Kungl, Maj:ts proposition Nr 401.
1
Nr 401.
Kung!. Maj.is proposition till riksdagen angående beredande av ökat
lokalutrymme för i huvudstaden förlagda ämbetsverk och
statsinstitutioner; giren Stockholms slott den 12 mars 1920.
Under åberopande av bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
dels att för utförande av vissa inrednings- och reparationsarbeten
i för statsdepartement m. fl. statsinstitutioner avsedda lokaler å 1920
års tilläggsstat under sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
kronor ............................................................................................................... 697,270.
dels ock att för inlösen av den barnhuset tillhöriga tomten nr 3 i kvarteret
Murmästaren samt för uppförande å denna tomt och i kvarteret Kandidaten
av byggnader för inrymmande av i huvudstaden förlagda ämbetsverk
och statsinstitutioner bevilja ett belopp av 8,222,000 kronor samt. därav
såsom reservationsanslag anvisa
å tilläggsstaten för år 1920 under sjunde huvudtiteln kronor 1,500,000
samt
å extra stat för år 1921 under sjätte huvudtiteln kronor 3,000,000.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
F. V. Thorsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 348 höft. (Nr 401.)
\
2
Kung1, Maj:ts proposition Nr 401.
Inredningsooh
reparationsarbeten
i för statsdepartement
avsedda
lokaler m. m.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Ma.j:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 mats 1920.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Branting,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,
Statsråden: Undén,
Thorsson,
Olsson,
Sandler,
Nothin, *
Nilsson,
Eriksson,
Svensson,
Hansson. ''
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde efter gemensam
beredning med chefen för civildepartementet:
I årets statsverkspropositioner hava beräknats särskilda reservationsanslag
för beredande av ökat lokalutrymme för i huvudstaden förlagda ämbetsverk
och statsinstitutioner, nämligen dels å riksstaten för år 1921 — sjätte
huvudtiteln, punkten 34 — 3,000,000 kronor, dels ock å 1920 års tilläggsstat
— sjunde huvudtiteln, punkten 32 — 2,100,000 kronor.
Av sistnämnda belopp hade 600,000 kronor beräknats för inredningsoch
reparationsarbeten i för statsdepartement avsedda lokaler.
Enligt av Kungl. Maj:t redan fattade beslut hava för de olika statsdepartementen
avsetts följande byggnader, helt eller delvis, nämligen
för justitie-, jordbruks-, kommunikations- och socialdepartementen gamla
Kiinijl. Maj:is proposition Nr 401. o
kanslihuset vid Mynttorget, varuti jämväl lokaler för statsrådsberedningen
äro avsedda att inrymmas;
för finansdepartementet husen Storkyrkobrinken nr 2 (Oxenstiernska huset)
ocli 4;
för försvarsdepartementet husen nr 7 och i) vid samma gata (kvarteret
Mercurius nr 1, 2, 3, 9, 10 och 11);
för handelsdepartementet huset Birger Jarlstorg nr 11;
för utrikesdepartementet f. d. Arvfurstens palats vid Gustaf Adolfs
torg (kvarteret Lejonet nr 1); samt
för ecklesiastikdepartementet huset Jakobsgatan nr 32 (f. d. kronprinsens
stall).
Byggnadsstyrelsen liar i skrivelse den 24 februari 1920 gjort framställning
om anvisande av medel för arbeten i vissa av statsdepartementens lokaler
eller för därmed i sammanhang stående arbeten.
Vad först de för försvarsdepartementet avsedda lokalerna beträffar vill
jag erinra, att byggnadsstyrelsen enligt skrivelse den 26 augusti 1919 beräknat
kostnaderna för de för ifrågavarande lokalers iordningställande erforderliga
ändrings- och reparationsarbetena till 542,500 kronor; att Kungl.
Maj:t den 24 oktober 1919, efter riksdagens hörande, bemyndigat byggnadsstyrelsen
att för bestridande av kostnader för dessa arbeten använda ett
belopp av högst 150,000 kronor att utgå ur det ä 1919 års riksstat uppförda
förslagsanslaget till oförutsedda utgifter; samt att Kungl. Maj:t den
28 november 1919 fastställt av byggnadsstyrelsen framlagt förslag till plan
för utförande av ifrågavarande arbeten.
I sin förutnämnda skrivelse den 24 februari 1920 har byggnadsstyrelsen
meddelat, att, då arbetena icke kunnat igångsättas förrän i början av december
1919, för dem under samma år av 1919 års riksstats anslag till oförutsedda
utgifter endast utbetalats 32,731 kronor 62 öre, att byggnadsstyrelsen emellertid
för arbetena å motsvarande å 1920 års riksstat uppförda förslagsanslag till
oförutsedda utgifter utanordna! 11,251 kronor 4 öre samt att den av styrelsen
för ifrågavarande byggnadsföretag beräknade totalkostnaden 542,500
kronor icke, såvitt styrelsen kunde bedöma, kornine att överskridas; och har
byggnadsstyrelsen hemställt dels om föreskrift, huruvida styrelsen fortfarande
hade att gälda kostnaderna för byggnadsföretaget intill ett belopp av 150,000
kronor, däri inräknat vad under år 1919 utbetalats, av det å 1920 års
riksstat uppförda anslaget till oförutsedda utgifter, dels och att Kungl. Maj:t
måtte göra framställning hos riksdagen om anvisande av ytterligare för byggnadsföretaget
erforderliga medel. .
Försvarstlc
partemetets
lokaler.
Byggnads styrelsen -
4
Departe ments chefen -
Gamla kanslihuset.
Byggnads
styrelsen.
Departe ments chefen -
Utrikesdepartementets
lokaler
m. m.
Kungl. Maj; tv proposition Nr 401.
Det belopp, 11,251 kronor 4 öre, byggnadsstyrelsen sålunda utanordna!
å 1920 års riksstats anslag till oförutsedda utgifter, bör givetvis från det anslag,
riksdagen må komma att särskilt anvisa för ifrågavarande byggnadsarbeten,
tillgodoföras anslaget till oförutsedda utgifter. Byggnadsanslaget torde
därför böra bestämmas till ett belopp, som motsvarar den beräknade totalkostnaden
för arbetena, 542,500 kronor, minskad med det under år 1919 redan
utbetalade beloppet, 32,731 kronor 62 öre, eller 509,768 kronor 38 öre.
Den 24 oktober 1919 bar Kungl. Maj:t, med godkännande av vad byggnadsstyrelsen
i skrivelse den 16 i samma månad till chefen för finansdepartementet
föreslagit ifråga om användning och fördelning av lokaler inom
kanslihuset, bemyndigat byggnadsstyrelsen att låta för en kostnad, som icke
finge med mera än 20,000 kronor överskrida vad av till ändringsarbeten
inom kanslihuset anvisat anslag, 65,000 kronor, återstode eller 25,000 kronor,
utföra de ändringsarbeten i nämnda fastighet, vilka ytterligare erfordrades
för genomförande av det sålunda godkända förslaget till husets användning.
Tillika anbefalldes bjrggnadsstyrelsen att senast den 15 december
1919 till Kungl. Maj:t inkomma med slutlig beräkning rörande kostnaderna
för samma arbeten.
I skrivelse den 12 december 1919 meddelade emellertid byggnadsstyrelsen
att, då det ej ännu läte sig göra att verkställa fördelning mellan det blivande
kommunikationsdepartementets byråer av det åt detta departement tillmätta
lokalutrymmet, det ej heller vore möjligt att uppgöra en slutlig kostnadsberäkning
beträffande de för ändamålet erforderliga anordningarna.
I skrivelsen den 24 februari 1920 har nu byggnadsstyrelsen anmält, att
styrelsen av nämnda skäl fortfarande vore förhindrad avlämna den slutliga kostnadsberäkningen,
men att styrelsen höllo före, att omförmälda tillskott ä
20,000 kronor komme att bliva tillräckligt; och har styrelsen därför hemställt,
att proposition måtte avlåtas om anvisande för ändamålet av nämnda
belopp.
Mot denna byggnadsstyrelsens framställning har jag icke något att erinra.
Genom förläggningen av det blivande försvarsdepartementets lokaler till
statsverkets egendom i kvarteret Mercurius bliva sjöförsvarsdepartementets
Kanyl. Maj. ts proposition Nr 401. «r>
nuvarande lokaler i fastigheten n:r 1 i kvarteret Lejonet (f. d. Arvfurstens
palats! disponibla.
I sin skrivelse den 24 februari 1920 har byggnadsstyrelsen meddelat,
hurusom ministern för utrikesärendena i skrivelse till styrelsen framhållit, att
utrikesdepartementet — som huvudsakligen är inrymt i nyssnämnda fastighet —
särskilt efter omorganisationens ikraftträdande den 1 oktober 1919 vore synnerligen
trångbott och att de nuvarande lokalförhållandena ej kunde anses
tidsenliga samt anhållit, att byggnadsstyrelsen ville utreda dels frågan om
nödvändiga förändringar av de nuvarande lokalerna, dels frågan om vidtagandet
av nödiga reparationsarbeten för att på lämpligaste sätt använda de
genom sjöförsvarsdepartementets flyttning ledigblivande lokaler.
Med anledning härav hade byggnadsstyrelsen låtit verkställa erforderlig
utl edning, vars resultat förelåge i vid styrelsens ifrågavarande skrivelse fogade
8 ritningsblad, utvisande byggnadens nuvarande disposition, memorial med tillhörande
8 ritningar, betecknade »Förslag till lokaldisposition in. m. för utrikesdepartementets
lokalutvidgning», samt kostnadsutredning, slutande å
145,000 kronor, vari dock inginge jämväl kostnader (del av en post å 30,000
kronor) för anordnande av värmeledning i regeringsrättens och lagrådets i
samma fastighet belägna lokaler, vilket vore ett länge känt önskemal och
lämpligt att tillgodose i samband med utförande av övriga föreslagna arbeten
inom egendomen.
Förslaget ifråga går ut på, att utrikesdepartementet övertager sjöförsvarsdepartementets
samtliga nuvarande lokaler ävensom de av marinstabens
utrikesavdelning disponerade 5 rummen i vindsvåningen. Utrikesdepartementets
rättsavdelning förflyttas samtidigt från utrikesministerhotellet till Arvfurstens
palats. Åt marinstabens utrikesavdelning beredes lokal i patentoch
registreringsverkets byggnad vid Birger Jarlsgatan i händelse av riksdagens
bifall till Kungl. Maj:ts proposition om fastighetens inlösen för statsverkets
räkning och densammas användning i så fall såsom ifrågasatts till lokal
för marinstaben.
Byggnadsstyrelsen har i ämnet hemställt, att Kungl. Maj:t matte till
riksdagen avlåta proposition om anvisande för ifrågavarande ändamål av
145,000 kronor.
Att utrikesdepartementet efter sin nyss genomförda omorganisation är i
behov av betydlig utvidgning av sina lokaler torde vara en känd sak.
Enligt vad jag inhämtat är ifrågavarande förslag godkänt från departementets
sida. Vid sådant förhållande har jag givetvis icke något att däremot
erinra.
Byggnads
styrelsen.
Departe
ments
chefen.
6 Kungl. Maj:Is proposition Nr 401.
Ej heller kostnadsberäkningen bär givit mig anledning till erinran.
Frågan om införande av värmeledning i regeringsrättens och lagrådets
lokaler är av gammalt datum. Då nu dylika arbeten torde böra utföras i
närbelägna utrymmen, anser jag i likhet med byggnadsstyrelsen, att rätta tillfället
är inne att tillgodose även nämnda lokaler i förevarande avseende.
par tern e/i t ds ^ framlade byggnadsstyrelsen förslag till anvisande av lokaler
och kammar- åt det blivande handelsdepartementet inom fastigheten Birger Jarlstorg nr 11,
räialcr l° vilket fotlag, i anledning av ett av mig lämnat uppdrag, jämväl innefattade
beredande i fastigheten av ökat utrymme åt kammarrätten. Den 24
oktober 1919 har Kungl. Maj:t godkänt vad byggnadsstyrelsen sålunda föreslagit
i fråga om anvisande av lokaler åt handelsdepartementet.
styrelser)8 ^ skrivelse den 12 december 1919 har byggnadsstyrelsen, för såvitt
Kung]. Maj:t skulle finna skäl jämväl godkänna styrelsens förslag till beredande
av ökat utrymme för kammarrätten, överlämnat en inom styrelsen uppgjord,
å 10,500 kronor slutande beräkning av kostnaderna för de för ändamålet
erforderliga ändringsarbetena i ovannämnda fastighet samt därmed sammanhängande
arbeten i fastigheten Birger Jarlstorg nr 13.
Vidare har byggnadsstyrelsen i skrivelsen den 24 februari 1920 meddelat,
att utöver nämnda belopp eu summa av 12,000 kronor syntes erfordras
till vidtagande av uppsnyggnings- och ändringsarbeten, som kunde komma
att påfordras, sedan nuvarande lokalinnehavare inom fastigheten avflyttat för
att lämna rum åt handelsdepartementet med flera.
Byggnadsstyrelsen har därför hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes till
riksdagen avlåta proposition om anvisande av sammanlagt 22,500 kronor för
ändrings- och uppsnyggningsarbeten inom fastigheten Birger Jarlstorg nr 11.
Jmints0 Under förutsättning av riksdagens bifall i huvudsak till vad i årets stats
chefen.
verkspropositioner föreslagits i fråga om förstärkande av kammarrättens arbetskrafter,
har jag icke något att erinra med anledning av byggnadsstyrelsens
ifrågavarande, handlingarna bilagda förslag till beredande av ökat
utrymme åt kammarrätten.
De beräknade kostnaderna härför liksom de ifrågasatta kostnaderna för
uppsnyggnings- m. fl. arbeten inom ifrågavarande byggnader i sammanhang
med det förestående bytet av lokalinnehavare synas mig kunna lämnas utan
erinran.
Kuntjl. Maj:ts proposition Nr 4<)1.
För utförandet av de av mig nu omförraälda byggnadsarbetena skulle
enligt det förut sagda erfordras
för beredande av lokaler åt försvarsdepartementet............ kronor 509,768: 38
för ändringsarbeten i gamla kanslihuset................................ » 20,000: —
föi'' utvidgning och förändring av utrikesdepartementets
lokaler m. in........................................................................... » 145,000: —
för vissa arbeten i handelsdepartementets lokaler ävensom
för utvidgning av kammarrättens lokaler ....... » 22,500: -
Summa kronor 697,268: 38
L denna kostnadssumma ingår av det belopp, som redan anvisats att för
förstnämnda arbeten utgå av 1919 års riksstats anslag till oförutsedda utgifter,
icke mindre än 117,268 kronor 38 öre, som icke uttagits å nämnda anslag.
De för nu ifrågavarande arbeten erforderliga medlen, i runt tal 697,270
kronor, böra i sin helhet vara tillgängliga under innevarande år. Medlen
torde därför böra anvisas å tilläggsstaten för år 1920.
I fråga om beredandet av Ökat lokalutrymme för i Stockholm förlagda
ämbetsverk och statsinstitutioner genom nybyggnad har byggnadsstyrelsen i
skrivelse den 26 februari 1920 framlagt utredning och förslag, därvid styrelsen
tillika besvarat två till styrelsen remitterade framställningar i fråga
om lokalökning, nämligen av den 26 november 1919 från vattenfallsstyrelsen
och av den 17 januari 1920 från skolöverstyrelsen. I
I byggnadsstyrelsens utredning och förslag hava dock lämnats ur räkningen
dels lokalbehovet för Kung! Maj:ts kansli, vilken fråga i huvudsak
redan ordnats, dels ock post- och telegrafverkens samt statens järnvägars
behov av ökat utrymme.
Styrelsen lämnar i sin utredning en översikt över omfattningen av förhyrningar
för statsverkets räkning i Stockholm — med nyssnämnda inskränkningar
— under de senaste åren. Härav framgår, att antalet förhyrda rum,
som i början av år 1917 utgjorde 759, efter hand ökats, så att det vid
början av år 1920 utgjorde 1,223. Härav komma å ämbetsverk 971 rum,
å kommittéer m. in. 146 rum och å kristidskommissioner — som redan
överlämnat mer än två tredjedelar av sina rum till ämbetsverk och kommittéer
— 106 rum. Totala hyreskostnaden, som i början av år 1917 utgjorde
369,380 kronor, hade till 1920 års början stigit till 859,485 kronor.
Hyran per rum har således under ifrågavarande tid ökats från omkring 487
till omkring 703 kronor.
Samman
stallning.
Nybyggnader
för beredande
av lokaler åt
ämbetsverk
m. ni.
i Stockholm.
Byggnads
styrelsen.
8
Kungl. Maj ds proposition Nr 401.
Till ovannämnda nu förhyrda 1,223 rum kommer emellertid ett ännu
helt och hållet otillfredsställt lokalbehov, som av styrelsen den 25 februari
1920 beräknats till 120 ruin.
Det rumsbehov för nu ifrågavarande kategorier statsinstitutioner, vilket
icke för närvarande kan tillgodoses genom lokalupplåtelser i statsverkets egna
hus, utgör således omkring 1,343 rum.
Byggnadsstyrelsen erinrar vidare, att under de sista åren för statsverkets
räkning förvärvats följande sju fastigheter, nämligen kvarteret Rosenbad
nr 6, kvarteret Björnen nr 1, 2, 3 och 9 (för vattenfallsstyrelsen), kvarteret
Mercurius nr 1, 2, 3, 9, 10 och 11 (för försvarsdepartementet), kvarteret
Neptunus mindre nr 2 (för finansdepartementet), kvarteret Kungl. trädgården
nr 4 (Atelierbyggnadsbolagets hus), kvarteret Grönlandet norra (Vetenskapsakademiens
förra fastighet; för medicinalstyrelsen, tandläkareinstitutet och
meteorologiska centralanstalten) samt kvarteret Norrtälje nr 13 och 14 (för
pensionsstyrelsen).
Genom dessa fastighetsköp kunna dock under år 1920 endast 228 rum
bliva disponibla för statsverket. Såvida icke antingen hyresstegringslagens
bestämmelser hindrat statsverket från fulla utnyttjandet av egendomarna eller
de exeptionella arbetsförhållandena inom byggnadsfacket fördröjt iordningställandet
av lokalerna för de avsedda ändamålen, skulle emellertid icke mindre
än 985 rum stått till förfogande.
Av ifrågavarande nyinköpta sju fastigheter äro, såsom av det nyss sagda
framgår, fem redan disponerade. Vid fullt utnyttjande av dessa fastigheter
skulle emellertid endast 248 av de nu förhyrda rummen kunna avvaras. I
de återstående två fasigheterna (de i Rosenbad och Kungsträdgården) äro att
förr eller senare påräkna 201 rum. Av de nu förhyrda rummen kunna således
omkring 450 (nyssberörda 248 + 201) väntas förr eller senare bliva
utbytta mot rum i statens egna fastigheter. I avvaktan på detta byte anser
byggnasdstyrelsen det riktigt att fortsättningsvis förhyra nämnda antal rum.
Byggnadsstyrelsen har vidare gjort en undersökning, i vilken mån de
nu förhyrda rummen skulle kunna, på grund av hyresnämndernas verksamhet
eller eljest, under de närmaste åren frånhändas statsverket, och har
därvid kommit till det resultatet, att den 1 oktober 1925 skulle kunna inträffa,
att av de nu förhyrda rummen endast omkring 400 fortfarande
kunde av statsverket disponeras.
Dragas dessa 400 rum jämte nyssnämnda 450 rum, tillsammans således
omkring 850 rum, från det förut angivna behövliga antal ram, som icke f. n.
kan tillgodoses genom lokal upplåtelser i statsverkets egna hus, eller omkring
1,343 rum, återstå omkring 500 ram. Detta antal jämte en reserv på omkring
200 rum för mötande av nya utrymmeskrav (sjukförsäkring, riksrevi
-
Kung!. Maj. ts proposition Nr 401.
9
sion m. in.), tillsammans 700 rum, anser byggnadsstyrelsen kunna tjäna som
utgångspunkt för bedömande av, bur mänga rum snarast möjligt böra anskaffas.
I fråga om sättet att lösa lokalfrågan framhåller byggnadsstyrelsen, att
erfarenheten givit vid handen, att en lösning genom inköp av fastigheter
icke låter sig göra, bland annat på grund därav, att de gällande hyresförhållandena
i betydande omfattning förhindra, att redan färdiga lokaler göras
för statsverket tillgängliga.
Då det nuvarande systemet med förhyrande av ämbetslokaler i alla händelser
medför svåra olägenheter, däribland verkens splittring på olika ställen
— från den av byggnadsstyrelsen härutinnan förebragta utredningen må meddelas,
att två verk (riksförsäkringsanstalten och domänstyrelsen) hava sina
lokaler å 3 ställen, tre verk (skolöverstyrelsen, allmänna kartverket och lantmäteristyrelsen)
å 4 ställen, två verk (vattenfallsstyrelsen och telegrafstyrelsen)
å 6 ställen samt ett verk (medicinalstyrelsen) å 7 ställen — finner
byggnadsstyrelsen, att ämbetsverkens lokalfråga bör lösas genom nybyggnad.
Härför finner styrelsen också den omständigheten tala, att det med fog
kan ställas anspråk på statsverket, att under nu rådande bostadsförhållanden
så fort ske kan och i möjligast största omfattning genom nybyggnader återbörda
till sitt egentliga ändamål de bostadslägenheter, som nu upptagas av
statens ämbetsverk, kommittéer och kommissioner.
Utgående ifrån, att lokalfrågan således måste lösas genom nybyggnad,
framhåller byggnadsstyrelsen, att denna statens byggnadsverksamhet till en början
icke kan ordnas så, att varje ämbetsverk eller grupp av samhörande ämbetsverk
får sin särskilda byggnad, utan syntes för närvarande uppgiften böra
formuleras så: att genom en eller flere nybyggnader anskaffa ett visst antal
tjänsterum. Detta av det skäl, att omfattningen och storleken av ett stort
antal ämbetsverk särskilt i fråga om utrymme icke hunnit anpassa sig efter
de nya förhållandena. Även från byggnadsteknisk synpunkt läte ett sådant
förfarande försvara sig, emedan en plandisposition med genomgående korridorsystem
samt rum av omväxlande storlek med en medelareal av 25 kvadratmeter
lämpade sig för vilket ämbetsverk som helst.
Beträffande byggnadsplats^^ anför byggnadsstyrelsen, att hur önskvärt
det än vore, att de behövliga förvaltningsbyggnaderna kunde uppföras i de
centralare delarna av staden, detta icke syntes låta sig göra, emedan för
ändamålet lämpliga obebyggda, staten tillhöriga tomter där icke funnes, om
man bortsåge från Kungsträdgården och Humlegården, vilka emellertid icke
kunde ifrågakomma.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 343 häjt. (Nr 401.)
2
10
Kungl Maj-.ts proposition Nr 401.
Enligt styrelsens mening kunde nu till bebyggande ifrågakomma en tomt
i kvarteret Djursborg, två sammanhängande tomter i kvarteret Trumslagaren,
de ännu obebyggda delarna av kvarteren Doktorn och Kandidaten, alla dessa
fyra kvarter belägna å Östermalm, samt en tomt i kvarteret Murmästaren å
Kungsholmen.
Byggnadsstyrelsen har låtit uppgöra schematiska planer för alla dessa
områdens bebyggande. Beträffande de tre tomterna i förstnämnda två kvarter
har byggnadsstyrelsen därvid kommit till det resultat, att i kvarteret Djursborg
skulle kunna uppföras en förvaltningsbyggnad, innehållande 125 rum
m. m., för en kostnad av 1,900,000 kronor och i kvarteret Trumslagaren
en dylik byggnad, innehållande 180 rum, för en kostnad av 2,720,000 kronor.
Vid kostnadsberäkningen har styrelsen utgått ifrån en rumsgolvyta av
i medeltal 25 kvadratmeter, byggnadernas uppförande i 5 våningar samt en
byggnadskostnad av 80 kronor per kubikmeter.
»Emellertid äro byggnadsmöjligheterna» — anför styrelsen vidare — »i denna
trakt icke inskränkta till dessa tre tomter. Genom nådigt beslut den 14 december
1917 fastställde Eders Kung! Maj:t ritningarna till patent- och registreringsverkets nya
byggnad vid Valhallavägen i kvarteret Doktorn, varigenom mellersta delen av kvarteret
upptogs av den byggnad, som i första hand skulle utföras, under det att på ömse sidor
om denna byggnad reserverades plats för framtida tillbyggnader dels utefter Artillerigatan
och dels utefter Skeppargatan. Den möjligheten förefinnes nu att omedelbart
låta uppföra dessa tillbyggnader, vilka visserligen icke behövas för patent- och registreringsverket,
men som med fördel skulle kunna användas för andra statens behov.
Här föreligga alltså tvenne tomtdelar, som äro avsedda för ämbetsbyggnader och vartill
ritningar, åtminstone i skissform, redan förefinnas. Ekonomiskt sett måste det ju
vara fördelaktigt att icke onödigtvis låta tomtmarken ligga obrukad och räntelös intill
den tid då patent- och registreringsverket kan komma att behöva ökat utrymme. Byggnadsstyrelsen
har därför ansett sig böra till Eders Kungl. Maj:ts nådiga prövning hänskjuta
även detta förslag, ehuru byggnadsstyrelsen icke är okunnig om den särställning
med hänsyn till bokföringen av denna statens egendom, som patent- och registreringsverkets
byggnad intager, och icke heller har förbisett, att fortsatta byggnadsarbeten
utanför och intill den nya byggnadens sidofasader kunna vålla vissa obehag för den
inom patentverket arbetande personalen. Byggnadsstyrelsen förmenar emellertid, att
den förstnämnda omständigheten icke kan hava någon avgörande betydelse för frågans
bedömande, och att den nämnda olägenheten, såsom övergående, icke lärer böra tillmätas
alltför stor betydelse. Det måste givetvis ordnas så, att patent- och registreringsverket
kan utan något som helst intrång disponera över de nu för verket iordningställda
lokalerna och att, i mån som detta verk behöver ökat utrymme, lokalerna
i tillbyggnaderna i första rummet skola stå till dess förfogande. Med användande av
samma beräkningsgrunder som ovan, dock att i detta fall flera våningar än i huvudbyggnaden
eller fyra icke kunna förekomma, skulle i tillbyggnaderna kunna inrymmas
tillsammans omkring 132 rum, och byggnadskostnaderna uppgå till 2,000,000 kronor.
Vidare tillåter sig byggnadsstyrelsen i underdånighet fästa Eders Kungl. Maj:ts
uppmärksamhet på följande omständighet. I underdånig skrivelse den 25 oktober 1919
Kumgl. Maj:ts proposition Nr 401.
11
har direktionen över allmänna barnbördshuset hemställt, bland annat, att i och för
vissa till- och ombyggnader å allmänna barnbördshuset m. m. måtte beviljas ett anslag
av 1,509,550 kronor under villkor att i den mån köpeskillingen vid försäljningen
av den barnhuset tillhöriga egendomen nr 3 i kvarteret Murmästaren å Kungsholmen
därtill lämnar tillgång, de beviljade anslagsmedlen skola återbäras till statsverket.
Genom nådig remiss den 26 januari 1920 har byggnadsstyrelsen anbefallts häröver avgiva
underdånigt utlåtande. Byggnadsstyrelsen, som ännu icke hunnit granska de vidlyftiga
kostnadsberäkningarna, men finner de föreslagna åtgärderna värda allt beaktande,
anser sig dock böra i detta sammanhang vidröra denna fråga, emedan det kan ifrågasättas,
huruvida icke statsverket i samband med beviljande av ett nytt byggnadsanslag
till allmänna barnbördshuset bör övertaga nämnda tomt, vilken synnerligen väl lämpar
sig till uppförande av en förvaltnings byggnad.
Fastigheten, med adressnummer 19 Hantverkaregatan, är belägen mellan denna gata
och Garvaregatän och har en areal av 4,335 kvadratmeter. Tomten är för närvarande
obebyggd och uthyres till upplag, som kunna avhysas den 1 oktober 1920. Med användande
av ovan begagnade beräkningsgrunder skulle en förvaltningsbyggnad å tomten
kunna innehålla 300 rum, och byggnadskostnaderna skulle uppgå till 4,520,000 kronor.
Uppfördes byggnaden i endast 4 våningar, skulle erhållas 240 rum för en kostnad av
3.624.000 kronor.
I samband med uppförandet av det nya barnbördshuset på norra Djurgården
beslöt 1919 års riksdag, att 574,860 kronor skulle av riksgäldskontoret förskottsvis
utbetalas för ifrågavarande byggnads uppförande för att sedermera återgäldas i den
mån ovannämnda fastighet bleve försåld, och beviljade riksdagen tillika för berörda
ändamål ett anslag av 304,640 kronor att till statsverket återbäras, i den män köpeskillingen
kunde komma att överstiga 574,860 kronor. Av den sammanlagda summan
879,500 kronor säger sig direktionen över allmänna barnbördshuset hittills hava återburit
74,500 kronor, ehuru tomten ännu förblivit osåld. Om dess värde för närvarande
kan uppskattas till omkring 200 kronor per kvadratmeter, skulle köpeskillingen
uppgå till 867,000 kronor, av vilka statsverket redan engagerat sig för 805,000 kronor.
Då direktionen i sin ovannämnda underdåniga hemställan om nytt byggnadsanslag
föreslår, att av detta återbära så mycket som försäljningssumman överstiger 805,000
kronor, vill det synas, som statsverket när som helst skulle kunna övertaga tomten,
för den händelse Eders Kungl. Maj: t och detta års riksdag skulle pröva lämpligt att
å densamma omedelbart låta uppföra en förvaltningsbyggnad, genom avskrivning av
nämnda fordran å 805,000 kronor samt beviljande av ett anslag för ändamålet av
62.000 kronor, vilka emellertid icke behövde ställas till Eders Kungl. Majds förfogande
förrän i samband med beviljande av anslag till om- och tillbyggnader å barnbördshuset.
Av de på Riddarholmen förlagda ämbetsverken hava följande anmält behov av
ökat utrymme:
Domänstyrelsen......................................................... med 15 rum
Fångvårdsstyrelsen................................................... » 6 »
Kammarkollegium ................................................... » 20 »
Kammarrätten ......................................................... * 27 >
Kommerskollegium................................................... » 37 »
Statskontoret............................................................ » 43 »
Väg- och vattenbyggnädsstyrelsen.................... * 5 »
Summa 153 rum
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 401-
För avhjälpande j någon mån av denna brist har Eders Kungl. Maj:t, på grund
av framställning från byggnadsstyrelsen, föreslagit innevarande års riksdag, att, för
inredande i gamla riksdagshusets vindsvåning av 20 tjänsterum, å tillägsstat för år
1920 bevilja ett reservationsanslag å 210,000 kronor. I övrigt torde rumsbristen på
Riddarholmen icke för närvarande kunna avhjälpas på annat sätt än genom att något
av de där förlagda ämbetsverken förflyttas till förhyrda lokaler.
Statens byggnadsverksamhet i Stockholm torde emellertid böra dirigeras så, att
de verk, som icke med nödvändighet behöva hava ett så centralt läge som å Riddarholmen,
därifrån avlägsnas, för att bereda plats åt sådana verk, som äro i mera behov
äv dylikt läge. Sålunda torde lantbruksstyrelsen, väg- och vatten byggnadsstyrelsen,
hovrätten och generalstaben utan olägenhet kunna förläggas mindre centralt. Utan att
nu ingå på frågan om de tre först nämnda verkens förflyttning anser sig byggnadsstyrelsen
i detta sammanhang böra i underdånighet framlägga ett förslag till fullföljande
av en redan delvis genomförd byggnadsplan nämligen bebyggandet i full
utsträckning av kvarteret Kandidaten, beläget intill ovannämnda kvarteret Doktorn å
Östermalm. Härigenom skulle icke blott bliva ledigt för annat ändamål generalstabens
nuvarande hus å Riddarholmen, utan beredas stadigvarande och lämpligare lokaler
såväl för detta verk jämte den topografiska avdelningen av rikets allmänna kartverk
som för tre andra därmed i viss mån samhörande institutioner, nämligen krigsarkivet,
artilleri- och ingenjörshögskolan samt sjökrigshögskolan. Det dyrbara krigsarkivet
befinner sig sedan länge på flyttning från den ena till den andra lokalen och
är för närvarande inrymt dels i källare, bottenvåning och vind i generalstabens hus,
dels i kvarteret Sjöhästen (f. d. Kronprinsens stall), dels ock i riksarkivet. Det är på
tiden att detta historiskt viktiga arkiv äntligen får disponera en stadigvarande lokal,
dit alla dess arkivalier kunna samlas och på lämpligt sätt ordnas. Artilleri- och ingenjörshögskolan
är nu inrymd i Artillerigården och för sjökrigshögskolan förhyras
lokaler i egendomen nr 9 vid Arsenalsgatan.
Byggnadsstyrelsens förslag till utbyggande av kvarteret Kandidaten skiljer sig i
vissa avseenden från det förslag härtill, som förelåg, då 1909 års riksdag beviljade
anslag till uppförandet av den år 1912 i huvudsak färdigställda byggnaden för krigshögskolan
i hörnet av Östermalmsgatan och Artillerigatan. Avsikten var då, att i en
motsvarande byggnad i hörnet av Östermalmsgatan och Skepparegatan sedermera inrymma
artilleri- och ingenjörshögskolan samt sjökrigshögskolan samt att utefter den bakom
kvarteret löpande Löjtnantsgatan uppföra en fristående byggnad för krigsarkivet. Enligt
byggnadsstyrelsens förslag skulle kvarteret helt kringbyggas utefter Artilleri-,
Löjtnants- och Skepparegatorna, varigenom skulle vinnas betydligt mera utrymme utan
att skada det arkitektoniska intrycket av byggnaderna. De nya byggnadspartierna
skulle, enligt detta förslag, komma att innehålla omkring 260 rum och draga en byggnadskostnad
av 3,640,000, kronor. I dem skulle, såsom ovan nämnts, kunna inrymmas
icke blott de institutioner, som ursprungligen avsetts att dit förläggas, utan även generalstaben
med allmänna kartverkets topografiska avdelning.
De byggnadsföretag, som byggnadsstyrelsen anser för närvarande kunna ifrågakomma
för beredande av ämbetslokaler äro sålunda:
1) N:r 1 kv. Djursborg; antal rum 125,................................. kostnad 1,900,000 kronor
2) N:r 1 och 2 kv. Trumslagaren antal rum 180,.................. » 2,720,000 »
3) » Doktorn » » 132,.................. » 2,000,000 »
4) N:r 3 » Murmästaren » » 300,.................. » 4,520,000 »
5) » Kandidaten » » 258,.................. » 3,640,000 »
13
Kung!. Maj:ts proposition Nr 401.
Vid bedömande av vilket eller vilka av dessa byggnadsföretag företrädesvis bör
komma till utförande torde bland annat följande förhållanden böra beaktas.
I fråga om belägenheten i förhållande till stadens centrum, Gustaf-Adolfstorg,
har kvarteret Murmästaren företrädet framför de övriga. Det ligger omkring 750
meter närmare nämnda torg än mittpunkten på Karlaplanen, därifrån det är ett stycke
att gå till var och en av de andra fyra där ifrågasatta byggnadstomterna. ^ Vidare
torde det få betraktas som en fördel vid dispositionen av rummen att hava så många
som möjligt i ett och samma hus. Det är då lättare att i byggnaden inpassa hela
ämbetsverk och undvika ovannämnda splittring av samhörande lokaler på olika ställen.
Byggnadskostnaderna ställa sig givetvis också något billigare per rum, om dessa sammanföras
i en byggnad än om de fördelas på två eller flera. I dessa hänseenden,
ävensom ifråga om grundbottens beskaffenhet, har kvarteret Murmästaren även företräde
framför de andra.
Genom försäljning av tomten i kvarteret Murmästaren till annan än staten, skulle
visserligen tillföras statskassan 805,000 kronor, men å andra sidan skulle ett omedelbart
övertagande av tomten icke föranleda staten någon direkt utgift. Beträffande
tomterna vid Karlaplanen må påpekas, att man måste kombinera tvenne byggnadsföretag,
för att nå samma rumsantal som i Murmästaren. Sålunda måste man jämte
byggnaden i kvarteret Trumslagaren bebygga endera tomten nr 1 i kvarteret Djursborg
eller Doktorn.
Tomten nr 1 i kvarteret Djursborg kan värderas till minst 870,250 kronor och
tomterna 1 och 2 i kvarteret Trumslagaren till minst 367,950 kronor. Genom försäljning
av dessa tomter skulle alltså tillföras statsverket 738,200 kronor. Huruvida de i
försäljningen intresserade institutionerna, arméförvaltningen och veterinärhögskolan, i
det fall att staten själv använder sina tomter, skola tillgodoskrivas respektive summor,
tillåter sig byggnadsstyrelsen icke att bedöma. Någon direkt utgift för staten lärer
väl deras användning för statsverket icke medföra.
Beträffande kvarteren Doktorn och Kandidaten äger samma förhållande rum;
marken är statens och kan således dess ibruktagande icke medföra någon verklig utgift.
En väsentlig skillnad förefinnes dock mellan denna mark och de båda förstnämnda
Karlaplanstomterna; patentverkets område torde icke kunna ifrågakomma till
försäljning åt enskilda lika litet som de ännu obebyggda delarna av kvarteret Kandidaten;
så kan däremot väl tänkas äga rum med tomterna såväl i kvarteret Djursborg
som i kvarteret Trumslagaren.
Genom ett bebyggande av kvarteren Doktorn och Kandidaten avhänder sig kronan
ingen försäljningsbar tomtmark. Ett bebyggande av kvarteret Murmästaren förutsätter
förvärvandet för ett i själva verket godtyckligt pris av en välbelägen och för det nu
påträngande behovet mycket lämplig tomt.
Ett bebyggande av kvarteret Kandidaten enligt byggnadsstyrelsens förslag innebär,
förutom åstadkommande av permanenta lokaler åt ovan angivna fem institutioner, att
av 94 av dem nu upptagna rum i kronans hus (därav omkring 80 på Riddarholmen)
bliva lediga för andra ändamål, samt 20 nu förhyrda rum kunna undvaras. Härvid
äro icke medräknade de 15 rum i skogsinstitutets f. d. byggnad, som för närvarande
äro upptagna av en del av allmänna kartverkets topografiska avdelning; det torde
nämligen vara osäkert om dessa vid tiden för ifrågavarande nybyggnads fullbordande
vidare kunna påräknas, då Stockholms stad vid parkområdets överlämnande till densamma
eventuellt kan komma att påfordra de gamla byggnadernas nedrivande.
Med stöd av vad sålunda anförts och efter övervägande av skälen för och emot
14
Kung1. Maj:ts proposition Nr 401.
Departe
ments
chefen.
ett bebyggande av den ena eller den andra av ovan angivna fem tomter, anser sig
byggnadstyrelsen i första rummet böra i underdånighet förorda nybyggnaderna å kvarteren
Kandidaten och Doktorn, företrädesvis på den grund, att härigenom fullföljas
och slutföras av statsmakterna redan godtagna planer för bebyggandet av dessa kvarter,
och att genom nybyggnaderna å kvarteret Kandidaten ett avsevärt antal tjänsterum
på Riddarholmen skulle kunna frigöras, samt permanenta lokaler beredas för icke
mindre än fem statsinstitutioner.
Genom dessa båda nybyggnadsföretag bliva emellertid varken vattenfallsstyrelsens
eller skolöverstyrelsens ovan vidrörda lokalfrågor lösta, vilket däremot skulle äga
rum genom bebyggandet av tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren. De båda styrelsernas
nämnda framställningar synas byggnadsstyrelsen mycket beaktansvärda; och då
det under alla omständigheter vore synnerligen önskvärt att hava tillgång till en så
centralt belägen och så rymlig förvaltningsbyggnad som den, vilken skulle kunna uppföras
på sistnämnda tomt, anser sig byggnadstyrelsen även böra i underdånighet anhålla
om bemyndigande att uppgöra och till Eders Kungl. Maj:t inkomma med förslagsritningar
och kostnadsberäkningar till en dylik byggnad i så god tid, att de kunna
föreläggas 1921 års riksdag.
För den händelse Eders Kungl. Maj:t skulle finna skäl föreslå innevarande års
riksdag att besluta utförande av de ovan angivna byggnadsföretagen i kvarteren Kandidaten
och Doktorn, vilka beräknats tillsammans draga en byggnadskostnad av
5,640,000 kronor, torde någon ändring av det i nådiga propositionen om tilläggsstat
för år 1920 till beredande av ökat lokalutrymme för i huvudstaden förlagda ämbetsverk
och statsinstitutioner beräknade reservationsanslaget å 1,500,000 kronor samt det
i innevarande års statsverksproposition på extra stat för år 1921 för samma ändamål
beräknade reservationsanslaget å 3,000,000 kronor icke behöva äga rum.»
De allmänna riktlinjer för lösandet av de till Stockholm förlagda ämbetsverkens
och övriga statsinstitutionernas lokalfråga, som byggnadsstyrelsen
uppdragit i den skrivelse, för vilken jag nyss redogjort, kan jag i allt väsentligt
gilla. Och då man, såsom jag redan vid flera föregående tillfällen
haft anledning framhålla, näppeligen torde kunna undgå att konstatera en
verklig lokalnöd bland ämbetsverken i huvudstaden, tvekar jag icke att,
oaktat de därmed förenade avsevärda kostnaderna, tillstyrka de behövliga
byggnadsföretagens omedelbara utförande.
Byggnadsstyrelsen har uttalat sig för ett bebyggande i första hand av
kvarteren Kandidaten och Doktorn, samt i andra hand av tomten nr 3 i
kvarteret Murmästaren.
Vad kvarteret Kandidaten beträffar delar jag byggnadsstyrelsens mening.
Beträffande de andra två byggnadsplatserna håller jag däremot före,
att tomten i kvarteret Murmästaren bör omedelbart bebyggas, men i anspråktagandet
av de ännu odisponerade delarna av kvarteret Doktorn tills vidare
anstå, i avvaktan på viss ytterligare utredning.
Någon olägenhet synes det icke medföra att ifrågasätta denna avvikelse
från byggnadsstyrelsens förslag med hänsyn till den ytterst välbehövliga rikligare
lokaltillgång, man därigenom skulle erhålla.
15
Kunt/l. Maj:Is proposition Nr 401.
Under det att ett bebyggande av kvarteren Kandidaten och Doktorn
skulle tillföra statsverket sammanlagt 390 rum, skulle genom bebyggandet
av kvarteret Kandidaten och ifrågavarande tomt i kvarteret Murmästaren
rumsantalet stiga till 558 och således täcka ej endast det beräknade behovet
under de närmaste åren av rum i statsverkets egna fastigheter utan även
någon del av den utav byggnadsstyrelsen påfordrade rumsreserven.
dag tillmäter även den omständigheten betydelse, att kvarteret Murmästaren
erbjuder ett lämpligare läge för de flesta förvaltningslokaler än
kvarteret Doktorn.
Kostnaderna för bebyggandet av ifrågavarande områden av kvarteren
Kandidaten och Murmästaren hava av byggnadsstyrelsen preliminärt beräknats
till resp. 3,640,000 och 4,520,000 kronor. Mot denna beräkning har
jag i betraktande av de nuvarande höga byggnadskostnaderna intet att erinra.
Till sistnämnda belopp torde emellertid böra läggas eu summa för markförvärv,
enär statsverket icke äger tomten i kvarteret Murmästaren.
Ifrågavarande tomt tillhör, enligt vad byggnadsstyrelsen uppgivit, barnhuset
och av statsmedel hava för allmänna barnbördshusets räkning ställts
till förfogande belopp, varav 805,000 kronor skola återbäras av blivande
köpeskilling för tomten. Därest tomtens realisationsvärde kan beräknas överstiga
sistnämnda summa, bör alltså barnhuset tillgodoföras ett belopp, motsvarande
överskottet. Detta belopp har bjggna d sstyrelsen — utgående från
ett värde å tomten, vilken omfattar 4,335 kvadratmeter, av- 200 kronor
för kvadratmeter — beräknat till 62,000 kronor.
Under förutsättning, att avtal till detta belopp av vederbörande varder
godkänt — varom meddelande torde få lämnas till riksdagens vederbörande
utskott — torde alltså för tomtens i kvarteret Murmästaren bebyggande
nu böra beräknas ett kostnadsbelopp av 4,582,000 kronor. Sammanlagda
kostnaden för denna tomts ävensom kvarteret Kandidatens bebyggande torde således
böra beräknas till 8,222,000 kronor. Denna kostnad bör, så vitt nu kan
bedömas, fördelas på flera år. För innevarande och nästkommande år torde de i
statsverkspropositionerna beräknade anslagen, 1,500,000 resp. 3,000,000 kronor,
vara tillfyllest.
Med åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kung],
Maj:t måtte föreslå riksdagen
Departe
mentschefens
hemställan.
dels att för utförande av vissa inrednings- och reparationsarbeten
i för statsdepartement in. fl. statsin
-
16
Rungl. Maj:ts proposition Nr 401.
stitutioner avsedda lokaler å 1920 års tilläggsstat
under sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
kronor........................................................................ 697,270: —
dels ock att för inlösen av den barnhuset tillhöriga tomten
nr 3 i kvarteret Murmästaren samt för uppförande å
denna tomt och i kvarteret Kandidaten av byggnader för
inrymmande av i huvudstaden förlagda ämbetsverk och
statsinstitutioner bevilja ett belopp av 8,222,000 kronor
samt därav såsom reservationsanslag anvisa
å tilläggsstaten för år 1920 under sjunde huvudtiteln kronor
........................................................................ 1,500,000: —
samt
å extra stat för år 1921 under sjätte huvudtiteln kronor
........................................................................ 3,000,000: —.
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga. ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen gilla; och skulle proposition av den lydelse,
bil. litt. . .. utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Hellenius.
Stockholm, Bokförlags-A.-B. Tidens tryckeri, 1920.