Kungl. Maj.ts proposition Nr 423.

1

Nr 423.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse
med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid domänverket; given Stockholms slott den 30
april 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att godkänna bilagda förslag till kungörelse med särskilda grunder
för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid domänverket.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

O. Nilsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 363 höft. (Nr 423.)

1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 423.

Förslag

till

Kungörelse

med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid domänverket.

Härigenom förordnas som följer:

§ 1.

Mom. 1. Befattningshavare vid domänverket, vilka åtnjuta lön
eller arvode enligt det av 1920 års riksdag godkända avlöningsreglementet
för tjänstemän vid nämnda verk, äga uppbära dyrtidstillägg i
enlighet med vad genom kungörelsen denna dag med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst föreskrivits,
dock under iakttagande av de särskilda bestämmelser, som här nedan
meddelas.

Mom. 2. Dyrtidstillägg utgår, förutom å sådana kontanta avlöningsförmåner,
som angivas i § 1 mom. 1 av ovannämnda kungörelse,
å vikariatsersättning enligt 19 § i berörda avlöningsreglemente.

Rörande dyrtidstillägg å arvode till stenograf jämlikt 28 § i avlöningsreglementet
gäller vad i § 1 mom. 2 i förenämnda kungörelse
är stadgat.

Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som enligt medgivande
av 1920 års riksdag utbetalas till tjänsteman vid ingången av
år 1921.

Mom. 3. För beräknande av dyrtid stilläggets storlek gälla föreskrifterna
i §§ 2 och 3 i omförmälda kungörelse, men med iakttagande
av

att dyrtidstillägg utgår endast å 85 procent av de sammanlagda
avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å
ett belopp av 1,250 kronor för månad; samt

3

Kungl. Maj.ts proposition iSr 423.

att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 i kungörelsen fastställer,
skall i varje särskilt fall minskas med 16.

Mom. 4. Därest tjänstemans löneinkomst efter den 31 december 1920
jämte dyrtidstillägg enligt denna kungörelse understiger vad som skulle
utgjort tjänstemannens löneinkomst närmast före övergången till den
nya lönestaten, jämte dyrtidstillägg enligt kungörelsen denna dag med
allmänna grunder för sådant tillägg, äger tjänstemannen åtnjuta gottgörelse
härför i form av personligt dyrtidstillägg.

Sådant personligt dyrtidstillägg må av tjänstemannen tillgodo njutas
allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare sig i
samma tjänst eller efter förflyttning til) annan befattning, erhåller en
löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 2 och 3 här ovan
uppgår till den inkomst, han vid motsvarande tidpunkt skulle åtnjuta,
om han då kvarstode med den avlöning, han innehade närmast före
övergången till den nya lönestaten och därå uppbure dyrtidstillägg enligt
förenämnda kungörelse med allmänna grunder för sådant tillägg.

Med löneinkomst enligt detta moment förstås i varje särskilt fall
de sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade
övergångsbestämmelser till den nya lönestaten medräknas för bedömande
av, huruvida tjänstemannen lider avlöningsminskning genom övergång
till den nya lönestaten, ävensom i förekommande fall personligt lönetillägg,
som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.

§ 2-,

Till befattningshavare vid domänverket, som kvarstår å gammal
stat, utgår dyrtidstillägg i enlighet med vad i kungörelsen med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
är stadgat.

§ 3.

Till innehavare av icke ordinarie befattning vid domänverket, för
vilken avlöningen icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller
av Kungl. Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder,
skall den myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg,
därest och i den mån myndigheten, med hänsyn särskilt
till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av ökningen i levnadskostnader
beviljad avlöningsförhöjning, anser sådant av omständigheterna
påkallat, därvid de i §§ 1—5 i kungörelsen med allmänna grun -

4 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 423.

der för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst samt de i § 1
mom. 2 och 3 här ovan meddelade bestämmelserna skola äga motsvarande
tillämpning, med iakttagande tillika, att till sådana icke ordinarie
befattningshavare, som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade
gratifikationer eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med högst
hälften av vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp enligt berörda bestämmelser
skolat utgöra.

§

Till hjälp vid uträkning av dyrtidstillägget enligt denna kungörelse
utfärdar Kungl. Maj:t nödiga tabeller.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1921.

Kungl. Maj. ts proposition Nr 423.

5

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 30 april 1920.

N arv ar ande:

Hans excellens herr statsministern Branting,
Statsråden: Undén,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Nilsson anförde efter
gemensam beredning med chefen för finansdepartementet:

I fråga om dyrtidstillägg till domänverkets personal anförde min
företrädare i ämbetet den 5 mars 1920 vid framläggandet av förslag
till proposition (nr 271) angående lönereglering för nämnda personal
från och med år 1921, att han hade anledning antaga, att förslag därom
skulle bliva färdigt å sådan tid, att det kunde föreläggas den nu samlade
riksdagen, om det ock möjligen icke kunde hinna ske före den ordinarie
propositionstidens utgång. Jag anhåller nu att få anmäla detta ärende.

Därvid ber jag till en början få erinra, hurusom i § 1 mom. 1
av det förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst, avsedd att träda i kraft den 1 juli

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 423.

1920, vilket bilagts propositionen nr 95 till innevarande års riksdag,
intagits stadgande därom, att befattningshavare i statens tjänst, vilkas
avlöning blivit av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest
utginge efter av riksdagen prövade grunder, ägde uppbära dyrtidstillägg
å vissa avlöningsförmåner, »där ej bestämmelser i annan ordning äro
eller varda meddelade». Stadgandet har av föredragande departementschefen
motiverats med hänsyn till bland annat ifrågasatta nya löneregleringar.
Angående befattningshavare, vilkas avlöning icke blivit
sålunda bestämd, lämnas regler om dyrtidstillägg i § 7 av kungörelseförslaget.
Vidare stadgas i § 3 mom. 2 av samma förslag:

»Rörande dyrtidstillägg åt befattningshavare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vatten falls verk samt häradshövdingar
och vissa vikarier för sistnämnda befattningshavare är särskilt
stadgat».

Sistnämnda proposition nr 95 beslöts den 30 januari 1920. Frågan
om lönereglering för domänverkets personal var då ännu icke anmäld
för Kungl. Maj:t. Genom propositionen nr 271 angående lönereglering
för personalen vid detta verk hava emellertid för denna personal föreslagits
avlöningar i överensstämmelse med dem, som av 1919 års lagtima
riksdag godkänts för kommunikationsverkens personal. Vid detta
förhållande böra även beträffande domänverket särskilda dyrtidstilläggsbestämmelser
utfärdas liksom i fråga om kommunikationsverken. Angående
dessa verk har förslag i förevarande avseende framlagts i propositionen
nr 321 den 19 mars 1920. Då emellertid kungörelseförslaget
i propositionen nr 95 som sagt är avsett att gälla från och med den
1 juli 1920, men domänverkets lönereglering icke tänkts skola träda
i kraft förrän med nyåret 1921, bör nyssnämnda kungörelseförslag under
innevarande år vara tillämpligt även å domänverkets personal. Något
undantag i § 3 mom. 2 av samma förslag kan därför icke ske för domänverkets
del. I anslutning till ovanberörda stadgande i förslagets § 1
mom. 1 böra dock i allt fall särskilda bestämmelser angående dyrtidstillägg
vid domänverket kunna meddelas, att gälla från och med år 1921.

I avseende å innehållet i de bestämmelser om dyrtidstillägg, som
sålunda böra utfärdas beträffande domänverkets personal, vill jag erinra,
att kommunikationsverkens lönekommitté i sitt förslag till lönereglering
för domänverket utgått i fråga om den lönenivå, efter vilken lönerna
syntes böra regleras, från samma förutsättningar som för kommunikationsverkens
del, nämligen från det prisläge, som att döma av stegringarna
i levnadskostnaderna under åren närmast före krigets utbrott kunde
antagas under normala förhållanden varit rådande i början av 1920-talet.

7

Kungl. Maj.ts proposition Nr 423.

Kommitténs förslag förutsatte alltså, att den särskilda fördyring av levnadskostnaderna,
som vållats av krigsförhållandena, allt fortfarande skulle
täckas genom dyrtidstillägg. I dessa avseenden innefattar propositionen
om lönereglering för domänverkets personal icke någon avvikelse från
kommitténs ståndpunkt. Åven för domänpersonalens vidkommande bör
därför liknande reduktion i dyrtidstilläggen ske, som nu i propositionen
nr 321 föreslagits för kommunikationsverkens personal. Jämväl i övrigt
synes det i sistnämnda proposition innefattade förslaget ägnat att läggas
till grund för bestämmelser om dyrtidstillägg även vid domänverket.
Nämnda förslag grundar sig på utredning av kommunikationsverkens
lönenämnd. Jag kan i tillämpliga delar nu åberopa denna utredning
och chefens för civildepartementet yttrande däröver, vilka återfinnas i
statsrådsprotokollet vid sistnämnda proposition. Inom jordbruksdepartementet
har i anslutning härtill upprättats förslag till kungörelse med
särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid domänverket.
Skiljaktigheterna mellan detta förslag och det vid nyssberörda
proposition nr 321 fogade kungörelseförslaget beträffande kommunikationsverkens
personal äro endast, att vissa bestämmelser, som icke äro
tillämpliga vid domänverket, uteslutits, samt att hänsyn tagits till att
löneregleringen för domänverket är avsedd träda i tillämpning först med
1921 års ingång.

Sedan departementschefen föredragit det upprättade kungörelseförslaget,
hemställde han, att Kungl. Maj:t måtte med stöd av bestämmelserna
i 54 § riksdagsordningen i proposition föreslå riksdagen att
godkänna detsamma.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnade, att proposition
i ämnet av den lydelse, bil. .. . till detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

M. De Geer.