Kungl. Maj:ts proposition Nr 395.
1
Nr 395.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angånde anvisande av
medel till utförande av sjömätningar vid Spetsbergen:
given Stockholms slott den 19 mars 1920.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att till bestridande av kostnader för utförande av sjömätningar vid
Spetsbergen å tilläggsstat för år 1920 under sjunde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag, högst ............................................................ kronor 63,250.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
F. V. Thorsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 337 höft. (Nr 395.)
1
2
Kungi. Maj:ts proposition Nr 895.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den It)
mars 1920.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern BraNTING,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,
Statsråden: UNDÉN,
Thorsson,
Olsson,
Sandler,
Nothin,
Nilsson,
Eriksson,
Svensson,
Hansson.
Efter gemensam beredning med chefen för sjöförsvarsdepartementet
anförde chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson:
I en den 4 december 1919 dagtecknad skrift har aktiebolaget
Spetsbergens Svenska Kolfält — med förmälan att, sedan bolaget i
augusti 1917 börjat sina anläggningar å Spetsbergen och särskilt sedan
skeppningar av kol i stor skala börjat, bristen på tillförlitliga sjökort
över de till bolagets områden ledande farvattnen gjort sig kännbar och
befälhavarna å de större ångarna endast med en viss tvekan ingått till
bolagets lastplats i Braganza Bay— hemställt, att erforderliga sjömätningar
i de till bolagets områden ledande farvattnen måtte verkställas genom
svenska statens försorg.
I häröver avgivet utlåtande den 13 december 1919 har chefen
för sjökarteverket till en början erinrat, hurusom professorn friherre
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 3i)5.
< ler härd de Geer redan år 1917 gjort framställning om anslag av
statsmedel för utgivande av sjökort över Isfjorden och Bel-sund vid
Spetsbergen och därvid anfört, bland annat, att det syntes vara eu
statens angelägenhet att genom utgivande av sjökort söka skydda den
svenska sjöfart, som kunde förväntas vid Spetsbergen. För egen del
bär chefen för sjökarteverket anfört, bland annat, följande.
Kraven på tillförlitliga uppmätningar av sjötrafiklederna till Sveagruvan
syntes trängande, och bolagets hemställan om statligt ingripande
för betryggande sjömätningar syntes förtjänt av tillmötesgående, så
långt förhållandena medgåve. 1 och med ökad intensitet i trafiken och
användande av rymligare tonnage komrne givetvis sjötrafikens risker
att växa. Chefen för sjökarteverket tvekade sålunda icke att förorda,
att sjökarteverket bereddes möjlighet att instundande sommar säkerställa
de nya trafikvägar, som svensk företagsamhet här framkallat. De erforderliga
mätningarna borde nödvändigtvis grundas på användning av
fartyg såsom förläggning för den erforderliga mätningspersonalen. Bland
de fartyg, som kunde komma ifråga, vore kanonbåten Svensksund i
alla avseenden det lämpligaste. Med en bemanning, avpassad för sammanlagt
sex sjömätningsförrättare, expeditionens ledare inberäknad, syntes
stora möjligheter föreligga för att under två å tre månaders expedition
medhinna sjömätning av van Mijen Bay och de yttre partierna
av Bel-sund. Kostnaderna för en eventuell sjömätningsexpedition till Spetsbergen
bleve väsentligt större än vid sjömätningsarbete i hemlandets
farvatten. Därest en sådan skulle företagas under år 1920, hemställdes,
att antingen särskilda medel, till ett belopp av 60,000 kronor,
anvisades för den ifrågasatta expeditionen eller att den kostnadsökning,
som uppenbarligen skulle föranledas av en vanlig sjömätningsexpeditions
förläggande till Spetsbergen under två månader, enligt bifogad
bilaga beräknad till cirka 44,250 kronor, måtte gottgöras med andra
statsmedel än sådana, som kunde vara avsedda för bedrivande av kartverkets
normala mätningsverksamhet.
Den av chefen för sjökarteverket sålunda åberopade kostnadsberäkningen
är av följande innehåll:
»Kostnadsberäkning.
Beräkning av de extra kostnader, som kunna anses vara förenade
med uppsändandet av kanonbåten »Svensksund» utrustad med sex motorbåtar
till Spetsbergen i och för sjömätningsarbete därstädes under
cirka 2 månader.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 395.
1. Kol
Gång från Göteborg till Spetsbergen:
90 tons å 150 kronor ........................ kronor 13,500
Kolåtgång1) under vistelsen på Spetsbergen:
170 tons å 50 kronor ........................ » 8,500
Gång från Spetsbergen till Göteborg:
90 tons å 50 kronor........................... » 4,500 kronor 26,500
2. Maskinolja .................................................................. » 2,200
3. Mätningsmateriel och transporter
a) 1 st. 1,500 m. lång lodnings
wire.
........................................... kronor 900
b) järnvägstransport av 2 st. mo
torbåtar
Stockholm—Narvik
och åter2) ............................... » 3,200 »
4. Ökning av besättningslistan med
en läkare............................................................. »
5. a) ökning i diet- och mässpenningar för offi
cerare,
underofficerare och vederlikar ......... »
b) ökning av kostnaderna för manskapets na
turaunderhåll.
...................................................... »
6. Försäkring av sjömätningsmaterielen3)............... »
7. Oförutsedda kostnader och gratifikationer för
eventuellt övertidsarbete4)................................. »
4,100
2,000
1,200
3,000
2,250
3,000
summa kronor 44,250
!) Kolåtgången å Spetsbergen är omöjlig att i förväg beräkna. Den angivna kvantiteten
får anses som maximum. Stor sannolikhet finnes för att densamma kan avsevärt nedbringas
Det angivna priset för Spetsbergskolen är, enligt uppgift, bolagets självkostnadspris.
3) Å »Svensksund» kan endast ombordtagas 4 st. motorbåtar. Som 6 st. anses erforder
liga föreslås att 2 st. transporteras per järnväg till Narvik varifrån de kostnadsfritt transporteras
till och från Spetsbergen på kolfältbolagets egna ångare.
s) Därest det skulle anses lämpligt att försäkra även mätningsfartyget med inventarier
torde härför erfordras ett belopp om ytterligare cirka 10,000 kronor.
4) Ersättning för sjömätningsarbete väsentligen utöver den å sjömätningsfartygen tillämpade
arbetstiden (5 f. m.—5 e. m.) anser jag motiverat föreslå, enär forcering av arbetet kan bliva
erforderlig, om detsamma skall hinna avslutas under eu sommar. Några detaljerade bestämmelser
härför är jag nu icke i tillfälle att föreslå, och torde utfärdandet härav lämpligen böra överlämnas
till den eventuelle arbetsledare!), vilken efter arbetets igångsättande bäst torde kunna bedöma
betingelserna härför.»
Kungl. Maj:ts proposition Nr 395. 5
Vidare bär kommerskollegium i ett den 18 december 1919 i
ärendet avgivet utlåtande, med hänsyn till det allmänna intresse, som
den ifrågasatta sjömätningen på grund av dess syfte måste anses äga,
tillstyrkt utförandet och därvid tillika hemställt, att, i den mån för
sjökarteverket tillgängliga medel icke räckte till gäldande av kostnaderna
för sjömätningen, särskilda åtgärder för bristens fyllande måtte vidtagas.
Även marinförvaltningen har i ämnet avgivit infordrat utlåtande,
dagtecknat den 3 januari 1920, och därvid framhållit, att det måste
anses önskvärt, att svenska staten understödde den på Spetsbergen
började kolgruvedriften genom att verkställa den föreslagna sjömätningen.
Kostnaderna härför borde emellertid icke utgå av medel under
femte huvudtiteln.
I förnyat utlåtande den 3 mars 1920 bär chefen för sjökarteverket
avgivit ny beräkning av kostnaderna för do ifrågasatta sjömätningarna.
I berörda utlåtande erinrar bemälde chef om den tidigare avgivna
alternativa kostnadsberäkningen och anför, efter anmärkning att det av
honom framlagda första alternativet, slutande å en kostnad av 60,000
kronor, befunnits icke vara hållbart, därefter huvudsakligen följande.
Beträffande det senare alternativet hade chefen för sjökarteverket
utgått från att mätnings fartyget skulle på våren rustas för att på vanligt
sätt användas såsom sjömätningsfartyg på Hallands-kusten samt omkring
midsommar avgå från Göteborg till Spetsbergen, kvarbliva där omkring
två månader och åter inträffa i Göteborg omkring den 10 september
efter en bortavaro av omkring 2 månader 20 dagar; och hade beräkningen
uppgjorts under antagande, att sjökarteverket deltoge i kostnaden
såsom om det vore fråga om en vanlig sjömätningsexpedition.
men att all merkostnad för Spetsbergsexpeditionen ersattes sjökarteverket
av särskilda medel. Ben normala kostnaden för en sjömätningsexpedition,
beräknad för sex sjömätningsförrättare, uppginge enligt
erfarenheten från år 1919 billigast till cirka 1,900 kronor per mätningsförrättare
och månad, ut- och avrustningskostnaden häri ej inberäknad.
Sistnämnda kostnad tänktes bestridd genom sjökarteverkets medel, då kartverket
också skulle använda fartyget någon tid för vanligt mätningsuppdrag.
För två och två tredjedels månader skulle normala expeditionskostnaden
uppgå till 30,400 kronor. I förevarande fall måste man emellertid
räkna med dels en merkostnad för underhåll av fartyget med cirka
.1,000 kronor per månad, dels ock en ökning av ut- och avrustningskostnaden
för Svensksund med cirka 4,000 kronor, tillhopa cirka 6,600
kronor. Med hänsyn till arbetsprogrammets stora omfattning syntes klokheten
bjuda att beräkna, att fartygets uppehåll vid Spetsbergen utsträcktes
(i
Kungl. Majds proposition Nr 395.
till åtminstone 2 månader 10 dagar, vilket skulle draga eu ytterligare
merkostnad av omkring 4,200 kronor. Dessutom hade det numera befunnits
behövligt att med hänsyn till fartygets säkerhet öka besättningslistan
med eu officer, medförande en kostnadsökning av 2,000 kronor. För
att med fartyget, som rustade i Karlskrona, i Stockholm avhämta motorbåtar
och annan mätningsmateriel komme att erfordras ett lika stort
belopp, 2,000 kronor. Därjämte vore högeligen önskligt att kunna dels
på Svensksund uppställa eu sjökarteverket tillhörig lodningsvinsch för
djuplodning, varför kostnaden beräknades till cirka 1,000 kionot, dels
anskaffa en lodningswire till densamma å 900 kronor, dels anskaffa tre
båtlodningsapparater å cirka 900 kronor, eller tillsammans 2, <00 kronor,
och dels anskaffa en självregistrerande vattenhö jdmätningsapparat för
uppmätning av vattenytans förändringar pa grund av tidvattnet a 500
kronor. Såsom merkostnad för denna expedition ansåge sig chefen föi
sjökarteverket sålunda böra beräkna dels det belopp a 44,250 kronor,
som uppgivits i skrivelsen den 13 december 1919, lör ökad kostnad
till stenkol och olja, avlöning och försäkring m. m., minskat med 900
kronor motsvarande kostnaden för en wire, dels de ovan angivna
ytterligare merkostnaderna till belopp av sammanlagt 14,800 kronor.
Totala merkostnaden, 58,150 kronor, ansåge chefen för sjökarteverket
vara nödvändig och böra anvisas av särskilda medel. För främjande
av expeditionens arbetsresultat vore dessutom mycket önskligt, att ovan
angivna poster till anordningar med och anskaffande av vissa apparater,
tillhopa 5,100 kronor, jämväl anvisades av särskilda medel. Någon kostnad
för försäkring av fartyget vore icke häri inberäknad.
På grund av vad sålunda anförts har chefen för sjökarteverket
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte för ifrågavarande ändamål ställa till
förfogande, utöver i annan ordning anvisade medel, ett belopp av 58,150
kronor, ävensom anmält, att ett ytterligare belopp av 5,100 kronor vore
högeligen önskvärt för att fullständiga expeditionens arbetsresultat.
Härefter har kommerskollegium den 18 innevarande mars ånyo
avgivit infordrat utlåtande i ämnet. Kollegium har därvid anfört, att
kollegium funnit betydelsen av att ifrågavarande sjömätning snarast
möjligt komme till stånd vara för det allmänna så stor, att kollegium,
därest handels- och sjöfartsfondens tillstånd det medgivit, icke skulle
hava motsatt sig, att åtminstone någon del av kostnaderna för mätningen
finge bestridas från avkastningen av nämnda fond. Då emellertid nu
så icke kunde ske, ifrågasatte kollegium, huruvida icke betydelsen av
utförandet av den planerade sjömätningsexpeditionen vore så fram
-
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 395-
trädande, att en hänvändelse till riksdagen eventuellt jämväl senare än
70 dagar efter riksdagens öppnande skulle kunna anses befogad.
Med anledning därav, att mätningsarbete å Spetsbergen under en
följd av år verkställts genom Norges försorg och att det måste anses
vara av betydelse för den eventuella svenska sjömätningen att i erforderlig
mån få del av det på sådant sätt vunna resultatet, har hänvändelse
gjorts till Norges regering för att erhålla kännedom om dess ställning till
trågan. Från norska utrikesdepartementet har såsom resultat härav överlämnats
en promemoria, varav framgår, att från norsk sida icke finnes
något att erinra mot de föreslagna åtgärderna. Därifrån har tvärtom föreslagits,
att samarbete måtte etableras mellan den svenska sjömätningsexpeditionen
och en norsk vetenskaplig Spetsbergsexpedition sommaren
1920, vilken även ämnade utföra en del sjömätningar vid Spetsbergens
västkust, huvudsakligen mellan Sydkap och Hornsund.
I ett med anledning av vad sålunda från norsk sida föreslagits
avgivet utlåtande har chefen för sjökarteverket uttalat sin stora tillfredsställelse
med det i utsikt ställda samarbetet.
Aven enligt min mening måste det anses som ett statsintresse av
vikt, att snara åtgärder vidtagas för att i det hänseende, varom nu bifråga,
underlätta sjötrafiken i farvattnen vid och i närheten av de svenska
kolfälten på Spetsbergen. Särskilt under nu rådande förhållanden på
kolmarknaden synes det angeläget att så långt ske kan underlätta brytning
och hemforsling av stenkol från de svenska gruvorna på Spetsbergen.
Vad därvid angår vidtagande av sjömätningar i sjösäkerhetens intresse
synas mig kostnaderna för denna del av uppgiften skäligen böra bestridas
av statsverket. Jag tillstyrker alltså, att medel för ändamålet av staten
ställas till förfogande.
Vidkommande beloppet av det anslag, som utöver eljest tillgängliga
medel skulle behöva anvisas för ändamålet, torde — vid
det förhållande att det av chefen för sjökarteverket först framlagda
alternativet med eu kostnad av 60,000 kronor måste anses förfallet
— den av nämnde chef senast gjorda kostnadsuppskattningen böra
läggas till grund för anslagsberäkningen. Mot denna kostnadsuppskattning
har jag intet att erinra. För åstadkommande av ett gott
resultat av expeditionen lärer det få anses påkallat, att medel beredas
jämväl till de kostnader, som visserligen icke betecknats såsom nödvändiga
men för vilkas bestridande det likväl ansetts mycket önskvärt,
att erforderliga medel ställdes till förfogande. Av sistnämnda kostnader
å tillhopa 5,100 kronor belöper större delen, eller 4,100 kronor.
Departemcni
chefen.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 395.
å viss materiel, som givetvis kan och bör komma till användning vid
sjökarteverkets mätningar jämväl efter slutförande av ifrågavarande
expedition. Med hänsyn härtill skulle det måhända kunna ifrågasättas,
att åtminstone någon del av sistnämnda kostnadsbelopp täcktes av
sjökarteverkets egna medel. Då emellertid, enligt vad jag inhämtat,
anskaffningen av ifrågavarande materiel, som visserligen kan av sjökarteverket
användas jämväl vid dess övriga sjömätningar, likväl är betingad
allenast av den'' nu föreslagna expeditionen, anser jag sjökarteverkets
budget icke böra betungas med utgiften i fråga. Något belopp för
försäkring av expeditionens fartyg torde, enligt vad jag från mannförvaltningen
inhämtat, icke behöva beräknas. Beloppet av det anslag,
som skulle hos riksdagen äskas, torde sålunda höra bestämmas till
63,250 kronor; och torde anslaget böra betecknas som förslagsanslag,
högst. Medel för ändamålet torde kunna å tilläggsstaten beredas.
Närmare föreskrifter angående den blivande expeditionen, vilken
givetvis bör handhavas av sjökarteverket, torde i sinom tid få av Kungl.
Maj:t meddelas.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till bestridande av kostnader för utförande av sjömätningar
vid Spetsbergen å tilläggsstat för år 1920 under sjunde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag, högst................................................. kronor 63,250.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen bifalla;
och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den
lydelse bil. . . . vid detta protokollet utvisar.
Ur protokollet:
Sven Lidholm.
STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.