Kungl. Majds Proposition Nr 69.

19

Nr 69.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa inredningsarbeten
i nationalniuseibyggnaden; given Stockholms
slott den 6 februari 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att till anordning och uppställning i stilhistoriska interiörer av nationalmuseets
möbelsamling samt av dess textilsamling i fyra till avdelningen
för konsthantverk upplåtna rum inom museibyggnaden anvisa på extra stat
för år 1921 ett reservationsanslag av 16,500 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

Olof Olsson.

20

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 69.

Vissa inredningsarbeten

i nationalmnseibyggnaden.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6
fehruari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Olsson anförde härefter:

Vid anmälan den 7 januari 1920 av anslagsbehoven å riksstatens för
år 1921 åttonde huvudtitel hemställde jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte,
i avbidan på proposition angående anslag till vissa inredningsarbeten i
nationalmuseibyggnaden, för ändamålet beräkna på extra stat för år 1921
ett reservationsanslag av 16,500 kronor. Denna min hemställan blev av
Kungl. Maj:t bifallen.

Jag tillåter mig nu att återupptaga nämnda ärende till behandling.

Vid beräkningen av det anslag, 350,000 kronor, som av 1913 års
riksdag beviljades till utförande av ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden,
hade hänsyn icke tagits till kostnaderna för de inredningsarbeten,
som måste verkställas, innan samlingarna kunde på lämpligt och

21

Kung!. Maj:ls Proposition Nr 60.

tidsenligt sätt inordnas i de omdanade lokalerna och dessa sålunda åter
göras tillgångliga för allmånheten. Sedan behov av medel för berörda
ändamål, i mån av ändringsarbetenas fortgång, gjort sig gällande, har
Kungl. Maj:t, på särskilda av överintendenten och chefen för nationalmuseum
gjorda framställningar, av visst överskott å en extra dragning i
baltiska utställningens lotteri anvisat dels den 1 oktober 1915 ett belopp
av högst 7,500 kronor till bestridande av nödiga kostnader för flyttnings-,
ändrings-, reparations- och komplctteringsarbeten beträffande nationalmuseet
tillhörande samlingar inom museibyggnaden samt ett belopp av
högst 4,600 kronor till ändrad uppställning av museets avdelning för konsthantverk
ävensom ytterligare högst 1,000 kronor till anställande av prov
för inredning av en utställningssal i museibyggnadens mellanvåning,
dels ock den 7 april 1916 ett belopp av högst 3,560 kronor för vissa inredningsarbeten
i handtecknings- och gravyrsamlingens nya lokal i museibyggnaden.

Vidare anvisade riksdagen år 1916, med anledning av en utav Kungl.
Maj:t gjord framställning, på extra stat för år 1917 ett anslag av 7,000
kronor till inredning av en utställningssal i nationalmuseibyggnaden, samt
år 1917, likaledes på framställning av Kungl. Maj:t, på extra stat för år
1918 ett anslag av 14,000 kronor till förändrad uppställning av nationalmuseets
samlingar av europeisk keramik och antika skulpturarbeten ävensom
till installering av museets samling av antika bronser, vaser m. m. i
de för vederbörande samlingar avsedda salar inom nationalmuseibyggnaden.

Till sist må erinras, hurusom riksdagen dels år 1918 anvisat ett belopp
av 17,672 kronor till inredning av bibliotek i museibyggnaden, dels
ock år 1919 ett tilläggsanslag å 6,110 kronor till enahanda ändamål samt
till uppställning av biblioteket i den för detsamma nyinredda lokalen samt
katalogisering av detsamma ävensom till anskaffande av nödigt material
för katalogisering ett belopp av 2,000 kronor.

Det förtjänar jämväl att antecknas, att riksdagen sistnämnda år anvisat
även ett belopp av 3,900 kronor till anskaffande av montrer och
piedestaler för vissa egyptiska och östasiatiska föremål i nationalmuseets
antiksal. _

I skrivelse den 30 augusti 1919 har nu överintendenten gjort framställning
om anslag till fortsatta inredningsarbeten inom museet.

Till en början bar överintendenten meddelat, att, vad avdelningen för konsthantverk
beträffar, hava tack vare ovanberörda anslag kunnat öppnas för allmänheten
4 stycken nyordnade salar, belägna i museibyggnadens norra halva och innehållande
teknologiska uppställningar av grupperna keramik, ädla och oädla metaller, glas, sniderier
m, m., vidare museets samlingar av orientaliskt konsthantverk av olika arter samt

22

Kungl. MajUs Proposition Nr 69.

modernt konsthantverk. Som dessa avdelningar med tillämpning av moderna museiprincipe
äro anordnade så instruktivt och konstnärligt verkningsfullt, som museets nuvarande
för uppställning av alster av konsthantverk särdeles olämpliga lokaler möjliggöra,
faller det så mycket mera i ögonen, att övriga delar av konsthantverksavdelningen
befinna sig på en efterbliven ståndpunkt och därför snarast möjligt böra erhålla
en uppställning, som låter dem komma till sin rätt och som i möjligaste mån
motsvarar vad man fordrar av ett konstslöjdmuseum i våra dagar.

Det är denna senare del av konsthantverksavdelningen, som överintendenten
nu anser böra bliva föremål för en ändrad anordning; härom heter
det vidare i skrivelsen:

Samtliga de rum — 4 stycken — som det här gäller och som ännu icke blivit
föremål för omordning, äro belägna i södra halvan av museibyggnadens första våning,
och genom de av mig nedan föreslagna anordningarna i desamma skulle hela den återstående
delen av . museets samling av konsthantverk få eu provisorisk uppställning, tills
dess i en framtid lyckligare lokala förhållanden kunna skapas åt denna avdelning,
som utan tvivel innehåller större skatter än något annat av nordens konstslöjdmuseer.
Samtliga de ifrågavarande rummen, med undantag av ett, tjänar nu som förvaringsplats
för museets möbelavdelning, och här göra sig på ett tydligare sätt än i någon
annan av museets avdelningar gällande nackdelarna hos de museala metoder, som
följdes, då avdelningen för cirka 35 år sedan anordnades. Dels har vid sidan av utsökta
föremål exponerats sådana, som ingalunda fylla måttet i fråga om det krav på
hög konstnärlig ocht eknisk kvalitet, som enligt modern uppfattning är det främsta
man har att ställa på en samling av denna art, dels har genom en olycklig uppställning
av föremålen, som gör att dessa måste ses på allt för stor distans och under
ogynnsamma belysningsförhållanden, ett studium av clesamma i hög grad försvårats, ja
i några fall omöjliggjorts. Resultatet av denna uppställning har blivit, att avdelningen
numera ter sig som ett nödtorftigt ordnat magasin, och den har också blivit föremål
för skarp kritik från såväl fackmännens som allmänhetens sida.

Med användande av nationalmuseets ordinarie anslag för samlingarnas vård och
underhåll har jag redan sökt tillämpa de principer, som jag anser böra vara normgivande
för uppställningen inom de ifrågavarande rummen, vid anordnandet av det
så kallade renässansrummet inom museets sydfasad. Denna bildar i motsats till de
inom den norra byggnadshalvan belägna, efter teknologiska principer ordnade rummen
böljan till en stilhistorisk avdelning, inom vilken de historiska stilarnas utveckling
och karaktäristiska egendomligheter skola åskådliggöras medelst sammanförande inom
slutna interiörensembler av huvudsakligen möbler och till rumsinredningen hörande
dekorativa anordningar men även (inom montrer) av alla andra slag av konsthantverksalster,
vilka på ett konstnärligt pregnant sätt giva respektive stilars karaktär och
formspråk.

De nyanordningar, som för uppnående av detta mål krävas, äro i främsta rummet
följande: borttagande av de upphöjda golvplaner, vara föremålen i de två största av de
ifrågavarande salarna äro placerade, dessas ersättande med låga pallar, dels löpande
längs rummens väggar, dels placerade fristående från varandra på golven, borttagande
av de nuvarande cloisonväggarna och deras ersättande med andra, disponerade med ett
bättre tillvaratagande av utrymmet; byggande av montrer samt måleriarbeten.

Sedan tre möbelsalar på detta sätt apterats för den stilhistoriska avdelningen,

23

Kung1. Maj.ts Proposition Nr (ii).

återstår ännu ett rum, det nu så kallade »bokbandsrummet», vilket provisoriskt lämpar
sig som utställnings- och förvaringsrum för museets samling av textilarbeten och som
därför skulle förses med en inredning av väggfasta skåp.

Då, såsom jag ovan påpekat, de nämnda förändringarna måste betraktas såsom
ett provisorium om ock för en tidrymd av flera år framåt, tills dess ändamålsenligare
lokaler för konstslöjdavdelningen kunna bliva tillgängliga, bar jag sökt att vid uppgörande
av planerna för dessa förändringar inskränka mig till det oundgängligen nödvändiga
ävensom att i största möjliga utsträckning räkna med användande av redan befintligt
byggnads- och montermaterial. Så skulle träverket till ovan omtalade cloisonväggar
och pallar tagas från de redan befintliga golvplaner, och som stomme för skåpinredningen
i det planerade textilrummet skulle eu del med spegelglas försedda, nu
ej använda skärmar tagas i bruk.

Med iakttagande av ovan antydda direktiv skulle kostnaderna för omordning och
uppställning av museets möbel- och textilsamling i de återstående fyra, ej omordnade
rummen, upplåtna för konstslöjdsavdelningen, enligt inhämtade kostnadsberäkningar
uppgå till 14,920 kronor.

På grund av vad överintendenten sålunda anfört, har han hemställt,
att Kungl. Maj:t täcktes i proposition till 1920 års riksdag äska följande
belopp till fortsatt inredningsarbete inom nationalmuseibyggnaden:

till omordning och uppställning i stilhistoriska interiörer av museets
möbelsamling samt av dess textilsamling i fyra av till avdelningen för
konsthantverk upplåtna rum 14,920 kronor.

Efter remiss har byggnadsstyrelsen den 16 december 1919 yttrat sig
ärendet och därvid anfört följande:

Enligt vad styrelsen under hand erfarit hava vederbörande, vid bestämmandet av
ovannämnda belopp, 14,920 kronor, utgått från en med ledning av infordrade anbud
verkställd kostnadsberäkning, enligt vilken kostnaderna för ifrågavarande arbeten fördela
sig på följande sätt:

inventarier (skåp, montrer, lösa pallar och piedestaler)........................... kr. 8,080: —

nya väggar och golvplaner samt rivning av gamla väggar och golvplaner
........................................................... * 2.760: —

målningsarbeten å väggar och inventarier.............................................. » 3,080: —

oförutsedda utgifter .................................................. » 1,000: —

Summa kronor 14,920

Med avseende å nämnda kostnadsberäkning framhåller styrelsen, att posten för
oförutsedda utgifter torde vara för lågt beräknad och att densamma bör höjas till 2,580
kronor för bestridande av utgifter för eventuella prisstegringar samt ritningar in. m.

Totalkostnaden för omförmälda arbeten, beträffande vilka styrelsen icke funnit
något att för sin del erinra, torde därför böra beräknas till 16,500 kronor, vilket belopp
sålunda är för ändamålet erforderligt.

Enligt den av överintendenten nu gjorda framställningen vore det m^«P*hr‘*''
synnerligen önskvärt att fullfölja de ändringsarbeten, som redan vidtagits

24

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 69.

inom en del av konsthantverksavdelningen, till övriga partier av samma
avdelning, samt att här skapa en stilhistorisk avdelning och därigenom
söka att, i den mån museets yttre förhållanden det medgiva, lämna en
förmedelst interiörer åskådliggjord bild av de historiska stilarnas utveckling
och karaktärer. Jag anser mig böra biträda denna framställning.
Något belopp för ändamålet har nationalmuseum icke till sitt förfogande,
och det synes mig därför vara nödvändigt att hos riksdagen äska erforderligt
anslag. Mot den av byggnadsstyrelsen angivna kostnadssumman,
16,500 kronor, har jag icke någon erinran att göra.

Jag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till anordning och uppställning i stilhistoriska
interiörer av nationalmuseets möbelsamling samt av dess
textilsamling i fyra till avdelningen för konsthantverk
upplåtna rum inom museibyggnaden anvisa på extra stat
för år 1921 ett reservationsanslag av 16,500 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade
Hans Maj:t Konungen gilla; och skulle proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Em. O:son Bergman.

Stockholm 1920, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

200064