Kungl. Maf.ts Proposition Nr 420.
1
Nr 420.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
för uppförande av p>ostlius och telegraf stationsbyggnad i
Finspång; given Stockholms slott den 30 april 1920.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kung!. Maj:t härmed föreslå riksdagen att
dels på tilläggsstat för år 1920 under utgifter för kapitalökning
anvisa
a) för uppförande av en telegrafstationsbyggnad i Finspång ett reservationsanslag
av 100,000 kronor, att utgå av lånemedel,
b) för uppförande av en posthusbyggnad i Finspång ett reservationsanslag
av 150,000 kronor, att likaledes utgå av lånemedel;
dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits, besluta, att de i förslaget
till tilläggsstat för år 1920 bland inkomsterna under rubriken
»I. Fast upplåning)) upptagna lånemedel skola höjas med 250,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
C. E. Svensson.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 360 höft, (Nr 420.)
1428 20
2
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 420.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 30 april 1920.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Branting,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,
Statsråden Undén,
Thorsson,
Olsson,
Sandler,
Nothin,
Nilsson,
Eriksson,
Svensson,
Hansson. -
Departementschefen, statsrådet Svensson anförde:
Jag anhåller nu att få för Kungl. Maj:t anmäla framställningar
från telegrafstyrelsen den 17 mars 1920 och från generalpoststyrelsen
den 16 april 1920 i fråga om anvisande av medel till uppförande av
byggnader för telegraf- och postverkens räkning i Finspång.
Telegrafstationsby
g gnad
i
Finspång.
Vad då först frågan om telegrafstationsbyggnad i Finspång angår,
må till en början erinras, hurusom 1918 års lagtima riksdag med bifall
till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning för inköp för telegrafverkets
räkning av tomt i Finspång med en areal av omkring 2,150 kvadratmeter
för år 1919 anvisade ett reservationsanslag å 5,000 kronor.
Jämlikt bemyndigande den 28 juni 1918 har telegrafstyrelsen därefter
inköpt den s. k. telegraftomten, avsöndrad från Finspångs bruksområde
nr 1, om 2,150 kvadratmeter för en köpeskilling av 4,730
kronor, och har nämnda tomt av telegrafverket tillträtts den 1 oktober
1918.
Kung!. Maj.ts Proposition Nr 420.
3
I samband med sina anslagsäskanden att underställas 1919 års lagtima
riksdag hemställde telegrafstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen dels medgiva, att å ifrågavarande tomt finge uppföras eu
stationsbyggnad för en beräknad kostnad av 175,000 kronor, dels ock
för byggnadsarbetet anvisa å tilläggsstat för år 1919 ett reservationsanslag
av 75,000 kronor och för år 1920 ett reservationsanslag av
100,000 kronor.
Vid anmälan den 9 januari 1919 av förslagen till utgifter för kapitalökning
att föreläggas 1919 års lagtima riksdag anfördes, bland annat,
att under dåvarande högt uppdrivna byggnadskostnader det synts angeläget
att undanskjuta även väl motiverade nya byggnader i förhoppning
att genom något års uppskov kunna påräkna åtminstone i någon mån
billigare byggnadsmateriel. Frågan om detta byggnadsarbete samt om
anslag för detsamma syntes därför icke då böra underställas riksdagen,
utan borde därmed kunna anstå till ett följande år.
På grund härav blev detta ärende icke då framlagt för riksdagen.
I särskilda skrivelser den 2 september 1919 framlade telegrafstyrelsen
ånyo förslag ifråga om uppförande å förenämnda tomt i Finspång
av eu telegrafstationsbyggnad för en dåmera beräknad kostnad av 198,000
kronor samt hemställde om anvisande för ändamålet av 98,000 kronor
på tilläggsstat för år 1920 och 100,000 kronor på 1921 års stat.
Vid avlåtande av årets statsverksproposition fann sig departementschefen
böra tillstyrka telegrafstyrelsens förslag men ansåg sig på grund
av nödvändigheten att iakttaga sparsamhet vid innevarande års anslagsäskanden
och då genom en förskjutning av tiden för arbetenas påbörjande
i någon mån billigare byggnadskostnader måhända kunde påräknas,
icke kunna förorda beviljande av anslag å tilläggsstat för ändamålet.
I enlighet med departementschefens hemställan föreslog alltså Kungl.
Maj:t riksdagen att för nu ifrågavarande ändamål för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 98,000 kronor.
Telegrafstyrelsen anför nu i sin förenämnda skrivelse den 17 mars
1920 i ämnet följande:
sT skrivelse den 8 mars 1920 har telegrafverkets hyresvärd i Finspång,
Finspångs Metallverks Aktiebolag, anfört, att bolaget på grund av den tilltagande
bristen på bostäder i Finspång sett sig nödsakat att till den 1 oktober 1921
uppsäga det med telegrafverket gällande hyreskontraktet, samt anhållit att, om
telegrafverkets planerade nybyggnad kunde bliva färdig före denna tidpunkt, få
disponera den av telegrafverket hyrda lokalen före den 1 oktober 1921. Telegrafstyrelsen
befinner sig sålunda den 1 oktober 1921 utan lokal för stationen i Finspång.
Enär sedan lång tid tillbaka upprepade men städse fruktlösa försök gjorts
att anskaffa annan lokal än den nuvarande, som är synnerligen otillfredsställande,
4
Posthnsbyggjwd
i
Finspång.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 420.
kan med bestämdhet förutses, att det icke nu kommer att lyckas styrelsen att
för en tid av ett år anskaffa någon annan, än så provisorisk lokal. Enda utvägen
synes därför vara, att telegrafstyrelsen sättes i tillfälle att till den 1 oktober
1921 fullborda det planerade byggnadsföretaget i Finspång. Detta möter icke
heller några svårigheter, blott medel anvisas för åren 1920 och 1921. För ändamålet
erfordras, att förutom det för år 1921 äskade reservationsanslaget å 98,000
kronor till uppförandet av den nya stationsbyggnaden även anvisas å tilläggsstat
för år 1920 ett reservationsanslag av 100,000 kronor.»
Telegrafstyrelsen har därför hemställt, att Kungl. Maj:t, utöver vad
som i statsverkspropositionen redan föreslagits, måtte föreslå riksdagen
att för uppförande av telegrafstationsbyggnadi i Finspång på tilläggsstat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
I fråga om posthusbyggnad i Finspång yttrar generalpoststyrelsen
i sin ovan om förmälda skrivelse den 16 april 1920 till en början följande:
»För postkontoret i Finspång förhyr postverket sedan lång tid tillbaka
lokal i Norra Östergötlands järnvägsaktiebolags stationshus därstädes. Bolaget
har i en till generalpoststyrelsen den 18 december 1919 inkommen skrivelse uppsagt
kontraktet om sagda lokals förhyrande till upphörande den 30 september
1920. _ Sedermera har bolaget vid de upprepade förhandlingar i ärendet, som
förts i syfte att kunna ordna den föreliggande lokalfrågan, förmåtts medgiva, att
med avflyttningen finge anstå till ingången av januari månad år 1921.
Då den vid postkontoret i fråga behandlade posten till största delen består av
paketpost, är det för postverket ur ekonomisk synpunkt synnerligen förmånligt,
att postkontoret är beläget i omedelbar närhet av järnvägsstationen. Därigenom
kunna nämligen kostsamma posttransporter mellan postkontoret och bantågen
undvikas. Även om postkontoret förlädes på ett jämförelsevis obetydligt avstånd
från järnvägsstationen, måste man räkna med nödvändigheten av att för posttransporterna
använda häst och åkdon ävensom att anställa ytterligare personal
vid postkontoret för transporternas utförande och övervakande. På grund härav
har generalpoststyrelsen, så snart styrelsen erhållit meddelande om hyreskontraktets
uppsägning, inlett förhandlingar i ärendet med järnvägsbolaget, därvid olika
utvägar för lokalfrågans lösning dryftats. Först för en kort tid sedan hava
underhandlingarna kunnat _ föras till “den punkt, att styrelsen erhållit kännedom
om bolagets slutliga ställning i frågan.
lledan förut har generalpoststyrelsen emellertid haft sin uppmärksamhet
riktad på hithörande förhållande och vidtagit förberedande åtgärder för anskaffande
av annan postkontorslokal och beredande i sammanhang därmed av bostäder
för postpersonal. Det har nämligen, på sätt här nedan närmare omförmäles,
under de senare åren varit ett önskemål att söka avhjälpa postpersonalens å
platsen bostadssvårigheter.
Redan under år 1917, då telegrafstyrelsen vidtog förberedande åtgärder för
uppförande av eu telegrafstationsbyggnad i Finspång, förhandlades om anordnande
av lokaler för postverkets behov inom densamma. Generalpoststyrelsen,
som då icke hade anledning ifrågasätta postkontorets flyttning, framhöll därvid,
att styrelsen ansåg det lämpligt och önskvärt, att i nybyggnaden reserverades
utrymme för postkontorslokal och bostäder för posttjänstemän eller ock att, om
Kuntjl. Maj:ts Proposition AV 4X0.
byggnaden icke från början kamin tilltagas sa stor, att (lårull kamin boredas
lokal för postkontoret, byggnaden planerades och uppfördes på det sått, att postverkets
lokalbehov senare kunde tillgodose^ genom till- och påbyggnad. Efter
utredning i ärendet av arkitekten för byggnadsföretaget, professorn Erik Lalleiv
stedt, fann telegrafstyrelsen sig emellertid för det dåvarande icke kunna biträda
de av generalpoststyrelsen framställda förslagen. Sedermera hava upprepade förhandlingar
i ämnet förts mellan styrelserna, och så sent som den (i februari
1920 bär telegrafstyrelsen, såsom svar på av generalpoststyrelsen i anledning av
förenämnda kontraktsuppsägning gjord förfrågan, förklarat sig vidhålla sin förutvarande
ståndpunkt i ämnet och förordat, att postverkets lokalfråga ordnades
genom uppförande av posthusbyggnad å för ändamålet förvärvad särskild tomt.
Vid de förhandlingar, som i anledning av meranämnda kontraktsuppsägning
förts med Norra Östergötlands järnvägsaktiebolag, bär bolaget till eu början
ställt sig helt avvisande till fortsatt uthyrande av den nuvarande postkontorslokalen
av den anledning, att ett oundgängligt behov av järnvägens egna lokalers
utvidgning förelåge. För vinnande av nödigt utrymme inom järnvägens expeditionslokal
har densamma fått utbyggas på bekostnad av de för allmänheten avsedda
väntsalarna. Det oaktat lärer expeditionsutrymmet vara alldeles otillräckligt,
och för allmänheten har det minskade väntsalsutrymmet medfört betydande
olägenheter. Sedermera och efter det andra förslag till frågans lösning, såsom
nybyggnad å järnvägens område eller upplåtande av tomtområde för postverket
å järnvägens mark, behandlats och befunnits icke lämpligen kunna genomföras,
liar bolaget för att söka tillmötesgå postverket slutligen förklarat sig villigt att
för eget behov tillbygga stationshuset. Härigenom skulle åstadkommas, att postverket
för eu tid av 10 år framåt kunde fortfarande få förhyra den nuvarande
postkontorslokalen. I dylikt fall påfordrade dock bolaget, att för lokalen skulle
erläggas en hyra, motsvarande dels den ränta, bolaget finge betala för upplåning
i bank av det belopp, vartill byggnadskostuaderna för stationshusets tillbyggnad
komme att uppgå, dels ock årlig amortering under 10 år av sagda byggnadskostnader.
Enligt dessa villkor skulle postverket för postkontorslokalen beräknas
få betala en årshyra av omkring 9,000 kronor.
Även om man tager hänsyn till de icke obetydliga fördelar, som postkontorets
kvarstannande i järnvägens stationshus skulle innebära, som ock till de
betydande stegringar i kostnaderna för posttransporterna, som skulle uppkomma
genom postkontorets förflyttning, måste man å andra sidan uppställa den frågan,
huruvida, när den årliga hyran stiger till så högt belopp, som nyss angivits, och
personalens bostadsförhållanden genom en sådan lösning icke bliva på något
sätt förbättrade — en angelägenhet, från vars stora vikt och betydelse man icke
längre kan bortse •—- postkontorslokalfrågan i Finspång icke borde kunna lösas
på ett för statsverket fördelaktigare sätt än genom godtagandet av de utav bolaget
sålunda uppställda villkor. Då annan lämplig postkontorslokal icke finnes
att uppbringa inom samhället vare sig genom förhyrning eller inköp av bebyggd
fastighet, återstår endast att lösa frågan genom nybyggnad.
På sätt förut framhållits, är bostadsfrågan för postpersonalen i Finspång
särskilt trängande. Förutvarande postmästaren därstädes nödgades bebo eu
mycket illa underhållen och bristfällig arbetarbostad. Nuvarande postmästaren,
som tillträdde sin befattning den 1 juli 1919, har ännu icke lyckats och torde
under nuvarande förhållanden knappast heller, därest ej postverket träder emellan,
under de närmaste åren bliva i stånd att på platsen anskaffa bostad åt sin
familj. Han har därför varit nödsakad förhyra bostad åt familjen å annan ort
Kungl. Maj:t-s Proposition Nr 420.
6
och för sig själv anskaffa provisorisk bostad i Finspång. Jämväl övriga posttjänstemän
å platsen bereder bristen på bostäder mycket stora svårigheter.
I det läge, postverkets lokalfråga sålunda kommit, har generalpoststyrelsen
funnit sig böra ånyo upptaga förhandlingarna med telegrafstyrelsen angående
gemensamt lösande av de båda verkens lokalfråga.»
^ Efter att hava erinrat om Kungl. Maj:ts här ovan omförmälda förslag
till innevarande års riksdag i fråga om telegrafstationsbyggnad i
Finspång ävensom om telegrafstyrelsens framställning i ämnet av den 17
mars 1920 fortsätter generalpoststyrelsen:
»Telegrafstyrelsen har förut i frågan intagit den ståndpunkten, att, ehuruväl
den för telegrafverkets räkning inköpta tomten nog lämnade utrymme för uppförande
på densamma av jämväl ett posthus, tomten dock borde i sin helhet reserveras
för telegrafverkets räkning. Detta med hänsyn därtill, att behov framdeles
kunde uppkomma för uppförande av ett särskilt bostadshus för telegrafpersonal,
ävensom att å en så lantlig ort som Finspång något utrymme å tomten
lämpligen borde reserveras till trädgårdsland åt personalen. Med hänsyn till nu
föreliggande omständigheter har emellertid telegrafstyrelsen under hand förklarat
sig kunna biträda generalpoststyrelsens förslag att för lösande av postverkets
lokalfråga avstå en del av tomten. Härvidlag har man även utgått från att det
icke skulle vara alldeles uteslutet att genom förvärvande av ett intillgränsande
mindre markområde kunna i någon mån utvidga den nuvarande tomten. Efter
utredning av professor Lallerstedt har det konstaterats, att en gemensam byggnad,
vilken, med hänsyn till den föreliggande nödvändigheten att däri inrymma
bostäder åt båda verkens personal, måste tilltagas jämförelsevis stor, skulle draga
en större kostnad än om två mindre byggnader uppfördes. Det synes därför
lämpligast, att båda verken bygga var för sig, därvid postverket för sin del vore
betjänt med en träbyggnad av enklare slag.
Professor Lallerstedt har på uppdrag av generalpoststyrelsen uppgjort
skisser till en posthusbyggnad å tomten i fråga. Enligt desamma skulle byggnaden,
som vore avsedd att uppföras i två våningar, å nedre botten innehålla
postkontorslokal, bestående av ett större expeditionsrum jämte plats för allmänheten,
ett rum för postmästaren, ett brevbärarrum och ett arkivrum. Den blivande
postkontorslokalens sammanlagda golvyta skulle bliva omkring ISO kvadratmeter.
De ig nuvarande postkontorslokalen upptar eu golvyta av circa 120 kvadratmeter.
A nedre botten i byggnaden är vidare avsett att anordna en bostadslägenhet
om 1 rum och kök med inemot 50 kvadratmeters golvyta, avsedd att,
därest framdeles så skulle visa sig erforderligt, användas till utvidgning av postkontorslokalen.
En trappa upp skulle byggnaden innehålla en lägenhet om 4
rum och kök, eu lägenhet om 2 rum och kök samt ett enkelrum.
Enligt av intendenten i byggnadsstyrelsen Knut Bildmark verkställd beräkning
skulle sammanlagda kostnaden för uppförandet av byggnaden, som mäter
2,100 kubikmeter, efter ett pris av 70 kronor per kubikmeter uppgå till 147,000
kronor. Härtill bör, enligt generalpoststyrelsens förmenande, läggas en summa
av 3,000 kronor för oförutsedda utgifter ävensom till inköp — därest så skulle
bliva möjligt —• av ett mindre markområde för utvidgning av tomten. Sammanlagda
kostnaderna skulle sålunda belöpa sig till 150,000 kronor. Generalpoststyrelsen
förutsätter härvidlag, att det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att pröva,
huruvida och i så fall huru stort markområde, som i förekommande fall borde
tilläggas tomten, ävensom bestämma angående tomtens uppdelning mellan de
båda verken.»
Kutig!. Maj:ts Proposition Nr 420.
Med stöd av det anförda tiar generalpoststyrelsen hemställt, att
Kungl. Maj:t ville föreslå innevarande års riksdag att för uppförande å
den statsverket tillhöriga, för telegrafverkets räkning inköpta tomt i Finspång
av jämväl en posthusbyggnad på tilläggsstat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
Telegrafverkets lokalfråga i Finspång har kommit i ett bekymmersamt
läge, i det att telegrafverket blivit uppsagt från sin nuvarande
lokal därstädes från och med den 1 oktober 1921. Därest arbetena med
den nya telegrafstationsbyggnaden bedrivas på sätt i statsverkspropositionen
föreslagits, skulle denna byggnad bliva färdigställd först under
loppet av år 1922. Då någon annan lokal till dess sannolikt icke torde kunna
uppbringas, komme telegrafverket sålunda att för en tid stå utan lokal
i Finspång, därest den nya stationsbyggnaden ej fullbordas tidigare än
vad som blivit förutsatt. Det synes i följd härav nödvändigt, att arbetet
med denna byggnad påbörjas redan innevarande år. Jag vill därför
tillstyrka, att det belopp av 100,000 kronor, som i statsverkspropositionen
förutsatts skola beviljas först för år 1922, måtte anvisas redan å
tilläggsstat för år 1920. Härigenom skulle byggnadsarbetet kunna bedrivas
så, att den nya stationsbyggnaden kan tagas i anspråk för sitt
ändamål den 1 oktober 1921.
Av utredningen i ämnet framgår vidare, att postverket blivit uppsagt
från sin nu förhyrda lokal i Finspång med ingången av år 1921. Sedermera
har visserligen eu möjlighet yppat sig att fortfarande för en tid
få behålla lokalen, men med hänsyn till de härför uppställda villkoren
synes denna lösning av lokalfrågan mindre tillfredställande, helst därmed
det synnerligen trängande, behovet att erhålla bostäder för postverkets
personal å platsen icke kan tillgodoses. Då någon annan
lämplig lokal icke står att erhålla i samhället vare sig genom förhyrning
eller inköp av redan bebyggd fastighet, anser jag mig böra förorda,
att postverkets lokalfråga ordnas genom en nybyggnad, däri jämväl
skulle inrymmas bostäder för postverkets personal.
Det har ifrågasatts, att eu gemensam byggnad skulle uppföras för
post- och telegrafverken i Finspång. Då verkställda utredningar givit vid
handen, att en dylik byggnad skulle medföra större kostnader än om eu
mindre byggnad för vartdera verkets räkning uppfördes, torde det senare
alternativet vara att föredraga. Det av professorn Lallerstedt uppgjorda
förslaget till eu sådan mindre posthusbyggnad har icke givit mig anledning
till erinran. Kostnaderna för byggnaden, vilken är avsedd att uppföras
å telegrafverkets tomt intill telegrafstationsbyggnaden, beräknas till
70 kronor för kubikmeter eller 147,000 kronor, vartill komma 3,000
Depavttmenfs
chefen.
8
Kungl. Maj:ts Preposition Nr 420.
kronor för oförutsedda utgifter m. m. Tillhopa utgör detta 150,000
kronor, vilket belopp med hänsyn till; ärendets brådskande beskaffenhet
lärer böra anvisas å tillläggsstat för år 1920.
Sammanlagt skulle alltså för ifrågavarande posthus och telegrafstationsbyggnad
i Finspång å tilläggsstat för år 1920 erfordras ett anslagsbelopp
av 250,000 kronor. Vid bifall härtill torde de i förslaget till
nämnda tilläggsstat bland inkomsterna under rubriken ))I. Fast upplåning»
upptagna lånemedel böra höjas med 250,000 kronor.
De omständigheter, som ligga till grund för de av mig nu förordade
framställningarna, hava inträffat så sent, att proposition i ämnet
ej kunnat avlåtas till riksdagen inom den för propositioners avlämnande
i allmänhet stadgade tid. Då emellertid förevarande frågor, såsom ovan
framhållits, äro av brådskande natur, vill jag tillstyrka, att desamma
framläggas för den nu församlade riksdagen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels på tilläggsstat för år 1920 under utgifter för
kapitalökning anvisa
a) för uppförande av en telegrafstationsbyggnad
i Finspång ett reservationsanslag av 100,000 kronor,
att utgå av lånemedel,
b) för uppförande av en posthusbyggnad i Finspång,
ett reservationsanslag av 150,000 kronor, att
likaledes utgå av lånemedel;
dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits, besluta,
att de i förslaget till tilläggsstat för år 1920
bland inkomsterna under rubriken »I. Fast upplåning»
upptagna lånemedel skola höjas med 250,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnade, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Waldemar Wiens.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.