Kungl. Maj:ts Proposition Nr 379.

Nr 379.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för inköp
av danska konstverk; given Stockholms slott den
19 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå
riksdagen,

att till inköp för nationalmuseum av vissa danska konstverk bevilja
på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, å 15,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 379.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19
mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Branting,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre PALMSTIERNA,

Statsråden: Undén,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Anslag för inköp
av danska
konstverk.

Departementschefen, statsrådet Olsson anförde härefter:

I en till Kungl. Maj:t ingiven framställning av den 6 februari 1920
har överintendenten och chefen för nationalmuseum hemställt om ett anslag
av 15,000 kronor till inköp av vissa för nationalmuseum synnerligen önskvärda
danska konstverk. Till stöd för denna ansökan har överintendenten
anfört följande:

När om några månader den tillämnade danska salen i nationalmuseum
kommer att öppnas, skall det mer än någonsin visa sig, hur svagt representerad
den danska konsten är i vårt museum. Vid den i Liljewalchs konsthall nyligen
avslutade utställningen av dansk konst, till kvantitet och kvalitet den mest betydande,
som någonsin hållits utanför Danmarks gränser, var det Nationalmuseum

Kungl. Maj-.ts Proposition Nr 379.

på grund av bristande medel tyvärr ej möjligt att genom några inköp söka utöka
sin synnerligen fåtaliga samling av danska konstverk.

Ehuru utställningen redan hunnit stängas, har emellertid museiledningen
lyckats träffa preliminärt avtal med densammas anordnare om eventuellt senare
förvärv av vissa för nationalmuseum synnerligen önskvärda och på nämnda utställning
förekommande konstverk, för såvitt medel därtill kunde anskaffas.

Den danska staten har sedan gammalt visat ett stort intresse för förvärvandet
till sina offentliga samlingar av god svensk konst. Å Kunstmuseets
ordinarie stat finnes ett belopp av 5,000 kronor anslaget för inköp av arbeten
av levande svenska och norska konstnärer. Men ej nöjande sig härmed har den
danska staten vid flera tillfällen lämnat extra anslag för liknande ändamål. Så
beviljades år 1903 ett belopp av 10,000 kronor för att därav göra inköp på den av
det svenska konstnärsförbundet i Köpenhamn anordnade utställningen. Vid den
stora svenska konstutställningen i Köpenhamn år 1916 ingick den danska museiledningen
till vederbörande med anhållan om ett liknande tillfälligt anslag närmast
med tanke att med hjälp därav förvärva ett självporträtt av Anders Zorn.
Denna anhållan avslogs emellertid med hänvisande dels till ovannämnda ordinarie
och tillfälliga anslag, dels till det sakförhållande, att från den svenska statens
sida intet motsvarande intresse för förvärvande av dansk konst hade visats.

Kunde jag därför med hjälp av tillfälligt anslag få taga det ovannämnda
sällsynta tillfället till inköp av dansk konst, som erbjudits mig genom ordnaren
av omnämnda danska utställning, i akt, skulle nationalmusei fåtaliga representanter
av en så betydande konst som den danska på ett synnerligen värdigt
sätt kunna ökas.

Då jag för frågans bedömande ansett det vara av vikt att tillse, dels
i vad män museets ordinarie anslagsmedel kunna lämna tillgång till nu
ifrågasatta inköp, dels ock i vad mån förvärv av speciellt dansk konst
under de senare åren ägt rum, har jag från överintendenten införskaffat
vissa upplysningar i berörda hänseenden. 1 eu till mig överlämnad P. M.
anför överintendenten följande:

För var och en, som sysslat med inköpen till ett konstmuseum, torde det
vara tydligt, att man ej alltid är i tillfälle att med fullkomlig jämnhet och rättvisa
samtidigt låta de olika avdelningarna växa. Konstmarknadens läge och de
• enskilda inköpstillfällena växla och tvinga museiledningen att ofta böja sina egna
önskningar för stundens krav. Så kan det också hända, att ett visst lands konst
en tid har fått stå tillbaka, medan alla tillgängliga medel samtidigt satts in på
ökandet av andra avdelningar av museet.

Det är tydligt, att med nationalmusei ytterst begränsade inköpsans] ag dylika
lakuner nödvändigtvis måste bli synnerligen talrika. En av de avdelningar,
som längst ha fått kännas vid ett dylikt tillfälligt åsidosättande, är den danska
målningsavdelningen. Sedan år 19i0 har till denna avdelning ej inköpts mer
än 5 nummer, av vilka väl knappast mer än ett, Hammershöjs på Baltiska utstäliBihang
till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 321 käft. (Nr 378—379.) 3

18 Kunyl. Maj:ts Proposition Nr 379.

ningen för lotterimedel förvärvade Interiör, kan sägas vara av någon större
betydenhet.

Tyvärr var det ej heller museet möjligt att vid den stora utställning av
nyare dansk konst, som i december 1919—januari 1920 avhölls i Liljewalchs
konsthall göra några förvärv, detta främst beroende på den omständigheten, att
museet vid överintendenten R. Berghs död häftade i en betydande skuld till den
avlidnes sterbhus för de många utmärkta konstverk, som han under sin cheftid
vid skilda tillfällen kände som sin plikt att rädda åt statens konstsamlingar,
ehuru inköpsanslagen redan voro förbrukade. Han lade då med storsint oegennytta
mången gång ut av sina egna medel och deponerade det sålunda inköpta
konstverket i museet, i väntan på att detta skulle få tillfälle att lösa in detsamma.
Den skuld, i vilken nationalmuseum på detta sätt kom att häfta i till
sin chef, utgjorde vid dennes död över 50,000 kronor. Härtill kom att Bergh
några månader innan sin död för ett pris av 17,000 kronor inköpte två målningar
av Eugéne Jansson med villkor att med betalningen finge anstå tills vidare,
en skuld som museet sedan dess har fått gälda.

Dessa här relaterade omständigheter göra, att museiledningen under den
tid, som förflutit efter Berghs död, trots betydande hjälp från föreningen
Nationalmusei vänner och en enskild mecenat att lätta skuldbördan, har kunnat
göra endast helt obetydliga inköp och ännu i denna stund står med ett för året
förtärt inköpsanslag och en skuldbörda på över 15,000 kronor.

Går man igenom katalogen från den danska utställningen hos Liljewalch
och jämför den med nationalmusei tavelbestånd, skall man finna, att ingen av
de på utställningen så lysande representerade mästarna är fullt tillfredsställande
representerad i museet. Ej ens Hammershöj, av vilken museet äger två interiörer
(varav den ena gåva av föreningen Nationalmusei vänner) men ej någon
exponent för hans märkliga porträttkonst.

Det är högst betydande namn, som det här gäller att få på ett värdigt
sätt representerade i främsta ledet, och för att följa utställningskatalogen, som
är uppställd i tidsföljd: Th. Philipsen, L. A. Ring, Paul Christiansen, Joakim
Skovgaard, J. F. Willumsen, Vilhelm Hammershöj, Niels Larsen-Stevns, A.
Gottschalk, Johannes Larsen, Peter Hansen, Einar Nielsen, Knud Kyhn och
Johannes Bjerg.

Naturligtvis skulle ett anslag på 15,000 kronor ej på långa vägar räcka
till att utfylla alla dessa luckor, men det skulle dock förbjälpa museet ett
stycke på väg i dess ansträngningar att förskaffa sig en representativ samling
dansk konst.

Vid denna promemoria är fogad en uppgift å de i nationalmuseum
deponerade konstverk, tillhöriga framlidne överintendenten Bergh; denna
uppgift upptager följande konstverk:

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 379.

Intendenten Bomdahis
och fil. dr Asplunds
värdering.

Olof Sager-Nelson: »Fosterbröderna» ..................... 10,000: —

August Strindberg: »Oväder» .............................. 1,000:.—

Edvard Bergh: »Havsstudie»................................. 500: —

» » »Kronborgs slott»........................... 300: —

» » »Klippstudie»................................. 300: —

» » »Solnedgångsstudie»........................ 500: —

Ernst Josephson: »Porträttstudie: M:lle Breslau» ...... 10,000: —

Monticelli: »Komposition med påfågel» .................. 3,000: —

C. Corot: »Landskapsstudie i grått» ..................... 6,000: —

A. Lhote: »Figurkomposition» .............................. 800: —

Gauguin: »Kustlandskap i Bretagne» ..................... 10,000: —

Kristian Krogh: »Interiör med figurer» .................. 4,000: —

3 målningar av Ivan Agueli ............................... 3,000: —

S. Heiberg: »Ung flicka vid havet»........................ 800: —

Karsten: »Figurstudie» ....................................... 4,000: —

Beträffande fördelningen mellan olika nationer av under senare år
gjorda inköp till nationalmusei måleriavdelning har jag mottagit följande
förteckning:

Inköpen till nationalmusei måleriavdelning fördela sig på de olika nationerna
på följande sätt (levande svenskar ej medräknade):

År 1919.

5 svenska, 1 norsk, 1 fransk, 1 schweizisk.

År 1918.

3 svenska, 4 franska, 1 engelsk, 1 rysk.

År 1917.

3 svenska, 1 norsk, 1 dansk, 1 fransk, 1 italiensk, 1 flamländsk, 1 bysantinsk.

År 1916.

16 svenska, 2 norska, 2 danska, 2 franska, 2 tyska.

År 1915.

23 svenska, 3 norska, 1 dansk, 1 tysk, 1 engelsk, 1 spansk.

År 1914.

2 svenska, 1 dansk, 1 fransk, 3 tyska, 1 rysk, 1 finsk.

År 1913.

3 svenska, 2 franska, 1 flamländsk.

År 1912.

4 svenska, 1 finsk.

År 1911.

1 svensk, 2 franska, 1 engelsk, 1 italiensk, 1 ungersk, 1 irländsk.

År 1910.

2 svenska, 1 tysk, 1 holländare, 1 finsk.

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 379.

Departements- Vid provning av det föreliggande anslagskravet liar jag funnit de av

c efm- överintendenten lämnade upplysningarna vara förtjänta av beaktande. Såsom
jag vid föregående tillfällen haft anledning erinra, äro de anslag, som stå
till nationalmusei förfogande för inköp av konstverk, synnerligen begränsade,
och de större förvärv, som under senare tider gjorts, hava till största delen
tillkommit på grund av enskilt meeenatskap. Detta belyses till fullo av
de upplysningar, överintendenten lämnat, ltedan den omständigheten, att
museets danska målningsavdelning under de senare åren fått i avseende å
nyförvärv stå tillbaka för andra områden, talar för bifall till den gjorda
framställningen. Yad som varit avgörande för min ställning till denna
fråga är emellertid den uppfattningen, att, då danska staten sedan länge
visat ett stort intresse för införlivande med sina samlingar av representativ
svensk konst, ett motsvarande intresse från svensk sida bör ådagaläggas.
Enligt min mening är det sålunda ej allenast önskvärdheten att för vårt
nationalmuseum förvärva god konst utan i ännu högre grad hänsyn till den
gängse internationella sedvänjan i ett fall som detta, som gör, att jag livligt
måste tillstyrka förslaget. Några medel för ifrågavarande inköp stå ej till
Kung]. Maj.ts förfogande, och den enda utvägen synes mig vara att genom
en hänvändelse till riksdagen söka erhålla det erforderliga beloppet. Medel
för ändamålet äro icke i statsverkspropositionen beräknade men torde, efter
vad jag inhämtat, kunna beredas å tilläggsstaten för år 1920.

Jag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till inköp för nationalmuseum av vissa danska
konstverk bevilja på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst, å 15,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Harald Frisk.

Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm 1920.