1
Kung!. Maj ds Proposition Nr 45.
Nr 45.
Kungl. May.ts proposition till riksdagen med förslag till omorganisation
av vattenfallsstyrelsen m. in.; given Stockholms
slott den 16 januari 1920.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att, med godkännande av de av departementschefen förordade, uti
statsrådsprotokollet angivna huvudgrunder för ny organisation av vattenfallsstyrelsen,
dels för tillämpning från och med den 1 juli 1920 antaga följande
ändrade lydelse av 42 § i avlöning sreglementet den 19 juni 1919 för
tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk:
42
§.
Järnvägsfullmäktige, telegraffullmäktige, vattenfallsfullmäktige och
överrevisorer, vilkas antal fastställes av Kungl. Maj:t och riksdagen,
förordnas på viss tid och åtnjuta arvode till följande belopp för år
räknat:
järnvägsfullmäktig ................... 6,000 kronor
telegraffullmäktig........................................................................... 4,000 »
vattenfalls fullmäktig....................................................................... 4,000 »
överrevisor vid statens järnvägar.............................................. 3,500 »
överrevisor vid statens vattenfallsverk ................................... 2,500 »
dels besluta, att under avdelningen A. av den vid samma reglemente
såsom bilaga fogade tjänsteförteckning skola beträffande statens vattenfallsverk
från och med den 1 juli 1920 upptagas följande nya befattningar,
nämligen i tredje lönegraden: förste expeditionsvakt, i trettonde
lönegraden: notarie, registrator och revisor, i femtonde lönegraden:
kamrer och sekreterare, i sextonde lönegraden: byråingenjör, i sjuttonde
lönegraden: förste byråingenjör och förste sekreterare, i adertonde
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 38 käft. (Nr 45.) sou 19 1
2 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 45.
lönegraden: byrådirektör samt i tjugonde lönegraden: byråchef och
förste byrådirektör;
dels ock beträffande sådana befattningar vid statens vatten falls verk,
vilkas antal enligt förenämnda avlöningsreglemente skall fastställas av
Kungl. Maj:t och riksdagen, från och med den 1 juli 1920 bestämma
detta antal på sätt angives i den vid statsrådsprotokollet fogade förteckning.
De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas.
GUSTAF.
Eliel Löfgren.
Kung!. Maj.ts Proposition Nr 45
3
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16
januari 1920.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petkén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson,
Holmquist,
Olsson.
Departementschefen, statsrådet Holmquist anförde:
I en till riksdagen den 25 april 1919 avlåten proposition, nr 391,
underställde Kungl. Maj:t riksdagens prövning förslag till gemensamt
avlöningsreglemente för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk.
I en samma dag avlåten proposition, nr 395, framlade Kungl.
Maj:t vidare förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen såsom
beslutande myndighet samt förslag till ny personalorganisation för densamma.
I förstnämnda hänseende föreslogs sålunda, att vattenfallsstyrelsen,
vilken för närvarande är kollegialt sammansatt, skulle omorganiseras
mera i överensstämmelse med två av de övriga affärsdrivande
verken, nämligen järnvägsstyrelsen och telegrafstyrelsen. Den föreslagna
personalorganisationen för vattenfallsstyrelsen upptog en generaldirektör
och chef, en överdirektör, 4 vattenfallsfullmäktige, 2 överrevisorer
4
Kung1. Majds Proposition Nr 45.
samt övrig personal, fördelad på 4 ordinarie byråer. Därjämte innefattade
sistnämnda proposition förslag till bestämmande av antalet av
vissa befattningar vid såväl vattenfallsstyrelsen som statens vattenfallsverks
lokalförvaltningar.
I skrivelse den 12 juni 1919, nr 291, anförde riksdagen beträffande
den föreslagna omorganisationen av vattenfallsstyrelsen som beslutande
myndighet, att riksdagen på den sena tid av riksdagen, då ifrågavarande
med kommunikationsverkens lönereglering sammanhängande proposition
förelegat till behandling, icke varit i tillfälle ägna detta organisationsspörsmål
den ingående granskning, som i betraktande av frågans
betydelse vore av behovet påkallad. På grund därav och då riksdagen
ansett ett uppskov med denna frågas avgörande utan större
olägenhet kunna äga rum, hade riksdagen icke funnit sig böra då företaga
densamma till slutlig behandling. Därvid förutsatte emellertid
riksdagen, att Kungl. Maj:t, efter förnyat övervägande på vilket sätt
förevarande organisationsfråga lämpligen borde vinna sin lösning, vid
början av 1920 års riksdag skulle framlägga det förslag i ämnet,
vartill utredningen kunde giva anledning. Beträffande förslaget om
ny personalorganisation för vattenfallsstyrelsen fann riksdagen ej heller
denna fråga på grund av sitt sammanhang med nyssnämnda spörsmål
om själva styrelsens omorganisation för det dåvarande böra företagas
till avgörande utan böra uppskjutas i avvaktan på att nyssnämnda
organisationsspörsmål vunne sin slutliga lösning. Då den föreslagna
löneregleringen vore avsedd att träda i kraft först den 1 juli
1920, uttalade riksdagen förhoppning om att förnyat förslag i ämnet
till 1920 års riksdag skulle kunna hinna slutbehandlas i så god tid,
att något uppskov med tillämpningen av nämnda lönereglemente ej
heller för vattenfallsstyrelsens del behövde uppkomma.
Riksdagen fann sig på grund av det anförda icke kunna bifalla
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om fastställande av antalet av vissa högre
befattningar vid vattenfallsstyrelsen utom för så vitt anginge befattningarna
såsom generaldirektör och chef samt överdirektör, vilka befattningar
riksdagen ansett kunna upptagas utan att föregripa en blivande
omorganisation av styrelsen. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i fråga
om antalet högre befattningshavare vid lokalförvaltningarna fann riksdagen
icke anledning till erinran.
Till följd av sitt beslut i nu berörda fråga fann riksdagen, som i
huvudsak biträdde Kungl Maj:ts förslag till nytt avlöningsreglemente
för kommunikationsverken, nödvändigt att för det dåvarande därur utbryta
de bestämmelser, som särskilt hänförde sig till såväl de befatt
-
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 45. 6
ningshavare i vattenfallsstyrelsen, vilka skulle anställas genom konstitutorial,
som ock de föreslagna vattcnfallsfullmäktige och överrevisorerna
vid statens vattenfallsverk.
I enlighet med riksdagens beslut har Kungl. Maj:t den 19 juni
1919 utfärdat avlöningsreglemente för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk (sv. förf.-saml.
nr 343).
I det vid Kung]. Maj:ts förenämnda proposition, nr 395, fogade
statsrådsprotokollet återfinnes eu redogörelse för vattenfallsstyrelsens
inveckling och nuvarande organisation (sid. 3—8). Under åberopande
av denna redogörelse framhöll departementschefen i sitt yttrande till
nämnda protokoll, att behovet av en genomgående omorganisation av
styrelsen under flera år gjort sig gällande och ej längre torde kunna
undanskjutas. Ett ytterligare skäl att för det dåvarande företaga denna
omorganisation fann departementschefen vidare i den omständigheten,
att en dylik åtgärd lämpligast borde vidtagas i samband med den allmänna
lönereglering för statens vattenfallsverks olika avdelningar, varom
i annat sammanhang då framlagts förslag. Av riksdagens förenämnda
skrivelse framgår, att även riksdagen funnit önskvärt, att förevarande
organisationsfråga snarast möjligt löses, så att vattenfallsstyrelsens
tjänstemän utan uppskov kunna bliva delaktiga i den beslutade löneregleringen
för kommunikationsverken, vilken som bekant träder i kraft
den 1 juli 1920. Jag har därför ansett mig böra redan nu underställa
frågan Kungl. Maj:ts förnyade prövning.
Beträffande organisationen av vattenfallsstyrelsen hade Kung!. Maj:t
vid framläggande av sitt förslag i ämnet till 1919 års lagtima riksdag
att välja mellan olika alternativ. Vattenfallsstyrelsen och kommunikationsverkens
lönekommitté hade nämligen i detta hänseende stannat i
olika meningar.
Vattenfallsstyrelsen framlade således i skrivelse till lönekommittén
och i ett över kommitténs förslag sedermera avgivet utlåtande förslag
till en organisation, som i huvudsak överensstämde med den nuvarande,
i det att styrelsen enligt detta förslag skulle bestå av en chef samt ett
antal från andra verksamhetsområden tillkallade ledamöter. Liksom för
närvarande är fallet, skulle inom styrelsen viktigare ärenden avgöras
kollegialt och andra ärenden av verkets chef ensam, dock att kollegial
behandling skulle fordras i färre antal fall än som nu gäller. Styrelsens
förslag innebar vidare inrättande inom styrelsen av vissa avdelningar
Vattenfalls
styrelsen.
Valet av ny
oryanisations
form.
Vattenfalls
styrelsen.
6
Löne
kommittén.
Kungl. Maj.is Proposition Nr 45.
och byråer, vilka under verkets chef skulle förestås av avdelningschefer
och byråchefer. Innehavare av dylik tjänst skulle icke såsom ledamot
deltaga i besluten men äga att som föredragande till protokollet anteckna
avvikande mening ävensom att på egen hand avgöra vissa
grupper av mindre viktiga ärenden. De två revisorer, som för närvarande
årligen tillsättas av Kungl. Maj:t för granskning av styrelsens
förvaltning, hade i styrelsens förslag bibehållits, dock under den förändrade
benämningen överrevisorer. Vidkommande den nuvarande anordningen
med särskilda representanter från andra ämbetsverk vid handläggning
inom vattenfallstyrelsen av vissa slag av ärenden uttalade
styrelsen såsom sin mening, att densamma numera vore både ineffektiv
och onödig.
I motsats mot vattenfallsstyrelsen förordade kommunikationsverkens
lönekommitté en ny organisationsform för vattenfallsstyrelsen, mera
överensstämmande med den, som tillämpades beträffande järnvägsstyrelsen
och telegrafstyrelsen, och avseende att formen med från annan
verksamhet tillkallade beslutande ledamöter skulle utbytas mot en fullmäktiginstitution
samt att vederbörande föredragande tjänsteman skulle
erhålla ledamots ställning i styrelsen.
Enligt kommitténs mening borde sålunda vattenfallsstyrelsen utgöras
av generaldirektören och chefen för statens vattenfallsverk samt
vederbörande avdelningschefer och byråchefer, såsom föredragande ledamöter,
ävensom vattenfallsfullmäktige i egenskap av representanter för
näringslivet och de allmänna intressena. Föredroges ärende av annan
tjänsteman hos styrelsen än avdelningschef eller byråchef, skulle därvid
dylik föredragande ingå såsom ledamot av styrelsen.
De till styrelsens handläggning hörande ärenden skulle avgöras av
generaldirektören, efter föredragning av vederbörande avdelningschef
eller byråchef eller ock av särskilt förordnad föredragande. Från generaldirektörens
ensambeslutanderätt skulle dock undantagas ärenden rörande
bestraffning av personalen, vilka ärenden lämpligen borde avgöras
kollegialt, dock med utslagsröst för generaldirektören i händelse av lika
röstetal. Utan föredragning inför generaldirektören borde avdelningschef
kunna få på föredragning av honom underordnad tjänsteman avgöra
sådana ärenden eller grupper av ärenden, beträffande vilka han av generaldirektören
erhållit uppdrag att meddela beslut. Givetvis borde slutligen
vederbörande avdelningschef, byråchef eller annan tjänsteman äga
att utan föredragning inför styrelsen vidtaga åtgärd beträffande en del
mindre viktiga ärenden, s. k. byråärenden.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 45
7
Vid föredragning av ärenden av mera principiell natur och andra
särskilt viktiga ärenden borde vattenfallsfullmäktige närvara och såsom
ledamöter i styrelsen meddela upplysningar och råd samt deltaga i överläggningen.
Därest generaldirektören i ärende, som föredroges för honom, fattade
beslut, som strede mot föredragandens eller annan tillstädesvarande
ledamots åsikt, skulle det åligga denne att låta till protokollet anteckna
sin skiljaktiga mening. Detta gällde även vattenfalls fullmäktig, där
han vore närvarande vid föredragning inom st37relsen.
I detta sammanhang berörde kommittén även frågan, huru sådana
ärenden, som eljest på föredragning skulle avgöras av generaldirektören,
borde behandlas, då denne vore förhindrad att utöva sitt ämbete.
Enligt kommitténs förslag skulle någon särskild ställföreträdare för
generaldirektören i allmänhet icke vara erforderlig. Bleve generaldirektören
för längre tid hindrad att utöva sitt ämbete, borde emellertid
särskild vikarie förordnas av Kungl. Maj:t.
Beträffande förslaget att utbyta de nuvarande icke föredragande Särskilda
styrelseledamöterna mot fullmäktige samt tilldela de föredragande tjänste- yttrandenmännen
ledamots ställning var kommittén icke fullt enig, i det att
ledamoten herr Lubeck i likhet med vattenfallsstyrelsen förordade bibehållandet
av den kollegiala organisationsformen.
Vattenfallsstyrelsens ordförande, generaldirektören F. V. Hansen,
framhöll å andra sidan i ett till vattenfallsstyrelsens utlåtande över lönekommitténs
förslag avgivet särskilt yttrande huvudsakligen, att han vore
ense med övriga ledamöter i att förorda den kollegiala formens bibehållande,
men att han ansåge jämväl en organisationsform med fullmäktige,
om den på lämpligt sätt utbildades och tillämpades, kunna
bliva betryggande och ändamålsenlig.
Vid föredragning den 25 april 1919 framhöll departementschefen, Kungi. Majas
att valet ingalunda vore lätt, då det gällde att bestämma sig för den
ena eller den andra av de angivna organisationsformerna. Å ena sidan tima riksdag,
hade den hittills tillämpade organisationen fungerat på ett tillfredsställlande
sätt under hela den tid, 30m förflutit från styrelsens inrättande,
men å andra sidan torde det kunna befaras, att den nuvarande organisationsformen
särskilt för framtiden kunde komma att medföra vissa
olägenheter. Efter en granskning av de olika skäl, som anförts för och
emot de olika förslagen, kom departementschefen emellertid till den
uppfattningen, att kommitténs förslag beträffande organisationsformen vore
8
Kung1. Maj:ts Proposition Kr 45.
Departements
chefen.
att föredraga framför styrelsens, samt förordade i enlighet härmed, att
vattenfallsstyrelsen skulle utgöras av en generaldirektör, såsom chef,
samt vederbörande avdelningschefer och byråchefer, såsom föredragande
ledamöter, ävensom vattenfallsfullmäktige. Vid den närmare utformning
av styrelsens organisation, som måste ske genom instruktionen,
fann departementschefen ock de av kommittén i hithörande hänseenden
i övrigt angivna riktlinjerna böra i huvudsak följas.
I fråga om antalet fullmäktige föreslog departementschefen, i anslutning
till vad kommittén i sådant hänseende uttalat, att detta antal
lämpligen borde bestämmas till fyra, varigenom såväl näringslivet som
de allmänna sociala intressena kunde förväntas bliva på ett tillfredsställande
sätt representerade inom styrelsen.
Beträffande de ifrågasatta överrevisorerna för granskning av statens
vattenfalls verks räkenskaper och förvaltning anslöt sig departementschefen
till vattenfallsstyrelsens förslag. Likaledes biträdde departementschefen
styrelsens förslag i fråga om upphävande av nu gällande bestämmelser
därom, att i behandlingen av vissa frågor inom styrelsen
skola deltaga särskilda representanter för andra ämbetsverk.
De sålunda förordade grunderna för vattenfallsstyrelsens omorganisation
vunno jämväl Kung]. Maj:ts bifall och förelädes riksdagen till
godkännande.
Att vid valet mellan de alternativa förslag rörande vattenfallsstyrelsens
organisationsform, som framlagts, träffa den bästa lösningen är synnerligen
svårt. Olika meningar härutinnan hava jämväl kommit till uttryck
såväl under den förberedande utredningen av ärendet som motionsvis
vid 1919 års lagtima riksdag. Sålunda hemställdes i två inom riksdagens
båda kamrar väckta motioner, att riksdagen med bifall i övrigt
till Kungl. Maj:ts förslag måtte besluta om bibehållande av vattenfallsstyrelsens
nuvarande styrelseform. Till stöd för sin framställning åberopade
motionärerna i huvudsak samma skäl, som av en reservant inom
kommittén samt vattenfallsstyrelsen anförts för en dylik organisationsform.
Då de åberopade synpunkterna sålunda redan förut framlagts för
Kungl. Maj:t till övervägande, finner jag ej anledning att här närmare
ingå på desamma. Det kan visserligen ej förnekas, att beaktansvärda
skäl tala för den uppfattning, för vilken motionärerna gjort sig till
förespråkare, men för egen del har jag icke funnit tillräckliga skäl
föreligga att frångå det av Kung]. Maj:t föregående år framlagda förslaget,
vilket, på sätt min företrädare uttalat, synes väl ägnat att skapa
garantier för att vattenfallsstyrelsen jämväl för framtiden skall på ett
tillfredsställande sätt fylla sin uppgift. Jag anser mig därför — under
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 45.
it
hänvisning i övrigt till vad av departementschefen i propositionen nr
395 (sid. 25 — 30) i ämnet anfördes — böra förorda, att de av Kungl.
Maj:t föregående år föreslagna huvudgrunderna för vattenfallsstyrelsens
omorganisation ånyo föreläggas riksdagen till godkännande.
1 42 § av Kung!. Maj:ts förenämnda förslag till nytt avlöningsreglemente
för kommunikationsverken återfunnos bestämmelser rörande
vattenfallsfullmäktige och överrevisorerna vid statens vatten fall sverk.
Dessa bestämmelser, vilka, på sätt jag förut antytt, av riksdagen utbrötos
ur avlöningsreglementet, böra, vid bifall till vad jag i dét föregående
förordat, ånyo inryckas i reglementet, så att ifrågavarande
paragraf från och med den 1 juli 1920 erhåller samma lydelse, som av
Kungl. Maj:t ursprungligen föreslagits.
Enligt Kuugl. Maj:ts förslag rörande den närmare organisationen
av vattenfallsstyrelsen skulle därstädes finnas följande ordinarie byråer,
nämligen en kraftverksbyrå, en teknisk byrå, en administrativ byrå
samt en kameralbyrå, av vilka kraftverksbyrån skulle stå under ledning
av överdirektören. Härutöver ifrågasattes vidare inrättande på extra
stat av en andra teknisk byrå och en särskild byggnadsavdelning.
Å förenämnda byråer skulle, utöver ovan angivna befattningshavare,
finnas följande ordinarie tjänstemän i sådan tjänsteställning, att
de skulle till antalet fastställas av Kungl. Maj:t och riksdagen, nämligen:
-
Byråindelning
ra. ra.
Kungl. Majrts
förslag till
1919 års lagtima
riksdag.
å kraftverksbyrån:
två förste byrådirektörer,
en byrådirektör,
fyra förste byråingenjörer,
en byråingenjör och
en kontrollör;
å tekniska byrån:
en byråchef;
å administrativa byrån:
en byråchef,
en förste sekreterare,
en sekreterare,
en notarie och
en registrator; samt
Bihang till riksdagens protokoll 1920 1 samt. 38 käft. (Nr 45.)
3041 19 2
10
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 45
V attenfallsstyrelsen
den
24/io 1919.
å kameralbyrån:
en byråchef,
en kamrer,
en sekreterare,
en kassör,
en notarie och
tre revisorer.
Förutom nu nämnda tjänstemän i högre grader skulle därjämte
å de särskilda ordinarie byråerna inom styrelsen finnas kontorspersonal,
bestående av lägre ordinarie befattningshavare, vilka till antalet skulle
bestämmas av Kungl. Maj:t. Beträffande fördelningen av ärendena å
de olika byråerna samt de särskilda befattningarnas arbetsuppgifter torde
få hänvisas till propositionen.
Såsom i det föregående nämnts, har riksdagen icke ingått i prövning
av frågan om vattenfallsstyrelsens personalorganisation. Då jag
därför har att ånyo underställa detta spörsmål Kungl. Maj:ts prövning,
finner jag icke anledning att i huvudsak ifrågasätta någon ändring i det
av Kungl. Maj:t föregående år framlagda förslaget. Emellertid har
vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 24 oktober 1919 gjort framställningom
uppförande å ordinarie stat av ytterligare en byråingenjörsbefattning,
avsedd för den tekniska byrån, vilken framställning jag i detta sammanhang
torde få upptaga till behandling.
Kungl. Maj:ts framställning om inrättandet av en ordinarie teknisk
byrå grundade sig på av vattenfallsstyrelsen i ämnet framlagt förslag.
Enligt detta förslag skulle till byråns handläggning höra ärenden, som
berörde förvaltningen av de till statens vattenfallsverk hörande kanaler
och fastigheter — dessa senare i den mån de icke toges i anspråk för
kraftverksförvaltningens eller den på extra stat föreslagna byggnadsavdelningens
räkning — samt outnyttjade eller utarrenderade vattenfall
ävensom andra tekniska ärenden, som generaldirektören funne lämpligt
hänskjuta till byrån. Utav de vid byrån behövliga högre tjänstemännen
skulle enligt samma förslag till en början endast byråchefen upptagas
på ordinarie stat. I skrivelse den 7 februari 1919 framhöll styrelsen
emellertid — efter en ingående redogörelse för omfattningen av de
arbetsuppgifter, som skulle ankomma på byrån — att styrelsen vore
fullt på det klara med, att flera högre tjänstemän behövdes, men ansåg
styrelsen, att dessa tills vidare kunde anställas på extra stat, till dess
erfarenhet vunnits om ärendenas lämpligaste fördelning inom byrån samt
mellan denna och de lokala förvaltningarna.
Kungl. Majds Proposition Nr 45.
11
I sin skrivelse den 24 oktober 1019 meddelar nu styrelsen, att det
befunnits nödvändigt att redan från och med ingången av år 1919 å
extra stat organisera den tekniska byrån, och att arbetsuppgifterna för
denna byrå varit så omfattande, att styrelsen måst vid densamma anställa
även en byråingenjör såsom byråchefens närmaste man och ställföreträdare.
En sådan tjänsteman vore särskilt behövlig, yttrar styrelsen vidare,
med hänsyn till att byråns chef på grund av arbetets natur nödgades i
rätt stor utsträckning företaga resor, varvid det vore nödvändigt, att eu
med de löpande ärendena väl förtrogen tjänsteman funnes disponibel för
handläggande av dessa. Ifrågavarande ärenden vore i stor omfattning
av sådan beskaffenhet, att den, som handlade desamma, måste hava förvärvat
ingående kännedom om kanalverkens driftförhållanden och statens
vattenfallsverks fastighetsförvaltning. Det vore därför av vikt, att denna
tjänsteman fast knötes vid verket genom anställning på ordinarie stat.
Styrelsen funne det emellertid tills vidare vara för ändamålet tillfjdlest,
att befattningen i fråga inrättades som byråingenjörstjänst i 16:de lönegraden
i avlöningsreglementet för kommunikationsverken, men ansåge
sannolikt, att det framdeles skulle bliva behövligt, att byråchefens
närmaste man även å denna byrå finge förste byråingenjörs tjänsteställning.
Av den utredning, som lämnades i samband med Kungl. Maj:ts till
föregående ärs lagtima riksdag avgivna förslag ifråga om vattenfallsstyrelsens
omorganisation, framgår, att de arbetsuppgifter, som äro avsedda
för den tekniska byrån, äro av synnerligen omfattande och krävande
natur. För det dåvarande ansåg man sig emellertid tills vidare icke behöva
för byrån upptaga mer än en ordinarie tjänsteman av högre grad, nämligen
byråchefen. Sedan styrelsen emellertid funnit nödvändigt att från och
med år 1919 å extra stat inrätta en teknisk byrå med arbetsuppgifter
motsvarande dem, som skulle tillkomma den ifrågasatta ordinarie tekniska
byrån, har erfarenheten visat, att utöver byråchefen ytterligare en ordinarie
tjänsteman av högre grad erfordras. Då byråchefen med hänsyn
till ärendenas beskaffenhet ofta är nödsakad företaga resor, är det nämligen,
såsom vattenfallsstyrelsen framhållit, av vikt, att å byrån finnes
en tjänsteman, vilken på grund av ingående erfarenhet om byråns arbete
är kompetent att företräda byråchefen och under hans frånvaro uppehålla
arbetets kontinuitet. Tills vidare torde åt denne tjänsteman i enlighet med
vattenfallsstyrelsens förslag kunna givas byråingenjörs tjänsteställning.
I enlighet härmed skulle antalet ordinarie tjänstemän i nu nämnda grad
Departements
chefen.
12
Kungl. Maj:ts Propostion Nr 45.
Lokal
förvalt
ningarna.
Vattenfalls
styrelsen.
inom vattenfallsstyrelsen komma att uppgå till två. I övrigt har någon
ändring beträffande antalet av de tidigare av Kungl. Maj:t föreslagna
ordinarie tjänstemännen av högre grad inom vattenfallsstyrelsen icke
blivit ifrågasatt.
I den vid avlöningsreglementet för kommunikationsverken fogade
tjänsteförteckning, angivande de skilda lönegrader inom den under 9 §
i reglementet införda löneplan, till vilka befattningarna vid respektive
verk äro att hänföra, upptagas de ordinarie befattningar, vilka tillsättas
genom konstitutorial. Därest nu vattenfallsstyrelsens tjänstemän i enlighet
med mitt förslag uppföras på ordinarie stat, böra jämväl de för
styrelsen avsedda befattningarna införas i tjänsteförteckningen, i den
mån de ej redan förekomma däri. Därvid är att märka, att samtliga
befattningar, vilkas antal skulle bestämmas av Kungl. Maj:t, redan återfinnas
i förteckningen med undantag av förste expeditionsvakt.
Jag övergår härefter till behandling av en utav vattenfallsstyrelsen
gjord framställning om viss ändring beträffande antalet av högre befattningshavare
inom lokalförvaltningarna.
Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1917 års
riksdag bland annat sådan ändring i då gällande avlöningsreglemente
för tjänstemän vid statens vattenfallsverk m. in., att antalet ordinarie
distriktsingenjörsbefattningar vid statens vattenfallsverk från och med
år 1918 ökades från 4 till 6. Detta antal upptogs jämväl oförändrat i
Kungl. Maj:ts till föregående års riksdag avlåtna och av riksdagen godkända
förslag angående antalet högre befattningar vid statens vattenfallsverks
lokalförvaltningar.
Vattenfallsstyrelsen har nu i sin förenämnda skrivelse den 24 oktober
1919 hemställt om uppförande å ordinarie stat av ytterligare en distriktsingenjörsbefattning
samt anför till stöd härför följande:
»Utav de nuvarande sex ordinarie distriktsingenjörsbefattningarna vid statens
vattenfallsverk äro tre avsedda för Trollhätte kraftverk och tre för Älvkarleby
kraftverk. Motsvarande tre distrikt vid Älvkarleby kraftverk hade ursprungligen
nedan angivna ungefärliga omfattning:
Uppsala-distriktet: Stockholms län, utom Södertörn, hela Uppsala län samt
angränsande mindre delar av Gävleborgs och Västmanlands län;
Hedemora-distriktet: huvudsakliga delen av Västmanlands län, sydöstra delen
av Kopparbergs län och sydvästra delen av Gävleborgs län;
Södertälje-distriktet: norra, större delen av Södermanlands län samt
Södertörn.
Då det emellertid visade sig, att Uppsala-distriktet var alltför omfattande
och svårskött, fann sig vattenfallsstyrelsen nödgad att redan i slutet av år 1918
13
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 4~>.
verkställa eu uppdelning av detsamma genom utbrytning därifrån av den till
Uppsala-distriktet hörande delen av Stockholms län, vilket område därefter lätt
utgöra ett särskilt distrikt, Stockholms-distriktet, för vars skötsel vattenfallsstyrelsen
förordnat en extra distriktsingenjör. .....
Efter denna uppdelning äro distrikten ungefär jämnstora till arealen. . h or
belysande av verksamheten inom de olika distrikten far vattenfallsstyrelsen vidare
meddela nedanstående uppgifter:
Uppsala- distriktet. |
Stockholms- distriktet. |
Hedemora- distriktet. |
Södertälje- distriktet. |
|
Under 2:a kvartalet 1919: |
||||
Abonnenternas antal ................................. |
86 |
66 |
48 |
64 |
Energiavgifter för kvartalet............... kronor |
240,970 |
328,781 |
219,675 |
213,940 |
Vid 1919 års slut: |
||||
Sekundärelationei-nas antal ........................ |
3 |
2 |
2 |
3 |
i Sekundärlinjernas längd: |
||||
egna............................................. |
460 km. |
362 km. |
272 km. |
420 km. |
abonnenters ................................... |
36 » |
5 » |
2 » |
8 » |
Tertiärstationernas antal: |
'' |
|||
egna............................................... |
41 |
36 |
30 |
43 |
abonnenters ................................... |
15 |
15. |
19 |
10 |
Härav torde framgå, att Stockholms-distriktet är fullt jämförligt med övriga
distrikt. Särskilt i trakten norr om Stockholm pågår en synnerligen intensiv
elektrifiering såväl beträffande samhällen som industriel’, och utvecklingen visar,
att just denna trakt torde i framtiden bliva den för Älvkarleby kraftverk mest
inkomstbringande. Det är således tydligt, att den fjärde distriktsingenjören vid
Älvkarleby kraftverk är permanent behövlig.»
Såsom av föreliggande utredning framgår, hava göromålen med Departements,
skötseln av kraftdistributionen inom Älvkarleby kraftverks distributions- chefen''
område sedan år 1918 ökats i sådan omfattning, att desamma numera
icke kunna fullgöras av de för detta kraftverk avsedda 3 ordinarie
distriktsingenjörerna. Sålunda har en uppdelning av ett av de tre
ursprungliga distrikten måst ske samt ett nytt distrikt inrättas, vilket
för närvarande förestås av eu därtill förordnad extra distriktsingenjör.
Då detta extra distrikt är i storlek fullt jämförligt med de distrikt,
som förestås av ordinarie befattningshavare, samt någon minskning i
arbetets omfattning icke lärer vara att förvänta, har jag intet att erinra
mot att ifrågavarande extra distriktsingenjör sbefattning uppföres å ordinarie
stat. De ordinarie distriktsingenjörernas antal skulle alltså ökas
från 6 till 7.
14
Kungl, Maj:ts Proposition Nr 45.
Departe- Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att
chefens Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
hemställan.
att, med godkännande av de utav mig förordade
huvudgrunder för ny organisation av vattenfallsstyrelsen,
dels för tillämpning från och med den 1 juli 1920
antaga följande ändrade lydelse av 42 § i avlöning sreglementet
den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfat
Isverk:
42 §.
Järnvägsfullmäktige, telegraffullmäktige, vattenfallsfullmäktige
och överrevisorer, vilkas antal fastställes
av Kungl. Maj:t och riksdagen, .förordnas på
viss tid och åtnjuta arvode till följande belopp för år
räknat:
järnvägsfullmäktig....................................... 6,000 kronor
telegraffu 11 mäktig .......................................... 4,000 »
vattenfallsfullmäktig...................................... 4,000 »
överrevisor vid statens järnvägar............ 3,500 »
överrevisor vid statens vattenfallsverk 2,500 p
dels besluta, att under avdelningen A. av den vid
samma reglemente såsom bilaga fogade tjänsteförteckning
skola beträffande statens vattenfallsverk från och
med den 1 juli 1920 upptagas följande nya befattningar,
nämligen i tredje lönegraden: förste expeditionsvakt,
i trettonde lönegraden: notarie, registrator och revisor,
i femtonde lönegraden: kamrer och sekreterare, i sextonde
lönegraden: byråingenjör, i sjuttonde lönegraden:
förste byråingenjör och förste sekreterare, i adertonde
lönegraden: byrådirektör samt i tjugonde lönegraden:
byråchef och förste byrådirektör;
dels ock, beträffande sådana befattningar vid statens
vattenfallsverk, vilkas antal enligt förenämnda
avlöningsreglemente skall fastställas av Kungl. Maj:t
och riksdagen, från och med den 1 juli 1920 bestämma
detta antal på sätt angives i den vid statsrådsprotokollet
fogade förteckning (bil. 1).
15
Kumjl. May.ts Proposition Nr 45.
Vad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes Hans
Maj:t Konungen bifalla, och skulle till riksdagen avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Torsten Wolff.
16
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 45.
Bilaga 1.
Förteckning över befattningar vid statens vattenfallsverk, vilkas antal
enligt avlöningsreglementet för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk skall
fastställas av Kungl. Maj:t och riksdagen.
A. Befattningar, avsedda i 1 § 1 mom av avlöningsreglementet:
C. Befattningar, hänförliga till 13—20 lönegraderna i avdelningen A av den vid
avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckning:
Generaldirektör och chef
Överdirektör.......................
Kraftverksdirektör ............
1
1
3
B. Befattningar, avsedda i 42 § av avlöningsreglementet:
V attenfallsfullmäktig.......................................................
överrevisor.........................................................................
4
2
Kanalinspektor av klass 1
Kassör......................................
Kontrollör ............................
Notarie ..................................
Registrator.............................
Revisor ..................................
2
2
3
2
1
3
Kontorschef
1
Kamrer ......
Sekreterare
1
2
17
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 4.5.
Byråingenjör .................................................................... 2
Direktörsassistent vid kanal verk................................ 1
Direktörsassistent vid kraftverk .............................. 2
Distriktsingenjör................................................................ 7
Förste byråingenjör.......................................................... 4
Förste sekreterare.................................................... 1
Byrådirektör ..................................................................... 1
Driftchef................................................................................ I
Kanaldirektör................................................................. 1
Byråchef................................................................................ 3
Förste byrådirektör........................................................... 2
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 38 käft. (Nr do.) 3041 19 3