakkunniga för utredning rörande inhemsk tillverkning härav . 246

Motorcykel: kommissionen för utredning angående ytterligare bestämmelser för trafik

med motorcykel.................... 226

Nykterhetskommittén............................235

Nöjesskatt: sakkunnig angående utredning av frågan angående anordnande av nöjesskatt
...............................259

Odlingskommitté, statens..........................306

Offentliga samlingslokaler: sakkunniga för utredning av frågan rörande brandföreskrifter

för offentliga samlingslokaler m. m...................199

323

Sid.

Officerare: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande

underbefäls befordran till officer och reservofficer.........154

sakkunniga för verkställande av utredning rörande arméns behov av tekniska

officerare m. m........................162

Ortnamn: kommitté för undersökning av svenska ortnamn............268

Pappersförbrukning: sakkunnig för undersökning angående statens pappersförbrukning 266

Patentlag stiftning skommittén........................233

Postcheckrörelse: kommitté för utredning beträffande införande i vårt land av så kallad

postcheckrörelse...........................206

Proportionella val: sakkunniga för utredning och avgivande av förslag rörande de
ändringar i gällande bestämmelser rörande proportionella val, som för avhjälpande
av bristerna i det nuvarande valsystemet må anses påkallade .... 152

Provinsialläkare: kommittén för utredning i fråga om reglering av avlöningsförhållan -

dena för förste provinsialläkare och provinsialläkare...........203

Provtaxering ssakkunnig a............ 258

Prästerskapets löneboställen: sakkunniga för revision av förordningen angående utarrendering
av prästerskapets löneboställen.................287

, Prästerskapets löneförmåner: sakkunniga för fortsatt beredande av frågan om reglering

av prästerskapets löneförmåner....................270

Prästerskapets änke- och pupillkassa: sakkunniga för utredning av frågan om beredande
av bättre pensionsförhållanden åt änkor och barn efter delägare i prästerskapets
, änke- och pupillkassa................ 287

Regalrätten: sakkunnig för utredning angående den s. k. regalrätten till inom riket

förekommande vattendrag . ...... 238

Religionsfrihetskommittén..........................141

Resereglementet: sakkunniga för revision av gällande resereglemente........208

Riksdagsordningen: sakkunniga för utarbetande av de ändringar i riksdagsordningen,
som följa av 1918 års urtima riksdags beslut angående politiska författningsrevisionen
.............................153

Riksrevisionsverk: sakkunniga för behandling av frågan om inrättande av ett riks revisionsverk.

...........................264

Rikstaxering: sakkunniga för utredning om anordnande av skogsavverkningsstatistik och

rikstaxering............ . ...............305

Rusdryckslagstiftningen: sakkunniga för utredning, i vad mån ersättning bör utgå till

olika yrkesgrenar med anledning av den nya rusdryckslagstiftningen .... 256

Räkenskaps- och revisionsväsende: sakkunniga för utredning angående ökad enhetlighet

och- effektivitet i statens centrala räkenskaps- och revisionsväsende ... .237

324

Sid.

Sanitetshundar: sakkunniga för verkställande av utredning angående behovet av sani tetshundar

för det militära sjukvårdsväsendet m. m............

Serafimerlasarettet: sakkunniga för utredning rörande karolinska institutets och sera fimerlasarettets

nybyggnadsfrågor m. m.................

Sinnessjuka: sakkunniga för verkställande av revision av stadgan angående sinnessjuka

m. m...............................

Sjukförsäkring: kommittén för utredning rörande obligatorisk sjukförsäkring m. m. .
Sjukhus: kommitté för verkställande av utredning rörande samarbete mellan civila och

militära sjukhus m. m........................

Sjukvården: sakkunniga för utarbetande av bestämmelser rörande sjukvården vid truppförbanden
i händelse av större epidemier................

Sjukvårdsmateriel: sakkunniga för verkställande av utredning rörande inom landet befintlig
sjukvårdsmateriel m. m.....................

Sjölagen: sakkunniga för biträde vid beredningen av förslag till ändringar i sjölagen

m. m...............................

Sjölagstiftningskommittén..........................

Skiftsystemet inom pappers-, cellulosa- och trämasseindustrien: delegation för Sverige av
den för de nordiska länderna och Finland gemensamma kommittén för fastställande
av. enahanda grunder för systemet...............

Skogar: sakkunniga för utredning rörande förädlings verksamhet genom statens försorg

beträffande avkastningen från statens skogar..............

Skogsavverkningsstatistik: sakkunniga för utredning om anordnande av skogssavverk ningsstatistik

och rikstaxering.....................

Skogslagstiftningskommittén.........................

Skolkommissionen.............................

Släktnamn: sakkunniga för utarbetande av förteckning över nu brukade släktnamn

m. m...............................

Smdskollärare: sakkunniga för beredning av frågan om småskollärares m. fl. pensionering
m. m.............................

Socialpolitiska området: sakkunniga för undersökning angående möjligheten för kontinuerligt
samarbete mellan Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island på

det socialpolitiska området....................

Sveriges delegation av den permanenta nordiska socialpolitiska delegationen
samt av den nordiska kommissionen för undersökning av möjligheterna
för ett gemensamt uppträdande utåt från de nordiska ländernas sida på

det socialpolitiska området....................

Socker: sakkunniga för viss utredning angående pris och produktion å socker ....
Spannmålsreglering: sakkunniga för avveckling av den statliga spannmålsregleringen

m. m...............................

Spetsbergen: kommitté för utredning angående utförande av en gradmätning på Spetsbergen
..............................

Stadsplan och tomtindelning: kommitté för revision av gällande bestämmelser om

stadsplan och tomtindelning.........•...........

Statens bakteriologiska laboratorium: kommitté för utredning angående dettas organisation
och utveckling m. m.......................

164

285

190

198

161

168

162

238

145

213

314

305

288

281

277

221

222

313

314
267
139
205

325

Statsbaneekonomin: 191!) års kommission angående statsbaneekonomin m. m.....

Statsbokföring skommittén..........................

Statskyrkan: sakkunniga beträffande frågan om utträde ur statskyrkan m. m. . . . .
Stiftelser: sakkunnig för fortsatt behandling av frågan om lagstiftning rörande stiftelser
............................''

Stockholms förortsbanefråga: kommissionen för utredning angående ordnandet härav .

Strafflag skommissionen ..........................

Strafflagstiftningen: revision av strafflagstiftningen...........• • • •

Strängnäs domkyrka: sakkunniga för avgivande av yttrande i fråga om fastställande av

ritningar till glasmålningar i Strängnäs domkyrkas korfönster.......

Stämpelavgiftssakkunniga .........................

Sulfitspritsakkunniga...................

Sveriges biblioteksväsende: sakkunniga för utredning i fråga om Sveriges biblioteksväsende
på visst område.................... • • •

Sveriges försvarsväsende: kommission för verkställande av utredning och avgivande av
förslag om en revision av Sveriges försvarsväsende m. m.........

Sid.

225

227

141

134
224

135
132

275

265

278

171

Tandläkarinstitutet: sakkunniga för utredning rörande institutets utvidgning m. m . .
Taxering: sakkunnig för utredning angående frågan om särskilda avdrag vid 1919

års taxering till bevillning och till inkomst- och förmögenhetsskatt.....

Tekniska högskolan: dess byggnadskommitté................. •

Tekniska officerare: sakkunniga för utredning rörande arméns behov av tekniska officerare
m. ..............................

Torpeder: sakkunniga för utredning rörande inträffade torpedförluster.......

Torrläggning av mark: sakkunniga för fortsatt behandling av fragan om ny lagstiftning
angående torrläggning av mark och därmed sammanhängande ämnen . .

Torvkommittén..............................

Tmstsaklcunniga........................

Tryckningskostnader: sakkunniga för verkställande av utredning angående åtgärder för

nedbringande av statens tryckningskostnader..............

Tullkommission, 19li års.........................

Tull- och traktatkommittén.........................

Tvdngsuppfostringssakkunniga.......................

277

259
270

162

182

150

295

236

256

242

260
142

Underbefäl: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande

underbefäls befordran till officer och reservofficer ............154

Ungdomsbrottsligheten: sakkunniga för utarbetande av förslag till åtgärder för bekämpande
av ungdomsbrottsligheten . ..................144

Universiteten och karolinska institutet: sakkunniga för avgivande av förslag till ändrade
bestämmelser rörande tillsättande av professors- m. fl. befattningar vid universiteten
och karolinska institutet....................‘380

326

Utförselförbud: sakkunniga för utredning rörande kompletterande bestämmelser beträffan
de utforselförbuden...........

Utlänning: sakkunniga för utredning rörande ökad skattskyldighet till’stat''och''kornTU
m,un 7for utlänningar, som i Sverige åtaga sig eller utföra arbete . .
Utrikespolitiska angelagenheter: kommitté för samarbete mellan regering och riksdag ’i
viktigare utrikespolitiska angelägenheter......

T a dstena kngsmanshuskassa: sakkunniga för utredning rörande underhåll från Vadstena
kngsmanshuskassa åt visst avskedat indelt manskap
Van fÖrevår den: sakkunniga för utredning angående riktlinjerna för vanförevården
Vanhavd: sakkunniga för undersökning rörande verkningarna av gällande lagstiftning''
T7. , .t!! förekommande av vanhavd av viss jord i Norrland och Dalarna

Vinters]ofartskommittén för Norrland.........

Visbg stift: kommittén för utredning av frågan om förändrad kyrklig indelning och

organisation av Visby stift..........

Vägskattesakkunniga..........

Värnpliktig: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag angående
värnpliktstjänstgöringens ordnande för värnpliktiga, vilka hysa religiösa
samvetsbetänkligheter mot vapentjänst ...
sakkunnig för avgivande av förslag till närmare bestämmelser i’fråga omvärnpliktiga
tillkommande penningtillskott vid tjänstgöring såsom underbefäl .
sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande
förbättra^ andlig och sedlig vård för den värnpliktiga ungdomen ....
sakkunniga för prövning av ansökningar rörande uppskov m. m. för värnpliktiga
med inställelse till tjänstgöring vid mobilisering.........^67

160

210

138

249

278

234

158

163

166

170

Å.

Åborättsfrågan: kommitté för utredning av den s. k. åborättsfrågan

240

Ä.

Ägostycknings- och jordavsöndringsinstituten: sakkunniga för fortsatt utredning av
frågan om ny lagstiftning beträffande de nuvarande ägostycknings- och jordavsöndringsinstituten
och vad därmed äger sammanhang

Stockholm 1920. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

195039