Kungl. Maj:ts proposition nr 407.

1

Nr 407.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse
angående dyrtidstillägg åt häradshövdingarna och vissa
extra befattningshavare i domsagorna; given Stockholms
slott den 5 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
justitiedepårtementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t hårmed föreslå
riksdä^GD

*att godkänna bilagda förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg
åt häradshövdingarna och vissa extra befattningshavare i domsagorna.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahallas vedei börande

utskott.

GUSTAF.

Eliel Löfgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 048 häjt. (Ar 407.)

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 407.

Förslag

till

kungörelse angående dyrtidstillägg åt häradshövdingarna och vissa extra befattningshavare
i domsagorna.

Härigenom förordnas som följer:

§ I häradshövding

skall dyrtidstillägg utgå å eu antagen inkomst
av 11,500 kronor om året.

§ 2.

Vikarie för häradshövding ävensom biträdande domare, brottmålsdomare,
förste och andre notarie samt vikarie för dem äga att åtnjuta
dyrtidstillägg å de arvoden, som till dem utgå av statsmedel. Till vikarie
för häradshövding samt till andre notarie och vikarie för andre notarie
bestiides dyrtidstillägg av statsmedel jämväl å den del av utgående arvode,
som gottgöres statsverket genom avdrag å häradshövdingens avlöuingsmedel.

§ 3.

I övrigt gälla beträffande dyrtidstillägg åt de i §§ 1 och 2 omförmäla
befattningshavare i tillämpliga delar bestämmelserna i kungörelsen
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i°statens
tjänst.

§ 4.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1920.

Kungl. Maj:ts proposition nr 401.

tf

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den

5 mars 1920.

Närvarande:

Hans -excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmälde
chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren frågan om beredande
av dyrtidstillägg åt häradshövdingarna och andra befattningshavare
i domsagorna. Därvid anförde statsrådet Löfgren följande:

Innan jag går att redogöra för själva sakfrågan, har jag att fästa
uppmärksamheten å omständigheter, som angå ärendets formella behandling.

I proposition nr 95 till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att godkänna ett propositionen bilagt förslag till
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst. Enligt § 3 mom. 2 i berörda förslag skulle rörande
dyrtidstillägg åt häradshövdingar och vissa vikarier för dem gälla vad som
särskilt vore stadgat. Uti första stycket av § 4 föreslogs vidare, att till
förste notarie i domsaga, vikarie för förste notarie och den, som förordnats att

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 407.

förvalta häradshövdingämbete, dyrtidstillägg skulle bestridas av statsmedel
även å den del av utgående arvode, som gottgjordes statsverket genom
avdrag å häradshövdingens avlöningsmedel.

Förslaget förutsatte sålunda, att särskilda bestämmelser skulle utfärdas
i fråga om dyrtidstillägg åt häradshövdingar och vissa vikarier för
dem, varemot i själva förslaget till kungörelse inrymdes med nu gällande
bestämmelser i ämnet överensstämmande föreskrifter angående dyrtidstilllägg
åt andra befattningshavare i domsagorna.

Emellertid hava omständigheter tillkommit, som böra föranleda till
utbrytande ur kungörelsen jämväl av föreskrifter om dyrtidstillägg åt de
i § 4 omförmälda befattningshavare i domsagorna. Därmed förhåller sig
sålunda.

Vid tiden för omförmälda propositions avlåtande hade den inom
justitiedepartementet påbörjade utredningen angående förbättrade avlöningsförmåner
åt häradshövdingarna och därmed sammanhängande frågor
rörande domsagornas förvaltning ännu icke slutförts. Under överarbetning
av ett utav tillkallade sakkunniga den 9 januari 1920 avgivet betänkande
i ämnet uppkom fråga om ändrade bestämmelser rörande bestridande
av de kostnader för doinsagoförvaltningen, som avse avlöning
till rättsbildade biträden. Sålunda ifrågasattes, att förste notarierna i domsagorna,
vilka nu avlönas dels av statsmedel och dels av häradshövdingarna,
skulle helt avlönas av statsmedel, varemot av de sakkunniga föreslagna
andre notarierna, vilka enligt de sakkunnigas förslag skulle helt avlönas
av statsmedel, skulle få sin avlöning dels av statsmedel och dels av häradshövdingarna.

Då de sålunda ifrågasatta bestämmelserna icke kunde sammanställas
med de föreslagna föreskrifterna i § 4 av kungörelsen angående dyrtidstillägg
samt Kungl. Maj:t först uti den tillämnade propositionen om häradshövdingarnas
avlöningsförhållanden komtne att bestämma sin ståndpunkt i
frågan om ordnandet av avlöningsförhållandena för de rättsbildade biträdena
i domsagorna, men sistnämnda proposition icke hunne beredas att föreläggas
riksdagen så tidigt, att den kunde förväntas bliva föremål för prövning
samtidigt med propositionen nr 95 om dyrtidstillägg, har uti en inom
justitiedepartementet uppsatt, till statsutskottet överlämnad promemoria
framhållits, att frågan om de grunder, efter vilka dyrtidstillägg skulle tillkomma
förste och andre notarie, vikarie för dem samt den, som förordnats
att förvalta häradshövdingämbete, borde tills vidare lämnas öppen samt att
följaktligen den i § 3 av förslaget till kungörelse intagna hänvisningen till
särskilda bestämmelser borde så avfattas, att hänvisningen komme att omfatta
jämväl förste notarier och andra biträden i domsagorna ävensom vikarier

Kungl. Maj:ts proposition nr 407.

■r>

för häradshövdingar och deras biträden, i följd varav vad i första stycket
av § 4 föreslagits i fråga om dylika befattningshavare borde utgå.

Enligt promemorian borde alltså § 3 mom. 2 i den föreslagna kungörelsen
erhålla följande lydelse:

»Rörande dyrtidstillägg åt befattningshavare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk, så ock häradshövdingar
samt förste notarier och andra biträden i domsagorna ävensom vikarier
för häradshövdingar och deras hiträden är särskilt'' stadgat.»

I nedanintagna delar borde enligt promemorian § 4 första stycket
erhålla följande lydelse:

»Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av
statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra
medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår av
statsmedel; dock att dels — — — jämväl andra medel än statsmedel,
dels ock beträffande biträdande lärare — — — lärare vid akademien.»

Då jag nu övergår till behandling av själva sakfrågan, förutskickar
jag, att jag därvid utgår från att riksdagen godkänner §§ 3 och 4 i förslaget
till kungörelse angående dyrtidstillägg enligt deras i promemorian
föreslagna lydelse.

Vad då först angår dyrtidstillägg åt häradshövdingarna, torde böra
erinras därom, att de grunder, enligt vilka häradshövdingarnas avlöningsförmåner
utgå, icke medgiva en omedelbar tillämpning av de för statens
befattningshavare i allmänhet i fråga om dyrtidstillägg meddelade bestämmelserna,
eftersom häradshövdingarna uppbära sportler och hava att själva
bestrida kostnaderna för domsagoförvaltningen. De i ämnet nu gällande
bestämmelserna innebära ock, att dyrtidstillägget skall beräknas å en
antagen inkomst, uppgående till det belopp, varå dyrtidstillägg högst må
beräknas, eller 7,200 kronor om året. Då emellertid enligt förenämnda
proposition nr 95 maximigränsen för den avlöning, varå dyrtidstillägg framdeles
skall utgå, höjts till 15,000 kronor, uppkommer spörsmålet, å vilken
inkomst blivande dyrtidstillägg bör för häradshövdingarnas del beräknas.
Denna fråga sammanhänger givetvis med den genom propositionen nr 334
riksdagen underställda frågan om partiell löneförbättring för häradshövdingarna.
Enligt nämnda proposition är det avsett att så ordna avlöningsförhållandena
för häradshövdingarna, att de beräknas erhålla en årlig inkomst
av minst 11,000 kronor eller i fråga om vissa domsagor i Norrland
11,500 kronor samt — frånsett ett ringa fåtal domsagor — högst 15,000
kronor. Då det å ena sidan kan synas mindre lämpligt, att dyrtidstillägg
bestämmes till olika belopp för innehavarna av häradshövdingämbetena allt
efter den beräknade nettoinkomsten i de särskilda domsagorna, samt det å

6

Kung!,. Maj:ts proposition nr 407.

andra sidan icke kan anses vara befogat att sätta gränsen vid det lägsta
beräknade inkomstbeloppet, anser jag mig böra förorda, att den antagna
inkomst, varå dvrtidstillägget skall beräknas för häradshövding, bestämmes
till 11,500 kronor.

Beträffande därefter dyrtidstillägg åt extra befattningshavare i domsagorna
må anmärkas, att enligt de för närvarande gällande bestämmelserna
dyrtidstillägg beräknas jämväl å den del av utgående arvode, som
gottgöres statsverket genom avdrag å häradshövdingarnas avlöningsmedel.
Denna princip anser jag böra bibehållas. Då Kungl. Maj:t i förenämnda
proposition nr 334 föreslagit, att arvoden åt förste notarier skola helt bestridas
av statsmedel samt att andre notariers arvoden skola gäldas dels
av staten och dels av häradshövdingarna, böra de nya bestämmelserna i
ämnet lämpas härefter.

I detta sammanhang vill jag erinra om, att vice häradshövding faller
under de befattningshavare, vilkas dyrtidstillägg skulle komma att bliva
reglerade genom antagandet av det propositionen nr 95 bilagda kungörelseförslaget
samt att följaktligen därutöver ej erfordras några ytterligare bestämmelser
om det dyrtidstillägg, som må tillkomma vice häradshövding
såsom sådan.

Slutligen tillåter jag mig anmärka, att de kostnader, som föranledas
av de nu föreslagna bestämmelserna, inbegripas i de belopp, som Kungl.
Maj:t i propositionen nr 95 begärt skola anvisas såsom förslagsanslag.

Departementschefen, statsrådet Löfgren, föredrog härefter ett i enlighet
med vad av honom förordats upprättat förslag till kungörelse angående
dyrtidstillägg åt häradshövdingarna och vissa extra befattningshavare
i domsagorna samt hemställde, att Kungl. Maj:t måtte i proposition
föreslå riksdagen att godkänna berörda förslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle proposition i ämnet till riksdagen avlåtas av
den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Stenlund.

Stockholm 1920. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

201287