Kungl. Muj.ts Proposition Nr 61.

1

Nr 61.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning
av vissa med anledning av färdigställandet av dubbelspåret
Rönninge—Ström för statens järnvägar obehövliga
markområden; given Stockholms slott den 6 februari 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,

att de statens järnvägar tillhöriga markområden med därå befintliga
byggnader, vilka, sedan det under anläggning varande dubbelspåret
Rönninge—Ström öppnats för allmän trafik, icke vidare bliva för statsbanornas
behov erforderliga, må försäljas under villkor, som av Kungl.
Maj:t fastställas, ävensom att köpeskillingen må användas till bestridande
av kostnaderna för de av byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge
— Ström omhänderhavda arbeten.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. Holmquist.

Bihang till riksdagens protokoll 1Ö20. 1 sand. 52 käft. (Nr 61—62.)

171 20 1

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 61.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6
februari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Holmquist anförde:

• På framställning av byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge—Ström
föreslog Kungl. Maj:t i proposition nr 99 1919 års lagtima
riksdag medgiva, att de av byggnadskommissionen för nämnda
dubbelspår förvärvade markområden, vilka icke vore för statsbanornas
behov erforderliga, finge avhändas kronan under villkor, som av Kungl.
Magt fastställdes, ävensom att köpeskillingen för områden, vilka försåldes,
finge användas till bestridande av kostnaderna för de av kommissionen
omhänderhavda arbeten.

Denna proposition blev av riksdagen bifallen, och bemyndigade
Kungl. Maj:t på grund härav genom brev den 13 juni 1919 kommissionen
att för statens räkning träffa avtal om byte, försäljning eller avhändande
på annat lämpligt sätt av sådana av kommissionen för dubbelspåret
Rönninge—Ström förvärvade markområden, vilka icke vore erforderliga
för statsbanornas behov. I samband därmed föreskrev Kungl. Maj:t,

3

Kungl. May.ts Proposition Nr Cl.

bland annat, att avtal av berörda art skulle lör fastställelse underställas
Kung]. Maj:ts prövning, varförinnan, då fråga vore om försäljning, yttrande
skulle inhämtas från järnvägsstyrelsen.

I skrivelse den 10 november 1919 har nu kommissionen hemställt
om bemyndigande att försälja jämväl sådan mark, som vid överflyttande
av trafiken till dubbelspåret blir för statens järnvägar obehövlig.

Till stöd för denna framställning anför kommissionen följande;

»När nu kommissionens arbeten alltmera närma sig sin fullbordan och i
följd därav med mera bestämdhet kan beräknas, vilka statens järnvägars äldre
markinnehav å bandelen, som icke komma att för framtiden bliva behövliga för
dess ändamål, finner kommissionen tiden vara inne för vidtagande av lämpliga
åtgärder för ifrågavarande markområdens försäljning, detta så mycket mera som
därigenom kommissionen torde kunna få en klarare översikt över de tillgångar,
som stå till kommissionens förfogande.

De huvudsakliga markområden, som här kunna komma ifråga, utgöras av
dels gamla linjen Igelsta—Ström med Saltskogs bangård, cirkäi 8,2 hektar, förutom
vad kommissionen enligt avtal med Södertälje stad upplåtit närmast väster
om Södertälje kanal och Kungl. Maj:t i brev till vattenfallsstyrelsen den 7 augusti
1919 för dess ändamål disponerat närmast intill samma kanal, dels viss del av
gamla linjen närmast väster om Könninge bangård, cirka 2,3 hektar, och dels den
del av Norra Södermanlands järnväg mellan kurvan vid Ström och Saltskogs
station, cirka 2,9 hektar, som enligt överenskommelse med järnvägsstyrelsen den
20/23 december 1915 skall till staten överlämnas i vederlag för den mark till
samma järnvägs infartslinje å Näset in. m., som kommissionen för detta ändamål
anskaffat, eller sammanlagt cirka 13,4 hektar.

Då emellertid begränsningen för eu del av de obehövliga områdena icke
torde kunna i detalj bestämmas med mindre järnvägsstyrelsen däröver blivit
hörd, synes det kommissionen lämpligast, att styrelsens yttrande över föreslagna
försäljningar i varje särskilt fall inhämtas.

I fråga om användningen av de genom försäljningen influtna medlen finner
kommissionen, att den uppfattningen varit genomgående under hela den tid
frågan om järnvägslinjens flyttning varit ifrågasatt och även sedermera under
byggnadens gång, att nämnda medel skulle räknas byggnadsföretaget till godo.
Så har järnvägsstyrelsen i det utlåtande, styrelsen på sin tid avgav till Kungl.
Maj:t, då den så kallade Södertälje järnvägsfråga skulle föreläggas 1912 års riksdag
och som finnes infört i det vid Kungl. Maj:ts proposition nr 207 den 19
april 1912 fogade statsrådsprotokollet av samma dag, meddelat, det styrelsen
tagit hänsyn till, att vissa statens järnvägar tillhöriga områden ävensom en del
husbyggnader böra bliva obehövliga och kunna försäljas, vadan styrelsen för vart
och ett av de föreliggande alternativen angivit det belopp, som sålunda ^bör
kunna fråndragas de beräknade anläggningskostnaderna. Vidare har också av
kommissionen samma åsikt framhållits i de framställningar, som gjorts tid efter
annan och senast'' den 25 februari 1919 med anhållan om ytterligare medel för
arbetenas utförande. I denna sin senaste framställning säger kommissionen
nämligen, att ifråga om kommissionens tillgångar finge kommissionen i övrigt

Kommia

sionen.

4

* Kungl. Maj:ts Fr oposition Nr 61.

Järnvägs styrelsen.

Departe mentschefen.

meddela, att förutom viss nämnd kassabehållning, 1,180,000 kronor, den 1 januari
1919 kommissionen vidare hade att tillgodoräkna sig de belopp, som eventuellt
kunde erhållas vid försäljning av överblivna partier räls, cirka 700 tons, vissa
husbyggnader, cirka 106,500 kvadratmeter område och överbliven arbetsmateriel.

Ovan uttalade åsikt torde således hava legat till grund för samtliga hos
riksdagen gjorda äskanden rörande anslag till dubbelspårsbyggnaden.»

I anslutning till vad sålunda anförts har kommissionen hemställt
om bemyndigande dels att för statens räkning träffa avtal rörande försäljning
av den mark, som vid trafikens överflyttande till dubbelspåret
bliver för statens järnvägar obehövlig, dock under förutsättning att avtalen
skola efter järnvägsstyrelsens hörande underställas Kungl. Maj:ts
prövning för- fastställelse, dels ock att använda köpeskillingen för försålda
områden till bestridande av kostnaderna för de av kommissionen
omhänderhavda arbeten.

Till följd av remiss har järnvägsstyrelsen den 24 december 1919
avgivit utlåtande och därvid, såvitt nu är ifråga, förklarat sig icke hava
något att erinra mot bifall till förevarande framställning.

I och med att det nu snart fullbordade nya dubbelspåret Rönninge—
Ström kan tagas i bruk, vilket lärer ske under år 1920, skall naturligen
den del av den äldre spåranläggningen mellan dessa båda punkter,
som är avsedd att ersättas av det nya dubbelspåret, ävensom viss del
av järnvägsspåret Saltskog—Södertälje slopas. Den mark, som statens
järnvägar på sin tid förvärvat för den äldre sträckningen, blir på grund
härav till större delen icke vidare behövlig för järnvägsändamål och
lärer med därå befintliga byggnader kunna försäljas. De huvudsakliga
områden, som sålunda nu ifrågakomma till försäljning, uppgå tillsammans
till omkring 13,4 hektar, och angivas närmare i kommissionens
ovan anförda skrivelse. Försäljningen torde ändamålsenligast och med
minsta omgång kunna ske, om Kungl. Maj:t av riksdagen medgives
rätt att fastställa de närmare villkoren därför. Då, såsom kommissionen
framhåller, gränserna för en del av de obehövliga områdena icke
lära kunna i detalj bestämmas med mindre järnvägsstyrelsen däröver
blivit hörd, torde det böra förutsättas, att styrelsens yttrande över föreslagna
försäljningar i varje särskilt fall inhämtas. I övrigt bör vid
försäljningen iakttagas att, därest ifrågavarande områden kunna visa
sig erforderliga för annat statsändamål, de, såvitt det är praktiskt och
ekonomiskt möjligt, i första hand reserveras därför, samt att vid försälj -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 61.

5

ning till enskilda såvitt möjligt egnahemsintresset eller andra allmännyttiga
ändamål bliva tillgodosedda.

I fråga om användningen av influtna köpesummor har kommissionen
hemställt, att desamma måtte av kommissionen få användas till bestridande
av kostnaderna för de av kommissionen omhänderhavda arbeten. En
sådan användning överensstämmer med vad tidigare medgivits ifråga om
köpeskillingen för de områden, vilka avsågos i förut omförmälda proposition
nr 99 till 1919 års lagtima riksdag, och lärer, såsom i samma
proposition framhölls, befinnas önsklig för vinnande av överskådlighet
av kommissionens räkenskaper.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att de statens järnvägar tillhöriga markområden
med därå befintliga byggnader, vilka, sedan det under
anläggning varande dubbelspåret Rönninge—Ström
öppnats för allmän trafik, icke vidare bliva för statsbanornas
behov erforderliga, må försäljas under villkor,
som av Kungl. Maj:t fastställas, ävensom att köpeskillingen
må användas till bestridande av kostnaderna
för de av byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge—Ström
omhänderhavda arbeten.

Till denna departementschefens, av statsrådets
övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans
Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnade, att
proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Cour. Falkenberg.

: '' T* ■ ■ lf< & -

■>£;« . : j •'' .} f .*•

r:«7.