Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till tilläggsstat

för år 1920; given Stockholms slott den 7 januari 1920.

Undei- åberopande av bilagda statsrådsprotokoll rörande justering av
propositionen om tilläggsstat för år 1920 vill Kungl. Magt härmed föreslå
riksdagen att upptaga inkomsterna och utgifterna å berörda tilläggsstat sålunda:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.)

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

Specifikation av statens inkomster.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Bidrag till försäkringsinspektionen.................................

2. Avgifter för granskning av biografbilder.........................

3. Inkomst av myntning och justering...............................

4. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter.............

5. Bidrag till bankinspektionen.......................................

6. DeDatureringsavgifter................................................

II. Diverse inkomster........................................................

Säger för egentliga statsinkomster 809,450 kronor.

B. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

Kronor

43.000

20.000

72,000

425,000

28,650

40,800

629,450

180,000

Uppkomna av egentliga statsinkomster:

1. Statsverkets kassafond.....................,............................. 98,772,150

2. Avsättning till tillfällig lönereglering för vissa befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen m. m.......................... 4,575,000

3. Avsättning till dyrtidstillägg ............................................ 116,000,000

219,347,150

C. Lånemedel.

I. Fast upplåning......

II. Tillfällig upplåning

60,440,800

1,700,000

Säger för lånemedel 62,140,800 kronor.

282,297,400

Summa

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1920.

Verkliga utgifter.

1. Första huvudtiteln. Kungl. hov- och slottsstaterna.

		Extra	Extra
i	''	anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	A. Kungl. hovstaten.		j
i	Förstärkning av anslaget till underhåll och vård av möbler samt
I	andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten, förslags-anslag, högst .................		28,200
	B. Kungl. slottsstaten.
i	Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms
	slott, förslagsanslag, högst	110,000
2	Förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning vid Stock-	I
	holms slott, förslagsanslag, högst	22,500
3	Förstärkning av anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen
	vid Stockholms slott, förslagsanslag, högst	3,800	136,300
	Summa		164,500

Kung!. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

Verkliga utgifter.

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	A. Departementet.
1	Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, förslagsanslag,
	högst .......................................................................		4,350
	B. Lagberedningen m. m.
1	Processkommissionen, reservationsanslag_________________________________		20,000
	C. J ustitiekanslersämbetet.
1	Renskrivningskostnad, förslagsanslag____________________________________ D. Rättsskipningen.		800

Göta hovrätt: .
1	Extra division, förslagsanslag, högst_________________________________ Hovrätten över Skåne och Blekinge:	16,500
2	Extra division, förslagsanslag, högst ...............................	54,000
3	Förstärkning av förslagsanslaget till bidrag till domsagornas för-
	vältning, förslagsanslag, högst....................................—	* 75,000
4	Löneförbättring för vissa häradshövdingar m. m., förslagsanslag,
	högst.......................................................................	* 290,000
5	Upphörande i viss utsträckning av den åt personer, menigheter
	och allmänna inrättningar utgående ersättning för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar, förslags-anslag, högst ............................................................	* 212,000	647,500

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 11)20.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
	.	Kronor	Kronor
	E. Fångvården.
1	Kanalbyggnad och tvättstuga in. in. vid straffängelset i Väners-
	borg, reservationsanslag ________________________________________________	12,000
2	Ny köksbyggtiad vid straffängelset i Gävle, reservationsanslag____	32,000
3	Ilörsal vid centralfängelset å Härlanda, reservationsanslag_________	25,000
4	Upphuggning av cellfönster vid centralfängelset i Växjö, reserva-
	tionsanslag................................................................	16,000	85,000
	F. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.
	Statens uppfostringsanstalt å Bona:
1	Gymnastikhusinredning och nattvaktsbostad, reserva-
	tionsanslag................................................ 22,000
2	Ordnande av anstaltens vattenförhållanden och elektri-
	fiering, reservationsanslag.............................. 09,000	91,000
	Statens uppfostringsanstalt å Venngarn:
3	Omändriugs- och nybyggnadsarbeten, reservations-
	anslag...................................................... 120,000
4	Reparation och nybyggnad av ekonomibyggnader,
	reservationsanslag....................................... 175,000	295,000
	Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare:
5	Förstärkning av anslaget till hyra för uppfostrings-
	anstalt m. m., förslagsanslag, högst ................ 5,800
o	Förstärkning av förslagsanslaget till elevernas bespis-
	ning och beklädnad m. m., förslagsanslag, högst.. 19,000	24,800	410,800
	G. Diverse.
1	Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom
	den civila statsförvaltningen, förslagsanslag........................	* 469,550
2	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
	inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, förslagsanslag...............................	* 180.000
3	Dyrtidstillägg, förslagsanslag ............................................	* 4,200,000	4,849,550
	Summa		j 6,018,000 \|

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

Verkliga utgifter.

III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

	•	Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	A. Departementet.
1	Personligt lönetillägg åt kamreraren i utrikesdepartementet G. Lar-
	son, förslaqsanslag, högst.__________________________________	2,000
2	Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den		1
	civila statsförvaltningen, förslagsanslag.........................	*7,800
3	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare		j
	inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättniugar m. m. anvisade medel, förslagsanslau...............................	*4,000	13,800 j
	. B. Sveriges representation i utlandet.
1	Vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder, förslagsanslag, högst	6,000
2	Ortstillägg åt förste legationssekreterarna i Helsingfors, Kristiania		.
	och Köpenhamn, förslagsanslag, högst______________________________	6,300	!
3	Kontorskostnadsersättningar åt vissa nya konsuler, förslagsanslag,
	högst........................................................................	2,500
4	Bidrag åt beskickningschefer och lönade konsuler för ökade kon-
	torskostnader, reservationsanslag......................................	20,000
5	Extra diplomat- och konsulsaspiranter, reservationsanslag___________	25,000
6	Höjt arvode åt vissa militär- och marinattachéer, förslagsanslag,
	högst........................................................................	20,000
7	Förstärkning av anslaget till extra biträden, kanslivaktmästare och
	andra utgifter vid beskickningar och konsulat, förslagsanslag, högst........................................................................	40,000	119,800
	C. Internationella byråer m. m.
1	Bidrag till bestridande av kostnaderna för anordnande av inter-
	parlamentariska unionens niitonde konferens i Stockholm 1920, förslagsanslug, högst....................	115,000
2	Bidrag till svenska Röda korsets utländska hjälpverksamhet, för-
	slagsanslag, högst ................	*1,000,000	1,115,000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

	............. ...........---............. - - ----------—....................---=	----~---	—----''-----
		Extra anslag	Extra anslag
		Kronor	Kronor
	D. Diverse.
1	Ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre representationen, förslagsanslag.	50,000 900,000 90,000 *351,600
2	Dyrtidstillägg, förxlag sanda g
3	Inköp av fastighet för kanslilokaler vid beskickningen i Paris, reservationsanslag.
4	Utgifter för beredande av lokaler för svenska beskickningen och svenska konsulatet i Köpenhamn, reservationsanslag	I 1,391,600 :
	Summa		2,640,200

* Beräknat belopp.

Kxmgl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

Verkliga utgifter.

IV. Fjärde huvudtiteln. Lantförsvarsdepartementet.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

1 ! Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom

den civila statsförvaltningen, förslagsanslag ............-...........

2 | Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
i in. m. anvisade medel, förslagsanslag---------------------------------

B. Undervisning, understöd, expenser m. m.

Förstärkning av reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel
samt undervisningsanstalter och utbildningskurser,

förslagsanslag, högst..........................-........: -...............

Förstärkning av reservationsanslaget till skrivmaterialier, expenser,

bränsle, lyse m. m., förslagsanslag, högst.........................;-

Förstärkning av reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m. vid
truppförbanden, förslagsanslag, högst.................................

Extra

anslag

Kronor

*54,300

*20,000

76,500
161,900
148,525 |

Extra

anslag

Kronor

74,300

386,925

C. Förplftgnad, intendenturmateriel, remontering, övningar i

m. m.

Förstärkning av förslagsanslaget till mathållning, förslagsanslag,

högst

Förstärkning av reservationsanslaget till munderingsutrustning, förslagsanslag,
högst.................................-t........-..............

3 Inventarier i nya kasernetablissemang, reservationsanslag...........

4 Förstärkning av reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, ren hållning

och tvätt vid truppförbanden, förslagsanslag, högst ...

5 { Förstärkning av reservationsanslaget till remontering, förslagsanslag,

6 | Förstärkning av förslagsanslaget till furagering, förslagsanslag, högst | 4,270,400

5,931,550

1,400^482

97,000

1,700,000

155,000

Beräknat belopp.

Kanyl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

Förstärkning av reservationsanslaget till truppförbandens övningar, j
förslagsanslag, högst _____________________________________________•......

D. Sjukvård m. m.

Förstärkning av reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård

m. m., förslagsanslag, högst __________________________________________

Sjukhusinventarier ro. m., reservationsanslag___________________________

Nya sjukhus vid armén, reservationsanslag ___________________________ j

E. Vapen och. ammunition.

Förstärkning av reservationsanslaget till vapen och ammunition

m. m., förslagsanslag, högst ..........................................

Merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel,
förslagsanslag, högst _______________________________________

F. Byggnader och ingenjörmateriel.

Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och

skjutbanor, förslagsanslag, högst .....................................

Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton infanteriregementen,
reservationsanslag ....................................

Underhåll av maskinella anordningar vid vätgasverket i Boden,

reservationsanslag.........................................................

Ateruppföraude av ett nedbrunnet pjäsexercishus i Boden, reservationsanslag
...............................................................

Förstärkning av reservationsanslaget till ingenjörmateriel, förslagsanslag,
högst...............................................................

Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel, förslagsanslag,
högst...............................................................

G. Diverse.

Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag för år 1919,

förslagsanslag, högst ................................................... 3,500,017

Dyrtidstillägg, förslagsanslag_____________________________________________1*28,000,000

Extra

anslag

Kronor

47,500

Extra

anslag

Kronor

13,001,932

214,631
117,600 ]
150,000

2,000,000

397,480

1,907,845

2,200,000

4,200

20,000

103,920

41,650

Summa i

482,231

2,397,480

4,277,615

31,500,017

52,720,500

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

Yerkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Sjöförsvarsdepartementet.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	1. Marinen.
	A. Undervisningsverken.
1	Förstärkning av viss i staten för sjökrigsskolan upptagen anvisning,
	förslagsanslag, högst.....................................................		4,000
	B. Flottan.
	Intendenturen.
1	Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt
	sjömans- och skeppsgossekårerna, förslagsanslag, högst.........	121,000
	Nybyggnad och underhåll.
2	Förstärkning av reservationsanslaget till flottans nybyggnad och
	underhåll, förslagsanslag, högst........................ * 1,950,000
3	Bostadshus för varvsarbetare å Saltö i Karlskrona,
	reservationsanslaq ....................................... 120,000	2,070,000
	Övningar.		1
4	Förstärkning av reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och
	övningar, förslagsanslag, högst ........................................	1,700,000
	Artilleribehov.
5	Förstärkning av reservationsanslaget till skjutförsök och inskjutning
	av kanoner, reservationsanslag .......................................	10,000
	Torped- och gnistsignalväsendet m. m.
6	Anordningar för sjösättning och upptagning av flygbåtar vid flottans
	varv i Stockholm, reservationsanslag ................... 24,300
7	Inredning av flyginventarieförrådet in. m. vid flottans
	varv i Stockholm, reservationsanslag................... 43,000	67,300	3,968,300

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts prof. nr 2 ur 1920.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
1		Kronor	Kronor
1	C. Kustartilleriet.
	Nybyggnad och underhåll.
1	Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till underhåll
	av kustartilleriets byggnader och materiel, förslags-
	anslag, högst................................................. 62,000
2	Officersbyggnad i Vaxholms fästning, reservationsanslag 100,000
3	Tillsyn och underhåll av vissa för förläggning i Hemsö
	fästning avsedda byggnader m. m., reservationsanslag 42,000	204,000
	Övningar.
4	Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigshered-
''	skap och övningar, förslagsanslag, högst ...........................	200,000	404,000 ;
	D. Flottan och kustartilleriet.
1	Extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspi-		i
	ranter och reservmarinintendentsaspiranter, förslagsanslag, högst	25,900
2	Avlöningsfyllnad åt vissa underofficerare av 3:e graden vid flottan
1	och kustartilleriet, förslagsanslag.....................................	60,000	85,900
	E. Diverse.
1	Förstärkning av reservationsanslaget till ersättning åt’ officerare,
	ingenjörer och intendenter under anställning eller kommendering
	utrikes, reservationsanslag .............................................	15,000
1 2	Resestipendier för rektorer och lärare vid skeppsgosseskolorna,
1	reservationsanslag.........................................................	1,000
3	Förstärkning av viss i anslaget till hyresutgifter under femte huvud-
1	titeln ingående anvisning, förslagsanslag, högst.....................	6,000	22,000
!	Säger för marinen		4,484,200

Kungl. MajUs prop. nr 2 år 1920.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
	2. Handeln.	Kronor	Kronor
	Sjökarteverket.
1	Sjömätningar, reservationsanslag__________________________________________	* 60,000	\|
2	Redigering och utgivning av tidskriften »Underrättelser för sjö-		1
	farande», förslagsanslag ................................................	* 24,000	84,000
	Lots- och fyrväsendet.
3	Förstärkning av viss i avlöningsstaten för fyrpersonalen upptagen
	anvisning, förslagsanslag, högst.......................................	3,950
1 4	Förstärkning av visst i pensionsstaten för lots- och fyrinrättningen
	med livräddningsanstalterna upptaget anslag, förslagsanslag, högst	5,000
5	Förbättrande av fyrpersonalens bostadsförhållanden m. m., reserva-		1
	länsanslag.................................................................	159,000	1 A7 i
	Säger för handeln		-i---1 251,950 \|
	3. Marinen och handeln.
1	Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den
	civila statsförvaltningen, förslagsanslag..............................		* 339,000
2	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
	inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättniugar
	m. m. anvisade medel, förslagsanslag ________________________________		* 140,050
3	Dyrtidstillägg, förslagsanslag .............................................		*19,000,000
	Säger för marinen och handeln		19,479,050
	Summa	.................1 24,215,200 i

Beräknat belopp.

liungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1020.

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Civildepartementet.

	.	Extra	Extra
		anslag	anslag
,	A. Departementet.	Kronor	Kronor
l	Avlöning till departementschefen i kommunikationsdepartementet,
	förslagsanslag, högst....................................................	8,500
2	Social- och kommunikationsdepartementens verksamhet, förslags-
	anslag, högst..............................................................	46,900	55,400
	B. Överståthållarämbetet.
1	Utgivande av »Polisunderrättelser», förslag sanslag, högst .........		. 17,000
	C. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
1	Förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadssty-
	relsen, förslagsanslag, högst...........................................	4,600
2	Vägundersökningar, förslagsanslag, högst______________________________	90,000	94,600
	D. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
i	Medicinalstvrelsen, förslagsanslag, högst...7...........................	36,000
2	Medicinalstyrelsens verksamhet, förslagsanslag, högst...............	13,700
3	Statens bakteriologiska laboratorium, förslagsanslag, högst........	73,000
4	Förbättrade avlöningsförmåner åt förste provinsialläkare m. m.,
	förslagsanslag, högst ...................................................	* 70,000
5	Dyrtidstillägg under år 1920 åt vissa extra provinsialläkare, för-
	slagsanslag _______________________________________________________________	20,000
6	Hospital vid Strängnäs, reservationsanslag............................	1,391,000
7	Om- och tillbyggnad av Lunds hospital och asyl, reservationsanslag	590,000
8	Påbyggnadsarbeten vid Göteborgs hospital, reservationsanslag......	40,500
9	Påbyggnads- och ändringsarbeten vid Kristinehamns hospital, re-
	servationsanslag .........................................................	49,300
10	Täckande av brist å anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus för
	spetälska, förslagsanslag, högst.......................................	20,600

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1U20.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
11	De genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade
	folksanatorierna, förslagsanslag, högst..............................	1,021,000
12	Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., förslagsanslag........	400,000
13	Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag...................	100,000	1
14	Stipendier för bevistande av förste provinsialläkarkurs m. m.,
	förslagsanslag, högst___________________________________________________	2,700	3,827,800
	E. Sociala verk och inrättningar.		\|
1	Levnadskostnadsundersökning bland de mindre bemedlade klas-
	serna av landsbygdens befolkning, förslagsanslag, högst.........	30,000
I 2	Avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid statens
	vårdanstalt å Salbohed för alkoholister, förslagsanslag, högst...	1,800
1 3	Kostnader för tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning
	m. m., förslagsanslag..................................................	75,000	106,800
	F. Försäkringsinspektionen.
1	Dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen, reservationsanslag, att
	av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå..................		*43,000
	G. Diverse.
1	Dyrtidstillägg vid statens biografbyrå, reservationsanslag, att av
	avgifter för granskning av biografbilder direkt utgå ..............	* 20,000
2	Svenska brandskyddsföreningen, förslagsanslag, högst...............	4,000
3	Svenska aeronautiska sällskapet, förslagsanslag, högst..............	6,000
4	Lufttrafik mellan Porjus och	25,000
5	Bekämpande av arbetslösheten, förslagsanslag, högst...............	*8,000,000
6	Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den
	pivila statsförvaltningen, förslagsanslag..............................	* 1,005,000
7	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
	inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
	m. m. anvisade medel, förslagsanslag...............................	* 350,000
8	Dyrtidstillägg, förslagsanslag.............................................	* 12.300,000	21,710,000
	Summa).................	25,854,600

Beräknat belopp.

Kung!. Afaj:ts prop. nr 2 år 1920.

Verkliga utgifter.

Vil. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
	A. Pinans- och handelsdepartementen.	Kronor	Kronor
1	Upprätthållande av finansdepartementets verksamhet, förslagsan-
	slag, högst ................................................................	9,400
2	Upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet, förslagsan-
	slag, högst ..............................................................	49,300	58,700
	B. Centrala verk med underlydande stater.
	Kammarkollegium:
1	Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium, förslags-
	anslag, högst............_..............................................	4,800
	Statskontoret:		1
2	Förstärkning av arbetskrafterna hos statskontoret, förslagsanslag,		1
	högst.....................................................................	25,950
	Mynt- och justeringsverket:
3	Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket, reservationsanslag,
	att av inkomst av myntning och justering direkt utgå........	* 72,000
	Kammarrätten:
4	Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten, förslags-
	anslag, högst ..........................................................	59,513
	Kommerskollegium:
5	Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii kam-
	rerar- och kassakontor, förslagsanslag, högst......... 1,175
6	Förstärkning av arbetskrafterna å fartygsinspektionsby-
	rån, förslagsanslag, högst................................. 3,500	4,675
7	Sakkunnig extra arbetshjälp åt fartygsinspektörerna m. in., för-
	slagsanslag, högst........................................................	26,150
8	Förstärkning av anslaget till navigationsskolorna, förslagsanslag,
	högst.......................................................	21,000
	Statistiska centralbyrån:
9	Förstärkning av reservationsanslaget till amanuenser, vikariats-
	ersättningar och tillfälliga biträden, förslagsanslag, högst...	7,000
	Byggnadsstyrelsen:
10	Förstärkning av byggnadsstyrelsens anslag till vikariats-
	ersättningar m. m., förslagsanslaq, högst............. 7,000
11	Beredande av lokaler för två av byggnadsstyrelsens by-
	råer m. m., förslagsanslag, högst....................... 2,300	9,300

Beräknat belopp.

Kungl. Maf.ts prop. nr 2 år 1920.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	Patent- och registreringsverket:
12	Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket, reservations-
	anslag, att av patent och varumärkes- samt registrerings-
	avgifters medel direkt utgå............	* 425,000
	Bank- och fondinspektionen:
13	Upprätthållande av bank- och fondinspektionens verksamhet,
	reservationsanslag, därav att utgå av bidrag till
	bankinspektionen 650 kronor........ 85,800
14	Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen, för-
	slagsanslag, att i första hand utgå av bidrag till
	bankinspektionen ..................... .. * 28,000	113,800
15	Statens tryckeriexpedition, förslagsanslag, högst	* 20,000	789,188
	C. Handel och sjöfart.
1	Svenska handelskamrar i utlandet, förslagsanslag, högst	25,000
2	Sveriges allmänna exportförening, förslagsanslag, högst	25,000
3	Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten, förslagsanslag,
	högst_________________________	19 000	69,000

	D. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
1	Forskning inom kraft- och bränsleområdet, förslagsanslag, högst	* 150,000
2	Tekniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet, för-
	slagsanslag, högst ____	* 50,000	200,000
	E. Skatteomkostnader.
1	Förstärkning av förslagsanslaget till tullverket, förslag sanslag,
	högst._......................	2,000,000
2	Förstärkning av förslagsanslaget till tillfälliga lönetillägg till tull-
	verkets personal, förslagsanslag, högst	* 120,000
3	Dyrtidstillägg vid kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående
	skattefri sprit m. m., reservationsanslag, att av denaturerings-
	avgifter direkt utgå.............	* 40,800	2,160,800
	F. Kronans publika hus.
1	Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och repara-
	tioner m. m., förslagsanslag, högst	* 520,000
2	Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands län,
	reservationsanslag_______ .	1,750
3	Påbyggnad av pensionsstyrelsens fastigheter i Stockholm, reserva-
	tionsanslag ..	175,000
4	Om- och tillbyggnad av det s. k. Preisiska huset, reservationsanslag	90,000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
5	Anordnande av bostäder åt tullpersonalen vid Värtahamnens i
	Stockholm tull- och frihamn m. m., reservationsanslag ..	* 1,205,400
6	Inredande av vinden i gamla riksdagshuset, reservationsanslag ...	210,000
7	ökat lokalutrymme för ämbetsverk m. m., reservationsanslag____	* 2,100,000
8	Inlösen av patent- och registreringsverkets fastighet i Stockholm
	m. m., reservationsanslag............ .............................	1,065,000	5,367,150
	G. De kungl. teatrarna.
1	Förstärkning av anslaget till kungl. operan, förslagsanslag,
	högst........................................................................	90,000
2	Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns bygg-
	nåd, förslagsanslag, högst.............................................	39,760
3	Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad lös-
	egendom, förslagsanslag, högst.......................................	7,280
4	Brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad
	förvarad lösegendom, förslagsanslag, högst.........................	5,205	142,245 i
	H. Diverse.
1	Bidrag till svenska stadsförbundet, förslagsanslag, högst...........	4,000
2	Understöd åt genom tobaksmonopolets införande nödlidande per-
	soner, förslagsanslag ...................................................	* 140,000
3	Täckande av visst förskott, förslagsanslag, högst ....................	12,028
4	Kostnader för jordvärdetaxering, reservationsanslag.................	* 400,000
5	Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom
	den civila statsförvaltningen, förslagsanslag........................	* 294,189
6	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
	inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
	m. m. anvisade medel, förslagsanslag ..............................	* 300,000
7	Dyrtidstillägg, förslagsanslag............................................	* 11,600,000	12,750,217
	Summa J.................	21,537,300

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (AV 2.)

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

				Extra	Extra
				anslag	anslag
	A. Arkiv, bibliotek och museer.		Kronor	Kronor
	Arkiv.
1	Hyllinredning i riksarkivet, reservationsanslag .			11,000
	Bibliotek.
2	Ersättning åt andre bibliotekarien S. Hallberg för redigering
	av ett tioårsregister till Sveriges offentliga biblioteks
	gemensamma arcessionskatalog, reservationsanslag......	2,500
3	Täckande av brist i stifts- och läroverksbibliotekets i Lin-
	köping kassa, förslagsanslag, högst............		1,516
-1	Pedagogiska biblioteket i Stockholm, förslagsanslag, högst	186	4,202
]	Museer.
	Nationalmuseet:
5	Nyinredning och omändring i en för uppställning av
	antik skulptur m. m. avsedd sal, reservationsanslag	11,223
	Livrustkammareu:
6	Lönetillägg åt vaktmästarna vid livrustkam-
	maren, förslag sanslag, högst ................	2,100
7	Tillfällig löneförbättring för år 1920 åt be-
	fattningshavare vid livrustkammareu, för-
	slagsanslag, högst.................-............	* 2,000	4,100
	Naturhistoriska riksmuseet:
8	Nattlig bevakning vid etnografiska avdelningen,
	förslagsanslag, högst.........................	1,700
9	Förstärkning av den för avdelningarna vid			•
	Frescati upptagna anslagsposten till expenser,
	förslagsanslag, högst .........................	57,000
10	Förstärkning av den för etnografiska avdel-
	ningen upptagna anslagsposten till expenser
	m. m., förslagsanslag, högst ...............	4,000	62,700
	Nordiska museet:
11	Dyrtidstillägg åt nordiska museets personal,
	förslagsanslug, högst..........................	* 96,000
12	Lönetillägg åt vaktmästare vid nordiska museet,
	förslagsanslag, högst.........................	6,550	102,550
13	Svenska skolmuseet, förslagsanslag, högst.......		200	180,773	195,975

Beräknat belopp.

Kungl. Maf.ts prop. nr 2 år 1920.

l!t

		Extra	Extra
		anslag	anslag i
		Kronor	Kronor
	B. Kyrkliga ändamål.
1	Täckande av brist i domkapitlets i Luleå räkenskaper, förslags-
	anslag, högst...............................................................	881
2	Beredande åt kyrkofonden av viss ersättning, förslagsanslag, högst	5,191
3	Beredande åt vederbörande innehavare av komministerbostället i
	Botkyrka församling ay ersättning för viss liden ränteförlust,
	förslagsanslag, högst ....................................................	2,164
A	Dyrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländska hamn-
	städer, förslagsanslag ...............................-.................	* 26,500	34,736
	C. Akademier.
	Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
1	Vissa konserveringsarbeten i statens historiska museum,
	reservationsanslag............................................. 4,100
2	Dyrtidstillägg åt den Hjertbergska antikvarien, förslags-
	anslag ......................................................... * 4,324	8,424
	Akademien för de fria konsterna.
3	Förstärkning av vissa anslagsposter i staten för akademien för de
	fria konsterna, förslagsanslag, högst.................................	18,700
	Musikaliska akademien.
4	Förstärkning av anslaget till expenser m. m., förslagsanslag, högst	10,000	37,124
	D. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
	TJppsala universitet.
1	Materiel m. m. för den hygieniska institutionen, reserva-
	tionsanslag............................................-....... 1,000
2	Ny propedeutisk kurs vid undervisningen inom medicinska
	fakulteten, förslagsanslag, högst........................... 3,750
3	Ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset, reser-
	vationsanslag .............................................__*2,525,000
4	Psykologiska laboratoriet, reservationsanslag............... 400
5	Driftkostnader för Klubbans biologiska station, reserva-
/	tionsanslag ................................-..............— 1,400
6	Materiel m. m. för medicinska poliklinikerna, reserva-
	tionsanslag .............................................-..... 4,650
7	Materiel m. m. för patologiska institutionen, reservations-
	anslag .......................................................... 625

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

			Extra	Extra
			anslag	anslag
8	Materiel in. m. för fysiologiska institutionen, reservations-		Kronor	Kronor
	anslag .............	1,450
9	Materiel in. m. för institutionen för medicinsk och fysi-
	ologisk kemi, reservationsanslag...........................	3,150
10	Materiel m. m. för farmakologiska institutionen, reserva-
	tionsanslag ..............	1,575
11	Materiel m. m. för institutionen för allmän och analytisk
	kemi, reservationsanslag....................	10,400
12	Materiel m. m. för mineralogisk-geologiska institutionen,
	reservationsanslag............	1,200
13	Materiel m. m. för fysiska institutionen, reservationsan-
	slag .................	5,900
14	Materiel m. m. för astronomiska institutionen, reserva-
	tionsanslag .......	3,400
15	Materiel m. m. för meteorologiska institutionen, reserva-
	tionsanslag .....	7,425
	Materiel m. m. för botaniska institutionen:
16	Botaniska museet, reservationsanslag... 1,250
17	Botaniska trädgården, reservationsanslag ... 34,900
18	Botaniska laboratoriet, reservationsanslag ... 825	36,975
19	Materiel m. m. för växtbiologiska institutionen, reserva-
	tionsanslag .........	3,125
20	Materiel m. m. för zoologiska institutionen, reservations-
	anslag .....................	6,175
21	Materiel m. m. för geografiska institutionen, reservations-
	anslag................................	500
22	Täckande av brist i universitetsbibliotekets räkenskaper
	för år 1918, förslag sanslag, högst..........	13,994	\|
23	Förstärkning av universitetsbibliotekets materielanslag,		j
	förslagsanslag, högst ................	20,000	2,652,094 \|
	Lunds universitet.
24	Prebendeinstitutionens upphörande, förslagsanslag, högst	* 1,030
25	Merkostnad å nybyggnadsarbetena vid Malmöhus läns
	sjukvårdsinrättningar i Lund, reservationsanslag	*191,060
26	Inredning och möblering av vissa lokaler i förutvarande
	bibliotekshuset för humanistiska sektionens seminarier,
	reservationsanslag..............................	14,500
27	Materiel m. m. för anatomisk-histologiska institutionen,
	reservationsanslag ...........................	12,450
28	Materiel m. in. för fysiologiska institutionen, reservations-
	anslag .............	8,000
29	Materiel m. m. för medicinsk-kemiska institutionen, re-
	servutionsanslag _____________________	12,000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1920.

‘21

			Extra	Extra
			anslag •	anslag
			Kronor	1 Kronor
30	Materiel ra. in. för patologisk-anatomiska institutionen,
	reservationsanslag__________________________—...............	6,950
31	Materiel m. ra. för astronomiska observatoriet, reserva-
	tionsanslag _..................................................	7,000
32	Materiel ra. m. för botaniska institutionens systematiska
	avdelning, reservationsanslag ______________________________	18,900
33	Materiel in. m. för botaniska institutionens fysiologiska
	avdelning, reservationsanslag ------------------------------	5,000
34	Materiel m. m. för fysiska institutionen, reserv ottoman-
	slag ............................................................	8,000
35	Materiel m. m. för geologisk-mineralogi ska institutionen,			.
	reservationsanslag ....................................-.....	2,000
36	Materiel m. ra. för kemiska institutionen, reservations-
	anslag ---------------------------------------------------------	25,000
37	Materiel m. m. för zoologiska institutionen, reservations-
	anslag .........................................................	18,650
38	Materiel m. m. för inrättningen för gymnastik och fakt-
	konst, reservationsanslag....................................	3,000
39	Materiel m. m. för institutionen för ärftlighetsforskning,
	reservationsanslag ............................—........	750
40	Materiel m. m. för farmakologiska institutionen, reserva-
	tionsanslag ___________________________________________________	500
41	Materiel in. m. för universitetsbiblioteket, reservationsan-
	slag _..........................................................	20,100	354,890
1	Karolinska medilco-lcirurgi s It a institutet.
42	Materiel m. m. för anatomiska institutionen, reservations-
	anslag .................................. .......................	12,600
43	Materiel m. m. för histologiska institutionen, reservations-
	anslag .........................................................	3,000
44	Materiel m. m. för patologisk-anatomiska institutionen,
	reservationsanslag.............................................	15,400
45	Täckande av brist i räkenskaperna för polikliniken för
	barnsjukdomar i Stockholm, förslagsanslag, högst ...	5,085	36,085
	S er afimerlasar ettet.
46	Täckande av brist i serafimerlasarettets räkenskaper för
	år 1919, för slags anslag, högst ...........................	68,000
47	Täckande av motsedd brist i serafimerlasarettets räken-
	skaper för år 1920, förslagsanslag, högst...............	500,000
48	Kylanläggning vid serafimerlasarettets köksavdelning, re-
	servationsanslag .....................—....................	25,000	593.000

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

			Extra	Extra
	•		anslag	anslag
			Kronor	Kronor
.	Farmaceutiska institutet.
49	Förstärkning av de i farmaceutiska institutets stat upptagna an-
	slagsposterna till materialier m. m., til! uppvärmning m. till egendomens underhåll m. m., förslagsanslag, högst	m. och	15,000
	Undervisningsanstalter för barnmorskor m. m.
50	Täckande av brist i allmänna barnbördshusets räkenska-
	per för åren 1917 och 1918, förslagsanslag, högst...	29,388
51	Avlöningsförbättring åt den vid allmänna barnbördshuset
	anställda predikanten, förslagsanslag, högst ............	500	29,888	3,680,957
	E. Allmänna skolväsendet.
	Skolöverstyrelsen.
1	Förstärkning av överstyrelsens anslag till expenser m. m.,			''
	förslagsanslaq, högst........................................	7,000
2	Ytterligare hyreskostnad för äm betslokal åt överstyrelsen,
	förslagsanslag, högst........................................	11,290		1
1 3	Täckande av brist i överstyrelsens expensanslag för åren 1918 och 1919, förslagsanslag, högst.................... *	21,000	39,290
	Bet högre skolväsendet.
	Högre lärarinneseminariet:			1
4	Förstärkning av anslaget till expenser, för-
	statsanslag, högst.............................. 3,000
5	Förstärkning av anslaget till arvoden åt tim-
	lärare och vikarier, förslagsanslug, högst 2,225	5,225
	Statens läroverk:
6	Täckande av utgifter för allmänna läroverkens
	ljus- och vedkassor, förslagsanslag ...... 725,000
7	Täckande av utgifter för nya elementarsko-
	lans i Stockholm skolkassa, förslagsanslag 22,000	747,000
	Privatläroverk:			i
8	Anslag till fackskolan för huslig ekonomi
	i Uppsala m. fl. läroanstalter, förslags-anslag, högst................................ * 35,000

* Beräknat belopp.

Kungl. May.ts grop. nr 2 år 1920.

				Extra	Extra
				anslag	anslag
				Kronor	Kronor
9	Tillfällig löneförbättring åt lärarinnorna vid
	vissa luindarbctslärarinneutbildningsanstal-ter, förslagsanslag, högst ..................	3,100	38,100	790,325
	Folkundervisning en.
	F olkskoleseminarier:
10	Förstärkning av de i folkskoleseminariernas
	stater upptagna anslagen till materiel in. m., förslnqsanslug, högst ........................	180,000
11	Parallellavdelning vid folkskoleseminariet i
	Skara, reservationsanslag ..................	14,270
12	Provisoriskt ordnande av tomtområdet vid				''
	folkskoleseminariet i Luleå, reservations-anslag ..........................................	12,000	206,270
	Småskoleseminaricr:
13	Lönereglering för lärarpersonalen vid statens
	småskolesemiuarier i Haparanda och Murjek m. m., reservationsanslag....................		* 4,000
	Fortbildningskurser:
14	Fortbildningskurser i allmänhet, reservations-
	anslag ..........................................	2,400
15	Fortbildningskurser i gymnastik, reservations-
	analng .........................................	1,600
IG	Fortbildningskurser i skolträdgårdsskötsel,
	reservationsanslag ...........................	2,500
17	Kurser i simning och livräddning, reserva-
	tionsanslag ....................................	180	6,680
	Folkskolor:
18	Svensk undervisning för svenska barn i ut-
	landet, förslagsanslag, högst ...............	9,800
19	Förstärkning av reservatiousan-laget till un-
	dervisningsmateriel m. m. för folkskolor, förslugsunslag, högst..........................	15,000	24,800
	Fortsättningsskolor:
20	Utbildningskurser för lärare vid fortsättnings-				. '' i
	skolor, reservationsanslag ..................		41,000	282,750	1,112,365 i
	F. Folkbildningsåtgärder i övrigt.
1	Sommarkurser i Stockholm, reservationsanslag .				4,000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

			Extra	Extra
			anslag	anslag
			Kronor	Kronor
	Q. Abnormundervisningen.
1	Täckande av brist i räkenskaperna för institutet och förskolan för
	blinda å Tomteboda m. m., förslagsanslag, högst......		* 225,000
2	Täckande av under år 1918 uppkommen brist i staten för förskolan
	för blinda i Växjö, förslagsanslag, högst ...........		532
3	Täckande av för ar 1919 beräknad brist i staten för förskolan
	för blinda i Växjö, förslagsanslag, högst........		9,550
4	Förstärkning av anslaget till förskolan för blinda i Växjö, förslags-
	anslag, högst.............................................		- 15,580
5	De blindas veckoblad, förslagsanslag, högst...........		2,400
6	Bidrag till fria frakter för arbetsmaterialier till blinda hantverkare
	från hantverksskolans i Kristinehamn materialdepå, anslaa. höest______________________________	förslags-	5,000
7	Byggnader för en vårdanstalt för blinda med komplicerat lyte, re-
	servationsanslaq ...........................		100,000
8	Förstärkning av anslagen till den med drottning Sophias stiftelse
	förenade vårdanstalten för blinda dövstumma m. fl. under år 1920,
	förslagsanslag, högst ...................		95,000	453,062
	H. Den tekniska undervisningen m. m.
	Den tekniska undervisningen.
1	Täckande av brist för år 1919 i tekniska högskolans
	anslag till utgifter för bränsle m. m., förslagsan-slag, högst..............................	130,000
2	Förstärkning av tekniska högskolans anslag till ut-
	gifter för bränsle m. va. för kr \$20, förslagsanslag, högst .........................................................	145,000
3	Laboratoriebyggnad m. m. för tekniska högskolans fack-
	skola för kemisk teknologi, reservationsanslag......	262,000
4	Täckande av brist för år 1919 i Chalmers tekniska
	instituts anslag till uppvärmning m. m., förslagsan-slag, högst...................................................	32,500
5	Utgifter vid Chalmers tekniska institut under år 1920
	för uppvärmning m. m., förslagsanslag, högst.........	25,000
6	Täckande av motsedd brist för år 1919 i staten för
	tekniska elementarskolan, tekniska fackskolan och tek-niska gymnasiet i Malmö, förslagsanslag, högst ...	6,000
7	Avlöning åt två lektorer och en laboratorievaktmästare
	under senare halvåret 1920 vid tekniska elementar-skolan i Härnösand, förslagsanslag, högst............	6,460
8	Fjärde parallellavdelningen höstterminen 1920 vid tek-
	nisjja gymnasiet i Örebro, förslagsanslag, högst______	4,000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts prof. nr 2 år 1920.

Extra	Extra
anslag	anslag
Kronor	Kronor

Täckande av beräknad brist för år 1919 i staten för
tekniska elementarskolan och tekniska gymnasiet i

Örebro, förslagsanslag, högst ........................... 10,000

Förstärkning av tekniska skolans i Stockholm medel till

uppvärmning, förslagsanslag, högst..................... 12,700

Ytterligare löneförbättring åt lärarna vid tekniska skolan

i Stockholm, förslagsanslag, högst..................... 9,957

Löneförbättring åt vaktmästarna vid tekniska skolan i

Stockholm, förslagsanslug, högst........................ 795

Löneförbättring åt lärarna vid bergsskolorna i Filipstad

och Falun, förslagsanslag, högst............... *8,520

Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid de tekniska skolorna
i Stockholm och Eskilstuna, bergsskolorna i Filipstad
och Falun samt vävskolan i Borås, förslagsanslag *150,000
Yrkespedagogisk centralanstalt, reservationsanslag...... 45,000

Handelsunder visning en.

Förhöjda understöd åt handelsgymnasierna, förslagsanslag, högst

I. Diverse.

Dyrtidstillägg, förslagsanslag ............................................

Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom

den civila statsförvaltningen, förslagsanslag........................

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag.................................

Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter,
förslagsanslag ................................................

Förstärkning av reservationsanslaget till extra utgifter, förslagsanslag,
högst...............................................................

Summa

* Beräknat belopp.

847,932

160,000

*13,000,000
* 1,439,249

* 246,000
*37,900,000
38,000

1,007,932

52,623,249

59,149,400

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år'' 1920.

Verkliga utgifter.

!X. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	A. Lanthushållningen.
1	Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet___________	* 100,000
2	Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer....................	* 50,000
3	Försöksloge vid Ultuna, reservationsanslag.___________________________	14,900
4	Elektrisk anläggning vid Ultuna, reservationsanslag.................	8,240
0	Reparationsarbeten vid lantbruksinstitutet vid Ultuna, reservations-
	anslag........................................''.............................	8,000	• 1

G	Undervisningsmateriel vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Al-
	narp, reservationsanslag................................................	3,000
7	Restaurationsbyggnad vid Alnarp, reservationsanslag................	100,000
8	Bränsle m. m. vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, för-
	slagsanslag, högst........................................................	68,203
9	Hovbeslagsskolan vid Alnarp, förslagsanslag, högst..................	2,500
10	Trädgårdsskolorna vid Adelsuäs och i Härnösand, förslagsanslag,		1
	högst..................................................................-.....	15,000
11	Dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor...........................	* 230,000
12	Dyrtidstillägg åt lärarinnor vid lanthushållsskolor....................	* 70,000
13	Ökat understöd åt lanthushållsskolor för läsåret 1919—1920, för-
	slagsanslag................................................................	21,000
14	Utbildningskurs för vissa förrättningsmän vid dräneringsföretag,
	förslagsanslag, högst....................................................	12,000
15	Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel, reservationsanslag	2,000
16	Lanthushällningsskolan vid Rimforsa, förslagsanslag, högst........	1,000
17	Lanthushållningsskolan å Brogård, förslagsanslag, högst............	2,500
18	Förstärkning av reservationsanslaget till hästavelns förbättrande
	m. in., reservationsanslag..............................................	180,000
19	Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag.........................	18,000
20	Torvbiträden, förslagsanslag, högst ____________________________________	12,150	918,493 j
	B. Fiskeriväsendet.
1	Ilydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande
	haven, reservationsanslag..............................................		15,700 :

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1220.

	'' ----- .....	Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	C. Skogsväsendet.
1	Diverse behov vid skogshögskolan, reservationsanslag .............	24,800 j
2	Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt, reservationsanslag..	4,700
3	Den lägre skogsundervisningen och skogshushållning i allmänhet..	* 4,300 1	33,800
	D. Lantmäteriväsendet.
1	Ökad avlöning till skrivbiträden och vaktmästare hos lantmäteri-
	styrelsen, förslagsanslag, högst.......................................	2,000
2	Tillskott till dyrtidstillägg för vissa lantmätare........................	* 500,000
3	Trigonometrisk! tabellverk för maskinräkning, förslagsanslag, högst	9,000
4	Anskaffande för lantmäterikontoren i länen av kopior av kattor
	m. m. angående statens järnvägars jordområden, reservations-
	anslag......................................................................	2,300	513,300
	• E. Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska
	undersökningar.
1	Fältarbeten vid Sveriges geologiska undersökning, reservations-
	anslag .................................................	5,000
2	Praktisk-geologisk undersökning i Jämtlands och Västerbottens län,
	reservationsanslag.......................................................	34,000
3	Undersökning av torvmarker i södra Sverige, reservationsanslag..	4,000
4	Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, re-
	servationsanslaq..........................................................	48,700
5	Pegelstationernas förbättring, reservationsanslaq......................	25,000
6	Geofysisk station i samarbete med Roald Amundsens polarexpedi-
	tion, reservationsanslag------------------------—.....................	14,350	131,650
	F. Veterinärväsendet.
1	Utbildningskurs för länsveterinäraspirantér, förslagsanslag, högst.	13,300
2	Dvrtidstillägg åt distriktsveterinärer, förslagsanslag.................	100,000	113,300
	G. Diverse.	I
1	Tillfälligt anslag till hushållningssällskapen, förslagsanslag, högst	i 682,000
2	Jordbruksstatistiken, reservationsanslag________________________________	20,000

Beräknat belopp.

Kung!. Maj:ts prop. nr 2 är 1920.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
3	Beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor.....	*4,000,000
4	Kolonisation å vissa kronoparker, förstagsanxlag..............	339,000
5	Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom
	den civila statsförvaltningen.....................................	* 318,557
6	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
	inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel.......................................	* 70,000 *2,700,000
7	Dyrtidstillägg.............................................	8,129,557

	Summa		9,855,800

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1020.

2!)

Verkliga utgifter.

X. Tionde huvudtiteln. Pensionsväsendet.

		Extra	Extra
		anslag	anslag
	A. Civila pensionsväsendet.	Kronor	Kronor j
1	Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, förslags-		1
	anslag ________________________________________ _______________________	*11,000,000
2	Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befatt-
	ningshavare i statens tjänst, förslag san slag .......................	*5,000,000
3	Vissa kostnader för förvaltningen av barnmorskornas pensionsan-
	stalt, förslagsanslag, högst..1...........................................	2,900
4	Tilläggspensioner under år 1920 åt pensionstagarna vid handelsflot-
	tans pensionsanstalt, förslagsanslag _________________________________	106,000
5	Bestridande av förvaltningskostnaderna vid handelsflottans pensions-
	anstalt, förslagsanslag, högst ..........................................	500	16,109,400 j
	B. Militära pensionsväsendet.
1	Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militär tjänst-
	göring, förslagsanslag ...................................................	175,000
2	Förstärkande av anslaget för bidrag till flottans pensionskassas		i
	gratialfoud, förslagsanslag, högst_______________________________________	1,200
3	Provisorisk pensionsförbättriug för daglönare vid marinen, förslags-
	anslag ......................................................................	11,500	i
4	Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och soldater samt Vadstena
	krigsmanshuskassas understödstagare, förslagsanslag..............	*1,700,000	1,887,700 \|
	Summa		17,997,100 !

Beräknat belopp.

O CD t -

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

Utgifter för kapitalökning.

XI. Statens affärsverksamhet.

A. Postverket.

Inventarier, reservationsamlag................................

Inköp och bebyggande av fastigheter:

Posthus i Krylbo, reservationsanslag.....................

Fastighet i Gävle, reservationsanslag.....................

Posthus i Ludvika, reservationsanslag...................

Fastighet i Borlänge, reservationsanslag.................

Fastighet i Jörn, reservationsanslag.....................

Fastighet i Bengtsfors, reservationsanslag...............

Tomt i Hudiksvall, reservationsanslag...................

Säger för postverket

Att täckas av

lånemedel

Kronor

400.000

175.000

10,000

385.000

125.000

45.000

55.000

40.000

andra statsinkomster -

Kronor

1,235,000

Summa

Kronor

1,235,000

B. Telegrafverket.

6
7

Inköp och bebyggande av fastigheter:

Stationsbyggnad i Malmö, reservationsanslag..........

Byggnadstomt i Skövde, reservationsanslag...............

Fastighet i Kramfors, reservationsanslag................

Byggnadstomt i Hälsingborg, reservationsanslag.......

Byggnadstomt i Robertsfors, reservationsanslag.........

Fastighet i Simrishamn, reservationsanslag.............

Uppförande av arbetarbostäder i Nynäshamn, resei-vationsanslag.
.................................................

220,000

90.000

75.000

80.000
500

65,000

500,000

Kurujl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

		Att täckas av
				Samma
		läncmcdcl	andra stats-inkomster
		Kronor	Kronor	Kronor
8	Inköp av arbetarbostäder i Nynäshamn, reservations-
	anslag.......................................................	17,300
9	Ungkarlshotell i Nynäshamn, reservationsanslag.......	200,000
10	Fastighet i Limhamn, reservationsanslag________________	32,000
11	Utvidgning av telegrafbyggnaden i Sundsvall, reserva-
	tionsanslag.................................................	200,000
i 12	Stationsbyggnad i Vilhelmina, reservationsanslag______	100,000
13	Arbetarbostäder i Östersund, reservationsanslag.......	118,900
14	Arbetarbostäder i Malmö, reservationsanslag...........	247,400
15	Arbetarbostäder i Sundsvall, reservationsanslag.......	140,000		]
I 16	Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegraf-
1	väsende, reservationsanslag ..............................	15,000,000
	Säger för telegrafverket	17,086,100		17,086,100
	C. Statens järnvägar.
i	Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade
	järnvägar:
	Bangårdar:
1	Ombyggnad av Varbergs bangård, reservationsanslag	550,000
! 2	Ombyggnad av bangården vid Uppåkra, reservations-
	anslag.....................................................	20,000
3	Utvidgning av bangården vid Katrineholm, reserva-
	tionsanslag .............................................,	25,000
4	Ny lokal godsbangård i Kristinehamn, reservations-
	anslag....................................................	45,000
5	Utvidgning av bangården vid Gällivare, reservations-
	anslag....................................................	131,000
6	Nya stationer och mötesplatser, reservationsanslag.	98,900
7	Spåranordningar i anslutning till förefintliga spår-
	system, reservationsanslag............................	645,600
8	Speciella anläggningar å bangårdar,reservationsanslag	5,000
	Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar:
9	Omläggning av linjen Kållered—Lindome, reserva-
	tionsanslag...............................................	100,000
	Större broanläggningar:
10	Ombyggnad av bron över Norsälveu å linjen Laxå—
	Charlottenbcrg, reservationsanslag...................	190,000
t	Lokomotivstations- och driftverkstadsanläggniugar:
11	Ny lokomotivstation vid Krylbo, reservationsanslag	120,000
12	Driftverkstäder, reservationsanslag....................	30,500

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.

20
21

Tillbyggnad av och diverse anläggningar vid vissa

lokomotivstationer, reservationsanslag..............

Husbyggnader, reservationsanslag.........................

Elektrifiering av linjen Kiruna—Svartön, reservationsanslag.
.......................................................

Ordnande av brandväsendet vid statens järnvägar, reservationsanslag.
..............................................

Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten,

reservationsanslag.......................................—

Konjunkturtillägg till vissa före år 1918 beviljade anslag
till nya byggnader och anläggningar vid statens

trafikerade järnvägar, reservationsanslag.............

Nya statsbanebyggnadcr:

Järnvägsförbindelse mellan svenska och finska järnvägsnäten,
reservationsanslag...........................

Statsbanan Sveg—Brunflo, reservationsanslag..........

Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare, reservationsanslag.
.................................................

Statsbanan Umeå—Holmsund, reservationsanslag......

Markförvärv, reservationsanslag..............................

Rullande materiel, reservationsanslag........................

Genomgående tryckluftbroms, reservationsanslag..........

Säger för statens järnvägar

D. Statens vattenfallsverk.

Statens kanalverk:

Ombyggnad av Södertälje kanal, reservationsanslag...

Statens kraftverk:

Luleälvs kraftverk:

Porjus kraftstation, konjunkturtillägg, reservationsanslag
....................................................

Andra utbyggnaden av kraftstationen vid Porjus,

reservationsanslag .....................................

Första utbyggnaden av kraftstationen vid Harsprånget,

reservationsanslag .....................................

Stora Lule älvs reglering, reservationsanslag.......

Älvkarleby kraftverk:

Älvkarleby kraftstation, förslagsanslag, högst .....

Motala kraftverk:

Första utbyggnaden av kraftstationen vid Motala,
reservationsanslag.....................................

Att täckas av

lånemedel

Kronor

97.000
925,700

8,000,000

50.000
500,000

2,031,000

800,000

2.500.000

1.900.000

900.000

300.000

2,000,000

300,000

22,264,700

andra statsinkomster -

Kronor

Summa

1,100,000

500.000

1.050.000

3,000,000

1.400.000

205.000

700.000

Kronor

22,264,700

Kung!. Majds prop. nr 2 år 1.920.

H.H

		Att täckas av	Summa
		länetnedel !	andra stats-inkomster
8 9 10 1 11 i 12	Västerås kraftverk: Bränsle för Västerås ångkraftstation, reservations- anslag.................................................... Distributionsanläggningar för statens kraftverk, reser-vationsanslag ............................................... Statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning: Förstärkning av rörelsekapitalet, reservationsanslag, att utgå av tillfälliga lånemedel........................ Gemensamma anslag: Inventarier, reservationsanslag_____________________________ Bostadshus åt statens vattenfallsverks personal m. m.,'' reservationsanslag ........................................	Kronor 500,000 8,000,000 1,700,000 500,000 500,000	i Kronor \|	Kronor
	Säger för statens vattenfallsverk	19,155,000		19,155,000
	B. Statens domäner.			1
1	Inköp av tomt till jägmästarbostad i Malåträsks by i Västerbottens län, reservationsanslag ..................		4,000	4,000

	Summa	59,740,800	4,000	59,744,800

Bihang till riksdagens protokoll 1,920. 1 samt. 2 käft. {Nr 2.)

Kurigl. MajUs grop. nr 2 år 1920.

Utgifter för kapitalökning.

XII. Statens utlåningsfonder.

		Att täckas av	Summa
		lånemedel	andra stats-inkomster
	.	Kronor	Kronor	Kronor
1 2	Kraftledningalånefonden, reservationsanslag............. Kolonisternas kreaturslånefond, reservationsanslag .........	1,000,000 100,000		1,000,000 100,000
	Summa	1,100,000		1,100,000

Kung i. Mnj:ts grop. nr 2 år 1920.

Utgifter för kapitalökning.

XIII. Statens spannmålslagerhus m. m.

Att täckas av

■

Summa

.. , , andra stats-

lånemedel intomgter

Statens spannmålslagerhus och fryshus, förslagsanslag, högst...

Kronor Kronor

1.300,000

Kronor

1,300,000

Kunyl. Maj:ta prof/, nr 2 år 1920.

Totalsumman av de i tilläggsstaten till riksstaten för år 1920 förekommande
utgifter uppgår till 282,297,400 kronor eller samma belopp, vartill
statsverkets tillgångar å nämnda tilläggsstat här förut beräknats; och erhåller
samma tilläggsstat följande utseende:

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1920.

Tilläggsstat till

Inkomster:

A. Egentliga statsinkomster:

I. Uppbörd i statens verksamhet............................................629,450

II. Diverse inkomster...............................................................180,000;

Kronor

809,450

i B. I anspråk tagna kapitaltillgångar:

I. Uppkomna av egentliga statsinkomster.

I 219,347,150:

C. Lånemedel:

I. Fast upplåning.............................................................. 60,440,800

II. Tillfällig upplåning...................................................... 1,700,000 62,140,800;

Summa 282,297,400

Knngl. Maj:t» prof), nr 2 år li)20

riksstaten för år 1920.

II.

III.

IV.

VI.

VII.
VIII.

IX.

Utgifter:

Verkliga utgifter:

Första huvudtiteln

Andra »

Tredje »

Fjärde »

Femte »

Sjätte »

Sj unde »

Åttonde »

Nionde »

Tionde »

Kronor

Extra anslag |

164,500;

6,018,000!

2,640,200!

52,720,500!

24,215,200
25,854,600,

21,537,300
59,149,400
9,855,800;

17,997,1001 220,152,600

Utgifter för kapitalökning:

XI.

in. in.

Att täckas av
[ lånemedel j	andra statsinkomster	S u in in ä
59,740,800 1,100,000	4,000	59,744,800 1,100,000
1,300,000		1,300,000;
62,140,800	4,000	62,144,800!

Summa 282,297,400

Kuncfl. Maj:ts prof», nr 2 år 1920.

Specifikation av utgifter, att täckas av lånemedel.

Utgifter för kapitalökning:

XI. Statens affärsverksamhet..........................

XII. Statens utlåningsfonder............................

XIII. Statens spannmålslagerhus in. m...........

Att täckas genom

Summa

Kronor

fast

upplåning

tillfällig

upplåning

58,040,800

1,100,000

1,300,000

1,700,000

59,740,800

1,100,000

1,300,000

Summa

60,440,800

62,140,800

Kung i. Maj:ts prof), nr 2 Av 1920.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för övrigt med tilläggs
staten för år 1920 sammanhängande handlingar skola riksdagens veder
börande utskott tillhandahållas.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 hå/t. (Nr 2.)

Tilläggsstaten för åi* 1920.

Proposition en* justering.

Utdrag

av protokollet över Jinansäre liden, hållet inför Håna Maj:t
Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 7 januari

1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Heltner»
Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

. friherre Palmstierna,

UndÉN,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Med åberopande av de förslag till riksdagen, varom hemställanden gjorts
av vederbörande departementschefer enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet
för denna dag angående inkomster och utgifter å tilläggsstat
för år 1920, föredrog departementschefen, statsrådet Thorsson, ett i överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts enligt samma protokoll fattade beslut uppsatt
förslag till proposition om tilläggstat för år 1920.

Kungl. Jfaj:ts prop. nr 2. år 1U20.

Departementschefen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att godkänna de härovan omförmälda förslag och alltså upptaga inkomsterna
och utgifterna å berörda tilläggsstat på sätt bilaga till detta protokoll utvisar.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna sitt bifall;
och skulle i enlighet därmed omförmälda proposition till

riksdagen avlåtas. ... ....

Ur protokollet:
Gunnar Grip.

Stockholm 1920. Kungl. Boktryckeriet. P. Å. Norstedt k Söner
194794

Inkomst tina: 1920 års tilläggsstat.

Tilläggsstaten för år 1920.
Inkomsterna.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7
januari 1920.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre PaLMSTIERNA,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Thorsson anförde:

Tidigare i dag har jag, i samband med framläggande av förslagrörande
inkomsterna å 1921 års riksstat, jämväl i stora drag redogjort
för huru jag tänker mig, att medel skola uppbringas för täckande av
utgifterna jämväl å tilläggsstaten för år 1920.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 1

Inkomsterna: 1920 års tilläggsstat.

Under avdelningen egentliga statsinkomster torde böra — i likhet
med vad som skett i 1919 års tilläggsstat — uppföras särskilda inkomsttitlar
för försäkringsinspektionen m. fl. verk, med belopp motsvarande
de utgiftsanslag för dyrtidstillägg, om vilkas beräknande å statförslaget
hemställan senare kommer att under vederbörlig huvudtitel göras.
Därjämte upptager jag under samma avdelning, efter samråd med
chefen för jordbruksdepartementet, ett belopp av 180,000 kronor utgörande
hästförsäljningsmedel, vilka torde föras under rubriken diverse
inkomster.

I övrigt innehåller det inkomstförslag, jag nu tillåter mig förorda,
såsom i anspråk tagna kapitaltillgångar belopp motsvarande de å innevarande
års riksstat uppförda avsättningarna för tillfällig lönereglering
och för dyrtidstillägg ävensom det belopp av kassafondsmedel, som erfordras
för täckande av det medelsbehov, som förefinnes, sedan på inkomstsidan
jämväl uppförts de lånemedel för olika ändamål, som jag
senare torde få föreslå Kungl. Maj:t att hos riksdagen äska.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att upptaga
inkomsterna å tilläggsstaten för år 1920 sålunda:

Inkomsterna: 1920 års tilläggsstat. 3

			Kronor
	A. Egentliga statsinkomster.
I.	Uppbörd i statens verksamhet: 1. Bidrag till försäkringsinspektionen .................................	43,000
	2. Avgifter för granskning av biografbilder .........................	20,000
	3. Inkomst av myntning och justering .................................	72,000
	4. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter.............	425,000
	5. Bidrag till bankinspektionen..........................................	28,650
	6. Denatureringsavgifter ....................................................	40,800	629,450	_
II.	Diverse inkomster............................................................		180,000	—
	Säger för egentliga statsinkomster 809,450 kronor.
	B. I anspråk tagna kapitaltillgångar.
I.	Uppkomna av egentliga statsinkomster: 1. Statsverkets kassafond .................................................. 2. Avsättning till tillfällig lönereglering för vissa befattnings-	98,772,150
	havare inom den civila statsförvaltningen m. m................	4,575,000
	3. Avsättning till dyrtidstillägg ..........................................	116,000,000	219,347,150	—
	C. Lånemedel.
I.	Fast upplåning ..............................................................		60,440,800	—
II.	Tillfällig upplåning ......................................................		1,700,000	—
	Säger för lånemedel 62,140,800 kronor.
		Summa	282,297,400	-1

De av föredragande departementschefen sålunda
i avseende å beräkningen av statsverkets tillgångar för
1920 års tilläggsstat gjorda förslag, i vilka statsrådets
övriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t
Konungen godkänna.

Ur protokollet:
Gunnar Grip.

Utgifterna: 1920 ärs t/l/äggsstat.

Tilläggsstaten för år 1920.

Utgifterna.

För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 7
januari 1920.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde efter
gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement i
fråga om utgifterna till en början följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 1

Utgifterna: 1920 årstHIäggsstat.

1. Dyrtidstillägg.

Dyrtids tillägg.

Yad beträffar dyrtidstillägg för år 1920 gäller, att de av föregående
års lagtima riksdag antagna allmänna grunder för dylika tilläggjämlikt
kungörelsen den 30 maj 1919 (nr 262) skola lända till efterrättelse
jämväl under första halvåret av innevarande år. För beredande
av dyrtidstillägg under detta år avsatte 1919 års lagtima riksdag såsom
förslagsanslag, högst, ett belopp av 116,000,000 kronor. T fråga om
denna avsättning anförde jag till statsx-ådsprotokollet den 14 mars 1919
(proposition nr 225), att det icke syntes mig lämpligt att redan då
verkställa uppdelning av sagda belopp å de särskilda huvudtitlarna eller
i övrigt träffa definitivt avgörande om, huru för år 1920 kostnaderna
för dyrtidsbidrag åt statens befattningshavare och pensionärer skulle
bestridas, .lag är icke heller i dag beredd att underställa Kungl. Maj:ts
slutliga prövning frågan om anslag för ändamålet under innevarande år.
Utredning angående dyrtidstilläggen pågår inom finansdepartementet
men har ännu icke hunnit slutföras. De för ändamålet erforderliga
anslagen böra å förslaget till tilläggsstat för år 1920 allenast beräknas.
För ändamålet bör givetvis i första hand nyss omförmälda belopp å
116,000,000 kronor tagas i anspråk. Också har jag vid uppgörande av
förslag till tilläggsstat för år 1920 å inkomstsidan upptagit nämnda belopp
såsom i anspråk tagen kapitaltillgång.

Nyssnämnda belopp, vilket har beräknats skola bestrida de kostnader
för dyrtidstillägg, för vilka anslag plägat anvisas under de olika
huvudtitlarna, torde emellertid icke bliva tillräckligt. Såsom jag i mitt
anförande rörande finansplanen yttrat, hava gjorda framställningar om
höjda dyrtidstillägg funnits böra tillmötesgås, så långt den allvarliga
finansiella ställningen det medgiver. Så vitt nu kan bedömas torde
därmed för samtliga dyrtidstillägg komma att erfordras ungefär följande
belopp nämligen:

beträffande de affärsdrivande verken ........................... kronor 116,000,000

beträffande försäkringsinspektionen, statens biografbyrå,
mynt- och justerings verket, patent- och
registreringsverket, bank- och fondinspektionen,

och kontrollstyrelsens avdelning för skattefri sprit, » 1,000,000

samt beträffande övriga verk och inrättningar ......... » 148,500,000. •

• I sist omförmälda belopp ingå ej blott anslag till dyrtidstillägg
enligt de allmänna författningarna i ämnet utan jämväl de olika anslagen

Utgifterna: 1920 års tllläggsstat. 3

till särskilda grupper befattningshavare utanför den egentliga statsförvaltningen.

Vad angår de affärsdrivande verken samt postsparbanken, flottans
pensionskassa och folkskollärarnas pensionsinrättning lärer böra förfaras
på samma sätt som föregående år, d. v. s. förklaras, att bidragen skola
utgå av de medel, ur vilka omkostnaderna för vederbörande institutioner
i övrigt bestridas. Beträffande sådana verk som försäkringsinspektionen
m. fl., förutsätter jag, att särskilda anslag till dyrtidstillägg komma att
av riksdagen anvisas och att dessa anslag förklaras skola utgå av vederbörande
verks inkomster, därvid beträffande bank- och fondinspektionen
den modifikationen göres, att anslaget skall i första hand utgå av verkets
inkomster. Närmare förslag om de särskilda anslagens belopp komma
att senare i vederbörligt sammanhang framställas. Å tilläggsstaten
skulle vidare behöva beräknas de för övriga verk och inrättningar och
speciella grupper befattningshavare erforderliga beloppen eller 148,500,000
kronor. Närmare förslag om de på varje huvudtitel belöpande anslagsbelopp,
vilka tillsvidare äro, särskilt i vad angår fördelningen på huvudtitlar,
allenast approximativt beräknade, torde vid behandlingen av de
olika huvudtitlarna få framställas av vederbörande departementschefer.

2. Tillfällig: löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen m. in.

Såsom jag redan förut i dag erinrat bär riksdagen, för tillfällig
lönereglering för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila
statsförvaltningen ävensom till förstärkning av de till avlönande av vissa
extra befattningshavare inom samma förvaltning samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel, utom huvudtitlarna avsatt ett förslagsanslag
å 4,575,000 kronor.

I anledning av riksdagens berörda beslut uppdrog Kungl. Magt
den 16 juli 1919 åt 1902 års löneregleringskommitté, att i enlighet med vad
jag samma den 16 juli uttalat till statsrådsprotokollet över finansärenden,
verkställa utredning beträffande tillfällig lönereglering under år 1920 för
befattningshavare vid statsdepartementen, centrala ämbetsverk, hovrätterna
och andra grenar av den civila statsförvaltningen samt att, så snart ske
kunde, inkomma med det förslag, som av utredningen föranleddes.

Till fullgörande av ovannämnda uppdrag har löneregleringskommittén,
efter verkställd utredning, den 17 december 1919 avgivit det
sålunda infordrade förslaget. Ärendet har emellertid ännu icke slutbe -

Tillfällig löneförbättring

för viss per
sonat inom
den civila
stat sförvaltningen
m. in.

4 Utgifterna: 1920 års tilläggsstat.

handlats, vadan proposition i ämnet först senare kan föreläggas årets
riksdag.

I avvaktan å sagda proposition torde de för ändamålet erforderliga
medlen i förslaget till tilläggsstat för år 1920 under de särskilda
huvudtitlarna beräknas. Sagda beräkning torde böra verkställas inom
varje huvudtitel under två särskilda punkter, den ena med benämning
»Tillfällig löneförbättring för År 1920 för viss personal inom den civila
statsförvaltningen» — därvid torde böra få iakttagas, att det beräknade
beloppet jämväl må tjäna till avrundande av huvudtitelns slutsumma —
och den andra benämnd »Förstärkning av de till avlönande av vissa
extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel».

Beträffande särskilt sistnämnda anslagstitel torde man vid beräknandet
av anslagets storlek böra utgå från det å 1919 års tilläggsstat
för samma ändamål anvisade beloppet samt låta detta belopp undergå
den förändring, som kan betingas med hänsyn till skillnaden mellan de
för motsvarande ordinarie personal avsedda löneförbättringsbeloppen i
årets och fjolårets til läggsstater.

Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen godkänna; och skulle
utdrag av protokollet i vad det avsåge sättet för upptagande
å tilläggsstaten för år 1920 av anslagen till
dyrtidstillägg och tillfällig löneförbättring för viss
personal inom den civila statsförvaltningen m. m. tillställas
de övriga departementen för behörigt iakttagande
vid uppgörande av förslag till reglering av utgifterna
under vederbörande huvudtitlar å berörda tilläggsstat.

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKT [E BO LAG, 1920.

Första huvudtiteln: 1920 års tnläggsstat.

Tilläggsstaten för år 1920.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari

1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde i
fråga om utgifterna under första huvudtiteln härefter följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

Första huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[i-3

Till förstärkning
av anslaget
för
underhäll och
vård av
möbler samt
andra staten
tillhöriga
inventarier
i de kungl.
slotten.

Merkostnad
för uppvärmning
av
Stockholms
och

Drottningkohus
slott.

(extra anslag.)

A. Knugl. hovstaten.

1. Till förstärkning av anslaget för underhåll och vård av möbler samt andra
staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om
uppförande å riksstaten för år 1921 av extra anslag till förstärkningav
anslaget för underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga
inventarier i de kungl. slotten förut i dag anfört får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av avslaget för underhåll
och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier
i de kungl. slotten å tilläggsstat för år 1920
bevilja ett förslagsanslag, högst........... kronor 28,200.

B. Kung!, slottsstateu.

1. Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott.

Under första huvudtiteln äro i riksstaten för år 1920 uppförda
vissa anslag till de kungl. slotten, avsedda dels för underhåll, dels, vad
Stockholms slott beträffar, även för bevakning, lyse o. s. v. Kostnaderna
- för uppvärmning av slotten hava däremot varit avsedda att bestridas
av det anslag till ved och kol för de kungl. hoven, som ingår
under huvudtitelns första del. Det har visat sig, att sistnämnda anslag
— uppgående till 50,000 kronor — icke längre är tillräckligt för ifrågavarande
ändamål. Alltsedan tiden för krigsutbrottet hava på grund av
de ständigt stigande bränsleprisen kostnaderna för slottens uppvärmning
hastigt ökats. Den ojämförligt största delen av dessa kostnader faller
på Stockholms och Drottningholms slott.

I följd av de stegrade kostnaderna hava på 1918 och 1919 års
tilläggsstater måst uppföras särskilda anslag i syfte att möta den merkostnad
för sistnämnda byggnaders uppvärmning, som under dessa år

Första huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

varit att vänta. Ifrågavarande anslag bestämdes för nästlidet år till

85,000 kronor.

Nu har riksmarskalksämbetet i skrivelse den 28 november 1919
o-jort framställning om anvisande av erforderliga medel för ifrågavarande
ändamål jämväl för år 1920. Ämbetet bär därvid till en början meddelat,
att kostnaderna för ifrågavarande slotts uppvärmning under år
1918 — det sista år varför fullständiga räkenskaper föreligga — uppgått
till ej mindre än 137,724 kronor 17 öre samt att under månaderna
januari—oktober 1919 för bränsle måst utbetalas tillhopa 188,919
kronor 33 öre. Med hänsyn till angivna utgiftssiffror för sistnämnda
tidrymd skulle, anför ämbetet vidare, det erforderliga anslaget kunna
ifrågasättas böra utgå med icke mindre än 140,000 kronor. Ämbetet
hade dock dels under förutsättning att den sänkning av dittillsvarande
höga bränslepris, som redan i viss man inträtt, komme att fortfara
och yttérligare i gynnsam riktning utveckla sig, dels ock med hänsyn
till önskvärdheten av att statsverket i möjligaste män besparades ökade
utgifter, ansett sig hava anledning antaga, att ett till 110,000 kronor
förhöjt belopp skulle under år 1920 i det närmaste motsvara behovet
av ökat anslag till bestridande av merkostnaden för slottens uppvärmning.

Det synes mig erforderligt, att anslag för ifrågavarande ändamål Dep^''nents''
anvisas jämväl för innevarande år. Nu liksom förra året anser jag
mig böra fästa uppmärksamheten därpå, att, vad angår Stockholms
och Drottningholms slott, byggnaderna måste hållas nödtorftigt uppvärmda,
även när de icke bebos av den kungliga familjen, med hänsyn
till inom dem inrymda, staten tillhöriga möbler och konstverk, samt
att inom Stockholms slott vissa lokaler regelmässigt äro disponerade för
andra ändamål, bland annat för högsta domstolens sammanträden.

Vad beträffar storleken av det anslag, som för ifrågavarande ändamål
bör hos riksdagen äskas, synes det mig icke finnas anledning
antaga, att det av riksmarskalksämbetet föreslagna beloppet, 110,000
kronor, skulle vara för högt.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av den för år 1920 beräknade
merkostnaden för uppvärmning av Stockholms
och Drottningholms slott å tilläggsstat för samma år
anvisa ett förslagsanslag, högst............kronor 110,000.

Första huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

2. Till förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning vid

Stockholms slott.

[3-] Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om

»L^''UpPförand® å 88täten för år 1921 av extra anslag till förstärkning av
slaget nu anslaget till polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott förut i dao^renhållning1
anfört får hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

vid Stock- ...

holme slott. ätt till förstärkning av anslaget till polis-, lys och

renhållning vid Stockholms slott å tilläggsstat för

år 1920 bevilja ett förslagsanslag,

högst ........................................................ kronor 22,500.

3. Till förstärkning av anslaget till braudväsendet och yttre lyshallningeii

vid Stockholms slott.

[4.] Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om

nfnfÖZtäln- uPPförand? å riksstaten för år 1921 av extra anslag till förstärkning av
slaget till anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slott
detnoTyUre ^ 1 dag anfört får JaS hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

lyshållningen rlksdagen
vid Slock holms

slolt att till förstärkning av anslaget till brandväsendet

och yttre lyshållningen vid Stockholms slott å tilläggsstat

för år 1920 bevilja ett förslagsanslag,

högst.............................................................. kronor 3,800.

Vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
yttrat och hemställt behagade Hans Maj:t Konungen
bifalla.

Ur protokollet:
Gunnar Grip.

Punkt

Forsta huvudtiteln: 1920 års tmäggsstat.

Sammandrag och register

till

Första huvudtiteln å 1920 års tilläggsstat.

Sid. Nr i

Extra

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

A. Kungl. hovstaten.

Förstärkning av anslaget till underhåll och vård av möbler
samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten

B. Kungl. slottsstaten.

Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms
slott ..........................................................j

Förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning vid

Stockholms slott ......... ..........................................

Förstärkning av anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen
vid Stockholms slott .......................................

Summa

28,200

110,000
22,500

_3,800 | 136,300

164,500

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

Andra huvudtiteln: 1920 års t/lläggsstat.

Tilläggsstaten för år 1920.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 7 januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,
Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

2:o.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anförde härefter:

I enlighet med den plan, som vid anmälan inför Kungl. Maj:t
den 31 december 1917 av kassaförlagskommitténs den 20 mars 1917
avgivna betänkande, dåvarande chefen för finansdepartementet framlade
för avvecklingen av det dittills tillämpade förskottsförfarandet och vilken
plan följts vid äskandena hos riksdagen under åren 1918 och 1919,
får jag härmed underställa Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov,
som under andra huvudtiteln böra tillgodoses genom anslag å
tilläggsstat för år 1920.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 1

Andra huvudtiteln: 1920 års tllläggsstat.

A. Departementet.

1. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli.

[T.] Till justitiedepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli är för

Departe- närvarande i riksstaten uppfört ett ordinarie anslag å 94,000 kronor.
nifavhut^i I den proposition angående ändrad organisation av statsdepartementen,
Haj.ts kansli, om vars avlåtande till instundande riksdag Kungl. Maj:t redan förut
fattat beslut, föreslår Kungl. Maj:t bland annat, att riksdagen måtte
fastställa, att gälla från och med den 1 juli 1920, en i vissa avseenden
förändrad avlöningsstat för justitiedepartementet. Ett bifall till detta
förslag skulle föranleda en höjning i nyssnämnda anslag med 8,700
kronor. För möjliggörande av den nya avlöningsstatens tillämpande
under senare hälften av år 1920 hemställer Kungl. Maj:t i omförmälda
proposition om beviljande på 1920 års tllläggsstat under andra huvudtiteln
av ett förstärkningsauslag till ifrågavarande anslag å halva nyssnämnda
belopp eller 4,350 kronor. Under hänvisning till ifrågavarande
proposition tillåter jag mig nu hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att, i avbidan på prövning av särskild proposition
i ämnet, till förstärkning av ordinarie anslaget till
justitiedepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli
å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag, högst,
beräkna ett belopp av ................................kronor 4,350.

B. lagberedningen m. m.

1. Processkommissionen.

r2, Under åberopande av vad jag under punkt [4] i det vid årets

Process- statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartekommissionen.
men,8ärenden anfört får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till förstärkning av det å extra stat för år
1920 beviljade reservationsanslaget till fortsatt bestridande
av kostnaderna för en förberedande utredning
angående en rättegångsreform å tilläggsstat för år 1920
bevilja ett reservationsanslag å...............kronor 20,000.

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

C. Justitiekanslcrsämbetct.

1. Renskrivningskostnad.

Med stöd av vad jag under punkt [5] i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartemontsärenden
yttrat hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av justitiekanslersexpeditionens
renskrivningskostnader, i den mån det i nämnda
expeditions ordinarie avlöningsstat uppförda anslag
till amanuenser, vikariatsersättningar, renskrivning
m. m. ej därtill lämnar tillgång, på tilläggsstat för år
1920 anvisa ett förslagsanslag å............... kronor 800.

D. Rättsskipningen.

Göta hovrätt.

1. Extra division.

Under hänvisning till vad jag vid anmälan av frågan om regleringen
av riksstatens andra huvudtitel för år 1921 anfört vid punkt
[14] får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av tillfällig förstärkning av
Göta hovrätts arbetskrafter med en extra division
under tiden från och med den 10 september till och
med den 31 december 1920 på tilläggsstat för år
1920 anvisa ett förslagsanslag, högst... kronor 16,500.

Personligt avlöningstillägg åt skrivbiträdet i Göta hovrätt J. M. Håkansson.

Under åberopande av vad jag under punkt [15] i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
anfört får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

[SO

Justitiekanslersexpi
ditionens
renskrivningskostnad.

[4-1

Extra division
vid Göta
hovrätt.

[5.]

Personligt avlöningstillägg

åt skiivbi
trädet i Göta
hovrätt J. M.
Håkansson.

Andra huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

medgiva, att det personliga avlöningstillägg åt
skrivbiträdet å advokatfiskalsexpeditionen i Göta hovrätt
J. M. Håkansson, till vilket 1919 års lagtima riksdag
å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag,
högst 400 kronor, må till Håkansson utgå för år 1920,
oaktat han ingått på den nya avlöniugsstat, som fastställts
att gälla från sistnämnda års början för den av
honom innehavda biträdesbefattningen.

Hovrätten över Skåne och Blekinge 2.

Extra division.

[6-] Under de senaste åren har i hovrätten över Skåne och Blekinge

vi^hovratten uppstått en avsevärd balans å oavgjorda mål. För avarbetande av
över Skåne denna balans har hovrätten, som består av två ordinarie divisioner, fått
och Bie*inge. ejna arbetskrafter förstärkta under tiden från och med den 1 mars
1918 till samma års slut med två extra ledamöter, en å vardera divisionen,
samt från och med den 1 januari 1919 med en extra division.

Medel till nu omnämnda förstärkningar hava, så vitt angår tiden
intill innevarande års början, anvisats av riksdagen på grund av framställningar,
som Kungl. Maj:t gjort dels i propositionen angående tillläggsstaten
för år 1919 (under punkt [2]) och dels i proposition (nr
253) den 18 mars 1919 angående reglering av vissa löneförhållanden
inom hovrätterna och nedre justitierevisionen in. m. (s. 53). Anledningen
därtill, att av 1919 års lagtima riksdag ej begärdes anslag för
den extra divisionens verksamhet under längre tid än till 1919 års slut,
var den, att utsikt syntes förefinnas, att balansen å oavgjorda mål skulle
intill denna tid kunna nedbringas till ungefärligen normalt omfång.

Hovrätten Emellertid inkom hovrätten den 29 oktober 1919 till Kungl.

Övemkinge.Ch Maj:t med eu den 24 i samma månad dagtecknad skrivelse, i vilken
hovrätten anmälde, att under den tid den extra divisionen dittills varit
i verksamhet balansen å vädjade mål ej kunnat nedbringas. Antalet
oavgjorda dylika mål, som vid 1919 års början uppgått till 686, hade
under året ökats, så att balansen den 21 oktober utgjort 766. Orsaken
till den ökade balansen vore att söka dels i det stora antal dittills
under året inkomna vademål, vilket antal, nämnda dag uppgående
till 605, med 114 överstege antalet samma dag 1918 inkomna dylika

[5.]

Andra lin vildt Urin : 1920 års tilläggsstat.

mål, dels ock däri, att hovrätten under första delen av aret haft att [ti.]
pröva ett synnerligen stort antal till hovrätten inkomna kriminella besvärsmål.
För att möjliggöra nedbringandet av balansen å vädjade
mål till någorlunda normal storlek hemställde hovrätten, att Kungl.

Maj:t täcktes tillåta, att den hos hovrätten bildade extra divisionen
måtte få vara fortfarande verksam tills vidare under år 1919 ävensom
för sådant ändamål anvisa åt hovrätten erforderliga medel.

Denna skrivelse föredrogs inför Kungl. Maj:t den 12 november Kungi. Maj:ts
1919. Därvid fann Kungl. Maj:t, på min hemställan, gott tillåta, att be‘l^vtd^J2
den vid hovrätten bildade extra divisionen skulle få fortfarande tjänst- 1919.
göra hos hovrätten från och med den 1 januari 1920 tills vidare under
samma år, ävensom ställa till hovrättens förfogande härför erforderliga
avlöningar m. m. Statskontoret anbefalldes att bestrida kostnaderna
av tillgängliga medel, därvid Kungl. Magt förklarade, att Kungl. Maj-t,
som hade för avsikt att av riksdagen äska anslag till täckande av
ifrågavarande kostnader, ville framdeles lämna besked om dessa kostnaders
slutliga bestridande.

Enligt uppgifter, som kommit mig till banda i slutet av sistlidne Departe.
december, kan antalet under hela år 1919 inkomna vädjade mål upp- mentsehefenskattas
till omkring 800. Motsvarande siffror för åren 1918, 1917 och
1916 voro respektive 658, 606 och 602. Antalet under hela år 1919
inkomna brottmål kan enligt samma uppgifter beräknas hava uppgått till
omkring 475, medan motsvarande siffror för åren 1918, 1917 och 1916 voro
respektive 625, 436 och 262. Till följd härav utgjorde vid senaste årsskiftet
balanserna å oavgjorda vädjade mål och brottmål respektive omkring
800 och 50, medan motsvarande tal för balanserna för årsskiftena
1918—1919, 1917—1918 och 1916—1917 utgjorde respektive
671 och 130, 545 och 71 samt 380 och 40.

Av dessa siffror torde framgå, att i trots av dels den förstärkning
av arbetskrafterna, som, på sätt förut nämnts, under den senaste tiden
tillförts hovrätten, dels ock de bestämmelser i syfte att öka hovrätternas
arbetsprodukt, som införts i de från början av 1919 års höstsession
gällande nya arbetsordningarna, balansen å oavgjorda mål i nu ifrågavarande
hovrätt för närvarande är så stor, att den extra divisionen kan
antagas behöva vara i verksamhet under åtminstone hela innevarande
år för att arbetsbalansen skall kunna nedbringas till normalt omfång.

Beträffande frågan, till vilket belopp kostnaderna för den extra
divisionens verksamhet under hela år 1920 kan beräknas uppgå, torde

Andra huvudtiteln: 1920 års til läggsstat.

[6.] det tillåtas mig att hänvisa till den utredning rörande de årliga kostnaderna
för uppehållande av en extra division vid Göta hovrätt, som
jag förut i dag förehragt vid behandlingen av spörsmålet om anslags
äskande på 1921 års stat till en dylik divisions verksamhet (under punkt
[14]). Då den extra divisionen i såväl ena som andra fallet är avsedd att
handlägga både vädjade mål och brottmål, blir den personal, som erfordras,
densamma i båda fallen, och kunna alltså kostnaderna beräknas
efter samma grunder. För upprätthållandet av nu ifrågavarande extra
divisions verksamhet under hela år 1920 skulle alltså erfordras 54,000
kronor. Att bestrida detta belopp, helt eller delvis, från besparingarna
under riksstatens andra huvudtitel låter sig lämpligen icke göra, då
dessa ej torde vara större än att de böra i sin helhet reserveras för andra
ändamål. Erforderliga medel böra i stället enligt min mening, på sätt också
förutsattes vid fattandet av Kungl. Maj:ts förutnämnda beslut den 12
sistlidne november, äskas hos riksdagen.

Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att för bestridande av kostnaderna för förstärkning
under år 1920 av arbetskrafterna i hovrätten över
Skåne och Blekinge med en extra division på tilläggsstat
för år 1920 bevilja ett förslagsanslag,
högst .......................................... kronor 54,000.

Personligt avlöning stillägg åt skrivbiträdet i hovrätten över Skåne och

Blekinge W. Berg.

[7.] Under åberopande av vad jag vid anmälan av frågan om regle Personiigt

av- ringen av riksstatens andra huvudtitel för år 1921 yttrat vid punkt [15]
"ZVSS9 hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att det personliga avlöningstillägg åt skrivbiträdet
å advokatfiskalsexpeditionen i hovrätten över
Skåne och Blekinge Wiktor Berg, till vilket 1919
års lagtima riksdag å extra stat för år 1920 beviljat
ett förslagsanslag, högst 400 kronor, må till Berg
utgå för år 1920, oaktat han ingått på den nya avlöningsstat,
som fastställts att gälla från sistnämnda
års början för den av honom innehavda biträdesbefattning.

trädet i hovrätten
över
Skarn och
Blekinge.
W. Berg

Andra huvudtiteln: 1920 års tUläggsstat.

Övriga anslag för rättsskipningen.

3. Förstärkning av förslagsanslaget till bidrag till domsagornas förvaltning.

Under åberopande av vad jag anfört vid punkt [18] i det vid
årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition om löneförbättring
för vissa häradshövdingar m. m., till förstärkning
av det i 1920 års riksstat å extra stat upptagna
förslagsanslaget till bestridande av vissa bidrag
till kostnaderna för domsagornas förvaltning å tilläggsstat
för år 1920 såsom förslagsanslag, högst, beräkna
ett belopp av................................................ kronor 75,000.

4. Löneförbättring för vissa häradshövdingar m. m.

Under åberopande av vad jag anfört vid punkt [19] i det vid
årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:ts måtte
föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
till löneförbättring för vissa häradshövdingar m. m. å
tilläggsstat. för år 1920 såsom förslagsanslag, högst,
beräkna ett belopp av ........................... kronor 290,000.

5. Upphörande i viss utsträckning av den åt personer, menigheter och
allmänna inrättningar utgående ersättning för dem genom nya strafflagens
införande frångångna bötesandelar.

Med stöd av vad jag anfört vid punkt [25] i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet öv tillåter jag mig hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

[8] .
Förstärkning
av förslå g s
anslaget till
bidrag till
dom förvaltning.

[9.]

Löneförbättring
för vissa
häradshövdingar.

[10.]

Upphörande i
vi.-s utsträek»iing
av den
åt personer,

8 Andra huvudtitelh: 1920 års til/äggsstat.

[10.]
menigheter
och allmänna
inrättningar
utgående ersättning
för
dem genom
nya strafflagens
införande
frångångna
bötesandelar.

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för möjliggörande av upphörande i viss utsträckning
av den åt personer, menigheter och allmänna inrättningar
utgående ersättning för dem genom nya strafflagens
införande frångångna bötesandelar å tilläggsstat
för år 1920 såsom förslagsanslag, högst, beräkna
ett belopp av............................................ kronor 212,000.

E. Fångvården.

1. Kall åbyggnad och tvättstuga m. in. vid straffängelset i Vänersborg.

tu.]

Kall arbyggnad
och
tvättstuga
m. m vid
straffängelset
i Vänersborg.

I den skrivelse den 29 augusti 1919, vari fångvårdsstyrelsen hos
Kungl. Maj:t anmält de frågor rörande fångvården, som borde föreläggas
1920 års riksdag, har fångvårdsstyrelsen väckt fråga bland annat om
uppförande vid straffängelset i Vänersborg av en byggnad, innehållande
källarutrymmen, vedbodar och tvättstuga. Styrelsen anför härom följande:

Fångvårds- Vid straffängelset i Vänersborg funnes i en kronan tillhörig gammal byggnad,

styrelser). som förut använts till reservhäkte, inredda bostäder för fem tjänstemän av lägre
grad. De nuvarande innehavarna av lägenheterna vore samtliga gifta. Mot bostäderna
hade klagomål anförts av den grund att de saknade varje källarutrymme.
De tillhörande vedbodarna vore vidare i behov av ombyggnad. För verkställande
av sin tvätt vore lägenhetsinneh avarna hänvisade till fängelsets tvättstuga.

Då denna sistnämnda icke vidare kunde för -enskilt bruk upplåtas, sedan
numera fängelsets egen tvätt utökats genom åtagandet att för postverkets räkning
laga säckar och tygpåsar, vilka före lagningsarbetet måste tvättas, framträdde behovet
att bereda lägenhetsinnehavama jämväl särskild tvättstuga.

Styrelsen hade med avseende härå genom sin biträdande arkitekt låtit uppgöra
förslag till en byggnad innehållande nödiga källarutrymmen, vedbodar och
tvättstuga för bevakningen. Kostnaden härför beräknades till 12,000 kronor.

Med anledning av vad styrelsen sålunda anfört har styrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att på tilläggsstat för
år 1920 anvisa för angivna ändamål erforderliga medel, högst 12,000
kronor.

Departe mentschefen.

Att för nu ifrågavarande befattningshavare undanröjes den olägenhet,
som är förenad därmed att de av dem innehavda bostäderna äro i
saknad av källarutrymmen, synes mig icke vara annat än i sin ordning.
Det lärer därjämte få betraktas som lämpligt, att, på sätt styrelsen före -

Andra huvudtiteln: 1920 Ars tiUäggsstat. 9

ölagit, i den byggnad, som i anledning härför erfordras, inredas särskild
tvättstuga för befattningshavarna samt nya vedbodar att ersätta do
nuvarande, som befinna sig i otillfredsställande skick. På grund härav
och då intet torde vara att erinra mot det av fångvårdsstyrelsen i nu
ifrågavarande hänseende beräknade beloppet tillåter jag mig hemställa,
att Eders Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till uppförande av eu källarbyggnad med
tvättstuga m. m. vid straffängelset i Vänersborg på
1920 års tiUäggsstat bevilja ett reservationsanslag
å ........................................ kronor 12,000.

2. Ny köksbyggnad vid straffängelset i Gävle.

iStraflängeiset i Gävle är anordnat till ungdomsfängelse. Genom
på senare tid företagen tillbyggnad har fängelset utvidgats till att kunna
mottaga betydligt större antal fångar än förut. I sin berättelse till 1918
års riksdag anförde riksdagens revisorer, att i samband med utförande
av berörda tillbyggnad fängelseköket icke undergått någon utvidgning
och att detta till följd därav numera vore allt för trångt för sitt ändamål.
1 anledning härav anmälde fångvårdsstyrelsen i skrivelse till Kungl.
Maj:t den 11 januari 1918, att styrelsen ville låta undersöka möjligheten
av kökslokalens utvidgning.

I sin förutberörda skrivelse den 29 augusti 1919 har nu styrelsen
omnämnt, att nämnda undersökning blivit slutförd och att styrelsen därvid
jämväl beaktat önskvärdheten av att vinna även annan lokalökning.
Styrelsen yttrar härom följande:

''-i Genom nu pågående omändring av den gamla, invid Gävle slottsträdgård belägna
köksbyggnaden till direktörsbostad vunnes i den förutvarande, inom fängelsets
administrationsflygel liggande direktörsvåningen dels skollokal och dels ett par
mindre verkstadsrum, lämpade för fångarnas sysselsättande med mindre skrymmande
hantverksarbeten, såsom skrädderi och skomakeri. För snickeri lämpade sig dessa
utrymmen icke så väl. Behovet av en större snickerisal vore så mycket angelägnare,
som slöjdarbete för de yngre fångarna visat sig särdeles lämpligt.

Sedan fängelsets trädgårdsbruk numera utvidgats och efter direktörens utflyttning
dennes förutvarande trädgårdsland komme att till större delen införlivas
med fängelsets brukningsområde, som sålunda än mer ökades, bleve större förrådskällare
behövliga för förvaring av trädgårdsproduktema.

Det hade därför synts styrelsen som om vid en ombyggnad av kökslokalerna
även nyssnämnda behov borde tillgodoses.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml.

[12.]

Ny köksbyggnad
vid
straffängelset
I Gävle.

Fångvårds styrelsen.

Andra huvudtiteln: 1920 års tiUäggsstat.

[12.] Styrelsens biträdande arkitekt hade därför på uppdrag uppgjort ritning och

kostnadsförslag till en mindre tillbyggnad, avsedd att uppföras mellan cellflygelns
östra gavel och yttermuren samt inrymmande jämte nytt fängelsekök med omkring
40 kvadratmeter golvyta en lika stor vidliggande snickerisal och under dessa lokaler
två förrådskällare med enahanda golvyta, Ritningar och kostnadsförslaget vore bilagda
styrelsens skrivelse.

Genom nybyggnaden bleve det nuvarande köket disponibelt till andra ändamål,
måhända helst till ytterligare ökande av verkstadsutrymmet.

Vare sig fängelset komme att fortfarande användas såsom ungdomsfängelse
eller skulle återgå till att bli annat fängelse, medförde de föreslagna förändringarna
stora fördelar, i det att därigenom ej blott bekvämligheten främjades, utan möjlighet
även bereddes att vid fängelset genomföra de förbättringar i fångvården, som den
nya verkställighetslagen förutsatt.

Det sålunda uppgjorda kostnadsförslaget slutar å 32,000 kronor.
Fångvårdsstyrelsen anhåilerf att detta belopp måtte av riksdagen .äskas
för det ifrågavarande byggnadsföretagets åvägabringande om möjligt
redan under år 1920 i fortsättning på de arbeten med upphuggande
av fängelsets fönster, vartill 1919 års lagtima riksdag beviljat anslag
och vilka arbeten krävde bortflyttning av en stor del av fångarna.

Departe. Genom uppförandet av nu ifrågavarande tillbyggnad till straff mentsehefen.

fängelset i Gävle, skulle i främsta rummet på ett ändamålsenligt sätt
avhjälpas den av riksdagens revisorer framhållna olägenheten därav,
att straffängelset är i saknad av tillräckliga kökslokaler. Härjämte skulle
emellertid vinnas en av behovet påkallad utökning av fängelsets förrådskällare
för förvaring av trädgårdsprodukter samt en för fångarnas ändamålsenliga
sysselsättande erforderlig snickerilokal. Fångvårdsstj^relsens
framställning i denna del synes mig därför väl motiverad. Jag får
alltså i anslutning till den framlagda kostnadsberäkningen, som ej givit
mig anledning till någon anmärkning, hemställa, att Eders Kungl. Maj: t
måtte föreslå riksdagen

att till uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse
med en av fångvårdsstyrelsens biträdande arkitekt
uppgjord ritning, av en tillbyggnad till strafffängelset
i Gävle, avsedd att inrymma ny kökslokal
m. in., på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag
av............................................. kronor 32,000.

Andni huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

3. Hörsal vid centralfängelset it Härlanda.

J sin skrivelse den 29 augusti 1919 liar fångvårdsstyrelsen tillika
framfört förslag om anordnande vid central fängelset a Härlanda av eu
hörsal. Framställningen i denna del motiverar styrelsen sålunda:

Vid tiden för uppförandet av centralfängelset a Härlanda, vilket tagits i
bruk under år 1907, både gällt äldre verkställighetslagar, som krävt en sträng
isolering av samtliga enrumsfångar. Det både i följd därav ansetts obehövligt atl
vid fängelset inrätta någon lokal, där det nästan uteslutande för sådana fångar
avsedda fängelsets invånare kunde sammanföras i större grupper för skolgång,
religionsutövning, åhörande av föredrag och så vidare.

Genom lagen don 24 mars 1916 angående verkställighet av straffarbete och
fängelsestraff hade förordnats bland annat, att fånge, som underginge sträft'' i enrum,
skulle hållas innesluten i cell, där ej hans vistelse utom densamma betingades avdeltagande
i gudstjänst, skolundervisning, rörelse i fria luften eller gymnastik eller
ock av andra omständigheter tillfälligtvis påkallades, ävensom att beträffande fånge,
som vid straffets början ej fyllt tjugu år, under de fyra första månaderna av strafftiden
samt, i fråga om annan fånge, under det första året anordningar skulle vidtagas,
som förhindrade fången jämväl vid vistelse utom cellen att se andra fångar.

Härav framginge såsom lagstiftarens mening, att de yngre enrumsfangarna
etter fyra månader och de äldre efter ett år skulle kunna för deltagande i gudstjänst,
skolundervisning med mera sammanföras med andra fångar utan hinder att
se varandra ömsesidigt. Avsikten härmed vore uppenbarligen att dels lätta ensamhetens
av erfarenheten ådagalagda allt för hårda tryck och dels möjliggöra mera
tilltalande förmer för lärarverksamheten.

Vid övriga centralfängelser likasom vid tvangsarbetsanstalterna funnes redan,
med undantag för centralfängelset i Härnösand, samlingssalar för undervisningen,
religiös och annan.

Inrättandet av en hörsal vid sistnämnda centralfängelse torde böra något
anstå, intill dess det visade sig. om dåvarande sinnessjukavdelning behövde upprätthållas,
efter det att vid centralfängelset å Långholmen den avdelning för sinnessjuka.
som av Kungl. Maj:t och riksdagen beslutats, hunnit för sitt ändamål upplåtas.
1 händelse av sinnessjukavdelningens indragning vid centralfängelset i Härnösand
torde nämligen en ny möjlighet yppa sig för anordnande därstädes av en hörsal.

Vid Härlandafängelset åter kunde en lämplig lokal med plats för 88 fångar
eller hela det antal, som kunde vid fängelset ifrågakomma till sammanförande utan
isolering, vinnas genom inredning av vinden å cellbyggnadens mittelparti medelst
inklädande av takstolarna, inläggande av golv och takfönster med mera. Ett särskilt
förrum skulle åstadkommas, varjämte salen skulle skiljas från trapphuset
genom uppförande av en tegelmur, allt enligt ritning och beskrivning, som voie
bilagda styrelsens skrivelse. Kostnaden beräknades till 25,000 kronor under förutsättning,
att arbetet i de delar, där så kunde ske. verkställdes medelst fångar.

Under åberopande av vad styrelsen sålunda anfört hemställer
styrelsen i nu förevarande skrivelse, att ett belopp av 25,000 kronor

ria-i

Hörsal
vid centralfängelset
&
Härlanda.

Fångvårds styrelsen.

Departements

ehefen.

[14.j

Upphuggning
av cellfönster
vid centralfän
geläet i
Växjö.

fångvårds styrelsen.

12 Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

måtte ställas till styrelsens förfogande redan under år 1920 för inrättande
vid centralfängelset å Härlanda av en hörsal.

Att i ökad grad skapas förutsättningar för eu rätt och ändamålsenlig
tillämpning av 1916 års verkställighetslag synes mig vara en
angelägenhet av vikt. Genom realiserandet av det förslag fångvårdsstyrelsen
framställt om inrättande vid centralfängelset å Härlanda av en
större hörsal, där fångarna skulle kunna sammanföras i större antalför
åhörande av föredrag, deltagande i skolgång in. m., skulle, vad
detta fängelse angår, för en ej alltför dryg kostnad kunna tagas ett
ingalunda obetydligt steg i denna riktning. Behovet av den ifrågavarande
hörsalen är enligt min mening så starkt, att jag ej tvekar att förorda
styrelsens hemställan, att de erforderliga medlen för densammas anordnande,
25,000 kronor, äskas på 1920 års tilläggsstat.

Jag tillåter mig därför hemställa, att Eders Kungl. Magt måtte
föreslå riksdagen

att för anordnande vid centralfängelset å Härlanda
av en hörsal i huvudsaklig överensstämmelse
med ett av fångvårdsstyrelsen framlagt förslag å
tilläggsstat för år 1920 bevilja ett
reservationsanslag å ............................... kronor 25,000,

4. Upphuggning av cellfönster vid centralfängelset i Växjö.

Vid flertalet fängelser, i vilka förvaras långtidsfångar, hava under
senaste åren cellfönstren upphuggits för åstadkommande av ökad belysning
och luftväxling. Med anlitande av ett av 1912 års riksdag för
upphuggning av fönster och dörrar i en del för persedeltillverkning åt
statsförvaltningarna begagnade celler i rikets straffängelser å extra stat
för år 1913 beviljat anslag hava sålunda bland annat vid straffängelset,
numera centralfängelset i Växjö, vilket är upplåtet för de till straffarbete
till längre tid dömda kvinnliga fångarna, fönstren upphuggits
i de i huvudcellbyggnadens bottenvåning belägna 28 cellerna. Fönstren
i denna byggnads övriga 56 celler äro däremot fortfarande bibehållna
vid sin ursprungliga otidsenliga storlek. 1 förutnämnda skrivelse den*
29 augusti 1919 gör nu fångvårdsstyrelsen framställning om medels
beviljande till jämväl dessa sistberörda fönsters förstoring. Härom yttrar
styrelsen:

Andra huvudtiteln: 1920 års tllläggsstat. 13

Växjöfängelsot sträckte sig från öster till väster, i följd varav fönstrenåena [1,1.]
sidan helt läge mot norr. Det hade under det antal år, under vilka kvinnor varit för
avtjänande av långvarigt straff inhysta i do med små fönster försedda cellerna, visat
sig synnerligt påkostande för deras ögon att i norrcellerna utföra det sömnadsarbete,
varmed de huvudsakligen sysselsattes. Ehuru icke samma olägenhet föreläge
i fråga om södercellerna, hade iakttagits, att likasåväl där som i norrcellerna
en långvarig vistelse verkade nedtryckande på kvinnornas sinnestillstånd.

Ändamålet med cellernas ursprungliga förseende med små fönster hade varit
en strävan att hindra förbindelsen mellan fångarna inbördes och mellan dem och
utomvarande fria personer ävensom att skärpa straffet genom den kännbara avstängdheten.

Att för nämnda ändamål offra ljustillflödet syntes hava sitt berättigande
endast i fråga om rannsakningsfångar, vilka merendels såsom sådana vistades i
fängelset under jämförelsevis kort tid och vilkas fullständiga avstängande kunde
vara av vikt för målets utredande, samt vidare i fråga om fångar med helt kort
strafftid. Den vid Yäxjöfängelset befintliga, i särskild byggnad inrymda kronohäktesavdelningen,
där kvinnliga enrumsfångar med lång strafftid icke förvarades,
skulle därför fortfarande behålla de mindre fönstren.

Styrelsen har på grund av vad sålunda anförts nu hemställt om
utverkande av ett anslag för år 1920 till upphuggande av återstående
56 små cellfönster i Växjöfängelsets huvudavdelning efter eu kostnad,
som enligt styrelsens mening under nu rådande prisläge ej kunde
beräknas till mindre än inemot 300 kronor per fönster eller tillhopa

16,000 kronor.

Vikten av att fångvårdsstyrelsen utan dröjsmål blir satt i tillfälle Departement satt
i ökad omfattning fortsätta med det från såväl sanitär som humanitär chefensynpunkt
viktiga arbetet med cellfönstrens förstoring vid de fångvårdsanstalter,
där långtidsfångar förvaras, synes mig vara så uppenbar, att
jag nu ej behöver närmare orda därom. Behovet av en reform i denna
riktning har också vid upprepade tillfällen vitsordats av riksdagen genom
beviljande av därför erforderliga anslag.

Jag förordar alltså fångvårdsstyrelsens förslag i förevarande avseende
och får i överensstämmelse därmed hemställa, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till bestridande av kostnader för upphuggning
av cellfönster vid centralfängelset i Växjö å tilläggsstat
för år 1920 bevilja ett reservationsanslag
å ................................................... kronor 16,000.

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga

förbrytare.

På sätt jag redan haft tillfälle omnämna förut i dag vid behandlingen
av de frågor, som tillhöra regleringen för år 1921 av riksstatens
andra huvudtitel, hava förslag framkommit såväl från styrelsen för
statens uppfostringsanstalter å Bona och Venngarn som från de s. k.
tvångsuppfostringssakkunniga om verkställande vid Bona och Venngarn
av vissa omändrings- och nybyggnadsarbeten m. in., för vilkas utförande
medel skulle behöva äskas å 1920 års tilläggsstat. Dessa spörsmål anhåller
jag nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning.

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

1. (xyninastikhusinredning och nattvaktsbostad.

[15.] 1 skrivelse den 15 september 1919 har styrelsen för statens upp Gymnastik-

fostringsanstalt å Bona anhållit, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen
"ocliwiaU-0 äska medel till inredning av och attiralj till den under uppförande
vaktsbostad, varande gymnastikbyggnaden å Bona ävensom till inredning av en
Bonastyrd- lägenhet vid en under anstalten lydande utgärd till nattvaktsbostad.
Styrelsen yttrar härom följande:

a) ang. gym- I den skrivelse (nr 232), varmed 1919 års lagtima riksdag besvarade Kungl.

nastikhusets Maj:ts proposition (nr 324) om anvisande av medel till tvångsuppfostran åt mindermrednmg.
^riga manliga förbrytare, hade riksdagen förklarat, att det syntes riksdagen önskvärt,
att Bonaanstaltens dittills ständigt pågående till- och utbyggnadsarbeten
snarast möjligt avslutades, så att anstalten äntligen måtte framträda såsom ett
fullbordat helt. Riksdagen hade därför, i första hand för att bereda möjlighet,
därest så skulle erfordras, till provisorisk förläggning av ett antal elever, beviljat
medel till uppförande vid Bona av en gymnastikbyggnad och hade riksdagen samtidigt
uttalat, att kravet på en sådan byggnad i allt'' fall i fortsättningen torde vara
oavvisligt. Därvid hade följts en av tvångsuppfostringssakkunniga uppgjord beräkning.
Nämnda sakkunniga hade emellertid även ifrågasatt, att gymnastikhuset
skulle, redan från början förses med inredning och attiralj för möjliggörande av
dess användning för dess egentliga ändamål, då detta icke hindrade byggnadens
användande för den mera tillfälliga elevförläggning, som av de sakkunniga beräknats
ifrågakomma på Bona. Kostnaden för inredning och apparelj hade av de
sakkunniga upptagits till 18,000 kronor.

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Då det syntes styrelsen ur alla sypunkter — jämväl den av statsutskottet
påvisade rörande Bonaanstaltens fullbordande — önskvärt, att gymnastikhuset
snarast färdigställdes, hemställde styrelsen, att medel för nu ifrågavarande ändamål
mätte av riksdagen utverkas.

I särskild skrivelse med fulslag till utgiftsstat att tillämpas under år 1920
vid anstalten i avseende å utgifter, som skulle bestridas av anstaltens ordinarie
förslagsanslag, hade på anförda skäl upptagits avlöning till ytterligare en nattvakt.
För att bereda, denne familjebostad vid utgården Tryfall, varest en var av nu anställda
fyra nattvakter anvisats lägenheter om två rum och kök i huvudbyggnaden,
föresloge styrelsen, att i en flygelbyggnad därsammastädes, nu upplåten åt arbetare
vid på entreprenad utlämnade byggnadsarbeten på Bona, måtte inredas en lägenhet
av angiven art för en beräknad kostnad av 4,000 kronor.

För båda nu ifrågavarande ändamål skulle alltså erfordras tillhopa
22,000 kronor.

Länsstyrelsen i Östergötlands län, vars utlåtande infordrats över
Bonastyrelsens ifrågavarande framställning, har förklarat sig intet hava
att erinra mot bifall till densamma.

Den gymnastikbyggnad, till vilken 1919 års lagtima riksdag beviljade
medel, var i första hand avsedd att utgöra ett reservutrymme
för elevförläggning för don händelse att den starka tillströmning
av elever, som den då närmast förflutna tiden haft att uppvisa, skulle
komma att fortsätta. Detta var tydligen anledningen därtill, att ej
samtidigt anvisades medel till gymnastikbyggnadens inredande för sitt
egentliga ändamål och anskaffande av erforderlig gymnastikattiralj.
På sätt jag förut i dag omnämnt vid behandlingen av de frågor, som
tillhöra regleringen för år 1921 av riksstatens andra huvudtitel har
emellertid antalet till tvångsuppfostran dömda minderåriga manliga
förbrytare under senaste tiden högst avsevärt nedgått. På grund härav
torde man, även med behörig hänsyn tagen till den ökning i antalet
elever av nu ifrågavarande slag som kan bli en följd av ikraftträdandet
den 1 sistlidne december av lagen den 7 maj 1907 om ändrad lydelse
av 5 kap. 3 § strafflagen, med ganska stor visshet kunna utgå ifrån
att, sedan den nya elevavdelning vid Bona och de mera provisoriska
anordningar vid Venngarn, som nu äro under utförande, inom kort
blivit färdiga, de ordinarie elevplatserna vid Bona och Venngarn ävensom
det å sistnämnda ställe befintliga reservutrymmet skola bli fullt tillräckliga
för att möta det tillopp av elever, som kan vara att vänta
under den närmaste framtiden. Det måste då framstå som ett starkt
önskemål, alt gymnastikbyggnadeu med det snaraste blir fullt utrustad

b) ang.
nattvakt»-bostad.

Länsstyrelsen
i Östergötlands
län.

Departe mentschefen,

Andra huvudtiteln: 1920 års tiliäggsstat.

[15.] att tagas i bruk som sådan, och är jag därför beredd tillstyrka, att
medel för detta önskemåls förverkligande äskas å 1920 års tiliäggsstat.
Mot det av Bonastyrelsen uppskattade beloppet av 18,000 kronor torde
intet vara att erinra.

Jämväl det av Bonastyrelsen framställda förslaget om inredande
av en lägenhet vid utgården Tryfall till en nattvaktsbostad för en
beräknad kostnad av 4,000 kronor förordar jag till bifall.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen.

att dels till inredande av den gymnastikbyggnad
å Bona, till vars uppförande 1919 års lagtima riksdag
anvisat medel, ävensom anskaffande av för samma
byggnad erforderlig gymnastikattiralj, dels ock till
inredande vid den under Bonaanstalten lydande utgården
Tryfall av en nattvaktsbostad på tiliäggsstat
för år 1920 bevilja ett reservationsanslag
å ..................................................... kronor 22,000.

2. Ordnande av anstaltens vattenförhållanden och elektrifiering:.

[16.] I den till 1919 års lagtima riksdag avlåtna propositionen med

Ordnande av förslag till tiliäggsstat för år 1919 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen untens1
vatten- ^er andra huvudtiteln vid punkt [13], att riksdagen måtte å berörda
förhållanden tiliäggsstat bevilja medel till bl. a. ordnande av Bonaanstaltens vatten°Cfieringri"
förhållanden samt vidtagande av åtgärder för tillfredsställande av an1919
års lag- statens behov av elektrisk energi. De belopp, vartill de för nu nämnda
tima resdag, båda ändamål erforderliga medlen därvid beräknades, uppgingo till respektive
175,000 kronor och 170,000 kronor eller tillhopa 345,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande vattenförhållandenas ordnande
vid anstalten gick ut på, att frågan skulle lösas på det sätt, att vattnet
toges från den i närheten av anstalten liggande Bocksjön samt därefter
renades genom filtrering. Det av Kungl. Maj:t för ifrågavarande ändamål
äskade an slagsbeloppet grundade sig på följande den 2 december 1918
uppgjorda kostnadsberäkning:

Intagsledning i Bocksjön, intagsbrunn med silar, pumphus samt rå -

vattenpump med elektromotor och ledningar.................................... kronor 13,500

280 meter 80 millimeter rörledning av gjutjärn mellan intaget och

filtret med schaktning och läggning å 30 kronor per meter ........ » 8,400

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 17

Tvådelat filter av annorad betong (å 400 kronor per kubikmeter)
med överbyggnad av trä, avstängningsventiler, regleringsanord ningar,

rörledningar in. in. ..................................................................kronor 35,000

Pumphus och renvattenpump med elektrometer och ledningar m. m. » 12,500

Renvattenbehållare av armerad betong .............................................. » 8,500

Vattentorn av armerad betong och tegel med rörledningar, vatten ståndsmätare

in. in.............................................................................. » 30,000

080 meter 100 milimeters rörledning av gjutjärn med läggning och

schaktning ä 35 kronor ........................................................................ » 23,800

Brandposter och avstängningsventiler med tillhörande rördelar ........ » 4,500

Servisledningar med tillbehör, schaktning och läggning .................... » 8,000

3 stycken vattenkastare och 3 stycken dricksfontäner........................ » 3,000

Angpump för eldsläckning med intagsledning in. m............................ » 11,000

Bergsprängning......................................................................................... » 3,000

Diverse oförutsedda utgifter ................................................................. » 13,800

Summa kronor 175,000.

Förslaget till tillfredsställande av anstaltens behov av elektrisk
energi gick åter ut på anknytning av anstaltens nuvarande kraftstation
till Motala Ströms kraftaktiebolags ledningsnät.

I den skrivelse (nr 85), varmed riksdagen avgav svar på bl. a.
nu ifrågavarande båda förslag, förklarade riksdagen, att den funnit sig
böra medgiva, att de föreslagna vatten- och elektricitetsanläggningarna
tillsvidare komme till utförande allenast i den begränsade omfattning, som
under ärendets behandling i riksdagen på förekommen anledning föreslagits.
De belopp, som för de båda ändamålen anvisades av riksdagen,
belöpte sig till sammanlagt 115,000 kronor, därav 50,000 kronor beräkuades
för vattenledning och 65,000 kronor till en elektrisk kraftledning.
Att riksdagen stannade vid att för ifrågavarande ändamål bevilja endast
dessa mindre belopp hade, enligt vad man kan sluta sig till av frågans
riksdagsbehandling, sin grund däri, att det syntes riksdagen antagligt,
att ett uppskov jämte förnyad omprövning av de föreliggande spörsmålens
slutliga lösning borde kunna föranleda till en- icke oväsentlig
kostnadsminskning. I

I förutnämnda skrivelse den 15 september 1919 anmälde Bonastyrelsen
därefter, att den igångsatt förnyad utredning beträffande vattenoch
elektricitetsfrågornas slutliga ordnande.

Styrelsen yttrar härom i huvudsak följande:

Det av Kungl. Maj:t för 1919 års lagtima riksdag framlagda förslaget till
ordnande av vattenförhållandena vid Boiw, hade avsett förutom ledningar för nyuppförda
byggnaders förseende med vatten även anordningar för det nu använda,
ur hygienisk synpunkt otillfredsställande vattnets renande samt uppförande av vatBihang
till riksdagens -protokoll 1920. 1 sand. 3

Bona styrelsen a)

i tkrivelse
den 15 sept.
1919.

[16.]

b) t skrivelse
den ö dec.
1919.

Ny utredning
rörande vattenförhållandenas
ordnande.

18 Andra huvudtiteln: 1920 års tiltäggsstat.

tentorn m. ro. De sakkunniga personer, som lämnat utredning i anstaltens vattenfråga,
ingenjören vid Stockholms stads vattenverk John Bergström och medlemmen
av medicinalstyrelsens vetenskapliga råd ingenjören doktor Clas Sondén, hade med
skärpa framhållit de betydande risker i sanitärt hänseende, som vore förbundna
med användande av det nuvarande vattnet utan rening.

Till följd härav och i anledning av riksdagens nyssnämnda uttalande hade
styrelsen uppdragit åt bemälde Bergström att inkomma med utlåtande, huruvida
de för det ursprungliga förslagets realiserande erforderliga kostnader skulle kunna
genom förenklade anordningar nedbringas, exempelvis genom användande av s. k.
hydrofor i stället för uppförande av ett vattentorn. Denna undersökning vore vid
tiden för skrivelsens avlåtande icke fullbordad, vadan styrelsen anhölle att senare
få inkomma med framställning i förevarande avseende. Jämväl i frågan om fullbordandet
av anstaltens elektrifiering anhölle styrelsen få inkomma med framställning
efter det Elektriska prövningsanstalten i Stockholm, som erhållit i uppdrag att verkställa
beräkning, huru kostnaderna för utförande av do elektriska anläggningarna
vid Bona enligt prövningsanstaltens förut avgivna förslag numera skulle ställa sig,
inkommit med denna utredning.

I skrivelse den 5 december 1919 har Bonastyrelsen därefter överlämnat
de dåmera inkomna utredningarna från ingenjören Bergström och
Elektriska prövningsanstalten.

Bergströms nya utredningsskrift, dagteeknad den 4 oktober 1919,
är av följande lydelse:

»De arbeten, som återstå för fullföljandet av förslaget av den 2 december
1918 för vattenledningens anordnande äro följande:

Intagsledning i Bocksjön och intag med tillhörande pumpverk, 80 millimeters
tryckledning, filter, renvattenbehållare, vattentorn samt erforderliga tryckledningar
för anknytning till såväl det befintliga som det under utförande varande ledningsväsendet
till de nya elevbyggnaderna m. ti. byggnader.

Genom att i stället för vattentorn anordna s. k. hydrofor, bestående av en
sluten behållare av järn under lufttryck, medels vilken automatiskt erforderligt tryck
kan hållas i rörnätet, kunna anläggningskostnaderna något nedbringas. Kostnaden
för vattentornet har tidigare beräknats till 30,000 kr. Med den oupphörliga stegringen
av arbetskostnaderna torde emellertid vara tvivelaktigt, om det kommer att
stanna vid denna summa. Härtill kommer även transportsvårigheterna vid framforslandet
av byggnadsmateriel till Bona, som gör det önskvärt, att transporterna
så mycket som möjligt begränsas.

Flera större anläggningar med hydroforer ha under senare åren kommit till
utförande, och har det visat sig, att man numera kan få desamma att fungera tillförlitligt,
om de utföras på fullt sakkunnigt sätt. I Tyskland ha hydroforer redan
länge varit i användning vid större sjukhus, hospital och liknande anstalter.

Enligt vad som meddelats mig av Tullgarns mekaniska verkstads aktiebolag,
Uppsala, som torde äga den största erfarenheten av dylika anläggningar, lämnar
verkstaden full garanti för ändamålsenligt utförande och tillförlitlig funktion. Kostnaden
för en hydroforanläggning av för ifrågavarande ändamål lämplig storlek

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

beräknas enligt av nämnda verkstad lämnad kostnadsuppgift för de maskinella
delarna komma att uppgå till sammanlagt 20,000 kronor, inberäknat pumpverk,
erforderliga rörledningar och avstängningsventiler in. in. Hydroforen tankes därvid
förlagd inom den för renvattenpumpen avsedda byggnaden intill sandfiltret och renvattenbehållaren.
En minskning i de beräknade kostnaderna av minst 10,000 kronor
för denna del av anläggningen skulle sålunda ernås, och anser jag mig därför böra
tillstyrka sådan förändring i det ursprungliga förslaget, att vattentornet ersättes
med en hydroforanläggning.

En minskning i de tidigare beräknade kostnaderna erhalles även genom något
minskade rörledningskostnader.

För vattenledningens fullbordande beräknas kostnaderna sålunda bliva följande:
Intagningsledning i Bocksjön, pumphus med intagsbrunn, råvatten pump,

elektriska ledningar in. in................................................. kronor 13,500

v.».*.-,—- ----

380 meter 80 millimeters gjutjärnledning mellan intaget och filtret
samt vidare till det befintliga rörnätet, med schaktning, läggning
in. å 25 kronor per meter

9.500

30.000

25.000

8.500

2,560

3.500
9,440

[16-

Ul. te ^ - -------

Tvådelat filter av armerad betong med överbyggnad av trä, tillhörande
avstängningsventiler, regleringsanordningar, rörledningar

m. .............................................................................,..............■.......... J>

Hydrofor med tillhörande pumpar och motorer, elektriska ledningar,

pumphus av trä in. in.................................................................... *

11envattenbehållare av armerad betong............................................... »

160 meter 38 millimeters galvaniserad ledning med schaktning och
läggning jämte vattenkastare till personalbostäder å 16 kronor *

Bergsprängning........................................................................................ "

Diverse och oförutsedda utgifter ...........................................................»_

Summa kronor 102,000.»

Sedermera har Bergström till Bonastyrelsen avgivit följande den 1
december 1919 dagtecknade förklaring:

»På anmodan får jag härmed vördsamt meddela att, hydroforer för vattenuppfordringen
finnas ordnade vid följande anläggningar:

Stora Ekebergs sanatorium (Skaraborgs läns tuberkulossjukhus) 180 patienter.

Kungshusets sanatorium, Hälsingborg, 60 patienter.

Borås stads tuberkulossjukvårdsanstalt, hydroforens effekt 300 liter per minut
och 40 meter uppfordringshöjd.

Älvsborgs läns farsotssjukhus, hydroforens effekt 200 liter per minut.

Enligt vad som meddelats mig fungera dessa anläggningar tillfredsställande.

Säkerligen finnas flera av nämnda storlekar och kan nämnas, att för det blivande
hospitalet i Hälsingborg, avsett för 1,400 patienter, föreslagits hydroforanläggning.

Ett större antal mindre anläggningar finnas sedan längre tid tillbaka i användning.
»

Den nya utredning elektriska prövningsanstalten verkställt är dag- Ny utredning
tecknad den 4 december 1919 och innehåller en beräkning av de kost- ^^6^-nader, som ytterligare komma att krävas för slutförandet av den elek- nande.

Andra huvudtiteln: 1920 års t/I/äggsstat.

16.] trifiering, som påbörjats med anlitande av de utav 1919 års lagtima
riksdag för ändamålet beviljade medlen. Beräkningen har följande
utseende:

»För belysning av under uppförande varande nya elevbyggnader, gymnastikhus,
verkstad etc. har beviljats ett anslag att användas till kraftledning för överförandet
av den i form av 3-fasig växelström erhållna elektriska energien från Motala
Ströms kraftaktiebolags kraftledning vid Vishult till Bona samt transformator
med tillbehör vid Bona för denna energis nedtransformering till lämplig driftspänning.
Dessutom hava ingått i ett särskilt byggnadsanslag erforderliga medel för
belysningsinstallationer inom omnämnda byggnader. Då emellertid fortfarande eu
del byggnader för befattningshavare vid Bona samt utgårdarna Bockfall, Tryfall och
Rösiö sakna elektrisk belysning och därjämte motorer för elektrisk drift lämpligen
böra uppställas såväl vid Bona som vid en del utgårdar, återstår sålunda utförandet
av en del kompletteringsarbeten. För vinnande av enhetlighet böra lämpligen även
de befintliga elektriska anläggningarna vid Bona omändras från nuvarande strömsystem,
likström, till växelström, varigenom vinnes även den synnerligen betydelsefulla
fördelen, att anstaltens vattenkraftcentral alltefter vattentillgången kan* hållas
igång och sålunda i viss män minska de årliga ström avgifterna till kraftbolaget,
samtidigt som möjlighet till reserv finnes för belysningsändamål vid de tillfällen
avbrott inträda i kraftbolagets energileverans.

De installationer och arbeten, som av ovannämnda anledning böra utföras,
återfinnas i efterföljande specifikation, i vilken även kostnaderna för desamma äro
angivna.

Specifikation.

l:o

2:o

3:o

4:o

6:o

Komplettering av instrumentering i transformatorstationen ...

Trefasgenerator med tillbehör i befintliga kraftstationen

Belysningsanläggning inom 35 stycken befattningshavarebostäder,
belägna invid Bona (cirka 200 lp.) inklusive huvudledningar
...................................................................................

Omändring av belysningsanläggning inom nuvarande elevbyggbyggnader,
direktörbostad, förmansbostäder etc.................

Kraftanläggning vid Bona

a) Verkstad, 3-fas motor å 5 hästkrafter, 190 volt, inklusive

ledning och tillbehör ................................................................

b) Vedkapning, d:o ä 5 hästkrafter etc.....................................

c) Mejeri, d:o å 2 hästkrafter etc............................................

d) Sågmotor, 3-fas a 30 hästkrafter, 1,500 volt på vagn med

tillbehör, 1,500 volts ledning till d:o (delvis gemensamma
med ledningen till Bock fäll).................................................

Kraft- och belysningsanläggning vid Stora och Lilla Rösiö

a) 1,600 volt ledning till d:o .......................................................

b) Transformator 1,600/190 volt ..............................................

c) 33 lp. inklusive huvudledningar ...........................................

kronor 4,500
» 8.000

» 10,000

» 6,000

» 9,200

1,500

> 1,000

» 1,000

> 6,500

» 1,200

» 1.800

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 2I

7:o Belysniugsanlftggning vid Tryfall

a) 1,600 volts ledning till d:o .................................................... kronor 5,500

b) Transformator 875/110 volt............................................ » 800

c) 26 lp. inklusive huvudledningar ........................................... » 1,400

8:o Kraft- och belysningsanläggning vid Bockfall

a) 1,600 volts ledning till d:o .................................................... •» (>,700

b) Transformator......................................... » 1,200

c) 52 lp. inklusive huvudledningar .......................................... » 8,500

Sko Kraftledning för vattenledningen (pumpstation, pumpverk och

Bocksjön).................................................................................... * 1,400

10:o Diverse och oförutsett.................................................................... » 3,000

Summa kronor 70,000.

För anläggningens komplettering till föreslagen omfattning uppgå sålunda
kostnaderna utöver förut beviljade anslag till 70,000 kronor. I denna beräkning
är ingen hänsyn tagen till den ångreserv, som under år 1918 insattes till anstaltens
vattenkraftcentrals förstärkning. För anslutning även av denna reservcentral till
den övriga anläggningen behöver endast den befintliga likströmsgeneratorn utbytas
mot en växelströmsgenerator, och komma kostnaderna för detta utbyte att belöpa
sig till c:a 8,000 kronor i likhet med kostnaderna för anordningarna i vattenkraftstationen.
Fullföljas kompletteringsarbetena till den utsträckning, att även denna
ångreserv anslutes till ledningsnätet, vinnes den fördelen, att anstalten har tillgång
till elektrisk ström dels för belysnings- och kraftändamål vid de tillfällen, då avbrott
inträder i kraftaktiebolagets energileverans, dels för belysningsändamål, då anstaltens
egen vattenkraftstation icke kan hållas igång på grund av vattenbrist samtidigt som
energileveransen från kraftbolaget är avbruten, ett förhållande, som vid exceptionella
torrår med stor sannolikhet kan inträffa.

Kostnaderna för sistnämnda komplettering kunna i viss mån kompenseras
genom de medel, vilka inflyta vid eventuell försäljning av det befintliga likströmsmaskineriet,
som blir ledigt, när kompletteringsarbetena utförts. Storleken av denna
försäljningssumma blir emellertid avsevärt beroende på efterfrågan, vilken under nuvarande
förhållanden är ganska ringa för detta slags maskiner.»

Under åberopande av sålunda förebragta utredningar har Bonastyrelsen
anhållit, att av 1920 års riksdag måtte äskas anslag å 102,000
kronor till vattenförhållandenas ordnande vid Bonaanstalten och å 70,000
kronor för samma anstalts fortsatta elektrifiering eller således tillhopa

172,000 kronor.

1 infordrade utlåtanden har länsstyrelsen i Östergötlands län tillstyrkt
förevarande framställning samt byggnadsstyrelsen förklarat sig
vid granskning av ärendet icke hava funnit något av för sin del erinra.

På sätt jag redan framhöll vid anmälan av motsvarande spörsmål
vid avlåtandet av propositionen om 1919 års tilläggsstat måste det sär -

Länsstyrelsen
i Östergötlands
län och
byggnadsstyrelsen.

Departements chefen.

Andra huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

16.] skilt efter tillkomsten av den nya elevavdelningen vid Bonaanstalten,
som därigenom blivit utbyggd till att omfatta omkring 235 ordinarie
platser, betraktas som en angelägenhet av största vikt, att
samma anstalt med det snaraste får sina vattenledningsförhållanden
och sin elektrifieringsfråga ordnade på fullt tillfredsställande sätt. Dessa
spörsmål synas mig nu, efter alla de utredningar från sakkunnigt håll,
som beståtts desamma, hava kommit i det skick, att intet torde stå att
vinna genom ytterliga uppskov med deras slutliga’ avgörande. Jag vill
i detta hänseende erinra därom, att i de kostnadsberäkningar, som ligga
till grund för Bonaanstaltens nu föreliggande framställning, de sammanlagda
kostnaderna för vattenlednings- och elektrifieringsförhållandenas
fullständiga genomförande nedbringats med tillhopa 58,000 kronor, därav

23,000 kronor belöpa på vattenledningen och 35,000 kronor på elektrifieringen.

Jag är alltså ense med Bonastyrelsen därutinnan, att för nu ifrågavarande
ändamål böra avses ett sammanlagt belopp av 172,000 kronor.
Med avseende å frågan, hur detta belopp bör täckas, vill jag nämna,
att enligt av mig inhämtade upplysningar, det kan antagas, att å det av
riksdagen å 1919 års tillåggsstat beviljade reservationsanslaget till byggnadsarbeten
vid Bona ävensom inventarieanskaffning å 865,000 kronor,
skall, efter tillgodoseendet av de ändamål, för vilka det beviljats, komma
att återstå oanvänt ett belopp av omkring 103,000 kronor. Det synes
mig, som om denna behållning i första hand bör tagas i anspråk för
de ändamål, varom nu är fråga. För täckande av återstoden av de erforderliga
medlen bör av riksdagen äskas ett anslag å 69,000 kronor.

Med hänsyn till angelägenheten såväl därav, att de behov det här
gäller bliva med det snaraste avhjälpta, som ock därav, att de ifrågavarande
arbetena bliva igångsatta i omedelbar följd på de nu vid anstalten
pågående, torde berörda anslag böra äskas på tilläggsstaten för år 1920.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, tillåter jag mig
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att vad av det i 1919 års tilläggsstat
uppförda reservationsanslag å 865,000 kronor till
byggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt å Bona
ävensom inventarieanskaffning må efter tillgodoseende
av de ändamål, för vilka det anvisats, återstå odisponerat,
må, i huvudsaklig överensstämmelse med de av anstaltens
styrelse i skrivelse den 5 december 1919 åberopade
utredningar, användas till ordnande av anstal -

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 23

tens vattenförhållanden samt vidtagande av åtgärder
för tillfredsställande av anstaltens behov av elektrisk
energi,

dels ock för samma ändamål på tilläggsstat för
år 1920 bevilja ett reservationsanslag av...kronor 69,000.

Jag vill i detta sammanhang nämna, att, så vitt man nu kan överblicka
förhållandena, några ytterligare byggnadsarbeten utöver dem, till
vilka medel äskats under punkterna [15] och [16], icke komma att bliva
erforderliga vid Bona samt att anstalten där således, efter det berörda
arbeten bragts till fullbordan, äntligen kan, på sätt riksdagen framhållit
som önskvärt, framträda sou) ett fullbordat helt.

Statens uppfostringsanstalt vid Venngarn.

3. Omändrings- och ^byggnadsarbete)!.

På sätt av mig redan förut i dag omnämnts vid behandlingen av
de frågor, som hava avseende å 1921 års riksstat, hava de så kallade
tvångsuppfostringssakkunniga i sitt den 17 oktober 1919 avgivna betänkande
IV framfört förslag till vissa omändrings- och nybyggnadsarbeten
vid Venngarn, gående i huvudsak ut på omändring av en del för flera
elever avsedda sovrum till ett flertal enkelrum samt för uppförande av
nya befattningshavarebostäder. De sakkunniga yttra härom i berörda
betänkande:

För att verkställigheten av domstols förordnande om tvångsuppfostran skulle
kunna äga rum i enlighet med de föreskrifter, som därom lämnades i gällande lag
och anstaltens stadga, erfordrades vissa ändrings- och byggnadsarbeten vid statens
uppfostringsanstalt å Venngarn.

Då förutvarande anstalten för alkoholister därstädes efter riksdagens beslut
i enlighet med Kung!. Maj:ts proposition den 23 april 1918 (nr 338) tagits i bruk
den 10 därpåföljande augusti för verkställighet av domstols förordnande om tvångsuppfostran,
hade endast vidtagits några obetydliga ändringsarbeten för en beräknad
kostnad av 1.500 kronor och avseende huvudsakligen underlättande av nattbevakningen.
Enär Venngarnsanstalten efter nyss omförmälda riksdagsbeslut endast provisoriskt
skulle upplåtas för nu ifrågavarande ändamål, hade man icke ansett därvarande
för alkoholistvård uppförda anstaltsbyggnad böra undergå några större
förändringar. Ett försök borde göras, hette det i ett av Bonastyrelsen den 26
mars 1918 enligt uppdrag avgivet utlåtande rörande kostnaderna för apterande av
alkoholistanstalten vid Venngarn till uppfostringsanstalt, att tillsvidare undvika införandet
av ett boxsystem för elevernas separation nattetid. Då Bonastyrelsen förutsatte
att, i händelse Venngarnsanstalten bleve upplåten såsom provisorisk uppfost -

[!«•]

[17.]

0mändring6-och nybyggnadsarbeien

vid Venngarnsanstalten.

Tvångaupj:-fostringesakkunniga
i ritt
betänkande
IV av den 17
oktober 1919.

Okat antal
enkelrum för
eleverna.

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

ringsanstalt, ett nära samarbete med Bonaanstalten med dess bättre säkerhetsanordningar
och separationsmöjligheter komme till stånd, hade styrelsen icke ansett
sig böra med avseende å Venngarn tillsvidare ifrågasätta ändringar utöver de ovan
antydda av mera obetydlig art (propositionen nr 338 sid. 74 och 75).

Lagtima riksdagen år 1919 hade på sätt förut närmare omförmälts

— besluta, att den till Venngarn tillsvidare förlagda allmänna uppfostringsanstaltens
karaktär av provisorium skulle upphöra.

Tvångsuppfostringssakkunniga, vilka i sitt den 31 januari 1919 avlämnade
betänkande I avgivit förslag härom, hade då ej heller ifrågasatt några ändringar i den
förut omförmälda anstaltsbyggnaden. Det hade vid angivna tid på grund av den starka
tillströmningen av nya elever och därav föranledd svårighet att å de allmänna uppfostringsanstalterna
mottaga alla, som dit av domstolarna hänvisades, gällt att fortast
möjligt bereda utväg för tvångsuppfostringsförfarandets fortsatta tillämpning.
De i samband med de sakkunnigas hemställan om upphörandet av Venngamsanstaltens
karaktär av provisorium föreslagna byggnadsföretagen vid nu ifrågavarande
anstalt hade därför avsett endast »sådana hus av trä, vilka kunde på kortast möjliga
tid uppföras och vore av sådan art, att de kunde användas till provisoriska
elevplatser. Husen skulle ock göras sådana, att de kunde ingå för sina särskilda
ändamål i de anstaltsbyggnadskomplex, varmed anstalten behövde kompletteras för
att kunna mottaga omkring 200 elever eller 100 flera, än för vilka ordinarie platser
finnas.» Nu antydda förhållanden hade ej medgivit genomförandet av sådana anordningar
för elevernas separation nattetid, som i den uppfostringsverksamhet, varom
nu vore fråga, visat sig vara av den allra största betydelse. I nuvarande anstaltsbyggnaden
vid Venngarn funnes endast 15 enkelrum. Behovet av flera dylika hade
emellertid mer och mer gjort sig gällande vid Venngarn och detta i trots av att
ledaren av uppfostringsverksamheten därstädes från början varit mera böjd för ett
system med förläggning nattetid av flera elever i varje ruin, ehuru dock icke gärna
mer än 3 till 5. Vid de överläggningar, som i samband med frågan om arten av de
elevbyggnader, vilka vid Venngarn borde uppföras i händelse av ökat behov av
elevplatser, ägt rum bland de sakkunniga, hade full enighet ernåtts därom, att
ifrågavarande byggnader borde inredas efter enrumssystem. Därvid hade man
haft i sikte behovet för att icke säga nödvändigheten av att nattetid särskilja flertalet
elever av de åldersklasser, som hänvisades till allmän uppfostringsanstalt, både
av disciplinära skäl och för att förekomma den skadliga inverkan i såväl moraliskt
som hygieniskt avseende, som samvistelsen i gemensamma sovrum lätt visat sig
medföra. Men därjämte hade den hittills bedrivna verksamheten vid Venngarn bekräftat
den sedan lång tid vid Bonaanstalten vunna erfarenheten att icke få elever

— särskilt av dem, som kunde hänföras till det bättre slaget — satte värde på
den trevnad och den självständiglietskänsla, som ett eget rum medförde. Venngarnsdirektören,
vars mening i den föreliggande frågan inhämtats, hade ock för de sakkunniga
förklarat, att ett obestridligt behov av flera enkelrum förelåge vid den
av honom ledda anstalten.

Bland de sakkunniga hade olika utvägar att fylla detta behov diskuterats.
.Sålunda hade bland annat ifrågasatts, att eu ny elevbyggnad efter enrumssystem
skulle uppföras, men då, på förut anförda skäl, det under nu rådande förhållanden
icke kunde med någon grad av säkerhet avgöras, när och i vad mån nya elevplatser
bleve av konstant behov påkallade vid Venngarnsanstalten och man för närvarande

Andra huvudtiteln: 1920 års tllläggsstat. 25

därför oj kunnat med visshet bedöma, huru denna byggnad skulle förläggas för al!
lämpligen inpassas i ett framtida byggnadskomplex, hade de sakkunniga enats om
att nu endast föreslå sådan ändring av de en trappa upp i nuvarande elevbyggnaden
därstädes belägna, för liera elever avsedda sovrummen, som framginge av en skrivelsen
bilagd planritning och varigenom skulle vinnas 21 enkelrum. Såsom framginge
av ritningen, komme dessa enkelrum icke att efter det vid Bona tillämpade
s. k. boxsystemet bliva förlagda mot innervägg, utan erhålla fönster, vilka vette ut
mot det fria, en anordning, som de sakkunniga, efter ingående överläggningar i
frågan, funnit vara ur alla synpunkter att föredraga och som de sakkunniga haft
för avsikt att förorda vid eventuella nybyggnader.

Kostnaden för ifrågavarande ändringsarbete hade av de sakkunnigas biträdande
arkitekt beräknats till 18,575 kronor, vartill skulle komma för ändring av
värmeledning enligt skrivelsen bilagda ritning och kostnadsförslag 4,000 kronor eller
sammanlagt 22,575 kronor.

Då det visat sig förenat med stora olägenheter i snygglietsavseende att hava
bekvämlighetsinrättningar för dagbruk förlagda inomhus, föresloges uppförande av
eu särskild avträdesbyggnad för en beräknad kostnad av 4,000 kronor.

För nattbruk borde anordnas vattenklosetter i en var av de tre våningarna.
Kostnaden för dessa klosetter samt för flyttning av pissoir och omändring av tvättrummen
i den till enkelrum inredda våningen uppginge enligt skrivelsen bilagt kostnadsförslag
till 3,000 kronor, därav omkring 2,000 kronor belöpte på vattenklosetterna.

För att bereda anstaltens befattningshavare tillgång till bad, utan att behöva
såsom hittills begagna sig av den för eleverna avsedda badinrättningen, föresloges
anordning härför för en kostnad av 6,000 kronor i enlighet med skrivelsen bilagd
ritning och kostnadsförslag.

I den utredning rörande möjligheterna att använda alkoholistanstalten å Venngarn
såsom provisorisk allmän uppfostringsanstalt, som lämnades i Bonastyrelsens
skrivelse den 26 mars 1918, meddelades, att »i övrigt syntes bostäder kunna, åtminstone
tillsvidare, beredas för vid uppfostringsanstalten erforderlig personal i redan
befintliga lägenheter». Härvid hade man utgått ifrån, att under provisoriet ogift
personal skulle kunna användas i lika stor utsträckning som då Yenngarnsanstalten
användes för alkoholistvård.

För underlättande av rekryteringen av uppfostringspersonalen vid den nu
permanenta uppfostringsanstalten hade det emellertid visat sig nödvändigt att anskaffa
flera familjebostäder. Det hade nämligen, enligt vad de sakkunniga erfarit,
upprepade gånger inträffat, att val kvalificerade aspiranter till befattningar vid anstalten
icke fullföljt sina ansökningar, sedan de erhållit kännedom om att familjebostäder
icke kunde beredas dem.

I nyss åberopade utredning hade också lämnats redogörelse för huru skolundervisningen
vid den provisoriska uppfostringsanstalten skulle nödtorftigt ordnas
i saknad av skollokaler och lärarebostäder. Det därvid ifrågasatta användandet
av sjukstugan såsom tillfällig bostad för förste läraren hade icke kommit till stånd,
då sjukstugan i stället måst upplåtas till bostäder för gifta förmän, vilket låtit

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 4

A v träde sbyggnad.

Vätte nklosetter
m. m

Badanordning
för befattningshavare.

Befattnings havare bostäder.

26 Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

sig göra därigenom, att förste läraren såsom ogift hittills atnöjt sig med ett enkelrum.
Förste läraren hade emellertid anmält sig ämna inom den närmaste tiden
träda i äktenskap och därför hos vederbörande anhållit om åtgärd för erhållande
av familjebostad, vadan anslag begärdes för uppförande av eu dylik.

I lönestaten för Venngarnsanstalten för år 1920 vore jämte förste läraren
upptagen en andre lärare, tillika avdelningsföreståndare. Aven för denne saknades
familjebostad. På förut angivna skäl syntes det de sakkunniga vara av synnerlig
vikt, att för nu ifrågavarande befattningshavare bereddes dylik bostad.

Emellertid kunde för närvarande den slutgiltiga planen för Venngarnsanstaltens
utvidgning icke fastställas, enär, såsom i det föregående papekats, det konstanta
behovet av elevplatser icke nu kunde beräknas. Det läte sig därför nu icke
heller avgöra, var familjebostäder, avsedda för Venngarnsanstaltens lärare, borde
placeras för att i förhållande till eventuellt erforderliga nya anstaltskomplex erhålla
lämpliga lägen. För att icke bliva vid avgivande av förslag till dylika anstaltskomplex
bundna av nu framställda förslag till placering av lärarebostäder, både de
sakkunniga ansett den föreliggande bostadsfragan tillsvidare bäst löst pa sadant
sätt, att tvenne tvåfamiljshus, längre fram avsedda för gifta förmän, skulle uppföras
och dessa hus i sin helhet upplåtas till en var av förste läraren och andre
läraren. Såsom i det följande närmare angåves måste man framdeles räkna med
behov av derå familjebostäder än som nu funnes för förmän och med dem likställda.

Att märka vore, att man vid placeringen av förmansbostäder icke vore i
samma grad beroende av blivande lägen för de anstaltsbyggnader, som framdeles
kunde bliva erforderliga.

De sakkunniga hemställde därför, att vid \ enngarn måtte uppföras 2 st.
tvåfamiljshus av samma typ som de, till vilka 1919 års lagtima riksdag anvisat
anslag. Beträffande det belopp, till vilket vart och ett av nu till uppförande
föreslagna tvåfamiljshusen borde beräknas, finge de sakkunniga, som erinrade om
att till de för närvarande i enlighet med riksdagens beslut under uppförande varande
förenämnda hus anvisats 34,500 kronor för vartdera (jfr prop. nr 324 till 1919 års
lagtima riksdag sid. 92), hemställa, att kostnaden måtte upptagas till enahanda
belopp. De sakkunniga hade av entreprenören för de tvåfamiljshus, som nu byggdes
vid Venngarn, inhämtat, att hus av dylik typ för närvarande kunde åstadkommas
för ett pris av 34,000 kronor, vartill för installation av elektrisk belysning
beräknats komma 500 kronor. För två tvåfamiljshus, tillsvidare avsedda för en var
av förste läraren och andre läraren, tillika avdelningsföreståndare, skulle alltså erfordras
69.000 kronor. .

Beträffande för befattningshavare avsedda bostäder, som vid Venngarn bleve
disponibla vid början av år 1920, hade direktören därstädes på anmodan lämnat
följande uppgift:

familjebostad för direktören,

d:o » inspektören,

d.o » bokhållaren,

d:o » 1 avdelningsföreståndare,

d:o (2 rum och kök) för 1 maskinist.
d:o » » » »11 förmän,

d:o (1 rum och kök) » 2 nattvakter,

d:o » » » »1 förman,

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

enkelrum för l förste lärare, [IT.]

d:o » 10 förmän,

d:o » 2 nattvakter.

Dessutom funnes fem lägenheter om ett rum och kök för av egendomens
avkastning avlönad personal. Lönestaten för Venngarnsanstalten år 1920 upptoge
22 förmän. Ovan meddelade uppgift å disponibla lägenheter utvisade, att familjebostäder
saknades för icke mindre än 10 förmän och 2 nattvakter. För att något
öka tillgången på familjebostäder för befattningshavare av sist ifrågavarande art
föresloge de sakkunniga nybyggnad av ytterligare två tvåfamiljshus av här ovan föreslagen
typ för en kostnad av 34,500 kronor för vartdera inklusive installation av
elektrisk belysning samt ombyggnad av dels ett torphus vid Vela nr 1, dels ett
dylikt vid Vela nr 2, dels ett dylikt vid s. k. Djurgården enligt skrivelsen bilagda
ritningar och kostnadsförslag för en sammanlagd kostnad av 23,950 kronor. För
reparation av hus vid Vela, innehållande ett rum och kök, hade 1919 års års lagtima
riksdag redan anvisat 1,000 kronor, vilket belopp ännu icke tagits i anspråk,
då den därför avsedda reparation inginge i ovan åberopade kostnadsberäkning. För
genomförande av nu föreslagen, vidsträcktare ombyggnad, avseende att i samtliga
nu ifrågavarande torphus erhålla lägenheter om två rum och kök, erforderliga för
att bereda gifta nattvakter möjlighet till ostörd vila under dagen, erfordrades alltså
ett ytterligare anslag av 22,950 kronor.

Ett belopp av 8,475 kronor hade beräknats åtgå för arbetsritningar, kontroll
samt oförutsedda omkostnader, avseende samtliga här ovan föreslagna byggnadsoch
ändringsarbeten.

Huru kostnaderna i sin helhet skulle ställa sig enligt det av de
sakkunniga sålunda framställda förslaget, framgår av följande tablå:
inredning av .enkelrum för elever i nuvarande anstalts byggnaden

.................................................................. kronor

ändring av värmeledningen till följd

förenämnda enkelrum.............

av samma orsak föranledd ändring av tvättrum och

av inredning

18,575

4,000

flyttning

omkring:

av pissoir

badanordning för befattningshavare ................................

anordning av tre vattenklosetter omkring........................

nybyggnad av avträdeshus.................................................

4 st. tvåfamiljshus med installation av elektrisk belysning ombyggnad

av hus vid Vela och Djurgården .......... ...

arbetsritningar, kontroll och oförutsedda omkostnader

1,000

6,000

2,000

4,000

138.000

22,950

8,475

Säger kronor 205,000

Till

om- och nyanläggning av yttre elektriska belysningsledningar
hava de sakkunniga ansett förslagsvis
böra upptagas ett belopp av....................

vadan i allt skulle erfordras.........................................

3,000,

kronor

208,000.

Arbetsritningar,
kontroll
m. m.

Samman fattning.

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

17.]

Vtnngarnsstyrelsen* -

Länsstyrelsen
i Stockholms
län.

Byggnads styrelsen.

De sakkunniga hava, under framhållande därav att det vore synnerligen
angeläget, att cfc föreslagna byggnadsarbetena kunde utföras
redan under år 1920, hemställt, att det ifrågasatta anslaget å 208,000
kronor måtte såsom reservationsanslag anvisas å tilläggsstat för år 1920.

Över tvångsuppfostringssakkunnigas förevarande framställning anmodades
länsstyrelsen i Stockholms län att efter hörande av Venngarnsanstaltens
styrelse avgiva underdånigt utlåtande. I det yttrande, som
styrelsen med anledning därav ingivit till länsstyrelsen, förklarar styrelsen
sig kunna obetingat tillstyrka de sakkunnigas förslag i de delar,
som dessa ej hava avseende å sättet för inredandet av enkelrum vid
anstalten. 1 fråga om sistnämnda spörsmål framkommer styrelsen med
ett från de sakkunnigas i viss mån avvikande förslag. Härå anser jag
mig icke nu behöva närmare ingå. Nämnas må endast, att styrelsens
förslag till de nya enkelrummens inredande slutar på ett belopp, som
med 5,000 kronor understiger de sakkunnigas förslag. Styrelsen slutar
sitt yttrande med att, under åberopande därav att det vore av största
vikt för anstaltens verksamhet, att de föreslagna nybyggnads- och inredningsarbetena
fortast möjligt komme till utförande, till fullo ansluta
sig till tvångsuppfostringssakkunnigas hemställan, att det erforderliga
anslaget (enligt styrelsens förslag 203,000 kronor) måtte anvisas å tilläggsstat
för år 1920.

1 sitt i ämnet avgivna utlåtande hemställer länsstyrelsen i Stockholms
liin om bifall till de sakkunnigas förslag med den av Venngarnsstyrelsen
ifrågasatta ändringen beträffande inredandet av enkelrum för
elever.

På samma ståndpunkt ställer sig byggnadsstyrelsen i infordrat
utlåtande. Byggnadsstyrelsen gör dock vissa erinringar mot de sakkunnigas
kostnadsberäkningar. I utlåtandet heter det:

Byggnadsstyrelsen hade för sin del intet att i huvudsak erinra mot de sakkunnigas
förslag, men funne anstaltstyrelsens ändringsförslag väl motiverat ur byggnadsteknisk
synpunkt, då därigenom dels undvekes rivning av två av förbindningsmurarna
mellan hjärt- och yttermurama, vilket ur konstruktiv synpunkt vore mindre
lämpligt, dels kostnaderna för ändringsarbetet kunde nedbringas.

I de sakkunnigas förslag hade kostnaden för samtliga byggnadsföretag beräknats
till sammanlagt 208,000 kronor. Genom den föreslagna ändringen ansåge
anstaltstyrelsen med stöd av en utförd kostnadsberäkning, att denna summa kunde
nedbringas till 203,000 kronor. Vid eu av byggnadsstyrelsen verkställd approximativ
beräkning hade styrelsen emellertid kommit till det resultat, att. då enligt sty -

Andra huvudtiteln: 1920 års til läggsstat.

relsens åsikt 1920 års arbetspriser komme att ställa sig högre än 1919 års, den [ ] 7.]
beräknade totalkostnaden torde komma att uppgå till omkring 250,000 kronor.

Tvångsuppfostringssakkunnigas nu förevarande förslag avser föl- jjeparicmentsjande
omändrings- och nybyggnadsarbeten vid Venngarn, nämligen in- cAc/>n''
redning av enkelrum i nuvarande anstaltsbyggnaden med därav följande
lindring av värmeledning nedi tvättrum samt flyttning av pissoir, badanordning
för befattningshavare, anordning av vattenklosetter, nybyggnad
av avträdeshus, nybyggnad av fyra tvåfamiljshus med installation av
elektrisk belysning, ombyggnad av hus vid Vela och Djurgården samt
om- och nyanläggning av yttre elektriska belysningsledningar.

Väl synes det mig önskvärt, att nu nämnda förslag skulle kunna
åtminstone i huvudsak realiseras utan större dröjsmål. Med hänsyn till
nödvändigheten att i möjligaste mån inskränka statens utgifter anser
jag mig dock ej kunna förorda, att medel nu äskas till förslagens genomförande
i hela deras vidd.

Efter samråd med anstaltens direktör samt den av de sakkunniga
anlitade arkitekten har jag kommit till den uppfattningen, att det av
ifrågavarande byggnadsarbeten, vars utförande med minsta olägenhet
torde kunna uppskjutas, är inredandet av större antal enkelrum för elever.

Den minskning i elevantalet, som under senare tiden inträtt, gör nämligen
behovet härav mindre framträdande. Härtill kommer, att delade
meningar ju gjort sig gällande rörande lämpligaste sättet för detta
arbetes genomförande.

Jämväl med den föreslagna särskilda badavdelningen för befattningshavarna
anser jag tillsvidare kunna anstå. Förslagen om inrättande
av vattenklosetter och uppförandet av särskilt avträdeshus torde däremot
från sanitär synpunkt vara av den vikt, att de böra ofördröjligen
genomföras.

Vad därefter angår de sakkunnigas förslag om beredandet vid
Venngarn av ökat antal befattningshavarebostäder, synes mig intet vara
att erinra emot de föreslagna ombyggnaderna vid utgårdarna Vela och
Djurgården, varigenom för det jämförelsevis ringa beloppet av omkring

25,000 kronor skulle erhållas ej mindre än tre familjebostäder om två
rum och kök. De föreslagna nya tvåfamiljshusen, som av de sakkunniga
föreslagits till ett antal av fyra, anser jag däremot böra av sparsamhetsskäl
för närvarande inskränkas till två, av vilka det ena torde böra,
på sätt de sakkunniga hemställt, tillsvidare användas till familjebostad
åt förste läraren, under det att i det andra skulle kunna, allt efter vad

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[17.] som kan visa sig mest angeläget, beredas familjebostad antingen åt andre
läraren eller ock åt två förmän.

Med vilket belopp medel skulle behöva begäras för genomförande
av de av mig sålunda förordade ombyggnads- och nybyggnadsarbetena,
framgår av följande kostnadsberäkning.

anordning av tre vattenklosetter ....................................

nybyggnad av avträdeshus....................................................

2 stycken tvåfamiljshus med installation av elektrisk

belysning .............................................................................

ombyggnad av hus vid Vela och Djurgården ..................

* vttre elektriska belysningsanordningar, arbetsritningar,

kronor

2,000

4,000

09,000

22,950

kontroll och oförutsedda

utgifter

Summa kronor

5,050

103~Ö00.

Den av byggnadsstyrelsen föreslagna höjningen torde,
med hänsyn bland annat till beräknad hantlangningshjälp
av elever, kunna inskränkas till .......................... » 17,000

Summa kronor 120,000.

I likhet med de sakkunniga och anstaltsstyrelsen håller jag före,
att anslaget i fråga bör begäras å 1920 års tilläggsstat.

Med stöd av det sålunda anförda hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till utförande av följande ändrings- och nybyggnadsarbeten
vid statens uppfostringsanstalt å
Venngarn, nämligen anordning av vattenklosetter, nybyggnad
av avträdeshus, nybyggnad av två tvåfamiljshus
med installation av elektrisk belysning, ombyggnad
av hus vid utgårdarna Vela och Djurgården samt omoch
nyanläggning av yttre elektriska belysningsanordningar,
allt i huvudsaklig överensstämmelse med av
de s. k. tvångsuppfostringssakkunniga framlagda förslag,
på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag
å ............................................ kronor 120,000.

Andra huvudtiteln: 1920 års tllläggsstat. 31

i. Reparation och nybyggnad av ekonomibyggnader.

Såsom jag redan förut antytt föreligger till avgörande även ett av
styrelsen för Venngarnsanstalten framfört förslag om reparation och
nybyggnad av vissa anstaltens ekonomibyggnader.

Redan före anordnandet å Venngarn av en statens vårdanstalt för
alkoholister framkommo krav på förbättrade och rymligare ekonomihus
därstädes. Så föreslogs vid en år 1912 av domänintendenten i länet
hållen syn att bygga en ny stallbyggnad i stället för det i ladugårdsbyggnaden
befintliga stallet, som ansågs vara trångt och för ändamålet
otjänligt.

Den för alkoholistanstaltens anordnande tillsatta kommissionen —
sedermera styrelsen för vårdanstalten — hade också redan från början
av vårdanstaltens verksamhet sin uppmärksamhet riktad på nödvändigheten
av att tillgodose jämväl jordbruksintressena. Nyssnämnda styrelse
lät i sådant avseende verkställa vissa utredningar och anlitade därvid
vederbörande statskonsulenter. Så har statskonsulenten i boskapsskötsel
verkställt besiktning dels rörande lämpligaste anordningen för gödselns
tillvaratagande, dels rörande reparationer eller eventuellt nybyggnader
för jordbrukets räkning och i avgivet utlåtande bland annat starkt pointerat,
att ladugårdsbyggnaden vore alldeles för liten för det antal kreatur,
som svarade mot jordarealen. Uppförandet av ett nytt stall samt ett
större svinhus — något som för närvarande helt saknas — framställdes
jämväl såsom en nödvändighet.

Riksdagens revisorer, som under hösten 1916 besökte Venngarn,
anförde i avgivet utlåtande bland annat följande: »Vad angår de för

jordbrukets behov befintliga åbyggnaderna funno revisorerna anledning
till åtskilliga erinringar. Särskilt fäste sig revisorerna därvid, att stalloch
ladugårdsbyggnaden samt vagnboden, i vilken sistnämnda byggnad
jämväl jordbruksredskapen förvarades, icke beredde det utrymme, som
måste anses erforderligt för eu jordbruksegendom av här ifrågavarande
storlek, samt att de därtill befunno sig i ett sjmnerligen bristfälligt skick.
Svinhus och hönshus för gårdens behov saknades.»

Efter erhållen del av ifrågavarande erinringar, varigenom nödvändigheten
av nybyggnader än tydligare framträtt, uppdrog vårdanstaltens
styrelse åt styrelseledamöterna, arkitekten D. Lundegårdh och friherre
J. W. Stjernstedt, att tillsammans med anstaltens föreståndare och med
rätt att jämväl anlita en särskilt sakkunnig uppgöra förslag till plan för

[18-]

Reparation
och nybyggnad
av ekonomibyggnader.

Tidigare förslag
i ärendet.

[18.]

Venngarnsstyrelsen: a)

i skrivelse
den 25 april
. 1919.

b) i skrivelse
den 29 september
1919.

32 Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

erforderliga jordbruksbyggnader. Dessa överlämnade den 25 februari
1918 till vårdanstaltens styrelse, ritnings- och kostnadsförslag med tillhörande
bilagor.

I skrivelse den 25 april 1919 anförde därefter styrelsen för den
nyinrättade uppfostringsanstalten i Venngarn i huvudsak följande:

Då eu fullständig nybyggnad av samtliga ekonomihusen vid Venngarn enligt
dittills gjorda beräkningar med rådande materialpris skulle medföra kostnader,
som ej stode i proportion till jordbrukets ekonomiska bärkraft, hade Venngarnsstyrelsen
beslutat att genom fortsatt utredning utröna, i vad mån kostnaderna skulle
kunna nedbringas.

Sedan Venngarnsanstalten anordnats såsom en statens uppfostringsanstalt och
börjat sin verksamhet såsom sådan den 1 augusti 1918, hade styrelsen för anstalten
i likhet med förutvarande styrelsen för anstalten kommit till den bestämda uppfattningen.
att de bristfälliga ekonomibyggnaderna krävde ganska genomgripande
reparations- och nybyggnadsarbeten. Då emellertid kostnaderna för uppförandet av
alltigenom nya ekonomibyggnader för närvarande skulle bli utomordentligt höga,
och vidare några av de befintliga byggnaderna utan allt för stor olägenhet torde
kunna användas ännu åtskilliga år, ansåge sig styrelsen för det dåvarande böra
inskränka sig till att beräkna nybyggnad av stall, svinhus och vagnslider med vagnbod
samt vissa reparationer i ladugården.

Styrelsen slutade sin skrivelse med en anhållan, att Kung''!. Maj:t
måtte till styrelsens förfogande ställa erforderliga medel för den nya
utredningens förebringande. Efter det länsstyrelsen i Stockholms län i
infordrat yttrande vitsordat, att de ifrågasatta nybyggnaderna och reparationerna
vore nödvändiga, blev styrelsens framställning bifallen av
Kungl Maj:t den 10 maj 1919.

Med den skrivelse av den 29 september 1919, vari styrelsen för
Venngarnsanstalten underställt Kungl. Maj:ts prövning de frågor beträffande
anstalten, som enligt dess mening borde föreläggas 1920 års riksdag,
har styrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat resultatet av den sålunda
verkställda förnyade utredningen av förevarande byggnadsväg^. Utredningen
består av fyra av byggnadskonsulenten Ivar Torgersruud uppgjorda,
av ritningar och kostnadsberäkningar åtföljda alternativa förslag
till nödiga reparationer av ladugårds- och logbyggnader samt till nybyggnad
av följande ekonomihus, nämligen stall, svinhus, vagnbodar
med sädesmagasin samt mejeri. Av de olika alternativen, som i huvudsak
skilja sig allenast med avseende å nybyggnadernas förläggning,
förordar styrelsen det som nr IV betecknade. Kostnadsberäkningen
beträffande detta alternativ slutar på 278,930 kronor enligt följande
tablå:

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 3:5

Förändring av gamla ladugården ....................................................................... 70,000

Ny gödselstad .......................................... 12,200

Ny vagn- och redskapsbod.................................................................... 37,000

Ny stallbyggnad ................................................................ 90,000

Skilllnadsbelopp mellan eu brobröstning enligt alternativ 1 och tvenne

mindre enligt alternativ IV ............................................................ 900

Tillkommer tvenne inkörskupor samt tvenne träbroar ................. 1,100 92,000

Ny gödselstad för dito 730

Planering för stallet, förslagsvis ............................................................ 5,000

Nytt svinhus....................................................................................... 32,000

Gödselstad till dito ............................................................................ 1,000

Nytt mejeri ............................................................................ 23,000

Kronor 278,930.

Styrelsen hemställer i sin nu förevarande skrivelse, att Ktiugl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att för nu ifrågavarande ändamål bevilja
på 1920 års tilläggsstat ett reservationsanslag å ett till 280,000
kronor utjämnat belopp.

Länsstyrelsen i Stockholms län har i avgivet utlåtande förklarat
sig ej hava något att erinra mot Venngarnsstyrelsens förslag.

Jämväl de s. k. tvångsuppfostringssakkunniga hava i infordrat
utlåtande uttalat sig om samma förslag samt därvid i huvudsak yttrat.

Vid remissakten vore fogade, utom ritningar till ny- och ombyggnaderna,
fyra situationsplaner, utvisande lika många alternativ för nybyggnadernas förläggning.
Venngamsstyrelsen både för sin del förordat det med nr IV utmärkta alternativet.
Enligt detta skulle det föreslagna häststallet icke, såsom skett å den såsom
alternativ I betecknade situationsplanen, förläggas på samma högt belägna plats,
varest nuvarande till ombyggnad föreslagna ladugårdsbyggnaden jämte logen vore belägna,
utan placeras på ett avsevärt lägre område österom den från Venngams slottsbyggnad
till Fiskartorpet ledande väg. Huruvida å detta område mark- och grundförhållandena
vore sådana, att där kunde uppföras ett sunt och i övrigt för sitt
ändamål lämpligt häststall, därom lämnade remisshandlingarna icke någon upplysning,
vadan de sakkunniga förutsatte, att en undersökning i berörda syfte komme
att verkställas.

Ehuru de sakkunniga för sin del funnit en sådan förläggning av häststallet
och jämväl av vagns- och redskapslidret, som utvisades å alternativ I, vara att
föredraga ej minst på grund av de praktiska fördelar, som den direkta förbindelsen
mellan å ena sidan sistberörda byggnader och å andra sidan den sammanbyggda
ladugårds- och loglängan erbjöde, bland annat vid förvaring och fördelning
av fodersäd samt hö och halm och genom redskapslidrets omedelbara närhet, hade
de sakkunniga dock icke funnit sig böra avstyrka det av Venngarnsstyrelsen förordade
alternativ IV med hänsyn därtill, att den rikliga tillgång på arbetskraft, som
för jordbruksdriften på en anstalt av nu ifrågavarande art stode till buds, finge anse#
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 5

Länsstyrelsen
i Stockholms
län.

Tvångsupp -f ostringssakkunniga.

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

motväga de olägenheter, som otvivelaktigt vore förbundna med de splittrade lägen
för ekonomibyggnaderna, som alternativ TV angåve. Remissakten utvisade, att
kostnaden för byggnadernas förläggning efter alternativ I skulle, så vitt framginge
av de av Venngamsstyrelsen åberopade beräkningar, komma att med 23,000 kronor
överstiga kostnaden för byggnadernas förläggning enligt alternativ IV, och framginge
av samma beräkningar, att den ökade utgiften skulle föranledas av enligt
alternativ I erforderlig planering i större omfattning än efter alternativ IV. Den
högre kostnad, som sålunda uppgivits skola förorsakas av nybyggnadernas förläggning
enligt alternativ I hade, utom nyss anförda skäl, föranlett de sakkunniga
att icke uttala sig mot alternativ IV, och linge de sakkunniga meddela, att de av
Venngamsstyrelsen ifrågasatta nybyggnadernas förläggning icke komme att, vare
sig enligt alternativ TV eller alternativ I, bliva hinderlig för Venngarnanstaltens
utbyggnad i övrigt, sådan denna av de sakkunniga planerats i händelse av ökat
behov av elevplatser.

De sakkunniga ville fästa uppmärksamheten därå att, om i häststallet de
mellan spiltraderna förlagda fodergångarna borttoges, vilket för elevernas utbildning
till hästskötare och förhindrande av foderspillning samt ur flera andra synpunkter
torde vara lämpligt, även kunde vinnas en minskning av byggnadernas längd med
därav följande kostnadsbesparing.

Likaledes ansåge de sakkunniga sig icke kunna underlåta att påvisa behovet
av särskilt kylrum för mjölk och mejeriprodukter, och syntes med hänsyn till ytinnehållet
av den av Venngamsstyrelsen föreslagna byggnad, som skulle inrymma
mejeri, uti ifrågavarande byggnad även kunna beredas utrymme för ett dylikt rum
genom viss omläggning av lokalerna.

Vidare ansåge sig de sakkunniga böra påpeka önskvärdheten av att svinhuset
förlädes i förhållande till den byggnad, som skulle innehålla mejeri, på sådant sätt,
att utan för hög kostnad rörförbindelse för transport av mejeriavfall och skummjölk
kunde anläggas mellan nu ifrågavarande byggnader.

Slutligen finge de sakkunniga tillkännagiva, att deras granskning av ifrågasatta''
lägen även för sist omförmälda byggnader givit vid handen, att dessa icke
komme att föranleda någon rubbning av de av de sakkunniga under ovan angiven
förutsättning planerade byggnadsföretag.

Bland de sakkunniga har fältläkaren C. Vaklquist varit i så måtto
av skiljaktig mening, att han förklarat sig anse, att det avVenngarnsstyrelsen
förordade alternativ IA’ borde, i avseende å stallets samt vagnsoch
redskapslidrets förläggning, obetingat tillstyrkas.

Byggnadsstyrelsen, vars utlåtande i ärendet infordrats, yttrar i
skrivelse den 27 november 1919:

Byggnadsstyrelsen instämde med de tvångsuppfostringssakkunniga i vad deras
yttrande rörde de olika byggnaderna och ansåge sig därutöver kunna påfordra en
mera tilltalande utformning av den lilla mejeribyggnaden.

Vidkommande byggnadernas inbördes placering och anslutning till redan befintliga
byggnader måste givetvis i största möjliga mån tagas hänsyn till det närbelägna
slottet och de till detsamma hörande anläggningarna. Byggnadsstyrelsen

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

kände sig icke övertygad om att i detta avseende allt vore gjort som skäligen
kunde begäras, men ansåge att, då tiden nu icke medgåve utredning av denna fråga
och då de olika byggnadernas placering på det ena eller andra sättet icke torde i
någon avsevärd grad behöva inverka på byggnadskostnaden, frågan om beviljande
av nödiga byggnadsmedel icke därför behövde uppehållas, om blott medlens användande
gjordes beroende på Kungl. Maj:ts godkännande av såväl ritningar till de
olika byggnaderna som deras placering.

Kostnaderna för de ifrågavarande byggnaderna hade i september 1919 av
byggnadskonsulenten Torgersruud beräknats till sammanlagt 278,930 kronor. Efter
approximativt verkställd beräkning ansåge byggnadsstyrelsen emellertid, att nämnda

summa borde ökas med 20 procent till .............................................. kronor 335,000

att till densamma borde läggas en post för ritningar och kontroll » 20,000

samt en post för oförutsedda utgifter å 10 procent........................... > 33,500

Summa kronor 388,500

och att sålunda totalkostnaderna borde beräknas till minst 388,500 kronor.

[18.]

På grund av vad sålunda anförts förordade byggnadsstyrelsen
beviljande av ett anslag å tilläggsstat för 1920 av 388,500 kronor för
uppförande vid Yenngarn av de av Venngarnsstyrelsen nu ifrågasatta
nybyggnaderna samt om- och tillbyggnader av ladugården.

Vid besök, som jag jämte tvångsuppfostringssakkunniga avlagt Dep°^Tienl3''
•vid Venngarn, har jag personligen övertygat mig om det synnerligen
dåliga skick, vari de ekonomibyggnader därstädes, varom nu är fråga,
för närvarande beiinna sig. Angelägenheten därav, att en uppfostringsanstalt
av nu förevarande art är på ett tillfredsställande sätt rustad
i nu ifrågavarande avseende, förbjuder enligt min mening varje ytterligare
uppskov med ett avhjälpande i huvudsak av de anmärkta bristerna.

Av förut nämnda hänsyn till det statslinausiella läget anser jag mig
dock icke kunna förorda, att samtliga de av Venngarnsstyrelsen föreslagna
byggnadsarbetena omedelbart sättas i verket. Allenast för tillfredsställande
av de mest oavvisliga behoven torde medel nu böra av
riksdagen äskas.

Till dessa räknar jag i första hand dels uppförandet av en ny
stallbyggnad i stället för den nuvarande med ladugården sammanbyggda
och som nämnt redan för ett flertal år sedan utdömda, dels ock byggandet
av ett större svinhus. Att ett dylikt för närvarande saknas vid
anstalten torde knappast vara från ekonomisk synpunkt försvarbart;
behovet härav har också, på sätt förut nämnts, redan tidigt vitsordats
av bl. a. riksdagens revisorer.

Ej heller torde ett uppskov med uppförandet av den föreslagna
.nya vagn- och redskapsboden vara förenligt med klok förtänksamhet.

36 Andra huvudtiteln; 1920 års tMäggsstat.

[18.] Denna byggnad är, enligt vad anstaltens direktör uppgivit, nödvändig
för att ej de kördon och annan redskap, som under de senaste åren
förfärdigats vid anstalten, skola förfaras.

Däremot synes det mig, som om det utan allt för stora olägenheter
skulle kunna tillsvidare anstå med uppförandet av det föreslagna
nya mejeriet samt med förändringen av den gamla ladugården. Av det
av anstaltsstyrelsen för sistnämnda ändamål beräknade beloppet 76,000
kronor torde dock nu böra begäras en mindre del, avsedd till de ändringsarbeten,
som erfordras för ladugårdens utvidgning med det nuvarande,
på sätt nyss nämnts, med densamma sammanbyggda stallet.
Härigenom skulle möjliggöras den av statsrevisorerna såsom önskvärd
framhållna utökningen av anstaltens kreatursbesättning. I sammanhang
därmed torde den föreslagna nya gödselstaden för ladugården böra
komma till stånd.

Vid nu nämnda byggnadsarbetens närmare utförande bör behörighänsyn
tagas till de erinringar, som i detta hänseende framställts av
tvångsuppfostringssakkunniga och byggnadsstyrelsen. Jag är med föranledande
härav ense med byggnadsstyrelsen därom, att, innan arbetena
komma till utförande, såväl ritningarna till de olika byggnaderna som
planen för deras placering bör ånyo för godkännande underställas
Kungl. Maj:ts prövning.

Sammanlagda byggnadssumman för genomförandet av de av mig''
sålunda förordade ombyggnads- och nybyggnadsarbeten beträffande anstaltens
ekonomibyggnader framgår av följande sammanställning:

ny stallbyggnad med gödselstad och planering............... kronor 97,730

nytt svinhus med gödselstad................................................. » 33,000

ny vagn- och redskapsbod...................................................... » 37,000

utökning av ladugården med nuvarande stallet............... » 10,000

ny gödselstad till ladugården ............................................... » 12,200

Summa kronor 189,930.

Den av byggnadsstyrelsen föreslagna höjningen torde,
med hänsyn bl. a. dels därtill, att en del förenklingar,
särskilt beträffande vagn- och redskapsboden, torde
utan större olägenhet kunna komma till stånd, dels
ock till beräknad hantlangningshjälp av elever, kunna
inskränkas till ...................................................................... kronor 35,070

Summa kronor 225,000.

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 37

Med avseende ä siittet för anskaffandet av den sålunda erforder- [18.J
liga summan är att märka, att man, enligt upplysningar, som jag inhämtat,
torde kunna utgå ifrån, att å det reservationsanslag å 414,000
kronor, som i 1919 års tilläggsstat är uppfört till vissa byggnads- och
ändringsarbeten m. in. vid Venngarn, skall, efter det de ändamål, för
vilka anslaget avsetts, blivit tillgodosedda, uppstå en behållning på omkring
50,000 kronor. Denna behållning torde i första hand böra tagas
i anspråk för täckande av kostnaderna för de nya byggnadsarbeten, varom
nu är fråga. Medgivande härtill bör utverkas av riksdagen. Under
förutsättning att sådant medgivande lämnas skulle det nya anslag, som
erfordras, kunna begränsas till 175,000 kronor.

Med stöd av vad jag sålunda anfört tillåter jag mig hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att vad av det i 1919 års tilläggsstat
uppförda reservationsanslaget å 414,000 kronor
till vissa byggnads- och ändringsarbeten in. m. vid
statens uppfostringsanstalt å Venngarn kan återstå
odisponerat, efter att de ändamål, för vilka anslaget
är avsett, blivit tillgodosedda, må, i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet framfört förslag, användas
till följande nybyggnads- och ändringsarbeten vid Venngarn
nämligen nybyggnad av stall och svinhus med
tillhörande gödselstäder samt av vagn- och redskapsbod
ävensom nuvarande stallets om ändring till ladugård
samt byggande av ny gödselstad för den sålunda utvidgade
ladugården,

dels ock för samma ändamål å tilläggsstat för
år 1920 bevilja ett reservationsanslag
å .................................................................. kronor 175,000.

Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare.

5. Förstärkning av anslaget till hyresersättning m. m. för uppfostringsanstalt
för minderåriga kvinnliga förbrytare.

Under åberopande av vad jag under punkt [41] i det vid årets [19]
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
anfört får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte till hyreterföreslå
riksdagen sättning m. m.

[19.]

för uppfostringsanstalt

för minderåriga
kvinnliga
förbrytare.

[20.]

Förstärkning
av anslaget
till bespisning
och beklädnad
m. m. åt elever
vid uppfostringsanstalt

för minderåriga
kvinnliga
förbrytare.

[21-]
Tillfällig
lönereglering
för vissa befattning
stia ■
vare.

38 Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

att till förstärkning av det å extra stat för år
1920 beviljade förslagsanslaget, högst, till hyresersättning
m. in. för uppfostringsanstalt för minderåriga
kvinnliga förbrytare å tilläggsstat för samma år bevilja
ett förslagsanslag, högst, å .................. kronor 5,800.

6. Förstärkning av anslaget till bespisning och beklädnad in. in. åt elever
vid uppfostringsanstalt för minderåriga kvinnliga förbrytare.

Under åberopande av vad jag under punkt [41] i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementBärenden
anfört hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till förstärkning av det å extra stat för år 1920
beviljade förslagsanslaget till bespisning och beklädnad
in. in. åt elever vid uppfostringsanstalt för minderåriga
kvinnliga förbrytare å tilläggsstat för samma år bevilja
ett förslagsanslag, högst ............ kronor 19,000.

Gl. Diverse. 1

1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut
denna dag till vederbörande statsrådsprotokoll anfört i fråga om beredande
av tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig
löneförbättning under år 1920 för vissa civila befattningshavare
å tilläggsstat för år 1920 under andra
huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp
av ............................................................... kronor 469,550.

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
samt till vikariatsersättningar in. ni. anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut
denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om
förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel hemställer jag, att Eders Kuugl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de
till avlönande av vissa extra befattningshavare samt
till vikariatsersättningar m. in. anvisade medel å tillläggsstat
för år 1920 under andra huvudtiteln såsom
förslagsanslag beräkna ett belopp av... kronor 180,000.

3. Dyrtidstillägg.

\ id behandling av eu del utgiftsfrågor, som äro gemensamma för
flera huvudtitlar, har chefen för finansdepartementet förut i dag omnämnt,
att under instundande riksdags förlopp är att förvänta avlåtande
av särskild proposition om beredande åt befattningshavare i statens
tjänst av dyrtidstillägg under år 1920.

Med föranledande härav och då dyrtid stillägget för år 1920, vad
andra huvudtiteln angår, beräknats kräva ett belopp av omkring 4,200,000
kronor, får jag hemställa, att Eders Ivungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avvaktan å proposition angående dyrtidstillägg
under år 1920 åt befattningshavare i statens
tjänst, för sådant ändamål å tilläggsstat för år 1920
under andra huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna
ett belopp av.......................................... kronor 4,200,000.

Vid bifall till de av mig sålunda framställda förslagen skulle för
tillfredsställande av de medelsbehov, som böra under andra huvudtiteln
tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1920, erfordras ett belopp
av sammanlagt.................................................................... kronor 6,018,000.

Till jämförelse kan nämnas, att 1919 års tillläggsstat,
så vitt angår andra huvudtiteln, slutar å ett
belopp av .......

[22.]

Förstärkning
av de till avlönande
av
vissa extra
befattningshavare
samt
till vikariatsersättningar

m. m. anvisade
medel.

[23.]

Dyrtids till/igg.

Samman fattning.

» 8,159,700.

Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Vad departementschefen uti detta ärende, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, yttrat
och hemställt täcktes Hans Maj:t Konungen gilla och
bifalla; och skulle utdrag av statsrådsprotokollet, såvitt
ärendet angick, överlämnas till finansdepartementet till
ledning vid avfattandet av Kungl. Maj:ts proposition
till riksdagen angående tilläggsstat för år 1920.

Ur protokollet:

Adil Wifvesson.

Andra huvudtiteln: 1920 års tUläggsstat. 41

A. Departementet.

r Kronor. Sida.

1. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli..... 4,350 2

B. Lagberedningen m. m,

1. Processkommissionen...................... 20,000 2

C. Justitiekanslersämbetet.

1. Renskrivningskostnad...................... 800 3

D. Rättsskipningen.

Göta hovrätt:

1. Extra division......... 16,500 3

Personligt avlöningstillägg åt skrivbiträdet J. M. Håkansson
............................. 3

Hovrätten över Skåne och Blekinge:

2. Extra division......................... 54,000 4

Personligt avlöningstillägg till skrivbiträdet W. Berg 6

Övriga anslag:

3. Förstärkning till förslagsanslaget till bidrag till dom sagornas

förvaltning.................... 75,000 7

4. Löneförbättring för vissa häradshövdingar m. m...... 290,000 7

5. Upphörande i viss utsträckning av den åt personer, menig heter

och allmänna inrättningar utgående ersättning
för dem genom nya strafflagens införande frångångna
bötesandelar........................ 212,000 7

E. Fångvården.

1. Källarbyggnad och tvättstuga m. m. vid straffängelset i

Vänersborg .......................... 12,000

2. Ny köksbyggnad vid straffängelset i Gävle........ 32,000

3. Hörsal vid centralfängelset å Härianda........... 25,000

4. Upphuggning av celifönster vid centralfängelset i Växjö 16,000

Transport 757,650

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

QO 05 H W

ludra huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

Kronor. Sida.

Transport 757,650

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

Statens uppfostringsanstalt å Bona:

1. Gymnastikhusinredning och nattvaktsbostad........ 22,000 14

2. Ordnande av anstaltens vattenförhållanden och elektrifie ring

.............................. 69,000 16

Statens uppfostringsanstalt vid Venngarn:

3. Omändrings- och nybyggnadsarbeten............ 120,000 23

4. Reparation och nybyggnad av ekonomibyggnader..... 175,000 31

Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare:

5. Förstärkning av anslaget till hyra för uppfostringsanstalt

*- m. m............................. 5,800 37

6. Förstärkning till förslagsanslaget till elevernas bespisning

och beklädnad m. m..................... 19,000 38

G. Diverse,

1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare .... 469,550 38

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befatt ningshavare

samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade

medel.............................. 180,000 39

3. Dyrtidstillägg .......................... 4,200,000 39

Summa 6,018,000

Sammanfattning......................... 39

STOCKHOLM, IS AA C MARCUS’ BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG, 1920.

TREDJE HUVUDTITELN

1920 ÅRS TILLÄGGSSTAT

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (N:r 2.)

Tredje huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.

Tilläggstaten för år 1920.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockkolms slott
den 7 januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Herr ministern för utrikes ärendena anhöll härefter att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under tredje
huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1920,
och anförde följande:

Innan jag övergår till föredragning av de särskilda medelshehov,
som torde böra täckas genom anslag å tilläggsstaten för 1920, anser jag
mig böra lämna en kort sammanfattning av vad jag förut denna dag
vid föredragning av frågorna tillhörande regleringen av riksstatens tredje
huvudtitel för 1921 anfört rörande min ståndpunkt till sakkunniges förslag,
att de av dem förordade nya poster inom den yttre representationen
måtte upptagas ej blott å 1921 års stat utan även å tilläggsstat för

Tredje huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

[1]

Personligt
lönetillägg
åt kamreraren
i utrikesdepartementet

G. Larson.

1920. Ifrågavarande förslag avser beskickningar i Haag, Warschau,
Bukarest och Prag, ett extra ortstillägg åt förste legationssekreteraren vid
beskickningen i Tokio och Peking för att han under ministerns vistelse i
Tokio måtte kunna tjänstgöra som chargé d’affaires i Peking, en andre
legationssekreterarebefattning vid samma beskickning, ett generalkonsulat
i Danzig och ett vicekonsulat i Minneapolis. Av samtliga ifrågavarande
poster har jag endast ansett mig böra hemställa, att vicekonsulsbefattningen
i Minneapolis uppföres å till äggsstaten för 1920. I den mån utgifter
för ett tidigare upprättande av nämnda befattningar skulle visa
sig erforderliga har jag ansett att dessa böra kunna bestridas från det
extra anslaget för tillfälliga konsulära och diplomatiska poster i utlandet.

Vad angår behovet av ökade arbetskrafter vid vissa beskickninggar
och konsulat, har detta i hög grad gjort sig gällande, och, om jag
icke finner mig böra i enlighet med sakkunnigas förslag hemställa att
medel äskas för anställande av extra kanslister ä tilläggsstaten för 1920,
är skälet uteslutande, att rekryteringen av dessa tjänstemän torde böra
ske sålunda, att vederbörande till att börja med anställas på prov och
då lämpligen avlönas från renskrivningsanslaget. Däremot är behovet
att öka anslaget till extra diplomat- och konsulsaspiranter redan från
1920 års början trängande.

De av sakkunniga jämväl för upptagande å tilläggsstaten för 1920
föreslagna extra anslagen till bidrag åt beskickningschefer och lönade konsuler
för ökade kontorskostnader, samt till extra biträden, kanslivaktmästare
och andra utgifter vid beskickningar och konsulat äro till sin
natur provisoriska, avsedda att möjliggöra övervinnandet av svårigheter,
som krigets följder bringa med sig. Skola dessa anslag medföra den
nytta med dem avsetts, torde de alltså böra äskas jämväl och framför
allt å tilläggsstaten för 1920.

A. Departementet.

1. Personligt lönetillägg åt kamreraren i utrikesdepartementet G. Larson.

Under hänvisning till vad jag under punkten 3 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden
anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till personligt lönetillägg åt kamreraren i utriksdepartementet
G. Larson å tilläggsstat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag, högst, av 2,000 kronor.

Tredje huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.

2. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den civila

statsförvaltningen.

Under åberopande av vad förut denna dag till statsrådsprotokollet [2]
över finansärenden anförts i fråga om beredande av tillfällig löneförbätt- Tillfällig
ring för viss personal vid statsdepartement^!!, centrala ämbetsverk, hovrätterna
och andra grenar av den civila statsförvaltningen, hemställer jag, år MM för
att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen ^fnom^len1

civila statsäd,
i avvaktan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig
löneförbättring under år 1920 för viss personal inom, den
civila statsförvaltningen å tilläggsstat för år 1920 under
tredje huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett
belopp av 7,800 kronor.

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar in. m.

anvisade medel.

[3]

Förstärkning
av de
till arlö statsförvaltningen

samt till vikariatsersättningar m. in. anvisade medel, nande av

vissa extra
befattningshavare
inom
den c vita
statsförvaltningen
samt
till vikariatsersättningar
m. tn.
anvisade
medel.

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning under
år 1920 av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel å tilläggsstat
för år 1920 under tredje huvudtiteln såsom förslagsanslag
beräkna ett belopp av 4,000 kronor.

Tredje huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

ii. Sveriges representation i utlandet.

1. Vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder.

[4] Under hänvisning till vad jag under punkten 13 i det vid årets

Vissa nya statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsk°utom-
1 ärenden anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
europeiska riksdagen

länder. att till höjning av det extra förslagsanslaget till

vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder å tilläggsstat
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, av 6,000
kronor, vilket belopp skall utgå , till avlöning av en
vicekonsul i Minneapolis.

2. Ortstillägg åt förste legationssekreterarne i Helsingfors, Kristiania och

Köpenhamn.

[5.] Under hänvisning till vad jag under punkten 9 i det vid årets

Ortstillägg statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsHt/rrste
ärenden anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

sekret er armt riKSQ3.gGD

lfon*iKri- alt till ortstillägg åt förste legationssekreterarne i

snarka och Helsingfors, Kristiania och Köpenhamn å tilläggsstat för

Köpenhamn. år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, av 6,30ö

kronor.

3. Kontorskostnadsersättningar åt vissa nya konsuler.

[6.] Under åberopande av vad jag under punkten 18 i det vid årets

Kontors- statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementskostnadser-
ärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

Sättningar

åt tussa nya riKSUdgeil

konsuler. att å tilläggsstat för 1920 bevilja en ökning av

det extra förslagsanslaget, högst, till kontorskostnadsersättningar
åt vissa nya konsuler med 2,500 kronor,
vilket belopp skall utgå till det nyupprättade vicekonsulatet
i Minneapolis.

Tredje huvudtiteln: li)HO års tilldgysstnt.

4. Bidrag åt beskickiiingscln fer och lönade konsuler för ökade kontorskostnader.

Under åberopande av vad jag under punkten 19 i det vid årets [7.]

statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartements- Bidrag åt
ärenden anfört, får jag hemställa, ätt Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå n^^cj-er
riksdagen och lönade

att till bidrag åt beskickning schefer och 1 (in a de !c° r

konsuler för ökade kontorskostnader å tilläggsstat för år tomkostna1920
anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor. ,ln''-

5. Extra diplomat- och konsulsaspiräntor.

Under hänvisning till vad jag under punkten 21 i det vid årets [8.]

statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartements- Extra diärenden
anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen nepirovter.

att å tilläggstat för 1920 bevilja en ökning av
reservationsanslaget till extra diplomat- och konsulsaspiranter
med 25,000 kronor.

fi. Höjt arvode åt vissa militär- och marinattachéer.

På tilläggsstat för år 1919 är uppfört ett förslagsanslag av 18 200 [9.]

kronor dels till förhöjning av militärattachéns i Paris arvode med 7 bl) Höjt arvode
kronor i månaden, dels ock till arvoden åt marinattachéerna i London ij^och''
samt i Paris och Haag med 300 kronor i månaden för vardera ävensom marin åttatal
reseersättningar åt sistnämnda två attachéer. Ifrågavarande anslag cieer‘
fanns även upptaget på 1918 års tilläggsstat.

Nu har statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet uti skrivelse
den 11 december 1919 till mig hemställt att föreslå sådana förmåner
för marinattachéerna i London samt i Paris och Haag, att de därutinnan
bleve likställda med militärattachéerna vid samma beskickningar.

Detta syntes statsrådet vara desto mer befogat, som militär- och marinattachéerna
hade enahanda tjänstgöringsskyldighet vid beskickningarna,
pågående hela året. Den olikhet, som nu förefunnes, och som särskilt gjort
sig kännbar för marinattachéerna under nu rådande dyrtid, komine att
bliva än mer i ögonen fallande, när i mitten av år 1920 samtliga attachéer
komme att lyda under ett och samma departement.

De i nämnda skrivelse åsyftade förmåner för militärattachén
vid beskickningen i London hava genom kungl. brev den 22 november

Departe mentschefen.

cio.]

Förstärkning
av anslaget
till
extra biträden,

kanslivaktmästare
och
avdra utgifter
vid beskickningar

och konsulat.

8 Tredje huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

1918 bestämts att utgå med 1,000 kronor i månaden från fjärde huvudtitelns
anslag till extra utgifter.

I likhet med chefen för sjöförsvarsdepartementet finner jag det
påkallat, att en förhöjning sker av de arvoden, som för närvarande utgå
till de båda marinattachéerna i Paris och Haag samt i London, högst
till de månatliga belopp, som beviljats militärattachéerna å resp. platser.
Emellertid torde härav icke föranledas någon avsevärd ökning av det
extra anslag å 18,2u0 kronor, som beviljats å tilläggsstat de bägge senaste
åren. Av det ordinarie anslaget till militär- och marinattachéer
torde nämligen för ifrågavarande ändamål böra disponeras det belopp, som
tidigare utgått såsom arvode till marinattachén i retrograd. Dessutom
synas även andra inskränkningar måhända under år 1920 kunna vidtagas
i de nuvarande marinattachéernas tjänstgöring. Och även om det
under nu rådande internationella situation givetvis är av det största intresse
för Sverige att hava marinattachéer placerade i London och Paris,
med uppgift att följa de sjömilitära problemens behandling, kan det
ifrågasättas att begränsa tjänstgöringstiden å dessa platser till en del
av året. Jag anser mig därför böra stanna vid att föreslå en förböjning
av det nuvarande anslaget med ett belopp av allenast 1,800 kronor eller
till 20,000 kronor, att äskas såsom förslagsanslag, högst, å tilläggsstat
för 1920.

På grund av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förhöjning av arvoden åt vissa militär- och
marinattachéer å tilläggsstat för 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, av 20,000 kronor.

7. Förstärkning av anslaget till extra biträden, kansli vaktmästare och andra
utgifter vid beskickningar och konsulat.

Under åberopande av vad jag under punkten 24 i det vid årets
statsverkspropositon fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden
anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till förstärkning av anslaget till extra biträden,
kanslivaktmästare och andra utgifter vid beskickningar
och konsulat å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, av 40,000 kronor.

Tredje huvudtiteln: 1020 år» tllUigg»»tat.

C. Internationella byråer in. in.

1. Bidrag till bestridande av kostnaderna för anordnande av interparlameutariska
unionens nittonde konferens i Stork bolin 1920.

Med bifall till därom av Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 195 [11.]

framställt förslag, beviljade 1913 års lagtima riksdag under förutsättning Anordnande
att det bleve bestämt, att den 19:de iuterparlamentariska konferensen
skulle hållas i Stockholm år 1914, på extra stat för samma år ett anslag riska unioav
30,000 kronor såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för kon- nors konfe „

, o,, , ,„ i.. i rens i/Stock terensens

hållande därstädes. holm lutt).

Omständigheterna hava väl hittills lagt hinder i vägen för avhållande
av den interparlamentariska unionens nittonde konferens, men goda
utsikter torde finnas, att konferensen skall kunna äga rum under innevarande
år.

Under sådana förhållanden och då riksdagens interparlamentariska
grupp funnit sig böra vidbliva den tidigare utfärdade inbjudan att förlägga
ifrågavarande konferens till Stockholm, hava beräkningar blivit
verkställda i syfte att utröna de sannolika kostnader, som ett anordnande
av konferensen i nämnda stad numera kunde antagas medföra.

Rörande angelägenheten av att konferensen kommer till stånd i
Stockholm och frågan om de härför erforderliga medlen, har nu styrelsen
för riksdagens interparlamentariska grupp i underdånig skrivelse den
21 november 1919 anfört följande:

»När den interparlamentariska unionens råd i början av nästlidna Styrelsen
oktober i Geneve sammanträdde för första gången sedan år 1914 för att {ågen^inåterknyta
förbindelserna mellan unionens grupper, beslöt rådet att antaga terparl.
den svenska gruppens inbjudan att hålla nästa interparlamentariska kon- 9ruppferens
i Stockholm. Oaktat de avsevärda utgifter och organisationsarbeten,
som ovillkorligen äro förenade med ett möte av ifrågavarande slag,
har den svenska gruppens styrelse ansett sig av flera skäl icke kunna
underlåta att, under förutsättning att nödiga medel stå att erhålla, vidbliva
den år 1913 utfärdade inbjudningen att förlägga den nittonde
konferensen till Sverige. Genom krigsutbrottet hade denna konferens,
utsatt till augusti 1914, blivit uppskjuten.

Det syntes det interparlamentariska rådet vara det enda riktiga,
att den första konferensen efter världskriget anordnades i ett neutralt
Bihang till riksdagens protokoll 1020. 1 sand. 2 höft. (N:r 2.) 2

10 Tredje huvudtiteln: 1920 års tilluggsstat.

[11.] land. Redan av den anledningen förföll tanken att låta den sammanträda
i vare sig Amerikas förenta stater eller Canada, vilka båda länder
dock på sin tid anslagit betydande belopp för ändamålet. Det har också
försports en allmän önskan bland de olika gruppernas medlemmar att
man skulle fullfölja den ursprungliga planen och hålla den nittonde konferensen
i Stockholm.

För sin del vill styrelsen — i övrigt hänvisande till motiveringen
i sin skrivelse till regeringen den 1 april 1913, återgiven i proposition
nr 195 samma år — också understryka den stora betydelsen under nuvarande
förhållanden av att den interparlamentariska unionens första
konferens efter kriget hålles i vårt land.

Representanter för alla civiliserade nationers parlament hava som
bekant förut brukat årligen mötas till sådana konferenser. Under de
senaste sex åren hava dessa interparlamentariska möten omöjliggjorts av
världskriget, som försatt de flesta europeiska ävensom vissa utomeuropeiska
folk i blodig fejd mot varandra samt förgiftat deras sinnen med
ett hat och en bitterhet, som man förut knappt kunnat tänka sig
möjliga. Nu, när äntligen fredliga förhållanden återinträtt, är det högeligen
angeläget att också den kvardröjande fientliga stämningen övervinnes
och utrotas. En försoning måste snarast möjligen komma till
stånd, om icke eu svårbotlig skada skall tillfogas den civiliserade världen
och om nationernas förbund skall kunna bliva en levande verklighet.
Det första mötet av ifrågavarande slag i Stockholm blir början till ett
försoningsverk; det är för oss en hög uppgift och en stor ära att kunna
bidraga till detta fredsverk genom att i vår huvudstad för första gången
efter världskriget sammanföra de stridande.

Även ur rent praktiskt politiska synpunkter bör ett sådant internationellt
fredsmöte i vårt land icke underskattas. Den uttryckta allmänna
önskan från främmande nationers representanter att hit förlägga sin
första sammankomst efter kriget innebär ett .erkännande av Sveriges
ärliga bemödanden att under de stora svårigheter som kriget medfört
iakttaga sträng neutralitet och stämmer väl med Sveriges traditioner på
den internationella rättens område.

Säkerligen kommer den interparlamentariska unionen hädanefter
att spela en helt annan och större politisk roll än den hittills gjort. På
ledande håll har redan den tanken framkastats och med intresse omfattats,
att nämnda sammanslutning skulle komma att bliva folkrepresentationen
inom nationernas förbund och sålunda få eu betydelsefull uppgift
att fylla vid sidan av den representation för regeringarna, som nationernas
förbunds delegeradeförsamling utgör. Även om denna unionens ställ -

Tredje huvudtiteln: 10.20 ars tUl/Ujf/sstat.

ning ännu icke blivit organisatoriskt fastställd eller erkänd, kommer den [11.]
dock redan vid konferensen i Stockholm att taga sig uttryck i verkligheten.

Att uppgöra någon ens tillnärmelsevis tillförlitlig kostnadsberäkning
för konferensen möter givetvis ej ringa svårigheter, beroende därpå att
såväl tiden för mötets varaktighet som antalet deltagare och andra faktorer
ännu äro obestämda. För nyssnämnda, till år 1914 planerade
konferens i Stockholm räknades i förstone med en budget av 30,000
kronor, snart nog höjd till 40,000 och därefter till 43,000 kronor; det
dröjde dock ej länge förrän det för organisationskommittén blev tydligt
att även denna senast angivna siffra skulle komma att väsentligen överskridas.
Enär konferensen blev inställd först kort tid innan den skulle
taga sin början, hade en avsevärd del av det för ändamålet redan beviljade,
till 30,000 kronor uppgående, statsanslaget åtgått till de i det
allra närmaste avslutade förarbetena. För att i sin mån söka tillvarataga
resultaten av dessa förarbeten publicerade gruppens styrelse en handbok,
innehållande bland annat det föredrag om justitieombudsmannainstitutionen
såsom eventuell förebild för en motsvarande internationell institution,
vilket numera statsrådet Löfgren ämnat hålla vid konferensen såsom den
svenska gruppens särskilda bidrag till förhandlingarna.

Allt detta gör att av statsanslaget återstå endast 5,000 kronor. A
andra sidan kunna, på grund av de fullständigt ändrade förhållandena,
för konferensen iordningsställda cirkulär och övriga trycksaker icke vidare
komma till användning; densamma måste organiseras helt och hållet
på nytt.

Program för den blivande konferensen har ännu icke fastställts av
den interparlamentariska unionens råd, men inom rådet har den bestämda
meningen uttalats, att vissa inskränkningar skulle göras mot vad som
vid föregående liknande möten varit vanligt. Sålunda skulle medlemstalet
begränsas till ett visst antal delegerade från varje grupp. Det
totala antalet deltagande har styrelsen därför ansett sig nu kunna beräkna
till 400 å 500 i stället för 600 år 1914. Icke desto mindre måste
på grund av penningvärdets fall och den därav vållade stegringen i alla
sådana utgifter, som föranledas av konferensen, såsom tryckningskostnader,
ersättningar till personal och representationskostnader, budgeten
föi denna konferens beräknas till flera gånger högre belopp än år 1914.

Även med iakttagande av den största möjliga sparsamhet och förenkling
av programmet samt med hänsyn tagen till inskränkningen i deltagarantalet
måste man på grund av vunnen erfarenhet beräkna, att
utgifterna för ett möte av den omfattning, varom det dock här är

12 Tredje huvudtiteln: 1920 års tillaga sstat.

[11.] fråga, ej kunna med nu rådande penningvärde sättas lägre än till 120,000
kronor, på sätt närmare framgår av de i bilaga 2 återgivna approximativa
kalkyler. Flera poster äro helt och hållet eller till stor del oberoende
av huruvida deltagarantalet blir mindre än år 1914. Så är fallet
med de första fyra posterna samt i viss mån med den sjunde. Tryckningskostnader
och papperspris hava sedan år 1914 ökats med omkring 200 %,
det vill säga de böra i kalkylerna upptagas med tre gånger det belopp,
vartill de vid föregående tillfälle kunde beräknas uppgå. Denna post är
den näst största, och dess jämte övriga liknande posters storlek är betingad
ej minst därav att såväl engelska som franska och tyska språken
måste användas vid konferensens förhandlingar och i dess publikationer.

Ett nedbringande av utgifterna för konferensen skulle kunna tänkas,
endast om representationskostnaderna helt och hållet kunde strykas
och man begränsade sig till vad som kan anses vara att hänföra till
egentliga byrå- och organisationsutgifter. Den svenska gruppens styrelse
kan dock icke ifrågasätta detta såsom i förevarande fall möjligt eller
lämpligt. Vid de föregående konferenserna har i ett stort antal av
Europas huvudstäder (ävensom i S:t Louis) visats den mest storartade
gästfrihet. Även om styrelsen i likhet med det interparlamentariska rådet
anser att för framtiden de interparlamentariska konferenserna böra i
högre grad än vid de sista konferenserna måhända varit fallet tillmäta
mera tid åt de allvarliga förhandlingarna och inskränka de sällskapliga
samkvämen och mottagningsfesterna, kunna dessa dock icke helt och
hållet utgå ur programmet. De bekantskaper, som knytas och de tankeutbyten
under obundna former, som dessa samkväm bereda tillfällen till,
sakna säkerligen ej sitt praktiska värde. Att vid den blivande konferensen
i Stockholm för första gången utesluta eller i allt för hög grad
inskränka de sällskapliga sammankomster, som bruka åtfölja internationella
konferenser, synes styrelsen icke lämpligt och föga överensstämmande
med den av gammalt kända svenska gästfriheten. Såsom de
tänkts i den preliminära planen för den blivande Stoekholmskonferensen,
skulle de i varje fall gestalta sig mycket blygsammare än exempelvis
vid konferenserna i Kristiania, Bryssel och Haag.

Under nu angivna förutsättningar skulle — efter avdrag av de

5,000 kronor, som återstå av anslaget till 1914 års konferens — ett statsanslag
av 115,000 kronor för 1920 års konferens vara erforderligt.»

Enligt de i skrivelsen omförmälda approximativa kalkylerna skulle
de oundgängliga utgifterna för den interparlamentariska unionens nittonde
konferens i Stockholm innevarande år komma att fördela sig på ungefär
följande sätt:

Tredje huvudtiteln: 1020 ars tillsy gästa t.

Sammandragsprotokoll övor konferensförhandlingarna . . . kr.

Övriga trycksaker, [tost- och telegnunporton in. in.....»

Byråkostnader och översättningar............*

Stenografering och tolkning av förhandlingarna......»

Nödvändiga representationskostnader (icke fullt fördubblade

mot 1914 års beräkningar)............*

Mötesmärken.....................*

Lokal..............'' • • • .......*

Oförutsett och diverse (omkring 10 % å föregående) .... »

Summa kronor

4.500

30.000

20.000

15.000

35.000
2,000

3.500

10.000

120,000

[11.]

På grund av vad styrelsen för riksdagens interparlamentariska
grupp i ovan återgivna delar av sin skrivelse anfört, hemställde styrelsen,
det Eders Kung!. Maj:t täcktes å 1920 års tilläggsstat begära ett
anslag av 115,000 kronor såsom bidrag till kostnaderna för anordnande
år 1920 av ifrågavarande konferens i Stockholm.

På grund av vad styrelsen för riksdagens interparlamentariska 4^j>artegrupp
andragit i frågan, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte chefen.
föreslå riksdagen

att under förutsättning, att den interparlamentariska
unionens nittonde konferens kominer att hållas
i Stockholm år 1920, såsom bidrag till bestridande av
kostnaderna för konferensens anordnande därstädes på
tilläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag,
högst, av 115,000 kronor.

2. Bidrag till svenska röda korsets utländska hjälpverksamhet.

I skrivelse till Eders Kungl. Maj:t den 6 sistlidne november har [12.]
överstyrelsen för svenska röda korset bland annat hemställt, att 1,000,000
kronor emot redovisningsskyldighet måtte ställas till förfogande för dess korsets ututländska
hjälpverksamhet under villkor att den allmänna planen för ländska

O A. X hlfLl

statsmedlens användande skulle underställas Eders Kungl. Maj:ts prov- samhet.
ning och mot skyldighet att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter,
Eders Kungl. Maj:t funne för gott att utfärda.

Då jag ej kan finna annat, än att starka humanitära skäl tala för
att Sverige bör i sin mån söka lindra nöden bland de av kriget svårast
hemsökta folk, som äro åtkomliga för hjälp, finner jag röda korsets framställning
synnerligen behjärtansvärd. Röda korsets verksamhet har redan
förut vunnit understöd från riksdagens sida, och då de föreslagna vill -

14 Tredje huvudtiteln: 19X0 ärs tillf ig g sstat.

[12] koren för rätten att förfoga över eventuellt beviljade medel synas mig
betryggande, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående beviljande av bidrag till
svenska röda korsets utländska hjälpverksamhet, för ändamålet
å tilläggsstat för 1920 såsom förslagsanslag,
högst, beräkna ett belopp av 1,000,000 kronor.

D. Diverse.

1. Ersättningar för kursförluster Åt befattningshavare inom
den yttre representationen.

[13] I frågan om beredande av gottgörelse för kursförluster hava sakErsätt-
kunniga anfört följande:

nikursf(h-är *1 propositionen till 1915 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksda luster

åt be-gen medgiva, att de diplomatiska och konsulära tjänstemän i utlandet —
liavare''ino''mme(^ undantag av beskickningscheferna — vilkas löneförmåner överföras
den yttre re-till främmande myntslag, och vilka därvid lidit förlust genom den till
Ptionen'' följd av rådande förhållanden förorsakade kursskillnaden, måtte på vissa
härmare angivna villkor åtnjuta ersättning för sålunda uppkommen löneminskning.
Ifrågavarande proposition blev av riksdagen bifallen.

Vad angår de villkor, som borde vara förutsättning för ersättningens
utgående, gingo dessa ut på, att de särskilda tjänstemännen
skulle hava att till utrikesdepartementet inlämna så långt möjligt styrkta
uppgifter å de av dem lidna kursförluster, detta för att undvika att vid
beräkningen upptoges den del av löneförmånerna, som eventuellt disponerades
här i Sverige och å vilken kursförlust alltså icke gjorts. Ersättning
föreslogs skola beräknas från och med september månad 1914 och
utbetalas så länge på grund av det pågående världskriget månadsmedelkurserna
enligt riksbankens noteringar äro högre än medelkurserna för
september 1914 eller uppgå till samma belopp som dessa kurser. Ersättningens
storlek skulle bestämmas till skillnaden mellan medelkursen för
år 1913 och den medelkurs, som gällt för visst kvartal. Utbetalningen
av ersättningarna borde ske kvartalsvis i efterskott.

Vid tillerkännandet av ersättningar till tjänstemän i sådana länder,
vilkas myntslag icke av riksbanken officiellt noteras, utan beträffande
vilka myntslag omsättningen sker över pund sterling eller francs, skulle

Tredje huvudtiteln: 1U20 års tilUlyysstat.

hänsyn tagas till den ytterligare kursförlust eller eventuellt kursvinst,
som för bemälde tjänsteman kan uppstå vid omsättningen till landets
mynt av det till pund sterling eller francs överförda beloppet.

Ersättningarna i fråga skulle bestridas från tredje huvudtitelns
besparingar.

Som bekant ändrade sig under krigets lopp den svenska valutans
ställning sålunda, att det långt övervägande antalet tjänstemän i utlandet
kom att åtnjuta kursvinst i stället för kursförlust vid lönernas
utbetalning i främmande mynt. De ersättningar, som utbetalats, hava
likvisst uppgått till sammanlagt kronor 20,430: 22.

De ytterligare anspråk, som förefinnas, men ej ännu av särskild
anledning inkommit till departementet, kunna ej av tillgängliga besparingar
bestridas.

Ehuru freden icke ratificerats av vederbörande makter, torde dess
snara ikraftträdande vara att emotse, och därmed upphör den genom
1015 års riksdagsbeslut uppkomna rätten för vissa diplomatiska och
konsulära tjänstemän att erhålla ersättning för kursförluster. Det synes
därföre nödvändigt att till prövning upptaga frågan, huruvida, i vilken
omfattning och intill vilken tidpunkt dylik ersättning allt fortfarande
bör utgå.

Vad den första synpunkten på frågan beträffar, torde böra erinras
därom, att. de tjänstemän, till vilka riksdagens ovannämnda beslut hänför
sig, fått sina löner bestämda med hänsyn till relativt normala penningkurser
och levnadskostnader, som voro oerhört mycket lägre än de
nuvarande. Under krigets gång steg den svenska valutan-relativt hastigt
till en nivå, som var högre än flertalet utländska valutor, och den kursvinst,
som härigenom bereddes flertalet av våra utomlands anställda
tjänstemän, tjänade att helt eller åtminstone delvis utjämna dyrheten.
Förhållandena hava emellertid, sedan freden i Versailles undertecknades,
undergått en märkbar föiändring. Dollarn står för närvarande betydligt
högre än den svenska kronan. Detsamma gäller holländska gulden och
schweiziska francs, och det är kanske endast en tidsfråga, när även pund
sterling överskridit den enligt ovan anförda grunder beräknade parikursen.
Dyrheten drabbar då i sin fulla utsträckning flertalet av våra diplomatiska
och konsulära tjänstemän.

Väl hava kommitterade föreslagit, att dessa skola komma i åtnjutande
av ett dyrtidstillägg, vilket, på grund av de särskilda förhållanden,
som varit bestämmande vid tillmätandet av deras löner, skulle utgå på
en större del av de månatliga inkomsterna än fallet är för de svenska
lönetagarna enligt nu gällande bestämmelser, men utgångspunkten har

[13.]

16 Tredje huvudtiteln: 1920 urs tilluggsstat.

[13.] därvid givetvis varit, att de enligt gällande stat utgående löneförmånerna
icke skulle avkortas genom kursförlust. Dyrtidstiiläggen kunde eljest
bliva fullständigt illusoriska. Anmärkas bör i detta sammanhang, att,
såvitt kommitterade kunnat utröna, främmande makter såsom exempelvis
Danmark och Norge tillerkänna sina diplomater och konsuler full ersättning
för kursförlust, samtidigt som de låta dem behålla kursvinst, vilken,
då lönerna äro fastställda i kronor, givetvis ej kan fråndragas. Kommitterade
hava däremot i sitt förslag till beräknande av dyrtidstillägg,
vad detta beträffar, tagit hänsyn till kursvinsten, så att dyrtidstillägget
minskas i förhållande till denna.

Av det anförda framgår, att kommitterade hålla för rättvist, att
ersättning för kursförlust åt diplomatiska och konsulära tjänstemän i utlandet
allt fortfarande bör utgå. De anse jämväl att beskiekningscheferna,
som hittills undantagits från rätten därtill, från och med 1920 års
ingång därav skola komma i åtnjutande. Ovannämnda undantagsställning
motiverades i den kungl. propositionen därmed, att av dessas ortstiliägg
en del vore avsedd för bestridande av representationskostnader,
vilka under kriget icke i samma mån som under normala förhållanden
förekommo. Detta skäl har givetvis nu, sedan krigstillståndet upphört,
förlorat sin giltighet. Kommitterade hava på annat ställe ansett sig
böra framhålla, att just under nu inträdda förhållanden ett återupptagande
av representationen måste tillerkännas en betydelse, som icke bör
underskattas.

Då kommitterade i sitt betänkande den 1 februari 1919 och i sitt
nu föreliggande yttrande utarbetat förslag till löner för nya diplomatiska
och konsulära tjänstemän, hava de, såsom även uttryckligen framhållits,
till följd av de exceptionella förhållandena icke kunnat grunda förslagen
på utredningar rörande de på ort och ställe för närvarande rådande levnadskostnader
utan mast låta sig nöjas med att avväga lönerna i förhållande
till förut fastställda löner å ungefärligen likartade platser. Detta
tillvägagångssätt medför, att jämväl de tjänstemän, som förordnats att
upprätthålla dessa nyupprättade befattningar, böra komma i åtnjutande
av ersättning för kursförlust efter enahanda grunder som innehavare av
äldre befattningar. Slutligen torde jämväl de befattningshavare, som
åtnjuta arvoden, fastställda antingen av Kungl. Maj:t eller av ministern
för utrikes ärendena, böra tillerkännas samma förmån.

Vad angår beräknandet av eventuell kursförlust för befattningshavare
i nytillblivna stater med nytt myntsystem synes det kommitterade
böra ankomma på Kungl. Maj:ts prövning att avgöra, huru i det enskilda
fallet må förfaras.

Tredje huvudtiteln: 1020 års tillägg sstat. 17

Givetvis är det icke möjligt att med anspråk på tillförlitlighet be- [13.]
räkna det belopp, vartill ersättningarna under 1920 och 1921 skulle belöpa
sig, men det approximativa överslag, kommitterade låtit utarbeta,
ger vid handen, att ett förslagsanslag, vilket är deri enda form, varunder
ifrågavarande medel torde kunna beviljas, icke behövde sättas högre
än till 80,000 kronor.

På grund av det sålunda anförda anse sig kommitterade böra föreslå,
att i statsverkspropositionen till 1920 års riksdag måtte äskas ett
extra förslagsanslag på tilläggsstat för 1920 och på 1921 års stat, vilket
lämpligen kunde benämnas: Ersättningar för kursförluster åt befattningshavare
inom den yttre representationen och beräknas till ett belopp av

80,000 kronor.»

På sätt de sakkunniga anfört, hava statsmakterna redan godtagit Departesåsom
allmän princip att ersättning bör beredas åt de tjänstemän inomw,eil
utrikesrepresentationen, vilka i följd av rådande kursskillnad lida förlust,
då dem tillkommande avlöningsförmåner överföras till främmande
myntslag.

Vad tillämpningen av nämnda princip angår, anser jag mig emellertid
böra erinra om följande.

Genom kungl. beslut den 11 februari 1916 fastställdes, att till följd
av de förändringar i kursförhållandena mellan svenskt mynt och de utländska
myntslagen, vilka sedan våren 1915 ägt rum, och varigenom de
förluster, som förut tillskyndats vissa diplomatiska och konsulära tjänstemän,
i väsentlig grad minskats eller helt motvägdes på grund av sedan
uppkommen kursvinst, skulle med den vidare handläggningen av riksdagens
skrivelse i här omhandlade ämne av den 20 maj 1915 tillsvidare anstå.

Då de kursförluster, generalkonsuln och kanslisten i Shanghai fått
vidkännas, i förhållande till deras löneförmåner varit synnerligen avsevärda,
har Eders Kungl. Maj:t likväl funnit skäl att för deras vidkommande
medgiva undantag från nämnda regel och låtit utanordna ersättningar
för kursförluster, dock icke till hela det belopp, varför ersättning
begärts. Vid den underdåniga föredragning den 28 sistlidne november,
då dylik ersättning sista gången beviljades, anförde jag, att tredje huvudtitelns
besparingar under de senare åren varit och fortfarande äro så
strängt anlitade, att jag icke ansåge mig kunna tillstyrka Eders Kungl.

Maj:t att därifrån ersätta ytterligare kursförluster. I den till grund för
riksdagens beslut liggande propositionen den 10 april 1915, i vilken
föreslogs, att ersättningen för kursförluster till diplomatiska och konsulära
tjänstemän skulle utgå av tredje huvudtitelns besparingar, an Bihang

till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 3

18 Tredje huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[13.] togs, att de sammanlagda ersättningsbeloppen icke skulle för ett år
överstiga 19,000 kronor, och mer än ungefär detta belopp torde icke
vara tillrådligt att för ändamålet under år 1919 disponera. I den mån
ytterligare framställningar om ersättning för kursförluster inkomme eller
kunde antagas vara att förvänta från utomlands anställda tjänstemän,
av beskaffenhet att på grund såväl av riksdagens ovannämnda beslut
som ock av billighetsskäl efter vederbörlig prövning böra vinna avseende,
vore min avsikt att hemställa hos Eders Kungl. Maj:t att i proposition
till riksdagen föreslå anvisandet av medel för ändamålet på tilläggsstat
för år 1920.

Såsom jag redan meddelat, hava sakkunniga föreslagit, att till ersättningen
för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre representationen
måtte äskas ett extra förslagsanslag såväl på tilläggsstat för
1920 som på 1921 års stat. Jag har icke ansett nödvändigt att följa
förslaget i sistnämnda avseende, enär en utväg torde finnas att för framtiden
i stort sett undvika kursförluster vid utbetalandet av löneförmånerna
åt tjänstemännen i utlandet, nämligen att genom riksbankens försorg
översända beloppen i guld till bank i utlandet, som därefter remitterar
desamma till tjänstemännen i landets mynt och efter parikurs.
Detta förfaringssätt, som under krigstiden icke varit möjligt, bör även
komma till användning under innevarande år, vadan mera omfattande
kursförluster framdeles torde kunna undvikas. Emellertid kvarstå de
anspråk på ersättning för dylika förluster, som uppkommit under kriget,
och som, enligt vad jag i det föregående framhållit, icke kunna gäldas
från tredje huvudtitelns besparingar. Fall torde jämväl kunna tänkas,
då det kunde visa sig praktiskt omöjligt att använda nämnda utväg. För
att kunna tillmötesgå redan förefintliga anspråk och hava möjlighet att
i nämnda undantagsfall skydda befattningshavarna från kursförluster
under 1920, torde emellertid ett extra förslagsanslag å till äggsstaten för
1920 bliva nödvändigt. Några mera ingående beräkningar rörande det
belopp, vartill anslaget bör sättas, kan jag på grund av frågans natur
icke framlägga, men av det anförda torde framgå, att det icke gäller
mera avsevärda belopp. Den överslagsberäkning, som verkställts, giver
vid handen att ett belopp av ungefär 50,000 kronor borde visa sig tillräckligt.
Jag anser mig vidare böra framhålla, att i de av mig såsom
möjliga betecknade fall, då översändande av avlöningsförmånerna i guld
kan visa sig outförbar^ kursförlust rättvisligen torde — givetvis efter
Eders Kungl. Maj:ts prövning i det särskilda fallet och efter hittills
gällande av riksdagen gillade grunder — böra få ersättas samtliga befattningshavare
inom den yttre representationen, alltså även beskicknings -

Tredje huvudtiteln: 1020 urs tillägg sstat.

cheferna. De av sakkunniga härför anförda skäl synas mig riktiga. Med [13.]

stöd av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till ersättningar för kursförluster åt befattningshavare
inom den yttre representationen å tilläggst tat för
år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 50,000 kronor.

2. Dyrtidstillägg.

Under åberopande av vad förut denna dag till statsrådsprotokollet
över finansärenden anförts i fråga om behovet av anslag å 1920 års tillläggsstat
för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under samma år
åt befattningshavare i statens tjänst, • hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1920 åt befattningshavare i
utrikesdepartementet samt vid beskickningar och konsulat
å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag beräkna
ett belopp av 900,000 kronor.

3. Inköp av fastighet för kanslilokaler vid beskickningen i Paris.

Vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t den 12 sistlidna december
angående inköp av en tomt, belägen invid kronans fastighet i
Paris, anförde jag bl. a. följande:

»Det under årens lopp ökade arbetet vid beskickningen i Paris har [15.]
medfört, att dåvarande kanslilokaler, ursprungligen bestående av tre rum, inköp av
blivit otillräckliga för sitt ändamål. Personalen, vilken förr endast ut- f^kavlugjordes
av en legationssekreterare, en militärattaché och en kanslist samt lokaler vid
i regel men ej alltid därjämte av en attaché, har under de sista åren
undan för undan ökats och räknar för närvarande, förutom de ovannämnda,
två andra legationssekreterare, eu marinattaché, ett handelsråd,
en socialattaché samt ett skrivbiträde. Förhållandena äro numera sådana,
att bristen på tillräckliga lokaler i hög grad försvårar arbetets gång och
allmänhetens betjänande. Väl torde kunna göras gällande att arbetet
vid beskickningen i Paris, sedan mera normala förhållanden inträtt, än

[14.]

Dyrlids hllägg.

20 Tredje huvudtiteln: 1920 är» tillägg »stat.

de, som kriget fört med sig, skall något avtaga, men en avsevärd ökning
av kanslilokalerna måste under alla omständigheter betecknas såsom nödvändig.
Chefen för byggnadsstyrelsen, som förliden sommar undersökt
förhållandena, har vitsordat behovet av ökat kansliutrymme samt funnit
det omöjligt att tillgodose dessa behov inom beskickningshuset. Förslag
ätt lösa lokalfrågan hava därför varit uppe. Särskilt hava, ehuru hittills
förgäves, försök gjorts att för beskickningens räkning förhyra bottenvåningen
i ett närbeläget hus.

Enligt från ministern i Paris nyligen ingånget meddelande erbjuder
sig för närvarande ett tillfälle att på ett varaktigt sätt avlägsna ovan
anförda olägenheter, nämligen genom köp av ett stycke av den beskickningen
angränsande tomten vid rue Bassano, jämte därå belägen mindre
byggnad.

Detta förslag har underställts chefen för byggnadsstyrelsen, vilken
vid besök i Paris haft tillfälle att undersöka ej blott förslagets praktiska
fördelar utan jämväl kostnadsfrågan.»

Efter en redogörelse för innehållet i ett av chefen för byggnadsstyrelsen
gjort uttalande i ämnet, däri tillstyrkes ett av ministern i
Paris framlagt förslag att bjuda intill visst belopp för ifrågavarande
tomt med byggnad, framhöll jag, att frågan måste underställas riksdagens
prövning, men att beslut om inköp av fastigheten icke kunde uppskjutas
till dess riksdagen sammanträdde.

På därom av mig gjord hemställan täcktes Eders Kungl. Maj:t
dels besluta att hos riksdagen göra framställning om uppförande på
1920 års tilläggsstat av erforderligt anslag för inköp av fastighet för utvidgande
av beskickningens i Paris kanslilokal, dels ock bemyndiga
ministern i Paris att på visst villkor upprätta kontrakt om inköp för
statens räkning av ifrågavarande tomt med därå belägna byggnad, dock
under förbehåll av riksdagens medgivande till inköpet.

Då underhandlingarna om fastighetsköpet för närvarande pågå,
kan köpesumman ej nu fixeras. Utöver det belopp, som densamma kommer
att utgöra, torde emellertid, enligt vad chefen för byggnadsstyrelsen
upplyst, erfordras medel för iordningsställande av berörda byggnad och
anordnande av förbindelse med beskickningens hittillsvarande kanslilokaler.

I anslutning till vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående inköp av fastighet för
kanslilokaler vid beskickningen i Paris, å tilläggsstat för

Tredje hnvndtiteln: 1920 års tillägasstat. 21

år 1920 såsom reservationsanslag beräkna ett belopp [15.]
av 90,000 kronor.

4. Utgifter i samband med fastighetsbyte med danska staten i syfte att
bereda lokaler för svenska beskickningen och svenska konsulatet, i

Köpenhamn.

Med bifall till av Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 17 till 1919 [16.]

års urtima riksdag framställt förslag, medgav riksdagen verkställande Utgifter i
av visst fastighetsbyte med danska staten i syfte att bereda lokaler för wfrfaxUgsvenska
beskickningen och svenska konsulatet i Köpenhamn. ed danska

Sedan danska staten av vissa anledningar önskat en ändring avme8tnt"n i
den preliminära överenskommelse, som träffats om byte, har jag i tanke^ *y£te ntt^
att föreslå Eders Kungl. Maj:t, att i särskild proposition till riksdageney“r °.e%.
göra framställning om lämnande från svensk sida av annat bytesobjekt iskabnkickStockholm
än den förutsatta tomten å Fredrikshovsområdet, nämligen en svenska kontomt
intill Göta livgardes kasernetablissement. Bytesobjektet i Köpen-suiat< t i Köhamn
kvarstår oförändrat. Såsom angavs redan i den till 1919 års ur- Peniam''11-tima riksdag avlåtna proposition i ämnet erfordras för den danska fastighetens
iordningställande till sitt avsedda ändamål enligt byggnadsstyrelsens
beräkning ett belopp av c:a 521,520 kronor. Härför stå emellertid
c:a 170,000 kronor till förfogande, som erhållas genom försäljning av en
obehövlig del av den danska fastigheten. Det återstår alltså ett belopp
av c:a 351,520 kronor, som av anslagsmedel skulle ställas till Kungl. Maj:ts
förfogande för de nödiga arbetenas utförande.

Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående bland annat utgifter i samband med
fastighetsbyte med danska staten i syfte att bereda lokaler
för svenska beskickningen och svenska konsulatet i
Köpenhamn, för ändamålet å tilläggsstat för 1920 såsom
reservationsanslag beräkna ett belopp av 351,600 kronor.

Summan av de utav mig å tilläggsstaten för år 1920 under tredje
huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår till 2,640,200 kronor.

Statsrådets övriga ledamöter biträdde vad herr ministern för utrikes
ärendena sålunda hemställt;

Tredje huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

och behagade Hans Maj:t Konungen härtill
lämna bifall samt föreskriva, att avskrift av detta protokoll
skulle till finansdepartementet överlämnas för att
tjäna till ledning vid avfattandet av Kungl. Maj:ts
proposition till riksdagen angående tilläggsstat för år
1920.

Ur protokollet:
David Montgomery.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Tllläggsstat för år 1920.

	Tredje huvudtiteln.	Extra anslag	Sid.
	Kronor
	A. Departementet.
i.	Personligt lönetillägg åt kamreraren i utrikesdepartementet G.
	Larsson.......	2,000	4
2.	Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom
	den civila statsförvaltningen ...	7,800*	5
3.	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
	inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar in. m. anvisade medel........	4,000*	5
	B. Sveriges representation i utlandet.
!•	Vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder...	6,000	6
2.	Ortstillägg åt förste legationssekreterarne i Helsingfors, Kristiania
	och Köpenhamn .........	6,300 2.500	b
3.	Kontorskostnadsersättningar åt vissa nya konsuler	6
4.	Bidrag åt beskickningschefer och lönade konsuler för ökade kon-
	torsknstnader............	20,000 25,000	(
5.	Extra diplomat- och konsulsaspiranter ............	7
6.	Höjt arvode åt vissa militär- och marinattachéer	20,000
7.	Förstärkning av anslaget till extra biträden, kanslivaktmästare och	8
	andra utgifter vid beskickningar och konsulat	40,000
	C. Internationella byråer m. m.
1.	Bidrag till bestridande av kostnaderna för anordnande av inter-
	parlamentariska unionens nittonde konferens i Stockholm 1920	115,000	9
2.	Bidrag till svenska röda korsets utländska hjälpverksamhet .. ..	1,000,000*	13

* Beräknat belopp.

		Extra anslag	Sid.
	D. Diverse.	Kronor
1.	Ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre
	representationen .........................................................	50,000	14
i 2‘	Dyrtidstillägg ...................................................	900,000*	19
3.	Inköp av fastighet för kanslilokaler vid beskickningen i Paris ...	90,000*	19
4.	Utgifter för beredande av lokaler för svenska beskickningen och
	svenska konsulatet i Köpenhamn ....................................	351,600*	21

* Beräknat belopp.

Stockholm 1920. Ktmgl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

196317.

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. i

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader in. m...................2

1. Tillfällig lönereglering för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila

statsförvaltningen..............................2

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila

statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel.....3

B. Undervisning, understöd, expenser m. m.....................3

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastik materiel

samt undervisningsanstalter och utbildhingskurser.........i 3

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier, expenser, bränsle,

lyse ni. m.......... 11

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m. vid trupp förbanden

..................................20

C. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar m. m.........22

1. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till mathållning............22

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning.....25

Ifrågasatt förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasernutredhing, inten denturfordon

m. m..............................27

3. Inventarier i nya kasernetablissemang......................29

4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning

och tvätt vid truppförbanden.........................30

5/ Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering..........32

Ö. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering...........^41

7. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens övliingar ... 43

B. Sjukvård m. m........ 50

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m. . 50

2. Sjukhusinventarier m. m.............................56

3. Nya jukhus vid armén .................... 56

Fjärde liuyudtiteln: 1920 års tillägg sstat

Sid.

E. Vapen och ammunition............................. gg

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition m. m. . 56
%. Merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel .... 59
Anskaffning av viss kulsprutemateriel för försök.................59

P. Byggnader och ingenjörmateriel.........................60

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och skjut banor

................................ gg

2. Fullföljande av arbetena å kasemetablissemang för femton infanteriregementen . . 64

3. Underhåll av maskinella anordningar vid vätgasverket i Boden..........64

4. Ateruppförande av ett nedbrunnet pjäsexercishus i Boden............64

6. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel........65

6. Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel.............67

G. Diverse ........................................

1. Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag............. 67

2. Dyrtidstillägg......................... _ g7

Sammanställning av anslagen å tilläggsstaten........ 68

Bilagor.

Nr 1. Beräkning av de värnpliktigas tjänstgöringsdagar under år 1920 ....... 69

Nr 2. Sammanställning av anslagen å tilläggsstat för år 1920 ............ 70

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 7 januari 1920.

N ärvar ande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstjerna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Nilson, anhöll härefter att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under
fjärde huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år
1920, och att i sammanhang därmed få föredraga följande till Kungl.
Maj:t inkomna skrivelser, nämligen:

arméförvaltningens skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 augusti 1919
angående lantförsvarets medelsbehov för år 1921, i vad samma skrivelse
avsåge anvisande av medel dels till förstärkning av följande i 1920 års
stat upptagna anslag, nämligen anslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel
samt undervisningsanstalter och utbildningskurser, anslaget
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 308i 19 1

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m., anslaget till skrivmaterialier
m. in. vid truppförbanden, anslaget till mathållning, anslaget
till munderingsutrustning, anslaget till kasernutredning, intendenturfordon
m. m., anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt
vid truppförbanden, anslaget till remontering, anslaget till fur agering,,
anslaget till truppförbandens övningar, anslaget till sjuk- och veterinärvård
m. ro., anslaget till vapen och ammunition m. m., anslaget till
fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel, anslaget till
byggnader, övningsfält och skjutbanor, anslaget till ingen]örmateriel
samt anslaget till komplettering av viss ingenjörmateriel, dels och till
tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom den
civila statsförvaltningen, till förstärkning av de till avlönande av vissa
extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till
vikariatsersättningar m. in. anvisade medel, till inventarier i nya kasernetablissemang,
till sjukhusinventarier m. m., till anskaffning av kulsprutemateriel
för försök, till underhåll av maskinella anordningar vid vätgasverket
i Boden samt till återuppförande av ett nedbrunnet pjäsexercishus
i Boden;

arméns kasernbyggnadsnämnds skrivelse den 1 september 1919, i
vad nämnda skrivelse avsåge ställandet till nämndens förfogande av
ytterligare medel för år 1920; samt

arméförvaltningens skrivelse den 7 november 1919 angående ställningen
å vissa reservationsanslag vid utgången av år 1919.

Departementschefen yttrade härefter följande:

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

1. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den

civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet
förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden
anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående tillfällig löneförbättring under är
1920 för viss personal inom den civila statsförvaltningen,
tillsvidare under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat
för år 1920 beräkna ett förslagsanslag av 54,300
kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1!)20 års tilläggsstat.

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet
förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört,
får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående förstärkning av de till avlönande
av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar in. m. anvisade
medel, tillsvidare under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat
för år 1920 beräkna ett förslagsanslag av 20,000
kronor.

B. Undervisning, understöd, expenser m. m.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och
gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbiidningskurser.

Ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel
samt undervisningsanstalter och utbiidningskurser (undervismngsanslaget)
är i riksstaten för innevarande år upptaget med 547,621
kronor. Anslaget är beräknat med hänsyn till de före kristidens inträde
rådande prisförhållandena.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov
för år 1920 anmälde arméförvaltningen, att de för vederbörande
skolor å ordinarie stat beräknade anslagsbeloppen på grund av
den rådande dyrtiden komme att visa sig alldeles otillräckliga; och
hemställde ämbetsverket på grund härav om anvisande av ett särskilt
efter vissa närmare angivna grunder beräknat förstärkningsanslag.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919 yttrade
jag till statsrådsprotokollet, att de av arméförvaltningen äskade
merkostnadsbeloppen vore beräknade med hänsyn till då rådande pris -

[3.]

Arinéför vattningens framställ ning.

Krigs högskolan.

Artilleri- och
ingenjörhögskolan.

4 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

förhållanden och följaktligen måste anses endast såsom approximativaVid
sådant förhållande och då man med all sannolikhet hade att emotseen
avsevärd nedgång i priserna under år 1920, syntes det mig icke
lämpligt att för det dåvarande av riksdagen äska förstärkningsanslag
för bestridande av under nämnda år eventuellt uppkommande merkostnader.
Jag hölle därför före, att med prövningen av förevarande extra
medelsbehov borde anstå till 1920 års riksdag, då förhållandena kunde
på ett helt annat sätt överblickas. De förstärkningsanslag, som därvid
kunde finnas vara av omständigheterna oundgängligen påkallade, borde
då anvisas å tilläggsstat för år 1920.

Arméförvaltningen har nu anfört, att de''förhoppningar, som i förra
årets statsverksproposition uttalats om en avsevärd nedgång i priserna
under år 1920, åtminstone icke visat sig äga något stöd av förhållandena
under år 1919. De till arméförvaltningen inkomna framställningarna
om medelsbehovet för år 1920 liksom annorledes vunna upplysningar
därutinnan grundade i allmänhet nämnda behov på en ökning
med 100 procent utöver det normala prisläget, och denna prisökning
hade även vunnit bekräftelse vid tagna stickprov av vissa myndigheters
hittills inkomna räkenskaper för året. Arméförvaltningen såge sig därför
icke i stånd att föreslå någon minskning av de för år 1919 beviljade
förstärkningsanslagen.

Det av rådande kristid påkallade extra medelsbehovet under förevarande
anslag hade av arméförvaltningen beräknats på följande sätt,

Enligt uppgift under hand från chefen för krigshögskolan erfordrades
för skolans andel av undervisningsanslaget samma förstärkning,
som beviljats för år 1919, eller

till undervisningsmateriel....................................................... kronor 200: —

» expenser........................................................... » 2,000:

eller tillhopa kronor 2,200: —

Chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan hade i skrivelse till
arméförvaltningen hemställt om ökning av så gott som alla skolans
poster till omkostnader och underhåll.

För biblioteket, fysiska kabinettet och laboratoriet, vilkas underhåll
under normala förhållanden beräknades draga en kostnad av 2,000
kronor, hade av sparsamhetsskäl och på grund av svårigheten att erhålla
erforderlig utländsk facklitteratur icke begärts några ökade anslags -

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 5

medel å förstärkningsanslaget för år 1919. Sedan tillgången pa sådan [3.]
litteratur, beträffande högskolans olika verksamhetsområden, nu åter
blivit god, ehuru till väsentligen ökade pris, ansåge skolchefen tiden
inne att hemställa om anslagspostens förhöjning med. 1,000 kronor.

Till skrivmaterialier för undervisningen, expeditionen och redogörelsen
hade skolchefen begärt en ökning från 400 till 1,000 kronor.

Till extra utgifter funnes för högskolan å undervisningsanslaget
beräknade 300 kronor, vilken post under de senaste åren måst överskridas
med nära nog dubbla beloppet. Skolchefen hade därför ansett
denna post böra ökas med 500 kronor.

Beträffande anslagsposten till reseersättningar å 2,500 kronor hade
skolchefen anfört, att densamma syntes komma att icke oväsentligen
influeras av de från den 1 augusti 1919 förhöjda järnvägstaxorna och
därför borde ytterligare förstärkas med minst 1,100 kronor, motsvarande
omkring 25 procent av det för år 1919 utgående sammanlagda
beloppet, 4,275 kronor.

I övrigt hade skolchefen hemställt om enahanda anslagsförhöjningar,
som medgivits för år 1919, nämligen för lokalernas uppvärmning med
2,900 kronor, till inventariers underhåll med 300 kronor, till städning
och tvätt med 400 kronor, till renhållning med 200 kronor och till
elevernas praktiska övningar med 2,500 kronor.

Arméförvaltningen ansåge sig vid ovannämnda beräkningar endast
kunna erinra, att posterna till skrivmaterialier m. m. och till extra utgifter
icke syntes behöva förhöjas med mer än 100 procent, d. v. s. med
respektive 400 och 300 kronor.” De för artilleri- och ingenjörhögskolan
erforderliga beloppen skulle således utgöra:

för biblioteket m. m............................................................ kronor

» lokalernas uppvärmning.............................................. t>

» inventariers underhåll..................................................... ^

» skrivmaterialier.................................................................. »

)) städning och tvätt ............................................ »

» renhållning.............................. ®

r elevernas .praktiska övningar..................................... »

)) reseersättningar ............................................................... »

» extra utgifter.................................................. »

eller tillhopa kronor 10,900: —

Chefen för ridskolan hade icke anmält några nya eller ökade me- Ridskolan,
delsbehov utöver de belopp, som beviljats å förstärkningsanslag för
år 1919.

1,000

2,900

300

400

200

2,500

2,900

300

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[3.] Dessa belopp hade utgjort följande:

för uppvärmning .................................................................. kronor 12,000: —

» underhåll av ridtyg och persedlar.............................. » 600: —

» underhåll och reparationer av byggnader och hinderbana.
......................................................................... » 1,000: —

eller tillhopa kronor 13,600: —

Vad förhöjningen av posten till uppvärmning beträffade, hade densamma
varit beräknad efter en med 200 procent över den normala
uppvärmningskostnaden, 6,000 kronor, stegrad bränslekostnad. Enär
bränsleprisen sedan förlidet år hade gått något tillbaka, syntes den erforderliga
förhöjningen av ifrågavarande post icke behöva beräknas
till mer än 175 procent över den normala kostnaden, eller till 10,500
kronor.

Vad åter anginge posten till underhåll och reparationer av byggnader
och hinderbana, vore dylika kostnader från och med innevarande
år överförda till ordinarie anslaget till byggnader, övningsfält och
skjutbanor, och hade erforderligt belopp, 1,000 kronor, för ifrågavarande
merkostnader upptagits å förslaget till förstärkningsanslag för
nämnda anslag.

Beträffande reseersättningar hade framställning om ökning av det
därför avsedda beloppet, 7,000 kronor, varken år 1918 eller år 1919
avgivits av skolchefen. Med hänsyn till den starka ökningen av biljettprisen
ävensom av kostnaderna för alla slags transporter ansåge
arméförvaltningen sig dock böra föreslå en förhöjning av 50 procent,
d. v. s. med 3,500 kronor å ifrågavarande anslagspost.

För ridskolan skulle alltså erfordras följande förstärkningsanslag,
nämligen:

för uppvärmning................................................................... kronor 10,500

» underhåll av ridtyg och stallpersedlar..................... » 600

» resor och transporter av tjänstehästar..................... » 3,500

eller tillhopa kronor 14,600

skjutskolan Chefen för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet hade i skri °''r“

velse till arméförvaltningen hemställt om beredande av förstärkningsleriet.
anslag för år 1920 med följande belopp:

Fjerde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 7

till	reseersättningar ..................	............................................. kronor	8,000: —
»	materiel....................................	.......................................... »	8,000: —
»	inventarier..............................	............................................ »	4,500: -
))	diverse..................................	........................................... »	1,000: —
		eller tillhopa kronor	22,100: —

Då dessa belopp, vilka innebure ökning med omkring 90 procent
av anslagsposten till reseersättningar och med något över 100 procent
av anslagsmedlen till bränsle och lyse, medicin, böcker och skrivmateriel
m. m., redan tillstyrkts av arméförvaltningen i sammanhang med
förslaget till 1919 års förstärkningsanslag, och då någon minskning av
ifrågavarande kostnader under de ovan beräknade icke kunde emotses,
ansåge arméförvaltningen någon ändring av beloppen icke böra ifrågakomma.
Till ökning av anslagsposten till byggnader, vilket behov av
skolchefen uppgivits vid anmälan av medelsbehovet för år 1919, hade
erforderligt belopp, 4,500 kronor, upptagits å förslag till förstärkningsanslag
till byggnadsanslaget.

För artilleriets skjutskolor vore å förstärkningsanslag för år 1919 Artilleriets
beviljade följande belopp: skjutskolor.

A. För fältartilleriets skjutskola:

Reseersättning åt officerare och underofficerare

in. fl........................................................................

Kostnad för handräckning:

Transporter........................... kronor 5,000: —

Materialier m. m................ » 2,500: —

B. För fästnings- och positionsartilleriets skjutskola:
Reseersättning till officerare och underofficerare

m. fl......................................................................

Kostnad för handräckning:

Transporter.......................... kronor 2,500: —

Materialier.............................. » 1,500: —

C. Till oförutsedda utgifter................................................

kronor 4,000: —

7,500: —

2,000:

4,000

1,500

eller tillhopa kronor 19,000

Samma belopp ansåge arméförvaltningen även bliva erforderliga
på förstärkningsanslag för år 1920.

[3.]

Krig&skolan.

8 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Chefen för krigsskolan hade i skrivelse till arméförvaltningen förklarat
sig icke vilja föreslå någon ökning av förstärkningsanslaget
för år 1920 i förhållande till de för år 1919 beviljade beloppen.
Nämnda belopp utgjorde

ä krigsskolans stat:

Till remontering av en häst, underhåll av seltyg,
fordon, redskap in. m., utöver, i stat anvisade

1,300 kronor..................................................................... kronor 500: —

Till bränsle, lyse och vatten samt betjäningens kaser nering,

utöver i stat anvisade 7,400 kronor ...... )) 13,150:

Till byggnadernas och parkens vård samt underhåll,

utöver i stat anvisade 10,900 kronor..................... » 3,000:

Till inventarier och husgeråd, utöver i stat anvisade

3,000 kronor................................... »_1,000:

eller tillhopa kronor 17,650: —

å staten för reserv officer skurser:

Till inventarier och husgeråd, utöver i stat anvisade

250 kronor..................................................................... ® ISO:

Till bränsle, lyse, vatten och betjäningens kaserne ring,

utöver i stat anvisade 650 kronor.............. » 1,315:

Till undervisningsmateriel, tvätt och lagning, medikamenter
m. m. för eleverna, utöver i stat anvisade
5,000 kronor................................... ^_2,000:

eller tillhopa kronor 3,525: —

Ovan angivna belopp till bränsle, lyse och vatten m. m. för såväl
krigsskolan själv som reservofficerskurserna grundade sig på inom arméförvaltningen
gjorda beräkningar, enligt vilka bränslekostnaderna under
rådande dyrtidsförhållanden ansetts kunna gäldas med 16,000 kronor
årligen vid krigsskolan och med 1,700 kronor vid reservofficerskurserna,
efter avdrag dock för år 1919 av vissa a ett särskilt förstärkningsanslag
för krigsskolan under nämnda år beviljade belopp å respektive
2,850 och 325 kronor. För ifrågavarande merkostnader under år 1920
hade däremot de ovan angivna beloppen, 16,000 och 1,700 kronor, ansetts
vara till fullo erforderliga.

Enär emellertid, såsom här ovan under ridskolan anförts, någon
tillbakagång i bränsleprisen hade inträtt, syntes efter samma beräk -

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

ningsgrund, som använts för ridskolans förstärkningsanslag, ovan nämnda
merkostnader kunna beräknas till respektive 12,950 och 1,140 kronor.

För beredande av ökning utav anslagsposten till byggnadernas och
parkens vård och underhåll hade, enär dylika kostnader från och med
innevarande år vore överflyttade till byggnadsanslaget, de erforderliga
medlen, 3,000 kronor, upptagits å förslag till förstärkningsanslag för
nämnda anslag.

Krigsskolans medelsbehov för år 1920 å ifrågavarande anslag skulle
således utgöra:

för skolans egen räkning (500 + 12,950 + 1,000 =)...... kronor 14,450: —

» reservofficerskursen (150 + 1,140 + 2,000=).......... » 3,290:-

eller tillhopa kronor 17,740: —

Å förevarande förstärkningsanslag borde även av skäl, som anförts
under ordinarie anslaget till undervisnings- och gjmmastikmateriel m. m.
titel II., uppföras 6,600 kronor till anordnande av en bataljonsveterinärkurs
och en allmän militärveterinärkurs.

Med erinran om vad arméförvaltningen under anslaget till undervisnings-
och gymnastikmateriel m. m., titel III., anfört angående behovet
av ökning med 25,000 kronor å 1921 års stat av de till oförutsedda
utbildningskostnader m. m. avsedda medlen, finge arméförvaltningen
slutligen, då behovet av eu dylik ökning, med hänsyn till redan
ifrågasatt förlängning av utbildningstiden vid vissa underofficersskolor
samt till likaledes föreslagna kurser för förvaltaraspiranter m. m., kunde
förväntas inträda redan under 1920, hemställa om uppförande på här
ifrågavarande förstärkningsanslag för år 1920 av samma belopp,

25,000 kronor.

Beträffande 1919 års merkostnader för reservationsanslagen till
krigshögskolor m. fl. högre undervisningsanstalter hade Kungl. Maj:t
och riksdagen beslutat, att nämnda kostnader, i vad de avsåge bränsle
och belysning, skulle utgå från särskilt anvisat anslag för år 1919
till förstärkning av ordinarie anslaget till arméns kasernutredning samt
ved, ljus och vatten. Ehuru något dylikt förstärkningsanslag icke
funnes anvisat för år 1920, hade likväl arméförvaltningen ansett sig
böra vid sammanfattningen av de ovan anmälda medelsbehoven å förevarande
förstärkningsanslag fördela desammas belopp å bränsle- och
lysekostnader samt övriga kostnader.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

[3.]

Bataljonsveterinärkurs
och
allmän militärveterinärkurs.

Oförutsedda

utbildnings kostnader.

Samman''

fattning.

3081 19 2

Fjärde liuyudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[3.] De erforderliga beloppen utgjorde sålunda följande:

	Totalkostnad	Bränsle- och lysekostnader	Övriga kostnader
Krigshögskolan........................	2,200		2,200
Artilleri- och ingenjörhögskolan ...................................	10,900	2,900	8,000
Ridskolan .................................................................	14,600	10,500	4,100
Infanteristutskolan......................................................	22,100	—	22,100
Artillerist utskolor ....................	19,000	—	19,000
Krigsskolan ............................................................... Militärläkares undervisning samt fackskolorna för vämplik-	17,740	14,090	3,650
tiga medicine kandidater, veterinärer, tandläkare och apotekare ................................	6,600 25,000		6,600 25,000
Till oförutsedda utbildningskostnader..............................	—
Summa kronor	118,140	27,490	90,650

bör den händelse å 1920 års stat skulle anvisas ett anslag till
förstärkning av reservationsanslaget till bränsle, lyse och vatten m. m.
vid trupp förbanden samt ovan angivna bränsle- och lysekostnader finge
utgå av nämnda anslag, hemställde således arméförvaltningen om anvisande
till bestridande av övriga merkostnader å tilläggsstat för år
1920 av ett förslagsanslag å 90,650 kronor till förstärkning av reservationsanslaget
till undervisnings- och gymnastikmateriel m. m.

I annat fall borde sistnämnda förstärkningsanslag föreslås till uppförande
å sagda tilläggsstat med 118,140 kronor.

Departc. Vid den granskning, jag underkastat arméförvaltningens förenämnda
dieten, beräkning av de å de särskilda anslagsposterna uppkommande merkostnaderna,
har jag icke funnit anledning till annan erinran än att,
i enlighet med vad jag vid anmälan av frågan om medelsbehovet för
år 1921 anfört, det för infanterist]’utskolan beräknade beloppet bör upptagas
med (22,100 — 800 =) 21,300 kronor och det till oförutsedda
utbildningskostnader beräknade beloppet med (25,000 — 13,352 =) 11,648
kronor. Den totala merkostnaden skulle alltså komma att uppgå till
[118,140 — (800 + 13,352)=] 103,988 kronor.

Såsom jag får tillfälle att längre fram omnämna, har arméförvaltningen
hemställt, att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden måtte

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

för innevarande år anvisas 2,500,000 kronor. Diirest ett dylikt förstärk- [3.]
ningsanslag beviljades, bär arméförvaltningen ansett, att merkostnaderna
för bränsle och lyse, beräknade till 27,490 kronor, lämpligen borde
kunna bestridas från samma förstärkningsanslag. Då med hänsyn till
de rådande höga bränslepriserna en förstärkning av innevarande års
bränsleanslag torde vara ofrånkomlig, har jag icke något att erinra mot
arméförvaltningens i förevarande hänseende framställda förslag.

Det för förstärkning av undervisningsanslaget erforderliga beloppet
skulle alltså utgöra (103,988 — 27,490=) 70,498 kronor, vilket belopp
torde böra avjämnas till 70,500 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till undervisnings- och gymnastihnateriel samt undervisningsanstalter
och utbildning skur ser å tilläggsstat för år
1920 anvisa ett förslagsanslag av högst 76,500 kronor.

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmateriaiier, [4.]
expenser, bränsle, lyse m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till skrivmateriaiier, expenser, bränsle,
lyse m. m. (expensanslaget.) är i riksstaten för innevarande år upptaget
med 295,758 kronor och i likhet med övriga ordinarie underhållsanslag
beräknat efter de före kristidens inträde rådande prisförhållandena.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets
medelsbehov för år 1920 anmälde arméförvaltningen, att de för vissa
verk, staber och inrättningar beräknade expensanslagen med säkerhet
komme att visa sig otillräckliga, och hemställde arméförvaltningen för
den skull om anvisande av erforderligt förstärkningsanslag för år 1920.

Av skäl, som under punkten 3 närmare omförmälts, ansåg jag
vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919, att med
prövningen av förevarande extra medelsbehov borde anstå till 1920 års
riksdag.

Arméförvaltningen har nu, under hänvisning till vad sålunda före- Arméförkommit,
gjort framställning om anvisande av erforderligt förstärknings- vf“amst!linS
anslag för innevarande år samt därvid anfört följande: niu^.

[4-]

Inspektörens
för kavalleriet
expedition.

Arméförvalt ningen.

12 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

'' Såsom ämbetsverket under ordinarie anslaget till skrivmaterialier,
expenser, bränsle, lyse m. m., titel I, anfört, hade hyresavgiften för
inspektörens för kavalleriet expedition från och med den 1 oktober

1919 blivit höjd från 1,450 kronor till 2,250 kronor. Enär under
nämnda anslagstitel endast förstnämnda belopp funnes beräknat för
denna hyreskostnad, borde å ifrågavarande förstärkningsanslag för år

1920 uppföras 800 kronor.

I övrigt vore några förstärkningar av expensanslaget på grund av
ökade hyreskostnader icke erforderliga för år 1920.

Enligt till ämbetsverket inkomna framställningar samt på annan
väg vunna upplysningar kvarstode däremot så gott som oförminskade
de i arméförvaltningens skrivelse den 31 augusti 1918 anmälda medelsbehoven
för gäldandet av merkostnader för bränsle och lyse, skriv- och
ritmaterialier m. fl. expensutgifter. Då i de flesta fall sagda medelsbehov
vore beräknade på grundvalen av en merkostnad, uppgående till
100 procent å de normala prisen, och denna beräkningsgrund alltjämt
syntes vara fullt tillförlitlig, hade arméförvaltningen ansett sig i det
följande icke behöva i annat än enstaka fall mera utförligt framlägga
skälen för de olika myndigheternas anslagsäskanden, och tilläte sig
arméförvaltningen att i övrigt endast hänvisa till vad som även för år
1920 anförts i ämbetsverkets meranämnda skrivelse den 31 augusti 1918.

Vad då först arméförvaltningens egen andel av anslaget till skrivmaterialier,
expenser m. m. beträffade, kunde med ledning av gjorda
undersökningar rörande 1919 års utgifter samt avslutade avtal om bränsleleveranser
m. m. med all sannolikhet förutses, att medelsbehovet för år
1920 icke komme att understiga det nästförflutna årets. Visserligen
torde, såsom i det föregående berörts, bränsleprisen så småningom gå
något tillbaka, men denna eventualitet uppvägdes dock för ämbetsverkets
vidkommande av de nytillkommande uppvärmningskostnaderna
för de nya tjänsterum, som under årets lopp skulle uppföras å den nuvarande
gårdsplanen. Arméförvaltningen ansåge sig därför böra även
för år 1920 anmäla ett ökat medelsbehov å 39,000 kronor, varav till
bränsle- och lysekostnader 19,000 kronor och till expenskostnader

20,000 kronor.

Generalitet. För merkostnader vid generalitetet under år 1920 hade i arméförvaltningens
skrivelse den 31 augusti 1918 anmälts ett ökat medelsbehov
å 26,325 kronor, fördelat med 12,710 kronor i kostnader för

Fjärde huvudtiteln; 1920 års tilläggsstat. 13

bränsle och lyse och 13,015 kronor i övriga kostnader. Nyssnämnda
totalkostnader hade utgjorts av samtliga å 1919 års stat för generalitetet
beräknade eldnings-, belysnings- och städningskostnador — hyresavgifterna
således oberäknade —• samt övriga expenskostnader för arméfördelningarnas
och inspektörernas för infanteriet, militärläroverken och
kavalleriet expeditioner, med tillägg av 900 kronor till merkostnader
för arméfördelningarnas veterinärexpeditioner, vartill kommit å samma
stat uppförda belopp till förhöjning i dagavlöning åt skrivbiträden samt
till disposition av arméförvaltningen.

Sistnämnda två anslagsposter, av vilka å 1920 års stat den förra
överförts till avlöningsanslaget och den senare till anslaget till skrivmaterialier,
expenser m. m., borde nu avgå från det ovannämnda beloppet
av här ifrågavarande merkostnader för år 1920, varigenom summan
nedbringades till 23,400 kronor. Å andra sidan borde lämpligen
i detta sammanhang anmälas de beräknade merkostnaderna för expenser
m. m. vid inspektörens för trängen och militärbefälhavarens på
Gottland expeditioner, vilka kostnader för vardera myndigheten kunde
uppskattas till 1,700 kronor, fördelade i 1,000 kronor till bränsle- och
lysekostnader och 700 kronor till övriga kostnader. För ifrågavarande
grupp av ortsmyndigheter skulle således det ökade medelsbehovet för
år 1920 uppgå till 26,800 kronor, varav 14,710 kronor till bränsle-och
lysekostnader och 12,090 kronor till övriga kostnader. I

I skrivelse till arméförvaltningens civila departement hade chefen
för generalstaben anmält, att å tilläggsstat för år 1920 erfordrades för
generalstabens andel av anslaget till skrivmaterialier, expenser m. m.
en förstärkning å 31,000 kronor, varav för arkivet och biblioteket samt
till inköp av böcker in. m. 4,500 kronor och till expenser, renskrivning,
ved m. m. 26,500 kronor. Vad den sistnämnda posten beträffade, hade
chefen för generalstaben framhållit, att även om någon prisnedsättning
skulle inträda å bränsle, lyse och papper, förestode dock en ökning
av bränsleutgifterna i och med krigsarkivets inflyttning i dess nya lokaler
i kvarteret Sjöhästen, vilka av erfarenhet kunde beräknas draga en
ökad uppvärmningskostnad å 3,000 kronor årligen, varjämte generalstabens
telefonkostnader med all sannolikhet förväntades röna en avsevärd
stegring.

Med anledning av den sålunda gjorda framställningen, mot vilken
arméförvaltningen icke hade någonting att erinra, syntes merkostnaderna
för bränsle och lyse för generalstaben kunna, liksom för år 1919, upptagas
till 13,550 kronor och övriga kostnader till 17,450 kronor.

[4-]

Generalfälttygmästarens

expedition.
Fortifikationsdepartementets
militärbyrå.
Fortifikationens

huvudstation.

Artilleri staben.

Kommendantskapen.
Intendenturstaben.

Remonteringsatyrelsen.

14 Fjärde huvudtiteln? 1920 års tiUäggsstat.

Chefen för generalstaben hade även anmält enahanda ökade medelsbehov
för år 1921, men då ifrågavarande merkostnader icke syntes böra
upptagas till gäldande å ordinarie stat, och frågan om förstärkningsanslag
för år 1921 icke ännu torde komma att upptagas till behandling,
hade arméförvaltningen icke ansett sig böra för närvarande avgiva något
förslag med anledning av nämnda anmälan.

Beträffande de vid generalfälttygmästarens expedition förväntade
merkostnader för expenser m. m. under år 1920 hade arméförvaltningen
i sin skrivelse den 31 augusti 1918 anmält, att erforderliga medel vore
beräknade å förslag till förstärkningsanslag till ordinarie vapenanslaget
för år 1920. Likaledes hade, enligt samma skrivelse, medel till ökade
kostnader för inköp av böcker, inventarier samt skriv- och ritmaterialier
för fortifikationsdepartementets militärbyrå samt för rit- och skrivmaterialier
m. fl. expenser för fortifikationens huvudstation varit uppförda
å förslag till förstärkningsanslag till ordinarie byggnadsanslaget
för år 1920.

Enär emellertid ovannämnda två förslag till förstärkningsanslag
icke ansetts böra upptagas till prövning av 1919 års lagtima riksdag,
samt då kostnader av omförmälda art efter den nya uppställningen av
huvudtiteln skulle gäldas av anslaget till skrivmaterialier, expenser
m. m., syntes de erforderliga beloppen böra inberäknas bland här ifrågavarande
merkostnader för sistnämnda anslag.

För expenskostnader vid generalfälttygmästarens expedition
funnes å anslaget till skrivmaterialier, expenser m. m. beräknade 7,110
kronor samt för böcker, inventarier in. m. för fortifikationsdepartementets
militärbyrå och för rit- och skrivmaterialier för fortifikationens huvudstation
respektive 2,900 kronor och 2,800 kronor. Efter den allestädes
här ovan använda beräkningsgrunden av 100 procent ökning av dylika
kostnader borde således de tre angivna beloppen uppföras å förevarande
förstärknin gsansla g.

A samma förstärkningsanslag borde likaledes det för expenser, ved,
ljus och rengöring m. m. vid artilleristaben beräknade beloppet å 3,000
kronor uppföras, på sätt som i 1918 års anmälan om medelsbehovet
föreslagits.

För kommendantskapen, intendenturstaben och remonteringsstyrelsen
borde beräknas enahanda belopp som för år 1919 eller respektive
7,842 kronor 50 öre, 3,500 kronor och 2,600 kronor.

IT)

Fjärde huvudtiteln: Urin årn tiUäggsstat.

Ordinarie medelsbeliovet vid krigshögskolan för högskolebyggnadens
uppvärmning m. m., 5,330 kronor, vore från och med år 1920
inberäknat under anslaget till skrivmaterialier, expenser-, bränsle, lyse
m. m., varför de för sagda ändamål förekommande merkostnader borde
upptagas till behandling under förevarande förstärkningsanslag.

1 det förslag, som år 1918 avgivits beträffande gäldandet av förutsedda
merkostnader för eldning och belysning vid bland annat ifrågavarande
undervisningsverk, hade sagda kostnader även för år 1920 uppskattats
till 20,000 kronor. Med den tillbakagång i pris å bränsleartiklar,
som kunde förväntas, syntes dock nämnda merkostnader kunna upptagas
med ett något lägre belopp, vilket, efter samma beräkningsgrund, som
använts beträffande ridskolans och krigsskolans bränslekostnader, syntes
kunna angivas till 18,000 kronor.

För intendenturförråden i Stockholm, Karlsborg och Boden vore
å anslaget till skrivmaterialier, expenser m. m. för år 1920 beräknade
tillhopa 10,500 kronor, varav 180 kronor avsetts till kostnader för städning
av modellkammarens lokaler och övriga belopp till eldning, belysning,
vatten, expenser och skrivmaterialier vid de tre intendenturförråden.
Efter ovan förutsatta ökning med minst 100 procent av samt,-liga nyssnämnda kostnader borde å förevarande förstärkningsanslag
uppföras 10,500 kronor, varav såsom merkostnader för eldning och belysning
kunde beräknas 7,500 kronor och för övriga kostnader 3,000
kronor.

Chefläkaren vid garnisonssjukhuset i Stockholm hade i skrivelse
till arméförvaltningen hemställt om förhöjningar av sjukhusets anslagsposter
för åren 1920 och 1921, utgörande till bestridande av omkostnader
för bränsle, lyse och vatten m. m. 50,000 kronor, till tvättkostnader
8,500 kronor och till expenser 3,600 kronor.

På grund av de anmälda medelsbehovens hänförlighet till dyrtidskostnader
hade å avgivet förslag till höjning av den ordinarie staten för
sjukhuset för år 1921 endast upptagits en*''ökning å 1,100 kronor av
anslagsposten till expenskostnader.

För år 1920 däremot borde medel för ifrågavarande merkostnader
beredas å förevarande förstärkningsanslag, och hade arméförvaltningen
icke någonting att erinra mot de ovan angivna beloppens storlek, i
vad anginge bränsle- och lysekostnaderna.

Till merkostnader för bränsle, lyse, vatten m. m., med vilken an -

[4,]

Krigshög skolan.

Intendentur förråden.

Garnisonssjukhuset
i
Stockholm.

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[4.] slagspost under år 1920 även skulle bestridas utgifterna för inre och
yttre renhållning, vore för år 1919 anvisade tillhopa 54,500 kronor,
varför det nu föreslagna beloppet, 50,000 kronor, innebure en minskning,
som syntes komma att motsvaras av sjunkande bränslepriser.

Det anmälda ökade medelsbehovet för expenser, 3,600 kronor, vore
upptaget med 1,600 kronor mera än för år 1919, ehuru omkostnaderna
för tryckning av vissa blanketter från och med år 1920 skulle bestridas
av ett därför särskilt anvisat anslag å 700 kronor. De å sjukhusets
stat för år 1920 uppförda medel till expenser, 1,300 kronor,
syntes emellertid vara för knappt tillmätta även för normala förhållanden
och torde vara väl i behov av förstärkning. Denna borde dock
icke upptagas med högre belopp än för år 1919, eller till 2,000 kronor.
Därjämte borde å ifrågavarande förstärkningsanslag uppföras det belopp
å 1,100 kronor, som begärts å ordinarie staten för anslaget till
skrivmaterialier, expenser m. m. för år 1921 till bestridande av ökade
telefonkostnader. Sammanlagda förstärkningsbeloppet för ifrågavarande
anslagspost skulle därefter utgöra 3,100 kronor.

Den begärda ökningen med 8,500 kronor av sjukhusets anslagspost
till tvättkostnader syntes däremot alldeles för högt upptagen, sedan
numera bestämmelser funnes givna, enligt vilka sjukhusets bemälda
kostnader skulle med 4/e gäldas av annat anslag och med endast Vs bestridas
av sjukhusets medel. Enligt å sjukvårdsstyrelsen förda räkenskaper
hade samtliga kostnader för år 1918 av ifrågavarande art uppgått
till omkring 16,000 kronor, varav sålunda endast 3,200 kronor skulle
gäldas av sjukhusets anslag. Då den i stat uppförda anslagsposten
för dessa kostnader utgjort 1,500 kronor, borde således den begärda
ökningen inskränkas till 1,700 kronor. Beträffande övriga för garnisonssjukhuset
för år 1919 beviljade tilläggsanslag hade framställningar
angående liknande medelsbehov för år 1920 gjorts under ordinarie avlöningsanslaget
samt i förslag till förstärkningsanslag till ordinarie
byggnadsanslaget och till sjukvårdsanslaget.

För garnisonssjukhuset i Stockholm skulle alltså erfordras följande
belopp:

till bränsle, lyse, vatten m. m.............................. kronor 50,000: —

» expenser.......................................................................... )> 3,100: —

» tvätt.................................................................................... » 1,700: —

eller tillhopa kronor 54,800: —

Fjärd© huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 17

. Till merkostnader vid garnisonssjukhuset i Boden vore för år 1919
anvisade följande belopp:

till läkemedel, förbands- och sjukvårdsartiklar ............ kronor 3,500: —

» bränsle, lyse och inre renhållning........................... » 19,000:_

» intendenturutrustning................................................... » 2 000:_

» yttre renhållning......................................................... » i00:_

eller tillhopa, kronor 24,600: —

Enär å 1920 års stat för anslaget till skrivmaterialier, expenser
m. m. för sjukhuset endast vore uppförda medel till bränsle, lyse och
inre renhållning, borde allenast det för sådana kostnader under år 1919
beviljade beloppet, 19,000 kronor, vilket syntes bliva till fullo erforderligt
även under år 1920, uppföras å förevarande förstärkningsanslag.

Övriga ovannämnda tilläggsbelopp hade med respektive 5,500 och
100 kronor inberäknats i förslag till förstärkningsanslag för sjukvårdsanslaget
och för ordinarie byggnadsanslaget.

Å förstärkningsanslaget för år 1919 till anslagen för skrivmaterialier,
expenser m. m. för vissa verk, staber och inrättningar hade bland
annat, uppförts 12,800 kronor till merkostnader vid rullföringsområdesexpeditionerna
för inköp av möbler samt för hyra, eldning, belysning
och städning. Kostnader av ifrågavarande art, som hittills guldits av
värnpliktsanslaget, skulle från och med år 1920 bestridas av anslaget
till skrivmaterialier, expenser m. m., varest medel för desamma funnes
inräknade i anslagssumman för titel III. Med hänsyn till det alltjämt
lika noga prisläget borde ovannämnda belopp även anvisas för år 1920
och inberäknas i förevarande förstärkningsanslag.

Därjämte borde å samma anslag uppföras ett belopp å 1,830 kronor,
avsett att av arméförvaltningens civila departement disponeras för oförutsedda
behov vid arméfördelningschefernas m. fl. expeditioner. En
anslagspost å nämnda belopp hade hittills funnits uppförd å generalitetets
stat, men från och med år 1920 överförts till anslaget till skrivmaterialier,
expenser, bränsle, lyse m. m.

Då denna anslagspost redan sedan lång tid tillbaka visat sig för
knapp och ännu mindre tillräcklig under rådande dyrtidsförhållanden,
vore en förstärkning av densamma synnerligen erforderlig.

Slutligen hemställde arméförvaltningen om förstärkning även av
den å staten för anslaget till skrivmaterialier, expenser m. m. uppförda
anslagstiteln IV. »Oförutsedda behov samt för centralupphandling».
Denna titel, som vore upptagen med ett belopp av 36,230 kronor, vore

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) sosi 19 3

[4-]

Garnisons•jukliuiet
i
Bodon.

Kullförings expeditio nernn.

Oförutsedda
behov vid
arméfördelningechefernas
m. fl.
expeditioner.

Centralopp handling.

Fjärde huru dtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[4.] till allra största delen avsedd för centralupphandlingskostnader och beräknad
på grundvalen av normala prisförhållanden. Med de nu gällande
höga priser å papper, kuverter o. d., vilka pris icke torde i någon
nämnvärd mån nedgå under år 1920, sage sig arméförvaltningen icke
i stånd att i erforderlig grad tillgodose rullföringsexpeditioner m. fl.
myndigheter med nödiga skrivmaterialier, om icke den tillgängliga medelstillgången
för sådana kostnader avsevärt förstärktes. Armeförvaltningen
hemställde därför om beredande å förevarande förstärkningsanelag av
ytterligare 30,000 kronor till ifrågavarande kostnaders bestridande.

I detta sammanhang tilläte sig även arméförvaltningen framhålla,
att meranämnda, från och med år 1920 nyuppförda anslag till skrivmaterialier,
expenser, bränsle, lyse m. m., vilket tillkommit genom sammanförande
från ett stort antal äldre anslag av hela deras belopp eller
delar därav, sannolikt torde förr eller senare visa sig vara i någon mån
för lågt beräknat för att kunna fylla alla med detsamma avsedda ändamål. •
Innan tillräcklig erfarenhet vunnits, kunde dock naturligen arméförvaltningen
icke framlägga något förslag till ändringar i berörda
avseende, utan både därför för det närvarande velat inskränka sig till
de förstärkningsåtgärder, som de tre sistanförda medelsbehoven innebure.

Samman fattning.

Ovan anmälda medelsbehov hade a nedanstående sammanställning
av samma skäl, som vid det föreslagna förstärkningsanslaget för undervisnitigsanslaget
anförts, fördelats i bränsle- och lönekostnader samt
övriga kostnader.

Total- kostnad.	Bränsle- och lysekostnader.	Övriga kostnader.
800				800
39,000	—	19,000	—	20,000	—
26,800	_	14,710	_	12,090	—
31,000	—	13,550	—	17,450	—
7,110	—	—	—	7,110	—
3,000	—	1,500	—	1,500	—
2,900	—	—	—	2,900	—
2,800	—	—	—	2,800	—
7,842	50	3,922	50	3,920	—
3,500	—	—	—	3,500	—
2,600	—	1,500	—	1,100	—
18,000	—	18.000	—	—	—
10,500	—	7,500	—	3,000	—
54,800	—	45.500	—	9,300	—
19,000	—	19,000	—	—	—
12,800	—	3,200	—	9,600	—
1,830	—	—	—	1,830	—
30,000	-	—	—	30,000	—
274,282	50	147,382	50	126,900 \|—

Inspektörens för kavalleriet expedition, hyra..................

Arméförvaltningen ...................................•■■■•...........

Generalitet, truppslagsinspektörerna och militärbefälha vareu.

............................................

Generalstaben ............ ......................

Generalfälttygmästarens expedition ........

Artilleristaben ...............................y

Fortifikationsdepartementets militärbyrå..

Fortifikationens huvudstation.................

Kommendantskapen ..........................

Intendenturstaben ......... ....................

Remonteringsstyrelsen ........................

Krigshögskolan ..................................

Intendentur förråden..................................

Garnisonssjukhuset i Stockholm................

D:o i Boden .....................

Rullföringsexpeditionerna .........................

Till oförutsedda behov vid vissa expeditioner.

För centralupphandling ............................

Summa kronor

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Samtliga medelsbehov å förevarande förstärkningsanslag uppginge [4.]
enligt denna sammanställning till 274,282 kronor 50 öre, fördelade på
147,382 kronor 50 öre till bränsle- och lönekostnader samt 126,900
kronor till övriga kostnader.

För den händelse Kungl. Maj:t och riksdagen skulle besluta, att
nyssnämnda bränsle- och lysekostnader finge bestridas av ett eventuellt
förstärkningsanslag för år 1920 till ordinarie bränsleanslaget, hemställde
arméförvaltningen, att för övriga kostnader måtte på extra stat för år
1920 anvisas ett förslagsanslag å 126,900 kronor till förstärkning av
reservationsanslaget för skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m.

I annat fall borde å sistnämnda förstärkningsanslag uppföras hela
det ovan omförmälda beloppet, 274,282 kronor 50 öre.

Då de av arméförvaltningen vid merkostnadernas beräknande följda Departegrunderna
stå i överensstämmelse med nu rådande prisförhållanden, har ^efen
jag icke något att erinra mot de för de särskilda anslagsposternas för- cieen*
stärkning föreslagna beloppen.

I enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit, torde de i förenämnda
tablå upptagna kostnaderna för bränsle och lyse, utgörande
147,382 kronor 50 öre, lämpligen böra utgå av det förstärkningsanslag
till ordinarie bränsleanslaget, varom jag längre fram kommer att göra
framställning.

För bestridande av kostnaderna för skrivmaterialier, expenser,
bränsle, lyse m. m. är under titel II av det ordinarie expensanslaget
för lantförsvarsdepartementets del beräknat ett belopp av 18,182
kronor. Denna efter normala förhållanden beräknade anslagspost bär
givetvis under kristiden visat sig vara för sitt ändamål alldeles otillräcklig.
Eniigt vad vederbörande redogörare uppgivit, hava utgifterna
under år 1919 uppgått till i runt tal 62,600 kronor, därav omkring

13,300 kronor för bränsle och lyse samt 49,300 kronor för övriga utgifter.
Merkostnaderna för nämnda år utgjorde alltså (62,600 — 18,182 =)

44,418 kronor. Någon anledning antaga, att kostnaderna under innevarande
år skola nedgå, förefinnes icke. Tvärt om har man att emotse,
att dessa komma att väsentligt stegras i och med genomförandet av
den beslutade sammanslagningen av lånt- och sjöförsvarsdepartementen
till ett gemensamt departement. Att nu verkställa en tillförlitlig beräkning
av under innevarande år uppkommande merkostnader torde emellertid
icke vara möjligt. Under förutsättning att merkostnaderna för
bränsle och lyse få, i enlighet med vad förut nämnts, bestridas av det

Fjärde huvudtiteln; 1920 års tillägg sstat.

[4.] extra anslag, som kan komma att beviljas för det ordinarie bränsleanslagets
förstärkning, torde för bestridande av övriga utgifter erfordras
ett förstärkningsanslag av minst 35,000 kronor.

Det för expensanslagets förstärkning erforderliga beloppet bör alltså
upptagas till (126,900 + 35,000=) 161,900 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till skrivmaterialier ^ expenser, bränsle, lyse m.m. å tilläggsstat
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av högst
161,900 kronor.

[5.] 3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m.

vid truppförbanden.

Ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden
är i riksstaten för innevarande år upptaget med 155,175
kronor och beräknat med hänsyn till de före kristidens inträde rådande
prisförhållandena.

Under framhållande av att priserna å så gott som alla förekommande
skrivmaterialier efter kristidens inträde stigit till 100 procent
över de normala och att en nedgång förmodligen icke komme att inträda
för år 1920, hemställde arméförvaltningen i Bin skrivelse den 31
augusti 1918, att erforderligt förstärkningsanslag måtte för år 1920
anvisas. Förslaget, vilket slutade å 123,150 kronor, var byggt på den
dåvarande staten för truppförbandens expensanslag, i vad den avsåg
rena expenskostnader, och gick ut på en ökning med 100 procent av
de för sådana kostnader anvisade medel.

Av skäl, som under punkten 3 närmare omförmälts, ansågs emellertid
med prövningen av detta extra medelsbebov böra anstå till 1920
års riksdag.

Arméförrait- Arméförvaltningen har nu anfört, att staten för truppförbandens
framrtsunlng. expensanslag från och med innevarande år undergått en viss omläggning,
i det att dels några expeditioners medelsbehov samt alla medel

Fjilrde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

för tryckningskostnader inberäknats under andra anslag och dels truppförbandens
anslagsandelar tillgodoförts approximativt beräknade medel
för åtskilliga expenskostnader, vilka hittills fått bestridas av vederbörande
anskaffningsanslag. Därigenom hade truppförbandens anslagsandelar
skenbart blivit större — i regel 125 kronor utöver de förutvarande.
Dessa anslagsandelars belopp utgjorde dock endast resultatet
av de beräkningar, som för anslagets omläggning kunnat göras med
anlitande av tillgänglig räkenskaps- och redovisningsmateriel. Då
alltså någon erfarenhet angående det verkliga behovet icke låge till
grund för samma belopp, kunde de måhända i verkligheten bliva otillräckliga
för även normala prisförhållanden.

Om en sådan omständighet, som kunde föranleda behov av anslagets
höjning, hade arméförvaltningen vid anmälan av medelsbehovet
för ifrågavarande anslag för år 1921 redan uttalat sig med anledning
av chefens för Livregementets dragoner framställning om regementets
ökade expenskostnader på grund av de höjda telefonabonnemangsavgifterna.
Flera sådana förhållanden torde möjligen även framträda, i
den mån andra från anskaffningsanslagen överförda expenskostnaders
tyngande på expensanslaget hunne göra sig fullt känt.

Om sålunda anslaget redan under normala förhållanden syntes
komma att visa sig otillräckligt, bleve detta naturligen ''ännu mera förhållandet
under den dyrtid, som efter allt att döma syntes oförminskat
bliva rådande under år 1920. Arméförvaltningen ansåge sig därför böra
återupptaga sitt förslag om förstärkning av ifrågavarande anslag för
nämnda år och därvid fasthålla vid den förut använda beräkningsgrunden
för denna förstärkning, eller 100 procent å det ordinarie anslagets
belopp, i vad detta vore avsett för rena expenskostnader.

Till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden
vore å 1920 års stat anvisade........................................ kronor 112,600: —

till d:o d:o vid infanteribrigadernas expeditioner » 2,400: —

eller tillhopa kronor 115,000: —

Till detta belopp borde av skäl, som anförts i arméförvaltningens
förutnämnda skrivelse den 31 augusti 1918, läggas 550 kronor till ökade
expenskostnader för 11 formationer värnpliktiga studenter å 50 kronor,
ävensom hela det till oförutsedda expensbehov samt för anskaffning av
papper till redovisningsformulär m. m. avsedda beloppet 34,100 kronor.

Hela medelsbehovet för ifrågavarande förstärkningsanslag uppginge
därefter till (115,000 + 550 + 34,100 =) 149,650 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. jjf

[5.] Med anledning av vad sålunda anförts hemställde arméförvaltningen

om anvisande för år 1920 av ett förslagsanslag å 149,650 kronor till
förstärkning av anslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden.

Departements- Med hänsyn till vad arméförvaltningen därom anfört, anser jag
chefen. mjg icke kunna framställa någon annan erinran mot de av ämbetsverket
föreslagna grunderna för beräknandet av under innevarande år å förevarande
anslag uppkommande merkostnaderna eller 149,650 kronor, än
att detta belopp bör minskas med 1,125 kronor, motsvarande beräknade
expenser för Norrbottens kavallerikår. Anslaget skulle alltså uppgå till
(149,650 — 1,125 =) 148,525 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till skrivmaterialier m. in. vid truppförbanden å
tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av
högst 148,525 kronor.

C. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering,

övningar m. m.

[6.] 1- Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till mathållning.

Ordinarie förslagsanslaget till mathållning utgör för innevarande år

9,084,000 kronor. Anslaget är beräknat efter den före kristidens inträde
tillämpade beräkningsgrunden av 60 öre för man och tjänstgöringsdag.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets
medelsbehov för år 1920 anförde arméförvaltningen, att det i 1917 års
riksstat till 9,059,971 kronor upptagna mathållningsanslaget vid nämnda
års utgång visat en brist av 15,589,605 kronor 56 öre samt att anslaget
för år 1918 sannolikt komme att minst lika mycket överskridas.
Kostnaden för manskapsportion, utspisad i matinrättningarna, hade år

1917 uppgått till i medeltal 1 krona 40 öre om dagen, och under år

1918 hade denna kostnad ökats till 1 krona 90 öre för dag. Med anledning
härav hemställde arméförvaltningen, att i 1920 års riksstat
måtte upptagas dels det ordinarie anslaget till arméns mathållning efter
en beräknad kostnad av 60 öre för man och tjänstgöringsdag, dels ock

Fjärdo huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

till förstärkning av det ordinarie anslaget ett extra förslagsanslag, lika- [6.]
ledes beräknat efter 60 öre för man och tjänstgöringsdag.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919 yttrade
jag till statsrådsprotokollet, att liksom för år 1919 syntes jämväl
för år 1920 en förstärkning av det efter 60 öre för man och dag beräknade
ordinarie anslaget komma att visa sig erforderlig. Emellertid
ansåge jag mig icke kunna tillstyrka arméförvaltningens hemställan om
anvisande redan då av ett efter 60 öre för man och dag beräknat förstärkningsanslag
för år 1920. Till följd av de ändrade förhållanden, som
i och med världskrigets avslutande komme att inträda, syntes man med
ganska stor visshet hava att emotse en avsevärd reducering av de dåvarande
höga livsmedelsprisen. Huru prisnivån under år 1920 komme
att ställa sig, undandroge sig emellertid för det dåvarande alla beräkningar.
Vid sådant förhållande och av skäl, som i annat sammanhang
anförts rörande äskade förstärkningsanslag till de ordinarie underhållsoch
övningsanslagen, syntes med prövningen av förevarande extra medelsbehov
böra anstå till 1920 års riksdag, då förhållandena kunde
på ett helt annat sätt överblickas. Det förstärkningsanslag, som därvid
visade sig oundgängligen erforderligt, borde då anvisas å tilläggsstat
för år 1920.

I enlighet härmed blev icke något förstärkningsanslag för år 1920
av riksdagen äskat.

Med förmälan att bristen å 1918 års mathållningsanslag jämte det ArméförTaitsåsom
förstärkning därav beviljade extra anslaget den 31 december mn,fänningam
1918 uppgått till 22,541,323 kronor 29 öre, har nu arméförvaltningen
anfört, att de förhoppningar om en efter fredsslutet inträffande avsevärd
• reducering av de förut rådande höga livsmedelsprisen, som hysts
vid början av år 1919 och åt vilka jämväl uttryck givits i 1919 års
statsverksproposition, hittills knappast gått i uppfyllelse. Å en del
födoämnen hade visserligen prisen något nedgått, men många av de
viktigaste stode ännu i samma höga pris som förr. Möjligt vore väl,
att så småningom en allmän nedgång av priskurvan komme att bliva
märkbar, men att med visshet räkna därmed för den närmaste tiden
vore icke tillrådligt. Arméförvaltningens år 1918 gjorda beräkning av
det belopp, som minst skulle erfordras till förstärkning av mathållningsanslaget,
vore fortfarande till sina grunder giltig, och sannolikt vore,
att även om ett förstärkningsanslag, beräknat efter 60 öre för man
och dag, beviljades, stor brist komme att vid 1920 års utgång förefinnas
å mathållningsanslaget. Beträffande det antal tjänstgöringsdagar,

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[6.] för vilket detta anslag borde beräknas, vore arméförvaltningen icke i
tillfälle att avgiva yttrande, enär detta delvis berodde på omständigheter,
som icke vore kända.

Under hänvisning till vad som anförts i förenämnda skrivelse den
31 augusti 1918, hemställde därför arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av 1920 års mathållningsanslag
å tilläggsstat för samma år bevilja ett efter en ökad kostnad
av 60 öre för man och dag beräknat förslagsanslag.

Departement!- Att det belopp, efter vilket ordinarie mathållningsanslaget är bechefen.
räknat, eller 60 öre för man och dag är med nu rådande livsmedelspris
alldeles för lågt, torde icke behöva närmare påvisas. En anslagsförstärkning
torde därför jämväl för innevarande år vara ofrånkomlig. Med
hänsyn till de alltjämt höga livsmedelsprisen synes den av arméförvaltningen
beräknade portionskostnaden av 1 krona 20 öre för dag snarare
vara för låg än för hög. Då man emellertid väl torde få räkna med
en fortgående prissänkning, anser jag mig kunna tillstyrka, att nämnda
belopp lägges till grund för medelsbehovet under innevarande år.

I enlighet med de av riksdagen godkända grunderna för beräknandet
av antalet tjänstgöringsdagar har detta med ledning av 1917
års kontingentsiffror beräknats till 11,751,000 för värnpliktiga och till

3,389,000 för fast anställda eller tillhopa 15,140,000. Härvid har man
beträffande de värnpliktiga givetvis utgått från den i gällande värnpliktslag
stadgade övningstiden.

Emellertid har genom lagen den 10 oktober 1919 om ändrad utbildningstid
för vissa värnpliktiga av 1919 års klass m. m. bestämts,
dels att den i gällande värnpliktslag för vapenföra värnpliktiga — studenter
och med dem i värnpliktshänseende likställda undantagna —
stadgade tiden för första tjänstgöringen skall nedsättas med 130 dagar
vid fotfolket och 30 dagar vid trängen och intendenturtrupperna, dels
att den i värnpliktslagen för icke vapenföra värnpliktiga — studenter
och likställda undantagna — föreskrivna tjänstgöringstiden skall nedsättas
med 30 dagar, dels ock att i § 26 mom. 2 och 3 värnpliktslagen
föreskriven uttagning för utbildning till underbefäl eller fackmän icke
skall äga rum bland värnpliktiga av 1919 års klass. Vidare hava, på
grund av lagen den 19 juni 1919 om överföring till hären av vissa
marinen tilldelade värnpliktiga av 1919 års klass, 460 värnpliktiga
överförts från marinen till hären och tilldelats fotfolket. Slutligen
komma på grund av den omläggning av tjänstgöringsförhållandena,

Fjärdo huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

som blivit en följd av den under utbildningsåret 1918—1919 härjande
influensaepidemien samt lagen den 25 augusti 1919 angående befrielse för
värnpliktiga av 1918 års klass från fullgörande av viss värnpliktstjänstgöring
i fredstid m. m., en del värnpliktiga av nämnda årsklass att
fullgöra första tjänstgöring under innevarande år i stället för under
år 1918 eller år 1919.

På grund av nu angivna förhållanden har jag låtit verkställa en
omräkning av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga under innevarande
år; och framgår av denna omräkning (se Bil. 1), att detta antal
skulle utgöra 9,123,952. Läggas härtill förenämnda 3,389,000 tjänstgöringsdagar
för fast anställda, skulle sammanlagda antalet tjänstgöringsdagar
för år 1920 alltså uppgå till 12,512,952.

Med en beräknad portionskostnad av 1 krona 20 öre för man och
dag skulle således medelsbehovet för mathållningen under innevarande
år utgöra (12,512,952 x 1:20=) 15,015,542 kronor 40 öre. Då under
det ordinarie anslaget redan anvisats ett belopp av 9,084,000 kronor,
erfordras följaktligen ett förstärkningsanslag av (15,015,542:40 —
9,084,000=) 5,931,542 kronor 40 öre eller i runt tal 5,931,550 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kung!. Maj:t föreslå
riksdagen

att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till
mathållning å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag
av högst 5,931,550 kronor.

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till munderings- [7.]

utrustning.

Ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning är i riksstaten
för innevarande år upptaget med 5,276,611 kronor. Anslaget är
beräknat efter samma grunder, som tillämpades före kristidens inträde,
eller efter 33 öre om dagen för man och 10 öre om dagen för varje
häst vid staber och undervisningsverk m. m., infanteriet, kavalleriet,
trängen och intendenturtrupperna. Kostnaderna för sadelmundering och
hästutredning vid artilleriet och ingenjörtrupperna utgå från dessa truppslags
egna övningsmedel.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets
medelsbehov för år 1920 hemställde arméförvaltningen, att på grund av
de avsevärda prisstegringarna å sådana förbrukningsartiklar, som bekostades
av förevarande anslag, ett särskilt förstärkningsanslag, beräkBihang
till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) sosi 19 4

26 Fjärde liuyudtitein: 1920 års tillägg sstat.

[7.] nät i likhet med för år 1919 efter 17 öre för man och dag och 5 öre
för häst och dag, måtte beviljas jämväl för år 1920.

I likhet med frågan om förstärkning av övriga underhålls- och övningsanslag
ansågs emellertid, att prövningen av detta extra medelsbehov
borde anstå till 1920 års riksdag.

Arméförvait- Arméförvaltningen har nu anfört, att då ännu icke någon reduktion

niDtäiTninram av hittills gällande pris å de förnödenheter, som erfordrades för framBta
Mng'' ställande av arméns munderingspersedlar, kunnat förmärkas, behovet av
förstärkning av munderingsanslaget kvarstode lika oavvisligt som föregående
år. Den minskning i utgifter från anslaget, som komme att
uppstå genom överflyttning av vissa sådana till andra anslag, och som
för år 1919 skulle hava utgjort 2,8 procent av det ursprungliga anslaget,
vore så obetydlig, att den knappast inverkade å medelsbehovet.

Arméförvaltningen hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att till förstärkning av 1920 års munderingsanslag å tilläggsstat
för samma år bevilja ett förslagsanslag, beräknat efter högst 17
öre för man och dag samt 5 öre för häst och dag.

Departements- Såsom ovan nämnts, har ordinarie munderingsanslaget under eu
chefen. av år beräknats efter 33 öre om dagen för varje man och 10 öre

om dagen för varje häst. Efter kristidens inträde hava emellertid dessa
belopp visat sig otillräckliga, varför särskilda förstärkningsanslag måst
anvisas. Sålunda anvisades för år 1918 såsom förstärkningsanslag 25
procent av det efter sedvanliga grunder beräknade ordinarie anslaget.
För år 1919 beräknades förstärkningsanslaget efter 17 öre för man och
dag och 5 öre för häst och dag.

Arméförvaltningen har nu hemställt, att även för innevarande år
måtte anvisas ett efter sistnämnda grund beräknat förstärkningsanslag.
Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört angående de rådande prisförhållandena,
har jag icke något att erinra mot vad sålunda föreslagits.
Till grund för beräkningen av medelsbehovet för år 1920 bör alltså
läggas ett belopp av (33 + 17=) 50 öre om dagen för varje man och
(10 + 5=) 15 öre om dagen för varje häst.

Enligt vad jag under nästföregående punkt närmare om förmält,
bör antalet manskapstjänstgöringsdagar för innevarande år beräknas till
12,512,952. Antalet hästtjänstgöringsdagar, varom här är ''fråga, utgör
2,804,112. Medelsbehovet för år 1920 skulle alltså utgöra [(12,512,952
x 0: 50) + (2,804,112 x 0: 15)=] 6,677,092 kronor 80 öre. Då under
det ordinarie anslaget redan anvisats ett belopp av 5,276,611 kronor,,

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

skulle följaktligen erfordras ett förstärkningsanslag av (6,677,092:80 —
5,276,611=) 1,400,481 kronor 80 öre eller i jämnt krontal 1,400,482
kronor. Enligt vad jag inhämtat, förefunnos vid utgången av år 1919
icke några reservationer under munderingsanslaget, som kunna tagas i
anspråk för täckande av medelsbehovet under innevarande år.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till mund er ing sutrustning å tilläggsstat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag av högst 1,400,482 kronor.

Ifrågasatt förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning,

intendenturfordon m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning, intendenturfordon
m. m. är för innevarande år i riksstaten upptaget med 1,621,404
kronor. Anslaget är liksom övriga underhållsanslag beräknat efter de
före kristidens inträde rådande prisförhållandena.

Anslaget, vilket från och med innevarande år uppförts i riksstaten,
är till sin väsentligaste del bildat av medel, överförda från de förutvarande
anslagen till arméns diverse intendenturbehov och till arméns
kasernutredning samt ved, ljus och vatten. Anslaget är uppdelat på
fyra titlar, nämligen

Titel I. Kasern- och förplägnadsutredning............ kronor 1,253,904: —

Titel II. Intendenturfordon ......................................... » 170,000

Titel III. Skidmateriel.................................................. » 160,000

Titel IV. Musikmateriel............................................... » 37,500

Summa kronor 1,621,404

Titel I är beräknad efter en kostnad av 8 öre för man och dag
samt 1 öre för häst och dag. Övriga titlar äro upptagna med till siffran
bestämda belopp.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov
för år 1920 hemställde arméförvaltningen, att på grund av
den rådande dyrtiden vissa belopp måtte anvisas till förstärkning av de
båda anslagen till arméns diverse intendenturbehov och till aripéns
kasernutredning samt ved, ljus och vatten.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919 yttrade
jag till statsrådsprotokollet beträffande den ifrågasatta förstärk -

Arméförvalt ningens framställning.

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

ningen av anslaget till arméns diverse intendenturbehov, att det läge i
öppen dag, att den rådande dyrtiden skulle utöva ett avsevärt inflytande
på de mångskiftande utgifterna under nämnda anslag. Vid sådant
förhållande och då, enligt vad jag inhämtat, de under anslaget
tidigare förefintliga behållningarna dåmera helt tagits i anspråk, syntes
en förstärkning av de anslag, varifrån utgifter av ifrågavarande slag
enligt huvudtitelns nya uppställning från och med år 1920 skulle bestridas,
sannolikt komma att visa sig erforderlig. Med hänsyn till svårigheten
att för det dåvarande beräkna de eventuellt uppkommande
merkostnaderna syntes emellertid med prövningen av förevarande extra
medelsbehov böra anstå till 1920 års riksdag.

Beträffande den begärda förstärkningen av anslaget till arméns
kasernutredning samt ved, ljus och vatten, vilken förstärkning i främsta
rummet motiverades med de höga bränslekostnaderna, yttrade jag, att
man i och med världskrigets avslutande syntes kunna emotse en avsevärd
nedgång i de dåvarande höga bränslepriserna. Vid sådant förhållande
och under hänvisning till vad jag i annat sammanhang anfört
rörande äskade förstärkningsanslag till de ordinarie underhålls- och
övningsanslagen, funne jag mig icke böra tillstyrka, att framställning
då gjordes till riksdagen om anvisande av särskilt förstärkningsanslag
för bestridande av de utgifter, varom här vore fråga.

I enlighet med vad sålunda anförts avläts icke någon framställning
till riksdagen om anvisande av förstärkningsanslag till anslagen till
arméns diverse intendenturbehov och till arméns kasernutredning samt
ved, ljus och vatten.

Arméförvaltningen har nu anfört, att samma förstärkning, som
ämbetsverket i sin skrivelse den 31 augusti 1918 ansett erforderlig för
bestridande av utgifterna från anslaget till arméns diverse intendenturbehov,
eller 1 öre för man och dag, numera vore behövlig för anslaget
till kasernutredning, intendenturfordon m. m. Någon uppdelning
av förstärkningsanslaget å det ordinarie anslagets särskilda titlar syntes
knappast vara möjlig, utan borde det belopp, som komme att beviljas,
lämpligen ställas till arméförvaltningens förfogande att användas
efter uppkommande behov.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av 1920
års ordinarie anslag till kasernutredning, intendenturfordon m. m. å tillläggsstat
för samma år bevilja ett förslagsanslag, beräknat efter högst
1 öre för man och tjänstgöringsdag.

Fjärde huvudtiteln: 1920 urs tilläggsstat.

Såsom ovan nämnts, är det endast titel I av anslaget, som beräknas Departementaefter
antalet manskapstjänstgöringsdagar. Denna titel är beräknad sålunda: chefen

15,140,000 manskapstjänstgöringsdagar å 8 öre ... kronor 1,211,200: —

4,270,400 hästtjänstgöringsdagar å 1 öre............... d 42,704: —

Summa kronor 1,253,904: —

Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört, torde emellertid förstnämnda
post böra beräknas efter 9 öre för man och dag. Då antalet
tjänstgöringsdagar för innevarande år, enligt vad under punkten 6 närmare
omförmälts, bör upptagas till endast 12,512,952, skulle således
ifrågavarande post beräknas till (12,512,952 X 0.09 =) 1,126,165 kronor
68 öre. Läggas härtill förenämnda 42,704 kronor, kommer medelsbehovet
under titel I att utgöra 1,168,869 kronor 68 öre.

Då någon särskild förstärkning av titlarna II—IV icke ifrågasatts,
skulle alltså medelsbehovet under förevarande anslag, därest det beräknats
efter förenämnda av arméförvaltningen nu föreslagna grunder, hava
utgjort:

Titel I................................	.............................................. kronor	1,168,869:	68
Titel II ...............................	............................................. »	170,000:	—
Titel III.................................	............................................. »	160,000:	—
Titel IV................................	........................................... x>	37,500:	—
	Summa kronor	1,536,369:	68

Detta belopp understiger emellertid med (1,621,404 —1,536,369: 68=)
85,034 kronor 32 öre vad som redan blivit under det ordinarie anslaget
för innevarande år anvisat. Vid sådant förhållande torde någon framställning
om anvisande av särskilt förstärkningsanslag icke behöva till
riksdagen avlåtas.

3. Inventarier i nya kasernetablissemang. [8.]

I enlighet med vad jag under punkten 30 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört,
får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för inköp av inventariet’ i nya kasernetablissetnang
å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 97,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten,
renhållning och tvätt vid truppförbanden.

Ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning
och tvätt vid truppförbanden är i årets riksstat upptaget med
2,305,316 kronor. Anslaget är beräknat efter de prisförhållanden, som
rådde före kristidens inträde.

Liksom flertalet övriga underhållsanslag har jämväl bränsleanslaget
under de senare åren måst förstärkas med avsevärda belopp. Sålunda
anvisades förstärkningsanslag

för år 1918 med ............................................................... kronor 725,000: —

» » 1919 » ............................................................. » 1,700,000: —

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets
medelsbebov för år 1920 framhöll arméförvaltningen, att en högst betydande
förstärkning av anslaget till arméns kasernutredning samt ved,
ljus och vatten jämväl för nämnda år vore oundgängligen av behovet
påkallad. Svårigheterna att något så när tillförlitligt bestämma beloppet
av detta tilläggsanslag vore emellertid stora. Arméförvaltningen hade
i skrivelse den 16 november 1917 härom yttrat, att det under rådande
förhållanden givetvis icke vore möjligt att åstadkomma någon exakt
beräkning av ett anslag som det ifrågavarande, vilket närmast vore
avsett att möta prisstegringar å bränsle och betysningsämnen. Å ena
sidan kunde man nämligen av naturliga skäl icke i allt för stor omfattning
inskränka eldningen och belysningen i arméns kasern etablissemang,
och å andra sidan vore prisförhållandena så osäkra och beroende
av så många omständigheter, vilka omöjligen kunde överblickas, att
redan av denna anledning hela beräkningen måste bliva blott och bart
en sannolikhetskalkyl, beträffande vilken avsevärda jämkningar mycket
väl kunde komma att framdeles bliva erforderliga. Vad sålunda anförts
gällde fortfarande. Då emellertid prisstegringen å nu ifrågavarande
förbrukningsämnen alltjämt pågått, kunde förstärkningsanslaget
för år 1920 icke begränsas till 1,700,000 kronor utan syntes behöva
ökas till 2,500,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen,
att till förstärkning av ordinarie anslaget till arméns kasernutredning

'' Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 31

samt ved, ljus och vatten måtte å extra stat för år 1920 anvisas ett [9.]
förslagsanslag av högst 2,500,000 kronor.

Av skäl, som under punkten G närmare omförmälts, blev emellei--tid någon framställning om anvisande av ett dylikt förstärkningsanslag
icke till riksdagen avlåten.

Arméförvaltningen har nu anfört, att det förra året gjorda anta- Arméförvaitgandet
om en avsevärd nedgång i de höga bränslepriserna i och med nin,tänning.m
världskrigets avslutande icke blivit av erfarenheten bekräftat. Såväl
ved- som kolpriserna vore fortfarande minst lika höga som år 1918,
och utsikterna till någon mera nämnvärd nedgång i desamma under
år 1920 vore icke stora. Det syntes alltså vara nödvändigt att fortfarande
räkna med samma behov av förstärkning i bränsleanslaget, som
angivits i arméförvaltningens ovannämnda skrivelse den 31 augusti
1918. Det skulle till och med kunna ifrågasättas, om icke en ytterligare
förstärkning vore behövlig, enär detta anslag numera vore omräknat
och avsåge även sådana utgifter för bränsle och lyse, som förr
bekostats av andra ordinarie anslag och förstärkningsanslag, men arméförvaltningen
ansåge sig dock kunna antaga, att en förstärkning av

2,500,000 kronor skulle kunna bliva tillräcklig.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen,
att till förstärkning av 1920 års ordinarie anslag till bränsle, lyse, vatten,
renhållning och tvätt vid truppförbanden måtte å tilläggsstat för år
1920 anvisas ett förslagsanslag av högst 2,500,000 kronor.

Såsom ovan nämnts, är det ordinarie bränsleanslaget beräknat efter Departementsde
före kristidens inträde rådande prisförhållandena. Sålunda har chefen''
priset beräknats för kol till 25 kronor för ton, för koks till 24 kronor
för ton, för björkved till 26 kronor 30 öre för famn, för barrved till
21 kronor 10 öre för famn, för elektrisk ström till 26 öre för kilowatt,
för lysgas till 12 öre för kubikmeter och för fotogen till 17 öre
för liter. Att det efter dessa grunder beräknade ordinarie anslaget
skall vara för sitt ändamål alldeles otillräckligt, torde icke behöva närmare
påvisas.

Arméförvaltuingen har nu förnyat sin tidigare gjorda framställning
om anvisande för innevarande år av ett förstärkningsanslag
av 2,500,000 kronor. Härvid har arméförvaltningen givetvis utgått
från att eldning och belysning inom arméns olika etablissemang skulle
under år 1920 förekomma i samma omfattning som under de senast
förflutna åren. Med hänsyn till den av förra årets urtima riksdag be -

32 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[9.] slutade inskränkningen av övningstiden för den stora huvudmassan
värnpliktiga och den därav följande förläggningen av tjänstgöringen
till sommarhalvåret, torde detta emellertid icke bliva förhållandet. Med
huru stort belopp det av arméförvaltningen äskade förstärkningsanslaget
med anledning härav kan nedsättas, är givetvis mycket vanskligt att
avgöra. Enligt vad arméförvaltningen uti ett den 6 september 1919
avgivet yttrande rörande den ungefärliga besparing för statsverket, som
skulle bliva en följd av förenämnda avkortning av utbildningstiden,
uppgivit, skulle å det ordinarie bränsleanslaget uppstå en besparing av
305,316 kronor och å det begärda förstärkningsanslaget av i runt tal

300,000 kronor, alltså tillhopa 605,316 kronor. Det av arméförvaltningon
äskade förstärkningsanslaget skulle alltså kunna nedsättas till
(2,500,000 — 605,316 =) 1,894,684 kronor. Genom ett rationellt ordnande
av förläggningarna av de kontingenter värnpliktiga, vilka i och för
vakt- och vårdtjänstens uppehållande under vintern komma att befinna
sig i tjänstgöring, torde emellertid ytterligare besparingar av
kostnaderna för bränsle och lyse kunna göras. Att nu beräkna storleken
av dessa besparingar, torde näppeligen vara möjligt. Det synes
mig dock, som om man skulle befinna sig på den säkra sidan, om man
räknar med ett förstärkningsanslag av 1,700,000 kronor eller samma
belopp som för år 1919.

På grund av vad sålunda anförts och under erinran att från förevarande
anslag skulle, enligt vad under punkterna 3 och 4 omförmälts,
jämväl bestridas uppkommande ökade kostnader för bränsle och lyse
vid vissa undervisningsanstalter, staber och inrättningar, får jag hemställa,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden
å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag
av högst 1,700,000 kronor.

[10.] 5. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering.

Ordinarie reservationsanslaget till remontering är i riksstaten för
innevarande år upptaget med 884,880 kronor. Anslaget är beräknat
efter de före kristidens inträde rådande prisförhållandena. Medelinköpspriset
för remonter har sålunda upptagits till 850 kronor och medelinlösningspriset
för tjänstehästar till 1,350 kronor. För transport-, rese -

Fjärde huvudtiteln: 1920 Ars tillägg sstat.

och diverse kostnader hav beräknats ett belopp av 50 kronor för remont
och för omkostnader vid depåerna ett belopp av 20 kronor för remont.

På grund av den under kristiden inträdda starka stegringen av
hästpriserna hava under de senare åren särskilda förstärkningsanslag
måst av riksdagen anvisas. Sålunda har för ändamålet beviljats

för år 1917........................................................................ kronor 236,000: —

» » 1918 (391,200 + 445,702 =)................................. » 836,902: —

® » 1919.............................................................................. » 714,950: —

Vid beräknandet av det för år 1919 erforderliga förstärkningsanslaget
både man utgått från ett medelinköpspris för remonter av 1,500 kronor
•och från ett medelinlösningspris för officerares tjänstehästar av 1,900
kronor. Av de sålunda beräknade beloppen upptogos under förstärkningsanslaget
(1,500—850=) 650 kronor respektive (1,900—1,350=) 550
kronor.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets
medelsbehov för år 1920 hemställde arméförvaltningen om anvisande
av dels ytterligare förstärkningsanslag för år 1919, dels ock förstärkningsanslag
för år 1920. Båda dessa förstärkningsanslag borde enligt
armeförvaltningens uppfattning beräknas efter ett medelinköpspris för
remonter av 2,000 kronor och ett medelinlösningspris för tjänstehästar
av 2,500 kronor. Uti en sedermera ingiven skrivelse den 13 september
1918 hemställde emellertid arméförvaltningens intendentsdepartement,
att det för år 1919 ytterligare erforderliga förstärkningsanslaget måtte
beräknas efter ett medelinköpspris av 3,000 kronor för såväl remonter
som tjänstehästar.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919 yttrade
jag till statsrådsprotokollet beträffande framställningen om anvisande
■av ytterligare förstärkningsanslag för år 1919, att jag med hänsyn till
den nedgång, i hästpriserna, som på senaste tiden kunnat förmärkas,
ansåge mig icke kunna tillstyrka bifall till arméförvaltningens i förevarande
hänseende framställda förslag. Härtill komme, att även om en
höjning av det för året beräknade medelinköpspriset ägde rum, någon
säkerhet icke förefunnes för att det bestämda remontantalet skulle
kunna inköpas. Tillgången å remonter vore nämligen dåmera så begränsad,
att man under alla förhållanden måste räkna med att endast
-en del av det erforderliga antalet kunde anskaffas.

Beträffande framställningen, i vad den avsåg anvisande av förstärkningsanslag
för år 1920, yttrade jag, att det, med hänsyn till vad chefen
för remonteringsstyrelsen och arméförvaltningen anfört rörande den
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 308i 19 5

[10.]

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

[10.] under år 1918 inträdda avsevärda stegringen av hästpriserna, visserligen
kunde förefalla, som om man vid anslagsberäkningen för år 1920 icke
borde utgå från lägre medelinköpspris än de av arméförvaltningen
föreslagna. Emellertid hade på sista tiden en nedgång i de högt uppdrivna
hästprisen kunnat förmärkas, och all anledning funnes att antaga,
att denna nedgång i och med krigets avslutande skulle komma att
fortgå. Huru priserna under år 1920 komme att ställa s[g, undandroge
sig därför för det dåvarande varje säkert bedömande. Vid sådant förhållande
syntes man böra inskränka sig till att, med tillämpning av
dittills följda grunder, beräkna det ordinarie medelsbehovet och låta
med frågan om äskande av erforderligt förstärkningsanslag anstå till
1920 års riksdag. Det belopp, som kunde finnas vara av omständigheterna
oundgängligen påkallat, borde då anvisas å tilläggsstat för
år 1920.

I enlighet med vad sålunda anförts blev någon tramställmng om
beviljande av vare sig ytterligare förstärkningsanslag för år 1919 eller
förstärkningsanslag för år 1920 icke till riksdagen avlåten.

Arméför- Arméförvaltningen har nu anfört, att det under ordinarie reservations framstfli8

anslaget till remontering för innevarande år beviljade beloppet om 884,880
ning. kronor uppenbarligen komme att bliva alldeles otillräckligt. Åven om, såsom
chefen för remonteringsstyrelsen i skrivelse den 1 juli 1919 framhållit,
någon nedgång i prisen å hästmarknaden kunnat förmärkas, så vore
ändock dessa pris så höga, att ingen som helst möjlighet funnes att
verkställa remonteringen allenast med det i ordinarie anslaget ingående
medelpriset av 850 kronor. Även övriga anslagsposter hade
till följd av kristiden visat sig otillräckliga, då de beräknats etter de
före år 1914 gällande prisen. Arméförvaltningen funne sig därför böra
göra de framställningar om anvisande av medel till remontering a
tilläggsstat för år 1920, vartill nämnda förhållanden föranledde.

inköp av Anslagsposten till inköp av remonter och stamhästar ''inginge i det

remonter och or(jinarie remonteringsauslaget för år 1920 med följande belopp:

stamhästar. ° °

för inköp av 982 ersättningsremonter å kr. 850: —... kronor 834,700

‘ 1 » » 850: —... » 31,450

» » 1,350: — p_40,500

37 ökningsremo riter

)) » »

» inlösen av 30 tjänstehästar

Summa kronor 906,650

Chefen för remonteringsstyrelsen hade i sin förenämnda skrivelse
den 1 juli 1919 beräknat medelinköpspriset för remonter år 1921 till

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstut. 35

2,500 kronor samt inlösningspriset för tjänstehästar till 3,000 kronor.
För år 1919 hade det effektiva medelpriset utgjort 1,500 kronor samt
inlösningspriset för tjänstehästar 1,900 kronor. Då fråga nu vore om
beräknande av de sannolika remonteringskostnaderna år 1920, syntes
man kunna utgå från att de för år 1919 bestämda priserna icke komme
att visa sig tillräckliga. Arméförvaltningens intendentsdepartement både
i sin skrivelse den 13 september 1918 (se 1919 års statsverksproposition,
fjärde huvudtiteln, sid. 374) närmare angivit de omständigheter, som
då föranlett till beräknandet av väsentligt högre pris än nu gällande,
och den nedgång av prisläget å hästmarknaden, som sedan dess försports,
vore ingalunda så avsevärd, att den borde föranleda till någon mera
betydlig nedsättning av den begärda medelsanvisningen.

Emellertid hade chefen för remonteringsstyrelsen i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 9 juli 1919 anmält, att styrelsen dittills under år
1919 inköpt 962 remonter till ett pris av 2,252,100 kronor eller alltså
2,341 kronor per remont, samt att styrelsen för anskaffande av ytterligare
erforderliga remonter beräknade ett inköpspris av 2,400 kronor.
Med anledning härav ansåge sig arméförvaltningen kunna beräkna
medelinköpspriset under år 1920 till samma belopp, 2,400 kronor. Vad
däremot anginge inlösningspriset för tjänstehästar, ansåge arméförvaltningen
det icke vara tillrådligt att beräkna lägre belopp än 3,000
kronor.

Under sådana förhållanden skulle 1920 års remontering kräva följande I

anslag till hästinköp, nämligen:

för 982 ersättningsremonter å kr. 2,400:—.......... kronor 2,356,800: —

» 37 ökningsremonter » » 2,400:—............ » 88,800: —

» 30 tjänstehästar » » 3,000: —............ »_90,000: —

Summa kronor 2,535,600: —

Drogos härifrån redan å ordinarie anslaget anvisade kronor 906,650: —
återstode att anvisa ...................................................... kronor 1,628,950: —

I sin nyssnämnda skrivelse den 9 juli 1919 hade chefen för remonteringsstyrelsen
hemställt om anvisande av medel till inköp av 200
remonter, som återstode att år 1919 anskaffa för remonteringen men icke
kunnat inköpas på grund av bristande penningtillgång. 1 häröver avgivet
utlåtande den 22 juli 1919 hade intendentsdepartementet tillstyrkt,
att till remonteringsstyrelsens förfogande måtte ställas ytterligare

[10.J

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[10.] dels av besparingar å remonteringeanslaget............... kronor 67,000: —

dels ock av 1917 års riksdag medgiven anvisning å
medel, som till statsverket influtit genom export
av hästar till utlandet.............................................. » 83,000: —

eller sammanlagt kronor 150,000: —

För detta belopp borde kunna inköpas omkring 60 hästar. I fråga
om anskaffande av återstående omkring 140 hästar, vartill intendentsdepartementet
saknade medel, skulle arméförvaltningen framdeles hos
Kungl. Maj:t göra framställning i sammanhang med anmälan av lantförsvarets
medelsbehov för år 1921.

Med anledning härav hemställde nu ämbetsverket, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå 1920 års riksdag att för inköp av det antal av omkring140
remonter, som återstode att anskaffa för år 1919, anvisa (140 x
2,400 =) 336,000 kronor.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits, skulle posten för inköp av
remonter och stamhästar å tilläggsstat för år 1920 komma att uppgå
till (1,628,950 + 336,000 =) 1,964,950 kronor.

Transport-, Såsom ovan omförmälts, hade dessa kostnader för år 1920 i det

r diverse^ ordinarie remonteringsanslaget upptagits till 50 kronor för varje remont
kostnader, eller tillhopa för 982 ersättningsremonter och 37 ökningsremonter till
[(982 + 37) x 50 =] 50,950 kronor. Arméförvaltningen hade emellertid i
sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov
för år 1920 hemställt, att anslagsposten måtte beräknas efter 75 kronor
för remont och därav 25 kronor upptagas å ett extra förstärkningsanslag.
Framställningen om äskande av ett förstärkningsanslag
till remonteringsanslaget. hade dock icke blivit av Kungl. Maj:t bifallen..

Chefen för remonteringsstyrelsen hade nu i sin skrivelse den 1
juli 1919 beräknat transport-, rese- och diverse kostnader i samband
med remonteringen år 1921 till 100 kronor per remont. Ehuru måhända
det komme att visa sig, att det av arméförvaltningen förut beräknade
beloppet av 75 kronor för remont bleve otillräckligt, ansåge
sig arméförvaltningen dock icke nu böra frångå denna beräkning utan
hemställde, att ifrågavarande utgiftspost måtte beräknas enligt denna
grund och alltså upptagas till [(982 + 37) x 75 =] 76,425 kronor. Efter
avdrag av det belopp å 50,950 kronor, som inginge i det ordinarie
remonteringsanslaget, återstode att å tilläggsstat begära 25,475 kronor.

Omkostnader Uti posten till omkostnader vid depåerna, som i 1919 års statsde
lierna verksproposition för första gången beräknats efter ett grundpris av 20

[10.]

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 37

lcrouor för remont, ifrågasattes icke någon förhöjning, då erfarenhet
saknades om anslagspostens tillräcklighet.

Denna anslagspost vore för år 1920 beräknad efter ett ersättningsbelopp
av 910 kronor för remont. 1 detta belopp inginge:

medelinköpspriset för remonter........................................... kronor 850: —

transport-, rese- och diverse kostnader............................ » 50: —

hälften av de till 20 kronor beräknade kostnaderna

vid depåerna...................................................................... » 10: —

Summa kronor 910: —

Med hänsyn till vad ovan anförts om behövlig höjning av medelinköpspriset
samt av de beräknade kostnaderna för transporter och
resor m. m., borde den effektiva ersättningen beräknas på följande sätt:

medeiinköpspriset för remonter ......................................... kronor 2,400: •—

transport-, rese- och diverse kostnader ........................... » 75: —

hälften av de till 20 kronor beräknade depåkostnaderna
................................................................................... )> 10: —

Summa kronor 2,485: —

Då 25 remonter beräknades störta å depå, skulle hela ersättningsbeloppet
uppgå till (2,485 x 25=) 62,125 kronor. Efter avdrag av redan
å ordinarie stat beviljade 22,750 kronor, skulle å tilläggsstat behöva
av riksdagen begäras 39,375 kronor.

Enär medelinköpspriset för remonterna i anslagsberäkningen upptagits
till allenast 850 kronor, hade den ersättning till statsverket, som
de officerare hade att erlägga, vilka uttoge stamhäst till egen tjänstehäst,
beräknats till allenast 850 kronor med tillägg av 500 kronor för
stamhästens dressyr. Om nu med bifall till arméförvaltningens förslag
det effektiva medelinköpspriset höjdes till 2,400 kronor, borde denna
ersättning upptagas till (2,400 + 500 =) 2,900 kronor för varje uttagen
stamhäst samt, enär 50 hästar beräknades bliva uttagna, hela inkomstposten
höjas till (2,900 x 50 =) 145,000 kronor. Om härifrån
droges redan beräknad inkomst av 67,500 kronor, återstode att från
utgifterna avräkna 77,500 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av 1920 års
remonteringsanslag å tilläggsstat för samma år anvisa

Å depå
störtade
remonter.

Ersättning
för uttagna
remonter.

Samman fattning.

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[10.] till inköp av remonter och stamhästar ................... kronor 1,964,950: —

» transport-, rese- och andra kostnader ............... » 25,475: —

» ersättning för å depå störtade remonter ........... s>_39,375: -

Summa kronor 2,029,800: —

med avdrag dock av ökad ersättning för uttagna

stamhästar..................................................................... »_77,500: —

eller alltså kronor 1,952,300: —

Departe- Såsom förut nämnts, utgör årets ordinarie anslag till remontering

• Chefen. 884,880 kronor. Arméförvaltningen har nu hemställt, att för det ordinarie
anslagets förstärkning måtte anvisas icke mindre än 1,952,300
kronor. För genomförandet av den för nästlidet års riksdag framlagda
planen för remonteringen vid armén under innevarande år skulle således
erfordras tillhopa 2,837,180 kronor.

Att enbart för remonteringen av arméns hästmateriel avse ett så
stort belopp, torde emellertid redan av statsfinansiella skäl få anses
uteslutet. Det synes därför vara en tvingande nödvändighet att så långt
möjligt är söka nedbringa ifrågavarande kostnader.

Vad då först angår remontantalet, skulle enligt den för nästlidet års
riksdag framlagda anslagsberäkningen under innevarande år inköpas
982 ersättningsremonter och 37 ökningsremonter samt inlösas 30 egna
tj änstehästar.

Antalet ersättningsremonter är beräknat sålunda:

9 procent av det vid utgången av år 1919 vid kavalleriet, artilleriet,
ingenjörtrupperna och trängen befintliga till 9,981 beräknade
stamhästantalet ............................................................................. 898

Ersättning åt kavalleriet för de 8-åriga stamhästar, som skola från
detta truppslag överflyttas till infanteriet samt till generalitetet,

generalstaben m. fl. staber och formationer................................ 48

Ersättning för det antal stamhästar, som av officerare beräknas uttagas
såsom tjänstehästar...................................................... 36

Summa 982

Med avseende å de båda sistnämnda kategorierna remonter torde
någon inskränkning icke lämpligen böra vidtagas. Beträffande den första
gruppen torde detta emellertid kunna ske.

Enligt 1914 års härordning samt 1915 års riksdags beslut skall
vid Norrbottens kavallerikår finnas 11 tjänstehästar samt 253 kronan

Fjärde huvudtiteln; 1020 urs tilläggsstat.

tillhöriga stamhästar. Av dessa senare äro redan 240 anskaffade och för
närvarande i avvaktan på kårens uppsättning uppställda vid de övriga
kavalleritruppförbanden. Emellertid har Kungl. Maj:t, såsom i annat
sammanhang närmare omförmälts, besluta, att med uppsättande av Norrbottens
kavallerikår skall i avvaktan på resultatet av den förestående
allmänna försvarsrevisionen tillsvidare anstå. Vid sådant förhållande
synes det mig lämpligt, att förenämnda för kavallerikåren avsedda 240
hästar tilldelas kavalleriet i övrigt i stället för motsvarande antal ersättningsremonter.

På grund av det stora antalet vakanser i manskapsgraden har det
under de senare åren varit förenat med betydande svårigheter att vid
de beridna truppförbanden behörigen upprätthålla hästvården och remontdressyren.
Särskilt vid kavalleriet med dess stora remontantal
hava dessa svårigheter varit mycket framträdande. På nu antalet vakanser
i stället för att minskas tvärt om på sista tiden ytterligare ökats,
synes det mig i hög grad betänkligt att utan hänsyn härtill allt fortfarande
söka hålla stamhästantalet uppe vid det enligt härordningen bestämda.
Fastmera synes man böra söka ordna så, att hästantalet vid
truppförbanden icke hålle3 högre än att detsamma kan påräkna fullgod
skötsel och att framför allt icke flera remonter anskaffas än som utan
allt för stort intrång på de egentliga övningarnas bedrivande kunna
dresseras. Jag anser därför, att det antal ersättningsremonter, som
under innevarande år är avsett att inköpas, bör ytterligare minskas med
i runt tal 200. Huru denna minskning bör på de olika truppslagen
fördelas, torde icke nu kunna avgöras utan bör givetvis framdeles bliva
föremål för en närmare utredning.

I enlighet med vad sålunda anförts, torde antalet ersättningsremonter
för innevarande år böra begränsas till [982—(240 + 200)=] 542.

Enligt den för riksdagen framlagda planen skulle under året inköpas
37 ökningsremonter, därav 27 för kavalleriet och 10 för ingenjörtrupperna.
På grund av den förestående allmänna försvarsrevisionen, vilken
kan komma att medföra en reducering av stamhästantalet vid armén,
synes det icke lämpligt att utan hänsyn härtill fortsätta med uppbringandet
av hästbeståndet till det i 1914 års härordning bestämda. Jag
anser därför, att några ökningsremonter icke böra under året inköpas.

Beträffande antalet egna tjänstehästar, som äro avsedda att under
året inlösas, torde någon ändring icke böra vidtagas. Deras antal skulle
alltså fortfarande utgöra 30.

Vidkommande arméförvaltningens framställning om anvisande av
medel för inköp av omkring 140 remonter, som återstå att anskaffa för

[10.]

40 Fjärde huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.

[10.] år 1919, anser jag mig av skäl, som förut anförts, icke för närvarande
kunna tillstyrka densamma.

Vad härefter inköps- och inlösning sprisen angår, har arméförvaltningen,
med hänsyn därtill att de för år 1919 bestämda, eller 1,500 kronor för
remont och 1,900 kronor för tjänstehäst, visat sig för låga, hemställt,
att desamma måtte för innevarande år höjas till 2,400 kronor respektive

3,000 kronor. Att med erfarenheterna från nästlidet år en höjning är
erforderlig, vill jag icke bestrida, men att bestämma medelinköpsprisen
så högt, som arméförvaltningen föreslagit, synes icke vara erforderligt.
Enligt vad jag från skilda håll försport, torde man bava att under året
emotse en nedgång av de under förra året rådande priserna. Jag anser
därför, att höjningen bör begränsas till 500 kronor och medelinköpspriset
alltså bestämmas för remont till 2,000 kronor och för tjänstehäst
till 2,400 kronor.

Mot arméförvaltningens förslag att beräkna transport-, rese- och diversekostnaderna
samt omkostnaderna vid depåerna till 75 kronor respektive
20 kronor för remont har jag icke något att erinra.

Med hänsyn till det av mig föreslagna medelinköpspriset torde ersättning
för varje å depå störtad remont böra beräknas till (2,000 + 75 +
10=) 2,085 kronor.

För täckande av utgifterna har man att räkna med två särskilda
inkomstposter, nämligen försäljning av utrangerade stamhästar samt ersättning
för till tjänstehästar uttagna stamhästar. Den förra posten torde,
i enlighet med vad jag vid anmälan av medelsbehovet för år 1921
anfört, böra beräknas efter 138 kronor för de 692 hästar, som beräknas
komma att försäljas. Den senare posten torde på grund av den utav
mig föreslagna höjningen av medelinköpspriset böra beräknas efter
(2,000 + 500=) 2,500 kronor för häst.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle medelsbehovet under remonteringsanslaget
för innevarande år alltså beräknas sålunda:

Utgifter.

Inköp av remonter och inlösen
av tjänstehästar:

542 ersättningsremonter å
kr. 2,000:-... 1,084,000: —

30 tjänstehästar å kr.

2,400: ............ 72,000: kronor 1,156,000: —

Transport kronor 1,156,000: —

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläqgsstat.

Transport kronor 1,15(5,000: —
Transport-, rese- och diverse

kostnader: 542 ersättningsremonter å kr. 75:— ..............................	»	40,650:
Omkostnader vid depåerna: 542 ersättningsremonter å kr. 20:— .............................	»	10,840:
Å depå störtade remonter: 25 remonter å kr. 2,085: —	»	52,125:
	Inkomster.
Utrangerade hästar: 692 hästar å kr. 138: — ...		95,496:
Ersättning för till tjänste-hästar uttagna stamhästar: 50 hästar å kr. 2,500: — ...		125,000:

kronor 1,259,615:

220,496: —

Återstod.............................................................................. kronor 1,039,119: —

[10.]

Medelsbehovet för år 1920 skulle alltså utgöra 1,039,119 kronor.
Då härav redan 884,880 kronor äro anvisade under det ordinarie anslaget,
skulle således nu återstå att av riksdagen äska (1,039,119: —
884,880=) 154,239 kronor eller i runt tal 155,000 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kung!. Maj:t föreslå
riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till remontering å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett
förslagsanslag av högst 155,000 kronor.

6. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering. [ii.]

Ordinarie förslagsanslaget till furagering är i årets riksstat upptaget
med 4,573,838 kronor. Anslaget är beräknat efter 1 krona för
häst och dag för de vid truppförbanden befintliga hästarna samt en
årlig utfodringskostnad av 309 kronor för varje häst vid remontdepåerna,
d. v. s. samma beräkningsgrund, som tillämpades före kristidens
inträde.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 20.)

3081 19 6

[11.]

Arméförvalt ningens framställning.

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

På grund av den starka stegringen av furagepriset har det efter
nyssnämnda grund beräknade ordinarie anslaget under de senaste åren
visat sig alldeles otillräckligt, och särskilda förstärkningsanslag hava
måst av riksdagen anvisas. Sålunda anvisades, utöver det ordinarie
anslaget,

för år 1918.......................................................................... kronor 1,746,900: —

» » 1919...................................................................... » 2,291,635: —

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets
medelsbehov för år 1920 hemställde arméförvaltningen, att jämväl för
sistnämnda år ett särskilt förstärkningsanslag måtte anvisas. Detta borde
beräknas efter samma grund som det ordinarie anslaget. Anslagstillgångarna
borde alltså ökas med 100 procent.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919 yttrade
jag till statsrådsprotokollet, att det syntes sannolikt, att det ordinarie
anslagsbeloppet komme att bliva otillräckligt för bestridande av
utgifterna under anslaget för år 1920. 1 saknad av några säkra håll punkter

för bedömandet av, huru rationspriset kunde under nämnda år
komma att ställa sig, och under hänvisning till vad jag i annat sammanhang
anfört rörande de för år 1920 äskade förstärkningsanslagen,
funne jag mig emellertid icke kunna tillstyrka, att framställning då
gjordes till riksdagen om anvisande av eventuellt erforderliga medel
för det ordinarie anslagets förstärkning.

1 enlighet härmed blev icke heller någon sådan framställning till
riksdagen avlåten.

Armé förvaltningen har nu förklarat sig nödsakad att ånyo bringa
denna fråga under Kungl. -Maj:ts prövning. Att alltjämt en högst betydlig
tillökning av det ordinarie furageringsanslaget vore behövlig,
vore uppenbart. Åven om 1919 års jämförelsevis goda foderskörd
komme att föranleda nedgång i prisen å en del foderämnen, så syntes
dock dessa pris komma att fortfarande ligga på eu nivå, som betydligt
överstege den före krigsåren rådande. Och vad beträffade transportkostnaderna,
funnes inga utsikter till att dessa under år 1920 skulle
i nämnvärd mån nedgå.

Med hänsyn till erfarenheterna från de senare åren och särskilt
från år 1918, då utgifterna under anslaget uppgått till ett belopp,
som varit omkring 275 procent högre än det ordinarie anslaget, ansåge
sig arméförvaltningen icke kunna annat än anhålla, att samma förstärk -

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

ning av furageringsan slaget, som tidigare ifrågasatts, eller 100 procent [11.]
av anslagsbeloppet, måtte begäras hos riksdagen.

Arméförvaltningen hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att till förstärkning av 1920 års ordinarie anslag till
furagering å tilläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag, beräknat
efter högst 1 krona för häst och dag under det antal tjänstgöringsdagar,
som kunde komma att bestämmas.

Att en förstärkning av det ordinarie furageringsanslaget för inneva- Depanementsrande
år är av förhållandena oundgängligen påkallad, torde vara uppen- chefen''
bart. Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört, anser jag mig icke
kunna föreslå, att förstärkningsanslaget beräknas efter lägre belopp än
ämbetsverket ifrågasatt eller 1 krona för häst och dag. Då antalet
hästtjänstgöringsdagar för innevarande år är beräknat till 4,270,400,
skulle alltså erfordras ett anslag av 4,270,400 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget
till furagering å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag
av högst 4,270,400 kronor.

7. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens [12.]

övningar.

Ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens övningar är i
årets riksstat upptaget med 2,089,459 kronor. Anslaget är beräknat
efter de före kristidens inträde rådande prisförhållandena samt fördelat
sålunda:

Titel I. Hästlega ......................................................... kronor 895,146: —

Titel II. Övriga med de ordinarie övningarna

förenade kostnader.............................. » 1,098,403: —

Titel III. Kostnader för frivilliga övningar med

landstormen ....................... »_95,910: —

Summa kronor 2,089,459: —

Titel I. llästlega.

Intill ingången av detta år voro de under denna anslagstitel beräknade
medel i riksstaten upptagna såsom ett särskilt anslag, benämnt

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

[12.] »Lega av hästar för truppförbandens övningar». Detta anslag var, liksom
fallet nu är med förevarande anslagstitel, beräknat efter ett lejningspris
av 2 kronor, i vissa fall 2 kronor 50 öre, för häst och dagvid
lejning under längre tid samt 3 kronor 50 öre, i vissa fall 4 kronor,
för häst och dag vid lejning under kortare tid.

Uti sin framställning angående medelsbehovet under anslaget för
år 1919 anmälde arméförvaltningen, att det på grund av lejningsprisens
stegring vore oundgängligen nödvändigt att räkna med, att ett medelpris
för lejning av 10 kronor om dagen snarare vore för lågt än för
högt. Då armé förvaltningen dock ansåge sig kunna begränsa kostnaderna
till sistnämnda belopp, berodde detta dels därpå, att särskild
sparsamhet och omtanke vid disponerandet av hästlejningsmedlen under
dessa år komme att anbefallas vederbörande truppförvaltningar, dels
ock därpå, att under år 1918 en del hästar, som inköpts åren 1914—
1915 för att användas vid tjänstgöring till skydd för rikets neutralitet,
komme att vara disponibla för vanliga truppövningar. Med antagande
av nämnda medelpris skulle utöver det ordinarie anslaget för år 1919
erfordras ett belopp av 1,777,099 kronor, och hemställde arméförvaltningen
om nämnda belopps anvisande å extra stat.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 13 januari 1918 ansåg
jag mig icke kunna framställa någon erinran mot det av arméförvaltningen
föreslagna lejningspriset eller 10 kronor för häst och dag.
Däremot höll jag före, att man för lejningskostnadernas nedbringande
borde för de vanliga truppövningarna taga i anspråk de hästar, som
under åren 1914 och 1915 inköpts eller kvarhållits för att användas
vid tjänstgöring till skydd för rikets neutralitet. Enligt verkställd utredning
skulle omkring 1,600 av dessa hästar kunna disponeras för vanliga
truppövningar i utbyte mot lejda hästar och lejningsdagarnas anta!
därigenom i motsvarande grad nedbringas. I sammanhang härmed borde
de försök med utbyte av lejda hästar mot inköpta sådana, som jämlikt
1917 års riksdags beslut skulle anställas vid Svea artilleriregemente
och Norrlands artilleriregementes detachement i Boden, utvidgas till att
omfatta samtliga förenämnda 1,600 hästar. För att det skulle lyckas
att i denna omfattning utbyta lejda hästar mot inköpta, vilka mellan
övningstiderna skulle utackorderas till fodervärdar, vore det emellertid
•nödvändigt att ordna ett fast ackordsystem, som omfattade flera år.
Regementena borde i sammanhang härmed tillerkännas motsvarande del
av statsanslagen till lega av hästar för truppförbandens övningar, till
arméns munderingsutrustning ävensom till arméns sjuk- och veterinärvård
samt hovbeslag.

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 45

I enlighet med nu angivna grunder beräknades, att för det ordinarie
anslagets förstärkning under år 1919 skulle erfordras ett belopp
av 1,108,043 kronor. Härav ansågos 408,043 kronor kunna täckas av
under det ordinarie anslaget förefintliga reservationer. Återstående

700,000 kronor borde däremot beviljas å extra stat såsom förstärkningåt
det ordinarie anslaget.

Kungl. Maj:ts i enlighet härmed till riksdagen avlåtna framställning
blev jämväl av riksdagen bifallen.

1 sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov
för år 1920 anmälde armé förvaltningen, att de alltjämt ökade
prisen å hästar och i samband därmed jämväl prisen för lejning av
sådana gjorde det till en nödvändighet att för år 1920 räkna med ett
än högre lejniugspris än 10 kronor. De flesta av de i ärendet hörda
militära myndigheterna hade förutsatt ett medelpris av minst 15 kronor,
och arméförvaltningen ansåge försiktigheten bjuda att icke ifrågasätta
lägre pris i anslagsberäkningarna för nämnda år.

För nedbringande av lejningskostnaderna borde emellertid även
under år 1920 kunna tagas i anspråk en del av de hästar, som under
åren 1914 och 1915 inköpts eller kvarhållits för att användas vid tjänstgöring
till skydd för rikets neutralitet. Dylika hästar funnes vid infanteriet,
artilleriet, ingenjörtrupperna, trängen och intendenturtrupperna,
och kunde dessa ersätta vid infanteriet 11,604 lejningsdagar, vid artilleriet
30,352 lejningsdagar, vid ingenjörtrupperna 20,398 lejningsdagar
samt vid trängen och intendenturtrupperna samtliga erforderliga lejningsdagar.
Vid sådant förhållande och med tillämpning av de vid
beräknande av 1919 års förstärkningsanslag följda beräkningsgrunderna
skulle för det ordinarie hästlejningsanslagets förstärkning erfordras ett
belopp av 1,963,328 kronor.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919 yttrade
jag till statsrådsprotokollet, att på grund av de då rådande höga
lejningsprisen, vilka syntes till väsentlig del komma att kvarstå ännu
en tid framåt, vore det sannolikt, att särskilda medel måste anvisas
jämväl för år 1920 för det ordinarie anslagets förstärkning. Med hänsyn
till den osäkerhet, som måste vidlåda alla beräkningar rörande prisförhållandena
under år 1920, och under hänvisning till vad jag i annat
sammanhang anfört rörande äskade förstärkningsanslag till de ordinarie
underhålls- och övningsanslagen, ansåge jag mig emellertid icke kunna
tillstyrka, att framställning då gjordes till riksdagen om anvisande av
särskilda medel för bestridande av eventuellt uppkommande merkostnader
för lejning av hästar för truppförbandens övningar.

[12.]

Arméförvalt ningens framställning.

Departements chefen.

46 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Arméförvaltningen har nu anfört, att ämbetsverket verkställt nya
beräkningar rörande behovet av förstärkning utav 1920 års hästlejningsanslag
och därvid bibehållit samma medelpris av 15 kronor i lega för
varje häst om dagen, som legat till grund för den år 1918 gjorda anslagsberäkningen,
men verkställt nödiga jämkningar med avseende å
det antal lejningsdagar, som kunde besparas genom användande av inköpta
hästar. Enligt verkställda beräkningar torde dylika hästar ersätta
vid infanteriet 20,315 lejningsdagar, vid artilleriet 31,521 lejningsdagar,
vid ingenjörtrupperna 20,398 lejningsdagar samt vid trängen och
intendenturtrupperna samtliga erforderliga lejningsdagar.

Vid sådant förhållande och med tillämpning av de vid beräknande
av 1919 års förstärkningsanslag följda beräkningsgrunderna skulle i och
för hästlejningen under innevarande år erfordras ett förstärkningsanslag
av 1,850,850 kronor.

Enligt vad förut omförmälts, hava de ordinarie kostnaderna för
hästlejningen vid armén under innevarande år beräknats till 895,146
kronor. På grund av de alltjämt rådande höga lejningsprisen är det
emellertid tydligt, att de sålunda beräknade kostnaderna icke skola vara
tillräckliga.

Mot arméförvaltningens förslag att i och för lejningskostnadernas
nedbringande taga i anspråk de vid truppförbanden förefintliga, i och
för neutralitetsskyddet inköpta eller kvarhållna hästarna har jag givetvis
icke något att erinra. Däremot anser jag det icke erforderligt att
räkna med en så hög medellejningskostnad som 15 kronor för häst och
dag utan håller före, att lejningspriset för innevarande år bör beräknas
på samma sätt som för år 1919 eller till i medeltal 10 kronor om
dagen.

I enlighet härmed bör det för bestridande av lejningskostnaderna
år 1920 erforderliga extra medelsbehovet beräknas sålunda:

Det ordinarie lejningsanslaget för infanteriet upptager

10,080 lejningsdagar å kr. 2: — .......................... 20,160 kronor

14,812 )) » » 3:50 ........................... 51,842 »

Summa 24,892 lejningsdagar samt ....................................... 72,002 kronor.

Såsom förut nämnts, kunna 20,315 lejningsdagar ersättas genom
inköpta eller kvarhållna hästar. Härför böra regementena av det ordinarie
lejningsanslaget få tillgodoräkna sig ersättning dels för 10,080

Fjärde huvudtiteln: 1020 ars tilläggsstat. 47

lejningsdagar å 2 kronor med 20,160 kronor, dels ock för 10,235 lejningsdagar
å 3 kronor 50 öre med 35,822 kronor 50 öre eller tillhopa
55,982 kronor 50 öre. För återstående (24,892 —20,315=) 4,577 lejningsdagar
återstå av ordinarie lejningsanslaget (72,002 — 55,982:50=)
16,019 kronor 50 öre. Beräknas lejningspriset för dessa dagar till 10
kronor för häst och dag, erfordras alltså vid infanteriet ett medelstillskott
av [(4,577x10) —16,019:50=] 29,750 kronor 50 öre.

För kulsprutetjänsten vid kavalleriet har under det ordinarie anslaget
för år 1920 beräknats ett belopp av 9,800 kronor för 2,800 lejningsdagar.
Med beräkning av ett lejningspris av 10 kronor för häst
och dag erfordras vid kavalleriet ett ytterligare belopp av [(2,800 x 10)
— 9,800=] 18,200 kronor.

För artilleriet upptager ordinarie lejningsanslaget för år 1920
150,012 dagar å 3 kronor 50 öre, d. v. s. 525,042 kronor. Enligt vad
förut nämnts, kunna härav 31,521 lejningsdagar ersättas av inköpta eller
kvarkållna hästar. Härför böra regementena få av det ordinarie anslaget
tillgodoräkna sig (31,521 x 3: 50=) 110,323 kronor 50 öre. Således
återstå (150,012 — 31,521 =) 118,491 lejningsdagar samt av lejningsanslaget
(525,042 —110,323:50=) 414,718 kronor 50 öre.'' Beräknas
lejningspriset till 10 kronor för häst och dag, erfordras vid artilleriet
ett medelstillskott av [(118,491 x 10) — 414,718: 50 =] 770,191 kronor
50 öre.

För hästlejning vid ingenjörtrupperna har under det ordinarie anslaget
beräknats ett belopp av 126,052 kronor för 52,426 lejningsdagar.
Såsom förut nämnts, kunna 20,398 lejningsdagar ersättas genom inköpta
eller kvarhållna hästar. Härför böra kårerna erhålla motsvarande del
av de ordinarie anslagsmedlen eller 49,000 kronor. Således återstå
(52,426 — 20,398=) 32,028 lejningsdagar samt av ordinarie anslaget
(126,052 — 49,000=) 77,052 kronor. Med beräkning av ett lejningspris
av 10 kronor för häst och dag erfordras alltså vid ingenjörtrupperna ett
ytterligare belopp av [(32,028x 10) — 77,052=] 243,228 kronor.

Vid trängen och intendenturtrupperna erfordras under år 1920
ingen hästlejning, då samtliga hästlejningsdagar kunna ersättas genom
inköpta hästar. Å andra sidan böra dock dessa truppslag för försöken
att ersätta lejda hästar med inköpta få tillgodoräkna sig de ordinarie
hästi ejningsanslagen.

Under år 1920 skulle alltså för hästlejningen vid armén erfordras
ytterligare följande belopp, nämligen:

[12-]

48 Mjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

för infanteriet.............................	....................................... kronor	29,750	50
» kavalleriet.............................	....................................... b	18,200	—
b artilleriet...............................	........................................ b	770,191	50
» ingenjörtrupperna .............	........................................ B	243,228	—
	eller tillhopa kronor	1,061,370	—

Som bekant äger hästlejningen ram huvudsakligen under repetitionsövningarna.
Under nästlidet år voro emellertid dessa övningar inställda.
Då med anledning härav betydande besparingar å hästlejningsanslaget
kunde förväntas uppstå, har jag under hand från arméförvaltningens
intendentsdepartement inhämtat upplysningar i förevarande hänseende.
Därvid har meddelats, att behållningarna under hästlejningsanslaget
vid utgången av år 1919 beräknades uppgå till följande belopp,
nämligen

till intendentsdepartementets förfogande .................. kronor 1,380,793: 06

» truppförbandens b.................. »_467,398: 77

eller tillhopa kronor 1,848,191: 83

Av dessa besparingar torde de, som stå till truppförbandens förfogande,
böra få av dem fortfarande disponeras till fullföljande av de
pågående försöken att ersätta lejda hästar med inköpta, vilka försök
hittills slagit väl ut. Däremot skulle intendentsdepartementets besparingar
vara tillräckliga för täckande av förenämnda, till 1,061,370 kronor
beräknade merkostnader för hästlejningen under innevarande år.
Något särskilt förstärkningsanslag skulle alltså icke behöva av riksdagen
äskas.

Enligt vad jag inhämtat, har emellertid uti intendentsdepartementets
besparingar inräknats det av riksdagen för det ordinarie hästi ejningsanslagets
förstärkning å extra stat för år 1919 anvisade anslag av

700,000 kfonor. Då detta anslag är av förslagsanslags natur och av
det föregående framgår, att detsamma ej behövt under år 1919 tagas i
anspråk, skall detsamma återgå till statsverkets kassafond. Därest så
sker, lämna emellertid intendentsdepartementets behållningar icke tillgång
till gäldande av de för år 1920 beräknade merkostnaderna. Riksdagens
medgivande att få jämväl under år 1920 använda förenämnda
extra anslag för det ordinarie anslagets förstärkning torde därför böra
utverkas.

Fjärde huvudtiteln: 1!)20 års tilläggsstat.

Titel II. Övriga med de ordinarie övningarna förenade kostnader.

Uti förevarande anslagstitel ingår ett belopp av 318,700 kronor för
fortifikationens vanliga övningar. Detta belopp har till sin huvudsakliga
del tidigare varit upptaget under titel III av det förutvarande anslaget
till arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsul gifter
samt fortifikationens övningar och materiel.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets
medelsbehov för år 1920 anförde arméförvaltningen beträffande anslagsbehovet
under förenämnda titel III, att på grund av de höga materialoch
arbetspriser, som de senaste åren varit rådande, anslaget till fortifikationens
övningar — medel till fiygövningar, som särskilt begärdes,
undantagna — för år 1918 ökats med 17,000 kronor och för år 1919
med 19,000 kronor, utgörande 20 procent å de av ingenjörtrupperna
direkt disponerade anslagen. Att ökningen kunnat hållas inom så pass
små gränser, hade berott därpå, att en del virke fått fällas till jämförelsevis
billigt pris å förhyrda skogslotter och att truppen själv i
regel fällt virket. Material- och arbetsprisens fortfarande stegring hade
dock medfört, att övningarna måst inskränkas på ett sätt, som menligt
inverkat på truppens utbildning. Man kunde därför för år 1920 icke
räkna med mindre än 50 procent ökning å den del av förevarande
anslag, som avsåges att direkt disponeras av trupperna, undantagandes
för flygövningar. Då denna del uppginge till omkring 95,000 kronor,
erfordrades alltså ett ytterligare anslag av 47,500 kronor.

Av skäl, som förut anförts, blev emellertid någon framställning till
riksdagen icke avlåten om anvisande av förstärkningsanslag- för år
1920, utan ansågs med prövningen av denna fråga böra anstå till 1920
års riksdag.

[12.]

Arméförvaltningen har nu, under åberopande av vad i förenämnda Arméförvaitskrivelse
den 31 augusti 1918 anförts, hemställt, att under förevarande
anslagstitel måtte beräknas ett förstärkningsanslag av 47,500 kronor.

Mot vad arméföryaltningen sålunda föreslagit har jag icke någon Departementserinran
att framställa. chefen.

Titel III. Kostnader för frivilliga övningar med landstormen.

Någon förstärkning av det under förevarande titel beräknade anslagsbeloppet
har arméförvaltningen ansett icke vara erforderlig.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 308i 19 7

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Sammanfattning1.

I enlighet med vad sålunda anförts, skulle till förstärkning av reservationsanslaget
till truppförbandens övningar för år 1920 erfordras
ett belopp av 47,500 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen att

dels till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till trupp för b andens övningar å tilläggsstat för
år 1920 anvisa ett förslagsanslag av högst 47,500
kronor;

dels ock medgiva, att för samma ändamål må under
år 1920 tagas i anspråk det av riksdagen till förstärkning
av reservationsanslaget till lega av hästar för
truppförbandens övningar å extra stat för år 1919
anvisade förslagsanslag av högst 700,000 kronor.

D. Sjukvård m. m.

[13.] 1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och

veterinärvård m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m.
är i årets riksstat uppfort med 682,501 kronor. Anslaget är liksom
övriga ordinarie underhållsanslag beräknat efter de före kristidens inträde
rådande förhållandena och fördelat på följande titlar:

Titel I.
Titel II.
Titel in.
Titel IV.
Titel V.

Titel VI.

Sjukvård i allmänhet......................................

Sanatorievård åt personal vid armén ......

Tandvård ..........................................................

ögonsjukvård....................................................

Underhåll och sjukvårdsmateriel m. m.

vid garnisonssjukhusen .........................

Veterinärvård....................................................

kronor 302,800: —
» 100,000: —

» 46,050: —

» 15,000: —

» 63,380: —

)) 155,271: —

Summa kronor

682,501

Fjärde huvudtiteln: 1920 urs tilläggsstat.

På grund av den under kristiden inträdda prisstegringen hava de [13.]
under ordinarie sju k vårdsanslaget beräknade medlen visat sig otillräckliga
och särskilda förstärkningsauslag därför måst av riksdagen anvisas.
Sålunda beviljades

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov
för år 1920 gjorde arméförvaltningen framställning om anvisande
av särskilt förstärkniugsanslag jämväl för sistnämnda år. Av skäl, som
förut anförts, ansågs emellertid med prövningen av denna fråga böra
anstå till 1920 års riksdag.

Arméförvaltningen har nu ånyo gjort framställning om beviljande
av erforderligt förstärkningsanslag för innevarande år.

Ifrågavarande anslagstitel har alltsedan år 1910 beräknats efter en
medelkostnad av 2 öre för man och dag.

Arméförvaltningen har nu anfört, att medelkostnaden för man och Aiméförvaitdag
under år 1916 utgjort: vid trängen 4,n öre och vid övriga trupp- nl“fj?i““i*gam
förband 1,8 öre. Motsvarande siffror hade för år 1917 utgjort: vid

trängen 3,73 öre och vid övriga truppförband 1,58 öre. Under år 1918

hade medelkostnaden för man och tjänstgöringsdag uppgått till: vid
trängen 5,41 öre och vid övriga truppförband 2,66 öre. Att medeldagskostnaden
under år 1918 varit så väsentligt högre än under år 1917,

berodde utan tvivel på den svåra influensaepidemien under år 1918 och
av denna föranledda särskilt stora utgifter. Att angiva, i huru hög
grad influensaepidemien inverkat på ökningen av medeldagskostnaden,
vore emellertid icke möjligt. Arméförvaltningen hyste emellertid intet
tvivel om, att medeldagskostnaden kommit att överstiga truppsjukvårdsanslaget
även bortsett från influensaepidemien, enär de faktorer, som
föranlett upprepade framställningar om förstärkning av sjukvårdsanslaget,
fortfarande gjorde sig gällande och icke syntes vara av övergående
art.

Med stöd av erfarenheterna från åren 1916, 1917 och 1918 och
på grund av vad i övrigt anförts, ansåge arméförvaltningen sig böra

för år 1918
» » 1919

kronor 197,650: —
» 203,700: —

Titel I. Sjukvård i allmänhet.

[13.]

Departements chefen.

52 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen göra framställning om
förstärkning av förevarande anslagstitel för år 1920 med 1,5 öre för
man och tjänstgöringsdag.

Enligt den stat för sjukvårdsanslagets användande, som av Kungl.
Maj:t fastställes, ställes viss del av det under förevarande anslagstitel
beräknade beloppet till vederbörande truppförbands disposition under
benämning truppsjukvårdsanslag. Detta anslag har under en följd av
år beräknats efter 3 öre för man och tjänstgöringsdag vid trängen samt
1 öre för man och tjänstgöringsdag vid övriga truppslag. Vad som
därefter återstår å anslagstafla disponeras av sjukvårdsstyrelsen såsom
dess sjukvårdsanslag.

Såsom arméförvaltningens framställning giver vid handen, hava på
grund av den rådande dyrtiden de till truppförbandens förfogande ställda
medlen visat sig otillräckliga. Sålunda har under år 1918 medelkostnaden
för den allmänna sjukvården uppgått vid trängen till 5,41 öre
för man och dag i stället för beräknade 3 öre och vid övriga truppslag
till 2,66 öre för man och dag i stället för beräknade 1 öre. De
brister, som därigenom uppkomma å truppsjukvårdsanslagen, måste
täckas genom extra anvisningar å sjukvårdsstyrelsens sjukvårdsanslag.
En följd härav är, att de till styrelsens förfogande ställda medlen,
vilka i främsta rummet äro avsedda för nyanskaffning av sådan materiel,
som erfordras för tillgodoseende av krigsberedskapen, bliva alldeles
otdlräekliga för sitt ändamål, och att persedelstocken icke kan uppehållas
i det skick, som måste anses oundgängligen erforderligt.

Åven om, såsom arméförvaltningen framhållit, den höga kostnaden
under år 1918 delvis är beroende på den under nämnda år härjande
influensaepidemien, torde det dock vara otvivelaktigt, att den för de
ordinarie anslagsmedlens beräknande följda grunden av 2 öre för man
och tjänstgöringsdag är med hänsyn till nu rådande prisförhållanden
alldeles för låg. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att medelsbehovet
under anslagstiteln för år 1920 i enlighet med arméförvaltningens
förslag beräknas efter (2 + 1,5=) 3,5 öre för man och dag.

Då, enligt vad förut nämnts, antalet tjänstgöringsdagar för innevarande
år bör beräknas till 12,512,952, skulle alltså medelsbehovet
under förevarande anslagstitel utgöra (12,512,952 x 0,035 =) 437,953
kronor 32 öre. Efter avdrag av de under det ordinarie anslaget redan
beviljade 302,800 kronor, skulle alltså återstå att av riksdagen nu såsom
förstärkningsanslag äska ett belopp av 135,153 kronor 32 öre.

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Titel II. Sanatorievård åt personal vid armén. Titel III. Tandvård.

Titel IV. Ögonsjukvård.

Någon förstärkning av de under förevarande anslagstitlar beräknade
beloppen bar icke av arméförvaltningen ifrågasatts.

[13.]

Titel V. Underhåll och sjukvårdsmateriel m. m. vid garnisonssjukliusen.

Såsom ovan nämnts, är under förevarande anslagstitel för innevarande
år beräknat ett belopp av 63,380 kronor. Detta är fördelat
sålunda

garnisonssjukhuset	i Stockholm..............	........................... kronor	49,130: —
»	å Karlsborg..............	............................ »	8,150: —
))	i Boden ................... *	........................ »	6,100: —
		Summa kronor	63,380: —

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov
för år 1920 hemställde arméförvaltningen, att garnisonssjukhusens
anslag till underhåll och sjukvårdsmateriel måtte förstärkas med
följande belopp, nämligen:

Garnisonssjukhuset i Stockholm:

till förbands- och sjukvårdsförbrukningsartiklar........... kronor 3,600: —

» intendent urutrustning................................................... » 11,500: —

» desinfektion........................................................................ » 1,500: —

Summa kronor 16,600: —

Garnisonssjukhuset å Karlsborg:

till medicin och förbrukningsartiklar .............................. kronor 1,500: —

» sjukvårdsutredning.......................................................... » 1,900: —

Summa kronor 3,400: —

Garnisonssjukhuset i Boden:

till läkemedel, förbands- och sjukvårdsförbrukningsartiklar.
........................................................................... kronor 3,500: —

» intendenturutrustning.................................................... » 2,000: —

Summa kronor 5,500: —

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[13.] Då anledning förefanns att emotse en avsevärd nedgång i priserna

under år 1920, ansågs emellertid, att med prövningen av detta extra
medelsbehov borde anstå till 1920 års riksdag, då förhållandena kunde
överblickas på ett helt annat sätt, än som i början av år 1919 var
möjligt.

Aiméförvait- Arméförvaltningen har nu anmält, att någon prisreduktion å de

ningens fram- artiklar, vilkas underhåll och anskaffning skulle bestridas av ovan bestallning.
me(Je^ icke inträtt> Beträffande utgiftsposterna för garnisonssjuk huset

i Stockholm ville arméförvaltningen emellertid erinra om, att
kostnaderna för förbandsmateriel m. m., desinfektion samt Va av kostnaderna
för intendenturutrustning hädanefter skulle ingå uti de ersättningsbelopp,
som jämlikt kungl. kungörelsen den 13 december 1918
skulle gäldas av truppförbanden. Någon förstärkning av dessa anslagsposter
syntes därför icke vara erforderlig för år 1920. För garnisonssjukhusen
å Karlsborg och i Boden borde dock anslagsförstärkning
beredas med samma belopp, som arméförvaltningen föreslagit för år
1.920.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att som förstärkning av 1920 års
ordinarie anslagsmedel till underhåll och sjukvårdsmateriel m. m. anvisa

för garnisonssjukhuset å Karlsborg................................... kronor 3,400:

» » i Boden ....................................... » 5,500: —

eller tillsammans kronor 8,900: —

Departements- Mot vad arméförvaltningen sålunda föreslagit har jag icke något
chefen. att erinra.

Titel VI. Veterinärvård.

Denna anslagstitel har alltsedan år 1910 beräknats efter 3,3 öre
för häst och dag.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets
medelsbehov för år 1920 anmälde arméförvaltningen, att medeldagskostnaden
för hästtjänstgöringsdag utgjort 3,89 öre under år 1916 och
5,20 öre under år 1917. Att kostnaderna för veterinärvården ökats
i så hög grad, syntes närmast bero på den enorma ökningen av
priset på hästskor, som utgjorde omkring 200 procent sedan år 1914.
Arméförvaltningen kunde därför icke underlåta att taga hänsyn till
denna avsevärda ökning av truppveterinärvårdens största utgiftspost.

Fjlinie huvudtiteln: 1!)2<) års tilläggsstat.

Det vore uppenbart, att den för år 1919 beviljade förstärkningen av
anslaget med 1 öre för hästtjänstgöringsdag icke vore tillräcklig, utan
nödgades arméförvaltningen föreslå en förstärkning med 1,5 öre.

Av skäl, som förut anförts, ansågs emellertid med prövningen av
förevarande extra medelsbehov böra anstå till 1920 års riksdag.

[13.]

Armé -

Arméförvaltningen bär nu anfört, att kostnaderna för veterinärvård
under år 1918 överstigit de för ändamålet anvisade medel med 1,29 öre f.°rval‘!!i;iÉ’ens
lör hästtjänstgöringsdag vid infanteriet och med 3,01 öre för hästtjänstgöringsdag
vid övriga truppförband. Att någon nedgång uti kostnaderna
under 1920 skulle inträda av den omfattning, att det ordinarie
anslaget skulle vara tillräckligt, kunde icke antagas. Arméförvaltningen
måste därför fortfarande vidhålla sin förut gjorda framställning om
förstärkning av anslaget till veterinärvård.

Med åberopande av vad arméförvaltningen anfört dels angående
ordinarie anslaget till veterinärvård för år 1921, dels ock uti sin framställning
angående lantförsvarets medelsbehov för år 1920, hemställde
arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen göra framställning
om förstärkning av anslagsposten till veterinärvård för år
1920 med 1,5 öre för hästtjänstgöringsdag.

Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört rörande kostnaderna Departementsför
veterinärvård under de senare åren, finner jag mig böra tillstyrka, °hefen''

att förevarande anslagspost för innevarande år förstärkes med ett efter
1,5 öre för hästtjänstgöringsdag beräknat belopp.

Då antalet hästtjänstgöringsdagar — underhållsdagar för remonter
inberäknade — för år 1920 upptagits till 4,705,188, skulle alltså erfordras
ett förstärkningsanslag av (4,705,188 x 0,015 =) 70,577 kronor
82 öre.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle till förstärkning av reservationsanslaget
till sjuk- och veterinärvård m. m. erfordras

under titel I

» » V

» » VI

kronor 135,153: 32
» 8,900: —

» 70,577:82

eller tillhopa kronor 214,631: 14

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till sjuk- och veterinärvård m. in. å tilläggsstat för år
1920 anvisa ett förslagsanslag av högst 214,631 kronor.

2. Sjukhusinventarier m. m.

Under åberopande av vad jag under punkten 41 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden
anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för anskaffande av sjukhusinventarier m. m.
å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 117,600 kronor.

[15.] 3. Nya sjukhus vid armén.

I enlighet med vad jag under punkten 43 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört,
får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, under förutsättning att det under nämnda
punkt för uppförande av nya sjukhus vid armén äskade
anslaget av 559,126 kronor varder av riksdagen beviljat,
därav å tilläggsstat för år 1920 såsom reservationsanslag
anvisa ett belopp av 150,000 kronor.

E. Vapen och ammunition.

[16.] l. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till vapen och

ammunition m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition m. m. är
i årets riksstat upptaget med 3,541,711 kronor. Anslaget är beräknat
efter de prisförhållanden, som rådde före den nuvarande kristidens inträde.

På grund av den under kristiden inträdda prisstegringen hava under
de senare åren särskilda förstärkningsanslag av riksdagen beviljats.
Sålunda anvisades

för år 1917....................................... kronor 600,000:»—

» » 1918....................................... » 2,000,000: —

» » 1919....................................... » 2,000,000: —

[13.]

[14.]

Fjlinie huvudtiteln: 1920 års tilläggsslat.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets [16.]

medelsbeliov för år 1920 anmälde arméförvaltningen, att enligt verkställd
beräkning för nämnda år skulle erfordras ett förstärkningsanslag
av 6,457,000 kronor. Detta dyrtidstillägg vore lågt beräknat med hänsyn
till då gällande priser. Huruvida dessa priser komme att gälla år
1920, vore omöjligt att angiva. Då emellertid någon nedgång i priserna
ej med någon sannolikhet kunde förväntas, hemställde arméförvaltningen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å extra stat för
år 1920 anvisa ett förslagsanslag om 6,457,000 kronor såsom förstärkningsanslag
av ordinarie vapenanslaget.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919 yttrade
jag till statsrådsprotokollet, att då de högst avsevärda prissteg- ''
ringar, som efter världskrigets utbrott inträtt å materialier av olika
slag, med all sannolikhet komme att göra sig gällande jämväl under
år 1920, syntes en förstärkning av det för nämnda år beräknade ordinarie
vapenanslaget komma att visa sig erforderlig. Huru mycket som
kunde för ändamålet bliva behövligt, vore emellertid av helt naturliga
skäl icke möjligt att med någon som helst säkerhet då angiva. Vid
sådant förhållande och under hänvisning till vad jag i annat sammanhang
anfört rörande äskade förstärkningsanslag till de ordinarie underhålls-
och övningsanslagen, funne jag mig icke kunna tillstyrka, att
framställning då gjordes till riksdagen om anvisande av extra anslag
för det ordinarie vapenanslagets förstärkning.

I enlighet härmed blev icke något förstärkningsanslag för år 1920
av riksdagen äskat.

Arméförvaltningen har nu anfört, att en exakt beräkning av den Arméförvaitför
år 1920 nödvändiga förstärkningen av ordinarie vapenanslaget .

o .T®! 11 °1 11 . , r 1 framställning.

maste grundas pa kännedom dels om det allmänna prisläget nämnda
år och dels om eventuella ändringar av övningarna för armén.

Beträffande det allmänna prisläget på materielen hade ju detta
visat en obetydlig nedgång. Arbetsprisen hade däremot stegrats framför
allt vid statens egna fabriker genom den införda 8 timmars arbetsdagen.
Då den dyrtid sprocent, som framginge av arméförvaltningens
skrivelse den 31 augusti 1918, varit satt så låg, som då varit möjligt,
ansåge sig arméförvaltningen icke kunna sänka denna procent, utom
vad ammunition beträlfade, där den för titel II. Artilleriammunition
sänkts från 150 till 100 procent och för titel V. Handvapen och kulspruteammunition
sänkts från 250 till 200 procent, på grund av att
sprängämnet trotyl inköpts från utlandet för avsevärt nedsatt pris samt
vissa kvantiteter krut redan funnes tillverkade.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

3081 19 8

Fjärde huyudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[16.]

Vad beträflade eventuella ändringar i övningstiden, vore dessa beroende
av den förestående fullständiga revisionen av det svenska försvarsväsendet.
Då några beräkningsgrunder i detta avseende ej stode
arméförvaltningen till buds, hade ämbetsverket i nedanstående beräkningar
ansett sig böra utgå från de belopp, som av 1919 års riksdag
anvisats å det ordinarie anslagets olika titlar.

Nedanstående tabell utvisade de belopp, som — enligt ovan angivna
grunder och under förutsättning av oförändrade övningar för
armén — erfordrades å tilläggsstat för år 1920 såsom förstärkning av
reservationsanslagets till vapen och ammunition m. m. olika undertitlar.

Av 1919 åra riksdag an-visat belopp	Erforderlig förstärkning
% av anyisat belopp	Summa
kronor		kronor
382,480	omkring 100 %	382,000
1,123,985	» 100 %	1,124,000
57,000	» 20 %	11,000
308,150	» 60 %	185,000
1,484,515 ,	» 200 %	2,969,000
185,581	» 50 %	92,000
3,541,711		4,763,000

Tit. I. Artillerimateriel...................................

» II. Artilleriammunition .............................

» III. Materiel för målskjutningsövningar med artilleripjäser.
......................................

” IV. Handvapen- och kulsprutemateriel............

» V. Handvapen-och kulspruteammunition m. m.

» VI. Materiel för målskjutningsövningar med
handvapen och kulsprutor ..................

Summa

På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att såsom förstärkning av reservationsanslaget
till vapen och ammunition m. m. för år 1920 å tilläggsstat
för nämnda år anvisa ett förslagsanslag av högst 4,763,000 kronor.

Departements- Då de högst avsevärda prisstegringar, som under kristiden inträtt
chefen. å materialier av olika slag, med säkerhet komma att göra sig gällande
jämväl under innevarande år, torde det med hänsyn till vapenanslagets
natur av reservationsanslag vara nödvändigt att för mötande av de utav
dyrtiden förorsakade ökade utgifterna även för detta år beräkna visst
belopp för det ordinarie anslagets förstärkning. Huru mycket som för
ändamålet kan komma att erfordras, är av helt naturliga skäl icke möjligt
att med någon som helst säkerhet angiva. Arméförvaltningen har
vid sin beräkning utgått från nu gällande övningstider och priser och
därvid kommit till ett belopp av icke mindre än 4,763,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln; 1020 års tilläggsstat. 59

Oavsett vilka begränsningar i den nuvarande övningstiden, som kunna [10.]
komma att vidtagas, synes det redan av statsfinansiella skäl uteslutet att
nu anvisa ett så stort belopp för det ordinarie anslagets förstärkning.

Med hänsyn till nödvändigheten av att i möjligaste mån begränsa statsutgifterna
finner jag mig icke kunna tillstyrka, att för ändamålet beräknas
högre belopp än för vart och ett av de bada sist förflutna aren
anvisats eller 2,000,000 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till vapen och ammunition m. m. å tilläggsstat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag av högst 2,000,000 kronor.

2. Merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprute- [17-]

materiel.

I enlighet med vad jag under punkten 47 i det vid årets stats- __
verksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört,
får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för bestridande av under år 1920 uppkommande
merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen
och kulsprutemateriel å tilläggsstat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag av högst 397,480 kronor.

Anskaffning av viss kulsprutemateriel för försök.

Uti sin skrivelse den 30 augusti 1919 angående lantförsvarets medelsbehov
för år 1921 har arméförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att för anskaffning av viss kulsprutemateriel för
försök å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 50,000
kronor.

Ifrågavarande anslagsäskande har av arméförvaltningen närmare
motiverats i särskild skrivelse den 30 augusti 1919.

Det svnes mig icke lämpligt att till statsrådsprotokollet närmare Departement»,
redogöra för detta ärende; riksdagens vederbörande utskott torde där- ohefen''
om erhålla upplysningar genom de handlingar, som tillhandahållas utskottet.

[18-]

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tiUäggsstat.

Då av åtskilliga skäl den föreslagna materialanskaffningen ansetts
hora aga ram har Kung! Maj:t, efter det chefen för generalstaben
gjort särskild framställning i amnet, den 19 december 1919 anvisat de
för andamalet erforderliga 50,000 kronor från anslaget till extra utgifter.
Nagra särskilda medel behöva följaktligen icke nu av riksdagen äskas.

F- Byggnader och ingenjör materiel.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till byggnader, övningsfält
och skjutbanor.

Oi dinarie reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor
ar i nksstaten för innevarande år upptaget med 1,842,645 kron°/-
An«laget är liksom Övriga ordinarie underhållsanslag beräknat
etter de före kristidens inträde rådande prisförhållandena.

• . . frånvarande anslag, vilket från och med innevarande år uppförts

i nksstaten, är till sin huvudsakliga del bildat av de medel, som funnos
beräknade under titel I av det förutvarande anslaget till arméns
byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens

1 materiel- Nämnda titel var för år 1919 beräknad till

1,601,100 kronor.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående ^försvarets medelsbehov
för ar 1920 anförde arméförvaltningen, att på grund av ökade
materiel- och arbetskostnader under år 1917 alla de arbeten måst eftersattas,
som för fastigheternas och byggnadernas bestånd icke varit nödvändiga.
Da emellertid. ett fortgående på denna väg förr eller senare
skulle skada statens fastigheter, hade arméförvaltningen i sin framställning
rörande lantförsvarets medelsbehov för år 1919 hemställt dels om
beviljande av ett tilläggsanslag för år 1918 av 471,000 kronor för att
tillgodose de under år 1917 eftersatta underhållsarbetena, dels ock, då
enahanda förhållanden på arbetsmarknaden med säkerhet komme att
vara radande aven under åren 1918 och 1919, om anvisande av för f°ri

nämnda år av respektive 530,000 kronor och
56!,200 kronor för dessa år. Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning hade riksdagen beviljat dels å tiUäggsstat för år 1918 det
av armé förvaltningen för 1917 års eftersatta reparationsarbeten begärda
beloppet 471,000 kronor ävensom 41,000 kronor för underhåll av vissa

Fjärile huvudtiteln: 1020 åra tilläggsstat.

befästningar in. in. vid Boden, alltså tillsammans 512,000 kronor, samt [18.]
på extra stat för är 1919 vad av arméförvaltningen för år 1918 till eftersatta
reparationsarbeten begärts jämte vissa andra belopp eller tillsammans
547,200 kronor. Vid beräkningen av nämnda förstärkningsanslag
både fortifikationsdepartementet utgått från en prisstegring av 33 procent.
Erfarenheten hade emellertid visat, att prisstegringen blivit väsentligt
större, i det att nybyggnader, som delvis utginge av underhållsanslaget,
droge 120—180 procent ökade kostnader och reparationsarbeten
omkring 100 procent. Det bleve av denna anledning nödvändigt
att väsentligt höja ökningsprocenten. Fortifikationsdepartementet
ansåge sig därför ej kunna för år 1920 begära mindre ökning av underhållsanslaget
än 100 procent eller alltså 1,664,400 kronor.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919 yttrade
jag till statsrådsprotokollet, att det visserligen syntes ofrånkomligt
att jämväl för år 1920 äska erforderligt förstärkningsanslag. Med hänsyn
till den osäkerhet, som måste vidlåda alla beräkningar rörande prisförhållandena
under år 1920, och då man väl i varje fall finge antaga,
att en nedgång i de då rådande priserna komme att inträffa, syntes det
emellertid icke lämpligt att då göra framställning till riksdagen om
anvisande av erforderligt förstärkningsanslag, utan borde med prövningen
av ifrågavarande extra medelsbehov anstå till 1920 års riksdag.

Något förstärkningsanslag för år 1920 blev i enlighet härmed icke
av riksdagen äskat.

Arméförvaltningen har nu anmält, att då någon nedgång i pris- Armé för vaitförhållandena
icke ägt rum, en ökning av anslaget med 100 procent
erfordrades i överensstämmelse med de i förenämnda skrivelse den 31
augusti 1918 gjorda beräkningarna. Beräknat efter det av 1919 års
riksdag till byggnader, övningsfält och skjutbanor beviljade anslaget
— 1,842,645 kronor — skulle således det erforderliga förstärkningsanslaget
uppgå till detta belopp.

I enlighet med vad som anförts i sammanhang med medelsbehovet
under det ordinarie anslaget för år 1921 komme härtill ett ökat behov
av 26,000 kronor för underhåll under år 1920 av de byggnader, som
på grund av den av riksdagen fastställda nya Uppställningen av riksstatens
fjärde huvudtitel överförts från underhåll från anslaget till arméns
diverse intendenturbehov till byggnadsanslaget. Härtill komme nu behövligt
förstärkningsanslag med 100 procent eller ytterligare 26,000
kronor.

För nedannämnda byggnader, vilka av arméförvaltningens fortifikationsdepartement
övertagits eller färdigbyggts före eller under år 1919,

Fjärde huvudtiteln; 1920 års tilläggsstat.

men för vilka underhållsanslag icke beviljats, erfordrades för år 1920
ett underhållsanslag av 1 procent å inköps- eller anläggningskostnaderna,
nämligen

Generalstabens stall..........................................

Vätgasverket i Boden..........................................

Ballonghallen i Boden ....................................

För vid flygkompaniet å Malmslätt uppförda:

Verkstads- och förrådsbarack..................

Två motorprovningshus..............................

Duschbyggnad..............................................

Verkstadsbyggnad .......................................

Matsalsbyggnad.............................................

Barack ............................................................

Tio hangarer ...............................................

Intendenturförråd .....................................

kostnad kronor	56,600	—
» »	180,000	—
» »	45,000	—
)) B	5,400	_
» »	7,025	—
» »	1,500	—
» »	38,000	—
» »	21,000	—
	36,000	—
» B	156,000	—
» »	5,000	—
Summa kronor 551,525	—

1 procent härav utgjorde i runt tal 5,500 kronor.

Under ordinarie anslaget upptagna landstormsförråd och byggnader
å Rindön hade här ej medtagits, enär landstormsförråden bleve färdiga
först under 1920 och de nyinköpta byggnaderna på Rindön reparerats
år 1919, vadan något underhåll för år 1920 icke ansåges behövligt.

Härtill erfordrades ett förstärkningsanslag till följd av dyrtiden
med 100 procent eller med 5,500 kronor.

För nedannämnda byggnader, vilka färdigbyggts’ eller tillkommit
under år 1919, erfordrades ett underhållsanslag av Va procent å anläggningskostnaderna
nämligen:

Förråd vid Tomelilla.........................................

Tillbyggnader vid Karlskrona grenadjär regemente.

...................................................

Smålands artilleriregementes skjutbana ......

Skjutbana för Smålands husarregemente......

Skjutbana för Östgöta trängkår.....................

Skjutbana för Norrlands dragonregemente
Kompressoranläggning vid flygkompaniet å

Malmslätt .....................................................

Komplettering av belysningsnätet vid flygkompaniet
å Malmslätt..............................

kostnad	kronor	110,000: —
»	B	31,341: —
»	))	25,000: —
»	»	10,500: —
»		7,000: —
y>	»	18,000: —
))	))	8,090: —
»	»	9,025: —

Summa kronor 218,956: —

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. (13

Va procent härå utgjorde i runt tal 1,100 kronor. Härå erfordrades [18.]
ytterligare förstärkning till följd av dyrtiden med 100 procent eller

1,100 kronor.

Alltså erfordrades ett förstärkningsanslag av tillhopa (1,842,645
+ 26,000 + 26,000 + 5,500 + 5,500 + 1,100 + 1,100=) 1,907,845 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av ordinarie
reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor å tillläggsstat
för år 1920 anvisa 1,907,845 kronor.

Att ordinarie byggnadsanslaget, vilket liksom övriga ordinarie Departementsunderhållsanslag
beräknats efter de före världskrigets utbrott rådande c 16 en''
förhållandena, icke skall med den under kristiden inträffade avsevärda
stegringen av såväl arbets- som materialpriser lämna tillgång till bestridande
av samtliga anslaget påvilande utgifter, torde vara uppenbart.
På grund därav att underhållsarbetena under kristiden måst begränsas
till det, som varit oundgängligen nödvändigt, befinna sig ett
flertal av arméns byggnader för närvarande i ett sådant skick, att de
tarva mycket ingående reparationsarbeten. Vid sådant förhållande och
då man givetvis icke kan utan avsevärd skada år från år uppskjuta
nödiga underhållsarbeten, torde det vara ofrånkomligt att för år 1920
äska förstärkningsanslag med det belopp, som förhållandena oundgängligen
påkalla.

Arméförvaltningen har beräknat det erforderliga förstärkningsanslaget
till 1,907,845 kronor. Mot de därvid följda beräkningsgrunderna
har jag icke något att erinra. Åven om den möjligheten icke
är utesluten, att en nedgång i priserna kan komma att under året inträffa,
torde dock försiktigheten bjuda att icke nu räkna med en sådan
nedgång, i synnerhet som anledning finnes att antaga, att det kommer
att draga jämförelsevis lång tid, innan normala förhållanden åter inträda
inom byggnadsindustrien. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att
det av arméförvaltningen beräknade förstärkningsanslaget nu av riksdagen
äskas.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till byggnader, övningsfält och skjutbanor å tilläggsstat
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av högst
1,907,845 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

2. Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton

infanteriregementen.

Under åberopande av vad jag under punkten 52 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden
anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Makt föreslå
riksdagen

att för fullföljande av arbetena å de utav 1906
års riksdag beslutade kasernetablissemang för femton infantmregementen
å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 2,200,000 kronor/

3. Underhåll av maskinella anordningar vid vätgasverket i Boden.

I enlighet med vad jag under punkten 55 uti det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört
fåi jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för underhall av maskinella anordningar vid
vätgasverket i Boden å tilläggsstat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 4,200 kronor.

4. Återuppförande av ett nedbrunnet pjäsexercishus i Boden.

E»en 18 juni 1918 nedbrann ett s. k. pjäsexercishus i Boden tillhörande
Bodens artilleriregementes kasernetablissemang därstädes.

Arméförvaltningen har nu gjort framställning om anvisande av
medel för nämnda exercishus återuppförande samt därvid anfört,

... att ^et ick.e vore möjligt att förlägga utbildningen med artilleripjäser^
endast till den del av året, då blidare väderlek rådde i Boden,
enär i sådant fall säkerligen icke en än så torftig utbildning med
samtliga slag av pjäser skulle medhinnas,

att utbildningen emellertid icke utan fara för personalens hälsa
kunde vintertid bedrivas utomhus, enär personalen under utbildningen
i allmänhet vore stillastående och icke kunde bibehålla kroppsvärmen,

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 05

att ifrågavarande utbildning icke lämpligen kunde förläggas till [21.]
regementets exercishus, där utbildningen till fot utan pjäser försigginge,
enär golvet icke kunde uppbära pjäsernas tyngd (över 12 ton), varförutom
där icke kunde anordnas fältmässiga mål eller beredas för riktövningarna
erforderliga siktlinjer, samt

att ingen annan för ändamålet lämplig lokal förefunnes vid regementet.

Kostnaderna för exercishusets återuppförande hade beräknats till

20,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för återuppförande av ifrågavarande
pjäsexercishus i Boden å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett
belopp av 20,000 kronor.

Då av vad arméförvaltningen anfört framgår, att ifrågavarande Departementspjäsexercishus
är för utbildningens bedrivande vintertid nödvändigt, ohefen''
torde för dess återuppförande erforderliga medel böra av riksdagen
äskas. Mot den beräknade kostnaden har jag icke något att erinra.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att för återuppförande av ett nedbrunnet pjäsexercishus
i Boden å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 20,000 kronor.

5. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel. [22.]

Ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel är i årets riksstat
upptaget med 124,100 kronor. Anslaget är beräknat efter de före
kristidens inträde rådande prisförhållandena.

Ifrågavarande anslag, vilket från och med innevarande år uppförts
i riksstaten, är i huvudsak bildat av medel, upptagna under titel IV
av det förutvarande anslaget, till arméns byggnader, mötesfält och
kommendantskapsutgifter samt fortifikationens övningar och materiel.

Nämnda titel var för år 1919 beräknad till 127,500 kronor.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets
medelsbehov för år 1920 anförde arméförvaltningen, att av det under
förenämnda titel IV beräknade beloppet skulle efter avdrag av utgifter
för flygmaterielens underhåll i likhet med år 1919 utgå 90,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 3osi 19 9

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[22.] Till förstärkning av detta anslag hade riksdagen för sistnämnda år
beviljat ett efter 80 procent beräknat anslag av 72,000 kronor. Enär
materialpriserna ytterligare stigit utöver de normala med 120 procent,
erfordrades för år 1920 ett förstärkningsanslag av 108,000 kronor.

Av skäl, som förut anförts, blev emellertid någon framställning om
anvisande av förstärkningsanslag för år 1920 icke till riksdagen avlåten.

Armé- Arméförvaltningen har nu återupptagit frågan om beviljande av

förvaltningens förstärkningsanslag för innevarande år samt därvid anfört, att nuvarande
priser uppgmge till

för läder omkring 150 % utöver 1914 års pris

» trä » 200 » » » » »

y, järn » 250 » » » » » och

» arbetslöner » 100 )> » » » »

Vid sådant förhållande syntes merkostnaden under år 1920 icke
kunna sättas lägre än till förut angivna 120 procent. Anslaget till ingenjörmateriel
vore för år 1920 upptaget till 124,100 kronor. Efter avdrag
för flygmaterielens underhåll, 37,500 kronor, varpå förstärkning begärts
i annat sammanhang, återstode för övrig ingenjörmateriels underhåll
86,600 kronor. Merkostnaden härå efter 120 procent utgjorde 103,920
kronor.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av ordinarie
anslaget till ingenjörmateriel å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett
belopp av 103,920 kronor.

Departements- Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört rörande de nuvachefen.
rancje prisförhållandena anser jag mig icke kunna föreslå någon nedsättning
av det utav ämbetsverket beräknade anslagsbeloppet.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till ingenjörmateriel å tilläggsstat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag av högst 103,920 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.

6. Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel.

Under hänvisning till vad jag under punkten 65 uti det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden
anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att för bestridande av under år 1920 uppkommande
merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel
å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag
av högst 41,650 kronor.

G. Diverse.

1. Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag.

Enligt vad jag inhämtat, komma, på grund av förhållanden, vilka vid
uppgörandet av förslag till riksstat för år 1919 icke kunnat förutses,
brister att uppstå å vissa av fjärde huvudtitelns reservationsanslag för
nämnda år. Ifrågavarande brister, vilka ännu icke äro till siffran kända
men kunna approximativt beräknas till 3,500,000 kronor, torde böra
täckas genom anslag å tilläggsstat för innevarande år. För tilläggsstatens
avjämnande torde beloppet böra upptagas till 3,500,017 kronor.

Jag får därför hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående täckande av brister å vissa
ordinarie reservationsanslag, tillsvidare under fjärde
huvudtiteln å tilläggsstat för år 1920 beräkna ett förslagsanslag
av högst 3,500,017 kronor.

2. Dyrtidstillägg.

För beredande av dyrtidstillägg under år 1919 åt befattningshavare
i statens tjänst beviljade samma års lagtima riksdag å tilläggsstat för
år 1919 under fjärde huvudtiteln ett förslagsanslag av 28,400,000
kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[25.] Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdeparte mentet

förut denna dag anfört i fråga om beredande av dyrtidstillägg
under innevarande år åt befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående dyrtidstillägg under år 1920 åt
befattningshavare i statens tjänst, tillsvidare under
fjärde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1920 beräkna
ett förslagsanslag av 28,000,000 kronor.

Sammanställning av anslagen å tilläggsstaten.

I enlighet med vad jag sålunda anfört, har jag låtit uppgöra en
sammanställning (se Bil. 2) över samtliga de lantförsvarets medelsbehov,
som skulle tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1920.
Enligt denna skulle erfordras ett belopp av 52,720,500 kronor.

Vad departementschefen sålunda yttrat, tillstyrkt
och hemställt, täcktes, på tillstyrkan av statsrådets
övriga ledamöter, Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla;
och skulle utdrag av detta protokoll tillställas
finansdepartementet till ledning vid avfattandet av
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillläggsstat
till riksstaten för år 1920.

Ur protokollet:

TF. G. O. Alontgomery.

Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Bil. 1.

Beräkning

av de värnpliktigas tjänstgöringsdagar under år 1920.

		Tj änstgöringsdagar
1) Värnpliktiga, vilka Lava att i vanlig ordning fullgöra militär tjänstgöring År 1920.	med penningbidrag	med penningtillskott
å 0,50 kr.	ä 1,00 kr.	å 0,25 kr.	å 0,50 kr.
A. Beväringen. I. Vapenföra: Fotfolket............................................... Bytteriet................................................ Fältartilleriet.......................................... Positionsartilleriet ............................... Fästningsartilleriet ................................. Fältingenjör- och fälttelegraftrupperna Fästningsingenjörtrupperna ..................... : Trängen ................................................ Intendenturtrupperna.............................. .Studegter m. fl........................................	3 613 316 530 000 795 000 86 000 123 000 305 000 88 000 266 312 82 962 530 000	245 000 26 000 60 000 6 000 6 000 12 000 4 000 20 000 2 000	132 000 10 000 3 000 51000	62 000 4 000
Säger för vapenföra	6 419 590	381 000	196 000	66 000
II. Icke vapenföra: ...........................	1 079 768	—	—	—
Säger för beväringen	7 499 358	381 000	196 000	66 000
B. landstormen ..............................	—	140 000	_	_
Säger för 1)	7 499 358	521 000	196 000	66 000
2) Värnpliktiga av 1918 års klass, vilka jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 4 december 1918 hava att full-göra militärtjänstgöring år 1920. Fotfolket................................................ Fästningsartilleriet ................................. Trängen ................................................	954 090 7 950 72 554	—	—	—
Säger för 2)	1 034 594	—	—	_ -
3) Värnpliktiga, inskrivna vid marinen, vilka skola vapenövas vid fotfolket under år 1920	69 000
Summa tjänstgöringsdagar	8 002 952	521000	196 000	66 000
	9 123 952

Fjärde huvudtitel»: 1920 års till äggsstat.

Bil. 2.

Sammanställning

av anslagen å tilläggsstat för år 1920.

LantfÖrsvarsdepartementet.

	1 A. Avlöning’, rekrytering, resekostnader in. m. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag.................................................... Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. an-visade medel, förslagsanslag............................................................	Kronor.
1 2	54,300 20,000	—
	Säger för avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.	74,300	-
1	B. Undervisning, understöd, expenser m. m. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskurser, förslags anslag i högst .......... .........................................................	76,500
2	Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier, ex-penser, bränsle, lyse m. m., förslagsanslag, högst..............................	161,900	—
3	Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m.	148,525
	vid truppförbanden, förslags anslag, högst ........................................	—
	Säger för undervisning, understöd, expenser m. m.	386,925	—
1	C. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar m. m. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till mathållning, förslagsanslag, högst .........................................................................................	5,931,550
2	Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning, f örslags anslag, högst .....................................................................	1,400,482	—
3	Inventarier i nya kasernetablissemang, reservationsanslag.........................	97,000	—
4	Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden, förslagsanslag, högst.........	1,700,000	—
5	Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering, förslags-anslag, högst...............................................................................	155,000	—
6	Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering, förslagsanslag, högst .........................................................................................	4,270,400	—
7	Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens	47,500
	övningar, förslagsanslag, högst.........................................................	—
	Säger för förplägnad, intendenturmateriel,	1 j 13,601,932
	remontering, övningar m. m................	1

Fjänle huvudtiteln: 1.020 års tilläggsstat.

D. Sjukvård in. in.

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård
m. m., förslagsanslag, högst ................................

Sjukhusinventarier in. m., reservationsanslag ...................

Nya sjukhus vid armén, reservationsanslag ...............

Kronor.

214,631

117,600

150,000

Säger för sjukvård m. m.

E. Vapen och ammunition.

Förstärking av ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition
m. in., förslagsanslag, högst .........................

Merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel,
förslagsanslag, högst...................................

482,231

2,000,000

397,480

Säger för vapen och ammunition

F- Byggnader och ingenjörmateriel.

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till byggnader, övnings
fält och skjutbanor, förslagsanslag, högst.........................................

Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton infanteriregementen,
reservationsanslag...............................

Underhåll av maskinella anordningar vid vätgasverket i Boden, reservationsanslag
.....................

Återuppförande av ett nedbrunnet pjäsexereishus i Boden, reservationsanslag
...........................

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel, fö;
slagsanslag, högst..............................

Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel, förslagsanslag,

2,397,480 -

1,907,845

2,200,000

4,200

20,000

103,920

41,650

Säger för byggnader och ingenjörmateriel

G. Diverse.

Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag för år 1919, för
slagsanslag, högst......... ................ ’''

Dyrtidstillägg, förslagsanslag .........................................

4,277,615

3,500,017

28,000,000

Säger för diverse | 31,500,017

Summa kronor ! 52,720.500

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Femte huvudtiteln.

1920 års tilläggsstat.

Utdrag av protokollet över sjöförsvar särenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7
januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens hen- ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anhöll att få
underställa Kung]. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under
femte huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år
1920 samt yttrade härvid följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 1 käft.

3547 19 1*

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[1-]

Användande
av ordinarie
anslaget till
departementschefen
för
beredande av
avlöning it
chefen för
handelsdepartementet

under senare
hälften av år
1920.

I. MARINEN.

A. Departementet.

1. Departementschefen.

På grund av den i särskild proposition till innevarande års riksdag
föreslagna ändrade organisationen av statsdepartementen, vilken är avsedd
att träda i tillämpning den 1 juli 1920, kominer det å 1920 års
stat under fjärde huvudtiteln (lantförsvarsdepartementet) uppförda ordinarie
anslaget å 17,000 kronor till departementschefen, i den mån anslaget
belöper å senare hälften av år 1920, att tagas i anspråk såsom
avlöning åt chefen för försvarsdepartementet, vilket departement enligt
nämnda proposition skulle från och med år 1921 upptagas under nyssnämnda
huvudtitel.

Vad beträffar motsvarande, å 1920 års stat under femte huvudtiteln
(sjöförsvarsdepartementet) uppförda ordinarie anslag till departementschefen,
blir detta anslag vid sammanslagning av lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen
från och med den 1 juli 1920 för sitt ändamål
obehövligt för senare hälften av samma år. Det synes då vara lämpligt,
att detta anslag, i den mån det belöper å nämnda tid, användes förberedande
av avlöning åt chefen för det nya handelsdepartementet.
Härtill torde riksdagens medgivande böra inhämtas. Liknande framställning
lärer komma att göras under sjätte huvudtitelns tilläggsstat
för år 1920 i fråga om användande av det under nämnda huvudtitel
uppförda ordinarie anslaget till departementschefen för avlöning åt che
fen för socialdepartementet.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
medgiva,

att det i riksst.aten för år 1920 under femte
huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till departementschefen
må, i den mån detsamma belöper å senare
hälften av nämnda år, användas för beredande av
avlöning åt chefen för handelsdepartementet.

Femte huvudtiteln: 1920 års tittäggsstat.

B. Undervisningsverken.

1. Förstärkning av viss i staten för sjökrigsskolan upptagen anvisning.

Reservationsanslaget till sjökrigsskolan är i riksstaten för år 1920
upptaget till ett belopp av 48,469 kronor. I staten för skolan är under
rubriken »Diverse utgifter» upptaget bland annat ett gemensamt belopp
av 7,896 kronor 50 öre dels för maskinarbete samt annan extra undervisning
ävensom till vikariatsarvoden och dels till ved och lyse, modeller,
böcker, instrument, skrivmaterialier m. fl. expenser.

I skrivelse till marinförvaltningen den 17 oktober 1919 har chefen
för sjökrigsskolan anfört huvudsakligen följande.

För bestridande av ovannämnda utgifter avsåges, förutom i staten
anvisade medel, 7,896 kronor 50 öre, jämväl kadetternas terminsavgifter,
vilka, ehuru de under det senaste läsåret utgått med högsta medgivna
belopp eller 75 kronor för termin, ej inbringat mer än 3,000 kronor
för termin, eller 6,000 kronor för hela läsåret. För det hösten 1919
påbörjade läsåret hade Kutigl. Maj:t bestämt, att terminsavgiften skulle
utgå med nyss angivna belopp av 75 kronor för termin, och beräknades
med nuvarande kadettantal terminsavgiften uppgå till omkring
2,700 kronor för termin eller 5,400 kronor för hela läsåret.

År 1915 utgjorde kostnaden för ved och kol i sjökrigsskolan 1,482
kronor, under år 1918 hade dessa kostnader stigit till 3,536 kronor och
torde under år 1919 bliva lika stora som under år 1918. Åven andra
utgifter, avsedda att bestridas av ovannämnda expensmedel, såsom för
lyse, böcker, skrivmaterialier m. m., hade sedan år 1915 stigit i ungefär
samma proportion som utgiften för ved och kol.

Expensmedel och terminsavgifter räckte därför ej till för bestridande
av alla därmed avsedda utgifter under år 1919, utan såge sig
chefen för sjökrigsskolan nödsakad, oaktat inga onödiga utgifter förorsakats
skolan, att för täckande av alla löpande utgifter taga i anspråk dels
befintlig behållning å reservationsanslaget till sjökrigsskolan — enligt
uppgift från marinförvaltningens kameralbyrå uppgående till 1,564
kronor 27 öre — dels ock det anslag av 6,500 kronor, som 1919 års
riksdag anvisat till fullbordande av fysiska laboratoriet i skolan och

[2.]

Förstärkning
av viss i
staten för
sjökrigsskolan
upptagen anvisning.

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[2.] vilket belopp förut utbetalats av skolans besparade medel. Vid 1919
års slut torde av såväl expensmedel och influtna terminsavgifter som
ock nu befintliga besparingar intet återstå.

Att skolans expensmedel och terminsavgifter ej komme att räcka
till för bestridande av de nödvändigaste utgifterna under år 1920 vore
därför uppenbart. Det belopp, som ytterligare skulle erfordras, hade
beräknats till 4,000 kronor, vilket endast utgjorde omkring 50 % av de
nu anvisade expensmedlen, under det att alla kostnader stigit i avsevärt
högre proportion.

Då ökningen av expensmedlen vore en följd av den rådande dyrtiden,
hade chefen för sjökrigsskolan, som ej funnit sig böra begära
någon ökning av sjökrigsskolans stat för år 1921, utan ansett, att den
erforderliga ökningen tillsvidare borde begäras på tilläggsstat för varje
år, anhållit, att till bestridande av utgifter till ved och lyse, modeller,
böcker, instrument, skrivmaterialier m. fl. expenser vid sjökrigsskolan
måtte på tilläggsstat för år 1920 anvisas ett belopp av 4,000 kronor.

Marin förvaltningen har i skrivelse den 23 oktober 1919 uttalat, att
ämbetsverket funne den av chefen för sjökrigsskolan sålunda föreslagna
ökningen av expensmedlen för skolan vara av behovet påkallad, samt
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att, utöver det i
staten för sjökrigsskolan dels till maskinarbete m. m. och dels till ved
m. fl. expenser upptagna beloppet av 7,896 kronor 50 öre, till expenser
vid sjökrigsskolan på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst 4,000 kronor.

Departementi chefena yttrande.

Såsom av det förut sagda framgår, avser förevarande framställning
eu förstärkning för år 1920 med 4,000 kronor av den i staten för sjökrigsskolan
upptagna anvisningen å 7,896 kronor 50 öre dels till
maskinarbete samt annan extra undervisning ävensom till vikariatsarvoden
och dels till ved och lyse, modeller, böcker, instrument, skrivmaterialier
m. fl. expenser. Sistnämnda grupp av utgifter har nu med
hänsyn till de närmast föregående årens erfarenhet beräknats komma
att under år 1920 ökas med nyssnämnda belopp, 4,000 kronor.

Då jag icke har något att erinra mot nämnda beräkning samt i
likhet med marinförvaltningen finner lämpligt, att ifrågavarande behov
av förstärkning, vilket hänför sig till det under nuvarande förhållanden
väsentligt höjda prisläget, tillgodoses genom ett förslagsanslag, högst
å tilläggsstat för år 1920, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen

• Femte huvudtiteln: 1!)20 års tilläggsstat.

att till förstärkning av den i staten för sjökrigs- [2.]
skolan upptagna anvisningen dels till maskinarbete
samt annan extra undervisning ävensom till vikariatsarvoden
och dels till ved och lyse, modeller, böcker,
instrument, skrivmaterialier m. fl. expenser på tillläggsstat
för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst

4,000 kronor.

C. Flottan.
Intendenturen.

1. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt
sjömans- och skeppsgossekårerna.

Under åberopande av vad jag under punkten 7 i det vid årets [3.]
statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade Täckande
statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, får jag hemställa, överbetalning
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

å reservationsanslaget -

it» « ,. till beklädnad

att till läckande av överbetalning a ordinarie åt sjömanareservationsanslaget
till beklädnad åt sjömans- och och f^ePPs_

i io n o -i ai r\ o *n.. ° o • gossekarerna.

skeppsgossekarerna ior ar 1919 a tillaggsstat för ar
1920 bevilja ett förslagsanslag, högst 121,000 kronor.

Nybyggnad och underhåll.

2. Förstärkning av reservationsanslaget till flottans nybyggnad och underhåll.

Under åberopande av vad jag under punkten 11 i det vid årets
statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade
statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, får jag hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

[4-]

Förstärkning
av reservationsanslaget

till flottans

att. i avvaktan på den proposition angående be- och underhåll.
viljande av anslag till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till flottans nybyggnad och underhåll,
Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen avlåta,
för berörda ändamål å tilläggsstat för år 1920 under
femte huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag, högst

1,950,000 kronor.

Femte huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.

[5.]

Bostadshus
för varvsarbetare
& Saltö i
Karlskrona.

3. Bostadshus för varvsarbetare S Saltö i Karlskrona.

På framställning av Kungl. Maj:t har 1918 års riksdag dels —
med godkännande av uppgjort förslag till avtal mellan staten och
Karlskrona stad beträffande upplåtelse till staten av vissa tomter å
Saltö — för inköp av tomterna nr 3, 4 och 5 i kvarteret III å nämnda
ö samt för utförande av vissa i samband därmed stående gatuarbeten
på tilläggsstat till riksstaten för år 1918 beviljat ett reservationsanslag
av 25,580 kronor, dels ock för uppförande å nämnda tomter, i enlighet
med framlagt förslag, av ett bostadshus för varvsarbetare vid flottans
station i Karlskrona beviljat ett reservationsanslag av 399,500 kronor
samt därav å tilläggsstat för år 1918 anvisat ett belopp av 150,000
kronor och å extra stat för år 1919 återstående 249,500 kronor. Omförmälda
bostadshus är avsett att inrymma 32 lägenheter om 1 rum
och kök samt 9 lägenheter om 2 rum och kök.

Berörda framställning hade föregåtts av en ingående utredning i
fråga om storleken av behovet av bostäder för varvsarbetarna i Karlskrona
under de närmast följande åren samt rörande den omfattning, i
vilken detta behov kunde förväntas bliva fyllt genom den enskilda företagsamheten
inom byggnadsindustrien därstädes. Vid beA7iljandet av
förenämnda anslag uttalade riksdagen (i skrivelse nr 5 A år 1918, punkt
23), att riksdagen av den lämnade utredningen funnit sig övertygad
om nödvändigheten av att åtgärder snarast vidtoges för tillgodoseende
av marinens varvsarbetares behov av bostäder samt att riksdagen tilllika
funnit det framlagda förslaget ägnat att i någon mån avhjälpa den
brist å lämpliga bostäder, som för det dåvarande vore rådande i Karlskrona.

Marinförvaltningen har nu i skrivelse den 28 november 1919 anfört
följande.

Den ifrågavarande byggnaden uppfördes enligt fastställda ritningar
å tomterna n:ris 3, 4 och 5 i 38:e kvarteret å Saltö såsom ett komplex,
dock så att den del av byggnaden, som uppfördes å var och en
av tomterna, fullbordades var för sig.

I en till varvschefen vid flottans station i Karlskrona ingiven skrivelse
av den 21 november 1919 hade chefen för byggnadsdepartementet
därstädes lämnat redogörelse för ifrågavarande byggnadsarbetes
fortskridande samt anmält, att de för nämnda arbete anvisade medlen
icke komme att bliva tillräckliga för arbetets fullbordande, utan erfordrades
härför ytterligare 120,000 kronor. Av detta belopp behövdes

Femte huvudtiteln: 1920 Ars tilläggsstat.

15,000 kronor för avslutande av pågående arbeten å den del av bygg- [5.]
naden, som uppfördes å tomten nr 4 och 105,000 kronor för uppförande
av byggnadsdelen å tomten nr 5. Byggnadsdelen å tomten nr 3 beräknades
vara fullt färdig att tagas i bruk den 1 april 1920.

Enligt vad varvschefen vid överlämnandet till marinförvaltningen
av chefens för byggnadsdepartementet berörda skrivelse meddelat, vore
orsaken till att de anvisade medlen visat sig vara otillräckliga att
söka i det förhållandet, att såväl arbetslöner som pris å byggnadsmaterialier
avsevärt stigit, sedan kostnadsberäkningarna för byggnaden
i januari år 1918 uppgjorts. Exempelvis hade vid beräkningarna räknats
med . ett pris på tegel av 75 kronor per 1,000 st., under det
att teglet i verkligheten betingat en kostnad av 118 kronor per 1,000
st. Införandet från och med år 1919 av 8-timmars arbetsdag hade
jämväl i sin mån bidragit till arbetets fördyrande. Varvschefen hade
också vid kostnadsberäkningens överlämnande framhållit, att vid rådande
förhållanden ingen säkerhet förefunnes, att denna beräkning,
som uppgjorts på grundval av dåvarande material- och arbetspris,
skulle'' stå sig längre tid; och hade varvschefen anhållit, att ett tilläggsanslag
av 120,000 kronor måtte ställas till hans förfogande för byggnadsarbetets
fullbordande.

Med hänsyn till i Karlskrona rådande bostadsbrist vore det vidare
enligt varvschefens förmenande synnerligen önskvärt, att byggnaden i
sin helhet kunde bliva färdig att tagas i bruk den 1 oktober 1920.

För att detta skulle kunna ske, erfordrades emellertid, att 105,000
kronor av tilläggsanslaget kunde få disponeras redan i februari månad
år 1920 och återstående 15,000 kronor senast i juni samma år, så att
byggnadsarbetena kunde pågå utan avbrott.

För egen del har marinförvaltningen, under framhållande av önskvärdheten
av att ifrågavarande byggnad, särskilt på grund av den inom
Karlskrona stad rådande bostadsbristen, kunde i sin helhet bliva färdig
för inflyttning till den 1 oktober 1920, hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att för fullbordande av kronans bostadshus på
Saltö i Karlskrona på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag
av 120,000 kronor.

Tillika har marinförvaltningen framhållit det önskvärda i att de
medel, som kunde bliva för ändamålet beviljade, måtte redan i februari
månad år 1920 kunna ställas till varvschefens disposition. I

I Karlskrona har, liksom på andra orter, till följd av de på senare Departementstiden
väsentligt höjda material- och arbetsprisen uppstått stagnation i

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[5.] den enskilda byggnadsverksamheten, vilket haft till följd, att en betydande
bostadsbrist, icke minst kännbar för marinens varvsarbetare därstädes,
alltmer gjort sig gällande. Det synes mig därför vara av stor
vikt, att ifrågavarande bostadshus, vilket, om än icke i någon mera
omfattande utsträckning, är ägnat att avhjälpa den rådande bostadsbristen
bland varvsarbetarna i Karlskrona, snarast möjligt blir färdigställt.

Beträffande det beräknade beloppet, 120,000 kronor, av den merkostnad,
som bostadshusets uppförande skulle betinga, har jag med
hänsyn till det nuvarande prisläget å byggnadsmarknaden icke funnit
anledning till erinran ; och anser jag följaktligen, att detta belopp nu
bör äskas på tilläggsstat för år 1920. Därest nämnda belopp i god tid
under innevarande år blir tillgängligt, har, enligt vad i ärendet upplysts,
beräknats, att byggnaden i sin helhet kunde bliva färdig att
tagas i bruk den 1 oktober 1920.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, utöver det av 1918 års riksdag för uppförande
av ett bostadshus för varvsarbetare vid flottans
station i Karlskrona beviljade anslaget av 399,500
kronor, för omförmälda ändamål på tilläggsstat för
år 1920 bevilja ett reservationsanslag av 120,000 kronor.

Övningar.

4. Förstärkning av reservationsanslaget till flottans krigsberedskap

och övningar.

[6.]

Förstärkning
av reservationsanslaget

till flottans
krigsberedskap
och
övningar.

Under åberopande av vad jag under punkten 22 i det vid årets
statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade
statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, får jag hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till flottans krigsberedskap och övningar å
tilläggsstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag,
högst 1,700,000 kronor.

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Årtiileribehov.

5. Förstärkning av reservationsanslaget till skjutförsök och inskjutning

av kanoner.

Under åberopande av vad jag under punkten 25 i det vid årets statsverksproposition
(fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade
statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, får jag hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till skjutförsök och inskjutning av kanoner å
tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag
av 10,000 kronor.

Torped- och gnistsignalväsendet m. m.

6. Anordningar för sjösättning och upptagning av flygbåtar vid flottans varv

i Stockholm. I

I skrivelse till marinförvaltningen den 31 juli 1919 har varvschefen
vid flottans station i Stockholm anfört bland annat följande.

De nu å varvet förefintliga anordningarna för sjösättning och upptagning
av flygbåtar ävensom för sagda båtars transport från verkstaden
till hangaren vore synnerligen underhaltiga. Sedan under år
1919 flygbåtar av större typ än förut tillkommit, hade svårigheterna
för dessa flygbåtars såväl transport som sjösättning och upphalning
blivit så stora, att risk förefunnes för att materielen därvid kunde skadas.
Vad detta betydde för en så ömtålig materiel och vilken fara för flygpersonalen
därvid kunde uppstå, vore lätt att inse.

För avhjälpande av ovannämnda brister hade utarbetats förslag till
anordning för sjösättning och upptagning av flygbåtar jämte transportbanor,
varvid krananordning föreslagits, enär, i händelse av hangarernas
förflyttning, kranen även då kunde användas.

Varvschefen har därför hemställt, att för utförande av krananordningen
med fundament måtte anvisas 9,000 kronor och för cementläggBihang
till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 1 käft. 3547 19 2*

[7.]

Förstärkning
av reservationsanslaget

till skjutförsök
och
inskjutning av
kanoner.

[8.]

Anordningar
för sjösättning
och upptagning
av
flygbåtar vid
flottans varv
i Stockholm.

Femte huvudtiteln: 19120 års tilläggsstat.

[8.] ning av transportbanor 14,400 kronor, eller sammanlagt 23,400 kronor,
vilket belopp med hänsyn till vikten av dessa arbetens snara utförande
borde få disponeras redan år 1920.

I skrivelse den 24 september 1919, angående särskilda medelsbehov
å tilläggsstat för år 1920, har marinförvaltningen anmält att,
enligt vad ämbetsverket från varvschefen vid flottans station i Stockholm
inhämtat, den av varvschefen angivna kostnaden för krananordning
med fundament borde ökas med kostnad för montering, uppgående
till 900 kronor, vadan för hela arbetet skulle krävas 24,300 kronor i
stället för det av varvschefen i nyssnämnda skrivelse den 31 juli 1919
begärda beloppet, 23,400 kronor; och har marinförvaltningen, som
funne de föreslagna anordningarnas snara utförande vara av behovet
påkallat, i all synnerhet som sättet för flygbåts upptagning å den nuvarande
slipen förkortade materielens livslängd, hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att till anordningar för sjösättning och
upptagning av flygbåtar vid flottans varv i Stockholm bevilja ett reservationsanslag
av 24,300 kronor, att anvisas å tilläggsstat för år 1920.

Departements Vid besök å platsen för flygbåtars sjösättning och upptagning å
yttrande, flottans varv i Stockholm har jag förvissat mig om, att de nuvarande
anordningarna därstädes för detta ändamål äro synnerligen bristfälliga
och otidsenliga. Det är därför enligt min mening oavvisligen erforderligt,
att åtgärder vidtagas för att åvägabringa förbättrade förhållanden
i detta hänseende. Såsom varvschefen framhållit, löper den dyra och
ömtåliga flygmaterielen vid användandet av de nuvarande primitiva
anordningarna risk att bliva skadad, varav ogynnsamma återverkningar
kunna uppstå med hänsyn till flygpersonalens säkerhet. Nämnda anordningar
äro tillika av den beskaffenhet, att biträde av personal
från varvsverkstäderna ofta nog måste påkallas för att verkställa arbetet
med flygbåtarnas sjösättning och upptagning. Det är därjämte att
märka, att den ifrågavarande platsen å varvet är den enda, som för
närvarande finnes tillgänglig såsom landningsplats vid utländska flygbåtars
numera allt oftare förekommande besök i Stockholm.

Yad beträffar de nu föreslagna anordningarna — cementläggning
av transportbanor samt utförande av krananordning med fundament
jämte montering — finner jag desamma ägnade att på ett tillfredsställande
sätt avhjälpa de nuvarande missförhållandena. Mot de beräknade
kostnaderna därför, 24,300 kronor, har jag icke någon erinran att
framställa. Med hänsyn till vikten därav, att anordningarna snarast

Femte huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat. 11

möjligt komma till utförande, torde nyssnämnda belopp böra äskas på [8.]
tilläggsstat för år 1920.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till anordningar för sjösättning och upptagning
av flygbåtar vid flottans varv i Stockholm på
tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag
av 24,300 kronor.

7. Inredning av fiyginventarieförrådet m. rrs. vid flottans varv i Stockholm.

I förutnämnda skrivelse till marinförvaltningen den 31 juli 1919
har varvschefen vid flottans station i Stockholm vidare anfört bland
annat följande.

Flottans samtliga icke rustade flygbåtars och flygstationers inventarier
förvarades vid torpeddepartementet i Stockholm, för vilket ändamål
avsetts dels en hangarbyggnad med plats för 6—8 monterade flygbåtar,
dels galärskjulet nr 21 med plats för högst 10 nedmonterade
flygbåtar ävensom för samtliga flygbåtars och flygstationernas lösa inventarier.
Anordningarna i hangaren vore nu tillfredsställande, sedan
under år 1919 väggarna brädfodrats, värmeledningen iordningställts och
golvet cementerats. Däremot vore den provisoriska inredningen i galärskjulet
synnerligen underhaltig i brist på värmeledning och för inventariernas
förvaring lämpliga platser. Flygmaterielen bleve härigenom, emot
gällande bestämmelser för dess förvaring, utsatt för olämpliga temperaturväxlingar
och fukt. Till följd av flygmaterielens alltjämt fortgående
ökning och anskaffande av flygbåtar av flera olika typer hade dessutom
utrymmet blivit för litet för att materielen skulle kunna, såsom reglementet
föreskreve, på ändamålsenligt sätt ordnas.

Med anledning härav hade utarbetats förslag till ändrad inredning
av galärskjulet nr 21 och detsammas förseende med värmeledning; och
hemställde varvschefen, att för nämnda ändamål måtte anvisas 43,000
kronor, vilket belopp på grund av det brådskande behovet av ifrågavarande
arbetes utförande borde få disponeras redan år 1920. I

[9-]

Inredning av
flyginventarieförr&det
m. m.
vid flottans
varv i
Stockholm.

I förenämnda skrivelse den 24 september 1919 har marinförvaltningen
uttalat, att de av varvschefen framhållna synpunkterna syntes

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[9 ] ämbetsverket riktiga. Flygmaterielen toge nämligen — yttrade marinförvaltningen
vidare — genom temperaturväxlingar och fukt lätt sådan skada,
som förr eller senare gjorde densamma opålitlig och desto farligare att
använda, som skador av denna natur vore så gott som omöjliga att påvisa
vid flygbåtarnas klargöring. Härigenom uppkomme givetvis en avsevärd
risk för flygpersonalen, som endast kunde undvikas genom materielens
förvaring på ändamålsenligt sätt.

Med framhållande därjämte av det brådskande behovet av ifrågavarande
arbetes utförande, har marinförvaltningen hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att till inredning av flyginventarieförrådet
i Stockholm och detsammas förseende med värmeledning bevilja ett
reservationsanslag av 43,000 kronor, att anvisas å tilläggstat för år 1920.

DePca^®“®nt9 Enligt vad jag vid besök å platsen inhämtat, avser ifrågavarande
yttrande, förslag huvudsakligen dels anordnande av nya träväggar och övriga
erforderliga ändringsarbeten i galärskjulet nr 21 för att göra detta skjul
lämpligt såsom flyginventarieförråd och dels införande därstädes av
värmeledning och elektrisk belysning. De sålunda föreslagna åtgärderna
synas mig, med hänsyn till vad de marina myndigheterna i
ärendet anfört, vara av beskaffenhet att böra komma till utförande.
Såsom av det förut sagda framgår, åsyftas härigenom att bereda en
tillfredsställande förvaringsplats för den flottan tillhöriga flygmaterielen,
för vilken utrymme icke kunnat beredas i den å varvet uppförda hangarbyggnaden.
Tillgodoseendet av detta behov är så mycket mera angeläget,
som det på grund av flygmaterielens ömtåliga beskaffenhet och de
stora risker, som äro förbundna med flygtjänstens utövande, måste anses
vara av största betydelse, att vården av flygmaterielen blir på ett
fullt betryggande sätt ombesörjd.

De för genomförandet av ifrågavarande förslag beräknade kostnaderna,
43,000 kronor, synas mig visserligen avsevärt höga, men har
jag efter granskning av förslaget ej ansett mig kunna föreslå någon
nedsättning av nämnda belopp. I likhet med de marina myndigheterna
finner jag påkallat, att beloppet blir tillgängligt redan under år 1920,
och lärer detsamma därför böra äskas på tilläggsstat för år 1920.

I enlighet med vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till inredning av flyginventarieförrådet in. m.
vid flottans varv i Stockholm på tilläggsstat för år
1920 bevilja ett reservationanslag av 43,000 kronor.

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

D. Kustartilleriet.

Nybyggnad och underhåll.

1. Täckande av överbetalning ä reservationsanslaget till underhåll av
kustartilleriets byggnader och materiel.

Under åberopande av vad jag under punkten 35 i det vid årets
statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade
statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, får jag hemställa, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till täckande av överbetalning å ordinarie
reservationsanslaget till underhåll av kustartilleriets
byggnader och materiel för år 1919 å tilläggsstat för
år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst 62,000 kronor.

2. Offlcersbyggnad i Vaxholms fästning.

I anslutning till vad jag under punkten 37 i det vid årets statsverksproposition
(fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade statsrådsprotokollet
över sjöförsvarsärenden anfört, hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till uppförande av offlcersbyggnad i Vaxholms
fästning på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.

3. Tillsyn och underhåll av vissa för förläggning i Hemsö fästning
avsedda byggnader m. m.

Till nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande av det fasta
kustförsvaret, med undantag av Fårösunds fästning, har 1914 års senare
riksdag beviljat ett anslag av 13,748,690 kronor, att utgå av värnskattemedel.
Bland nämnda nyanläggningar ingå även byggnader i Härnösand
för förläggning av Hemsö kustartillerikår, för vilka i de till 1914
års senare riksdag framlagda beräkningarna upptagits ett sammanlagt
belopp av 700,000 kronor. Ifrågavarande byggnader utgöras huvudsakligen
av kasernbyggnad, byggnad för matinrättning, exercishus och
avträdesbyggnad.

[10.]

Tackande av
överbetalning
å reservationsanslaget

till kustartilleriets

byggnader och
materiel.

[ll.]

Officersbyggnad
i
Vaxholms
fästning.

[12.]

Tillsyn och
underhåll av
vissa för förläggning
i
Hemsö fästning
avsedda
byggnader
m. m.

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[12.] Sedan omförmälda kasernbyggnad, matinrättningsbyggnad och av Kungi.

Majas trädesbyggnad till väsentlig del utförts, begärdes av Kungl. Maj:t
framställning pa, tilläggsstat för år 1919 ett anslag till täckande av beräknade
tiUrik!d!gårB merkostnader för byggnadernas uppförande. Ehuru beträffande exercishuset
endast grunden blivit lagd, äskades vid samma tillfälle medel
på tilläggsstat för samma år jämväl till bestridande av merkostnad
för denna byggnad. Det sålunda begärda beloppet utgjorde tillhopa
550,000 kronor. Jag yttrade därvid att, ehuru det beträffande
exercishuset bleve beroende på resultatet av pågående utredning rörande
Hemsö fästning, huruvida denna byggnad borde uppföras, ur budgetssynpunkt
syntes riktigast, att erforderligt tilläggsanslag i förevarande
sammanhang begärdes även för ifrågavarande byggnad.

Riksdagens 1 skrivelse (nr 70) den 22 mars 1919 anförde riksdagen, vars

rVto’"»"». vederbörande utskott låtit införskaffa upplysningar rörande huru långt
ifrågavarande byggnadsarbeten fortskridit, att, oaktat av dessa upplysningar
framginge, att arbetena fortskridit rätt långt, riksdagen dock
kommit till den uppfattningen, att på grund av de avsevärda kostnader,
arbetenas fullföljande under rådande dyrtid skulle medföra och
särskilt med hänsyn till en kommande revision av vårt försvarsväsende,
ett uppskov med desamma borde äga rum.

De under tak varande byggnaderna borde dock enligt riksdagens
mening sättas i sådant skick, att någon skada icke tillfogades desamma
genom ett uppskov med arbetena. Byggnadernas vård ävensom tillsyn
å byggnadsplatsen under den tid, arbetet läge nere, komme vidare
att kräva särskilda kostnader. För vidtagande av dessa åtgärder borde
ett belopp av 50,000 kronor bliva fullt tillräckligt. Beloppet borde
uppföras såsom reservationsanslag i tilläggsstaten för år 1919..

På grund av vad sålunda anförts anmälde riksdagen, att riksdagen
för bestridande av de särskilda kostnader, som kunde bliva en följd av
uppskjutande tills vidare av de pågående arbetena å uppförande av
byggnader för förläggning i Hemsö fästning, å tilläggsstat för år 1919
anvisat ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

Kanel, brev Genom nådigt brev den 26 mars 1919 ställde Kungl. Maj:t
den 26 mars ifrågavarande anslag å 50,000 kronor till marinförvaltningens förfogande
och föreskrev därvid bland annat, att med fullföljande av omförmälda
byggnadsarbeten skulle tillsvidare anstå, varjämte ämbetsverket anbefalldes
att med avseende å nämnda byggnadsarbeten vidtaga de åtgärder,
som i riksdagens berörda skrivelse omförmäldes, samt så

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 15

skyndsamt som möjligt inkomma med redogörelse för vad i sådant lian- [12.]
seende från ämbetsverkets sida åtgjorts.

Den sålunda anbefallda redogörelsen avgavs av marinförvaltningen Marinförmed
skrivelse den 10 april 1919, därvid ämbetsverket meddelade att Vi,ltningenB
de av riksdagen anvisade medlen beräknades för administration och itäprim/.T
tillsyn m. m. räcka till den 1 maj 1920.

Genom ämbetsskrivelse den 25 april 1919 anmodades därefter Ambet,-marinförvaltningen att verkställa och inkomma med utredning, huruvida 9Bkrive!se de 11
icke ifrågavarande kasernbyggnad lämpligen skulle kunna användas för 25 aprU 19''9''
navigationsskolan i Härnösand.

Till åtlydnad härav avgav marinförvaltningen med skrivelse den Marinför10
september 1919 begärd utredning i ärendet; och anförde marinför- va,tningens
vältning^ därvid, att ämbetsverket på anförda skäl icke ansåg kasern- ifJeptLtr
byggnaden böra komma till användning såsom navigationsskola. 1919-

Enligt ämbetsskrivelse den 5 november 1919 meddelade jag där- Ämbetsefter
marinförvaltningen, att jag icke ansåg mig böra till Kungl. Maj:ts skliTelse den
prövning framlägga något förslag om ifrågavarande kasernbyggnads 6
användande för ifrågavarande navigationsskola.

I sin berörda skrivelse den 24 september 1919 har marinför- Marinf8rv.nvaltmngen,
som icke ansåge sig böra göra framställning om ifråga- ninsena «kr>-varande byggnadsarbetens fortsättande, anfört att — därest icke be- "september24
slut angående byggnadernas framtida disposition komme att fattas — 1919-

efter den 1 maj 1920 erfordrades medel såväl för tillsyn, vård och
underhåll av byggnaderna i deras nuvarande skick som ock för uppvärmning
vintertiden, så att de icke toge skada. Marinförvaltningen
har därför hemställt, att för vård och uppvärmning av ifrågavarande
^ySS^^der måtte äskas ett reservationsanslag av 35,000 kronor, varav

10.000 kronor borde anvisas på tilläggsstat för år 1920 och återstoden,

25.000 kronor, på extra stat för år 1921.

Sedermera anmodades marinförvaltningen genom ämbetsskrivelse Ämbeteden
31 oktober 1919 att avgiva yttrande, huruvida de två bostadslägen- 8krivel9e den
heter i kasernbyggnaden, vilka vore avsedda för inkvartering av under- 81i9i9°ber
officeiare, lämpligen kunde, utan att kasernen i övrigt toges i anspråk
för förläggning, inredas för inkvartering av kustartilleriet tillhörande,

jy Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[12.] på platsen tjänstgörande uppbördsman, och, därest så ansåges höra ske,
uppgöra och snarast möjligt inkomma med kostnadsförslag i sådant
hänseende.

Marinförvait- Med anledning härav har marinförvaltningen den 27 november 1919
ningens skri- inkommit med den sålunda begärda utredningen,därvid ämbetsverket antort,
''november att det, därest de två ifrågavarande lägenheterna skulle inredas lor_ m1919''
kvartering, utan att kasernen i övrigt toges i anspråk for förläggning,
erfordrades, dels att själva lägenheterna fullbordades genom insättande
av två kakelugnar, inläggning av golv, diverse inredning och målning,
dels inläggning av steg och planer i trappuppgången, dels iordningställande
av vindskontor och källare m. m., varför kostnaden av fortifakationsbefälhavaren
beräknats till sammanlagt 22,000 kronor.

Förutom till dessa arbeten, vilka i och för kasernens blivande användning
sannolikt under alla förhållanden måste komma till utförande,
erfordrades medel för uppvärmning utöver vad för kasernen eljest vore
erforderligt. Till följd av svårigheten att utan erfarenhet rörande verkliga
förhållandet beräkna de exakta kostnaderna för uppvärmningen,
syntes det marinförvaltningen icke nödvändigt att för närvarande beräkna
särskilda medel härför. Däremot syntes de underofficerare, som
eventuellt komme att inkvarteras i kasernen, höra erlägga ersättning
för den av kronan ombesörjda uppvärmningen, förslagsvis beraknad
per år till Vs av 75 kronor för underofficer av l:a graden och 50
kronor för underofficer av 2:a eller 3:e graden. De erforderliga kostnaderna
kunde sålunda för närvarande beräknas uppgå till sammanlagt

22,000 kronor. „ , ,, ... , , ,

Marinförvaltningen ville emellertid framhålla att, därest de bada
bostadslägenheterna komme att inredas, den ena borde disponeras av
bemälde fortifikationsbefälhavare för inkvartering av en fortifikationsunderofficer
eller fortifikationsförvaltningen underställd verkmästare.
Därigenom skulle nämligen vinnas, att genom denne underofficer eller
verkmästare tillsyn kunde utövas över etablissementet, vilket fortfarande
stode under fortifikationsbefälhavarens förvaltning. Sådan tillsyn bleve
givetvis mera omsorgsfull, om tillsyningsmannen bodde i etabiissementet
än om han vore bosatt på annat håll, vadan kronan skulle hava
direkt fördel av en sådan anordning.

Departements chefens yttrande.

Såsom i det föregående omnämnts, beviljade 1919 års riksdag ett reservationsanslag
av 50,000 kronor å tilläggsstat för samma ar for bestridande
av de särskilda kostnader, som kunde bliva en följd av uppskju -

"Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 17

tande tills vidare av arbetena å uppförande av omförmälda byggnader
— kasernbyggnad, matinrättningsbyggnad och avträdesbyggnad —- i
Härnösand. Med anlitande av dessa medel kunna utgifterna för tillsyn,
underhåll och vård samt uppvärmning av ifrågavarande byggnader
bestridas till och med den 30 april innevarande år. För tiden därefter
och intill dess beslut må kunna fattas rörande byggnadernas blivande
användning — varav sättet för deras färdigställande i viss mån är beroende
— lärer det bliva nödvändigt att bereda nödiga medel för fortsatt
tillsyn och underhåll m. m. beträffande byggnaderna ifråga. I sådant
avseende har av marinförvaltningen angivits såsom erforderliga
dels ett belopp av 10,000 kronor för år 1920 och dels 25,000 kronor
för år 1921. Det synes mig emellertid icke nödvändigt att nu begära
större belopp än tillhopa 20,000 kronor, varigenom dels den för innevarande
år ytterligare behövliga kostnaden kan bestridas och dels för
år 1921 erforderligt belopp blir tillgängligt, till dess sistnämnda års
riksdag kan fatta vidare beslut i frågan. Detta belopp synes lämpligen
i sin helhet kunna uppföras å tilläggsstat för år 1920.

Sedan frågan om kasernbyggnadens upplåtande för navigationsskolan
i Härnösand, såsom förut nämnts, förfallit, och jämväl ett annat
nyligen framkommet förslag till byggnadens användande för civilt ändamål
för närvarande icke lett till resultat, är jag nu icke beredd att underställa
Kungl. Maj:ts prövning frågan om kasernbyggnadens framtida
användning.

Vad angår det av mig väckta förslaget att iordningställa de
för inkvartering av underofficerare avsedda två lägenheterna i berörda
kasernbyggnad, vill jag erinra om önskvärdheten att i största
möjliga mån bereda statstjänarna inkvartering in natura för att dymedelst
lindra nu rådande bostadsbrist. Då ifrågavarande två lägenheter
kunna för jämförelsevis ringa kostnad iordningställas i kronans
hus, tvekar jag icke att äska medel för genomförande av det i sådant
hänseende uppgjorda förslaget, helst som förslaget allenast avser åtgärder,
vilka oberoende av sättet för byggnadens blivande användning
torde böra komma till utförande. Med hänsyn till betydelsen av att
snarast möjligt bringa förslaget till verkställighet, torde härför erforderliga
medel, 22,000 kronor, böra äskas på tilläggsstat för innevarande
år.

För omförmälda båda ändamål torde sålunda på tilläggsstat för
innevarande år böra såsom reservationsanslag äskas (20,000 + 22,000)

42,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 1 käft.

[12.]

3517 19 3*

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[12.] Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riks dagen att

för tillsyn och underhåll av vissa för förläggning
i Hemsö fästning avsedda byggnader m. m. på
tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag
av 42,000 kronor.

holma fästning.

4. Revidering och utvidgning av positionskartan över Vaxholms fästning.

[13.] Efter framställning av Kungl. Maj:t beviljade 1918 års riksdag för

Revidering revidering och utvidgning av positionskartan över Vaxholms fästning
och utvidg- belopp av 120,000 kronor, varav hälften, eller 60,000 kronor, an”uonskartån
visades å tilläggsstat för år 1918 och återstoden, 60,000 kronor, å extra
över vax- Btat för år 1919.

Enligt vad jag uttalade i hemlig promemoria till statsverkspropositionen
till 1918 års riksdag, måste det för utnyttjande av Vaxholms
fästnings försvarskraft anses vara av oundgängligt behov påkallat, att
den befintliga positionskartan över fästningen genom omtriangulering
och nymätning bleve försatt i det skick, att den med hänsyn till föreliggande
förhållanden kunde på ett tillfredsställande sätt tjäna nämnda
ändamål. Detta vore — enligt vad jag vidare anförde — så mycket
mera nödvändigt, som genom 1914 års senare riksdags beslut högst
väsentliga förstärkningar komme att tillföras fästningen.

Arbetet med positionskartans revidering och utvidgning har därefter
genom chefens för generalstaben försorg bedrivits under åren
1918 och 1919.

1919.

Marin förvaltningen har nu i hemlig skrivelse den 24 september
”velse*den'' 1919 hemställt om anvisande av ytterligare medel för omförmälda ända24
''ept!mb0r mål och därvid anfört i huvudsak följande.

Den kostnadsberäkning, varpå anslaget grundats, hade förebragts
av chefen för generalstaben och chefen för sjökarteverket i ett den 26
februari 1917 avgivet gemensamt yttrande, i vilket cheferna bland annat
uttalat, att en kostnadsberäkning över ett arbete av den art, varom här
vore fråga, ej kunde bliva exakt. Därför borde — i överensstämmelse
med vad i liknande fall tidigare ägt rum — sedan Kungl. Maj:t anbefallt
kartans upprättande med bestämmande av område, skala etc.,
enligt bemälda chefers mening i början av varje arbetsår ingivas

Femte huvudtiteln: 1920 års tilltiygsstat.

framställning om anvisande av det för årets arbeten erforderliga beloppet,
till dess arbetet slutförts.

Sedermera både chefen för generalstaben i skrivelse till marinförvaltningen
den 28 augusti 1919, med hänvisning till vad i berörda
yttrande den 26 februari 1917 anförts beträffande kostnadsberäkningar
av bär ifrågavarande art, framhållit, dels att den kostnadsberäkning,
som legat till grund för äskandet av medel för här avsett ändamål,
avgivits i februari 1917 och vilade på de förhållanden, vilka varit
rådande, då senaste positionskartor utförts, d. v. s. 1912 och tiden före
sistnämnda år, och dels att det visat sig, att den allmänna dyrtiden
kullkastat de gjorda beräkningarna särskilt därigenom, att avlöningarna
väsentligen ökats och alla slag för arbetena behövlig material i anskaffning
stigit med inemot 200 %.

Vidare hade chefen för generalstaben meddelat, att i och med avslutandet
av 1919 års arbeten de beviljade medlen bleve så hårt anlitade,
att arbetet med kartan ej kunde avslutas utan tillskott av nya
medel, samt föreslagit, att dylika medel måtte äskas, enär de anvisade
medlen ej medgåve vare sig avslutandet av l:a ordningens triangulering
och den topografiska fältmätningen eller kartans reproducering.

Chefen för generalstaben har därjämte beträffande trianguleringen
framhållit bland annat, att trianguleringen av l:a ordningens nät ovillkorligen
syntes böra genomföras i samband med det nu pågående arbetet,
enär det vore i hög grad oekonomiskt att senare, då krav å triangulering
eller kartrevision i skärgården nästa gång uppstode, ånyo behöva
igångsätta samma vidlyftiga apparat samt att även ett kortare uppskov
med utförandet av ifrågavarande arbete givetvis komme att medföra en
avsevärd stegring av kostnaderna;'' och bleve dessutom eldigt generalstabschefens
mening den avsedda trianguleringen betydligt noggrannare
genom att utföras i ett sammanhang.

De i chefens för generalstaben ifrågavarande skrivelse lämnade uppgifterna
beträffande kostnaderna för arbetets fullföljande gåve vid handen,
att detsammas slutförande krävde, utöver redan anvisade 120,000 kronor,
ett tilläggsanslag av 90,000 kronor.

För egen del har marinförvaltningen, enär de efter avslutandet
av 1919 års fältarbeten av det beviljade anslaget återstående medlen
ej väntades bliva tillräckliga ens för framställning av en positionskarta,
upptagande de delar av här avsett skärgårdsområde, beträffande vilka
triangulering och topografiska fältarbeten blivit eller med 1919 års
sommar bleve utförda, och sålunda de redan verkställda arbetena
och därå nedlagda kostnader ej kunde med de återstående medlen

[13.]

20 Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. | jj ^ "]

[13.} göras fruktbärande för fästningens försvar och för praktiskt bruk i övrigt
samt då det dessutom syntes ämbetsverket vara av vikt, att positionskartan
i fråga bleve reviderad och utvidgad enligt den plan, som
legat till grund för kostnadsberäkningarna, funnit sig böra hemställa,
att för arbetenas avslutande erforderliga medel bleve anvisade.

Marinförvaltningen har därför hemställt, att för revidering och utvidgning
av positionskartan över Vaxholms fästning måtte å tilläggsstat
för år 1920 äskas ett reservationsanslag av 90,000 kronor.

Lantmäteri- Därefter har lantmäteristyrelsen genom nådig remiss den 22 okto"i&tai^den*
ber 1919 anbefallts att avgiva utlåtande beträffande frågan, huruvida
30 oktober färdigställandet i enlighet med uppgjord plan av positionskartan kunde
anses behövligt jämväl ur andra synpunkter än de militära.

Till åtlydnad härav har lantmäteristyrelsen den 30 oktober 1919
avgivit utlåtande i ärendet och därvid i huvudsak anfört följande.

Det torde kunna sägas, att den ifrågavarande positionskartan såsom
sådan icke gärna kunde bliva av betydelse annat än ur militär
synpunkt, emedan en dylik karta på grund av sakens natur givetvis
komme att behandlas såsom hemlig och således icke skulle bliva tillgänglig
för praktiskt bruk i allmänhet. Om man därför bortsåge från
den fördel, som en revidering utav de blad utav generalstabens karta i
skala 1: 100,000, vilka berördes av den pågående topografiska fältmätningen,
kunde innebära, syntes betydelsen av arbetet i och för
positionskartan ur andra synpunkter än de militära huvudsakligen
ligga däruti, att triangulering av området i fråga bleve verkställd och
särskilt att ett l:a ordningens triangelnät av den omfattning, som planerats,
bleve utlagt och bestämt utmed Södertörns- och Upplandskusten.
De därstädes förut verkställda äldre mätningarna uppfyllde nämligen
långt ifrån de krav på noggrannhet, som i vår tid måste uppställas på
dylika mätningar, och kunde icke utgöra underlag för triangulering av
lägre ordningar för anslutning av lantmäteriets mätningar.

I detta sammanhang ville lantmäteristyrelsen erinra därom, att ett
av 1917 års lantmäterikommission utarbetat förslag till mätningsförordning
för närvarande vore underställt Kungl. Maj:ts prövning samt att
enligt samma förslag lantmäteriets mätningar skulle komma att i stor
utsträckning verkställas numeriskt och med anslutning till rikets triangelnät.
För att emellertid detta skulle låta sig göra erfordrades, såsom även
nyssnämnda kommission uti skrivelse den 10 augusti 1918 hos Kungl.
Maj:t framhållit, att arbetet med rikstrianguleringen i möjligaste mån
påskyndades och att särskilt l:a ordningens triangelnät såsom grund -

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

läggande för alla dylika mätningar utvecklades att omfatta hela landet. [13.]
Med kännedom om att för närvarande endast inom vissa delar av södra
Sverige l:a ordningens triangelmätningar verkställts med den noggrannhet,
som erfordrades för att desamma skulle kunna ligga till grund
för mätningar av lägre ordning för lantmäteriändamål, syntes betydelsen
därav, att ett trianguleringsarbete sådant som det i och för den ifrågasatta
positionskartans upprättande planerade verkligen komrae till stånd och
slutfördes, ur lantmäterisynpunkt vara obestridlig. Härtill komme, att
den planerade detaljtrianguleringen med en punkttäthet av omkring 70
punkter per kvadratmil borde kunna direkt utgöra stöd vid förekommande
mätningar inom det område, den omfattade, vilket torde vara av
så mycket större betydelse, som vid det förhållandet, att på grund av
områdets läge nära huvudstaden jorden givetvis här ägde ett högt
markvärde, kravet på en noggrannare uppmätning vid förekommande
lantmäteriförrättningar borde i hög grad göra sig gällande.

Av vad lantmäteristyrelsen sålunda anfört torde med tydlighet framgå,
dels att de ifrågavarande planerade trianguleringsarbetena förr eller
senare under alla förhållanden måste verkställas, dels även att det syntes
vara av vikt, att desamma snarast möjligt komme att utföras och därmed
bleve ett led i utvecklingen av rikstrianguleringen, så att densamma inom
en överskådlig framtid även skulle kunna ligga till grund för lantmäteriets
mätningar. Ur denna synpunkt och även med hänsyn till att den ifrågasatta
trianguleringen givetvis komme att vara av betydelse vid revidering
av sjökorten över området i fråga, måste sålunda arbetet med
färdigställandet i enlighet med uppgjord plan av omför mål da positionskarta
över Vaxholms fästning enligt lantmäteristyrelsens mening anses
behövligt jämväl för andra ändamål än de rent militära.

Slutligen har chefen för rikets allmänna kartverk anbefallts att Rikets
avgiva utlåtande, huruvida ett uppskjutande av ifrågavarande positionskartas
fullbordande ur kartteknisk synpunkt kunde anses medföra olägen- låtande den
heter av större betydelse. 12 ”

Med anledning härav har bemälde chef den 12 november 1919 avgivit
utlåtande och därvid anfört följande.

Ett avbrott i positionskartemätningen skulle på de geodetiska arbetena
verka synnerligen olägligt, då den anställda extra trianguleringspersonal,
som nu efter två års arbete blivit väl rutinerad, längre fram
icke syntes vara att påräkna. Befintlig transportmateriel, virke till
signaler m. m. skulle komma att tillspillogivas eller slumpas bort för
att åter nyanskaffas, när arbetet en gång skulle återupptagas. Då hade

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[13.] ock en stor del av uppförda signaler och tornbyggnader genom tidens
inflytande och genom åverkan fördärvats och måste för dryga kostnader
återuppföras.

De fältmätare, vilka under 1919 års sommar utbildats och som våren
1920 skulle börja mätningsarbetet på 1919 års trianguleringsområde,
skulle efter några års uppehåll förlora en stor del av den förvärvade
färdigheten. Ovisst vore ock, i vilken utsträckning denna personal
framdeles kunde för ifrågavarande kartarbeten disponeras. Arbetets
återupptagande skulle då ånyo kräva en minst sex veckors instruktionskurs,
följd av en sommars tillämpningsövningar, innan full valuta
av arbetskraften kunde erhållas.

Den erfarenhet, som nu vore samlad hos såväl ledare och geodeter
som fältmätare beträffande lämpligaste tillvägagångssättet, arbetsmetoder,
sammanhang med föregående mätningar m. m., vore genom ett uppskov
bortkastad.

Chefen för rikets allmänna kartverk ville slutligen framhålla den
nya positionskartans betydelse för fästningens försvar.

Departements- I sitt år 1918 avgivna förslag till regleringen av utgifterna för år
yttrande. 1919 beräknade marinförvaltningen kostnaderna för revideringen och
utvidgningen av ifrågavarande positionskarta till 100,000 kronor. Med
hänsyn till den fortgående prisstegringen och vissa andra orsaker ansåg
jag emellertid försiktigheten bjuda att vid framställningen i ärendet
till 1918 års riksdag höja anslagsbeloppet med 20,000 kronor till 120,000
kronor, vilket senare belopp jämväl av riksdagen beviljades. Det sålunda
beviljade beloppet har emellertid icke visat sig tillräckligt, utan
har nu av marinförvaltningen för ändamålet äskats ytterligare 90,000
kronor. Denna merkostnad torde uteslutande få tillskrivas de under de
senaste åren inträffade avsevärda prisstegringarna.

Av den utav myndigheterna i ärendet förebragta utredningen framgår
otvetydigt, att ett uppskjutande av kartarbetena ur olika synpunkter
skulle medföra betydande olägenheter. Jag tvekar därför icke att
förorda den föreliggande framställningen om beredande av erforderliga
medel för "att positionskartan må kunna utan avbrott färdigställas.

För tillgodoseende av ifrågavarande behov synes mig lämpligt att
taga i anspråk erforderlig del av de å vissa reservationsanslag uppkomna
behållningar å tillhopa 412,630 kronor, som, enligt vad under
fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret (sid. 7) nämnts, ansetts böra
efter riksdagens medgivande tagas i anspråk för andra än med ifrågavarande
anslag avsedda anskaffningar och arbeten för sjöförsvaret. Här -

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsatat. 23

igenom vinues, att särskilt anslag för ändamålet icke behöver av riksdagen
begäras.

Då jag under fjärde huvudtiteln (avdelningen sjöförsvaret, punkterna
19, 20, 26, 37 och 54) föreslagit, att av förenämnda behållningar
måtte få tagas i anspråk ett sammanlagt belopp av 323,150 kronor,
återstår sålunda av dessa behållningar en odisponerd summa av 89,480
kronor. Detta belopp torde lämpligen böra användas för här ifrågavarande
ändamål och få anses därtill tillräckligt.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
medgiva,

att, utöver det av 1918 års riksdag för revidering
och utvidgning av positionskartan över Vaxholms
fästning beviljade anslaget av 120,000 kronor, för omförmälda
ändamål må användas ett belopp av 89,480
kronor av förenämnda, å vissa reservationsanslag uppkomna
behållningar av 412,630 kronor.

Övningar.

5. Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap

och övningar.

Under åberopande av vad jag under punkten 44 i det vid årets
statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade
statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till kustartilleriets krigsberedskap och övningar
på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag,
högst 200,000 kronor.

[13-1

[14.]

Förstärkning
av reservationsanslaget

till kustartilleriets

krigsberedskap
och
övningar.

Femte huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

[15.]

Extra beklädnadshjälp
åt
fänrikar i
reserven,
reservofficers
-aspiranter och
reservmarinintendentsaspiranter.

Marinförvaltningena

skrivelse den
14 oktober
1918.

Avlöningssakkunnigas

utlåtande den
29 november
1918.

E. Flottan och kustartilleriet.

1. Extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter
och reservmarinintendentsaspiranter.

Enligt gällande bestämmelser utgår beklädnadshjälp till nedannämnd
personal i flottans och i kustartilleriets reserv till följande belopp,
nämligen:

till reservofficersaspirant med 300 kronor, som utbetalas, sedan han
vid inträdet i tjänstgöring styrkt, att föreskrivna persedlar blivit behörigen
anskaffade; samt

till officer i reserven vid konstituering till fänrik med 200 kronor,
sedan han styrkt, att föreskrivna persedlar blivit behörigen anskaffade.

Därjämte åtnjuter marinintendentsaspirant, som genomgår föreskriven
ettårig utbildningskurs för anställning såsom marinunderintendent i
flottans reserv, beklädnadshjälp med 20 kronor i månaden.

På grund av den väsentliga ökning av kostnaderna för beklädnad,
som under de senare åren inträtt, och den ofördelaktiga inverkan på
rekryteringen av marinens reservpersonal, som härav kunde befaras
uppkomma, hemställde marinförvaltningen i skrivelse den 14 oktober
1918, i anslutning till ett av chefen för marinstaben avgivet förslag,
om höjning till 600, resp. 400 kronor av förenämnda, till reservofficersaspirant
och reservmarinintendentsaspirant, resp. fänrik i reserven utgående
beklädnadshjälp. I

I ärendet avgavs den 29 november 1918 utlåtande av de sakkunniga
rörande lönereglering för arméns och marinens personal. De sakkunniga
anförde därvid bland annat, att det syntes vara lämpligast, att de nuvarande
fasta ersättningsbeloppen för beklädnaden tills vidare kvarstode
oförändrade och att den ytterligare ersättning, som kunde befinnas av
rådande förhållanden påkallad, utginge i form av ett extra dyrtidstillägg.

Med hänsyn till vad som blivit upplyst angående storleken av de
under den senaste tiden inträffade prisstegringarna hade de sakkunniga
funnit skäligt föreslå, att till reservpersonal vid marinen, som efter ingången
av år 1919 uppbure beklädnadshjälp, måtte utbetalas ett särskilt

Femte huvudtiteln: 1920 års tiUäggsstat. 25

dyrtidstillägg å 100 % av de för de olika kategorierna bestämda ersätt- [15.]*
ningsbeloppen. Beklädnadshjälpen skulle alltså under år 1919 utgå med
sammanlagt 600 kronor till reservofficersaspirant vid flottan och kustartilleriet
samt med tillhopa 400 kronor till officer i flottans eller
kustartilleriets reserv vid konstituering till fänrik. Vad anginge reservmarinintendentsaspirant,
som för närvarande åtnjöte beklädnadshjälp
med endast 20 kronor i månaden eller tillsammans 240 kronor under
den föreskrivna ettåriga utbildniijgskursen, hade de sakkunniga ansett
någon jämkning i nyssberörda beräkningsgrund erforderlig, så att reservmaiinintendentsaspirant
i förevarande avseende likställdes med reservofficersaspirant.
Reservmarinintendentsaspiraut skulle alltså, efter beräkning
av tillhopa 600 kronor under ett år, erhålla beklädnadshjälp
med sammanlagt 50 kronor i månaden.

Såvitt man kunde förutse — yttrade de sakkunniga vidare — torde
behov .av tillägg till beklädnadshjälpen komma att föreligga jämväl
under år 1920. För det dåvarande vore det emellertid omöjligt att avgöra,
huruvida detta tillägg borde utgå efter samma grunder, som av
de sakkunniga föreslagits beträffande år 1919. Därest särskilda medel
ansåges böra för ändamålet beredas, syntes fördenskull lämpliga anslagsbelopp
böra äskas å extra stat för år 1920; grunderna för användningen
av dessa anslag torde i sådant fall efter förslag av Kungl.

Maj:t böra bestämmas av 1920 års riksdag. I

I propositionen (nr 2) om tiUäggsstat till riksstaten för år 1919
(femte huvudtiteln, punkt 11) uttalade jag i denna fråga bland annat
följande.

Den föreslagna ökningen av beklädnadsersättningen hade av myndigheterna
motiverats med att kostnaden för beklädnaden numera stigit
i sådan grad, att på denna grund ynglingar, som i annat fall ämnat
söka sig ^ in som reservbefäl, droge sig för att undergå utbildningen
härtill. Aven de sakkunniga rörande lönereglering för arméns och
marinens personal hade ansett nödvändigt att avsevärt förhöja de såsom
beklädnadshjälp bestämda beloppen.

På de skäl, som i ärendet anförts, ansåg även jag, att en höjning
av beklädnadshjälpen borde vidtagas. Under åren 1917 och 1918 hade
vid flottan endast utexaminerats resp. 3 och 9 fänrikar i reserven mot
i staten upptagna 16. Vid kustartilleriet hade under vartdera av åren
1917 och 1918 utexaminerats 7 fänrikar i reserven mot i staten
upptagna 26 för år 1917 och 28 för år 1918. Det torde vara uppenBihang
till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 1 käft. 354719 4*

Departementschefens

uttalande i
propositionen
om tilläggsBtat
för år
1919.

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

•[15.] bart, att reservofficersinstitutionens förmåga att fylla sina uppgifter
härigenom äventyrades. Utan tvivel hade, särskilt under den rådande
dyrtiden, ekonomiska hänsyn varit en bidragande orsak tilj
nämnda förhållande. En förhöjning av beklädnadshjälpen syntes mig,
på sätt av de sakkunniga föreslagits, lämpligen böra beredas i form av
ett extra dyrtidstillägg för år 1919. Huruvida detta dyrtidstillägg eller
någon del därav framdeles borde uppgå i den ordinarie beklädnadshjälpen,
torde böra bestämmas först efter en återgång till mera stadgade
prislägen.

Mot de av de sakkunniga föreslagna beloppen för sagda dyrtidstillägg
— 200 kronor för fänrik i reserven, 300 kronor för reservofficersaspirant
och 30 kronor i månaden för reservmarinintendentsaspirant
— hade jag icke något att erinra. Dyrtidstillägget till reservmarinintendentsaspiranter
syntes mig emellertid, i stället för månadsvis,
böra i sin helhet utgå vid antagningen, varigenom beklädnadens anskaffande
för denna personal skulle underlättas. Det belopp, som med
anledning härav borde beredas, framginge av nedanstående beräkning.

Flottan:

16 fänrikar i reserven, 16 x 200 ....................................... kronor

20 reservoflicersaspiranter, 20 x 300................................. »

5 reservmarinintendentsaspiranter, 5 x 360 »

Kustartilleriet:

28 fänrikar i reserven, 28 x 200 ...................................... kronor

31 reservoflicersaspiranter, 31 x 300................................. »

eller tillsammans kronor 25,900: —

Detta belopp, som alltså borde äskas på tilläggsstat för år 1919
och erhålla natur av förslagsanslag, högst, torde böra avses för sådan
personal, som antoges till reservofficersaspirant eller reservmarinintendentsaspirant
eller konstituerades till fänrik i reserven under loppet av
år 1919.

I anslutning till vad jag sålunda anfört föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att till extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter
och reservmarinintendentsaspiranter på tilläggsstat för
år 1919 under femte huvudtiteln bevilja ett förslagsanslag, högst 25,900
kronor.

3,200: —
6,000: —
1,800: —

5,600: —
9,300: —

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Enligt vad riksdagen anmält i skrivelse (nr 5 B) den 14 juni 1919,
har riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

Marinförvaltningen bär nu i skrivelse den 4 oktober 1919, angående
särskilda medelsbekov å tilläggsstat för år 1920, anfört, att ämbetsverket
med hänsyn därtill, att kostnaderna för anskaffning av uniformspersedlar
under år 1920 ej torde komma att bliva avsevärt lägre än
under år 1919, funnit erforderligt, att dyrtidstillägg å beklädnad sersättningen
jämväl under år 1920 komme ifrågavarande personal till del.
Beträffande det härför behövliga beloppet syntes det marinförvaltningen
lämpligt, att detsamma bestämdes till enahanda summa, som beviljats
för år 1919; och bar ämbetsverket på grund härav hemställt, att Kung].
Maj:t måtte föreslå riksdagen att för ifrågavarande ändamål på tilläggsstat
för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst 25,900 kronor.

I anledning av marinförvaltningens nyssnämnda framställning hava
sakkunniga rörande lönereglering för arméns och marinens personal
den 1 november 1919 avgivit infordrat utlåtande och därvid, under
åberopande av sitt förenämnda utlåtande den 29 november 1918, vidare
anfört att, då under det senaste året prisen å sådana persedlar, till
vilkas anskaffande ekiperingshjälpen vore avsedd, snarare ökats än
minskats och sålunda de skäl, som legat till grund för de sakkunnigas
i berörda utlåtande avgivna förslag, fortfarande ägde giltighet i åtminstone
samma grad som för ett år sedan, de sakkunniga för sin del
ville tillstyrka, att reservpersonal vid marinen, som under år 1920 uppbure
beklädnadshjälp (ekiperingshjälp), måtte beredas ett särskilt dyrtidstillägg
att utgå enligt samma grunder, som gällde rörande den extra
beklädnadshjälpen för år 1919. Mot marinförvaltningens beräkning av
det för berörda ändamål erforderliga anslagsbeloppet hade de sakkunniga
icke något att erinra.

Med hänsyn till vad marinförvaltningen och bemälde sakkunniga
anfört beträffande behovet av extra beklädnadshjälp åt ifrågavarande
personal även för år 1920 anser jag mig böra tillstyrka, att dylik beklädnadshjälp
beredes personalen för sagda år. En sådan åtgärd hetingas
icke blott av de alltjämt rådande höga prisen på beklädnadspersedlar av
här ifrågavarande slag, utan även av angelägenheten att icke ytterligare
försvåra den redan nu starkt minskade reservofficersrekryteringen. Jag vill i

[15.]

Riksdagens
skrivelse (nr
6 B) den 14
juni 1919.

Marinförvaltningens
skrivelse
den 4
oktober 1919.

Avlöningssakkunnigas

utlåtande den
1 november
1919.

Departe mentschefens yttrande.

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[15.]

[16.]

Avlöningsfyllnad
åt
vissa underofficerare
av
3:e graden vid
flottan och
kustartilleriet.

sådant avseende nämna, att under år 1919 vid flottan, resp. kustartilleriet
endast utexaminerats 3, resp. 5 fänrikar i reserven mot i vederbörande
stat upptagna 16, resp. 28.

Såväl beträffande grunderna för den extra beklädnadshjälpens utgående
som med avseende å beräkningen av det för ändamålet erforderliga
anslagsbeloppet överensstämmer det nu föreliggande förslaget
med vad som fastställts för år 1919. Någon ändring härutinnan finner
jag ej anledning ifrågasätta.

Med anledning av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven,
reservofficersaspiranter och reservmarinintendentsaspiranter
på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett
förslagsanslag, högst 25,900 kronor.

2. Avlöningsfyllnad åt vissa underofficerare av 3:e graden vid flottan

och kustartilleriet.

Vid 1918 års riksdag beslöts inrättande från och med år 1919
av en ny underofficer sgrad vid flottan, resp. kustartilleriet, underofficerare
av 3:e graden. Till denna grad avsågs att överföra 675 underofficerskorpraler
vid flottan och 183 underofficerskorpraler vid kustartilleriet.

Enligt de beräkningar, som legat till grund för de till 1918 års
riksdag avlåtna framställningarna rörande underofficerares av 3:e graden
avlöning, skulle denna komma att, tillfällig löneförbättring inräknat,
med omkring 200 kronor överstiga vad som tillkomme underofficerskorpraler
(manskap i l:a lönegraden) med motsvarande antal tjänstår.
Det hade emellertid redan då varit uppmärksammat att, i den
mån de verkliga värdena av vissa naturaförmåner — beklädnad och
portion — för underofficerskorpraler (manskap i l:a lönegraden) överstege
de beräknade värdena, denna personals sammanlagda löneförmåner
skulle uppgå till högre belopp än vad beräkningarna angåve, vilket
givetvis skulle medföra, att de sammanlagda löneförmånerna för underofficerskorpral
(manskap i l:a lönegraden) komme att närma sig till
eller överstiga motsvarande förmåner för underofficerare av 3:e graden.

Femte huvudtiteln: 1920 års tiUuggsstat. 29

I en till sjöförsvarsdepartementet den 15 augusti 1918 ingiven promemoria
hava åtskilliga underofficerskorpraler vid flottan och kustartilleriet
— under framhållande, att de genom överflyttning till underofficerare
av 3:e graden skulle komma i åtnjutande av betydligt mindre avlöningsförmåner
än om de fortfarande kvarstode såsom underofficerskorpraler
— anhållit bland annat, att underofficerare av 3:e graden under den
tid, den provisoriska löneregleringen komme att gälla, måtte tillerkännas
viss ökning i fastställd avlöningsstat i och för utjämning av nämnda
skillnad i avlöningsförmåner. Denna skillnad vore beroende på de
stegrade värden, som dåmera utginge såsom ersättning för vissa naturaförmåner
(portion och beklädnad). I om förmäld a promemoria ifrågasattes
bland annat att, till avhjälpande av den angivna ojämnheten i
avlöningsförmåner, underofficerare av 3:e graden måtte tillerkännas en
ökning i fastställd avlöningsstat av 225 kronor för år.

Uti ett av de sakkunniga rörande lönereglering för arméns och
marinens personal den 13 januari 1919 avgivet utlåtande hava de sakkunniga,
efter verkställd utredning i ärendet, bland annat uttalat, att
de ansåge önskvärt, att någon tillfällig gottgörelse bereddes sådana
underofficerare av 3:e graden vid flottan eller kustartilleriet, som med
ingången av år 1919 vunnit befordran från beställning i l:a lönegraden
för manskap och vilka genom denna befordran lidit minskning i sina
löneförmåner. I sakens dåvarande läge syntes det emellertid vanskligt
att angiva några regler för bestämmande av det belopp, varmed sådan
gottgörelse borde i särskilda fall utgå. I omförinälda utredning hade
de sakkunniga, vad krigstidstillägget anginge, endast kunnat räkna med
de belopp, som enligt därom meddelat beslut skulle utbetalas såsom
förskott å 1919 års krigstidstillägg, under det att de definitiva bestämmelserna
rörande krigstidstillägget för nämnda år givetvis kunde komma
att i avsevärd mån skilja sig från de regler, som gällde beträffande
förskottet. Vidare hade beräkningen rörande den tid, under vilken
vederbörande personal åtnjöte skeppsportion in natura, måst grundas
på visst antagande rörande sjökommenderingens längd. Slutligen vore
värdet av här ifrågakommande naturaförmåner (beklädnad och portion)
från tid till annan underkastat växling.

Om sålunda de regler, som skulle gälla rörande den ifrågavarande
gottgörelsen, borde fotas på mera faktiska grunder, än som för det dåvarande
stode till buds, syntes man dock kunna utgå därifrån, att berörda
gottgörelse — för vilken benämningen avlöningsfyllnad syntes mest

[16-]

Promemoria
den 16 augusti
1918 av
underofficerskorpraler
vid
flottan och
kustartilleriet.

AvlÖningssakkunnigas

utlåtande den
13 januari
1919.

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[16.]

Proposition
nr 93 till
1919 års
riksdag.

Riksdagens
skrivelse (nr
5 B) den 14
juni 1919.

Avlöningssakkunnigas

skrivelse den
6 juni 1919.

lämpad — icke i något fall behövde överstiga det av sökandena i promemorian
den 15 augusti 1918 angivna beloppet av 225 kronor.

Under de givna förhållandena ansåge de sakkunniga föreliggande
spörsmål kunna lämpligast ordnas så, att hos riksdagen äskades erforderligt
anslag att enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t
meddelades, användas till beredande av avlöningsfyllnad för år 1919 med
högst 225 kronor till varje beställningshavare, varom här kunde vara
fråga.

De sakkunniga hade ansett sig kunna uppskatta den för ifrågavarande
ändamål erforderliga anslagssumman till i runt tal 60,000 kfonor,
vilket belopp torde böra såsom förslagsanslag uppföras på tilläggsstat
för år 1919.

Huruvida för år 1920 eller tiden därefter någon gottgörelse av
omförmälda slag borde beredas vederbörande personal, bleve givetvis
beroende på en prövning av de särskilda förhållanden, som framdeles
kunde föreligga.

I anslutning till vad de sakkunniga sålunda anfört har Kungl. Maj:t,
på min hemställan, i proposition den 14 februari 1919 (nr 93) föreslagit
riksdagen att på tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag av

60,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj :t
meddelades, användas till beredande av avlöningsfyllnad för år 1919 åt
sådana underofficerare av 3:e graden vid flottan och kustartilleriet, som
med ingången av år 1919 vunnit befordran från beställning i l:a lönegraden
för manskap och vilka genom denna befordran komme att under
nämnda år lida minskning i sina löneförmåner, med iakttagande att dylik
avlöningsfyllnad icke finge till någon beställningshavare utgå med högre
belopp än 225 kronor.

Enligt vad riksdagen anmält i skrivelse (nr 5 B) den 14 juni 1919
har det av Kungl. Maj:t sålunda framlagda förslaget icke givit riksdagen
anledning till annan erinran än att underofficerare av 3:e graden,
vilka på grund av särskilda orsaker först efter 1919 års ingång vunnit
befordran till sin tjänst, även borde tillerkännas den ifrågasatta avlöningsfyllnaden.

Med anledning av erhållet uppdrag att uppgöra förslag till de närmare
bestämmelser för användandet av ifrågavarande anslag, vilka kunde
finnas erforderliga och lämpliga, anförde förutnämnda sakkunniga i
skrivelse den 6 juni 1919, att för vinnande av största möjliga rättvisa

Femte huvudtiteln: 1020 Ars tilläggsstat.

det definitiva fastställandet av de belopp, som skulle utgå såsom avlö- [10.]
ningsfyllnad till de särskilda befattningshavarna, syntes höra uppskjutas
till 1919 års utgång, då alla de förhållanden, på vilka ett dylikt lastställande
bordo grundas, kunde föreligga i fullt utrett skick, men att
något hinder icke syntes böra möta att för första halvåret låta till
nämnda personal utbetala visst belopp i avräkning å den blivande avlöningsfyllnaden.

Enligt riksdagens beslut — anförde de sakkunniga vidare — finge
avlöningsfyllnad för år 1919 utgå även till sådana underofficerare av
3:e graden vid flottan eller kustartilleriet, som av särskilda orsaker först
under loppet av år 1919 vunnit befordran från beställning i l:a lönegraden
för manskap. Ett förtydligande av detta medgivande syntes de
sakkunniga vara nödvändigt, och ansåge sig de sakkunniga kunna antaga,
att det av riksdagen avsedda syftet bäst vunnes'' på det sätt, att
avlöningsfyllnad finge utgå jämväl till personal, vilken under loppet av
år 1919 befordrats till sådan underofficersbeställning av 3:e graden,
som icke förut vaiåt besatt med annan innehavare.

I enlighet med vad sålunda och i övrigt anförts hava de sakkunniga
avgivit förslag till bestämmelser rörande beräknandet och utbetalningen
av förskott å avlöningsfyllnaden för första halvåret 1919.

Därefter har Kungl. Maj:t, med bifall till de sakkunnigas förslag, Kungi. brev
genom nådigt brev den 28 augusti 1919 medgivit, att till de under- den^Bllstl
officerare av 3:e graden vid flottan och kustartilleriet, som med ingången
av år 1919 vunnit befordran från beställning i l:a lönegraden
för manskap eller vilka under loppet av år 1919 erhållit dylik befordran
och därvid tillträtt underofficersbeställning av 3:e graden, som
icke förut varit besatt med annan innehavare, Ange, därest vederbörande
från tiden för utnämningen oavbrutet kvarstått i tjänst intill utgången
av juni månad 1919, för tiden intill utgången av juni månad 1919 utbetalas,
i avräkning å blivande avlöningsfyllnad lör året, ett belopp av
112 kronor 50 öre; dock med iakttagande, bland annat, att sådant förskott
å avlöningsfyllnad, som ovan nämnts, icke finge i något fall utgå
till den, som i fråga om rätt till tillfällig löneförbättring under år 1919
enligt nådiga kungörelsen den 20 juni 1918 angående grunder för tillfällig
löneförbättring under åren 1918 och 1919 för viss personal vid
marinen hänförts till högre tjänstårsgrupp än han skolat tillhöra år
1918, därest nu gällande bestämmelser rörande ordinarie avlöning och
tillfällig löneförbättning för underofficerare av 3:e graden varit å honom
tillämpliga.

[16.]

Marinförvaltningens

skrivelse den
4 oktober
1919.

Avlöningssakkunnigas

utlåtande den
1 november
1919.

32 Femte huvudtiteln: 1920 års tillag g sstat.

Marinförvaltningen har nu i förutnämnda skrivelse den 4 oktober
1919, då någon ändring i det under dyrtiden kraftigt stegrade värdet
av den underofficerskorpraler av l:a lönegraden tillkommande beklädnad
och portion ej torde inträffa under den närmaste tiden, hemställt, att
anslag å enahanda belopp, 60,000 kronor, som för ifrågavarande ändamål
beviljats på tilläggsstat för år 1919, måtte upptagas jämväl å tillläggsstat
för år 1920.

över denna framställning hava förutnämnda sakkunniga den 1 november
1919 avgivit utlåtande samt därvid anfört huvudsakligen följande.

Då det icke torde kunna förväntas, att under år 1920 någon sådan
förändring komme att inträda i de förhållanden, som föranlett beviljandet
av medel för beredande åt ifrågavarande personal av avlöningsfyllnad
under år 1919, att behovet av dylik avlöningsfyllnad därigenom komme
att bortfalla, ville de sakkunniga för sin del tillstyrka, att medel äskades
för att avlöningsfyllnad skulle kunna utgå till underofficerare av 3:e
graden jämväl under år 1920.

Enligt bestämmelserna i nådiga brevet den 28 augusti 1919 vore,
såsom förut nämnts, från erhållande av förskott å avlöningsfyllnad för
första halvåret 1919 uteslutna de underofficerare av 3:e graden, som i fråga
om rätt till tillfällig löneförbättring under år 1919 hänförts till högre
tjänstårsgrupp än de skolat tillhöra år 1918, om nu gällande bestämmelser
rörande ordinarie avlöning och tillfällig löneförbättring för underofficerare
av nämnda grad varit år 1918 å dem tillämpliga. Beträffande
denna fråga både de sakkunniga i sin förutnämnda skrivelse den 6 juni
1919 anfört, att för dylika beställningshavare den minskning i avlöningsförmåner,
som övergången till underofficersbeställning eljest kunnat medföra,
torde få anses helt eller delvis uppvägd genom den förhöjning i
den tillfälliga löneförbättringen, varav vederbörande år 1919 kommit
i åtnjutande. För dessa beställningshavare syntes därför avlöningsfyllnad
icke böra få utgå med högre belopp, än som motsvarade skillnaden
mellan det fastställda maximibeloppet 225 kronor och nyssberörda förhöjning,
200 kronor, i den tillfälliga löneförbättringen, sålunda högst
25 kronor. I varje fall torde med utbetalningen av den avlöningsfyllnad,
som kunde ifrågakomma för sådana grupper av personalen, lämpligen
kunna anstå till 1919 års utgång.

Den personal, vars rätt till bär ifrågavarande avlöningsfyllnad sålunda
ansetts böra begränsas under år 1919, syntes självfallet böra underkastas
samma begränsning jämväl under år 1920.

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggstat.

Vidare syntes böra observeras, att en del av de beställningshavare, [16.]
som vore berättigade att för år 1919 uppbära dylik avlöningsfyllnad,
enligt nådiga kungörelsen den 6 juni 1919 angående grunder för tillfällig
löneförbättring under år 1920 för viss personal vid marinen komme
att sistnämnda år hänföras till högre tjänstårsgrupp än de tillhört år
1919. Av ovan anförd orsak syntes jämväl för dessa beställningshavare
avlöningsfyllnaden i varje fall icke böra utgå med högre belopp
än 25 kronor.

Ehuru på grund av denna begränsning utgifterna för ifrågavarande
ändamål för år 1920 torde komma att uppgå till avsevärt lägre belopp
än för år 1919, hade de sakkunniga dock — då det alltjämt rådande
höga prisläget torde göra det nödvändigt att i ett vida större antal fall,
än ursprungligen varit tänkt, låta avlöningsfyllnaden utgå med maximibeloppet
— ansett försiktigheten bjuda att icke föreslå någon nedsättning
av det av marinförvaltningen begärda anslagsbeloppet 60,000
kronor.

Då jag, i likhet med marinförvaltningen och förenämnda avlönings- Departementssakkunniga,
anser, att medel böra beredas för att avlöningsfyllnad må y^rlnd"
kunna utgå till underofficerare av 3:e graden jämväl under år 1920,
samt någon erinran mot beräknandet av det för ändamålet erforderliga
medelsbeloppet eller de föreslagna villkoren för avlöningsfyllnadens utgående
från min sida icke förefinnes, hemställer jag, att Eders Kung].

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag
av 60,000 kronor, att enligt de närmare
bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas, användas
till beredande av avlöningsfyllnad för år 1920
åt sådana underofficerare av 3:e graden vid flottan
och kustartilleriet, som med ingången av år 1919
vunnit befordran från beställning i l:a lönegraden
för manskap eller vilka under loppet av år 1919 erhållit
dylik befordran och därvid tillträtt underofficersbeställning
av 3:e graden, som icke förut varit
besatt med annan innehavare,, och vilka genom denna
befordran komma att under år 1920 lida minskning
i sina löneförmåner, med iakttagande att dylik avlöningsfyllnad
icke må till någon beställningshavare
utgå med högre belopp än 225 kronor.

Bihang till riksdagms protokoll 1920. 1 samt. 1 Käft.

3547 19 5*

Femte huvudtiteln: 1920 urs tilläggsstat.

[17.]

Ersättning «åt
officerare, ingenjörer
och
intendenter
under anställning
eller
kommendering
utrikes.

[18.]

Resestipendier
för rektorer
och lärare vid
skeppsgosseskolorna.

[19.]

Hyresbidrag
till sjöunderofficerssällskapet
i
Karlskrona.

F. Diverse.

1. Ersättning åt officerare, ingenjörer och intendenter under anställning

eller kommendering utrikes.

Under åberopande av vad jag under punkten 57 av det vid årets
statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade
statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, får jag hemställa, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till ersättning åt officerare, ingenjörer och intendenter
under anställning eller kommendering utrikes
på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag
av 15,000 kronor.

2. Resestipendier för rektorer och lärare vid skeppsgosseskolorna.

Under åberopande av vad jag under punkten 59 i det vid årets
statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade
statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, får jag hemställa, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

. att till resestipendier åt rektorer och lärare vid
skeppsgosseskolorna på tilläggsstat för år 1920 bevilja
ett reservationsanslag av 1,000 kronor.

3. Hyresbidrag till sjöunderofficerssäilskapet i Karlskrona.

Under åberopande av vad jag under punkten 67 i det vid årets statsverksproposition
(fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade
statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,

Femte huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat. 35

att den anvisning å 600 kronor till hyresbidrag
till underofficerskorpralssällskapet i Karlskrona, som
ingår i det av 1919 års riksdag på extra stat för
år 1920 beviljade anslaget till bestridande av hyresutgifter
under femte huvudtiteln, må tilläggas den under
samma anslag upptagna anvisningeu å 1,000 kronor
till hyresbidrag till sjönnderofficerssällskapet därstädes
samt att sistnämnda anvisning alltså må för år 1920
utgå med sammanlagt 1,600 kronor.

4. Förstärkning av viss i anslaget till hyresutgifter under femte huvudtiteln

ingående anvisning.

Under åberopande av vad jag under punkten 67 i det vid årets
statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade
statsrådsprotokollet över sjöförsvar särenden anfört, hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av den i anslaget till hyresutgifter
under femte huvudtiteln ingående anvisningen
till förhyrande av lokal för sjökrigshögskolan på tillläggsstat
för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst

6,000 kronor.

L19.]

[20.]

Förstärkning
av viss i anslaget
till
hyresutgifter
under femte
huvudtiteln
ingående
anvisning.

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[21.]

Utförande av
ejömätningar
m. m.

[22.]

Förstärkning
av viss i
avlöningsstaten
för
fyrpersonalen
upptagen
anvisning.

II HANDELN.

Sjökarteverket.

1. Utförande av sjömätningar m. m.

I anslutning till vad jag under punkten 72 i det vid årets statsverksproposition
(fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade
statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående beviljande
av anslag till sjökarteverket och till utförande
av sjömätningar m. m., Kungl. Maj:t må komma att
till riksdagen avlåta, på tilläggsstat för år 1920 under
femte huvudtiteln beräkna dels för utförande av sjömätningar
ett reservationsanslag av 60,000 kronor
och dels för redigering och utgivning av tidskriften
»Underrättelser för sjöfarande» ett förslagsanslag av

24,000 kronor.

Lots- och fyrväsendet.

1. Förstärkning av viss i avlöningsstaten för fyrpersonalen upptagen^

anvisning.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet under
punkten 13 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet
över finansärenden rörande anslagen under tionde huvudtiteln
(handelsdepartementet) anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av den i avlöningsstaten för
fyrpersonalen upptagna anvisningen till provianteringsbidrag
samt särskilda arvoden och ersättningar på
tilläggstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst
3,950 kronor.

Femte huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.

2. Förstärkning av visst i pensionsstaten för lots- och fyrinrättningen
med livräddningsanstalterna upptaget anslag.

att till förstärkning av det i pensionsstaten för
lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna
upptagna anslaget till beredande av understöd åt
vissa förutvarande befattningshavare vid lotsverket
eller deras änkor och barn på tilläggsstat för år 1920
bevilja ett förslagsanslag, högst 5,000 kronor.

3. Förbättrande av fyrpersonalens bostadsförhållanden m. m.

På sätt omförmälts i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet
över finansärenden rörande anslagen under tionde huvudtiteln
(handelsdepartementet), har lotsstyrelsen i särskilda skrivelser dels
den 29 augusti 1919 föreslagit, att på tilläggsstat för år 1920 måtte
till säkerhetsanstalter för sjöfarten beviljas ett belopp av 380,000 kronor,
ävensom anmält, att styrelsen komme att senare avgiva detaljerade förslag
beträffande användandet av det sålunda begärda anslaget, dels ock
den 27 oktober 1919 avgivit redogörelse och motivering angående de
anskaffningar och arbeten, som enligt styrelsens åsikt borde verkställas
medelst tillgång av förenämnda anslag.

Såsom av nyssnämnda statsrådsprotokoll framgår, har vid framställningen
om anslagsbehoven under tionde huvudtiteln för år 1921
till prövning upptagits flertalet av de anskaffningar och arbeten, som
avses i lotsstyrelsens sistnämnda skrivelse. Övriga i skrivelsen ingående
arbeten äro här nedan angivna; och har lotsstyrelsen i avseende
å de för dessa arbeten erforderliga belopp och nödvändigheten av deras
utförande anfört följande.

Anordnande av ny bostadslägenhet m. m. vid Smygehuks
fyrplats............................................................................ kronor 50,000: —

Av 1919 års riksdag hade anvisats medel till anställande av
ett ordinarie fyrbiträde vid Smygehuks fyrplats från och med den 1

[23.]

Förstärkning
av visst i
pensionsstaten
för lotsoch
fyrinrättningen
med
livräddningsanstalterna

upptaget
anslag.

[24.]

Förbättrande
av fyrpersonalens
bostadsförhållanden
m. m.

38 Femte huvudtiteln: 1920 års tiUäggsstat.

[24.] januari 1920. Det hade visat sig, att någon möjlighet till förhyrande
av tillfällig bostad för denne i fyrens närhet icke förefunnes, utan
nödgades man att tillsvidare hava detta fyrbiträde bosatt på avsevärt
avstånd från fyrplatsen, vilket förhållande bleve för tjänstgöringen
synnerligen olämpligt och ej kunde under längre tid få fortgå. Då
sålunda bostad för en av fyrpersonalen måste vid fyrplatsen uppföras
under den allra närmaste framtiden, ansåge lotsstyrelsen, att personalens
bostadsförhållanden borde i samband härmed slutligt ordnas. Det nuvarande
bostadshuset innehölle 4 rum och 2 kök, fyrmästaren disponerade
2 rum och kök förutom ett expeditionsrum, fyrvaktarens lägenhet
bestode av endast 1 rum och kök. Denna byggnad borde lämpligast
ändras så, att fyrvaktaren och fyrbiträdet där erhölle var sin
lägenhet om 2 rum och kök, varav följden skulle bliva, att nytt bostadshus
måste uppföras för fyrmästaren. Det ovan begärda anslaget
avsåge även att täcka kostnaderna för uppförandet av nytt bostadshus
för fyrmästaren jämte för denne erforderliga uthus, för ändring och
reparation av det nuvarande boningshuset samt för reparation av nu
befintliga uthusbyggnader. Härigenom skulle man ernå, att fyrpersonalens
bostadsförhållanden bleve vid denna plats för billigaste kostnad
ordnade på ett fullt tillfredsställande sätt. På grund av vad sålunda
anförts ansåge lotsstyrelsen, att ifrågavarande byggnadsföretag borde
komma till utförande redan under år 1920.

Förbättring av personalens bostadsförhållanden m. in.
vid Ölands södra uddes fyrplats ..................................... kronor 70,000: —

Vad som i skrivelsen den 27 oktober 1919 anförts såsom motiv
för däri föreslagen förbättring av personalens bostadsförhållanden in. m.
vid Holmögadds fyrplats — nämligen att därstädes befintliga byggnader
sedan länge varit i behov av eu grundlig och omfattande reparation
— gällde i än högre grad beträffande Ölands södra uddes fyrplats.
Vid ingen annan fyrplats i riket torde byggnaderna befinna sig i så
bristfälligt skick, ej heller bostadsförhållandena vara så otillfredsställande
som vid Ölands södra uddes fyrplats. Lotsstyrelsen ansåge därför,
att med avhjälpande av bristfälligheterna och reglerande av bostadsförhållandena
därstädes ej kunde längre anstå, utan borde dessa behov
tillgodoses redan under år 1920.

För ändamålet begärda 70,000 kronor vore avsedda att täcka
kostnaderna dels för uppförande av ett nytt boningshus för fyrmästaren,
dels för reparation samt delvis ombyggnad och ändring av de båda nu
befintliga bostadshusen, dels ock för reparation av uthus och andra
byggnader å platsen.

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Genom ovannämnda åtgärders verkställande skulle man, förutom [24.]
att samtliga byggnader bleve försatta i gott skick, ernå, att fyrpersonalens
bostadsförhållanden vid denna plats bleve fullt tillfredsställande,
lägenheterna försedda med garderober och andra behövliga utrymmen,
varjämte ingen av personalen skulle erhålla mindre lägenhet än 2 rum
och kök. Dessutom skulle man erhålla lokaler för skola och lärarinna
samt ett erforderligt överliggningsrum för personalen å fyrskeppet nr
29 ölandsrev.

Bonings- och uthus vid Näslcubbens fyrplats............ kronor 29,000: —

Fyrpersonalen vid Simpnäsklubbs och Näskubbens förenade fyrplatser
utgjordes av 3 man. De båda nu förefintliga bostadshusen vore
uppförda å Näskubben, innehölle vardera 2 rum och kök och disponerades,
det ena av fyrmästaren och det andra av fyrvaktaren. Då
alltså ingen bostad funnes för fyrbiträdet, hade denne förut nödgats
bo i Simpnäs by, omkring 1 Va kilometer från fyrplatsen, och i stället
för bostad in natura åtnjutit hyresbidrag. Ovannämnda förhållande
hade givetvis varit till stor olägenhet för tjänstgöringen vid platsen.

Sedan numera någon bostadslägenhet för fvrbiträdet ej längre kunde
erhållas ens på så långt avstånd från fyrplatsen som i Simpnäs by,
hade man måst provisoriskt ordna fyrbiträdets bostadsfråga på annat
sätt. Genom tillmötesgående från fyrmästaren, som å Arholma, några
kilometer söder om Näskubben, ägde ett boningshus, hade 1 rum och
kök av fyrmästarens lägenhet upplåtits till bostad för fyrbiträdet, under
det att fyrmästaren själv bebodde lägenhetens andra rum. Fyrmästarens
familj nödgades under tiden bo vid Arholma. Då eu sådan anordning
ej kunde få fortgå längre än under kortast möjliga tid, måste personalen
vid Näskubbens fyrplats få sina bostadsförhållanden ordnade redan
under år 1920.

Det nu begärda anslaget avsåge att täcka omkostnaderna för uppförande
vid Näskubben av ett nytt boningshus för fyrmästaren jämte
för densamma erforderliga uthus. Härigenom skulle vid denna fyrplats
personalens bostadsförhållanden bliva ordnade och ingen lägenhet
bliva mindre än 2 rum och kök.

Av det förut sagda framgår, att samtliga av lotsstyrelsen fram- Departementsförda,
här upptagna anslagskrav avse att å fyrplatser, där fyrpersonalens chefens
bostadsförhållanden äro av särskilt otillfredsställande beskaffenhet, be- yttrarde''
reda ändamålsenliga bostäder åt nämnda personal. Jag vill härvid erinra
därom, att Kungl. Maj:t ansett sig böra ägna synnerlig uppmärk -

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[24.]

[25.]

Höjning av
ersättning i
anledning av
dödsfall till
följd av
tjänstutövning
vid
lotsverket.

samhet åt den alltmer framträdande frågan rörande anskaffande av
lämpliga bostäder åt statstjänarna; och synes det mig vara av största vikt,
att denna fråga beträffande den till lotsverket hörande personalen, vilken
genom sin tjänstgöring ofta måste vara bosatt å avskilda och svårtillgängliga
platser, skänkes behörigt beaktande. Jag anser mig på grund
härav böra tillstyrka lotsstyrelsens nu föreliggande förslag om äskande på
tilläggsstat för år 1920 av erforderliga medel för här ifrågavarande
ändamål; och vill jag i detta sammanhang erinra, att chefen för finansdepartementet
i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag
under tionde huvudtiteln (handelsdepartementet) gjort framställning om
anvisande på extra stat för år 1921 av ett anslag av 928,000 kronor till
säkerhetsanstalter för sjöfarten, därvid även i viss omfattning tillgodosetts
nyssnämnda betydelsefulla önskemål. Mot de av lotsstyrelsen till
omförmälda ändamål beräknade beloppen har jag icke något att erinra.

Vidare lärer, på sätt av chefen för finansdepartementet i förutnämnda
sammanhang omförmälts, ett belopp av 9,929 kronor 78 öre
till täckande av brist, som uppstått vid vissa anskaffningar, vartill 1917
års riksdag anvisat medel, böra äskas på tilläggsstat för år 1920 i
stället för, såsom lotsstyrelsen föreslagit, på extra stat för år 1921.

I enlighet med vad jag sålunda anfört skulle det anslag, som i
här förevarande avseende bör äskas på tilläggsstat för år 1920, uppgå
till (50,000 + 70,000 + 29,000 + 9,929: 78) 158,929 kronor 78 öre eller i
avrundat tal 159,000 kronor. Detta anslag lärer böra givas natur av
reservationsanslag.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

till förbättrande av fyrpersonalens bostadsförhållanden
m. m. på tilläggsstat för år 1920 bevilja
ett reservationsanslag av 159,000 kronor.

4. Höjning av ersättning i anledning av dödsfall till följd av tjänstutövning
vid lotsverket. I

I förordningen den 22 oktober 1909 angående ersättning åt efterlevande,
då någon av lotsverkets betjäning till följd av tjänstutövning
ljutit döden, stadgas att, därest någon, som tillhör lotsverkets ordinarie
eller extra betjäning, under tjänstutövning till följd av olycksfall blivit
skadad och skadan inom två år därefter medfört döden, lotsverket är
pliktigt att till efterlevande utgiva ersättning enligt vissa i förordningen

Femte huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat. 41

stadgade grunder. Dylik ersättning utgives jämväl, om tjänstutövning
skäligen kan antagas hava bidragit till sjukdom, som i och för sig eller
med därav följande skada inom två år från det sjukdomen blivit känd
medfört döden.

Ersättning enligt förordningen utgår i form av dels begravningshjälp,
dels ock årliga livräntor till efterlevande änka och minderåriga
barn samt under vissa förutsättningar till fader, moder eller minderåriga
syskon.

Begravningshjälp utgår med 75 kronor.

Livränta utgår till änka, när äktenskapet slutits före den tidpunkt,
då skadan uppkom, med 180 kronor om året från dödsfallet, så länge
hon lever ogift, och till minderårigt barn, som fötts före sagda tidpunkt
eller födes därefter i ett förut slutet äktenskap, med 90 kronor om året
från dödsfallet, till dess det uppnått 15 års ålder. Om den avlidne icke
efterlämnat änka eller barn men fader, moder eller minderåriga syskon,
som varit av hans arbete för sitt uppehälle huvudsakligen beroende,
utgår till fader eller moder, eller, om bägge leva, till dem gemensamt
en årlig livränta av 180 kronor från dödsfallet och till varje minderårigt
syskon en årlig livränta av 90 kronor från dödsfallet, till dess
det uppnått 15 års ålder. Beträffande livräntor till efterlevande är
emellertid stadgat att, om de skulle sammanlagt överstiga 450 kronor,
de skola, i förhållande till vad på en var livräntetagare belöper,
nedsättas till detta belopp, så länge anledning till dylik nedsättning
fortfar.

Omförmälda förordning den 22 oktober 1909 är, såvitt angår ersättning
åt efterlevande, byggd på samma grunder som förordningen
den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring. Den militära personal, som avses i sistnämnda
förordning, har genom särskilda beslut vid 1918 och 1919 års
riksdagar kommit i åtnjutande av en förhöjning med 50 % av de enligt
sagda förordning utgående ersättningsbeloppen. För att lotsverkets
personal i förevarande avseende måtte bliva likställd med nyssnämnda
militära personal, har 1919 års riksdag, på framställning av Kungl.
Maj:t, medgivit, att den ersättning, som på grund av lotsstyrelsens under
år 1919 eller tidigare meddelade beslut utgått eller utgår under år
1918 eller år 1919 till efterlevande, då någon av lotsverkets ordinarie
eller extra personal till följd av tjänstutövning ljutit döden, må höjas
med 50 % utöver det belopp, vartill ersättningen må bestämmas enligt
grunderna i omförmälda förordning den 22 oktober 1909.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 1 höft.

[25.]

8547 19 6*

Femte huvudtiteln: 1920 års tillciggsstat.

Livräntor och begravningshjälp enligt nyssnämnda förordning den
22 oktober 1909 utgå för närvarande från det å pensionsstat för lotsoch
fyrinrättningen med livräddningsanstalterna för detta ändamål upptagna
anslaget å 6,000 kronor. Då den sålunda beslutade förhöjningen
är av provisorisk art och berörda anslag äger förslagsanslags natur,
har någon höjning av anslagsbeloppet av nu ifrågavarande anledning för
år 1920 icke ansetts böra ifrågakomma.

I skrivelse den 21 november 1919 har nu lotsstyrelsen anfört att,
då den med anledning av världskriget inträffade dyrtid, som föranlett
höjningen av ifrågavarande ersättningsbelopp, fortfore, och någon utsikt
till nämnvärd minskning av kostnaderna för vad till livets nödtorft
hörde icke för närvarande kunde skönjas, styrelsen ansåge önskvärt, att
ersättningsbeloppen även efter 1919 års utgång finge utgå med förhöjda
belopp, och syntes någon minskning i förhöjningen icke böra
ifrågasättas för år 1920. Jämväl för sistnämnda år torde enligt lotsstyrelsens
mening förhöjningen kunna såsom hittills utgå från ovannämnda
å pensionsstat för lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna
för ifrågavarande ändamål upptagna anslag.

Jag torde till en början få erinra, att Kungl. Maj:t på lantförsvarsdepartementets
föredragning i propositionen till innevarande års riksdag
om tilläggsstat till riksstaten för år 1920 under tionde huvudtiteln
gjort framställning om enahanda förhöjning av 50 % för år 1920 av
ersättningsbeloppen enligt berörda förordning den 18 juni 1909 om
ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

I avvaktan på ett definitivt ordnande av förevarande fråga lärer, i
anslutning till Kungl. Maj:ts nyssnämnda förslag om förhöjning med 50 %
för år 1920 av ersättningsbeloppen till den i förordningen den 18
juni 1909 avsedda militära personalen, enahanda förhöjning böra för
år 1920 tillkomma jämväl lotsverkets personal. Framställning härom
torde alltså nu böra avlåtas till riksdagen. För bestridande av härav
föranledda kostnader lärer, som hittills skett, lämpligen kunna anlitas
förutnämnda, å pensionsstat för lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna
uppförda förslagsanslag, varför särskilda medel icke
behöva för ändamålet beredas.

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, det täcktes [25.]
Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva

att den ersättning, som på grund av lotsstyrelsens
under år 1920 eller tidigare meddelade beslut utgår
under år 1920 till efterlevande, då någon av lotsverkets
ordinarie eller extra personal till följd av
tjänstutövning ljutit döden, må böjas med 50 % utöver
det belopp, vartill ersättningen må bestämmas
enligt grunderna i omförmälda förordning den 22 oktober
1909.

III. MARINEN OCH HANDELN.

1. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den

civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
över finansärenden denna dag anfört i fråga om bere -

[26.]

Tillfällig

dande av tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom rin^ondaTår
den civila statsförvaltningen, får lag hemställa, att Eders Kungl. Mai:t 1920 för viss

personal inom
den civila
statsförvalt -

täcktes föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående beviljande
av anslag för beredande av tillfällig löneförbättring
under år 1920 för viss personal inom
den civila statsförvaltningen, Kungl. Maj:t må komma
att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål å tilläggsstat
för år 1920 under femte huvudtiteln beräkna ett
förslagsanslag av 339,000 kronor.

ningen.

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[27.]

Förstärkning
ar de till avlönande
av
vissa extra
befattningshavare
inom
den civila
statsförvaltningen
samt
till rikariatsersättningar

m. m. anvisade
medel.

[28.]

Dyrtids tillHgg.

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
över finansärenden denna dag anfört i fråga om förstärkning
av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den
civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående beviljande
av anslag till förstärkning av de till avlönande
av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel, Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen
avlåta, för berörda ändamål å tilläggsstat för
år 1920 under femte huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag
av 140,050 kronor.

3. Dyrtidstillägg.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna
dag anfört i fråga om beredande av dyrtidstillägg under år 1920 åt
befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående beviljande
av anslag till beredande av dyrtidstillägg
under år^ 1920 åt befattningshavare i statens tjänst,
Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen avlåta, för
berörda ändamål å tilläggsstat för år 1920 under femte
huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag av 19,000,000
kronor.

Vad departementschefen sålunda i ovan omförmälda
hänseenden hemställt behagade Hans Majrt

Femte huvudtiteln: 1920 års tittäggsstat.

Konungen, på tillstyrkan jämväl av statsrådets övriga
ledamöter, gilla och bifalla, med befallning att utdrag
av detta protokoll skulle till finansdepartementet överlämnas
för att tjäna till ledning vid avfattandet av
Kuugl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
tilläggsstat för år 1920.

Ur protokollet:
Eric Baad-Heimer.

Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

I. Marinen. Extra

anslag. sid.

A. Departementet. Kronor.

1. Departementschefen .................................:........................................... . 2

B. Undervisningsverken.

1. Förstärkning av viss i staten för sjökrigsskolan upptagen anvisning........ 4,000:— 3

C. Flottan.

Intendenturen.

1. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt sjö mans-

och skeppsgossekårerna .................................................... 121,000: — 5

Nybyggnad och underhåll.

2. Förstärkning av reservationsanslaget till flottans nybyggnad och underhåll 1,950,000: — 5

3. Bostadshus för varvsarbetare å Saltö i Karlskrona ................................ 120,000: — 6

Övningar.

4. Förstärkning av reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och öv ningar

........................................................................................ 1,700,000: — 8

Artilleribehov.

5. Förstärkning av reservationsanslaget till skjutförsök och inskjutning av

kanoner ................................................................................. 10,000: — 9

Torped- och gnistsignalväsendet m. m.

fl. Anordningar för sjösättning och upptagning av flygbåtar vid flottans varv

i Stockholm ................................................................................ 24,300: — 9

7. Inredning av flyginventarieförrådet m. m. vid flottans varv i Stockholm ... 43,000:— 11

D. Kustartilleriet.

Nybyggnad och underhåll.

1. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till underhåll av kust artilleriets

byggnader och materiel ............................................... 62,000: — 13

2. Officersbyggnad i Vaxholms fästning ................................................... 100,000:— 13

3. Tillsyn och underhåll av vissa för förläggning i Hemsö fästning avsedda

byggnader m. m. ....................................................................... 42,000: — 13

Femte huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat. 47

Extra

anslag. ^id
Kronor.

4. Revidering och utvidgning av positionskartan över Vaxholms fästning...... . 1H

Övningar.

5. Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap och

övningar...................................................................................... 200,000: — 23

E. Flottan och kustartilleriet.

1. Extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter och

reservmarinintendentsaspiranter..................................................... 25,900: — 24

2. Avlöningsfyllnad åt vissa underofficerare av 3:e graden vid flottan och

kustartilleriet................................................................................ 60,000: — 28

F. Diverse.

1. Ersättning åt officerare, ingenjörer och intendenter under anställning eller

kommendering utrikes.................................................................... 15,000: — 34

2. Resestipendier för rektorer och lärare vid skeppsgosseskolorna ............... 1,000: — 34

3. Hyresbidrag till sjöunderofficerssällskapet i Karlskrona ........................... . 34

4. Förstärkning av viss i anslaget till hyresutgifter under femte huvudtiteln

ingående anvisning ....................................................................... 6,000: — 35

II. Handeln.

Sj ökarteverket.

'' 1. Utförande av sjömåtningar m. m.............................................................. 84,000: — 36

Lots- och fyrväsendet.

1. Förstärkning av viss i avlöningsstaten för fyrpersonalen upptagen anvisning 3,950:— 36

2. Förstärkning av visst i pensionsstaten för lots- och fyrinrättningen med

livräddningsanstalteroa upptaget anslag .......................................... 5,000: 37

3. Förbättrande av fyrpersonalens bostadsförhållanden m. m......................... 159,000: 37

4. Höjning av ersättning i anledning av dödsfall till följd av tjänstutövning vid

lotsverket ................................................................................. 40 III.

III. Marinen och handeln.

1. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den civila

statsförvaltningen........................................................................... 339,000: 43

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel............................................................................. 140,050: 44

19,000,000:— 44

3. Dyrtidstillägg

Sjette huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat -

Sjätte huvudtiteln.

1920 års tilläggsstat.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7
januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Holmquist anmälde härefter frågan om
de anslag under sjätte huvudtiteln, som vore av beskaffenhet att
böra anvisas å tilläggsstat för år 1920 , samt yttrade därvid följande:
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 1 käft. sssi i« 1

[1.]

Avlöning åt
departementschefen
i
kommunikationsdepartementet
under
senare halvåret
1920.

Upprätthållande
av
social- och
kommunikationsdepartementens
verksamhet
under
senare halvåret
1920.

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

A. Departementet.

1. Avlöning åt departementschefen i kommunikationsdepartementet
under senare halvåret 1920.

Då den nya organisationen av statsdepartementen är avsedd att
tillämpas från och med den 1 juli 1920, torde riksdagens bemyndigande
böra inhämtas att, såvitt avser det senare halvåret 1920, använda det
för närvarande under sjätte huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till
departementschefen till avlönande av departementschefen i socialdepartementet.
Vidare torde å tilläggsstaten höra äskas anslag till avlönande
under samma halvår av departementschefen i kommunikationsdepartementet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att det i riksstaten för år 1920
under sjätte huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget
till departementschefen må för senare hälften av
nämnda år användas till avlöning av departementschefen
i socialdepartementet;

dels ock för avlönande under samma halvår av
departementschefen i kommunikationsdepartementet på
tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 8,500 kronor.

2. Upprätthållande av social- och kommunikationsdepartementens
verksamhet under senare halvåret 1920.

För upprätthållande av de nya social- och kommunikationsdepartementens
verksamhet under senare halvåret 1920 har Kungl. Maj:t i
proposition denna dag föreslagit riksdagen att dels medgiva, att för
ändamålet finge tagas i anspråk för år 1920 till civildepartementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli m. m. anvisade anslag, i vad de belöpa
å samma halvår, dels ock härutöver på tilläggsstat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 46,900 kronor. I förslaget till tilläggsstaten
torde böra uppföras sistnämnda belopp .........kronor 46,900: —.

Sjlltte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

B. Överståthållarämbetet.

1. Polisunderrättelser.

Under åberopande av vad av mig anförts under punkten 81 till statsrådsprotokollet
över civilärenden beträffande femte huvudtiteln för år
1921 får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av brist, som beräknats uppkomma
i det av riksdagen till fortsatt utgivande av
tidningen »Polisunderrättelser» för år 1920 anvisade
anslag, på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 17,000 kronor.

C. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

1. Förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

På grund av vad jag anfört under punkten 3 i statsrådsprotokollet
denna dag angående anslagsäskandena för år 1921 för kommunikationsdepartementet
får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, utöver för ändamålet förut anvisade
medel, på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 4,600 kronor.

2. Yägundersökningar.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 2 av samma
statsrådsprotokoll hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till vägundersökningar, utöver för ändamålet
förut anvisade medel, på tilläggsstat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 90,000 kronor.

[2-]

Polis underrättelser.

[3.]

Förstärkning
av arbetskrafterna
hos
väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen.

[4-]

Vägunders
ökning av.

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[5.]

Medicinal styrelsen.

[6.]

Upprätthållande
av
medicinalstyrelsens

verksamhet.

[7-]

Statens bakteriologiska

laboratorium.

D. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

1. Medicinalstyrelsen.

Hänvisande till vad jag anfört under punkten 45 i statsrådsprotokollet
denna dag angående anslagsäskandena för år 1921 under femte
huvudtiteln får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte förslå
riksdagen

att till förstärkning av den å medicinalstyrelsens
ordinarie stat upptagna anslagsposten till vetenskapliga
rådet, veterinärrådet, vikariatsersättning ar och extra tjänstemän
in. m. på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 36,000 kronor.

2. Upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet.

På grund av vad anförts under punkten 46 till samma statsrådsprotokoll
får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet,
utöver anslaget å ordinarie stat, på tilläggsstat
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 13,700
kronor.

3. Statens bakteriologiska laboratorium.

Det ordinarie anslaget till statens bakteriologiska laboratorium utgjorde
för vartdera av åren 1918 och 1919 73,190 kronor, därav 20,440
kronor för beredning av vaccin, tillverkning av serum, inköp av djur,
anskaffande av apparater och reagens m. m.

Under år 1918 visade det sig, att det anvisade anslaget och särskilt
nyss berörda anslagspost å 20,440 kronor på grund , av de stegrade
priserna å för laboratoriets drift behövliga förnödenheter skulle
komma att betydligt överskridas. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts på
förslag av medicinalstyrelsen därom gjorda framställning anvisade därför
1919 års lagtima riksdag på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst, 27,500 kronor för upprätthållande av driften vid statens
bakteriologiska laboratorium. Tillika förhöjdes förenämnda anslagspost
å 20,440 kronor från och med år 1920 med likaledes 27,500 kronor,
i samband varmed det ordinarie anslaget från och med innevarande år
bestämdes till 102,290 kronor.

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 5

I skrivelse den 22 juli 1919 liar nu medicinalstyrelsen anmält behov [7.]
av ytterligare anslag, utöver de på tilläggsstat för år 1919 anvisade
medel, för täckande av under åren 1918 och 1919 uppkomna förluster
å laboratoriets drift.

St.vrelsen anför: Medicinal *

... styrelsen.

»Den under år 1918 uppkomna bristen å laboratoriets anslag visade sig
vid årsskiftet hava uppgått till 52,581 kronor 25 öre, vilken brist betäcktes genom
förskott å 1919 års anslag. Det å tilläggsstat för år 1919 anvisade beloppet
27,500 kronor täcker således endast delvis den under år 1918 uppkomna bristen.

Sedan ifrågavarande brist blivit betäckt, skulle av de för år 1919 anvisade medlen,
tillhopa 100,690 kronor, återstå endast 48,108 kronor 75 öre till bestridande
av laboratoriets utgifter under år 1919.

Även under den gångna delen av år 1919 har laboratoriets drift gått med
avsevärd förlust, huvudsakligen beroende på de stora kostnader, beredning av
antidifteriserum betingat. Enligt det den 1 juli 1919 bokförda resultatet hava
under första halvåret 1919 inkomsterna, frånsett statsanslaget, iippgått till 116,352
kronor 97 öre samt utgifterna till 183,074 kronor 32 öre. Om till inkomsterna
lägges hälften av ovan angivna för år 1919 disponibla årsanslag eller således
24,054 kronor 37 öre, hava utgifterna under det gångna halvåret överstigit de för
sagda halvår disponibla inkomsterna med 42,666 kronor 98 öre.

Med hänsyn till sagda resultat har styrelsen ansett sig skyldig att vidtaga
de åtgärder, som kunnat göras för minskning av laboratoriets driftkostnader utan
att inskränkning därigenom behöft ske i laboratoriets vetenskapliga verksamhet:
och har styrelsen därför beslutat minska laboratoriets tillverkning av antidifteriserum,
vilken tillverkning tagit i anspråk den större delen av laboratoriets hästantal.
I sådant syfte och för att likväl säkerställa landets behov av dylikt serum
har styrelsen träffat avtal med en enskild firma om leverans till styrelsen av
60,000 flaskor antidifteriserum för år, motsvarande omkring 2/3 av årsbehovet,
i följd varav laboratoriet, som förut tillverkat den större delen av landets serumbehov,
skulle befrias från att tillverka dylikt serum utöver en kvantitet av omkring
30,000 flaskor för år. Härigenom skulle laboratoriets hästantal, nu omkring
25, kunna avsevärt minskas med därav följande minskning av utfodringskostnaderna,
personal, stallutrymme m. m. Samtidigt har styrelsen beslutat någon
höjning av priserna å antidifteriserum.

Oaktat ovannämnda av styrelsen beslutade åtgärder torde man dock få
beräkna, att återstoden av de för år 1919 disponibla statsmedlen 24,054 kronor
37 öre, icke torde förslå till gäldande av laboratoriets utgifter under senare
halvåret 1919. Till den för första halvåret beräknade bristen 42,666 kronor 98
öre torde därför komma en brist för senare halvåret, som för närvarande svårligen
kan beräknas, men som med hänsyn till de beslutade inskränkningarna
torde kunna inskränkas till 30,000 kronor. Sammanlagda bristen under år 1919
torde därför kunna beräknas till omkring 73,000 kronor.»

Under åberopande av vad sålunda anförts har styrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att, till täckande av de förluster,
som under åren 1918 och 1919 uppkommit å bakteriologiska laboratoriets
drift, å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag å 73,000 kronor.

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[7.] Medicinalstyrelsens framställning ger vid handen, att den förlust å

DePchef^entB ^a^orat.oriets drift, som förutsågs uppkomma under år 1918, numera
befunnits uppgå till omkring 52,600 kronor eller i det närmaste dubbelt
mot det till täckande av ^bristen å tilläggsstat för år 1919 anvisade
anslaget av 27,500 kronor. Åven under år 1919 kan förlust icke undgås,
ehuru särskilda åtgärder vidtagits för minskning av laboratoriets
tillverkning av antidifteriserum samt priset å serum något förhöjts.
Till täckning av den sålunda uppkomna bristen, sammanlagt omkring

73,000 kronor, torde i enlighet med styrelsens hemställan medel böra
anvisas på tilläggsstat för år 1920. Jag hemställer alltså, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för upprätthållande av driften vid statens bakteriologiska
laboratorium på tilläggsstat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag, högst, 73,000 kronor.

4. Förbättrade avlöningsförmåner åt förste provinsialläkare m. m.

[8.] Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 50 i stats Förbättrade

rådsprotokollet denna dag angående anslagsäskandena för år 1921 under

förmåner åt femte huvudtiteln får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
förste pro- riksdagen

vinsialläkare 0 .. , ..

ra. ra. att i avbidan pa den proposition, som kan kom ma

att avlåtas i ämnet, till förbättrade avlöningsförmåner
åt förste provinsialläkare m. m. på tilläggsstat
för år 1920 beräkna ett förslagsanslag, högst, 70,000
kronor.

5. Dyrtidstillägg för år 1920 åt vissa extra provinsialläkare.!^;

[9.] Med bifall till Kungl. Majrts därom framlagda förslag anvisade

^för^åfwio 1919 ars laSt’ma riksdag på tilläggsstat för samma år ett förslagsåt
vissa extra anslag å 20,000 kronor till beredande av dyrtidstillägg åt vissa extra
prmZial~ Provin8iallakare; och har Kungl. Maj:t den 20 augusti 1919 utfärdat
kungörelse (sv. förf.-saml. nr 534) med bestämmelser angående dyrtidstilläggets
åtnjutande. Enligt nämnda kungörelse gäller, att, “därest
extra provinsialläkare, till vars avlöning bidrag utgår av statsmedel, för
år 1919 beredes dyrtidstillägg å den honom från vederbörande landsting
tillkommande avlöning, dyrtidstillägg av statsmedel för samma år
utgår med motsvarande andel av statsbidraget, dock högst med två
tredjedelar därav och endast för den tid av nämnda år, under vilken

Sjette huvudtiteln: 1920 års tillciggsstat.

statsbidraget till lians avlöning utgår. Som avlöning och dyrtidstillägg
från landsting räknas även bidrag, som i sådant avseende lämnas av
kommuner eller andra.

Med anledning av en utav Västerbottens läns landsting därom gjord
och av medicinalstyrelsen tillstyrkt framställning får jag, då behov av
motsvarande anslag för innevarande år föreligger, hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av dyrtidstillägg under år 1920
åt vissa extra provinsialläkare enligt motsvarande grunder
som under år 1919 å .tilläggsstat för år 1920 bevilja
ett förslagsanslag å 20,000 kronor.

6. Anläggning av hospital vid Strängnäs.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet har 1913 års
riksdag för uppförande av en för 800 sinnessjuka avsedd statsanstalt
å biskopsbostället Sund by nr 1 om 2 mantal i Strängnäs socken och
Åkers härad av Södermanlands län samt gäldande av de ersättningsbelopp,
som i anledning av boställets avstående borde utgå till vederbörande
rättsägare, beviljat ett belopp av 3,300,000 kronor samt därav
på extra stat för år 1914 anvisat 150,000 kronor.

Sedermera har riksdagen av ifrågavarande anslag på extra stat
anvisat för vart och ett av åren 1915 och 1916 800,000 kronor, för år
1917 550,000 kronor, för år 1918 200,000 kronor och för år 1919 återstående
beloppet 800,000 kronor. Vidare har riksdagen för sistnämnda
år för ändamålet anvisat ett tilläggsanslag av 500,000 kronor.

Då det, såsom medicinalstyrelsen framhållit i skrivelse den 31 januari
1917, visat sig, att kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag
icke kunde hållas inom den beräknade ramen, föreslog Kungl. Maj:t i
en den 9 mars 1917 avlåten proposition riksdagen medgiva, att oaktat
den beslutade anläggningen av ifrågavarande hospital icke kunde komma
till stånd för det av riksdagen för ändamålet beviljade anslag, anläggningen
ändock finge utföras i enlighet med för densamma upprättade
plan, med de jämkningar däri, som Kungl. Maj:t för kostnadernas nedbringande
kunde finna lämpligt stadga.

I skrivelse den 27 mars 1917 anmälde riksdagen, att riksdagen
bifallit vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit.

Sedan medicinalstyrelsen i skrivelse den 28 augusti 1918 anmält,
att på grund av den alltjämt fortgående stegringen av material- och

[9.]

Departements chefen.

[10.] ''

Anläggning
av hospital
vid Strängnäs.

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

[10.] arbetspriser för hospitalets fullbordande erfordrades, utöver förut anvisade
medel, ett ytterligare anslag å 3,750,000 kronor, föreslog Kung]. Maj:t i
statsverkspropositionen till 1919 års lagtima riksdag riksdagen att anvisa
berörda belopp, varav 2,645,000 kronor på tilläggsstat för år 1919
och 1,105,000 kronor på 1920 års stat.

I skrivelse den 13 juni 1919, nr 6 A, angående regleringen av utgifterna
under riksstatens för år 1920 sjätte huvudtitel, anförde riksdagen,
att av den i ämnet lämnade utredningen framginge, att de kostnadsberäkningar,
som läge till grund för beloppet av det äskade anslaget,
verkställts med utgångspunkt från de under senare hälften av
år 1918 gällande osedvanligt höga pris å byggnadsmaterial, värme-,
vatten-, avlopps- och belysningsledningar m. m. Med hänsyn härtill
hade riksdagen ansett anslaget kunna nedsättas med 500,000 kronor,
vilken minskning syntes böra beräknas å 1920 års stat. Riksdagen
anvisade alltså för ändamålet på tilläggsstat för år 1919 ett reservationsanslag
av 2,645,000 kronor och på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 605,000 kronor.

Medicinal- I skrivelse den 30 augusti 1919 har medicinalstyrelsen gjort fram «tyreUen.

ställning om anvisande av ytterligare anslag för ifrågavarande ändamål.
Styrelsen anför därvid följande:

»Av samtliga för hospitalsanläggningen av riksdagen hittills anvisade medel,
tillhopa 7,050,000 kronor, har medicinalstyrelsen hittills disponerat följande, i
runda tal angivna belopp:

Intill den 28 augusti 1918, enligt av styrelsen i skrivelse av
samma dag och statsverkspropositionen till 1919 års lagtima
riksdag angiven specifikation ..............................

Därefter intill (lagen för styrelsens förevarande skrivelse:

för byggnadsarbeten.............................. kronor 810,000: —

» vatten- och avloppsledningar......... » 630,000: —

» värmeledning.................................... » 920,000: —

» elektrisk belysning ........................ » 34,000: —

» väganläggning ................................. » 44,000: —

» diverse övriga arbeten, kontroll

m. m.......................................... » 47,000: —

kronor 3,711,000: —

2,485,000: —

Summa kronor 6,196,000: —

.För arbetenas fortsättande skulle styrelsen således hava till sitt förfogande
omkring 854,000 kronor.

Ännu återstå emellertid arbeten, för vilka kostnaden av de av styrelsen för
anläggningen anlitade sakkunniga, nämligen arkitekten C. Westman, majoren Carl
J. Insulander, ingenjören H. Theorell samt ingenjören Carl A. Rossander vid ett
inom styrelsen hållet sammanträde beräknats till följande ungefärliga belopp:

Sjätte huvudtiteln: 1.020 års tiUäggsstat.

för byggnadsarbeten....................

» vatten- och avloppsledningar

kronor 1,085,000: — [10.]

360,000: —
60,000: —
225,000: —
360,000: —
30,000: —
100,000: —
25,000: —

» köks- och tvättapparater samt bakugnar .........

» elektrisk belysning ............................................

» elektriska hissar...................................................

» väganläggning .....................................................

» kontrollarvoden, besiktningar, ritkopior m. m.

värmeledning

Summa kronor 2,245,000: —

Utöver disponibla 854,000 kronor skulle således för anstaltens fullbordande
erfordras ytterligare anslag av 1,391,000 kronor.

Härvid får medicinalstyrelsen anföra följande.

I sin skrivelse den 28 augusti 1918 rörande proposition till 1919 års lagtima
riksdag om anslag för hospitalsanläggningen ifråga beräknade medicinalstyrelsen
kostnaden för de i och för anstaltens färdigställande erforderliga då ännu icke
kontrakterade arbeten till ett väsentligt lägre belopp än det, vartill kostnaden
för sagda arbeten delvis redan visat sig, delvis enligt förnyad nu företagen kostnadsberäkning
kan antagas uppgå. Orsaken härtill är att söka i den av vederbörande
sakkunniga städse framhållna svårigheten att under rådande osäkra prisförhållanden
beträffande såväl materialier som arbetslöner verkställa tillförlitliga
beräkningar.

Totalkostnaden för anläggningen skulle sålunda enligt nu verkställda beräkningar
betinga ett belopp av 8,441,000 kronor, vilket jämfört med det till grund
för riksdagsbeslutet 1913 beräknade beloppet 3,300,000 kronor innebär en merkostnad
motsvarande cirka 156 % av sistnämnda belopp.

Medicinalstyrelsen hyser förhoppning om att samtliga omförmälda ännu
återstående arbeten för hospitalsanläggningen skola kunna bringas till utförande
under loppet av år 1920.»

På grund av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för uppförande av hospitalet
vid Strängnäs på tilläggsstat för 1920 anvisa 1,391,000 kronor.

Av vad ovan anförts framgår, att de tilläggsanslag om tillhopa Departementa 3.

250.000 kronor, som av 1919 års lagtima riksdag anvisades för full- chefenbördande
av ifrågavarande byggnadsföretag, på grund av rådande höga
material- och arbetspriser icke är tillräckligt för sitt ändamål. Vid

ånyo företagen kostnadsberäkning har det nämligen visat sig, att för
hospitalsauläggningens fullbordande erfordras ytterligare ett belopp av

1.391.000 kronor, vadan sammanlagda kostnaden för anläggningen skulle
bliva 8,441,000 kronor.

Då emellertid riksdagen, oavsett de inträffade kostnadsstegringarna,
uttalat sig för arbetenas fullföljande i enlighet med den upprättade
planen och då företagets färdigställande under loppet av år 1920 synes
angeläget med hänsyn till såväl behovet av nya vårdplatser som full Bihang

Ull riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 1 käft. 2851 19 2

[10.]

[11.]

Om- och
tillbyggnad
av Lunds
hospital och
asyl.

Medicinal styrelsen.

10 Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

görandet av ingångna entreprenadavtal, bär jag funnit mig böra tillstyrka
medicinalstyrelsens förevarande framställning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppförande av en för 800 sinnessjuka avsedd
statsanstalt å biskopsb o stället Sundby nr 1 om 2
mantal i Strängnäs socken av Södermanlands län på
tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 1,391,000 kronor.

7. Om- och tillbyggnad av Lunds hospital och asyl.

För om- och tillbyggnad av Lunds hospital och asyl beviljade
1916 års riksdag ett anslag av 320,000 kronor, vilket anslag anvisats
att utgå under åren 1917—1919.

De sålunda av 1916 års riksdag beslutade arbetena avsågo dels uppförande
vid Lunds hospital av två nya övervakningspaviljonger för sammanlagt
50 sjuka, dels ock tillbyggnad av de båda A-paviljongerna vid Lunds asyl.

Emellertid visade det sig snart, att det beviljade anslaget icke var
tillräckligt för arbetenas fullbordande i enlighet med den upprättade
planen. I anledning därav föreslog Kungl. Maj:t 1917 års riksdag medgiva,
att anläggningen oaktat den inträffade kostnadsökningen finge
utföras i enlighet med nämnda plan med de jämkningar däri, som
Kungl. Maj:t för kostnadernas nedbringande kunde finna lämpligt stadga.
Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit vann riksdagens bifall; dock uttalade
riksdagen den förväntan, att Kungl. Maj:t måtte låta sig angeläget
vara att, så långt möjligt vore, nedbringa kostnaderna för ifrågavarande
byggnadsarbetens utförande, varvid även borde tagas under
övervägande, huruvida icke detta lämpligen kunde ske genom att staten
själv införskaffade anbud å tegel och andra byggnadsmaterial för att
sedermera tillhandahållas eventuell entreprenör.

Sedan medicinalstyrelsen med anledning av riksdagens uttalande
låtit genom arkitekten C. Westman utarbeta nya förenklade förslag till
grundläggningsarbetena för om- och tillbyggnaden, har Kungl. Maj:t
genom särskilda brev bemyndigat medicinalstyrelsen att antaga av styrelsen
infordade och Kungl. Maj:ts prövning underställda entreprenadanbud
å grundläggnings- och byggnadsarbeten, värmeledning, vattenoch
avloppsledningar samt elektrisk belysning.

I skrivelse den 13 december 1919 meddelar medicinalstyrelsen, att
kostnaderna för fullbordandet av ifrågavarande byggnadsföretag enligt
nu verkställd beräkning uppgå till 910,000 kronor. Dessa kostnader
fördela sig å de olika arbetena på sätt följande tablå utvisar:

Sjätte huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.

N. Nilsson & C:o, grundläggningsarbeten, jämlikt Kungl. Miij:ts

bemyndigande den 4/m 1918 .................._•.................■_..........

D:o d:o byggnadsarbeten, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 3% 1919................................................................•_..........

Carl Hanssons aktiebolag, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 28/u 1919, värmeledningsanläggning.............................

Aktiebolaget Vatten & Värme Carl Holmberg, jämlikt Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 28/ii 1919, vatten- och avloppsledningar
...........................................................;.................... •

Lunds elektrotekniska byrå, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 28/u 1919, elektrisk belysningsanläggning ......

Arvode till arkitekt, ingenjörer, kontrollant, avsyningsmän.....

Brandförsäkringar, utskrifter, kopior och diverse........................

Kramdragningar av vatten- och elektriska ledningar..................

Målning, inredning och mindre ändringsarbeten (ännu ej fastställda)
................................................................................■•••

kronor	111,600: —
»	556,600: —
»	55,920: —
»	56,095: —
»	13,220: —
	25,000: —
»	1,000: —
»	5,000: —
»	85,565: —

Kronor 910,000: —

[11.]

Medicinalstyrelsen hemställer i anledning härav, att för fortsättande
av ifrågavarande om- och tillbyggnadsarbeten å tilläggsstat för år 1920
måtte anvisas ett anslag av 590,000 kronor.

Såsom redan under år 1917 bragtes till riksdagens kännedom, Departemonuhar
ifrågavarande företag icke kunnat fullbordas för den ursprungligen
beräknade kostnaden. För sådant ändamål erfordras nu, utöver det av
1916 års riksdag beviljade anslaget, ett ytterligare anslag å 590,000
kronor. I enlighet med bestämmelserna i de upprättade entreprenadkontrakten
beräknas arbetena bliva fullbordade under loppet av år 1920,
varför det erforderliga tilläggsanslaget torde böra anvisas att utgå under
samma år.

På grund av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att för om- och tillbyggnad av Lunds hospital och
asyl på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 590,000 kronor.

8. Påbyggnadsarbeten vid Göteborgs hospital.

I skrivelse den 4 juli 1917 hemställde medicinalstyrelsen om be- [12.]
myndigande att för en beräknad kostnad av 27,600 kronor låta med en Påbyggnadsandra
våning påbygga tre envåningspartier å Göteborgs hospitals avdelningar
för sjuka av allmän klass och överlämnade styrelsen tillika av hospital.

arkitekten C. F. Ebeling uppgjorda ritningar till ifrågavarande påbygg- Medicinainader
jämte därtill hörande kostnadsberäkning och beskrivning.

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

[12.] 1 häröver infordrat utlåtande den 21 augusti 1917 framhöll dåva överinten-

rande överintendentsämbetet, som ansåg sig böra förorda bifall till framställningen,
att med hänsyn till skäliga krav å smak och prydlighet
även i fråga om byggnader för hälsovård ovillkorligen fordrades, att
påbyggnaderna utfördes till samma höjd som tvåvånings byggnaderna å
ömse sidor, så att dessas taklist och tak kunde framdragas över påbyggnaderna,
samt att kostnaderna för påbyggnaderna, kostnaderna för ritningar
och tillsyn inberäknade, borde beräknas till 37,500 kronor.

Kungi. Maja I enlighet med mitt förord föreslog därefter Kung!. Maj:t i stats lån

,i i9i8. verkspr0positionen tjp 1918 års lagtima riksdag riksdagen att för utförande
av ifrågavarande påbyggnadsarbeten på extra stat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 37,500 kronor.

Genom de sålunda föreslagna anordningarna skulle de anmärkningar,
som ur brandsäkerhetssynpunkt framställts mot hospitalsbyggnaderna,
bliva väsentligen undanröjda, varjämte, förutom att 10 nya vårdplatser
skulle vinnas, kravet på tillräckligt utrymme åt betjäningen skulle bliva
tillgodosett.

1918 års lag- I skrivelse den 22 juni 1918, nr 6 A, angående regleringen av ultima
riksdag. gifterna under riksstatens för år 1919 sjätte huvudtitel, anmälde riksdagen,
att riksdagen bifallit Kungl. Majris berörda framställning.

Kungi. Maj:t Genom brev den 28 juni 1918 har Kungl. Majri uppdragit åt mediaen
8/e 1918. cinalstyrelsen att låta utföra ifrågavarande påbyggnadsarbeten i huvudsaklig
överensstämmelse med de av arkitekten Ebeling uppgjorda ritningarna,
under iakttagande av vad överintendentsämbetet erinrat om
påbyggnadernas utförande till samma höjd som tvåvåningsbyggnaderna
å ömse sidor om desamma, varjämte Kungl. Majri ställt det av riksdagen
beviljade anslaget till styrelsens förfogande.

Medicinal- I skrivelse den 22 januari 1919 har medicinalstyrelsen gjort fram&tM/11Si919-en
ställning om anvisande av ytterligare medel för omförmälda påbyggnadsarbeten
vid Göteborgs hospital.

Styrelsen anför därvid till eu början följande:

»Sedan medicinalstyrelsen med anledning av ovanberörda kungl. brev den
28 juni 1918 den 7 augusti samma år anmodat liospitalsdirektionen i Göteborg
att uppgöra nytt förslag med iakttagande av den utav överintendentsämbetet, numera
byggnadsstyrelsen, gjorda erinran, har liospitalsdirektionen med skrivelse
den 30 oktober samma år till medicinalstyrelsen överlämnat nya ritningar jämte
kostnadsberäkning, uppgjorda av arkitekten Eugen Thorburn.

I detta nya förslag hava taken till påbyggnaderna, i enlighet med byggnadsstyrelsens
framställning, upptagits till samma höjd som taken till de bredvidliggande
avdelningarna. I övrigt är förslaget i huvudsak detsamma som det

Sjätte huvudtiteln: WHO års tilläggsstat. K5

förut framlagda, dock att i detsamma upptagits tre järnbeslagna dörrar på var
och en av de nya avdelningarna till förekommande av eldfara, varjämte ankarjärn
inlagts längs murarna över fönstren.

Kostnaderna för arbetets utförande enligt detta förslag hava beräknats till
24,600 kronor för varje påbyggnad eller för samtliga tre påbyggnader 73,800 kronor,
vartill komma 5,580 kronor för anordnande av värmeledning, alltså tillhopa
79,380 kronor.

I häröver på anmodan av medicinalstyrelsen avgivet yttrande den 9 november
1918 framhåller arkitekten C. Westman till en början, beträffande de nya
förslagen om järnbeslagning av dörrar och inläggande av ankarjärn, att även om
den å vinden befintliga dörren vore lämplig att järnbeslå, det likväl syntes honom,
att de två korridordörrarna ej tarvade samma behandling; åtminstone borde,
om göda skäl talade för den långa sjukvårdslängans avdelande brandfritt, det
vara tillfyllest med endast den ena av dörrarnas behandling mot eld. Med hänsyn
till påbyggnadens läge mellan befintliga byggnader syntes ankarjärnen kunna
undvaras.

Ifråga om förslaget i övrigt påpekar Westman, att 4"xl0" bjälkar med
krysskolvning med hänsyn till bärigheten ställde sig gynnsammare och icke
dyrare än de föreslagna 6"x9" bjälkar, varför de förra vore att föredraga.

Innertaken vore föreslagna ''filtade'', vilket Westman finner onödigt. Likaså
anser han limfärgning av desamma böra utbytas mot kalkfärgning, varjämte den
impregnerade pappen för träväggar med hänsyn till nu rådande höga pris därå
borde utbytas mot vanlig papp.

Vidkommande oljemålningen inom påbyggnaderna anmärker Westman, att
densamma vore upptagen utan hänsyn till nuvarande förhållanden med ringa
tillgång till och höga priser på olja. Visserligen sades i förslaget, att, om korridorens
väggar oljemålades blott till eu del, kostnaden per länga kunde nedbringas
med 200 kronor, vilket syntes Westman välbetänkt, men oljemålningen borde invändigt
genomgående tagas endast provisoriskt med uteslutning av sprickling och
åtminstone en gång strykning.

Eu fråga, som Westman icke ansett sig kunna förbigå i sitt yttrande, vore
höjden på tillbyggnaden, och yttrar han härom följande. I det första förslaget
hade byggnadernas tak varit omkring 55 centimeter lägre än befintliga byggnaders.
Fönstren i den nya övre våningen hade varit av samma höjd som bredvid
liggande gamla, och det vore, enligt Westmans förmenande, med hänsyn härtill,
som byggnadsstyrelsen ansett, att även taken borde hava samma höjd som de å
ömse sidor liggande byggnadernas tak. Då emellertid den nya våningen endast
-^uho innehålla mindre betjäningsrum, vilka fordrade högst 2.70 meters invändig
höjd, och med fönster, vilka i höjd motsvarade bredvidliggande upp till losholzen,
ansåge Westman påbyggnaden kunna väsentligen nedpressas — omkring
2 meter. Etärigenom bihehölles eu bestämd artikulation i fasadlängan med omväxlande
högre och lägre byggnader, de senare genom sina lägre fönster i övre
våningen och genom en betydligt mindre taklist starkt markerade från de högre.
Det förefölle Westman, som om arkitektoniskt härigenom en fullt tillfredsställande
lösning av frågan om fasadens utseende kunde erhållas, vilken kanske vore
att föredraga framför den andra åtskilligt enformiga fasadlängan.

Kostnaden skulle, yttrar Westman, naturligtvis åtskilligt kunna nedbringas
genom minskad murning, putsning, målning, tapetsering, bortfallande av takfönster
och de andra fönstrens minskning — säkerligen med 2,000 kronor per
byggnad.

[12.]

14 Sjätte huvudtiteln: 1920 års till äggsstat.

Westman kritiserar vidare i sitt yttrande garderobernas placering. I korridoren
vore förlagda elva små väggfasta skåp. Då rummen vore avsedda för tillsammans
sex personer, anser Westman det föreslagna antalet för stort, varförutom
de vore rätt trånga. Med hänsyn till rummens stora djup, som i enkelrummen
gjorde dessa rätt oproportionerliga, förefölle det bättre att flytta dörrarna
till sistnämnda rum till mitten av väggen i rummet och att inåt rummen
inreda två garderober med väggarna upp till tak, den ena för enkelrummet och
den andra för bredvidliggande tvåsängsrum, samt att i korridoren placera två
större klädskåp, lösa eller fasta, för de två i tvåsängsrummen boende, som ej
finge garderob. Westman förklarar emellertid, att, då han ej kände skälet till
den gjorda garderobsindelningen, han ej med bestämdhet kunde yttra sig om saken.

För yttertaket vore föreslaget ny takpanel med papp och läkt för tegel. I
nuvarande byggnader vore takpanel på lock’ utan papp, och takstolarna vore
därefter konstruerade. Om ej den nuvarande panelen vore alltför mycket förstörd,
anser Westman samma förfaringssätt böra bibehållas med erforderlig komplettering
av panelen. Härigenom undvekes pappen, som nu vore mycket dyr,
varjämte takstolarna kunde bibehållas oförändrade. Enligt vad Westman inhämtat,
hade ingen olägenhet visat sig av nuvarande takkonstruktion.

Vad slutligen beträffar kostnaderna för arbetets utförande, anför Westman,
att den nu uppgjorda beräkningen slutade på en summa av 79,380 kronor eller
78,780 kronor med förenklad målning i korridorerna. Det förefölle emellertid,
som om en blivande entreprenad borde kunna göras för eu mindre summa än
den sålunda beräknade, ty dels syntes ä-prisen rätt styva och dels vore en del
massberäkningar gjorda med väl höga summor. Anslag för arkitekt- och kontrollantarvoden
vore visserligen ej upptaget, men kostnadssumman syntes ej behöva
ökas härför, då densamma borde väl räcka även för dessa poster.

Med anledning av vad Westman sålunda anfört uppdrog medicinalstyrelsen
den 13 november 1918 åt honom att till styrelsen inkomma med nya ritningar
jämte arbetsbeskrivning och kostnadsberäkning i enlighet med de av honom nu
gjorda erinringar, och med skrivelse den 29 i samma månad överlämnade Westman
dylik ritning, men hemställde beträffande arbetsbeskrivning och kostnadsförslag,
att det måtte uppdragas åt liospitalsdirektionen att uppgöra sådana, enär
det, då det gällde ändring av ett gammalt hus, vore synnerligen svårt att vid
upprättande av dylika handlingar icke vara boende på platsen och då det vid
hospitalet redan funnes uppgjorda handlingar, som med lätthet kunde ändras till
överensstämmelse med det nya förslaget och med iakttagande av vad Westman
anfört uti sitt ovanberörda yttrande.

Genom skrivelse den 4 december 1918 anmodade styrelsen hospitalsdirektionen
i Göteborg att avgiva yttrande i ärendet och att låta utarbeta arbetsbeskrivning
och kostnadsberäkning med iakttagande av de utav Westman gjorda
erinringarna, varefter liospitalsdirektionen med skrivelse den 17 januari 1919 till
styrelsen överlämnat ny av arkitekten Thorburn den 28 december 1918 uppgjord
arbetsbeskrivning och kostnadsberäkning, enligt vilken kostnaderna betydligt nedbringats
och beräknats sålunda:

för varje påbyggnad kronor 20,140: —, eller för tre dylika........ kronor 60,420: —

för anordnande av värmeledning enligt erbjudande av ingenjör

A. Colliander ..................................................................... a 5,580: —

Summa kronor 66,000: —

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tillciygsstat.

Med sistberörda skrivelse, uti vilken hospitalsdirektionen hemställer, att åtgärder
måtte vidtagas i syfte att påbyggnadsförslaget i enlighet med nu föreliggande
ritningar och beskrivningar skyndsammast måtte komma till utförande, har
hospitalsdirektionen jämväl överlämnat ett av anstaltens överläkare till direktionen
inkommet yttrande, däri denne framhåller, att de olägenheter beträffande
personalens bostadsförhållanden, vilka varit huvudsakliga anledningen till förevarande
förslags framkomst, fortfarande kvarstode oförminskade och torde komma
att ökas, om större antal befattningshavare måste anställas i samband med ifrågasatt
reglering av arbetstiden för hospitalspersonalen; och hemställer överläkaren
därför, att hospitalsdirektionen ville tillstyrka det nya förslagets skyndsamma
utförande.»

[12.]

För egen del anför medicinalstyrelsen följande:

»Den av arkitekten Westman föreslagna sänkningen av påbyggnadernas höjd
synes styrelsen vara från estetisk synpunkt tilltalande och icke innebära några
olägenheter för de nya lokalernas användning. Då dessutom härigenom kostnaderna
för arbetet icke oväsentligt komme att nedbringas, har styrelsen ansett
sig böra förorda, att Westmans förslag lägges till grund för arbetets utförande.

Såsom av den ovan lämnade utredningen framgår, är emellertid det av riksdagen
för påbyggnaderna beviljade anslaget å 37,500 kronor otillräckligt för arbetets
utförande även i enlighet med det nu uppgjorda förslaget, vilket beräknats
draga en kostnad av 66,000 kronor. Ett tilläggsanslag å 28,500 kronor är sålunda
för ändamålet erforderligt, och tvekar medicinalstyrelsen icke att hos Kungi. Maj:t
göra framställning om utverkande av sådant tilläggsanslag, då styrelsen i likhet
med överläkaren vid hospitalet anser det vara av synnerlig vikt, att arbetet snarast
möjligt kommer till utförande.»

På grund av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels medgiva, att ifrågavarande påbyggnadsarbeten vid Göteborgs
hospital måtte få utföras i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten
Westman i november 1918 upprättade ritningar och av arkitekten
Thorburn den 28 december 1918 uppgiorda kostnadsberäkningar,

dels ock för ändamålet på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
å 28,500 kronor.

Till följd av remiss har byggnadsstyrelsen den 13 februari 1919
avgivit utlåtande över medicinalstyrelsens sistberörda framställning samt
därvid anfört följande:

Byggnadsstyrelsen

den ,8/a 1919.

»Den i den senaste kostnadsberäkningen av den 28 december 1918 angivna
kostnaden 20,140 kronor för varje påbyggnad torde vara väl knappt beräknad.
Vid en inom byggnadsstyrelsen verkställd kontrollberäkning av såväl massor som
pris har det befunnits, att varje påbyggnad torde komma att betinga en kostnad
av 22,000 kronor. Då jämväl ett belopp lärer böra upptagas för ritningar, kon -

[12.]

Departe mentschefen.

16 Sjätte huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

troll och oförutsedda utgifter, anser styrelsen den erforderliga, totala anslagssumman
böra beräknas sålunda:

tre påbyggnader ä kronor 22,000: —............ kronor 66,000: —

ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter » 6,400: —

värmeledning............................................... »_5,600: —

Summa kronor 78,000: —

I sitt förut omförmälda, i ärendet den 21 augusti 1917 avgivna utlåtande framhöll
dåvarande överintendentsämbetet, att med hänsyn till skäliga krav å smak och prydlighet
även i fråga om byggnader för hälsovård ovillkorligen fordrades, att påbyggnaderna
utfördes till samma höjd som tvåvåningsbyggnaderna å ömse sidor,
så att dessas taklist och tak kunde framdragas över påbyggnaderna. Sedan
emellertid numera påvisats, att de påbyggda våningarna icke fordra samma rumshöjd
som övre våningarna i de intill liggande byggnaderna, finner sig byggnadsstyrelsen
numera ur estetisk synpunkt icke hava något att anmärka mot de föreslagna
påbyggnaderna med den lägre höjd, som av arkitekten Westman föreslagits.
»

Såsom av det ovanstående framgår, har för ifrågavarande påbyggnadsarbeten
framlagts ett nytt förslag, grundat på av arkitekten Westman
upprättade ritningar, enligt vilka påbyggnaderna skulle verkställas
till lägre höjd än bredvidliggande motsvarande våningar i hospitalsbyggnaderna.
Då påbyggnaderna, utförda enligt det ifrågasatta förslaget,
skulle lika väl fylla sitt ändamål och ur estetisk synpunkt erhålla ett
mera tillfredsställande utseende, anser jag mig böra förorda arbetenas
utförande i enlighet med arkitekten Westmans ritningar.

Vad kostnaderna beträffar, hava desamma sedan 1918 års lagtima
riksdags beslut i ämnet betydligt stegrats, så att det förut anvisade
beloppet, 37,500 kronor, numera är otillräckligt. Byggnadsstyrelsen
beräknar nu kostnaderna för påbyggnadsarbetenas utförande i enlighet
med de av mig förordade ritningarna till 78,000 kronor, vadan för ändamålet
skulle erfordras ytterligare 40,500 kronor. Mot berörda kostnadsberäkning
synes intet vara att erinra. Jag tillstyrker alltså, att framställning
måtte göras om anvisande av nämnda belopp, 40,500 kronor.
Med hänsyn till vad som anförts om vikten av påbyggnadernas snara
färdigställande anser jag mig böra föreslå, att beloppet i fråga anvisas
å tilläggsstaten för innevarande år,

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj: t
måtte föreslå riksdagen

dels medgiva, att de av 1918 års lagtima riksdag
beslutade påbyggnadsarbetena vid Göteborgs hospital
må utföras i huvudsaklig överensstämmelse med av

Sjette huvudtiteln: 7.920 års tilläggsstat.

arkitekten C. Westman i november 1918 upprättade [12.]
ritningar och för eu beräknad kostnad av 78,000
kronor;

dels ock för ändamålet, utöver förut beviljat belopp,
på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 40,ö00 kronor.

9. Påbyggnads- och ändringsarbeten vid Kristinehamns hospital.

I skrivelse den 16 juli 1919 har medicinalstyrelsen hemställt om
bemyndigande att låta vid Kristinehamns hospital utföra vissa påbyggnads-
och ändidngsarbeten.

Till stöd härför har styrelsen anfört:

»Vid inspektion, som den 5 september 1918 verkställts å Kristinehamns
hospital av t. f. byråchefen E. Lauritzen och vid vilken arkitekten C. Westman
närvarit, har enligt den till medicinalstyrelsen ingivna inspektionsberättelsen,
bland annat, frågan om behovet av bostadsrum inom anstalten för köksbiträden,
arbetsförestånderska, kassörska och skrivbiträde med flera vid hospitalet anställda
befattningshavare varit föremål för diskussion.

Under förmälan härom har arkitekten Westman i skrivelse till styrelsen den
7 oktober 1918 anfört, bland annat, att bästa sättet för erhållande av dylika rum
ansetts vara, att det ena ändpartiet av anstaltens köksbyggnad försåges med en
påbyggnad av en våning.

Sedermera har hospitalsdirektionen i Kristinehamn i skrivelse den 27 februari
1919 gjort framställning hos styrelsen beträffande förevarande ärende, och
har direktionen därvid, bland annat, anfört följande.

Med den ökning av antalet funktionärer och betjänte, som under senare
år ägt rum vid hospitalet, hade tillkomsten av nya bostadsutrymmen icke hållit
jämna steg, varför situationen blivit ohållbar. Sålunda hade befattningarna såsom
befallningsman och arbetsförestånderska vid anstalten icke kunnat tillsättas,
enär bostäder saknades för nu avsedda befattningshavare. Vidare hade, enär
familjebostad åt anstaltens gifte elektriker måst inredas i ovanvåningen av det
för trädgårdsmästare och trädgårdsbiträden avsedda boningshuset, de sistnämnda
blivit inhysta i ett utom det inhägnade anstaltsområdet beläget, för sjukvårdsbetjäning
avsett hus, under det att bostad åter måst beredas i ett annat dylikt
hus för ett par jordbruksdrängar vid anstalten. Åt anstaltens kassörska och
skrivbiträde hade blott primitiva bostäder kunnat anordnas i en tredje, för sjukvårdsbetjäning
avsedd byggnad. Familjebostäder saknades för såväl chaufför och
kusk som ock för en eldare av första graden, vilken ämnade ingå äktenskap. Av
hospitalets 14 köksbiträden hade 12 nödgats bliva hänvisade till 4 rum inom
köksbyggnaden, ett av biträdena hade inkvarterats i tvättinrättningen och ett i
den ena av länspaviljongerna.

Behovet av ökat antal bostäder vid hospitalet vore sålunda påtagligt. Under
statsmakternas prövning läge redan en framställning från medicinalstyrelsen om
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 1 käft. 285i 19 3

[13.]

Påbyggnadsoch
ändringsarbeten
vid
Kristinehamns

hospitals

Medicinal styrelsen.

Sjiitte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[13.] medel till uppförande av ett antal familjebostäder vid hospitalen, och hyste hospitalsdirektionen
den fasta förhoppningen, att, om nämnda framställning bifölles,
medicinalstyrelsen skulle låta sig angeläget vara att ordna bostadsfrågan för
ovan omförmälda befallningsman, elektriker, chaufför, kusk, eldare och jordbruksdrängar.
Yad däremot anginge frågan om bostäders inredande för kassörskan,
skrivbiträdet, arbetsförestånderskan och köksbiträdena hade hospitalsdirektionen
ansett sig böra taga ett eget initiativ. Direktionen överlämnade fördenskull med
sin ifrågavarande skrivelse ett förslag till ändring och påbyggnad av kökshuset,
vilket förslag emellertid avsåge ej allenast att skaffa sistnämnda befattningshavare
drägligare bostadsförhållanden utan åsyftade även att för möjliggörande av större
renlighet i centralköket lägga ett rum till dess hittillsvarande lokaler. Av de
rum för köksbiträden, som nu funnes i kökshusets övre våning, skulle ett inredas
till matsal för läkare och kontorspersonal och tre till enkelrumsbostäder för
respektive kassörskan, skrivbiträdet och arbetsförestånderskan. Köksförestånderskan
skulle bibehålla den dubblett, hon redan hade i samma våning. Slutligen
skulle en tredje våning påbyggas och skulle därstädes bostadsrum för samtliga
14 köksbiträden inredas. Efter flyttandet av läkarnas och kontorspersonalens
måltidsrum till våningen en trappa upp kunde deras hittillsvarande matsal tagas
i bruk för centralköket och härigenom skilda lokaler erhållas för diskning och
rensning, ty att såsom nu för bägge dessa ändamål vara hänvisad till ett och
samma rum vållade stora svårigheter i avseende på renhållningen inom köket.

Sedan ärendet därefter varit föremål för utredning av arkitekten C. Westman
och i anledning av de anmärkningar, Westman haft att mot förslaget framställa,
blivit av styrelsen till hospitalsdirektionen återremitterat, har direktionen
med slutligt yttrande den 25 juni 1919 till styrelsen överlämnat omarbetade ritningar
och arbetsbeskrivning till nu föreslagna ändrings- och påbyggnadsarbeten
vid anstalten, och har hospitalsdirektionen därvid förnyat sin enträgna hemställan,
att styrelsen ville göra allt vad på densamma ankomme för att här ifrågavarande
arbeten måtte kunna påbörjas redan sommaren 1919.

Kostnaderna för arbetena ifråga skulle enligt det av hospitalsdirektionen
framlagda slutliga förslaget komma att ställa sig sålunda:

1) påbyggnad av köksbyggnaden i enlighet med ett av J. A.

Johansson i Kristinehamn avgivet kostnadsförslag av den

22 mars 1919 ........................................................................ kronor 44,500: —

2) omändringsarbeten inom köksbyggnaden jämlikt ett av sagda

firma upprättat kostnadsförslag av samma den 22 mars .. » 2,800: —

3) erforderliga materialier för värme- samt vatten- och avlopps ledningar,

avsedda att kunna installeras av hospitalets

personal, enligt hospitalsdirektionens beräkning.......... » 1,933: —

eller tillhopa kronor 49,233: —

Mot berörda kostnader i vad de avse egentliga byggnadsarbeten, 47,300
kronor, har arkitekten Westman icke haft någon erinran att göra, och har han
förty tillstyrkt, att detta belopp måtte för ändamålet anvisas. Beträffande posten
å 1,933 kronor för värme, vatten och avlopp finner styrelsen icke någon anmärkning.

Vidare får styrelsen för egen del anföra följande.

Sjätte huvudtiteln: 102U års tilläggsstat. 19

Det av direktionen föreslagna sättet för vinnande av erforderliga bostads- [13.]
rum synes styrelsen ändamålsenligt, och äro de ifrågasatta bostadslägenheterna
i huvudsak avsedda för befattningshavare vid anstalten, som tillkommit med 1919
års nya stat för rikets hospital och asyler, med vilken stat infördes befattningarna
såsom kassörska, skrivbiträde m. in. Vid sådant förhållande och då behovet av
ökade bostadsutrymmen vid hospitalet är otvetydigt, får styrelsen för sin del
tillstyrka utförandet av det av direktionen framlagda förslag, sådant det nu slutligt
föreligger; och anser styrelsen att, enär fråga är endast om ett ändringsarbete,
vilket, som direktionen kraftigt framhållit, bör verkställas snarast, för ändamålet
erforderliga medel böra få utgå av anslaget till hospitalets underhåll, i likhet
med vad som tidigare för vissa byggnadsarbeten vid rikets hospital medgivits.»

På grund av vad sålunda anförts har styrelsen hemställt, att Kungl.

Magt måtte bemyndiga styrelsen att låta vid Kristinehamns hospital
utföra påbyggnads- och ändringsarbeten av köksbyggnaden i huvudsaklig
överensstämmelse med bifogade kostnadsförslag, ritningar och
arbetsbeskrivning samt att för ändamålet disponera ett belopp av högst
49,233 kronor, att utgå av det i riksstaten upptagna anslaget till hospitals
underhåll.

Till följd av remiss har byggnadsstyrelsen den 11 augusti 1919 Byggnadsavgivit
yttrande och därvid anfört, att styrelsen, som vid verkställd 8t>ielsengranskning
av ritningar och kostnadsberäkningar icke funnit något att
i huvudsak mot desamma anmärka, tillstyrkte bifall till medicinalstyrelsens
framställning, dock med den erinran, att, för vinnande av bättre
proportioner i byggnadens yttre, fönstren i den påbyggda, lägre bostadsvåningen
borde göras icke obetydligt mindre än fönstren i den
underliggande högre sjuksalsvåningen, på sätt med röd krita å ritningen
över byggnadens norra fasad angivits.

Såsom av utredningen i ärendet framgår, äro bostadsförhållandena Departementsför
personalen vid Kristinehamns hospital i hög grad otillfredsställande. che,en''
Befattningarna såsom befallningsman och arbetsförestånderska vid anstalten
hava icke kunnat tillsättas, enär bostäder för dessa befattningshavare
saknas. Familjebostäder hava icke kunnat anskaffas åt vissa
funktionärer, som hava behov därav. Andra befattningshavare åter,
däribland kassörskan, skrivbiträdet och köksbiträdena, hava primitiva
eller otillräckliga bostäder. Härtill kommer, att vid köket särskilda
lokaler för diskning och rensning icke kunnat beredas, vilket vållat
stora svårigheter med avseende å renhållningen inom köket.

Medicinalstyrelsens på förslag av hospitalsdirektionen gjorda framställning
åsyftar att avhjälpa berörda missförhållanden samt därvid bereda
bostäder åt sådana funktionärer, för vilka bostadsförhållandena icke

Sjiitte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[13.] anses kunna ordnas med anlitande av det av 1919 års lagtima riksdag
beviljade anslaget för uppförande av familjebostäder åt hospitalspersonal.
För ändamålet föreslås påbyggnad av en tredje våning å kökshuset
ävensom vissa ändringsarbeten inom detsamma, på sätt närmare framgår
av framställningen. Kostnaden härför har av medicinalstyrelsen
beräknats till 49,233 kronor. Ifrågavarande kostnadsberäkning ävensom
de uppgjorda ritningarna hava i huvudsak lämnats utan erinran av
byggnadsstyrelsen.

1 likhet med medicinalstyrelsen finner jag ifrågavarande byggnadsarbeten
böra komma till utförande, men synes för ändamålet erforderligt
anslag, vilket lärer böra avrundas till 49,300 kronor, lämpligen böra å
tilläggsstat för år 1920 äskas av riksdagen.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utförande av påbyggnads- och ändringsarbeten
vid Kristinehams hospital på tilläggsstat för år
1920 anvisa ett reservationsanslag å 49,300 kronor.

10. Täckande av brist å anslag till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska.

[14.] Under åberopande av vad som anförts under punkten 62 i statsråds Täckande

av protokollet denna dag angående anslagsäskandena för år 1921 under femte
mTunderhåll huvudtiteln får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

av Järvsö
sjukhus för
spetälska.

att till täckande av brist å ordinarie anslaget till
underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska på tilläggsstat
för år 1920 anvisa, utöver förut beviljade medel,
ett förslagsanslag, högst, 20,600 kronor.

11. Folksanatorierna.

[15.] Hänvisande till vad av mig anförts under punkten 67 i samma stats Foiksanato-

rådsprotokoll får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
rxerna. riksdagen

att till upprätthållande av verksamheten vid de
genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade
folksanatorierna på tilläggsstat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,021,000 kronor, att
användas i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade
bestämmelser.

Sjiitte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

12. Dyrtidshjälp Ht distriktsbarnmorskor in. fl.

I avvaktan på en lönereglering för kommunalt anställda barnmorskor
beslöt 1918 års lagtima riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts
i ämnet framlagda förslag, att till beredande enligt grunder, som av
Kungl. Maj:t skulle närmare bestämmas, av krigstidshjälp till kommunalt
anställda barnmorskor med högst 200 kronor till varje på tilläggsstat
för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 400,000 kronor,
ki > Vid 1919 års lagtima riksdag framlade Kungl. Maj:t i propositionen
nr 39 med förslag till lag om anställande av distriktsbarnmorskor m. m.
ifrågavarande löneregleringsförslag. Då den löneförbättring, som propositionen
åsyftade att genomföra, icke var avsedd att träda i tillämpning
förr än från och med år 1920, ansågs emellertid erforderligt att
jämväl under år 1919 bereda ifrågavarande kår en tillfällig hjälp.
Kungl. Maj:t föreslog därför riksdagen att på tilläggsstat för år 1919
anvisa ett förslagsanslag av 400,000 kronor till beredande av krigstidshjälp
till kommunalt anställda barnmorskor enligt samma grunder som
under år 1918. Denna hemställan bifölls av riksdagen; och har Kungl.
Maj:t genom kungörelse den 20 augusti 1919 (sv. förf.-saml. nr 556)
fastställt villkor för erhållande av krigstidshjälp från berörda anslag.

Krigstidshjälp har enligt denna kungörelse, med vissa undantag och begränsningar,
utgått till i kommuns tjänst anställd barnmorska, som den 1 januari
1919 innehade sådan anställning med fast avlöning. Från åtnjutande av
krigstidshjälp har undantagits, bland annat, barnmorska, som under år 1918 haft
inkomst, krigstidshjälp av statsmedel ej inberäknad, av 1,000 kronor eller därutöver;
och utgår krigstidshjälpen med det belopp, varmed samma inkomst understigit
1,000 kronor, dock i intet fall med högre belopp än 200 kronor. I

I omförmälda proposition föreslogs för distriktsbarnmorskor en kontant
årlig minimilön av 1,000 kronor. I sitt i ämnet avgivna utlåtande
(nr 13) anförde emellertid riksdagens andra lagutskott, att utskottet väl
funne, att, så länge nuvarande dyrtid vore rådande, den kontanta lönen
borde utgöra minst 1,000 kronor. Det kunde emellertid enligt utskottets
förmenande icke anses lämpligt att vid fastslående i lag för lång framtid
av viss minimilön fästa avgörande avseende vid rådande utomordentliga
konjunkturer. Utskottet hade därför stannat vid att föreslå
en minimilön av 800 kronor, men därvid förutsatt, att av statsmedel
komme att, så länge dyrtiden varade, i form av krigstidshjälp tillskjutas
ett belopp motsvarande skillnaden mellan nämnda båda summor.

Sedan riksdagen godkänt utskottets förslag, har Kungl. Maj:t den
28 mars 1919 dels i överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdat

[i6.]

Dyrtidshjälp
åt distrikts
barnmorskor
m. fl.

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

[16.] lag om anställande av distriktsbarnmorskor m. m. (sv. förf.-saml. nr
138), vilken lag trätt i kraft den 1 januari 1920, dels ock anbefallt
medicinalstyrelsen att inkomma, bland annat, med särskild framställning
i fråga om beredande av dyrtidshjälp av statsmedel för år 1920 till
kommunalt anställda barnmorskor, under iakttagande av att dyrtidsbjälpen
bestämdes till 200 kronor för varje barnmorska.

I anledning härav bar styrelsen i skrivelse den 29 augusti 1919
anfört följande:

»Från åtnjutande av dyrtidshjälp för år 1920 synes fortfarande böra undantagas
barnmorska, som under år 1919 haft inkomst, krigstidshjälp av statsmedel
ej inberäknad, av 1,000 kronor eller därutöver. I annat fall bör sådan hjälp
utgå, dock med högst 200 kronor till varje barnmorska. I fall, som omförmälas
i övergångsbestämmelserna till lagen om distriktsbarnmorskor, böra jämväl de
förutvarande kommunalt anställda barnmorskorna, som komma att bibehållas, erhålla
dyrtidshjälp i enlighet med gällande bestämmelser.

Det för dyrtidshjälpen erforderliga anslaget synes kunna bestämmas till
detsamma som förut utgått för ändamålet eller 400,000 kronor. Antalet distriktsbarnmorskor
i landet blir icke större utan antagligen mindre än det förut befintliga
antalet kommunalt anställda barnmorskor, och hittills har anslaget visat
sig väl räcka till.»

Styrelsen har på grund härav hemställt, att Kungl. Maj:t måtte
till riksdagen framställa proposition om beviljande å tilläggsstat för
år 1920 av ett förslagsanslag å högst 400,000 kronor att utgå som
dyrtidshjälp till kommunalt anställda barnmorskor med högst 200
kronor till varje enligt de grunder, som av Kungl. Maj:t komma att
bestämmas.

Vid omförmälda skrivelse har styrelsen fogat förslag till kungörelse
angående dyrtidshjälp för år 1920 åt kommunalt anställda barnmorskor.
Förslaget innehåller i sak samma bestämmelser, som enligt ovan omförmälda
kungörelse gälla beträffande ifrågavarande krigstidshjälp under
år 1919 med allenast den förändring, att uttrycket i »kommuns tjänst
anställd» utbytts mot »i kommunal tjänst anställd» för att tydligen inbegripa
distriktsbarnmorskorna.

Departemente- Medicinalstyrelsens förslag är grundat på det uttalande i fråga om
chefen. beredande av fortsatt dyrtidshjälp åt vissa barnmorskor, som, enligt
vad förut anförts, av 1919 års lagtima riksdag gjorts i samband med
antagandet av den nya lagen om anställande av distriktsbarnmorskor
m. in. Detta uttalande åsyftar närmast de distriktsbarnmorskor, som
enligt nämnda lag skola anställas i de nya barnmorskedistrikten och
vilka äro berättigade till en årlig minimilön av 800 kronor. Då med

L’.‘i

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

hänsyn till tidigare av kommunerna träffado tjänsteavtal om anställande
av barnmorskor den nya organisationen av barnmorskeväsendet icke
omedelbart vid lagens ikraftträdande kan i sin helhet genomföras, hava
emellertid i övergångsbestämmelserna till lagen lämnats föreskrifter i
fråga om anstånd i vissa fall med distriktsbarnmorskas anställande.
Härvid har tillika stadgats, att för sådan händelse inom ett distrikt
kvarstående äldre barnmorskor skola åtnjuta minst dem enligt hittills
gällande lag tillkommande avlöning, varjämte de bidrag, som jämlikt
den nya lagen skola till varje distriktsbarnmorskas avlönande lämnas
av staten och vederbörande landsting, ett belopp av tillhopa 400 kronor
skall tillfalla den eller de anställda barnmorskorna. Finnas inom distriktet
ifråga två eller flera barnmorskor, verkställes fördelningen
mellan dem av berörda bidrag utav barumorskestyrelsen i förhållande
till den en var av dem åliggande arbetsbörda. Då minimiavlöningen enligt
äldre lag utgjorde 400 kronor, komme en sålunda kvarstående barnmorska,
om endast en sådan funnes inom distriktet, att åtnjuta samma
minimiavlöning som distriktsbarnmorska enligt nya lagen eller 800
kronor; om två barnmorskor funnes, komme minimiavlöningen vid lika
fördelning mellan dem av berörda bidrag att utgöra 600 kronor. Lika
med medicinalstyrelsen finner jag skäligt, att jämväl sålunda kvarstående
barnmorskor komma i åtnjutande av dyrtidshjälp enligt samma
grunder som distriktsbarnmorskor. Den sammanlagda avlöningen —
dyrtidsbjälpen inberäknad — komme då att i gynnsammaste fall utgöra
densamma som för distriktsbarnmorska, medan de förmåner av rätt till
ålderstillägg och ökade naturaförmåner, som stadgats i nya lagen, ej
komme de kvarstående barnmorskorna till godo.

Från rätt till dyrtidshjälp enligt nu angivna grunder synas däremot
böra uteslutas dels sådan barnmorska, vilken enligt 8 § av lagen kommer
att jämte distriktsbarnmorska anställas i ett barnmorskedistrikt på vederbörande
kommuns egen bekostnad, dels ock reservbarnmorska.

Medicinalstyrelsens förslag i övrigt synes ej giva anledning till
annan erinran än att det under nästföregående år åtnjutna inkomstbelopp,
som utesluter från erhållande av dyrtidshjälp och som för närvarande
är bestämt till 1,000 kronor, skäligen synes böra väsentligen
förhöjas, förslagsvis till 1,800 kronor.

Med hänsyn till att ifrågavarande dyrtidshjälp sålunda är avsedd i
främsta rummet för distriktsbarnmorskorna, vilkas tjänstgöringsområden
icke nödvändigt sammanfalla med kommunindelningen och vilka ej
heller anställas av kommunerna, lärer anslagets nuvarande rubrik böra
undergå någon jämkning.

[16.]

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till beredande enligt grunder, som av Kungl.
Maj:t närmare bestämmas, av dyrtidshjälp till distriktsbarnmorskor
och vissa av kommun fast anställda barnmorskor
med högst 200 kronor till varje på tilläggsstat
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 400,000
kronor.

13. Dyrtidshjiilp åt distriktssköterskor.

[17.] I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition, nr 260, i ämnet gjorda

Dyrtidshjälp framställning bar 1919 års lagtima riksdag bland annat för beredande av
Sminkör'' statsbidrag för anställning av distriktssköterskor i huvudsaklig överenssoersi».
stämme]ge me(j (jg | statsrådsprotokollet över civilärenden den 11 mars
1919 angivna grunder med vissa av riksdagen gjorda ändringar anvisat
ett förslagsanslag å 250,000 kronor.

Enligt förenämnda grunder skall distriktssköterska, om statsbidrag
till hennes anställning skall utgå, åtnjuta — förutom fri kost, fri möblerad
bostad, fri värme, fritt lyse och fri tvätt eller ock kontant ersättning
för berörda naturaförmåner — en kontant begynnelselön av minst 500
kronor och en kontant slutlön av minst 700 kronor, allt för ar räknat.
Statsbidraget utgår med ett belopp av 500 kronor om året, som ansetts
motsvara ungefär Vs av de totalkostnader, som anställning av en distriktssköterska
under vanliga förhållanden kan beräknas draga, om
värdet av naturaförmånerna inräknas. Bidraget utgår till vederbörande
landsting, som anordnat distriktsvård över hela den i landstingsområdet
ingående landsbygden enligt av Kungl. Maj:t godkänd plan,
samt till lantkommun eller sammanslutning av lantkommuner, som
inom sitt område anordnat distriktsvård enligt sådan plan.

Förenämnda beräkning av sköterskornas löner och det erforderliga
statsbidragets storlek hänför sig emellertid till 1914 å,rs prisnivå. I
ovan omförmälda proposition uttalades jämväl, att krigstidstillägg å
det föreslagna statsbidraget borde beviljas, därest statsmakterna skulle
finna sig föranledda att meddela krigstidstillägg inom motsvarande områden
av statsunderstödd verksamhet. Detta uttalande föranledde ej
någon erinran från riksdagens sida.

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Genom brev deri 7 november 1019 har Kungl. Maj:t uppdragit åt [17.]
medicinalstyrelsen att till Kungl. Maj:t avgiva förslag, att underställas
1920 års riksdag, i fråga om dyrtidstillägg åt distriktssköterskor för
sistnämnda år.

Med anledning härav har styrelsen i skrivelse den 21 november
1919 anfört följande:

»Såsom ovan framhållits, liar under viss förutsättning med det föreslagna
statsbidraget ansetts böra förenas ett dyrtidstillägg. För de senaste åren har
sådant tillägg utgått till en med sjuksköterskekåren likartad kår, nämligen barnmorskekåren.
Genom kungörelse den 20 augusti 1919 har s. k. krigstidshjälp för
år 1919 beviljats för kommunalt anställda barnmorskor, och i skrivelse den
29 augusti 1919 har medicinalstyrelsen hemställt om anslag för år 1920 till dyrtidshjälp
åt sådana barnmorskor med högst 200 kronor till varje enligt de grunder,
som av Kungl. Maj:t komme att bestämmas.

I samband härmed må erinras om, att enligt lag den 28 mars 1919 om anställande
av distriktsbarnmorskor m. m. sådan barnmorska skall i årlig lön åtnjuta
minst åttahundra kronor jämte två ålderstillägg, vartdera å 100 kronor, ävensom
tjänlig bostad m. m. Till denna avlöning bidrager staten dels med 200
kronor, dels ock med ålderstilläggen, alltså med högst 400 kronor. Under viss
förutsättning bidrager landstinget med minst 200 kronor av avlöningen.

Då distriktsbarnmorskekåren och distriktssköterskekåren såväl i avseende å
avlöningsförhållanden som verksamhet äro varandra mycket närstående, synes det
styrelsen vara goda skäl för att tillerkänna distriktssköterskorna samma dyrtidshjälp
som barnmorskorna. Styrelsen vill alltså förorda, att dyrtidshjälp å högst 200
kronor tillerkännes för år 1920 en var distriktssköterska, som uppbär statsbidrag
till sin avlöning, dock på vissa villkor.

Beträffande distriktsbarnmorskornas dyrtidshjälp har föreslagits, att barnmorska,
som under år 1919 haft en inkomst av 1,000 kronor eller därutöver, skall
undantagas från dyrtidshjälp samt att sådan hjälp skall utgå med belopp, varmed
den inkomst, som barnmorska åtnjutit under år 1919, understiger 1,000
kronor, dock i intet fall med högre belopp än 200 kronor.

Liknande bestämmelser böra även utfärdas beträffande distriktssköterskornas
dyrtidshjälp, dock att inkomstsiffran synes böra höjas till 1,200 kronor.

Det för dyrtidshjälp åt distriktssköterskor erforderliga anslaget synes, med
samma beräknade antal distriktssköterskor, som lades till grund för statsbidraget
för år 1920, eller 500, kunna bestämmas till 100,000 kronor och givas karaktären
av förslagsanslag.»

Under åberopande av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen
hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes till riksdagen framställa proposition
om beviljande å tilläggsstat för år 1920 av ett förslagsanslag å 100,000
kronor att utgå till dyrtidshjälp till distriktssköterskor med högst 200
kronor till varje enligt de grunder, som av Kungl. Maj:t komma att
bestämmas.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 1 käft.

2851 19 4

Sjätte huvudtiteln: 1920 års UUäggsstat.

[17.] Vid sin skrivelse har styrelsen fogat förslag till kungörelse angå ende

dyrtidshjälp för år 1920 åt distriktssköterskor, till vilkas avlöning
statsbidrag utgår. Förslaget innehåller bestämmelser motsvarande dem,
som stadgats i kungörelsen den 20 augusti 1919 (sv. förf.-saml. nr 556)
angående krigstidshjälp för år 1919 åt kommunalt anställda barnmorskor,
med de avvikelser, som betingas av vad styrelsen ovan föreslagit.

Departementa Under föregående punkt har jag framlagt förslag om anvisande
chefen. av me(jei till beredande av dyrtidshjälp under år 1920 till distriktsbarnmorskor
m. fl. barnmorskor. Då den ställning, distriktssköterskorna intaga,
beträffande såväl verksamhet som avlöningsförhållanden mycket
liknar distriktsbarnmorskornas, anser jag mig böra tillstyrka, att dyrtidshjälp
under nämnda år beredes jämväl distriktssköterskorna med
samma belopp som barnmorskorna eller högst 200 kronor åt varje sköterska.

Mot vad medicinalstyrelsen i övrigt föreslagit finner jag ej anledning
till annan erinran, än att det under nästföregående år åtnjutna inkomstbelopp,
som skulle utesluta från erhållande av dyrtidshjälp, synes,
i likhet med vad jag beträffande barnmorskorna föreslagit, böra bestämmas
till 1,800 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till beredande enligt grunder, som av Kungl.
Maj:t närmare bestämmas, av dyrtidshjälp åt distriktssköterskor
med högst 200 kronor till varje på tilläggsstat
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 100,000
kronor.

14''. Stipendier för bevistande av förste provinsialiäkarkurs in. in.

[18.] I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riks stipendier

för dagen på extra stat för år 1919 anvisat dels till stipendier för i statens,
förste11 prov in landstings eller kommuns tjänst anställda läkare för bevistande av kurs
sialläkarkurs för vinnande av behörighet till förste provinsialläkartjänst ett förslags™
m- anslag, högst, 5,000 kronor, dels ock för beredande av kostnadsfri
undervisning åt dylika deltagare ett förslagsanslag, högst, 5,300 kronor.

Genom brev den 31 december 1918 meddelade Kungl. Maj:t bestämmelser
i avseende å förenämnda stipendier och förordnade därvid,
bland annat, att medicinalstyrelsen skulle, efter ett av styrelsen fast -

Sjätte huvudtiteln: 1920 ars tilläggsstat.

ställt program för berörda kurser, kungöra ifrågavarande stipendier till [18.]
ansökning med angivande av tiden, inom vilken ansökning skulle vara
till styrelsen ingiven, samt att styrelsen hade att antaga stipendiater
till ett antal av högst tio bland de kompetenta sökande.

I skrivelse den 6 juni 1919 anmälde styrelsen, att inom den av styrelsen
utsatta ansökningstiden, som utgick den 31 maj 1919, inkommit
ansökningar om erhållande av ifrågavarande stipendier från allenast fyra
sökande, och hemställde styrelsen om inställande av berörda undervisningskurs
samt om förklarande, att utdelandet av ifrågavarande stipendier
icke skulle äga rum.

Genom brev den 4 juli 1919 förordnade Kungl. Maj:t, att ifrågavarande
kurs för vinnande av behörighet till förste provinsialläkartjänst
icke skulle anordnas, i följd varav utdelning av förberörda stipendier
icke finge äga äga rum.

Medicinalstyrelsen har nu i skrivelse den 24 oktober 1919 anmält, Medicinaiatt
utsikter emellertid torde förefinnas, att ifrågavarande kurser skulle, etyreleenom
de anordnades under år 1920,komma att locka tillräckligt antal sökande.

Styrelsen har fördenskull anhållit, att Kungl. Maj:t måtte medgiva,
att förenämnda anslag å tillhopa 10,300 kronor måtte få användas för
anordnande under år 1920 av kurs för vinnande av behörighet för förste
provinsialläkartjänst och för utdelning av stipendier för bevistande av
sådan kurs.

I sammanhang härmed har styrelsen framhållit, att det belopp å

5,300 kronor, som förut avsetts för anordnande av dylik kurs, emellertid
av vederbörande lärare anmälts vara otillräckligt för ändamålet.

Styrelsen finner ock, att med nuvarande prisläge det anvisade beloppet
kräver en förhöjning av minst 50 %, och har därför tillstyrkt, att beloppet
höjes till 8,000 kronor. Ett ytterligare anslag å 2,700 kronor
skulle således bliva erforderligt.

Styrelsen har på grund härav ytterligare hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat för år 1920 bevilja ett
extra anslag å 2,700 kronor för höjning av det anslag å 10,300 kronor,
som förut beviljats för anordnande av kurs för vinnande av behörighet
till förste provinsialläkartjänst m. m.

Till följd av remiss har statskontoret den 8 november 1919 avgivit statskontoret
utlåtande och därvid anfört, att, då omförmälda anslag varit avsedda att
användas under år 1919 och då på grund av anslagens natur av förslagsanslag,
högst, de besparade medlen icke kunde för ändamålet reserve -

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

[18.] ras, torde, för den händelse medlen ifråga ansågeB böra komma till
användning under år 1920, riksdagens medgivande härtill böra inhämtas.
Det fyllnadsanslag, som kunde komma att anvisas och som ävenledes
torde böra betecknas såsom förslagsanslag, högst, borde, framhåller
statskontoret vidare, givetvis tagas i anspråk först i den mån 1919 års
anslag icke lämnade tillgång till utgifternas bestridande.

Departements- Medicinalstyrelsens framställning har icke föranlett erinran från
chefen. mjn g-(ja jag således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

l:o) medgiva, att de av riksdagen på extra stat
för år 1919 anvisade förslagsanslag, högst, dels 5,000
kronor till stipendier för i statens, landstings eller
kommuns tjänst anställda läkare för bevistande av kurs
för vinnande av behörighet till förste pr ovinsialläkartjmist,
dels ock 5,300 kronor för beredande av kostnadsfri
undervisning åt dylika deltagare må under år 1920
användas för motsvarande ändamål,

2:o) till förstärkning av sistnämnda anslag å

5,300 kronor på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 2,700 kronor.

E. Sociala verk och inrättningar.

L19-]

Levnadskostnads
undersökning
bland
de mindre
bemedlade
klasserna av
landsbygdens
befolkning.

1. Levnadskostnadsundersökning bland de mindre bemedlade klasserna av

landsbygdens befolkning.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 9 i statsrådsprotokollet
angående an slagsäskandena för år 1921 under femte huvudtiteln
hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för en undersökning rörande livsmedelsförbrukningen
och levnadskostnaderna bland de mindre bemedlade
klasserna av landsbygdens befolkning på tilläggsstat
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst,

30,000 kronor.

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggstat.

2. Avlöningar och vikariatscrsättningar åt befattningshavare vid statens
vårdanstalt å Salbohed för alkoholister.

Under hänvisning till punkten 21 i samma statsrådsprotokoll hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till avlöningar och vikariatser sättning ar åt befattningshavare
vid statens vårdanstalt ä Salbohed för
alkoholister under år 1920, utöver av 1919 års lagtima
riksdag för samma ändamål beviljat belopp, på tilläggsstat
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,800
kronor.

3. Kostnader för tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning m. m.

Åberopande vad jag anfört under punkten 29 av samma statsrådsprotokoll
hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för gäldande av kostnader för tillämpningen av
lagen om arbetstidens begränsning m. m. på tilläggsstat
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 75,000
kronor.

F. Försäkringsinspektionen.

Hänvisande till vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande
åt vissa statens befattningshavare av dyrtidstillägg för år 1920 hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas, för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i försäkringsinspektionen
å tilläggsstat för år 1920 beräkna ett reservationsanslag
av 43,000 kronor, att av bidrag till försäkringsinspektionen
direkt utgå.

[20.]
Avlöningar
och vikariatser
sättningar
åt befattningshavare
vid
statens vårdanstalt
å
Salbohed för
alkoholister.

[21.]

Kostnader för
tillämpningen
av lagen om
arbetstidens
begränsning
m. m.

[22.]

Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
i försäkringsinspektionen.

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tillägssstat.

[23.]

Vyrtidstillägg
åt befattningshavare
i statens
biografbyrå.

[24.]

Svenska

brandskydds föreningen.

[25.]

Anslag till
svenska
aeronautiska
sällskapet.

[26.]

Lufttrafik
mellan Porjus
och Suorvajaure.

G. Diverse.

1. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens biografbyrå.

Åberopande samma statsrådsprotokoll hemställer jag vidare, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas, för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens biografbyrå å
tilläggsstat för år 1920 beräkna ett reservationsanslag
å 20,000 kronor, att av avgifter för granskning av
biografbilder direkt utgå.

2. Svenska brandskyddsföreningen.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 37 i statsrådsprotokollet
angående anslagsäskandena för år 1921 under sjätte huvudtiteln
hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för understödjande av svenska brandskyddsföreningens
verksamhet på tilläggsstat för år 1920 bevilja
ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.

3. Anslag till svenska aeronautiska sällskapet.

Under hänvisning till punkten 39 i samma statsrådsprotokoll hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för understödjande av svenska aeronautiska sällskapets
verksamhet på tilläggsstat för år 1920 bevilja
ett förslagsanslag, högst, 6,000 kronor.

4. Lufttrafik mellan Porjus och Suorvajaure.

Under hänvisning till punkten 40 i samma protokoll hemställer jag,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppehållande av lufttrafik mellan Porjus och
Suorvajaure på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 25,000 kronor.

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

5. Bekämpande av arbetslösheten.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 13 i statsråds- [27.]
protokollet angående anslagsäskandena för år 1921 under femte huvud- Bekämpande
titeln får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen av arbeislos~

att i avvaktan på den proposition, som kan komma
att i ämnet avlåtas, å tilläggsstat för år 1920 för
bekämpande av arbetslösheten beräkna ett förslagsanslag,
högst, 8,000,000 kronor.

heten.

6. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den

civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut
denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om
beredande av tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen, hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig
löneförbättring under år 1920 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstat för år
1920 under sjätte huvudtiteln såsom förslagsanslag
beräkna ett belopp av 1,005,000 kronor.

[28.]

Tillfällig löneförbättring

under år 1920
för viss personal
inom, den
civila statsförvaltningen.

7. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut
denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om
förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de
till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den

[29.]

Förstärkning
av de till avlönande
av
vissa extra
befattningshavare
inom
den civila
statsförvaltningen
samt
till vikariatsersättningar

m.m. anvisade
medel.

[30.]

Dyrtids tillägg.

Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

civila statsförvaltningen samt till vikariat sersättning ar
m. m. anvisade medel å tilläggsstat för år 1920 under
sjätte huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett
belopp av 350,000 kronor.

8. Dyrtidstillägg.

att i avvaktan på den proposition, som kan komma
att i ämnet avlåtas, för bestridande av kostnaderna
för dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst
å tilläggsstat för år 1920 under sjätte huvudtiteln såsom
förslagsanslag beräkna ett belopp av 12,300,000
kronor. I

I vad föredragande departementschefen hemställt
och föreslagit beträffande anslagen under sjätte huvudtiteln
å tilläggsstat för år 1920 instämde statsrådets
övriga ledamöter; och behagade Hans Maj:t Konungen
bifalla vad sålunda blivit av statsrådet tillstyrkt samt
förordnade tillika, enligt statsrådets hemställan, att
utdrag av detta protokoll skulle överlämnas till finansdepartementet
till ledning vid författande av Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggsstat
för år 1920.

Ur protokollet:

A. C. F. von Krusenstierna.

Sjiitto huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Sammandrag och register

till

tilläggsstaten för sjätte huvudtiteln för år 1920. *)

hj d p	CO	te! ►1		Extra anslag.	Extra anslag.
et-				Kronor	Ö.	Kronor	Ö.
			A. Departementet.
l	2	1	Avlöning till departementschefen i kommunikations-departementet, förslagsanslag, högst .....................	8,500	—
	2	2	Upprätthållande av social- och kommunikationsdepar-tementens verksamhet, förslagsanslag, högst .........	46,900	—	55,400
			B. Överståthållarämbetet.
2	3	1	Utgivande av »Polisunderrättelser», förslagsanslag,högst	17,000	—	17,000	—
			C. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3	3	1	Förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vatten-byggnadsstyrelsen, förslagsanslag, högst ...............	4,600	—
4	3	2	Vägundersökningar, förslagsanslag, högst ..................	90,000	—	94,600	—
			D. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
5	4	1	Medicinalstyrelsen, förslagsanslag, högst ..................	36,000	—
6	4	2	Upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet, förslagsanslag, högst.............................................	13,700	-
7	4	3	Statens bakteriologiska laboratorium, förslagsanslag, högst..................................................................	73,000	—
j 8	6	4	Förbättrade avlöningsförmåner åt förste provinsial-läkare m. m., förslagsanslag, högst .......................	*) 70,000	—
9	6	5	Dyrtidstillägg under år 1920 åt vissa extra provinsial-läkare, förslagsanslag.............................................	20,000	—
1 io	7	6	Hospital vid Strängnäs, reservationsanslag..................	1,391,000	—
11	10	7	Om- och tillbyggnad av Lunds hospital och asyl, reservationsanslag.................................................	590,000	—
12	11	8	Påbyggnadsarbeten vid Göteborgs hospital, reservations-anslag .................................................................	40,500	—	.
13	17	9	Påbyggnads- och ändringsarbeten vid Kristinehamns hospital, reservationsanslag ....................................	49,300	-
14	20	10	Täckande av brist å anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska, förslagsanslag, högst............	20,600	—
15	20	11	De genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade folksanatoiderna, förslagsanslag, högst......	1,021,000
			Transport	3,325,100	1-	167,000	—

*) Beräknat anslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 1 käft.

2851 19 5

34 Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

►D P P 5	w pi	3 *		Extra anslag	Extra anslag.
				Kronor	Ö	Kronor	Ö.
			Transport	3,325,100		167,000
16	21	12	Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. ä., förslagsanslag	400,000
17	24	13	Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag .....	100,000
18	26	14	Stipendier för bevistande av förste provinsialläkarkurs m. m., förslagsanslag, högst ................................	2,700	_	3,827,800
119	28	1	E. Sociala verk och inrättningar.
Levnadskostnadsundersökning bland de mindre be-medlade klasserna av landsbygdens befolkning, för-slagsanslag, högst ...............................................	30,000
20	29	2	Avlöningar och vikariatsersättningar åt befattnings-havare vid statens vårdanstalt å Salbohed för alko-holister, förslagsanslag, högst.............	1,800
21	29	3	Kostnader för tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning m. m.5 förslagsanslag ....................	75,000	_	106,800
22	29		F. Försäkringsinspektionen.
	Dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen, reservations-anslag, att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå ...................................................	* 43,000		43,000
			G. Diverse.
23 !	30	1	Dyrtidstillägg vid statens biografbyrå, reservations-anslag, att av avgifter för granskning av biograf-bilder direkt utgå...............................................	* 20,000 \|
24!	30	2	Svenska brandskyddsföreningen, förslagsanslag, högst	4,000	—
25 i	30 i	3	Svenska aeronautiska sällskapet, förslagsanslag, högst	6,000	—
26:	30 j	4	Lufttrafik mellan Porjus och Suorvajaure, förslags-anslag, högst ...................................................	25,000	_
27:	31	5	Bekämpande av arbetslösheten, förslagsanslag, högst	*) 8,000,000:
28	31	6	Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss perso-nal inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag	*) 1,005,000 \|	—
29 i	31 \|	71 1	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra be-fattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, förslagsanslag .....................................................	*) 350,000!
30	32j	8\|	Dyrtidstillägg, förslagsanslag........	*) 12.300,000		21,710,000 1
			Summa kronor	— !		25,854,600 1

*) Beräknat anslag.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.

Sjunde huvudtiteln. 1920 års tiUäggsstat.

Tilläggsstaten för år 1920.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7
januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,
Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

• Löfgren,

friherre PALMSTIERNA,

UNDÉN,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, redogjorde
härefter för de frågor, som rörde regleringen för år 1920 av utgifterna
under tilläggsstatens till riksstaten sjunde huvudtitel, innefattande anslagen
till finansdepartementet och — för tiden från och med den 1
nästkommande juli — handelsdepartementet, samt anförde därvid följande:
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 1

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[1.]

Upprätthållande
av ]
■finansdepartementets
verksamhet.

[2-1

Upprätthållande
av
handelsdepartementets

verksamhet.

Förstärkning
av arbetskrafterna
hos
kammarkollegium.

A. Finans- och handelsdepartementen.

1. Upprätthållande av finansdepartementets verksamhet.

Jag får till en början erinra därom, att Kungl. Maj:t förut denna
dag beslutat föreslå riksdagen att till upprätthållande av finansdepartementets
verksamhet å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 9,400 kronor. Detta belopp torde få upptagas i förslaget till
tilläggsstat för sistnämnda år och alltså här utföras med ... kronor 9,400.

2. Upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet.

Vidare har Kungl. Maj:t förut denna dag beslutat föreslå riksdagen
att till upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet under
senare halvåret 1920 å tilläggsstat för sagda år anvisa ett förslagsanslag,
högst 49,300 kronor. Ifrågavarande belopp torde få upptagas, å förslaget
till tilläggsstat för sistnämnda år och här utföras med... kronor 49,300.

B. Centrala verk med underlydande stater.

Kammarkollegium.

1. Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, under punkt 4 anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anställande för tiden från och med den
1 juli 1920 till årets slut hos kammarkollegium av
en extra advokatfiskal

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 3

samt för beredande åt ämbetsverket av medel
till ersättning under senare hälften av år 1920 åt
ett vattentekniskt biträde å tilläggsstat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag, högst.................. kronor 4,800.

Statskontoret.

2. Förstärkning av arbetskrafterna hos statskontoret.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, under punkt 6 anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning, i enlighet med vad av mig
förordats, av arbetskrafterna hos statskontoret å
tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst .......................................................... kronor 25,950.

Mynt- och justeringsverket.

3. Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet
över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1920
års tilläggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år
1920 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan
bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1920 åt befattningshavare
vid mynt- och registreringsverket å tilläggsstat för år
1920 såsom reservationsanslag beräkna

ett belopp av ............................................ kronor 72,000

att av inkomst av myntning och justering direkt

utgå.

[3-J

[4-3

Förstärkning
av arbetskrafterna
hos
statskontoret.

[5.]

Dyrtidstillägg
vid myntoch
justeringsverket.

Sjunde huvudtiteln: 1920 års til/äggsstat.

[6.]

Förstärkning
av arbetskrafterna
hos
kammarrätten.

[7-]

Förstärkning
av arbetskrafterna
å kommerskollegii

kamrerar- och
kassakontor.

[8.]

Förstärkning
av arbetskrafterna

å kommerskollega

fartygsinspektionsbyrå.

Kammarrätten.

4. Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten.

Under åberopande av vad jag tidigare i dag, vid anmälan av frågorna
rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, under punkt 8 anfört, får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkande av arbetskrafterna hos kammarrätten
från och med den 1 juli 1920 till årets slut
på sätt av mig under nämnda punkt förordats, å tillläggsstat
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst ............................................ kronor 59,513.

Kommerskollegium.

5. Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii kamrerar- och kassakontor.

Under åberopande av vad jag förut i dag, vid anmälan av frågorna
rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens tionde
huvudtitel, under punkt 4 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till förstärkning, i enlighet med vad jagunder
nämnda punkt tillstyrkt, av arbetskrafterna å kommerskollegii
kamrerar- och kassakontor å tillägqsstat
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst kronor 1,175.

6. Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
tionde huvudtitel, under punkt 9 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att, till anställande å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå
under tiden från och med den 1 juli
1920 till samma års slut av extra personal i enlighet
med vad av mig föreslagits, å tillägg sstat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag, högst ............... kronor 3,500.

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tllläggsstat.

Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet.

7. Sakkunnig extra arbetshjälp åt fartygsinspektörerna ni. m.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
tionde huvudtitel, under punkt 12, anfört, hemställer jag, att Kungl.
Magt måtte föreslå riksdagen

att för beredande av sakkunnig extra arbetshjälp
åt fartygsinspektörerna samt till förstärkning av de
anslagsbelopp, som för år 1920 anvisats dels till resekostnads-
och traktamentsersättning åt fartygsinspektörerna,
dels ock till ersättning till skrivmaterialier,
lokalhyra m. m. åt berörda inspektörer, i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig angivna grunder, å
tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst .......................................................... kronor 26,150.

Undervisningsanstalter för sjöfart.

8. förstärkning av anslaget till navigationsskolorna för är 1920.

I gällande stat för navigationsskolorna i riket finnes upptagen eu
anslagspost av 9,850 kronor till böckers, undervisningsmateriels och
andra inventariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle,
lyshållning m. m.

På framställning av Kungl. Maj:t i proposition nr 413 till 1918
års riksdag anvisade riksdagen till förstärkning av det ordinarie anslaget
till navigationsskolorna dels å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst 21,000 kronor, dels ock på extra stat för år 1919 ett
liknande anslag till samma belopp. Kungl. Majrts ifrågavarande
anslagsäskande, som föranleddes av en av marinförvaltningen gjord
framställning, var, såsom framgår av det vid ovannämnda proposition
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över sjöförsvai>>ärenden för den
3 maj 1918, betingat av nödvändigheten att, med hänsyn till de

[9.]

Sakkunnig
extra arbetshjälp
åt
fartygsinspektörerna
m. m.

[10.]
Förstärkning
av
anslaget till
navigationsskolorna
för
är 1920.

6 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[10.] väsentligt stegrade prisen å eldnings- och belysningsmaterialier, bereda
ökade medel för navigationsskolornas uppvärmning och belysning.

1 skrivelse den 14 oktober 1918 hemställde sedermera marinförvaltningen,
att även för år 1920 ett lorstärkningsanslag för nu ifrågavarande
ändamål måtte beviljas till samma belopp som för ett vart av åren 1918
och 1919. I skrivelsen anförde marinförvaltningen, att 1920 års kostnader
för belysning och värme för det dåvarande svårligen läte sig
beräknas. Det syntes emellertid icke antagligt, att dessa kostnader
komme att ställa sig lägre än de för åren 1918 och 1919 beräknade;
snarare syntes ett motsatt förhållande vara att befara. I brist på möjlighet
att erhålla närmare kännedom härom, ansåge marinförvaltningen
lämpligt, att för ändamålet avsåges åtminstone samma belopp, som beräknats
för år 1918, eller 21,000 kronor.

Vid föredragning den 9 januari 1919 av de frågor, som tillhörde
regleringen av utgifterna under riksstadens sjunde huvudtitel för år 1920
framhöll jag beträffande sistnämnda anslagsäskande, att jag ej ansåge
mig kunna för det dåvarande uttala mig om, huruvida eller i vilken
omfattning något förstärkningsanslag för ifrågavarande ändamål under
år 1920 kunde komma att behövas. Då ingen som helst hållpunkt
förefunnes för bedömande av, huru förhållandena i nu ifrågavarande
avseende under år 1920 kunde komma att gestalta sig, förklarade
jag mig anse det riktigast att åtminstone icke för det dåvarande hos
riksdagen äska något förstärkningsanslag för nämnda år, helst som, i
händelse av behov, framställning i sinom tid kunde göras hos 1920 års
riksdag om anvisande av de erforderliga medlen å tilläggsstat för sagda år.

Kommers- I skrivelse den 15 september 1919 har nu kommerskollegium

kollegium, gftgj. att hava redogjort för ärendets tidigare behandling vidare anfört
följande.

»I en av marinförvaltningen till kommerskollegium för den åtgärd, som på
kollegium kunde ankomma, överlämnad skrivelse av den 28 augusti 1919 har nu
inspektören för navigationsskolorna i riket under förmälan, att någon nedgång i
priserna å eldnings- och belysningsmaterialier icke ägt rum och väl knappast kunde
väntas under år 1920, varför minst samma belopp, som av riksdagen anvisats för
vart och ett av åren 1918 och 1919, syntes bliva erforderligt för navigationsskolornas
uppvärmning och belysning, gjort framställning om åtgärders vidtagande till
förstärkning av det ordinarie anslaget till navigationsskolorna för år 1920 med ett
förslagsanslag å 21,000 kronor.

Under åberopande av vad inspektören sålunda och i övrigt anfört får kollegium,
som ansett sig böra, ehuru kollegium ännu icke övertagit befattningen såsom
överstyrelse för navigationsskolorna, med eget yttrande underställa ärendet Eders
Kungl. Maj:ts prövning, för sin del tillstyrka, det Eders Kungl. Maj:t täcktes före -

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 7

slå riksdagen att till förstärkning av det ordinarie anslaget till navigationsskolorna IIO.I
för ar 1920 a tilläggsstat till riksstaten för samma år bevilja ett förslagsanslag
högst, 21,000 kronor.»

Med hänsyn till de allt fortfarande rådande abnorma priserna å Departementsbär
ifrågavarande materiel anser jag mig icke kunna motsätta mig, att chefe"4
framställning i ämnet göres till riksdagen. Jag får därför hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av anslaget till navigationsskolorna
för år 1920 å tilläggsstat för samma år bevilja
ett förslagsanslag, högst .............. kronor 21,000.

Statistiska centralbyrån.

9. Förstärkning av reservationsanslaget till amanuenser, vikariatsersättningar
och tillfälliga biträden.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens Förstärkning
sjunde huvudiitel, under punkt 11 anfört, hemställer lag, att Kungl. d»

Maj:t måtte föreslå riksdagen '' m^åmlnuL att

till förstärkning av reservationsanslaget till ersättningar
amanuenser, vikariatsersättningar och tillfälliga biträden oehbi£l$''lli9a
vid statistiska centralbyrån å tilläggsstat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag, högst............... kronor 7,000.

Byggnadsstyrelsen.

10. Förstärkning av byggnadsstyrelsens anslag till vikariatsersättningar m. m.

Under åberopande av vad chefen för civildepartementet förut i dag [12.]
anfört angående behovet av förstärkning av arbetskrafterna hos bygg- Förstärkning
nadsstyrelsen (riksstaten för år 1921, sjätte huvudtiteln, punkt 24) får “t rlZZ^anjag
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen slag till

vikariatser sättningar Ul.

7Tb.

8 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[12.] att till förstärkning av det å byggnadsstyrelsens

stat uppförda anslaget till vikariatsersättningar samt
- arvoden åt arkitekter utom stat och extra biträden

m. m. å tilläggsstat under sjunde huvudtiteln för år
1920 anvisa ett förslagsanslag, högst ... kronor 7,000.

11. Beredande av lokaler för två av byggnadsstyrelsens byråer m. m.

[13.] Under åberopande av vad chefen för civildepartementet förut i dag,

Beredande av vid föredragning av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna
a*abyggnads-å under riksstatens sjätte huvudtitel, under punkt 25 anfört, hemställer
^styrelsens jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av lokaler för två av byggnadsstyrelsens
byråer m. m. å tilläggsstat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag, högst ............ kronor 2,300.

Patent- och registreringsverket.

12. Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket.

[14.] Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsråd sproto Vmdd*atenl9

Collet över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1920
öch registre- års tilläggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år
ringsverket. \Q20 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1920 åt befattningshavare
vid patent- och registreringsverket å tilläggsstat
för år 1920 såsom reservationsanslag beräkna ett belopp
av ...................................................... kronor 425,000

att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel direkt utgå.

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Bank- och fondinspektionen,

13. Bank- och fondiuspektionen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, under punkt 14 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att för beredande av ytterligare medel för upprätthållande
av bank- och fondinspektionens verksamhet
under år 1920 på tilläggsstat för samma år anvisa

ett reservationsauslag å ......................... kronor 85,800,

därav 650 kronor att utgå av bankernas bidrag till
bank- och fondinspektionen.

14. Dyrtidstillägg: vid hank- och fondinspektionen.

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1920 åt befattningshavare
vid bank- och fond inspektionen å tilläggsstat för år
1920 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp

av ................................................................. kronor 28,000,

att i första hand utgå av bankernas bidrag till
bank- och fondinspektionen.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

[15.]

Bank• och
fondinspektionen.

[16-]

Dyrtidstillägg
vid bank- och
fondinspektionen.

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[17.]

Statens tryckeriexpedition.

[18.]
Statsunderstöd,
till
svenska, handelikamrar

i utlandet.

Statens tryckeriexpedition.

15. Statens tryckeriexpedition.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av frågorna
rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, under punkt 18, anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, till upprätthållande av
verksamheten vid en statens tryckeriexpedition å Mila
gg sstat för år 1920 beräkna ett förslagsanslag,
högst ................................... kronor 20,000.

C. Handel oeh sjöfart.

1. Statsunderstöd till svenska handelskamrar i utlandet.

Under åberopande av vad jag- förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
tionde huvudtitel, under punkt 26 anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom understöd för år 1920 till svenska handelskamrar
i utlandet, på sätt av mig under nämnda punkt
förordats

å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst ........................................... kronor 25,000.

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tllläggsstat.

2. Bidrag till Sveriges allmänna exportförening.

Sveriges allmänna exportförening, som alltsedan sin tillkomst år [19.]
1887 åtnjutit statsunderstöd, har i sådant avseende för vart och ett av **«»*“_
åren 1910, 1911, 1912 och 1913 tilldelats ett sammanlagt belopp av männa export 35,

100 kronor för föreningens verksamhet ävensom tillerkänts rätt till Rening.
ersättning för föreningens postavgifter med det belopp, vartill desamma
enligt postbok och kvitterade räkningar visades hava under året uppgått,
dock att nämnda ersättning icke fått överstiga för ett vart av åren
1910 och 1911 4,300 kronor samt för vartdera av åren 1912 och 1913

5,500 kronor.

Statsunderstödet har under nämnda fyra år årligen utgått med

5,000 kronor ur handels- och sjöfartsfonden, med 13,300 kronor ur
manufakturförlagslånefonden och med 16,800 kronor såsom anslag å
riksstaten, varjämte ersättningen för postavgifter guldits ur sistnämnda
fond.

Härefter har statsunderstödet till föreningen för åren 1914 och
1915 utgått med vissa reducerade belopp. Sålunda sänktes understödet,
frånsett ersättningen för postavgifterna, vilken fortfarande utgick med

5,500 kronor, för år 1914 till 30,900 kronor och för år 1915 till 24,850.
kronor. Denna minskning av statsunderstödet skedde genom en nedsättning
av anslaget från manufakturförlagslånefonden, under det att
riksstatsanslaget ävensom bidraget ur handels- och sjöfartsfonden bibehöllos
vid oförändrade belopp av respektive 16,800 kronor och 5,000
kronor. Manufakturförlagslånefonden, ur vilken fortfarande gäldades
ersättningen för postavgifterna, kom alltså att därutöver för nu ifrågavarande
ändamål bidraga med 9,100 kronor för år 1914 och 3,050
kronor för år 1915.

För år 1916 utgick statsunderstödet med 30,050 kronor jämte
ersättning för föreningens postavgifter till belopp av högst 6,000
kronor. Utgifterna för statsunderstödet fördelades mellan fonder och
riksstat sålunda, att från handels- och sjöfartsfonden utbetalades 9,400
kronor och från manufakturförlagslånefonden 3,050 kronor jämte ersättningen
för postavgifter, medan återstoden, 17,600 kronor, av riksdagen
anvisades såsom anslag på riksstaten.

För år 1917 gjorde föreningens styrelse framställning om beviljande
av statsbidrag till belopp av 18,500 kronor, varjämte styrelsen hemställde
om ersättning för postavgifterna med 8,500 kronor.

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

I sitt över berörda framställning den 28 november 1916 avgivna
utlåtande yttrade kommerskollegium, bland annat, att kollegium den
gången icke ansett behövligt att ingå på någon sådan granskning i detalj
av det av föreningen uppgjorda förslaget till inkomst- och utgiftsstat,
som under en följd av år verkställts, samt anförde till förklaring härav
följande:

»Under i stort sett enahanda förhållanden som i förevarande fall lämnas av
statsmedel bidrag till åtskilliga enskilda institutioner, vilkas verksamhet synts vara
av den allmännyttiga art, att staten skäligen bör bära åtminstone en del av kostnaderna
för verksamheten, och vilka överhuvudtaget befunnits vara i behov av statsunderstöd.
Beloppet av statsunderstödet, som lämnas antingen för något särskilt
av vederbörande institutions syften eller till förmån för hela dess verksamhet, avväges
väl närmast efter institutionens nytta för det allmänna. Till gengäld för
understödet får vederbörande ofta underkasta sig viss kontroll från statens sida av
verksamheten i fråga. Denna kontroll avser i regeln endast att vinna säkerhet för
att verksamheten eller den speciella grenen därav bedrives på det sätt och i minst
den omfattning i övrigt, som föranlett statsunderstödet, medan en detaljerad granskning
av institutionens utgifts- och inkomststat eller ett fastställande från statens
sida av dennas olika poster icke i allmänhet lärer ifrågakomma. Den vederbörliga
kontrollen utövas ofta genom en av Eders Kungl. Maj:t eller särskild statsmyndighet
förordnad inspektor eller revisor. I kanske de flesta fallen övertygar sig vederbörande
statsmyndighet om att förhållandena äro tillfredsställande genom en överblickande
granskning med ledning jämväl av den berättelse över verksamheten, som
institutionen i fråga må hava sig ålagt att förete. I övrigt bestämmer institutionen
själv den närmare anordningen av sin verksamhet och användningen av såväl statsanslaget
som egna medel, blott den icke går utom ramen av det eller de givna
syftena. Förutom att én längre gående kontroll i regeln torde vara obehövlig vinnes
ock på detta sätt åt vederbörande företag den frihet att utveckla och anpassa sig
efter förhållandena, som torde i allmänhet utgöra den bästa förutsättningen för att
statsanslaget skall bliva till verkligt gagn och som i övrigt är bäst förenlig med
en enskild institutions karaktär.

Att göra nu ifrågavarande företag till föremål för någon undantagsbehandling
i sist berörda avseenden synes ej vara av nu föreliggande förhållanden påkallat.
Företaget synes nu vara statt i en rask utveckling i rätt riktning. Dess ekonomiska
ställning har i avsevärd grad betryggats genom det ärliga bidrag å 32,000 kronor,
som, enligt vad handlingarna giva vid handen, tillförsäkrats detsamma under tio år
framåt från och med år 1917, liksom genom den ökning av övriga inkomster,
vilken av allt att döma är att påräkna i allt högre grad år från år. Dessa
omständigheter hava medfört, att föreningen finner sig hava goda utsikter att i allt
vidare mån kunna själv betala kostnaderna för sin verksamhet. För år 1917 har den
sålunda, såsom synes, oaktat ökade utgifter kunnat begära ett väsentligt lägre statsanslag
än det för innevarande år beviljade att användas för vissa angivna ändamål.
Minskningen utgör, såsom ovan nämnts, icke mindre än 9,050 kronor, ersättningen
till postavgifter inberäknad. För följande år hyser föreningen förhoppning att kunna
inskränka sig till att begära bidrag till lokalhyra. Enligt vad kollegium underhand
inhämtat beräknas denna komma att utgöra i runt tal 20,000 kronor.»

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tUläggsstat.

Kollegium förklarade sig under sådana omständigheter anse, att
den granskning i detalj, som dittills ägt rum beträffande föreningens
ekonomiska förhållanden, lämpligen borde eftergivas, under förutsättning
dock att statsbidraget kunde begränsas till ett bestämt belopp, avpassat
efter statsnyttan jämte givetvis i sin mån behovet, samt föreslog med
hänsyn till det anförda, att föreningen för år 1917 skulle beviljas ett
statsbidrag av, i ett för allt, 25,000 kronor, därav 12,500 kronor såsom
riksstatsanslag och återstoden från handels- och sjöfarts- samt manufakturförlagslånefonderna
med lika fördelning fonderna emellan. Tillika avgav
kollegium förslag i fråga om den kontroll över föreningens verksamhet,
som vid beviljande av statsbidrag till föreuingen borde ifrågakomma
från det allmännas sida.

På framställning av dåvarande chefen för finansdepartementet, vilken
helt anslöt sig till kommerskollegii förslag, beslöt därefter Kungl. Maj:t, på
sätt av det vid statsverkspropositionen till 1917 års riksdag fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över finansärenden den 13 januari 1917
framgår, dels att, under villkor att föreningen under år i917 bedreve
sin verksamhet i huvudsakligen den form och i minst den omfattning,
som i den företedda förslagsstaten för samma år angåves, samt att i
granskningen av föreningens verksamhet deltoge en av Kungl. Maj:t
förordnad revisor, såsom bidrag till föreningens verksamhet under år
1917 tilldela föreningen ett statsunderstöd av 12,500 kronor att utgå
med 6,250 kronor ur handels- och sjöfartsfonden och 6,250 kronor ur
manufakturförlagslånefonden, dels och att föreslå riksdagen att under
enahanda villkor och med samma skyldighet för föreningen, som nyss
angivits, såsom bidrag till föreningens verksamhet under år 1917 å extra
stat för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag ett ytterligare belopp av
högst 12,500 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917
disponera detsamma.

Denna Kungl. Maj:ts framställning blev av riksdagen bifallen.

För åren 1918 och 1919 tillerkändes föreningen — likaledes utan
någon granskning i detalj av det uppgjorda förslaget till inkomst- och
utgiftsstat och under enahanda villkor som de för år 1917 fastställda
— statsbidrag för vartdera året till belopp av 20,000 kronor, därav

10,000 kronor av riksdagen anvisades å 1918 respektive 1919 års tillläggsstat,
medan återstående beloppen togos ur handels- och sjöfartsfonden
samt manufakturförlagslånefonden med lika fördelning fonderna
emellan.

[19.]

Styrelsen för
Sveriges allmänna
exportförening
.

14 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

1 skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 september 1919 bar nu föreningens
styrelse, med bifogande av föreningens årsberättelse för år
1918 ävensom förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1920, gjort
framställning om beviljande av understöd till föreningen för år 1920
med ett belopp av 50,000 kronor.

Till stöd för framställningen anför styrelsen följande:

»Som bekant har exportföreningen sökt att i minsta möjliga mån betunga
statsverket och har förut självmant inlagt ansökan om minskat anslag. Tröts dyrtiden
och därmed starkt ökade kostnader, har föreningen under de senare åren
kunnat betydligt utöka sin verksamhet och den härför nödiga personalen utan att
behöva begära ett större statsbidrag, en sak, som endast blivit möjlig därigenom,
att både medlemsantalet och årsavgifterna väsentligt stigit, dels ock därigenom att
föreningens inkomster i övrigt ökats. Föreningen har hoppats att även framdeles
kunna inskränka sig till att begära hittillsvarande belopp, men är detta, med den omfattning
verksamheten nu tagit, omöjligt.

Genom att allmänheten börjat väuja sig vid att ojämförligt mera än förut
anlita föreningen och utländska firmor och företag i betydligt större utsträckning
numera genom exportföreningen söka kontakt med Sverige och svenskt näringsliv,
har den allmänna verksamheten vuxit till en sådan omfattning, att personalen måste
ytterligare ökas, varjämte kostnaderna för upplysningsarbetet starkt stiga.

Som ett bevis på denna stegrade verksamhet bör omnämnas, att antalet inoch
avgångna brev under innevarande års första 6 månader uppgår till ej mindre
än cirka 47,500, under det 1918 års hela brevväxling visade en siffra av cirka
50,150 brev. I dessa siffror ingå ej några cirkulärskrivelser, vilka av föreningen
ofta i stort antal utsändas.

När man jämför korrespondensens utveckling under de närmast föregående
åren, vilken framgår av de till Kungl. Maj:t varje år översända årsberättelserna
och samtidigt betänker, att större krav än någonsin efter krigets slut ställas på
föreningen, har man all anledning antaga, att denna utveckling skall fortsätta.

Då dessutom ökade portoavgifter nu införts, har föreningens styrelse därför
ej vågat sätta kostnaderna för postportot för föreningens allmänna verksamhet till
mindre än 25,000 kronor för nästa år, vilken utgiftspost ensam sålunda väsentligt
överskrider den hittills utgående anslagssumman.

Då härtill kommer, att utgifterna för telegram och telefon lågt beräknas
till 8,000 kronor, och dessa kostnader till ojämförligt största delen orsakas av
föreningens upplysningsverksamhet, som ej blott står medlemmarna utan landets
invånare i gemen till tjänst, torde ett större statsbidrag vara ytterligare motiverat,
om föreningen ej skall stanna i sin utveckling, en eventualitet, som av näringslivets
målsmän nu säkerligen skulle beklagas mer än tillförene, på grund av att en
modern kommersiell information genom de av kriget framskapade handelspolitiska
förhållandena är av ännu större vikt än förut. En fristående upplysningsorganisation
inriktad på arbetet för avsättningen av svenska produkter i utlandet är med hänsyn
till den internationella konkurrensen nu nödvändigare än någonsin, framför allt om
man tager i betraktande de kraftiga åtgärder, som överallt i utlandet på dessa områden
vidtagits.

Sjunde it Hvild titeln: 1920 ärs tilläggs stål IT,

Genom de anstalter, svenska staten vidtagit till den officiella informationsverksamhetens
förbättrande genom förstärkning av vår utrikes representation, torde
även exportföreningens verksamhet komma att ytterligare ökas. Visserligen skall
i det blivande handelsdepartementet inrättas en särskild informationsbyrå, men på
grund av statens ställning kan denna icke till behandling upptaga vissa ärenden,
som nu falla under exportföreningen, utan blir förvisso ett intimt samarbete nödvändigt.
Ty nämnda byrå torde näppeligen kunna upptaga den positiva propagandaverksamheten
för avsättning av svenska produkter, som av exportföreningen över
allt i utlandet bedrives, enär denna del av föreningens program i de bestå fall är
att betrakta som en ren affärsförmedling.

Skulle mot förmodan staten dock upptaga även en dylik verksamhet, så
skulle denna, om den bedreves i tillräcklig omfattning, snart för staten medföra
betydligt större kostnader än den summa föreningen nu vågar begära, enär som
av inkomst- och utgiftsstaten framgår de med verksamheten förenade omkostnaderna
till ojämförligt största delen bestridas av föreningens egna inkomster, förutan
vilka arbetet givetvis ej skulle bliva så omfattande och effektivt som nu är fallet.

Att exportföreningens informationsverksamhet ej minskas till effektivitet utan
ytterligare utvidgas, så att den ej kommer i någon sämre ställning jämförd med
liknande strävanden i utlandet, bör nu vara av stor betydelse även ur den synpunkten
att efter kungl. utrikesdepartementets omorganisation aspiranterna till detta
bl. a. en tid skola tjänstgöra inom exportföreningen för att därigenom erhålla erfarenhet
i kommersiell information, en uppgift som särskilt under de senaste åren
redan i många fall kommit på föreningens lott, men som för framtiden torde bliva
av mera stadigvarande natur, utan att därmed några kostnader varken beredas
staten eller aspiranterna.

Föreningen har å andra sidan sökt att efter bästa förmåga öka sina egna
inkomster. Sålunda har bl. a. medlemsantalet stigit från c:a 675 år 1914 till f. n.
1,380, en ökning, som redan i och för sig medfört betydligt större intäkter,
men dessutom har medlemsavgifterna omlagts efter en progressiv skala så skarp
som styrelsen vågat gå, utan att allt för mycket riskera minskning i medlemsantalet
på grund av allt för betungande avgifter. Från och med nästa år skärpas dock
ytterligare de lägre avgifterna. Annonsinkomsterna hava också efter bästa förmåga
uppdrivits liksom inkomsterna i övrigt, men genom att samtidigt alla utgiftsposterna
starkt stigit, är föreningen i behov av ett större statsanslag. Då styrelsen anser,
att den svenska exporten, som nu kämpar med allbekanta stora svårigheter, måste
på alla sätt stödjas och exportföreningen i detta arbete har sin givna stora mission,
har styrelsen ej velat riskera någon stagnation i föreningens verksamhet, utan har
därför ansett sin plikt vara att hos Eders Kungl. Maj:t underdånigst anhålla om
ett till 50,000 kronor höjt anslag för år 1920.

Med hänsyn till ovan framlagda skäl vågar därför Sveriges allmänna exportförenings
styrelse, närslutande årsberättelse för 1918 och förslag till stat för är 1920.
med tillförsikt hoppas på detta anslag, vilket, i sig självt icke stort, dock, som
synes, behöves för verksamhetens fortsatta bedrivande efter hittills följda riktlinjer.»

I infordrat, den 23 september 1919 avgivet utlåtande över berörda
framställning tillstyrker kommerskollegium densamma samt anför
därvid huvudsakligen följande.

Kornmers kolleginm.

Sjunde huvudtiteln: 1920 års ti/läggsstat.

»Beträffande behandlingen av förevarande ärende har kollegium, i likhet med
vad som skedde i dess skrivelser den 28 augusti 1917 och den 30 juli 1918 i fråga
om statsunderstöd åt föreningen för åren 1918 respektive 1919, intagit den ståndpunkt,
som kollegium utvecklat i sitt underdåniga utlåtande den 28 november 1916
i fråga'' om statsunderstöd åt föreningen för år 1917 och vilken synes kollegium numera
vara av Eders Kungl. Maj:t och riksdagen godtagen.

En jämförelse av det den underdåniga framställningen bifogade förslaget till
föreningens inkomst- och utgiftsstat för år 1920 med den av föreningen på sin tid
uppgjorda stat, som låg till grund för bestämmandet av statsanslaget för år 1919,
visar en betydande ökning av såväl inkomster som utgifter för år 1920.

Sålunda hava vis-a inkomstposter upptagits till väsentligt förhöjda belopp,
såsom årsavgifter och bidrag till 90,000 kronor (från 85,000 kronor), annonser i
tid-kriften »Svensk Export» till 120,000 kronor (frän 65,000 kronor) och soliditetsupplysningar
35.00») kronor (från 14,000 kronor). Inkomsterna för år 1920 beräknas,
frånsett det begärda statsunderstödet, uppgå till sammanlagt 280,000 kronor eller

80,500 okronor mera än för år 1919.

Å u) giftssidan hava tillkommit avlöningar till en ny befattningshavare, direktörsassistenten,
med 10,000 kronor samt till ytlerligare 2 sekreterare och 5 korrespondenter,
för vilka jämte hittills med sammanlagt 33,300 kronor avlönade 2 sekreterare
och 9 korrespondenter upptagits såsom avlöningar tillhopa 62,200 kronor.

Övervägande delen av, de poster, som även återfunnos i förslaget till 1919
års utgiftsstat, är nu föremål för förhöjning, och gäller detta särskilt^ för kostnaderna
för postporton samt för tidskriften »Svensk Export». De för år 1920 beräknade
utgifterna uppgå till sammanlagt 330,000 kronor och överstiga de i förslaget
till utgiftsstat för innevarande år beräknade utgifterna med 110.500 kronor.

Den av föreningen bedrivna verksamheten är av stor och gagnelig betydelse
för landets näringsliv, och det sätt, på vilket föreningen fyllt sin uppgift och dess
angelägenheter handhafts, kan obetingat betecknas som förtjänstfullt. Kollegium
anser därför föreningen fortfarande böra erhålla statsunderstöd till belopp, som påkallas
av förhållandena. Föreningen, som under en följd av år före år 1917 haft
högre statsunderstöd än under vart och ett av åren 1917—1919, är utan tvivel nu
i behov av ökat understöd. Med hänsyn till den stora vikten, att föreningen under
denna för tillvaratagande av Sveriges exportintressen kritiska tid icke i saknad av
medel skall hindras från att på ett kraftigt och framgångsrikt sätt fylla sin uppgift,
torde föreningen böra tillförsäkras det begärda anslaget, 50,000 kronor.

Härvid torde enahanda villkor föreskrivas, som äro bestämda för tillgodonjutandet
av innevarande års anslag till föreningen.

I likhet med vad som skett senast beträffande anslaget för innevarande år,
torde riksdagens medverkan böra tagas i anspråk beträffande halva anslaget eller

25,000 kronor och återstoden utgå med hälften eller 12.500 kronor från vardera
av manufakturförlagslånefonden samt handels- och sjöfartsfonden.

Under åberopande av det ovan anförda får kollegium hemställa, att Sveriges
allmänna exportförening såsom bidrag till dess verksamhet i allmänhet under år
1920 tilldelas statsunderstöd å 50,000 kronor under villkor, att föreningen under
år 1920 bedriver sin verksamhet i huvudsakligen den form och i minst den
omfattning, som i den föreningens ansökning bilagda förslagsstat för samma år an -

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

gives, och att i granskningen av föreningens verksamhet och räkenskaper deltager |L9.|
en av Eders Kungl. Maj:t förordnad revisor, samt med skyldighet för föreningen
att såväl till chefen för finansdepartementet som till kommerskollegium avgiva berättelse
om föreningens verksamhet under år 1920 ävensom redogörelse för föreningens
ekonomiska ställning vid utgången av samma år.»

Det för år 1920 begärda statsunderstödet överstiger avsevärt, vad Departementsföreningen
under något föregående år erhållit. Då emellertid, såsom av chefenden
ovan lämnade redogörelsen torde framgå, föreningen för att kunna
upprätthålla och utvidga sin verksamhet, som för landets näringsliv
visat sig vara gagnande, är i behov av det begärda understödet, finner
jag mig i likhet med kommerskollegium böra tillstyrka bifall till föreningens
ifrågavarande framställning.

Med kommerskollegium är jag även ense därufinnan, att någon
granskning i detalj av föreningens förslag till inkomst- och utgiftsstat
lika litet nu bör företagas, som då det gällt att bereda föreningen understöd
från det allmänna för uppehållande av verksamheten under ett
vart av åren 1917 —1919. De för åtnjutande av sagda års statsbidrag
uppställda villkor och bestämmelser, vilka givetvis böra bliva gällande
jämväl i avseende å ett eventuellt statsbidrag för innevarande år, synas
mig nämligen erbjuda tillräcklig kontroll för att det med statsbidraget
avsedda ändamålet vinnes.

Jämväl i fråga om sättet för beredande av de för statsbidraget
erforderliga medlen biträder jag kommerskollegii förslag. Då det belopp,
för vars anskaffande hänvändelse till riksdagen kan komma att ske, är
avsett att disponeras redan under innevarande år, torde detsamma böra
äskas å tilläggsstat för år 1920. Någon framställning om anslag jämväl
för år. 1921 föreligger icke. Jag tillåter mig framhålla, att ett
anslag av denna natur icke lämpligen bör, därest det anses böra utgå
år efter år, anvisas å tilläggsstat, utan torde det böra framdeles, i händelse
understödet även i framtiden skall komma att utgå, överföras till
de extra anslagen å riksstaten.

Ur handels- och sjöfartsfonden samt manufakturförlagslånefonden,
med lika fördelning fonderna emellan torde böra omedelbart tdldelas
Sveriges exportfi»rening ett belopp av 10,000 kronor eller samma belopp,
som tidigare utgått till föreningen. Härom ämnar jag göra framställa
ning senare i dag. Frågan om tilldelande åt föreningen av ytterligare
15,000 kronor ur samma fonder torde jag framdeles få återkomma till,
sedan riksdagen tagit ställning till frågan om ökat anslag åt föreningen.

På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag nu, att Kung!.

Maj: t måtte föreslå riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.)

18 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[19.] att, under villkor, att Sveriges allmänna export förening

under år 1920 bedriver sin verksamhet i huvudsakligen
den form och i minst den omfattning, som
i företedd förslagsstat för samma år angives,
samt att i granskningen av föreningens verksamhet
och räkenskaper deltager en av Kungl. Maj:t förordnad
revisor, såsom bidrag till föreningens verksamhet
under innevarande år å tilläggsstat för år 1920 anvisa

ett förslagsanslag, högst.......................... kronor 25,000

med skyldighet för föreningen att såväl till chefen
för handelsdepartementet som till kommerskollegium
avgiva berättelse om föreningens verksamhet under
ifrågavarande år ävensom redogörelse för föreningens
ekonomiska ställning vid utgången av samma år.

3. Bidrag till uppehållande av internationell patrulleringstjänst i

norra Atlanten.

[20.] Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

intematia- frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
“ring^tjänst i tionde huvudtitel, under punkt 31, anfört, hemställer jag, att Kungl.

norra Makt måtte föreslå riksdagen,

Atlanten■ '' _

att till täckande av den å Sverige belöpande
delen av kostnaderna för uppehållande under åren 1919
och 1920 av internationell patrulleringstjänst i norra
Atlanten på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag
.......................................................... kronor 19,000.

D. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

1. Bidrag till forskning inom kraft- och bränsleområdet.

[21.] Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

Bidrag till frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstainomkraft-
^ens tionde huvudtitel, under punkt 43, anfört, hemställer jag, att
och bränsle- Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

området.

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tl/läggsstat. 19

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, såsom bidrag till bedrivande
av tekniskt-vetenskaplig forskning inom kraftoch
bränsleområdet bland anslagen å t illagg sst åt för
år 1920 beräkna ett förslagsanslag,
högst ....................................................... kronor 150,000.

2. Tekniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet.

Under åberopande av vad jag förut donna dag, vid behandlingen
av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
tionde huvudtitel, under punkt 44, anfört, får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, till utförande av tekniskt-vetenskapliga
undersökningar på byggnadsområdet
bland anslagen å tilluggsstat för år 1920 beräkna
ett förslagsanslag, högst ....................... kronor 50,000.

E. Skatteomkostnader.

1. Förstärkniugsanslag till täckande av uppkommande brister i förslagsanslag,
som ingå uti tullverkets utgiftsstater för år 1920.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgilterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, under punkt 19, anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att som förstärkningsanslag till täckande av
uppkommande brister i förslagsanslag, som ingå uti
tullverkets utgiftsstater för år 1920 å tilläggsstat för
samma år bevilja ett förslagsanslag,
högst ..................................................... kronor 2,000,000.

[2 b]

[22.]
Teknisktvetenskapliga

undc.y sökningar
på
byggnadsområdet.

[23.]

Förstärkningsansl
ig
till täckande
av uppkommande
brister
i förslagsanslag,
som ingå
uti tullverkets
utgiftsstater
för år 1920■

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[24.]

Förstärk tung
av förslags
anslaget t U
tillfälliga
lönetillägg
till tuliverkets
personal.

[25.]

Dyrtidstillägg
vid kontroll
styrelsens av
delning för
ärenden angående
skattefri
sprit m m.

2. Förstärkning av förslagsanslaget till tillfälliga lönetillägg till tullverkets
personal.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, under punkt 19, anfört, hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, till beredande från och
med den 1 juli 1920 till samma års slut av förhöjda
tillfälliga lönetillägg åt viss personal vid tullverket
å tilläggsstat för år 1920 beräkna ett
förslagsanslag av .................................... kronor 120,000.

3. Dyrtidstillägg vid kontrollstyrelseus avdelning för ärenden
angående skattefri sprit in. in.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet
över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1920
års tilläggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år
1920 åt befattningshavare i statens tjänst hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1920 åt befattningshavare
vid kontrollstyrelsens avdelning för ärenden
angående skattefri sprit m. in. å tilläggsstat för år 1920
såsom reservationsanslag beräkna ett

belopp av ................................................ kronor 40,800

att av denatureringsavgifter direkt utgå.

Sjunde huvudtiteln: 1920 års ti/läggsstat.

K. Mronaii* publika hus.

1. Förstärkning av reservationsanslaget till

I skrivelse den 23 september 1919 har byggnadsstyrelsen gjort
framställning, i syfte att för innevarande år måtte, i likhet med vad som
förekommit för åren 1918 och 1919, beviljas anslag till förstärkning av
det under sjunde huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget till
byggnader och reparationer. Det förslag, som byggnadsstyrelsen i sådant
hänseende framlagt, grundar sig i fråga om beloppet på viss förutsättning,
vilken icke numera kan läggas till grund för beräkningen.
Jag har därför ansett nödvändigt att sätta byggnadsstyrelsen i tillfälle
att verkställa en omräkning, i anledning varav slutligt förslag i ämnet
icke kan i detta sammanhang föreläggas riksdagen. Emellertid sjmes
det otvivelaktigt, att ett förstärkningsanslag erfordras även för detta år.
Med stöd av de hithörande siffror, som varit för mig tillgängliga, anser
jag mig kunna utgå ifrån, att ett belopp av 250,000 kronor skall befinnas
för ändamålet tillräckligt. Jag torde i detta sammanhang få för
Kungl. Maj.t anmäla, att från byggnadsstyrelsen till mig den 22 december
1919 ingått en promemoria innefattande uppgifter om vissa anslagsäskauden
för olika ändamål, vilka byggnadsstyrelsen har för avsikt
att sedermera inkomma med. För vissa sådana ändamål kommer jag
att under en följande punkt föreslå upptagandet å statförslaget av
erforderliga medel. Men beträffande anslagsäskanden för andra ändamål,
av sinsemellan olikartad beskaffenhet, torde den anordningen nu få provisoriskt
träffas, att medel varda beräknade å statförslaget tillhopa med det
nu ifrågavarande allmänna förstärkningsanslaget. Det beräknade beloppet
torde av denna anledning få höjas till 520,000 kronor.

Jag hemställer följaktligen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av det
ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer
ävensom till beredande av medel för särskilda
arbeten att utföras under byggnadsstyrelsens inseende,

- å tillägqsstnt för år 1920 beräkna ett

förslagsanslag, högst .............................. kronor 520,000.

L26.J

Förstärkniity
av reservationsanslaget

till byggnader
och ttparationer
m. m.

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[27.]

Förfil rande
av bostad åt
lavdhsövdingen
i Väs«
ternorrlands
län.

[2R.]

Påbyggnad av
fastigheterna
Engelbrekt 8''
gatan

nr 5 och 7
i Stockholm
m. m.

[29.]

Om- och tillbyggnad
av
det s k. Preisiska
huset
för beredande
av utvidgade
och förbättrade
lokaler
åt länsstyrelsen
i Stockholms
län.

2. Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Yästernorrlands län.

Under åberopande av vad chefen för civildepartementet förut i dag,
vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna
under riksstatens sjätte huvudtitel, under punkt 29, anfört, får jag hemställa,
att Kuugl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förhyrande av bostad åt landshövdingen
i Västernorrlands län å tilläggsstat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av.......................... kronor 1,750.

3. Påbyggnad av fastigheterna Engelbrektsgatan nr 5 och 7 i Stockholm m. m.

Under åberopande av vad chefen för civildepartementet förut denna
dag, vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna
under riksstateus sjätte huvudtitel, under punkt 30 aniört, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för påbyggnad av fastigheterna nr 5 och 7
Engelbrektsgatan i St'' ''ckholm och andra därmed sammanhängande
arbeten för beredande av ökat lokalutrymme
åt pensionsstyrelsen å tilläggsstat för ar 1920
anvisa ett reservationsanslag av ...... kronor 175,000.

4. Om- och tillbyggnad av det s. k. Preisiska huset för beredande av utvidgade
och förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms län.

Under åberopande av vad chefen för civildepartementet förut denna
dag, vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna
under riksstatens sjätte huvudtitel, under punkt 31 anfört, får jag
hemställa, att Kuugl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till om- och tillbyggnad av det s. k. Preisiska
huset i Stockholm i enlighet med av chefen
för civildepartementet framlagt iörslag å tilläggsstat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
å ................................................. kronor 90,000.

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

5. Bostadshus för tullverkets personal vid Värtahamnen m. m.

Med skrivelse den 26 november 1919 har generaltullstyrelsen
framlagt ett preliminärt förslag till uppförande av vissa bostadshus för
tullverkets vid Värtahamnen stationerade personal för en beräknad kostnad
av 1,080,400 kronor. Därjämte är, enligt vad jag inhämtat, att
från generaltullstyrelsen införvänta omarbetat förslag i det förra årets
lagtima riksdag förelagda ärendet angående uppförande av bostadshus
för tullpersonalen i Mon. Kostnaderna härför ha beräknats till 125,000
kronor. För båda dessa ändamål torde medel böra beredas å tilläggsstat
för innevarande år. Jag hemställer att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen försagd, till uppförande av bostadshus
för tullverkets vid Värtahamnen i Stockholm ävensom
i Mon stationerade personal å tilläggsstat för år 1920
beräkna ett reservationsanslag av ... kronor 1,205,400.

6. Inredande till tjänstelokaler av vinden i gamla riksdagshuset.

Med skrivelse den 9 december 1919 har bjggnadsstyrelsen överlämnat
ett av ritningar och kostnadsberäkningar åtföljt förslag till inredande
till tjänstelokaler av vinden i gamla riksdagshuset; och har
byggnadsstyrelsen därvid hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att å tilläggsstat för innevarande år anvisa för ändamålet erforderliga
medel, 210,000 kronor.

Till motivering för sitt förslag har byggnadsstyrelsen anfört
följande:

»I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 26 maj 1919 har kommerskollegium
meddelat, att kollegium efter ämbetsverkets omorganisation med 1920 års ingång
hade ett behov av 109, eventuellt 113, tjänsterum jämte 4 arkivrum, det vill säga
34, eventuellt 37, tjänsterum utöver kollega dåvarande innehav eller 75 rum jämte
4 arkivrum; och har kollegium begärt, att styrelsen ville vidtaga åtgärder i syfte
att kollegii ifrågavarande lokalbehov måtte tillgodoses.

Jämväl domänstyrelsen, liksom kommerskollegium inrymd i gamla riksdagshuset,
har i underdånig skrivelse den 16 juni 1919, varöver byggnadsstyrelsen
genom nådig remiss den 21 i samma månad anbefallts avgiva underdånigt utlåtande,
till följd av utökning av styrelsens personal hemställt, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes vidtaga åtgärder för beredande från och med nästkommande års början av
ytterligare utrymme för styrelsen med 8 rum.

[30.]

jBostadshus
för tullverkets
per so al frid
Värtahamnen
m. m.

[31 .J

Inredande
till tjänstclokuler
av
vinden i
gamla riksdagshnset.

Byggnads styrelsen.

[31.]

24 Sjunde huvudtiteln: 1920 års ti/läggsstat.

Med anledning härav har byggnadsstyrelsen gjort stora ansträngningar för
att de båda ämbetsverkens sålunda anmälda lokalbehov måtte i tid, det vill säga
den 1 januari 1920, bliva tillgodosedda. Vidtagna undersökningar i denna riktning
hava emellertid hittills icke lämnat något tillfredsställande resultat. I kronans egna
fastigheter äro för närvarande alla utrymmen till det yttersta utnyttjade. Enda
utvägen har därför varit att söka genom förhyrning förskaffa de erforderliga
lokalerna, men till följd av allmänt kända förhållanden hava försöken hittills varit
förgäves.

I avvaktan på resultatet av fortsatta undersökningar för lösande av berörda
lokalfrågor har byggnadsstyrelsen emellertid ansett sig böra verkställa utredning
rörande utnyttjande jämväl av gamla riksdagshusets vindsutrummen till tjänstelokaler.

Resultatet av denna utredning anhåller byggnadsstyrelsen underdånigst att
härmed få till Eders Kungl. Maj:t överlämna i form av ett förslag, åskådliggjort å
4 här bifogade ritningsblad, betecknade »Förslag till inredning av vinden i gamla
riksdagshuset» och dagtecknade den 6 december 1919, samt i en likaledes bifogad
kostnadsberäkning. Genom förslagets realiserande skulle vinnas 20 fullt tillfredsställande
tjänsterum, två av dem dock försedda med takbelysning.

Rörande användningen av de nya rummen är byggnadsstyrelsen för närvarande
icke i tillfälle avgiva slutligt förslag utan tillåter sig härutinnan återkomma
i samband med avgivande av förslag till lösande av samtliga de i fastigheten
i fråga förlagda ämbetsverkens lokalfrågor, och skall styrelsen då jämväl
lämna förslag rörande förflyttning av vissa koinmerskollegium och lantbruksstyrelsen
tillhöriga arkivalier, som för närvarande förvaras i berörda vindsutrymmen’ Med
hänsyn till den allmänna lokalbristen anser byggnadsstyrelsen emellertid det vara
av högsta vikt, att föreliggande förslag fortast möjligt under år 1920 kommer till
utförande, på det att fastighetens alla utrymmesmöjligheter må bliva tillvaratagna.

Enligt den bifogade kostnadsutredningen torde de erforderliga arbetena betinga
ett belopp av 210,000 kronor.»

Den i byggnadsstyrelsens skrivelse för förslagets genomförande
beräknade kostnaden skulle fördela sig på följande poster, nämligen:

Byggnadsarbeten ........................................................................

Värmeledning eldigt approximativ beräkning av ingenjör

W. Dahlgren.....................................................................

Vatten- och avloppsledningar med W. C. och tvättställ,
enligt approximativ beräkning av ingenjör W.

Dahlgren ........................................................................

Elektriska belysnings- och ringledningar ...........................

Ändringar av hiss för trafik tdl vindsvåningen...............

Ritningar, arbetsledning och kontroll...................................

Oförutsedda utgifter ................................................................

kronor 155,000
» 15,000

» 2,000

» 3,500

» 3,000

» 12,000

3) 19,500

Kronor 210,000.

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tllläggsstat. 25

För närmare kännedom om detaljerna i omförmälda förelag tilllåter
jag mig hänvisa till de vid byggnadsstyrelsens skrivelse fogade
ritningar och kostnadsberäkningar.

Jag bär vid åtskilliga tillfällen under den senare tiden haft
anledning att erinra om den stora brist, som gjort sig gällande i
fråga om lämpliga lokalutrymmen för i huvudstaden förlagda ämbetsverk
och statsinstitutioner. Då det nu föreliggande förslaget syftar till
att i någon om än ringa mån avhjälpa berörda brist, finner jag mig
böra tillstyrka detsammas utförande.

Jag tillstyrker alltså, att de för ändamålet erforderliga medlen
beviljas å tilläggsstat för innevarande år. I likhet med vad som plägar
ske i fråga om övriga byggnadsanslag torde ett eventuellt anslag för
ifrågavarande ändamål böra erhålla natur av reservationsanslag.

• På grund av vad jag sålunda anfört får jag alltså hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inredande till tjänstelokaler av vinden i
gamla riksdagshuset å tilläggsstat för år 1920 bevilja
ett reservationsanslag å ....................... kronor 210,000.

7. Beredande av ökat lokal utrymme för i huvudstaden förlagda ämbetsverk

och statsinstitutioner.

Den förefintliga stora bristen å lämpliga tjänstelokaler för i huvudstaden
förlagda ämbetsverk och statsinstitutioner vållar som allmänt torde
vara. känt betydande olägenheter. Visserligen hava statsmakterna sökt
att, i den utsträckning, som med hänsyn till rådande förhållanden varit
görligt,^ tillgodose det mest trängande behovet av dylika utrymmen. Jag
ber i sådant hänseende få erinra om de verkställda inköpen för statsverkets
räkning av vissa fastigheter i kvarteret Mercurius samt fastigheten
nr 6 i kvarteret Rosenbad i Stockholm. På grund av rådande
hyresförhållanden kunna emellertid åtskilliga av lägenheterna i de fastigheter,
som sålunda förvärvats, icke för sitt avsedda ändamål ännu någon
tid framåt användas.

Oavsett emellertid de möjligheter till beredande av tjänstelokaler
åt statens ämbetsverk, som sålunda förefinnas, är behovet av ytterligare
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 4

[31.]

Departe mentschefen.

[32.]

Beredande av
ökat lokalutrymme
för i
huvudstaden
förlagda ämbetsverk
o;h
statdnstitu -tioner.

26 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[32.] lokaler för ändamålet så trängande, att vidtagande av ytterligare åtgärder
i sådant syfte inom den närmaste tiden icke kan undvikas. Såsom
av det vid propositionen nr 22 till förra årets urtima riksdag fogade
protokollet över finansärenden den 26 september 1919 framgår, hade
jag då tillfälle meddela, att enligt vad jag inhämtat från byggnadsstyrelsen
bristen på lämpligt utrymme till ämbetslokaler i Stockholm vid
sistnämnda tidpunkt uppgick till omkring 250 rum. Sedermera har
emellertid behovet än ytterligare stegrats, så att man, likaledes enligt
uppgift från omförmälda ämbetsverk, för närvarande har att räkna med
en brist av mellan 300 och 400 rum. Härav framgår ju ovedersägligen,
att verkligt effektiva åtgärder måste inom den allra närmaste framtiden
vidtagas, om icke svåra rubbningar i statsförvaltningen skola riskeras.

För dagen är jag emellertid icke beredd att framlägga något förslag
till lösning av den föreliggande frågan. Jag har emellertid anmodat.
byggnadsstyrelsen att till mig inkomma med yttrande och förslag
i ämnet i så god tid, att ärendet skall kunna föreläggas det nu
sammanträdande riksmötet. Enligt en av byggnadsstyrelsen den 22
december 1919 avgiven uppgift borde kostnaden för anskaffande av
erforderliga lokalutrymmen preliminärt sättas till ett belopp av 4,500,000
kronor, varav beräknats böra äskas å tilläggsstat för innevarande år

1,500,000 kronor och å 1921 års riksstat 3,000,000 kronor.

För inrednings- och reparationsarbeten i för statsdepartement avsedda
lokaler torde däriämte böra beräknas förslagsvis 600,000 kronor,
vilket belopp i sin helhet bliver under innevarande år behövligt. Ett
sammanlagt belopp av 2,100,000 kronor torde fördenskull tillsvidare få
beräknas å tilläggsstaten för år 1920 samt erhålla natur av reservationsanslag.

I vad angår anslagsbehov å 1921 års stat har chefen för civildepartementet
tidigare i dag gjort vederbörlig framställning.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag alltså hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, till beredande av ökat
lokalutrymme för i huvudstaden förlagda ämbetsverk
och statsinstitutioner å tilläggsstat för år 1920 beräkna
ett reservationsanslag å ..................... kronor 2,100,000.

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

8. Inlösen för statsverkets räkning av patent- och registreringsverkets
fastighet vid Ilirgerjarlsgatan i Stockholm in. in.

Den 14 juni 1901 förordnade Kungl. Maj:t, att av överskott å
patent- och varumärkesavgifter samt registreringsavgifter skulle bildas
en fond, vilken under benämning patent- och varumärkesavgifters samt
registreringsavgifters fond skulle förvaltas av statskontoret. Då patentoch
registreringsverket i underdånig skrivelse den 19 december 1905
anmälde, att ämbetsverket, som på den tiden var inrymt i egendomen
nr 6, 7 och 18 i kvarteret Åskslaget med adressnummer 16, 18 och 20
vid Brunkebergstorg, blivit uppsagt till avflyttning den 1 april 1906,
ifrågasatte ämbetsverket, att för kronans räkning måtte för medel, tillhörande
nämnda fond, inköpas en byggnad, där lokaler kunde beredas
åt verket. I anledning härav bemyndigade Kungl. Maj:t patent- och
registreringsverket den 13 januari 1906, med förklarande att medel
tillhöriga nämnda fond finge placeras i fastighet, att för 630,000 kronor
inköpa egendomen nr 6 i kvarteret Rännilen med adressnummer 7 vid
Birgerjarlsgatan i Stockholm samt att av fondeus medel hos statskontoret
lyfta för köpets avslutande erforderligt belopp, varjämte Kungl. Maj:t
medgav, att ämbetsverket finge tillsvidare från och med den 1 april 1906
i egendomen disponera såsom ämbetslokal våningarna 1, 2, 3 och 4
trappor upp jämte vinden. Sedan fastigheten vid Birger jarlsgatan i
enlighet härmed inköpts, blev densamma för fondens räkning lagfaren.

1 den ändrade uppställning av riksstaten, som genomfördes vid
1911 års riksdag i syfte att, bland annat, fullständiga riksstaten med
de grenar av statsverksamheten, vilka där saknats, ingick som ett led, att
patent- och registreringsverkets inkomster och utgifter upptogos i riksstaten.
Förändringen genomfördes på sådant sätt, att patent- och registreringsverkets
inkomster uppfördes i riksstaten under titeln patentoch
varumärkes- samt registreringsavgifter med det belopp, som beräknades
inflyta, samt att å utgiftssidan uppfördes till upprätthållande av
patent- och registreringsverkets verksamhet ett reservationsanslag å
samma belopp, »att av patent- och varumärkesavgifters samt registreringsavgifters
medel direkt utgå». Därest inkomsttiteln lämnade överskott,
skulle detta tillgodoföras utgiftsanslaget, vars reservationer därigenom
ökades och stodo till förfogande.

Med den sålunda vidtagna anordningen hade överskottet av patentoch
varumärkesavgifter samt registreringsavgifter upphört att redovisas

[33.]

Inlösen av patent-
och registreringsver•

keta fastighet
vid Birjerj
äring atan
m. m.

Sjunde huvudtiteln; 1920 års tilläggsstat.

såsom en särskild fond. Denna omständighet föranledde patent- och
registreringsverket att i underdånig skrivelse den 27 november 1911
hemställa, att köpet av ovannämnda, för fonden lagfarna fastighet vid
Birgerj ar Isgatan, vilken, i överensstämmelse med vad som plägade ske
med andra ämbetslokaler, avförts ur räkenskapen, måtte få övergå å
ämbetsverket. Sedan Kungl. Maj:t den 16 februari 1912 bifallit denna
hemställan, erhöll patent- och registreringsverket lagfart å fastigheten.

På förslag av Kungl. Maj:t (prop. 177, 1916) medgav 1916 års
riksdag, att till förvärvande av tomt i kvarteret Doktorn vid Valhallavägen
i Stockholm samt till uppförande därstädes av en byggnad för
patent- och registreringsverket finge av reservationerna å anslaget till upprätthållande
av patent- och registreringsverkets verksamhet tagas i anspråk
ett belopp av 1,700,000 kronor. Sedermera har Kungl. Maj:t hos riksdagen
utverkat medgivande till att av nämnda reservationer anvisats dels ytterligare
inalles 1,805,000 kronor för nybyggnaden dels, i den mån reservationerna
därtill lämnade tillgång, 300,000 kronor till möblering och inredning
av den nya ämbetslokalen.

Av den utredning, som föregick Kungl. Mapts nyssnämnda förslag
till 1916 års riksdag framgår, att vid beräknande av de medel, som
stode till förfogande för bestridande av kostnaderna för byggnadsföretaget,
jämväl medräknats värdet å patent- och registreringsverkets fastighet
vid Birgerjarisgatan. I sådant hänseende hade fastigheten underkastats
värdering. Patentiagstiftningskommittén, vilken yttrat sig även
om patent- och registreringsverkets lokalfråga, hade genom anlitad sakkunnig
fått fastighetens värde uppskattat till 700,000 kronor. Denna
värdering hade underställts prövning av överintendentsämbetet, som i
skrivelse den 13 mars 1913 till patentlagstiftningskommittén anfört, att,
om än skäl kunde anses föreligga för att fastighetens saluvärde uppginge
till 700,000 kronor, ämbetet dock hölle före, att, då med den
blivande köpeskillingen för samma fastighet skulle bestridas en del av
kostnaden för nybyggnaden för patent- och registreringsverket, det ville
synas ämbetet, som om försiktigheten bjöde att vid framläggande av
beräkningar angående sättet för berörda kostnaders betäckande upptaga
omhandlade fastighetsvärde till allenast 650,000 kronor. Sakkunniga
för utarbetande av en plan för statens byggnadsverksamhet i Stockholm
hade i utlåtande den 11 mars 1915 upptagit fastighetens saluvärde till

700,000 kronor. Med sistnämnda belopp räknade även chefen för finansdepartementet
i motiveringen till omförmälda proposition.

Patent- och registreringsverket hade i utlåtande den 20 januari
1915 hemställt, att köpeskillingen för den staten tillhöriga tomten till

Sjunde huvudtiteln: 1920 ärs tilläggsstat. 29

patent- och registreringsverkets nybyggnad måtte få erläggas på sådant |33.j
sätt, att statsverket såsom likvid för tomten övertoge egendomen nr -G
i kvarteret Rännilen. I motiveringen för propositionen om nämnda nybyggnad
anförde med anledning härav chefen för finansdepartementet, att
frågan huruvida fastigheten borde förvärvas för statens räkning icke syntes
behöva i dåvarande sammanhang avgöras. Innan försäljning av ifrågavarande
fastighet i en framtid ägde rum, borde emellertid slutligen
prövas, huruvida staten borde tillösa sig densamma, och förbehölle sig
därför departementschefen att få efter ytterligare beredning framdeles
för Kungi. Maj;t anmäla detta särskilda ärende.

I skrivelse den 23 oktober 1919 har nu byggnadsstyrelsen uttalat,
att, då patent- och registreringsverket beräknades kunna inflytta i nybyggnaden
i kvarteret Doktorn omkring den 1 oktober 1920, tiden vore
inne för ett avgörande, huruvida statsverket borde inlösa ämbetsverkets
fastighet vid Rirgerjarisgatan eller icke; och har styrelsen underställt
frågan härom Kungl. Maj:ts prövning.

I fråga om byggnadens beskaffenhet har byggnadsstyrelsen anfört Byggnad»■

följ ande. styrelsen.

»Huset färdigbyggdes år 1888. Sedan patent- och registreringsverket övertagit
fastigheten, utfördes ändringsarbeten för lokalernas användning till tjänstelokaler,
varvid korridorsystem genomfördes.

Rummen i de av ämbetsverket disponerade våningarna, det vill säga alla
utom bottenvåningen, hava i allmänhet direkt ingång från korridorer eller förstugor.

De flesta av tjänsterummen äro reguljärt formade, men några hava på grund
av tomtens utseende erhållit trekantig form, som gör dessa ur trevnadssynpunkt
mindre tilltalande. Alla tjänsterum vetta ut mot gatorna (Birgerjarls- eller Smålandsgatorna)
och äro rikligt belysta genom i regel ovanligt stora fönster. I byggnaden
är införd värmeledning, bekostad av ämbetsverket för 15,900 kronor. Vattenklosetter
och toaletter hava anordnats, och har verket härför utgivit 4,800 kronor.

Elektrisk belysning och personhiss finnas, den senare genom verkets försorg ombyggd
för 4,700 kronor. Byggnadens fasader äro försedda med en mängd gipsornament
och utsprång och putsades och påbättrades senast år 1912.

Tomten har en areal av 692 kvadratmeter, därav 520 kvadratmeter äro
bebyggda. Våningarna 1, 2, 3 och 4 trappor upp. som disponeras av patent- och
registreringsverket, innehålla 46 rum om sammanlagt 1,192 kvadratmeter nyttig
golvyta. Härjämte finnes en vaktmästarbostad om 2 rum och kök med 37 kvadratmeter
golvyta. Bottenvåningen inrymmer butikslokaler om tillhopa 279 kvadratmeter
golvyta, vilka samtliga äro uthyrda.

Fastigheten är i gott stånd och måste anses genom det anordnade korridorsystemet
lämpa sig väl till ämbetslokaler.»

Vidare har byggnadsstyrelsen anfört följande.

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

»För bedömande av den lösensumma, som borde från statsverkets sida tillföras
patent- och registreringsverket, har byggnadsstyrelsen gjort en uppskattning
av den hyresinkomst, som skulle kunna beräknas från fastigheten, och har därvid
såsom grund för beräkningen tagits ungefärliga medelvärdet av de hyresbelopp per
kvadratmeter, som staten för närvarande betalar för förhyrda ämbetslokaler i huvudstaden.
Beräkningen giver följande resultat:

Ämbetslokaler 1,192 kvadratmeter ä kronor 36 ............................ kronor 42,912

Vaktmästarbostad 37 » » » 20 ............................ » 740

Butiker 279 » » » 95 ............................ » 26,505

Summa kronor 70,157

Denna hyresinkomst motsvarar med en räntesats av 7 procent, som torde
böra beräknas med hänsyn till av fasadernas arkitektoniska beskaffenhet föranledda
stora underhållskostnader därå, ett kapital av 1,002,244 kronor, eller i runt tal
1,000,000 kronor, vilken summa alltså av statsverket skäligen borde erläggas vid
inlösen av fastigheten, i vilket sammanhang emellertid byggnadsstyrelsen anser sig
böra framhålla, att vid ett utbjudande av fastigheten till försäljning åt privat köpare
med all säkerhet ett avsevärt högre köpeanbud skulle kunna erhållas.

Enligt vad byggnadsstyrelsen inhämtat uppskattar patent- och registreringsverket
för sin del lokalernas hyresvärde till allenast 39,000 kronor, därav å tjänstelokalerna
och vaktmästarbostaden 22,300 kronor, varjämte butikslokalerna för närvarande
äro uthyrda för allenast sammanlagt 16,700 kronor, belopp som med hänsyn
till husets gynnsamma läge enligt styrelsens förmenande äro alldeles för lågt
beräknade.

Innan fastigheten skulle kunna tagas i bruk för något nytt statsverkets ändamål,
erfordras givetvis åtskilliga såväl yttre som inre reparationsarbeten, varjämte,
bland annat, en ändring av fönstren i våningen 1 trappa upp, vilka gå ända ned
till golvet, torde böra vidtagas, och har byggnadsstyrelsen härför beräknat en sammanlagd
kostnad av 65,000 kronor.

Den slutliga kostnaden för fastighetens inlösen och reparation skulle alltså
uppgå till 1.065,000 kronor.

Med hänsyn till den förefintliga särdeles kännbara bristen på lokaler för
statsverkets behov i huvudstaden ävensom i betraktande därav, att genom ett
förvärvande av patent- och registreringsverkets ifrågavarande fastighet Birgerjarlsgatan
nr 7 en icke oväsentlig lättnad skulle jämförelsevis hastigt vinnas i detta
lokalbehov, får byggnadsstyrelsen — ehuruväl fastigheten på grund av sitt arkitektoniskt
mindre tilltalande yttre näppeligen kan sägas fylla måttet för en värdig
statsbyggnad — i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes hos
instundande lagtima riksdag väcka förslag om inlösen för statsverkets räkning av
berörda fastighet samt om anvisande å tilläggsstat för år 1920 av såväl härför
erforderligt belopp 1,000,000 kronor som ock ett belopp av 65,000 kronor för verkställande
av nödiga reparationer.»

Efter remiss har statskontoret den 14 november 1919 avgivit utlåtande
i detta ärende, därvid statskontoret anfört följande.

»Under förutsättning att statens behov av ämbetslokaler i huvudstaden icke
blivit tillgodosett genom de innevarande år skedda inköpen av vissa fastigheter i

Sfi Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 31

kvarteret Mercurius ocli fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad, har statskontoret
för sm de! icke något att erinra mot bifall till förevarande hemställan om beviljande
av medel till inlösen för statsverkets räkning av patent- och registreringsverkets
fastighet nr 6 i kvarteret Rännilen samt till utförande av vissa reparationsarbeten
å nämnda fastighet. De av byggnadsstyrelsen för sådant ändamål beräknade beloppen
respektive 1,000,000 och 65,000 kronor, tillhopa 1,065,000 kronor, hava icke
givit statskontoret anledning till anmärkning.

Beträffande sättet för anvisandet av nämnda belopp torde de lämpligen böra
äskas av riksdagen å tillåggsstat till riksstaten för år 1920, och då den till inlösen
föreslagna fastigheten icke är avsedd att tagas i anspråk av något statens affärsdrivande
verk och utgifien för densammas förvärvande och reparation icke heller
enligt hittills rådande uppfattning lärer kunna av annan anledning betraktas såsom
en utgift för kapitalökning, synes det för ifrågavarande ändamål erforderliga anslaget
böra uppföras bland verkliga utgifter under sjunde huvudtiteln, och torde detsamma
lämpligen höra betecknas såsom reservationsanslag.

Då emellertid det föreslagna förvärvet av nu ifrågavarande fastighet i själva
verket allenast innebär ett överförande från statsmedel i allmänhet till reservationsanslaget
för upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet av
lösensumman för berörda fastighet, synes sagda lösensumma böra å inkomstsidan i
1920 års tilläggsstat upptagas såsom i anspråk tagen kapitaltillgång av statsverkets
kassafond. Skulle denna statskontorets åsikt vinna godkännande, torde jämväl det
för reparationsarbeten å merberörda fastighet erforderliga beloppet, med hänsyn
till dess ringa storlek och dess samband med fastighetsförvärvet, lämpligen kunna
på enahanda sätt anskaffas.

Under åberopande av vad sålunda blivit anfört hemställer alltså i underdånighet
statskontoret, det täcktes Eders Kung]. Maj:t föreslå riksdagen att å
tilläggsstat till riksstaten för år 1920

ej mindre å utgiftssidan bland verkliga utgifter under sjunde huvudtiteln
uppföra ett reservationsanslag å 1,065,000 kronor till inlösen för statsverkets räkning
av patent- och registreringsverkets fastighet nr 6 i kvarteret Rännilen i
Stockholm in. m.,

an även å inkomstsidan upptaga samma belopp såsom i anspråk ta "en kapitaltillgång
av statsverkets kassafond.» F

Sedermera har ärendet remitterats till patent- och registreringsverket,
som i utlåtande den 9 december 1919, efter att hava erinrat
att till uppförande av nybyggnaden för ämbetsverket anvisats (oavsett
köpeskillingen för tomten) 2,805,000 kronor, vidare anfört följande.

»Vid 1919 års ingång utgjorde behållningen å reservationerna 1,682,474
kronor 29 öre. Vid samma tid hade i byggnadsnämnder utbetalts 780,000 kronor.
Det återstod alltså av de anvisade medlen 2,(»25,000 kronor, vilka skulle utgå av
reservationerna och nettobehållningen vid försäljning av ämbetsverkets fastighet nr
6 kvarteret Rännilen. Å fastigheten finnes en intecknad skuld å 300,000 kronor till
btockholms inteckningsgarantiaktiebolag. som varit ouppsägbar till den 1 april 1920,
men nu uppsagts till betalning sistnämnda dag. Utöver behållningen å reservationerna
sådan densamma befanns vid 1919 års ingång, behöver alltså tagas i
anspråk för nybyggnaden samt möblering och inredning av densamma i runt tal

[33.|

Sjunde huvudtiteln: 1920 års til/äggsstat.

[33.] 342,525 kronor. Med ett försäljningspris för fastigheten av 1,000,000 kronor skulle’

därest de för ovan angivna ändamål anvisade medlen helt behöva tagas i anspråk,
uppstå en behållning av 357,475 kronor.

Resultatet av ämbetsverkets verksamhet torde för innevarande år komma att
visa ett underskott, som patent- och registreringsverket i underdånigt utlåtande den
21 nästlidne november i anledning av patentlagstiftningskommitténs förslag till lag
om ändrad lydelse av vissa paragrafer i gällande patentförordning beräknat till omkring
90,000 kronor. För närmast följande år torde underskottet komma att uppgå
till avsevärt högre belopp. Med hänsyn härtill är storleken av den köpeskilling,
som ämbetsverket erhåller för fastigheten nr 6 i kvarteret Rännilen, av stor betydelse
för verkets ekonomi.

Vad angår den i byggnadsstyrelsens skrivelse lämnade uppgiften, att patentoch
registreringsverket för sin del uppskattat tjänstelokalernas och vaktmästarebostadens
hyresvärde till allenast 22,300 kronor, vill ämbetsverket upplysa, att
nämnda belopp genom nådigt brev den 21 juni 1907 angående utgiftsstat för patentoch
registreringsverket fastställts såsom motsvarande den hyra, som borde betalas
för de av ämbetsverket disponerade lokalerna, och att detsamma endast haft betydelse
ur bokföringssynpunkt.

Patent- och registreringsverket, som anser, att köpeskillingen rättvisligen bör
bestämmas med hänsyn till fastighetens nuvarande saluvärde, och detta så mycket
mera som reservationerna till följd av dyrtiden måst tagas i anspråk i avsevärt
större utsträckning än som ursprungligen varit avsett, samt att lägre köpeskilling
än den av byggnadsstyrelsen föreslagna icke kan ifrågasättas, får med hänsyn till
den av byggnadsstyrelsen verkställda utredningen i underdånighet hemställa, att
byggnadsstyrelsens framställning angående inlösen för statsverkets räkning av ämbetsverkets
fastighet nr 6 kvarteret Rännilen måtte bifallas samt att lösensumman tillföres
reservationerna till upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet.
»

Departements- I det föregående har erinrats, att överskott å patent- och regist chefen-

reringsverkets verksamhet enligt av Kungl. Maj:t den 14 juni 1901 meddelat
beslut ingått till en under statskontorets förvaltning ställd fond,
benämnd patent- och varumärkesavgifters samt registreringsavgitters fond,
ävensom att jämlikt beslut av 1911 års riksdag denna form av överskottets
redovisning upphört, i det att verkets inkomster och utgifter
uppförts å riksstaten. Vid denna omföring beaktades, att den verksamhet,
som bedrives av patent- och registreringsverket, vore avsedd
att bekostas med avgifter, som erläggas av dem, för vilka verksamheten
utövas. Då detta betingade, att nämnda avgifter och utgifter upptoges i
riksstaten och redovisades i rikshuvudboken på ett sådant sätt, att
berörda förhållande komme att tydligt framträda, valdes den form för
införandet i riksstaten, om vilken jag i det föregående erinrat.

Av vad jag nu anfört torde framgå, huru angeläget det ansetts
vara, att verket alltjämt bibebölles såsom en självständig ekonomisk
enhet. Det är i överensstämmelse med denna grundtanke som ej mindre

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tllläggsstat.

köpeskillingen för verkets fastighet vid Birgerjarlsgatan än iiven samtliga
do kostnader, vilka föranletts av nybyggnaden vid Val halla vägen
oeh dess inredning och möblering, anvisats från verkets överskottsmedel.
Likaledes stämmer det överens med samma grundtanke, att köpeskillingen
för don förra fastigheten, när denna icke längre är för verket behövlig,
tillgodoföres verkets reservationer. På sätt jag förut haft tillfälle
erinra, har en sådan anordning även förutsatts, då beslut fattades
om nybyggnaden. Däremot lämnades vid sistnämnda tillfälle den frågan
öppen, huruvida fastigheten vid Birgerjarlsgatan borde förvärvas för
statsverkets räkning. Då nu patent- och registreringsverkets nybyggnad
vid Valhallavägen kan väntas bliva färdig under år 1920, är tidpunkten
inne att avgöra sistberörda fråga.

Byggnadsstyrelsens föreliggande förslag avser nu till en början,
att fastigheten i fråga måtte av statsverket inköpas. I likhet med
byggnadsstyrelsen finner jag, att i betraktande av den synnerligen kännbara
bristen på lokaler för statens behov i huvudstaden den möjlighet
som nu erbjuder sig att genom förvärvande av ifrågavarande fastighet
vinna jämförelsevis hastigt en icke oväsentlig ökning av disponibla
utrymmen icke bör lämnas obegagnad.

I fråga om den lämpliga användningen av fastigheten bär byggnadsstyrelsen
inskränkt sig till en erinran därom, att det ifrågasatts att dit
förlägga marinstaben, under förutsättning att den på sin tid härför avsedda
egendomen med adressnummer Birgerjarlstorg nr 11 bleve upptagen
för en del av Kungl. Maj:ts kansli. Genom beslut den 24 oktober
1919 har Kungl. Maj:t numera förordnat, att en del av sistnämnda
egendom skall upplåtas såsom ämbetslokal åt handelsdepartementet.
Frågan om disponerandet av fastigheten vid Birgerjarlsgatan är jag
emellertid icke i tillfälle att nu anmäla till avgörande.

Beträffande spörsmålet om den köpeskilling för sistnämnda fastighet,
som nu skäligen bör bestämmas, erinrar jag ur min föregående redogörelse
först därom, att fastighetens saluvärde uppskattats av byggnadsstyrelsen
den 13 mars 1913 till 650.000 kronor och av byggnadssakkunniga
den 11 mars 1915 till 700,000 kronor. Med hänsyn till det
hyresvärde, fastigheten numera kan anses äga, och med beräknande av
en räntesats av 7 procent anser byggnadsstyrelsen nu statsverket böra
erlägga en köpeskilling av 1,000,000 kronor; och har byggnadsstyrelsen
därvid såsom sin mening uttalat, att vid utbjudande av fastigheten till.
försäljning åt privat köpare med all säkerhet avsevärt högre köpeanbud
skulle kunna erhållas.

Till denna beräkning hava både statskontoret och patent- och
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 5

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[33.] registreringsverket, som nämnt, anslutit sig. Sistnämnda ämbetsverk
har därvid särskilt betonat angelägenheten för verket, att köpeskillingen
bestämmes till fastighetens nuvarande värde. I sådant hänseende har
ämbetsverket meddelat, att dess verksamhet under år 1919 komme att
visa ett underskott, beräknat till 90,000 kronor, samt att underskottet
för närmast följande år sannolikt komme att uppgå till avsevärt högre
belopp. Ämbetsverket har även omnämnt ett av verket, i anledning av
patentlagstiftningskommitténs förslag till lag om ändrad lydelse av vissa
paragrafer i gällande patentförordning, den 21 november 1919 avgivet
utlåtande, vilket är för närvarande föremål för behandling i justitiedepartementet.
I nämnda utlåtande har patent- och registreringsverket
föreslagit, att nu utgående patentavgifter måtte, med hänsyn till den
betydande stegringen i verkets omkostnader, väsentligt höjas. Den
merinkomst, som borde genom den föreslagna höjningen tillföras verket,
har i utlåtandet beräknats till approximativt 572,000 kronor. Det har
därvid emellertid framhållits, att det måste dröja lång tid, innan de
höjda avgifterna komme att gälla alla patent och därmed tillföra verket
den avsedda ökade inkomsten. Av chefen för justitiedepartementet har
jag inhämtat, att patent och registreringsverkets nu omförmälda framställning
sannolikt kommer att föranleda framställning till denna riksdag.

Då jag nu går att angiva min egen ställning till frågan om det
pris, som bör vid inköp av ifrågavarande fastighet för statsverkets
räkning bestämmas, vill jag först framhålla, att skäl otvivelaktigt tala
för att stanna vid det saluvärde å 700,000 kronor, som beräknades när
frågan om nybyggnaden var före och som ingick i den finansieringsplan,
vilken låg till grund för beslutet. Hade patent- och registreringsverkets
ekonomiska ställning nu varit i huvudsak densamma som vid berörda
tidpunkt, skulle jag hyst betänkligheter mot att frångå det då beräknade
försäljningspriset. Nu är emellertid läget i detta hänseende
ett helt annat. Aven om en väsentlig höjning av patentavgifterna inom
kort kommer till stånd, måste å andra sidan hänsyn tagas till det påvisade
förhållandet, att verkningarna härav först småningom komma att
inträda. Vad som upplysts om det ekonomiska resultatet av patentoch
registreringsverkets rörelse synes mig sålunda giva vid handen, att
verket är för sina löpande utgifter och för bestridande av kostnaderna
för nybyggnadsföretagets fullbordande i behov av den föreslagna ersättningen
för fastigheten. Då det för mig framstår såsom ett ovillkorligt
krav att förebygga, att statsanslag för verkets drift behöver anvisas,

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

anser jag mig därför böra biträda det förslag i fråga om köpeskillingens [33.]
belopp, varom samtliga i ärendet hörda myndigheter förenat sig.

Mot det av bj^ggnadsstyrelsen till yttre och inre reparationsarbeten
å fastigheten föreslagna auslagsbeloppet å 65,000 kronor föreligger från
min sida ingen erinran.

Då patent- och registreringsverket beräknas kunna redan instundande
höst taga sina nya lokaler i besittning, bör det anslag å 1,065,000
kronor, som sålunda blir för ifrågavarande ändamål erforderligt, begäras
å tilläggsstat för innevarande år.

1 fråga om sättet för medlens anvisande delar jag statskontorets
uppfattning, att anslaget bör uppföras bland verkliga utgifter såsom
reservationsanslag under sjunde huvudtiteln.

Jag hemställer följaktligen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till inlösen för statsverkets räkning av patentoch
registreringsverkets fastighet nr 6 i kvarteret Rännilen
i Stockholm samt till reparationsarbeten å fastigheten
anvisa å tilläggsstat för år 1920 ett reservationsanslag
av............................................... kronor 1,065,000.

G. De kung!, teatrarna.

1. Förstärkning av anslaget till Kungl. operan.

Under en mycket lång följd av år har till kungl. operan utgått [34.]
ett ordinarie anslag, vilket alltsedan år 1890 varit bestämt till 60,000 Kungi.

. 01 ’ Operan.

kronor.

Enligt skrivelse, nr 115, den 13 maj 1898 har riksdagen medgivit,
att den nya teaterbyggnaden vid Gustaf Adolfs torg samt kungl.
operans lösa egendom finge för en tid av tio år från och med den
1 juli samma år upplåtas åt ett aktiebolag med aktiekapital av minst

200,000 kronor, vilket bolag skulle åtaga sig att, i huvudsaklig överensstämmelse
med de i ett för riksdagen företett förslagskontrakt angivna
villkor och bestämmelser, på ett konsten värdigt sätt å nämnda teater
utöva operaverksamhet med rätt att därstädes, om omständigheterna
sådant medgåve, även låta uppföra större skådespel, och att nämnda
bolag finge äga att för berörda ändamål uppbära, förutom Eders Kungl.

36 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[34.] Maj:ts bidrag å 60,000 kronor, det ordinarie statsanslaget till kungl.
operan, operabyggnadens avkomst och den årliga räntan å kungl. teaterns
reservfond. Sedermera har berörda kontrakt förnyats på tio år den 28
februari 1908. Därefter har Kungl. Maj:t den 15 mars 1918 medgivit,
att ifrågavarande kontrakt finge förlängas på ytterligare tio år, räknat
från och med den 1 juli 1918.

Nu har kungl. operan den 12 december 1919 till mig ingivit
framställning om ett till 150,000 kronor förhöjt årligt statsanslag till
operaverksamhetens uppehållande för att därigenom bliva satt i tillfälle
att giva representationer med väsentligt billigare biljettpriser än de vid
de ordinarie representationerna gällande. Till motivering för sin framställning
anför kungl. operan följande:

»Kungl. Teatern i Stockholm, vilken hyser livligt intresse för att den konst,
som utövas på Kungl. Teatern, i så stor utsträckning som möjligt sprides till olika
samhällslager, har redan flera år tillbaka för vinnandet av detta mål givit billighetsföreställningar
anordnade så att en förening benämnd »Skådebanan» försäljer
biljetter till billigare priser än de vid teaterns vanliga representationer gällande.
Tillslutningen till dessa för »Skådebanan» anordnade föreställningar har varit stor
och vid alla dylika representationer pläga samtliga platser vara upptagna.

Nu skulle Kungl. Teatern gärna önska att vidare utsträcka anordnandet av
billighetsföreställningar för ovan angivet syfte, men Kungl. Teaterns ekonomi och
de tydligen fortbestående dyra konjunkturerna på alla områden göra det omöjligt
att påbörja dessa nya billighetsföreställningar, om ej bidrag till täckandet av de
därigenom uppstående minskade inkomsterna erhålles.

Kungl. Teatern får därför vördsamligen hemställa, att Herr Statsrådet ville
hos 1920 års riksdag begära ett till Etthundrafemtiotusen (150,000) kronor förhöjt
årsanslag för Kung!. Teatern för att möjliggöra ett ökat antal billighetsföreställningar
enligt plan, som sedermera skall underställas Herr Statsrådets prövning.»

Departements- Den ifrågasätta anslagshöjningen har till syfte att bereda opera chefen.

styrelsen tillfälle att i större utsträckning än hittills anordna billighetsföreställningar.
Jag är övertygad därom, att värdet härav motsvarar
den ökade kostnad för statsverket, som av operan förutsatts. Jag får
alltså tillstyrka bifall till den föreliggande framställningen. Då jag anser,
att operaverksamheten redan under innevarande år bör beredas ökat
statsunderstöd, får jag vidare föreslå att de för ändamålet erforderliga
medlen måtte få anvisas å tilläggsstat.

Framställning om motsvarande höjning av anslaget å riksstaten
för år 1921 har chefen för ecklesiastikdepartementet förut i dag gjort.

Ett förhöjt anslag är emellertid även ur en annan synpunkt motiverat.
Såsom av mig nyss nämndes har hittills förutsatts, att Eders

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tUläggsstat.

Kungl. Maj:t skulle till operaverksamhetens uppehållande lämna ett år- [34.]
ligt bidrag av 60,000 kronor. Jag anser emellertid, att ett dylikt bidrag
från Eders Kungl. Maj:ts sida icke bör utgöra någon förutsättning för
statsbidragets utgående. Det torde böra ankomma på statsverket att
lämna opi-raverksamheten det understöd, varav densamma kan vara i
behov och som befinnes skäligt. Det mellan Kungl. Maj:t och kronan
samt kungl. teaterns aktiebolag träffade avtalet i fråga om upprätthållande
av operaverksamheten synes mig i det avseendet böra undergå
förändring, att aktiebolaget, i samband med att ett högre statsbidrag
ställes till förfogande för operaverksamheten, medgiver upphävandet av
de kontraktbestämmelser som hava avseende å det hittills av Eders
Kungl. Maj:t tillskjutna bidraget. Ett sådant medgivande torde sålunda
få ställas som villkor för att det nu ifrågasatta höjda statsbidraget
ställes till aktiebolagets disposition.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom förstärkning av det ordinarie anslaget
till kungl. operan, att utgå under av mig nämnda
villkor, å tUläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst ........................................... kronor 90,000.

2, 3 och 4. Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns
byggnad ävensom av staten tillhörig, i nämnda byggnader
förvarad lösegendom.

För brandförsäkring av de staten tillhöriga teaterbyggnaderna i [35.]
Stockholm har, vad angår operan allt från år 1900 och vad dramatiska Brandfbnäkteatern
beträffar sedan år 1910, ett extra anslag varit av riksdagen an- ^ygg^JfnlTh
visat, vilket i riksstaten för vart och ett av åren 1911 —1915 upptagits dmmatiska
med ett belopp av 40,175 kronor och för vart och ett av åren 1916— "n^by^9''

1918 med 40,176 kronor samt i tilläggsstaten för sistnämnda år med Byggnadtrna_
45,163 kronor och slutligen i tilläggsstaten för år 1919 med 39,760 kronor.
Försäkringsbeloppen hava utgjort för operabyggnaden 4,578,441 kronor
79 öre — operahusets terassbyggnad är hos Stockholms stads brandförsäkringskontor
för all framtid försäkrad för 295,358 kronor 21 öre
— samt för dramatiska teaterns byggnad 4,5O0,0()0 kronor.

I skrivelse den 23 september 1919 bär byggnadsstyrelsen nu gjort
framställning om anvisande av medel till ifrågavarande försäkringar under

38 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[35.] det stundande försäkringsåret samt därvid hemställt, att därest Kung!. Magt
prövade lämpligt, att operabyggnaden och dramatiska teaterbyggnaden
allt fortfarande försäkrades på sätt för närvarande äger rum, Kungl.
Maj:t måtte hos 1920 års rikdag göra framställning om anvisande på
extra stat för år 1920 av, för jämnande av anslagets slutsumma, ej
mindre 18,314 kronor för gäldande av årspremie för brandförsäkring av
operabyggnaden under ett år, räknat från klockan tolv på dagen den
15 juli 1920, än även tillhopa 21,446 kronor för bestridande av kostnaderna
för erläggande av särskild avgift till Stockholms stads brandförsäkringskontor
samt årspremie för brandförsäkrande av dramatiska
teaterns byggnad under ett år, räknat från klockan tolv på dagen den
1 juli 1920.

Då jag icke har något att erinra mot vad byggnadsstyrelsen sålunda
föreslagit, upptager jag i mitt förslag ifrågavarande anslag med
summan av nyssnämnda belopp eller 39,760 kronor.

Lösegendom i Då Kungl. Maj:t i den till 1910 års riksdag den 14 januari 1910
dramatiska avlatna statsverkspropositionen (under punkt 40 av sjunde huvudtiteln)
teatern. första gången gjorde framställning om brandförsäkring av staten tillhörig,
i operabyggnaden förvarad lösegendom, anförde föredragande
departementschefen, efter att hava meddelat att värdet av ifrågavarande
lösegendom hade beräknats till 1,000,000 kronor, vidare följande:

»Emellertid torde det kunna ifrågasättas, huruvida en försäkring av denna
egendom till fulla värdet är erforderlig. En brandförsäkring har ju i förevarande
fall till ändamål att, såvitt möjligt, göra operaverksamhetens upprätthållande efter
en eldsolycka oberoende av statens ekonomiska ingripande. Betänker man, att
dekorationer, rekvisita o. d. tillkommit och tillkomma successivt under verksamhetens
fortgång, torde det befinnas självfallet, att, även om man icke kan angiva
viss lös egendom såsom för operaverksamheten obehövlig, denna verksamhet dock
kan på ett tillfredsställande sätt upprätthållas, utan att all den operan vid en viss
tidpunkt tillhöriga lösa egendom är för operaverksamheten tillgänglig. Sålunda bör
brandförsäkringen kunna sättas icke obetydligt lägre än egendomens fulla värde.
Och efter inhämtade upplysningar tror jag mig hava funnit, att, även om den lösa
egendomens brandförsäkring begränsades till hälften av det utav styrelsen för kungl.
teaterns aktiebolag upptagna värdet eller till 500,000 kronor, det ersättningsbelopp,
som vid eldsolycka vore att påräkna, kunde bliva till väsentlig hjälp i och för
operaverksamhetens fortgång eller successiva återupptagande.»

Med bifall till vad Kungl. Maj:t i anslutning härtill föreslog beviljade
riksdagen det för brandförsäkring av ifrågavarande lösegendom
för ett belopp av 500,000 kronor begärda anslaget 3,668 kronor.

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 39

I statsverkspropositionen till 1912 års riksdag gjorde Kungl. Maj:t
under punkt 59 av sjunde huvudtiteln första gången framställning om
anvisande av medel till brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska
teaterns byggnad förvarad lösegendom. Enligt vad som framgår av
det därvid åberopade statsrådsprotokollet över finansärenden, hade kungl.
dramatiska teaterns aktiebolag dittills bekostat försäkringen av sistnämnda
lösegendom till ett beräknat värde av 250,000 kronor, och fann föredragande
departementschefen icke anledning att frångå nämnda försäkringsbelopp.
Kuniil. Maj:ts i anslutning härtill framställda förslag
om anvisande av 1,735 kronor till årspremiens gäldande bifölls av riksdagen.

Samma belopp 3,668 respektive 1,735 kronor hava därefter på
förslag av Kungl. Maj: t av riksdagen anvisats beträffande operan under
ett vart av åren 1911 —1918 och beträffande dramatiska teatern under
ett vart av åren 1913—1918. De för år 1918 å tilläggsstaten för
samma år anvisade beloppen avsågo tiden 15 juli 1918—15 juli 1919.
Vid framställningarna om anvisande av medel för ifrågavarande ändamål
för tiden 15 juli 1919—15 juli 1920 hemställde såväl kungl. teaterns
som kungl. dramatiska teaterns aktiebolag om höjning av respektive
försäkringsbelopp. Kungl. teaterns aktiebolag anförde därvid, efter
erinran om det belopp, vartill den staten tillhörande lösegendomen i
operan på sätt nyss nämnts värderats, att om till nämnda värde lades
värdet av den materiel, som anskaffats för nyuppsättning av operor och.
baletter från och med juli 1910, utgörande över 500,000 kronor, uppstode
en värdesumma av 1,500,000 kronor oberäknat den höjning av
värdet, som betingades av nu gällande betydligt högre pris; och uttalade
bolaget i anslutning härtill, att brandförsäkringsbeloppet borde höjas
till minst 1,000,000 kronor. Kungl. dramatiska teaterns aktiebolag
erinrade i sin berörda framställning till en början om att det år 1912
fastställda brandförsäkringsvärdet å staten tillhörig i dramatiska teatern
förvarad lösegendom förblivit oförändrat samt anförde vidare, att nyanskaffningen
sedan nämnda tid belöpt sig till omkring 534,000 kronor,
varför bolaget ansåg, att ifrågavarande lösegendom, för vilken sålunda
utgivits ett sammanlagt belopp av 784,000 kronor, borde med hänsyn
till penningvärdets fall försäkras för minst en miljon kronor.

Över dessa båda framställningar avgav byggnadsstyrelsen därefter
infordrat utlåtande, däri byggnadsstyrelsen — under erinran att värdet
å ifrågavarande inventarieförråd dels genom nyanskaffning och dels till
följd av höjda materialpriser givetvis icke oväsentligt ökats, sedan desamma
i och för brandförsäkring senast värderats — fann en höjning

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[35.] av försäkringssummorna väl motiverad. Efter att vidare hava erinrat
om det uttalande till statsrådsprotokollet den 14 juni 1910, som jag
nyss återgivit, hemställde byggnadsstyrelsen, att, därest Kungl. Maj:t
funne skäl föreslå en höjning av brand försäkringsbeloppen, dessa i så
fall måtte få höjas för inventarierna i operabyggnaden till 750,000
kronor samt för inventarierna i dramatiska teaterns byggnad till 500,000
kronor.

I mitt anförande till statsrådsprotokollet den 9 januari 1919 i
förevarande punkt anslöt jag mig till den uppfattning, som till ovannämnda
statsrådsprotokoll den 14 januari 1910 i detta ämne uttalats
av dåvarande chefen för finansdepartementet. Emelleitid ansåg jag,
med hänsyn till de rådande oerhört höga priserna på ifrågavarande
slag av lösegendom, försikiigheten bjuda, att dessa belopp sattes något
högre än byggnadsstyrelsen föreslagit. Sålunda föreslog jag beträffande
ifrågavarande lösegendom i operahuset ett brandförsäkringsbelopp av
1,000,000 kronor samt beträffande lösegendomen inom dramatiska teaterns
byggnad ett belopp av 750,000 kronor.

Kungl. Maj ts i enlighet med mitt förslag gjorda framställning
vann riksdagens bifall; och anvisade riksdagen å tilläggsstat för år 1919
för tiden 15 juli 1919 — 15 juli 1920 till gäldande av årspremierna
för brandförsäkring av den staten tillhöriga lösegendomen i operahuset
och dramatiska teaterns byggnad respektive 7,280 och 5,205 kronor.
• Nu hava såväl kungl. teaterns som kungl. dramatiska teaterns
aktiebolag i särskilda skrivelser den 8 oktober 1919 gjort framställningar
om anvisande av enahanda belopp för försäkring av förevarande
egendom under tiden 15 juli 1920—15 juli 1921.

Byggnadsstyrelsen, dit berörda framställningar remitterats, har den
21 oktober 1919 i särskilda utlåtanden förklarat sig icke hava något
att erinra mot de av bolagen gjorda framställningarna.

I en till mig på given anledning sedermera överlämnad promemoria
har chefen för dramatiska teatern meddelat, att brandförsäkring
av teaterns lösegendom kunnat i försäkringsaktiebolaget Skandia tagas
och jämväl därstädes tagits med tillhjälp av det å 1919 års tilläggsstat
för ändamålet anvisade beloppet å ett försäkringsvärde av 1,000,000
kronor; och har bemälde teaterchef hemställt, att samma försäkringsvärde
måtte få gälla för nu ifrågavarande försäkringsår.

Departements- På grund av vad sålunda förekommit, anser jag mig böra till chefen.

styrka, att försäkringsvärdet å dramatiska teaterns lösegendom jämväl
sättes till 1,000,000 kronor.

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tMäggsstat.

Jag ber i detta sammanhang fa erinra, att då behov av ifrågavarande
brandförsäkringar givetvis kommer att föreligga jämväl år 1921
och följande år, anslag för ändamålet rätteligen no borde begäras
även å riksstaten för sistnämnda år samt därefter årligen å samma
stat. Med hänsyn emellertid därtill, att en omläggning av budgetåret
till tiden 1 juli—30 juni kan tänkas bliva genomförd inom eu
nära framtid, anser jag skäl för närvarande icke föreligga att nu föreslå
nyss antydda anordning. Skulle emellertid nyssberörda omläggning av
budgetåret av någon anledning komma att undanskjutas för längre tid,
lärer det nu av mig berörda spörsmålet få komma att tagas under förnyat
övervägande.

Premiebeloppen för brandförsäkring av ifrågavarande lösegendom
efter nu nämnda försäkringsvärden utgöra, enligt införskaffade upplysningar,
för helt år- för vad som förvaras inom operabyggnaden 7,280
kronor och för dramatiska teaterns förråd 5,205 kronor.

Samtliga här ifrågavarande brandförsäkringspremier skola erläggas
i förskott; och torde vid sådant förhållande anslagen få uppföras å tillläggsstaten
för år 1920.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslaganvisa dels

till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad
ett belopp av högst ....................... kronor 39,760;

dels till gäldande av årspremie för brandförsäkring
av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad

lösegendom ett belopp av högst ............ kronor 7,280;

dels ock till gäldande av årspremie för brandförsäkring
av staten tillhörig, i dramatiska teaterns
byggnad förvarad lösegendom ett belopp
av högst............................................ kronor 5,205;

eller tillhopa högst........................ kronor 52,245.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft, (Nr 2.)

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tMäggsstat.

[36.]

Bidrag till
svenska stadsförbundets

verksamhet.

Understöd i
vissa fall åt
genom tobaksmonopolets

införande
nödlidande
personer.

[38.]

Täckande av
förskott för
verkställd utvidgning
av
länsstyrelsens
i Stockholms
lön ämbctslokaler.

H. Diverse.

1. Bidrag till svenska stadsförbundets verksamhet.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
spinde huvudtitel, under punkt 34, anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att såsom bidrag till svenska stadsförbundets
verksamhet å tillägg sstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst ..................................... kronor 4,000.

2. Understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopolets införande
nödlidande personer.

Under hänvisning till vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, under punkt 37, anfört, får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition, som kan
komma att till riksdagen avlåtas angående understöd
i vissa fall åt genom tobaksmonopolets införande nödlidande
personer, å tilläggsstat för år 1920 för ändamålet
beräkna ett förslagsanslag å ... kronor 140,000.

3. Täckande av förskott för verkställd utvidgning av länsstyrelsens i
Stockholms län ämbetslokaler.

I skrivelse den 7 mars 1911 anhöll länsstyrelsen i Stockholms
län — under förmälan att de lokaler, som stodo till länsstyrelsens förfogande,
voro tagna i anspråk till det yttersta —att Kungl. Maj:t ville
låta föranstalta om inredning av tjänstelokaler för länsstyrelsen å
vinden till gårdsflygeln till det hus med adressnummer 36 vid Drottninggatan
i Stockholm, varest länsstyrelsen vore inrymd, varjämte länssty -

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

relsen överlämnade av dåvarande överintendentsämbetet uppgjorda rit- [38.]
ningar och kostnadsförslag, utvisande, att för en kostnad ej överstigande

17,000 kronor kunde å nämnda vind inredas fyra till tjänstelokaler lämpliga
rum, utan att huset behövde påmuras.

över berörda framställning avgav överintendentsämbetet den 28
mars 1911 infordrat utlåtande.

Sedermera ingav länsstyrelsen en promemoria i ärendet, däri länsstyrelsen
bl. a. meddelade, att överintendentsämbetet, för utrönande av
om billigare kostnad för ifrågavarande arbete kunde vinnas, än ovan
angivits, infordrat anbud från den byggmästare, som i dylika fall plägade
vara billigast samt att vid antagande av utav denne avgivet anbud
kostnaden skulle kunna nedbringas till 15,000 kronor, däri inberäknat
900 kronor för oförutsedda utgifter och tillsyn.

I anledning av förevarande framställning medgav Kungl. Maj:t
genom beslut den 22 juni 1911 att å vinden till förenämnda hus finge
för länsstyrelsens behov inredas erforderliga tjänstelokaler i överensstämmelse
med ovanberörda av överintendentsämbetet upprättade förslag
samt uppdrog åt överintendentsämbetet att för en kostnad, ej överstigande
15,000 kronor, utföra de i samma förslag angivna arbeten. Vidare
anbefallde Kungl. Maj: t statskontoret att av under händer varande medel
till överintendentsämbetet i mån av rekvisition förskottsvis utbetala för
arbetenas utförande erforderliga medel intill ovannämnda belopp, 15,000
kronor, varjämte Kungl Maj:t ålade överintendentsämbetet att, sedan arbetena
fullständigt avslutats, till Kungl. Maj:t inkomma med förslag
angående berörda förskotts ersättande.

I skrivelse den 25 juni 1919 har nu byggnadsstyrelsen, med förmälan
att det av statskontoret för ifrågavarande ändamål utbetalade beloppet
utgjorde 12,027 kronor 8 öre samt under erinran att de till styrelsens
förfogande ställda anslag till byggnader och reparationer icke vore avsedda
för bestridande av för ifrågavarande ändamål förskotterade belopp,
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till täckande av nämnda förskott anvisa
särskilda medel.

Häröver har statskontoret den 2 augusti 1919 avgivit infordrat utlåtande
. samt därvid uttalat, att medel för täckande av ifrågavarande
förskott torde böra äskas av riksdagen.

I likhet med statskontoret finner jag, att medel för förevarande Departement»-ändamål böra begäras av riksdagen, .lag hemställer alltså, att Kungl. chefen -

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[.38.] Maj:t, med iakttagande av grundsatsen om anslags bestämmande i jämnt
tal av kronor, måtte föreslå riksdagen

att till täckande av förskott för verkställd utvidgning
av länsstyrelsens i Stockholms län ämbetslokaler
å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst.............................................................. kronor 12,028.

4. Kostnader för uppskattning av mark i och för framdeles skeeude taxering
till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt m. in.

[39.] Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

ffrZ^åau fråg''oriia rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
ni»gUPav mark sjunde huvudtitel, under punkt 38 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t
% och för fram- måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, till täckande av kostnaderna
för uppskattning av mark i och för framdeles
skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt
in. m. å tilläggsstat för år 1920 beräkna ett reservationsanslag
å ................................ kronor 400,000.

tretea sxecnue
taxering till
jordvärdeeller
jordvalltestegringsskatt
m. in.

5- Tillfällig löneförbättring under ar 1920 för viss personal inom den civila

statsförvaltningen.

[40.] Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsproto TiiifäiUg

inne- kollet över tiuansärenden anfört i fråga om beredande av tillfällig löneför
^vfsspfr- förbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen, hemsonai
inom ställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

den civila

statsförvait- att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

m"9en- kan varda riksdagen förelagd, för beredande av till fällig

löneförbättring under år 1920 åt viss personal
inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstat för år
1920 under sjunde huvudtiteln såsom förslagsanslagberäkna
ett belopp av ........................... kronor 294,189.

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

6. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersiittningar in. in.

anvisade medel.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet
över finansärenden anfört i fråga om förstärkning av de till avlönande
av vissa extra befattningshavare inom den civil aTstatsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. in. anvisade medel, hemställer
jag, att Kungl, Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning under
år 1920 av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen samt
till vikariatsersättningar in. in. anvisade medel å tilläggsstat
för år 1920 under sjunde huvudtiteln såsom förslagsanslag
beräkna ett belopp av ... kronor 300,000.

7. Dyrt! (Istillägg.

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1920 åt tjänstemän
och betjänte i de till finansdepartementet hörande
ämbetsverk och kårer å tilläggsstat för år 1920 såsom
förslagsanslag beräkna ett belopp
av.......................................................... kronor 11,600,000.

Summan av de av mig å tilläggsstaten för år 1920 under sjunde
huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår till 21,537,300 kronor.

I4U]

Förstärkning
av de till
avlönande av
vissa extra
befattningshavare
inom
den civila
statsförvaltningen
samt
till vikariatsersättningar

m. m. anvisade
medel.

[42.]

Dyrtids tillägg.

Sjunde huvudtiteln; 1920 års til/äggsstat.

I vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt och föreslagit instämde statsrådets övriga
ledamöter; och behagade Hans Majrt Konungen bifalla,
vad sålunda blivit tillstyrkt.

Ur protokollet:
Gunnar Grip.

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Sammandrag och register

till

sjunde huvudtitelns tilläggsstat för år 1920.

►tf				Extra	Extra
	Sid.	Nr		anslag	anslag
**■				Kronor	Kronor
			A. Finans- och handelsdepartementen.		1
1	2	1	Upprätthållande av finansdepartementets verksamhet, förslags-
			anslag, högst...............................................................	9,400
2	2	2	Upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet, för-
			slagsanslag, högst ......................................................	49,300	58,700
			B. Centrala ämbetsverk med underlydande stater.
			Kammarkollegium:
3	2	1	Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium, för-
			slagsanslag, högst ...................................................	4,800
			Statskontoret:		!
4	3	2	Förstärkning av arbetskrafterna hos statskontoret, förslags-		1
			anslag, högst............................................................ Mynt- och justeringsverket:	25,950
5	3	3	Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket, reservations-anslag, att av inkomst av myntning och justering direkt utgå ........................................................................ Kammarrätten:	1 72,000
6	4	4	Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten, för-
			slagsanslag, högst ................................................... Kommerskollegium:	59,513
7	4	5	Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii
			kamrerar- och kassakontor, förslagsanslag, högst 1,175
8	4	6	Förstärkning av arbetskrafterna å fartygsinspektions-
			byrån, förslagsanslag, högst.............................. 3,500	4,675
9	5	7	Sakkunnig extra arbetshjälp åt fartygsinspektörema m. m.,
10	5		förslagsanslag, högst ...............................................	26,150
8	Förstärkning av anslaget till navigationsskolorna, förslags-
			anslag, högst...........................................................	21,000
			Statistiska centralbyrån:
11	7	9	Förstärkning av reservationsanslaget till amanuenser, vika-riatsersättningar och tillfälliga biträden, förslagsanslag,
			högst.......................................................................	7,000

1 Beräknat belopp.

Sjunde huvudtiteln: 1920 års HUäggsstat.

hj			1	Extra	Extra i
tf g.	Sid.	Nr		anslag	anslag
sc				Kronor	Kronor
12	7	10	Byggnadsstyrelsen: Förstärkning av byggnadsstyrelsens anslag till vikariats-
			ersättningar m. m., förslagsanslag, högst............ 7,000
13	7	11	Beredande av lokaler för två av byggnadsstyrelsens
			byråer m. m., förslagsanslag, högst.................. 2,300	9,300
			Patent- och registreringsverket:
14	7	12	Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket, reserva-
			tionsanslag, att av patent- och varumärkes- samt registre-
			ringsavgifters medel direkt utgå .................................	1425,000
			Bank- och fondinspektionen:
15	9	13	Upprätthållande av bank- och fondinspektionens verksam-
			het, reservationsanslag därav att utgå av bankernas
			bidrag till bank- och fondinspektionen 650 kronor 85,800
16	9	14	Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen, för-
			slagsanslag, att i första hand utgå av bankernas
			bidrag till bank- och fondinspektionen ............ 128,000	113,800
17	10	15	Statens tryckeriexpedition, förslagsanslag, högst ..............	1 20,000	789,188
			C. Handel och sjöfart.
18	10	l	Svenska handelskamrar i utlandet, förslagsanslag, högst ...	25,000
19	11	2	Sveriges allmänna exportförening, förslagsanslag, högst ......	25,000
20	18	3	Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten, förslags-
			anslag ........................................................................	19,000	69,000
			D. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
21	18	1	Forskning inom kraft- och bränsleområdet, förslagsanslag,
			högst...........................................................................	1 150,000
22	19	2	Tekniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet,
			förslagsanslag, högst ...................................................	1 50,000	200,000
			E. Skatteomkostnader.
23	19	1	Förstärkning av förslagsanslaget till tullverket, förslagsan-
			slag, högst .......................................... ........................	2,000,000
24	19	2	Förstärkning av förslagsanslaget till tilltälliga lönetillägg
			till tullverkets personal, förslagsanslag, högst ...............	1120,000
25	20	3	Dyrtidstillägg vid kontrollstyrelsens avdelning för ärenden
			angående skattefri sprit m. m., reservationsanslag, att av
			denatureringsavgifter direkt utgå....................................	1 40,800	2,160,800
			F. Kronans publika hus.	i \|
26	21	1	Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och repa-
			rationer, förslagsanslag, högst.......................................	1 520,000
27	22	2	Förhyrande av bostad för landshövdingen i Västernorrlands
			län, reservationsanslag, högst.......................................	1,750-

1 Beräknat belopp,

Punkt I 2P S 3 -h sq ce ^ »o »o »© ce i> oo 05 ©

JTUHH.L I^^JScocOCC CO ce ce ce CO CO CO CO ^

Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstnt.

4«J

Sid.	Nr
22
22	4
23	5I
23	t> j
25	7
27	s\|
35	11
37	2
37	3
37	4 j
42	1 i
42	2
42	3
44	4
44	5
45	6
45 l	7

Påbyggnad av pensionsstyrelseus fastigheter i Stockholm, reservationsanslag
......................................................

Om- och tillbyggnad av det s. k. Preisisko huset, reservationsanslag.
.................................................................

Anordnande av bostäder åt tullpersonalen vid Värtahamnens
i Stockholm tull- och frihamn, m. in., reservationsanslag...
Inredande av vinden i gamla riksdagshuset, reservationsanslag
Öknt lokalutrymme för ämbetsverk m. in., reservationsanslag
Inlösen och reparation av patent- och registreringsverkets
fastighet i Stockholm, reservationsanslag........................

G. De kuugl. teatrarna.

Förstärkning av anslaget till Kung!, operan, förslagsanslag,

högst ........................................................................

Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns

byggnad, förslagsanslag, högst ....................................

Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad
lösegendom, förslagsanslag, högst........................

Brandförsäkring] av staten tillhörig, i dramatiska teaterns
byggnad förvarad lösegendom, förslagsanslag, högst...

H. Diverse.

Bidrag till svenska stadsföibundet, förslagsanslag, högst
Understöd åt genom tobaksmonopolets införande nödlidande

personer, förslagsanslag..........................................

Täckande av visst förskott, förslagsanslag, högst.........

Kostnader för jordvärdetaxering, reservationsanslag......

Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal

inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag......

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel, förslagsanslag ...
Dyrtidstillägg. förslagsanslag .................................... 1

Summa

Extra	Extra
anslag	anslag
Kronor	Kronor
175,000
»0,000
11,205,400 210,000 12,100,000
1,065,000	5,367,150
90,000	-
39,760
7,280
5,205	142,245
4,000,
1 140,000 12,028 1 400,000
1 294,189
1 300,000 ‘11,600,000	12,750,217
	21,537,300

1 Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 taml. 2 höft. (Nr 2.)

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7
januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmqvist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Olsson anhöll att få underställa Kungl.
Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under åttonde huvudtiteln
torde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1920, därvid anslags -äskandena komme att upptagas i den ordning, vari de ansåges böra upptagas
i tilläggsstaten, och yttrade därefter:

Bihang till riksdagms protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

1920. Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Arkiv, bibliotek och museer.

Arkiv.

1. Hyllinredning i riksarkivet. I skrivelse den 29 juni 1918
framlade riksarkivarien det trängande behovet av ökat utrymme för riksarkivets
samlingar. I denna framställning rörande riksarkivets byggnadsfråga
framhölls, bland annat, att riksarkivet i sitt nya och gamla hus på
sin höjd hade så mycket utrymme övrigt, som under några få år kunde
antagas motsvara de ordinarie accessionerna från Kungl. Maj:ts kansli, men
att för extra ordinarie accessioner, som utan tvivel vore att förvänta, det
enda lediga utrymme riksarkivet disponerade vore något över 600 meter i
det valv under kungl. slottet, som tills vidare vore upplåtet åt riksarkivet.

Sedan vidare verkställda förberedande undersökningar utvisat, att de
s. k. kristidskommissionernas arkivalier icke kunde erhålla plats i riksarkivets
nuvarande lokaler, hade riksarkivarien inför Kungl. Maj:t framlagt
förslag om beredande av lokal för dessa samlingar. Enär detta spörsmål
synts riksarkivarien kunna definitivt lösas först i samband med dels riksarkivets
egen byggnadsfråga, dels frågan om anordnande i landsorten av
någon reservdepå för arkivalier från centrala myndigheter, hade riksarkivarien
nu endast föreslagit vissa provisoriska åtgärder. Genom beslut den
1 oktober 1919 föreskrev Kungl. Maj:t, att källarvåningen, i den staten
tillhöriga fastigheten i kvarteret Mercurius i Stockholm, med adress Storkyrkobrinken
7, skulle anordnas till provisorisk arkivlokal med hyllinredning
i huvudsaklig överensstämmelse med riksarkivariens förslag och ställas
till riksarkivets förfogande för mottagande av kristidskommissionernas arkivalier.
Till täckande av kostnaderna för erforderliga inredningsarbeten
anvisade Kungl. Maj:t ett belopp av 9,000 kronor.

Behovet av ökat utrymme har nu blivit än mer trängande och föranlett
riksarkivarien att i skrivelse den 19 november 1919 framlägga förslag
om beredande av medel till verkställande av erforderliga hyllinredningar.
Det heter härom i riksarkivariens framställning: I

I någon mån har förut beräknat utrymme å 600 meter sedan dess kunnat ökas,
i det att från riksarkivet kunnat till krigsarkivets nya lokaler vid Tegelbaeken överflyttas
en del arkivalier, något över 200 hyllmeter, som krigsarkivet haft deponerade
i riksarkivet. Å andra sidan hava under samma tid kraven på ökat hyllutrymme i

1920. Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggs stat.

hög grad stegrats. Kristidskommissionernas arkiv hava sålunda visat sig vida mer om- |1.|
fattande än "då kunde anas. Ensamt från folkhushållningskommissionen med underlydande
avdelningar hava sålunda den 10 september 1919 anmälts till arkivalisk förvaring
icke mindre än över 2,800 hyllmeter, däri ej ingående sadana handlingar, som
ansetts genast kunna utgallras. Från liandelskommissionen äro anmälda omkring 275
hyllmeter, och från industrikommissionen omkring 270. Då emellertid lokalen vid Storkyrkobrinken
7 endast rymmer inemot 1,100 hyllmeter och då, enligt vad byggnadsstyrelsen
meddelat, någon annan lokal i huvudstaden för närvarande icke star att erhålla,
har det blivit nödvändigt att hänvisa avsevärda delar av folkhusliållmugskommissionens
arkivalier till provisorisk förvaring i landsarkiven, där emellertid lårarna till väsentlig
del måste stå ouppackade samt i förstugor o. d. utrymmen. Det torde icke heller
kunna undgås att söka bereda utrymme för åtminstone någon del av komtnissionsarkivalierna
även i riksarkivets reservutrymmen, så begränsade dessa än äro.

Samtidigt har ett annat, i 1918 års skrivelse angående riksarkivets byggnadsfråga
antytt utrymmesbehov blivit aktuellt, i det att den därstädes berörda fragan om
förflyttning av de äldre delarna av kungl. flottans arkiv i Karlskrona och deras förening
med i riksarkivet förvarade delar av flottans arkiv inom den närmaste tiden
måste upptagas till avgörande på grund av önskemal hos flottans station i Karlskrona
att få därvarande arkivförhållanden ordnade. Såsom i berörda skrivelse framhölls,
gäller det här arkivalier till en omfattning av omkring 900 hyllmeter.

Även för de ordinarie leveranserna från Kungl. Maj:ts kansli äro på vissa hall
accessionsutrymmena ytterligt begränsade. Da under sådana förhållanden det är
oundgängligen nödvändigt att söka i möjligaste man omedelbart utvidga riksarkivets
hyllutrymme, har riksarkivarien den 23 oktober 1919 begärt byggnadsstyrelsens medverkan
för utredning härom. I anledning härav hava de nuvarande lokalerna blivit
genomgångna och plan uppgjorts att uppsätta nya hyllor eller utvidga gamla pa alla
platser, där sådant kunde låta sig göra. Platserna äro temligen begräusade, i regel
med eu bredd av högst ett par meter, men då de sammanlagt uppgå till ett fyrtiotal,
fördelade på tjugutvå rum, kan på detta sätt utvinnas 590 hyllmeter för en sammanlagd
kostnad av 11,000 kronor.

Vid skrivelsen är fogad en inom byggnadsstyrelsen den 8 november
1919 uppgjord specificerad kostnadsberäkning för nya hyllor och förändring
av gamla inom riksarkivets hus.

Riksarkivarien anhåller nu om anvisande för ändamålet av ett belopp
av 11,000 kronor och framhåller på grund av det trängande behovet önskvärdheten
av att anslag måtte hos riksdagen äskas på tilläggsstat för år
1920.

För avhjälpande av de svårigheter i avseende å förvaring av arkiva- m^etP“‘*-n
lier, vilka kommit till synes i riksarkivariens framställning, synes ulig icke mentsc e en''
någon annan utväg erbjuda sig än att, såsom föreslagits, hos riksdagen
begära ett anslag för ändamålet. Mot anslagets belopp har jag intet att
erinra; likaså anser jag detsamma med hänsyn till frågans brådskande
natur böra uppföras å 1920 års tilläggsstat.

[2.]

Ersättning åt
andre bibliotekarien
S.
Hallberg för
redigering av
ett tioårsregister
till
Sveriges
offentliga biblioteks
gemensamma

accessionskatalog.

4 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Jag hemställer alltså om förslag till riksdagen

att för bestridande av kostnaderna för hyllinredning
i riksarkivets hus anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett
reservationsanslag av 11,000 kronor.

Bibliotek.

2. Ersättning åt andre bibliotekarien S. Hallberg för redigering
av ett tio årsregister till Sveriges offentliga biblioteks gemensamma
accessionskatalog. I skrivelse den 27 september 1913 anmälde
dåvarande riksbibliotekarien E. W. Dahlgren, att åtgärder borde vidtagas
för att förbereda utgivandet av ett nytt tioårsregister, det tredje i ordningen,
till den av kungl. biblioteket utgivna, för Sveriges offentliga
bibliotek gemensamma accessionskatalogens 21:a—30:e årgångar, omfattande
åren 1906—1915.

Utarbetandet av ett tioårsregister krävde, såsom i den åberopade skrivelsen anfördes,
utskrivning på lösa blad av samtliga boktitlar i de årliga katalogerna jämte
för titlarnas återfinnande nödiga hänvisningar med tillägg på varje blad av sifferuppgift
till vederbörande årgång och sida, vidare kollationering och alfabetisering av dessa
primära anteckningar, vartill kom det belas granskning för åvägabringande av enhetlighet
och konsekvens, samt slutligen den ytterst mödosamma korrekturläsningen.

Kostnadsberäkningen för detta redigeringsarbete slutade på ett belopp
av 7,000 kronor, varav för titlarnas utskrivning på lösa blad beräknades

2,500 kronor, för kollationering och alfabetisering 500 kronor och för
granskning, slutredigering och korrekturläsning av beräknade 80 tryckark
k 50 kronor för arket 4,000 kronor.

I till riksdagen i ärendet avgiven proposition hemställde Kungl. Maj:t
om beviljande av ett anslag för ändamålet av 7,000 kronor, varav 1,500
kronor borde utgå på extra stat under år 1915.

Riksdagen nedsatte emellertid det äskade beloppet till 6,000 kronor.

Toge man i beräkning, att för det sista tioårsregistret med dess 60 tryckark
åtgått cirka 4,200 kronor, borde det nu påtänkta registret med dess beräknade 80
tryckark draga en lägre kostnad, än vad som uppgivits. Dessutom finge man ej anse
den möjligheten utesluten, att, därest så skulle erfordras, någon del av kostnaden skulle
kunna bestridas av det a kungl. bibliotekets stat uppförda anslaget till vikariatsersättning,
arvoden, flitpenningar åt extra biträden m. m., varjämte de inom biblioteket förbandenvarande
arbetskrafterna i någon mån kunde tänkas biträda vid arbetets utförande.

Med anledning av riksdagens sålunda uttalade mening framhöll riksbibliotekarien
Dahlgren i sin berättelse över kungl. bibliotekets verksamhet

Åttonde huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat. 5

under är 1914, att det då ännu vore för tidigt att bedöma, huruvida de
skäl för anslagssummans nedsättning, som av riksdagen anförts, skulle
komma att visa sig hållbara:

Det ständigt växande arbetet gåve icke förhoppning om att arbetskraft skulle
bliva övrig för uppdrag, som ligga utom de löpande göromålens område, jämförelsen
med det senast utgivna tioårsregistret vore i så måtto vilseledande, att för detta eu
betydande del av redigeringsarbetet utförts av ordinarie tjänsteman utom den vanliga
tjänstetiden och utan någon som helst ersättning.

Under vart och ett av åren 1915—1918 hava, eldigt riksdagens beslut,
för redigering av det nu ifrågavarande nya tioårsregistret å extra stat
utgått 1,500 kronor eller tillsammans 6,000 kronor.

1 eu den 1 november 1919 dagtecknad skrivelse har nu riksbibliotekarien
gjort framställning om anvisande av ytterligare medel för utgivande
av ifrågavarande register och därvid anfört bland annat följande:

Sedan några veckor föreligger förra hälften av det nya tioårsregistret färdig, omfattande
bokstäverna A—K och utgörande en volym på 676 sidor. Redigeringsomkostnaderna
hava emellertid i vissa avseenden av åtskilliga skäl stigit betydligt utöver
de beräknade, bland annat på grund av att arbetet fått ett större omfång än som fråu
början antagits — det kommer att färdigt omfatta 85 tryckark, i stället för 80 —
vidare på grund av kända ekonomiska rubbningar under dessa år, som föranlett krav
på ökad ersättning i fråga om vissa delar av redigeringsarbetet. För titlarnas utskrivning
på lösa blad och för kollationering och alfabetisering ha sålunda utbetalats 4,100
kronor i stället för beräknade 8,000 kronor. För granskning, slutredigering och korrekturläsning,
^ d. v. s. det egentliga redigeringsarbetet, ha däremot utbetalats endast 1,900
kronor. En särskild omständighet har härvid medverkat, i det att redaktören för tioårsregistret,
andre bibliotekarien S. S. Hallberg, som utnämndes till innehavare av sin
andre bibliotekariebefattniug den 26 januari 1917, icke efter sin utnämning varit berättigad
att uppbära särskilt arvode för redigeringsarbetet. Det av Hallberg före hans
utnämning i olika poster uppburna beloppet, tillsammans 1,900 kronor, har därför
luttills utgjort hans ersättning. Men därigenom har å andra sidan en begärd skälig
förbättring i avlönandet av övriga delar av redigeringsarbetet kunnat beredas det därför
erforderliga biträdet. Emellertid synes nu, sedan tioårsregistrets första hälft såsom
nämnt nyligen utkommit av trycket, frågan om ersättning åt Hallberg för hans
arbete med ifrågavarande register böra dragas inför Kungl. Maj:ts prövning.

Tioårsregistrets utgivande bör med all kraft påskyndas, och särskilda åtgärder äro
av nöden för att nå detta mål. Till dessa räknar jag i främsta rummet, att redigeringsarbetet
bandbaves av den därtill mest kompetente, nämligen Hallberg; då denne
dock av sin ordinarie tjänstgöring är hindrad att under tjänstetid sysselsätta sig därmed,
men är villig att på annan tid utföra arbetet, så synes billigheten fordra, att lian av
för ändamålet disponibla medel erhåller skälig ersättning. Åt Hallbergs redigeringsarbete
måste givas det högsta vitsord. I jämförelse med föregående tioårsregister
företer det nya en del på Hallbergs initiativ tillkomna förbättringar, bland annat i
fråga om uppställningen och sammanförandet av vetenskapliga institutioner och sällskap,
som möjliggöra deras bekvämare överblickande och återfinnande. Hela redigeringsarbetet
är i övrigt av sådan art, att det kräver djupgående kännedom icke blott om

[2-]

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggssiat.

bibliografiska hjälpmedel över huvud, utan även i alldeles särskild grad om den svenska
accessiouskatalogen. Eu sådan kännedom har Hallberg förvärvat under ett flerårigt
redaktörskap av denna publikation, ett redaktörskap som han, enligt vad vid flera tillfällen
blivit hos Kungl. Maj:t av mig och av min företrädare i ämbetet anmält, fullgjort
på ett synnerligen framstående sätt. Härtill kommer den ovanliga arbetsintensitet,
som av honom ådagalagts vid nu ifrågavarande redigeringsarbetes utförande.
Efter hans utnämnande till ordinarie andre bibliotekarie hade med Hallberg överenskominits,
att arbetet skulle utföras under tjänstetid i den mån hans övriga åligganden
sådant medgåvo. Då i främsta rummet de ordinarie tjänstemännens tid är tagen starkt
i anspråk av de dagliga löpande göromålen, lider det intet tvivel, att tioårsregistrets
utgivande skulle ha blivit starkt fördröjt, om Hallberg hade inskränkt redigeringsarbetet
till en större eller mindre del av den dagliga tjänstetiden. Men med okuvlig
flit har han för detsamma därjämte av annan tid oavbrutet använt flere timmar
dagligen. Utgivandet av detta nya tioårsregister, som kommer att omfatta 85 tryckark,
har också kunnat ske på anmärkningsvärt kort tid. Visserligen föreligger nu utgiven
endast förra hälften, men arbetet på den senare hälften är så långt framskridet,
att densamma kan med säkerhet beräknas föreligga färdig under loppet av nästa år,
om Hallbergs arbetskraft kan i samma utsträckning som hittills påräknas.

Att under sådant förhållande lämna det av Hallberg utförda arbetet utan annan
ersättning än den, som han i sin egenskap av extra ordinarie tjänsteman var oförhindrad
att uppbära, eller 1,900 kronor, torde icke kunna anses vara med rättvisa och
billighet förenligt. Jag anser mig, tvärtom, böra hos Kungl. Maj:t med styrka framhålla,
att ett arbete av det slag, varom här är fråga och som därtill utföres — och
jag vill tillägga: måste utföras — till så väsentlig del på arbetstid utöver den fastställda
dagliga tjänstetiden, synes av det allmänna böra skäligen ersättas, då det i
motsatt fäll torde bli svårt att finna kompetenta personer, som vilja åtaga sig de med
ett sådant arbete förenade mödorna. I sin ovanberörda skrivelse den 27 september
1913 föreslog redan riksbibliotekarien Dahlgren ett redaktionsarvode av 4,000 kronor.
Med hänsyn till att en del av Hallbergs redigeringsarbete är utfört under tjänstetid,
synes emellertid icke, trots det nu så starkt minskade penningvärdet, eu ytterligare
ersättning böra för Hallberg ifrågasättas än ett belopp av 2,500 kronor.

De skäl, som av riksdagen anfördes för nedsättning av det av riksbibliotekarien
Dahlgren föreslagna anslagsbeloppet, hava icke visat sig hållbara. Av anslaget till
vikariatsersättning, arvoden, flitpenningar åt extra biträden m. in., varav den vid kungl.
biblioteket anställda extra personalen avlönas, har icke medel till bestridande av någon
del av kostnaden för tioårsregistrets redigering kunnat erhållas, då detta anslag under
de senaste åren visat sig vara allt för knappt för att fylla de behov, som skola genom
detsamma närmast tillgodoses. En betydande förhöjning av anslaget i fråga har också
begärts och vunnit Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande under år 1919. Ett
av riksdagen ifrågasatt användande av inom biblioteket förhandenvarande arbetskrafter
såsom biträde vid tioårsregistrets redigering har icke heller kunnat äga rum, alldenstund
dessa arbetskrafter måst till det yttersta anlitas för de löpande göromålen, sedan
bland annat tillgång på amanuenser vid biblioteket under de senare åren icke svarat
mot behovet.

På grund av vad sålunda anförts hemställer riksbibliotekarien, att
Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärd för beredande av ersättning till andre
bibliotekarien S. Hallberg för av honom utförd redigering av ett tioårs -

Åttonde huvudtiteln: 1020 års tilläygsstat. 1

register till den för Sveriges ofientliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens
21 :a—30:e årgångar, omfattande åren 1906—1915, med ett belopp
av 2,500 kronor utöver av honom redan uppburna 1,900 kronor, att utgå
till Hallberg så snart nämnda tioårsregister föreligger färdigt och avslutat.

På grund av remiss har statskontoret den 7 november 1919 avgivit
utlåtande i ärendet och därvid yttrat i huvudsak följande:

Statskontoret, som av den till stöd för nu förevarande framställning förebragta
motivering funnit det vara en gård av billighet och rättvisa, att Hallberg för sitt å
annan tid än den fastställda tjänstgöringstiden å tjänsterummet verkställda arbete å
sagda tioarsregister tillerkännes särskild gottgörelse, och som för sin del icke har
något att erinra mot det av riksbibliotekarien i sådant avseende föreslagna beloppet,
hemställer, det täcktes Kungl. Maj:t föreslå 1920 års riksdag medgiva, att till Hallberg
må, utöver av honom tidigare uppburet belopp av 1,900 kronor, för hans utom fastställd
tjänstgöringstid a tjänsterummet utförda arbete å merberörda register utgå ersättning
med 2,500 kronor, så snart registret ifråga föreligger färdigt och avslutat;
lärande, i händelse av bifall härtill, det erforderliga beloppet lämpligen böra anvisas å
tilläggsstat till riksstaten för år 1920 såsom reservationsanslag.

Goda skäl synas mig tala för att särskild ersättning beredes Hallberg
för det av honom på annan tid än den fastställda arbetstiden utförda redigeringsarbetet.
I betraktande av dess omfattning och det efter riksbibliotekariens
vitsordande förtjänstfulla arbete, som nedlagts å katalogens
redigering, lärer det begärda beloppet, 2,500 kronor, icke kunna anses för
högt tilltaget. Med hänsyn till att Hallberg redan under nära tre år eller
alltsedan sin utnämning till ordinarie tjänsteman utan ersättning utfört
ifrågavarande arbete och att detsamma kan beräknas föreligga i fullbordat
skick under år 1920, torde, såsom statskontoret föreslagit, de för ändamålet
erforderliga medlen böra äskas av riksdagen å tilläggsstat för sistnämnda
år.

Jag hemställer alltså om förslag till riksdagen att

dels medgiva, att till ersättning åt andre bibliotekarien
vid kungl. biblioteket S. Hallberg må för av honom
utom fastställd tjänstgöringstid å tjänsterummet
utfört arbete med redigering av ett tioårsregister till
den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens
21:a—30:e årgångar, omfattande åren
1906—1915, utöver av Hallberg tidigare uppburet belopp
av 1,900 kronor, utgå ersättning med 2,500 kronor,
dels ock för ifrågavarande ändamål anvisa på tillläggs
stat för år 1920 ett reservationsanslag av 2,500
kronor.

[2-]

Depaite mentschefen.

T3.] ''

Brist i stiftsoch
läroyerksbibliotokets

i Linköping
kassa.

[4.]

Pedagogiska
biblioteket i
Stockholm.

8 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

3. Brist i stifts- och läroverksbibliotekets i Linköping kassa.

Från den under åttonde huvudtitelns ordinarie reservationsanslag till de
allmänna läroverken upptagna anslagsposten: bibliotekarierna, utgår för närvarande
till stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping 527 kronor 6 öre
till bestridande av kostnader för bibliotekslokalens uppvärmning och
städning, bindning av böcker m. fl. för bibliotekets underhåll erforderliga
utgifter.

I skrivelse den 28 maj 1919 har domkapitlet i Linköping anmält,
att på grund av de ovanligt höga bränslepriserna under år 1918 uppstått
en brist å 1,515 kronor 92 öre i bibliotekets kassa, vilken brist icke
syntes kunna täckas genom besparingar i kassan; och har domkapitlet
hemställt om beredande av medel för täckande av sagda brist.

Vid domkapitlets skrivelse har fogats utdrag av räkenskaperna för
år 1918 rörande ifrågavarande bibliotek, utvisande att inkomsterna under
året utgjort 3,067 kronor 46 öre, medan utgifterna uppgått till 4,583
kronor 38 öre.

över förevarande framställning hava infordrade utlåtanden avgivits
den 28 juli 1919 av statskontoret och den 28 augusti 1919 av kammarrätten
efter hörande av dess revisionsavdelning.

För täckande av ifrågavarande brist synes böra å tilläggsstat för år

1920 äskas ett anslag, vilket, utjämnat till helt krontal, torde beräknas
till 1,516 kronor.

Jag hemställer alltså om förslag till riksdagen

att å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst 1,516 kronor till täckande av under år
1918 uppkommen brist i stifts- och läroverksbibliotekets
i Linköping kassa. 4

4. Pedagogiska biblioteket i Stockholm. Under åberopande av
vad jag tidigare i dag anfört vid anmälan av anslagsbehoven för år

1921 under riksstatens åttonde huvudtitel, hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av anslaget till bidrag till
uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet
anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst 186 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsslat.

Museer.

Nationalmuseum.

5. Nyinredning av antiksalen. Till förändrad uppställning av [5.]
nationalmuseets samlingar av europeisk keramik och antika skulpturarbeten Nyinredning
ävensom till installering av museets samling av antika bronser, vaser in. m. av an*lksa>en,
i de för vederbörande samlingar avsedda salar inom nationalmuseibyggnaden
anvisade 1917 års riksdag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag på
extra stat för år 1918 ett reservationsanslag av 14,000 kronor.

Det var två salars anordnande för ovannämnda ändamål, som berörda
anslag gällde. Anslagsmedlen hade hopslagits till en summa, som således
kunde efter behov användas för båda salarnas utrustning, men av de handlingar,
som lågo till grund för Kungl. Maj:ts framställning i ämnet, inhämtas,
att .för »keramiksalen» beräknats åtgå ett belopp av 6,000 kronor
och för »antiksalen» ett belopp av 8,000 kronor.

Enligt vad överintendenten och chefen för nationalmuseum i en den
30 augusti 1919 avlåten skrivelse meddelat, hava kostnaderna för de båda
salarnas omändring visat sig komma att betydligt överskrida den beviljade
anslagssumman — uttalanden härom hava ock förekommit i nationalmuseets
årsberättelser för 1917 och 1918.

Omordnandet av de båda salarna tog samtidigt sin början under år
1917. Nödiga beställningar gjordes, och avtal om arbetenas utförande
träffades.

Av skäl, som i nyssnämnda skrivelse angivas, fick emellertid arbetet
med omordnande av antiksalen stå tillbaka — det hade letts av numera
avlidne överintendenten Bergh, till dess han i november 1918 drabbades
av sjukdom — och nyinredning in. in. i keramiksalen blev först slutförd.

Om kostnaderna härför yttrar överintendenten:

Ehuru den största möjliga sparsamhet iakttagits vid salens nyinredning, i det de
gamla montrerna i största möjliga utsträckning använts, hade dock de nödvändiga ändringarna
av dessa montrer, förfärdigandet av 9 stycken nya mindre monterlådor i
fönstren, piedestaler, socklar och annat mindre utställningsmaterial, samtliga montrers
oljemålning och inklädning med oblekt linnestoff m. fl. mindre arbeten betingat en
summa av 12,733 kronor 72 öre.

Av den för de båda salarnas nyinredning avsedda summan, 14,000 kronor, återstod
e således endast ett belopp av 1,266 kronor 28 öre till bestridande av kostnaderna
för antiksalen.

Arbetet med dennas iordningställande hade emellertid, såsom nämnts, påbörjats
och borde nu slutföras, vederbörliga beställningar hade som sagt redan gjorts.

Enligt vad överintendenten i sin skrivelse upplyst drager redan levererad och
uppsatt monteranordning för grekiska och romerska vaser m. m. en kostnad, enligt

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 2

Departe mentschefen.

[6-]

Livrustkammarens
samlingar.

10 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

räkning, av 9,614 kronor. Beställd, men ännu ej uppsatt draperianordning mellan
salens pelare kommer enligt räkning att kosta 1,875 kronor. För att kunna helt och
hållet färdigställa antiksalen fordras, säger överintendenten, ytterligare åtskilliga smärre
arbeten såsom reparation och eventuellt nyanskaffande av piedestaler och socklar m. m.
Kostnaden härför anser överintendenten ej höra beräknas till mindre än 1,000 kronor.

Sistnämnda tre poster utgöra tillhopa 12,489 kronor och utvisa den
slutliga kostnaden för antiksalens iordningställande. Då av förut anvisade

14,000 kronor blott återstår ett belopp av 1,266 kronor 28 öre, erfordras
alltså ytterligare en summa av 11,222 kronor 72 öre. För det resterande
beloppets täckande har nu överintendenten begärt ett erforderligt tilläggsanslag.

Byggnadsstyrelsen har i avgivet utlåtande den 21 oktober 1919 tillstyrkt
beviljande av det begärda anslaget.

Väl synes det mig, som om vederbörande icke visat all tillbörlig försiktighet,
när ifrågavarande arbeten i det närmaste bragts till fullbordan
utan att tillräckliga medel till deras bekostande varit för handen. Det har
emellertid ej saknats skäl för att så förfara och då arbetena ju i allt fall
måst slutföras, torde det vara antagligt, att ett uppskov därmed skulle ännu
mer hava ökat kostnaderna. Jag vill nu tillstyrka, att anslag för ifrågavarande
ändamål beredes å tilläggsstat för år 1920 samt att Eders Kungl.
Maj:t följaktligen, med det begärda anslagets utjämnande till helt krontal,
föreslår riksdagen

att för fullbordandet av nyinredning och omändring
i en för uppställning av antik skulptur m. m. avsedd
sal i nationalmuseum anvisa på tilläggsstat för år 1920
ett reservationsanslag av 11,223 kronor.

Livrustkammaren.

6. Livrustkammarens samlingar. Under åberopande av vad jag

anfört i fråga om anslag till livrustkammaren för år 1921 hemställer jag,
det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för beredande av lönetillägg åt vaktmästarna
vid livrustkammaren anvisa på tilläggsstat för år 1920
ett förslagsanslag, högst 2,100 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. It

7. Tillfällig löneförbättring för befattningshavare vid livruat&ainmaren.
Hos Kungl. Maj:t, har framställning gjorts angående beredande
av medel för åstadkommande av tillfällig löneförbättring för år
1920 för befattningshavare vid livrustkammaren. 1 ärendet hava utlåtanden
avgivits av statskontoret ävensom av löneregleringskommittén, men är jag
på grund av frågans samband med spörsmålet om tillfällig löneförbättring
för år 1920 till befattningshavare i statens tjänst ej nu i tillfälle att
framlägga förslag i ämnet hos riksdagen. Jag hemställer därför, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående tillfällig
löneförbättring för år 1920 åt befattningshavare vid
livrustkammaren, för ändamålet beräkna på tilläggsstat
för samma år ett förslagsanslag, högst 2,000 kronor.

Naturhistoriska riksmuseet.

8. Nattlig bevakning vid etnografiska avdelningen. Under åberopande
av vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehoven under riksstatens åttonde
huvudtitel för år 1921, punkten 28, hemställer jag om förslag till riksdagen att

till nattlig bevakning vid naturhistoriska riksmuseets
etnografiska avdelning anvisa på tilläggsstat för
år 1920 ett förslagsanslag, högst 1,700 kronor, att utgå
enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

9. Förstärkning av vissa expensanslag för naturhistoriska
riksmuseet. I den år 1914 fastställda staten för naturhistoriska riksmuseet
uppfördes för avdelningarna vid Frescati ett anslag av 40,000
kronor till expenser samt för etnografiska avdelningen ett anslag av 8,200
till expenser samt till vård, underhåll och förkovran av sagda avdelning.
Sedan förstnämnda belopp visat sig otillräckligt för det med anslaget avsedda
ändamålet samt i följd härav under senare år brist uppkommit i
samma anslag, har riksdagen på extra stat för år 1918 samt på tilläggsstat
för samma år anvisat särskilda anslag till täckande av bristen under
vart och ett av åren 1915—1917. På nämnda tilläggsstat anvisades därjämte
ett belopp av 29,800 kronor till förstärkande av omförmälda, i
museets stat för år 1918 för avdelningarna vid Frescati uppförda anslag.

På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning anvisade vidare 1919

[7.]

Tillfällig lö^förbättring

för befattningshavare

vill livrustkammaren.

[8.]

Nattlig bevakning
vid
etnografiska
avdelningen.

[9.]

Förstärkning
av vissa expensanslag

för naturhistoriska

riksmuseet.

12 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

års lagtima riksdag på tilläggsstat för år 1919 såsom särskilda förslagsanslag,
högst:

1) till täckande av den brist, som under år 1918 må hava uppkommit
i det å naturhistoriska riksmuseets stat för avdelningarna vid Frescati
upptagna anslaget till expenser, ett belopp av 20,200 kronor,

2) till förstärkande av omförmälda, i museets stat för år 1919 för
nämnda avdelningar uppförda anslag ett belopp av 57,160 kronor,

3) till täckande av den brist, som under år 1918 må hava uppkommit
i det å naturhistoriska riksmuseets stat för etnografiska avdelningen
upptagna anslaget till expenser samt till vård, underhåll och förkovran
av etnografiska avdelningen ett belopp av 5,500 kronor,

4) till förstärkande av omförmälda, i museets stat för år 1919 för
etnografiska avdelningen uppförda anslag ett belopp av 4,000 kronor.

Genom beslut den 19 juni 1919 ställdes senast omförmälda fyra anslag
till vetenskapsakademiens förfogande att på rekvisition i mån av behov
till akademien utbetalas.

Akademien har nu i skrivelse den 12 november 1919 dels anmält,
att vissa av nyssberörda anslag ej behöft i sin helhet tagas i anspråk,
dels ock anhållit om förstärkningsanslag för samma ändamål för år 1920.
I skrivelsen anför akademien följande:

Med avseende på de i punkt 1) och 3) omnämnda anslag till täckande av uppkommen
brist i expensanslagen för år 1918 får akademien anmäla, att bristen i anslaget
till avdelningarna vid Frescati uppgick till 16,821 kronor 4 öre och i anslaget
till etnografiska avdelningen till 8,463 kronor 89 öre. I båda fallen har således det
av riksdagen beviljade anslaget ej i sin helhet behöft tagas i anspråk.

Beträffande kostnaderna för expenser vid avdelningarna vid Frescati under år
1919 framgar av en skrivelsen bilagd, av förste intendenten avgiven beräkning visserligen,
att vid arets slut torde föreligga eu brist av omkring 20,000 kronor, men att
denna mer än väl uppväges av värdet å det bränsle, som beräknas inneligga vid 1920
års början.

Att förhållandet är sådant beror på, att akademien i augusti månad lyckades
erhålla anbud a leverans före den 1 december 1919 av all den ved, som behövdes under
bränsleperioden 1919—1920 till ett pris av 20 kronor 25 öre per kubikmeter fritt
utkörd till museet. Enär det kunde befaras, att prisen senare på året skulle stiga —
vilket ock blivit fallet — ansag akademien klokast att antaga det föreliggande anbudet.

Under förutsättniug att på tilläggsstat för år 1920 beviljas ett lika stort anslag
som för ar 1919, synes det därför nu ej behövligt att anhålla om något särskilt anslag
för täckande av den brist, som må hava uppstått i 1919 års anslag.

Med avseende på anslaget till expenser samt till vård m. m. av etnografiska avdelningen
äger ett liknande förhållande rum.

På grund av nu anförda omständigheter anhåller vetenskapsakademien,

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 13

att Kungl. Maj:t täcktes föreslå 1920 års riksdag att på tilläggsstat för
år 1920 såsom förslagsanslag högst bevilja:

dels till förstärkande av anslaget till expenser för naturhistoriska riksmuseets
avdelningar vid Frescati ett belopp av 57,000 kronor;

dels ock till förstärkande av det ordinarie anslaget för expenser in. in.
vid etnografiska avdelningen ett belopp av 4,000 kronor.

De ifrågasatta förstärkningsanslagen äro som bekant betingade av de
ökade bränslekostnaderna. Jag har intet att erinra mot de framlagda förslagen,
ej heller synas mig de föreslagna beloppen giva anledning till
anmärkningar från min sida. Jag hemställer fördenskull, det Eders Kungl.
Magt täcktes föreslå riksdagen

att anvisa på tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag,
högst:

dels till förstärkande för år 1920 av den å naturhistoriska
riksmuseets stat för avdelningarna vid Frescati
upptagna anslagsposten till expenser ett belopp av 57,000
kronor,

dels ock till förstärkande för år 1920 av den å samma
stat för etnografiska avdelningen uppförda anslagsposten
till expenser samt till vård, underhåll och förkovran av
samma avdelning ett belopp av 4,000 kronor.

Nordiska museet.

10. Dyrtidstillägg åt nordiska museets personal. I anledning
av en utav Kungl. Maj:t därom gjord framställning beviljade 1919 års
lagtima riksdag till förstärkande av det utav riksdagen för år 1919 till
nordiska museet anvisade anslag å 120,000 kronor till nämnda museum
på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag, högst 93,100 kronor, att på
det villkor Kungl. Maj:t kunde föreskriva, utgå till museets nämnd för
beredande av dyrtidstillägg och dyrtidshjälp för år 1919 åt museets personal.

Nämnda belopp ställdes enligt beslut den 19 juni 1919 till förfogande
av nordiska museets nämnd, under villkor att nämnden för år 1919 till
museets personal utbetalade dyrtidstillägg med iakttagande i tillämpliga
delar av de grunder, som genom kungörelsen den 30 maj 1919 (n:r 262)
fastställts att gälla för tilldelande av dyrtidstillägg under år 1919 åt befattningshavare
i statens tjänst.

Departe mentschefen.

[10.]

Dyrtidstilllägg
åt nordiska
museets
personal.

Ökat anslag.

[HO

Nordiska

museet.

[12.]

Svenska

skolmuseet.

14 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggssiat.

Medel till enahanda ändamål böra givetvis även vara tillgängliga för
år 1920. Då emellertid frågan härom är i viss mån beroende av spörsmålet
om dyrtidstillägg för samma år åt statens befattningshavare, kan
framställning nu ej avlåtas till riksdagen. Jag hemställer emellertid, det
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstilllägg
för år 1920 åt nordiska museets personal, beräkna
på tilläggsstat för samma år för ändamålet ett förslagsanslag,
högst 96,000 kronor.

11. Nordiska museet. Under åberopande av vad jag anfört i fråga
om anslag till nordiska museet för år 1921, hemställer jag, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för beredande av lönetillägg åt vaktmästarna
vid nordiska museet anvisa på tilläggsstat för år 1920
ett förslagsanslag, högst 6,550 kronor.

Svenska skolmuseet.

12. Svenska skolmuseet. Under åberopande av vad jag anfört
under denna rubrik i årets statsverksproposition hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till svenska skolmuseet anvisa på tilläggsstat
för år 1920 ett förslagsanslag, högst 200 kronor, att
på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma,
utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening
för museets ändamål.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års lillåggsstat.

Kyrkliga ändamål.

1. Täckande av brist i domkapitlets i Luleå räkenskaper.

På framställning av Kungl. Maj:t i proposition den 5 april 1918, nr 291,
angående anvisande av anslag å tilläggsstat för år 1918 för vissa ändamål
under åttonde huvudtiteln beviljade riksdagen på nämnda tilläggsstat
ett förslagsanslag, högst 2,818 kronor, till täckande av brist i domkapitlets
i Luleå expeditionskassa in. in. Viss del av sagda belopp var avsett till
bestridande av domkapitlets kostnader för en rättegång, som domkapitlet
på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande fört mot postverket i fråga om
ersättande av vissa postanvisningsmedel, som en vid domkapitlet anställd
vaktmästare, Olof Oskar Wikström, utkvitterat vid postkontoret i Luleå
men icke redovisat till domkapitlet utan använt för egen räkning.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den o april 1918 av ifrågavarande
ärende yttrade dåvarande departementschefen till statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för sagda dag, att någon framställning om beredande
av gottgörelse åt domkapitlet för berörda postanvisningsmedel, utgörande
ett belopp av 1,140 kronor 1 öre, varifrån dock borde dragas eventuell
utdelning i inträffad urarvakonkurs efter bemälde vaktmästare, dittills icke
gjorts av domkapitlet men torde vara att införvänta. Framställning i
ämnet har sedermera den 24 april 1918 gjorts av domkapitlet, som anfört
bland annat följande:

Å följande dagar av år 1910 avsändes från statskontoret till domkapitlet medelst
postanvisning nedan omförmälda penningbelopp, nämligen

dels den 30 april 1910 ett belopp av 197 kronor 15 öre, anslag enligt kungl.
brev den 8 april 1910 för reparation å Skytteanska skolan i Tärna m. m.;

dels den 15 juni 1910 500 kronor, anslag enligt kungl. brev den 12 mai 1905
till avlönande av lärarinna vid mindre folkskola i Kirnujärvi inom Korpilombolo församlings
skoldistrikt;

dels den 22 augusti 1910 300 kronor, jämlikt kungl. brev den 5 augusti 1910
anvisat reseunderstöd till lärarinnan vid det lapska småskoleseminariet i Murjek Karin
Nilsson;

dels samma den 22 augusti 1910 142 kronor 86 öre, anslag enligt kungl. brev
den 22 juli 1910 till avlönande av vikarie för på grund av sjukdom tjänstledige lappkateketen
Jonas Edvard Högström.

Ifrågavarande postanvisningar, uppgående till ett sammanlagt belopp av 1,140
kronor 1 öre, kommo emellertid icke domkapitlet tillhanda. Det befanns, att en vid
domkapitlet anställd vaktmästare, Olof Oskar Wikström, vilken, när en närmare undersökning
rörande försändelsernas uteblivande befanns oundviklig, själv tog sitt liv, på

[13.]

Täckande av
brist i domkapitlets
i
I.uleå räkenskaper.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsslat.

postkontoret i Luleå utkvitterat beloppen samt tillgripit desamma. Länsstyrelsen i
Luleå föranstaltade på domkapitlets begäran närmare utredning i saken. På grund av
vad därvid utrönts och enär Wikström icke varit behörig utkvittera beloppen för domkapitlet,
avlät domkapitlet den 22 januari 1911 till generalpoststyrelsen en framställning
om utbekommande av det belopp av tillhopa 942 kronor 86 öre, som förskingringen
då befunnits omfatta. Att Wikström även tillgripit här ovan först angivna
belopp, 197 kronor 15 öre, blev nämligen först senare känt. I efter Wikström anhängiggjord
urarvakonkurs bevakade domkapitlet tillika för vederbörande rättsinnehavares
räkning fordran på grund av tillgreppen med yrkande om förmånsrätt enligt
17 kapitlet 11 § i bandelsbalken.

Såsom svar å berörda framställning förklarade generalpoststyrelsen i den 2 maj
1911 till domkapitlet ankommen skrivelse, att styrelsen funne sig icke kunna utan vidare
ikläda postverket skyldighet att ersätta de ifrågakomna beloppen, utan hänvisade
domkapitlet att, om domkapitlet därtill ansåge sig äga fog, i laga ordning anhängiggöra
talan emot postverket vid vederbörlig domstol inom 90 dagar efter erhållen del
av styrelsens beslut.

I anledning härav avlät domkapitlet den 10 maj 1911 till Kungl. Maj:t eu skrivelse
i ämnet, däri domkapitlet på anförda skäl hemställde, att Kungl. Maj:t mätte
antingen med hänsyn till förekomna omständigheter meddela föreskrift om beredande
av gottgörelse åt domkapitlet för av domkapitlet förskottsvis gjorda utbetalningar till
vederbörande av de medel, som varit föremål för förskingringen till sammanlagt belopp
av 1,140 kronor 1 öre, med avdrag av blivande utdelning å fordringen i konkursen
efter Wikström eller föranstalta om anhängiggörande genom vederbörlig myndighet av
kronans talan om utbekommande från postverket av samma belopp.

Jämlikt brev den 16 juni 1911 anbefallde Kungl. Maj:t emellertid domkapitlet
att i behörig ordning anhängiggöra ersättningstalan mot postverket.

Till åtlydnad härav anhängiggjordes av domkapitlet vid Stockholms rådstuvurätt
talan emot generalpoststyrelsen. Sedan målet förekommit vid fyra rättegångstillfällen,
blev domkapitlets fordringsanspråk av rådstu v urätten genom dom den 27 januari 1912
underkänt.

Målet fullföljdes till Svea hovrätt, vilken genom dom den 25 juli 1913 förklarat
sig icke finna skäl att göra ändring i rådstuvurättens dom.

Efter det domkapitlet hos Kungl. Maj:t sökt ändring i hovrättens dom, har Kungl.
Maj:t genom dom den 1 december 1916 prövat rättvist fastställa hovrättens dom.

I övrigt tillåter sig domkapitlet hänvisa till vad förekommer ej mindre i dess
skrivelse den 10 maj 1911 än även i rättegångshandlingarna, då nu domkapitlet, som
på sin tid nödgats förskottsvis ersätta de förskingrade beloppen, härmed hänvänder
sig till Kungl. Maj:t med förnyad framställning om deras ersättande av statsverket.
Med hänsyn till omständigheterna i saken torde det icke befinnas vare sig rimligt
eller rättvist, att ersättningsskyldighet för medlen i fråga ålägges domkapitlet eller
dess befattningshavare. I sin mån får även anledningen till att det skedda icke omedelbart
uppdagades och genast föranledde rättelse sökas däri, att, i samband med överflyttning
till riksbanken av statskontorets kassarörelse enligt kungörelsen den 10 december
1909, sådan ordning infördes, att utbetalning från statskassan kan behörigen
ske enbart genom anvisning på riksbanken eller genom postanvisning utan reversal
samt utan fordran på kvitto från anvisningens adressat. Härigenom vinnes en avsevärd
förenkling i arbetet, men att det allmänna genom dylikt förfarande ikläder sig
en risk ligger i öppen dag, låt vara att risken bör anses vara av mindre betydelse än
vinsten av arbetsförenklingen.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

Av de förskingrade beloppen bar anslaget å 197 kronor 15 öre, sedan det av
domkapitlet förskotterats, i dess huvud räkenskaper för år 1910 uppförts såsom fordran
av statskontoret å kontot: anslag till reparationer å Skytteanska skolan i Tärna. Detta
konto tillföres årligen ett anslag av 100 kronor, vilket emellertid icke alltid i sin
helhet tages i anspråk, vadan berörda fordran eller brist numera blivit täckt utan att
särskilt anslag därtill behöft begäras.

Beloppen å 500 kronor, anslag till lärarinna i Kirnujärvi, samt 300 kronor, reseunderstöd
till läraiinnan Karin Nilsson, finnas fortfarande uppförda såsom förskott i
domkapitlets huvudräkenskaper å kontot: diverse anslag och förskott er, dock med avdrag
av ett år 1911 influtet belopp av tillhopa 259 kronor 81 öre, utgörande dels utdelning
i Wikströms urarvakoukurs, 222 kronor 5 öre, och dels 37 kronor 76 öre, innehållen
gratifikation till Wikström av prästerskapet inom stiftet.

Det fjärde förskingrade beloppet, 142 kronor 86 öre, löneanslag till vikarie för
lappkateketen Högström, återfinnes även fortfarande såsom balanserad och av domkapitlet
förskotterad brist å lappmarks ecklesiastikverks konto i domkapitlets huvudräkenskaper.

Så-om icke ersatta förskott för förskingrade medel finnas alltså i domkapitlets
räkenskaper upptagna tillhopa 683 kronor 5 öre.

Under åberopande av vad sålunda blivit anfört får domkapitlet hemställa, det
täcktes Kungl. Maj:t ej mindre låta bero vid domkapitlets åtgärd att täcka den genom
Wikströms förskingring uppkomna brist i anslag till reparationer å Skytteanska skolan
i Tärna genom sedermera influtna årliga anslag till enahanda ändamål än även av
tillgängliga medel anvisa ett belopp av 683 kronor 5 öre till täckande av återstående
brist enligt domkapitlets räkenskaper på grund av Wikströms förskingringar.

På grund av härå erhållen remiss har kammarrätten i skrivelse den

o #

27 juni 1918 såsom eget utlåtande åberopat ett av kammarrättens revisionsavdelning
i ärendet avgivet yttrande, däruti anförts, att vad domkapitlet i
sin skrivelse anfört beträffande bokföringen av de tillgripna beloppen, tillhopa
1,140 kronor 1 öre, överensstämmer med domkapitlets till kammarrätten
ingivna räkenskaper.

Infordrat utlåtande i ärendet har vidare den 24 april 1919 avgivits
av statskontoret, som yttrar:

Försåvitt icke möjligen vad i målet förekommit kan föranleda till anspråk på ersättning
från någon domkapitlets tjänsteman för den genom Wikströms förskingringar
uppkomna förlusten — vilket statskontoret för sin del finner synnerligen tvivelaktigt,
men varom emellertid justitiekanslersämbetets yttrande torde böra inhämtas —- lärer
intet annat återstå än att förlusten täckes av statsmedel. Därvid torde man dock icke
kunna använda anslaget till lappmarks ecklesiastikverk, såsom domkapitlet beträffande
en del av bristen ifrågasatt genom sin hemställan, att Kungl. Maj:t ville lata bero vid
domkapitlets åtgärd att täcka den i anslaget till reparationer a Skytteanska skolan
uppkomna bristen genom sedermera influtna anslag till enahanda ändamål.

Efter remiss har slutligen justitiekanslersämbetet den 26 maj 1919
avgivit utlåtande i ämnet och därvid såsom sin åsikt uttalat, att ansvarsskyldighet
för de av Wikström förskingrade beloppen icke lagligen kunde
göras gällande mot någon annan av de i målet inblandade personerna.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 3

Departe mentschefen.

Nytt anslag.

[14.]

Beredande åt
kyrkofonden
av visa ersättning.

Nytt anslag.

[15.]

Beredande åt
vederbörande
irnehavare
av komministersbostället

i Botkyrka
församling
av viss
ersättning.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Domkapitlets åtgärd att täcka den brist, som enligt vad förut nämnts
uppkommit å anslaget till reparationer å Skytteanska skolan i Tärna, genom
sedermera för samma ändamål influtna medel torde icke böra godtagas.
Den summa, domkapitlet nu är i behov att få täckt, belöper sig alltså till

880 kronor 20 öre. De för ändamålet erforderliga medlen, i helt krontal

881 kronor, anser jag på grund av vad i ärendet förekommit böra begäras
av riksdagen.

Jag hemställer för den skull om förslag till riksdagen

att för täckande av brist i domkapitlets i Luleå
räkenskaper anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst 881 kronor.

2. Beredande åt kyrkofonden av viss ersättning. Under åberopande
av vad jag till det vid 1920 års statsverksproposition fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden under denna rubrik
anfört, hemställer jag om förslag till riksdagen

att till ersättning åt kyrkofonden för vissa indragna
rånte- och kronotiondeanslag i Göteborgs stift anvisa på
tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst 5,191
kronor.

3. Beredande åt vederbörande innehavare av komministersbostället
i Botkyrka församling av viss ersättning. Förslag har väckts
om beredande åt vederbörande innehavare av komministersbostället i Botkyrka
församling av ersättning för den inkomst, varav de gått i mistning
till följd av att löseskillingsmedel för vissa från bostället försålda lägenheter
under viss tid utan ränta innestått i bankinrättning. Av den i
ärendet förebragta utredningen inhämtas huvudsakligen följande:

Sedan av Kungl. Maj:t i ämnet gjord framställning bifallits av såväl
kyrkomötet som riksdagen, medgavs enligt kungl. brev den 14 maj 1910,
i samband med beslut om överlåtelse till Tumba stationssamhälle av närmare
angiven del av förenämnda komministersboställe, att vederbörande
innehavare av vissa lägenheter å samma boställe finge före utgången av
år 1915 med äganderätt tillösa sig en var sin innehavande lägenhet till
pris, som skulle bestämmas av en för visst annat ändamål tillsatt expropriationsnåmnd.

Genom beslut den 3 augusti 1912 fann Kungl. Maj:t gott dels
bemyndiga länsstyrelsen i Stockholm att, bland annat, å följande lägenheter
tillhörande ifrågavarande boställe, nämligen tre lägenheter, innehavda

Åttonde huvudtiteln: 1020 års tillägg sstat. 19

av länsmannen Knut Lundström och benämnda Länsta, samt en lägenhet,
benämnd Brädgården och innehavd av godsägaren J. H. Eekerström, för
köparna utfärda köpebrev, sedan dessa styrkt sig vara på grund av
brevet den 14 mnj 1910 berättigade att förvärva äganderätt till lägenheterna
samt hos länsstyrelsen erlagt de av expropriationsnämnden beräknade
löseskillingarna för lägenheterna, dels ock anbefalla domkapitlet i
Strängnäs att därefter till Kungl. Maj:t inkomma med förslag rörande användningen
av de influtna löseskillingsmedlen.

Vidare bemyndigades genom brev den 12 maj 1917 länsstyrelsen
att å samma boställe tillhörande lägenheterna Torget, som innehades
av Tumba municipalsamhälle, samt Doktorsbostället, som innehades av
Botkyrka kommun, för innehavarna utfärda köpebrev, varjämte domkapitlet
anbefalldes att därefter till Kungl. Maj:t inkomma med förslag rörande
användningen av de för lägenheterna influtna löseskillingsmedlen.

I skrivelse den 2 oktober 1918, varvid fogats inhämtade yttranden
av pastoratsborna, komministern i pastoratet G. Willén samt vederbörande
kontraktsprost, har domkapitlet, som från länsstyrelsen med reversal den
14 maj 1918 bekommit löseskillingsmedel för ovanberörda, på grund
av breven den 3 augusti 1912 och den 12 maj 1917 från bostället
försålda lägenheter med tillhopa 21,640 kronor, till Kungl. Maj:t avgivit
förslag rörande ifrågavarande medels användande och därvid beträffande
det spörsmål, varom här är fråga, nämligen om rätt för vederbörande boställshavare
till ränta å medlen, uttalat, att boställshavarna borde äga uppbära
dylik ränta till och med den 30 april 1918.

Beträffande denna fråga hava pastoratsborna, med vilka kontraktsprosten
förklarat sig instämma, anfört:

Ifrågavarande medel hade under november och december 1915 inbetalats till länsstyrelsen.
Samtidigt fritogos innehavarna av de försålda lägenheterna från skyldigheten
att vidare erlägga avgäld till boställshavaren. Stärbhuset efter förutvarande komministern
i pastoratet E. von Porat gick sålunda i mistning för tiden den 1 maj 1916 —
den 30 april 1917 och nuvarande komministern G. Willén från tiden den 1 maj 1917
—den 30 april 1918, då ny lönereglering trätt i kraft, av avgäld för lägenheterna,
varför det vore billigt, att ersättning lämnades åt vardera av von Porats stärbhus
och Willén för ett ecklesiastikår med belopp, motsvarande 5 proc. ränta å medlen
eller med 1,082 kronor.

Willén har yrkat att erhålla, förutom förenämnda belopp av 1,082
kronor, jämväl ränta å samma belopp från den 1 maj 1918 till den dag
medlen komme att utbetalas.

På grund av remiss har kammarkollegium inhämtat den 5

november 1918 dagtecknat yttrande av länsstyrelsen ävensom den 19

[15.]

Departe mentschefen.

20 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

februari 1919 för egen del utlåtit sig, varefter statskontoret den 8 juli
1919 avgivit infordrat utlåtande i ämnet.

Länsstyrelsen har, efter lämnad redogörelse för de dagar under år
1915, då ifrågavarande löseskillingsmedel inlevererats till länsstyrelsen,
upplyst, att medlen insatts å statsverkets giroräkning i riksbanken, där
desamma innestått, tills de, på begäran av Tumba municipalsamhälle, den
14 maj 1918 överlämnats till domkapitlet; och har länsstyrelsen, enär vid
det förhållande att medlen innestått å omförmälda giroräkning någon
ränta å desamma icke uppkommit, uttalat sig emot domkapitlets förslag,
att vederbörande boställshavare skulle äga åtnjuta ränta å samma medel
för tiden till och med den 30 april 1918.

Kammarkollegium har anfört:

Då vederbörande boställshavare icke torde böra för den tid, varunder ifrågavarande
medel innestått å statsverkets giroräkning i riksbanken, gå förlustiga sin rätt till ränteavkomst
å samma medel samt dessa icke torde böra till men för pastoratet eller
kyrkofonden minskas med ett för tillgodoseende av berörda rätt skeende avdrag å desamma,
hemställer kollegium, då statsverket i allt fall under ovanberörda tid disponerat
medlen, att Kung! Maj:t täcktes vidtaga åtgärd för anvisande av statsmedel dels åt
von Porats stärbhus av 1,082 kronor såsom ränta å ifrågavarande medel för ecklesiastikåret
1916—1917 och dels åt Willén av likaledes 1,082 kronor såsom enahanda
ränta för ecklesiastikåret 1917 — 1918,

Statskontoret har förklarat sig biträda vad kammarkollegium hemställt
ävensom uttalat, att lämpligaste sättet för anvisande av ifrågavarande räntegottgörelse
vore att äska anslag av riksdagen.

Någon tvekan synes mig icke böra råda rörande det befogade i att
vederbörande boställshavare hållas skadeslösa för de ränteförluster de lidit
till följd av att ifrågavarande löseskillingsmedel innestått å statsverkets
giroräkning i riksbanken. För erhållande av för ändamålet erforderliga
medel torde såsom statskontoret föreslagit vara lämpligast att hän vända
sig till riksdagen. Enär det synes önskligt, att boställshavarna erhålla
denna ersättning snarast möjligt, torde erforderliga belopp böra upptagas
å tilläggsstat för år 1920.

Jag hemställer fördenskull om förslag till riksdagen

att för beredande åt vederbörande innehavare av
komministersbostället i Botkyrka församling av ersättning
för liden ränteförlust å vissa löseskillingsmedel vid
bostället anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst 2,164 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

4. Dyrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländska
hamnstäder. Till religiös och social verksamhet bland svenskar i utländska
hamnstäder anvisade 1919 års lagtima riksdag på extra stat för år 1920
ett förslagsanslag, högst 34,500 kronor. Detta anslag ställdes av Kungl.
Magt genom beslut den 19 juni 1919 till svenska kyrkans missionsstyrelses
förfogande till avlönande under år 1920 av svenska sjömanspräster i Kiel,
West-Hartlepool, Calais-Dunkerque, Stettin, London, Antwerpen, Rotterdam,
Kristiania och Hull.

Ingen av ifrågavarande prästmän har för tiden till och med år 1918
i sin egenskap av sjömanspräst erhållit dyrtidstillägg i likhet med befattningshavare
i statens tjänst. Emellertid anvisade 1919 års lagtima riksdag
i anledning av därom av Kungl. Maj:t gjord framställning för beredande
av dyrtidstillägg under år 1919 åt sjömanspastorn i Kristiania H. F. V.
Lyth å hans av statsmedel utgående avlöningsförmåner enligt de grunder,
som gällde för befattningshavare i statens tjänst, å tilläggsstat under åttonde
huvudtiteln för år 1919 ett förslagsanslag, högst 3,400 kronor.

Framställning har nu gjorts av svenska kyrkans missionsstyrelse om
avlåtande av förslag till riksdagen därom, att samtliga av ovanberörda
anslag på extra stat avlönade sjömanspräster måtte för år 1920 komma i
åtnjutande av enahanda dyrtidstillägg, som för samma år beviljas övriga av
statsmedel avlönade tjänstemän.

Statskontoret har den 11 november 1919 avgivit infordrat utlåtande
över denna framställning och därvid i huvudsak tillstyrkt densamma.

[16.1
Dyrtidstillägg
åt
svenska
sjömanspräster
i
▼issa utländska
hamnstäder.

Jag anser mig böra förorda att dyrtidstillägg till ifrågavarande präster
utgå å den del av avlöningen, som utgöres av statsmedel, och efter samma
grunder, som äro eller kunna bliva fastställda för befattningshavare i statens
tjänst. Enligt de för tiden till och med den 30 juni 1920 gällande
grunderna skulle härför erfordras ett belopp av cirka 26,500 kronor. Med
hänsyn därtill att Eders Kungl. Maj:t ännu icke fattat något beslut ifråga om
framställning angående grunderna för dyrtidstilläggs utgående under senare
halvåret av år 1920, torde det belopp som kräves för de nu ifrågasatta dyrtids*
tilläggen icke ännu kunna angivas, men synes nämnda summa böra för
här ifrågavarande ändamål beräknas å tilläggsstat för år 1920.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg
under år 1920 åt svenska sjömanspräster i vissa utländska
hamnstäder, för ändamålet beräkna på tilläggsstat för
samma år ett förslagsanslag av 26,500 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års iillåggsstat.

[17.]

Anslag till
vissa konserveringsarbeteni
statens
historiska
museum.

Akademier.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

1. Anslag till vissa konserveringsarbeten i statens historiska
museum. Statens historiska museums samling av medeltida träskulptur,
som för närvarande består av 36 större altarskåp samt omkring 200 andra
bildverk, kyrkliga möbler och redskap m. m., är icke blott den rikaste,
som tinnes i de skandinaviska länderna, utan kan i flera avseenden mäta
sig med de förnämsta samlingarna i utlandet. Till någon del befintlig
vid museets installering i dess nuvarande lokaler år 1865, har den likväl väsentligast
tillkommit efter detta år, framför allt tack vare framlidne riksantikvarien
Hans Hildebrands intresse och omsorg om fornminnesvården.

Dessa skulpturverk, ömtåliga som de äro företrädesvis för växlande
temperaturförhållanden, äro nu i fara att gå en för tidig förgängelse till
mötes, därest icke snabba åtgärder vidtagas för deras vidmakthållande. Till
förebyggande av den förstörelseprocess, som tyvärr redan nu om ock ej i
större utsträckning begynt, hemställde vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
i skrivelse den 8 april 1919 om ett anslag av 1,900 kronor till
bestridande av kostnaderna för vissa konserveringsarbeten å ifrågavarande
föremål, vilka arbeten redan då voro igångsatta.

Jag tillåter mig erinra om vad akademien i denna skrivelse anförde:

Den övervägande delen av all der.na skulptur är polykromerad på det för medeltiden
vanliga sättet, nämligen genom beläggande av träytan med en kritgrund, å vilken
målningen, respektive förgyllningen, utförts. På grund bärav äro dessa polykromerade
bildverk i långt högre grad än annan skulptur utsatta för skada orsakad av
temperaturförhållandena och därmed sammanhängande förändringar i luftens fuktighetsgrad.
Ju torrare träet blir, desto mera sammandrager det sig, varigenom dess yta
minskas. Alldenstund krederings- och färglagren icke förändras på långt när så hastigt
eller i så hög grad som det underliggande träet, blir följden att krederingeu vid starkare
förändringar bos träet spricker, lossnar och slutligen — särskilt vid beröring eller
rubbning — delvis faller av. Så länge kyrkorna voro oeldade, hotades de i dem uppställda
konstverken ej av denna fara. Men efter värmelednings införande — och sådan
uppvärmning äger rum iså gott som alla kyrkor —hava de ovannämnda följderna
därav icke uteblivit. De konstverk, som ilyttats till museer, hava naturligtvis också

Åttonde huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.

varit utsätta för sådana faror, emedan museerna likaledes måste vara uppvärmda. Dock
kan i detta sammanhang förtjäna påpekas, huru mycket större skydd och säkerhet i
andra avseenden som de föremål åtnjutit, vilka befunnit sig i museerna, i jämförelse
med de talrika konstskatter, vilka, särskilt då en äldre kyrka rivits, fatt sin plats å
vinden eller tornkammaren i den nya.

I statens historiska museum har upprepade gånger under de senaste årtiondena av
de medel, som stått vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien till buds, mindre
belopp anslagits till konserveringsåtgärder i syfte att fästa den lossnade färgen, där
faran för dess avfallande varit direkt överhängande. Någon fullständigare konservering
har emellertid icke kunnat utföras, dels på grund av bristande medel, dels med hänsyn
dä''till att konserveringstekniken icke förrän under de allra sista åren blivit så utvecklad,
att en relativt effektiv behandling utan risk för föremålens utseende kunnat
verkställas.

Vid en i februari 1919 företagen noggrann besiktning av statens historiska museums
samlingar, på riksantikvariens uppdrag verkställd av amanuensen vid statens historiska
museum, docenten Andreas Lindblom och konservatorn Anton Hällström, har det
visat sig, att berörda uttorkningsproeess allt fortfarande försiggår, ej blott — såsom kunnat
väntas — hos föremål, vilka för relativt kort tid sedan från respektive kyrkoi kommit
till museet, utan jämväl hos dem, vilka ett eller annat årtionde befunnit sig i samlingen.
Följden härav har blivit, att delar av färgen och förgyllningen spruckit och
hota att när som helst falla av. Särskilt ödesdiger synes i detta hänseende den omflyttning
kunna bliva, som väntas äga rum i samband med statens historiska museums installerande
i ny lokal.

För att de dyrbara samlingarnas bestånd i detta avseende icke måtte äventyras,
varigenom en betydande minskning i bildverkens skönhet, vetenskapliga intresse och
materiella värde skulle bliva följden och den svenska staten åsamkas en andlig och materiell
förlust, vilken icke bör underskattas, synes omedelbart ingripande i två hänseenden
vara av nöden.

A ena sidan böra sålunda åtgärder vidtagas för att förebygga vidare förstörelse.
Dessa böra framför allt åsyfta sänkning av temperaturen och ökande av luftens fuktighet
i de rum, där de polykromerade bildverken förvaras. Med anledning härav har
ock daglig vädring införts, varjämte byggnadsstyrelsen efter hemställan från riksautikvarien
låtit isolera värmeledningsrören, varigenom den åsyftade sänkningen av temperaturen
väntas kunna åvägabringas. Goda utsikter torde sålunda finnas att på denna
väg nå ett för framtiden relativt betryggande resultat.

Å andra sidan kräves ett ingripande för att genom konservering bevara de färgpartier,
som redan lossnat och som hota att inom en mer eller mindre snar framtid falla
av. Vid den ovan berörda undersökningen har i detta avseende tagits hänsyn dels till de
fall, där faran för avfallande är överhängande och åtgärder alltså omedelbart måste vidtagas,
dels till de fall, där åtgärderna utan större risk synas kunna uppskjutas tills
omedelbart före eventuell förflyttning av föremålen till ny lol al.

En noggrann beräkning visar härvid, att den omedelbart erforderliga konserveringen
kräver en arbetstid av cirka 1,900 timmar, motsvarande — enligt 2 kronor 75 öre per timme,
vilket för närvarande i medeltal måste beräknas — en kostnad av 5,225 kronor. Härtill
böra läggas kostnaderna för erforderliga materiel, vilka, beräknade till högst 3 kronor
per 9 timmars arbetsdag, uppgå till högst 633 kronor. Sammanlagda kostnadssumman
blir sålunda 5,858 eller i runt tal 6.000 kronor. Härav äro 1,900 kronor erforderliga
för avslutande av sådana konserveringsarbeten, vilka redan äro igångsatta.

[17.]

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Kostuaderna för den konservering, som, ehuru nödvändig, likväl med vissa föremål
kan anstå till dess eventuell förflyttning av desamma från nuvarande platser till
en ny lokal skall äga rum, torde approximativt kunna anslås till 5,000 kronor.

Akademien sade sig vidare hava för avsikt att till Kungl. Maj:t inkomma
med framställning om proposition till riksdagen rörande anslag till
den omedelbart erforderliga konserveringen. Genom beslut den 2 maj 1919
anvisade Kungl. Maj:t av reservationsanslaget till extra utgifter ett belopp
av 1,900 kronor till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande redan
igångsatta konserveringsarbeten.

o r'' o

I skrivelse den 2 september 1919 har nu akademien meddelat, att omförmälda
arbeten numera utförts, och, under åberopande av innehållet och
beräkningarna i förberörda skrivelse den 8 april 1919, hemställt om anslag
å återstående beloppet, 4,100 kronor, till de konserveringsåtgärder, som ytterligare
vore nödvändiga för ifrågavarande skulpturverks bevarande. Då det
vore av synnerlig stor vikt, att arbetet, så fort ske kunde, utfördes, föreslår
akademien, att beloppet måtte utgå redan år 1920.

För en var, som på nära håll iakttagit, hurusom de i akademiens skrivelse
den 8 april 1919 omförmälda förhållanden i oroväckande grad minskat
och hota att än ytterligare minska skönhetsvärdet hos dessa medeltida
skulpturverk, torde det utan vidare vara uppenbart, att omedelbara åtgärder
äro av nöden, såvida ej våra ifrågavarande konst- och kultursamlingar
skola tillskyndas en oersättlig skada. Enligt min mening kan ej mer än
en åsikt råda därom, att ett ingripande från statens sida får anses påkallat.
Akademien har tillförene av egna medel bekostat nödvändiga restaureringar,
men då nu dels dessa medel ej förslå och dels det är fråga om mera
kostbara konserveringsåtgärder, synas mig alla skäl tala för tillstyrkande
av statsanslag för ändainalet.

Jag anser mig vidare i detta sammanhang ej kunna underlåta att framhålla,
att den fara, som nu hotar våra kyrkliga minnesmärken från medeltiden,
ingalunda har sin orsak i dessa minnesmärkens förflyttning från
kyrkorna till statens historiska museum. Tvärtom. Genom dessa konstskatters
överförande till museet hava de otvivelaktigt erhållit en vida bättre
och säkrare förvaringsplats och en mera pietetsfull vård än som kunnat
beredas dem i kyrkorna i skilda delar av landet. Mångfaldiga exempel
hava visat, att kyrkorna långt ifrån behandlat sina skatter med den hänsyn
och den förståelse, man borde kunna fordra av vår traditions- och
kulturvårdande tid, och att dessa gamla relikter av medeltida from hetsliv
genom sin förflyttning till en säkrare förvaringsort undgått att i förtid
gå sin förgängelse till mötes.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat. 25

Akademien föreslår, att det begärda anslaget må göras tillgängligt
redan under innevarande år. Ehuru jag måste hysa vissa principiella betänkligheter
mot uppförande å tilläggsstat av ett anslag av sådan natur
som det ifrågavarande, kan jag ej undgå att finna det trängande behovet
av snara åtgärder för minnesmärkenas bevarande innebära övervägande
skäl för en sådan anordning.

Jag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj :t täcktes föreslå riksdagen
att till vissa konserveringsarbeten i statens historiska
museum anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett reservationsanslag
av 4,100 kronor.

2. Dyrtidstillägg åt den Hjertbergska antikvarien vid vitterhetsakademien.
Hos Kungl. Maj:t har vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
anhållit, att dyrtidstillägg till den vid akademien anställde
Hjertbergska antikvarien — vars avlöning helt bestrides av de Hjertbergska
donationsmedlen — måtte utgå av statsmedel. Då vid bifall till akademiens
förslag ifrågavarande dyrtidstillägg skulle utgå efter grunder, motsvarande
dem som gälla för befattningshavare i statens tjänst, och alldenstund sistnämnda
spörsmål, i vad det avser år 1920, ej vant föremål för slutlig
behandling från Kungl. Maj:ts sida, befinner sig följaktligen förevarande
fråga ej i det skick, att förslag nu kan föreläggas riksdagen. Därest
ifrågavarande befattningshavare under år 1919 varit berättigad till dyrtidstillägg
i enlighet med de grunder, som för tiden intill den 1 juli 1920
i angivet hänseende gälla för befattningshavare i statens tjänst, skulle han
hava" i dyrtidstillägg uppburit ett belopp av 4,324 kronor. Nämnda belopp
synes därför böra för ändamålet beräknas på tilläggsstat för år 1920.

Jag hemställer, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstilllägg
åt den Hjertbergska antikvarien vid vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien, för ändamålet beräkna
på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag
av 4,324 kronor.

[18.!

Dyrtidstilllägg
åt den
Hjertbergska
antikvarien
vid vitterhetsakademien.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Akademien för de fria konsterna.

[19.J 3. Förstärkning av vissa anslagsposter i staten för akademien

Förstärkning för de fria konsterna. Under hänvisning till vad jag under denna rubrik
steglposteM anfört beträffande anslag till ifrågavarande ändamål för år 1921, hemstatenföraka-
ställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av de i staten för akademien
för de fria konsterna uppförda anslagsposterna till belysning,
undervisningsmateriell m. m., till levande modeller,
till samlingarnas ökande och underhåll, till städning,
renhållning samt betjäningens beklädnad samt till
elevernas studieresor på tilläggsstat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag, högst 18,700 kronor.

demien för de
fria konsterna.

Musikaliska akademien.

[20.] 4. Ökade kostnader för uppvärmning av musikaliska akade ökade

kost- miens lokaler. Å ordinarie stat för musikaliska akademien är uppförd
uppvärmning ?n anslagsPost å 5,735 kronor till expenser in. fl. dylika utgifter, däribland
av musika- instrumenters vård och underhåll. Av detta anslag bestridas kostnader för
''"demiens uppvärmning av akademiens och det under dess inseende ställda musiklokaier.
konservatoriets lokaler, rengöring, lyse, skrivmaterialier m. in. På grund
av anslagets otillräcklighet anvisade riksdagen, på därom av Kungl. Maj:t
gjord framställning, till bestridande av ökade kostnader för uppvärmning
av akademiens lokaler på tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 7,000
kronor.

Akademien har nu i skrivelse den 24 september 1919 anhållit om ett
förstärkningsanslag för år 1920 till i huvudsak enahanda ändamål men
med ett till 10,000 kronor förhöjt belopp.

Akademien anför härom:

Oaktat det av riksdagen beviljade anslaget å 7,000 kronor bar akademien trots
iakttagande av all sparsamhet nödgats att till oundgängliga utgifter anlita de begränsade
medel, som utöver fonderna stått till dess förfogande i en omfattning, som i det
närmaste uttömt dessa resurser. Med hänsyn till den alltjämt rådande dyrtiden ser
sig akademien ur stånd att av expensanslaget och egna återstående medel bestrida ens
de mest nödvändiga utgifterna, särskilt då det tages i betraktande, att endast uppvärmnings-
och belysningskostnaderna under arbetsåret 1918—1919 uppgått till 12,720
krouor 12 öre och de höga priserna under avsevärd tid framåt knappast torde väsentligt
minskas.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg&stat.

På grund av vad sålunda anförts hemställer akademien, det Kuugl. Maj:t täcktes rgQ ]
vidtaga sådana åtgärder, att för bestridande av ökade kostnader för uppvärmning av
akademiens lokaler, rengöring, lyse m. in. under år 1920 ett belopp av 10,000 kronor
utöver det i akademiens stat upptagna anslag till expenser m. m. må ställas till akademiens
förfogande.

Med hänsyn till de av akademien lämnade upplysningarna och då, Departesåsom
uppgives, allenast uppvärmnings- och belysningskostnaderna under mentschefen
sista arbetsåret dragit en kostnad av nära 13,000 kronor, finner jag fog
förefinnas för en höjning av ifrågavarande tilläggsanslag. Jag tillstyrker
därför, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av den i musikaliska akademiens
ordinarie stat uppförda anslagsposten till expenser m. m.
anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst 10,000 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

[21.]

Materiell
m. m. för hygieniska
institutionen.

[22.]

Ny propedeutisk
kurs vid
undervisningen
inom
meduinska
fakuHeten.

Universiteten, den medicinska undervisningen
m, m.

Uppsala universitet.

1. Materiell m. m. för hygieniska institutionen. Under åberopande
av vad jag anfört under denna rubrik i det vid årets statsverksproposition
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
hemställer jag, att Eders Ivungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till ytterligare kostnader för materiell in. m.
för hygieniska institutionen vid universitetet i Uppsala
anvisa på tillägg sstat för år 1920 ett reservationsanslag
av 1,000 kronor.

2. Ny propedeutisk kurs vid undervisningen inom medicinska
fakulteten. Med hänvisning till vad jag under denna rubrik i bilagan åttonde
huvudtiteln till årets statsverksproposition anfört i fråga om anslag till
ny propedeutisk kurs vid undervisningen inom medicinska fakulteten vid
universitetet i Uppsala hemställer jag om förslag till riksdagen

att för universitetet i Uppsala anvisa på tilläggsstat
för år 1920 ett förslagsanslag, högst 3,750 kronor att
utgå till arvoden:

dels åt den, som förordnas att leda en ny, fjärde,
kurs i fysikalisk diagnostik, med högst 1,000 kronor,
dels åt en biträdande lärare vid sagda fjärde kurs
med högst 500 kronor,

dels åt den, som förordnas att leda en ny, fjärde,
kurs i icke-fysikaliska undersökningsmetoder, med högst

1,000 kronor,

dels åt den, som förordnas att giva en ny, fjärde,
kurs i allmän kirurgi, med högst 1,000 kronor,

dels ock åt den, som förordnas att giva en ny,
fjärde, kurs i sjukvårdsteknik, med högst 250 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

3. Ny- och

åberopande av vad
å extra stat för

vid

ombyggnad

jag anfört i
1921, hemställer

fråga

akademiska

inslag till
det Eders

jag:

sjukhuset- Under [23.J
förevarande ändamål Ny- och omKungl.
Maj:t täcktes

föreslå riksdagen

att, i

anslag
huset
för år

angående ytterligare
till ny- och ombyggnad vid akademiska sjuki
Uppsala, för ändamålet beräkna på tillägg sstat
1920 ett reservationsanslag av 2,525,000 kronor.

byggnad vid
akademiska
sjukhuset.

avbidan på proposition
ny- och ombyggnad

4. Psykologiska laboratoriet. Under åberopande av vad jag [24.]

under denna rubrik förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över Fsykoiogiska
ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde ''ab°rat°nethuvudtitel
för år 1921 hemställer jag, att Eders Kung! Maj:t täcktes
föreslå riksdagen

att till ytterligare kostnader för psykologiska laboratoriet
vid universitetet i Uppsala anvisa på tilläggsstat
för år 1920 såsom reservationsanslag ett belopp av 400
kronor.

5. Driftkostnader för Klubbans biologiska station. Under åberopande
av vad jag anfört under denna rubrik i bilagan åttonde huvudtiteln
av årets statsverksproposition hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen

att till bestridande av ''driftkostnader vid den universitetet
i Uppsala tillhöriga Klubbans biologiska station
anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett reservationsanslag
av 1,400 kronor.

6. Förstärkande av materiellanslagen till vissa institutioner och
inrättningar. Under år 1918 inkommo till Kungl. Maj:t vissa framställ- Förstärkande
ningar om beredande av extra anslag för åren 1919 och 1920 till åtskil- anslagen till
liga inrättningar vid Uppsala universitet, vilka framställningar motiverats vissa instituhuvudsakligen
med de av rådande dyrtid föranledda prisstegringarna å ir“in°gar.
bränsle och flertalet andra förnödenheter. Anslagskraven ledde, i vad de

avsågo förstärkning av vederbörande inrättningars materiellanslag för år
1920, icke till någon Kungl. Maj:ts åtgärd men lades i övrigt till grand
för en framställning i ämnet till 1919 års lagtima riksdag. I enlighet
med min vid ärendets föredragning för Kungl. Maj:t den 9 januari 1919
gjorda hemställan (se punkt 16 av bilagan åttonde huvudtiteln till proposition
nr 2) föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att till förstärkande av ordina -

[25.]

Driftkostnader
för
Klubbans
biologiska
station.

[26.]

30 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

rie anslagen till materiell in. m. för elva av inig angivna inrättningar vid
universitetet och med av mig tillstyrkta belopp, utgående såsom särskilda
reservationsanslag, anvisa på tilläggsstat för år 1919 tillhopa 30,150 kronor.
Denna framställning, vilken sedermera bifölls av riksdagen, vilade
på den förutsättningen, att staten icke skulle påtaga sig att fullt ut täcka
de behov av ökade anslag för år 1919, som de från universitetet gjorda
framställningarna utvisade. Anledningen härtill var, att universitetets reservfond
ansågs böra, på sätt även under gångna år ägt rum, stå institutionerna
bi vid deras ekonomiska trångmål. I sådant avseende beräknades, att
fonden skulle kunna svara huvudsakligen för ökade kostnader för bränsle.

JSTu har kanslern för rikets universitet med särskilda skrivelser den 26
augusti, den 22 september och 3 den oktober 1919 till Kungl. Maj:t överlämnat
och därvid tillstyrkt tre av det större akademiska konsistoriet i Uppsala
gjorda framställningar om anslag på tilläggsstat för år 1920 till förstärkande
av materiellanslagen för ej mindre de inrättningar, som fått del
av ovanberörda anslag för år 1919, nämligen medicinska poliklinikerna,
institutionerna för medicinsk och fysiologisk kemi samt för allmän och
analytisk kemi, mineralogisk-geologiska, fysiska, astronomiska och meteorologiska
institutionerna, botaniska museet och botaniska trädgården
samt växtbiologiska och zoologiska institutionerna, än även vidare följande
inrättningar: patologiska, fysiologiska och farmakologiska institutionerna
samt botaniska laboratoriet och geografiska institutionen. Tillika har äskats
ett särskilt anslag å 5,000 kronor till inköp av instrument m. m. för
fysikalisk kemi. Konsistoriets anslagskrav grunda sig såvitt angår ifrågavarande
till medicinska fakulteten hörande inrättningar på framställning
av denna fakultet samt i övrigt på beräkningar och äskanden av vederbörande
institutionsföreståndare, med vilka matematisk-naturvetenskapliga
sektionen instämt.

Liksom förra gången avses med flertalet av de nu föreliggande framställningarna
ej blott att bereda fyllnad i eljest tillgängliga medel för bestridande
av vederbörande inrättningars driftkostnader under det år, för
vilket de begärda anslagen skulle anvisas; dessa anslags storlek hava i regel
måst beräknas med hänsyn även till nödvändigheten att täcka redan
under föregående år uppkomna brister. Med tillämpning av den utav mig
nyss omförmälda uppfattningen, att universitetets reservfond borde ansvara
för bränslekostnader, hava vederbörande vid beräknandet av brister för tiden
till 1919 års utgång lämnat utgiftsökningar för bränsle åsido. Vid bestämmande
av det extra anslagsbehovet under år 1920 hava däremot dylika
merkostnader inberäknats.

För att åskådliggöra innebörden av de föreliggande anslagskraven har

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

jag låtit upprätta eu tablå, utvisande ej mindre i vilken omfattning de begärda
anslagen avsetts till täckande av redan uppkomna brister i vederbörande
inrättningars materiellanslag, än även huru de för år 1920 avsedda
beloppen kunna uppdelas allt eftersom de hänföra sig å ena sidan till
andra kostnadsökningar än beträffande bränsle och å andra sidan till stegrade
bränsleutgifter. Sistnämnda uppdelning gör ej anspråk på att vara fullt
exakt, alldenstund handlingarna i ärendet i vissa fall ej lämna klart besked
i sagda hänseende. Där andra upplysningar icke stått att vinna, hava tillgängliga
siffror rörande merkostnader för uppvärmning under år 1918 lagts
till grund för de i nu ifrågavarande avseende gjorda beräkningarna. Omförmälda
tablå innehåller vidare uppgifter dels angående de för tillgodoseende
av inrättningarnas materiella behov avsedda ordinarie tillgångar,
såväl statsanslag som naturaförmåner och diverse inkomster, vilka finnas
uppförda i universitetets utgiftsstat, dels ock rörande de anslag på extra
stat och på tilläggsstat för år 1920, som i varje särskilt fall utgå. Tablån
är av följande utseende:

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[26.]

Inrättningar. * 2 3 4

Medicinska poliklinikerna ...

Patologiska institutionen......

Fysiologiska institutionen ...

Institutionen för medicinsk
och fysiologisk kemi.........

analytisk kemi

tutionen .....................

Fysiska institutionen .........

Astronomiska institutionen...
Meteorologiska institutionen
Botaniska institutionen:

botaniska museet...........

» trädgården .....

» laboratoriet.....

Yäxtbiologiska institutionen

Zoologiska institutionen .....

Geografiska institutionen.....

			Begärt anslag
universite ordinarie anslag.	tets stat naturaför-måner och medel av-sedda för särskilda ändamål1)	Extra anslag.	Anslag å 1919 års tilläggs-stat.	till täckande av beräk-nad brist d. 81/is 1919.	till täckande av beräknad brist under år 1920 frånsett bränsle-kostnader.	till täckande av beräknad brist under år 1920 för-orsakad av bränsleut-gifter.
kronor. 1,000: — 3)5,700: — 5,000:-	kronor. *) 180: — 240:- 150:-	kronor.	kronor. 850: —	kronor. 3,419: 46 575: 97	krono 1,250 50 1,450	r.	kronor. 1,200: -850:-
3,600: -	135:-	1,000:-	1,000:-	1,789: -	1,361: 60	1,038:40
1,200: —	45:-	—		1,294: 59	283	—	217: —
10,800: -	1,623:66	—	5)7,200:-	2,094: 40	3,300	-	1,490: -
2,700: —	355:-	—	700:-	500:-	700	-	800:-
7,500: —	90:-	—	800:-	2,713:17	3,200	—	3,000:-
2,500: -	15:-	—	3,000: —	600:-	2,800	-	700:-
3,500: -	120:-	—	4,100: —	2,514: 57	4,911	50	600:-
1,000:-	\|	_	500:-	500: -	740	60	259: 40
10,000: -	2,720:-	—	5,000:-	14,916:54 20,000	—	—
500: —	1	—		532:40 300	-	—
4) 1,000: —	—	—	1,000: —	624:22	2,500	—	500:-
10,100: -	913:92	—	6,000:-	1,459:97	4,723	03	3,500: -
. 1,450: -	\| 150: -		1	1	\| 500		\

ij Här upptagas, förutom beräknade värden av ved in natura, vissa ränteinkomster in- m.

2) Härtill komma anslag från Uppsala läns landsting, 750 kronor, och från Uppsala stad, 400 kronor,
samt patientavgifter till beräknat belopp av 600 kronor.

3) Av detta belopp hava minst 1,250 kronor beräknats för ett tekniskt biträde.

4) Härtill komma 500 kronor från den s. k. Kempeska fonden.’

5) Därav 5,000 kronor till inköp av fysikalisk-kemiska instrument m. m.

Vid vissa av institutionerna upptagas mindre belopp såsom laborationsavgifter av de studerande.

Vid granskning av förestående tablå faller först och främst i ögonen
storleken av de belopp, som begärts för botaniska trädgårdens räkning. I

Åttonde huTudtiteln: 1920 års tilläggsslat.

avseende härå anser jag mig böra meddela, att, enligt vad vederbörande [26.]
institutionsföreståndare upplyst, den betydliga ökningen av utgifterna för
trädgården framför allt beror på höjningav dagsverkarnas arbetslöner. Dagspenningen
för äldre manliga arbetare, som i början av år 1918 utgjort 4
kronor, hade sedan maj 1919 utgått med 8 kronor. Flertalet av övriga
utgiftposter vore nu likaledes mångdubbelt större än för ett par år sedan.

Körning med häst exempelvis betingade nu 40 kronor per dag — enligt
en förra året lämnad uppgift var år 1915 motsvarande pris 6 kronor. För
övrigt hänvisar jag till institutionsföreståndarens framställning, som slutar
med ett påpekande, att de gjorda utgiftsberäkningarna icke innebure någon
plan på utvidgning av trädgården eller av arbetena i densamma utan endast
avsåge trädgårdens drift efter hittills följd plan.

I fråga om de motiveringar, som förebragts för de övriga anslagsäs ~

o 7 o r* o

kandena, hänvisar jag likaledes till vederbörandes framställningar.

Såsom jag förut nämnt har framställning gjorts om ett särskilt anslag
å 5,0()0 kronor till inköp av instrument in. m. för fysikalisk kemi. Detta
krav är icke nytt. Enahanda belopp utgick på tilläggsstat för år 1919, ehuru
då sammanslaget med institutionens för allmän och analytisk kemi förstärkningsanslag,
på sätt omförmälda tablå utvisar. Minskningen i sagda institutions
extra anslagsbehov för år 1920 i förhållande till år 1919 är således
endast skenbar: för att en riktig jämförelse skall kunna göras, måste
den för år 1920 begärda summan, 3,300 kronor, ökas med 5,000 kronor. 1

1 syfte att erfara, huruvida fog finnes för universitetets anspråk, att Departestaten
skulle för år 1920 i olikhet mot näst föregående år lämna bidrag mentschefen

O O

till täckande av även sådana brister i institutionernas materiellanslag, som
härröra från stegrade bränsleutgifter, har jag införskaffat vissa uppgifter
rörande reservfondens nuvarande ställning. Av dessa uppgifter — vilka
lämnades redan under loppet av år 1919 och i vissa avseenden endast äro
approximativa — framgår, bland annat, att reservfondens behållning, som
den 1 januari 1918 utgjorde 261,622 kronor 66 öre, vid 1919 års ingång
belöpt sig till 405,498 kronor 45 öre. För år 1920 räknades med en för
till detta år ingående behållning av 325,876 kronor 2 öre.

Av nu anförda siftror synes mig framgå, att, även om reservfondens
ställning icke är så god som för ett år sedan, universitetet dock allt fortfarande
torde kunna svara för de ökade kostnaderna för bränsle vid vederbörande
institutioner. I övrigt har jag icke funnit anledning till erinran
mot de begärda tilläggsanslagen. Det särskilda anslag å 5,000 kronor,
som äskats för inköp av instrument m. m. för fysikalisk kemi, torde emellertid,
såsom skedde år 1919, sammanslås med anslaget till institutionen för

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 5

[27.]

Täckande av
brist i universitetsbibliotekets
materiellanslag

för år 1918
m. m.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

allmän och analytisk kemi. De för de olika inrättningarna erforderliga
beloppen skulle således, med någon avrundning av summorna, bliva följande:

Patologiska institutionen.......................

Fysiologiska institutionen........................

Institutionen för medicinsk och fysi

Farmakologiska institutionen ..............

Institutionen för allmän och analytis
Mineralogisk-geologiska institutionen

Fysiska intstitutionen.............................

Astronomiska institutionen ..................

Meteorologiska institutionen..................

Botaniska institutionen:

botaniska museet.............................

» trädgården ....................

> laboratoriet.....................

institutionen..................

institutionen ........................

institutionen .......................

Yäxtbiologiska
Zoologiska
Geografiska

kronor	4,650: —
	625: —
	1,450: —
	3,150: —
	1,575: —
»	10,400: —
	1,200: —
)	5,900: —
l	3,400: —
	7,425: —
	1,250: —
	34,900: —
	825: —
	3,125:-
>	6,175: —
	500: —
kronor	86,550: —

Detta belopp överstiger det för år 1919 beviljade anslaget med 56,400
kronor.

Åberopande vad jag nu anfört hemställer jag om förslag till riksdagen
att till förstärkande av ordinarie anslagen till materiell
m. m. för de av mig under denna punkt angivna
institutionerna och inrättningarna vid universitetet i Uppsala
och med av mig tillstyrkta belopp, utgående såsom
särskilda reservationsanslag, anvisa på tilläggsstat för år
1920 tillhopa 86,550 kronor.

7. Täckande av brist i universitetsbibliotekets materiellanslag

för år 1918 m. m. Med utlåtande den 29 augusti 1919 har kanslern för
rikets universitet överlämnat en av det större akademiska konsistoriet i
Uppsala gjord framställning om anslag på tilläggsstat för år 1920 till
universitetsbiblioteket i Uppsala.

Denna framställning avser, i de delar jag finner densamma böra föranleda
framläggande av förslag till riksdagen, beredande av medel dels
till täckande av bibliotekets brist för år 1918, dels ock till bestridande

Åttonde huvudtiteln: 1020 års tillägg sstat. 35

av ökade kostnader under år 1920 för uppvärmning, bindning samt diverse [27-]
utgifter.

Konsistoriets framställning överensstämmer med eu hemställan av
överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket, som i skrivelse till konsistoriet
anmält bibliotekets behov i omförmälda avseenden under betonande,
att det för biblioteket vore av största vikt, att de tillgodosåges. Bibliotekets
verksamhet vore eljest i fara att alldeles förlamas.

Vad anjjår bibliotekets brist för år 1918 anger överbibliotekarien densamma
uppgå till 21,553 kronor 56 öre; en handlingarna i ärendet bilagd,
från överbibliotekarien infordrad tablå ger besked över bibliotekets inkomster
och utgifter under nämnda år och uppvisar sagda brist, överbibliotekarien
tillkännagiver, att bristen till alla delar faller på genom kristiden
fördyrade kostnader för värme, inbindning, skrivmaterialier, emballage,
tryck, inventarier, arbetshjälp m. m. överbibliotekarien ifrågasätter
emellertid icke anslag av statsmedel till täckande av hela bristen:
den ökade kostnaden för uppvärmning, 7,559 kronor 28 öre, hoppas han
komma att ersättas av universitetets reservfond. Till täckande av återstående
13,994 kronor 28 öre påkallar han anslag av statsmedel.

Till bestridande av ökade kostnader under år 1920 för uppvärmning,
bindning samt diverse utgifter begär överbibliotekarien ett anslagsbelopp
av 25,000 kronor.

Till motivering för denna begäran hänvisar överbibliotekarien till den
av honom gjorda framställning, som föranledde anslag på tilläggsstat för
år 1919 (se punkt 17 i bilaga åttonde huvudtiteln till proposition nr 2
om tilläggsstat till riksstaten, 1919). I det då begärda anslaget å 25,000
kronor ingingo 12,800 kronor för uppvärmning och belysning, 10,000
kronor för bindning av böcker och 2,200 kronor för diverse utgifter. De
båda posterna å 12,800 kronor och 2,200 kronor voro ytterligare specificerade.

Anslagsäskandet å 10,000 kronor till bindning ansågs av dåvarande
departementschefen böra vid den starka konkurrensen mellan mångahanda
olika anslagskrav för det dåvarande stå tillbaka. I enlighet med Kung!

Maj:ts förslag beviljade riksdagen å tilläggsstat för år 1919 återstående

15,000 kronor.

Under avdelningen B) Till materiell m. in., i utgiftsstaten för uni- Departeversitetet
i Uppsala finnes under rubriken Biblioteket upptaget ett anslag mensc
å 50,000 kronor, varur bestridas, förutom kostnader för materiell, jämväl
kostnader för inköp av böcker, handskrifter m. m., inbindning samt vattenförbrukning
ävensom för uppvärmning och belysning, för vilka sist -

[28.]

Prebende institutionens upphörande.

36 Åttonde huvudtiteln: 1920 års iilläggsstat.

nämnda ändamål desslikes i staten är uppfört ett särskilt anslag å 8,200
kronor. Till inköp av böcker har sedan en följd av år utgått ett extra
anslag av 10,000 kronor.

Vad nu de föreliggande anslagsäskandena angår anser jag mig först
böra tillstyrka beredande av ett anslag å högst 13,994 kronor till täckande
av ovannämnda brist för år 1918.

Vad härefter beträffar det framställda anslagsäskandet å 25,000 kronor
finner jag mig ej böra vidhålla den helt avvisande hållning, föredragande
departementschefen förra året på ekonomiska skäl intog till viss
del av motsvarande då ifrågasatta anslag — den del som gällde bindning.
En av t. f. överbibliotekarien A. Grape till ecklesiastikdepartementet insänd
skrivelse rörande bibliotekets behov av ökade medel till inbindning
har ytterligare föranlett mig att tillstyrka tillmötesgående beträffande denna
anslagsfråga. Jag vill dock föreslå, att anslagsbeloppet nedsättes till 20,000
kronor.

Jag tillstyrker alltså förslag till riksdagen

att på tilläggsstat tör år 1920 anvisa:
dels till täckande av brist i universitetsbibliotekets
i Uppsala räkenskaper för år 1918 ett förslagsanslag,
högst 13,994 kronor,

dels ock till förstärkande av det under avdelningen
B) Till materiell m. m. i utgiftsstaten för universitetet
i Uppsala under rubriken Biblioteket upptagna anslag
å 50,000 kronor ett förslagsanslag, högst 20,000 kronor.

Lunds universitet.

8. Prebendeinstitutionens upphörande. Under åberopande av
vad jag anfört i fråga om förslag angående prebendeinstitutionens upphörande
och därav betingade anslagskrav för år 1921, hemställer jag, det
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående prebendeinstitutionens
upphörande, beräkna på tilläggsstat för år
1920 för Lunds universitet ett förslagsanslag, högst 1,030
kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års iilldgqsstat. 37

9. Anslag till täckande av merkostnad å nybyggnadsarbetena [29.]
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. Hus Kungl. Maj:t Analog till
har direktionen över Malmöhus lans sjukvårdsinrättningar i Lund hemställt ^koetnad^
om utverkande av ett anslag å i runt tal 191,060 kronor att utgå till nybyggnadsMalmöhus
läns landsting såsom bidrag till täckande. av den merkostnad,

som uppkommit på de nybyggnadsarbeten vid sagda sjukvårdsinrättningar, läns sjuk
vartill riksdagen åren 1914 och 1916 lämnat anslag. I)å ärendet ännu ej
befinner sig i sådant skick, att framställning i ämnet nu kan avlåtas till Lund.
riksdagen, hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående'' anslag till
täckande av merkostnad å nybyggnadsarbetena vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund, för ändamålet
beräkna p k'' tillägg sstat för år 1920 ett reservationsanslag
av 191,060 kronor.

10. Inredning'' och möblering av vissa lokaler för humanistiska [30.J
sektionens seminarier m. m. De till filosofiska fakultetens vid universi- inredning
tetet i Lund humanistiska sektion hörande seminarierna, vilka äro inrymda oehmöbienng
i det förutvarande akademiska bibliotekshuset i Lund, hava erhållit ökat kaier för hulokalutryinme
därstädes, sedan universitetets historiska museum samt mynt och

medalj kabinett, som tidigare varit förlagda till bottenvåningen av sagda seminarier
byggnad, numera tagit i besittning de för dem medelst anslag av 1917 m- n>
och 1918 årens riksdagar inredda lokalerna i zoologiska institutionens vid
universitetet gamla byggnad. Med anledning härav har behov uppkommit
av anslag till inredning och möblering in. m. av ett biblioteksrum och en
lärosal för ifrågavarande seminarier. I sådant avseende har humanistiska
sektionen i en till det större akademiska konsistoriet i Lund avlåten, av
särskilda kostnadsförslag in. in. åtföljd skivelse hemställt om upptagande
bland årets riksdagspetita av ett anslag å 13,534 kronor, därav 10,044
kronor för seminariebiblioteket och 760 kronor för lärosalen. Av återstoden,
2,730 kronor, av det begärda anslaget hava 1,400 kronor avsetts till
vissa angivna, i sammanhang med seminarielokalernas nyordning erforderliga
arbeten samt till oförutsedda utgifter in. in., medan 1,330 kronor beräknats
för anskaffande av en ny monter för seminariets för klassisk fornkunskap
samling av antika föremål. Anslagets närmare användning framgår
av en i sektionens skrivelse upptagen specifikation, till vilken jag hänvisar.

Sektionens framställning, som tillstyrkts av universitetets drätselnämnd,
vann understöd av det större konsistoriet, som i skrivelse till kanslern för
rikets universitet — under framhållande av att det för undervisningens

Departe mentschefen.

[31.]

Förstärkande
av materie 1-anslagen till
vissa institutioner
och in
rättningar.

38 .Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

bedrivande vore synnerligen trängande, att ifrågavarande seminariebibliotek
och lärosal snarast möjligt försåges med nödig inredning m. m. — anhöll
om utverkande av ifrågavarande anslag på tilläggsstat för år 1920. Sedermera
har kanslern i skrivelse den 30 augusti 1919 gjort framställning i enlighet
med konsistoriets förslag.

Byggnadsstyrelsen har efter erhållen remiss, och sedan tjänstgörande
arkitekten hos styrelsen T. Wåhlin på ort och ställe företagit granskning
av ifrågavarande inredningsförslag den 3 november 1919 utlåtit sig i ämnet
och därvid förklarat sig icke hava annat att erinra mot förslaget, än
att det begärda anslagets belopp syntes böra, för mötande av oförutsedda
utgifter, höjas till 14,534 kronor.

Föreliggande förslag till inrednings- och ändringsarbeten m. m. beträffande
de åt humanistiska sektionens seminarier upplåtna lokalerna avser
att möjliggöra ett tillfredsställande utnyttjande i den vetenskapliga
undervisningens och forskningens tjänst av de ökade utrymmen, som tilldelats
seminarierna i sammanhang med historiska museets bortflyttning till
annat håll. På grund härav och då jag icke funnit anledning till erinran
mot de uppgjorda beräkningarna med det av byggnadsstyrelsen ifrågasatta
tillägget, tillstyrker jag avlåtande av framställning i ämnet till riksdagen.
Det erforderliga beloppet, avrundat till 14,500 kronor, torde böra uppföras
på tilläggsstat för år 1920.

J a g hemställer för den skull, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till inredning och möblering av vissa lokaler i
det förutvarande akademiska bibliotekshuset i Lund för
humanistiska sektionens seminarier m. m. anvisa på tilllägg
sstat för år 1920 ett reservationsanslag av 14,500
kronor. 11

11. Förstärkande av materiellanslagen till vissa institutioner
och inrättningar. Universitetens olika institutioner och inrättningar hava
haft stora svårigheter att bekämpa under de ekonomiska förhållanden, som
rått under de senaste åren. Staten har också måst träda emellan med
ganska stora tillfälliga anslag för att verksamheten vid de särskilda institutionerna
och inrättningarna ej skulle alldeles avstanna. Jag tänker härvid
på de anslag å tilläggsstat, som beviljats universitetet i Lund för vartdera
av åren 1918 och 1919 samt universitetet i Uppsala för år 1919. I
det föregående har jag under punkt 26 anmält sistnämnda universitets anslagsäskande
i berörda avseende på tilläggsstat för år 1920, och jag skall
under förevarande punkt redogöra för motsvarande äskanden för universi -

Åttonde huvudtiteln: l''J20 års tilläggsslat.

tetet i Lund, ursprungligen väckta av vederbörande institutioners eller inrättningars
föreståndare och sedermera av det större akademiska konsistoriet
framburna till kanslern för rikets universitet, som med utlåtande den
30 augusti 1919 överlämnat dem till Kungl. Maj:t.

Liksom i fråga om de begärda anslagen på tilläggsstat till universitetet
i Uppsala har jag trott det vara lämpligt att uppställa universitetets i
Lund yrkanden i ifrågavarande avseende i en tablå. Beträffande vederbörande
institutioner och inrättningar upptager denna tablå de begärda tillläggsanslagen
med angivande av huru stor del av dem i särskilda fall gäller
täckande av brister vid 1919 års utgång, jämte vissa andra till upplysning
i ämnet tjänande uppgifter.

Tablån följer här:

Institutioner och inrättningar.

1	2	3	4	6
Ordinarie anslag år 1920.	Extra anslag år 1920.	Beviljade anslag på tilläggsstat år 1919.	Begärda an-slag på ti 11-läggsstat för år 1920.	De andelar av i kol. 4 upptagna an-slag, som gälla täc-kande av brister vid 1919 års ut-gång.
kronor.	kronor.	kronor.		kronor.		kronor.
6,050	_	_	5,050	—	12,450	—	3,700: -
4,500	_	—	3,500	—	8,000	—	4000:-
3,450	—	500:-	13,900	—	12,000	—	ej uttryck li-
3,500	—	—	7,500	—	6,964	—	1,464: —
5,000	-	—	7,200	—	7,000	—	2,500: -
7,000	-	-	11,000	—	18,902: 38	6,222:26
3,500		_	7,000	—	5,000	—	—
5,000	—	1,500: -	14,000	—	8,000	—	—
2,600	—	1,000: -	3,200	—	2,000	—	—
4,000	—	—	9,000	—	32,500	—	15,000: —
7,700	—	—	12,000	—	18,800	—	6,800: -
500	—	500:-	3,000	—	3,000	—	—
1,000	—	—	750	—	750	—	—
1,000	—	—	500	—	500	—	-
150,000	_	10,000: -	18,000	-	20,614	—	5,114: —
			115,600	—	156,480:38

Anatomisk-histologiska institutionen
Fysiologiska »

Medicinskt-kemiska »

Patologisk-anatomiska >

Astronomiska observatoriet ............

Botaniska institutionens systematiska avdelning
....................................

Botaniska institutionens fysiologiska avdelning
....................................

Fysiska institutionen.....................

Geologisk-mineralogiska institutionen
Kemiska »

Zoologiska »

Inrättningen för gymnastik och fäktkonst
Institutionen för ärftlighetsforskning

Farmakologiska institutionen .........

Universitetsbiblioteket................... 1

1 Härtill komma avkomst av den s. k. bibliotekskassan m.
beräknade till 1,625 kronor.

fl. smärre inkomster, tillsammans i staten

[3L]

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

[31.] Vid vissa av institutionerna upptagas tillika laborationsavgifter av de

studerande.

De av vederbörande föreståndare framställda anslagsäskandena grunda
sig i de flesta fall på rätt detaljerade beräkningar över institutionernas och
inrättningarnas inkomster och utgifter. Dessa beräkningar utgå endast
undantagsvis från förutsättningar om prissänkningar; ej sällan framhålles
tvärtom, att prisförhöjningar ägt rum eller kunna väntas. Samtliga anslagsäskanden
hade, innan de behandlades av det större konsistoriet, varit föremål
för granskning av utsedda kommitterade, vilka i avgivet utlåtande
anfört:

De för de olika institutionerna behövliga anslagen, vilka samtliga begärts å tillläggsstat
för år 1920, utgöra, såsom av institurionsföreståndarnas redogörelser närmare
framgår, i de allra flesta fall dels en beräknad krist i institutionernas budget för år 1919,
dels ock de belopp, som för år 1920 beräknats bliva oundgängligen behövliga utöver
de till institutionerna enligt universitetets stat eller i vissa fall sedan flera år ä extra
stat utgående anslagen.

Då det visat sig, att institutionernas för år 1919 nödvändiga utgifter icke i
något fall understigit, men väl i de allra flesta fall högst väsentligt överstigit de under
år 1918 beräknade, och det tydligen är omöjligt att på förhand med någon säkerhet
bestämma den ökning utöver normala priser, soin för år 1920 kan råda, men det
å andra sidan torde vara tämligen visst, att utgifterna för år 1920 komma att ställa
sig ungefär lika höga som år 1919, hava vi, då institutionsföreståndarna äro de, som
närmast kunna bedöma och överblicka inrättningarnas behov, ansett oss höra godtaga
de av föreståndarna lämnade uppgifterna, även dä dessa, såsom i ett par fall ägt rum,
icke stödja sig på närmare utredning.

Vid den granskning av anslagsäskandena, som jag för min del företagit,
har jag ej kunnat undgå att taga intryck av detta uttalande av de
kommitterade. Om man ock blir betänksam vid anblicken av de stora belopp,
som i de flesta fall krävas, måste man i ej mindre grad känna betänkligheter
vid att utan goda skäl ifrågasätta minskning av dessa belopp.
En jämförelse med vad som för år 1919 av vederbörande universitetsmyndigheter
krävdes till förstärkning av materiellanslagen och de belopp, som
av min företrädare i ämbetet föreslogos (se punkt 20 av bilagan åttonde
huvudtiteln till propositionen nr 2) skall visa, att han endast för anatomiskhistologiska
institutionen på särskilda grunder föreslog en nedsättning, som
var av nämnvärd betydelse i förhållande till det begärda beloppet. Jag
vill ej heller utan särskilda skäl frångå vederbörandes förslag annat än
för lämplig avrundning av de särskilda anslagssumma.

Under hänvisning till handlingarna i ärendet skall jag med några
ord yttra mig om de särskilda anslagskraven; i ett fall kommer jag att
fullständigt återse vederbörandes framställning. Då intet annat säges, ansluter
jag mig till vederbörandes anslagsyrkanden.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillag g sst åt. 41

För anatomisk-histologiska institutionen begärde vederbörande föreståndare
på tilläggsstat för år 1919 6,550 kronor. Utan att underkänna anslagsbehoven
föreslog dåvarande departementschefen nedsättning till 5,050 kronor;
vissa begärda anslagsposter syntes honom böra på annat sätt tillgodoföras
institutionen.

Institutionen anses nu behöva en kraftig förstärkning av dess årsanslag
till materiell, såväl till täckande av beräknad brist vid 1919 års slut
som till mötande av 1920 års behov. Man åberopar, att kostnaderna för
bränsle, liktransporter, gas, elektricitet, sprit, glas in. m. avsevärt stigit,
sedan beräkningarna för föregående riksdagspetituin uppgjordes.

I fråga om fysiologiska institutionen märkes, att i den beräknade
bristen för år 1919, 4,000 kronor, ingår ett från år 1918 överbalanserat
belopp av närmare 2,500 kronor.

För medicinskt-kemiska institutionen har av tillförordnade föreståndaren
begärts ett mindre anslag, 12,000 kronor, än som å tilläggsstat för
år 1919 anvisades, 13,900 kronor. Det begärda beloppet avser att kunna
täcka eventuellt uppkommande brist under år 1919.

Patologisk-anatomiska institutionen. Även för denna institution äro
vissa kostnader, som rätteligen skulle gäldats år 1918, överförda till 1919
års räkenskaper. Jag anser mig kunna avrunda den för institutionen begärda
summan och sätta den till 6,950 kronor.

I fråga om anslagsyrkandet till förmån för astronomiska observatoriet
har jag intet att anföra.

Föreståndaren för botaniska institutionens systematiska avdelning har
meddelat, att 1919 års budget måst betungas med ett från föregående år
överfört belopp av 3,279 kronor 27 öre. Det i mars 1918 — då beräkningarna
över anslagsbehovet å 1919 års tilläggsstat gjordes — förefintliga
bränsleförrådet hade mot förmodan ej räckt för år 1918, utan ytterligare
bränsle hade måst inköpas. Tillika hade vissa andra utgiftposter för år
1918 varit för lågt beräknade. Med inberäknande härav kunde en brist
för år 1919 av 6,222 kronor 26 öre emotses. För år 1920 krävdes ett
tilläggsanslag av 12,680 kronor 12 öre. Väsentligen bidragande till behovet
av detta tillskott vore utgiftsstegringarna för bränsle: 8,495 kronor
27 öre, och för dagsverken: 2,530 kronor 35 öre. Utgiftsstegringen är beräknad
vid en jämförelse med förhållandena vid tiden för det nuvarande
ordinarie materiellanslagets beviljande och innebär i fråga om den första
posten en mångdubbling, i fråga om den andra en fördubbling av vederbörande
utgiftspost.

Jag anser, att tilläggsanslaget bör sättas till 18,900 kronor.

Beträffande de för botaniska institutionens fysiologiska avelning, fy Bihang

till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 6

42 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[31.] siska institutionen och geologisk-mineralogiska institutionen begärda anslagen

på tilläggsstat har jag intet att erinra.

Yad angår kemiska institutionen visar den ovan intagna tablån, att densamma
har ett å ordinarie stat uppfört materiellanslag å 4,000 kronor, att
på tilläggsstat för år 1919 anvisats 9,000 kronor, att på tilläggsstat för
år 1920 äskas 32,500 kronor samt att därav 15,000 kronor skulle krävas
för att täcka under år 1919 uppkomna utgifter. Jag bör till dessa uppgifter
lägga, att institutionen synes kunna påräkna omkring 2,500 kronor årligen
såsom inkomst av laborationsavgifter.

Vid en jämförelse mellan den kemiska institutionens ordinarie årsanslag
och beloppet av vad som nu begäres å tilläggsstat å ena, samt motsvarande siffror
(extra anslag inräknade) för övriga nu ifrågavarande institutioner och
inrättningar å andra sidan kan man ej undgå att känna sig överraskad av
storleken av det belopp, som nu skulle behöva å tilläggsstat beredas kemiska
institutionen. Den förmodan ligger nära till hands, att nödig sparsamhet
här ej iakttages; i alla händelser innehåller vederbörande föreståndares framställning
om erhållande av tilläggsanslag ej några uppgifter, som kunna
tjäna till förklaring beträffande det för kemiska institutionen missgynnande
i omförmälda jämförelse. I förhoppning att genom varsamhet vid
institutionens drift anslagsbehovet skall kunna nedsättas, vill jag föreslå,
att för kemiska institutionen beredes ett anslag på 1920 års tilläggsstat
av 25,000 kronor.

Anslaget på tilläggsstat för år 1919 till zoologiska institutionen utgjorde
12,000 kronor och beräknades uteslutande vara behövligt till täckande
av bränslekostnader. Dessa hava emellertid på grund av angivna
förhållanden visat sig uppgå till 14,312 kronor, d. v. s. 2,312 kronor mer
än beräknats. I följd härav och på grund av utgiftsstegringar i övrigt
kräves för täckande av 1919 års utgifter ett tilläggsanslag å 6,800 kronor.
För år 1920 beräknar institutionsföreståndaren till bränslekostnader, likasom
för år 1919, 12,000 kronor.

Jag har ej annan anledning till erinran mot institutionsföreståndarens
omförmälda anslagskrav, än att ovannämnda summa av 6,800 kronor torde
kunna nedsättas till 6,650 kronor. Föreståndaren synes nämligen ej såsom
tillgång för år 1919 hava beräknat för höstterminen sagda år inflytande
terminsavgifter, omkring 150 kronor.

Mot anslagsäskandena för inrättningen för gymnastik och fäktkonst,
institutionen för ärftlighetsforskning samt farmakologiska institutionen har
jag ej någon invändning att göra.

Universitetsbiblioteket. Beträffande detta anser jag mig böra här återgiva
innehållet i överbibliotekariens till det större konsistoriet avlåtna skrivelse
om anslag på tilläggsstat för år 1920:

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat. 43

1918 års stat för biblioteket ingick med en behållning av något över 16,000 kronor.
Denna behållning minskades under året med 11,510 kronor 40 öre, trots det att av de
i min den 18 maj 1918 till konsistoriet ingivna inlaga1) omnämnda inventarieanskaffningarna
endast låneexpeditionens inredning kom till stånd och den vida drygare^ inredningen
av parterrvåningen för tidningspressen samt skapen för kartor fingo sta över.
Vid uppgörandet av det förslag till inkomst- och utgiftsstat för ar 1919, som intogs i
samma inlaga, upptog jag, i saknad av säkra hållpunkter, de olika utgiftsposterna till
samma belopp som för år 1918 med undantag för posterna »behållning» och »iuventarier»,
som utgingo. Med den något säkrare basis för beräkningarna, som jag nu äger,
kommer jag för år 1919 till följande siffror, vilka ha till förutsättning allvarliga bemödanden
att begränsa utgifterna till det mest nödvändiga. Beloppen utföras i kronor
(ej ören).

Inkomster.

Behållning från år 1918.........................

Arsanslag .................................................

Av årets riksdag beviljat fyllnadsanslag

Intressemedel ...........................................

Extra inkomster........................................

Utgående balans, skuld till år 1920.......

Utgifter.

Bokinköp ..............................................................

Inlösen av årsskriften ........................................

Bokbinderi..............................................................

Skrivmaterialier och tryck...................................

Uppvärmning........................................................

Belysning..............................................................

Frakt och transport ............................................

Renhållning...........................................................

Parkens underhåll ..............................................

Inventarier ...........................................................

Diverse .................................................................

........................ kronor ........................ » ........................ » ........................ » ....... » ........................ »	4,536: — 60,000: — 18,000: — 2,200: — 1,200: — 5,114: —
Summa kronor 91,050: —
.. kronor 40,000: —
»	800: —
I	14,000: —
»	1,500: —
»	13,500: —
	850: —
	1,200: —
	950: —
1	750: —
	16,000: -
........................ »	1.500: —
Summa kronor 91,050: —

I min i nyss åberopade inlaga uppställda tablå över beräknade utgifter under år
1918 anslog jag för bokinköp 36,000 kronor i stället för 45,000 kronor, som är det belopp,
vilket vid anslagets fastställande ansågs böra komma på bokinköpskontot. Den
låga summan, som faktiskt endast med 653 kronor 41 öre överskreds, motiverades med svårigheten
att göra större antikvariska inköp i England och övriga ententeländer. Denna svårighet
existerar nu icke längre. Fastmera äro i synnerhet engelska vetenskapliga antikvaria
nu för oss lättare åtkomliga än någonsin förr, så vitt min erfarenhet sträcker
sig; t. o. m. böcker, som flera år före kriget upprepade gånger förgäves beställts, offe -

!) Se 1919 års tilläggsstat, åttonde huvudtiteln, punkt 20, s. 44.

44 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

reras nu till någorlunda antagliga priser. En stor beställning från år 1916 har i år
anlänt, och en dito från år 1917 är som bäst på väg. Under sådana förhållanden har man
naturligtvis gått i författning om att verkställa allt fler av de under åren 1914 och 1915
beslutade, men hittills uppskjutna inköpen, som omförmälas i bibliotekets årsberättelser
för de nämnda åren. Härigenom kommer tydligen 1919 års budget — och även 1920
a5®l *7 en ?el luköP få noS uppskjutas till dess — att belastas med en del poster, som
lätteligen bort komma på de föregående årens mycket låga inköpskonton. Då dess 1

^en allmänna bokhandeln priserna numera stigit väsentligt, och tyngdpunkten
i fråga om den vetenskapliga produktionen för tillfället synes ha förflyttats från Tyskland,
vars litteraturalster till följd av den låga markkursen och de billigare transportkostnaderna,
trots icke obetydliga prisförhöjningar, ställa sig billiga, till Amerika, vars litteraturalster
här bil synnerligen dvra, blir det nödvändigt att för dessa båda åren räk™
, en summa, som icke allt för mycket understiger den normala inköpssumman,
45,000 kronor.

Vad bokbinderiet beträffar äro priserna sedan slutet av år 1918 höjda mer än dub•
l* mycket som när jag förra året gjorde budgetsberäkningen eller med 125 procent
1 förhållande till 1912 års tariff. Mot den normala bokbinderiposten på 10,000 kronor
skulla således för detta ar svara en post pa 22,500 kronor. Om jag icke desto mindre
för år 1919 endast beräknar denna post till 14,000 kronor, så beror detta dels därpå, att
vasen toga inskränkningar av iubindningen vidtagas, dels därpå att genom anställandet
av ett biträde för bokbinderiarbeten besparingar kunna åstadkommas, dels slutligen
därpa att procenten av böcker, som inkomma i bundet skick, torde bli jämförelsevis stor.

Bränslekostnaderna uppgingo år 1918 till 13,074 kronor och för innevarande halvår
till (utan avdrag av svenska akademiens ordboksredaktions andel) 8.676 kronor. För
hela året kan beloppet med ledning härav beräknas till 15,349 kronor, varav sedan
ordboksredaktionens andel, 1,821 kronor, avdragits, 13,528 kronor komma på bibliotekets
konto. Summan har ovan avrundats nedåt till 13,500 kronor.

„ Inventarieposten innefattar utom parterrvåningens tidningshyllor (15.000 kronor)
tva redan anskaffade stora vägghyllor samt diverse erforderliga mindre inventarier (1,500
kronor). »Inlösen av årsskriften», en utgift, som biblioteket rätteligen borde befrias
från, utgår med ett en gång för alla fastställt belopp. Övriga poster måste på grund
av löne- och prisstegringar sättas något högre än för år 1918.

Mina beräkningar av 1920 års inkomst- och utgiftsstat utmynna i efterföljande tablå:

Inkomster.

Behållning från år 1919.......................................

Årsanslag................................................................

Intressemedel...........................................................

Extra inkomster ....................................................

Utgående balans, skuld till år 1921

............ kronor —

............ » 60,000: —

............ » 1,800: —

............ » 1.200: —

........... » 20,114: —

Summa kronor 83,114: —

Utgifter.

Ingående balans, skuld från år 1919 .................. kronor 5 114-_

Bokinköp .......... .........................................................................., 4

Inlösen av årsskriften ........................................ , con Hok

bind en ............................................................................... , 14 000''

Åttonde huvudtiteln:

Skrifmaterialier och tryck............................

Uppvärmning.................................................

Belysning.......................................................

Frakt och transport ..................................

Renhållning....................................................

Parkens underhåll ........................................

Inventarier .....................................................

Diverse ...........................................................

års tillåggsstat.	45
............................ kronor	1.500: —
........................... »	13.000: —
........................... »	850: —
......................... »	1,200: —
............................ »	950: —
............................ »	200: —
	4,000: —
............................. »	1,500: —
Summa kronor 83.114: —

Situationen på bokmarknaden föreställer jag mig föga förändrad; kursvinsterna
stadda i avtagande, den litterära produktionen i tilltagande. Nedsättningen av uppvärmningskontot
beror delvis på att eldarens lön avgår. För parkens underhåll utgår likaledes
parkskötarens lön, medan annars underhållet blir något kostbarare på grund av
nyanläggningar år 1919. Inventarieposten avser eu del felande möbler: kartskåp, skrivbord
för vissa av tjänstemännen, stolarm. m. Övriga utgifter äro upptagna till samma belopp
som för år 1919.

I enlighet med dessa beräkningar, som snarast torde få anses vara väl optimistiska,
ser jag mig nödsakad anhålla om utverkande av ett extra anslag av 20,614 kronor
att utgå under år 1920 till täckande av brist, som väntas uppstå i sagda års
hushållning.

Det av överbibliotekarien såsom nödigt angivna anslagsbeloppet har
upptagits till 20,614 kronor. Av det meddelade överslaget över inkomster
och utgifter för år 1920 framgår emellertid, att vid nämnda års utgång
motses en brist av 20,114 kronor. Det för täckande av denna brist erforderliga
anslagsbeloppet torde med en obetydlig avrundning kunna sättas
till 20,100 kronor.

De begärda anslagsposterna utgöra tillhopa en summa av 156,480 kronor
38 öre. De förändringar jag föreslagit innebära

för patologisk-anatomiska institutionen en avrundning

från 6,964 kronor till........................................................... 6,950 kronor

> botaniska institutionens systematiska avdelning en avrundning
från 18,902 kronor 38 öre till........................ 18,900 »

> kemiska institutionen én nedsättning från 32,500

kronor till................................................................................ 25,000 »

> zoologiska institutionen en nedsättning från 18,800

kronor till .............................................................................. 18,650 »

> universitetsbiblioteket en avrundning från 20,614 kronor
till ....................................................................................... 20,100 »

Inalles medför detta en minskning av anslagssumman med 8,180 kronor
38 öre, och denna kommer sålunda att uppgå till 148,300 kronor.

[32.]

Förstärkande
av materiellanslagen
till
vissa institutioner.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Jag tillstyrker förslag till riksdagen

att till förstärkande av de ordinarie materiellanslagen
för vissa institutioner och inrättningar vid universitetet
i Lund med av mig under denna punkt föreslagna
belopp, utgående såsom särskilda reservationsanslag,
anvisa på tilläggsstat för år 1920 tillhopa 148,300
kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

12. Förstärkande av materiellanslagen till vissa institutioner.

A karolinska mediko-kirurgiska institutets ordinarie stat finnas uppförda
dels ett reservationsanslag av 22,000 kronor till institutets materiell i allmänhet,
dels ock särskilda reservationsanslag till materiell m. m. för vissa
institutioner och kliniker.

Materiellanslagen för anatomiska, histologiska och patologisk-anatomiska
institutionerna, utgörande respektive 3,500 kronor, 3,000 kronor
och 5,500 kronor, hava under de senaste årens dyrtid visat sig otillräckliga
för därmed avsedda ändamål.

Med anledning härav hava de tre nämnda institutionernas föreståndare,
professorerna E. Mtlller, E. Holmgren och C. Sundberg hos karolinska
institutets lärarkollegium framlagt förslag om höjning av anslagen.

Institutionsföreståndarna hava därvid bland de högt uppdrivna kostnaderna för
materiell särskilt framhållit nu gällande pris å exportsprit, som stegrats till 6 kronor
för liter, d. v. s. omkring femdubbelt mot förut. Anställda försök med den billigare
sulfitspriten hade visat, att denna icke vore användbar för arbetet vid institutionerna.

Två av institutionsföreståndarna, professorerna Holmgren och Sundberg, hava uttalat
sig i fråga om möjligheten att för ökande av institutionernas inkomster höja
kursavgifterna för de studerande — denna utväg har ansetts olämplig för en staten»
undervisningsanstalt.

Sedan karolinska istitutets lärarkollegium till kanslern för rikets universitet
inkommit med begäran om ökning i enlighet med institutionsföreståndarnas
förslag av de ordinarie anslagen till materiell m. m. för
nämnda institutioner, har kanslern — med hänsyn till svårigheten att under
nuvarande förhållanden med någon säkerhet bedöma vederbörande institutioners
behov av anslag till materiell annat än för den närmaste tiden
— från lärarkollegiet införskaffat utredning rörande de anslag å tilläggsstat,
som kunde erfordras för fyllande av beräknade brister i de ordinarie

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

materiellanslagen för tiden till 1920 års utgång. Denna utredning inne- [32.}
hålles i särskilda skrivelser från respektiva institutionsföreståndare.

Beträffande anatomiska institutionen meddelar dess föreståndare, att
år 1918 uppstått en brist av 4,221 kronor 66 öre på institutionens stat
samt att bristen för vartdera av de två följande åren säkerligen icke torde
komma att understiga nämnda belopp. För åren 1918 1920 skulle där för

erfordras ett fyllnadsanslag av 12,600 kronor.

Härjämte anför institutionsföreståndaren, att för anatomiska museet,
till vars underhåll och förökande ett anslag å 1,000 kronor tinnes uppfört
å karolinska institutets stat, år 1918 uppstått en brist av 401 kronor 20
öre men att denna brist syntes kunna täckas av det ordinarie anslaget,
därest inköp för samlingarna inställdes.

Vid histologiska institutionen hade i slutet av september 1919 ännu
icke någon brist uppkommit i räkenskaperna, och institutionens då tillgängliga
spritförråd beräknades, under förutsättning av betydande inskränkningar5
i arbetet, kunna räcka till årets utgång. Institutionsföreståndaren
bär” emellertid förklarat, att institutionen för år 1920 vore i trängande
behov av ett tillskott till sitt materiellanslag och att detta tillskott måste
bestämmas till minst 3,000 kronor.

Behovet av tilläggsanslag till patologisk-anatomiska institutionen har
efter närmare specificering angivits utgöra sammanlagt 15,410 kronor 39
öre, därav för år 1918 3,742 kronor 50 öre, för år 1919 6,667 kronor 89
öre och för år 1920 5,000 kronor. I sistnämnda två summor ingå för
sprit beräknade belopp med 4,400 kronor 9 öre för år 1919 och 4,200
kronor för år 1920.

I särskilda skrivelser den 9 oktober 1919 har universitetskanslern hemställt
om beredande på tilläggsstat för år 1920 av 12,600 kronor för anatomiska
institutionen, 401 "kronor 20 öre för anatomiska museet, 3,000
kronor för histologiska institutionen och 15,410 kronor 39 öre för patologisk-anatomiska
institutionen.

Jag har förut denna dag med vissa jämkningar förordat särskilda, från ^Departe^
universiteten i Uppsala och Lund ingångna framställningar om beviljande menthC een''
av medel till förstärkning av åtskilliga därvarande inrättningars och institutioners
materiellanslag. Samma skål, som åberopats till stöd för sagda
framställningar, tala för att staten i ekonomiskt hänseende bispringer även
de tre institutioner vid karolinska institutet, om vilka nu är fråga. Häntydning
har gjorts på möjligheten att upphjälpa dessa institutioners ekonomi
genom ökning av de studerandes kursavgifter. I likhet med vederbörande
vid institutet finner jag en dylik åtgärd icke vara tillrådlig. Den medi -

48 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

cinska studiebanan är redan nu allt för kostsam och dyrtiden allt för tryckande,
för att de medicine studerandena, av vilka en stor del uppehålla
sig medelst studielån, skulle betungas med ytterligare utgifter för sin
obligatoriska utbildning. Jag är därför beredd att förorda universitetskanslerns
hemställan om tilläggsanslag för anatomiska, histologiska och
patologisk-anatomiska institutionerna; och synas mig dessa anslag böra
utgöra, för anatomiska institutionen 12,600 kronor, för histologiska institutionen
3,000 kronor och för patologisk-anatomiska institutionen, efter avrundning
av härför äskat belopp, 15,400 kronor, alltså tillhopa 31,000
kronor.

Upplysningsvis vill jag nämna, att institutionernas materiellanslag icke
äro avsedda till kostnader för uppvärmning, belysning och dylikt; sådana
utgifter bestridas av det s. k. allmänna materiellanslaget.

Vad angår bristen i anatomiska museets räkenskaper, vilken, enligt
vad i ärendet upplysts, synes kunna fyllas genom museets ordinarie anslag,
torde framställning om dess täckande icke böra föreläggas riksdagen.

Jag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av ordinarie anslagen till materiell
m. m. för de av mig under denna punkt angivna
institutionerna och med av mig föreslagna belopp, utgående
såsom särskilda reservationsanslag, anvisa på
tilläggsstat för år 1920 tillhopa 31,000 kronor.

[33.]

Täckande av
brist i räkenskaperna
för
karolinska
institutets
poliklinik för
barnsjukdomar
i
Stockholm.

13. Täckande av brist i räkenskaperna för karolinska institutets
poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm. Under åberopande av vad
anförts i fråga om anslag för år 1921 till karolinska institutets poliklinik
för barnsjukdomar i Stockholm, hemställer jag, det Eders Kungl. Mai:t
täcktes föreslå riksdagen

att till täckande av uppkommen brist i räkenskaperna
för karolinska mediko-kirurgiska institutets poliklinik
för barnsjukdomar i Stockholm anvisa på tilläggsstat
för år 1920 ett förslagsanslag, högst 5,085 kronor.

Seraflmerlasarettet.

[34.] 14. Brist i serafimerlasarettets räkenskaper. Till täckande av år

Brist i seraf!- 1917 uppkommen samt för år 1918 motsedd brist i serafimerlasarettets
“äkinskaTer8 räkenskaPer anvisade 1918 års lagtima riksdag ett förslagsanslag, högst

Åltomlo huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

468,097 kronor, varav till tackande av den för år 1918 motsedda bristen
avsetts ett belopp av 200,000 kronor. Härjämte anvisades genom Kungl.
Maj:ts beslut den 15 november 1918 från förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter ett belopp av 350,000 kronor till täckande av ytterligare motsedd
brist i lasarettets räkenskaper för år 1918, vadan sålunda hela det för
sistnämnda år för angivna ändamål tillgängliga beloppet uppgått till

550,000 kronor.

På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning beviljade vidare 1919
års lagtima riksdag till täckande av motsedd brist i nämnda räkenskaper
för år 1919 på tilläggsstat för samma år ett förslagsanslag, högst 550,000
kronor eller alltså samma belopp, som sammanlagt erfordrats för år 1918.
Riksdagen anförde därvid:

Riksdagens vederbörande utskott, som tagit del av en approximativ beräkning av
lasarettets inkomst- och utgiftsstat för år 1918, hade därvid funnit, att densamma uppvisade
en brist, som väsentligt överstege de förut för detta år anvisade beloppen å
tillhopa 550,000 kronor. Om också det nu föreslagna beloppet förefölle riksdagen
synnerligen högt, hade riksdagen icke fuunit en under andra förhållanden tänkbar
minskning av detsamma nu tillrådlig. Ett eventuellt under år 1919 inträffande prisfall
å viss för lasarettets drift erforderlig materiell torde nämligen kunna uppvägas
av den för år 1918 uppkomua ytterligare bristen, till vars täckande medel hittills ej
vore anvisade.

Sedermera gjorde lasarettets direktion i skrivelse den 6 mars 1919
— med förmälan att enligt preliminärt upprättat bokslut för år 1918
bristen för sistnämnda år med 81,719 kronor 95 öre komme att överskrida
de för ifrågavarande ändamål tillgängliga medlen, 550,(J00 kronor — framställning
om ytterligare anslag för sagda ändamål. Med föranledande av
denna skrivelse hemställde Kungl. Maj:t hos 1919 års lagtima riksdag
(proposition nr 281), att till täckande av den sålunda angivna, för år
1918 uppkomna bristen i lasarettets räkenskaper måtte på tilläggsstat för
år 1919 anvisas ytterligare 81,720 kronor.

I skrivelse den 30 april 1919 (nr 135) anmälde riksdagen, att sistnämnda
proposition icke av riksdagen bifallits.

Riksdagen höll nämligen före, att jämväl ovanberörda ytterligare brist i lasarettets
räkenskaper för år 1918 borde med hänsyn till ett eventuellt under år 1919
inträffande prisfall å viss materiell kunna täckas av det för år 1919 till samma ändamål
redan beviljade anslaget; och framhöll riksdagen i sammanhang därmed, att, om
det sedermera skulle visa sig, att det för år 1919 anvisade anslaget befunnes otillräckligt,
Kungl. Maj:t ej torde underlåta att genom framställning till 1920 års riksdag
avgiva förslag angående täckande av framdeles uppkommen brist.

I skrivelse den 26 september 1919 har nu direktionen över serafimerlasarettet
— under framhållande av att genom överförandet till 1919 års

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (År 2.) 7

[84.1

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

utgiftsstat av ovanberörda, för år 1918 uppkomna brist, enligt definitivt
bokslut för sagda år uppgående till 81,865 kronor 97 öre, sannolikheten
ökats för att den för år 1919 motsedda bristen i lasarettets räkenskaper
komme att överskrida de för sådant ändamål tillgängliga medlen, men att
direktionen först senare, när definitiva siffror funnes tillgängliga, vore beredd
att inkomma med eventuell framställning i ämnet — hemställt om
beviljande på tilläggsstat för år 1920 av ett förslagsanslag, högst 500,000
kronor, till täckande av motsedd brist i lasarettets räkenskaper för samma
år; och har direktionen till stöd för denna framställning anfört:

Direktionen anser sig redan nu böra framhålla, att lasarettets drift även under
år 1920 med säkerhet komme att gå med stor förlust samt att lasarettet för densammas
täckande redan under nämnda år blir i behov av extra anslag. Visserligen hava nåjjra
av lasarettets utgiftsposter under år 1919 betydligt minskats, varjämte sjukvårdsavgifterna
den 1 juli 1919 blivit höjda, men dessa för lasarettet gynnsamma förhållanden
hava uppvägts av en ytterligare stegring av kostnaderna för, bland annat,
avlöningar, uppvärmning och belysning. Direktionen anser sig därför icke kunna beräkna
den motsedda bristen i lasarettets räkenskaper för år 1920 till ett lägre belopp
än 500,000 kronor.

På grund av remiss har statskontoret den 8 oktober 1919 avgivit utlåtande
i ämnet och därvid förklarat sig för sin del ej vilja motsätta sig
bifall till den gjorda framställningen.

Sedermera har direktionen i skrivelse den 8 november 1919, under
hänvisning till skrivelsen bilagd, av lasarettets kamrerare upprättad promemoria
jämte tablå över inkomster och utgifter för åren 1918 och 1919
vid lasarettet, hemställt, att till täckande av ytterligare motsedd brist i
lasarettets räkenskaper för år 1919 måtte på tilläggsstat för år 1920 anvisas
ett förslagsanslag, högst 68,000 kronor.

I omförmälda promemoria framhåller kamreraren bland annat:

För så vitt det låter sig göra att redan nu beräkna inkomster och utgifter vid
seraf!merlasarettet för år 1919, torde den verkställda överföringen av 1918 års ej ersatta
brist till 1919 utgiftsstat icke komma att öka den för året motsedda bristen med
hela det sålunda överförda beloppet, utan synes härå kunna under året amorteras närmare
14,000 kronor och den ytterligare bristen för år 1919 därför komma att stanna
vid omkring 68,000 kronor.

Tablån visar för sjukvårdsavgifterna en höjning från år 1918 med omkring 72,000
kronor. Denna inkomstökning är väsentligen beroende på den höjning i sjukvårdsaveifter
för patienter i allmänt, halvenskilt och enskilt rum, som inträtt under åren
1918 och 1919. Under år 1918 höjdes avgiften för i allmänt rum vårdade sjuka från
1 krona 50 öre till 2 kronor, och ha dessa avgifter från den 1 juli 1919 ytterligare
höjts från 2 kronor till 3 kronor. Från sistnämnda dag inträdde en höjning i avgifterna
för vård i halvenskilt och enskilt rum från respektive 4 kronor och 8 kronor
till respektive 6 kronor och 12 kronor. Delvis står nämnda inkomstökning i samband
med beräknad stegring i den verkliga sjukvårdskostnaden för år 1919 per dag och

Öl

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

patient, i det att de sjuk vårdsa vgifter, som enligt särskilda kontrakt erläggas av Stockholms
stad och Stockholms läns landsting för deras vid lasarettet vårdade medellösa
sjuka, utgå med i allmänhet lulla eller eljes närmelsevis fulla verkliga sjukvårdskostnaden.

Vid utgifterna märkes den betydliga nedgång med cirka 47,000 kronor i kostnaderna
för förbandsartiklar, som på grund av förhandsinköpet under år 1918 var att
vänta. Även utgifterna för kosthållet samt för tvätt och renhållning förete på grund
av vikande priser en minskning med respektive cirka 78,000 kronor och 20,200
kronor.

Eu del utgiftsgrupper visa avsevärda ökningar. Så ha på grund av nödvändiga
löneregleringar och dyrtidstillägg avlöningarna till betjänte ökats med cirka 40,000
kronor. Utgifterna för uppvärmning och belysning ha, särskilt på grund av prisstegringen
å koks från slutet av år 1918, ökats med cirka 34,000 kronor. Utgifterna för
instrument och apparater ha gått upp med över 19,500 kronor, och torde detta huvudsakligen
bero på stegrade behov för röntgenavdelningen. I utgifterna för fastighetens
underhåll ingår bland annat en större kostnad för målning och lagning av plåttaken
å lasarettets byggnader, vilket arbete måst anstå sedan några år tillbaka.

Samma skäl, som föranlett riksdagen att till täckande av brister i ^eparteserafimerlasarettets
räkenskaper för de närmast förflutna åren bevilja anslag
till högst betydande belopp, torde jämväl kunna åberopas för ett ingripande
från statens sida till avhjälpande av de ekonomiska svårigheter
för lasarettet, vilka äro att motse för år 1920. Vidkommande det härför
äskade beloppets storlek har jag intet att erinra. Jämväl det belopp, som
nu visat sig erforderligt till täckande av den motsedda bristen i serafimerlasarettets
räkenskaper för år 1919, torde, med hänsyn till lämpligheten
av att denna från föregående år balanserande brist nu definitivt ersättes,
böra hos riksdagen äskas på tilläggsstat för år 1920.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

anvisa på tilläggsstat för år 1920 såsom särskilda
förslagsanslag, högst:

dels till täckande av den brist, som beräknas'' hava
uppkommit i serafimerlasarettets räkenskaper för år 1919
— utöver av riksdagen tidigare för ändamålet anvisade
medel — ett belopp av 68,000 kronor,

dels ock till täckande av motsedd brist i samma
räkenskaper för år 1920 ett belopp av 500,000 kronor.

15. Kylanläggning''vidserafimerlasarettet. I skrivelse den 3 okto- 135.]
ber 1919 har direktionen över serafimerlasarettet hemställt om avlåtande Kyiani&ggtill
1920 års riksdag av proposition angående beviljande av ett anslag å “''Jjs^djera rettet.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[35.] 20,000 kronor för uppsättande av en kylanläggning vid serafimerlasarettets

köksavdelning.

Till stöd för denna sin framställning anför direktionen i huvudsak:

Ehuru närmare 700 personer dagligen intaga sina måltider å serafimerlasarettet,
är lasarettet i saknad av andra kylanordningar för födoämnens förvaring än vanliga
isskåp. Då härtill kommer att endast en mindre del av de för utsprungen erforderliga
kvantiteterna födoämnen kunna på detta sätt förvaras, har det, särskilt under
sommarmånaderna, då hög temperatur är rådande i de till köksavdelningen hörande
förvaringsrummen, visat sig synnerligen svårt och i viss mån omöjligt att förhindra att
födoämnena taga skada. Detta gäller framför allt beträffande mjölk, kött och överbliven
mat. Genom att matens kvalitet sålunda försämras ökas vidare risken för diarrésjukdomar
bland lasarettets såväl patienter som personal. Det synes därför direktionen
över lasarettet viktigt i både hygieniskt och dietiskt avseende, att berörda missförhållanden
avhjälpas innan nästa sommar. Det enklaste och billigaste sättet att lösa
denna fråga torde vara att uppdela de i lasarettets bottenvåning inom köksavdelningen
belägna förvaringsrummen uti tre isolerade rum, ett för mjölk, ett för kött och''ett för
överbliven mat samt förvandla dessa rum till kallrum genom att i källarvåningen omedelbart
under desamma insätta ett kylmaskineri med till förvaringsrummen utgående
rörledningar. Till utrönande av de ungefärliga kostnaderna för en dylik anläggning
har direktionen införskaffat kostnadsförslag från olika firmor, och skulle nämnda kostnader
enligt inkomna kostnadsförslag uppgå till sammanlagt 19,559 kronor 50 öre.
Driftkostnaderna för kylanläggningen beräknas av direktionen komma att uppgå till
omkring 4,800 kronor per år.

För den ifrågasatta kylanläggningen erforderliga medel finnas för lasarettet emellertid
icke disponibla.

Efter att hava från kyltekniska byrån inhämtat yttrande över ifrågavarande
förslag, bär byggnadsstyrelsen den 13 november 1919 avgivit infordrat
utlåtande i ärendet samt därvid under hänvisning till kyltekniska
byråns yttrande — enligt vilket lasarettet vore i yttersta behov av en
kylanläggning, som något fullständigare motsvarade tidens fordringar än
det i vissa avseenden otillfredsställande förslaget — hemställt om ärendets
återförvisning; till lasarettsdirektionen för uppgörande av nytt förslag.

Under framhållande emellertid av att byggnadsstyrelsen vore övertygad
om lämpligheten av att snarast möjligt en kylanordning anordnades
inom lasarettet, hemställde styrelsen dock tillika, att för angivna ändamål
erforderligt belopp måtte anvisas redan å tilläggsstat för år 1920.

Sedan härefter direktionen över serafimerlasarettet anbefallts inkomma
med yttrande och förslag i anledning av byggnadsstyrelsens härovan förstberörda
hemställan, har direktionen i skrivelse den 8 december 1919 —
med bifogande av ett utav kyltekniska byrån uppgjort förslag jämte tillhörande
arbetsbeskrivning och ritningar samt under framhållande av att
genom det nya förslaget vissa bestämda fördelar vore att vinna — hem -

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 53

ställt om avlåtande av förslag till riksdagen angående beviljande på tilllaggsstat
för år 1920 av ett förslagsanslag högst 25,000 kronor för utförande
av en kylanläggning i enlighet med sistberörda förslag.

Förslaget i fråga är av följande lydelse:

Förslag till kylanläggning vid serafimerlasarettets
köksavdelning.

Allmänna anordningar.

I ekonomihusets bottenvåning belägna brödutlämningsrum samt mjölkförvaringsrum
jämte passage omdanas till kylrum och kylskåp i enlighet med bilagda ritningar.

Det nuvarande brödutlämningsrummet inredes med väl isolerade betor.gcisterner,
avsedda att rymma 14 å 15 stycken mjölkflaskor om 50 liters rymd vardera. Rummet
bibebålles oisolerat och är jämväl avsett att användas såsom utlämningsrum för
mjölk.

Det nuvarande mjölkförvaringsrummet anordnas såsom kylrum för kött och diverse
andra varor, vilka utan olägenhet kunna förvaras i samma lokal vid en temperatur
av -f- 2 å 4° C. Rummet isoleras med impregnerad korksten å väggar och golv;
taket isoleras med träkolsfyllning.

I nuvarande passage bygges ett väggfast kylskåp till förvarning av sådana kokta,
överblivna matvaror, vilka icke lämpligen kunna förvaras i kylrummet.

Den nuvarande sillkällaren i källarvåningen delas genom en vägg i. två utrymmen,
varav det ena bibehålies såsom förvaringsrum för sill och det andra bliver saltningsrnm
för kött och fläsk samt utrustas med kylbatterier, så att temperaturen där kan
hållas vid -j- 8 å 10° C. Till saltningsrummet upptages direkt ingång från den centrala
källarpassagen.

Kylmaskineriet inrymraes i nuvarande förvaringsrum för salta varor, beläget intill
det stora maskinrummets trappnedgång.

Systemet för kylning.

Mjölken kyles genom att placera mjölkflaskorna i väl isolerade betongbassänger,
innehållande kall saltlösning, vilken cirkuierar mellan dessa och maskineriets refrigerator.
Kylrum, kylskåp och saltningsrum kylas genom cirkulerande saltlösning i kylbatterier.

Systemet för ventilation.

Ventilationen av samtliga ovannämnda kylutrymmen sker helt oberoende av byggnadens
övriga ventilationssystem. En i mjölkrummets yttervägg placerad motorfläkt inpressar
friskluft genom ett kanalsystem, som med ventiler står i förbindelse med respektive
kyllokaler; genom ett motsvarande kanalsystem sker evakueringen.

Med samma anordningar kunna lokalerna vintertid kylas direkt med den kalla
yttre luften, då dess temperatur och fuktighetshalt det medgiver.

Den i nuvarande mjölkrum befintliga fläkten uppsättes på samma plats och är
avsedd att ombesörja luftcirkulationen inom själva kylrummet.

[35,]

54 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

[35.y Anläggningskostnad:

Kylmaskineri med saltvattenkylning.............................. kronor 11,500: —

Ventilationsanordningar................................................... » 800:_

Elektriska kraft- och belysningsledningar..................... » 1,317: —

Vatten- och avloppsledningar ....................................... » 1,230: —

Byggnadsarbeten incl. isoleringsanordningar.................. » 5,800: —

Håltagningar, efterlagningar och maskinfundament...... » 550: —

Målningsarbeten ............................................................ » 950: —

Konstruktions- och kontrollantarvode, diverse oförutsedda
utgifter såsom stegrade arbetslöner etc. samt
för avruudning............................................................ * 2.853: —

Summa kronor 25,000: —

mentschefén Nödvändigheten av att serafimerlasarettet med dess stora patientmemsc
e en. antaj ^ pergonaj förses med nödiga kylanordningar för födoämnens- förvaring
torde ligga i öppen dag. Häremot skulle visserligen kunna anmärkas,
att lasarettet, liksom hittills, borde kunna reda sig utan några
dylika anordningar, tills den länge ifrågasatta nybyggnaden för lasarettet
bleve en verklighet. Då emellertid förslag i ärendet nu föreligger, anser
jag mig icke kunna stå till svars för att i vad på mig ankommer undanskjuta
avhjälpandet av de från sanitär synpunkt mindre tillfredsställande
förhållanden, som förhanden varande anordningar otvivelaktigt erbjuda. Då
vidare frågan angående nybyggnad för serafimerlasarettet ej kan förväntas
vara bragt till sin lösning förrän tidigast om ett väsentligt antal år,
synas mig inga skäl nu föreligga att undertrycka ett förslag av så betydelsefull
art och av så relativt små ekonomiska dimensioner som det föreliggande.
Emot det föreslagna beloppet har jag intet att erinra och vill
med hänsyn till frågans brådskande natur tillstyrka, att anslaget, vilket
synes böra erhålla karaktären av reservationsanslag, uppföres på tilläo-o-gstat
för år 1920.

Jag hemställer fördenskull, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen

att för utförande av en kylanläggning vid serafimerlasarettets
köksavdelning, i huvudsaklig överensstämmelse
med av kyltekniska byrån för ändamålet upprättade
förslag, anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett reservationsanslag
av 25,000 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

Farmaceutiska institutet.

16. Farmaceutiska institutet. I den genom kungl. brev den 22 [36.]

juni 1911 faställda staten för farmaceutiska institutet finnas uppförda, Farmaceutisbland
andra, följande anslagsposter: materialier, instrument, böcker och ka institutet,
samlingar 7,500 kronor, uppvärmning, belysning och vattenförbrukning
m. in. dylikt 3,500 kronor samt egendomens underhåll, renhållning och di*
verse 3,000 kronor. Till institutets förfogande för inköp av materialier m. m.
stå, utom nyss omförmälda anslag å 7,500 kronor, vissa av institutets styrelse
till beloppet bestämda övningsavgifter, vilka de studerande jämlikt
§ 31 av Kungl. Maj:ts stadga för farmaceutiska institutet den 22 november
1901 (Sv. förf.-saml. nr 91, sid. 1) ha att erlägga såsom ersättning för
materialier m. m., som av de studerande förbrukas.

Sedan det visat sig, att vissa av de i staten uppförda anslagen under
senare år icke varit tillräckliga utan måst överskridas med större eller
mindre belopp, samt institutets styrelse med anledning härav gjort framställningar
om beredande av medel, har riksdagen vid upprepade tillfällen
på Kungl. Maj:ts förslag anvisat belopp på tilläggsstat dels till täckande
av uppkomna brister i institutets stat, dels ock till förstärkande av nyssnämnda
tre anslagsposter. Så har 1919 års lagtima riksdag på tilläggsstat
för samma år anvisat ett belopp av 15,000 kronor till förstärkande
av angivna tre anslagsposter.

Framställning föreligger nu från farmaceutiska institutets styrelse i
skrivelse den 4 september 1919 angående beredande av medel till samma
belopp, 15,000 kronor, för enahanda ändamål för år 1920.

Styrelsens framställning grundar sig på en av institutets föreståndare,
professorn T. Ekecrantz till styrelsen ingiven framställning, däri anföres,
bland annat, följande:

Enligt uppgift från institutets kamrerare uppgå utgifterna under första halvåret

1919 för

materialier, instrument etc. till ........................ kronor 4,417: 61

uppvärmning, belysning, etc. till ..................... » 9,307: 21

egendomens underhåll etc. till........................... » 2 640: 69

Summa kronor 16,365: 51

Utgifterna under år 1919 å dessa tre anslagsposter kunna sålunda i runt tal beräknas
till kronor 32,730: —.

Till bestridande av dessa utgifter finnas tillgängliga:

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

Departe mentschefen.

[37.]

T&ckande av
brister i allmänna
barnbördshusets

räkenskaper.

d ordinarie stat:

anslag till materialier, instrument etc.............

» » uppvärmning, belysning etc..........

» » egendomens underhåll etc.............

å tilläggsstat för år 1919.........................................

övningsavgifter under vårterminen ..................

» vid kursen till farm. kand.-

examen, cirka.....................

» under höstterminen beräknade

till .......................................

kronor 7.500: —

> 3.500: —

» 3,000: — kronor 14.000: —

.......................... > 15,000: —

kronor 1,640: —

» 1,000: —

» 2.200: — , 4 840:-

Summa kronor 33,840: —

Utgifterna för materialier, instrument etc. kunna beräknas att under andra halvåret
bliva större än under det första. Däremot kan någon minskning väntaB inträda
i fråga om kostnaderna för uppvärmning, belysning etc. Någon ytterligare brist för
detta år å dessa tre anslagsposter än den, som kan täckas av det av 1919 års riksdag
beviljade anslaget å tilläggsstat av 15,000 kronor, tordej emellertid icke behöva

befaras. . .

Då institutets förråd av kemiska preparat och utensilier under krigsåren blivit
hårt anlitade utan att någon nämnvärd förnyelse kunnat äga rum samt prisen å gas,
kol och koks under år 1920 antagligen komma att fortfarande bliva höga, får jag
hemställa, att styrelsen även för år 1920 gör framställning om anslag på extra stat,
stort 15,000 kronor, till täckande av den brist, som under samma år kan befaras
komma att uppstå å nämnda tre anslagsposter.

Då uppenbarligen ett förstärkningsanslag visat sig erforderligt för
uppehållande av institutets verksamhet och jag ej har något att erinra
mot det ifrågasatta beloppet, vilket är av enahanda storlek som det för
år 1919 beviljade, hemställer jag, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen

att till förstärkande under år 1920 av de tre uti
farmaceutiska institutets stat förekommande anslagsposterna
till materialier m. m., till uppvärmning m. m.
och till egendomens underhåll m. m. anvisa på tilläggsstat
för år 1920 ett förslagsanslag, högst 15,000 kronor.

Undervisningsanstalter för barnmorskor m. m.

17. Täckande av brister i allmänna barnbördshusets räkenskaper.

Såsom jag redan förut nämnt under denna rubrik i bilagan åttonde huvudtiteln
till årets statsverksproposition, har direktionen över allmänna barnbördshuset
i Stockholm gjort framställning om anslag till täckande av brister

Åttonde huvudtiteln: 1020 års tillägg sstat.

i barnbördshusets räkenskaper för åren 1917 och 1918. Denna framställning
innefattas i eu av förlust- och vinstkonton lör sagda båda år åtföljd skrivelse
av den 14 mars 1919, enligt vilken bristerna utgjort, för år 1917 714
kronor och 44 öre och för år 1918 28,673 kronor 63 öre, eller tillhopa
29,388 kronor 7 öre.

Den 1 april 1919 har statskontoret avgivit infordrat yttrande i ärendet.

Enligt vad jag från kammarrätten inhämtat har vid granskning därstädes
av barnbördshusets räkenskaper för ifrågavarande två år någon anmärkning
mot räkenskaperna icke framställts.

Ifrågavarande framställning, som förelåg i färdigberett skick först efter
utgången av den för propositioners avlämnande till 1919 års lagtima riksdag
stadgade tiden, torde nu böra med frånseende av öretal föreläggas
-1920 års riksdag.

Under omförmälda punkt har jag även uttalat mig för en avlöningsförbättring
av 500 kronor för år 1920 till den vid barnbördshuset anstälfde
predikanten.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

dels till täckande av under åren 1917 och 1918 uppkomna
brister i allmänna barnbördshusets i Stockholm
räkenskaper anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst 29,388 kronor;

dels ock till beredande av avlöningsförbätt.ring åt
den vid allmänna barnbördshuset anställde predikanten
anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag
högst 500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

[38.]

Vissa för»tärkningsanslag
till
skolöverstyrelsen.

[39.]

Täckande av
brist i skolöverstyrelsens
expensanslag
för
åren 1918
och 1919.

Allmänna skolväsendet.

Skolöverstyrelsen.

1. Vissa förstärkningsanslag till skolöverstyrelsen. Under åberopande
av vad jag anfört i fråga orn vissa anslag till skolöverstyrelsen för
år 1920 hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att anvisa på tillägg sstat för år 1920 såsom särskilda
förslagsanslag, högst:

dels till beredande av ytterligare medel till förstärkning
för år 1920 av den i staten för skolöverstyrelsen
uppförda anslagsposten till expenser m. m. ett
belopp av 7,000 kronor,

dels ock till gäldande av ytterligare hyreskostnad
för ämbetslokal åt skolöverstyrelsen för tiden den 1 oktober
1920—den 31 mars 1921 ett belopp av 11,290 kronor.

2. Täckande av brist i skolöverstyrelsens expensanslag för
åren 1918 och 1919. I skrivelse den 24 november 1919 har skolöverstyrelsen
till täckande anmält en under år 1918 uppkommen brist i den
å överstyrelsens stat uppförda anslagsposten till expenser m. in., vilken
brist beräknas till 6,150 kronor 67 öre. Såsom jag erinrat i samband med
anmälan av frågan om anslag till lokalhyfa för överstyrelsen för år 1921,
har för detta ändamål under år 1919 ur sagda anslagspost efter erhållet
medgivande utbetalts ett belopp av 4,735 kronor. Härtill kommer vidare,
att efter vad jag från överstyrelsen inhämtat ytterligare brist å samma
anslagspost torde vara för år 1919 att förvänta; denna ytterligare brist
har uppskattats till något över 10,000 kronor. Utredningen i denna sak är
ännu ej avslutad, vadan jag hemställer, det Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående täckande av
brist i skolöverstyrelsens expensanslag för åren 1918
och 1919, för ändamålet beräkna på tilläggsstat för år
1920 ett förslagsanslag, högst 21,000 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1920 ån tilldggsslat.

Det högre skolväsendet.

Högre lärarinneseminariet.

3. Expenser. Under åberopande av vad jag enligt det vid årets
statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till förstärkande av det på extra stat för år 1920
till högre lärarinneseminariet beviljade anslaget till expenser
anvisa på tillägg sstat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst 3,000 kronor.

4. Arvoden åt timlärare och vikarier. Under åberopande av vad
jag förut i dag anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden vid
anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde huvudtitel för år 1921,
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av det på extra stat för år 1920
till högre lärarinneseminariet beviljade anslaget till arvoden
åt timlärare och vikarier anvisa på tilläggsstat
för år 1920 ett förslagsanslag, högst 2,225 kronor.

Statens läroverk.

5. Bidrag till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor.

Enligt gällande läroverksstadgas § 218 skola kostnaderna för de allmänna
läroverkens uppvärmning bestridas av dessa läroverks ljus- och vedkassor.
Nämnda kassor skola emellertid svara även för andra avsevärda utgifter.
Nyssberörda paragraf i läroverksstadgan föreskriver nämligen, att av ljusoch
vedkassan skola bestridas kostnaderna för belysning, uppvärmning och
renhållning av de för läroverkets ändamål avsedda eller upplåtna lokaler
ävensom för tillfälliga anordningar i dessa eller likartade avseenden, arvode
åt läroverkets läkare enligt bestämmelse i § 160 samt avlöning åt
vaktmästare, eldare och övrig betjäning.

De under senare år starkt stegrade bränslepriserna samt de likaledes
mycket ökade utgifterna för de fle3ta bland övriga nyssnämnda syften

[40.]

Expenser.

[41.]

Arvoden åt
tjmlärare och
vikarier.

[42.]

Bidrag till
de allmänna
läroverkens
ljus- och vedkassor.

60 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

[42.] hava medfört, att ljus- och vedkassorna blivit ytterligt ansträngda och
att avgifterna till berörda kassor så gott som allestädes måst väsentligt
höjas. Jag vill här erinra om att ljus- och vedkassans inkomster äro —
förutom en avgift av 4 kronor 50 öre av varje lärjunge, som inskrives
vid läroverket, och avkastning av donationer, avsedda för sådana behov,
som skola fyllas av denna kassa — en terminlig avgift, som av vederbörande
skolmyndighet i mån av behov till lika belopp ålägges varje
lärjunge vid läroverket. I motsats till vad förhållandet är i fråga om
vissa andra avgifter vid läroverken kan befrielse från eller nedsättning i
avgifterna till ljus- och vedkassan ej meddelas av vederbörande terminsavgiftsnämnd.

De svårigheter, vari läroverken av nyss berörda anledningar råkat,
samt de olägenheter, som en av omständigheterna framtvungen, stark höjning
av terminsavgifterna till nämnda kassa skulle medföra för läroverkens
lärjungar, föranledde Kungl. Maj:t att till 1918 års lagtima riksdag
avlåta proposition att för täckande, efter Kungl. Maj:ts beprövande, av
utgifter, som under år 1918 skulle bestridas av ljus- och vedkassan vid
vederbörande allmänna läroverk men som ej kunde utgöras av denna
kassas medel, därest ej terminsavgifterna till densamma sattes till högre
belopp än 15 kronor, anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag
av 300,000 kronor. På anförda skäl anvisade emellertid riksdagen för
ändamålet ett förslagsanslag å allenast 150,000 kronor.

Förslag till fördelning av ifrågavarande anslag avgavs därefter i sinom
tid av lär overksöver styr elsen, efter det vederbörande rektorer till överstyrelsen
inkommit med ansökningar om statsbidrag. Det visade sig härvid,
att ljus- och vedkassornas ställning i ett stort antal fall var mycket svag
och att behovet av understöd var starkt framträdande. De belopp, som
sålunda av rektorerna begärts och vilkas beviljande tillstyrkts av överstyrelsen,
uppgingo till sammanlagt 287,559 kronor. Samma belopp anvisades
av Kungl. Maj:t.

Aven till 1919 års lagtima riksdag avlät Kungl. Maj:t efter hemställan
av läroverksöverstyrelsen framställning om beviljande av anslag till
nu ifrågavarande ändamål. Med hänsyn till de erfarenheter, som gjorts i
samband* med fördelningen av 1918 års anslag, beräknade överstyrelsen
det för år 1919 behövliga anslaget väsentligt högre än för år 1918, eller
till 430,000 kronor, vilket belopp även Kungl. Maj:t begärde av riksdagen.
Framställningen blev av riksdagen bifallen.

Genom beslut den 9 maj 1919 föreskrev Kungl. Maj:t därefter, dels
att bidrag från ifrågavarande anslag finge efter Kungl. Maj:ts beprövande
tillkomma allmänt läroverk, vid vilket avgiften till ljus- och vedkassan för

Åttonde huvudtiteln: 1920 år.i tillåggsstat. 61

vårterminen 1919 skulle utan sådant bidrag uppgå till högre belopp än
15 kronor, dels ock att ansökan om bidrag skulle av vederbörande rektor
efter kollegiets hörande ingivas till överstyrelsen före den 1 juni 1919,
varvid uppgifter skulle meddelas angående antalet vid läroverket närvarande
lärjungar vårterminen 1919, storleken av den för sagda termin
— oavsett bidrag av statsmedel — erforderliga avgiften till läroverkets
ljus- och vedkassa, denna kassas beräknade inkomster och utgifter under
tiden från och med den 1 januari 1919 till och med den 15 maj samma
år samt den summa, som ansåges erforderlig, för att avgiften till ljusoch
vedkassan ej skulle behöva sättas till högre belopp än 15 kronor för
varje närvarande lärjunge. Därjämte föreskrevs, att i de fall, där staten
och kommun eller enskild hade gemensam skollokal eller lokaler med
gemensam uppvärmning och lyshållning m. in., vid beräknande av Ijusoch
vedkassornas inkomster och utgifter skulle tillses, att fördelningen av
de gemensamma kostnaderna mellan staten och kommunen eller den enskilde
komme att ske i noggrann överensstämmelse med vad som för varje
särskilt läroverk i verkligheten i berörda avseenden erfordrats.

Jag bör här erinra om att föredragande departementschefen vid anmälan
inför Kungl. Maj:t av framställning om anslag för år 1919 till
ljus- och vedkassorna framhöll, att de uppgifter angående nämnda kassors
ställning, som förelegat vid beräkningen av sagda anslag, ej varit slutgiltiga
men att, för att vid en ny fördelning av understöd till berörda
kassor den osäkerhet, som sålunda i någon mån förefunnits, skulle kunna
undvikas, vederbörande rektorer anmodats att inkomma med uppgifter i
fråga om ljus- och vedkassornas ställning vid slutet av år 1918. Dylika
uppgifter överlämnades av läroverksöverstyrelsen med skrivelse den 19
februari 1919.

Med skrivelse den 28 maj 1919 överlämnade läroverksöverstyrelsen,
jämte från rektorerna vid ett flertal allmänna läroverk till överstyrelsen
inkomna ansökningar om statsbidrag med därtill hörande uppgifter, av
överstyrelsen uppgjort förslag till fördelning av nyss berörda anslag.

Av de uppgifter, som av rektorerna lämnats i fråga om ljus- och
vedkassornas behov av anslag och som sammanfattats i en överstyrelsens
skrivelse bilagd tablå, framgick, att oinförmälda kassor vid mitten av
maj 1919 vid 52 läroverk utvisade brist, växlande mellan 21,501 kronor
39 öre och 47 kronor 18 öre. De av rektorerna för vårterminen 1919
begärda anslagen uppgingo till sammanlagt 469,637 kronor 74 öre, således
väsentligt mer än det av riksdagen för hela år 1919 beviljade anslaget.
Läroverksöverstyrelsen företog i åtskilliga fall en ganska betydande
reduktion och tillstyrkte, att tillsammans 384,135 kronor måtte
anvisas för sagda vårtermin.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[42.] Överstyrelsen framhöll därvid, att den stegring i ljus- och vedkassornas utgifter

under vårterminen 1919, som de inkomna uppgifterna utvisade, uppkommit därigenom,
att eldningsperioden nämnda vårtermin varit ovanligt lång, ävensom därigenom, att den
vid läroverken anställda tjänstepersonalen under terminen erhållit avsevärd förhöjning
av sina arvoden.

Genom beslut den 30 maj 1919 utdelade Kungl. Maj:t statsbidrag
för nyssnämnda termin och anvisade därvid sammanlagt 382,135 kronor.
Samtidigt föreskrevs, att ansökan om bidrag från det av riksdagen beviljade
anslaget, avseende höstterminen 1919, skulle, därest sådant bidrag
erfordrades, av vederbörande rektorer efter kollegiernas hörande till läroverksöverstyrelsen
ingivas, varefter det skulle åligga överstyrelsen att före
den 1 oktober 1919 till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till fördelning
för sistnämnda termin av ifrågavarande anslag. Beträffande de uppgifter,
som skulle åtfölja ansökningarna m. in., gåvos samma föreskrifter som vid
tidigare liknande tillfällen.

Ifrågavarande ansökningar med därtill hörande uppgifter överlämnades
med skrivelse av den 29 september 1919 av läroverksöverstyrelsen, som
samtidigt avgav förslag till fördelning av statsbidragen. Även denna gång
begärdes av rektorerna ett betydande belopp, sammanlagt 418,305 kronor
65 öre. Av de lämnade uppgifterna framgick, att vid ingången av september
1919 ljus- och vedkassan visat brist vid 51 läroverk, växlande
mellan 7,350 kronor och 98 kronor 16 öre.

Överstyrelsen anförde i sin omförmälda skrivelse, att då det denna gång icke
gällde att fylla en brist, som till beloppet vore på förhand exakt känd, överstyrelsen
ansett sig böra föreslå till jämna hundratal avrundade belopp. Vid bestämmandet av
de enligt överstyrelsens åsikt behövliga beloppen hade överstyrelsen också funnit sig
höra, åtminstone i någon mån, taga hänsyn till de vid läroverken under tiden före
nästkommande termins uppbörd väntade utgifter.

Slutsumman av de av överstyrelsen beräknade statsbidragen uppgick
till 390,700 kronor. Angående storleken av det behövliga beloppet anförde
överstyrelsen följande:

Att de under år 1919 för ifrågavarande ändamål avsedda statsbidragen uppginge
till ett belopp, som så avsevärt överstege vad överstyrelsen år 1918 hade beräknat,
berodde på att överstyrelsen vid sina beräkningar utgått från terminsavgifterna under
höstterminen 1918 till läroverkens ljus- och vedkassor. Under den tid, som förflutit,
sedan beräkningarna utfördes, både emellertid särskilt utgiftsposterna för avlöning till
den vid läroverk behövliga tjänstepersonalen högst betydligt stigit.

Genom beslut den 10 oktober 1919 beviljade Kungl. Maj:t till de
olika läroverken anslag till ett belopp av sammanlagt 387,100 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1920 år» tilläfjgssta!. 63

Även för år 1920 har statsanslag till ljus- och vedkassorna ifrågasatts,
och framställning i detta hänseende har av läroverksöverstyrelsen
gjorts i skrivelse den 12 november 1919.

Överstyrelsen erinrar i sin skrivelse om de nyss omförmälda beslut, genom vilka
statsanslaget till nämnda kassor fördelats, samt anför, att hela det för år 1919 anvisade
beloppet för berörda ändamål utgjort 769,235 kronor. Att det behövliga anslaget,
säger överstyrelsen, så avsevärt överstigit vad överstyrelsen beräknat, beror,
såsom överstyrelsen tidigare framhållit, därpå, att överstyrelsens för ett år sedan
gjorda beräkningar måst grundas på terminsavgifterna under höstterminen 1918. Till
följd bland annat av att särskilt utgifterna för avlöning av den vid läroverken behövliga
tjänstepersonalen högst betydligt stigit, bär emellertid terminsavgiften till nu
ifrågavarande kassa under höstterminen 1919 vid de flesta läroverk måst avsevärt
böjas utöver avgiften under föregående år.

Överstyrelsen åberopar vidare en dess skrivelse bilagd tablå angående beloppet
av de, oavsett statsbidrag, behövliga terminsavgifterna till ljus- och vedkassorna under
höstterminerna 1914, 1917, 1918 och 1919.

Av nämnda tablå framgår, att endast vid 9 högre allmänna läroverk, 3 realskolor
och 6 samskolor avgiften under höstterminen 1919 understiger avgiften under höstterminen
1918, och av dessa läroverk är det endast sammanlagt 4, där avgiften i fråga
nu är mindre än under höstterminen 1917. Av tablån framgår vidare, att vid de
flesta läroverk de nu avsedda terminsavgifterna varit stadda i eu oavbruten stegring
sedan år 1914. Det synes överstyrelsen därför uppenbart, att terminsavgifterna till
ljus- och vedkassan vid de flesta allmänna läroverken skola komma att under ar
1920 betydligt överstiga 15 kronor, till vilket belopp Kungl. Maj:t och riksdagen
under åren 1918 och 1919 genom anvisande av statsbidrag sökt begränsa ifrågavarande
avgifter. Då Kungl. Maj:t och riksdagen härigenom lämnat en tydlig anvisning
om att en sådan begränsning av avgiften i fråga bör åstadkommas, finner sig
överstyrelsen böra jämväl för år 1920 göra framställning om beviljande av anslag till
ifrågavarande ändamål efter samma grunder som föregående år.

Vad sedan beträffar storleken av det för år 1920 erforderliga anslaget anser
sig överstyrelsen vid ifrågavarande beräkning icke kunna utgå från något annat
än det anslagsbelopp, som visat sig nödvändigt under år 1920. Såsom överstyrelsen
redan förut anfört, utgör ifrågavarande summa 769,235 kronor. Från detta belopp
bör emellertid dragas ett belopp av 53,186 kronor, utgörande enligt rektorernas uppgifter
den sammanlagda, vid början av år 1919 förefintliga brist i förevarande kassor,
vilken genom årets statsbidrag blivit — åtminstone i det närmaste — fylld. Skillnaden
716,049 kronor utgör den summa, vartill ljus- och vedkassornas av statsmedel
bestridda löpande utgifter uppgått under år 19i9. Till minst ifrågavarande belopp
anser överstyrelsen det för år 1920 erforderliga anslaget komma att uppgå. Det är
emellertid att märka, att de erhållna uppgifterna angående ljus- och vedkassornas
ställning vid slutet av år 1919 icke grunda sig på ett bokslut utan endast äro ungefärliga
och att överstyrelsen vid sitt förslag till anslag för höstterminen 1919 med
hänsyn till anslagsbehovens storlek icke ansett sig kunna ifrågasätta någon marginal
till mötande av oförutsedda utgifter utan tvärtom vid flera läroverk måst avpassa bidragen
så, att det icke kan anses uteslutet, att vid vissa läroverk någon brist i ljusocb
vedkassan kan kvarstå vid slutet av år 1919. Under sådana förhållanden anser
sig överstyrelsen vid bedömande av det för år 1920 behövliga anslagsbeloppet böra
avrunda den nyss beräknade summan uppåt till 725,000 kronor.

[42.]

Departementschefen,

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

överstyrelsen har därför hemställt, att för ifrågavarande ändamål ett
förslagsanslag å 725,000 kronor måtte beviljas för år 1920.

Då riksdagen år 1918 på förslag av Kungl. Maj:t beviljade medel till
bidrag till understödjande av ljus- och vedkassorna vid de allmänna läroverken,
beträddes en ny väg, i det att de utgifter, för vilkas bestridande
nämnda kassor äro avsedda, tidigare alltid gäldats med avgifter av lärjungarna.
Att detta avsteg från dittills följd ordning gjordes hade, såsom
känt är, sin förklaring allenast i de abnorma förhållanden, som den
inbrutna kristiden medförde. Ett ingripande från det allmännas sida var
ofrånkomligt, om ej avgifterna för läroverksungdomen skulle bliva över
hövan betungande.

De förhållanden, som sålunda nödvändiggjort extraordinära åtgärder
hava i stort sett icke förbättrats. Under det senast förflutna året har till
och med en ytterligare prisstegring gjort sig märkbar beträffande vissa
betydande utgiftsposter, för vilka ljus- och vedkassorna normalt borde
svara. Enligt min mening är alltså behovet av statsunderstöd för nu
ifrågavarande ändamål fullt lika trängande för år 1920 som för de två
närmast föregående åren, då riksdagen visat sig behjärta de framkomna
kraven i nämnda hänseende.

Min föregående redogörelse för vad tidigare i dessa avseenden förekommit
har visat, att de beräkningar rörande det erforderliga statsanslagets
storlek, som legat till grund för Kungl. Maj:ts anslagsäskanden,
ganska illa visat sig motsvara de verkliga förhållandena. Denna omständighet
kan väl synas påfallande men är ingalunda oförklarlig. Läroverksöverstyrelsen
har, såsom jag i det föregående omnämnt, redan berört
denna fråga och framhållit, hurusom man vid sagda beräkning i regeln
haft endast approximativa siffror till utgångspunkt samt att så° gott som
alla utgifter i betydande mån stigit under det år, som beräkningen avsett.
Särskilt hava arbetslöner och dylikt ökats väsentligt under senaste
år, och läroverkens utgifter för betjäning, renhållning o. s. v. hava följaktligen
varit stadda i en så gott som oavbruten stegring. Det är alltså
förklarligt, att det faktiska behovet av understöd varit så betydligt större
än det beräknade, som förut lämnade siffror angiva. Vad år 1919 beträffar,
har ytterligare av läroverksöverstyrelsen framhållits, att bränsleperioden
under vårterminen varit osedvanligt lång och alltså väsentligt
ökat uppvärmningskostnaderna.

Vid beräkningen av beloppet av det statsunderstöd, som läroverksöverstyrelsen
ansett behövligt för år 1920, har överstyrelsen utgått från
det understöd, som faktiskt utgått under år 1919, varvid avdragits ett

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 65

belopp, motsvarande den sammanlagda, vid början av år 1919 förefintliga
brist i ljus- och vedkassorna, som i det niirmaste blivit fylld genom statsbidragen
under sistnämnda år. Samtidigt har överstyrelsen företagit en
avrundning uppåt till 725,000 kronor.

Jag är fullt medveten om att det är ett betydande belopp, som sålunda
beräknats bliva erforderligt, men förhållandena synas mig vara
sådana, att någon nedprutning knappast är möjlig. Jag tilltror mig därför
ej att vidtaga någon reduktion av det av läroverksöverstyrelsen begärda
beloppet. Anslaget bör givetvis i likhet med det för år 1919 beviljade
hava karaktären av förslagsanslag samt bör uppföras å tilläggsstat
för år 1920.

Liksom för år 1919 bör det ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning
av från läroverken inkomna ansökningar besluta om fördelande av
det nu ifrågasatta anslaget på vederbörande läroverk dels för vårterminen
1920, dels för höstterminen samma år. Vid ansökningarna torde i enlighet
med föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas, böra fogas uppgjorda
förslag till inkomst- och utgiftsstater samt uppgifter om ljus- och vedkassornas
ställning. I övrigt erforderliga närmare föreskrifter torde även
meddelas av Kungl. Maj:t.

I vad mån anslag för nu ifrågavarande ändamål kan vara erforderligt
även under år 1921, lärer knappast nu kunna med bestämdhet förutsägas.
Av omständigheterna föranledd framställning i ämnet torde därför böra
uppskjutas till sistnämnda års riksdag.

Under åberopande av vad nu anförts, hemställer jag om förslag till
riksdagen

att för täckande, efter Kungl. Maj:ts beprövande,
av utgifter, som under år 1920 skola bestridas av ljusoch
vedkassan vid vederbörande allmänna läroverk men
som ej kunna utgöras av denna kassas medel, därest ej
terminsavgifterna till densamma sättas till högre belopp
än 15 kronor, anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett
förslagsanslag av 725,000 kronor. 6

6. Bidrag till nya elementarskolans skolkassa. Den framställning,
jag under näst föregående punkt gjort beträffande statsbidrag till
de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor, berör ej statens provskola,
nya elementarskolan i Stockholm, som i vissa hänseenden intager en särställning
bland de allmänna läroverken. Vid nämnda skola finnes nämligen
ej någon särskild ljus- och vedkassa, utan skolans så kallade skol Bihang

till riksdagens protokoll 1920. 1 sam/. 2 käft. (Nr 2.) 9

[43.]

Bidras: till
nya elementarskolans

skolkassa.

66 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

[43.] kassa motsvarar till sitt ändamål såväl denna kassa som biblioteks- och
materiellkassan vid de övriga allmänna läroverken. Jämte skolkassan har
nya elementarskolan ytterligare en kassa, byggnadskassan.

Avgifterna till dessa kassor hava plägat bestämmas av Kungl. Maj:t
genom särskilda brev. Enligt nu gällande, den 31 december 1912 meddelade
föreskrifter utgöra terminsavgifterna under ett år tillhopa 60 kronor,
därav för vårterminen erlägges 35 kronor och för höstterminen 25
kronor. Av nämnda belopp, 60 kronor, skola 27 kronor 50 öre tillfalla
byggnadskassan och 32 kronor 50 öre skolkassan. Av byggnadskassans
27 kronor 50 öre utgöras 15 kronor för vårterminen och 12 kronor 50
öre för höstterminen; av skolkassans 32 kronor 50 öre falla 20 kronor
på vårterminen och 12 kronor 50 öre på höstterminen.

Den starka prisstegringen under kristiden har givetvis varit lika betungande
för nu ifrågavarande läroanstalt som för övriga allmänna läroverk,
och framställningar hava därför under de senaste åren gjorts i syfte
dels att öka avgifterna till skolkassan, som ju närmast haft känning av
dyrtiden, och dels att erhålla statsbidrag till samma kassa. Statsbidrag
till kassan beviljades på därom av Kungl. Maj:t gjord framställning av

1918 års lagtima riksdag, som anvisade på tilläggsstat för år 1918 dels
såsom förslagsanslag, högst: för täckande av den i nya elementarskolans
räkenskaper vid 1917 års slut bokförda bristen i skolkassan 3,227 kronor
samt till förstärkande av de sistnämnda kassa vid nya elementarskolan
under år 1918 till buds stående medel 2,429 kronor, dels ock för täckande
av de utgifter, som under år 1918 skulle bestridas av nya elementarskolans
skolkassa men som ej kunde utgöras medelst terminsavgift för höstterminen
å högst 22 kronor av varje betalande lärjunge, ett förslagsanslag
å 5,500 kronor.

Sedan läroverksöverstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat från vederbörande
rektor inkommen ansökning om statsbidrag med därtill hörande
uppgifter, anvisade Kungl. Maj:t genom beslut den 25 oktober 1918 det
av rektor begärda beloppet, 12,486 kronor 90 öre, således väsentligt mer
än det av riksdagen beviljade förslagsanslaget.

Även hos 1919 års lagtima riksdag äskades understöd till nya elementarskolans
skolkassa, och riksdagen anvisade på tilläggsstat för år 1919
för ändamålet ett förslagsanslag å 12,500 kronor.

På därom gjorda framställningar anvisade Kungl. Maj:t dels den 19
juni 1919 för vårterminen 1919 10,500 kronor och dels den 10 oktober

1919 för höstterminen samma år 9,000 kronor till nya elementarskolans
skolkassa, således sammanlagt 19,500 kronor.

I skrivelse till läroverksöverstyrelsen den 6 november 1919 har rek -

Åttonde huvudtiteln: 1020 års tilläggsstal. 67

tor vid nilinnda läroanstalt hemställt om anslag för samma ändamål även
för år 1920, därvid rektor utgått ifrån att samma avgifter till skolkassan
skulle medgivas för sistnämnda år som för år 1919.

I sin skrivelse bär rektor erinrat om att han vid beräkning av det för höstterminen
1919 behövliga statsbidraget förutsatt, att den skuld å omkring 2,700 kronor,
vari skolkassan häftade till byggnadskassan, skulle bliva betäckt men att det av Kungl.
Maj:t anvisade beloppet ej varit tillräckligt härför. Skolkassans utgifter för tiden
januari—augusti 1919 både utgjort omkring 24,000 kronor. Med samma beräkning
för år 1920 och med tillägg av berörda skuld å 2,700 kronor båge man ett utgiftsbelopp
å 26,700 kronor, mot vilket svarade en sannolik inkomst av 11,515 kronor.
Skillnaden, omkring 15,200 kronor, utgjorde nya elementarskolans behov av statsbidrag
till skolkassan för vårterminen 1920. Räknade man med kalenderåret 1920 och samma
belopp, som för år 1919 visat sig erforderligt, jämte ett belopp för täckande av den
sannol kt kvarstående skulden å 2,700 kronor, erbölle man ett belopp av 22,200 kronor.
Inför de oupphörligt stegrade priserna på arbetskraft och inför de ovissa utsikterna
i avseende å bränsle ansåge sig rektor nödsakad hemställa om proposition till
riksdagen om beviljande av ett anslag till läroanstaltens skolkassa å 22,000 kronor för
år 1920, allt under förutsättning att terminsavgiften till skolkassan bestämdes till 22
kronor för varje lärjunge, som ej i laga ordning erbölle nedsättning i eller befrielse
från densamma.

Med skrivelse den 11 november 1919 har läroverksöverstyrelsen till
Kungl. Maj:t överlämnat rektors ifrågavarande framställning.

Överstyrelsen bar anfört, bland annat, att den av rektor begärda anslagssumman
syntes, med hänsyn därtill att dyrtiden av allt att döma komme att fortgå jämväl
under år 1920, icke för högt tilltagen, och överstyrelsen ansåge icke heller Hägra skäl
förefinnas att under år 1920 höja terminsavgiften utöver vad som under år 1919 varit
gällande. På grund härav tillstyrkte överstyrelsen rektors hemställan i fråga om anslag
för år 1920.

Samma omständigheter, som förorsakat behov för de övriga allmänna
läroverken att även för år 1920 erhålla understöd åt sina ljus- och vedkassor,
föreligga givetvis också i fråga om nya elementarskolan med avseende
å dess skolkassa, och jag anser mig böra av samma skäl, som jag
beträffande de övriga läroverken anfört, tillstyrka bifall till rektors av
läroverksöverstyrelsen biträdda anslagsäskande.

Det begärda beloppet motsvarar, såsom jag nämnt, det anslag, som
av Kungl. Maj:t beviljats för år 1919, jämte en summa för täckande av
skolkassans skuld till byggnadskassan. Då prisnivån ej tyckes visa några
tecken till avgjord sänkning, torde knappast någon invändning kunna
göras mot beräkningen av förstnämnda belopp, och det torde även vara
lämpligt, att medel erhållas till täckande av skolkassans skuld. Beträffande
den av rektor angivna förutsättningen för beräkningens giltighet, nämligen

143.]

Departe mentschefen.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

att terminsavgifterna till skolkassan skulle för år 1920 höjas till 22 kronor
för betalande lärjunge, får jag erinra därom, att Kungl. Maj:t genom
beslut den 19 december 1919 medgivit, att de den 31 december 1912
för nya elementarskolan fastställda terminsavgifterna må under år 1920
för var och en av de vid skolan inskrivna lärjungar, vilka icke blivit av
terminsavgiftsnämnden befriade från avgift till skolkassan, höjas med sammanlagt
11 kronor 50 öre, varjämte föreskrivits, att härigenom inflytande
medel skola tillföras sagda kassa.

I fråga om prövning av anslagsbehovet för år 1920, anslagets beviljande
m. m. anhåller jag få hänvisa till vad jag i sådant hänseende yttrat
vid anmälan av ärendet angående statsbidrag till de allmänna läroverkens
ljus- och vedkassor. Anslaget bör givetvis hava förslagsanslags natur och
bör uppföras på tilläggsstat för år 1920.

Jag tillstyrker alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

till täckande av de utgifter, som under år 1920
skola bestridas av nya elementarskolans skolkassa men
som ej kunna utgöras medelst avgifter å sammanlagt
44 kronor av varje betalande lärjunge, anvisa på tillläggsstat
för år 1920 ett förslagsanslag å 22,000 kronor.

Privatläroverk.

[44.] 7. Anslag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala m. fl.

Anslag till läroanstalter. Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört till
fackskoianför statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbeekonomi
i hoven under riksstatens åttonde huvudtitel, hemställer jag, att Eders
Uppsala m. fl. Kung!. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående anslag till
fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala m. fl. läroanstalter,
beräkna för ändamålet på tilläggsstat för år
1920 ett förslagsanslag, högst 35,000 kronor.^

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

8. Tillfällig löneförbättring åt lärarinnorna vid tre läroanstal- [45.]

ter för utbildande av lärarinnor i handarbete. Under åberopande av Tillfällig
vad jag förut denna dag anfört vid anmälan av anslagsbehoven för år rin"geitrlära.
1921 under riksstatens åttonde huvudtitel, hemställer jag, att Eders Kungl. rinnomarni

,, . ,, .. , tre läroanstal -

Maj:t måtte föreslå riksdagen ter för uts att

till tillfällig löneförbättring under år 1920 åt elände av iara lärarinnorna

vid högre handarbetslärarinneseminariet vid rinn°rrb‘taand''
Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola i Göteborg, Andrea
Eneroths handarbetsskola och seminarium i Stockholm
samt föreningen Handarbetets vänners och Hulda
Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm anvisa på
tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst 3,100
kronor, att utgå med den fördelning, Kungl. Maj:t kan
finna skäligt bestämma.

Folkundervisningen.

Folkskoleseminarier.

9. Förstärkande av de i folkskoleseminariernas stater upp- [46.]
tagna anslag till materiell m. m. I enlighet med Kungl. Majits därom
gjorda framställningar har riksdagen anvisat på extra stat för vartdera. av skoleseminaåren
1917 och 1918 ett förslagsanslag, högst 30,000 kronor, och på tiillänsstat
för vartdera av åren 1918 och 1919 ett förslagsanslag, högst slag till ma 90,

000 kronor för det förra och 120,000 kronor för det senare året att terieii m. m.
efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas, anslagen på extra stat för åren
1917 och 1918 samt på tilläggsstat för sistnämnda år till täckande av sådan
brist i de särskilda folkskoleseminariernas stater, som till följd av
stegrade kostnader för uppvärmning, belysning och renhållning m. m. hade
uppkommit eller kunde uppkomma under åren 1915 och 1916, respektive
under åren 1917 och 1918, samt anslaget å tilläggsstat för år 1919 till förstärkande
av de i folkskoleseminariernas stater upptagna anslagen till materiell
samt ljus och ved m. m., till seminarieträdgårdarnas underhåll och
skötsel, till materialier till undervisningen i slöjd och husligt arbete, till
idrottsmateriellens underhåll m. m. för år 1919.

Nu har skolöverstyrelsen i skrivelse den 30 augusti 1919 hemställt,
att hos 1920 års riksdag måtte utverkas anslag till mötande av liknande

[46.]

Departe mentschefen.

70 Åttonde huvudtiteln: 1920 års iilläggsstat.

behov med avseende på år 1920. Angående det belopp, som erfordras för
mötande av den brist i folkskoleseminariernas stater, vilken väntas uppkomma
under år 1920, anför överstyrelsen huvudsakligen:

Av de från seminarierna inkomna upplysningarna framgår, att bristen i seminariernas
stater för år 1919 beräknas uppgå till omkring 1-19,000 kronor, vadan det för sagda
är beviljade anslaget till bristens mötande torde komma att visa sig otillräckligt. Ånledningen
till utgifternas ökning är att söka dels däri, att åtskilliga seminarier under
ar 1918 hade att förfoga över bränsleförråd, som anskaffats under år 1917 för jämförelsevis
låga priser, att kostnaderna för tryck, annonsering, papper m. ra. under år 1919
väsentligt stegrats samt att avlöningar till betjäning och arbetspersonal måst avsevärt
oKas.

r.. ,. beträffar anslagsbehovet för år 1920 räkna seminariernas rektorer med ungefärligen
samma belopp som för år 1919, vadan sammanlagda anslagsbehovet för
förstnämnda år enligt rektorernas uppskattning skulle uppgå till omkring 150 000
kronor. ° ’

Icke heller överstyrelsen anser sig kunna räkna med lägre belopp än det nu angivna
såsom förstärkning av anslagen för år 1920. Då emellertid, såsom av ovan lämoa
upplysningar framgår, bristen i staterna för 1919 torde komma att med omkring
30 000 kronor överstiga det under sagda år tillgängliga beloppet, måste tydligen räkningar
till nämnda belopp överbalanseras till år 1920. överstyrelsen anser därför, att
det anslag, som anvisas till expensanslagens förstärkande för sistnämnda år, bör bestämmas
till 180,000 kronor.

För att folkskoleseminariernas arbete skall kunna fortgå ostört under
år 1920 synes mig nödvändigt, att ett anslag för nu angivna ändamål upptages
på tilläggsstat för nämnda år. Mot det av överstyrelsen äskade
beloppets storlek finner jag någon erinran icke skäligen kunna framställas.

Anslaget torde böra uppföras såsom förslagsanslag, högst det ifrågavarande
beloppet, 180,000 kipnor. Beslut om dess fördelning mellan °de
olika seminarierna torde böra meddelas av Kungl. Maj:t.

På grund av det anförda hemställer lag, det täcktes Eders Kun°d.
Maj:t föreslå riksdagen

att anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst 180,000 kronor, att efter Kungl. Majrts
bestämmande användas till förstärkande av de i folkskoleseminariernas
stater upptagna anslagen till materiell
samt ljus och ved in. m., till seminarieträdgårdarnas
underhåll och skötsel, till materialier för undervisningen
i slöjd och husligt arbete, till idrottsmateriellens underhåll
m. m.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års lillåggsstat.

10. Faral!ellavdelning vid folkskoleseminariet i Skara. Under [47.1

åberopande av vad jag enligt det vid årets statsverksproposition fogade Paraiieiiavutdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden anfört under rubri- föiklkoieleken
studentkurser och parallellavdeiningar vid vissa folkskoleseminarier minariet i
hemställer jag, att Eders Kung!. Maj:t täcktes föreslå riksdagen Skara.

att för parallellavdelning vid folkskoleseminariet i
Skara anvisa på tillägg sstat för år 1920 ett reservationsanslag
av 14,270 kronor.

11. Provisoriskt ordnande av tomtområdet vid folkskolesemi- r [48.]
nariet i Luleå. På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beslöt, provisorisk
1916 års riksdag att, bland annat, dels antaga av stadsfullmäktige i Luleå ordnande av
gjort erbjudande om upplåtelse av ett område av 16,090,14 kvadratmeter vid folkskola
för utvidgning av folkskoleseminariets i sagda stad tomtområde, dels till sem^|[iet ’
utförande i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten G. Hermansson
upprättade ritningar av erforderliga nybyggnads- och omåndringsarbeten
för ifrågavarande seminariums utvidgning till dubbelseminarium

bevilja ett anslag av 248,460 kronor och därav anvisa på extra stat för
år 1917 ett belopp av 123,000 kronor. Återstående beloppet, 125,460
kronor, har på Kung]. Maj:ts förslag av 1917 års riksdag anvisats på extra
stat för år 1918.

Sedermera har likaledes i enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning för berörda nybyggnads- och ändringsarbetens utförande av
1918 års riksdag beviljats ett tilläggsanslag av 373,540 kronor, varav på
extra stat anvisats för år 1919 300,000 kronor samt för år 1920 återstoden,
73,540 kronor, varjämte 1919 års riksdag på framställning av
Kungl. Maj:t för samma ändamål beviljat ett ytterligare tilläggsanslag av

105,500 kronor, av vilket sistnämnda belopp anvisats på tilläggsstat för
år 1919 55,500 kronor och på extra stat för år 1920 50,000 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t den 30 juni 1916, i överensstämmelse med 1916
års riksdags förutnämnda beslut, antagit det av stadsfullmäktige i Luleå
gjorda erbjudandet om upplåtelse av omförmälda tomtområde, har detta
på föranstaltande av länsstyrelsen i Luleå enligt av Kungl. Maj:t meddelat
uppdrag överlämnats åt statsverket.

Efter det folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1918 anhållit
om beredande av medel för ordnande av det utvidgade tomtområdet
vid folkskoleseminariet i Luleå, föreslog Kungl. Maj:t 1919 års lagtima
riksdag (proposition nr 45) att för nämnda ändamål anvisa på tilläggsstat
för år 1919 såsom reservationsanslag ett belopp av 40,000 kronor.

I skrivelse den 12 juni 1919 anmälde riksdagen emellertid, att riks -

72 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

dagen ej kunnat finna berörda ändamål vara av sådan beskaffenhet, att
anslag för detsammas tillgodoseende nödvändigtvis borde uppföras å tillläggsstat
för år 1919. Ett uppskov med ifrågavarande företag syntes ej
komma att vålla några egentliga olägenheter för seminariets verksamhet,
och riksdagen funne därför försiktigheten bjuda att ställa sig avvisande
till den då föreliggande framställningen. Riksdagen uttalade därjämte,
att Kungl. Maj:t säkerligen ej komme att underlåta att i sinom tid, då
de ekonomiska förhållandena ställde sig fördelaktigare, åter framlägga förslag
i ärendet, vilket förslag torde ställa mindre krav på statskassan
än det då föreliggande.

I en till ecklesiastikdepartementet den 5 december 1919 inkommen
skrivelse har nu skolöverstyrelsen gjort framställning om beredande av
medel till provisoriskt ordnande av ifrågavarande tomtområde och därvid
anfört bland annat:

Med anledning av riksdagens skrivelse i ämnet den 12 juni 1919
ansåg sig skolöverstyrelsen böra inhämta yttrande i ärendet från vederbörande
rektor och anmodade denne att inkomma med utlåtande angående
dels de tidpunkter, inom vilka ifrågavarande arbete med hänsyn till nybyggnadsarbetets
fortgång ansåges böra vara påbörjat och avslutat, dels
de kostnader arbetet kunde beräknas komma att kräva, om det uppskötes
till år 1921, dels ock huruvida genom förenkling i arbetet eller annorledes
någon minskning av den beräknade kostnaden ansåges möjlig.

I skrivelse den 14 oktober 1919 anförde rektor, att seminariet vore i
behov av idrottsplats så snart som möjligt, att de för inbyggnaden uppgrävda
jordmassorna, vilka lämpligen syntes böra användas till idrottsplatsens
planering, gåve i sin nuvarande uppläggning ett skräpigt och
ovårdat utseende åt seminariets område, att i följd av den utav byggnadsentreprenören
utförda schaktningen funnes omkring nybyggnaden en av
en jordvägg begränsad 3 meter bred gång, som under vintern komme att
fyllas med snö och på våren vid snösmältningen föranleda svåra olägenheter,
att beräkning av kostnaderna för arbetet, om detta komme att uppskjutas
till år 1921, vore omöjlig och att den icke ens för år 1920 kunde
ske med någon säkerhet. På samma gång överlämnade rektor ett av kontrollanten
för byggnadsarbetet uppgjort nytt förslag för ordnandet av
tomtområdet. Oaktat avsevärda inskränkningar, särskilt beträffande trädplantering,
jordförbättring och dylikt vidtagits i det förslag, som framlades
för 1919 års lagtima riksdag, och oaktat med ordnandet av en del
av det nyförvärvade tomtområdet ansetts böra tills vidare anstå, angav
kostnadsförslaget ett belopp av 54,000 kronor vara erforderligt för arbetets

Åttonde huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.

utförande, under det att i det förstnämnda förslaget kostnaderna beräknats [48.]
till 40,000 kronor och i det år 1916 utarbetade förslaget till allenast
14,600 kronor.

Då ifrågavarande kostnader huvudsakligen bestämmas av arbetspriserna
och dessa ännu äro fullkomligt oberäkneliga, ansåg överstyrelsen riktigast
att icke för närvarande förorda utförandet av annat arbete på omförmälda
område än sådant, som vore nödvändigt för planläggande av ett så stort
område, att ingångarna till byggnaden bleve tillgängliga och att drivsnö
och smältvatten ej komine att skada densamma, överstyrelsen anmodade
därför genom skrivelse den 20 oktober 1919 rektor att inkomma med
förslag till provisoriskt ordnande av tomtområdet i fråga. Med anledning
därav har nu rektor överlämnat bifogad skrivelse av den 8 oktober 1919
jämte kostnadsförslag, slutande å 12,000 kronor.

Enligt det sålunda föreliggande förslaget skulle jordmassor norr om
huvudbyggnaden till en beräknad rymd av 950 kbm. (i stället för 2,090
kbm. enligt förra förslaget) bortschaktas, varigenom en plan av 15 meters
bredd vid den nya byggnadens västra gavel skulle erhållas, planering
jämte gipsning icke blott av denna plan utan ock av gångarna omkring
den nya seminariebyggnaden verkställas, varigenom olägenheterna av drivsnö
och smältvatten vid byggnadens båda ingångar skulle förekommas,
samt planen framför nybyggnaden uppsnyggas och inhägnaden flyttas till
gränsen för det nyförvärvade området.

Då omförmälda arbeten synas vara oundgängliga för undanrödjande
av faror för skada å befintliga byggnader och vanprydnad å området och
i sådant syfte torde böra utföras snarast möjligt och då de låta förena
sig med det fullständigare ordnande av ifrågavarande område, som, så
snart förhållandena bliva mera gynnsamma, torde böra vidtagas, anser sig
överstyrelsen böra förorda, att det erforderliga anslaget beviljas på tillläggsstat
för år 1920.

Skolöverstyrelsens skrivelse var åtföljd av den i det föregående omförmälda
skrivelsen den 8 oktober 1919 från seminariets rektor ävensom
följande av kontrollanten vid seminariets nybyggnad Elis Möller upprättat
förslag beträffande kostnaderna för de nu ifrågasatta arbetena:

I detta förslag ingår bortsekaktning av jordmassorna norr om huvudbyggnaden
till en bredd av 12 m. och djup i linje med nya seminariebyggnadens norra fasad och
med slänt enligt förutvarande förslag. Tillägges den bredd av 3 m., som byggnadsentreprenören
är skyldig att utföra, erhålles eu plan av 15 m. bredd vid nya seminariebyggnadens
västra gavel.

Vidare är upptaget planering och grusning kring den nya seminariebyggnaden
samt en del mindre kompletteringsarbeten å icke avschaktade områden.

Kostnaden härför är:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

74 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

Bortschaktning av jordmassor norr om huvudbyggnaden enligt före -

gående 950 kbm. å kronor 8: — ................................................ kronor 7,600: —

Planering och grusning av gårdsplanen norr om huvudbyggnaden och

omkring nya seminariebyggnaden c:a 1,200 kvm. å kronor 2:50 » 3,000: —

Kompletteringsarbete å icke avscbaktat område ................................. » 300: —

Omflyttning av plank och oförutsedda utgifter .................................... » 1,100: —

Summa kronor 12,000: —

På grund av remiss har byggnadsstyrelsen den 11 december 1919
avgivit utlåtande i ärendet och därvid icke funnit något att erinra mot
skolöverstyrelsens förslag.

Departe- Med hänsyn till vad i ärendet upplysts rörande behovet av ett provi men

sc e en. sorjsjft ordnande av ifrågavarande tomtområde anser jag, att medel för
ändamålet böra äskas på tilläggsstat för år 1920. Beträffande de arbeten,
som föreslagits till utförande, och de härför beräknade kostnaderna har
jag intet att erinra. Anslaget bör erhålla karaktären av reservationsanslag.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen

att till provisoriskt ordnande av tomtområdet vid
folkskoleseminariet i Luleå anvisa på tilläggsstat för år
1920 såsom reservationsanslag ett belopp av 12,000
kronor.

Småskoleseminarier.

[49.] 12. Statens småskoleseminarier. I anslutning till vad jag anfört

Statens små- enligt i det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av statsrådsBkcäesMnma-
prot0k0llet över ecklesiastikärenden hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dels lönereglering
för lärarpersonalen vid statens småskoleseminarier
i Haparanda och Murjek samt omorganisation av
dessa seminarier ävensom uppförande av vissa nya byggnader
för seminariet i Murjek, dels ock upprättande av
ett statens småskoleseminarium inom Västerbottens läns
lappmark samt uppförande av byggnader för detta seminarium,
beräkna för ändamålet på tilläggsstat för år
1920 ett reservationsanslag av 4,000 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 75

Fortbildningskurser.

13. Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och [50.]
småskolor. Under åberopande av vad jag anfört enligt det vid årets FonbiMstatsverksproposition
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesia- för"uu-a.re8vid
stikärenden hemställer jag, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen egentliga

att till bestridande av ytterligare kostnader för fortbildningskurser
för lärare vid egentliga folkskolor och skolor,
småskolor anvisa på tilläggsstat för år 1920 såsom särskilda
reservationsanslag:

till fortbildningskurser i allmänhet ett belopp av
2,400 kronor,

till särskilda fortbildningskurser i gymnastik ett
belopp av 1,600 kronor,

till särskilda fortbildningskurser i skolträdgårdsskötsel
ett belopp av 2,500 kronor samt

till särskilda kurser i simning och livräddning ett
belopp av 180 kronor,

eller sammanlagt 6,680 kronor.

Folkskolor.

14. Svensk undervisning för svenska barn i utlandet. I enlighet [51.]
med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har riksdagen under en Svensk
följd av år beviljat anslag för upprätthållande av svensk undervisning för nf”*e”‘8nns£f
svenska barn i utlandet. Senast beviljade riksdagen på tilläggsstat för år barn i
1920 ett förslagsanslag, högst 5,400 kronor att utgå till uppprätthållande utlandetunder
läsåret 1919—1920 av svensk undervisning för svenska barn: i

Berlin med högst 1,800 kronor, i London med högst 2,000 kronor och i
Hamburg med högst 1,600, samtliga belopp att utgå enligt de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt fastställa.

Genom beslut den 19 juni 1919 förordnade Kungl. Maj:t, att de för
år 1920 beviljade anslagen till omförmälda undervisning i Berlin, London
och Hamburg skulle utgå för därmed avsedda ändamål, under villkor att
belopp, motsvarande minst hälften av ifrågavarande anslag, för samma
ändamål anskaffades i Berlin genom kyrkorådets i svenska Vietoriaförsamlingen
därstädes försorg, i London genom styrelsens för svenska föreläsnings-
och skol föreningen därstädes försorg och i Hamburg genom styrelsens
för svenska skol- och föreläsningsföreningen därstädes försorg, att
undervisningen fortginge minst 8 månader av läsåret 1918—1919 samt

Åttonde huvudtiteln: 1920 års iilläggsstat.

[51.] att de lärarinnor, som av respektive styrelser förordnades att bestrida undervisningen,
härför erhölle en årlig ersättning av minst 2,300 kronor i Berlin,

2,500 kronor i London och 2,000 kronor i Hamburg.

Med skrivelse den 11 augusti 1919 har från utrikesdepartementet till
ecklesiastikdepartementet överlämnats och med förord beledsagats en av
kyrko- och skolrådet i Berlin gjord ansökning, det Kung!. Majrt ville till
1920 års riksdag avlåta proposition om ett till 2,200 kronor förhöjt
statsanslag till beredande av svensk undervisning åt svenska barn i Berlin
under tiden den 1 september 1919 —den 1 september 1920. Av det höjda
anslaget skulle 300 kronor tillfalla lärarinnan såsom lönetillskott.

\ id ansökningen fanns fogad en av vederbörande lärarinna avgiven
berättelse över skolarbetet under läsåret 1918—1919, av vilken framgår,
bland annat, att läsåret började den 10 september 1918 och avslutandes
den 24 juni 1919 ävensom att lärjungantalet utgjort under höstterminen
59 och under vårterminen 63.

Vidare har svenska föreläsnings- och skolföreningen i London i en
till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse av den 22 maj 1919 anhållit om ökat
understöd för läsåret 1920 1921 åt svenska skolan därstädes, varjämte

från utrikesdepartementet med skrivelse den 12 november 1919 till chefen
för ecklesiastikdepartementet överlämnats en av svenske ministern i London
översänd och förordad ansökning från nämnda förening, att proposition
måtte avlatas till 1920 ars riksdag om ett till 6,200 kronor förhöjt anslag
till därvarande svenska skola, motsvarande två tredjedelar av de båda där
anställda lärarinnornas löner och dyrtidstillägg. Till stöd för denna framställning
bär föreningen anfört:

Svenska skolan i London har på grund av Kungl. Maj:ts beslut alltsedan år
1910 åtnjutit ett statsunderstöd av 2,000 kronor, motsvarande två tredjedelar av en
lärarinnas lön. Sedan dess bar skolans verksamhet betydligt utvidgats, och lärjungeantalet
uppgår vårterminen 1919 till 78. Det har därför visat sig omöjligt för en
lärarinna att sköta hela undervisningen, utan en andra lärarinna har måst anställas.
Lararinnorna ha för närvarande en tjänstgöring av 28 lästimmar i veckan. På grund
av dyrtiden har ett dyrtidstillägg av 60 procent ansetts böra beviljas, varför avlöningen
kommer att utgå med 4,800 kronor åt första lärarinnan och 4,500 åt andra lärarinnan.

Vid förstnämnda ansökning voro fogade svenska föreläsnings- och
skolföreningens styrelseberättelse och kassarapport för år 1918.

Ytterligare har kyrkoherden i svenska församlingen i Reval N. Linderstain
i en till chefen för ecklesiastikdepartementet ställd skrivelse den 14
november 1919 hemställt om ett anslag av 3,000 kronor för inköp av
läroböcker och skolmateriell för svenska skolan i Reval och till stöd härför
anfört, bland annat:

Åttonde huvudtiteln: 1020 års iilläggsstat. 77

Det första året kunde svenska skolan i Iteval flott arbeta såsom aftonskola. Men
efter ett års verksamhet ändrades den till vanlig folkskola och har såsom sådan ingått
i sitt tredje arbetsår. Dess läroplan står i överensstämmelse med för Estlands folkskolor
gällande bestämmelser. Den bar för närvarande, sedan den ingått i sitt tredje
arbetsår, trenne skolklasser. Och det är vår mening att såsom hittills skett för varje
år öka klassernas antal i samband med barnens i högsta klassen flyttning till högre
lärok lass. På detta sätt är det vår avsikt att med tiden söka få till stånd ett fullständigt
svenskt lyceum med dimission till universitet, i vilken skola barn från alla
Estlands svenska skolor kunde få fortsatt undervisning.

Detta året bär skolan beviljats sitt forsta anslag. Det gives av Revals stad och
lyder å 10,000 estniska mark. Förut har hela verksamheten måst underhållas genom
basarer och dylikt. Tager man i betraktande penningvärdet, så blir anslaget icke
stort. Det räcker icke till lärarlönerna. Någon uppbörd inom svenska församlingen
för skolans underhåll kan man ej tänka på, då församlingsmedlemmarna nästan uteslutande
utgöras av enkelt, fattigt folk. Lokalfrågan är för dess små resurser betungande
nog.

Skolbarnens antal uppgår för närvarande till 21. Härtill kommer eftermiddagsundervisning
för 26 svenska barn, vilka besöka estniska och tyska skolor.

Antalet lärare vid skolan är två, nämligen undertecknad, utbildad vid svenskt
folkskoleseminarium (Härnösand), och en lärarinna, utbildad vid svenskspråkigt folkskoleseminarium
i Finland (Ekenäs). Det är fara värt, att de svenska föräldrarna skola
sätta sina barn i estniska eller tyska skolor, då undervisningen i den svenska skolan
hålles nere av brist på undervisningsmateriell. Klent utrustade med läroböcker, sakna
vi alldeles materiell för undervisningen i iakttagelse, i biologi, i botanik, i fysik, i kemi
och i andra ämnen, om man undantager en väggkarta över Europa, vilken genom
ändrade riksgränser snart torde kunna betraktas som värdelös.

över den förstnämnda ansökningen har skolöverstyrelsen den 20 och
över de båda sistnämnda den 26 november 1919 avgivit infordrade utlåtanden.

Till ansökningarna rörande de svenska skolorna i Berlin och London
har överstyrelsen tillstyrkt bifall. Beträflande den senare yttrar överstyrelsen,
bland annat: I

I sin skrivelse den 22 maj 1919 har svenska föreläsnings- och skolföreningen utförligt
redogjort för de skäl, som föranlett densamma att söka alltjämt vidmakthålla
den år 1914 upprättade förmiddagsskolan, samt framhållit de svårigheter, som för den
svenska kolonien vore förknippade härmed, såvida icke ett kraftigt understöd från
svenska statens sida kunde vara att påräkna. Särskilt har föreningen framhållit omöjligheten
för de mindre bemedlades barn att få tillgodogöra sig undervisningen i den
svenska förmiddagsskolan, så länge denna vore beroende av höga terminsavgifter och
icke kunde bereda några särskilda friplatser för dylika elever. Vidare påpekas, hurusom
det för sådana föräldrar, som komme över till London på några års tid, måste
vara ett önskemål, att deras barn icke skulle vara främmande för svenska förhållanden,
när de en gång återvände till hemlandet, vilket otvivelaktigt måste anses bli händelsen,
om de bleve nödsakade att mottaga sin huvudsakliga undervisning i engelska skolor
och blott få deltaga i den svenska aftonskolan.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

Sedan de utrikespolitiska förhållanden, vilka utgjort förnämsta anledningen till
att överstyrelsen hittills icke ansett sig böra tillstyrka någon höjning av det sedan år
1910 utgående anslaget för nu ifrågavarande ändamål, numera gestalta sig annorlunda,
synes det förevarande spörsmålet ha kommit i ett annat läge. De utförliga meddelanden,
vilka lämnats, ställa ock ärendet i en klarare belysning. Yad föreningen sålunda
anfört till stöd för sin framställning om svenskt statsunderstöd icke blott till
den äldre aftonskolan, vilken alltjämt torde ha sin mission att fylla, utan även till den
senare inrättade förmiddagsskolan, finner överstyrelsen väl styrka behovet av den begärda
förhöjningen, överstyrelsen känner sig övertygad om att den svenska skolundervisningen
i London, sådan den av svenska föreläsnings- och skolföreningen därstädes
blivit planerad, motsvarar ett verkligt behov för de i London bosatta svenska familjerna,
samt att den likaledes har att fylla en viktig nationell uppgift, som från svenska
statens sida är värd att stödjas och uppmuntras.

De dyra levnadsförhållandena ha emellertid medfört, att de båda för den svenska
undervisningen i London anställda lärarinnornas löner måst i väsentlig mån höjas.
Enligt föreläsnings- och skol föreningens framställning den 30 oktober 1919 utgår
numera lönen till första lärarinnan med 4,800 och till andra lärarinnan med

4,500 kronor. I överensstämmelse med den princip, som i fråga om det svenska statsunderstödet
från början tillämpades, anhåller nu föreningen att av det sammanlagt
utgående lönebeloppet, 9,300 kronor för läsåret 1920—1921, av statsmedel utbekomma
två tredjedelar eller 6,200 kronor. Denna ansökan har svenske ministern i London
beledsagat med sitt förord.

överstyrelsen har för sin del intet att erinra mot det belopp, som sålunda blivit
ifrågasatt.

Ansökningen om anslag till den svenska skolan i Reval har överstyrelsen
däremot avstyrkt, emedan framställningen i fråga om den korporation,
som skall ansvara för skolans bestånd, skolans styrelse, verksamhet
och övriga förhållanden icke lämnar de fullständiga och på nöjaktigt sätt
styrkta upplysningar, vilka för ett understöd från svenska statens sida
måste anses erforderliga.

Slutligen har från utrikesdepartementet med skrivelse den 17 december
1919 överlämnats en från styrelsen för svenska skol- och föreläsningsföreningen
i Hamburg översänd ansökning, att Kungl. Maj:t täcktes
hos riksdagen göra framställning om ett statsanslag å 1,600 kronor till
svenska skolverksamheten i Hamburg för läsåret 1920—1921.

Vid ansökningen hade fogats en av vederbörande lärarinna avgiven
redogörelse för den ifrågavarande skolans verksamhet under läsåret 1918
—1919, vari bland annat meddelats, att undervisningen pågått under tiden
den 12 september—den 11 december 1918 samt den 9 januari—den 22
juni 1919, att antalet elever under höstterminen varit 41 och under vårterminen
61.

Departe- I likhet med skolöverstyrelsen tillstyrker jag, att understödet åt den

lentschefen. gvenska skolan i Berlin höjes med 400 kronor eller från 1,800 kronor till
2,200 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 79

Vad den svenska skolan i London beträffar, erinrar jag, att svenska
föreläsnings- och skolföreningen därstädes upprepade gånger anhållit om
ökat understöd, men att ökningen då varit avsedd att möjliggöra uppehållandet
av en skolavdelning, som skulle förbereda sina lärjungar för inträde
vid svenskt allmänt läroverk. Framställningen om understödets ökning
för sådant ändamål har varje gång avslagits, och understöd har beviljats
endast för upprätthållande av sådan undervisning, som motsvarar undervisningen
i svensk folkskola.

Den nu gjorda framställningen avser enbart sistnämnda slag av undervisning,
och ökning av statsunderstödet är nu begärd med anledning av
det ökade barnantalet. Enligt uppgift i ansökningen har detta antal, som
höstterminen 1918 utgjorde 44, under höstterminen 1919 stigit till 78.
Under sådana förhållanden är det givetvis omöjligt att uppehålla undervisningen
med en lärarinna, varför också ytterligare en lärarinna måste
anställas. Då barnens föräldrar lära till största delen vara obemedlade
eller mindre bemedlade och då lärarinnelönerna på grund av de höga
levnadskostnaderna i London måst sättas så högt som till 4,800 kronor
för första lärarinnan och 4,500 kronor för andra lärarinnan, eller sammanlagt
för båda lärarinnorna till 9,300 kronor, synes det billigt, att understödet
åt skolan nu får utgå med ett förhöjt belopp. I betraktande härav och då
understödet under en lång följd av år utgått med ett belopp av 2,000 kronor
mot villkor att lärarinnan under denna tid avlönats med minst 2,500 kronor,
■Bnser jag mig nu böra föreslå en höjning av understödet till 6,000 kronor.

I fråga om understöd åt den svenska skolan i Reval ansluter jag mig
till vad överstyrelsen anför och kan således icke nu tillstyrka, att understöd
åt nämnda skola beviljas.

Mot det begärda anslaget till den svenska skolan i Hamburg har jag
intet att erinra.

Då förberörda av mig förordade understöd kunna komma att redan
under år 1920 tagas i anspråk, torde det för ändamålet erforderliga anslaget
böra uppföras på tilläggsstat för år 1920.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen

att bevilja på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst 9,800 kronor att utgå till upprätthållande
under läsåret 1920—1921 av svensk undervisning åt
svenska barn: i Berlin med högst 2,200 kronor, i London
med högst 6,000 kronor och i Hamburg med högst
1,600 kronor, samtliga beloppen att utgå enligt de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

[51.]

[52.J

Undervisningsmateriel!
m. m för
folkskolor.

[53.]

Utbildningsknrser
för
lärare vid
fortsättningsskolor.

80 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

15. Undervisningsmateriell m. m. för folkskolor. Under åberopande
av vad jag anfört enligt det vid årets statsverksproposition fogade
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av det på ordinarie stat uppförda
reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. m.
anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst 15,000 kronor.

Fortsättning sskolor.

16. Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor. Under
åberopande av vad jag under denna rubrik anfört vid anmälan av åttonde
huvudtitelns anslagsbehov för år 1921, hemställer jag, det Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till utbildningskurser för lärare vid fortsätta ingsskolor
anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett reservationsanslag
av 41,000 kronor, att utgå enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.

Åttonde huvudtiteln; 1920 år» tillåggsstat.

Folkbildningsåtgärder i övrigt

1. Sommarkurser i Stockholm. I enlighet med Kung!. Maj:ts
därom gjorda framställning anvisade 1917 års riksdag såsom bidrag till
bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som vore avsedda
att under sommaren 1918 eller senare i Stockholm anordnas för allmänheten,
på extra stat för år 1918 såsom reservationsanslag ett belopp av

4,000 kronor.

Nu hava kommitterade för anordnandet av ovannämnda kurser—med
förmälan att den fortsatta prisstegringen med all sannolikhet torde komma
att medföra avsevärt ökade kostnader, då såväl föreläsararvodena som utgifterna
för biträden, lokaler och trycksaker komme att betydligt överstiga
de belopp, vartill de först beräknats med ledning av förhållandena
vid de senast (år 1913) hållna sommarkurserna i Stockholm — hemställt
om ett statsunderstöd av ytterligare 4,000 kronor till ifrågavarande kurser
och därvid upplyst, att sagda kurser nu vore avsedda att hållas under
år 1920.

över denna framställning har skolöverstyrelsen den 10 oktober 1919
avgivit infordrat utlåtande och därvid anfört följande:

På sätt överstyrelsen redan förut i annat sammanhang haft anledning framhålla,
hava de sommarkurser, som sedan åtskilliga år tillbaka varit anordnade vid våra universitet
och högskolor, av folkskolans lärare och lärarinnor omfattats med det livligaste
intresse och varit talrikt besökta. De hava också otvivelaktigt varit till stort gagn för
ifrågavarande lärares fortsatta utbildning. Det synes överstyrelsen med hänsyn härtill
synnerligen önskvärt, att nu ifrågavarande sommarkurser, vilka varit avsedda att hållas
i Stockholm redan år 1918, måtte komma till stånd. Då kommitterade för kursernas
anordnande på grund av nu rådande prisförhållanden icke ansett sig kunna fullgöra
sitt uppdrag, utan att ytterligare bidrag av statsmedel erhålles för ändamålet, och då
det av de kommitterade begärda fyllnadsbeloppet, 4.000 kronor, synes skäligt, får överstyrelsen
för sin del tillstyrka, att Kungl. Maj:t täckte3 vidtaga åtgärder i enlighet
med förevarande ansökning.

Med hänsyn till de betydande prisstegringar, som ägt rum, sedan 1917
års riksdag beviljade medel till anordnande av ovanberörda kurser, anser
jag mig böra tillstyrka bifall till den gjorda framställningen. Då kur Bihang

till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 11

[54.]

Sommarkurser
i Stockholm.

Departe mentschefen.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

serna nu 5ro avsedda att hållas under år 1920, torde det för ändamålet
erforderliga anslaget böra uppföras på tilläggsstat för nämnda år.

Jag hemställer således, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att, utöver det reservationsanslag å 4,000 kronor,
som riksdagen anvisat på extra stat för år 1918 såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser,
som vore avsedda att under sommaren 1918
eller senare i Stockholm anordnas för allmänheten, för
samma ändamål anvisa på tilläggsstat för år 1920 såsom
reservationsanslag ett ytterligare belopp av 4,000 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilldggsstat.

Abnormundervisningen.

1. Täckande av brist i räkenskaperna för institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda m. m. 1 anledning av Kungl. Maj:ts
därom gjorda förslag anvisade 1919 års lagtima riksdag på tilläggsstat för
år 1919 såsom förslagsanslag, högst, bland annat, ett belopp av 83,700
kronor, att efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till förstärkande av
det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.

Nu har direktionen över nämnda institut och förskola i särskilda skrivelser
den 3 oktober 1919 dels anmält, att, oaktat ovanberörda av riksdagen
anvisade medel till förstärkning för år 1919 av det ordinarie anslaget, en
brist under nämnda år komme att uppstå, som torde belöpa sig till över

75.000 kronor, samt förklarat sig ämna i början av år 1920 inkomma med
hemställan om anvisande av särskilt anslag till täckande av denna brist,
dels ock hemställt om förslag till riksdagen angående beviljande på tillläggsstat
för år 1920 av medel till förstärkande av det ordinarie anslaget
för samma år. Det härför erforderliga beloppet har direktionen beräknat till

150.000 kronor. _

Det torde vara ofrånkomligt, att medel beredas såväl till täckande av
under år 1919 uppkommen brist i räkenskaperna för ifrågavarande läroanstalt
som ock till förstärkande under år 1920 av det ordinarie anslaget
för anstalten.

Ärendet kräver emellertid ytterligare utredning. Med anledning härav
hemställer jag nu, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående anslag dels till
täckande av brist i räkenskaperna för institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda för år 1919, dels ock till förstärkande
av det ordinarie anslaget till nämnda institut
och förskola för år 1920, beräkna för ändamålet på tillläqgsstat
för sistnämnda år ett förslagsanslag, högst

225,000 kronor.

2. Täckande av brist i staten tör förskolan för blinda i Växjö.

Åberopande vad jag anfört enligt det vid årets statsverksproposition fogade
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden hemställer jag,
att Eders Kungl Maj:t täcktes föreslå riksdagen

[55.]

Täckande av
brist i räkenskaperna
för
institutet och
förskolan för
blinda å
Tomteboda
m. m.

L56.]

Täckande av
brist i staten
för förskolan
för blinda i
Växjö.

[57.]

Förstärkande
av ordinarie
anslaget till
förskolan för
blinda i
Växjö.

84 Åttonde huvudtiteln: 1920 års iillåggsst&t.

att anvisa på tilläggsstat för år 1920:
dels till täckande av under år 1918 uppkommen
brist i staten för förskolan för blinda i Växjö ett förslagsanslag,
högst 532 kronor,

dels ock till täckande av beräknad brist i samma
stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst 9,550 kronor.

3. Förstärkande av ordinarie anslaget till förskolan för blinda
i Växjö. Under punkten 222 i det vid årets statsverksproposition fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden har jag redogjort för
de anslag 1918 och 1919 års riksdagar anvisat dels till täckande av brist i staten
för förskolan för blinda i Växjö, dels ock till förstärkande av ordinarie anslaget
till nämnda skola.

Nu har styrelsen för förskolan i skrivelse den 9 oktober 1919 anhållit,
bland annat, att ordinarie anslaget på förskolans stat måtte för år 1920
förstärkas med ett belopp av 18,860 kronor.

över denna framställning har skolöverstyrelsen den 3 november 1919
avgivit infordrat utlåtande och därvid anfört bland annat:

I fråga om det av styrelsen för förskolan begärda tilläggsanslaget till förstärkande
av ordinarie anslaget till förskolan för år 1920 har styrelsen beräknat utgifterna för
året, förutom avlöningar åt lärare, på följande sätt, vartill överstyrelsen för jämförelse
fogat uppgift på de i den ordinarie staten upptagna beloppen för motsvarande utgiftsposter.

Utgifter.	Beräknade för år 1920.	I staten upp-tagna belopp.
för fastighetens underhåll............................................	1,500 6,760 12,600 3.000 1.000 9,800 700 450 650 1,100	1,000 1,600 8,395 2,000 500 3,150 600 300 650 505
» avlöning och städja till tjänstepersonalen ...........................
» kosthållet.................................................................
» beklädnad ........................................................
» tvätt och renhållning....................................................
> värme och lyshållning.........................................
» läkare och sjukvård..............................................
» undervisnings- och arbetsmateriell .....................................
» inventarier.....................................
» diverse utgifter.....................................................
Kronor	37,560	18,700

Skillnaden mellan de i förestående båda kolumner angivna beloppen utgör 18,860 kronor
eller det av styrelsen till förstärkning av det ordinarie anslaget begärda beloppet.

Åttonde huvudtiteln: 1920 ars tillåggsstat. 85

Beräkningen av utgiftsposterna är lika med den beräkning, som styrelsen verkställt
beträffande utgifterna för år 1921, med undantag därav att utgifterna för avlöning
och städja åt tjänstepersonalen angivits med något lägre belopp motsvarande de
lägre ålderstillägg, som skola utgå för denna personal under år 1920.

Med avseende på omförmälda utgiftspost anför inspektören för blindundervisningen,
att styrelsen i det angivna beloppet 6,760 kronor inräknat 3,280 kronor såsom dyrtidstillägg,
vilket belopp syntes honom icke böra utgå från de anslag, som tillkomma förskolan,
utan från de särskilda medel, som kunde komma att beviljas såsom dyrtidstillägg,
vadan den begärda förstärkningen av det ordinarie anslaget syntes honom böra
sänkas med ifrågavarande 3,280 kronor till 15,580 kronor.

Överstyrelsen instämmer med inspektören för blindundervisningen i den framstallda
anmärkningen, men finner sig för övrigt böra liksom i fråga om styrelsens framställning
rörande förstärkning av ordinarie anslaget på förskolans stat för år 1921 vitsorda måttfullheten
i styrelsens beräkning av utgifterna och nödvändigheten av en avsevärd förhöjning
i det till styrelsens förfogande ställda ordinarie anslaget, för att styrelsen måtte
kunna bestrida de stegrade utgifterna för kosthåll och beklädnad m. m. och framför
allt för värme och lyshållning.

Jag anser, att medel böra beredas till förstärkande för år 1920 av
ovanberörda ordinarie anslag. I fråga om det erforderliga beloppet biträder
jag skolöverstyrelsens förslag. Sagda belopp, 15,580 kronor, torde böra
uppföras på tilläggsstat för nämnda år och betecknas såsom förslagsanslag,
högst.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till förstärkande av ordinarie anslaget till förskolan
för blinda i Växjö anvisa på tilläggsstat för år
1920 ett förslagsanslag, högst 15,580 kronor.

4. De blindas veckoblad. Under åberopande av vad jag anfört
enligt det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl.
Maj:t föreslå riksdagen

att till understöd för utgivande under år 1920 av
De blindas veckoblad bevilja på tilläggstat för nämnda
år ett förslagsanslag, högst 2,400 kronor, att utgå enligt
de föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

5. Bidrag till fria frakter för materialier till blinda hantverkare.

Åberopande vad jag anfört enligt det vid årets statsverksproposition
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden hemställer
jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

Departe mentschefen.

[58.]

De blindas
veckoblad.

[59.]

Bidrag till
fria frakter
för materialier
till blinda
hantverkare.

[60.]

Upprättande
av en vårdanstalt
för
blinda med
komplicerat
lyte.

[61.]

Förstärkande
av anslagen
till den med
drottning
Sofias stiftelse
förenade vårdanstalten
för
blinda dövstumma
och
blinda sinnesslöa
m. fl.
under år
1920.

86 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.)

att såsom bidrag till beredande av fria frakter för
arbetsmaterialier, som från hantverksskolans i Kristinehamn
för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare,
anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst

5,000 kronor.

6. Upprättande av en vårdanstalt för blinda med komplicerat
lyte. I anslutning till vad jag anfört i det vid årets statsverksproposition
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, hemställer
jag om förslag till riksdagen

att för uppförande av byggnader för en vårdanstalt,
avsedd för blinda med komplicerat lyte, anvisa på tilllägg
sstat för år 1920 ett reservationsanslag av 100,000
kronor.

7. Förstärkande av anslagen till den med drottning Sofias stiftelse
förenade vårdanstalten för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa
m. fl. under år 1920. På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
anvisade 1919 års lagtima riksdag på tilläggsstat för år 1919
såsom särskilda förslagsanslag, högst, dels 13,000 kronor till täckande
av under år 1918 uppkommen brist i staten för den med drottning
Sofias stiftelse förenade vårdanstalten för blinda dövstumma och blinda
sinnesslöa m. fl., dels ock 90,000 kronor att efter Kungl. Maj:ts bestämmande
användas till förstärkande av anslagen till nämnda anstalt för år
1919.

Genom beslut den 9 maj 1919 ställde Kungl. Maj:t sagda anslag å

13.000 och 90,000 kronor till förfogande av styrelsen för nämnda stiftelse
att mot redovisningsskyldighet användas för de med anslagen avsedda
ändamålen, därvid styrelsen skulle äga att av sistnämnda anslag å 90,000
kronor använda ett belopp av högst 30,000 kronor för avlöningsförbättring
under år 1919 för den vid vårdanstalten anställda personalen.

Nu har skolöverstyrelsen med en till ecklesiastikdepartementet den 5
december 1919 inkommen skrivelse till Kungl. Maj:t överlämnat en av
styrelsen för sagda stiftelse gjord framställning om beviljande av medel
till täckande av beräknad brist i anstaltens stat för år 1920. Enligt av
styrelsen gjorda beräkningar skulle sagda brist komma att uppgå till

95.000 kronor.

Vid styrelsens skrivelse voro fogade sammandrag av drottning Sofias
stiftelses anstalts räkenskaper för år 1918, statistik över kostnaden per

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

underhållsdag vid drottning Sofias stiftelse år 1918 samt förslag till in- [61.]
komst- och utgiftsstat vid nämnda stiftelse år 1920.

Av statförslaget framgår, att utgifterna beräknats till 227,450 kronor
och inkomsterna till 132,450 kronor, vadan en brist skulle uppstå, belöpande
sig till förenämnda belopp, 95,000 kronor.

I sitt utlåtande över den gjorda framställningen lämnar skolöverstyrelsen
en i detalj gående redogörelse för den granskning av ovanberörda
utgiftsförslag, som överstyrelsen vidtagit, och kommer därvid till den
slutsatsen, att det av stiftelsens styrelse begärda fyllnadsanslaget är under
nuvarande förhållanden behövligt, för att anstalten skall kunna utöva sin
verksamhet under år 1920.

Skolöverstyrelsen framhåller slutligen önskvärdheten av att det anslag,
som må komma att beviljas ifrågavarande anstalt, så snart som
möjligt ställes till förfogande av anstaltens styrelse, varjämte överstyrelsen i
fråga om stiftelsens behov av förstärkta inkomster för år 1921 yttrar följande:

Vad angår stiftelsens behov av förstärkning av inkomsterna för år 1921, synes
det, då prisförhållandenas gestaltning under nämnda år nu icke med någon säkerhet
kan överskådas, lämpligt, att det belopp, som för sådant ändamål må bliva behövligt,
begäres å tilläggsstat för nämnda år. För en sådan anordning talar ock den omständigheten,
att anstalten under senare delen av sagda år skulle, därest den av 1919 års
lagtima riksdag beslutade nybyggnaden hinner i beräknad tid bliva färdig, överflyttas
frän Vänersborg till Lund, något som givetvis kräver särskilda kostnader, som nu
svårligen kunna beräknas.

Av vad i ärendet blivit upplyst synes mig till fullo framgå nödvän- Departedigheten,
att medel anvisas till förstärkande av ifrågavarande anstalts an- memschefe
slag för år 1920. Emot de av styrelsen för anstalten uppgjorda beräkningarna
rörande det i sådant avseende erforderliga beloppet finner jag
några erinringar icke skäligen kunna framställas. Vad angår medel till
förstärkande av anslagen för år 1921 delar jag skolöverstyrelsens mening,
att med äskande av sådana bör tills vidare anstå.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst 95,000 kronor att efter Kungl. Maj:ts bestämmande
användas till förstärkande av anslagen till
den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten
för blinda dövstumma och blinda sinneslöa m. fl.
under år 1920.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

■ [62.]

Diverse utgifter
för
bränsle, lyshållning!^
in

[63.]

Ytterligare
anslag till en
laboratoriebyggnad
m.
m. för tekniskahögskolans

fackskola för
kemisk teknologi.

Den tekniska undervisningen m. m.

Den tekniska undervisningen.

1. Diverse utgifter för bränsle, lyshållning m. m. Under hänvisning
till vad jag anfört i fråga om anslag för år 1921 till diverse utgifter
för bränsle, lyshållning m. m. vid tekniska högskolan hemställer jag,
det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels till täckande av för år 1919 motsedd brist i
anslaget till diverse utgifter för bränsle, lyshållning m.
m. vid tekniska högskolan anvisa på tilläggsstat för år
1920 ett förslagsanslag, högst 130,000 kronor;

dels ock till förstärkning av samma anslag för år
1920, utöver förut beviljade extra anslagsmedel å 250,000
kronor, anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst 145,000 kronor.

2. Ytterligare anslag till en laboratoriebyggnad m. m. för
tekniska högskolans fackskola för kemisk teknologi. På därom av
Kungl. Maj:t gjord framställning beviljade 1916 års riksdag för uppförande
av laboratoriebyggnad m. m. för tekniska högskolans fackskola för
kemisk teknologi ett anslag av 1,128,000 kronor och anvisade därav på
extra stat för år 1917 ett belopp av 170,000 kronor. Sedermera har
riksdagen på extra stat för år 1918 anvisat ett belopp av 500,000 kronor
och på extra stat för år 1919 återstoden, 458,000 kronor, av förberörda
anslag.

Vid anmälan den 14 januari 1918 av de frågor, som tillhörde regleringen
av riksstatens åttonde huvudtitel för år 1919, erinrade dåvarande
departementschefen i förevarande fråga (punkten 205), hurusom vid uppgörande
av kostnadsberäkning för år 1919 det anmärkts, att genom den
betydande prisstegring, som inträtt, sedan kostnadsförslaget till den kemiska
institutionen uppgjorts, byggnadsanslaget antagligen komme att överskridas.
Några medel till möjliga merkostnader behövde emellertid, enligt
vad då uppgavs, icke utgå före år 1920. Storleken av eventuell mer -

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat. 80

kostnad kunde knappast uppgivas, förrän anbud å huvudentreprenaden inkommit.

För egen del framhöll departementschefen vid sagda tillfälle, att utsikten
till fördyrande av ifrågavarande byggnadsföretag icke kunde under
nuvarande förhållanden vara överraskande. Då kostnadsökningen i detta
fall kunde befaras uppgå till synnerligen betydande belopp och de kontrakterade
arbetena hittills endast omfattade grunden, antydde han tänkbarheten
av att låta de påbörjade arbetena avstanna. All hittillsvarande
erfarenhet under krisen gåve emellertid, enligt departementschefens då uttalade
mening, vid handen, att uppskov med byggnadsarbetens utförande
allenast medfört ytterligare fördyranden, och ansåg han sig vid sådant
förhållande ej böra ifrågasätta en sådan åtgärd.

Vid anmälan av sitt beslut uti ifrågavarande ärende sade sig riksdagen
dela denna departementschefens uppfattning och underströk dessutom
med styrka betydelsen av att nybyggnaden snarast bleve fullbordad.

Hur prisstegringen skulle ställa sig, kunde man dock ej då förutse.
Det visade sig emellertid snart, att de ökade kostnaderna slutade å betydande
belopp och att själva ökningen uppginge till mer än 200 procent
av den ursprungligen beräknade kostnaden. Kungl. Maj:t fann sig också
föranlåten föreslå 1919 års lagtima riksdag att, utöver tidigare beviljat
anslag å 1,128,000 kronor, för ändamålet bevilja ett belopp av 2,333,000
kronor samt därav anvisa dels på tilläggsstat för år 1919 ett belopp
av 1,100,000 kronor, dels ock på extra stat för år 1920 ett belopp
av 1,233,000 kronor.

Riksdagen beviljade det på tilläggsstat för år 1919 föreslagna beloppet
av 1,100,000 kronor men nedsatte det på extra stat för år 1920 ifrågasatta
anslaget ifrån 1,233,000 kronor med 110,000 kronor till 1,123,000
kronor. Riksdagen ansåg nämligen, att konjunkturerna på byggnadsmarknaden
skulle under år 1920 ställa sig gynnsammare än hittills och erinrade,
hurusom riksdagen i anslutning till detta betraktelsesätt i andra anslagsfrågor
ansett en nedsättning av de utav Kungl. Maj:t beräknade belopp
befogad. Särskilt hade riksdagen fäst sig vid de belopp, som i kostnadsförslaget
angående ifrågavarande laboratoriebyggnad angivits till gas,
vatten och uppvärmning samt yttre ledningar, till elektrisk belysningsoch
kraftanläggning samt till inventarier och inredningar.

Nu har tekniska högskolans byggnadskommitté till Kungl. Maj:t inkommit
med framställning av den 23 oktober 1919 om utverkande av
ytterligare ett belopp av 237,000 kronor till fullföljande av byggnadsarbetet
i fråga.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Innan jag närmare ingår på denna framställning och de till grund för
densamma liggande beräkningarna, vill jag erinra om det kostnadsförslag,
varpå hittillsvarande kostnadsberäkningar baserats. Detta kostnadsförslag,
uppgjort den 20 augusti 1918 av professorn E. Lallerstedt, var av följande
lydelse:

Kostnadsförslag

rörande nybyggnad, maskinell utrustning och möblering av tekniska högskolans
kemiska institution.

Sprängning, grundläggning ocKjsolering:

Bundet genom kontrakt med A.-B. Skånska cement gjuteriet

......................................................... kronor 163,400: —

Tillkommer pallsprängning m. m......................... » 6.600: —

Rörgravar för avlopp............................................. » 20,000:—kronor 190,000: —

Sockel och övriga stenarheten:

Genom kontrakt med J. Svenson, Kilafors......... kronor 51,560:

Tillkommer för frakter ....................................... » 8,000: —

» » terrasser....................................... » 5,440: — kronor 65,000: —

Fasadtegel:

Genom kontrakt med A.-B. Mälardalens tegelbruk kronor 42.000: —

Transporter från kaj m. m................................. » 11,000: — kronor 53,000: —

Taktegel ......................................................................................... Anbud av Axel Olsson å hyggnadsstommen ..............................	kronor	25,000 1,888,000	_
Målning sarbeten............................................................................		40,000	—
Smidesräcken och hissgaller .......................................................	»	8,000	-
Vägar, planerings- och planteringsarbeten...................................	>	35,000	—
Gas, vatten och uppvärmning samt yttre ledningar ..................	»	470,000	—
Elektrisk belysnings- och kraftanläggning .................................		127,000	—
Inventarier och inredningar .........................................................	»	230,000	—
Apparater och maskiner {enl. 1906 års kommitté 46,701 kronor)	>	95,000	—
Utrustning av lokalerna för kemisk-tekniska apparater samt för elektriska ugnar m. m...................................................		85,000: —
Ritningar, arbetsledning, kontroll och administration för bygg-nads-, planerings- och terasseringsarbeten...........................	»	70,000	_
Oförutsedda utgifter.......................................................................		80.000	—
Summa kronor 3,461,000	—

Åttonde huvudtiteln: 1920 års lillåggsstat.

Lallerstedt har nu till byggnadskommittén överlämnat en tablå utvisande
byggnadskassans ställning den 30 september 1919 rörande kemiska
instutionens nybyggnad. Denna tablå erbjuder följande siffror:

Tills dato utbetalda summor.

Grund och byggnadsstomme........................ kronor 1,560,534: 69

Ledningsarbeten rörande vatten, värme och

gas......................................................... » 45,230: —

Ledningsarbeten rörande elektrisk belysning

och kraft............................................... » 7.506:30

Ritningar, kontroll, administration m. in.... »_65.885: 99 kronor 1,679,156:98

Kontrakterade arbeten.

Med Axel Olsson .............................	cirka kronor	650,000	—
» J. Svenson, Kilafors..................	>		7,500	—
» I. Lund ...................................			1,900	—
» Botolfsen & C:o ......................	»		40,000	—
» S:t Eriks Lervarufabriker........	>		2,200	—
» Aktiebolaget Galor ................		»	75,000	—
* » P. A. Sjögren .....		»	159,000	—
» Elektr. A.-Bol. Skandia ...........		»	50,000	—
» Harald Abxner .......................		»	123,000	—
Diverse arbeten ................................	»	>	15,000	—

Beräknade arbeten.

Rörgrav .........................................................

Planeringar och plantering...........................

Huvudportalen...............................................

Målningsarbeten m. m..................................

Smidesräcken..........................;........................

Inventarier och armatur jämte ritningar......

Apparater och maskiner ..............................

Elektrisk servisledning med grav ...............

Arvoden åt ledningsexperter samt administration
rörande ledningsarbetena.........

Utrustning av lokalerna för kemisk-tekniska
apparater samt för elektriska ugnar in. m.

Ritningar, kontroll och administration ......

Oförutsedda utgifter ....................................

kronor 30,000: —

» 45.000: —

» 14.000: —

» 40.000: —

» 12,000: —

» 300.000: —

> 95.000: —

» 42,000: —

» 37,000: —

» 85,000: —

» 35 000: —

> 50,000:— kronor 1.908.600: —

Summa kronor 3,587,756:98

Av undertecknad beräknad kostnad 3,461,000 kronor, således en merkostnad av
runt 127,000 kronor.

Av riksdagen beviljat anslag 3,351,000 kronor, således en brist av runt 237,000
kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

Då uppvärmningen av byggnaden under kommande vinter är avsedd att försiggå
från nuvarande värmecentralen, är någon direkt bränslekostnad ej i ovanstående kostnadsuppgifter
medräknad.

Huruvida ovan omnämnda 237.000 kronor beböva utgå redan år 1920 eller möjligen
helt eller delvis kunua utbetalas år 1921 torde helt bero på läget inom arbetsmarknaden
och kan därför nu icke avgöras.

Stockholm den 10 oktober 1919.

Erik Lallerstedt.

I anslutning till denna tablå anför Lallerstedt i skrivelse till byggnadskommittén
följande:

Då riksdagen på sin tid vidtog ovannämnda sänkning i den äskade byggnadssumman,
torde skälet härtill hava varit, att man då genom den utveckling, världshändelserna
tagit, hyste den övertygelsen, att dyrtiden nått sin kulmen, och att man
kunde motse en sänkning av de då högt uppdrivna byggnadskostnaderna; särskilt lärer
riksdagen i detta avseende hyst förhoppningar, att alla arbeten rörande ledningar för
vatten och värme samt elektrisk belysning och kraft skulle kunna erhållas billigare,
än som angivits i undertecknads kostnadsförslag, som var upprättat i augusti 1918.

Då nu i huvudsak alla entreprenader rörande nämnda ledningar äro uppgjorda,
anser sig undertecknad böra för kommitterade meddela, huruvida några besparingar här
uppkommit, ävensom i övrigt angiva, huru den ekonomiska ställningen rörande byggnadsföretaget
utvecklat sig.

1 kostnadsforslaget hade nämnda ledningar beräknats sålunda:

Gas, vatten och uppvärmning samt yttre ledningar ........................ kronor 470.000: —-

Elektrisk belysnings- samt kraftanläggning....................................... » 127,000: —

De uppgjorda entreprenaderna äro följande:

Med A.-B. Calor för värmeledning..................................................... kronor 84.970: —

» » H. Ahxuer för värmeledning .......................................... » 138 000: —

» > P. A. Sjögren för vatten och avloppsledningar............... » 178,725: —

Dessutom tillkommer för ritningar och kontrakt till ingenjör

Theorell cirka................................................................................. » 25,000: —

För administration 2 procent cirka .................................................. » 10,000: —

» betongkulvert från nuvarande ångpannehuset till nybyggnaden

med Botolfsen & C:o..................................................................... > 40.000: —

» oförutsedda utgifter ..................................................................... » 12,000: —

Summa kronor 488,695: —

Med A.-B. Skandia för invändiga ledningar till elektrisk belysning
och kraft.............................................................................. kronor 54.500: —

För utvändig elektrisk servisledning beräknas ................................. » 42,000: —

Dessutom tillkommer för ritningar och entreprenadhandlingar till

ingenjör Blomquist cirka............................................................... » 5,000: —

För administration .............................................................. » 2,000: —

» oförutsedda utgifter ..................................................................... » 3.000: —

Summa kronor 106,500: —

Åttonde huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.

Det visar sig således, att å elektriska ledningsarbetena uppkommit en besparing
av 20,500 kronor, men att åter å Övriga ledningsarbeten uppkommit en förlust av
18,695 kronor, vadan alltså, i stort sett, man kali anse, att de år 1918 beräknade kostnaderna
i detta avseende å ledningsarbeten varit riktiga, och således någon motsedd
besparing bär ej uppkommit. Såsom av nämnda tablå, jämförd med 1918 års kostnadsförslag,
framgår, ha även å andra poster böjningar i stället för sänkningar mast
vidtagas.

De viktigaste av dessa äro att hänföra till beräknade kostnader för möbler, som
höjts med 70.000 kronor, planerings- och planteringsarbeten, som genom de uppdrivna
transportkostnaderna måst höjas med 10,000 kronor, in. fl. kostnadshöjningar, som framgå
av tablån.

De merkostnader, som komma att uppstå utöver av Lallerstedt upprättat kostnadsförslag,
beiäknar denne nu till 127,000 kronor och de merkostnader, som komma
att uppstå utöver beviljade medel, således till 237,000 kronor.

Lallerstedt anser sig dock böra påpeka, att någon bestämd summa ej kan givas,
förrän anbud å möbler inkommit, och är det icke uteslutet, att det kommer att visa
sig, att de beräknade medlen rörande möblerna genom nu rådande lockout m. fl. förhållanden
inom möbelindustrien komma att ytterligare överskridas.

Ävenså anser sig Lallerstedt böra framhålla, att uppvärmningen av nybyggnaden
är tänkt ske frän högskolans huvudcentral, och att denna uppvärmning icke är
inräknad i de nu beräknade kostnaderna, men att en sådan uppvärmning kan bliva
omöjliggjord dels därigenom, att arbetena å den betongkulvert, som förenar ångpannecentralen
med kemibyggnaden, är av Stockholms lokala samorganisation, den syndikalistiska
arbetarsammanslutningen, förklarad i blockad, dels att genom pågående snickeristrejk
det är ovisst, huruvida några fönsterbågar nu kunna anskaffas. Skulle nu
omhandlade blockad eller strejk innan vinterns inbrott ej kunna hävas, bleve följden
därav, att byggnaden måste provisoriskt uppvärmas, antagligen genom s. k. galtar.
Kostnaden för eldningen måste naturligtvis i sådant fall påföras byggnadskostnaderna.

Lallerstedt närsluter en skrivelse från byggnadsstyrelsens sakkunnige rörande
kostnadsberäkning, intendenten K. Bildmark, varav framgår, hurusom byggnadskostnaderna
sedan tidpunkten för upprättandet av undertecknads kostnadsförslag stigit med
10 å 12 procent,

Lallerstedts kostnadsförslag var, såsom redan angivits, uppgjort i augusti 1918
och delvis baserat på inlämnade anbud, delvis på gjorda beräkningar, och hade ydessa
anbud och beräkningar i möjligaste man hänsyn tagits till de arbetsavtal, som da voro
under behandling, och de arbetsiöihållauden. som da voro rådande. Ått i full utsträckning
förutse de svårigheter rörande arbetsförhållandena inom byggnadsindustrien, som
nu inträtt, var dock ogörligt, och förefanns även i till kostnadsberäkningen fogade
anbud från huvudentreprenören eu del rörliga summor, som genom rådande förhållanden
måst höjas.

Det är genom ovan angivna omständigheter, som de nu uppkomna merkostnaderna
förklaras, och torde även genom vad som nu påpekats framgå, att Lallerstedts
kostnadsförslag med hänsyn till tidpunkten, då det uppgjordes, ej var för lågt räknat,
ävenså torde genom intendenten Bildmarks intyg framgå, det nödig sparsamhet iakttagits
vid byggnadsarbetenas utförande.

Byggnadskommittén åberopar i sin skrivelse den av Lallerstedt gjorda
kostnadsutredningen och anhåller, att framställning i ämnet måtte göras

[63.]

94 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

[63.] till 1920 års riksdag. Så snart infordrade anbud å möbler inkommit, säger
sig kommittén ämna meddela, huruvida av samma anbud betingas ändring
i den för arbetenas färdigställande beräknade summan, ävensom när de
nödvändiga medlen behöva tagas i bruk. Härjämte framhåller kommittén,
att värmeledningsanordningarnas fullbordande av skäl, som angivas i Lallerstedts
utredning, möjligen bliva så fördröjda, att särskilda icke beräknade
kostnader för byggnadens uppvärmning under vintern komma att uppstå,
och säger sig kommittén, därest dylika kostnader befinnas oundvikliga,
skola inkomma med därav föranledd framställ ning.

I anslutning till kommitténs senast återgivna uttalanden har kommittén
sedermera i skrivelse den 4 december 1919 meddelat, att inkomna anbud
å möbler icke komme att föranleda ändring i den såsom erforderlior beräknade
merkostnaden av 237,000 kronor, men att av kommittén i dess
förra framställning antydda, av strejk och blockad föranledda, icke beräknade
kostnader för nybyggnadens uppvärmning nu kunde beräknas komma att
uppgå till 25,000 kronor, med vilket belopp den för institutionens färdigställande
äskade summan därför borde höjas. Det sålunda äskade beloppet,
262,000 kronor, anser kommittén böra vara tillgängligt redan under
år 1920, enär såväl byggnaderna som desammas utrustning, enligt vad
kommittén anser, skola under detta år bliva helt färdigställda.

Departe- Det torde ej i nämnvärd grad vara ägnat att väcka förvåning, att de

mentschefen. £r gjorda kostnadsberäkningarna ej visa sig hållbara. Förutvarande

departementschefen har redan förut i fråga om anslag till samma ändamål
uttalat farhågor härför, och man ledes av lätt insedda skäl härtill av
de nu rådande förhållandena på arbetsmarknaden. Huruvida desamma i
en snar framtid skola te sig ljusare och huruvida byggnadsverksamheten
skall gå en ekonomiskt fördelaktigare tid till mötes torde nu vara vanskligt
att bedöma; i allt fall synas några beräkningar i förevarande avseende
ej böra göras på grundvalen av någon mer optimistisk uppfattning härutinnan.

Med hänsyn emellertid till den ståndpunkt riksdagen en gång intagit
i avseende å förevarande byggnadsföretag, därvid riksdagen med eftertryck
uttalat sig för dess snara fullbordan, finner jag mig sakna anledning tillstyrka
annan åtgärd än att framställning nu göres till riksdagen om anvisande
av för ändamålet erforderliga ytterligare medel.

Byggnadskommittén begär nu ett tilläggsanslag å 262,000 kronor.

I enlighet med kommittén anser jag, att detta belopp bör äskas, att
utgå å tilläggsstat för år 1920.

Åttonde huvudtiteln: 1920 års iillåggsstat. 1)5

.lag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att, utöver för ändamålet av riksdagen tidigare beviljade
anslag å tillhopa 3,351,000 kronor till uppförande
av laboratoriebyggnad in. in. för tekniska högskolans
fackskola för kemisk teknologi, anvisa på tillläggsstat
för år 1920 ett reservationsanslag av 262,000
kronor.

3. Chalmers tekniska institut. Under åberopande av vad jag anfört
i samband med frågan om anslag till Chalmers tekniska institut, avsedda
att föreslås å 1921 års stat, tillåter jag mig hemställa, det Eders
Kungl. Maj:ts täcktes föreslå riksdagen

att anvisa på tillägg sstat för år 1920 såsom särskilda
förslagsanslag högst:

dels till täckande av beräknad brist vid 1919 års
utgång i den i ordinarie staten för Chalmers tekniska
institut upptagna anslagsposten till uppvärmning, belysning
och diverse utgifter ett belopp av 32,500 kronor;

dels ock till ytterligare utgifter under år 1920 till
uppvärmning, belysning och diverse utgifter för Chalmers
tekniska institut ett belopp av 25,000 kronor.

4. Täckande av brist i staten för tekniska elementarskolan,
tekniska fackskolan och tekniska gymnasiet i JK almö. Till lyshållning,
uppvärmning m. m. för tekniska elementarskolan, tekniska fackskolan
och tekniska gymnasiet i Malmö utgår enligt 1919 års stat 10,000
kronor. Det visade sig emellertid redan under år 1918, att icke ens dubbla
denna summa räckt till för ändamålet. På grund härav blev Kungl. Maj:t
föranlåten att tilldela tekniska elementarskolan ett belopp av 11,000 kronor
till täckande av den brist, som eljest skolat uppstå under år 1918. I den
av 1919 års riksdag för år 1920 godkända staten för ifrågavarande läroanstalt
är beräknat ett belopp av 17,000 kronor. Kungl. Maj:t hade i enlighet
med styrelsens begäran föreslagit ett belopp av 20,000 kronor, vilket
emellertid av riksdagen nedsattes till berörda summa, 17,000 kronor.

Till tryckningskostnader, annonser, skrivmaterialier in. m. har i staten
för samma läroanstalt för år 1919 beräknats 800 kronor. Med hänsyn till
de rådande höga priserna i detta avseende och den stegring i utgifter för
hithörande ändamål, som omorganisationen av läroanstalten måste medföra,
höjdes ifrågavarande anslagspost till 2,500 kronor för år 1920.

Det har nu visat sig, att förenämnda, för år 1919 beräknade belopp,

10,000 kronor och 800 kronor, varit otillräckliga för sina ändamål.

[64.J

Chalmers tek
niska institut.

[65.]

Täckande av
brist i staten
för tekniska
elementarskolan,
tekniska
fackskolan
och
tekniska
gymnasiet i
Malmö.

[66.]
Omorganisation
av
tekniska
elementarskolan
i
Härnösand
till tekniskt
gymnasium
och teknisk
fackskola för
träindustri.

167.]

Tekniska
elementarskolan
och
tekniska
gymnasiet i
Örebro.

96 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggssiat.

I skrivelse den 22 oktober 1919 bär läroanstaltens styrelse hemställt
om utverkande av erforderliga medel, 6,000 kronor, till täckande av den
brist, som på grund av de för nämnda anslagsposter ökade kostnaderna
beräknas komma att uppstå i läroanstaltens stat för år 1919.

Rörande storleken av det erforderliga beloppet hänvisar styrelsen till
en skrivelsen bifogad tablå, av vilken framgår, att den å förenämnda an
slagsposter för år 1919 beräknade bristen uppskattas till 9,000 kronor.
Till täckande av densamma anser styrelsen kunna användas dels en å
anslagsposten till laborationer uppkommen behållning å 700 kronor, dels
ock av influtna termins- och inträdesavgifter ett belopp av 2,300 kronor.
Till återstodens täckande skulle alltså erfordras ett anslag av 6,000 kronor.

Med skrivelse den 3 november 1919 har skolöverstyrelsen överlämnat
styrelsens framställning och därvid förklarat sig ej hava något att erinra
mot densamma.

Ej heller för egen del finner jag någon anledning till erinran mot
den nu gjorda framställningen och hemställer förty, det Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen .

att till täckande av för år 1919 motsedd brist i
staten för tekniska elementarskolan, tekniska fackskolan
och tekniska gymnasiet i Malmö anvisa på tilläggsstat
för år 1920 ett förslagsanslag, högst 6,000 kronor.

5. Omorganisation av tekniska elementarskolan'' i Härnösand
till tekniskt gymnasium och teknisk fackskola för träindustri. Under
åberopande av vad jag i annat sammanhang anfört rörande omorganisation
av den tekniska elementarskolan i Härnösand, hemställer jag, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för beredande av avlöning åt två lektorer och
en laboratorievaktinästare under senare halvåret 1920 vid
tekniska elementarskolan i Härnösand under dess omorganisation
till ett tekniskt gymnasium och en teknisk
fackskola för träindustri anvisa på tilläggsstat för år 1920
ett förslagsanslag, högst 6,460 kronor.

6. Tekniska elementarskolan och tekniska gymnasiet i Örebro.

Under åberopande av vad jag anfört i det vid årets statsverksproposition
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, i fråga om
inrättande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i Örebro,
hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 97

att för anordnande av en fjerde parallellavdelning
från och med höstterminen 1920 vid tekniska gymnasiet
i Örebro anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst 4,000 kronor.

7. Täckande av brist i staten för år 1919 för tekniska elementarskolan
och tekniska gymnasiet i Örebro. Till lyshållning, uppvärmning
m. in. för tekniska elementarskolan i Örebro anvisades för år
1918 sammanlagt 6,750 kronor. För år 1919 hade styrelsen icke ifrågasatt
högre belopp. Med hänsyn till stegringarna i prisen på bränsle
föreslog emellertid Kungl. Maj:t en höjning av anslaget till 7,000 kronor,
vilket jämväl av riksdagen bifölls. Sagda belopp visade sig snart otillräckliga,
och då för år 1917 uppstått en brist å 2,406 kronor samt för
vart och ett av åren 1918 och 1919 motsågs en brist av 7,000 kronor,
anhöll styrelsen i skrivelse den 16 november 1918 om beredande av medel
till täckande av nämnda brister. Dåvarande departementschefen tillstyrkte
framställning till riksdagen beträffande dels bristen för år 1917 å 2,406
kronor, dels den för år 1918 beräknade bristen å 7,000 kronor. I enlighet
med departementschefens hemställan avlät Kungl. Maj:t förslag till riksdagen,
som för ändamålet anvisade på tilläggsstat för år 1919 ett belopp
av 9,406 kronor. Vad angick bristen för år 1919, då beräknad till 7,000
kronor, ansåg departementschefen åtgärder ej då böra vidtagas för dess
täckande, enär det ej för det dåvarande kunde förutses, huru förhållandena
komme att gestalta sig under året, och bristens storlek ej då kunde
bestämmas. Denna departementschefens uppfattning biträddes av Kungl.
Maj:t, till följd varav någon framställning i ämnet icke avläts till riksdagen.

Beträffande den beräknade bristen för år 1919 har nu skolöverstyrelsen
i skrivelse den 30 augusti 1919 uttalat sig och därvid anfört följande:

Kostnaderna för anslagsposten »lyshållning, uppvärmning m. m.» uppgingo under
år 1918 till 17,058 kronor och hava i staten för år 1920 av riksdagen, som därvid
synes förutsätta, att bränsleprisen äro i sjunkande, beräknats till 15,000 kronor. Då
staten för år 1919 upptager ett belopp av 7,000 kronor till »lyshållning och uppvärmning
m. m.», skulle man med ledning av des år 1919 till ett belopp emellan 8 000 och 10,000 kronor. Då därtill staten för är 1919
upptager ett belopp av endast 600 kronor till »tryckningskostnader, annonser, skrivmaterialier
m. m.» men denna anslagspost under år 1918 uppgick till 2,454 kronor
och i staten för år 1920 under förutsättning, att en del av dessa kostnader skulle bestridas
genom lärjungeavgifterna, upptagits till 2 000 kronor, kommer med säkerhet
även på denna anslagspost en avsevärd brist att uppstå under år 1919.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

[68.]

Täckande av
brist i staten
för år 1919
för tekniska
elementarskolan
och
teknissagvmnasiet
i Örebro.

[69.]

Ökade medel
till utgifter
för uppvärmning
vid tekniska
skolan
i Stockholm.

98 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Överstyrelsen beräknar bristen för år 1919 i skolans stat till 10,000
kronor och hemställer om anvisande å tilläggsstat för år 1920 av sagda
belopp.

Då jag icke funnit anledning till erinran mot det nu framställda förslaget
hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till täckande av för år 1919 beräknad brist i
staten för tekniska elementarskolan och tekniska gymnasiet
i Örebro anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett
förslagsanslag, högst 10,000 kronor.

8. Ökade medel till utgifter för uppvärmning vid tekniska
skolan i Stockholm. I anledning av därom utav Kungl. Maj:t gjord framställning
har-1918 års riksdag på tilläggsstat för samma år såsom särskilda
förslagsanslag, högst, anvisat dels till täckande av under åren 1916
och 1917 uppkomna brister i de för tekniska skolan i Stockholm anslagna
medel till uppvärmning 17,916 kronor, dels till gottgörande av ränta å ett
för uppehållande av läroanstaltens verksamhet av dess styrelse upptaget
lån 550 kronor, dels ock till förstärkande av de för år 1918 läroanstalten
till buds stående medel till uppvärmning 15,000 kronor.

Sedermera har 1919 års riksdag på Kungl. Maj:ts framställning på
tilläggsstat för samma år såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisat
dels till täckande av under år 1918 beräknad brist i de för läroanstalten
anslagna medel till uppvärmning ett belopp av 3,000 kronor, dels ock till
förstärkande av de för år 1919 läroanstalten till buds stående medel till
uppvärmning ett belopp av 21,300 kronor.

I skrivelse den 15 juli 1919 har nu skolans styrelse hemställt om utverkande
av medel till förstärkning av det ordinarie anslaget till skolan
för år 1920, i vilket för skolans uppvärmning beräknats ett belopp av 5,000
kronor. Styrelsen anför i sagda hänseende följande:

På grund av de under senaste åren rådande onormala förhållandena hava vissa
kostnader för uppehållande av rörelsen vid tekniska skolan i Stockholm stigit i sådan
grad, att desamma trots iakttagande av den största sparsamhet icke hava kunnat bestridas
av beviljade ordinarie anslag eller eljest för skolan tillgängliga medel. Särskilt
bar detta varit förhållandet med kostnaden för skolans uppvärmning, och har styrelsen
i anledning härav varit nödsakad att hos Kungl. Maj:t hemställa om utverkande av
extra anslag för bestridande av denna merkostnad. För år 1919 har skolan jämväl erhållit
ett dylikt extra anslag stort 21,300 kronor, vid vars fastställande utgicks
från ett grundpris av 31 kronor 50 öre per kbm barrved.

I likhet med vad som varit fallet för år 1919 kan icke heller för år 1920 skolans
ordinarie värmeanslag å 5,000 kronor räcka för bestridande av kostnaderna. Nu -

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilldggsstat. 99

varande priset å barrved från härvarande lager uppgår för närvarande till cirka 21
kronor per kbm, efter vilket pris styrelsen sålunda måste anskaffa erforderligt bränsle
för vårterminen 1920. Det torde heller icke vara möjligt att räkna med ett lägre
bränslepris under sommaren 1920, då bränsle för höstterminen 1920 skall inköpas. Da
totala behovet av barrved för året 1920 utgör cirka 700 kbm, uppgår kostnaden härför
till 14,700 kronor, vartill kommer kostnaden för björkved (för bostadsuppvärmningen)
och koks beräknad till 2,000 kronor samt diverse andra kostnader för uppvärmningen
beräknade till 1,000 kronor, vadan kostnaden för skolans uppvärmning under år 1920
bör beräknas till 17,700 kronor. Då skolans ordinarie anslag för ändamålet uppgår
till 5,000 kronor, erfordras sålunda ett ytterligare belopp av 12,700 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer styrelsen, att
Kungl. Maj:t måtte utverka ett tilläggsanslag till skolans uppvärmning å
12,700 kronor. Framställningen tillstyrkes av skolöverstyrelsen i dess
skrivelse den 30 augusti 1919.

Emot berörda framställning finner jag intet att erinra och får sålunda
hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkande av de för år 1920 tekniska
skolan i Stockholm till buds stående medel till uppvärmning
anvisa på tillägg sstat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst 12,700 kronor.

9. Tekniska skolan i Stockholm. Under åberopande av vad jag

i annat sammanhang anfört i fråga om förslag till vissa anslag å 1921
års stat till tekniska skolan i Stockholm, hemställer jag, det täcktes Eders
Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till tekniska skolan i Stockholm för följande
ändamål på tilläggsstat för år 1920 såsom särskilda förslagsanslag,
högst, anvisa nedan angivna belopp, nämligen dels

till beredande av ytterligare löneförbättring åt
lärarna vid skolan ett belopp av 9,957 kronor att av
skolans styrelse fördelas på de olika lärarna med hänsyn
till tjänstgöringens art och omfattning, under villkor
att Stockholms stad för ändamålet bidrager med samma
belopp som statsanslaget,

dels ock till beredande av löneförbättring åt vaktmästarna
vid skolan ett belopp av 795 kronor, under villkor
att samma belopp för ändamålet tillskjutes av Stockholms
stad.

[70.]

Tekniska
skolan i
Stockholm

[71]

Bergsskolorna
i Filipstad
och
Falun.

[72.]

Dvrtidstilllägg
åt befattningshavare
vid
tekniska skolorna
i Stockholm
och
Eskilstuna,
bergsskolorna
i Filipstad
och Falun
samt vävskolan
i Borås.

100 Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

10. Bergsskolorna i Filipstad och Falun. Till Kungl. Maj:t har
framställning ingivits angående beredande av löneförbättring åt lärarna
vid bergsskolorna i Filipstad och Falun, i syfte att dessa måtte i avlöningshänseende
bliva likställda med motsvarande lärare vid de tekniska elementarskolorna
och fackskolorna. Ärendet har ännu icke hunnit bliva
föremål för erforderlig beredning, men då jag är sinnad föreslå åtgärder
i med framställningen åsyftad riktning, hemställer jag, det Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående löneförbättring
åt lärarna vid bergsskolorna i Filipstad och Falun,
för ändamålet beräkna på tilläggsstat för år 1920
ett förslagsanslag, högst, å 8,520 kronor.

11. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid tekniska skolorna
i Stockholm och Eskilstuna, bergsskolorna i Filipstad och Falun
samt vävskolan i Borås. Enligt hittills gällande bestämmelser hava
befattningshavare vid tekniska skolorna i Stockholm och Eskilstuna under
vissa villkor tillerkänts dyrtidstillägg efter de grunder, som fastställts för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Härför erforderliga
medel hava utgått av ett utav riksdagen anvisat särskilt anslag till dyrtidstillägg.
åt befattningshavare i statens tjänst. Det har emellertid befunnits
lämpligt, att ifrågavarande anslag allenast avsåge statens befattningshavare
i egentlig bemärkelse och att dyrtidstillägg åt vissa speciella
kategorier tjänstemän, vilka icke i förhållande till staten intoge samma
ställning som statens egna befattningshavare, bereddes genom särskilda
anslag å respektive huvudtitlar.

Nu har vidare skolöverstyrelsen föreslagit, att dyrtidstillägg åt lärarna
vid bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vid vävskolan i Borås må
utgå av statsmedel under vissa villkor och efter samma grunder, som
gälla för befattningshavare i statens tjänst. Jag finner jämförelsen mellan
dessa sistnämnda och lärarna vid de tekniska skolorna i Stockholm
och Eskilstuna befogad och är sinnad att framlägga förslag härutinnan.
Vad särskilt angår bergsskolorna i Filipstad och Falun har min företrädare
i statsrådsämbetet vid anmälan av anslag till dessa skolor för år 1920
uttalat sig för dyrtidstilläggs utgående åt de därstädes anställda lärarna
såväl för år 1919 som år 1920. Då framställning i detta avseende beträffande
år 1919 ej förelädes 1919 års lagtima riksdag, torde medel härför
nu tagas i betraktande. Frågan om dyrtidstillägg åt statens tjänstemän
under år 1920 är emellertid ännu icke så beredd, att den kan underställas
Kungl. Maj:ts prövning, vadan jag hemställer, det Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 101

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstilllägg
åt befattningshavare vid de tekniska skolorna i
Stockholm och Eskilstuna, bergsskolorna i Filipstad och
Falun samt vävskolan i Borås, beräkna på tilläggsstat
för år 1920 ett förslagsanslag av 150,000 kronor.

12. Yrkespedagogisk centralanstalt. Under åberopande av vad
jag till det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden under denna rubrik anfört, får jag hemställa,
det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till en yrkespedagogisk centralanstalt med de
uppgifter och den anordning, som av Kungl. Maj:t i
anslutning till av mig angivna riktlinjer närmare bestämmes,
anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett reservationsanslag
av 45,000 kronor.

Handelsundervisningen.

13. Handelsgymnasier. Under åberopande av vad anförts i fråga
om understöd åt handelsgymnasierna för år 1921, tillåter jag mig hemhemställa,
det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till beredande av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna
i Stockholm,'' Göteborg, Malmö, Hälsingborg,
Örebro och Norrköping, utöver till dem redan
anslagna belopp, anvisa på tilläggsstat för år 1920 såsom
förslagsanslag, högst ett belopp av 160,000 kronor,
med skyldighet för kommun, där dylik handelsundervisningsanstalt
åtnjuter statsunderstöd, att själv eller
genom enskilda donatorer tillhandahålla erforderliga
lokaler för undervisningen samt årligen lämna ett kontant
bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet,
samt med den fördelning och på de villkor
i övrigt, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

Nytt anslag.

[73.]

Yrkespedagogisk
centralanstalt.

[74.]

Handels gymnasier.

102

Åttonde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.

[75.]

Dyrtiditill lägg.

[76.]

Tillfällig 18-^förbättring
under år 1920
för viss personal
inom
den civila
s tatsförvaltningen.

Diverse.

1. Dyrtidstillägg. För beredande av dyrtidstillägg under år 1919
åt befattningshavare i statens tjänst anvisade 1919 års lagtima riksdag
på tilläggsstat för samma år under åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag
av 11,770,000 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet förut denna
dag anfört i fråga om beredande av dyrtidstillägg under innevarande år
åt befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa, det Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg
under år 1920 åt befattningshavare i statens tjänst,
tills vidare under åttonde huvudtiteln beräkna på tilllägg
sstat för år 1920 ett förslagsanslag av 13,000,000
kronor.

2. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen. Under åberopande av vad chefen
för finansdepartementet förut denna dag till statsrådsprotokollet över
finansärenden anfört i fråga om beredande av tillfällig löneförbättring för
ordinarie befattningshavare i statsdepartementen, centrala verk, hovrätterna
och andra grenar av den civila statsförvaltningen, hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan
varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig
löneförbättring under år 1920 för viss personal inom
den civila statsförvaltningen å tilläggsstat för år 1920
under åttonde huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna
ett belopp av 1,439,249 kronor.

Åttonde huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat. 103

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel. Under
åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna dag till
statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om förstärkning av
de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar in. in. anvisade medel, hemställer
jag, att Eders Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan
varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de till
avlönande av vissa extra befattningshavare inom den
civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. in. anvisade medel å tilläggsstat för år 1920 under
åttonde huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett
belopp av 246,000 kronor.

4. Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter.
Genom beslut av 1919 års lagtima riksdag anvisades
på tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 13,875,000 kronor för
beredande under år 1919 av dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och
småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor, vissa småskoleseminarier,
privatläroverk samt folkhögskolor, att utgå efter vissa av riksdagen
närmare angivna grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder kunde befinnas
erforderliga. I avseende å dyrtidstillägg åt bemälda befattningshavare
efter utgången av år 1919 har min företrädare i statsrådsämbetet jämlikt
därtill av Kungl. Maj:t lämnat bemyndigande tillkallat vissa sakkunniga.
Dessa sakkunniga hava ännu ej slutfört sina arbeten. Emellertid
har jag från de sakkunniga erhållit meddelande, att ifrågavarande dyrtidstillägg
beräknats utgå efter regler, som i viss utsträckning anslöte sig till
nu gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst. Enligt approximativa beräkningar skulle för år 1920 krävas
ett anslagsbelopp av 37,900,000 kronor.

Jag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att, i avbidan på proposition angående dyrtidstilllägg
under år 1920 åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisningsanstalter, för ändamålet beräkna på tilllägg
sstat för nämnda år ett förslagsanslag av 37,900,000
kronor.

177.1

Förstärkning
av de till avlönande
av
vissa extra
befattningshavare
samt
till vikariatsersättningar

m. m. anvisade
medel.

[78.]

Dyrtidstillägg
åt lärare vid
vissa statsunderstödda

undervisningsanstalter.

104 - Åttonde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[79 ] 5. Förstärkande av ordinarie reservationsanslaget till extra

Förstärkande utgifter. Under åberopande av jag förut denna dag anfört ifråga om
av ordinarie höjning av det ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, hemställer
«uuaget°tiu jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
extra ut- att till förstärkande av det ordinarie reservations glfter''

anslaget till extra utgifter anvisa på tilläggsstat för år

1920 ett förslagsanslag, högst, å 38,000 kronor.

Sammanfattning av anslagen å tilläggsstaten.

I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag låtit uppgöra en
sammanställning (se bil.) av samtliga de medelsbehov, som jag här ovan
föreslagit skola tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1920. Såsom
framgår av denna sammanställning erfordras ett belopp av sammanlagt
59,149,400 kronor, vilket i sin helhet torde böra utgå av andra
statsinkomster än lånemedel.

Vad departementschefen sålunda yttrat, tillstyrkt
och hemställt täcktes, på tillstyrkan av statsrådets övriga
ledamöter, Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla;
och skulle utdrag av detta protokoll tillställas finansdepartementet
till ledning vid avfattandet av Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggsstat
för år 1920.

Ur protokollet:
Harald Frisk.

105

Sammanställning av anslagen under åttonde huvudtiteln
å tilläggsstat för år 1920.

U) f	j Punkt.		Kronor.
		Ecklesiastikdepartementet.
		Arkiv, bibliotek och museer.
		Arkiv.
2	i	Hyllinredning i riksarkivet, reservationsanslag .............................................	11,000
		Bibliotek.
4	2	Ersättning för redigering av ett tioårsregister till den för Sveriges offentliga
		bibliotek gemensamma accessionskatalogens 21 :a—30:e årgångar, reservations-anslag.................................................................................................	2,500
8	3	Täckande av under år 1918 uppkommen brist i stifts- och läroverksbibliotekets i
		Linköping kassa, förslagsanslag, högst......................................................	1,516
8	4	Förstärkande av anslaget till pedagogiska biblioteket, förslagsanslag, högst.........	186
		Museer.
		Nationalmuseet:
9	5	Nyinredning i antiksalen, reservationsanslag ........................ ................... Livrustkammaren:	11,223
10	6	Lönetillägg åt vaktmästarna, förslagsanslag, högst.......................................	2,100
11	7	Tillfällig löneförbättring för år 1920 för befattningshavare, förslagsanslag, högst Naturhistoriska riksmuseet:	1)2,000
11	8	Nattlig bevakning vid etnografiska avdelningen, förslagsanslag, högst............	1,700
11 11	9 0)	Förstärkande för år 1920 av expensanslaget för avdelningarna vid Frescati, för-slagsanslag, högst .............................................................................. Förstärkande för år 1920 av anslaget till expenser samt till vård, underhåll och	57,000
förkovran av etnografiska avdelningen, förslagsanslag, högst ....................	4,000
		Nordiska museet:
13	10	Dyrtidstillägg åt personalen, förslagsanslag, högst.......................................	1)96,000
14	11	Lönetillägg åt vaktmästarna, förslagsanslag, högst.......................................	6,550
14	12	Svenska skolmuseet, förslagsanslag, högst ..................................................	200
		Kyrkliga ändamål.
15	13	Täckande av brist i domkapitlets i Luleå räkenskaper, förslagsanslag, högst.....	881
18	14	Ersättning åt kyrkofonden för vissa indragna rånte- och kronotiondeanslag i Gö-
		teborgs stift, förslagsanslag, högst.........................................................	5,191
18	15	Beredande av viss ersättning åt innehavaren av komministersbostället i Botkyrka
			2,164

21	16	Dyrtidstillägg under år 1920 åt sjömanspräster, förslagsanslag ........................	1)26,500

i) Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 14

106

\| Sida.	Punkt.		Kronor.
		Akademier.
		Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
22	17	Konserveringsarbeten i statens historiska museum, reservationsanslag ..	4,100
25	18	DyrtidstiUägg åt den Hjertbergska antikvarien, förslagsanslag ...........	1)4,324
		Akademien för de fria konsterna.
26	19	Förstärkande av vissa anslagsposter i staten för akademien, förslagsanslag, högst	18,700
		Musikaliska akademien.
26	20	Förstärkande av akademiens anslag till expenser m. m., förslagsanslag, högst ...	10,000
		Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
		Uppsala universitet. .
28	21	Ytterligare kostnader för materiell m. m. för hygieniska institutionen, reservations-
		anslag ..................................................................	1,000
28	22	Ny propedeutisk kurs vid undervisningen inom den medicinska fakulteten, för-
		slagsanslaq, högst ........................................ ............	3,750
29	23	Ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset, reservationsanslag......	1)2,525,000
29	24	Ytterligare kostnader för psykologiska laboratoriet, reservationsanslag	400
29	25	Driftkostnader vid Klubbans biologiska station, reservationsanslag	1,400
29	26	Förstärkande av de ordinarie anslagen till:
		Materiell m. m. för medicinska poliklinikerna, reservationsanslag...........	4,650
		Materiell m. m. för patologiska institutionen, reservationsanslag .............	625
		Materiell m. m. för fysiologiska institutionen, reservationsanslag ...	1,450
		Materiell m. m. för institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi, reserva■
		tionsanslag .....................................	3,150
		Materiell m. m. för farmakologiska institutionen, reservationsanslag..............	1,575
		Materiell m. m. för institutionen för allmän och analytisk kemi, reservationsanslag	10,400
		Materiell m. m. för mineralogisk-geologiska institutionen, reservationsanslag ...	1,200
		Materiell m. m. för fysiska institutionen, reservationsanslag . .	5,900
		Materiell m. m. för astronomiska institutionen, reservationsanslag.................	3,400
		Materiell m. m. för meteorologiska institutionen, reservationsanslag.............	7,425
		Materiell m. m. för botaniska institutionen ;•
		botaniska museet, reservationsanslag . .	1,250
		botaniska trädgården, reservationsanslag .......................	34,900
		botaniska laboratoriet, reservationsanslag	825
		Materiell in. m. för växtbiologiska institutionen, reservationsanslag ......	3,125
		Materiell m. m. för zoologiska institutionen, reservationsanslag........	6,175
		Materiell m. m. för geografiska institutionen, reservationsanslag ............	500
34	27	Täckande av brist i universitetsbibliotekets räkenskaper för år 1918, förslags-
		anslag, högst ......... ......	13,994
34	(27)	Förstärkande av anslaget till universitetsbiblioteket, förslagsanslag, högst ......	20,000 1

l) Beräknat belopp.

107

C0 Cu p	*0 C a pr		Kronor.
		Lunds universitet.
36	28	Prebendeinstitutionens upphörande, förslagsanslag, högst.................................	1)1,030
37	29	Täckande av merkostnader å nybyggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårds-
		inrättningar i Lund, reservationsanslag......................................................	i) 191,060
37	30	Inredning och möblering av vissa lokaler för humanistiska sektionens seminarier,
		reservationsanslag ................................................................................	14,500
38	31	Förstärkande jäv de ordinariejanslagen till:
		Materiell m. m. för anatomisk-histologiska institutionen, reservationsanslag......	12,450
		Materiell m. m. för fysiologiska institutionen,''reservationsanslag ..................	8.000
		Materiell m.jm. för medicinsk-kemiskajinstitutionen, reservationsanslag .........	12,000
		Materiell m. m. för patologisk-anatomiska institutionen, reservationsanslag .....	6,950
		Materiell m. m. för astronomiska observatoriet, reservationsanslag..................	7,000
		Materiell m. m. för botaniska institutionens systematiska avdelning, reserva-	-
		tionsanslag ...................................................................................... Materiell m. m. för botaniska institutionens fysiologiska avdelning, reserva-	18,900
		tionsanslag .....................................................................................	5,000
		Materiell m. m. för fysiska institutionen, reservationsanslag .......................	8,000
		Materiell m. m. för geologisk-mineralogiska institutionen, reservationsanslag ...	2,000
		Materiell m. m. för kemiska institutionen, reservationsanslag........................	25,000
		Materiell m. m. för zoologiska institutionen, reservationsanslag.....................	18,650
		Materiell m. m. för inrättningen för gymnastik och fäktkonst, reservationsanslag	3,000
		Materiell m. m. för institutionen för ärftlighetsforskning, reservationsanslag ...	750
		Materiell m. m. för farmakologiska institutionen, reservationsanslag...............	500
		Materiell m. m. för universitetsbiblioteket, reservationsanslag........................	20,100
		Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
46	32	Förstärkande av de ordinarie anslagen till:
		Materiell m. m. för anatomiska institutionen, reservationsanslag ..................	12,600
		Materiell m. m. för histologiska institutionen, reservationsanslag ................	3,000
		Materiell m. m. för patologisk-anatomiska institutionen, reservationsanslag......	15,400
48	33	Täckande av brist i räkenskaperna för polikliniken för barnsjukdomar i Stock-
		holm, förslagsanslag, högst .................................................................	5,085
		Ser afimerlasarettet.
48	34	Täckandet av beräknad brist i lasarettets räkenskaper för år 1919, förslagsanslag,
		högst ...........................................................................................	68,000
48	(34)	Täckandet av motsedd brist i lasarettets räkenskaper för år 1920, förslagsanslag,
		högst ........................................................................................	500,000
51	35	Kylanläggning vid seiafimerlasarettet, reservationsanslag.................................	25,000
		Farmaceutiska institutet.
55	36	Förstärkande under år 1920 av institutets anslag till materialier m. m., till upp-
		värmning m. m. och till egendomens underhåll m. m., förslagsanslag, högst...	15,000

1) Beräknat belopp.

108

Sula.	Punkt.		Kronor.
		Undervisningsanstalter för barnmorskor m. m.
56	37	Täckande av under åren 1917 och 1918 uppkomna brister i allmänna barnbörds.
		husets räkenskaper, förslagsanslag, högst.............	29,388
56	(37)	Avlöningsförbättring åt predikanten vid allmänna barnbördshuset, förslagsanslag
		högst ............... . ... ........	500
		Allmänna skolväsendet.
		Skolöverstyrelsen.
58	38	Förstärkning för år 1920 av anslaget till expenser m. m., förslagsanslag, högst .	7,000
58	(38)	Hyreskostnad för ämbetslokal åt skolöverstyrelsen, förslagsanslag, högst	11,290
58	39	Täckande av brist i expensanslaget för åren 1918 och 1919, förslagsanslag, högst	!) 21,000
		Det högre skolväsendet.
		Högre läraiinneseminariet:
59	40	Förstärkande för år 1920 av anslaget till expenser, förslagsanslag, högst .	3,000
59	41	Förstärkande för år 1920 av anslaget till arvoden åt timlärare och vikarier,
		förslagsanslag, högst......................................	2,225
		Statens läroverk:
59	42	Bidrag till bestridande av utgifter för allmänna läroverkens ljus- och vedkassor,
		förslagsanslag ....................................	725,000
65	43	Bidrag till nya elementarskolans skolkassa, förslagsanslag ..	22,000
		Privatläroverk:
68	44	Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala m. fl. läroanstalter, förslagsanslag,
		högst ...................................................	i) 35,000
69	45	Tillfällig löneförbättring åt lärarinnor vid tre'' läroanstalter för utbildande av
		lärarinnor i handarbete, förslagsanslag, högst......	3,100
		Folkundervisningen.
		Folkskoleseminarier:
69	46	Förstärkande av de i folkskoleseminariernas stater upptagna anslagen till ma-
		teriell m. m., förslagsanslag, högst ..................................•.	180,000
71	47	Parallellavdelning vid folkskoleseminariet i Skara, reservationsanslag...........	14,270
71	48	Ordnandet av tomtområdet vid folkskoleseminariet i Luleå, reservationsanslag	12,000
		Småskoleseminarier:
74	49	Lönereglering vid seminarierna i Haparanda och Murjek m. m., reservations-
		anslag................................	1)4,000
75	50	Fortbildningskurser:
		Fortbildningskurser i allmänhet, reservationsanslag .................................	2,400
		Särskilda fortbildningskurser i gymnastik, reservationsanslag	1,600
		Särskilda fortbildningskurser i skolträdgårdsskötsel, reservationsanslag.........	2,500
		Särskilda kurser i simning och livräddning, reservationsanslag	.180
		Folkskolor:
75	51	Svensk undervisning för svenska barn i utlandet, förslagsanslag, högst .........	9,800
80	52	Förstärkande av anslaget till undervisningsmateriell m. m., förslagsanslag, högst	15,000

l) Beräknat belopp.

109

:£\	Punkt. 1		Kronor.
		Fortsältningsskolor:	41,000
80	53	Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor, reservationsanslag...........
		Folkbildningsåtgärder i övrigt.
		Populärvetenskapliga föreläsningar.
81	54	Sommarkurser i Stockholm, reservationsanslag .............................................	4,000
		Abnormundervisningen.
83	55	Täckande av brist i räkenskaperna för institutet och förskolan för blinda å
		Tomteboda för år 1919 samt förstärkande av det ordinarie anslaget till insti-tutet för år 1920, förslagsanslag, högst....................................................	1)225,000
83	56	Täckande av brist i staten för år 1918 för förskolan för blinda i Växjö, för-	532
		slagsanslag, högst ...............................................................................
83	(56)	Täckande av beräknad brist i staten för år 1919 för förskolan för blinda i Växjö,
	förslagsanslag, högst ..............................................................................	9,550
84	57	Förstärkande av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö, förslags-
	anslag, högst..........................................................................................	15,580
85	58	De blindas veckoblad, förslagsanslag, högst..................................................	2,400
85	59	Bidrag till fria frakter för materialier till blinda hantverkare från hantverkssko-	5,000
		lans i Kristinehamn för blinda materialdepå, förslagsanslag, högst ...............
86	60	Uppförande av byggnader för en vårdanstalt för blinda med komplicerat lyte,	100,000
		reservationsanslag ...............................................................................
86	61	Förstärkande för år 1920 av anslagen till den med drottning Sofias stiftelse för-
		enade vårdanstalten för blinda dövstumma m. fl., förslagsanslag, högst ...... ..	95,000
		Deri tekniska undervisningen m. m.
		Den tekniska undervisningen.
88	62	Täckande av för år 1919 motsedd brist i anslaget till diverse utgifter för bränsle,
		lyshållning m. m. vid tekniska högskolan, förslagsanslag, högst.....................	130,000
88	(62)	Förstärkande för år 1920 av anslaget till diverse utgifter för bränsle, lyshållning	145,000
	m. m. vid tekniska högskolan, förslagsanslag, högst..................................
88	63	Laboratoriebyggnad m. m. för tekniska högskolans fackskola för kemisk teknologi,	262,000
		reservationsanslag ............................................................................
95	64	Täckande av beräknad brist vid 1919 års utgång i det i staten för Chalmers tek-
		niska institut upptagna anslaget till uppvärmning m. m., förslagsanslag, högst	32,500
95	(64)	Ytterligare utgifter under år 1920 till uppvärmning m. m. för Chalmers tekniska	25,000
		institut, förslagsanslag, högst .................................................................
95	65	Täckande av för år 1919 motsedd brist i staten för tekniska elementarskolan, tek-
		niska fackskolan och tekniska gymnasiet i Malmö, förslagsanslag, högst.........	6,000
96	66	Avlöning åt två lektorer och en laboratorievaktmästare under senare halvåret
		1920 vid tekniska elementarskolan i Härnösand, förslagsanslag, högst...........	6,460

!) Beräknat belopp.

GC		-
£ p	P pr		Kronor.
96	67	Fjärde parallellavdelning h. t. 1920 vid tekniska gymnasiet i Örebro, förslags-
		anslag, högst ...........................	4,000
97	68	Täckande av för år 1919 beräknad brist i staten för tekniska elementarskolan och
		tekniska gymnasiet i Örebro, förslagsanslag, högst	10,000
98	69	Förstärkande av tekniska skolan i Stockholm för år 1920 till buds stående medel
		till uppvärmning, förslagsanslag, högst.....	12,700 9,957
99	70	Löneförbättring åt lärare vid tekniska skolan i Stockholm, förslagsanslag, högst
99	(70)	Löneförbättring åt vaktmästare vid tekniska skolan i Stockholm, förslagsanslag,
		högst ..............	795
100	71	Löneförbättring åt lärare vid bergsskolorna i Filipstad och Falun, förslagsanslag,
		högst ...................	i) 8,520
100	72	Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid de tekniska skolorna i Stockholm och
		Eskilstuna, bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i Borås, för-slagsanslag ..........	1)150,000 45,000
101	73	Yrkespedagogisk centralanstalt, reservationsanslag......
		Handelsundervisningen.
101	74	Förhöjda understöd åt handelsgymnasierna, förslagsanslag, högst	160,000
		Diverse.
102	75	Dyrtidstillägg, förslagsanslag ....................	1)13,000,000
102	76	Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den civila stats-
103		förvaltningen, förslagsanslag .....	1)1,439,249
77	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare samt till
103		vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, förslagsanslag	1)246,000
78	Dyrtidstillägg för år 1920 åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsan-
104		stalter, förslagsanslag.............	1)37,900,000
79	Förstärkande av anslaget till extra utgifter, förslagsanslag, högst ....................	38,000
		Summa	59,149,400

i) Beräknat belopp.

Stockholm 1919, Ivar Hasggströms Boktryckeri Å. B

1923S4

Nionde huvudtiteln: 1920 års tWäggsstat.

Tilläggsstaten för år 1920.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7
januari 1920.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Petersson, redogjorde härefter för
de frågor, som rörde regleringen av utgifterna under nionde huvudtiteln
å tilläggsstat för år 1920, samt anförde därvid följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

Nionde huvudtiteln: 1920 års tiUäggsstat.

[1.]

Centralanstalten
för fttrsöksväsendet

på jordbruks•
området.

. t2'']

Tillskott till
ctyrtidstilllägg
för låntbruksingenjörer.

A. Iiaiitliuttliålliiiiigcii.

1. Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 3 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag
till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till
riksdagen, för detta ändamål beräkna å tiUäggsstat för
'' år 1920 ett anslag av ........................... kronor 100,000.

2. Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer.

På Kungl. Maj:ts förslag har tillskott till krigstidstillägg eller dyrtidstillägg
för lantbruksingenjörer på grund av arbete enligt taxa beviljats
för åren 1918 och 1919. Dylikt tillägg är även i år erforderligt.
I avvaktan å pågående utredningar bör härtill nu beräknas visst belopp,
som synes kunna förslagsvis upptagas till samma belopp som i fjol,
nämligen 50,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

i avbidan på den proposition angående tillskott
till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer, som
Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för
detta ändamål å tiUäggsstat för år 1920 beräkna ett
anslag av.................................................... kronor 50,000.

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

3. Försöksloge vid Ultuna.

För 1918 års lagtima riksdag framlade Kungl. Maj:t i punkten 11
under nionde huvudtiteln förslag om anslag till uppförande vid Ultuna av en
logbyggnad för därvarande lantbruksinstituts och Sveriges utsädesförenings
filials försöksverksamhet. Enligt ett den 23 juli 1917 avgivet
anbud skulle byggnaden kunna uppföras för 19,843 kronor i ett för allt.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade riksdagen å extra stat
för år 1919 för ändamålet ett reservationsanslag av 19,000 kronor.
Kungl. Maj:t bemyndigade den 11 juli 1918 institutets styrelse att föranstalta
om byggnadens uppförande för institutets räkning samt anbefallde
samma styrelse tillse, att genom vidtagande av förenklingar, där
sådana kunde ske utan större olägenhet, och genom att Ultuna egendom
utan ersättning biträdde med åtminstone en del transporter och körslor
kostnaden begränsades därhän, att anslaget bleve tillräckligt.

År 1919 anvisade riksdagen anslag till uppförande av en lärlingsbyggnad
vid Ultuna, avsedd att förläggas å den plats, där den gamla,
odugliga logbyggnad är belägen, som skulle ersättas medelst den nya
logbyggnaden.

Styrelsen för lantbruksinstitutet vid Ultuna har nu anmält, att den
infordrat anbud å uppförandet av omförmälda logbyggnad, av vilka det
lägsta slutade å 33,9(>0 kronor, och att alltså ytterligare medel behövdes.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 4 december 1919 meddelat,
att styrelsen hos institutets styrelse anhållit om upplysning, huruvida
vid anbudens infordrande hänsyn blivit tagen till de i brevet den 11
juli 1918 angivna omständigheter. I sammanhang härmed hade institutets
styrelse anmodats att taga under närmare omprövning, huruvida
icke sådana anordningar kunde träffas, att uppförandet av ifrågavarande
logbvggnad kunde anstå till en tidpunkt, då byggnadskostnaderna
ställde sig lägre än nu.

Lantbruksinstitutets styrelse hade i anledning härav upplyst, att
vid anbudens infordrande hänsyn tagits till angivna omständigheter,
samt anfört, att styrelsen icke Båge sig i stånd att föreslå några särskilda
anordningar, som skulle göra uppförandet av logbyggnaden mindre
nödvändigt under en tid framåt. Tvärtom vore dess uppförande nödvändiggjort
av beslutet om den nya lärlingsbyggnaden.

För egen del har lantbruksstyrelsen anfört, att — då det behov,
ifrågavarande logbyggnad vore avsedd att tillgodose, alltjämt gjorde sig

[3.]

Försökslogc
vid Ultuna.

4 Nionde huvudtiteln: 1920 års til/äggsstat.

[3.] gällande och då styrelsen för institutet vid byggnadsfrågans prövningsyntes
hava tagit under övervägande, huruvida byggnadens uppförande
kunde uppskjutas eller någon förenkling däri kunde äga rum — fullföljandet
av det en gång fattade beslutet om byggnadens uppförande
torde kräva anvisande av det ytterligare belopp/varom institutets styrelse
i sin ifrågavarande skrivelse den 23 september 1919 gjort anmälan.

Vepartemerda- I ärendets nuvarande läge torde ej annat vara att göra än att av

en riksdagen äska ett fyllnadsanslag å 14,900 kronor till ifrågavarande logbyggnads
uppförande. Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att för uppförandet vid Ultuna av en logbyggnad
för dåvarande lantbruksinstituts och Sveriges utsädesförenings
filials försöksverksamhet ytterligare anvisa å
tilläggsstcit för år 1920 ett reservationsanslag
av..................................................... kronor 14,900.

4. Elektrisk anläggning vid Ultnna.

[4-] I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 63 den

anläggniny 26 februari 1915 har riksdagen till elektrisk anläggning vid Ultuna
vid uituna. lantbruksinstitut och egendom beviljat ett anslag av 32,000 kronor och
(extra anslag.) därav å extra stat för år 1916 anvisat 10,000 kronor. Vattenfallsstyrelsen
hade beräknat totalkostnaden för elektrifieringen av Ultuna och
Kungsängen till förstnämnda belopp.

Sedan lantbruksstyrelsen efter hörande av styrelsen för ifrågavarande
lantbruksinstitut och efter samråd med vattenfallsstyrelsen till
Kungl. Maj:t ingivit plan för anläggningens utförande, blev denna plan
den 3 december 1915 av Kungl. Maj:t godkänd.

Med bitall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning anvisade
sedermera riksdagen å extra stat för år 1917 återstående 22,000
kronor av förenämnda år 1915 beviljade anslag.

Hos Kungl. Maj:t har nu nämnda institutsstyrelse i skrivelse den
27 september 1919 anfört följande.

»Sedan 1915 års riksdag beviljat ett anslag av 32,000 kronor till elektrisk
anläggning vid Ultuna lantbruksinstitut och egendom,---infordrade styrel sen

för institutet anbud å anläggningens utförande från elektriska firmor, av vilka
dock ingen avgav lägre anbud än å 43,230 kronor. Under sådana förhållanden
hänvände sig institutsstyrelsen till Älvkarleby kraftverk med förfrågan, huruvida

Nionde huvudtiteln: 1920 ärs tilläggastat. 5

icke kraftverket, vars plan och kostnadsberäkning legat till grund för statsanslagets j 4. ]
beviljande, även med sina arbetskrafter ville låta utföra anläggningen för det beviljade
beloppet, och förklarade kraftverket i skrivelse den 8 juni 1916, att elektriiieringen
borde i stort sett kunna utföras för do tillgängliga anslagsmedlen under
. vissa förutsättningar, däribland även eventuellt inskränkning i det uppgjorda programmet.
De inskränkningar, som med anledning härav vidtagits, hava bestått i
dels minskande av antalet ljuspunkter i enskilda bostäder och i några institutionslokaler,
dels och huvudsakligen utelämnande av 6 motorer, varierande mellan 3 och
12 hästkrafter.

Efter det sålunda reducerade programmet utfördes anläggningen under loppet
av år 1916 vid Ultuna, men blev för Kungsängens del först år 1918 fullt färdig,
beroende på att en del materiel icke i tid kunnat anskaffas. På grund av inträdda
prisförhöjningar uppgick likväl totala anläggningskostnaden till 35,080 kronor,
vadan alltså institutet fortfarande häftar i skuld till kraftverket för 3,080 kronor

Under de år, som anläggningen nu varit i bruk, hava emellertid olägenheterna
av den starka reduktionen i fråga om antalet motorer blivit alltmera framträdande,
och särskilt under de nu rådande förhållandena med mycket höga arbetslöner
måste det till en viss grad anses såsom misshushållning att icke använda den
elektriska energien i så stor utsträckning som möjligt. Styrelsen har därför låtit
infordra anbud å fem motorer, därav för institutets del: en 5 hästkrafters motor
för tröskning och sågning samt en 1 1/2 hästkrafters för hackelseskärning och andra
lättare arbeten, och för egendomens del: en 15 hästkrafters motor för gröpning,
sågning och torvströrivning samt två 3 hästkrafters till snickarverkstad och magasin.
Kostnaderna för dessa motorer skulle enligt här bifogade anbud — — —
uppgå till 1,435 kronor för institutets motorer och 3,725 kronor för egendomens,
eller sammanlagt 5,160 kronor.

Med stöd av vad sålunda anförts, hemställer styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut,
att ett belopp av 8,240 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande för
likviderande av institutets skuld till Älvkarleby kraftverk och för inköp av fem
motorer enligt ovanstående specificering.»

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 10 oktober 1919 tillstyrkt
bifall till institutsstyrelsens framställning.

I utlåtande den 31 oktober 1919 har statskontoret anfört, att medel
för gäldande av skulden samt för utförandet av den föreslagna utvidgningen
av den elektriska anläggningen, därest sådan ansåges böra
komma till stånd, icke syntes kunna beredas annat än genom hänvändelse
till riksdagen. Medlen borde utgå å tilläggsstat.

Då av kristiden föranledda prisförhöjningar orsakat, att anlägg- Departementsningskostnaden
icke kunnat, oaktat väsentliga inskränkningar i den ur- chefensprungliga
planen, hållas inom ramen för det av riksdagen för ändamålet
anvisade anslaget, tillstyrker jag äskande hos riksdagen av medel

6 Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[4.] till gäldande av institutets skuld till Älvkarleby kraftverk å 3,080
kronor.

Vad vidkommer den nu föreslagna utvidgningen av den efter
nyssnämnda inskränkningar i planen förefintliga elektriska anläggningen
vid Ultuna finner jag densamma hava fog för sig genom den
inbesparing av arbetslöner, som bör kunna vinnas genom användning
av elektrisk energi i ökad utsträckning. Jag tillstyrker därför, att det
begärda beloppet, 5,160 kronor, göres tillgängligt för äudamålet.

Nämnda båda poster uppgå till sammanlagt 8,240 kronor, och
torde anslag till detta belopp böra äskas å tilläggsstat för innevarande
år.

I enlighet härmed hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att för gäldande av återstående kostnad för
elektrisk anläggning vid Ultuna lantbruksinstitut och
egendom samt för anläggningens komplettering å tillläggsstat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av .................................................................. kronor 8,240.

5. Reparationsarbeten vid lantbruksinstitutet vid Ultuna.

[5.1 Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Reparations- frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

arbeten vid . 0 .. . i i _ . .

lantbruksin- nionde huvudtitel anfört under punkten 10 hemställer jag, att Eders

St''mtuna''d Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för reparationsarbeten vid lantbruksinstitutet
vid Ultuna å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av ........................................ kronor 8,000. 6

6. Undervisningsmateriel vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.

[6.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Undervis- frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens

nmusmat erxel ° ° '' o

vid''lantbruks- nionde huvudtitel anfört under punkten 7 hemställer jag, att Eders

^stitutet^id Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
Alnarp. att för undervisningsmateriel vid lantbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp å tilläggsstat för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av.............. kronor 3,000.

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

7. Restaurationsbyggnad vid Alnarp.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 12 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för om- och tillbyggnad av restaurationsbyggnaden
vid Alnarp i huvudsaklig överensstämmelse
med det av institutets styrelse i augusti 1919 ingivna
förslag å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av .......................................... kronor 100,000.

8. Bränsle m. m. vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.

Jämte det riksdagen år 1917 godkände ny stat för lantbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp, anvisade riksdagen å extra stat för år 1918
för bestridande av vissa kostnader för bränsle m. m. vid nämnda institut
ett förslagsanslag, högst 7,550 kronor. För vartdera av åren 1919 och
1920 hava för enahanda ändamål anvisats anslag å respektive 8,500 och

13,500 kronor. Dessa anslag beräknades skola komma till användning

sålunda:

1918 1919 1920

Till dagsverken m. m................... kronor 850 850 1,000

» renhållning m. m.................. » 1,200 1,200 2,500

» bränsle..................................... x> 4,800 5,000 6,500

» kost för frielever................... » 7()0 1,450 3,500

Summa kronor 7,550 8,500 13,500.

Nu har styrelsen för nämnda institut i skrivelse den 12 augusti
1919 anfört huvudsakligen:

Då det extra anslaget för år 1918 begärdes redan i september 1916, kunde
styrelsen givetvis icke förutse, att en så oerhörd stegring skulle inträffa vid såväl
de i beräkningen angivna utgiftposterna som andra för driften behövliga. Till
åtlydnad av den anbefallning om sparsamhet, som Kungl. Maj:t lämnat styrelsen,
hade inskränkningar gjorts å alla områden, så långt det varit möjligt, och för ytterligare
besparing, särskilt av bränsle, hade institutet varit stängt under januari

[7-]

Restaurationsbyggnad

vid Alnarp.

[8.]

Bränsle m. m.
vid lantbruksoch
mejeriinstitutet
vid
Alnarp.

(extra anslag.)

8 Nionde huvudtiteln: 1920 års ti/läggsstat.

månad år 1918. Trots detta hade det varit omöjligt att hålla utgifterna inom ramen
av beviljade anslag. Vid 1918 års bokslut hade sålunda utgifterna uppgått till
kronor 13,202.0 2 utöver de beräknade.

Den uppkomna bristen berodde i första hand på det stegrade bränslekontot,
där styrelsen år 1916 vid begäran om det extra anslaget räknat med en utgift av
10,800 kronor. Vid uppgörande av 1918 års stat kunde av tillgängliga medel endast
14,300 kronor disponeras för detta ändamål, fast styrelsen redan då insett, att
beloppet ej komme att räcka. Utgifterna för uppvärmning och belysning nämnda
år uppgingo i verkligheten till cirka 22,000 kronor. Utgifterna för renhållningskontot
kalkylerades 1916 till 5,200 kronor och upptogos i 1918 års stat till 5,400 kronor
men uppgingo i verkligheten till cirka 7,700 kronor. Höjningen hade huvudsakligen
orsakats av det genom dyrtiden succesivt höjda matpriset för betjäningen, nämligen
från kronor 1.45 per dag och person år 1916 upp till kronor 3.io under 1918 års
sista månader.

Till kost åt frielever räknade styrelsen år 1916 att, med ett pris av kronor
1.7 0 per dag, skulle åtgå 4,200 kronor. Vid uppgörande av 1918 års stat kalkylerades
kostnaden till 4,900 kronor men hade på grund av kostprisets förut nämnda
stegring uppgått till 7,100 kronor eller 2,200 kronor mer än beräknat.

Dessa oundgängligen nödvändiga utgiftposter, bränsle, renhållning och frielevers
kost, visade sammanlagt en brist av kronor 12,233.32 och då härtill lades
mindre brister å diverse konton, i huvudsak beroende på stegrade priser å förbrukningsartiklar
m. in. för undervisningen vid institutionerna, förklarades helt den
ovan angivna bristen. Att underskottet ändock icke blivit större än kronor 13,202.o l>
hade berott därpå, att inknappningar under året företagits, inknappningar som
beträffande underhållet av byggnader och inventarier, bokinköp, m. m. kunnat ske
under ett år, men upprepade skulle draga allvarsamma följder med sig för framtiden.

På grund av vad sålunda anförts anhölle styrelsen att för täckande av den
under året 1918 genom dyrtiden uppkomna bristen ett anslag av kronor 13,202.02
måtte ställas till dess förfogande.

För året 1919 hade styrelsen i september. 1917 beräknat ett underskott å

8,500 kronor, vartill anslag redan av riksdagen beviljats på extra stat.

Detta tillskott svarade icke mot de prisstegringar, som faktiskt ägt rum
under de två gångna åren. Vad först beträffade bränslet, beräknade styrelsen nu.
att omkostnaderna härför under år 1919 ej så obetydligt komme att överstiga motsvarande
kostnader för år 1918. Denna beräkning grundade sig dels därpå, att
priserna på ved — det bränsleslag, som institutet vore hänvisat till att i huvudsak
under vintern använda och som hittills ställt sig något billigare än koksen — icke
under den gångna delen av året nedgått i pris, dels därpå att bränsleåtgången år
1919 varit större än året förut, beroende på att år 1918 en betydlig besparing
kunnat ske genom att läsningen inställdes och institutet avstängdes under hela
januari eller den kallaste månaden, något som år 1919 av flera skäl varit omöjligt
att upprepa. Den under nämnda månad år 1919 förbrukade bränslemängden hade
kostat omkring 4,000 kronor eller 20 procent av hela årsförbrukningen. På grund
härav måste posten bränsle in. m. år 1919 upptagas 20 procent högre mot förra
året, d. v. s. till 24,000 kronor. Om härifrån avginge dels det ordinarie bränsleanslaget
för året, 7,300 kronor, och dels det redan beviljade extra anslaget å 5,000

Nionde huvudtiteln: 1920 års tUläggsstat.

kronor, återstode on brist på bränslekontot av 11,700 kronor. A renhållningskontot [8.1
syntes en brist komma att uppstå å cirka 1,000 kronor. Ökningen berodde liksom
förut väsentligen på höjningen av priset på kosten för betjäningen och i någon mån
på stegrade arbetspriser. Vidare tillkomma liksom förra året de höjda kostnaderna
för frielevernas utspisning, som under normaltid utgått med kronor l.so—1.70 per
dag och person, men under hela året 1919 utgjort kronor 3 35, d. v. s. det dubbla.

Denna höjning beräknade styrelsen utgöra 2,450 kronor utöver vad som förut
beräknats.

Av stegringar, som för två år sedan icke kunde förutses att bliva så betydande,
som faktiskt varit fallet, och som styrelsen därför icke räknat med, borde
nämnas, att kostnaderna för förbrukningsartiklar till institutioner och kontor såsom
trycksaker, glas, reagenser och övrigt material hade till den grad höjts — med
100 — 200 procent, ja för vissa med 300 procent, — att, om undervisningen någorlunda
normalt skulle kunna fortgå på de olika institutionerna, en stegring i anslaget
å förbrukningsartiklar med 40 procent vore alldeles nödvändig och sålunda från nu
anslagna 5,000 kronor å dessa poster till 7,000 kronor eller alltså med 2,000 kronor.

Av brist på medel hade under år 1918 skett inskränkning i byggnadsunderhållet.

Styrelsen ansåge emellertid, att detta ej längre kunde försiggå utan att allvarligt men
därav skulle uppstå för framtiden, och hölle före, att nödvändiga reparationer av
undervisningslokaler, elev- och andra bostäder borde utföras under året, allt efter
som behov förefunnes. Till underhåll av institutets byggnader hade före kristiden
anslagits 8,500 kronor och under år 1919 10,000 kronor. Då material- och arbetskostnader
under dessa år mer än tredubblats och då bland annat samtliga tak å institutets
äldre byggnader måste årligen repareras, borde en ökning av anslaget åtminstone
med 100 procent eller med 10,000 kronor vara det minsta möjliga. Å övriga
utgiftsposter beräknades ett tillägg av 25 procent, vilket å beloppet 8,950 kronor
skulle göra kronor 2,237.5 0, som avrundades till 2,250 kronor.

Styrelsen finge på grund av dessa krav anhålla, att anslaget för år 1919 på
grund av den nu anförda beräkningen måtte höjas med 30,000 kronor.

En beräkning av det extra anslagsbehovet för år 1920 vore det givetvis
omöjligt att nu kunna exakt utföra, om ock något säkrare hållpunkter härför förefunnes
än år 1918. Då emellertid de i det föregående nämnda utgiftsposterna, som
mest berördes av dyrtiden — bränsle och matvaror, förbrukningsartiklar å institutionerna,
byggnadsmaterial och arbetslöner —, ännu icke gått rted och därför antagligen
skulle i huvudsak hålla sig å samma nivå under närmaste år och då därjämte
även andra utgifter, exempelvis för bibliotek, för kontoret och resor (exkursioner), under
år 1919 mycket stegrats, måste styrelsen nu för året 1920 åtminstone beräkna
samma tilläggsanslag som för år 1919 eller tillsammans 38,500 kronor. Enär
riksdagen redan år 1919 härför beviljat 13,500 kronor, vore ett belopp av 25,000
kronor behövligt.

Lantbruksstju-elsen liar i utlåtande den 19 september 1919 tillstyrkt.
dessa framställningar.

Före år 1918, då ny stat för lantbruks- och mejeriinstitutet vid DepartementsAlnarp
trädde i kraft, fanns i institutets stut upptagen en anslagspost chefen''
»till institutets övriga utgifter» å 37,150 kronor. I den med år 1918
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 2

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[8.] gällande staten upptogs denna post till 39,200 kronor, vilket i verkligheten
innebar eu höjning med 3,950 kronor, enär avlöningar till vaktmästare,
som förut bestritts från anslaget med 1,900 kronor, nu upptagas
särskilt i staten. — Av andra anledningar har därefter nämnda anslagspost
höjts vid lagtima riksdagarna såväl år 1918 som år 1919. — På
grund av dyrtiden ansågs emellertid sagda anslagspost, oaktat den med
år 1918 inträdda höjningen, icke bliva tillräcklig redan för samma år,
och därför anvisades å extra stat ett anslag av 7,550 kronor. För samma
ändamål hava anslag å extra stat, såsom ovan angivits, anvisats även för
åren 1919 och 1920 med till respektive 8,500 och 13,500 kronor ökade
belopp. Några anslag å tilläggsstat för fyllande av på grund av dyrtidens
stegring uppkommen eller emotsedd brist i dessa å extra stat
anvisade anslag hava icke förut ifrågasatts. Nu har emellertid institutsstyrelsen
anmält behovet av dylikt tilläggsanslag dels å 13,202 kronor
2 öre för att fylla konstaterad brist från år 1918, dels å 30,000 kronor
för att täcka beräknad brist för år 1919 och dels å 25,000 kronor för
att möta emotsedd brist för år 1920.

Då prisstegringarna i verkligheten varit vida större än som kunnat
förutses vid de extra anslagens beräknande och institutsstyrelsen synes
mig hava iakttagit all den sparsamhet, som varit möjlig utan att institutets
verksamhet skulle lida alltför stor olägenhet, finner jag mig ej
kunna göra någon erinran mot den framlagda utredningen. Då bristerna
givetvis måste täckas, får jag därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag,
högst anvisa

dels till fyllande av uppkommen brist för år
1918 å anvisat anslag till bränsle m. m. vid lantbruks och

mejeriinstitutet vid Alnarp ............ kronor 13,203;

dels till täckande av beräknad brist för år 1919
å anslag för enahanda ändamål vid samma

institut ......................................................... kronor 30,000;

dels och till fyllande av motsedd brist för år
1920 å till enahanda ändamål vid samma institut anvisat
anslag ................................................ kronor 25,000;

eller tillhopa............................................... kronor 68,203.

Nionde huvudtiteln: 1920 års til/äggsstat.

9. Hovbeslagsskolan vid Alnarp.

Till hovbeslagsskolan vid Alnarp har av 1918 års lagtima riksdag
under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»
uppförts ett ordinarie anslag av 4,500 kronor. Aven för år
1918 utgick anslaget med samma belopp, ehuru å extra stat. Då
emellertid detta anslagsbelopp till följd av dyrtiden visat sig otillräckligt,
hade å tilläggsstat för år 1919 anvisats ett anslag å 5,000 kronor
för täckande av uppkommen och motsedd brist vid skolan för åren
1918 och 1919. Styrelsen för lantbruks- och mejeriiustitutet vid Alnarp
hade redan i deu skrivelse den 1 juli 1918, vari sistnämnda anslag
begärdes, gjort framställning om dylikt anslag å 2,5<)0 kronor även för
år 1920, men statskontoret ansåg det för tidigt att redan då avgöra
denna fråga, enär prisförhållandena under år 1920 icke läte sig då beräknas.
Jag delade denna uppfattning.

Nu har institutsstyrelsen i skrivelse den 12 augusti 1919 hemställt,
att, då de prisstegringar, som i fjol föranledde ökat anslag, kvarstode i
fullt samma grad samt någon möjlighet icke funnes att annorledes

än genom ökat statsbidrag erhålla det för skolans drift erforderliga
tillskottet i inkomster, även för år 1920 ett tilläggsanslag av 2,500
kronor måtte beviljas.

Denna framställning har tillstyrkts av lantbruksstyrelsen i ut låtande

den 19 september 1919.

Med hänsyn till de av institutsstyrelsen anförda skälen finner jag
det begärda anslaget böra beviljas och hemställer, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för täckande av motsedd brist vid hov beslagsskolan

vid Alnarp för år 1920 å tilläggsstat för
samma år anvisa ett förslagsanslag,
höest ................................................... kronor 2,500.

10. Trädgårdsskolorna vid Adelsnäs och i Härnösand.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 13 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

[9.]

Hovbcslagsskolan
vid
Alnarp.

Departe mentschefen -

[10.]
Trädgårdsskolorna
vid
Adelsnäs och
i Härnösand.

[10.]

Nionde huvudtiteln: 1920 års ti/Jäggsstat.

dels såsom ökat
under läroåret 1919—
Adelsnäs å tilläggsstat

anslag, högst ...............

dels ock såsom
hållande under samma
sand å tilläggsstat för

anslag, högst.................

eller tillhopa..................

statsbidrag för upprätthållande
-1920 av trädgårdsskolan vid
för år 1920 anvisa ett förslags .

............................... kronor 8,000,

ökat statsbidrag för upprätttid
av trädgårdsskolan i Härnöår
1920 anvisa ett förslags .

........................... kronor 7,000,

............................ » 15,000.

skolor.

11. Dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor.

[11.] Vid 1919 års lagtima riksdag beslötos ändrade grunder för stats ^.

rl^-ar^vid understöd till lantmannaskolor, innefattande fastställande av minimiilantmanna-
löner för vissa lärare vid dessa skolor. I samband därmed höjdes
ordinarie förslagsanslaget till lantmannaskolor till 400,000 kronor. Nu
har fråga uppkommit om beredande åt ifrågavarande lärarpersonal av
dyrtidstillägg för år 1920. De för utredning av frågan om beredande
av dyrtidstillägg åt vissa kommunalt anställda lärare tillkallade sakkunniga
hava meddelat mig, att förslag från dem i detta ämne först senare
kan avgivas samt att i avbidan därpå ett anslagsbelopp å 230,000 kronor
syntes böra beräknas för ändamålet.

I enlighet härmed hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående dyrtidstillägg
för år 1920 åt lärare vid statsunderstödda
lantmannaskolor, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta
till riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat för
samma år beräkna ett anslag av ...... kronor 230,000.

12. Dyrtidstillägg åt lärarinnor vid lanthushållsskolor.

[12.] Vid 1919 års lagtima riksdag beslötos ändrade grunder för stats lä^åt^ära-

understöd till lanthushållsskolor, innefattande fastställande av minimitinn
or vid löner för vissa lärarinnor vid dessa skolor. I samband därmed höjdes
lantskUoiorlh'' ordinarie förslagsanslaget till lanthushållsskolor till 175,000 kronor. Fråga
4 0 or'' har nu uppkommit om beredande åt ifrågavarande lärarpersonal av
dyrtidstillägg för år 1920. De för utredning av frågan om beredande

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

av dyrtid stillägg åt vissa kommunalt anställda lärare tillkallade sakkunniga
hava nu meddelat mig, att förslag från dem i detta ämne först senare
kan avgivas samt att i avbidan därpå ett anslagsbelopp av 70,000
kronor syntes böra beräknas för ändamålet.

I enlighet härmed hemställer jag, att Eders Kungl. Magt måtte
föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående dyrtidstillägg
för år 1920 åt lärarinnor vid statsunderstödda
lanthushållsskolor, som Kungl. Magt må komma
att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat
för samma år beräkna ett anslag
av ........................................................ kronor 70,000.

13. Ökat understöd åt lanthushållsskolor för läsåret 1919 — 1920.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 16 hemställer jag, att Eders
Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att för beredande av ökat understöd för läsåret
1919—1920 till lanthushållsskolor å tilläggsstat för år

1920 anvisa ett förslagsanslag å ......... kronor 21,000,

att med högst 15 procent av sådan skola eljest
enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd
av statsmedel, särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen
icke inräknat, utgå oberoende av huruvida inom orten
tillskjutes däremot helt eller delvis svarande belopp.

14. Utbildningskurs för vissa förrättningsinän vid dritneringsföretag.

I skrivelse den 17 oktober 1919 har statens odlingskommitté
erinrat, att riksdagen för åren 1918 och 1919 anvisat å tilläggsstat
reservationsanslag å tillhopa 50,000 kronor till utbildningskurser för
täckdikningsförmän vid företag, som understödjas med lån ur dräneringsfonden,
samt meddelat, att härav återstode något mer än 16,000 kronor,
vilket syntes tillräckligt även för år 1920.

[12-]

[13.]

Ökat understöd
åt lanthushållsskolor

för läsåret
1919—1920.

[14.]

Utbildningskurs
för vissa
förrättningsmän
vid dränering
sföretag.

14 Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Däremot syntes anslag behövligt för utbildning i kulturtekniskt
hänseende av personer, vilka anlitas såsom förrättningsmän vid uppgörande
av planer, kartor och kostnadsförslag för täckdikningsföretag.
Kommittén har i detta hänseende anfört följande:

»Sedan genom dräneringsfondens inrättande frågan om understödjande från
statens sida av täckdikningsföretag blivit löst i sådan riktning, att jordbrukarnas
intresse för jordens täckdikning kraftigt sporrats, utvecklade sig emellertid förhållandena
snart nog därhän, att jordbrukskonsulenter och agronomer i betydligt större
utsträckning än tidigare varit fallet kommo att ägna sig åt denna gren av sitt
verksamhetsområde. Lantbruksingenjörema voro nämligen med hänsyn till de betingelser,
under vilka deras statstjänst utfördes, hänvisade till så många olikartade
torrläggningsarbeten, däribland även större vattenavledningsföretag, att de icke utan
hjälp av ytterligare biträden kunde disponera tillräcklig tid för uppgörande av något
större antal täckdikningsplaner. Med hittills gällande bestämmelser visade sig också
stora svårigheter vara förhanden för lantbruksingenjörema att anskaffa behövliga
biträden, helst som distrikten ofta äro mycket omfattande. Det må i detta sammanhang
erinras därom, att flera hushållningssällskap, såsom södra Älvsborgs,
Göteborgs och Bohus samt norra Kalmar, icke hava någon lantbruksingenjör boende
inom området. Vid sådant förhållande sågo sig odlingsråden i de flesta län nödsakade
att vända sig till hushållningssällskapens jordbrukskonsulenter för att få planer,
kartor och kostnadsförslag till täckdikningsföretagen uppgjorda, och i flera län, där
intresset för täckdikning varit mera omfattande, hade det blivit nödvändigt att anställa
en eller flera extra förrättningsmän, vanligen tagna ur lantbrukslärarnas och
agronomernas led. Härvid hade det emellertid snart nog visat sig, att ett flertal
konsulenter, vilka på förhand haft tillfälle att i större omfattning deltaga i dylika
arbeten, ganska väl fyllde den dem sålunda förelagda uppgiften, under det att å
andra sidan mångenstädes flertalet agronomer och ett stort antal konsulenter efter
genomgången kurs vid lantbruksinstituten saknat tillfälle till mera omfattande
övningar beträffande uppgörande av täckdikningsplaner och beräknande av kostnaderna
för företagens utförande.

Då sålunda behovet för dessa att fördjupa sina kunskaper i hithörande ämnen
och vimla ökad färdighet i arbetets detaljer framstod synnerligen klart, hemställde
statens odlingskommitté, på anmodan av föreningen Sveriges jordbrukskonsulenter, i
skrivelse den 27 maj 1919, att Kungl. Maj:t måtte anvisa medel för anordnande i enlighet
med ett av kommittén uppgjort förslag av en kulturteknisk kurs för vissa hos
odlingsråden anställda jordbrukskonsulenter och agronomer. Den 19 juni 1919 fann
Kungl. Maj:t gott bifalla den utav statens odlingskommitté sålunda gjorda framställningen
ävensom anvisa ett belopp av 9,000 kronor för ändamålet. Kursen ifråga
avhölls i Örebro och omfattade en tid av tre veckor. Ett synnerligen stort antal
ansökningar om deltagande i kursen inkommo till kommittén, men kunde till följd
av kursens planläggning endast 20 deltagare antagas.

Då emellertid den nu uppblomstrande täckdikningsverksamhetens fortsatta
utveckling enligt kommitténs åsikt framstår såsom ett av de högsta önskemålen
för kommitténs strävanden och vår agronomkår, enligt vad ovan anförts, sålunda
mötes av en omfattande uppgift, vilken ställer stora krav på densammas tekniska
kunskaper och duglighet, får kommittén, i övertygelse om det goda resultat, vartill

Nionde huvudtiteln: 1920 års tlUäggsstat.

ovanberörda kura i Örebro lett, härmed hemställa om anvisande för år 1920 av J" 14.]
medel till en ytterligare kurs för utbildning i kulturtekniskt hänseende av personer,
huvudsakligen jordbrukskonsulenter och agronomer, vilka prövas vara erforderliga
och lämpliga såsom förråttningsmän vid täckdikningsföretag. Därest antalet deltagare
beräknas till 25 stycken, skulle i betraktande av de högre resekostnader,
som för närvarande gälla, ett belopp av 12,000 kronor vara erforderligt, och får
kommittén hemställa, att sagda belopp måtte anvisas å tilläggsstat för år 1920.»

Den sålunda av statens odlingskommitté gjorda framställningen Departementssynes
mig behjärtansvärd. Det stora antalet ansökningar till Örebro- chefenkursen
ävensom erfarenheten från denna kurs utvisa, att densamma motsvarade
ett verkligt behov. Jag anser det därför önskligt, att tillfälle
beredes till avhållande under år 1920 av ytterligare eu dylik kurs. Det
bör erinras, att icke blott enligt villkoren för lån ur dräneringsfonden
(kungörelse den 20 juni 1918, nr 461) utan även enligt villkoren för
lån ur täckdikningslånefonden (kungörelse den 4 juli 1913, nr 185) planoch
kostnadsförslag för täckdikningen kunna vara uppgjorda — förutom
av lantbruksingenjör — av jordbrukskonsulent eller annan person, som
vederbörande hushållningssällskap prövar vara därtill kompetent. Åven
om utlåning ur den till följd av kristiden inrättade dräneringsfonden
kommer att upphöra, bör givetvis täckdikningslånefonden bibehållas, och
den torde även böra utvecklas. Men det är icke blott för statsunderstödda
täckdikningsföretag, som det är av vikt att för uppgiften fullt
skickade förrättningsmän finnas till förfogande i erforderligt antal; även
de, som utan anlitande av statshjälp vidtaga dylika grundförbättringar,
hava behov av sakkunniga biträden utöver vad lantbruksingenjörerna
medhinna. För jordbrukskonsulenter m. fl. kommer alltså ett vidsträckt
verksamhetsfält i detta avseeude allt framgent att stå öppet.

Mot storleken av det begärda anslaget, 12,000 kronor, har jag ej
något att invända.

Jag vill i detta sammanhang nämna, att sedan riksdagen åren
1918 och 1919 anvisat reservationsanslag å tillhopa 75,000 kronor för
anskaffande av mätningsinstrument åt täckdikningsförmän m. fl., statens
odlingskommitté i förberörda skrivelse den 17 oktober 1919 meddelat,
att härav intill irtgången av september månad samma år tagits i anspråk
i runt tal 67,000 kronor samt att det nuvarande antalet förrättningsmän,
tekniska biträden och täckdikningsförmän i stort sett tillhandahållits mätningsinstrument
i erforderlig mån. Kommittén, som förmenat att än
livligare täekdikningsverksamhet vore att förvänta under år 1920, har
hemställt, att ytterligare 10,000 kronor måtte anvisas för att jämte den
uppkomna besparingen å cirka 8,000 kronor användas för anskaffande

16 Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[14.] av mätningsinstrument. För min del kan jag icke finna detta erforderligt
utan håller före, att de redan anvisade medlen böra vara tillräckliga
för d)dik anskaffning i den omfattning densamma ansetts böra
av staten understödjas för att under kristiden befordra täckdikningsarbetena.

Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till en kulturteknisk utbildningskurs för personer,
vilka prövas vara lämpliga såsom förrättningsmän
vid uppgörande av planer och kostnadsförslag för
täckdikningsföretag, å tilläggsstat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag, högst......................... kronor 12,000.

15. Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel.

[15.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

VkufseT9i'' fråg''orna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
beteskultur nionde huvudtitel anfört under punkten 23 hemställer jag, att Eders
ängsskötsel Kung]. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till ökade utgifter för anordnande av utbildningskurser
i beteskultur och ängsskötsel å tilllägg
sstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av............................................ kronor 2,000.

16.- Lanthushållningsskolan vid Rimforsa.

[16.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Lanthushåll- frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksvidTimflTsa.
statens nionde huvudtitel anfört under punkten 25 hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom ökat statsbidrag åt Fredrika Bremerförbundets
lanthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande
av lärarinnor anvisa å tilläggsstat för år 1920
ett förslagsanslag, högst .......................... kronor 1,000.

Nionde huvudtiteln; 1920 års ti/läggsstat.

17. Lantliushällningsskolan ä Hrogärd.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av 117.]
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 26 hemställer jag, att Eders Brogård.
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom ökat statsbidrag åt Uppsala enskilda
läroverks fackskola för huslig ekonomi för utbildning
av lärarinnor i lanthushållning å skolans lantgård
Brogård å tillag g sstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst ................................................ kronor 2,500.

18. Förstärkning av reservationsanslaget till hästavelns förbättrande m. m.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade [18.]
1918 års lagtima riksdag å tilläggsstat för samma år ett belopp av F^8tr^1"9

223,000 kronor, varav 30,000 kronor skulle användas till täckande av tiontanslaget
ett utav stuteriöverstyrelsen år 1917 erhållet förskott för hingstinköp *^.**«««**
och återstoden, 193,000 kronor, skulle utgöra förstärkning av den till m. m.
stuteriöverstyrelsens förfogande ställda delen av ordinarie reservationsanslaget
till hästavelns förbättrande.

Jämväl 1919 års lagtima riksdag har på Kungl. Majrts framställning
å tilläggsstat för samma år anvisat ett anslag av 193,000 kronor
till förstärkning av 1919 års ordinarie reservationsanslag till hästavelns
förbättrande.

Såväl år 1918 som år 1919 beslutade riksdagen samtidigt med
beviljandet av nämnda förstärkningsanslag, att såsom inkomst å tillläggsstat
skulle upptagas motsvarande belopp utav de till statsverket
influtna inkomsterna genom försäljning av hästar till utlandet.

Det ordinarie reservationsanslaget till hästavelns förbättrande utgår
år 1920 med 208,800 kronor, förutom vad som är anvisat till prisbelöningar
för hästar och endast får tagas i anspråk för samma ändamål.
Detta anslag, som för åren 1918 och 1919 utgjort 209,400 kronor,
har allt sedan år 1917 visat sig otillräckligt för sitt ändamål till
följd av de betydligt ökade prisen å hingstar, föl, furage, bränsle och
beklädnad m. in., vartill kommit, att de till stuteriöverstyrelsens disBihang
till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) 3

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[18.] position stående arrendeinkomsterna från Flyinge kungsgård samtidigt
minskats.

I skrivelse den 12 november 1919 har nu stuteriöverstyrelsen anfört
följande:

»Någon nämnvärd nedgång av utgifterna i dess helhet för stuteriöverstyrelsen
och statens hingstdepåer har under år 1919 hittills icke kunnat förmärkas.
Visserligen synes det för närvarande, som om en behållning av omkring 65,000
kronor skulle vid utgången av innevarande år komma att förefinnas å hästavelsanslaget
och övriga dit hörande medel, men detta belopp är icke så stort, som anslagsbehållningen
varit vid utgången av åren 1917 och 1918, då likväl förstärkningsanslag
för efterföljande år erfordrats.

För år 1920 kan visserligen beräknas en minskning i vissa utgiftsposter,
såsom för furage och bränsle, men å andra sidan äro utgifterna för exempelvis beklädnad
åt stallbetjäningen, reparationer å byggnaderna, frakter för hingstarnas
transport till och från utstationeringsställena in. m. fortfarande i stigande samt
ingen nedgång att emotse å inom landet gällande pris på hingstar och hingstföl.

Stuteriöverstyrelsen kan sålunda icke ställa i utsikt vare sig att utgifterna
i dess helhet inom styrelsens förvaltningsområde under nästkommande år komma
att nedgå, eller att besparingar å innevarande års anslagsmedel komma att förefinnas
i sådan grad, att någon anslagsminskning kan ifrågasättas. För tillgodoseende
av de utgiftsbehov, som under år 1920 måste täckas med medel från anslaget
till hästavelns förbättrande, erfordras alltså förstärkningsmedel till samma
belopp som under åren 1918 och 1919; och anser styrelsen, att förstärkningsbeloppet
även under år 1920 bör utgå av hästförsäljningsmedlen, vilka, enligt vad styrelsen
under hand inhämtat i statskontoret, allt fortfarande lämna tillgång till bestridande
av beloppet i fråga.»

På grund härav har stuteriöverstyrelsen hemställt, att såsom förstärkning
av den till styrelsens förfogande ställda delen av ordinarie
reservationsanslaget till hästavelns förbättrande måtte å tiliäggsstat- för
år 1920 anvisas ett anslag av högst 193,000 kronor.

I utlåtande häröver den 25 november 1919 bär statskontoret meddelat,
att å de s. k. hästförsäljningsmedlen funnes en odisponerad behållning
av omkring 490,000 kronor, samt anfört, att ämbetsverket ej
hade något att erinra mot stuteriöverstyrelsens förslag, att 193,000
kronor härav toges i anspråk för det avsedda ändamålet.

Departements- Även för år 1920 är stuteriöverstyrelsen påtagligen i behov av

chefen. förstärkning i den till styrelsens förfogande ställda delen av ordinarie
anslaget till hästavelns förbättrande. Det nu begärda beloppet är lika
med det för de bägge senaste åren anvisade. Då emellertid en väsentlig
prissänkning inträtt bland annat å en så betydelsefull post som
furage samt stuteriöverstyrelsen ansett, att en ganska stor behållning

Nionde huvudtiteln: 1920 års t/llåggsstat. 1»

korame att förefinnas vid 1919 års utgång, anser jag förstiirkningsan- [18.]
slaget kunna något nedsättas och begränsas till 180,000 kronor. Det
torde numera böra erhålla samma natur som det ordinarie anslaget och
alltså bliva reservationsanslag.

Förslaget att för ändamålet anlita de s. k. hästförsäljningsmedlen
linner jag mig böra tillstyrka. Jag vill erinra, att jag förut i dag tillstyrkt,
att ett belopp av 200,000 kronor skulle från dessa medel överföras
till lånefonden för ädla avelston, men även med iakttagande häiav
lämna sagda medel tillgång till gäldande av förevarande förstärknings anslag.

.....

I fråga om inkomstberäkningen vidtager chefen för finansdepartementet,
enligt vad han meddelat mig, härav föranledd åtgärd.

Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av den till _stuteriöverstysens
förfogande ställda delen av ordinarie reservationsanslaget
till hästavelns förbättrande anvisa å tillUiggsstat
för år 1920 ett reservationsanslag
av ................................................... kronor 180,000.

19. Avelsceutra för nötboskap.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [19-1
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens för nötboileap.
nionde huvudtitel anlört under punkten 35 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökade kostnader för avelscentra för nötboskap
å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av ...................................... kronor 18,000. 20

20. Torvbiträden.

Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet förut denna [20.]
dag vid anmälan av frågorna rörande utgifterna för år 1921 under tionde Torvbiträden.
huvudtiteln anfört angående anslag för anställande av torvbiträden hemställer
jag, att Eders Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anställande av torvbiträden å tilläggsstat
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst............................................................. kronor 12,150.

Nionde huvudtiteln: 1920 års t/l/äggsstat.

[-21.]

Hydrografisk
biologiska undersökningar

av de Sverige
omgivande
haven.

[22.]

Diverse behov
vid skogsbo
g skolan.

[23.]

Diverse behov
vid statens
skoysförsoks■
anstalt.

B. Fiskeriväsendet.

Hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande haven.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under piinkten 67 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för ersättande av förslitna fiskredskap m. m.
för svenska hydrografisk-biologiska kommissionens behov
å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................... kronor 15,700.

C. Skogsväsendet.

1. Diverse behov vid skogshögskolan.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 75 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för diverse behov vid skogshögskolan å tilläggsstat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................... kronor 24,800.

2. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 76 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt
å tilläggsstat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av........................... kronor 4,700.

Nionde huvudtiteln: 1920 års t/l/äggsstat.

3. Den lägre skogsundervisningeu ocli skogshushållning i allmänhet.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [24.]
frågorna rörande regleringen för år J921 av utgifterna under riksstatene Den lägre
nionde huvudtitel anfört under punkten 79 hemställer jag, att Eders ^”ningtn^eh
Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen sko, »m mil

att, i avbidan på den proposition angående den allmänhet.
lägre skogsundervisningen och skogshushållning i allmänhet,
som Kungl. Magt må komma att avlåta till
riksdagen, till nämnda ändamål å tilläggsstat för år
1920 beräkna ett anslag av .................... kronor 4,300.

1). Lantiuätcriväscndot. 1

1. Ökad avlöning till skrivbiträden och vaktmästare hos lantmäteristyrelsen.

1 skrivelse den 12 december 1919 har lantmäteristyrelsen anfört:

»Uti skrivelse nr 340 den 13 juni 1919 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående anslag till lantmäteriväsendet in. m. har riksdagen anmält, att densamma
för år 1920 uppfört nuvarande ordinarie förslagsanslaget under nionde huvudtiteln
till lantmäteristyrelsen med oförändrat belopp, 536,400 kronor.

Uti detta belopp ingå dels staten för lantmäteristyrelsen med 73,000 kronor,
dels ock staten för lantmäteristaten i länen med 463,400 kronor. Intetdera av dessa
anslag har emellertid, såvitt lantmäteristyrelsen kunnat finna, förslagsanslags natur,
utan äro desamma till beloppet bestämda,” och torde något överskridande av desamma
alltså icke kunna äga rum. Till följd härav och då lantmäteristyrelsen saknar tillfälle
att från andra anslag bestrida utgifterna för den löneförbättring riksdagen
synes hava beslutat dels år 1919 beträffande de hos ämbetsverk och myndigheter
uppförda ordinarie kvinnliga biträdesbefattningarna dels ock år 1918 för vaktmästarna
samt då avsikten givetvis varit, att lantmäteristyrelsens nu ifrågavarande
personal borde i avlöningshänseende bliva likställd med motsvarande personal vid
de centrala verken i allmänhet, torde åtgärder böra vidtagas för att för ändamålet
bereda erforderliga medel. Lantmäteristyrelsen förutsätter emellertid, att vad angår
tiden efter år 1920 frågan blir reglerad genom den nya lönestat för lantmäteristyrelsen,
som Kungl. Maj:t torde komma att förelägga 1920 års riksdag. Särskilda
åtgärder torde till följd härav erfordras endast vad angår beredande av medel för
år 1920.

[25.]

Ökad avlöning
till skriv biträden
och
vaktmästare
ho a låntmät
er ist yrelsen.

22 Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[25.] Å lantmäteristyrelsens stat finnas uppförda tre kvinnliga biträdesbefattningar

samt en förste vaktmästare och en vaktmästare.

Då ovan omförmäld förbättring beträffande lön och tjänstgöringspenningar
för nu ifrågavarande personal, med undantag vad angår ålderstillägg, synes vara
bestämd till 400 kronor för varje befattningshavare, erfordras för ändamålet ett
belopp av 2,000 kronor, och torde framställning böra göras till riksdagen om anvisande
av detta belopp på tilläggsstat för år 1920.»

Departements• Givetvis höra lantmäteristyrelsens skrivbiträden erhålla samma av ehefen.

ilning, som bestämts för liknande befattningshavare, och ävenledes böra
medel finnas tillgängliga för utbetalande till vaktmästarna av de avlöningar,
som enligt riksdagens beslut år 1918 tillerkänts dem. Dessa
avlöningar upptogos i det statförslag för lantmäteristyrelsen, som Kungl.
Maj:t föreläde 1919 års lagtima riksdag, men som icke vann riksdagens
bifall.

Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande under år 1920 av avlöning åt
tre skrivbiträden å lantmäteristyrelsens stat i likhet
med vad som bestämts för motsvarande befattningshavare
samt av de avlöningar åt lantmäteristyrelsens
förste vaktmästare och vaktmästare, vilka bestämts av
1918 års lagtima riksdag, å tilläggsstat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag, högst............. kronor 2,000.

2. Tillskott till dyrtidstillägg för vissa lantmätare.

[26.]'' På Kungl. Maj:ts förslag har tillskott till krigstidstillägg eller dyr Tiiiskott

till tidstillägg för vissa lantmätare på grund av arbete enligt taxa beviljats
läyg1 förvissa, för åren 1918 och 1919. Dylikt tillägg är även i år erforderligt. I
lantmätare, avvaktan å pågående utredningar bör härtill nu beräknas visst belopp,
som synes kunna förslagsvis upptagas till samma belopp som i fjol,
nämligen 500,0U0 kronor.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen att

i avbidan på den proposition angående tillskott
till dyrtidstillägg för vissa lantmätare, som
Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för
detta ändamål å tilläggsstat för år 1920 beräkna ett
anslag av ................................................. kronor 500,000.

Nionde huvudtiteln: 1920 års ti/läggsstat.

3. Trigonometrisk! tabellverk för mask!ivräkning.

L en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har förste lantmätaren i
Malmöhus län Erik Kristian Långström anfört bland annat följande.

År 1906 hade vice kommissionslantmätaren John Enberg samt Långström
påbörjat utarbetandet av en trigonometrisk tabell för centesimalindelning omfattande
direkta värden för de sex trigonometriska funktionerna sinus, cosinus, tangent,
cotangent, sekant och cosekant. Tabellen beräknades i början med tio gällande
siffror, men det hade sedermera visat sig nödvändigt att utöka densamma till att
omfatta minst tolv gällande siffror.

Då Enberg på grund av sin ställning såsom teknisk ledare av Stockholms
stads triangulering under en lång tid blivit förhindrad att i någon större grad taga
del i arbetet och då härtill kommit, att han sedermera på grund av sjukdom blivit
urståndsatt att mera direkt ägna sina krafter åt tabellen, hade arbetet med densamma
till största delen kommit att påvila Långström. Då denne på grund av sin
tjänsteställning ej haft annan tid att disponera för ändamålet än den årliga semestermånaden,
hade arbetet kommit att draga långt ut på tiden. Emellertid hade detsamma
numera fortskridit så långt, att det grundläggande tabellverket vore färdigt,
varjämte tryckmanuskript till en sexställig tabell för maskinräkning förelåge utskrivet
och kollationerat.

För att sistberörda tabell, varom i detta ärende vore fråga, skulle kunna
göras tillgänglig för dem, som därav vore i behov, erfordrades sålunda endast, att
densamma befordrades till trycket.

Då arbetet beräknades komma att omfatta omkring 172 sidor tabelltryck,
skulle tryckningskostnaderna jämte stereotypering m. in. uppgå enligt det lägsta av
två infordrade kostnadsförslag till 8,864 kronor. Då kostnadsförslagen på grund
av de osäkra arbetsförhållandena vid tryckerierna ej kunnat erhållas bindande för
någon längre tid, syntes minst 15 procent böra tilläggas, varigenom nyssnämnda
kostnad skulle ökas till 10,193 kronor. Härtill komme för korrekturläsning och
häftning minst 500 kronor, så att totalkostnaden bleve cirka 10,700 kronor.

Till utrönande av huruvida ett tabellverk av nu ifrågavarande beskaffenhet
till äventyrs kunde finna köpare, hade vidare till sådana personer, som kunde väntas
vara i behov av tabellverket, utsänts en cirkulärskrivelse med förfrågan härutinnan,
och hade med anledning därav inkommit beställningar på 97 exemplar, därav 29
exemplar från statsinstitutioner. De övriga vore beställda av lantmätare och stadsingenjörer.

För ett arbete av ifrågavarande omfattning syntes försäljningspriset ej kunna
sättas till högre belopp än 10 kronor. För de subskriberade exemplaren skulle
alltså erhållas ett belopp av 970 kronor. Utgivandet av nu ifrågavarande tabellverk
skulle alltså efter avdrag av influtna medel sannolikt draga med sig en direkt
utgift av omkring 9,700 kronor. Det syntes knappast, även om de ekonomiska
förutsättningarna härför vore för handen, kunna sättas i fråga, att utgivarna skulle,
efter årslångt arbete utan ersättning, vara villiga att ''dessutom åtaga sig denna

[27.]

Trigono »it*
triskl tabellverk
för maskinräkning.

24 Monde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[27.] kostnad, i synnerhet som arbetet helt naturligt ej kunde påräkna någon större
spridning.

Sistberörda omständighet ävensom det förhållandet, att författares äganderätt
till tryckalster numera blivit till tiden avsevärt inskränkt, skulle säkerligen avskräcka
enskilda förläggare från att övertaga utgivandet av ett dylikt tabellverk. Det hade
emellertid synts, som om ifrågavarande arbete vore ägnat att tjäna ett statsintresse.
Redan den omständigheten, att statsinstitutioner i avsevärd omfattning subskriberat
på detsamma, syntes tyda härpå. Såväl de av lantmätare som de av stadsingenjörer
bestälda exemplaren vore likaledes avsedda att tjäna ett allmänt ändamål.

Det syntes dessutom vara uppenbart, att, om mätningsväsendet i vårt land
skulle förbättras, utvecklingen måste gå i riktningen från grafisk och mot numerisk
mätningsmetod. Denna senare metod hade ock redan kommit till tillämpning vid
uppmätning av åtskilliga städer och stadsliknande samhällen inom vårt land. Ett
av hindren för ett fullt utnyttjande av sistnämnda mätningsmetods fördelar hade
varit saknaden av tabeller för maskinräkning. Då nu ifrågavarande tabell vore
avsedd att avhjälpa denna brist, skulle alltså även härutinnan ligga ett statsintresse
för densammas utgivande.

Av de bifogade kostnadsförslagen framgår, att de beräknats fölen
upplaga av 200 exemplar.

Långström har under åberopande av vad han sålunda anfört anhållit
om ett statsanslag av i runt tal 9,700 kronor för ifrågavarande
tabellverks utgivande.

I avgivet utlåtande den 16 oktober 1919 har lantmäteristyrelsen
anfört:

»Den stora praktiska betydelse, ej minst vid räknearbetens utförande, som
decimalsystemets införande vid mått- och viktsbestämningar haft, torde vara allt
för väl känd för att här närmare behöva beröras.

Sedan långt tillbaka i tiden har även vinkelns decimaldelning kommit till
användning, ehuru i vårt land densamma först under de senaste 10—20 åren begagnats
mera allmänt, särskilt vid geodetiska mätningar av högre och lägre ordning.
Orsaken till att decimalsystemet haft svårare att tränga igenom ifråga om bestämmande
av vinkelmått än i fråga om andra mått, är givetvis i främsta rummet
beroende därpå, att behövliga trigonometriska tabeller, grundade på vinkelns decimaldelning,
till stor del saknats. Detta är särskilt fallet i fråga om trigonometriska
tabeller, avsedda att användas vid maskinräkning, som av praktiska skäl mest
kommer till användning vid geodetiska beräkningars utförande. Betydelsen av att
ett tabellverk sådant som det, varom här är fråga, verkligen kommer till stånd och
befordras till trycket torde därför lätt inses.

Vid det av 1917 års lantmäterikommission avgivna betänkandet, del I, omfattande
förslag till mätningsförordning, har uti 2 § föreslagits, att vinkelmått i
allmänhet skall angivas enligt det s. k. centesimalsystemet. Förslaget går alltså ut
på genomförande av decimalsystemet även i fråga om vinkelns delning. Då uti
samma förslag även förutsättes, att numeriska mätningar allt mer skola komma till
användning vid lantmäteriförrättningar, för att mätningsväsendet i vårt land skall
kunna fylla nutida fordringar på noggrannhet, framstår än ytterligare nödvändig -

Nionde huvudtiteln: 1920 ars tilläggsstat. 25

heten av att den brist i fråga om erforderliga tabeller för beräkningars utförande, [27.]
som enligt vad ovan nämnts förefinnes, med det snaraste fylles.

Det torde sålunda med fog kunna ifrågasättas, huruvida icke lantmäteristyrelsen
eller annan statsinstitution skulle bliva tvungen att igångsätta arbetet med
uträknandet av ett tabellverk av ifrågavarande slag, om det enskilda initiativet icke
skulle leda till önskat resultat. Att i sådant fall kostnaden för statsverket skulle
komma att ställa sig avsevärt mycket större än det nu ifrågasatta statsbidraget,
ligger i öppen dag redan med hänsyn därtill, att uti ifrågavarande fall ersättning
ej beräknats för det tidsödande och fordrande arbetet med tabellernas uträkning,
utan endast ifrågasatts bidrag till tryckningskostnaderna samt en enligt styrelsens
mening allt för lågt beräknad ersättning för korrekturläsning. Att ett verkligt
statsintresse här föreligger framträder tydligt därav, att geodetiska mätningar och
lantmäterimätningar i huvudsak utföras av statsinstitutioner och av i statens eller
kommunernas tjänst anställda befattningshavare.

På grund av vad sålunda anförts får lantmäteristyrelsen tillstyrka bifall till
förevarande framställning om statsbidrag till utgivande i tryck av ifrågavarande
tabellverk.»

Jämväl kommissionen, för de allmänna kartarbetena har i utlåtande
den 8 november 1919 tillstyrkt bifall till Långströms framställning.

Såsom lantmäteristyrelsen framhållit, synes ett tabellverk, sådant Dep™t™*nts''
som det nu ifrågavarande, vara ägnat att avsevärt underlätta användningen
av den numeriska mätningsmetoden. Denna metods stora fördelar
genom den noggrannhet den medför ävensom i andra avseenden
hava närmare utvecklats i lantmäterikommissionens betänkande, och
bemälda kommission har därför i sitt förslag till mätningsförordning
förordat dess tillämpning i ganska stor omfattning, särdeles inom tätt
bebyggda samhällen, där marken har stort värde. Då jag i fjol tillstyrkte
framläggande av proposition angående omorganisation av lantmäterikåren
in. m., anförde jag även, att kommissionens förslag till
mätningsförordning syntes mig ägnat att i allt väsentligt godkännas.

Jag har för avsikt att under riksdagens lopp föreslå Kungl. Maj:t att
ånyo förelägga riksdagen förslag i berörda organisationsfråga, och därmed
sammanhänger oskiljaktigt utfärdandet av en mätningsförordning.

Ett viktigt moment i lantmäterikommissionens förslag till dylik förordning
är att vin klarna och graderna icke skola liksom hittills i Sverige
och flerstädes i utlandet delas i sextiondelar utan i stället i hundradelar

o. s. v. (centesimaldelning) i överensstämmelse med metersystemet och i
enlighet med vad som tillämpas i Frankrike. Fördelarna i beräkningsavseende
av det nya systemet synas mig ligga i öppen dag. Emellertid
tinnes icke för närvarande någon beräkningstabell utarbetad, grundad
på detta indelningssätt, annat än för logaritmisk räkning, under det att
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 4-

[27.]

[28.]
Anskaffande
för lantmäterikontoren
i länen av

26 Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

deri nu ifrågavarande tabellen är avsedd för maskinräkning. Jag finner
det då vara av stor betydelse, att ett sådant tabellverk, som nu är ifråga,
blir publicerat, och anser statsbidrag till dess utgivande böra beviljas.

Jag kan omförmäla, att till min kännedom kommit, att från enskilt
håll i Sverige planeras ett tabellverk av likartat innehåll men av vida
större omfattning; det har uppgivits tio gånger mer detaljerat. Detta
arbete, för vars åstadkommande ett aktiebolag lär vara ifrågasatt och
som torde komma att kosta flera hundra tusen kronor, kan emellertid
under inga förhållanden bliva färdigt förrän om flera år och är anlagt
efter så stor plan, att det ämnar söka sin publik över hela världen och
därigenom självfallet huvudsakligen inom andra länder. Då det är ömkligt,
att det nu ifrågavarande mindre omfattande tabellverket, som redan
föreligger utarbetat, snarast utkommer, anser jag de nu omförmälda
större planerna, vilkas realiserande för övrigt ännu är ovisst, icke böra
utgöra hinder därför.

Med hänsyn till att det bör kunna påräknas, att ett avsevärt större
antal exemplar av det nu ifrågavarande tabellverket än de redan subskriberade
komma att försäljas, helst som upplagan antagligen kan utan
avsevärd kostnadsökning göras större än 200 exemplar, synes mig statsbidragsbeloppet
kunna begränsas till 9,000 kronor. Därjämte torde
såsom villkor för anslagets åtnjutande böra av Kungl. Maj:t stadgas,
att tio exemplar skola kostnadsfritt avlämnas till lantmäteristyrelseu.

Då jag finner det önskligt, att nu ifrågavarande tabellverk finnes
tillgängligt i tryck åtminstone samtidigt som den ifrågasatta nya mätningsförordningen
träder i tillämpning, anser jag anslag för ändamålet
böra uppföras å tilläggsstat för år 1920.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

såsom bidrag till utgivande av ett trigonometriskt
tabellverk för maskinräkning å tilläggsstat för
år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst kronor 9,000.

4. Anskaffande för lantmäterikontoren i länen av kopior av kartor in. m.
angående statens järnvägars jordområden.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 90 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

att till ökade kostnader för anskaffande för lantmäterikontoren
i länen av kopior av kartor m. m.
angående statens järnvägars jordområden å tilläggsstat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av .................................................................... kronor 2,300.

E. ekologisk» samt meteorologiska och hydrografiska
undersökningar.

1. Fältarbeten vid Sveriges geologiska undersökning.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel aufört under punkten 97 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökade kostnader för Sveriges geologiska
undersöknings fältarbeten å tilläggsstat för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 5,000.

2. Praktisk-geologisk undersökning i Jämtlands och Västerbottens län.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 100 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för fortsättande av den genom Sveriges geologiska
undersöknings försorg anordnade praktisk-geologiska
undersökningen av fjälltrakterna i nordligaste
delen av Jämtlands län och i Västerbottens län, förnämligast
för utredning av därvarande malmförekomster,
å tilläggsstat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av ....................... kronor 34,000.

[28.]

kopior av kartor
m. m. angående
statens
järnvägars
jordområden.

[29.]

Fältarbeten
vid Sv.riges
geologiska
undersökning

[30.]

Praktisk-geologisk
undersökning
i
Jämtlands
och Västerbottens
län.

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

3. Undersökningar av torvmarker i södra Sverige.

[31.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

^arZTtZt- fråg°rna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
marker i nionde huvudtitel anfört under punkten 101 hemställer jag, att Eders
södra Sverige. Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för ökade kostnader för fortsättande av dels en
förrådsstatistisk undersökning medelst linjeinventering
av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom
Dalarna, dels, i samband därmed och inom samma
område, en rekognoscering av mossmarkerna närmast
trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse med
det av torvkommittén framlagda förslag, på tilläggsstat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av ..................................................... kronor 4,600.

4. Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrograflska anstalt.

[32.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Diverse behov frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
meteorologisk- nionde huvudtitel anfört under punkten 102 hemställer jag, att Eders
hydrografiska Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

anstalt.

att för diverse behov vid statens meteorologiskhydrografiska
anstalt å tilläggsstat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av ....................... kronor 48,700.

5. Pegelstationernas förbättring.

[33.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Pegeistatio■ frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
^bättring* nionde huvudtitel anfört under punkten 103 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till pegelstationernas förbättring å tilläggsstat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av ....................................................... kronor 25,000.

Nionde huvudtiteln: 1920 års tUläggsstat.

6. Geofysisk station i samarbete med itoald Amundsens polarexpedition.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 107 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av eu geofysisk station i
samarbete med Roald Amundsens polarexpedition anvisa
å tillnggsstat för år 1920 ett
reservationsanslag av ............................ kronor 14,350.

F. Veterinärväsendet.

1. Utbildningskurs för länsveterinäraspiranter.

Den 22 november 1901 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse angående
ändrad lydelse av vissa paragrafer i instruktionen den 19 oktober 1888
för läns-, stads-, distrikts- och andra civila veterinärer. I 2 § infördes
då bestämmelse därom, att för att kunna uppföras på förslag till länsveterinärtjänst
fordras, bland annat, att efter erhållen legitimation såsom
veterinär och därefter minst två års fortsatt utövning av veterinärpraktik
hava med vitsord om godkända insikter genomgått särskild, enligt av
medicinalstyrelsen utfärdade bestämmelser för sådant ändamål anordnad
utbildningskurs. I nu gällande veteriuärinstruktion den 31 december
1912 (nr 426) finnes denna bestämmelse bibehållen i 3 §.

Förstnämnda dag, den 22 november 1901, meddelade Kungl. Maj:t
vissa föreskrifter angående dylika utbildningskurser. Den 23 oktober
1908 bestämdes förändrad organisation av desamma. Kungl. Maj:t uppdrog
då åt medicinalstyrelsen att under år 1909 och därefter vart tredje
år anordna en sådan kurs, vilken skulle räcka i åtta veckor samt stå
under ledning av rektor vid veterinärinstitutet under medicinalstyrelsens
överinseende. Den skulle omfatta vissa angivna läroämnen, huvudsakligen
avseende smittsamma husdjurssjukdomar, desinfektionsmedel, köttoch
mjölkkontroll, slakthusväsende, nötkreaturstuberkulosens bekämpande

[34.]

Geofysisk
station i samarbete
med
Roald Amundsens
polarexpedition.

[35.]

XJ tändning skurs
för
länsveterinäraspiranter.

Nionde huvudtiteln: 1920 års titläggsstat.

[35.] och författningskunskap. Vidare medgavs, att högst åtta av de veterinärer,
som deltoge i sådan kurs, skulle äga att för resan till och från
Stockholm samt vistelsen därstädes under kursen åtnjuta resekostnadsoch
traktan! entsersättning enligt fjärde klassen i resereglementet. Slutligen
anvisade Kungl. Maj:t för gäldande av berörda ersättningar samt arvoden
åt lärare och övriga erforderliga kostnader ett belopp av 8,000 kronor
för varje kurs, att utgå från den till Kungl. Maj:ts förfogande ställda
delen av ordinarie anslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk och
lantmannanäringar.

1915 års kurs blev emellertid indragen och det beslöts, att kursen
skulle anordnas år 1916 och sedermera vart tredje år. Åven 1919 års
kurs indrogs och nästa treårsperiods början framflyttades till år 1920.

I skrivelse den 11 november 1919 bär nu medicinalstyrelsen hemställt
om anslag till 1920 års kurs. Styrelsens skrivelse är av följande
innehåll.

Kostnaderna för 1916 års länsveterinäraspirantkurs hade belöpt sig till 7,422
kronor 98 öre, därav till avlöning åt lärare vid kursen 2,850 kronor, till undervisningsmaterial
nr. m. cirka 1,125 kronor, till rese- och traktamentskostnader för sju
deltagare cirka 3,448 kronor eller cirka 482 kronor per deltagare, varav cirka 448
kronor i dagtraktamenten och 34 kronor i resekostnadsersättningar.

Beträffande kostnaden för en under år 1920 anordnad kurs av ovan angivet
slag hade styrelsen låtit verkställa vissa beräkningar. I detta avseende hade styrelsen
fått emottaga utlåtande från rektor vid veterinärhögskolan. Av detta framginge,
att kostnaden för arvoden till föreståndaren för och lärarna vid kursen skulle
uppgå till 4,965 kronor samt för undervisningsmaterial m. m. till 2,500 kronor eller
i runt tal till 7,500 kronor.

Mot de av rektor beräknade kostnaderna hade styrelsen ingen annan erinran
att göra än att arvodena till lärarna borde fastställas till jämna belopp i enlighet
med ett av styrelsen uppgjort förslag till stat för 1920 års länsveterinäraspirantkurs.
Enligt detta skulle arvodena uppgå tillhopa till 4,800 kronor.

Vidkommande kostnaden för deltagarnas i kursen rese- och traktamentsersättningar,
så hade desamma för en kurs under år 1919 beräknats till 5,600 kronor
eller till 700 kronor för var och eu av åtta deltagare. Detta belopp syntes emellertid
behöva höjas med anledning av de väsentligt ökade resekostnaderna. De senare
vore emellertid så mycket svårare att beräkna, som man icke visste, i vilka delar
av landet blivande deltagare vore bosatta. Emellertid hölle styrelsen före, att ett
belopp av 750 kronor för varje deltagare skulle visa sig vara tillräckligt till såväl
rese- som traktamentsersättning eller för nämnda ändamål tillsammans 6,000 kronor.

Medicinalstyrelsen har därför hemställt, att Kungl. Maj:t måtte för anordnande
under år 1920 vid veterinärhögskolan av en kurs för länsveterinäraspiranter
ställa till styrelsens förfogande ett anslag av 13,300 kronor.

DeV“hefert"**'' Ku kurs av ifrågavarande slag bör hållas under år 1920. Detta

är angeläget såväl för att bereda möjlighet för de veterinärer, som så

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat

önska, att meritera sig till erhållande av länsveterinärtjänst som ock [35.]
för att det icke vid besättandet av dylika tjänster skall finnas ett alltför
ringa antal i detta hänseende kompetenta sökande att välja emellan.

Mot den beräknade kostnaden för 1920 års kurs, 13,300 kronor,
har jag icke någon erinran.

På grund av till andra ändamål erforderliga anvisningar från
ordinarie anslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar
möter det emellertid svårighet att för år 1920 liksom
förut bereda tillgång till en sådan utgift från nämnda anslag. Aven i
betraktande av utgiftens ändamål synes sagda ordinarie anslag icke
längre böra belastas därmed. Jag anser därför, att det erforderliga
beloppet bör äskas av. riksdagen å tilläggsstat.

På grund härav hemställer jag, att Eders Kung]. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att för anordnande under år 1920 av en utbildningskurs
för länsveterinäraspiranter å tilläggsstat för
samma år anvisa ett förslagsanslag,
högst ........................................................... kronor 13,300.

2. Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer.

I enlighet med vad Kungl. Maj:t i en i ämnet avlåten proposition [36.]
nr 353 föreslagit har 1919 års lagtima riksdag dels medgivit, att därest
de distriktsveterinärer, till vilkas avlöning lämnades statsbidrag, för år distriktsveteri.
1919 bereddes dyrtidstillägg å dem från vederbörande landsting till- närer''

kommande avlöning, dyrtidstillägg av statsmedel finge för samma år
till dem utgå med motsvarande andel av statsbidraget, ålderstillägg
däri inberäknat, dock med högst två tredjedelar av statsavlöningen,
dels ock till bestridande av kostnaderna för dessa dyrtidstillägg å tillläggsstat
för år 1919 under nionde huvudtiteln uppfört ett förslagsanslag
av 100,000 kronor.

I skrivelse den 28 augusti 1919 har nu medicinalstyrelsen, under
hänvisning till sitt den 10 december 1918 avgivna utlåtande angående
beredande av dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer för år 1919 och då
vad däri blivit anfört fortfarande syntes äga giltighet samt skälig anledning
icke syntes finnas lör antagandet, att levnadsförhållandena under
år 1920 skulle imdergå sådan förändring, att dyrtidstillägg för sist -

82 Nionde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.

[36.] sagda år borde tillerkännas ifrågavarande befattningshavare efter andra
grunder än dem, som fastställts för år 1919, hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte vidtaga åtgärder i syfte att sådana distriktsveterinärer, vilka för
1920 bereddes dyrtidstillägg å dem från vederbörande landsting tillkommande
avlöning, måtte jämväl för nämnda år komma i åtnjutande
av dyrtidstillägg av statsmedel i enlighet med samma grunder, som
blivit bestämda för år 1919.

Framställning i ämnet har därefter inkommit jämväl från svenska
distriktsveterinärföreningen. I utlåtande däröver har medicinalstyrelsen
åberopat sin ovanberörda skrivelse.

Veparte- I likhet med medicinalstyrelsen anser jag dyrtidstillägg av stats mentschefen.

mecjei även höra för innevarande år beredas distriktsveterinärer under
samma förutsättning och efter samma grunder som för år 1919.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

dels medgiva, att därest de distriktsveterinärer,
till vilkas avlöning lämnas statsbidrag, för år 1920
beredas dyrtidstillägg å dem från vederbörande landsting
tillkommande avlöning, dyrtidstillägg av statsmedel
må för samma år till dem utgå med motsvarande
andel av statsbidraget, ålderstillägg däri inberäknat,
dock högst med två tredjedelar av statsavlöningen; dels

ock, vid bifall härtill, till bestridande av
kostnaderna för dessa dyrtidstillägg å tillåggsstat för
innevarande år anvisa ett förslagsanslag
av................................................. kronor 100,000.

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

G. Diverse.

1. Tillfälligt anslag till hushållningssällskapen.

Hushållningssällskapens huvudsakliga inkomst under senare tid
ända till år 11) 15 har utgjorts av sällskapens andel i de för det allmännas
räkning vid försäljning av brännvin uppburna försäljningsavgifterna.
I samma mån som denna sällskapens inkomst, särskilt mot slutet av
förra århundradet och början av det innevarande, hastigt ökades, sattes
sällskapen i tillfälle att på ett allt mera verksamt och ene>giskt sätt
ingripa i jordbrukets och dess binäringars förkovran och utveckling.

Genom beslut vid 1913 års riksdag indrogos emellertid brännvinsförsäljningsavgifterna
till stat*verket från och med år 1915 och hushållningssällskapen
tillerkändes i samband därmed en till sammanlagt

2.100.000 kronor uppgående årlig ersättning, vilken efter vid 1914 års
senare riksdag fa?tstallda grunder fördelas mellan sällskapen. Förordning
härom har utfärdats den 9 oktober 1914, nr 275.

Enligt sagda förordning sker fördelningen — vilken avsevärt avviker
från vad förut tillämpats — sålunda, att ett grundbelopp av

10.000 kronor tillföres varje hushållningssällskap samt att därefter av
anslagets återstod en andel, utgörande till och med år 1919 hälften men
därefter tre femtedelar, fördelas efter den med jordbruk och fiske sysselsatta
folkmängden inom hushållningssällskapsområdena och andra hälften,
resp. två femtedelar, efter den övriga folkmängden inom samma områden.
Därest enligt dessa grunder något hushållningssällskap skulle
erhålla mindre än 35,000 kronor, skall dock detta belopp tilläggas hushållningssällskapet
och återstoden av anslaget fördelas enligt de angivna
grunderna mellan de övriga sällskapen. Fördelningen verkställes
för tioårsperioder, börjande med år 1915.

De belopp, som efter de sålunda förändrade grunderna för statens
direkta understödjande av hushållningssällskapens verksamhet kommo
dessa till godo, motsvarade i stort sett det understöd, som under de
närmast föregående åren lämnats dem. I viss mån måste det också
anses som en fördel, att ett i förväg bestämt belopp anvisades sällskapen,
desto mer som dessa därigenom under kristiden undgått den
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 5

[37.J

Tillfälligt anslag
till hushållningssällskapen.

34 Nionde huvudtiteln: 1920 års ti/läggsstat.

[37.] väsentliga inkomstminskning, som skulle hava inträffat, därest de under
sagda tid fortfarande varit beroende av brännvinsförsäljningsavgifterna.
Under de senaste åren hava emellertid stora svårigheter uppstått för
hushållningssällskapen att kunna med de i huvudsak fixerade inkomsterna
bestrida de för uppehållande av sällskapens verksamhet nödvändiga och
på grund av tidsförhållandena väsentligt ökade utgifterna, varibland märkas
avlöningar till den hos sällskapen anställda personalen. Dessa omständigheter
hava föranlett framställningar om ökat statsbidrag till ifrågavarande
sällskap.

Mylika framställningar hava inkommit från hushållningssällskapens
ombud (två framställningar) ävensom från hushållningssällskapen i Blekinge,
Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Västerbottens och Norrbottens
län. Sedan utlåtande över de flesta av dessa framställningar avgivits
av lantbruksstyrelsen den 18 december 1918, remitterades ärendet till
de sakkunniga, som jämlikt bemyndigande tillkallats inom jordbruksdepartementet
för utredning angående hushållningssällskapens omorganisation.

På grund av motioner har därefter riksdagen i skrivelse ur 75
den 1 april 1919 anhållit, att Kung!. Maj:t ville skyndsamt låta utreda
på vad sätt staten borde ytterligare bidraga till upprätthållande av hushållningssällskapens
verksamhet samt för nästkommande riksdag framlägga
det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning. Åven
denna skrivelse remitterades till nyssnämnda sakkunniga.

De sakkunniga hava den 27 augusti 1919 avgivit utlåtande i
ärendet, varefter statskontoret, till följd av remiss, yttrat sig den 16
september 1919.

Lantbruksstyrelsen har i sitt den 18 december 1918 avgivna utlåtande
erinrat om förberörda ersättning för indragna brännvinsförsäljningsmedel
och därefter anfört huvudsakligen följande:

»Till följd av de förändrade grunderna för här ifrågavarande medels fördelning
mellan sällskapen råkade en del sällskap tämligen omedelbart i vissa svårigheter
med hänsyn till möjligheten att med minskade inkomster uppehålla en under
andra ekonomiska förutsättningar igångsatt verksamhet. I och med det att kristidens
verkningar blivit allt mer och mer kännbara och framför allt i och med
penningvärdets hastiga och kraftiga nedgång hava emellertid samtliga hushållningssällskap
kommit i en ställning, som, därest ej snar förändring härutinnan åstadkommes,
kan för sällskapen och deras verksamhet bliva synnerligen betänklig.

Att så måste bliva förhållandet, torde ligga i öppen dag. Utom ersättningen
för de indragna brännvinsmedlen, vilken såsom ovan nämnts är till sin storlek bestämd,
hava sällskapen i allmänhet, frånsett direkta statsunderstöd till vissa med

Nionde huvudtiteln: 1920 ärs tilläggsstat. 35

statsmedel understödda åtgärder, inga andra nämnvärda inkomster än räntor å
kapital och — i vissa Fall — medlemsavgifter. Dä sällskapens ränteinkomster i
regel äro av för deras budget obetydlig storlek och räntans stegring under kristiden
varit förhållandevis ringa samt då härtill kommer, att sällskapen praktiskt
taget sakna möjligheter att i avsevärdare mån höja ledamotsavgifterna, försåvitt ej
de mindre jordbrukarna skola utestängas från deltagande i sällskapens verksamhet,
vilket ur alla synpunkter skulle vara till skada, kan det med fullt berättigande
sägas, att hushållningssällskapens inkomster i stort sett och såsom regel fortfarande
stå på samma ståndpunkt som före krisens inträdande.

Med sällskapens utgifter är förhållandet ett helt annat. Snart sagt varje
utgiftspost har ökats, i många fall till det dubbla eller tredubbla, och där i något
enstaka fall ökning icke ägt rum, torde anledningen härtill varit den, att sällskapet
på denna punkt sökt hålla utgifterna nere genom inskränkning i eller nedläggande
av viss del av den ifrågavarande verksamheten.

Särskilt betungande har ökningen av sällskapens administrationskostnader
och allmänna utgifter varit. Hushållningssällskapen hava i likhet med staten och
övriga arbetsgivare ej kunnat underlåta att genom tillfälliga löneförbättringar eller
kristidstillägg i en eller annan form söka göra det möjligt för hos dem anställd
personal att utan allt för stora svårigheter bära dyrtidens tunga. Denna sällskapens
dyrtidslindrande verksamhet har av naturliga skäl ej kunnat inskränkas
till den för de rent administrativa uppgifterna avsedda personalen, utan har givetvis
måst omfatta alla sällskapens befattningshavare och har sålunda kommit att medföra
synnerligen kännbara ekonomiska uppoffringar.

Enligt en inom lantbruksstyrelsen verkställd utredning, grundad på från
hushållningssällskapen infordrade uppgifter, utgjorde år 1914 beloppet av de utav de
olika sällskapen till den hos dem anställda personalen utbetalda lönerna — häri
inbegripet värdet av eventuellt åtnjutna naturaförmåner, men med avdrag av statsbidrag
till anställande av konsulenter och vandringsrättare — 427,208: 23 kronor 1).
Motsvarande belopp beräknas för innevarande år komma att utgå med 718,643: 02
kronor. Ökningen av här ifrågavarande omkostnader är, som synes högst betydlig,
ej mindre än 291,434:79 kronor1''); och den har givetvis till vida övervägande del
framtvungits av den ofrånkomliga nödvändigheten att tillgodose befattningshavarnas
av omständigheterna föranledda krav på ökade förmåner, antingen nu detta skett
genom lönereglering eller kristidshjälp eller bådadera, Lantbruksstyrelsen vill härvid
framhålla, hurusom sistnämnda belopp, genom att tagas i anspråk för löneförbättringar,
undandragits de för sällskapen till åtgärder för jordbrukets främjande
disponibla medel, något som under nu rådande förhållanden, då dylika åtgärder äro
av större vikt och betydelse än någonsin tillförne, måste framstå såsom särskilt
betänkligt och ej kan undgå att väcka allvarliga farhågor.

Det torde i detta sammanhang jämväl förtjäna framhållas, att även beträffande
de hushållningssällskapens befattningshavare, till vilkas avlöning bidrag
av statsmedel direkt utgå, nämligen vissa jordbrukskonsulenter och vandringsrättare,
respektive sällskap haft att ensamt bära hela tungan av den löneökning, som kommit
denna i likhet med annan personal till del. Med anledning härav har också hushållningssällskapens
andel i kostnaderna för dessa konsulenters och vandringsrättares

!) Rätteligen 426,208: 23.

r) Rätteligen 292,434: 79.

Monde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[37.] verksamhet — även frånsett de i oerhörd grad ökade resekostnaderna — numera
blivit väsentligt större, än vad som var avsikten, då riksdagen först anvisade
medel till understödjande av denna viktiga gren av sällskapens verksamhet.

Uppehållandet av denna verksamhet påkallar emellertid ej endast utgifter
till avlönande av personal med en för olika uppgifter avpassad god utbildning, utan
medför även högst avsevärda kostnader för befattningshavarnas resor och förekommande
dagtraktamenten. Med de upprepade gånger företagna betydliga ökningarna
i såväl järnvägarnas och ångfartygens som skjutsstationernas taxor hava
dessa resekostnader i väsentlig grad stegrats, samtidigt som dagtraktamentena till
följd av allt högre levnadskostnader jämväl måst avsevärt höjas. Följden härav
har självfallet blivit, att hushållningssällskapens utgifter för tjänstemännens resor
- redan förut en dryg utgiftspost — nu stigit högst avsevärt. Approximativa
beräkningar tyda på. att sällskapen för ifrågavarande ändamål under år KU8
komma att åsamkas en merutgift på 75,000 å 100,000 kronor i jämförelse med år
1913. Och någon annan möjlighet att i avsevärdare mån inskränka dessa ut-ifter
än begränsning av tjänstemännens verksamhet ute i det praktiska livet torde icke
föreligga, en utväg vilken dock icke under nuvarande för vår folkförsörjning
kritiska förhållanden bör annat än i nödfall få tillgripas.

Jämväl hushållningssällskapens utgifter för allmänna expenser, såsom för lokal,
värme, tryck och dylikt hava på liknande sätt undergått betydande förhöjning.
Den enda utgiftspost, som härutinnan utgör undantag, är kostnaden för porto, vilken
utvisar nedgång till följd av medgivande i nådigt brev den 15 februari 1918 åt
sällskapen att begagna tjänstefrimärken och tjänstebrevkort.

Hushållningssällskapens utgifter för andra ändamål än de ovan särskilt nämnda
hava ej heller kunnat undgå att röna inverkan av den allmänna prisstegringen,
varjämte sällskapen jämväl i fråga om sådana verksamhetsgrenar, till vilka statsmedel
i en eller annan form utgå, undan för undan fått vidkännas ökade utgifter.
Lantbruksstyrelsen är visserligen icke i tillfälle att angiva bestämda belopp för
ökningen i dessa utgiftsposter, men vågar icke förty påstå, att dessa, trots allmänt
iakttagen, i många fall till kännbar skada för vederbörande sällskaps verksamhet
driven sparsamhet, dock äro högst betydliga. Och allt tyder på att ökningen i
dessa utgifter ännu icke avstannat utan fastmera kommer att i skärpt grad göra
sig gällande under instundande år.

Ovan angivna förhållanden torde i korthet kunna sålunda sammanfattas, att
under det å ena sidan hushållningssällskapens inkomster i stort sett kvarstå på
förutvarande nivå, utöver vilken de ej av sällskapen kunna nämnvärt höjas, hava
däremot å andra sidan utgifterna, vilka icke kunna av sällskapen vare sig ytterligare
nedbringas eller ens hållas vid nuvarande nivå, utan att dessas verksamhet
äventyras, stegrats i högst betydande grad. Den naturliga följden av detta missförhållande
har blivit den. att sällskapen vid uppgörande av de senare årens budget
mött störa, oftast oöverkomliga svårigheter. För att ej i betydligare grad överskrida
inkomsterna eller — där sällskap haft disponibelt kapital att tillgå — för
att ej allt för härt behöva anlita detta, har man nödgats söka åstadkomma nödig
utjämning mellan inkomster och utgifter genom att nedbringa utgifterna på det enda
effektiva sätt, som stått till buds, nämligen genom att helt eller delvis nedlägga
viss verksamhet eller verksamhetsgren. Att nöden här varit trängande, torde vara
uppenbart av det faktum, att i vissa fall även sådan verksamhet, som till betydlig del

Nionde huvudtiteln: 1920 års ti/läggsstat.

bekostats med statsmedel, måst uppoffras. Att en situation, som med nödvändighet [''37.]
framtvingar sådana åtgärder, icke kan tänkas någon längre tid kunna fortfara, utan
att såväl hushållningssällskapens gagnande verksamhet därav allvarligen äventyras
liksom ock frukterna av deras och statens gjorda uppoffringar inom respektiva områden
bliva tillspillogivna, torde likaledes förtjäna att tagas under allvarligt övervägande.

Då hushållningssällskapen under nu rådande förhållanden icke hava möjlighet
att i oförminskad omfattning uppehålla sin hittillsvarande verksamhet, säger det
sig självt, att ännu större svårigheter möta dem, då det gäller finna utvägar för
att upptaga och i praktiken omsätta nya initiativ till jordbrukets och de därmed
förbundna näringarnas förkovran. Aven dylika åtgärder, vilka äro av den betydelse,
att de ansetts böra understödjas med statsmedel, måste av samma skäl
uteslutas från hushållningssällskaps arbetsplan i de fall, då sällskapet icke
förmår ikläda sig de utgifter för ändamålet, vilka utgöra en förutsättning för
statsunderstödets åtnjutande. Den betänkliga innebörden av, att sällskapens verksamhet
även på här omförmält sätt i viss utsträckning lamslås och deras initiativkraft
stäckes, framträder synnerligen starkt mot bakgrunden av de krav, som av
nuvarande tidsläge enträget ställas på jordbruket och dess produktionsförmåga. De
menliga följderna härav få en ännu större räckvidd, då hänsyn tages därtill, att
även lantbruksstyrelsens verksamhet till jordbrukets främjande härav röner inflytande.
Med hänsyn till den stora utsträckning, vari lantbruksstyrelsen vid utövandet
av denna sin verksamhet anlitar och måste anlita hushållningssällskapen,
är det uppenbart, att i samma mån som sällskapens ekonomiska svårigheter ökas,
minskas deras förmåga att i här ifrågavarande hänseende tjäna som mellanhänder
mellan lantbruksförvaltningen och den jordbruksidkande allmänheten.

Lantbruksstyrelsen, som håller före, att det är ett statsintresse, att hushållningssällskapen
fortfarande äro i tillfälle att i utökad eller åminstone oförminskad
omfattning fullfölja det arbete de hittills till jordbrukets fromma utöva,
finner det synnerligen angeläget, att lindring fortast möjligt beredes dem i de ovan
antydda ekonomiska svårigheter, mot vilka de nu till följd av tidsförhållandena
hava att kämpa. Detta synes kunna ske endast genom statens mellankomst. Att
staten ej heller bör undandraga sig att här träda hjälpande emellan, framgår bland
annat av det förhållande, som föredragande departementschefen med full rätt framhöll
i sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 4 april 1913 vid avlåtande till 1913
års riksdag av Kungl. Maj:ts proposition om brännvinsmedlens indragning till statsverket,
eller att de hushållningssällskapens uppgifter, vilka det här gällde att tillgodose,
till väsentlig del vore av sådan natur, att, därest sällskapen på grund avavsevärt
minskade inkomster skulle nödgas avstå från deras utförande, staten knappast
kunde undgå att övertaga desamma. Ett understöd av statsmedel utöver den
då lämnade ersättningen synes lantbruksstyrelsen för övrigt motiverat redan av det
oomtvistliga förhållandet, att till följd av omständigheter, över vilka hushållningssällskapen
ej kunnat råda, det understöd riksdagen år 1913 tillmätt sällskapen för
uppehållande av deras dåvarande verksamhet, numera i verkligheten nedgått till ett
effektivt värde, som ej torde uppgå ens till hälften av det ursprungligen avsedda.

Skulle man vid utmätandet av det nu ifrågasatta statsunderstödets storlek
giva avgörande inflytande åt detta sakförhållande, skulle understödets belopp bliva
betydande. Då man emellertid torde böra utgå därifrån, att hushållningssällskapen,

[37.]

Nionde huvudtiteln: 1920 års til/äggsstat.

i likhet med de flesta andra med dem jämförbara institutioner, icke kunna helt
undandraga sig kristidens bördor och väl för övrigt i allmänhet icke helt och hållet
sakna förmåga att i viss begränsad utsträckning bära desamma, samt då vidare
resultatet av den utredning rörande hushållningssällskapens omorganisation, som för
närvarande pågår, torde böra avvaktas, innan mera genomgripande åtgärder i här
förevarande avseende vidtagas, finner lantbruksstyrelsen vägande skäl tala för, att
anstalter nu träffas endast för tillgodoseende av de mest trängande behoven, varigenom
åtminstone någon lindring kan beredas hushållningssällskapen i deras iråkade
ekonomiska svårigheter.

Den för närvarande till hushållningssällskapen utgående ersättningen för
brännvinsmedlen fördelas dem emellan på så sätt, att varje sällskap erhåller ett till

10,000 kronor uppgående grundanslag, under det att återstoden utgår efter vissa
bestämda grunder med hänsyn till folkmängd m. m. inom respektiva områden. Vid
beräkningen och fördelningen av det ytterligare understöd, varav sällskapen, enligt
vad lantbruksstyrelsen här ovan anfört, äro i trängande behov, synas motsvarande
grunder böra komma till användning.

Då, såsom i det föregående anförts, sällskapens administrativa och allmänna
utgifter under de sista åren i särskilt hög grad ökats och beträffande dessa snart
sagt varje möjlighet att nedbringa dem synes utesluten, samt då därtill ytterligare
kommer, att ovan omförmälda grundanslag från början varit i främsta rummet
avsedda såsom bidrag till bestridande av dessa utgifter, synes en avsevärd förhöjning
i nämnda grundanslag väl motiverad. Ehuru vägande skäl för en betydligt
mera vittgående förhöjning utan tvivel föreligga, anser sig lantbruksstyrelsen dock
på ovan anförda grunder böra stanna vid att förorda ett tillägg till grundanslagen
av 50 procent, vartill skulle erfordras ett belopp av 130,000 kronor.

Då emellertid ett till förenämnda belopp begränsat ytterligare understöd är
allt för ringa för att i någon mera avsevärd mån fylla det förefintliga behovet och
då detta behov i regel torde vara i viss mån sammanhängande med omfattningen
av sällskapens verksamhet, synes den föreslagna ökningen i grundanslagets belopp
böra kompletteras med en förhöjning även av den återstående delen av till varje
hushållningssällskap nu utgående statsbidrag — en förhöjning, som lantbruksstyrelsen
på ovan anförda skäl icke anser sig för närvarande kunna föreslå till
högre belopp än till 15 procent av nämnda statsbidrag. Härtill skulle alltså erfordras
ett belopp av 276,000 kronor, vadan sålunda hela det av lantbruksstyrelsen
nu förordade tillfälliga understödet till hushållningssällskapen skulle komma att
uppgå till 406,000 kronor.»

Lantbruksstyrelsen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte för ändamålet
hos riksdagen äska anslag å 406,000 kronor å 1919 års tilläggsstat.
Ehuru styrelsen hölle före, att minst samma understöd skulle
komma att i ännu högre grad visa sig erforderligt under år 1920, ansåge
sig styrelsen dock icke då böra göra framställning därom, enär
förenämnda sakkunnigas arbete möjligen komme att under år 1919
framskrida så långt, att det kunde utöva inflytande på 1920 års anslagsbehov.

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Riksdagen har i förberörda skrivelse uttalat, att staten syntes
icke böra undandraga sig att lämna hushållningssällskapen det ytterligare
stöd, som kunde anses av omständigheterna betingat. Riksdagen
har funnit desto större anledning härtill föreligga, som dessa sällskaps
ökade utgifter i viss mån syntes hava föranletts av de uppgifter av
skilda slag, som särskilt under senare åren av staten i vidsträckt mån
anförtrotts dem. Riksdagen har vidare anfört, att då det vore ovisst,
om den åt särskilda sakkunniga anförtrodda utredningen beträffande
nämnda sällskaps omorganisation kunde hinna leda till proposition till
1920 års riksdag, nu ifrågavarande spörsmål angående ökat understöd
till hushållningssällskapen borde i betraktande av dess brådskande natur
upptagas till prövning oberoende därav, och att den borde lösas provisoriskt
i avvaktan på resultatet av sagda utredning.

Bemälda sakkunniga hava i sitt utlåtande anfört:

»Lantbruksstyrelsen har i sitt ovanberörda, i förenämnda motioner och riksdagsskrivelse
åberopade utlåtande lämnat en uttömmande utredning rörande hushållningssällskapens
ekonomiska ställning vid 1918 års utgång samt verkställt beräkningar
angående den ökning i sällskapens administrationskostnader, som ägt rum
sedan år 1914. Dessa beräkningar grunda sig på särskilda av lantbruksstyrelsen
för ändamålet infordrade uppgifter —- —. Det har icke varit för de sakkunniga
möjligt att till alla delar jämföra de i dessa uppgifter beräknade utgifterna för år
1918 med de verkliga utgifterna för samma år, då redogörelse härför ännu ej inkommit
från en del sällskap. I den män jämförelse anställts, hava de verkliga utgifterna
visat sig överensstämma med de beräknade. De av lantbruksstyrelsen
införskaffade uppgifterna synas därför för närvarande kunna godtagas.

Den högst avsevärda ökning i sällskapens administrationskostnader och allmänna
utgifter, som dessa uppgifter utvisa, har sin grund ej blott i penningvärdets
betydande fall utan beror jämväl i viss grad på den stegring i sällskapens utgifter,
som föranletts utav de dem av staten särskilt under krisåren anförtrodda uppdrag
av skilda slag. De stora svårigheter med avseende å sällskapens ekonomi, denna
ökning medfört, och de menliga följder dessa svårigheter i sin tur förorsakat i
sällskapens verksamhet, vilka av lantbruksstyrelsen framhållits, kunna de sakkunniga
vitsorda. Dessa belysas även klart i de från Norrbottens och Västerbottens läns
hushållningssällskap ingivna framställningarna.

På grund härav anse de sakkunniga nödvändigt, att staten träder hjälpande
emellan genom lämnande av ytterligare anslag till sällskapens förvaltningskostnader
och allmänna utgifter. På sätt riksdagen i sin förevarande skrivelse anfört, hade
det givetvis varit lämpligast, att denna frågas lösande kunnat ske i sammanhang
med den omläggning av sällskapens organisation, vartill de sakkunniga erhållit i
uppdrag att avgiva förslag. De sakkunnigas arbete har emellertid ännu ej fortskridit
så långt, att ett definitivt förslag härutinnan nu kan framläggas. Då hushållningssällskapens
ekonomiska svårigheter äro så stora, att en omedelbar hjälp
är av nöden, därest sällskapens verksamhet ej skall äventyras, torde frågan nu
böra lösas endast provisoriskt, på sätt riksdagen även föreslagit. I sitt blivande

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

betänkande ämna de sakkunniga bland annat framlägga resultatet av en påbörjad
utredning om hushållningssällskapens ekonomiska ställning i allmänhet samt avgiva
förslag till ett slutligt ordnande av den föreliggande frågan.

Beträffande storleken av det tillfälliga statsanslag, som enligt de sakkunnigas
åsikt bör lämnas hushållningssällskapen, har — — — i de motioner, som föranlett
den remitterade riksdagsskrivelsen, i enlighet med lantbruksstyrelsens i dess åberopade
utlåtande framlagda förslag, påyrkats anvisande av 406,000 kronor, fördelade med
tillägg dels till grundanslagen å 5Ö procent, eller 130,000 kronor, dels ock till återstående
delen av den utgående ersättningen för de indragna brännvinsförsäljningsavgiftema
å 15 procent, eller 276,000 kronor. Norrbottens och Västerbottens läns hushållningssällskap
hava däremot begärt förhöjning av 50 procent av hela de till dessa sällskap
beviljade vederlagen för brännvinsmedlen. I övriga framställningar har ej
yrkats förhöjning efter några närmare angivna grunder. Den förstnämnda beräkningsgrunden
synes de sakkunniga på av lantbruksstyrel eu anförda skal vara att förorda.

Det av styrelsen och motionärerna föreslagna tillägget avser år 1919 och
torde få anses såsom ett minimum för avhjälpande av de under nämnda år mest
trängande behoven. Under det snart tilländagångna året har emellertid hushållningssällskapens
ekonomiska ställning ytterligare försämrats. Dyrtidstilläggen till
befattningshavare i statens tjänst hava väsentligt ökats och beslut har fattats om
tillfällig lönereglering för dessa. Detta har naturligen ej kunnat undgå att föranleda
berättigade anspråk på ökade dyrtidstillägg även från hushållningssällskapens
befattningshavares sida. Vidare kan framhållas, att järnvägstaxorna nyligen ånyo
höjts betydligt. Den ytterligare försämring i hushållningssällskapens ekonomiska
läge, som under året förorsakats sällskapen, framgår bland annat därav, att, enligt
vad de sakkunniga inhämtat, Norrbottens läns hushållningssällskap sett sig nödsakat
att ingå till länets landsting med begäran om ett räntefritt lån å 60,000
kronor. En förhöjning utöver vad motionärerna och lantbruksstyrelsen föreslagit
torde därför vara nödvändig. Det synes de sakkunniga skäligt, att tilläggsanslag
utgår dels med 50 procent å grundanslagen, eller med 130,000 kronor, dels ock med
30 procent å återstående del av den till sällskapen utgående ersättningen för brännvinsmedlen,
eller 552.000 kronor, eller tillhopa 682,000 kronor. Anslaget bör på
ovan anförda skäl utgå endast för ett år samt beviljas på tilläggsstat för år 1920.»

Statskontoret har yttrat:

»Beträffande de av lantbruksstyrelsen och sakkunniga för hushållningssällskapens
omorganisation föreslagna grunderna för det ifrågasatta anslaget för år 1920
till hushållningssällskapen utöver det ordinarie anslaget till ersättning för till statsverket
indragna brännvinsförsäljningsmedel synes statskontoret intet vara att erinra.
Vad angår den del av anslaget, som föreslagits skola utgå med 50 procent av det
s. k. grundanslaget jämlikt § 2 av nådiga kungörelsen den 9 oktober 1914 angående
ersättning till landsting och vissa städer samt hushållningssällskap för de
indragna brännvinsförsäljningsmedlen, torde, därest hushållningssällskapen skola erhålla
verksam hjälp, ej kunna vidtagas någon minskning av nämnda procentsats.
1 fråga åter om anslaget i övrigt bör storleken härav givetvis bestämmas med
hänsyn till den betydelse, som tillmätes hushållningssällskapens verksamhet av olika
slag. Då statskontoret givetvis ej kan ingå i bedömande av dessa frågor, kan
ämbetsverket ej heller uttala sig huruvida, på sätt lantbruksstyrelsen föreslagit,

Nionde huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat. 11

sagda anslagsdel bör beräknas etter 15 procent eller om, såsom de sakkunniga —- [3(.]

med hänsyn jämväl till den ytterligare försämring i hushållningssällskapens ekonomi,
vilken inträtt efter det lantbruksstyrelsen avgav sitt utlåtande i ämnet förordat,
anslagsdelen bör utgå efter 30 procent å det belopp, som jändikt förenåmnda kungörelse
skall utskiftas efter folkmängden.

Då fråga icke är om förhöjning av den på hushållningssällskapen lallande
andelen av de indragna brännvinsförsäljningsmedlen, synes emellertid det nya anslaget
böra erhålla en benämning, som tydligt skiljer detsamma från berörda ordinarie
anslag. Förslagsvis synes anslaget kunna benämnas tillfälligt anslag till
hushållningssällskapen.»

Deri nu lämnade utredningen utvisar tydligt, att hushållningssäll- DepaHemenUskapen
äro för uppehållande av sin verksamhet i oavvisligt behov av ökat
statsbidrag. Sagda verksamhet är av den stora betydelse för jordbruksnäringens
förkovran i vårt land, att bristande förmåga från hushållningssällskapens
sida att härutinnan medverka i avsedd omfattning säkerligen
skulle medföra högst beklagliga följder. Det må vara nog att
bär erinra om, att många och ytterst viktiga statsanslag till jordbrukets
främjande förutsätta för sin användning bidrag från hushållningssällskapen,
ofta till minst lika belopp som statsbidraget. Någon annan
utväg för sagda sällskap att i avsevärd omfattning erhålla ökade inkomster
torde för närvarande icke finnas än genom ökat statsbidrag.

Även riksdagen har genom sin skrivelse i ämnet år 1919 erkänt nödvändigheten
av att staten ökar sitt bidrag till dessa sällskap och framhållit
vikten av ärendets skyndsamma behandling. Någon ytterligare
motivering för själva äskandet av ett tilläggsanslag för år 1920 synes
därför icke erforderlig. Jag vill endast framhålla, att de höjningar i
statens bidrag, som år 1919 av riksdagen godkändes till vissa ändamål,
vilkas tillgodoseende i övrigt bekostas av sällskapen, exempelvis till anställande
av jordbrukskonsulenter och vandringsrättare, icke varit av
sådan betydelse för sällskapens ekonomi i dess helhet, att de kunna i
nämnvärd män förringa sällskapens behov av särskilt tilläggsanslag,
synnerligast som andra utgifter, bland annat resekostnaderna, ytterligare
stigit under sista året.

Vad därefter beträffar de grunder, efter vilka det behövliga tillläggsanslaget
bör utgå, ansluter jag mig till lantbruksstyrelsens förslag
med den av de sakkunniga förordade höjningen. Lägre bidrag än det
sålunda föreslagna synes icke kunna tillstyrkas, därest verklig hjälp skall
beredas sällskapen och dessa sättas i tillfälle att oaktat prisstegringarna
på alla områden fullgöra sin andel i arbetet på jordbrukets främjande.

Enligt dessa grunder skola alltså först till varje sällskap utgå 5,000

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 6

[37.]

[38.]

Jordbruks•
statistiken.

[39.]

Beredande av
lindring i de
mindre bemedlades
levnadsvillkor.

42 Monde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

kronor, motsvarande halva grundanslaget, vartill åtgå 130,000 kronor,
och därefter såsom 30 procents tillägg till de återstående ordinarie bidragsbeloppen
fördelas tillhopa 552,0U0 kronor. Det behövliga anslaget
utgör alltså 682,000 kronor.

Jag får därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen,

att såsom tillfälligt anslag till hushållningssällskapen,
att utgå enligt de av mig tillstyrka grunderna,
å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst........................................................... kronor 682,000..

2. Jordbruksstatistiken.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 118 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av ökat statsbidrag till insamlande
av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokalundersökningar
å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av .............................. kronor 20,000.

3. Beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 124 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj.t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående ytterligare
anslag för år 1920 för beredande av lindring
i de mindre bemedlades levnadsvillkor, som Kungl.
Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta
ändamål å tilläggsstat för sagda år
beräkna ett anslag av ....................... kronor 4,000,000.

Nionde huvudtiteln: 1920 års tl/läggsstat.

4. Kolonisation ä vissa kronopark^*.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [40.J
frågorna rörande regleringen för år 192 L av utgifterna under rikastatens ™™ak!i7o
nionde huvudtitel anfört under punkten 128 hemställer jag, att Eders parker
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av kolonat å vissa kronoparker
i Norrland å till agg sst åt för år 1920 anvisa ett
förslagsanslag av .................................... kronor 339,000.

5. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den

civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut
denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga
om beredande av tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig
löneförbättring under år 1920 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstut för
samma år under nionde huvudtiteln beräkna ett anslag
av............................................................ ..... kronor 318,557.

[41.]

Tillfällig
löne/örbältring
under
år 1U20 för
viss personal
inom den civila
statsförvaltningen.

6. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
in. m. anvisade medel.

i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de

[42.

Förstärkning
av de till
avlönande av
vissa extra
befattningshavare
inom
den civila
st atsföi vattningen
samt
till vikariats -

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[42.]

ersättningar
m.m. anvisade
medel.

till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
in. m. anvisade medel å tilläggsstat för år 1920
under nionde huvudtiteln beräkna ett
anslag av...................................................... kronor 70,000.

7. Dyrtidstillägg.

[43.]

Dyrt-ds»
tillägg.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut
denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om
behovet av anslag å 1920 års tilläggsstat för täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1920 åt befattningshavare i statens tjänst,
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader
för dyrtidstillägg under år 1920 åt tjänstemän och
betjänte ide till jordbruksdepartementet hörande ämbetsverk
och kårer å tilläggsstat för år 1920 beräkna ett
anslag av ............................................... kronor 2,700,000.

Summan av de utav mig nu tillstyrkta anslagen å tilläggsstat för
år 1920 under nionde huvudtiteln uppgår till 9,855,800 kronor.

Enär för år 1919 av riksdagen anvisats anslag å tilläggsstat till
belopp av 86,317,762 kronor, understiga de nu tillstyrkta anslagen sistnämnda
belopp med 76,461,962 kronor.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen
sålunda hemställt.

Hans Maj:t Konungen täcktes därtill lämna bifall;
och skulle utdrag av detta protokoll överlämnas
till finansdepartementet såsom ledning vid uppgörandet
av förslag till tilläggsstat för år 1920.

Ur protokollet:

Ivar Bruze.

Nionde huvudtiteln: 1920 års ti/Iäggsstat.

Innehållsförteckning.

A. Lanthushållningen.

Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
......................................................

Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer

Försöksloge vid Ultima...........................................

Elektrisk anläggning vid Ultuna............................

Reparationsarbeten vid lantbruksinstitutet vid Ultuna
.......................................................................

Undervisningsmateriel vid lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp ........................................

Restaurationsbyggnad vid Alnarp ........................

Bränsle m. m. vid lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp............................................................

Hovbeslagsskolan vid Alnarp ................................

Trädgårdsskolorna vid Adelsnäs och i Härnösand
Dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor

[1]	1.
[2-]	2.
[3.]	3.
[4-1	4.
[5-]	5.
[6-]	6.
[7-]	7.
[8.]	8.
[9.]	9.
[10.]	10.
[11.]	11.
[12.]	12.
[13.]	13.
[14.]	14.
[15.]	15.
[16-]	16.
[17.]	17.
[18.]	18.
[19.]	19.
[20.]	19.

1919—1920 ...................................................

Utbildningskurs för vissa förrättningsmän v

dräneringsföretag ...........................................

Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel
Lanthushållningsi kolan vid Rimforsa

Lanthusliållningsskolan å Brogård .....................

Förstärkning av reservationsanslaget till häs

avelns förbättrande m. m..............................

Avelscentra för nötboskap ................................

Torvbiträden ........................................................

Extra anslag Kronor	Sid.
100,000	2
50,000	2
14,900	3
8,240	4
8,000	6
3,000	6
100,000	7
68,203	7
2,500	11
15,000	11
230,000	12
70,000	12
21,000	13
12,000	13
2,000	16
1,000	16
2,500	17
180,000	17
18,000	19
12,150	19

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

B. Fiskeriväsendet. [21.] Hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande haven ...............................	Extra anslag Kronor 15,700	Sid. 20
C. Skogsväsendet. [22.] 1. Diverse behov vid skogshögskolan .......................	24,800	20
[23.] 2. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt ...	4,700	20
[24.] 3. Den lägre skogsundervisningen och skogshushåll-ning i allmänhet................................................	4,300	21
D. Lantmäteriväsendet. [25.] 1. Okad avlöning till skrivbiträden och vaktmästare hos lantmäteristyrelsen ......................................	2,000	21
[26.] 2. Tillskott till dyrtidstillägg för vissa lantmätare ...	500,000	22 1
[27.] 3. Trigonometriskt tabellverk för maskinräkning . ..	9,000	23 ;
[28.] 4. Anskaffande för lantmäterikontoren i länen av kopior av kartor m. m. angående statens järn-vägars jordområden................................................	2,300	26 ;
E. Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska undersökningar. [29.] 1. Fältarbeten vid Sveriges geologiska undersökning	5,000	27
[30.] 2. Praktisk-geologisk undersökning i Jämtlands och Västerbottens län.............................................	• 34,000	27
[31.] 3. Undersökningar av torvmarker i södra Sverige ...	4,600	28
[32.] 4. Diverse behov vid statens meteorologisk-hydro- grafiska anstalt .................................	48,700	28
[33.] 5. Pegelstationernas förbättring....................................	25,000	28
[34.] 6. Geofysisk station i samarbete med Roald Amund-sens polarexpedition ...........................................	14,350	29
F. Veterinärväsendet. [35.] 1. Utbildningskurs för länsveterinäraspiranter	13,300	29
[36.] 2. Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer........................	100,000	31

Nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

			Extra anslag	1 Sid. i
			Kronor	!
G. Diverse.
[37.]	1.	Tillfälligt anslag till hushållningssällskapen	682,000	33
[38.]	2.	Jordbruksstatistiken .................................................	20,000	42
[39.]	3.	Beredande av lindring i de mindre bemedlades
		levnadsvillkor ........................................................	4,000,000	42
[40.]	4.	Kolonisation å vissa kronoparker............................	339,000	43
[41.]	5.	Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss
		personal inom den civila statsförvaltningen	318,557	43
[42.]	6.	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra
		befattningshavare inom den civila statsförvalt-
		ningen samt till vikariatsersättningar m. m.
		anvisade medel........................................................	70,000	43
[43.]	7.	Dyrtidstillägg .........................................................	2,700,000	44
			9,855,800

Tionde huvudtiteln: 1920 års tiUåggsstat.

Tilläggsstaten för år 1920.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari
1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre PALMSTIERNA,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Härefter redogjorde departementschefen, statsrådet Thorsson, för
de frågor, som rörde regleringen å 1920 års tilläggsstat till riksstaten av

tionde huvudtiteln,

innefattande pensions- och indragningsstaterna, och anförde därvid till
en början beträffande

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

Tionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

LtyrtidstiliIttgg
åt f. rf.

befattningskavare
i statens
tjänst
in. fl. pensl a -närer.

I*]

Oyrtidstilllägg
åt pensionsberäitigade
änkor
och barn ifter
befattningshavare
i statens
tjänst.

A. l>et civila peiisiousväsendet.

1. Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst in. ii. pensionärer.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört i fråga om
beredande av dyrtidstillägg under år 1920 åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer, hemställer jag, att Kunffl. Mai:t
måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
till beredande av dyrtidstillägg under år 1920
åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer
å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslagberäkna
ett belopp av .................. kronor 11,000,000.

2. Dyrtidstillägg åt peusionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört i fråga om
dyrtidstillägg under år 1920 åt pensionsberättigade änkor och barn efter
befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamalet, som kan bliva förelagd riksdagen,
till beredande av dyrtidstillägg under år 1920 åt
pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst, å tilläggsstat för år 1920 såsom
förslagsanslag beräkna ett belopp av... kronor 5,000,000.

Föredragande departementschefen erinrade härefter, att Kungl.
Maj:t enligt finansdepartementet tillhandakommet protokollsutdrag förut
på civildepartementets föredragning beslutat avlåtande till riksdagen av
följande framställning, nämligen:

Tionde huvudtiteln: 1920 års tllläggsstat.

3. Gäldande av vissa kostnader för förvaltningen av barnmorskornas

pensionsanstalt.

(se bil. 1 vid detta prot., sid. 10)

att riksdagen måtte till täckande av under åren 1916—1919 uppkommen
brist i det ordinarie anslaget till gäldande av kostnaden för
förvaltningen av barnmorskornas pensionsanstalt under riksstatens tionde
huvudtitel på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag-
.................................................................................... kronor 2,900.

Härefter anförde chefen för finansdepartementet:

4. Tilläggspensioner under år 1920 åt pensionstagarna vid handelsflottens

pensionsanstalt.

■lag torde nu få anmäla uppkommen fråga angående beredande
av tilläggspensioner under år 1920 åt pensionstagarna vid handelsflottans
pensionsanstalt. Innan jag ingår på en redogörelse för vad i berörda
ämne hittills förekommit, ber jag få lämna några meddelanden
rörande de vid anstalten utgående pensionerna, anstaltens ekonomi m. m.

Anstaltens pensionärer äro enligt det för anstalten utfärdade reglemente
den 29 januari 1864 (Svensk författningssamling nr 6) fördelade
i fyra klasser. Till den första klassen höra fartygsbefälhavare, som antingen
avlagt sjöofficersexamen eller ock undergått sjökaptens- eller
kofferdiskeppareexamen av första klassen, till den andra fartygsbefälhavare,
som avlagt sjökaptens- eller kofferdiskeppareexamen av andra
klassen, till den tredje fartygsbefälhavare, som icke undergått någondera
av ovannämnda examina, samt styrmän, ävensom ångmaskinister
samt till den fjärde klassen övrigt sjöfolk, ävensom eldare å ångfartyg.
Pensionerna utgå med 160 kronor i första, 120 kronor i andra, 100
kronor i tredje och 90 kronor i fjärde klassen, allt för år räknat.

Då antalet pensionsrum inom handelsflottans pensionsanstalt för
närvarande är bestämt till 196 i var och en av de tre första klasserna
samt 1,176 i fjärde klassen, uppgår med tillämpning av nyssnämnda
beräkningsgrund det för pensioneringen erforderliga beloppet till 180,320
kronor. Dessutom står till anstaltens förfogande ett belopp av 31,000
kronor, vilket användes för att enligt vissa föreskrifter bereda ytterligare

Gäldande av #
vitia kostna
der för förvaltningen
av
barnmorskornas
pension sanstalt.

[4-J

Tilläggspen
sioner under
är1920 åt pen -sionstagarna
vid handelsflottans
pen■
sionsanstalt.

4 Tionde huvudtiteln: 1920 års ti/läggsstat.

pensioner inom klasserna 1—3. Det belopp, som sålunda utgår i pensioner,
uppgår till 211,320 kronor.

Till bestridande av kostnaderna för pensioneringen bär riksdagen
såsom bidrag till handelsflottans pensionsanstalt hittills under tionde huvudtiteln
anvisat ett ordinarie förslagsanslag å 101,000 kronor.

På framställning av Kungl. Maj:t har riksdagen vidare för vart
och ett av åren 1910—1920 till förbättring av pensioneringen från
handelsflottans pensionsanstalt å extra stat under riksstatens tionde
huvudtitel beviljat ett förslagsanslag å 31,000 kronor. Med anslaget
har, såsom jag tidigare i dag antytt, avsetts att höja pensionsbeloppet i
anstaltens fjärde klass, omfattande sjöfolk, som icke äro fartygs befälhavare,
styrmän eller maskinister, från RO till 90 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har
riksdagen därjämte till förbättring av pensioneringen inom de tre första
klasserna av handelsflottans pensionsanstalt för vart och ett av åren
1913—1920 beviljat å extra stat under riksstatens tionde huvudtitel ett
anslag av likaledes 31,000 kronor, från och med år 1918 betecknat som
förslagsanslag, högst.

Statsbidraget utgår sålunda årligen med ett belopp av 163,000
kronor. För att täcka den uppstående bristen, i runt tal 50,000 kronor
samt för bestridande av förvaltningskostnaderna är anstalten huvudsakligen
hänvisad till avkastningen av genom avsättningar bildade fonder. 1

1 början av närmast föregående år hade Kungl. Maj:t att för första
gången taga ställning till frågan om beredande av tilläggspensioner åt
pensionstagarna vid handelsflottans pensionsanstalt. Härmed förhöll sig
på följande sätt.

I skrivelse den 29 oktober 1918 hade direktionen över nämnda
anstalt gjort framställning om dylika pensioner för år 1919 och därvid
anfört, bland annat:

»Enligt nådiga kungörelsen den 29 januari 1864 angående inrättande av handelsflottans
pensionsanstalt fastställdes pensionerna till 160 kronor i första klassen,
120 kronor i andra, 100 kronor i tredje och 60 kronor i fjärde klassen. Pensionsbeloppen
i klasserna 1-3 hava icke undergått någon förändring, medan fjärde
klassens pensionärer genom nådiga brevet den 20 november 1909 utöver stadgade
60 kronor erhållit en fyllnadspension å 30 kronor, vilken sedermera bibehållits
medels ett av riksdagen årligen förnyat förslagsanslag å 31,000 kronor. Pensionen
uppgår således i sistnämnda klass till 90 kronor.

Dessa pensioner, redan förut otillräckliga, hava blivit det än mer genom
städse ökade levnadskostnader. Dyrtiden har föranlett betydande höjningar i de
löner, arvoden och pensioner, som uppbäras av statens eller kommunernas befatt -

Tionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 5

ningshavare på alla områden. Det synes därför direktionen, som skulle billigheten
kräva, att också pensionstagarna vid handelsflottans pensionsanstalt erhölle eu tillläggspension,
som kunde bestämmas till 50 procent av nuvarande pensioner, eller
till 80 kronor i första, 00 kronor i andra, 50 kronor i tredje och 45 kronor i fjärdo
klassen. Det för ändamålet erforderliga beloppet torde ej överskrida 106,000 kronor
årligen. Anstalten saknar dock medel att bestrida eu dylik utgift, och hemställer
direktionen, med anledning därav, att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga
åtgärd för beredande av ett anslag å 106,000 kronor till ifrågavarande tilläggspensioner
inom anstalten under år 1919 samt att dessa finge utgå å de tider, i
den ordning och efter de grunder, som gällande reglemente föreskriver om de
ordinarie pensionerna. De skulle således utanordnas, förra hälften för månaderna
september 1918—februari 1919 samt utbetalas från och med den 1 mars 1919 och
senare hälften för månaderna mars—augusti 1919 samt utbetalas från och med 1
september 1919.»

I infordrat utlåtande den 19 november 1918 ansåg kommerskollegium
— då det kunde förutsättas, att de till pension från handelsflottans
pensionsanstalt berättigade personer i regel vore, särskilt vad
anginge de till de lägre klasserna hörande pensionstagarna, i sådan ekonomisk
ställning, att nedgången i penningvärdet av dem tillkommande
pensioner blivit för dem kännbar — i hög grad önskvärt, om en tillfällig
höjning av pensionsbeloppen kunde beredas för år 1919, varför
kollegium fann sig böra tillstyrka den gjorda framställningen.

Därefter remitterades ärendet till de sakkunniga, vilka hade att
utreda frågan om krigstidstillägg och krigstids hjälp under år 1919; och
i ett den 26 februari 1919 avgivet yttrande uttalade de sakkunniga
såsom sin mening, att då pensioneringen av ifrågavarande personal anordnats
genom statens försorg och med statsmedel samt de utgående
pensionerna under då rådande prisförhållanden icke ens med de ifrågasatta
tilläggen skulle hava det värde, som med dem åsyftats, de gjorda
framställningarna syntes vara förtjänta av bifall.

Vid anmälandet den 14 mars 1919 av denna fråga för Kungl.
Maj:t anförde jag såsom av stadsrådsprotokollet över finansärenden för
nämnda dag framgår följande:

»Då, såsom förenämnda sakkunniga anfört, pensioneringen av ifrågavarande
personal anordnats genom statens försorg och med statsmedel
samt de utgående pensionerna under nu rådande prisförhållanden icke
ens med de ifrågasatta tilläggen skulle hava det värde, som med dem
åsyftats, finner jag billigheten kräva, att även ifrågavarande pensionärer
beredas någon lättnad i dyrtidens tryck, varför jag i likhet med kommerskollegium
och omförmälda sakkunniga får tillstyrka bifall till direktionens
över handelsflottans pensionsanstalt gjorda framställning om
tilläggspensioner under år 1919 med 50 procent av nuvarande pensioner

Tionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

[4.] eller med 80 kronor i första, 60 kronor i andra, 50 kronor i tredje och
45 kronor i fjärde klassen.

Pensionsåret för ifrågavarande pensioner sträcker sig från september
till och. med augusti manader, med utbetalning av ena hälften av pensionerna
från och med den 1 mars och den andra hälften från och med
den 1 september, f ör de av mig ifrågasatta tilläggspensionerna torde
böra gälla, att de skola utgå å de tider, i den ordning och efter de
grunder, som gällande reglemente föreskriver’ i fråga om de ordinarie
pensionerna.

För ändamålet erforderligt belopp, vilket torde böra avrundas till

106,000 kronor torde kunna beredas å budgeten.»

I enlighet med min hemställan föreslog Kungl. Maj:t därefter riksdagen
i en samma den 14 mars avlåten proposition, nr 294, att

a) för beredande under år 1919 av tilläggspensioner åt pensionstagarna
vid handelsflottans pensionsanstalt å tilläggsstat för år 1919
under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 106,000 kronor;

b) förklara, att tilläggspensioner skulle till pensionstagarna utgå
med följande belopp, nämligen inom anstaltens första klass med 80
kronor, inom den andra klassen med 60 kronor, inom den tredje klassen
med 50 kronor och inom den fjärde klassen med 45 kronor, samt

c) medgiva, att tilläggspensionerna finge till vederbörande pensionärer
utgå å de tider, i den ordning och efter de grunder, som gällande
reglemente föreskriver i fråga om de från anstalten utgående
ordinarie pensionerna.

1 skrivelse, nr 10 B, den 19 juni 1919 angående regleringen av
utgifterna under tilläggsstatens för år 1919 tionde huvudtitel, anmälde
riksdagen, bland annat, att riksdagen bifallit Kungl. Alaj:ts ifrågavarande
proposition.

Nu har — under åberopande av vad i förberörd;.; proposition nr
294 anförts — direktionen över handelsflottans pensionsanstalt i skrivelse
den 29 augusti 1919 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder
för beredande av tilläggspensioner jämväl för år 1920 till pensionstagarna
vid anstalten samt att för ändamålet hos riksdagen begära anvisande
av medel till samma belopp som för år 1919 eller 106,000 kronor.

''Xef2mt*'' Då förhållandena under innevarande år få antagas i stort sett bliva
desamma som under år 1919, biträder jag direktionens ifrågavarande
hemställan.

Tionde huvudtiteln: 1920 års Hl läggsst st.

Jag får alltså hemställa, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riks- [4.

Jagen att

a) för beredande under år 1920 av tilläggspensioner
åt pensionstagarna vid handelsflottans pensionsanstalt
å tillag g sstat för år 1920 under tionde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av... kronor 106,000;

b) förklara, att tilläggspensionerna skola till pensionstagarna
utgå med följande belopp, nämligen inom
anstaltens första klass med 80 kronor, inom den andra
klassen med 60 kronor, inom den tredje klassen med
50 kronor och inom den fjärde klassen med 45 kronor,
samt

c) medgiva, att tilläggspensionerna må till vederbörande
pensionärer utgå å de tider, i den ordning och
efter de grunder, som gällande reglemente föreskriver i
fråga om de från anstalten utgående ordinarie pensionerna.

5. Bidrag till bestridande av förvaltningskostnaderna vid handelsflottans

pensionsanstalt.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens
elfte huvudtitel, under punkt 3, anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande i enlighet med vad av mig
förordats av förvaltningskostnader vid handelsflottans
pensionsanstalt å tillägg sstat för år 1920 anvisa ett
förslagsanslag, högst.................................... kronor 500.

[5.]

Bidrag till
bes''ridande av
förvaltningskostnaderna

vid handelsflottans
pensionsanstalt.

Beträffande

B. ]>et militära pensionsväsendet

erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t enligt finansdepartementet
tillhandakomma protokollsutdrag förut beslutat avlåtande till riksdagen
av följande framställningar, nämligen:

Tionde huvudtiteln: 1920 års til/äggsstat.

[6]

Ersättning i
anledning av
kroppsskada,
ådragen under
militärtjänst»
göling.

[7-]

Bidrag till
flottan8 pensla
nskassas
gratialfond.

[8.]

Provisorisk
pensionsförbättring
för
daglönare vid
marinen m. m.

1. Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring.

(se bil. 2 vid detta prot., sid. 13.)

att riksdagen måtte

dels medgiva, att den ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring, som utgått eller utgår såsom sjukhjälpsersättning
eller livränta för tid under år 1920 eller såsom begravningshjälp
i anledning av dödsfall, inträffat under nämnda år, må höjas
med 50 procent utöver det belopp, vartill ersättningen må bestämmas
enligt grunderna i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

dels förklara, att den omständigheten, att beslut om utbetalande av
dylik ersättning av riksförsäkringsanstalten meddelats först efter utgången
av respektive åren 1918 och 1919, icke må utgöra hinder för
åtnjutande av ersättningsförhöjning enligt kungörelserna den 28 juni

1918 och den 20 augusti 1919 angående höjning för åren 1918 och

1919 av ersättning, som utgår jämlikt förenämnda förordning den 18
juni 1909,

dels ock för bestridande av härav föranledda kostnader å tillåggsstat
för år 1920 under tionde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av....................................................................... kronor 175,000.

2. bidrag till flottans pensionskassas gratialfond.

(se bil. 3 vid detta prot., sid. 21.)

att riksdagen måtte, till förstärkande av det i 1920 års stat uppförda
ordinarie anslaget för bidrag till flottans pensionskassas gratialfond
å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst.................................................................................................. kronor 1,200.

3. Provisorisk pensionsförbättring för daglönare vid marinen m. in.

(se bil. 3 vid detta prot., sid. 22.)

att riksdagen måtte, i avvaktan på den proposition angående beviljande
av anslag till pensionering av flottans gemenskap, Kungl. Maj:t
må komma att till riksdagen avlåta, å tilläggsstat för år 1920 för provi -

Tionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 9

sorisk pensionsförbättring för daglönare vid marinen in. m. beräkna ett
förslagsanslag k............................................................................ kronor 11,500.

4. Dyrtidstillägg ät pensionerade båtsmän och marinsoldater samt
Vadstena krigsmanshuskassas nnderstödstagare.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört beträffande
dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föteslå riksdagen,

att, i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva förlagd
riksdagen, till beredande av dyrtidstillägg under
år 1920 åt pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare å
tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag beräkna
ett belopp av ....................................... kronor 1,700,000.

Vid bifall till de av mig framställda förslag komma tionde huvudtitelns
anslag å tilläggsstat för år 1920 att uppgå till kronor 17,997,100.

Vad departementschefen sålunda rörande regleringen
å tilläggsstat för år 1920 av utgifterna under
riksstatens tionde huvudtitel hemställt, biträddes av
statsrådets övriga edamöter och blev av Hans Maj:t
Konungen gillat och godkänt.

Ur protokollet:
Gunnar Grip.

19.]

Dyrtidstillägg
åt pensionerade
båtsmän
och marinsoldater
samt
Vadstena
krigsmanshuskassas
understödstagare.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2).

Tionde huvudtiteln: 1920 års tfl/äggsstat, bil. 1.

[3.]

Anslag till
gäldande av
vissa kostnader
för förvaltningen
av
barnmorskornas
pensionsanstalt.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 december
1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Holmquist anförde:

Till gäldande av kostnaden för förvaltningen av barnmorskornas
pensionsanstalt, vilken anstalt varit i verksamhet åren 1905 —1919,
har under samma tid i riksstaten under tionde huvudtiteln funnits uppfört
ett ordinarie förslagsanslag å högst vissa angivna belopp. För
åren 1918 och 1919 har anslaget varit bestämt till högst 11,000 kronor.
Med anledning därav att med 1920 års början anstalten i enlighet med
Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut kommer att upphöra samt dess samtliga
tillgångar och förbindelser övertagas av den från och med samma
år nyinrättade statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.,
har nyssnämnda anslag uteslutits ur riksstaten.

Tionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat, bil. 1. 11

Barnmorskornas pensionsaustalt har under den tid, anstalten varit
i verksamhet, förvaltats av riksförsäkringsanstalten, doek med den inskränkning,
att det tillkommit postsparbanken att mottaga insättningar
och utbetala pensioner samt styrelsen för postsparbanken att förvalta
pensionsanstaltens medel.

För berörda bestyr har postsparbanken enligt kungl. brev den 30
juni 1913 varit berättigad till ersättning med 7 öre för varje genom
bankens förmedling utbetalat pensionsbelopp ävensom med 10 öre för
varje vid årets slut kvarstående delägare i anstalten och med 0.4 procent
av anstaltens vid årets utgång av banken förvaltade medel.

Av förenämnda under tionde huvudtiteln uppförda anslag har av
Kungl. Maj:t från och med år 1916 anvisats ett belopp av högst 3,900
kronor årligen till gäldande av den postsparbankeu enligt nyssnämnda
brev tillkommande ersättning för dess bestyr för barnmorskornas pensionsanstalt.
Återstoden av anslaget har anvisats till riksförsäkringsanstalten
för bestridande av dess omkostnader för pensionsanstaltens
förvaltning.

I skrivelse den 16 oktober 1918 meddelade riksförsäkringsanstalten
bland annat, att, enligt vad styrelsen för postsparbanken hos anstalten
anmält, den ersättning, som postsparbanken på grund av bestämmelserna
i brevet den 30 juni 1913 haft rätt att uppbära, enligt upprättat bokslut
uppgått för år 1916 till 3,975 kronor 91 öre och för år 1917 till
4,424 kronor 86 öre. Då emellertid av det för bestridande av kostnaden
för förvaltningen av barnmorskornas pensionsanstalt anvisade auslaget
endast 3,900 kronor årligen anvisats såsom ersättning åt postsparbanken,
hade detta verk alltså för år 1916 uppburit 75 kronor 91 öre och för
år 1917 524 kronor 86 öre eller tillhopa 600 kronor 77 öre mindre
än rätteligen bort utgå. Med anledning härav hemställde riksförsäkringsanstalten,
att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för beredande av
ersättning åt postsparbanken för vad sålunda frångått verket.

Över riksförsäkringsanstaltens ifrågavarande framställning avgav
statskontoret infordrat utlåtande den 16 december 1918 och hemställde
därvid bland annat, att medel måtte anvisas å extra stat för täckande
av ifrågavarande anslagsbrist.

Av det anförda framgår, att det såsom gottgörelse till postsparbanken
för dess ifrågavarande bestyr årligen anslagna beloppet icke
räckt till gäldande av den ersättning, som enligt av Kungl. Ma:jt fastställda
grunder bort till verket utgå, utan att brist däri uppstått, upp -

PramstäUning
av riks.
försäkringsanstalten.

Stats kontoret.

Departements chefen.

12 Tionde huvudtiteln: 1920 års til/äggsstat, bil. 1.

gående för åren 1916—1917 till sammanlagt 600 kronor 77 öre. Jämväl
det för åren 1918 och 1919 anvisade beloppet har visat sig otillräckligt
för ändamålet. Sålunda har, enligt vad jag från postsparbanken och
riksförsäkringsanstalten inhämtat, den av postsparbanken under år 1918
uppburna ersättningen med 869 kronor 97 öre understigit vad rätteligen
bort utgå, och har bristen för år 1919, vilken ännu icke kunnat definitivt
fastställas, beräknats till i runt tal 1,400 kronor.

Det belopp, postsparbanken sålunda, utöver vad för ändamålet
anvisats, ytterligare bör uppbära för ifrågavarande bestyr, kan alltså
för åren 1916—1919 beräknas till i runt tal 2,900 kronor. Beträffande
sättet för beredande av medel till täckande av denna brist har jag inhämtat,
att den till riksförsäkringsanstaltens förfogande ställda delen
av ifrågavarande anslag ej torde lämna något överskott. För ändamålet
torde därför särskilda medel böra anvisas under riksstatens tionde huvudtitel
på tilläggs8taten för år 1920. Då ersättningsbeloppet för år 1919
ännu icke kunnat definitivt fastställas samt ersättningen utgår enligt av
Kungl. Maj:t fastställda grunder, vilka i 1913 års statsverksproposition
även varit underställda riksdagens prövning, synes det erforderliga anslaget
lämpligen böra anvisas såsom förslagsanslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av under åren 1916—1919 uppkommen
brist i det ordinarie anslaget till gäldande av
kostnaden för förvaltningen av barnmorskornas pensionsanstalt
under riksstatens tionde huvudtitel på tilläggsstat
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 2,900
kronor.

Till denna departementschefens hemställan, däri
statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes Hans
Maj:t Konungen lämna bifall; och skulle utdrag av
detta protokoll tillställas finansdepartementet för iakttagande
vid uppgörande av förslag till reglering av
utgifterna under tilläggsstatens för år 1920 tionde
huvudtitel.

Ur protokollet:
C. Ullman.

Tionde huvudtiteln: 1920 års HUäggsstat, bil. 2.

Utdrag av protokollet över lånt för svar särenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19
december 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,
Statsråden: PETERSSON,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre PALMSTIERNA,

UNDÉN,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Nilson, anförde härefter följande:

8:o

»Uti förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, stadgas, att, därest under
militärtjänstgöring i fred olycksfall inträffar, så att tjänstgörande värnpliktig
volontär vid hären eller någon, som tillhör flottans eller kustartilleriets
stammanskap, varder skadad, eller därest person, som nu
nämnts, skadas under tjänstgöring i krig, staten skall utgiva ersättning
jämlikt vissa i förordningen stadgade grunder. Dylik ersättning utgives
jämväl, om sjukdom med därav följande skada yppas under eller efter

[6.]

Ersättning i
anledning av
kroppsskada,
ådragen
under militärtjänstgöring.

14 Tionde huvudtiteln; 1920 års tilläggsstat, bil. 2.

slutsid militärtjänstgöring och tjänstgöringen skäligen kan antagas hava
till sjukdomen bidragit.

Ersättning enligt förordningen utgår i form av sjukhjälp eller livränta
till den skadade samt, därest skadan inom viss tid medfört döden,
begravningshjälp, livräntor till efterlevande änka och minderåriga barn
och under vissa förutsättningar till fader, moder eller minderåriga syskon.

Sjukhjälp utgår, om skadan medfört väsentlig nedsättning i den
skadades arbetsförmåga under mer än tre dagar, med 1 krona 50 öre
för varje överskjutande dag, varunder den skadade icke varit i åtnjutande
av underhåll och vård genom militär myndighets försorg, intill
dess den skadade blivit från sådan nedsättning av arbetsförmågan återställd
eller skadan medfört för framtiden bestående förlust eller minskning
av arbetsförmågan eller döden inträtt.

Om skadan medfört för framtiden bestående förlust eller minskningav
arbetsförmågan, utgives en årlig livränta i förra fallet å 450 kronor
och i senare fallet å det lägre belopp, som svarar emot arbetsförmågans
minskning, räknat från och med dagen, efter det den skadade upphört
att åtnjuta såväl underhåll och vård genom militär myndighets försorg
som innehavande avlöning av statsmedel, eller från den senare tidpunkt,
då skadan medfört för framtiden bestående förlust eller minskning av
arbetsförmågan; dock att livränta icke skall utgå i de fall, där ej arbetsförmågan
blivit nedsatt med minst en tiondel.

Har skadan medfört döden inom två år från olycksfallet eller från
det sjukdomen blev känd, utgives, förutom begravningshjälp med 75 kronor,
till änka, när äktenskapet slutits före den tidpunkt, då skadan
uppkom, en årlig livränta av 180 kronor och till minderårigt barn, som
fötts före sagda tidpunkt eller födes därefter i ett förut slutet äktenskap,
en årlig livränta av 90 kronor från dödsfallet till dess det uppnått femton
års ålder. Om den avlidne icke efterlämnat änka eller barn men
fader, moder eller minderåriga syskon, som varit av hans arbete för sitt
uppehälle huvudsakligen beroende, utgives till fader eller moder eller,
om bägge leva, till dem gemensamt en årlig livränta av 180 kronor
från dödsfallet och till varje minderårigt syskon en årlig livränta av 90
kronor från dödsfallet, till dess det uppnått femton års ålder. Beträffande
livräntor till efterlevande är stadgat, att om de skulle sammanlagt
överstiga 450 kronor, de skola, i förhållande till vad på en var
livräntetagare belöper, till detta belopp nedsättas, så länge anledning
till dylik nedsättning fortfar.

Enligt § 46 mom. 1 värnpliktslagen samt särskild kungl. förordning
den 18 juni 1909 skall ersättning, varom här är fråga, utgå från bevärings -

Tionde huvudtiteln: 1920 års t/l/äggsstat, bil. 2.

manskapets invalid- och pensionsfond. Därjämte linnes under tionde
huvudtiteln för ändamålet uppfört ett ordinarie anslag av 30,0<)0 kronor.

I jämförelse med förenämnda ersättning>belopp utgår enligt lagen
den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall
i arbete sjukhjälp med 1 krona för dag, livränta till skadad arbetare
med högst 300 kronor, begravningshjälp med 60 kronor, livränta till
änka med 120 kronor och till minderårigt barn med 60 kronor. Någon
ersättning till efterlevande föräldrar och syskon utgår icke enligt 1901
års lag. Frånsett begravningsh jälpen uppgå sålunda et sättningarna
enligt 1909 års förordning till 50 procent högre belopp än motsvarande
ersättningar enligt 1901 års lag.

Uti sin till 1918 års riksdag avlåtna ämbetsberättelse anförde riksdagens
militieombudsman, att de ersättningsbelopp, som utginge enligt
1909 års ifrågavarande förordning, uppenbarligen vore beräknade för
andra prisförhållanden än de nu rådande och att beloppen — oavsett
om de varit tillräckliga vid tiden för förordningens tillkomst — numera
icke på långt när motsvarade värdena vid berörda tid. Enahanda billighetsskäl,
som föranlett beviljandet av tillfälliga löneförbättringar åt ett
flertal ämbets- och tjänstemän, ävensom understöd åt pensionsberättigade
f. d. befattningshavare eller änkor och barn efter sådana, talade
enligt militieombudsmannens mening även för att något gjordes för
lindrande av kristidens tryck för dem, som träffades av kroppsskada
under fullgörande av militärtjänstgöring eller för sin utkomst varit
huvudsakligen beroende av sålunda skadade personers arbetsinkomst.
Men en alldeles särskild anledning att påkalla hjälp för sådana ersättningstagare
förelåge på grund av en utav riksdagen i skrivelse den 9
juni 1917 gjord framställning om utredning rörande förbättrad ställning
för vissa i statens tjänst skadade arbetare eller deras efterlevande. Om
man också icke kunde helt likställa militärtjänstgöring med arbete i
statens tjänst, funnes dock ingen anledning, varför icke de, som skadats
under militärtjänstgöring, skulle av staten ses tillgodo lika väl som de,
vilka träffats av olycksfall under arbete för statens räkning. Snarare
kunde man vara benägen att finna de förras ställning än mera behjärtansvärd,
på sätt även kunde antagas hava varit statsmakternas uppfattning,
då ersättningsbeloppen enligt 1909 års förordning vore högre
än enligt 1901 års lag.

Beträffande den höjning i ersättningsbeloppen, som kunde tänkas
böra ifrågakomma, erinrade militieombudsmannen om, att det vid 19 .7
års riksdag beviljade krigstidstillägg blivit för de lägst avlönade befatt -

JPramal ältning
av riktdaqens

mihtieombudsman
till
1918 års
riksdag.

1918 åra riksdags
beslut.

16 Tionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat, bil. 2.

ningshavare i statens tjänst satt till 25 procent av de kontanta avlöningsförmåner,
på vilka det finge beräknas. Med hänsyn till den alltjämt
fortgående prisstegringen syntes det emellertid önskvärt, att den
ifrågasatta förhöjningen sattes avsevärt högre, exempelvis till 50 procent.
De av en dylik förhöjning föranledda kostnaderna kunde beräknas till

175,000 kronor.

Uti skrivelse den 12 juni 1918 (nr 312) anmälde riksdagen, att
riksdagen vid behandlingen av föreliggande fråga visserligen funnit, att
de för närvarande utgående ersättningarna enligt 1909 års förordning
ställde sig 50 procent högre än ersättningar, som utbetalades enligt 1901
års lag angående ersättuing för skada till följd av olycksfall i arbete,
men att riksdagen dock ansett sig, utan risk att föregripa pågående utredning
i ärendet, med hänsyn till rådande förhållanden kunnä bifalla
militieombudsmannens framställning om en förhöjning med 50 procent
av samtliga enligt 1909 års förordning utgående ersättningsbelopp.

Då det här gällde en förhöjning blott under år 1918, hade riksdagen
funnit, att kostnaderna härför, av militieombudsmannen beräknade
till 175,000 kronor, borde kunna bestridas från beväringsmanskapets invalid-
och pensionsfond.

Med anledning av vad riksdagen sålunda anfört, hade riksdagen
medgivit,

dels att den ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring, som på grund av riksförsäkringsanstaltens under år
1918 eller tidigare meddelade beslut utgått eller utginge såsom sjukhjälpsersättning
eller livränta för tid under 1918 eller under nämnda år
såsom begravningshjälp, så ock den ersättning i anledning av dylik
skada, som på grund av riksförsäkringsanstaltens under år 1918 meddelade
beslut därefter komme att utgå såsom begravningshjälp i anledning
av dödsfall, inträffat uuder nämnda år, finge höjas med 50 procent
utöver det belopp, vartill ersättningen kunde bestämmas enligt grunderna
i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring,

dels ock att kostnaderna för denna förhöjning finge bestridas på
samma sätt som skedde i fråga om dylika ersättningar i övrigt.

Med anledning av riksdagens sålunda fattade beslut utfärdade
Kungl. Maj:t den 28 juni 1918 kungörelse angående höjning för år 1918
av ersättning, som utjrår jämlikt nådiga förordningen den 18 juni 1909
om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.
(Svensk författningssamling nr 469).

Tionde huvudtiteln: 1920 års t/lläggsstat, bil. 2.

Deri av riksdagen sålunda medgivna förhöjningen av ifrågavarande
ersättningsbelopp avsåg, såsom förut om förmälts, endast år 1918. Då
emellertid de skäl, som legat till grund för riksdagens ifrågavarande
medgivande, allt fortfarande voro för hunden, föreslog Kungl. Magt
1919 års riksdag medgiva, att enahanda förhöjning finge utgå jämväl
för sistnämnda år.

Vad beträffar kostnaderna för nämnda förhöjning, hade dessa, i
överensstämmelse med riksdagens beslut, under år 1918 utgått från
beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond. Emellertid hade till
följd härav fondens kapitaltillgångar måst tagas i anspråk. Då ett fortgående
på denna väg icke syntes lämpligt, föreslog Kungl. Maj:t 1919
års riksdag att för bestridande av de utav ersättnings förhöj ningen under
år 1919 föranledda kostnader å tilläggsstat för sistnämnda år under
tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 175,000 kronor.

Vad sålunda av Kungl. Magt föreslagits blev av riksdagen bifallet.

I enlighet härmed utfärdades den 20 augusti 1919 kungl. kungörelse
angående höjning för år 1919 av ersättning, som utgår jämlikt
förordniugen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring (Svensk författningssamling
nr 542).

Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 september 1919 har nu
riksförsäkringsanstalten i ämnet anfört följande:

Militieombudsmannen hade i sin skrivelse till 1918 års riksdag
framhållit, hurusom skada — särskilt sjukdom — som ådragits under
militärtjänstgöring, ofta yppades först en tid efter tjänstgöringens slut,
samt att därutöver kunde komma att dröja någon tid, innan ersättningsöktes
och rätten till ersättning hunne bliva prövad. I anslutning härtill
syntes böra framhållas, hurusom endast i undantagsfall fråga om
ersättning för skada, ådragen under militärtjänstgöring, avgjordes medan
den "skadade vore kvar i tjänst. Särskilt vid sjukdom brukade det ofta
dröja flera månader, innan nödiga undersökningar till utrönande, i vad
mån militärtjänstgöringen bidragit till sjukdomen, hunne verkställas och
riksförsäkringsanstalten kunde företaga ärendet till avgörande. Ersättning
utginge dock retroaktivt från och med dagen, efter det den skadade
upphört att åtnjuta underhåll och vård genom militär myndighets
försorg eller avlöning av statsmedel.

Hiksförsäkrinyrsanstalten hade sålunda år 1919 i ett flertal fall
utanordnat sjukhjälp och livränta att utgå för tid under år 1918
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 3

1''J1S års riksdags
beslut.

Framställning
av riksförsälcringsanstalten.

Departements chefen.

Tionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat, bil. 2.

ävensom begravningshjälp i anledning av dödsfall, som inträffat under
nämnda år. Förhöjd ersättning uti ifrågavarande fall hade emellertid
på grund av bestämmelserna i kungörelsen den 28 juni 1918 icke
kunnat medgivas ersättningstagarna. Ej heller kunde med den lydelse,
kungörelsen den 20 augusti 1919 hade, dylik förhöjning i berörda fall
utgå, för så vitt fråga vore om sjukhjälp och livränta. Riksförsäkringsanstalten
hade på sin tid fäst såväl militieombudsmannens som riksdagens
vederbörande utskotts uppmärksamhet på, att detta skulle bliva följden,
därest militieombudsmannens framställning i dess föreliggande avfattning
i oförändrat skick av riksdagen bifölles.

Då det syntes obilligt, att ersättningssökande, som under år 1918
på grund av dvrtiden haft ökade utgifter för sjukhusvård, livsuppehälle
m. m., icke erhölle förhöjning å den honom för nämnda år tillkommande
ersättning av den anledning, att beslut om ersättningens utanordnande
icke meddelats före årets utgång, hemställde riksförsäkringsanstalten,
att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärd för, att den ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, som på
grund av riksförsäkringsanstaltens under år 1919 meddelade beslut utgått
eller kunde komma att utgå såsom sjukhjälpsersättning eller livränta
för tid under år 1918, höjdes med 50 procent utöver det belopp,
vartill ersättningen kunde bestämmas enligt grunderna i förordningen
den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring.

Antalet ersättningstagare, som berördes av ifrågavarande förslag,
utgjorde för närvarande 245, och de ersättningsbelopp, som i händelse
av bifall till förslaget skulle till dem utbetalas, utgjorde sammanlagt
omkring 10,500 kronor.

Såsom den lämnade redogörelsen giver vid handen, uppgå ersättningarna
enligt 1909 års förordning, frånsett begravningshjälpen, till 50
procent högre belopp än motsvarande ersättningar enligt 1901 års lag
angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete. Härutinnan
har emellertid en ändring inträtt genom den nya lagen om försäkring
för olycksfall i arbete den 17 juni 1916. Enligt sistnämnda lag hava i densamma
avsedda arbetare tillerkänts ersättningar vid olycksfall i arbete, vilka
i regel uppgå till avsevärt högre belopp än motsvarande ersättningar enligt
1909 års förordning. På grund härav uttalades också under förarbetena
till den nya olycksfallsförsäkringslagen önskvärdheten av att
bestämmelserna i nämnda förordning omarbetades till närmare överensstämmelse
med den nya lagens grunder. Med anledning härav och ett

Tionde huvudtiteln: 1920 års t/Mggsstat, bil. 2.

riksförsäkringsanstalten genom dåvarande statsrådets och chefens för civildepartementet
ämbetsskrivelse den 17 juni 1916 lämnat bemyndigande att
inkomma med förslag till de bestämmelser och föreskrifter, som betingades
av genomförandet av 1916 års olycksfallsförsäkringslag, liar
inom riksförsäkringsanstalten verkställts utredning angående omarbetningav
1909 års förordning. Sedan jämlikt Kungi. Maj:ts den 19 april
1918 givna bemyndigande sakkunniga tillkallats för att inom riksförsäkringsanstalten
biträda vid granskning av ett i ämnet utarbetat förslag,
har riksförsäkringsanstalten jämte nämnda sakkunniga den 30
december 1918 avgivit betänkande i ämnet, innefattande förslag till lagom
ersättning -i anledning'' av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.
Ifrågavarande lag, vilken bygger på samma grunder som den
nya olycksfallsförsäkringslagen, torde böra träda i kraft från och med
ingången av år 1921. Ärendet föreligger emellertid ännu icke i det
skick, att detsamma kan underställas Kung!. Maj:ts prövning, men hide!
min avsikt att framdeles föreslå avlåtande av proposition i ämnet
till 1920 års riksdag.

På sätt förut omförmälts, har riksdagen för åren 1918 och 1919
medgivit eu provisorisk förhöjning- av de enligt 1909 års förordning
utgående ersättningsbeloppen. Då de förhållanden, som föranlett riksdagens
ifrågavarande medgivande, alltjämt äro rådande, torde dylik
förhöjning böra utgå jämväl under år 1920. Med hänsyn till vad riksförsäkringsanstalten
i ämnet anfört, torde emellertid den ändring böra
vidtagas i fråga om grunderna för åtnjutande av ifrågavarande ersät.tningsförhöjning,
att sådan förhöjning må utgå oberoende av huruvida
riksförsäkringsanstaltens beslut i ärendet hinner meddelas före utgången
av år 1920. Jämväl beträffande ersättning, hänförande sig till någotdera
av åren 1918 och 1919, synes erforderligt medgivande i motsvarande
syfte böra av riksdagen inhämtas. Någon förhöjning av det för
ändamålet av riksdagen beviljade anslaget, 175,000 kronor, torde icke
behöva med anledning härav ifrågakomma.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

dels medgiva, att den ersättning- i anledning avkroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring, som
utgått eller utgår såsom sjukhjälpsersättning eller livränta
för tid under år 1920 eller såsom begravningshjälp
i anledning av dödsfall, inträffat under nämnda
år, må höjas med 50 procent utöver det belopp, vartill
ersättningen må bestämmas enligt grunderna i för -

20 Tionde huvudtiteln: 1920 års ti/läggsstat, bil. 2.

orduingen den 18 juni 1909 om ersättning i anledningav
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

dels förklara, att den omständigheten, att beslut
om utbetalande av dylik ersättning av riksförsäkringsanstalten
meddelats törst efter utgången av respektive
åren 1918 och 1919, icke må utgöra hinder för åtnjutande
av ersättningsförhöjning enligt kungörelserna
den 28 juni 1918 och den 20 augusti 1919 angående
höjning för åren 1918 och 1919 av ersättning, som
utgår jämlikt förenämnda förordning den 18 juni 1909,
dels ock för bestridande av härav föranledda kostnader
å tilläggsstat för år 1920 under tionde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 175,000 kronor.»

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle utdrag av detta protokoll tillställas
finansdepartementet för iakttagande vid uppgörande
av förslag till reglering av utgifterna under riksstatens
tionde huvudtitel på tilläggsstat för år 1920.

Ur protokollet:

Erik von Horn.

Tionde huvudtiteln: 1920 års tl/läggsstat, bil. 3.

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1.9
december 1919.

Närvarande:

Hane excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre PalMSTIERNa,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anförde härefter.

13:o.

Under åberopande av vad jag under punkt 7:o här ovan anfört,
får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, till förstärkande av det i 1920 års stat
uppförda ordinarie anslaget för bidrag till flottans
pensionskassas gratialfond, å tilläggsstat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag, högst 1,200 kronor.

Angående
förstärkande
av ordinarie
anslaget för
bidrag till
flottans pensionskassas

gratialfond.

Tionde huvudtiteln: 1920 Ars tlUAggsstst. bil. 3.

Angående
provisorisk
pensumsförbättring
för
daglönare vid
marinen m. in.

14:o.

Under åberopande av vad jag under punkt 8:o här ovan anfört
får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition angående
beviljande av anslag till pensionering av flottans
gemenskap, Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen
avlåta, å tilläggsstat för år 1920 för provisorisk
pensions förbättring för daglönare vid marinen m. m.
beräkna ett förslagsanslag å 11,500 kronor.

Vad föredragande departementschefen under
punkterna 13:o och 14:o här ovan hemställt behagade
Hans Magt Konungen, på tillstyrkan av statsrådets
övriga ledamöter, bifalla; och skulle utdrag av detta
protokoll tillställas finansdepartementet för iakttagande
vid uppgörande av förslag till reglering av utgifterna
under riksstatens tionde huvudtitel på tilläggsstat för
år 1920.

Ur protokollet:
Henning Öhman.

Punkt

Tionde huvudtiteln: 1920 års tMäggsstat.

Sammandrag och register

till

tionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.

Extra | Extra

| Sid.! Nr anslag j anslag

j Kronor j Kronor

A. (,''ivila pensions väsendet.

1 | 2 j 1 Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst,!

förslagsanslag...................................................I111,000,000

2 [ 2 j 2 | Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn!

efter befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslagi 1 5,000,000

3 | 3 i 3 Vissa kostnader för förvaltning av barnmorskornas pen-;

sionsanstalt, förslagsanslag ................................. 2,900 !

4 j 3 i 4 Tilläggspensioner under år 1920 åt pensions tagarna vid

handelsflottans pensionsanstait, förslagsanslag ........ 106,000

5 | 7 5 Bestridande av förvaltningskostnaderna vid handels flottans

pensionsanstait, förslagsanslag, högst ......... 500 j jg jq!( ^

6 ! 8 ;

7 | 8

8 ; 8 ;

	B. Militära peasionsviisendet.
1	Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
	militärtjänstgöring, förslagsanslag .......................	175,000
2	Förstärkande av anslaget för bidrag till flottans pensions-
	kassas gratialfond, förslagsanslag, högst ...............	1,200
3	Provisorisk pensionsförbättring för daglönare vid armén
	m. m., förslagsanslag ..........................................	111,500
4	Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och soldater samt Vadstena krigsmanshuskussas understödstagare, för-
	slagsanslag ........................................................	1,700,000	1,887,700
	Summa	...............! 17,997,100

1 Beräknat belopp.

Utgifter för kapitalökning: 1920 års ti/IHggsstat.

Tilläggsstaten för år 1920.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7
januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,
Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anhöll härefter
att få anmäla de frågor, som rörde regleringen å tilläggsstaten för
år 1919 av statens

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 1

Utgifter för kapitalökning: 1920 års t/l/äggsstat.

utgifter för kapitalökning.

Vad först angick

statens affärsverksamhet,

erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t på civildepartementets
och jordbruksdepartementets föredragning förut denna dag beslutit avlåtande
till riksdagen av vissa framställningar, varom i bilagda utdrag
av protokollet över civilärenden och protokollet över jordbruksärenden
(se bil. 1 och 2) närmare förmäles.

Beträffande de för år 1920 sålunda ifrågasatta anslagen, med undantag
för det under punkt 1 i protokollet över jordbruksärenden omförmälda,
hemställde föredragande departementschefen, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att vart och ett av desamma finge utgå av lånemedel.

Vidkommande därefter ifrågasatta anslag till

statens utlåningsfonder

erinrade departemenschefen, att Kungl. Maj:t på jordbruksdepartementets
föredragning förut denna dag beslutit avlåtande till riksdagen av vissa
framställningar, varom i bilagda utdrag av protokollet över jordbruksärenden
(se bil. 2 punkterna 2 och 3) närmare förmäles; och hemställde
departementschefen beträffande samtliga ifrågavarande anslag till statens
utlåningsfonder, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att berörda anslag finge utgå av lånemedel.

I fråga vidare om anslag till

statens spannmålslagerhus och fryshus

erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t på jordbruksdepartementets
föredragning förut i dag beslutit avlåtande till riksdagen av viss
framställning, varom i bilagda utdrag av protokollet över jordbruks -

Utgifter för kapitalökning: 1920 ärs t/l/äggsstat. 3

ärenden (se bil. 2 punkt 4) närmare förmäles, och hemställde departementschefen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att berörda anslag finge utgå av lånemedel.

Slutligen hemställde departementschefen, att en förteckning över
de å tilläggsstat för år 1919 föreslagna utgifterna för kapitalökning
måtte få såsom bil. 3 fogas vid detta protokoll.

Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Gunnar Grip.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

Bil. 1.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1
januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Holmquist anmälde frågan
om de anslag för kapitalökning, som beträffande de affärsdrivande verken
och utlåningsfonderna under nuvarande civildepartementet ansetts böra
anvisas å tilläggsstat för år 1920, och anförde:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

2853 19 1

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[1.]

Inköp av
inventarier.

[2.]

[3.]

[4.]

Uppförande
av posthus
i Ludvika.

Generalpost styrelsen.

Postverket.

I. Inköp av inventarier.

Under åberopande av vad jag denna dag under punkten 1 anfört
till statsrådsprotokollet i fråga om anslagsäskandena beträffande postverket
i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1921 års stat, får jag
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp av inventarier för postverkets behov
på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 400,000 kronor.

II. Inköp och bebyggande av fastigheter.

Med hänvisning till vad jag i samma statsrådsprotokoll under
punkterna 4 och 5 anfört hemställer jag vidare, att Kungl. Makt måtte
föreslå riksdagen

att för uppförande, å statens järnvägar tillhörig
mark i Krylbo av en posthusbyggnad, för en beräknad
kostnad av 350,000 kronor, på tilläggsstat för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av 175,000 kronor;

att för inköp av fastigheten nr 44 i tredje kvarteret
i Gävle på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 10,000 kronor.

1. Uppförande av posthus i Ludvika.

Sedan 1919 års lagtima riksdag för inköp för postverkets räkning
av tomten nr 2 i kvarteret nr 6 i Ludvika anvisat ett anslag av 30,000
kronor, har sagda tomt numera övergått i postverkets ägo.

Generalpoststyrelsen har nu i skrivelse den 15 oktober 1919 hemställt
om anslag å tilläggsstat för uppförande av ett posthus å tomten.

Styrelsen anför:

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: W20 års tiUäggsstat.

»På grund av rådande höga arbets- och materialpris ansåg generalpoststyrelsen
sig vid avgivandet av sitt förslag om anvisande av medel för inköp av
ifrågavarande tomt icke samtidigt böra göra hemställan om anslag för tomtens
omedelbara bebyggande, ehuru starka skid i sådant hänseende förelåge.

Nu gällande kontrakt om förhyrande av lokal för postkontoret i Ludvika
utlöper den 30 september 1920. Underhandlingar hava förts med husägaren
angående fortsatt förhyrande av postkontorslokalen från och med den 1 oktober
1920. Men då husägaren för utvidgande av innehavande affär har oundgängligt
behov att disponera lokalen för egen räkning, har han icke kunnat förmås att
förnya kontraktet. Av honom gjord kontraktsuppsägning har laga verkan. Det
enda resultat, vartill de med husägaren förda underhandlingarna lett, består
däri, att husägaren medgivit, att, därest byggnad för postverkets räkning påginge
vid tiden för hyresavtalets utlöpande, nuvarande postkontorslokalen skulle få av
postverket disponeras en eller annan månad utöver kontraktstiden.

Generalpoststyrelsen har sökt förhyra annan lokal för postkontoret, men
någon lämplig sådan har icke stått att uppbringa. Enda möjligheten, som yppat
sig att utan nybyggnad erhålla lokal, vore, om lägenhet kunde åstadkommas i ett
av Mälarprovinsernas bank planerat byggnadsföretag. Definitivt besked har
emellertid icke kunnat erhållas, varken huruvida detta företag komme att igångsättas
överhuvud taget eller, om så bleve fallet, huruvida det komme att ske å
sådan tidpunkt, att lokal bleve disponibel omkring den 1 oktober 1920, eller
slutligen angående den eventuella hyra, som skulle komma att''drabba postverket.

Under alla förhållanden lärer emellertid i sistnämnda hänseende kunna utan
vidare fastslås, att den årliga utgift, statsverket skulle få vidkännas för postkontorslokal
genom förhyrande av banken utav en särskilt anordnad lokal i
nybyggnad, icke komme att bliva mindre än vad som kan beräknas för samma
lokal i statens egen nybyggnad; snarare tvärtom.

Då postkontoret således från och med sistnämnda dag står utan lokal,
återstår, synes det generalpoststyrelsen, ingen annan utväg än att bebygga den
för postverkets räkning inköpta tomten.

Förutom nödvändigheten, att postkontorets lokalfråga sålunda måste.omedelbart
lösas, tillkommer ytterligare ett kraftigt talande skäl för att nybyggnad
kommer till stånd.

Den i Ludvika rådande bostadsbristen vållar nämligen avsevärda svårigheter
för den därstädes placerade postpersonalen att skaffa sig bostäder. Således
har postmästaren icke för närvarande bostad för sin familj utan måste för densamma
förhyra bostad i Stockholm och för egen del provisoriskt ordna bostad
för egen räkning. Samma är förhållandet med en vid postkontoret placerad
postvaktmästare, vilken måste ha sin familj bosatt i Smedjebacken. Den övriga
postpersonalen disponerar i allmänhet små och obekväma lägenheter, för vilka i
vissa fall få betalas oskäliga hyresbelopp. Genom uppförande av posthusbyggnad
skulle möjlighet ernås för ifrågavarande personal att erhålla bostäder, varjämte
överliggningsförhållandena för i Ludvika överliggande resepostpersonal skulle
kunna mera tillfredsställande ordnas.

I detta sammanhang tillåter generalpoststyrelsen sig erinra om att riksdagen,
efter förslag av Kungl. Maj: t, till avhjälpandet av rådande bostadsnöd för telegrafverkets
personals vidkommande, anvisat medel för uppförande av bostadshus i
Ludvika.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

På grund av vad sålunda förekommit har generalpoststyrelsen låtit arkitekt
Y. Bodin uppgöra tvenne alternativa förslag till posthus i Ludvika jämte kostnadsberäkningar.

Det ena alternativet (det större) innebär uppförande av tvåvåningsbyggnad
av sten, inrymmande å nedre botten postkontorslokal, en banklokal och en kontorslokal,
vilka sistnämnda båda lokaler vore avsedda att tills vidare uthyras, samt
i övre våningen en lägenhet om 4 rum och kök, två lägenheter om 3 rum och
kök, en lägenhet om 2 rum och kök samt en lägenhet om 1 rum och kök.
Kostnaden har beräknats till 385,000 kronor, vilket motsvarar ett pris av 73 kronor
50 öre per kubikmeter.

Det andra alternativet (det mindre) innebär uppförande av en tvåvåningsbyggnad
av trä, innehållande å nedre botten allenast postkontorslokal samt i
övre våningen en lägenhet om 3 rum och kök, en lägenhet om 2 rum och kök
och en lägenhet om 1 rum och kök. Detta förslag är planlagt med tanke på
utbyggnad till en byggnad av samma storlek, som det» föregående alternativet
avser. Kostnaden bär beräknats till 195,000 kronor, vilket motsvarar ett pris av
72 kronor per kubikmeter.»

Generalpoststyrelsen meddelar därefter, att byggnadsstyrelsen granskat
uppgjorda ritningar och kostnadsberäkningar samt redogör för styrelsens
i ärendet avgivna yttrande, som huvudsakligen innehåller följande:

''Kostnadsberäkningarna, mot vilka styrelsen intet har att erinra, giva otvetydigt
vid handen, att en byggnad, uppförd i sten eller trä, för närvarande drager
i det närmaste samma kostnad i uppförande. Som ett stenhus har större värde
samt fordrar mindre underhållskostnader, kan det sålunda icke vara ekonomiskt
fördelaktigt att uppföra ifrågavarande byggnad av trä.

Beträffande vidare frågan huruvida det mindre eller det större förslaget bör
komma till utförande, synes av till ärendet hörande handlingar framgå, att
bostadsbristen i Ludvika är så svår, att postens personal därstädes icke kan
erhålla bostäder, varför avsikten med det större förslaget vore att för personalen
säkerställa behövligt bostadsutrymme. Av generalpoststyrelsen upprättad hyreskalkyl
för samtliga lokaler — slutande på 24,300 kronor, motsvarande 6,3 % på
byggnadskostnaden — visar, att det för postverket tillsvidare obehövliga utrymme,
som härvid erhölles i bottenvåningen, beräknas giva en sådan hyra, att på
nedlagt kapital kan beräknas skälig avkastning.

Det mindre förslaget avser att såsom ett provisorium tillsvidare uppföra
endast för närvarande behövliga expeditionslokaler jämte så många lägenheter,
som en övre våning inrymmer. Detta förslag tillfredsställer emellertid icke
personalens bostadsbehov.

Beträffande de föreliggande utredningsskisserna synas de, särskilt beträffande
bostadsvåningarna, vara så föga genomarbetade, att byggnadsstyrelsen icke utan
en närmare undersökning ansett sig kunna bedöma, huruvida den beräknade
kostnaden vore tillräcklig för ett genomarbetat förslag.

Byggnadsstyrelsen har emellertid ansett sig böra verkställa en preliminär
utredning, huru mycket utrymme som skulle kunna utvinnas inom den förefintliga
byggnadskroppen, och har därför uppgjort planskiss av bottenvåningen och
våningen 1 trappa upp. Av denna planutredning framgår, att i bottenvåningen
utom post- och banklokal erhållas 3 kontorsrum samt eu lägenhet om 1 rum och

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat. 5

kök och i våningen 1 trappa upp utöver vad i generalpoststyrelsens förslag angives
en lägenhet om 3 rum och kök samt ett enkelrum med pentry (lägenheten
1 rum och kök har förlagts i bottenvåningen).

En beräkning över hyresinkomsterna med användande av generalpoststyrelsens
siffror giva följande resultat.

Våningen 1 trappa upp.

1 lägenhet om 4 rum och kök.....................................

3 » » 3 » » » ä 1,400: —....................

1 » » 2 » » » ......................................

1 enkelrum med pentry ...............................................

Källaren.

Kapprum och toilett

1 rum för 1 brevbärare

2 överliggningsrum

Bottenvåningen.

Postlokaler: 1 större expedition med kassa
1 rum för postmästare
1 » » brevbärare

1 » med fack

Bänklokal med direktionsrum och 2 kassavalv...

1 kontorslägenhet om 2 ruin................................

1 » » 1 » ..................................

1 lägenhet om 1 rum och kök...............................

kronor 1,800: —

» 4,200: —

» 900: —

» 800: —

1,200: —

9,000: -

7,000: —
1,000: -600: —
600: —

Summa kronor 27,100: —

[4-]

Ifrågavarande planförslag innehåller visserligen 3 trappor samt flera mellanväggar,
men de bärande konstruktionerna bliva billigare genom frånvaron av
större järnbalkar. Om för kostnadernas nedbringande bostadsvåningen göres
2,7 meter från golv till tak, anser sig byggnadsstyrelsen kunna beräkna byggnadskostnaden
till 385,000 kronor, eller samma belopp, som beräknas för generalpoststyrelsens
förslag.

Enligt ovanstående kalkyl skulle erhållas 27,100 kronor i hyror, vilket motsvarar
en ränta av 7,3 % å nedlagt kapital 385,000 kronor.

Efter vad sålunda anförts får byggnadsstyrelsen för sin del förorda, att det
större förslaget till posthus i Ludvika lägges till grund för utförande, samt därtill
meddela, att den beräknade kostnaden, 385,000 kronor, synes vara tillräcklig
även sedan förslaget omarbetats för utvinnande av bättre och mera ekonomiskt
lösta bostadsplaner.’

Generalpoststyrelsen fortsätter:

»Generalpoststyrelsen biträder för sin del den av byggnadsstyrelsen om- Generaipostfattade
meningen, att det större alternativet bör komma till utförande, allrahelst styrelsen,
som, vilket byggnadsstyrelsen också framhållit, genom det mindre alternativets
utförande postpersonalens bostadsbehov icke skulle bliva i erforderlig utsträckning
tillgodosett.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

Enligt vad byggnadsstyrelsen förut meddelat, måste arbetet på byggnaden,
om densamma skall kunna bliva färdig för inflyttning omkring den 1 oktober
1920, påbörjas senast i mars sagda år, vadan det för sådant fall är nödvändigt,
att riksdagens beslut i ärendet varder fattat före sistnämnda tidpunkt.»

Med stöd av vad sålunda anförts har generalpoststyrelsen hemställt,
att för uppförande av ett posthus i Ludvika måtte å tilläggsstat för år
1920 anvisas ett anslag av 385,000 kronor.

Av generalpoststyrelsens utredning framgår, att postverket från och
med den 1 oktober 1920 blivit uppsagt från sina nu förhyrda lokaler
i Ludvika samt att det är synnerligen ovisst, huruvida vid denna tidpunkt
någon ny lämplig lägenhet skall stå att hyra för postverkets
räkning. Med hänsyn härtill synes nödvändigt att påbörja bebyggandet
av omförmälda, postverket tillhöriga tomt snarast möjligt under år
1920. Då den rådande bostadsbristen å platsen gjort sig i hög grad
kännbar för postverkets personal, bör vid uppförande av denna nybyggnad
tillses, att behövligt bostadsutrymme kommer att beredas för
personalen.

Generalpoststyrelsen har för sådant ändamål låtit uppgöra två
alternativa förslag, av vilka det mindre omfattande innebär uppförande
av eu tvåvåningsbyggnad i trä, innehållande endast för närvarande
behövliga expeditionslokaler jämte ett mindre antal bostadslägenheter.
Detta förslag tillfredsställer emellertid icke personalens bostadsbehov.
Enligt det större förslaget åter skulle byggnaden göras av sten och
innehålla postens expeditionslokaler och för personalen behövliga bostadslägenheter,
varjämte byggnaden komme att innehålla några affärslokaler,
avsedda att tills vidare uthyras. Kostnaden för det mindre
alternativet har beräknats till 195,000 kronor och för det större till

385,000 kronor, vilket i bägge fallen gör ungefär samma kostnad per
kubikmeter, nämligen resp. 72 kronor och 73 kronor 50 öre. För ett
å det större förslaget nedlagt byggnadskapital av 385,000 kronor skulle
enligt byggnadsstyrelsens kalkyler erhållas en hyresavkastning av 27,100
kronor, motsvarande 7,3 %.

På grund härav och då fördelen av det större förslaget i flera
avseenden synes påtaglig, anser jag i likhet med ämbetsverken detsamma
böra komma till utförande.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppförande å tomten nr 2 i kvarteret
nr 6 i Ludvika av en posthusbyggnad på tilläggsstat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 385,000
kronor.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tiUäggsstat.

2. Inköp av fastighet i* llorliinge.

Generalpoststyrelsen liar vidare gjort framställning angående inköp
av en bebyggd fastighet i Borlänge för inredande därstädes av postkontor.
Styrelsen anför i ämnet följande:

»I Borlänge bär behovet av bättre och rymligare postlokaler redan under
flera år gjort sig starkt kännbart. Från den korresponderande allmänhetens sida
hava också upprepade klagomål framförts över de trånga och otidsenliga lokalerna.
Som ett uttryck för den i samhället rådande allmänna önskan om bättre förhållanden
i berörda hänseende torde få anses en vid 1919 års lagtima riksdag i
andra kammaren väckt motion om anvisande av erforderliga_ medel till inköp för
postverkets räkning av tomt i Borlänge samt för uppförande därå av en posthusbyggnad.

Den nuvarande postkontorslokalen förhyrdes år 1908 på 5 års tid mot eu
årshyra av 1,200 kronor. Efter kontraktstidens utgång har lokalen förhyrts för
ett år i sänder, och för innevarande hyresår betingas för densamma en hyra av

4,500 kronor. Vidare har det blivit nödvändigt att för beredande av utrymme
för från postkontoret utgående lantbrevbärare förhyra ett källarrum, för vilket
erlägges en årshyra av 350 kronor. Postkontorets lokalförhållanden måste anses
vara i osedvanligt hög grad otillfredsställande. Det är därför synnerligen angeläget,
att postkontorets lokalfråga på ett eller annat sätt vinner sin lösning före
den 1 oktober 1920, då postverkets nu gällande hyreskontrakt upphör.

I sitt den 14 februari 1919 till riksdagens statsutskott i anledning av ovannämnda
motion avgivna yttrande anmälde generalpoststyrelsen det dåvarande
resultatet av försöken att anskaffa ny lokal för postkontoret i fråga. Detta bestod
i anbud å inköp av den utav motionären omförmälda tomten ävensom ytterligare
en tomt. Av dessa hade generalpoststyrelsen funnit den utav motionären
till inköp förordade tomten mest passande för en posthusbyggnad. Vidare anförde
styrelsen i sitt ovannämnda yttrande, att, därest lokalfrågan i Borlänge
skulle lösas medelst nybyggnad, byggnadskostnaderna, enligt summariska beräkningar,
under dåvarande förhållanden och under förutsättning att byggnaden med
planyta av cirka 615 kvadratmeter uppfördes av sten i tre våningar, skulle komma
att stiga till omkring 570,000 kronor. Denna avsevärda byggnadskostnad hade
avskräckt styrelsen från att vid avgivande av sitt förslag till kapitalökning beträffande
postverket för år 1920 göra framställning om lösande av lokalfrågan för
postkontoret i Borlänge genom tomtinköp och nybyggnad.

Vid ärendets behandling i vederbörande utskott ansågs, att behovet av förbättrade
lokalförhållanden för postverket i detta fall vore för handen. Dock fann
utskottet det ovisst, om den av motionären föreslagna tomten med hänsyn till
belägenheten ägde så stort företräde framför den andra av generalpoststyrelsen
omförmälda tomten, att det avsevärt högre priset för den förstnämnda tomten
kunde anses motiverat. Ehuru utskottet alltså icke kunde tillstyrka bifall till
berörda motion, syntes det utskottet böra beredas möjlighet för generalpoststyrelsen
att förvärva den fastighet å ifrågavarande ort, vilken kunde för ändamålet
befinnas lämpligast. Detta syfte ansåg utskottet bäst kunna vinnas därigenom,
att ett anslag av riksdagen anvisades för att efter prövning av Kungl. Maj:t användas
för inköp av fastigheter för postverkets räkning.

[5.]

Inköp ur
fastighet i
ltorliinge.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tillägg sstat.

Såsom generalpoststyrelsen förut framhållit, hade styrelsen vid verkställda
utredningar funnit, att eu nybyggnad i detta fall ställde alltför stora krav på statskassan.
Vid sådant förhållande ansåg sig generalpoststyrelsen böra såvitt möjligt
söka lösa den föreliggande lokalfrågan på ett för statsverket ur ekonomisk
synpunkt mera fördelaktigt sätt än genom nybyggnad, d. v. s. genom förvärvande
av en bebyggd fastighet, varuti utan alltför stora kostnader kunde anordnas postkontorslokal.
De utav generalpoststyrelsen i sådant syfte vidtagna åtgärder hava
numera krönts med framgång. I april månad 1919 lyckades generalpoststyrelsen
nämligen erhålla anbud å inköp av fastigheten nr 145 i Borlänge till ett pris av

90,000 kronor, hastigheten, som har eu tomtareal av 7,7 0 ar, är belägen i hörnet
av Kapellgatan och Borganäsvägen cirka 450 meter från järnvägsstationen.

Mot denna fastighets läge kan visserligen göras den invändningen, att densamma
icke ligger i centrum av själva Borlänge köping. Men postkontoret i
Borlänge har att betjäna icke allenast själva köpingen utan även vissa kring
densamma liggande i stark tillväxt varande industrisamhällen, eller vad som
inom orten benämnas »Stor-Borlänge». Inom detta samhällskomplex har fastigheten
ett centralt läge. Kommunalfullmäktiges i Borlänge ordförande har också
på förfrågan av vederbörande postmästare icke haft någon erinran mot postkontorets
förläggande till omhandlade fastighet.

A tomten finnes ett boningshus av tegel i tre våningar under tak av plåt
samt innehållande:

å nedre botten affärslokaler med en golvyta av omkring 240 kvadratmeter,

1 trappa upp två bostadslägenheter om vardera fyra rum och kök samt

2 trappor upp eu lägenhet om fem rum och kök ävensom eu lägenhet om
tre rum och kök.

Byggnaden är enligt av sakkunnig besiktningsman avgivet utlåtande väl
underhållen och av god beskaffenhet. Boningshuset jämte uthusbyggnad brandförsäkrades
år 1907 för en summa av 60,000 kronor.

I sitt nuvarande skick kan huvudbyggnaden icke lämpligen tagas i bruk för
postkontorets räkning. Generalpoststyrelsen har därför låtit upprätta ritning till
omändring av fastighetens bottenvåning, vilken skulle inrymma lokaler för postkontoret.
De ifrågasatta reparations- och omändringsarbetena beräknas enligt
upprättat kostnadsförslag komma att draga en kostnad av cirka 35,000 kronor.
Byggnadsstyrelsen, som granskat förslaget till omändring av fastigheten i fråga,
har icke funnit något att däremot erinra vare sig ur byggnadsteknisk eller kostnadssynpunkt.

Efter den ifrågasatta omändringen av bottenvåningen skulle postkontoret
erhålla rymliga och tidsenliga lokaler, vilka även vid en kraftig tillväxt av poströrelsen
å orten anses kunna för avsevärd tid framåt fylla postkontorets lokalbehov.
Därest framdeles postkontoret skulle få behov av ytterligare lokaler, lämnar
tomten utrymme för tillbyggnad.

Vidkommande slutligen den ekonomiska sidan av det ifrågasatta fastighetsköpet
finner generalpoststyrelsen detsamma fördelaktigt. För fastigheten betingar
sig ägaren, såsom ovan nämnts, ett pris av 90,000 kronor, vartill
skulle komma den för ändringsarbetena beräknade summa av 35,000 kronor eller
tillhopa 125,000 kronor. I hyresinkomster för bostadslägenheterna kan påräknas
cirka 3,000 kronor för år. Hyran för poskontorslokalen torde beräknas till 6,000
kronor, vilket skulle motsvara ett hyrespris av 25 kronor per kvadratmeter.
Detta belopp kan möjligen förefalla rätt högt, men erfarenheten har .visat, att
man under nuvarande förhållanden icke kan påräkna lägre hyrespris, åtminstone

Utgifter för kupitalökniiig: bil. 1: 1920 urs tilläggsstat.

[5-1

icke för lokaler av den utmärkta beskaffenhet, som enligt förslaget skulle erhållas.

Med dessa liyresberäkningar skulle fastigheten komma att lämna eu avkastning
av 9,000 kronor eller 7,2 % av köpeskillingen jämte det för fastighetens omändring
nedlagda kapitalet. Byggnadsstyrelsen har även uttalat sig beträffande själva
fastighetsköpet och funnit detsamma av allt att döma vara ekonomiskt fördelaktigt.

Enligt det med ägaren upprättade köpeavtalet skall detsamma komma till
stånd allenast under förutsättning, att Kungl. Maj:t och riksdagen före den 20
mars 1920 fattat beslut om fastighetens inköp för postverkets räkning. Hyresavtalen
angående de i fastighetens bottenvåning nu uthyrda lägenheterna äro med
laga verkan uppsagda till upphörande den 31 mars 1920, vadan dessa lägenheter
därefter omedelbart kunna omändras för postkontorets räkning.

Då generalpoststyrelsen lyckats erhålla så lång respittid, har generalpoststyrelsen
icke ansett sig böra ifrågasätta, att medel för köpeskillingen skola
utgå av det utav 1919 års lagtima riksdag anvisade reservationsanslag för inköp
för postverkets räkning av fastigheter, vilkas förvärvande icke utan synnerlig olägenhet
kan uppskjutas i avvaktan å särskilt riksdagsbeslut, utan håller generalpoststyrelsen
före, att medel för detta tomtköp lämpligen borde av riksdagen särskilt
anvisas. Under nu rådande osäkra förhållanden å hyresmarknaden finner
generalpoststyrelsen det för övrigt vara välbetänkt, att så stort belopp som möjligt
av förstnämnda anslag reserveras till användning för oförutsedda fall, då
postverket med avseende å lokalförhållandena å en eller annan ort kan komma
i trångmål och då omedelbar uppgörelse kan vara av nöden.»

Generalpoststyrelsen har på grund härav hemställt, att Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen att för inköp för postverkets räkning av
fastigheten nr 145 inom Borlänge köping ävensom för ändringsarbeten
inom fastighetens huvudbyggnad för inredande av postkontorslokal på
1920 års tilläggsstat anvisa ett reservationsanslag av 125,000 kronor.

Behovet av förbättrade lokalförhållanden för postverket i Borlänge vepartementshar
vitsordats av 1919 års lagtima riksdag, som även förutsatt, att chefenmedel
för förvärv av lämplig fastighet för ändamålet skulle disponeras
av anslaget till inköp av fastigheter för postverkets räkning. Det av
generalpoststyrelsen nu förordade förslaget om inköp av förevarande
bebyggda fastighet och dess apterande till postkontor synes innefatta
en ur postal synpunkt tillfredsställande lösning av lokalfrågan i Borlänge
och komme, inberäknat kostnaderna för erforderliga ändringsarbeten
i fastigheten, att ställa sig högst betydligt billigare än att, på sätt
i motionen till 1919 års lagtima riksdag ifrågasatts, uppföra en nybyggnad
å för ändamålet inköpt tomt. Vid sådana förhållanden och
då tillfredsställande avkastning å det nedlagda kapitalet skulle erhållas,
torde styrelsens förslag böra godtagas; och lärer, då riksdagens yttrande
över förslaget angående fastighetsköpet kan inhämtas, frågan i dess helhet
böra underställas riksdagens prövning. Med hänsyn till det vid köpeBihang
till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 2853 19 2

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[5.] avtalet träffade villkor, att beslut om köpet skall hava fattats före den
20 mars 1920, och då de nya lokalerna för postverket om möjligt böra
tagas i bruk innevarande höst, bör anslag för såväl fastighetsköpet
som erforderliga ändringsarbeten anvisas å tilläggsstaten.

Kung!. Maj:t torde alltså föreslå riksdagen

att för inköp för postverkets räkning av fastigheten
nr 145 inom Borlänge köping ävensom för verkställande
av vissa ändringsarbeten inom fastighetens
huvudbyggnad på 1920 års tilläggsstat anvisa ett reservationsanslag
av 125,000 kronor.

3. Inköp av fastighet i Jörn.

Vidare bär generalpoststyrelsen å tilläggsstaten begärt anslag till
inköp av fastighet i Jörn m. m., därvid styrelsen anfört följande:

»Postkontoret i Jörn är sedan den 1 oktober 1906 inrymt i en åkronotomten
nr XVIII i Jörn befintlig byggnad. Den förhyrda lokalen, som är rymlig
och för sitt ändamål lämplig, består av fyra rum, kassavalv samt andra nödiga
utrymmen.

Ifrågavarande fastighet, vars läge på grund av närheten till järnvägsstationen
är ur postverkets synpunkt gynnsamt, inköptes år 1917 av Jörns kommun, vilken
hade för avsikt att i fastigheten bereda bostad för den provinsialläkare, som väntades
komma att bliva stationerad inom samhället, därvid övre våningen inom
fastigheten skulle inredas till läkarbostad. Sedan nu Jörns socken från och med
den 1 januari 1919 skall utgöra ett provinsialläkardistrikt, har kommunen måst
vidtaga åtgärder för,iordningställande av ifrågavarande läkarbostad. Härvid har
emellertid den uppgjorda planen visat sig mindre lämplig att utföra, varför kommunen
beslutat sig för att antingen anordna hela huset till läkarbostad, i vilket
fall postkontoret finge avflytta, eller ock, därest postverket ville inköpa det hus,
vari postkontoret vore inrymt, bygga ett nytt bostadshus för läkaren. Ehuruväl
det förstnämnda alternativet vore det för kommunen ur ekonomisk synpunkt fördelaktigaste,
gav man dock företriide åt det senare alternativet för att ej bereda
postverket olägenheter, då det kunde förutses, att det skulle bliva förenat med
de största svårigheter att bereda lokaler åt postkontoret. Kommunen inledde
därför i början av år 1919 underhandlingar med generalpoststyrelsen och föreslog
därvid, att postverket skulle inköpa västra delen av kronotomten nr XYIH
med den å denna tomtdel uppförda byggnaden, vari postkontoret vore inrymt.
På den östra tomtdelen skulle den nya läkarbostaden uppföras.

Postkontoret i Jörn har ur postal synpunkt sådan betydelse, att postkontors
bibehållande å platsen är nödvändigt. Visserligen är poströrelsen inom
själva samhället icke av någon större betydenhet, men däremot har postkontoret
att betjäna ett ytterst vidsträckt postområde, utgörande stora delar av Västerbottens
och Norrbottens län. Under postkontoret i Jörn lyda 47 poststationer,

[6.]

Iuköp av
fastighet i
Jörn.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

60 lantbrevbärare och 28 postförare. De transitposter, postkontoret liar att behandla,
äro av avsevärd omfattning. Sålunda expedieras över Jörn vissa veckodagar
post till icke mindre än 13 poststationer, Såsom postal knutpunkt kommer
postkontoret i Jörn att bliva av än större betydelse efter öppnandet av den
planerade järnvägslinjen mellan Jörn och inlandsbanan.

Härav framgår, att lösandet av postkontorets lokalfråga är av största vikt.

Genom inköp av fastigheten skulle postverket först och främst bevara åt
sig de lokaler, postkontoret nu innehar, och undgå de svårigheter, som en flyttning
av postkontoret under nu rådande förhållanden skulle medföra. Då någon
lämplig lägenhet icke för närvarande står att uppbringa i Jörn, skulle, därest
fastighetsköpet icke komme till stånd, lokalfrågan förmodligen få lösas genom
bygge för postverkets räkning.

Ytterligare en omständighet talar dessutom starkt för fastighetsköpet ifråga.
Postmästaren i Jörn har blivit uppsagd till avflyttning ur sin bostadslägenhet
den 1 oktober 1919 och har på grund av inom samhället rådande bostadsbrist
icke kunnat anskaffa bostad för sin familj å platsen. Han har därför blivit nödsakad
förhyra bostad åt sin familj på annan ort och måste för det kommande
hyresåret i Jörn anskaffa provisorisk bostad för sig själv. I fall som det nu relaterade,
då statens tjänstemän utan eget förvållande kommit i dylika vidriga
förhållanden, bör, enligt generalpoststyrelsens förmenande, staten på ett eller
annat sätt ingripa och lämna den hjälp, som är möjlig. Genom inköp av omhandlade
fastighet sker just ett sådant önskvärt ingripande från statens sida.
Den övre våningen av fastigheten, vilken består av en lägenhet om fyra rum och
kök och som icke nu erfordras för postverkets behov, skulle nämligen kunna uthyras
till postmästaren.

Beträffande fastighetens beskaffenhet och tillstånd tillåter sig generalpoststyrelsen
hänvisa till styrelsens skrivelse i avskrift bilagt besiktningsutlåtande,
varav framgår, att byggnaden är av god beskaffenhet.

För fastigheten fordrar Jörns kommun en köpeskilling av 29,780 kronor.
Det vore avsett, att fastigheten skulle övertagas av postverket den 1 oktober
1920. Det fordrade priset för fastigheten, som har en tomtareal av 5,000 kvadratmeter,
utgör alltså allenast 5.9 6 kronor per kvadratmeter, vilket med hänsyn till
fastighetsvärdena å orten kan anses billigt.

Som generalpoststyrelsen funnit det ifrågasatta fastighetsköpet för. statsverket
fördelaktigt, har generalpoststyrelsen med Jörns kommun träffat köpeavtal,
vilket dock är bindande allenast för såvitt Kungl. Maj:t och riksdagen före den
1 april 1290 fattat beslut om inköp för postverkets räkning av fastigheten. Med
hänsyn till att kommunen är i behov av att snarast få bostadsfrågan för provinsialläkaren
ordnad, har kommunen icke kunnat lämna längre anstånd med köpets
definitiva avslutande än som skett.

Därest fastighetsförvärvet kommer till stånd, torde vissa, i upprättad kostnadsberäkning
närmare angivna omändringsarbeten vidtagas beträffande fastigheten
för att sätta såväl postkontorslokalen som bostadsvåningen i fullgott stånd.

Arbetena i fråga hava beräknats komma att draga en kostnad av 12,177
kronor. Emellertid anser byggnadsstyrelsen, som granskat kostnadsförslaget, att
detsamma är väl lågt beräknat och att man bör räkna med en kostnadssumma
av omkring 15,000 kronor.

Av samma skäl, som generalpoststyrelsen i detta hänseende här ovan anfört
beträffande fastighetsköp i Borlänge, har generalpoststyrelsen ansett, att medel

12 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[6.] ''för inköp av den nu ifrågavarande fastigheten i Jörn icke lämpligen böra utgå av
det särskilt anvisade allmänna anslaget till inköp av fastigheter.»

Styrelsen har alltså hemställt, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen
att för inköp av västra delen av tomten nr XVIII inom Jörns
kommun samt för vidtagande av nödiga reparationer inom den därå
uppförda byggnaden å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 45,000 kronor.

Departe- Den av generalpoststyrelsen med Jörns kommun träffade överens mentschefen.

kommelsen om ordnande av postverkets lokalfråga därstädes torde få
anses för statsverket fördelaktig. Jag tillstyrker därför styrelsens förslag
om förvärv av förevarande fastighet och vidtagande av nödiga
reparationer i den därå uppförda byggnaden, varmed också bostadslägenhet
kan beredas postmästaren i orten, som icke kunnat där skaffa
sig familjebostad. Med hänsyn till föreliggande omständigheter och då
köpets giltighet gjorts beroende av att beslut i ämnet fattas före den
1 april 1920, bör anslag för ändamålet äskas å tilläggsstat för år 1920.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp av västra delen av tomten nr XVIII
inom Jörns kommun samt för vidtagande av nödiga
reparationer inom den därå uppförda byggnaden å
tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 45,000 kronor.

4. Inköp av fastighet i Bengtsfors.

[7.] Generalpoststyrelsen begär vidare anslag å 1920 års tilläggsstat

Inköp av för förvärv av fastighet i Bengtsfors. Styrelsen yttrar därutinnan
fastighet i följande • J

Bengtsfors. lmJanae »Jämlikt

kontrakt av den 13 juni 1916 förhyr postverket mot en hyresersättning
av 900 kronor för år för postkontoret i Bengtsfors en lokal, bestående
av tre rum jämte förstuga och kassavalv, tillhopa 80 kvadratmeter. Kontraktet
är avslutat att gälla under tio år, räknat från och med den 1 oktober 1916. Därförut
hade postkontoret i fråga varit inrymt i samma lokal jämväl under de närmast
föregående tio åren, eller alltsedan byggnaden den 1 oktober 1906 blev
färdig att tagas i bruk.

Såsom framgår av nedanstående tablå, har postkontorets rörelse varit föremål
för en stark ökning sedan den tidpunkt, då detsamma först inflyttade i de
nuvarande lokalerna.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tillägg sstat.

			Ökning
	År 1900.	År 1918.	absolut.	relativ %■
Uppbörd................ .........	31,018 kr.	54,109 kr.	20,091 kr.	59.1
Inlämnade försändelser, alla slag....................	66,690 st.	156,463 st.	89,773 st.	134.e
Assurerade försändelser .................................	4,851 »	7,309 »	2,458 ■>	50.7
Dessas sammanlagda belopp ...................	1,331,983 kr.	3,019,061 kr.	1,687,078 kr.	126.7
Oassurerade paket..........................................	1,034 st.	2,818 st.	1,784 st.	172.5
Postanvisningar...................................	16,925 »	42,700 »	25,775 »	152.3
Dessas sammanlagda belopp ...........................	375,667 kr.	1,718,813 kr.	1,343,146 kr.	357.5

Med en så betydande stegring, som poströrelsen å platsen företett, är det
uppenbart, att samma lokaler, som tillträddes år 1906 — även om de då voro
tilltagna stora nog att tillgodose postkontorets lokalbehov för en tid framåt —
icke kunna nu motsvara de berättigade krav, som ställas på en postkontorslokal,
ifrån postkontoret utgå betydande landsvägsposter. För dessas förvaring och
■expediering saknas erforderligt utrymme inom postkontorslokalen, varför understundom
en del av posten måste förvaras utomhus under tiden från densammas
ankomst till postkontoret till dess avfärdande därifrån. Även utrymmet för kassaexpeditionen
och postmästarens tjänsterum äro för trånga. Postmästarens tjänsterum
saknar dessutom eldstad.

Vid planerad järnvägs framdragande förbi Bengtsfors genom det inre av
Dalsland och Värmland torde väl landsvägsposterna komma att bliva mindre omfattande,
men då samtidigt samhället torde komma att vinna i betydelse, kan utvecklingen
av den lokala posttrafiken förutses bliva så mycket kraftigare.

Under nuvarande förhållanden finnes ingen möjlighet att i Bengtsfors erhålla,
annan postkontorslokal.

Försök hava vid upprepade tillfällen gjorts hos husägaren att få postkontorets
lokaler utvidgade. Inom samma hus, som inrymmer postkontoret, finnes
nämligen i bottenvåningen en lägenhet om två rum, vilken för närvarande är
upplåten till banklokal. Denna väntas inom kort bliva ledig, och om postverket
kunde få övertaga jämväl denna lägenhet, beredes tillfälle till postkontorslokalens
utvidgning i sådan utsträckning, att sistnämnda skulle bliva för sitt ändamål
fullt tillräcklig för lång tid framåt. Husvärden har emellertid avböjt en dylik
anordning.

Däremot har lian erbjudit sig att sälja fastigheten till postverket i det skick,
den nu befinner sig.

Fastigheten, benämnd Kasen nr 1, avsöndrad från V16 mantal kronoskatte
Huvudgingen nr 1 i Ärtemarks socken, har en areal av 3,263 kvadratmeter. Därå
finnas uppförda huvudbyggnad och uthusbyggnad.

Huvudbyggnaden, vilken blev färdig under år 1906, är solitt uppförd av trä
i två våningar med vind och källare under cirka 1/3 av byggnadens yta. Bottenvåningen
inrymmer post- och banklokaler, tillsammans fem rum och två kassavalv.
Yåningen en trappa upp är väl planlagd och bekvämt inredd samt består

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

av en lägenhet om fem rum, jungfrukammare och kök. Yinden inrymmer två
rum. Byggnaden är utvändigt brädbeklädd samt försedd med plåttäckt, delvis
nytt yttertak. Uthuset är uppfört av trävirke under tegeltak.

Fastigheten, som är väl bibehållen, är brandförsäkrad för 55,000 kronor och
taxeringsvärderad till 32,000 kronor. Enligt av fackmän verkställd värdering beräknas
fastighetens värde uppgå till 58,500 kronor.

Några förändringar eller andra reparationsarbeten än målning för ett belopp
enligt avgivet kostnadsförslag å 2,155 kronor behövas icke inom de närmare åren.

Inom Bengtsfors samhälle råder stor bostadsbrist. Nuvarande innehavaren
av postmästartjänsten därstädes, vilken med 1918 års ingång tillträtt nämnda
tjänst, har, oaktat nu nära två år förflutit sedan dess, ännu icke lyckats att för
sig och sin familj anskaffa en bostad, vilken kunnat möjliggöra för honom att
ordna sitt hushåll. Han har måst nöja sig med en anspråkslös bostad i ett par
mindre, synerligen otillfredsställande rum inom samhället och är hänvisad att
med sin familj intaga sina måltider å hotell.

Hen bostadslägenhet, som finnes uti den fastighet, vari postkontoret i Bengtsfors
är inrymt, bebos för närvarande av husägaren. Vid ett inköp av fastigheten
för postverkets räkning har han förklarat sig vilja frånträda denna lägenhet, varvid
postmästaren å platsen skulle kunna erhålla bostad i posthuset.

Här föreligger alltså ytterligare ett fall, där statsverket med fördel kan, i
samband med tillgodoseendet av ett trängande behov av ökade postkontorslokaler,
bereda postmästaren å platsen den bostad, han icke på annat sätt ser sig
någon möjlighet att kunna anskaffa.

Vidkommande slutligen den ekonomiska sidan av saken, skulle den ställa
sig jämförelsevis förmånlig. Husvärden betingar sig för fastigheten en köpeskilling
av 55,000 kronor, eller 3,500 kronor mindre än det belopp, som av postverket
för ändamålet utsedd värderingsman ansett fastigheten vara värd. Anbudet
står fast endast under förutsättning, att köpet kommer till stånd före den 1
oktober 1920, vilken dag överlämnandet till postverket i förekommande fall
skulle ske.

Såsom förut angivits, betalar postverket i hyra för postkontorslokalen
.............................................................................. 900 kronor för år

Hyran för banklokalen utgör..................................................... 600 » » »

För bostadslägenheten (8 rum och kök) beräknar husvärden

en hyra av......................................................... 700 » » »

Sammanlagda hyresinkomsterna skulle således nu utgöra

endast .................................................................................... 2,200 kronor för år

eller 4 % av fastighetsvärdet.

Dessa hyresbelopp äro emellertid enligt de åsikter, som framförts såväl avpostverkets
ovannämnde värderingsman som av en i Bengtsfors bosatt byggmästare,
efter nuvarande förhållanden alltför lågt tilltagna. Dessa personer hava
beräknat en årlig hyressumma av sammanlagt 3,700 kronor såsom skälig. Räknar
man med dessa belopp, skulle fastighetens avkastning komma att belöpa sig till
6,7 procent.

Tomten är välbelägen inom samhället samt så stor, att den, om så skulle
befinnas lämpligt, lämnar tillfälle till avsöndring och försäljning av för postverket
icke erforderlig tomtdel. Då, såsom förut nämnts, den planerade järnvägens framdragande
torde komma att giva samhället ökad betydelse och utveckling, är det att
förmoda, att även fastigheter och tomter inom detsamma komma att stiga i pris.»

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års till äg f/sstat. 15

På grund av det ovan anförda liar generalpoststyrelsen hemställt,
att för inköp av omhandlade fastighet för postverkets räkning på tillläggsstat
för 1920 måtte anvisas ett reservationsanslag av 55,000 kronor.

Genom det föreslagna köpet av den fastighet i Bengtefors, vari
postkontoret för närvarande förhyr lokaler, skulle en redan nu behövlig
ökning av dessa kunna erhållas. Ett ordnande av postverkets lokalfråga
därstädes synes även förtänksamt med hänsyn till den ytterligare
utveckling, som vid framdragande av Billingsfors—Arvika järnväg förbi
ifrågavarande ort torde vara att förvänta. Det preliminärt avtalade
köpepriset, som understiger fastighetens uppskattade värde, måste anses
skäligt. Genom fastighetsförvärvet skulle även beredas möjlighet för
postmästaren å platsen att erhålla familjebostad, som han ej på annat
sätt ser sig i stånd att anskaffa. Med hänsyn till den i fastigheten inrymda
bostadslägenhetens storlek torde densamma emellertid ej böra i
sin helhet tagas i anspråk såsom postmästarbostad.

På grund av vad sålunda anförts tillstyrker jag styrelsens framställning,
därvid med hänsyn till den avtalade giltighetstiden för köpet
erforderligt anslag bör beviljas å tillläggsstaten.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp av den från V/ig mantal Huvudgingen
nr 1 avsöndrade lägenheten Kasen nr 1 i
Bengtsfors på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 55,000 kronor.

5. Inköp av tomt i Hudiksvall.

Generalpoststyrelsen har därefter gjort framställning i fråga om
inköp för postverkets räkning av tomt i Hudiksvall. Till stöd härför
anför styrelsen:

»Den nuvarande lokalen för postkontoret i Hudiksvall, vilken till sin huvudsakliga
del (omkring 150 kvadratmeter) varit förhyrd sedan den 1 oktober 1897
och som 10 år senare, den 1 oktober 1907, utvidgades med omkring 45 kvadratmeter,
är numera otillräcklig för att möta den väsande poströrelsen och dessutom
otillfredsställande inredd, omständigheter som medföra allvarliga olägenheter
såväl för allmänheten som för den tjänstgörande postpersonalen. Under
de senare åren hava ock från åtskilliga håll inom staden klagomål anförts mot
postlokalens beskaffenhet. Dessa klagomål hava på sista tiden vuxit i styrka.
Saken har gjorts till föremål för behandling i ortspressen, och i ledande tidningsartiklar
hava påyrkats snabba åtgärder för åstadkommande av förbättring.

Frågan om anskaffande av bättre lokaler för postkontoret i Hudiksvall kar
redan för flera år sedan framförts av vederbörande postdirektion, utan att då lik -

[7-]

Departements

chefen.

[8.]

Inköp av
tomt i
Hudiksvall

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

väl något positivt resultat uppnåddes. Under de senaste åren har postdirektionen,
därtill föranledd av de växande lokalsvårigheterna, inlett förberedande förhandlingar
för ernående av ett för frågans lösning lyckligt resultat. De senaste
årens prisförhållanden hava emellertid gjort vidtagna ansträngningar fruktlösa.
Under år 1919 hava ånyo upptagits förhandlingar. Möjlighet att i inom staden
nu befintliga fastigheter förhyra för postverket tillfredsställande lokaler torde,
enligt vad verkställda utredningar givit vid handen, icke förefinnas. Endast följande
tre alternativ för frågans lösning synas sålunda återstå, nämligen

förhyrande av ändamålsenliga lokaler i nybyggnad, som uppföres av enskildr
förvärvande av redan bebyggd fastighet, i vilken ändamålsenliga lokaler för
postkontoret skulle kunna inredas, samt

inköp av tomt, å vilken nybyggnad för postverkets räkning skulle uppföras.
Om förhyrande av lokaler i av enskild uppförd nybyggnad har förhandlats,
med aktiebolaget Stockholms Handelsbank, som nyligen i Hudiksvall inköpt en
synnerligen välbelägen tomt. Banken förklarade sig till en början villig tillmötesgå
postverket. Men helt nyligen har bankens representant meddelat, att
något bygge för bankens räkning icke komme att äga rum under de närmaste
åren. Något annat tillfälle att få lokaler inrymda i nybygge har icke yppat sig.

Vad beträffar det andra alternativet, torde postverket vara hänvisat till allenast
den fastighet, i vilken postkontorslokalen varit inrymd sedan mera än 20 år
tillbaka. Agaren till nämnda fastighet har ock erbjudit postverket att övertaga
densamma.

Innan generalpoststyrelsen emellertid närmare ingår på detta alternativ,
tillåter styrelsen sig här nedan meddela några uppgifter angående poströrelsens
utveckling i Hudiksvall och angående förutsättningarna för denna utvecklings
fortsättning. Poströrelsens stegring sedan år 1897, då postkontoret inflyttade i
sistnämnda fastighet, till år 1917 framgår av följande siffror, vilka även innehålla
uppgifter för det år, 1907, då postkontorslokalen utvidgades.

1 Försändelseslag.	1897.	1907.	1917.	Ökning 1897-1917 i %•
Antal inlämnade oassurerade portopliktiga brev
och brevkort.......................................	188,552	388,648	416,93.6	121
Antal inlämnade oassurerade portopliktiga
korsband ..........................................	11,908	16,432	152,516	1,180
Antal inlämnade oassurerade paket ............	7,568	7,934	36,719	385
» » postanvisningar ...............	20,087	55,014	113,399	464
» postabonnerade nuimnerexemplar av tid-
ningar .............................................	434,356	813,904	1,196,520	175
Hela antalet försändelser (för postkontoret) ...	670,926	1,302,409	1,864,247	177

Av dessa siffror torde oförtydbart framgå, att rörelsen vid postkontoret i
Hudiksvall gått raskt framåt. Anmärkas må, att postkontoret är centralpunkt
inom en ganska vidsträckt del av norra Hälsingland, och att en relativt stor del
av de underlydande stationernas post även transiterar postkontoret. Av de upplysningar,
som kunnat inhämtas om stadens utvecklingsmöjligheter, har man an -

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: WäO års tilläggsstat.

ledning draga den slutsatsen, att poströrelsens ökning kommer att fortfara. Under
de sista åren hava till staden förlagts Barnängens kemisk-tekniska fabriker, anläggningar
tillhörande Stockholms Superfosfataktiebolag, aktiebolaget Norrlands
järnindustri, Northern Three ply Co, Hudiksvalls liefabrik m. fl. samt ett par
träförädlingsföretag planeras. Barnängens fabriker komma eventuellt att anlägga
en margarinfabrik på platsen. De redan befintliga trävara- och pappersmasseindustriföretagen
väntas komma att utvidga sig. Ett särskilt uppsving väntar sig
stadens handelsvärld av den planerade järnvägen Ljusdal—Sveg, för vilken startkapitalet
nyligen fulltecknats och som är avsedd att åt Hudiksvall återerövra det
uppland, som Härjedalen tidigare varit för staden.

Under sådana förhållanden är det nödvändigt vid beräknande av erforderligt
utrymme för postkontoret att utgå från att det nuvarande utrymmet måste i
högst avsevärd mån ökas, om man nämligen vill vara säker på, att den nya lokalen
skall vara tillräcklig för en längre tid framåt. Generalpoststyrelsen, som
är av den uppfattningen, att man nu bör tillgodose lokalbehovet för omkring 30
år fram i tiden, anser ungefär dubbla det nuvarande utrymmet vara för detta
ändamål tillräckligt. Det är visserligen sant, att den hittills varande utvecklingen
uppvisar siffror, som vida överstiga nyssnämnda förhållande, men sedan rörelsen
nått eu viss utveckling, står lokalbehovet ej längre i samma förhållande till rörelsen
som vid mindre tal. Generalpoststyrelsen räknar alltså med ett utrymme,
motsvarande omkring 400 kvadratmeter nyttig golvyta.

Den nuvarande fastighetens bottenvåning erbjuder en golvyta av icke fullt
300 kvadratmeter. Genom ändring av bottenvåningens inredning skulle visserligen
man kunna erhålla en någorlunda acceptabel postkontorslokal med 250—
300 kvadratmeter golvyta. För att denna skall bliva fullt tidsenlig erfordras emellertid
genomgripande och dyrbara ombyggnadsarbeten. När så utvecklingen nått
därhän, att denna större lokal ej längre förslår, blir postverket nödsakat att
genom tillbyggnad skaffa ytterligare utrymme, ett tillvägagångssätt som varken är
ekonomiskt eller ur postteknisk synpunkt rationellt. Fastigheten med eu areal
av 926.4 kvadratmeter har emellertid erbjudits postverket för 175,000 kronor.
Å tomten äro uppförda dels ett större stenhus inrymmande i bottenvåningen
postkontorslokalen och eu bokhandel, i våningen 1 trappa upp eu av ägaren bebodd
lägenhet om 8 rum och kök och i våningen 2 trappor upp en lägenhet om
2 rum och kök samt ett enkelrum och dels ett äldre trähus, inrymmande i bottenvåningen
en lägenhet om 4 rum och kök, en butikslägenhet och en biljardlokal
samt i våningen 1 trappa upp en lägenhet om 3 rum och kök och eu om
1 rum och kök. Fastigheten är taxeringsvärderad för 132,500 kronor. Hyrorna
kunna beräknas inbringa åtminstone 10,000 kronor om året. Stenhuset uppgives
vara solitt och kunna tåla påbyggnad med en våning. Med hänsyn till vad ovan
anförts angående möjligheterna att i denna fastighet skapa större postkontorslokal
kan generalpoststyrelsen dock icke för sin del förorda fastighetens övertagande.

Under sådana förhållanden återstår endast det tredje alternativet, inköp av
en tomt för bebyggande genom postverkets egen försorg. För denna utväg talar
även den omständigheten, att i en nära framtid jämväl telegrafverket, enligt vad
kommit till generalpoststyrelsens kännedom, är i behov av större och tidsenligare
lokaler. Kontrakten om de lokaler, som telegrafstationen i Hudiksvall disponerar,
utgå den 30 september 1925.

Efter åtskilliga förhandlingar, som vederbörande postdirektör fört, hava, enligt
vad han anmält, erhållits anbud på tvenne synnerligen välbelägna tomter i Hudiksvall.
Den ena, tillhörig aktiebolaget Stockholms Handelsbank, kan icke få övertagas
i sin helhet, emedan banken ämnar själv bebygga hälften därav, men den
Bhang tull riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 2853 19 3

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

andra hälften bär erbjudits postverket. Tomten är betecknad 133 i mellersta
stadsdelen, gränsar till Storgatan, Käppuddsgatan och Hamngatan samt har en
areal av 1,196 kvadratmeter. Läget är synnerligen centralt. Det skulle särskilt
för telegrafverket vara förmånligt; dess kablar äro dragna i Hamngatan, varför
vid en flyttning av stationen kostnaderna skulle väsentligt nedbringas. Men postverket
kan ej få övertaga mer än omkring 600 kvadratmeter och från sakkunnigt
håll liar uppgivifcs, att grundförhållandena a tomten möjligen nödvändiggöra en
dyrbar pålning. Då härtill kommer, att banken för tomten begär 50,000 kronor,
motsvarande 81 kronor per kvadratmeter, anser generalpoststyrelsen, att postverket
icke utan tvingande skäl bör reflektera på tomten.

Den andra tomten skulle utgöra en del av aktiebolaget Mälareprovinsernas
bank tillhörig fastighet betecknad nr 126 och 130 i mellersta stadsdelen. Denna
tomt ar likaledes synnerligen välbelägen, gränsande intill Storgatan, Käppuddsgatan
och Sundsesplanaden. På tomten, som innehåller 3,856,62 kvadratmeter,
har banken låtit på västra sidan uppföra ett hus för sin verksamhet. Återstoden
av tomten är planterad såsom park. Banken har länge ställt sig avvisande mot
all försäljning av någon del av tomten, såväl med hänsyn till sin egen trevnad
som med hänsyn till det värde, parken har för stadens utseende. Det har emellertid
nu lyckats postverket att från banken erhålla skriftligt erbjudande av den
7 oktober 1919 att få övertaga en del av tomten för bebyggande på följande villkor:
Postverket övertager ett 15 meter brett stycke av tomten längs dennas
ostra sida, men förbinder sig. att förlägga blivande byggnad lika långt in på tomten
som bankens eget hus ligger. Vid de förberedande förhandlingarna i ärendet,
som förts av postdirektören i mellersta distriktet, har förutsatts, å ena sidan
att, åtminstone till en början, byggnaden icke skulle uppföras högre än att den
rymde utom bottenvåningen en huvudvåning och en vindsvåning, dit telefonsalar
m. m. skulle förläggas, men, å andra sidan, då postverkets byggnad skulle gå
över tomtdelens hela bredd, att banken tillförsäkrar postverket fasadrätt inåt
parken, vars huvudsakliga del alltså skulle bliva orörd, en omständighet som,
järnte bibehållandet utåt gatan av hela planteringen, varit det viktigaste skälet
för bankstyrelsen att frångå sin tidigare avvisande ståndpunkt. På generalpoststyrelsens
skrivelse bifogad kartskiss hava angivits dels gränserna för postverkets
tomtdel, dels ytterlinjerna till en blivande byggnad. I denna skulle postverket
disponera bottenvåningen och telegrafverket i stort sett återstoden av huset.

På förfrågan har telegrafstyrelsen i skrivelse den 8 oktober 1919 förklarat siovillig
att i nämnda nybyggnad förhyra lokaler för telegrafstationen i Hudiksvall

För ovannämnda tomtdel, som skulle innehålla omkring 1,000 kvadratmeter,
begäres ett pris av 40,000 kronor, motsvarande omkring 40 kronor per kvadratmeter.
Priset är visserligen icke billigt, men med hänsyn till vad på senare tiden
betalats för tomter i Hudiksvall — Handelsbanken lär för förenämnda tomt, å
vilken visserligen finnas uppförda några äldre hus, enligt uppgift hava betalt
omkring 114 kronor per kvadratmeter — anser generalpoststyrelsen, att postverket
icke bör låta detta tillfälle gå sig ur händerna.

Generalpoststyrelsen vill i detta sammanhang ej underlåta meddela, att
drätselkammaren i Hudiksvall under framhållande av inom staden rådande bostadsbrist
hemställt om åtgärder från styrelsens sida för anskaffande av bostadslägenheter
åt i Hudiksvall stationerad postpersonal, varigenom önskvärd lättnad
å bostadsmarknaden skulle ernås. Denna framställning synes generalpoststyrelsen
vara värd allt beaktande. Då det emellertid varit nödvändigt att för det
planerade post- och telegrafhuset utse eu synnerligen centralt belägen tomt, har
priset för densamma ansetts i förevarande fall för högt för att personalens bo -

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat. 19

stadsfråga lämpligen kan lösas i samband med frågan om nya tjänstelokaler.
Vidkommande bostadsfrågan anser generalpoststyrelsen, att denna i detta fall
borde lösas gemensamt beträffande även andra i Hudiksvall stationerade statsfunktionärer,
därvid en mera avsides belägen och i följd därav billigare tomt
skulle kunna ifrågakomma.»

Generalpoststyrelseu bär därför hemställt, att för inköp för postverkets
räkning av eu omkring 1,000 kvadratmeter innehållande del av
tomterna nr 126 och 130 i mellersta stadsdelen i Hudiksvall måtte på
tilläggsstat för år 1920 anvisas ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

Till följd av poströrelsens starka ökning är postverkets lokal i
Hudiksvall numera otillfredsställande i avseende å såväl storlek som inredning,
och detta missförhållande kommer att med de i staden befintliga industriföretagens
fortgående utveckling ytterligare skärpas. Det synes
därför påkallat att vidtaga åtgärder för tillgodoseende av det växande
behovet av större utrymme för postkontoret därstädes. Vid övervägande
av de alternativ, som i sådant hänseende framlagts, har jag
funnit mig böra såsom lämpligast förorda generalpoststyrelsens förslag
om inköp av en tomt för att därå sedermera uppföra en byggnad, och
detta så mycket hellre som därigenom en tillfredsställande lösning skulle
beredas telegrafverkets inom en snar framtid brännande lokalfråga i
Hudiksvall. Mot det av generalpoststyrelsen föreslagna området synes
ej vara något att erinra, liksom det därför betingade priset, med hänsyn
till numera rådande fastighetspriser i Hudiksvall, torde böra godtagas.
Då köpeanbudet rörande omförmälda område är bindande endast
till den 1 juli 1920, torde medel för ändamålet böra anvisas å tilläggsstaten
för innevarande år.

■ Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp för postverkets räkning av ett område
om 1,000 kvadratmeter av tomterna nr 126 och 130 i
mellersta stadsdelen i Hudiksvall på tilläggsstat för år
1920 anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

Slutligen har generalpoststyrelsen hemställt om anvisande på tillläggsstat
för år 1920 av 135,000 kronor för inköp för postverkets räkning
av tomten nr 9 jämte del av tomten nr 10 i kvarteret nr 5 Magistraten
i Karlskrona.

Med hänsyn till den rådande ekonomiska situationen och då behovet
av den till inköp ifrågasatta fastigheten icke förefaller höra till
de mest trängande, anser jag mig icke böra ifrågasätta framställning
till innevarande års riksdag om anvisande av medel för ändamålet.

[8.]

Departements

chefen.

Angående
inköp av
fastighet
Karlskrona

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[9.]

Stationsbyggnad
i
Malmö.

Departements chefen.

Telegrafverket.

I. Inköp och bebyggande av fastigheter.

1. Stationsbyggnad i Malmö.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning medgav
1917 års riksdag, att stationsbyggnaden å den telegrafverket tillhöriga
fastigheten nr I och II i kvarteret Skvalperup i Malmö finge utvidgas
genom en tillbyggnad i enlighet med av telegrafstyrelsen framlagd
plan för en beräknad kostnad av 330,000 kronor. Tillika beviljade
riksdagen för byggnadsarbetenas påbörjande ett belopp av 41,800
kronor att utgå av det för år 1918 till inköp och bebyggande av fastigheter
för telegrafverkets räkning anvisade reservationsanslaget.

Sedan Kungl. Maj:t genom särskilda brev den 7 september och
den 9 november 1917 bemyndigat telegrafstyrelsen att låta uppföra
ifrågavarande tillbyggnad i huvudsaklig överensstämmelse med av
arkitekten Fr. Fredriksson upprättade ritningar med vissa däri gjorda
ändringar, har 1918 års lagtima riksdag, i enlighet med Kungl. Maj:ts
framställning, till fortsättande av arbetena med ifrågavarande tillbyggnad
för år 1919 anvisat återstående beloppet, 288,200 kronor.

I skrivelse den 2 september 1919 angående anslag för kapitalökning
att upptagas å tilläggsstat för år 1920 har telegrafstyrelsen
gjort framställning om anvisande av ytterligare medel till omförmälda
byggnadsarbete. Styrelsen anför härutinnan följande:

»Arbetet med tillbyggnaden har nu framskridit så långt, att det huvudsakliga
är färdigt, och uppgörelser äro träffade angående de återstående entreprenaderna.
De verkliga kostnaderna kunna därför nu överblickas, och visar det
sig, att byggnadsföretaget i fråga medtager ett belopp av 550,000 kronor eller

220,000 kronor mera än vad år 1916 beräknats. Med kännedom om den prisökning,
som ägt rum beträffande byggnadskostnad^’ under tiden efter år 1916,
då kostnadsberäkningarna verkställdes, erbjuder detta resultat ingen överraskning.»

Telegrafstyrelsen har med anledning härav hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att till täckande av brist, som uppkommit
i det av riksdagen anvisade anslag för ifrågavarande tillbyggnad, på tillläggsstat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 220,000 kronor.

Att de ursprungliga kostnadsberäkningarna för ifrågavarande byggnadsföretag
sannolikt ej komme att visa sig hållbara har antytts redan

Utgifter för kapitalökning: bil. 1 : 1920 års tilläggsstat.

vid framläggande av styrelsens tidigare anslagsäskanden för ändamålet. [9.]
Då jag med hänsyn till de starka prisstegringarna å byggnadsmarknaden
ej finner anledning till erinran mot styrelsens nu gjorda framställning,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av brist, som uppkommit å av
riksdagen anvisade anslag för tillbyggnad av stationsbyggnaden
å den telegrafverket tillhöriga fastigheten
nr I och II i kvarteret Skvalperup i Malmö, på tillläggsstat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
220,000 kronor.

2. Inköp av byggnadstomt i Skövde.

I sin skrivelse den 2 september 1919 bar telegrafstyrelsen vidare [10.]
gjort framställning om anvisande av anslag för inköp av byggnadstomt inköp av
för telegrafverkets räkning i Skövde. Till stöd för denna framställning
anför styrelsen följande: Skövde.

»Allt sedan den 1 april 1901 är telegraf- och telefonstationen i Skövde inrymd
i fastigheten å tomten nr 67 därstädes. Till en början bestod lokalen av
7 rum och kök men utvidgades från och med den 1 april 1918 med en lägenhet
om 5 rum och kök. Senast upprättade hyreskontrakt utgår den 1 oktober 1926.

Stationen är emellertid stadd i en snabb utveckling, såsom närmare framgår av
följande översikt:

År	Telefon- apparater	Telefon- inkomster Kronor	Telegram- expeditioner
1909 .....................................................	784	68,353: 44	34,517
1910 .....................................................	831	84,941: 96	34,195
1911 ...................................................	916	91,735: 95	38,412
1912 ....................................................	927	97,358: 26	44,300
1913 v...................................................	958	100,017: 53	49,819
1914 ...................................................	1,039	110,851: 47	54,152
1915 ..................................................	1,088	115,609: 98	63,214
1916 ......................................................	1,043	107,598: 91	60,469
1917 ...................................................	1,187	134,298: 73	79,478
1918 .....................................................	1,275	178,557: 93	234,166

[10.]

22 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

Med denna utveckling komma de nu använda lokalerna att vara tillräckliga
allra högst till byrestidens utgång den 1 oktober 1926. Till denna tid blir det
för telegrafstyrelsen nödvändigt att anskaffa avsevärt rymligare lokaler. Sådana
kunna emellertid icke erhållas genom utvidgning i den nuvarande fastigheten.
Att på annat håll genom förhyrning anskaffa nya, fullt lämpliga lokaler torde
även komma att visa sig omöjligt, men telegrafstyrelsen finner dessutom ett förhyrande
i fråga om sådana lokaler, som här erfordras, vara både oekonomiskt
och i övrigt ofördelaktigt. Lokalfrågan bör därför ordnas så, att telegrafverkets
station i Skövde kan vara inflyttad senast den 1 oktober 1926 i en telegrafverket
tillhörig byggnad.

Vid nu anförda förhållanden har telegrafstyrelsen funnit sig böra gå i författning
om anskaffande av lämplig tomt för en ny stationsbyggnad, och har
telegrafstyrelsen ansett, att detta borde ske ju förr desto hellre, så snart en
lämplig fastighet till skäligt pris stode att erhålla.

Telegrafstyrelsen har, bland andra fastigheter, erbjudits östra delen av
lägenheten Yallingsberg, vilken innehåller en areal av 1,815,12 kvadratmeter samt
omfattar hela tomten nr 107 samt delar av tomterna nr 108, 112 och 113 i
kvarteret 41 i Skövde och är belägen i hörnet av Kungs- och Storgatorna därstädes,
för ett pris av 90,000 kronor eller kronor 49: 58 per kvadratmeter, och
har telegrafstyrelsen funnit detta anbud fördelaktigt med hänsyn till såväl fastighetens
läge och storlek som pris. Tomten är bebyggd med ett butiks- och
bostadshus, ett magasin och en snickarverkstad, och äro lägenheter och lokaler
uthyrda för ett sammanlagt hyresbelopp av 4,030 kronor om året.

För att bedöma priset å fastigheten, som år 1918 var taxerad till 66,500
kronor, har telegrafstyrelsen låtit byggmästaren E. Nyström i Skövde värdera
byggnaderna å tomten. Nyström, som är en gammal betrodd Skövdebo, beräknar
värdet av de tre byggnaderna till sammanlagt 75,500 kronor. E>å köpesumman
uppgår till 90,000 kronor, betingar själva tomten ett pris av 14,500 kronor. Då
tomten, såsom förut nämnts, innehåller sammanlagt 1,815,12 kvadratmeter, blir
således själva markpriset 8 kronor per kvadratmeter. Enligt vad stadsingenjören
i Skövde upplyst, utgör markpriset för ifrågavarande tomt cirka 10 kronor per
kvadratmeter, varför en köpeskilling av 90,000 kronor för hela fastigheten ej
synes vara oskälig.

Det inkomna köpeanbudet har erhållits genom en mellanhand. Säljaren
har antytt, att han vid vetskap om att staten vore köpare till fastigheten skulle
hava begärt 100,000 kronor.

Vid en förestående reglering av tomten i överensstämmelse med ett av
stadsingenjören i Skövde uppgjort förslag torde denna komma att minskas till att
omfatta en areal av 1,661,25 kvadratmeter, vilken emellertid är fullt tillräcklig för
telegrafverkets del. Då de angränsande tomternas värde kommer att ökas genom
regleringen, torde full ersättning för minskningen i areal vara att påräkna.

Sedan generalpoststyrelsen i skrivelse den 28 december 1918 meddelat, att
för postkontoret i Skövde förelåge behov av mera tillfredsställande lokal än den
för närvarande disponerade samt att mot läget av nu till inköp ifrågasatta tomt
intet vore att ur postverkets synpunkt erinra, varför generalpoststyrelsen för
sin del ville förorda inköp av denna tomt för uppförande därå av ett telegrafhus,
inrymmande jämväl lokaler för postverkets behov, har telegrafstyrelsen upprättat
kontrakt om inköp av ifrågavarande fastighet för ett pris av 90,000 kronor, att
likvideras den 1 oktober 1920, vilket kontrakt emellertid är för båda parterna

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: lf)20 års tilläggsstat.

bindande endast under förutsättning att Kungl. Maj:ts tillstånd till könet erhållits
före tillträdesdagen, den 1 oktober 1920.»

På grund av det anförda bär telegrafstyrelsen hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte . föreslå riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets
rakning må inköpas östra delen av lägenheten Vallingsberg, innehållande
en areal av 1,815,12 kvadratmeter samt omfattande hela tomten nr 107
samt delar av tomterna nr 108, 112 och 113 i kvarteret 41 i Skövde,
för eu köpeskilling av 90,000 kronor, dels ock för ändamålet å tilläggsstat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor.

[10.]

lelegrafverkets verksamhet i Skövde har på de senare åren hastigt
utvecklats; särskilt synes detta vara fallet beträffande telegramtrafiken. chefenTill
följd av denna utveckling blir det nödvändigt att inom en ej alltför
avlägsen framtid anskaffa större lokaler för verksamhetens nöjaktiga
bedrivande. Då ytterligare utrymme icke står att erhålla i den fastighet,
vari stationen för närvarande är inrymd, och då förhyrande av
lokaler annorstädes i staden av flera skäl befunnits olämpligt, torde
egen fastighet för anordnande av ny stationsbyggnad böra i tid förvärvas.
Den av telegrafstyrelsen till inköp föreslagna fastigheten,
som är bebyggd, synes lämplig såväl till läge som till storlek. Med
hänsyn till vad som därutinnan upplysts torde den för fastigheten betingade
köpeskillingen kunna anses skälig. Då härtill kommer, att
generalpoststyrelsen, som jämväl är i behov av bättre lokaler för postkontoret
i Skövde, från posta! synpunkt funnit ifrågavarande fastighet
till sitt läge lämplig samt förordat inköp av densamma för att framdeles
användas för post- och telegrafverkens räkning, har jag funnit
mig böra tillstyrka telegrafstyrelsens framställning om inköp av omförmälda
fastighet. Då köpeanbudet är bindande endast under förutsättning
att Kungl. Maj:ts tillstånd till köpet erhålles före den 1 oktober
1920, torde frågan härom böra föreläggas innevarande års riksdag och
det erforderliga beloppet anvisas å tilläggsstat för år 1920.

Under, åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp för telegrafverkets räkning av
östra delen av lägenheten Vallingsberg, innehållande en
areal av 1,815,12 kvadratmeter samt omfattande tomten
nr 107 samt delar av tomterna nr 108, 112 och 113 i
kvarteret 41 i Skövde, på tilläggsstat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 90,000 kronor.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[Ilo

Inköp ar
fastighet i
Kramfors.

3. Inköp av fastighet i Kramfors.

I sin skrivelse den 2 september 1919 har telegrafstyrelsen ytterligare
gjort framställning om inköp för telegrafverkets räkning av
fastighet i Kramfors. Styrelsen anför därvid följande:

»I Kramfors förhyr telegrafverket sedan den 1 januari 1911 en stationslokal,
bestående av sex rum, kök, två materialbodar och ett källarrum, för ett årligt
hyresbelopp av 600 kronor. Kontraktstiden utgår den 1 januari 1921. Denna
lokal är otillfredsställande i flera avseenden. Byggnaden, i vilken den är inrymd,
är belägen i en utkant av samhället, något som omöjliggör en ekonomiskt
fördelaktig anordning av ledningsnätet. Alla lämpliga utrymmen i lokalen äro
tagna i anspråk. Reparatörens bostadslägenhet är sålunda redan upptagen för
stationens räkning till rum för skrivbiträde och förråd åt reparatören. .Möjlighet
för en snart nödvändig utvidgning av telefonstationen finnes således icke. Det
för stationsföreståndaren avsedda rummet är allt för litet, och allmänhetens.rum
är i minsta laget. För personalen, uppgående till 17 personer, finnes intet
frukostrum, och rum för telegrambärare saknas.

Följande tablå utvisar, huru telefon- och telegrafverksamheten i Kramfors
ökats under de senaste tio åren.

År	Telefon- apparater	Telefon- inkomster Kronor	Telegram- expeditioner.
1909 ...................................................	223	40,927: 33	26,1C
1910 .....................................................	240	43,376: 69	»-H ad
1911 .....................................................	255	44,969: 98	2'' 767
1912 .....................................................	259	48,225: 44	28,748
1913 .....................................................	287	51,968:31	30,604
1914 ......................................................	316	56,948: 33	33,173
1915 .....................................................	346	63,042: 86	33,583
1916 ....................................................	411	65,825: 02	36,927
1917 ....................................................	436	70,815:70	38,953
1918 .....................................................	455	91,541: 20	46,011

Med hänsyn såväl till den nuvarande lokalens trånghet och oändamålsenlighet
i övrigt som till den utveckling stationen nu nått och som med nödvändighet
snart nog fordrar en väsentlig utvidgning av lokalerna, har telegrafstyrelsen
ansett sig böra snarast gå i författning om anskaffande av annan, fullt tillräcklig
och välbelägen lokal. En dylik har telegrafstyrelsen satts i tillfälle att förvärva
genom anbud att inköpa fastigheten och tomten nr 21 i Kramfors municipalsamhälle,
avsöndrad från 29/16 seland Björsta nr 1 och 2 i Gudmundrå socken.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilluggsstat.

Tomten, som omfattar en areal av 0,164 hektar, är belägen i samhällets mitt i
omedelbar närhet av järnvägsstationen samt post- och bankkontor.

Telegrafstyrelsen har låtit genom opartisk person, byggmästaren O. Ward
i Härnösand, värdera tomten med därå uppförda byggnader. I värderingsinstrument
av den 23 oktober 1918 har Ward beskrivit och värderat fastigheten
sålunda:

1. Tomten .................................................................................... kr. 5,000: —

2. Ett större boningshus på solid och säker grund. Källarvåningen
är uppförd av betong och tegel, övervälvd med betongvalv
mellan järnbalkar. Över källarvåningen är uppförd två bostadsvåningar
med verandor. Väggarna äro uppförda av timmer, utvändigt
brädpanelade och oljemålade. Yttertak av plåt.

Källarvåningen inrymmer två butikslägenheter med kontor,
två w. c., två större lagerkällare, matkällare samt pannrum för
värmeledning. Värmeledningspanna av Sträybel Tio va’ varmvattenssystem
och radiatorer av Hällefors tillverkning.

Bottenvåningen består av 5 rum och kök, hall, kassavalv,
jungfrukammare, badrum, w. c. och garderober. I alla rum finnas
både värmeledning och prydliga kakelugnar av god beskaffenhet;
i kök och badrum finnas vatten och avlopp samt varmvattensanordning.

Våningen 1 trappa upp är i huvudsak i likhet med den nedre
med den skillnaden, att kassavalv ej finnes samt att här något
enklare inredning förekommer. Som omdöme kan sägas, att huset
i sin helhet är omsorgsfullt och väl inrett samt gott underhållet.

Värdet.................................................................................................... kr. 70,000: —

3. En uthusbyggnad, 20 m. lång, 8,5 m. bred samt med en

medelhöjd av 7 m. Byggnaden är uppförd av resvirke och bräder
samt delvis av tegel och yttertak av plåt. Bottenvåningen inrymmer
vagnbod, iskällare, mjölkkammare, matbod, tvenne vedbodar,
ladugård och trappuppgång. Stall och tvättstuga av tegel
i gott skick, med golv och tvättbassäng av cement, vattenvärmare
av gjutjärn samt vatten och avlopp. I övre våningen, som är uppförd
av fyllningsväggar, finnes inredd en bostadslägenhet om två
rum och kök, stryk- och mangelrum samt två torkvindar. Byggnaden
har ett värde av ....................................................................... kr. 8,000: —

Tillsammans kr. 83,000: —

Ägaren av fastigheten är villig att försälja densamma till telegrafverket för
ett pris av 75,000 kronor, vilket telegrafstyrelsen för sin del icke finner vara för
högt. För telegrafverket är det så mycket förmånligare att inköpa denna fastighet,
som det befintliga bostadshuset med jämförelsevis små förändringar i inredningen
kan under många år framåt bereda fullt tillräckliga expeditionslokaler. Ett nytt
stationshus skulle givetvis komma att draga betydligt större kostnad än vad nu
föreslagna fastighetsinköp betingar, även om man tager hänsyn till de mindre utgifter,
som föranledas av lokalernas omändring. Telegrafstyrelsen har därför
träffat avtal med ägaren av ifrågavarande fastighet om inköp av densamma för
ett belopp av 75,000 kronor, därvid dock såsom villkor uppställts, att Kungl.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 käft. (Nr 2). 2853 is 4

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

fl 1.1 Maj:ts och riksdagens medgivande därtill erhållits före tillträdesdagen, som bestämts
till den 1 juli 1920.

Det torde böra meddelas, att enligt uppgift den nuvarande telegraflokalen,
angående vilken kontraktet, såsom förut nämnts, utgår den 1 januari 1921, med
anledning av den preliminära uppgörelsen angående fastighetsköpet i Kramfors
redan blivit från nämnda tid uthyrd till annan person, vadan telegrafverket
skulle komma i en synnerligen prekär ställning, därest detta köp icke kunde
fullfölj as.»

Telegrafstyrelsen har därför hemställt, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas
fastigheten nr 21 med tillhörande tomt om 0,164 hektar, belägen i Kramfors
municipalsamhälle och avsöndrad från 29/ie seland Björsta nr 1 och 2
i Gudmundrå socken, för en köpeskilling av 75,000 kronor, dels ock
för ändamålet å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 75,000 kronor.

Departements* Med den utveckling, telegrafverkets station i Kramfors nått, har den för
chefen. ändamålet förhyrda lokalen blivit för trång. Vidare är stationsbyggnadens
läge i en utkant av samhället föga ägnat att på ett ekonomiskt fördelaktigt
sätt anordna de till stationen hörande ledningarna. Skäl synas därför
föreligga att anskaffa en större och bättre belägen lokal för stationen, och
detta så mycket hellre, som tillfälle bjudes förvärva en för ändamålet i alla
avseenden så lämplig fastighet som den av telegrafstyrelsen ifrågasatta.
Då den fordrade köpeskillingen, 75,000 kronor, synes skälig och då
denna summa jämte de sannolikt obetydliga kostnaderna för fastighetens
iordningställande för dess nya ändamål torde komma att betydligt understiga
kostnaderna för uppförande av ett nytt stationshus, lärer inköp
av ifrågavarande fastighet böra äga rum. Med hänsyn dels till det för
köpeavtalets bestånd uppställda villkor, dels ock därtill, att stationen
den 1 januari 1921 kommer att stå utan lokal, torde förevarande fråga
böra underställas denna riksdag och det för gäldande av köpeskillingen
erforderliga beloppet anvisas å tilläggsstat för år 1920.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp för telegrafverkets räkning av den
från 29/i6 seland Björsta nr 1 och 2 i Gudmundrå
socken avsöndrade tomten nr 21 om 0,164 hektar i
Kramfors municipalsamhälle med därå uppförda byggnader
på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 75,000 kronor.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tiUäggsstat.

4. Inköp ar byggnadstomt i Hälsingborg.

I anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning medgav
1904 års riksdag, att för telegrafverkets behov finge för ett pris av

47,000 kronor inköpas en vid Prästgatan, Bruksgatan och den blivande
Karlsgatan i Hälsingborg belägen tomt, nr 14 i kvarteret Carl XI,
med eu areal av omkring 629 kvadratmeter, att användas till telegrafoch
telefonstation. På grund av beslut vid 1907 års riksdag bär sedermera
å nämnda tomt uppförts en telegraf- och telefonstationsbyggnad,
vilken under år 1909 tagits i bruk för avsett ändamål.

För beredande av möjlighet till utvidgning av telefonstationen har
1918 års riksdag med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda hemställan,
medgivit, att för telegrafverkets räkning finge inköpas en invid
tomten nr 14 belägen tomt, nr 15 i kvarteret Carl XI, för en köpeskilling
av 23,940 kronor, ävensom anvisat för ändamålet erforderliga medel.

Slutligen har telegrafstyrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 17 januari 1919 inköpt tomten nr 12 i nyssnämnda kvarter för en
köpeskilling av 31,000 kronor, vilken utgått från det av 1918 års
riksdag för år 1919 anvisade reservationsanslag å 200,000 kronor för
inköp av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas förvärvande
icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt
riksdagsbeslut.

I sin skrivelse den 2 september 1919 har telegrafstyrelsen gjort
framställning om inköp för telegrafverkets räkning av ytterligare en
tomt i förenämnda kvarter i Hälsingborg. Till stöd för denna sin
framställning har styrelsen anfört följande:

»Redan samtidigt med det underhandling fördes om inköp av förenämnda
tomt nr 15 sökte telegrafstyrelsen förvärva jämväl den intilliggande tomten nr 13,
på det att härigenom ett i fråga om såväl storlek som figur fullt tillfredsställande,
sammanhängande tomtområde för en planerad tillbyggnad till den nuvarande
stationsbyggnaden skulle kunna erhållas. Med hänsyn till det pris, som då
begärdes för denna tomt, fick frågan emellertid då förfalla.

Såsom styrelsen i sin framställning till Kungl. Maj:t rörande inköp av
förenämnda tomt nr 12 meddelade, har numera tomten nr 13 erbjudits styrelsen
till inköp för ett till 80,000 kronor nedsatt pris. Under det att tomten nr 12
icke kunde erhållas på hand för så lång tid, att frågan om densammas inköp
kunde underställas 1920 års riksdag, utan frågan om dess förvärvande måste
avgöras i ovan angivna ordning, har däremot beträffande tomten nr 13 kunnat
uppgöras inköpskontrakt, däri förutsatts, att köpet skulle vara för parterna
bindande endast om Kungl. Majds tillstånd till köpet erhålles före den 1 juli
1920, vilken dag bestämts såsom tillträdesdag.

[12.]

Inköp av
byggnadstomt
i
Hälsingborg.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

Tomten nr 13, om vars inköp således nu är fråga, innehåller en areal av
442 kvadratmeter. Det erbjudna salupriset, 80,000 kronor, utgör 181 kronor per
kvadratmeter. För den år 1904 inköpta tomten nr 14 betalades 74 kronor 72
öre per kvadratmeter, för den år 1918 inköpta tomten nr 15 erlades en köpeskilling
av 70 kronor per kvadratmeter samt för den år 1919 förvärvade tomten
nr 12 142 kronor per kvadratmeter. Priset för tomten nr 13 är således avsevärt
högre än för någon av de övriga inköpta tomterna, men då tomtvärdena i
Hälsingborg lära vara i snabbt stigande och, enligt vad telegrafstyrelsen inhämtat,
det begärts ända upp till 300 kronor per kvadratmeter för tomter med ungefär
likvärdigt läge, torde det nu för tomten nr 13 begärda priset få anses fullt
skäligt. Då ifrågavarande tomt ligger omgiven av de telegrafverket redan tillhöriga
tomterna nr 12, 14 och 15, är förvärvet av tomten nr 13 eu oundgänglig
förutsättning för att på ett praktiskt och ändamålsenligt sätt kunna utföra den
tillämnade tillbyggnaden till det nuvarande stationshuset. Därest telegrafverket
nu icke inköper tomten i fråga, vilken icke är försedd med något mera värdefullt
hus, lärer den komma att försäljas åt annan för bebyggande, och det är givet,
att ett omedelbart inköp skall ställa sig billigare än ett inköp framdeles, sedan
tomten försetts med ny byggnad.»

På grund av det anförda har telegrafstyrelsen hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets
räkning må inköpas fastigheten nr 13 i kvarteret Carl XI i Hälsingborg
med därå uppförd byggnad för en köpeskilling av högst 80,000 kronor,
dels ock för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 80,000 kronor.

Vid föredragning av telegrafstyrelsens framställning angående förvärv
av ovan omförmälda tomt nr 15 i kvarteret Carl XI i Hälsingborg
anförde dåvarande departementschefen, att något oundgängligt behov
av utvidgning av stationen därstädes visserligen ej för det dåvarande
vore för handen men att det med hänsyn till den alltjämt fortgående
ökningen av telegrafverkets verksamhet i Hälsingborg med säkerhet
kunde beräknas, att de dåvarande lokalerna snart nog komme att bliva
för sitt ändamål otillräckliga. Försiktigheten syntes därför bjuda att i tid
vidtaga sådana åtgärder, att en tillbyggnad av lokalerna icke komme
att ställa sig onödigt dyrbar. Med anledning därav förordade departementschefen
det sedermera av riksdagen bifallna inköpet av tomten nr 15.

Vid nämnda tillfälle var även fråga om förvärv av den nu till inköp
föreslagna, i likhet med tomten nr 15 invid stationstomten belägna tomten
nr 13. Med hänsyn emellertid till det då fordrade höga priset, 87,000 kronor
eller 196 kronor 83 öre för kvadratmeter, ansågs inköp av berörda tomt ej
kunna ifrågasättas. Telegrafstyrelsen framhöll vid samma tillfälle, att en
tillbyggnad av det befintliga stationshuset lämpligast kunnat ske med använ -

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

dande av bägge tomterna nr 13 och 15, vilka voro belägna invid varandra
och gränsade till stationstomtens östra sida. Emellertid ansåg sig styrelsen
kanna anordna en tillbyggnad endast å tomten nr 15, enär verkställd
utredning givit vid handen, att en ändamålsenlig utvidgning av stationen
på detta sätt kunde ske, ehuru den sammanlagda tomten kornme
att erhålla en något egendomlig figur, som man väl knappast ville
välja, om det gällde att planera för ett helt nytt företag.

Sedan den till tomten nr 15 gränsande tomten nr 12 blivit för
telegrafverkets räkning inköpt, har emellertid hela det telegrafverket
tillhöriga tomtområdet, sålunda bestående av den nuvarande stationstomten
nr 14 samt tomterna nr 15 och 12, erhållit en för bebyggande
ännu olämpligare figur, i det att nämnda tomter ligga på tre sidor
om tomten nr 13, vars fjärde sida vätter åt Prästgatan. För att kunna
på ett mera praktiskt och ändamålsenligt sätt utföra en blivande tillbyggnad
till den nuvarande stationsbyggnaden, synes därför jämväl
tomten nr 13 böra förvärvas för telegrafverkets räkning. Priset för
tomten, 80,000 kronor eller 181 konor för kvadratmeter, är visserligen
betydligt högre än vad de övriga tomterna betingat, men med hänsyn
till vad som upplysts beträffande de numera rådande fastighetspriserna
i Hälsingborg lärer någon erinran däremot ej kunna göras. Då slutligen
tomten, därest den ej nu förvärvas av staten, sannolikt kommer
att säljas till annan person för att därefter bliva bebyggd med andra,
värdefullare byggnader än de därå nu befintliga och sålunda ett framtida
förvärv av densamma torde ställa sig ännu mera kostsamt, anser jag
mig böra tillstyrka telegrafstyrelsens förevarande framställning. Med
hänsyn till det för köpeavtalets bindande kraft uppställda villkoret
torde frågan böra underställas innevarande års riksdag och det erforderliga
anslagsbeloppet, 80,000 kronor, anvisas å tilläggsstat för år
1920.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp för telegrafverkets räkning av fastigheten
nr 13 i kvarteret Carl XI i Hälsingborg å tillläggsstat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

80,000 kronor.

[12.]

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

5. Inköp av byggnadstomt i Robertsfors.

[13.]

Inköp av
byggnadstomt
i
Robertsfors.

I sin. skrivelse den 2 september 1919 har telegrafstyrelsen gjort
framställning om beredande av medel till inköp för telegrafverkets
räkning av byggnadstomt i Robertsfors. Styrelsen anför härom följande: -

»År 1885 inrättades telegrafstationen i Sikeå. Enligt åtagande tillhandahöll
aktiebolaget Robertsfors kostnadsfritt lokal för stationen, och har lokal upplåtits
även sedan stationen under år 1905 flyttades till Robertsfors. Sedan under år
1917 50 huvudabonnemang tecknats vid stationen, har telegrafverket från och
med den 1 januari 1918 tillhandahållit lokal för telegraf- och telefonstationen och
för tiden 1 januari 1918—1 januari 1923 förhyrt nedre våningen i en å tomten
nr 71 i Robertsfors brukssamhälle belägen fastighet för en årshyra av 650 kronor.
Lokalens uppvärmning bekostas av telegrafverket självt.

Denna lokal är ingalunda lämplig för sitt ändamål, utan måste tillgripas
såsom en nödfallsutväg, då ingen bättre stod att erhålla.

Utvecklingen av stationen i Robertsfors framgår av följande översikt:

År	Telefon- apparater	Telefon- inkomster Kronor	Telegram- expeditioner
1909 ...................................................	55	6,814: 61	8,902
1910 .................................................	54	7,424: —	10,216
1911 .....................................................	59	7,858:48	11,092
1912 .....................................................	65	8,300: 10	11,384
1913 ............................. ........................	72	10,197: 72	11,047
1914 ......................................................	83	10,923: 95	10,359
1915 ..................................................	73	10,857: 20	10,383
1916 .................................................	101	12,502: 65	12,002
1917 ......................................................	134	14,962: 44	13,724
1918 ....................................................	155	22,768: 23	17,143

Ehuru stationen icke är av den storlek, att under vanliga förhållanden egen
byggnad för densamma skulle ifrågasättas, kommo dock svårigheterna vid förhyrandet
av lägenhet telegrafstyrelsen att omedelbart rikta sin uppmärksamhet
på anskaffande av egna lokaler i Robertsfors, på det att telegrafstyrelsen vid
hyrestidens utgång skulle kunna erhålla en lämplig lokal. Av denna anledning
avtalades också så kort hyrestid som fem år.

Närmast låg då till hands att söka förvärva en på lämpligt sätt bebyggd
fastighet, varigenom en nybyggnad kunde undvikas. Telegrafstyrelsen blev även

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

erbjuden att inköpa den fastighet, vari den nu förhyrda lokalen är inrymd, [13.]
för ett pris av 12,000 kronor. Vid eu närmare undersökning har det emellertid
visat sig, att huset icke är uppfört med sådan grundlighet och soliditet, att telegrafstyrelsen
ansett sig kunna reflektera på ett inköp av detsamma. Då någon
annan lämplig bebyggd fastighet icke heller finnes att tillgå, har telegrafstyrelsen
funnit enda utvägen för ordnandet av lokalfrågan i Robertsfors vara att uppföra
en särskild byggnad för telegrafverkets behov och att redan nu inköpa därför
lämplig tomt. En sådan har telegrafstyrelsen blivit erbjuden av aktiebolaget
Robertsfors, vilket förklarat sig villigt att till telegrafstyrelsen försälja en lämplig
och centralt belägen tomt, nämligen en å Robertsfors bruksplats belägen
tomt nr 62, innehållande en areal av 1,525 kvadratmeter för ett pris av 500 kronor.
För tomter med motsvarande läge och areal har bolaget av enskilda personer
betingat sig och erhållit en köpeskilling, varierande mellan 800 och 1,500
kronor, vadan anbudet är för telegrafverket fördelaktigt. Telegrafstyrelsen kar
därför med bolaget upprättat avtal om inköp av ifrågavarande tomt för ett pris
av 500 kronor, vilket avtal emellertid är för båda parterna bindande endast under
förutsättning att Kungl. Maj:ts tillstånd till köpet erhålles före tillträdesdagen,
som bestämts till den 1 oktober 1920.»

Telegrafstyrelsen har därför hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas
ovannämnda med nr 62 betecknade tomt i Robertsfors, innehållande en
areal av 1,525 kvadratmeter, för en köpeskilling av 500 kronor, dels
ock för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 500 kronor.

Utvecklingen av telegrafverkets verksamhet i Robertsfors har med- Departementsfört
behov av bättre lokaler för stationen därstädes än de nu förhyrda, chef‘nvilka
redan från början varit olämpliga för ändamålet. Då tjänliga
lokaler ej stå att på annat sätt erhålla, finner jag mig böra tillstyrka
telegrafstyrelsens framställning om inköp av tomt för uppförande av
ny stationsbyggnad, helst det erbjudna tomtpriset måste anses förmånligt.

På grund av det vid köpet fästade villkoret lärer ärendet böra underställas
innevarande års riksdag och erforderliga medel anvisas å tillläggsstat
för år 1920.

I anslutning till det anförda hemställer jag därför, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att för inköp för telegrafverkets räkning av
tomten nr 62 i Robertsfors brukssamhälle på tilläggsstat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 500 kronor.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[14.]

Inköp av
fastighet i
Simrishamn.

6. Inköp av fastighet i Simrishamn.

Vidare har telegrafstyrelsen i sin skrivelse den 2 september 1919
gjort framställning i fråga om inköp för telegrafverkets räkning av
fastighet i Simrishamn. Till stöd härför anför styrelsen följande:

»I Simrishamn förhyr telegrafverket till stationslokal en lägenhet om 5 rum
och kök, för vilken hyrestiden utgår den 30 september 1920.

Telefon- och telegrafverksamheten i Simrishamn har under de senaste åren
synnerligen kraftigt ökats, såsom jämväl framgår av följande översikt.

År	Telefon- apparater	Telefon- inkomster Kronor	Telegram- expeditioner
1908 ...................................................	156	14,721: 88	15,294
1909 .....................................................	215	19,421: 83	16,011
1910 ..................................................	234	21,724:61	17,222
1911 ......................................................	242	22,630: 88	17,577
1912 ......................................................	257	25,012: 77	18,541
1913 ....................................................	273	26,042: 04	21,055
1914 ......................................................	286	27,793: 42	20,853
1915 ....................................................	337	32,983: 08	21,712
1916 .....................................................	962	83,251: 24	37,214
1917 ......................................................	1,167	103,191: 95	42,558
1918 ....................................................	1,167	126,286:86	51,879

Med denna omfattning av stationens rörelse fyller den nu förhyrda lokalen
icke rimliga anspråk på utrymme och bekvämlighet. Sålunda störes telegrafexpeditionsarbetet
högst avsevärt därigenom att de personer, som önska förhandla
med telegrafkommissarien, äro hänvisade att passera genom telegrafexpeditionen.
Arbetet med remsor och räkningar m. m. försiggår för närvarande i telefonsalen.
Utrymmet här inskränkes nästa år genom insättande av ytterligare ett växelbord.
Annat utrymme för skrivbiträdesarbetet måste då anskaffas. En utvidgning
av lokalen kan emellertid icke lämpligen ske inom den fastighet, i vilken
lokal nu förhyres. Någon annan lämplig lokal att förhyra har icke kunnat uppdrivas.
För att få lokalfrågan i Simrishamn ordnad har telegrafstyrelsen därför
sökt anskaffa en fastighet, varå befintlig byggnad utan större ombyggnad kunde
inredas till lokaler för telegrafverket och som skulle medgiva framtida utvidgning
utan allt för avsevärda kostnader. En dylik har telegrafstyrelsen funnit i

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 Ars tilläggsstat. 33

fastigheten nr 25 i kvarteret Lejonet, vilken innehåller eu areal av 683,17 kvadratmeter
och är bebyggd med ett tvåvåningshus av sten utefter Storgatan och
ett envåningshus vid Brunnsgatan jämte ett kombinerat brygg- och uthus på
gårdsplanen. Fastigheten, som är taxerad till 43,000 kronor, inbringar i hyror
2,687 kronor 50 öre. Det pris, som nu begäres, utgör 65,000 kronor. Då telegrafstyrelsen
ansett detta pris under nuvarande förhållanden vara fullt skäligt,
har styrelsen funnit sig böra tillförsäkra sig möjligheten att förvärva ifrågavarande
fastighet och fördenskull undertecknat kontrakt om inköp av densamma
t för ovannämnda pris, dock under förbehåll att kontraktet är för båda parterna
bindande endast under förutsättning att Kungl. Maj:ts tillstånd till köpet erhållits
före tillträdesdagen, som bestämts till den 1 oktober 1920.»

Med anledning härav har telegrafstyrelsen hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att lör telegrafverkets räkning
må inköpas fastigheten nr 25 i kvarteret Lejonet i Simrishamn,
innehållande en areal av 683,17 kvadratmeter, för en köpeskilling av

65,000 kronor, dels ock för ändamålet å tilläggsstat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 65,000 kronor.

Av utredningen i ärendet framgår, att telegrafverket på grund av
rörelsens starka ökning är i behov av större och i övrigt lämpligare
lokaler för sin station i Simrishamn än de nu befintliga. Till följd av
svårigheten att vidtaga en utvidgning i den byggnad, vari stationen
är inrymd, eller erhålla en lämplig förhyrd lokal annorstädes i staden
har telegrafstyrelsen nödgats förvärva en lämpligt belägen bebyggd
fastighet, som utan större och dyrbarare inrednings- och omändringsarbeten
kan anordnas för ifrågavarande ändamål. Berörda fastighet,
nr 25 i kvarteret Lejonet, synes lämplig, och den för densamma
betingade köpeskillingen, 65,000 kronor, lärer i betraktande av numera
rådande förhållanden på fastighetsmarknaden ej kunna anses oskälig.
Jag finner mig därför kunna förorda inköp av omförmälda fastighet,
och torde med hänsyn till tiden för köpeanbudets giltighet behövligt
anslag därtill böra beviljas å tilläggsstat för år 1920.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp för telegrafverkets räkning av
fastigheten nr 25 i kvarteret Lejonet i Simrishamn om
683,17 kvadratmeter på tilläggsstat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 65,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2).

2853 19 5

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggstat.

[15.]

Uppförande
av arbetar,
bostäder i
Nynäshamn.

7. Uppförande av arbetarbostäder i Nynäshamn.

I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 326 i ämnet gjorda
framställning medgav 1917 års riksdag, att telegrafverkets verkstad i
Nynäshamn finge tillbyggas för en beräknad kostnad av 800,000 kronor
samt att för beredande av bostäder åt arbetare vid nämnda verk-1
stad finge, efter prövning och avgörande av Kungl. Maj:t, disponeras
ett belopp av högst 900,000 kronor, varjämte riksdagen anvisade för >
ändamålet erforderliga medel.

På därom av telegrafstyrelsen gjord framställning uppdrog Kungl.
Maj:t genom brev den 29 juni 1917 åt styrelsen att för statsverkets
räkning inköpa lägenheterna Nynäs villastadstomter nr 60, 143, 330, ?
334, 488, 494, 495 och 508 med därå uppförda byggnader i Nynäshamns
köping för en köpeskilling av sammanlagt högst 185,000 kronor
samt ställde för ändamålet erforderliga medel till styrelsens förfogande
från förenämnda anslag å 990,000 kronor. Vidare anbefallde
Kungl. Maj:t styrelsen att inkomma med förslag i fråga om användningen
av återstoden av nämnda anslag, därvid styrelsen både att taga
under övervägande, i vilken utsträckning lägenheterna kunde inredas för
två rum och kök.

Därefter uppdrog Kungl. Maj:t genom brev den 5 oktober 1917
med bifall till telegrafstyrelsens framställning i ämnet åt styrelsen att för
statsverkets räkning inköpa följande obebyggda fastigheter: nämligen
dels de å Vr mantal Grönvik nr 2 inom Nynäshamns köping belägna
tomterna nr 1 i kvarteret Bofinken, nr 1 i kvarteret Ekorren, nr 1 i
kvarteret Elefanten, nr 4 i kvarteret Malmtäppan, nr 1 i kvarteret
Morkullan samt nr 1 och 4 i kvarteret Mården om sammanlagt 278,118
kvadratfot emot en köpeskilling av 11 öre för kvadratfot eller i ett
för allt 30,593 kronor, dels ock de inom nämnda köping belägna lägenheterna
Nynäs villastadstomter nr 471, 472, 473, 474, 477, 479, 498,
501 och 5Ö2 om tillhopa 123,513 kvadratfot för en köpeskilling av 15
öre för kvadratfot för lägenheterna nr 471, 472, 473, 474, 477 och 479
samt 11 öre för kvadratfot för lägenheterna nr 498, 501 och 502 eller
i ett för allt 17,256 kronor, och skulle jämväl dessa köpeskillingar, tillhopa
47,849 kronor, utgå av ovannämnda anslag å 900,000 kronor.

Sedan telegrafstyrelsen i skrivelse den 28 december 1917 avgivit
förslag i fråga om användningen av återstoden, 667,151 kronor, av
nyssnämnda anslag å 900,000 kronor och därvid hemställt, att beloppet

" Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat. 35

måtte få disponeras till uppförande av arbetarbostäder, ävensom förmält,
att styrelsen funnit lämpligt, att å de av styrelsen enligt omför mälda

kung!, brev den 5 oktober 1917 inköpta lägenheter uppfördes

arbetarbostäder eldigt fem särskilda med 1—V betecknade typer, på
sätt desamma angåves å skrivelsen bifogade, av arkitekten Victor
Holmgren i Uppsala uppgjorda ritningar, bär Kungl. Magt genom brev
den 5 april 1918 bemyndigat styrelsen att, för beredande av bostäder
åt arbetarna vid verkstaden i Nynäshamn, å de i kungl. brevet den 5
oktobor 1917 omförmälda lägenheter i huvudsaklig överensstämmelse
med förenärnnda, utav arkitekten Holmgren uppgjorda ritningar med
vissa jämkningar däri uppföra bostadshus för en kostnad av sammanlagt
högst 667,151 kronor, varjämte Kungl. Maj:t ställt för ändamålet
behövliga medel till styrelsens förfogande.

Slutligen har 1919 års lagtima riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts
därom gjorda framställning, för inköp för telegrafverkets räkning av
vissa i statsrådsprotokollet över civiiärenden den 9 januari 1919 särskilt
angivna 54 bebyggda fastigheter i Nynäshamns köping om tillhopa
869,252 kvadratfot på tilläggsstat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 660,600 kronor. I

I sin skrivelse den 2 september 1919 har nu telegrafstyrelsen gjort
framställning om anvisande av medel för uppförande av arbetarbostäder
å vissa av ovan omförmälda, obebyggda tomter i Nynäshamns köping.
Styrelsen anför därvid följande:

»Med anlitande av det genom kungl. brevet den 5 april 1918 anvisade
beloppet å 667,151 kronor hava under år 1918 följande bostadshus uppförts: i
kvarteret Ekorren ett hus med 8 lägenheter om 1 rum och kök (typ III), ett
hus med 4 lägenheter om 1 rum och kök (typ IV) samt ett hus med 2 lägenheter
om 2 rum och kök (typ II), i kvarteret Elefanten ett hus med 8 lägenheter
om 1 rum och kök (typ III) samt i kvarteret Mården ett hus med likaledes 8
lägenheter om 1 rum och kök (typ III), och äro följande hus avsedda att, med
anlitande av återstoden av de anvisade medlen, uppföras under år 1919: i kvarteret
Mården två hus med 4 lägenheter om 1 rum och kök (typ IV) samt i kvarteret
Malmtäppan ett hus med 4 lägenheter om 1 rum och kök (typ IY) och
ett hus med 8 lägenheter om 1 rum och kök (typ III).

Då genom inköpet för 185,000 kronor av ovannämnda bebyggda Nynäs
villastadstomtér nr 60, 143, 330, 334, 488, 494, 495 och 508 erhållits 30 lägenheter,
komma således för anslaget å 900,000 kronor dels genom inköp och dels

fenom bebyggande att beredas bostäder för 80 familjer, varjämte tomtmark in.
öpts för ytterligare bebyggande.

I Kungl. Maj:ts proposition den 30 april 1917, nr 326, angående utvidgning
av telegrafverkets verkstad i Nynäshamn m. m. framhölls, att vid verkstaden då
voro anställda 553 arbetare, vilket antal efter tillbyggnaden skulle ökas till 800,

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

samt att telegrafstyrelsen beräknat, att för det begärda beloppet, 900,000 kronor,
skulle kunna anordnas 132 lägenheter om 1 rum och kök. Genom de under
de senaste två åren hastigt stegrade arbets- och materialprisen hava emellertid
i stället för de beräknade 132 bostäderna, på sätt av det ovan anförda framgår, endast
80 kunnat erhållas.

Yerkstaden, vars tillbyggnad slutfördes med utgången av år 1918, kan nu
mottaga 900 arbetare, men antalet kan icke uppdrivas högre än till det nuvarande
eller 663, beroende på svårartad bostadsbrist i Nynäshamn. Telegrafstyrelsen
anser det fördenskull oundgängligen nödvändigt att utan uppskov begära ytterligare
anslag till uppförande av bostäder åt telegrafverkets verkstadsarbetare.
Det antal nya lägenheter, som bör anskaffas under år 1920, finner telegrafstyrelsen
icke kunna sättas lägre än till 40. Det är telegrafstyrelsens mening, att ,
dessa lägenheter skulle erhållas genom uppförande av följande bostadshus å
tomter, som redan ägas av telegrafverket, nämligen å lägenheten nr 1 i kvarteret
Elefanten två hus av typ IY med vartdera 4 lägenheter om 1 rum kök, å lägenheten
nr 4 i kvarteret Malmtäppan ett hus av typ III med 8 lägenheter om 1
rum och kök, å Nynäs villastadstomt nr 471 ett hus av typ IY med 4 lägenheter
om 1 rum och kök, å tomten nr 472 ett bostadshus av samma typ, å tomten nr
473 ett hus av typ I med 4 lägenheter om 2 rum och kök, å tomten nr 474 ett
hus av typ II med 2 lägenheter om 2 rum och kök, å tomten nr 477 ett hus av
typ III med 8 lägenheter om ett rum och kök samt å tomten nr 479 ett hus av
typ II med 2 lägenheter om 2 rum och kök. Kostnaden för dessa bostadshus
har beräknats uppgå till för typ I 61,000 kronor, typ II 36,200 kronor, typ III

92,500 kronor och typ IY 45,400 kronor. Med nyssnämnda byggnadsplan skulle
hela kostnaden bliva:

1 hus	av typ I	... kronor 61,000: —
2 »	» » II ■	72,400: —
2 »	» » III.....	» 185,000: —
4 »	» » iv....	» 181,600: —
	Summa kronor 500,000: —

Som byggnadsplanen omfattar 40 lägenheter om tillsammans 88 eldstäder,
skulle kostnaden per eldstad bliva 5,682 kronor. Då det är av stor vikt för
telegrafverket, att möjligheten att bereda bostäder åt arbetare vid verkstaden med
det snaraste ökas, anser telegrafstyrelsen dessa medel böra utgå såsom tilläggsanslag
för år 1920.»

På grund av det anförda har telegrafstyrelsen hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att å telegrafverket tillhöriga
byggnadstomter i Nynäshamns köping må uppföras 9 hus, avsedda
till arbetarbostäder, för en beräknad kostnad av 500,000 kronor,
dels ock för ändamålet på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.

Departements- framläggande år 1917 av förslag om anvisande av ovan omför thefen.

ansjag. av 900,000 kronor för beredande av arbetarbostäder i

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilluggsstat. 37

Nynäshamn förutsattes, att för nämnda belopp skulle kunna erhållas
132 lägenheter om 1 rum och kök. Antalet arbetare vid verkstaden
utgjorde då 553 och beräknades efter tillbyggnaden komma uppgå till
800. Sedan nämnda tillbyggnad blivit fullbordad, kan verkstaden bereda
arbete för 900 arbetare. Emellertid hava icke kunnat anställas mer än
603 arbetare, enär på grund av bostadsbristen i Nynäshamn bostäder
icke stå att erhålla åt flera än nämnda antal arbetare. Vidare hava de
under senare åren oerhört stegrade arbets- och materialprisen medfört,
att för ovannämnda anslag å 900,000 kronor kunnat bei edas endast
80 bostäder — därav dock några inredda för 2 rum och kök — i stället
för de beräknade 132. Då det emellertid är nödvändigt, att verkstaden
i Nynäshamn må kunna drivas med full arbetsstyrka och sålunda fylla
sin betydelsefulla uppgift att förse telegrafverket med erforderliga stationsinredningar
och Övriga för telefon- och telegrafväsendets upprätthållande
och vidare utveckling erforderliga effekter, synes det påkallat, att ytterligare
åtgärder vidtagas för att avhjälpa bostadsbristen för telegrafverkets
verkstadsarbetare i Nynäshamn. Telegrafstyrelsen har ansett,
att för år 1920 skulle behövas åtminstone 40 nya bostadslägenheter,
och skulle dessa lämpligast anskaffas genom bebyggande av vissa av
ovan omförmäla, enligt kungl. brevet den 5 oktober 1917 för telegrafverkets
räkning förvärvade tomter. Detta skulle också stå i god överensstämmelse
med vad riksdagen år 1918 uttalade i samband med beviljande
av medel till inköp av mark för verkstaden i Nynäshamn. Riksdagen
förklarade sig därvid förutsätta, att beträffande användningen av
återstoden av förenämnda av 1917 års riksdag beviljade anslag å 900,000
kronor vederbörlig hänsyn komme att tagas till angelägenheten av att,
för avhjälpande av bostadsbristen m. m. i Nynäshamns köping, nya lägenheter
bleve uppförda, .

På grund av vad sålunda anförts anser jag mig hora förorda telegrafstyrelsens
framställning ifråga om uppförande av nya bostadslägenheter
enligt den av styrelsen framlagda planen. Härvid vill jag dock
erinra, att 1917 års riksdag vid beviljandet av förenämnda anslag å

900,000 kronor uttalade, att vid blivande utredning beträffande de då
ifrågasatta bostadslägenheterna uppmärksamhet borde ägnas däråt, huruvida
icke utan avsevärd ökning av kostnaderna lägenheterna skulle åtminstone
i viss utsträckning kunna inredas för två rum och kök. Av
de nu ifrågasatta nya lägenheterna skulle endast 8 avses för detta
rumsantal, medan återstående 32 skulle byggas med 1 rum och kök.
Då emellertid de bebyggda fastigheter, som, enligt vad förut antytts,
blivit inköpta till arbetarbostäder å platsen, innehålla ett avsevärt antal

38 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[15.] lägenheter om två rum och kök samt med hänsyn till nödvändigheten
att under den rådande bostadsbristen erhålla största, möjliga antal lägenheter,
torde anledning ej nu föreligga att frångå styrelsens förslag?

Såsom telegrafstyrelsen framhållit, är det av synnerlig betydelse
att de ifrågasatta bostadslägenheterna bliva uppförda så snart som möjligt,
och torde i följd härav det erforderliga beloppet, 500,000 kronor,
böra anvisas å tilläggsstat för år 1920.

Med stöd av vad ovan blivit anfört får jag därför hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppförande av arbetarbostäder å telegrafverket
tillhöriga fastigheter i Nynäshamns köping på
tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag:
av 500,000 kronor.

8. Inköp av arbetarbostäder i Nynäshamn.

[16.] _ I sin skrivelse den 2 september 1919 har telegrafstyrelsen, utöver

irtetar.1" 1 nä8tföregående punkt omförmälda framställning ifråga om anslag för
bostäder i uppförande av arbetarbostäder i Nynäshamn, framlagt förslag till inköp
Nynäshamn, för dylikt ändamål av ytterligare två bebyggda fastigheter därstädes.
.Till stöd för denna sin framställning har styrelsen anfört följande:

»Av de ifrågavarande två fastigheterna, Nynäs villastadstomter nr 356 och 389
ar den senare, innefattande en areal av 9,392 kvadratfot, bebyggd med en villa
om 2 rum och kök, det vill säga fastigheten är av enahanda beskaffenhet som
v av.d®.1154 bebyggda fastigheter i Nynäshamn, till vilkas inköp 1919 års riksdag
pa tilläggsstat för år 1919 beviljat ett reservationsanslag av 660,600 kronor.
hor envar av nämnda 17 fastigheter, vilka vardera innehålla en lägenhet
om 2, ''°,cl1 kok och omfatta en areal av 9,000 ä 10,000 kvadratfot, utgjorde

priset 6,800 kronor. För detta pris ar telegrafstyrelsen nu i tillfälle att förvärva
aven fastigheten Nynas villastadstomt nr 389. Villastadstomten nr 356 som har
en areal av 10,482 kvadratfot, är bebyggd med en villa av samma typ’som den
a tomten nr 389, men därjämte med en sommarvilla om 2 rum och kök. Denna
fastighet har erbjudits telegrafstyrelsen till ett pris av 10,500 kronor.

Narmaste anledningen till telegrafstyrelsens önskan att förvärva dessa fastigheter
ar följande:

Fastigheterna hade av två arbetare inköpts från Södertörns fastighetsaktiebolag.
hor någon tid sedan blevo emellertid de inteckningar, som vid köpet
hngo innestå i fastigheterna, uppsagda från bolagets sida. Då arbetarna icke
voro i tillfälle att inbetala inteckningarna, skulle fastigheterna ånyo försäljas och
det var antagligt att de då skulle gå förlorade för telegrafverket såsom bostäder
for verkstadsarbetare, ehuru de enligt avtal med bolaget uppförts för detta ända -

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

mål Med anledning liärav trädde verkstadsledningen hjälpande emellan och
upprättade preliminärt kontrakt angående inköp av de båda fastigheterna för
ovannämnda pris, vilka måste anses vara synnerligen förmånliga, varefter de däri
befintliga lägenheterna uthyrdes för ett belopp, motsvarande 7 procent å köpeskillingen.

Det är sålunda tillfälle för telegrafverket att förvärva dessa fastigheter på
samma förmånliga villkor, som avtalats i det inköp av arbetarbostäder, till vilket
Kungl. Maj:t och riksdagen såsom ovan sagts beviljat medel. Som denna fråga
torde böra ordnas snarast möjligt, har telegrafstyrelsen föreslagit, att behövliga
medel skola utgå såsom tilläggsanslag för år 1920.»

[16.]

Med anledning av det anförda har telegrafstyrelsen hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets
räkning må inköpas fastigheterna Nynäs villastadstomter nr
356 och 389, innehållande i areal den förra 10,482 kvadratfot och den
senare 9,392 kvadratfot, för en sammanlagd köpeskilling av 17,300
kronor, dels ock för ifrågavarande fastighetsköp å tilläggsstat för år
1920 bevilja ett reservationsanslag av 17,300 kronor.

Ifrågavarande två fastigheter, Nynäs villastadstomter nr 356 och Departements
389, äro ursprungligen avsedda till bostäder för arbetare vid telegrafverkets
verkstad i Nynäshamn. Tdl följd av särskilda i det föregående
angivna omständigheter var det emellertid att befara, att berörda fastigheter
skulle försäljas åt annat håll. För att ej gå miste om fastigheterna
såsom arbetarbostäder har nu telegrafstyrelsen ingripit och
preliminärt förvärvat desamma för telegrafverkets räkning. Med hänsyn
till den rådande bostadsbristen i Nynäshamn och vad angående fastigheterna
i övrigt blivit upplyst har jag funnit mig böra förorda telegrafstyrelsens
framställning, och torde det erforderliga anslagsbeloppet,

17,300 kronor, böra anvisas å tilläggsstaten för år 1920.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att för inköp för telegrafverkets räkning av fastigheterna
Nynäs villastadstomter’ nr 356 och 389 i Nynäshamns
köping om tillhopa 19,874 kvadratfot med
därå uppförda byggnader på tilläggsstat för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av 17,300 kronor.

9. Uppförande av ungkarlsliotell i Nynäshamn.

Vidare har telegrafstyrelsen i sin skrivelse den 2 september 1919 [17.]

gjort framställning om anvisande av medel till uppförande av ett bo- Uppförande''
stadshus för ogifta arbetare vid telegrafverkets verkstad i Nynäs- av1™''t^jirils
hamn. Härom anför styrelsen följande: Nynäshamn.

[17.]

Departements chefen.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

»I sin framställning i fråga om uppförande av arbetarbostäder i Nynäshamn
har telegrafstyrelsen framhållit, att telegrafverkets verkstad i Nynäshamn nu kunde
mottaga 900 arbetare, men att antalet på grund av bostadsbristen därstädes icke
kunde uppdrivas till högre än det nuvarande eller 663. Telegrafstyrelsen har
jämväl erinrat därom, att för det av 1917 års riksdag beviljade anslaget å 900,000
kronor för beredande av bostäder åt arbetarna vid verkstaden kunde vid 1919
ars slut beräknas hava erhållits omkring 80 lägenheter. Därefter har telegraftyrelsen
gjort framställning om beviljande av ett anslag å 500,000 kronor för anskaffande
av ytterligare 40 lägenheter. Med inberäkning av de lägenheter — tillhopa
147 stycken — som äro inrymda i 54 fastigheter i Nynäshamn, till vars inköp
£?^n^?nnrSi r*kS(lag Pa tilläggsstat för år 1919 beviljat ett reservationsanslag av
660,600 kronor, skulle således, under förutsättning av bifall till nyssnämnda
framställning, från och med år 1921 komma att finnas för arbetare avsedda lägenheter
till ett antal av allenast 267. Detta antal är icke ens tillräckligt för de
gifta arbetarna, som utgöra omkring 400. Många gifta arbetare och alla de ogifta,
med undantag av dem, som bo i sina föräldrahem och som kunna beräknas till
omkring 130, äro hänvisade att skaffa sig bostäder hos enskilda husägare eller
ock att hyra in sig i någon familj. ''Inneboendet’ är emellertid en avart av bostad,
som bör på det kraftigaste inskränkas och bekämpas, särskilt där det praktiseras
i sådana, familjer, som endast disponera ett rum ock kök. Då detta, inneboendesystem
långt ifrån är ovanligt i fråga om verkstadsarbetarna, har telegrafstyrelsen
dels på grund härav och dels på grund av den allmänna bostadsbristen
i Nynäshamn, vilket, gjort det så gott som omöjligt att där uppdriva en ungkarlsbostad,
funnit sig böra begära anslag till uppförande av ett ungkarlshotell i
Nynäshamn. Flera industrier hava på senare åren låtit uppföra dylika hotell,
bland andra Götaverken i Göteborg och Holmens bruk. Telegrafverkets verkstadsdirektör
har efter besök vid dessa industrier konstaterat och även av vederbörande
fått bekräftelse på att dessa hotellanläggningar äro fullt tillfredsställande.

Det i Nynäshamn projekterade ungkarlsliotellet skulle uppföras å eu av de
telegrafverket tillhöriga tomterna och innehålla cirka 40 rum med två sängar i
varje jämte en lägenhet om två rum och kök för vaktmästare och städningspersonal.
Kostnaden har beräknats till 200,000 kronor. Härigenom skulle telegrafverket
erhålla arbetarbostäder till en relativt måttlig kostnad per arbetare.

Som det är av stor vikt, att bostäder för arbetare i Nynäshamn snarast anskaffas,
hava behövliga medel upptagits att utgå å tilläggsstat för år 1920.»

Telegrafstyrelsen har därför hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att för uppförande å telegrafverket tillhörig tomt i Nynäshamns
köping av ett ungkarlshotell å tilläggsstat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

De åtgärder för anskaffande av bostäder åt arbetarna vid telegrafverkets
verkstad i Nynäshamn, som av statsmakterna hittills vidtagits
eller av mig förut denna dag tillstyrkts, hava uteslutande avsett bostadslägenheter
om två rum och kök samt ett rum och kök eller med andra
ord anordnande av bostäder åt de gifta arbetarna. De ogifta arbetare

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års Uttåggsstat.

åter, Bom icke hava sitt föräldrahem i Nynäshamn, hava uteslutande [17.]
varit hänvisade att hyra rum hos enskilda fastighetsägare eller innebo
hos någon familj. Till följd av den svårartade bostadsbristen i Nynäshamn
har det senare sättet att skaffa sig husrum måst praktiseras i
ganska stor utsträckning. Då det numera torde vara allmänt känt och
erkänt, vilka sociala och moraliska vådor detta »inneboendesystem» medför,
synas alla åtgärder, som gå ut på att i möjligaste mån inskränka
nämnda missförhållande, förtjänta av allt det beaktande och understöd,
som kunna lämnas desamma.

Telegrafstyrelsen har nu i sådant avseende föreslagit uppförande
av en byggnad, som skulle erbjuda bostad åt 80 ogifta verkstadsarbetare
jämte erforderlig betjäning, och skulle detta byggnadsföretag
draga en kostnad av 200,000 kronor, motsvarande 2,500 kronor för
varje arbetare. Då dylika anordningar med framgång praktiserats vid
flera privata industriella företag och då den föreslagna byggnaden synes
lämplig, finner jag telegrafstyrelsens förevarande framställning vara av
beskaffenhet att böra tillstyrkas. Med hänsyn till angelägenheten av
att ifrågavarande bostadshus kan tagas i bruk för sitt ändamål snarast
möjligt torde det erforderliga anslagsbeloppet böra anvisas å 1920 års
tilläggsstat.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppförande för telegrafverkets räkning av
ett bostadshus för ogifta arbetare å telegrafverket tillhörig
tomt i Nynäshamns köping på tilläggsstat för år
1920 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

10. Inköp av fastighet i Limhamn.

I sina skrivelser den 2 september 1919 angående anslag för kapital- [18.]
ökning att underställas 1920 års riksdag har telegrafstyrelsen gjort inköp av
framställning i fråga om förvärv av fastighet m. m. för telegraf- gggÄ.1
verkets station 1 Limhamn.

Till stöd härför har styrelsen anfört följande:

»Den lokal i Limhamn, bestående av 3 rum och kök m. m., vilken telegrafverket
förhyr för stationen därstädes och för vilken kontraktstiden utlöper den
1 april 1923, har redan nu visat sig vara alldeles otillräcklig. Telefonverksamheten
i Limhamn har nämligen under de senare åren högst väsentligt ökats. Under
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 htift. (Nr 2). 2858 19 6

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års till äggsstat.

[19.1 det att sålunda ingående antalet abonnentledningar vid slutet av år 1915 utgjorde
176, uppgick antalet av dylika ledningar vid slutet av åren 1916, 1917 och 1918
till respektive 325, 422 och 475. Landsledningarnas antal var vid slutet av år
1917 25 stycken och vid slutet av år 1918 39 stycken. Utöver utrymme för de
växelbord, som redan beordrats till insättande, finnes inom lokalen icke plats för
erhållande av flera expeditionsplatser.

Det är sålunda nödvändigt, att en utvidgning av stationen kommer till
stånd snarast möjligt. Eu utvidgning är emellertid omöjlig att vidtaga inom
den nuvarande byggnaden eller genom tillbyggnad av denna. Då fastigheten
likväl är centralt och jämväl i övrigt väl belägen och från densamma redan
finnas utdragna tre kabelblockledningar, har telegrafstyrelsen ansett sig böra tillförsäkra
sig denna fastighet för att å densamma uppföra eu nybyggnad för stationen.

Fastigheten, belägen i kvarteret 135 Vipan, innehåller en areal av 439
kvadratmeter och betingar ett pris av 32,000 kronor, vilket pris, ehuru det synes
vara högt tilltaget, lärer motsvara fastighetsvärdena i Limhamn. Någon annan
lämplig, centralt belägen fastighet har icke stått att uppbringa.

Telegrafstyrelsen har därför, under förbehåll av att Kungl. Maj:ts tillstånd
till köpet erhålles före tillträdesdagen, som är bestämd till den 1 oktober 1920,
inköpt ifrågavarande fastighet för ett pris av 32,000 kronor.

Såsom här ovan anförts, kan den nuvarande byggnaden icke användas
för erhållande av lämpliga och tillräckliga lokaler för telefonstationen utan
måste dessa anskaffas genom uppförande av en ny byggnad på tomten, varvid
den gamla byggnaden skulle användas till bostäder för verkets personal på
platsen.

Den erforderliga nybyggnaden skulle uppföras i två våningar och innehålla:

på nedre botten rum för allmänheten, telegrafrum med tillhörande lokaler
samt överkoppling jämte tillhörande maskin- och accumulatorrum och

en trappa upp telefonsal jämte kapp- och toalettrum samt 2 enkelrum.

Kostnaden är beräknad till 122,000 kronor, vilket motsvarar en kostnad
per kbm. av ungefär 65 kronor. Det anses nämligen, att detta enkla hus skall
i Limhamn kunna uppföras för en under nuvarande förhållanden så pass billig
kostnad.

Som inköpssumman måste utgå under år 1920, har detta belopp, 32,000
kronor, upptagits att utgå å tilläggsstat för år 192(1

Anslaget till byggnadens uppförande synes böra utgå under år 1921.»

Telegrafstyrelsen har därför hemställt, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att dels för inköp av tomten nr 9 i kvarteret
Vipan i Limhamn på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 32,000 kronor, dels ock för uppförande å ifrågavarande tomt
av en stationsbyggnad, för en beräknad kostnad av 122,000 kronor, för
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 122,000 kronor.

Departements- Av vad telegrafstyrelsen anfört framgår, att rörelsen vid stationen
chefen. j Limhamn utvecklats så, att en utvidgning av densamma snart blir
nödvändig. Då en sådan utvidgning ej kan utföras inom den byggnad,

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

vari lokal för stationen förliyres, eller genom tillbyggnad av densamma [18.]
och då någon annan i avseende å läge och i övrigt lämplig fastighet
icke kan erhållas, har telegrafstyrelsen föreslagit förvärv av den tomt,
varå stationslokalen är belägen, och uppförande därå av en ny stationshyggnad,
medan den nuvarande lokalen skulle användas till bostäder åt
verkets personal. Då annan lösning av styrelsens lokalfråga ej synes kunna
ernås, finner jag mig — ehuru inköpspriset å ifrågavarande fastighet,
vilken enligt vad jag inhämtat senast är taxeringsvärderad till 12,000
kronor, måste anses högt — böra tillstyrka styrelsens förslag, i vad
det avser fastighetsinköpet. Frågan härom torde, med hänsyn till villkoret
för köpeavtalets giltighet, höra underställas innevarande års riksdag
samt det erforderliga anslagsbeloppet beviljas å tilläggsstaten för
samma år. Vad åter angår frågan om uppförande av ny stationsbyggnad
å ifrågavarande tomt, torde därmed kunna anstå till ett följande år.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att för inköp för telegrafverkets räkning av
tomten nr 9 i kvarteret Vipan i Limhamn på tilläggsstat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
32,000 kronor.

Under åberopande av vad jag denna dag under punkterna 9, 16, 19,

20 och 21 anfört till statsrådsprotokollet i fråga om anslagsäskandena
beträffande telegrafverket i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1921
års stat får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för fortsättande av arbetet med utvidgning [19.]
av telegraf byggnaden i Sundsvall på tilläggsstat för
år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 200,000
kronor;

att för uppförande av stationsbyggnad i Vilhelmina, [20.]

för en beräknad kostnad av 182,000 kronor, på tillläggsstat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor;

att för inköp av det sydligaste av de med »C» be- [21.]

tecknade, invid landsvägen till Brunflo i Östersund be lägna

kvarteren, som finnas utmärkta å det av stads -

[21.]

■ [22.]

[23.]

[24.]

Fortsatt
utveckling
av statens
telefon- och
telegraf
väsende.

44 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

fullmäktige i nämnda stad den 23 april 1918 godkända
förslaget till stadsplan för Östersund, samt för
uppförande därstädes av arbetarbostäder, för en beräknad
kostnad av 216,000 kronor, på tilläggsstat för
år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 118,900
kronor;

att för inköp av kvarteret nr 6 inom egnahemsområdet
nr 3 i östra förstaden i Malmö samt för uppförande
därstädes av arbetarbostäder, för en beräknad
kostnad av 407,000 kronor, på tilläggsstat för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av 247,400 kronor;

att för inköp av kvarteret Kronan i Sundsvall
samt för uppförande därstädes av arbetarbostäder,
för en beräknad kostnad av 312,000 kronor, på tillläggsstat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
140,000 kronor.

II. Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende.

Med hänvisning till vad jag anfört till statsrådsprotokollet denna dag
under punkten 23 beträffande telegrafverket i avdelningen Utgifter för
kapitalökning å 1921 års stat får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att för fortsatt utveckling av statens telefon- ock
telegrafväsende på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 15,000,000 kronor.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat. 45

Statens järnvägar.

A. Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar.

I. Bangårdar.

1. Ombyggnad av Varbergs bangård.

På förslag av Kungl. Maj:t har 1913 års riksdag beslutat om- och
tillbyggnad av Varbergs bangård samt omläggning av ingångslinjen
söderifrån till bangården för en beräknad kostnad av 376,000 kronor
— därav 176,000 kronor utgörande på statens järnvägar kommande
bidrag till ombyggnaden och utvidgningen av bangården och 200,000
kronor för omläggning av ingångslinjen. För bestridande av sålunda
beräknade kostnader har riksdagen anvisat för år 1914 ovannämnda belopp
176,000 kronor samt för år 1915 200,000 kronor för omläggning
av ingångslinjen.

I skrivelse den 9 oktober 1918 gjorde styrelsen framställning
om erforderligt tilläggsanslag för arbetena med ingångslinjen, vilket
anslag även av riksdagen beviljades. I samband därmed anförde styrelsen
vidkommande det beräknade anslagsbeloppet av 176,000 kronor
till själva bangårdsombyggnaden, att styrelsen icke då kunde yttra sig
om i vad mån detta bleve tillräckligt, enär bangårdsarbetet utfördes
av Varberg—Borås järnväg och avsevärda delar av detsamma återstode.
Dock förutsatte styrelsen, att även här ett ökat anslag komme att erfordras,
varöver styrelsen då sade sig framdeles hava för avsikt att
inkomma med redogörelse.

I skrivelse den 29 september 1919 anför nu styrelsen beträffande
ifrågavarande arbeten följande:

»Med hänsyn till de enorma stegringarna i arbets- och materialpriser, som
inträffat sedan det kostnadsförslag år 1912 upprättats, vilket låg till grund för
anslagsäskandet till 1913 års riksdag, har numera nytt kostnadsförslag uppgjorts
för bangårdsombyggnaden med tillämpande av nuvarande prisnivå. Den enligt
gällande överenskommelse på statens järnvägar belöpande delen av kostnaderna
för hela den anläggning, som skulle komma till utförande, har därvid beräknats
till 1,040,000 kronor.

Emellertid har på grund av nuvarande höga arbets- och materialpriser
mellan Varberg—Borås järnvägsaktiebolag och statens järnvägar överenskommits
att för närvarande utföra endast ett första byggnadsskede av bangårdsombyggnaden,
från vilket övergångsskede man kan vid inträffande trafikökning vidare
utbygga bangården i anslutning till nämnda större förslag, varom bindande överenskommelse
är träffad mellan statens järnvägar, Varbergs stad och den enskilda
järnvägen.

[25.]

Ombyggnad
av Varbergs
bangård.

46 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

Kostnaderna för utbyggnad av detta övergångsskede beräknas med nuvarande
priser för statens järnvägars vidkommande uppgå till en totalsumma av

859.000 kronor. Med avdrag för vad som tidigare av riksdagen anvisats eller

176.000 kronor, skulle alltså ytterligare erfordras ett anslag av 683,000 kronor.
Den del av detta belopp, som avser anordnande av växel- och signalsäkerbetsanläggningar,
eller 133,000 kronor, har emellertid styrelsen tänkt sig skulle som
vanligt tagas ur det särskilda anslaget för dylika anläggningar, vadan det belopp,
som nu borde äskas av 1920 års riksdag, utgör 550,000 kronor, vilket belopp av
styrelsen anses erforderligt redan år 1920, på det att bangården må kunna nämnda
år färdigställas, samtidigt som den nya ingångslinjen söderifrån blir fullbordad.

På grund av det anförda hemställer styrelsen om anvisande för
ifrågavarande arbeten av ett anslag å 550,000 kronor på tilläggsstat
för år 1920.

mrtements- Den av 1913 års riksdag beslutade ombyggnaden av Varbergs
chefen. bangård, å vilken Varberg—Borås järnväg ombesörjer trafikskötseln,
föranleddes därav, att bangården sedan åtskilliga år tillbaka varit alltför
trång för de till densamma anslutande banornas trafik. Den ursprungliga
byggnadsplanen avsåg att för en längre tid framåt tillgodose dåvarande
och blivande krav å spårutrymmen och spårförbindelser vid stationen.
Kostnaderna för en sådan mera fullständig utbyggnad av stationen
skulle emellertid på grund av stegrade arbets- och materialpriser vid
nuvarande tidpunkt komma att uppgå till så avsevärda belopp, att
järnvägsstyrelsen och den enskilda järnvägen beslutat för närvarande
allenast företaga en första utbyggnad, från vilken man sedermera skulle
kunna vidare utbygga bangården i anslutning till det större förslaget.
Oaktat denna inskränkning av arbetsplanen har emellertid det av riksdagen
tidigare för ifrågavarande företag anvisade anslaget visat sig
otillräckligt för bestridande av den på statens järnvägar enligt gällande
överenskommelse belöpande andelen av kostnaderna. För sådant ändamål
erfordras enligt styrelsens beräkningar ytterligare ett belopp av

683,000 kronor, därav på sätt styrelsen hemställt ett belopp av 550,000
kronor torde höra särskilt anvisas. Då det torde vara önskvärt, att
bangårdsombvggnaden kan fullbordas samtidigt med omläggningen av
ingångslinjen, vilket sistnämnda företag beräknats bliva slutfört under
1920, får jag alltså hemställa att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för ombyggnad av Varbergs bangård på tillläggsstat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

550,000 kronor.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1!)20 års tilläggsstat.

2. Ombyggnad av bangården vid Upp&kra.

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet har riksdagen
för ombyggnad av bangården vid Uppåkra på tilläggsstat för år 1918
anvisat ett reservationsanslag av 175,000 kronor.

Enligt av järnvägsstyrelsen i september år 1917 framlagd beräkning
skulle kostnaderna för ifrågavarande arbetsföretag komma att uppgå
till 195,000 kronor; och skulle dessa kostnader bestridas dels med förenämnda
anslag och dels till belopp av 20,000 kronor med medel ur
förnyelsefonden. På grund av ökade material- och arbetspris hava dessa
belopp emellertid visat sig otillräckliga. »Sålunda beräknade järnvägsstyrelsen
i skrivelse den 9 oktober 1918, att ytterligare 40,000 kronor
av anslagsmedel skulle erfordras för arbetets fullbordande, och anvisades
jämväl sistnämnda belopp av riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag på tilläggsstat för år 1919.

Enligt vad järnvägsstyrelsen i sin skrivelse den 29 september
1919 meddelar, beräknas nu arbetet på grund av sedan hösten 1918
alltjämt ökade arbetspriser komma att i sin helhet draga eu kostnad
av 235,000 kronor av anslagsmedel, varför ytterligare ett anslag av

20,000 kronor skulle erfordras för arbetets färdigställande. Styrelsen hemställer
jämväl om anvisande av detta belopp på tilläggsstat för år 1920.

Mot vad sålunda föreslagits har jag icke funnit anledning till erinran,
och hemställer jag därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

för ombyggnad av bangården vid Uppåkra på
tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 20,000 kronor.

3. Utvidgning av bangården vid Katrineholm.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i ämnet gjord framställning har
riksdagen för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 220,000 kronor
för utvidgning av bangården vid Katrineholm.

Enligt av järnvägsstyrelsen framlagd plan för ifrågavarande utvidgning
av bangården, avsåg densamma dels förbättring av plattformsförhållandena
å stationen, dels ock tillbyggnad av godsmagasinet
därstädes samt anordnande av en provisorisk magasinsbyggnad för ilgods.

I sin skrivelse den 29 september 1919 anför järnvägsstyrelsen, att
på grund av alltjämt stegrade arbetspriser ytterligare 55,000 kronor av

[26.]

Ombyggnad
av bangården
vid
Uppåkra.

Departements chefen -

[27.]

Utvidgning
av bangården
vid
Katrineholm.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

£27.] anslagsmedel skulle bliva erforderliga för ifrågavarande arbete, därest
den föregående år tänkta planen helt skulle genomföras. För att med
hänsyn till den statsfinansiella situationen kunna nedbringa kostnaderna
anser sig styrelsen emellertid kunna låta tills vidare anstå med uppförandet
av det ifrågasatta provisoriska godsmagasinet, varigenom erforderligt
konjunkturtillägg skulle kunna nedbringas till 25,000 kronor;
och hemställer styrelsen om anvisande av sistnämnda belopp å tilläggsstat
för år 1920.

Departements• Med biträdande av järnvägsstyrelsens förslag i föreliggande del

chefen. f;\r jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utvidgning av bangården vid Katrineholm
på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 25,000 kronor.

4. Ny lokal godsbangård i Kristinehamn.

[28.]

Ny lokal
godsbangård
i
Kristinehamn.

För anordnande av ny lokal godsbangård i Kristinehamn har riksdagen
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisat på tilläggsstat för
år 1919 ett reservationsanslag av 100,000 kronor samt för år 1920
likaledes ett reservationsanslag av 100,000 kronor, eller således sammanlagt
200,000 kronor.

Med tillämpning av i oktober 1918 gällande priser beräknades föregående
år det sålunda beviljade beloppet vara tillräckligt för utförande
av ifrågavarande anläggning, därvid förutsattes, att viss del av kostnaden
skulle bestridas med medel ur förnyelsefonden. Järnvägsstyrelsen
meddelar emellertid i sin skrivelse den 29 september 1919, att
på grund av sedan kostnadsberäkningarnas utförande inträffade höjda
byggnadskostnader sammanlagt 245,000 kronor av styrelsen beräknats
bliva erforderliga av anslagsmedel, och hemställer med anledning därav
om anvisande av ytterligare ett anslag av 45,000 kronor på tilläggsstat
för år 1920 för arbetenas färdigsställande.

Departements- Då det synes önskvärt, att ifrågavarande anläggning, på sätt förut
chefen. beräknats, kan fullbordas under år 1920, får jag alltså hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av ny lokal godsbangård i
Kristinehamn på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 45,000 kronor.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 dvs tiUägysstat.

4!)

5. Utvidgning av bangården vid Gällivare.

I sin skrivelse den 29 september 1919 anför järnvägsstyrelsen,
att en utvidgning av bangården vid Gällivare i flera år stått på dagordningen
och motiverades av den ökade malmtrafiken och Inlandsbanans
inledande på stationen. 1 den av styrelsen uppgjorda tioårsplanen
av år 1916 hade även en större ombyggnad av bangården
upptagits för åren 1920 och 1923—1927, för vilken kostnaderna med
1916 års prisnivå beräknats uppgå till sammanlagt 425,000 kronor.
Då dessa kostnader emellertid för närvarande givetvis skulle bliva avsevärt
högre, hade styrelsen låtit utreda, om ej tills vidare trafiken
skulle kunna tillgodoses med en mindre omfattande utbyggnad, och hade
styrelsen därvid funnit, att så nödtorftligen kunde ske medelst ett förenklat
förslag, vars utförande med nuvarande priser beräknats sluta på
en kostnad av 131,000 kronor. Enligt detta förslag skulle bangården
i huvudsak bibehållas i sitt nuvarande skick och blott företagas vissa
ändringar av personplattformarna, förlängning av vissa tågspår, utläggning
av flera uppställningsspår m. m. Styrelsen framhåller, att det
vore av stor vikt, att denna utvidgning komme till stånd redan under
år 1920 med hänsyn till de pågående arbetena för elektrifiering av linjen
Kiruna—Nattavara. Skulle nämligen en utvidgning av bangården
verkställas först sedan denna elektrifiering genomförts, skulle detta medföra
avsevärt högre kostnader på grund av i så fall nödvändiga ändringar
av vederbörliga kontaktledningar å bangården m. m. Enligt vad
styrelsen vidare upplyser, skulle med 1914 års prisnivå de nu ifrågasatta
arbetena kunna utföras för omkring 61,000 kronor, varför sålunda

70,000 kronor vore att betrakta såsom konjunkturtillägg å 1914 års
priser.

På grund av vad sålunda anförts hemställer styrelsen om ett anslag
för ifrågavarande ändamål av 131,000 kronor på tilläggsstat för år 1920.

Genom inledandet av Inlandsbanan å Gällivare station har en betydande
ökning av trafikbelastningen å stationen inträffat. För upptagande
av denna ökade trafik äro de nuvarande bangårdsanordningarna
otillräckliga, och har förslag till en utvidgning av stationen jämväl
upptagits i styrelsens tioårsplan, därvid de ifrågasatta arbetena med
tillämpning av 1916 års priser beräknats draga en kostnad av 425,000
kronor. På grund av sedermera inträffade prisstegringar har styrelsen
emellertid för närvarande velat ifrågasätta allenast en mindre utvidgning
av stationen, som nödtorftigt skulle kunna tillgodose den ökade trafiken,
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2853 19 7

[29.]

Utvidgning
av bangården
vid
Giillivare.

Departements chefen.

50 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års till äg g sstat.

[29.] och har denna anläggning med nu gällande priser beräknats kräva en
kostnad av 131,000 kronor. På sätt järnvägsstyrelsen framhållit, är
det av vikt, att denna anläggning utföres innan elektrifieringen av linjen
Kiruna—Nattavara genomföres, enär i annat fall anläggningen beräknas
komma att draga väsentligt högre kostnader. Såsom jag i annat sammanhang
berört, beräknas elektrifieringen av nyssnämnda linje bliva genomförd
så att den elektriska driften å sträckan Kiruna— Gällivare kan upptagas
redan under år 1920. Jag tillstyrker därför, att anslag för ifrågavarande
ändamål uppföres å tilläggsstat för år 1920. Jag får alltså
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagan

att för utvidgning av bangården vid Gällivare å
tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 131,000 kronor.

[30.]

[31.]

[32.]

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet
i fråga om anslagsäskandena för statens järnvägars räkning under
punkterna 26, 27 och 29 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1921 års
stat får jag härefter hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av nya stationer och mötesplatser
på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 98,900 kronor;

att för utförande av spår anordning ar i anslutning
till förefintliga spårsystem på tilläggsstat för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av 645,600 kronor; samt

att för utförande av speciella anläggningar ä bangårdar
på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 5,000 kronor. II.

II. Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar.

Hänvisande till vad jag anfört till statsrådsprotokollet denna dag
i fråga om anslagsäskandena för statens järnvägars räkning under
punkten 32 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1921 års stat får
jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för omläggning av statsbanelinjen Kållered—

Lindome på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reser vationsanslag

av 100,000 kronor.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1020 urs tilläggsstat.

III. Större broanläggningar.

1. Ombyggnad av bron över Norsälven å linjen LaxA, Charlottenberg.

Med bifall till av Kungl. Maj:t gjorda framställningar har riksdagen [34.]
för ombyggnad av bron över Norsälven å linjen Laxå—Charlottenberg Ombyggnad
anvisat på tilläggsstat för år 1918 200,000 kronor, för år 1919 300,000
kronor samt för år 1920 400,000 kronor, eller således sammanlagt & linjen

900,000 kronor. . , , nmenber^’

Redan i skrivelse den 31 oktober 1916 i fråga om behovet av nya
byggnader och anläggningar för statens trafikerade järnvägar för år
1918 gjorde järnvägsstyrelsen framställning om anslag för ombyggnad
av ifrågavarande bro, och beräknade styrelsen därvid kostnaderna för
ombyggnadsarbetena till nyssnämnda belopp 900,000 kronor. Da emellertid
styrelsens framställning i denna del icke av Kungl. Maj:t upptogs
bland anslagsäskandena till 1917 års riksdag, förnyade styrelsen 1
skrivelse den 29 september 1917 sin hemställan om anslag för berörda
ändamål. Styrelsen förklarade därvid, att med hänsyn till omöjligheten
att då bestämt uppgiva kostnaden för ett arbete, som var avsett att
kräva flera år, styrelsen icke ansåg sig kunna angiva någon exaktare
siffra för ombyggnadskostnaderna än den styrelsen i föregående års
framställning uppgivit. Ej heller vid äskande av anslag för ifrågavarande
ändamål för år 1920 såg''sig styrelsen i stånd att uppgiva någon exakt
totalkostnad med gällande pris.

I sin skrivelse den 29 september 1919 framhåller styrelsen, att
den visserligen alltjämt höga prisnivån inom järnbrobyggnadsfacket
åtminstone stadgat sig något, varför styrelsen anser sig numera kunna
med större tillförlitlighet beräkna kostnaderna för brobyggnaden, och
uppgå dessa, för såvitt nu kan bedömas, till 1,090,000 kionor. Ett
konjunkturtillägg av 190,000 kronor skulle således erfordras till det
tidigare beviljade anslagsbeloppet i sin helhet. Styrelsen hemställer
därför, att detta belopp måtte anvisas å tilläggsstat för år 1920.

Under åberopande av vad järnvägsstyrelsen sålunda anfört hem- Departementsställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för ombyggnad av bron över Norsälven å linjen

Laxå—Charlottenberg på tilläggsstat för år 1920 anvisa,

ett, reservationsanslag av 190,000 kronor,

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat,

[35. J

Nya och förändrade
anläggningar

för inaskinavdelningens
behov
vid Krylbo.

Departements chefen.

[36.]

Drift verkstäder.

IV. Lokomotivstations- och driftverkstadsanläggningar.

1. Nya och förändrade anläggningar för maskinavdelningens

behov vid Krylbo.

I anledning av Kungl. Majrts i ämnet gjorda framställningar har
riksdagen för uppförande av ny lokomotivstation vid Krylbo för åren
1918 och 1919 samt på tilläggsstat för sistnämnda år anvisat sammanlagt
730,000 kronor, vilket belopp vid 1919 års lagtima riksdag beräknades
bliva erforderligt av anslagsmedel för anläggningarnas färdigställande.

I skrivelsen den 29 september 1919 meddelar järnvägsstyrelsen, att
på grund av byggnadskostnadernas stegring ytterligare 120,000 kronor
beräknats bliva behövliga såsom konjunkturtillägg å förut beviljade
anslag. Styrelsen hemställer fördenskull, att detta belopp måtte anvisas
på tilläggsstat för år 1920.

Med biträdande av styrelsens ifrågavarande framställning hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppförande av ny lokomotivstation vid Krylbo
på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 120,000 kronor.

2. Driftverkstäder.

Under denna rubrik har 1918 års lagtima riksdag för år 1919
anvisat ett reservationsanslag av 75,000 kronor, avsett för tillbyggnad
till driftverkstaden vid Järva lokomotivstation. Vidare har riksdagen
föregående år under samma anslagstitel anvisat dels för täckande av
beräknad brist i nyssnämnda anslag ett belopp av 35,000 kronor på
tilläggsstaten för år 1919, dels ock för tillbyggnad av driftverkstäderna
vid Hälsingborg och Vännäs ett reservationsanslag av 68,000 kronor
för år 1920.

I sin skrivelse den 29 september 1919 anmäler järnvägsstyrelsen,
att för fullbordande av de med 1919 års anslag avsedda arbeten ytterligare
ett belopp av 24,500 kronor beräknats erforderligt samt att
jämväl ifråga om det för år 1920 anvisade anslaget på grund av de
stegrade byggnadskostnaderna ett konjunktur tillägg erfordrades, vilket

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: tf)2o års tilläggsstat.

tillägg av styrelsen beräknas till 6,000 kronor. Styrelsen hemställer
i anslutning härtill om anvisande för ifrågavarande anläggningar å
1920 års tilläggsstat av ett anslag å 30,500 kronor.

Enligt vad jag inhämtat, är den nu beräknade ökningen av kostnaderna
för ifrågavarande arbeten allenast att tillskriva sedan föregående
år stegrade arbets- och materialpriser.

Då arbetena torde böra färdigställas inom den närmaste tiden, får
jag därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till utförande av arbeten vid driftverkstäder
på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 30,500 kronor.

På grund av vad jag anfört till statsrådsprotokollet denna dag i
fråga om anslag för statens järnvägars räkning under punkten 37 i
avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1921 års stat, hemställer jag
vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utförande av tillbyggnad av och diverse anläggningar
vid vissa lokomotivstationer på tilläggsstat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 97,000
kronor.

Under åberopande av vad jag till sistnämnda statsrådsprotokoll
anfört under punkterna 38, 45, 49 och 50 får jag vidare hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Y. Husbyggnader.

att för husbyggnader på tilläggstat för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av 925,700 kronor;

Yl. Elektrifiering av statsbanelinjen Kiruna—Svartöl i.

att för elektrifiering av statsbanelinjen Kiruna—

Svartön på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reserva tionsanslag

av 8,000,000 kronor;

[36.]

Dep art em tutaelit
fen.

[37.]

[38.]

[39.]

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[40.]

[41-]

[42.]

Konjunkturtillägrg-
till
vissa före
år li)lS
beviljade
anslag.

VII. Ordnande av brand väsendet vid statens järnvägar.

att för ordnande av brandväsendet vid statens järnvägar
på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 50,000 kronor; samt

VIII. Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten.

att såsom dispositionsanslag för oförutsedda och
mindre arbeten på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 500,000 kronor.

IX. Konjunkturtillägg till vissa före år 1918 beviljade anslag.

För täckande av brist, som på grund av under kristiden stegrade
arbets- och materialpriser uppkommit å vissa, till utförande av nya
byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar anvisade
anslag, beviljade 1917 års riksdag ett reservationsanslag av 1,252,900
kronor. Sedermera har 1918 års lagtima riksdag för samma ändamål
under denna grupp beviljat sammanlagt 2,725,000 kronor och 1919 års
lagtima riksdag ytterligare sammanlagt 6,657,000 kronor. Sistnämnda
belopp beräknades föregående år vara tillräckligt för slutförande av
ifrågavarande arbeten. På grund av därefter ytterligare stegrade byggnadskostnader
erfordras emellertid för vissa av dessa arbeten ytterligare
tilläggsanslag; och hemställer järnvägsstyrelsen, att för ändamålet måtte
anvisas ett anslag av 2,031,000 kronor att utgå under år 1920. Styrelsen
anför i denna del till en början följande:

I sin år 1918 ingivna framställning medtog styrelsen under denna grupp
dels samtliga de arbeten, för vilka anslag beviljats av 1917 och föregående
års riksdagar och för vilka tilläggsanslag begärts till 1918 års riksdag, med undantag
dock för det av 1917 års riksdag beviljade anslaget för åtgärder till förhindrande
av störningar i svagströmsledningar vid Riksgränsbanan, dels arbetena
med ombyggnad av Bodens bangård samt omläggning av västra stambanan och
anordnande av vägport för Anäsvägen, dels slutligen ytterligare några arbeten,
vilka ej, såsom tidigare ansetts, kunnat utföras med tillgängliga anslagsmedel.

Av dessa arbeten har styrelsen i nu föreliggande framställning medtagit
endast dem, för vilkas fullbordande ytterligare tilläggsanslag erfordras eller vilka
vid årsskiftet beräknas icke bliva fullbordade.

Övriga i 1918 års framställning under denna grupp upptagna arbeten hava
nämligen kunnat eller beräknas kunna under år 1919 slutföras med av riksdagen
redan anvisade medel och hava därför ansetts höra uteslutas.

Härvidlag har styrelsen tillämpat det av styrelsen tidigare framförda och
av statsmakterna godkända förfaringssättet, nämligen att i de fall, då överskott

Utgifter för knpitalölming: bil. 1: 1.080 års iilläggsstat■

f).r)

uppstått, tiar tilläggsanslag beviljats, styrelsen använt detta överskott till täckande
av brist å andra tilläggsanslag.

Styrelsen bär ock härvid att anmäla, att vid 1918 års framställning om
tilläggsanslag under denna grupp tilläggsanslag blivit av förbiseende begärt
för de under år 1915 respektive 1917 års riksdagar upptagna arbetena med utvidgning
av Höganäs station och tillbyggnad av Höganäs stationshus.

För det förstnämnda arbetet upptogs sålunda ett tilläggsanslag av 80,000
kronor och för det sistnämnda ett tilläggssanslag av 90,000 kronor eller sammanlagt
170,000 kronor, ehuru arbetena hösten 1918 beräknades kunna utföras med
redan då tillgängliga medel, tillhopa 252,000 kronor. Tillsammans med nyssnämnda
tilläggsanslag kom anslagssumman för dessa båda arbeten sålunda att
uppgå till 422,000 kronor. Då arbetena, som färdigställas under år 1919, komma
att draga en kostnad av endast omkring 275,000 kronor, uppstår ett överskott
av omkring 147,000 kronor, som styrelsen har för avsikt använda för täckande
av brist å andra tilläggsanslag för arbeten, som avslutas under år 1919.

För ombyggnad av Varbergs bangård, vilket arbete omnämnts i detta sammanhang
såväl år 1918 som år 1917, har styrelsen här ovan under grupp I hemställt
om erforderligt tilläggsanslag.

Däremot har styrelsen under denna grupp medtagit följande arbeten, för
vilka tilläggsanslag ej förut begärts, nämligen

ombyggnad av Liljeholmens station, vartill medel beviljats av 1908 års
riksdag,

utvidgning av spårsystemet vid Katrineholm, vartill medel beviljats av 1916
års riksdag, samt

utvidgning av spårsystemet vid Mjölby, vartill 1917 års riksdag anvisat
medel.

I 1918 års framställning meddelade styrelsen, att arbetena med utförande
av gångtunnel vid Lerum, gångtunnel vid Flöda, vägport vid Kil samt gångbro
vid Krylbo syntes tills Audare kunna anstå.

Styrelsen anser, att dessa arbeten kunna ytterligare uppskjutas med undantag
dock beträffande vägportsanläggningen vid Kil, vilket arbete styrelsen anser
ej lämpligen längre böra anstå. I anslutning härtill har styrelsen - nu begärt
tilläggsanslag för vägporten vid Kil, men ej för de övriga arbetena.

Till utredning angående ifrågavarande arbeten åberopar styrelsen
följande tablå:

1.	2.	3. 4. \| 5.	6. j 7.	8. \| 9.
Arbetstitlar.	Anslag.	Tilläggsanslag	Summa anslag.	Kostnad.	Brist
av 1917 års riksdag.	av 1918 års riksdag.	av 1919 års riksdag.	verklig.	beräknad.
1908 års riksdag. Liljeholmen, ombyggnad av stationen	365,000			-	365,000	455,000	90,000

56 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

1.	2.	3.	4-	5.	6.	7.	8.	9.
		Tilläggsanslag			Brist
					Summa anslag.
Arbetstitlar.	Anslag.	av 1917	av 1918	av 1919	Kostnad.
		års	års	års			verklig.	beräknad.
		riksdag.	riksdag.	riksdag.
1913 års riksdag1.
Karlstad, ombyggnad av bangården	137,000	20,000	51,000	112,500	320,500	385,000	—	64,500
1914 års senare riksdag.
Kil, anordnande av vägport...........	21,200	15,600			36,800	110,000	_	73,200
Hässleholm, ombyggnad av barn
gården ...................................	‘) 429,000	197,000	261,000	519,000	1,406,000	1,406,000	—	—
Summa	450,200	212,600	261,000	519,000	1,442,800	1,516,000	—	73.200
1915 års riksdag.
Öre älv, uppförande av ny järnvägs-bro jämte linjeomläggning............	*).850,000	325,000	475,000	450,000	2,100,000	2,200,000		100,000
1916 års riksdag.
Kortebo, anordnande av mötesplats... Gullbrandstorp, utvidgning av spår-	56,000		6,000	21,500	83,500	103,200	—	19,700
systemet .................................	12,000	—	11,000	4,500	27,500	27,500	—	—
Sävenäs, uppförande av vattentorn .. Örnsköldsvik, anordnande av kaj för	37,000	—	18,000	69,000	124,000	135,000		11,000
kolemottagning ........................	187,000	_	120,000	263,000	570,000	723,000	—	153,000
Myrheden, kol- och vattengivnings-
anordning.................................	29,000	—	17,000	21,000	67,000	110.000	—	43,000
Bollnäs, uppförande av 6 lokomotiv-
stallar, revisionsverkstad, förråd, vattentorn och vändskiva............	s)305,000		295,000	55,000	655,000	826,700	_	171,700
Boden, ombyggnad av bangården ...	5) 550,000		—	850,000	1,400,000	1,670,000	—	270,000

*) Beviljat delvis av 1915 års riksdag.

2) » av 1915, 1916, och 1917 års riksdagar.

8) » » 1916 och 1917 års riksdagar.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

1.	2.	3.	4-	5.	6.	»•	8.	9.
Arbetstitlar.	Anslag.	Tilläggsanslag	Summa anslag.	Kostnad.	15 rist
av 1917 års riksdag.	av 1918 års riksdag.	av 1919 års riksdag.	verklig.	beräknad.
Hallsberg, kolgivningsbrygga och
spår .......................................	37,600	—	—	12,400	50,000	75,000	—	25,000
Omläggning av västra stambanan och
gataport för Anäsvägen..............	255,000	—	—	383,000	638,000	638,000	—	—
Katrineholm, utvidgning och om-
byggnad av stationen ..............	100,000	—	—	—	100,000	122,977.68	22,977.68	—
Summa	1,568,600	—	467,000	1,679,400	3,715,000	4,431,377.68	22,977.68	693,400
1917 års riksdag.
Älvsjö, uppförande av boställshus ...	32,000	—	12,800	23,200	68,000	68,000	—
Flädie, » » »	27,000	—	13,500	25,000	65,500	83,032.82	17,532.82	—
Ldngsele, » » »	52,000	—	26,000	31,000	109,000	121,837.26	12,837.26	—
Yttersjön, uppförande av stations-
stuga.......................................	21,500	—	10,800	19,200	51,500	66,000	—	14,500
Lappberg, uppförande av stations-
stuga.......................................	20,000	—	10,000	23,500	53,500	63,500	—	10,000
Uppsala, tillbyggnad av stationshus	22,300	—	13,400	9,300	45,000	65,000	—	20,000
Valla, utvidgning av sparsystemet...	23,000	—	9,200	—	32,200	38,900	—	6,700
Järlåsa, anordnande av mötesplats...	58,000	—	26,100	10,900	95,000	170,265.85	75,265.85	—
Falköping-Kanten—Nässjö, utvidg-
ning av spårsystemet.................	29,700	—	11,900	7,000	48,600	61,200	—	12,600
Svartd, utvidgning av spårsystemet	55,300	—	22,100	7,600	85,000	85,000	—	—
Sömmen, » » »	25,500	—	10,200	19,800	55,500	71,607.04	16,107.04	—
Stehag, » » »	57,000	—	22,800	25,000	104,800	130,000	—	25,200
Skälderviken, » » »	55,000	—	22,000	15,000	92,000	121,000	—	29,000
Bispgdrden, » » »	71,000	—	21,300	2,700	95,000	124,000	—	29,000
Grötingen, anordnande av mötes-
plats.......................................	16,000	—	4,800	9,200	30,000	45,130.64	15,130 64	—
Storlien, utvidgning av spårsystemet	60,300	—	24,100	25,600	110,000	121,200	—	11,200
Anundsjö, » » »	24,500	—	9,800	9,700	44,000	67,920.04	23,920.04	—
Björnsjö, anordnande, av ny mötes-
plats ......................................	71,000	—	28,400	124,600	224,000	270,000	—	46,000

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2). 2853 19 8

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

1.	2.	3.	i-	5.	6.	7.	8.	9.
		Tilläggsanslag			Brist
					Summa anslag.
Arbetstitlar.	Anslag.	av 1917	av 1918	av 1919	Kostnad.
		års riksdag.	års riksdag.	års riksdag.			yerklig.	beräknad.
Gammelstad, utvidgning av spår-
systemet .................................	30,000	—	15,000	34,000	79,000	91,000	—	12,000
Örebro, G■ W., spåranordningar...... Sävenäs, uppförande av desinfektions-	32,000	—	12,800	—	44,800	44,800	__	—
anstalt ....................................	29,000	—	8,700	8,300	46,000	46,000	—	—
Ange, tillbyggnad av omlastnings- magasinet................................. Hdsjö, anordnande av kol- och vat-	127,000	—	—	80,000	207,000	267,000	—	60,000
tenstation.................................	50,000	—	25,000	—	75,000	75,000	—	—
Boden, uppförande av vagnhall ......	44,400	—	13,300	22,300	80,000	100,775.55	20,775.55	—
Krylbo, utvidgning av spårsystemet	200,000	—	30,000	90,000	320,000	520,000	—	200,000
Olskroken, » » »	130,000	—	52,000	48,000	230,000	245,000	—	15,000
Jönköping, » » »	167,000	—	66,800	36,200	270,000	350,000	—	80,000
Svålon, » » »	149,000	—	59,600	29,400	238,000	325,000	—	87,000
Bräcke, » » » Östersund, uppförande av expedi-	80,000	—	32,000	8,000	120,000	156,000	—	36.000
tions- och manskapshus............... Östersund, tillbyggnad av lokomotiv-	108,000	—	54,000	36,000	198,000	248,000	—	50,000
stall .......................................	100,000	—	50,000	32,000	182,000	182,000	—	—
Kiruna, uppförande av ångcentral... Malmberget, anordnande av vatten-	130,000	—	65,000	—	195,000	195,000	—	—
och avloppsledning.....................	29,200	—	—	23,800	53,000	53,000	—	—
Mjölby, utvidgning av spårsystemet	106,000	—	—		106,000	167,000	—	61,000
Summa	2,232,700	—	783,400	836,300	3,852,400	4,839,169.20	181,569.20	805,200
Sammandrag.
1908 års riksdag...........................	365,000	—	—	—	365.000	455,000	—	90,000
1913 » » ...........................	137,000	20,000	51,000	112,500	320,500	385,000	—	64,500
1914 » senare riksdag ...............	450,200	212,600	261,000	519,000	1,442,800	1,516,000	—	73,200
1915 » riksdag..........................	850,000	325,000	475,000	450,000	2,100,000	2,200,000	—	100,000
1916 » .. ...........	1,568,600	—	467,000	1,679,400	3,715,000	4,431,377.68	22,977.68	693,400
1917 » » ...........................	2.232,700	—	783.400	836,300	3,852,400	4,839,169.20	181,569.20	805,200
Summa	5,603,500	557,600	2,037,400	3,597,200	11,795,700	13,826,546.88	204,546.88	1,826,300

*2,030,846.88

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1020 års tilläggsstatBeträffande
de särskilda arbetena anför styrelsen följande:

[42.]

Av 1008 års riksdag beviljat anslag.

Liljeholmen, ombyggnad av stationen.

Sedan riksdagen för ombyggnad av ifrågavarande station beviljat ett anslag
av 365,000 kronor, igångsattes arbetena ä.r 1908 och pågingo under nyssnämnda
och närmast därpå följande år. Arbetena blevo härunder i huvudsak fullbordade
med undantag för i ombyggnaden ingående liamnskoning och hamnspår utmed
Årstaviken. Att dessa anläggningar ej kommit till utförande i samband med övriga
ombyggnadsarbeten har berott av följande omständigheter.

I en den 17 december 1909 mellan Stockholms stad och styrelsen träffad
överenskommelse rörande anslutning till statens järnvägar av stadens järnvägsspår
från Enskede slakthusanläggning till Nyboda hade statens järnvägar åtagit
sig bl. a. att vid Liljeholmen anlägga hamnspår samt kreatursplattform med stationsspår
för överförande av boskap och gods till slakthusanläggningen vid Enskede,
och ingingo anläggandet av nämnda spår och plattform i stationens ombyggnad.
Staden å sin sida hade förbundit sig att utsträcka till en ytterligare längd av
70 meter den hamnskoning, som statens järnvägar själva skulle utföra i samband med
ombyggnadsarbetena. Sedan emellertid Stockholms stadsfullmäktige beslutat sådana
anordningar för transport till slakthuset av sjöledes till staden anlända
kreatur, att dessa komme att lossas vid Söder Mälarstrand i stället för vid Liljeholmen,
anhöllo stadsfullmäktige, att med utförande av den staden åliggande delen
av hamnskoningen måtte tills vidare få anstå. Styrelsen medgav ock det begärda
uppskovet »intill dess trafiken å Liljeholmens station nått den omfattning, att
hamnskoningens utläggande härav blir nödvändigt».

Till följd härav måste utförandet av de ännu återstående, av kajfrågans
slutliga lösning beroende arbetena för stationens ombyggnad även tills vidare
uppskjutas.

1 början av år 1915 anhöll styrelsen under hänvisning till trafikens ökning,
att staden måtte för sin del gå i författning om kajanläggningens utförande. Efter
långvariga förhandlingar träffades år 1918 ny överenskommelse rörande arbetena
i fråga. Statens järnvägar blevo härvid befriade från det år 1909 gjorda
åtagandet att anlägga kreatursplattform och stationsspår.

Sedan sålunda genom överenskommelsen frågan om kaj anläggningen blivit
definitivt ordnad, hava de ännu återstående arbetena för stationens ombyggnad
kunnat igångsättas och beräknas desamma hinna avslutas under loppet av år 1919.

Av 1913 års riksdag beviljat anslag.

Karlstad, ombyggnad av bangården.

Såsom styrelsen i sin år 1918 ingivna framställning anfört, hunno underhandlingarna
med staden rörande bl. a. villkoren för upplåtelsen av för bangårdsombyggnaden
erforderlig mark ej avslutas förrän sommaren 1918. Av denna anledning
kunde arbetena igångsättas först nyssnämnda år.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[42.] '' . Utöver det tilläggsanslag å 112,500 kronor, som beviljades av 1919 års

riksdag, beräknas till följd av sedan hösten 1918 stegrade byggnadskostnader ett
ytterligare tilläggsanslag av 64,500 kronor erforderligt.

Av 1915 års riksdag beviljat anslag.

Öre älv, utförande av ny järnvägsbro jämte linjeomläggning.

Detta arbete är, med undantag för några mindre kompletteringar, nu färdigt.
Den nya bron kommer att tagas i bruk i början av oktober månad år
1919. De ännu återstående kompletteringsarbetena fullbordas under loppet av
nyssnämnda månad.

Dels på grund därav, att arbetena för linjeomläggningen blivit mera omfattande
än vad som beräknats, dels oek till följd av ökade arbetskostnader samt
högre transportkostnader, än varmed tidigare kalkylerats, erfordras nu ett ytterligare
tilläggsanslag av 100,000 kronor.

Av 1916 års riksdag beviljade anslag.

Örnsköldsvik, anordnande av kolkaj.

Kostnaderna för detta arbete beräknades hösten 1918 uppgå till 570,000
kronor. Emellertid erfordras nu för arbetets slutförande ett ytterligare tilläggsanslag
av 153,000 kronor. Kostnadsökningen är huvudsakligen beroende dels på
den avsevärda ökningen av arbetslönerna, vilken ökning sedan hösten 1918 här
uppgått till över 20 %. dels ock därpå, att vid för grundens stabilisering företagna
sprängningar större sättningar inträffat än som beräknats, vilka nödvändiggjort
ökad utfyllning. Den behövliga gruskvantiteten beräknades sålunda vid
nyssnämnda tidpunkt till 90,000 kubikmeter, men hava tillfölje större sättningar
de erforderliga massorna måst ökas till 102,000 kubikmeter.

[På grund av meromnämnda sättningars omfattning liunno fyllningsarbetena
ej, såsom beräknats, slutföras före frostens inträde år 1918, vilket förhållande
ock avsevärt fördyrat arbetet.

Slutligen vill styrelsen i detta sammanhang meddela följande, i februari
år 1919 upprättad ekonomisk kalkyl, av vilken framgår, att trots de nu uppkommande
höga kostnaderna för kajen, densammas anordnande för statens järnvägar
är alltjämt ekonomiskt fördelaktigt.

Kollossning för hand, som år 1915 uppgick till 1,15 kronor per ton, kostar
med i februari 1919 gällande priser 2,51 kronor. När de nya anläggningarna
bliva färdiga, beräknas lossningskostnaden med nyssnämnda prisnivå till 0,9 8
kronor. Motsvarande kostnad år 1915 beräknades till 0,6 o kronor. Importmängden
stenkol oper år beräknades år 1915 till 30,000 ton men uppgår numera till

35,000 ton. Arliga besparingen, som år 1915 uppgavs till 16,500 kronor, kommer
sålunda med nuvarande priser och kolmängd att uppgå till omkring 53,500
kronor,

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläygsstat. Hl

Bollnäs, uppförande av sex lokomotivstallar m. m.

År 1918 begärdes på grund av felkalkylering av vederbörande platsbefäl
för detta arbete ett tilläggsanslag av endast 55,000 kronor, ehuru redan då ett
betydligt högre tilläggsanslag borde visat sig vara erforderligt för arbetets utförande.

Dels på grund härav, dels ock på grund av sedan hösten 1918 stegrade
byggnadskostnader, erfordras nu ett tilläggsanslag av 171,700 kronor.

Arbetet torde ej, såsom tidigare beräknats, kunna färdigställas under år 1919.

Boden, ombyggnad av bangården.

Det nu begärda tilläggsanslaget för detta rätt omfattande arbete förklaras
till fullo av sedan hösten 1918 inträffade stegringar av byggnadskostnaderna.

Hallsberg, kolgivningsbrygga och spår.

Tillverkningskostnaderna för överbyggnaden till bryggan hava uppgått till
avsevärt högre belopp än det beräknade, och är detta huvudsakliga anledningen
till de anvisade anslagens otillräcklighet. Arbetet beräknas färdigställt under
år 1919.

Katrineholm, utvidgning av spårsystemet.

Vid begäran om tilläggsanslag år 1918 beräknades detta arbete kunna utföras
med redan då anvisade medel, varför något tilläggsanslag ej då äskades.
Tillföljd av den allmänna stegringen av byggnadskostnaderna har emellertid å
anslaget för detta arbete, som färdigställts under år 1919, uppstått eu brist av
c:a 23,000 kronor. _

Av 1917 urs riksdag beviljade anslag.

Järlåsa, anordnande av mötesplats.

Detta arbete, som fullbordats år 1919, har dragit eu kostnad av 170,265: 85
kronor. Anledningen till den betydande kostnaden är att söka i stegrade byggnadskostnader,
varjämte på grund av rälsbristen tyngre och dyrbarare räler måst
användas än som ursprungligen beräknats vara nödvändigt.

Håsjö, anordnande av kol- och vattenstation.

Beträffande detta arbete, vartill ett anslag å 50,000 kronor beviljats av 1917
års riksdag och ett konjunkturtillägg å 25,000 kronor av 1918 års riksdag, får
järnvägsstyrelsen meddela följande.

Sedan numera spåröverbyggnaden förstärkts å den linie, vid vilken Håsjö
är belägen, kunna statens järnvägars modernaste lokomotiv därå framföras. Därvid
har det visat sig, att behovet av kol- och vattentagningsanordningar å platsen
tack vare detta i hög grad minskats, och har styrelsen därför ansett det vara
välbetänkt att tills vidare låta avsedda arbeten för kol- och vattentagningsanordningar
vid Håsjö tills vidare anstå. Något ytterligare konjunkturtillägg för ändamålet
begäres därför nu ej heller av styrelsen.

Krylbo, utvidgning av spårsystemet.

Kostnadsökningen för detta arbete beräknas till 200,000 kronor, varigenom
kostnaderna för arbetet i sin helhet komma att uppgå till 520,000 kronor i stället
för hösten 1918 uppgivna 320,000 kronor och hösten 1916, då ursprungliga
kostnadsberäkningarna uppgjordes, beräknade 200,000 kronor. Härvid är dock
att märka, att av förbiseende av vederbörande distriktsbefäl den enskilda järnvägens
bidrag fråndragits totalkostnaderna hösten 1918, varigenom beloppet
kom att stanna vid nyssnämnda 320,000 kronor, i stället för rätteligen c:a 400,000
kronor. Kostnadsökningen är beroende på stegrade anläggningskostnader i all -

[42.]

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[42.] mänhet samt speciellt i detta fall dessutom på sedan år 1918 högst väsentligt
ökade pris på spårväxeleffekter. Det är dock att märka, att, såsom nyss nämnts,
i överensstämmelse med vad som under de senare åren i liknande fall tilllämpats,
vid begäran om anslag för detta arbete någon hänsyn ej tagits till de
bidrag, som äro att emotse från de anslutande enskilda järnvägarna. Detta bidrag
torde, så vitt nu kan bedömas, komma att uppgå till omkring 100,000 kronor,
för vilket givetvis styrelsen sedermera kommer att avgiva redovisning. Enär bidraget
ej beräknas kunna täcka hela bristen, som kommer att uppstå å de statens
järnvägar ankommande kostnaderna för spårsystemets utvidgning, har järnvägsstyrelsen
ansett det lämpligast att nu upptaga ett tilläggsanslag för kostnaderna i
sin helhet och ej frånräkna från detta tilläggsanslag de enskilda järnvägarnas bidrag.

Olslcroken, utvidgning av spårsystemet.

I sin år 1918 ingivna framställning anmälde styrelsen, att igångsättandet
av detta arbete fördröjts av underhandlingar med Göteborgs stad och Bergslagernas
järnvägar. Sedan dessa underhandlingar numera slutförts, har arbetet
kunnat igångsättas.

Departements- Beträffande de särskilda i förenämnda tablå upptagna arbetena har
jag ingen erinran att framställa. Det må här allenast anmärkas, att
i nämnda tablå icke medtagits sådana arbeten, beträffande vilka uppkommen
anslagsbrist är avsedd att bestridas med det överskott å 147,000
kronor, som uppstått å anslagen till vissa i styrelsens skrivelse omförmälda
arbeten vid Höganäs.

Då nu ifrågavarande arbeten åtminstone i allt väsentligt torde
komma att under innevarande år fullbordas, synes det för ändamålet
såsom erforderligt beräknade anslagsbeloppet höra anvisas på tilläggsstat
för år 1920. Jag hemställer därför, att Kungl.Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom konjunkturtillägg till vissa före år 1918
av riksdagen beviljade anslag till utförande av nya byggnader
och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar
på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 2,031,000 kronor.

B. Nya statsbanebyggnader.

I. Järnvägsförbindelse mellan svenska och finska järnvägsnäten

vid Haparanda.

[43.] Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har

Järnvägs- 1915 års riksdag dels — under förutsättning att mellan Kungl. Maj:t
fÖrn"ilan8e oc^ dåvarande kejserliga ryska regeringen överenskommelse träffades
svenska och angående åvägabringandet av järnvägsförbindelse mellan statsbanan
^vägsnäten" ^arungi—Haparanda och finska järnvägsnätet i huvudsaklig överensvid
Hapa- stämmelse med ett av särskilda delegerade för svenska och ryska regeranda.
ringarna den 12 april 1915 upprättat förslag till konvention — beslutat

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat. 63

ej mindre anordnande av dylik järnvägsförbindelse medelst framdragande
av järnvägsspår från Haparanda söder om staden belägna station i östlig
riktning över Torne älv på bro, sträckande sig mellan lämplig punkt
söder om Haparanda och Pirkkiö (Björkön) å finska sidan, än även till
följd därav erforderlig utvidgning av Haparanda station, dels för påbörjande
av berörda arbeten, såvitt på Sverige ankomme, för år 1916
anvisat ett anslag av 1,000,000 kronor.

Sedan därefter mellan Kungl. Maj:t och ryska regeringen träffats
sådan överenskommelse, som ovan nämnts, har 1917 års riksdag dels
för fullföljande av järnvägsförbindelsen ifråga anvisat för år 1918 ett
belopp av 1,230,000 kronor, dels ock medgivit, att för enahanda ändamål
finge användas de besparingar, dock högst 1,000,000 kronor, som
beräknades uppkomma å de för statsbanorna mellan Lappträsk och
Veittijärvi samt mellan Karungi och Haparanda beviljade anslagen.
Vidare har 1919 års lagtima riksdag till anläggningen på tilläggsstat
för samma år anvisat 1,970,000 kronor.

Sammanlagt har således för denna järnvägsförbindelse anvisats ett
belopp av 5,200,000 kronor, vilket belopp föregående år beräknades vara
tillräckligt för arbetenas färdigställande, dock frånsett vissa arbeten å
spårsystemet vid Haparanda station, vilka tills vidare skulle anstå.

I skrivelsen den 29 september 1919 anmäler järnvägsstyrelsen
emellertid behovet av ytterligare anslagsmedel för ifrågavarande ändamål.
Styrelsen yttrar härom följande:

Vid den kostnadsutredning, som styrelsen lät verkställa vid äskandet av anslaget
för år 1919, ansåg styrelsen, att någon ytterligare stegring i de särskilt i
Haparanda redan då mycket högt uppdrivna arbetslönerna icke vore att förvänta.
Emellertid har det visat sig vid arbetenas bedrivande under år 1919, att
arbetarnas fordringar beträffande timförtjänst avsevärt stegrats samtidigt som tyvärr
arbetsintensiten avtagit. Sålunda har man nödgats betala ackordspriser,
genom vilka timlönsförtjänsten ökats till närmare kronor 2:50 från omkring
kronor 1: 50 föregående år. Oaktat dessa höga timlönsförtjänster och oaktat att
numera icke någon svårighet föreligger för arbetarna att erhålla tillräcklig och
närande föda, vilken svårighet under krigsåren från arbetarhåll framhållits som
en av orsakerna till den under dessa år förut konstaterade nedsatta arbetsintensiteten,
har likväl icke någon ökning i arbetarnas prestationsförmåga förmärkts,
utan tvärtom eu ytterligare sänkning härutinnan visat sig ägt rum, detta icke
minst härrörande från en kraftig agitation i detta syfte från oansvarigt syndikalistiskt
håll. Oaktat arbetstiden numera nedsatts till att utgöra endast 48 timmar
i veckan, har det till och med visat sig förenat med stora svårigheter att få arbetarna
att hålla den fastställda arbetstiden, vilket i sin mån jämväl bidragit till
det minskade arbetsresultatet.

Under de sålunda inträdda ytterligare svårigheterna för arbetenas fortsatta
bedrivande har det framstått för styrelsen som en tvingande nödvändighet att
söka komma till ett visst avslutande av desamma, och har styrelsen ansett det

[43.]

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[43.]

angeläget att söka bedriva arbetena så, att anläggningarna i visst omfång snarast
skulle kunna tagas i bruk för sitt ändamål. Detta beräknas nu också kunna ske
i början av oktober månad 1919.

De ovan anförda omständigheterna hava dock medfört, fastän vissa ytterligare
inskränkningar av spårsystemet å Haparanda bangård och därmed sammanhängande
anläggningar vidtagits och endast alldeles ofrånkomliga arbeten utförts,
att de förut beviljade anslagen icke komma att bliva tillfyllest. Enligt en nu
verkställd approximativ utredning skulle härför ytterligare erfordras, ett belopp
av omkring 1,150,000 kronor. Emellertid anser sig styrelsen icke kunna med
hänsyn till de relaterade vid denna arbetsplats rådande synnerligen oberäkneliga
arbetsförhållandena lämna någon slutgiltig redogörelse för kostnaderna förrän
efter arbetenas slutliga färdigställande, vilket är avsett att i sakta tempo ske
under år 1920. Styrelsen anser sig därför nu endast böra begära vad som nu
beräknats med nödvändighet erforderligt för avveckling av de arbeten, som erfordrats
för bandelens försättande i det skick, att den överhuvudtaget kan
tagas i bruk för allmän trafik, eller 800,000 kronor.

Departements- Såsom bekant öppnades ifrågavarande förbindelse för trafik i oktober
chefen. månad föregående år, men återstå ännu åtskilliga arbeten för bandelens
slutliga fullbordande. Beträffande det nu begärda tilläggsanslaget har
jag ej funnit anledning till erinran. Jag hemställer därför, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av järnvägsförbindelse mellan
de svenska och finska järnvägsnäten, såvitt på Sverige
ankommer, på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 800,000 kronor.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet
i fråga om anslag för statens järnvägars räkning under punkterna
51, 52 och 55 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1921 års stat,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

[44.] att till fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo

på tilläggssiat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 2,500,000 kronor;

[45.] att till fortsättning av inlandsbanan mellan Volg sjön

och Gällivare på tilläggsstat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 1,900,000 kronor; samt

[46.] att till fortsättning av statsbanan Umeå—Holmsund

på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 900,000 kronor.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat. <>5

Med hänvisning till vad jag under punkterna 57, 58 och 5!) i sistnämnda
statsrådsprotokoll anfört, får jag slutligen hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

C. Markförvärv.

att för inköp av mark, som erfordras för utvidgning [47.]
av vissa järnvägsstationer och för blivande dubbelspåranordningar,
på tilläggsstat lör år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 300,000 kronor;

D. Rullande materiel.

att för anskaffning av rullande materiel vid statens [48.]
järnvägar på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor; samt

E. Införande av genomgående tryckluftbroms.

att för införande av genomgående tryckluftbroms [49.]
beträffande statens järnvägars rullande materiel på tillläggsstat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av .

300,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

2853 19 9

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[50.]

[ÖL]

Koiijiinkturtilliigg

till tidigare
beviljade
anslag för
utbyggnad
av kraftstationen

vid Porjus.

Statens vattenfallsverk.

A. Kanal verk.

Södertälje kanals ombyggnad.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet
i fråga om anslagsäskandena för statens vattenfallsverks räkning
under punkten 62 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1921 års
stat får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för fortsättande av arbetena med Södertälje
kanals ombyggnad på tilläggsstat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 1,100,000 kronor.

B. Kraftverk.

Luleälvs kraftverk.

Konjunkturtillägg till tidigare beviljade anslag för utbyggnad av
kraftstationen vid Porjus.

För fullbordande av Porjus kraftstations första utbyggnad genom
insättande av ett nytt trefasaggregat i kraftstationen (nr 4) utöver förut
befintliga tre maskinaggregat jämte ett sådant, avsett till reserv, beviljade
1916 års riksdag ett anslag av 775,000 kronor.

Vidare anvisade 1917 och 1918 års riksdagar för en andra utbyggnad
av Porjus kraftstation, innefattande utförande av byggnadsarbeten och
anskaffande av generator in. in. för installation av ytterligare ett maskinaggregat
(nr 6), sammanlagt 1,925,000 kronor.

Med anledning av de prisstegringar, som därefter ägt rum, anmälde
vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 31 oktober 1918, att nämnda anslag
icke vore tillräckliga för arbetenas fullbordande. På grund av den fördyring,
som redan kunnat konstateras, hade beräknats, att ett fyllnadsanslag
av minst 800,000 kronor komme att erfordras, varav omkring

500,000 kronor för fullbordande av kraftstationens första utbyggnad och
resten för den andra utbyggnaden i dess hittills beslutade omfattning.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat. 67

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet beviljade där- [51.]
efter 1919 års lagtima riksdag såsom konjukturtillägg. till tidigare
beviljade anslag för utbyggnad av Porjus kraftstation å tilläggsstat för
år 1919 ett reservationsanslag av 800,000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har nu i skrivelse den 30 oktober 1919 gjort
framställning om anvisande av ytterligare 500,000 kronor för fullbordande
av hittills beslutade utbyggnader, därvid styrelsen anför:

»Ifrågavarande arbeten liava för närvarande fortskridit så långt, att aggregatet
nr 4 är monterat och därtill hörande komplettering av tubledning samt
avstängningsanordning i tubintaget fullbordade, sa att aggregatet inom kort kan
tagas i drift. För aggregatet nr 6 pågår arbetet med isgrind och til loppstub.
Utsprängning för maskinsalens förlängning är verkställd och betongarbetet därstädes
till största delen färdigt, turbinen i huvudsak monterad samt montaget
av generatorn påbörjat.

I skrivelse den 31 oktober 1918 beräknade vattenfallsstyrelsen, att såsom
konjunktur tillägg till tidigare beviljade anslag erfordrades ett fyllnadsanslag av minst

800,000 kronor, vilket belopp anvisades av 1919 års lagtima riksdag å samma års
tilläggsstat. Det har emellertid numera visat sig, att för samma ändamål behövas
ytterligare omkring 500,000 kronor, därav endast en mindre de], högst 25,000
kronor, för aggregatet nr 4 och återstoden för aggregatet nr 6.

Härvid har icke medräknats kostnaden för de tre bostadshus, som på grund
av nämnda utvidgning av kraftstationen erfordras för motsvarande driftpersonal
och för vilkas uppförande Kungl. Maj:t bemyndigat vattenfallsstyrelsen att använda
160,000 kronor av anslaget till kraftstationens andra utbyggnad. Vattenfallsstyrelsen
har i'' annan skrivelse gjort framställning till Kungl. Maj:t om
äskande av anslag av 1920 års riksdag bland annat till dessa bostäder, inbegripet
därtill behövligt fyllnadsanslag.»

Mot bifall till vattenfallsstyrelsens framställning synes ej vara något Departementsatt
erinra. Beträffande anvisande av medel till de i styrelsens skrivelse chefenomförmälda
bostadshus har framställning gjorts i annat sammanhang.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå rikdagen

att såsom konjunkturtillägg till tidigare beviljade
anslag för utbyggnad av Porjus kraftstation å tilläggsstat
för .år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

500,000 kronor.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet
i fråga om anslagsäskandena för statens vattenfallsverks
räkning under punkterna G6, 67 och 68 i avdelningen Utgifter för kapitalökning
å 1921 års stat får jag vidare hemställa, att Kung!. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

att för andra utbyggnaden a,v Porjus kraftstation
på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 1,050,000 kronor;

att för första utbyggnaden av en kraftstation vid
Harspränget på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 3,000,000 kronor, att användas
enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder;

att för Stora Lule älvs reglering å tilläggsstat för
år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,400,000
kronor.

Älvkarleby kraftverk.

Kraftstationen vid Älvkarleby.

[55.] För anläggande av statens nu färdiga kraftstation vid Älvkarleby har

Älvkarleby riksdagen för åren 1912—1915 anvisat tillhopa 9,210,000 kronor. Vidare
kraftstation. par ^9^0 års riksdag för upprensning av den nedanför kraftstationen
belägna Masurforsen anvisat ett anslag av 600,000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har nu i skrivelse den 30 oktober 1919 anmält
behov av tilläggsanslag för ändamålet. Styrelsen yttrar:

»Utom de arbeten, för vilkas utförande förenämnda belopp anslagits, hava
jämväl vissa andra arbeten verkställts, utan att särskilda anslag därför anvisats.
Sålunda har Kung! Maj:t genom särskilda brev bemyndigat vattenfallsstyrelsen
att dels vid kraftstationens utförande vidtaga den ändring, som erfordrades för
tillgodogörande av fallhöjdsökningen genom Masurforsens upprensning, vilket
beräknades öka kostnaden med 130,000 kronor, dels uppföra ytterligare ett bostadshus
för driftpersonalen för en beräknad kostnad av 37,000 kronor. Vidare har
vattenfallsstyrelsen i skrivelser den 30 oktober 1912 och 31 oktober 1913 anmält,
att för kraftöverföringen från Älvkarleby kraftverk borde användas högre spänning
än som förutsatts i den ursprungliga planen, vilket komme att fördyra den elektriska
utrustningen i kraftverket med cirka 300,000 kronor, men i stället medföra
en minskning i kostnaden för kraftledningarna.

Sedan dessa arbeten numera fullt avslutats, har det trots nämnda tillägg
till den ursprungliga planen och oaktat arbetet till vissa delar pågått under de
på grund av krigstiden väsentligt fördyrade arbetsförhållandena visat sig, att å
anslaget för Masurforsens upprensning uppstått eu besparing av 86,645 kronor
49 öre samt att anläggningskostnaden för kraftstationen i övrigt icke ökats med
mera än cirka 291,000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har härvid icke medräknat det särskilda anslag, som
beviljats till anordningar för elektrisk uppvärmning av isgrindarna. Dessa anordningar
äro nämligen ännu icke fullbordade, och anslaget torde, såvitt nu kan
bedömas, bliva i sin helhet erforderligt för det avsedda ändamålet.»

[52.]

[53.]

[54.]

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat. 69

Med anledning av vad ovan anförts har vattenfallsstyrelsen före- [55.]
slagit, att Kungl. Maj:t täcktes hos riksdagen begära,

dels att den å anslaget för Masurforsens upprensning uppnådda
besparingen av 86,645 kronor 49 öre måtte få användas till täckande av
bristen i anslaget till själva kraftstationsbyggnaden,

dels ock att för sistnämnda ändamål måtte å 1920 års tilläggsstat
anvisas ett fyllnadsanslag av 205,000 kronor.

Med anledning av styrelsens hemställan under förevarande punkt Departementstorde
Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att chefen.

dels medgiva, att den besparing av 86,645 kronor
49 öre, som uppkommit å det av 1916 års riksdag
för upprensning av Masurforsen anvisade anslag,
må användas till täckande av brist i de av riksdagen
beviljade medel för anläggning av statens kraftstation vid
Älvkarleby,

dels ock för sistnämnda ändamål på 1920 års tillläggsstat
anvisa ett förslagsanslag, högst, 205,000
kronor.

Motala kraftverk.

Kraftstationen vid Motala.

Hänvisande till vad som anförts till statsrådsprotokollet i fråga om
anslagsäskandena för statens vattenfallsverks räkning under punkten
69 i avdelningen Utgifter'' för kapitalökning å 1921 års stat får jag härefter
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för första utbyggnaden av statens kraftstation [56.]
vid Motala på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 700,000 kronor.

70 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

Västerås kraftverk.

Ökning av törlagskapitalet för anskaffande av bränsle för Västerås

ångkraftstation.

[57.] Till förlagskapital för anskaffande av bränsle för ångkraftstationen

Förlags- vid Västerås har dels 1917 års riksdag för år 1918 anvisat 700,000
anskärning kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga
av bränsle, medel förskottsvis utanordna 620,000 kronor, dels ock 1918 års lagtima
riksdag anvisat på tilläggsstat för samma år 250,000 kronor samt för år
1919 likaledes 250,000 kronor.

Av förenämnda anslag å 700,000 kronor avsågs ett belopp av

450.000 kronor för upptagning och beredning genom vattenfallsstyrelsens
försorg av torv för eldning i ångkraftstationen samt återstoden, 250,000
kronor, för anskaffande i övrigt av ett reservförråd av bränsle för
densamma. De av 1918 års lagtima riksdag beviljade medlen avsågos
dels för möjliggörande av ökad torvanskaffning för kraftstationen, dels
ock för anskaffande av erforderlig mängd stenkol, varför kostnaden med
dåvarande priser avsevärt överstego vad som beräknats.

För torvproduktionens bedrivande har styrelsen förskaffat sig rätt
till torvtäkt å Stormossen vid Ramnäs järnvägsstation samt å Flytmossen
vid Trummelsberg.

I skrivelse den 31 oktober 1919 har nu vattenfallsstyrelsen gjort
framställning om ökning av förlagskapitalet för ångkraftstationen och
till stöd därför anför följande:

»Torvupptagning i större skala enligt riktlinjer, som framgå av vattenfallsstyrelsens
skrivelse av 31 januari 1917, påbörjades redan sommaren 1917 å Stormossen
vid Ramnäs. För att ytterligare öka torvproduktionen förvärvade vattenfallsstyrelsen
i slutet av år 1917 avverkningsrätten å den s. k. Flytmossen vid
Trummelsberg, belägen cirka 4 km. från sjön Amänningen, tillhörande Strömsholms
kanals vattensystem. Den avverkningsbara kvantiteten torv å denna nya
mosse har uppskattats till cirka 400,000 ton. Torvtillverkningen å den nya mossen
igångsattes i mindre omfattning i juli 1918 med resultat, att under återstoden
av torvsäsongen utvanns därstädes eu kvantitet av cirka 1,000 ton torv. På
grund av ogynnsam väderlek samt svåra arbetarförhållanden blev resultatet av
torvtillverkningen vid Ramnäs under år 1918 mindre än beräknat och uppgick
till cirka 3,500 ton. Under år 1919 hava förhållandena varit gynnsammare och
tillverkningskvantiteterna hava uppgått till cirka 7,000 ton vid Ramnäs och cirka

4.000 ton vid Trummelsberg. Det i torvmossarna med tillhörande fastigheter,
maskiner och inventarier nedlagda kapitalet uppgick den 1 juli 1919 till cirka

934.000 kronor. Vid slutet av år 1919 torde detta kapital kunna nedskrivas till
cirka 700,000 kronor, om man åsätter den i egen regi upptagna och till Västerås
transporterade torven samma pris per värmeenhet, som gäller för det kol, vilket

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat. 71

under år 1919 inköpts för ångkraftstationen, och om man vidare till avskrivning
använder det överskott, som erliålles, om från det sålunda bestämda värdet på
torven dragés dels alla arbetslöner och övriga direkta utlägg för torven, dels
skälig ränta å det under året för torvtillverkningen i genomsnitt disponerade
kapitalet.

Under den nu rådande vattenbristen vid Älvkarleby har torv börjat användas
i stor utsträckning vid Yästeråsstationen, och har den för torveldning avsedda
anläggningen i stort sett fungerat väl. Emellertid har det varit nödvändigt att
utöver torven anskaffa betydande kvantiteter bränsle även av annat slag. Därvid har
vattenfallsstyrelsen på grund av svårigheten att anskaffa stenkol inrättat sig för
användning jämväl av ved och stubbar, och styrelsen har både under 1918 och
1919 i egen regi avverkat en icke obetydlig kvantitet stubbar. Vid behov av
större mängd ångkraft är det emellertid nödvändigt att använda stenkol, och
hava rätt stora kvantiteter därav måst anskaffas. Den 1 juli 1919 uppgick värdet
av olika slag av bränsle till cirka 680,000 kronor, varvid stenkolslagret utgjorde
cirka 3,000 ton. Till årsskiftet torde emellertid bränslelagret hehöva ökas till
minst det dubbla.

På grund av gynnsamma vattenförhållanden i Dalälven har bränsleförbrukningen
under lågvattenperioderna 1917—1918 och 1918—1919 varit mycket obetydlig.
Under förutsättning av normal vattentillgång har för lågvattenperioden
1919—1920 beräknats ett bränslebehov motsvarande 7,000 ton stenkol, men på
grund av den obetydliga nederbörden hösten 1919 hava redan nu avsevärda
energimängder måst framställas med ångkraft, och man har anledning befara, att
tillgången på vattenkraft under lågvattenperioden innevarande vinter kommer att
betydligt understiga den eljest normala och att till följd därav en cirka 3 ä 4
gånger större mängd ångkraft blir erforderlig än den ovan beräknade. På grund
härav är det nödvändigt att inköpa betydliga kvantiteter bränsle. Kostnaderna
härför skola visserligen till sist bestridas genom avgifterna för den levererade
energien, men som den kvantitet bränsle, som ständigt bör finnas i lager, växer
med kraftavsättningen, är det givetvis nödvändigt att permanent öka bränsleförrådet,
och för bestridande av därmed sammanhängande kostnader bör förlagskapitalet
för bränslereserv lämpligen ökas. Det erforderliga kapitaltillskottet
torde för närvarande kunna begränsas till 500,000 kronor, vilket belopp emellertid
är behövligt redan under år 1920, varför detsamma bör anvisas å 1920 års tilläggsstat.
Vid nuvarande pris å ångkol av cirka 125 kronor per ton motsvarar det
angivna beloppet visserligen endast 4,000 ton kol, men då man framdeles torde
kunna räkna med lägre pris, ökas den kvantitet bränsle, som kan hållas i lager,
i mån som priset sjunker.»

På grund av vad sålunda anförts har vattenfallsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för utökning av förrådet
av reservbränsle vid ångkraftstationen i Västerås bevilja ett anslag å

500,000 kronor att utgå å tilläggsstat för år 1920.

I samband härmed har vattenfallsstyrelsen framhållit, att det för
andra utbyggnaden av ångkraftstationen vid Västerås anvisade anslaget
visat sig icke tillräckligt för ändamålet, beroende dels på den allmänna
prisstegringen, dels på nödvändigheten att i samband med kraftstationen
uppföra en reparationsverkstad. Då riksdagen emellertid beviljat ett

[57.]

Departements ehefen.

[58.]

[59.]

Statens

vatten fallsverks fastighets förvaltning''.

72 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

anslag av 1,500,000 kronor för kraftstationens tredje utbyggnad, ansåge
styrelsen det kunna anstå ytterligare ett år med äskande av erforderligt
fyllnadsanslag för andra utbyggnaden.

De för eldning med torv avsedda anordningarna vid ångkraftstationen
hava, enligt vad vattenfallsstyrelsen meddelar, i stort sett fungerat val,
och användning av torv har kunnat förekomma i stor utsträckning.
Emellertid kräves vid ångkraft stationen även tillgång till bränsle av
annat slag. Sålunda är stenkol erforderlig för att kunna producera
större mängd ångkraft, varav behov särskilt föreligger vid den nuvarande
ringa vattentillgången i Dalälven. Då den nu tillgängliga kolkvantiteten
befunnits otillräcklig, anser jag mig därför höra i enlighet
med styrelsens föreliggande framställning tillstyrka ökning av förlagskapitalet
för bränslereserv med 500,000 kronor. Som behov härav
föreligger redan under år 1920, torde beloppet i fråga böra anvisas
på tilläggsstat.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för ökning av förlagskapitalet för anskaffaande
av bränsle för Västerås ångkraftstation på tilläggsstat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 500,000
kronor.

Distributionsanläggningar för statens kraftverk.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört under punkten 70
till statsrådsprotokollet i fråga om anslagsäskandena beträffande statens
vattenfallsverk i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1921 års stat
får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utförande av distributionsanläggningar och
därmed sammanhängande arbeten för statens kraftverk
på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 8,000,000 kronor;

C. Statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning.

Med anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 59 till 1919 års
lagtima riksdag därom gjorda framställning har riksdagen enligt skrivelse
den 12 april 1919, nr 94, medgivit,

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat. 73

att de medel, vilka inflyta som köpeskillingar eller mellanavgifter [59.]
vid försäljning eller bortbytande från statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning
av tomter och områden, byggnader, inventarier och dylikt,
må ingå till en till samma fastighetsförvaltning hörande fond, i vilken
Trollhätte fastighetsförvaltnings rörelsekapital jämväl må uppgå;

att denna fond må utgöra rörelsekapital för statens vattenfallsverks
fastighetsförvaltning, och att av densamma må bestridas dels ersättningar
för byggnader, då sådana skola av staten från tomtarrendatorer eller
tomträttshavare lösas, dels kostnaderna för de anläggningar, som erfordras
för ordnande och tillgodogörande av de till statens vattenfallsverks
fastighetsförvaltning hörande områden, dels ock kostnaderna för
.anskaffande av de för samma fastighetsförvaltning erforderliga inventarier;
samt

att från berörda fond må, i huvudsaklig överensstämmelse med de
i statsrådsprotokollet över civilärenden den 31 januari 1919 angivna
grunder utlämnas byggnadslån åt personer, till vilka med äganderätt
-eller tomträtt upplåtas tomter inom sådana för egna hem avsedda områden
å de till statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning hörande
fastigheter, för vilka planer för bebyggande av Kungl. Maj:t fastställts
■eller komma att fastställas.

Genom brev den 30 maj 1919 meddelade Kungl. Maj:t föreskrifter
i anslutning till riksdagens sålunda fattade beslut, i samband varmed
Kungl. Maj:t, på sätt vid frågans behandling blivit förutsatt, stadgade,
bland annat, att från ingången av år 1920 samtliga under vattenfallsstyrelsen
sorterande fastigheter, vilka ej tillhörde kanal- eller kraftverk,
skulle i rikshuvudboken sammanföras till ett konto, statens vattenfallsverks
fastighetsförvaltning.

I skrivelse den 6 oktober 1919 har vattenfallsstyrelsen framhållit, Vattenfaiieatt
det icke vore möjligt att med till buds stående medel nöjaktigt Btyrelsen''
tillgodose behoven för fastighetsförvaltningens utveckling; och har styrelsen
därför hemställt om åtgärder för att ytterligare förlagskapital
måtte göras härför tillgängligt. Styrelsen anför därvid till en början:

»De till statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning hörande, hittills igångsatta
företag, som i större utsträckning lämna tillskott till ifrågavarande fond,
respektive kräva utgifter, som skola av samma fond bestridas, äro:

1) Egnahemsområdena invid Trollhättan, nämligen:

a) å Stavered, Stallbacka och Hjulkvarn;

b) å Sylte kronogård;

c) å Arvidstorp;

2) Industriområdena å Stallbacka och Malöga invid Trollhättan;

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2853 19 10

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[59.] 3) Industriområdet vid Lilla Edet;

4) Bostadsområdet vid Porjus;

5) Industriområdet vid Porjus.

De under 1 b), 1 c) och 3) angivna områdena äro dock för närvarande a-r
mindre betydelse.

Enligt 1918 års bokslut för statens vattenfallsverk äro följande medel disponibla
för ifrågavarande fond:

Trollhätte fastighetsförvaltnings rörelsekapital
.......................................cirka 895,800 kronor

Diverse vattenfall och fastigheter inom
Älvsborgs samt Göteborgs och

Bohus län, rörelsekapital........... » 13,700 »

Köpeskillingar för försålda tomter å

bostadsområdet vid Porjus ......... » 38,500 »

Köpeskillingar för tomter å Malöga
m. m. (1918 bokförda å Trollhätte
kanalverk) ...........................180,000 » cirka U28)000 kronor

Härifrån avgå följande i bokslutet såsom
förskott upptagna belopp,
nämligen:

För anläggning av industriområde vid

Malöga ...........................*............cirka 82,500 kronor

För anläggning av bostadsområde vid

Porjus (inberäkna! vattenledning) » 460,000 »

För anläggning av industriområde vid

Por]US............................................_3.51-000 8 _ cirka 893,500 kronor

Återstå cirka 234,500 kronor

För fullföljande av respektive områdens rationella exploatering beräkna»
ytterligare åtgå följande belopp:

Företag.	Under år 1919 kronor.	Under år 1920 kronor.
Egnahemsområdena vid Trollhättan .......	21,000		30,000
Industriområdet vid Trollhättan (inberäknat hamnanläggning).........	556,000	—	420,000	—
Bostadsområdet vid Porjus:
för vägar och avloppsledningar ..............	297,000	—	104,000	—
för vattenledningsanläggningar .	138,000	—	107,000	—
Industriområdet vid Porjus . .	78,000	—	—
Summa	1,090,000	—	I 661,000 \|-

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

Sammanlagt skulle för dessa ändamål sålunda under åren 1919 och 1920
lomma att krävas ett belopp av 1,751,000 kronor.

De inkomster av tomtförsäljningar, som för närvarande kunna beräknas
sannolikt komma att inflyta till fastighetsförvaltningens rörelsekapital under åren
1919 och 1920, äro följande:

Företag.	Under år 1919 kronor.	Under år 1920 kronor.
Egnahemsområdena vid Trollhättan .........................................	10,000		10,000	—
Industriområdena vid Trollhättan ...........................................	160,000	—	10,000	—
Bostadsområdet vid Porjus ......................................................	86,000	—	20,000	—
Industriområdet vid Porjus ......................................................	258,600	—	—	—
Summa	514,600	—	40,000	—

Styrelsen har nämligen med hänsyn till den rådande depressionen inom
industrin och de enorma byggnadskostnaderna ej vågat räkna med några avsevärda
tomtförsäljningar under år 1920.

Sammanlagt skulle sålunda kunna beräknas under åren 1919 och 1920 inflyta
554,600 kronor.

Emellertid har vattenfallsstyrelsen, på grund av avtal den 13 juni 1918 med
aktiebolaget Elektrosalpeter, som av Kungl. Maj:t godkändes den 2 augusti 1918
och enligt vilket styrelsen, bland annat, förbundit sig att, i den mån styrelsen
finner sig så kunna, medverka till, att realiserandet av nämnda bolags egendomar
och anläggningar vid Trollhättan blir för bolaget så litet förlustbringande _ som
möjligt, funnit sig föranledd att under år 1919 återköpa de av bolaget tidigare
förvärvade tomterna nr 40, 41 och 42 å industriområdet vid Trollhättan jämte
därå befintliga byggnader m. m. för en summa av sammanlagt 314,030 kronor.
Styrelsen har ansett skäligt, att på grund av de fördelar, som för statens kraftverksförvaltning
ernåtts genom nämnda avtal, 50,000 kronor av nämnda lösesumma
täckes av Trollhätte kraftverks driftinkomster, under det att återstoden
måste bestridas med fastighetsförvaltningens medel, i avvaktan på att tomterna
kunna försäljas till annat företag. Härigenom drabbas således fastighetsförvaltningens
fond av en utgift å cirka 264,000 kronor.

Förutsatt att under åren 1919 och 1920 ej några större tomtförsäljningar
komma till stånd utöver dem, som nu kunna förutses, skulle således fondens
ställning vid 1920 års utgång framgå av följande sammanställning:

Behållning från 1918.............................................................. cirka 234,500 kronor

Inkomster under åren 1919 och 1920................................... » 554,600 »

cirka 789,100 kronor

Återköp av tomterna nr 40, 41

och 42 vid Stallbacka............... cirka 264,000 kronor

Övriga utgifter under åren 1919 och

1920............................................. » 1,751,000 > cirka 2,015.000 kronor

[59.]

Brist cirka 1,225,900 kronor

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[59.]

Vid uppställande av denna kalkyl har hänsyn ej tagits till drift- och underhållskostnader,
vilka fortfarande som hittills naturligtvis böra bestridas med
fastighetsförvaltningens driftsiukomster, som huvudsakligen utgöras av arrende- och
hyresmedel samt räntor å byggnadslån. Vidare är att märka, att bland de disponibla
medlen även inberäknats köpeskillingsreverser, vilka amorteras å längre tid,
vanligen 10 år, samt utestående byggnadslån, som endast småningom inbetalas.
Av rörelsekapitalet är för närvarande ett sammanlagt belopp av cirka 634,000
kronor sålunda bundet. De avbetalningar, som äro att vänta under åren 1919
och 1920, äro ej större, än att de väl erfordras för de nya byggnadslån, som
torde böra under samma år beviljas.

Vid övervägande om hur de sålunda erforderliga kontanta medlen böra anskaffas,
kunde det ifrågasättas, att vattenfallsstyrelsen skulle tills vidare från
statskontoret beviljas ett kassalån, motsvarande den sålunda bundna delen av
fastighetsförvaltningens rörelsekapital, men synes det styrelsen riktigare, att
erforderligt belopp för fastighetsförvaltningens handhavande direkt ställes till
styrelsens förfogande, i synnerhet som ett sådant lån i alla fall ej skulle fylla
behovet.

Vid ovan gjorda beräkningar har hänsyn endast tagits till förhållandena
under tiden till och med år 1920, emedan det är synnerligen vanskligt att för
någon längre tid ens tillnärmelsevis överblicka, huru utvecklingen kan komma
att gestalta sig. Sedan den på grund av kristiderna rådande situationen övervunnits,
finnes ju anledning hoppas att, med inträdande av stabilare förhållanden
för industrin, avsättningen av tomter såväl å industri- som bostadsområdena
skall bliva livligare, och kommer naturligtvis därmed en betydlig förbättring i
ställningen för fastighetsförvaltningen att inträda.

För att kunna vidtaga de anstalter för rationellt fullföljande av utvecklingen
av industri- och bostadsområdena, som styrelsen finner behövliga för att dels
tillgodose skäliga anspråk från dem, som där redan förvärvat tomter, dels i någon
mån hålla lämpliga tomter i beredskap för exploatering, skulle sålunda erfordras,
att ett förlagskapital av 1,225,900 + 634,000=1,859,900 kronor ställes till vattenfallsstyrelsens
förfogande såsom tillskott till fastighetsförvaltningens rörelsekapital.

Med hänsyn till förutsättningarnas osäkerhet och särskilt möjligheten av
ökade tomtförsäljningar, mot vad ovan ifrågasatts, anser sig vattenfallsstyrelsen
kunna begränsa anslagskravet till 1,800,000 kronor. Detta belopp bör emellertid
göras tillgängligt redan under 1920 och således upptagas i 1920 års tilläggsstat.»

Som förklaring till, att ett så jämförelsevis stort tillskott till fonden
nu finnes behövligt, har vattenfallsstyrelsen anfört följande:

»Vid igångsättande av statens egnahemsanläggningar vid Trollhättan baserades
företagets ekonomi på principen, att staten borde på billigast möjliga villkor
tillhandahålla tomter för bostäder, dock så att ej någon förlust för staten skulle
uppstå. Någon väsentlig vinstmarginal var dock ej beräknad. Samma princip
har tillämpats även för bostadsområdet vid Porjus. Beträffande industriområdena
vid Trollhättan hava däremot villkoren för tomtupplåtelser kunnat sättas så, att
under normala förhållanden någon vinst uppstår; vid Porjus ansågs ej möjligt
sätta tomtprisen för industritomterna högre, än att de ungefär täckte omkostnaderna.

Utgifter för kapitalökning; bil. 1: 1920 års tiHäf/f/sstat. 77

På grund av att vid Porjus anläggningarna för såväl industri- som bostadsområdena
till stor del måst utföras under en tid, då prisen för såväl material
som arbetskostnader våldsamt stegrats utöver dem, som vid områdenas planläggande
voro beräknade, och efter vilka de tomtpris, som på sin tid erbjödos respektive
industrier, voro kalkylerade, hava anläggningskostnaderna blivit oproportionerligt
höga i förhållande till de ersättningar, styrelsen, på grund av tidigare
överenskommelser, kunnat betinga sig för tomtupplåtelser. Härtill kommer, att
vid ett visst tomtområdes iordningställande för bebyggande från början måste
vidtagas åtskilliga arbeten, som äro till nytta för hela eller stor del av området,
oaktat endast en eller ett fåtal tomter därstädes bliva omedelbart upplåtna. Så
är till exempel förhållandet med vissa spår och vägar för industriområdena,
huvudgator och huvudavloppsledningar å bostadsområden och så vidare. Kostnaderna
för dylika arbeten kunna naturligtvis ej helt läggas på de först upplåtna
tomterna, utan måste så småningom täckas, i den mån området tages i anspråk.
För alla dylika utgifter är således ett förlagskapital oundgängligt.

Beträffande tomtprisen å bostadsområdet vid Porjus har styrelsen visserligen,
sedan de verkliga kostnaderna för områdets exploaterande kunnat överblickas,
höjt desamma vid senare upplåtelser, men har det icke ansetts möjligt
att sätta prisen för tomtupplåtelser så höga, att totalkostnaden för anordnande
av gator och avloppsledningar bliva fullt ersatta eller ränterade genom inkomsterna
av motsvarande tomtupplåtelser. Här uppstår sålunda eu förlust, vars
storlek blir beroende av, huru snart området blir färdigbyggt.

Det är ju också uppenbart, att ordnandet av ett bostadsområde i ödemarken
på ett ur sanitär, bekvämlighets- och trevnadssynpunkt tilltalande sätt måste
bliva synnerligen kostsamt, men att man å andra sidan måste fasthålla vid dessa
synpunkter, för så vitt man vill nå målet att dit samla och kvarhålla val kvalificerat
folk. Staten såsom ägare till Porjus kraftverk och leverantör till industrin
i dess närhet har emellertid så stort intresse av att skapa lämpliga förhållanden
för Porjus’ invånare, att den bör kunna taga på sig den kostnad, som
enligt ovanstående tilläventyrs icke kan täckas av inkomsten från markupplåtelsen.
Möjligen vore det lämpligt att för ändamålet sedermera bevilja ett särskilt
anslag eller i en eller annan form föra viss kostnad på krafverkets konto.

Liknande är förhållandet med anläggningskostnaden för vattenledning vid
Porjus. En sådan är nämligen nödvändig för beredande av tillräcklig och lätt
tillgång på vatten till liushållsbehov och till eldsläckning liksom till de industrier,
som icke själva gjort motsvarande anordningar.

Kostnaderna för denna vattenledningsanläggning, vilken är avsedd att betjäna
även bostäderna för Porjus kraftverks personal, hava beräknats skola i viss utsträckning
ränteras genom särskilda vattenavgifter. På grund av de höga anläggningskostnaderna
kunna emellertid vattenavgifterna ej lämpligen sättas så
höga, att full räntering därigenom ernås, emedan kostnaden för vattnet annars
skulle bliva allt för betungande för de mindre bärkraftiga bebyggarna.

Jämväl i detta fall borde den del av anläggningskostnaden, å vilken vattenavgifterna
icke kunna beräknas giva skälig avkastning, täckas på sätt ovan
antytts.

Yid Trollhätte fastighetsförvaltning hava icke svårigheterna för finansieringeringen
varit så stora som vid Porjus, emedan anläggningsarbetena å såväl
industri- som bostadsområdena därstädes i huvudsak företagits under fördelaktigare
konjunkturer Ett betydande kapitalbehov har emellertid uppstått för be -

[59.]

78 Utgifter för kapitalökning; bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[59.] stridande av kostnaderna för anläggande av central liamnbassäng vid Stallbacka,
vartill Kungl. Maj:t genom brev den 14 juni 1918 lämnat bifall. Visserligen har
vattenfallsstyrelsen, med hänsyn till den nuvarande stagnationen i driften vid
industriföretagen å Stallbackaområdet, frångått den ursprungliga arbetsplanen för
hamnanläggningen, vilken plan avsåg, att den nya hamnbassängen skulle kunna
tagas i bruk redan under år 1919, men styrelsen anser dock välbetänkt att ej
alltför länge framskjuta fullbordandet av bassängens första utbyggnad. Man
torde nämligen hava anledning vänta, att redan snart nog rörelsen å industriområdet,
som nu delvis avstannat, skall ånyo komma i gång i sådan utsträckning,
att ökade hamnutrymmen bliva erforderliga. Styrelsen har även förutsatt,
att vid hamnbassängen ifråga skulle uppsättas en lämplig kranutrustning, särskilt
avsedd för massgodstrafik. Kostnaderna för hamnbassängen jämte kranutrustning
avses ränterade genom särskilda avgifter.

Slutligen vill styrelsen ytterligare framhålla, att, såsom ovan redan delvis
påpekats, såväl å industri- som bostadsområdena tomter ej upplåtas endast med
äganderätt mot kontant likvid, utan i stor utsträckning försäljas med rätt för
köparen att amortera köpeskillingen under 10 år, upplåtas med tomträtt eller utarrenderas.
Då endast de kontanta köpeskillingslikviderna komma fastighetsförvaltningens
rörelsekapital direkt till godo, är ju påtagligt, att i stor utsträckning
en förskottering av medel för anläggningsarbetena erfordras.»

På grund av vad sålunda anförts bär vattenfallsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t täcktes föreslå 1920 års riksdag att till förstärkning
av statens vattenfallsverks fastighetsförvaltnings rörelsekapital anvisa
ett belopp av 1,800,000 kronor å tilläggsstat för år 1920.

Departements■ Med det nästlidet år fattade beslutet, att köpeskillingarna för tomter

chefen. ocp områden m. in., som försåldes från de statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning
tillhörande egendomar, skulle ingå till en gemensam
fond, avsågs bland annat att möjliggöra, att medel skulle finnas tillgängliga
för anordnande av nya bostads- och industriområden å sådana
egendomar, i den mån detta bleve erforderligt. De medel, vilka influtit
vid försäljning av tomter m. m. inom äldre områden, skulle nämligen
kunna användas för iordningställande av nya. Till följd av den
starka prisstegringen och vissa andra omständigheter, som i det följande
skola beröras, har emellertid denna beräkning visat sig icke vara
riktig.

Vad som särskilt gjort, att tillskott behöves till den till fastighetsförvaltningen
hörande fonden, äro de stora kostnader, som äro förenade
med anordnandet av bostads- och industriområden i Porjus. Ehuru för
nämnda arbeten i början av oktober 1919 redan åtgått omkring 811,000
kronor, beräknar vattenfallsstyrelsen, att till utgången av år 1920 därför
erfordras ytterligare omkring 724,000 kronor, och detta oaktat områdenas
storlek minskats för att nedbringa utgifterna. Någon ytter -

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat. 79

ligare inskränkning, åtminstone i bostadsområdenas iordningställande,
sådana de numera planerats, lärer icke böra liga ruin. För att trots
Porjus’ nordliga belägenhet och do till följd därav i många avseenden
rådande svåra förhållandena därstädes kunna å nämnda plats påräkna
eu god stam av arbetare torde det nämligen vara av stor betydelse,
att de kunna erhålla hälsosamma och eljest lämpliga bostäder. Härför
erfordras emellertid, att redan från början finnes en ordnad plan fotbebyggandet
samt vägar, vatten- och avloppsledningar.

En bidragande orsak till att fastighetsförvaltningens nuvarande
rörelsekapital icke är tillräckligt är även, att vattenfallsstyrelsen för en
summa av sammanlagt 314,030 kronor återköpt tre av aktiebolaget
Elektrosalpeter förvärvade tomter i Trollhättan jämte å nämnda tomter
uppförda byggnader m. m. Anledningen till denna affärsuppgörelse är
följande. l)å det för landets krigsberedskap var av vikt, att inhemsk
salpetersyretiliverkning snarast möjligt kom till stånd, avslötos under
åren 1916 och 1917 mellan vattenfallsstyrelsen och arméförvaltningen
samt nämnda bolag särskilda avtal, varigenom bolaget mot erhållande
av ett statsbidrag av 400,000 kronor och billig elektrisk energi från Trollhare
kraftverk förband sig att till arméförvaltningen leverera erforderlig
mängd salpetersyra. Sedermera visade det sig emellertid, att bolaget
icke kunde vare sig självt eller genom förmedling av industrikommissionen
förskaffa sig åtskilliga för fabrikationen nödvändiga materialier, och
träffades i följd härav mellan vattenfallsstyrelsen och bolaget den 13
juni 1918 en sedermera av Kungl. Maj:t den 2 augusti 1918 godkänd
överenskommelse, att bolaget — mot befrielse från skyldighet att
tillhandahålla staten salpetersyra — återbetalade statsbidraget jämte 5
procent ränta därå från utbetalningsdagen samt avstod från den billiga
elektriska kraften i Trollhättan. I stället har bolaget tillförsäkrats rätt
att erhålla en större mängd elektrisk energi från statens blivande kraftstation
vid Harsprånget för att där kunna igångsätta fabrikation av
salpetersyra. Med hänsyn till den stora efterfrågan å elektrisk kraft
från Trollhätte kraftverk för ändamål, för vilka kan betalas betydligt
högre kraftpris än det, som skulle erlagts av aktiebolaget Elektrosalpeter,
var det för vattenfallsstyrelsen en betydande fördel, att de
med bolaget tidigare ingångna avtalen upphävdes. Vattenfallsstyrelsen
förband sig för den skull genom förenämnda överenskommelse den 13
juni 1918 att, i den mån styrelsen funne sig så kunna, medverka till,
att realiserandet av bolagets egendomar och anläggningar vid Trollhättan
bleve för bolaget så litet förlustbringande som möjligt. På grund härav har
vattenfallsstyrelsen återköpt omförmälda tomter jämte å desamma uppförda

[59.]

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

byggnader. Då, såsom ovan antytts, avtalets upphävande var en direkt
fördel för Trollhätte kraftverk, hava 50,000 kronor av lösesummau erlagts
av kraftverkets driltinkomster. Återstoden eller 264,030 kronor
måste däremot påföras fastighetsförvaltningens fond, till dess tomterna
och de därå uppförda byggnaderna kunna åter försäljas.

Slutligen bidrager till behovet av ökade medel för ifrågavarande
ändamål, att en betydlig del av det nu med statens vattenfallsverks
fastighetsförvaltning sammanslagna kapital, som utgjordes av Trollhätte
fastighetsförvaltnings rörelsekapital, tagits i anspråk för anläggande av
en central hamnbassäng vid Trollhättan. I skrivelse den 22 mars 1918
anmälde vattenfallsstyrelsen, att järnvägstransporterna till och från
Trollhättan blivit så omfattande, att de icke kunde nöjaktigt ombesörjas.
Detta gällde särskilt massgods, som ankommit till Göteborg
för befordran järnvägsledes till Trollhättan, men även transport av den
färdiga varan från det invid Trollhättan liggande Stallbacka industriområde.
Brist på järnvägsvagnar hade sålunda ofta fördröjt och fördyrat
fartygens lossning i Göteborg, och vid framkomsten till Trollhättan
hade bristande tillgång å tillräckligt antal arbetare och å tillgängligt
upplagsutrymme alltsomoftast åsamkat industrierna dryga vagnshyror.
Ett allmänt önskemål vore därför att så snart som möjligt erhålla
tillgång till bättre hamnanordningar å Stallbacka industriområde.
Vattenfallsstyrelsen hade därför låtit utarbeta ett förslag till hamnanläggning,
enligt vilket skulle vid fullständig utbyggnad erhållas en
rymlig hamnbassäng med 675 meters kajlängd och rymliga upplagsområden
för såväl massgods som styckegods. Till en början kunde
man dock nöja sig med en första utbyggnad med eu kajlängd av 290
meter. Kostnaden för en sådan första utbyggnad beräknades av vattenfallsstyrelsen
till omkring 505,000 kronor. Samtidigt tillkännagav
vattenfallsstyrelsen, att Trollhätte fastighetsförvaltnings disponibla rörelsekapital
vid 1918 års början uppgick till omkring 540,000 kronor
och att berörda rörelsekapital genom ytterligare tomtförsäljningar inom den
närmaste tiden komme att ökas till omkring 760,000 kronor. En särskild
anledning att omedelbart igångsätta hamnanläggningen var, att man
därigenom skulle bereda sysselsättning åt den vid dylika arbeten vana
arbetarstam, som användes vid Trollhätte kraftstations tredje utbyggnad,
men eljest bleve ledig, sedan sistnämnda arbete under sommaren
1918 blivit färdigt.

Vid ärendets föredragning den 14 juni 1918 bemyndigade Kungl.
Maj:t i enlighet med vattenfallsstyrelsens hemställan styrelsen att i
huvudsaklig överensstämmelse med det ingivna förslaget utföra första

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1!)2<) års UUägysstut. Si

utbyggnaden av en hamnbassäng för Stallbacka industriområde samt
härför använda ett belopp av högst 505,000 kronor av Trollliätte fastighetsförvaltnings
rörelsekapital.

Något bemyndigande att för hamnanläggningen använda Trollhätte
fastighetsförvaltnings rörelsekapital behövde icke begäras av riksdagen.
Detta kapital har nämligen i sammanhang med förändringarna i riksstatens
uppställning bildats genom sammanslagning av de i Trollhätte
kanal- och vattenverks räkenskaper förut bokförda fonderna A och B.
Beträffande dessa fonder har riksdagen enligt skrivelse den 13 maj 1907,
nr 142, medgivit, att de finge användas, bland annat, till bestridande
av de utgifter, som erfordras för ordnande, tillgodogörande och underhåll
av de till fonderna hörande fastigheter. Till sådana utgifter var att
hänföra anordnande av ifrågavarande hamnbassäng, som avser att möjliggöra
bättre utnyttjande av de till industriområdet hörande fastigheterna,
vilka tillhörde Trollhätte fastighetsförvaltning.

För att med fördel kunna utnyttja hamnanläggningen fordras därjämte
krananordningar, som med nuvarande pris antagas betinga en
kostnad av omkring 150,000 kronor.

Beträffande den nuvarande ställningen av den till statens vattenfallsverks
fastighetsförvaltning hörande fonden och de behov, som till
slutet av år 1920 böra tillgodoses från densamma, tillåter jag mig hänvisa
till de i vattenfallsstyrelsens skrivelse intagna tablåerna. Därav
framgår, att de utgifter, som till utgången av nämnda tid skola bestridas
av fondens medel, enligt vattenfallsstyrelsens beräkning med
1,225,900 kronor överstiga fondens nuvarande behållning och de inkomster,
som kunna beräknas inflyta under samma tid. Enär därjämte

634,000 kronor av fondens behållning äro bundna i obetalda köpeskillingsreverser
och utestående byggnadslån, anser vattenfallsstyrelsen,
att fondens förlagskapital bör ökas med 1,859,900 kronor eller i jämnat
tal med 1,800,000 kronor. Vattenfallsstyrelsen framhåller, att det
kan tagas under övervägande, att styrelsen skulle för förstärkning av
fondens kontanta medel tills vidare av statskontoret beviljas ett kassalån,
motsvarande den bundna delen av fondens kapital. Styrelsen anser
det dock riktigare, att erforderligt belopp för fastighetsförvaltningens
handhavande direkt ställes till styrelsens förfogande, i synnerhet som
ett sådant lån i alla fall ej skulle fylla behovet.

I likhet med vattenfallsstyrelsen anser jag lämpligast, att särskilt
anslag äskas för förstärkning av fastighetsförvaltningens rörelsekapital;
och torde detta anslag böra utgå av lånemedel. Då det emellertid icke
torde vara uteslutet, att genom framdeles ökade tomtförsäljningar den
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2) 2853 19 11

[59.]

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

[59.] till fastighetsförvaltningen hörande fonden skall uppnå sådan storlek,
att det nu behövliga beloppet kan återbetalas, synes dock anslaget böra
uppföras under rubriken »Tillfällig upplåning».

Med hänsyn till önskvärdheten att så mycket som möjligt inskränka
statens upplåning och då till följd av den nuvarande lågkonjunkturen för
industrin med iordningsställande av en del av områdena måhända kan något
anstå, torde dock någon nedsättning av det begärda anslaget kunna ske
eller förslagsvis till 1,700,000 kronor. Enär medlen erfordras redan
under år 1920, torde anslaget böra äskas å tilläggsstat för detta år.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för år 1920 till förstärkning av
rörelsekapitalet för statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning
anvisa ett reservationsanslag av 1,700,000 kronor.

D. Gemensamma anslag.

Under åberopande av vad jag anfört till statsrådsprotokollet i fråga
om anslagsäskandena för statens vattenfallsverks räkning under punkterna
72 och 73 i Utgifter för kapitalökning å 1921 års stat får jag slutligen
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

1. Inventarier för statens vattensfallsverk.
att till inventarier för statens vattenfallsverk å tillläggsstat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

500,000 kronor;

2. Bostadshus åt statens vattenfallsverks personal in. in.
att för uppförande av bostadshus åt statens vattenfallsverks
personal m. m. på tilläggsstat för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

[60.]

[Öl.]

Vad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt
och hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter
instämde, behagade Hans Maj:t Konungen gilla och
bifalla samt förordnade, att'' avtryck av detta protokoll
skulle överlämnas till finansdepartementet för att tjäna
till ledning vid författande av Kungl. Maj:ts proposition
till riksdagen angående tilläggsstat för år 1920.

Ur protokollet:

A. C. I. von Krusenstierna.

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

Sammandrag och register

till

utgifter för kapitalökning å tilläggsstat för år 1920

för

de till civildepartementet hörande afiärsdrlvande verk
och ntlåningsfonder.

			Att täckas av

Punkt	Sid.		lånemedel	andra stats-inkomster	Dumma
			Kronor	ö.	Kronor	ö.	Kronor	6.
		Postverket.
1	2		400,000
	II. Inköp och bebyggande av fastigheter:
2	2	Posthus i Krylbo, reservationsanslag ......	175,000	—
3	2	Fastighet i Gävle, reservationsanslag ......	10,000	—
4	2	Posthus i Ludvika, reservationsanslag......	385,000	—
5	7	Fastighet i Borlänge, reservationsanslag...	125,000	—
6	10	Fastighet i Jörn, reservationsanslag........	45,000	—
7	12	Fastighet i Bengtsfors, reservationsanslag	55,000	—
8	15	Tomt i Hudiksvall, reservationsanslag......	40,000	—
		Säger för postverket	1,235,000	—	—	—	1,235,000	—
		Telegrafverket.			•
		I. Inköp och bebyggande av fastigheter''.
9	20	Stationsbyggnad i Malmö, reservations-	220,000

i 10	21	Byggnadstomt i Skövde, reservationsanslag	90,000	—
It	24	Fastighet i Kramfors, reservationsanslag...	75,000	—
r i *	•	transport	385,000	—	—	-	1,235,000	—

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1920 års tilläggsstat,

Att täckas av	Summa
lånemedel	andra stats-inkomster
Kronor	ö.	Kronor	ö.	Kronor	ö.
385,000	—	—	—	1,235,000
80,000	—
500	—
65,000	—
500,000	—
17,300	—
200,000	—
32,000	—
200,000	—
100,000	—
118,900	—
247,400	—
140,000	—
15,000,000	_
17,086,100	—	—	—	17,08.6,100	—
550,000
20,000	—
570,000	—	—	-I	18,321,100	-

Punkt

20
21
22

Sid.

44
44

Transport

Byggnadstomt i Hälsingborg, reservationsanslag
.............................................

Byggnadstomt i Bobertsfors, reservationsanslag
............................................

Fastighet i Simrishamn, reservationsanslag

Uppförande av arbetarbostäder i Nynäshamn,
reservationsanslag.....................

Inköp av arbetarbostäder i Nynäshamn,
reservationsanslag ..............................

Ungkarlshotell i Nynäshamn, reservationsanslag
............................................

Fastighet i Limhamn, reservationsanslag

Utvidgning av telegrafbyggnaden i Sundsvall,
reservationsanslag........................

Stationsbyggnad i Vilhelmina, reservationsanslag
.............................................

Arbetarbostäder i Östersund, reservationsanslag
.............................................

Arbetarbostäder i Malmö, reservationsanslag
.............................................

Arbetarbostäder i Sundsvall, reservationsanslag
............................................

II. Fortsatt utveckling av statens telefonoch
telegrafväsende, reservationsanslag

Säger för telegrafverket

Statens järnvägar.

Nya byggnader och anläggningar vid
statens trafikerade järnvägar.

I. Bangårdar:

Ombyggnad av Varbergs bangård, reservationsanslag
.. ...........................

Ombyggnad av bangården vid Uppåkra,
reservationsanslag ...........................

Transport

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: WHO års tilläggsataj,.

Hö

			Att	täckas av

Punkt	Sid.		lånemedel	andra stats-inkomster	b limma
			Kronor	ö.	Kronor	ö.	Kronor	ö.
		Transport	570,000	_	_		18,321,100	_
27	47	Utvidgning av bangården vid Katrine-holm, reservationsanslag .................	25,000	_
28	48	Ny lokal godsbangård i Kristinehamn,	45,000
29	49	Utvidgning av bangården vid Gällivare,	131,000 98,900
30	50	Nya stationer och mötesplatser, reserva-tionsanslag ....................................
31	50	Spåranordningar i anslutning till före-fintliga spårsystem, reservationsanslag	645,600	—
32	50	Speciella anläggningar å bangårdar, reservationsanslag ...........................	5,000	—
33	50	II. Dubbelspårsbyggnader och linjeom-läggningar: Omläggning av statsbanelinjen Kålle-red—Lindome, reservationsanslag......	100,000		•
34	51	III. Större broanläggningar: Ombyggnad av hron över Norsälven å linjen Laxå—Charlottenberg, reserva-	190.000 120.000
35	52	IV. Lokomotivstations- och driftverkstads-anläggningar: Ny lokomotivstation vid Krylbo, reser-vationsanslag .................................
36	52	Driftverkstäder, reservationsanslag ......	30,500	—
; 37	53	Tillbyggnad av och diverse anlägg-ningar vid vissa lokomotivstationer, reservationsanslag ...........................	97,000	_
38	53	V. Husbyggnader, reservationsanslag........	925,700	—			*
39	53	VI. Elektrifiering av statsbanelinjen Ki-runa—Svartön, reservationsanslag......	8,000,000	—			i
40	54	VII- Ordnande av brandväsendet vid statens järnvägar, reservationsanslag ............	50,000	—
41	54	VIII. Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten, reservationsanslag ...	, 500,000	—
42	54	IX. Konjunkturtillägg till vissa före år 1918 beviljade anslag, reservationsanslag ...	2,031,000	_
		Transport	13,564,700	-	-	-	18,321,100	-

Utgifter för kapitalökning: bil. 1 : 1920 års tilläggsstat.

			Att täckas av
						Summa
Punkt	Sid.			andra stats-
					inkomster
			Kronor	ö.	Kronor	ö.	Kronor	Ö.
•		Transport	13,564,700	—	—		18,321,100	—
		B. Nya statsbanebyggnader.
43	62	Järnvägsförbindelse mellan svenska och
		finska järnvägsnäten, reservationsanslag ...	800,000	—-
44	64	Statsbanan Sveg—Brunflo, reservationsanslag	2,500,000	—
45	64	Inlandsbanan mellan Yolgsjön och Gällivare,
		reservationsanslag.........................	1,900,000	—
46	64	Statsbanan Umeå—Holmsund, reservations-
		anslag.........................................	900,000	—
47	65	C. Markförvärv, reservationsanslag ......	300,000	—
1 48	65	D. Rullande materiel, reservationsanslag...	2,000,000	—
49	65	E. Genomgående tryckluftbroms, reserva-
		tionsanslag .................................	300,000	—
		Säger för statens järnvägar	22,264,700	—	—	—	22,264,700
		Statens vattenfallsverk.
		A. Kanalverk.
50	66	Ombyggnad av Södertälje kanal, reservations-
		anslag..........................................	1,100,000
		B. Kraftverk.
		Luleälvs kraftverk.
51	66	Porjus kraftstation, konjunkturtillägg, reser-
		vationsanslag........................................	500,000	—
52	68	Andra utbyggnaden av kraftstationen vid
		Porjus, reservationsanslag........................	1,050,000	—
53	68	Första utbyggnaden av kraftstationen vid
		Harsprånget, reservationsanslag ..............	3,000,000	—
54	68	Stora Lule älvs reglering, reservationsanslag	1,400,000	—
		Älvkarleby kraftverk.
55	68	Älvkarleby kraftstation, förslagsanslag, högst	205,000	—
		''fransport	7,255,000	-	—	-	40,585,800

Utgifter för kiipiliilökiiing: bil. 1: 1920 års tilläggsstat.

		''	Att	täckas av
						Summa
Punkt	Sid.		lånemedel	andra stats-inkomster
			Kronor	ö.	Kronor	ö	Kronor	0.
		Transport	7,255,000	_	_	_	40,585,800
		Motala kraftverk.
56	69	Första utbyggnaden av kraftstationen vid Motala, reservationsanslag........................	700,000	—
		Västerås kraftverk.
57	70	Förlagskapital för anskaffande av bränsle för Västerås ångkraftstation, reservationsanslag	500,000	—
		Distributionsanläggningar för statens kraftverk.
58	72	Reservationsanslag ....................................	8,000,000	_
		C. Statens vattenfallsverks fastighets-förvaltning.
59	72	Förstärkning av rörelsekapitalet, reserva-tionsanslag, att utgå av tillfälliga låne-medel................................................	1,700,000
		D. Gemensamma anslag.
60	82	Inventarier, reservationsanslag....................	500,000	—
61	82	Bostadshus åt statens vattenfallsverks per-sonal m. m., reservationsanslag ...............	500,000	_
		Säger för statens vattenfallsverk	19,155,000	—	—	—	19,155,000	—
		Summa av utgifter för kapitalökning	—		-	—	59,740,800	—

Utgifter för kapitalökning: 1920 års tiUäggsstat.

BIL 2.

Tilläggsstaten för år 1920.
Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7
januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson anmälde de
till nämnda departement hörande ärenden angående utgifter för kapitalökning,
vilka syntes böra föranleda äskande av anslag av riksdagen å
tilläggsstat för år 1920, och yttrade därvid följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Kr 2.) 1

Utgifter för kapitalökning: 1920 års ti/läggsstat.

[!•].
Tomt till
jägmästare
bostad i
Malåträsk.

L2.]

Kraftlednings■
lånefonden

[3-]

Kolonisternas

kreaturslåne fond.

Statens affärsverksamhet.

Statens domäners fond.

Under åberopande av vad jag förut i dag vid anmälan av ärendena
angående utgifter för kapitalökning för år 1921 anfört i punkten 1
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp av tomt i Malåträsks by i Västerbottens
län för bostad åt jägmästaren i Mala revir
såsom kapitalökning för statens domäners fond å
tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslagav
..................................................................... kronor 4,000.

Statens utlåningsfonder.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
ärendena angående utgifter för kapitalökning för år 1921 anfört i
punkten 6 hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

dels medgiva, att under år 1920 lån ur kraftledningslånefonden
må beviljas intill ett belopp av

2,500,000 kronor,

dels ock såsom kapitalökning för denna fond å
tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av......................................../..................... kronor 1,000,000.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av ärendena
angående utgifter för kapitalökning för år 1921 anfört i punkten 8
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom kapitalökning för kolonisternas kreaturslånefond
å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av ....................................... kronor 100,000.

Utgifter för kapitalökning: 1920 års tllläggsstat.

Spannmålslagerhus m. m.

I en till riksdagen den 25 maj 1917 avlåten proposition nr 370 [4.]

föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för anordnande av spannmålslagerhus statens

och fryshus anvisa å 1918 års riksstat ett förslagsanslag, högst 8 mil- jagthus och
joner kronor, att utgå av lånemedel, med rätt för Kungl. Maj:t att för in/shus.
ändamålet låta under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis därav
utanordna erforderligt belopp.

Denna proposition var föranledd av eu framställning av den s. k.
lagerhus- och kylhuskommittén, vilken föreslog anläggande av dels 27
centrallagerhus för en beräknad kostnad av i runt tal 6.5 miljoner
kronor, dels eventuellt ett förrådslagerhus för en beräknad kostnad av

1,400,000 kronor, dels ock fryshus för en kostnad av omkring 6 miljoner
kronor. Enligt förslaget skulle fryshusanläggningarna utgöras av
dels två större centrala fryshus, ett i Hässleholm och ett i Hallsberg,
dels ock anordningar för frysning vid slakthusen i Stockholm, Göteborg,
Malmö och Linköping. Dåvarande departementschefen ansåg förhållande
ua nödvändiggöra åtgärder av den föreslagna beskaffenheten
men fann närmare utredning i särskilda hänseenden nödvändig. Till
lagerhusen ansåg han större anslagssumma än 2 å 3 miljoner kronor
icke höra för det dåvarande beräknas. Några medel för anläggande
av förrådslagerhus borde enligt hans mening ej då tagas i beräkning.

Till såväl lagerhus som fryshus borde icke beräknas högre statsanslag
än sammanlagt 8 miljoner kronor.

Riksdagen, som framhöll, att spannmålslagerhusen syntes åtminstone
under normala förhållanden vara de betydelsefullaste och att för
fryshusen möjligen kunde i viss mån tagas i anspråk redan befintliga
industriella anläggningar, beviljade enligt skrivelsen nr 352 det av Kungl.

Maj:t begärda anslaget att efter i ärendet verkställd närmare utredninganvändas
för ändamålet samt med rätt för Kungl. Maj:t att för ändamålet
låta under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis därav utanordna
erforderligt belopp. De beviljade beloppen anvisades att utgå
av lånemedel.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juni 1917 tillkallade
dåvarande departementschefen godsägaren G. R. Sederholm såsom ordförande
samt professorerna C. A. Forssell, C. E. L. IJubendick och A.

M. Bergman, ledamoten av riksdagens första kammare J. P. Jespersson,
direktören J. G. Leuvén, notarien Å. N. J. N:son Nerell, stadsombuds -

Utgifter för kapitalökning: 1920 års tilläggsstat.

mannen T. Öberg och konsuln F. G. Fritsch såsom ledamöter att under
benämning lagerhusbyggnadskommissionen verkställa närmare utredning
rörande användandet av det sålunda beviljade anslaget. Sedan denna
kommission i särskilda framställningar avgivit yttranden och förslag i
ämnet, anvisade Kungl. Maj:t intill våren 1918 tillhopa 7,084,000 kronor
till dylika anläggningar. Av detta belopp anvisade Kungl. Maj:t dels
den 6 juli 1917 till ett centralfryshus å lämplig ort i mellersta Sverige
— av kommissionen bestämd till Hallsberg — 2,300,000 kronor och
dels den 7 september 1917 till en provisorisk fryshusanläggning i Malmö
i anslutning till stadens slakthus därstädes 300,000 kronor. Dessa bägge
anläggningar hava utförts helt och hållet för statens räkning genom omförmälda
kommission. Vidare anvisade Kungl. Maj:t vid särskilda tillfällen
tillhopa 809,000 kronor till 10 fryshusanläggningar, som av kommuner,
bolag eller föreningar skulle anordnas, merendels i samband med förut
befintliga slakthus eller liknande företag, i Malmö, Norrköping, Nyköping,
Eskilstuna, Göteborg, Linköping, Kristianstad, Alvesta, Visby och
Jönköping. Vad spannmålslagerhusen beträffar bemyndigade Kungl.
Maj:t den 27 juli 1917 kommissionen att föranstalta om uppförande av
12 spannmålslagerhus, ett å var och en av följande orter: Tomelilla,

Svedala eller annan plats i sydvästra Skåne *), Eslöv, Åstorp, Halmstad,
Nässjö, Roma, Vara, Linköping, Hallsberg, Eskilstuna och Västerås.
Tillika anvisade Kungl. Maj:t till bestridande av kostnaderna för dessa
lagerhusanläggningar 3,675,000 kronor. Den 5 oktober 1917 blev
emellertid, med anledning av att de anvisade medlen syntes ej skola
räcka för anläggningarnas utförande i förut beräknad omfattning, beslutat,
att lagerhusen i Halmstad, Nässjö och Västerås icke skulle uppföras, så
att antalet inskränkts till 9. Dessa hava anlagts helt och hållet på statens
bekostnad och tillhöra staten.

Utöver nu angivna belopp av 7,084,000 kronor ställde Kung!.
Maj:t den 28 augusti 1917 från det av riksdagen anvisade anslaget till
lagerhusbyggnadskommissionens förfogande ett belopp av 100,000 kronor
såsom förlagskapital för inköp från Schweiz av korksten såsom isoleringsmaterial
för de fryshusanläggningar, som skulle komna till utförande
med bidrag av statsmedel. Sedan det visat sig omöjligt att till Sverige
transportera korkstenen, har Kungl. Maj:t medgivit, att det anvisade
beloppet finge användas till byggnadskostnaderna för de av kommissionen
utförda fryshus- och lagerhusanläggningarna.

I skrivelse den 25 mars 1918 hemställde lagerhusbyggnadskommissionen
om ytterligare anslag å 2,500,000 kronor för fullbordande

M Har fftrlagts till Klagstorp.

Utgifter för kapitalökning: 1920 års tilläggsstat. 5

av de beslutade spannmålslagerhusen oeli fryshusen. Kommissionen
meddelade, att enligt då verkställda beräkningar kostnaderna komme
att ställa sig sålunda:

Hallsbergs fryshus ............................................................. kronor 4,010,491

Malmö provisoriska fryshus ............................................ » 504,000

Annlag till andra fryshusanläggningar........................... » 809,000

9 spannmålslagerhus........................................................... » 5,152,184

Kronor 10,475,075.

Till närmare belysande av fördelningen av och orsakerna till den
inträdda ökningen i kostnader för anläggningarnas utförande åberopades
en bifogad promemoria.

I samband härmed meddelade kommissionen, att densamma med
anledning av en utav mig till kommissionen överlämnad skrivelse anmodat
särskilda sakkunniga att avgiva förslag till brandskyddsanordningar
vid spannmålslagerhusen och fryshusen utöver de av kommissionen
redan planerade anordningarna. Kostnaderna härför hade icke
upptagits bland de här ovan beräknade.

Då alltså, efter vad av de gjorda beräkningarna framginge, kostnaderna
belöpte sig till, i runt tal, i0,500,000 kronor, hemställde kommissionen,
att för anläggningarnas fullbordande ytterligare ett belopp av
ungefär 2,500,000 kronor utöver de av riksdagen förut beviljade medlen
måtte anvisas.

Då jag den 12 april 1918 för Kungl. Maj:t anmälde kommissionens
nyssnämnda skrivelse, framhöll jag, att anslagets överskridande
huvudsakligen berodde på de starka stegringar, som inträffat i prisen å
materiel av diverse slag, men delvis även på grund av leverans förseningar,
strejker, anordningar för brandsäkerhet m. m. samt genom att
under arbetets gång vissa kompletteringar befunnits nödvändiga. Under
förmälan att vid de anläggningar, som icke redan vore färdiga, arbetet
vore långt fortskridet, samt då de uppenbarligen borde bringas i färdigt
skick, fann jag ökade medel därtill vara oavvisligen av nöden. Jag
framhöll, att enligt utredningen kostnadsökningen uteslutande folie på
statens lryshusanläggningar i Hallsberg och Malmö samt å spannmålslagerhusen
och att på grund härav det icke syntes kunna ifrågasättas
annat än att den ökade kostnaden skulle bestridas av statsmedel. Mot
det beräknade tilläggsanslagets föreslagna belopp, 2,500,000 kronor,
hade jag ej något att erinra. I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t
i proposition nr 321 den 12 april 1918 riksdagen att för fullbordande
av de anläggningar av spannmålslagerhus och fryshus, vilka igångsatts

6 Utgifter för kapitalökning: 1920 års tllläggsstat.

med anlitande av för ändamålet av 1917 års riksdag anvisat anslag,
såsom utgift för kapitalökning anvisa å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst 2,500,000 kronor.

Detta förslag bifölls av riksdagen enligt skrivelse den 5 juni 1918
nr 296. Beloppet anvisades att utgå av lånemedel.

Den 10 maj 1918 anvisade Kungl. Maj:t till kommissionen återstoden
av det utav 1917 års riksdag beviljade anslaget, 816,000 kronor.
Det av 1918 års riksdag beviljade tilläggsanslaget å 2,500,000 kronor
anvisades den 13 september samma år.

De av lagerhusbyggnadskommissionen tillkallade brandsakkunniga,
brandchefen C. Borgenstierna och ingenjören K. Thorngren, avgåvo till
kommissionen yttranden och förslag dels i december 1917 dels ock den
12 februari 1918. I skrivelse den 5 april 1918 redogjorde kommissionen
för de åtgärder i brandskyddssyfte, som vidtagits vid de olika anläggningarna.
Vissa av de utav de brandsakkunniga föreslagna anordningarna
vore redan planerade och utförda. Beträffande andra föreslagna
anordningar ställde sig kommissionen synnerligen tveksam och
hänvisade härvidlag till en den 30 mars 1918 av kommissionens b damöter
professorerna E. Hubendick och C. Forssell avgiven promemoria.
De av herrar Borgenstierna och Thorngren föreslagna, icke redan planerade
anordningarna syntes skola draga en kostnad av 665,000 kronor.
Kommissionen ansåge emellertid de fördelar, som kunde vara förenade
med sistnämnda anordningar, icke uppväga kostnaderna utan ansåge de
redan vidtagna brandskyddsanordningarna i förening med skärpt bevakning
vara tillfyllest. Utlåtande i ämnet avgavs därefter den 9 juli 1918
av byggnadsstyrelsen, som låtit intendenten G. Hermansson å platsen
taga kännedom om vissa av de under arbete varande anläggningarna.
Byggnadsstyrelsen föreslog vidtagande av vissa närmare angivna åtgärder
för att motverka byggnadernas eldfarlighet. Den 2 augusti 1918
avgav lagerhusbyggnadskommissionen yttrande med anledning av vad
byggnadsstyrelsen anfört och föreslagit samt åberopade en ny promemoria
den 1 augusti 1918 av herrar Hubendick och Forssell. Kommissionen
meddelade, att åtskilliga av de av bvggnadsstyrelsen förordade
anordningarna redan vidtagits, och förmälde sig ämna vidtaga andra
av dem men förklarade sig i vissa hänseenden icke kunna dela styrelsens
uppfattning om föreslagna åtgärders behövlighet eller lämplighet.
Kommissionen framhöll även att, om ytterligare brandskyddsanordningar
skulle beslutas, detta måste avsevärt fördyra kostnaderna.

Med anledning av sålunda och annorledes framkomna anmärkningar
rörande det sätt, varpå statens fryshus- och lagerhusanläggningar

Utgifter för kapitalökning: 1920 års tilläggsstat. 7

utförts, erhöll jag den 18 oktober 1918 Kung]. Maj:ts bemyndigande
att tillkalla sakkunniga personer för att verkställa besiktningar å samma
anläggningar. Sedan jag för ändamålet tillkallat civilingenjören Fritz
Söderbergh i Stockholm och direktören Per Anderson i Kristianstad,
hava handlingarna angående brandsäkerhetsanordningar överlämnats till
dem. Därefter hava besiktningar tid efter annan av dem verkställts å
samtliga anläggningar samt redogörelser däröver avgivits. Med anledning
av dessa redogörelser hava särskilda föreskrifter meddelats av
Kungl. Maj:t, exempelvis den 3 december 1918 beträffande vissa ändringar
i fråga om den elektriska installationen m. m.

I skrivelse den 28 maj 1919 har lagerhusbyggnadskommissionen
gjort framställning om anvisande av ytterligare ett belopp av 850,000
kronor till fullbordande av kommissionens arbeten. Kommissionen har
därvid anfört följande:

»Vid sill framställning angående beviljandet av ovanberörda tilläggsanslag å

2,500,000 kronor fogade lagerhusbyggnadskommissionen en promemoria med beräkning
å de kostnader, som erfordrades för fullbordandet av de arbeten, vilkas utförande
blivit åt kommissionen anförtrott; och angavs i framställningen denna beräkning
vara så vitt möjligt tillförlitlig. Vidare meddelade kommissionen i samma
framställning, att i nämnda beräkning icke medtagits kostnaderna för en del ifrågasatta
särskilda brandskyddsanordningar.

Kommissionen förutsatte sålunda redan vid tiden för avlåtandet av merberörda
framställning om tilläggsanslag, att behov av ytterligare anslag av olika anledningar
möjligen kunde komma att uppstå.

Enligt jordbruksdepartementets skrivelse den 3 december 1918 har Kungl.
Maj:t anbefallt utförandet av vissa i brandskyddshänseende påkallade anordningar,
vilka, dragande en kostnad av omkring 200,000 kronor, i enlighet med vad ovan
angivits, icke medtogos vid utarbetandet av den senaste kostnadsberäkningen i
mars 1918.

Vidare har, såsom allmänt torde vara känt, efter sist angivna tid avsevärda
prisstegringar på material och arbetskraft inträtt och förorsakat kostnadsökningar,
vilka, särskilt i den mån de inverkat på då ännu icke kontrakterade arbeten, av
naturliga skäl icke läto sig beräknas.

Slutligen hava en del tilläggsarbeten och särskilda anordningar, ej minst för
underlättandet av anläggningarnas drift under den fortsatta byggnadstiden och sedan
anläggningarna tagits i bruk, visat sig nödvändiga och i sin män bidragit till ytterligare
stegring av kostnaderna.

Huvudsakligen ovan angivna omständigheter hava sålunda lett till, att även
med det tilläggsanslag, som anvisades av 1918 års riksdag, de till lagerhusbyggnadskommissionens
förfogande ställda medlen nu visat sig icke fullt förslå för fullbordandet
av kommissionens arbeten.

Enligt vad närlagda promemoria, angivande ökning av kostnaderna för lagerhusbyggnadskommissionens
arbeten sedan i mars 1918, giver vid handen, skulle totalkostnaderna,
som i mars 1918 beräknades till 10,475,675 kronor, nu beräknas sluta

8 Utgifter för kapitalökuiug: 1920 års tilläggsstat.

å ett belopp av 11,322,625 kronor, eu summa, som med 822,625 kronor överstiger
de till kommissionens förfogande ställda anslagsmedlen.

För närmare belysning av orsakerna till kostnadsökningen åberopas bilagda
speciaknotivering, som ansluter sig till ovanberörda promemoria. Denna ökning
visar sig vara störst för själva byggnadsarbetena, beroende därpå, att här i större
utsträckning än i andra avseenden förekommit tilläggsarbeten och extra kostnader
för ökade arbetslöner och materialpris. I sammanställningen förekomma under varje
rubrik en del nya poster, av vilka dock eu del vid den förra beräkningen ingingo,
ehuru ej till exakt angivna belopp, i posten diverse och oförutsedda kostnader.
Någon sådan post finnes däremot icke i den senaste beräkningen.

Kommissionen anser sig kunna framhålla att, efter det den förra kostnadsberäkningen
avlämnades, har på grund av yttrande från brandsakkuuniga vidtagits
åtgärder i brandskyddshänseende utöver dem, som förut voro planerade, samt att
kostnaderna för dessa anordningar jämte kostnaderna för brandförsäkring m. m.
samt för de av Kung!. Maj:ts ovanberörda skrivelse den 3 december 1918 föranledda
anordningar, vilka samtliga kostnader ej finnas upptagna i den förra beräkningen,
belöpa sig på sammanlagt omkring 400,000 kronor.

För fullbordande av kommissionens arbeten, vilka numera huvudsakligen gä
ut på att slutlikvidera vederbörande entreprenörer och leverantörer till fryshus- och
spannmålslagerhusbyggnaderna, erfordras, såsom ovan nämnts, utöver förut anslagna
medel ytterligare omkring 825,000 kronor. Då, såsom jämväl ovan framhållits,
inga belopp i kostnadsberäkningen upptagits för oförutsedda utgifter, men det icke
torde kunna anses alldeles uteslutet, att sådana utgifter även hädanefter kunna visa
sig oundgängliga t. ex. på grund av skiljedomar i tvister med entreprenörer, synes
det vara nödvändigt, att åtminstone något mindre belopp förutses i detta hänseende.
Då beräkningarna emellertid äro gjorda så noggrant, som det för närvarande är
möjligt, och med avseende på de särskilda posterna, där så ansetts behövligt, äro
tilltagna med hänsyn till väntade extraräkningar och dylikt, torde dock detta belopp
kunna sättas så lågt som till 25,000 kronor.»

Vid skrivelsen funnos fogade de i densamma åberopade bilagorna.

I utlåtande den 6 augusti 1919 har statskontoret förordat proposition
i ämnet till riksdagen, enär det syntes vara erforderligt, att ytterligare
medel anvisades.

Ovanbemälde Söderbergh och Anderson hava den 28 juli 1919
avgivit slutlig redogörelse för de av dem verkställda besiktningarna.
Ur denna redogörelse torde följande sammanfattning böra här återgivas:

»Samtliga fryshusanläggningar och spannmålslagerhus äro fullt färdiga med
undantag för spannmålslagerhuset i Eskilstuna, där arbetena med grundens förstärkning
och botandet av de skador, som uppstått genom sättningarna, för närvarande
pågå, varjämte maskinhusgolvens beläggning med förhydningsmassa och trävirkets
^strykning med eldfärg där ännu ej var utförd. En del smärre arbeten och kompletteringar,
som vid besiktningarna visat sig erforderliga, äro delgivna lagerhusbyggnadskommissionen
i en särskild promemoria.

Under hänvisning till våra föregående uttalanden få vi som slutligt omdöme
vördsamt anföra:

Utgifter för kapitalökning: 1920 års til/äggsstat.

Fryshusanläggningen i Hallsberg.

Hörande allt vad de frystekniska anordningarna beträffar, synas de vara väl
planlagda. Vi kunna däremot icke underlåta framhålla våra betänkligheter över att
byggnadens bärande stomme, dess bjälklag och väggar äro utförda av trä liksom
samtliga trummor. Enligt vårt förmenande torde fara föreligga för svampbildning
inom virket: uppstår svamp, är hela byggnadens bestånd hotat. Det omfattande
systemet av trätrummor genom hela byggnaden, å vilka trätrummor därtill alla
elektriska ledningar äro monterade, måste innebära betydande fara för elds uppkomst
och spridning inom byggnaden. lutter väggarnas konstruktion med puts på rörning
på träunderlag är ävenledes otillfredsställande och torde i längden ej stå sig utan
tarva ofta återkommande reparation, varjämte det visat sig, att väggarna ej hålla
tätt vid kraftig nederbörd. Dagen före besiktningen hade regnväder under hård
blåst varit rådande, och regnet hade a vindsidan flerstädes inträngt genom ytterväggarna.

Golvbeläggningen i kylrummen och tillhörande förrum är utförd av stalshpad
betong lagd å korkstenen. Som betonglagret endast givits en tjocklek av 3 centimeter,
har det visat sig ej vara hållbart. Enligt vår åsikt bör å betonggolvet
utläggas ett lager av 1.5 centimeter naturlig asfalt, det enda material, som kan anbringas
under kyla och som därjämte giver ett elastiskt, starkt och lätt reparerbart
golv. Papptaket var, ehuruväl nystruket, otät! och bör snarast beläggas med taktegel.
De sprickor, som vid föregående besiktning iaktagits kring nordvästra hörnet,
voro igensatta, och någon avsevärdare rörelse i grunden hade efter igensättningen
tydligen ej förekommit.

I)en provisoriska fryshusanläggningen i Malmö.

Då byggnaden endast är uppförd i en våning och därtill av provisorisk art.
hava vi inga erinringar att anföra mot densamma, utan anse vi, att den väl fyller
de krav man kan ställa på en dylik anläggning.

Spannmålslag erhusen.

Spannmålslagerhusen äro i lagertekniskt hänseende val planlagda med i stort
sett goda anordningar för spannmålens mottagande, vård och lagring. Som mindre
god anordning måste emellertid anses, att flerstädes häståkdonen efter avlämnande
av sin spannmålslast måste rygga från lastbryggan, en olägenhet, som dock måhända
är av mindre betydelse, då väl huvudparten av spannmalslasten kommer med järnvägsvagnar.
Såsom önskvärt må framhållas, att skärmtaket över utlastningsbryggan
antingen utökas eller ock förses med fotränna, då, sådan den nu är, vid regnväder
vattenflödet från skärmtaket hamnar mitt i lastvagnarna.

Byggnaderna äro i huvudsak väl utförda, därvid givetvis något växlande för
olika orter och skilda entreprenörer. En olägenhet, som i högre eller mindre grad
vidlåder dem alla, är att källarna äro fuktiga, på sina ställen våta genom grundvattnets
inträngande, beroende på att ingenstädes utvändig isolering vidtagits. Där
ej samlingsbrunn och pump för vattnets bortledande redan anordnats, bör detta utföras;
även bör elevatom överallt i källaren förses med järnfot, så att virket ej
kommer att stå på den våta källarbottnen.

De för eldsläckning anordnade vattenbehållarna äro alla ej avprovade. Deras
täthet bör fastställas, innan de godtagas.

Bihang Ull riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

10 Utgifter för kapitalökning: 1920 års ti/läggsstat.

Taken, belagda med den mindervärdiga papp, som under kristiden stått att
erhålla, äro otäta, vare sig de äro nystrukna eller ej. De böra samtliga snarast
möjligt beläggas med taktegel.

Ytterväggarnas konstruktion av puts på rörning å späntad träpanel kommer
att kräva ofta återkommande reparationer, och väggarna komma att vid starkt
regnväder ej hålla tätt, vilken olägenhet också på sina ställen iakttagits. Putsen
kan visserligen tätas genom bestrykning med vattenglas eller fluat, en bestrykning
som dock är effektiv endast för ett eller annat år och därför måste upprepas. Där
putsen spruckit eller på annat sätt skadats, hjälper dock ej denna bestrykning.

Den omständigheten, att väggarna vid hård påfrestning ej äro tillförlitliga
mot regnvattens inträngande, bör öka önskvärdheten av att vid alla ytterväggarna
en inre panel uppsattes, då utöver andra fördelar en sådan anordning medför, att
mindre kvantiteter spannmål utsättas för den inträngande vätan.

Såsom synnerligen opraktiskt måste anföras, att portarna i bottenvåningen
försetts med allt för stora glasrutor; på en del lagerhus utgöres varje porthalva
av en träram, omfattande en enda glasskiva. Spröjsverk, som indelar glaset i små
rutor, bör insättas.

Sedan de av oss i utlåtandet av den 18 november 1918 påkallade åtgärderna
med de elektriska ledningarnas justerande, med maskingolvens beläggande med förhydningsmassa
och trävirkets bestrykande med eldfärg samt anbringandet av gnistsläckare
i skorstenen nu utförts och sålunda elds uppkomst och spridning i rätt
stor mån försvårats, vilja vi i brandskyddshänseende endast ytterligare påfordra, att
i varje elevator i varje våning insättes en mindre observationslucka med glas, varemot,
då det kan underkastas diskussion om lämpligheten av införandet av automatiska
brandallarmanordningar, vi vilja biträda förslaget om införandet av ringledningssystem
att användas vid eldsvådetillbud.

Byggnadens konstruktion, helt och hållet genomförd av trä som den är, med
endast maskinhuset omgivet av ett tunnt skal av tegelmurverk, medför ovillkorligen,
om eldsvådetillbud uppstår och detta tillbud ej omedelbart kan begränsas, att byggnaden
i sin helhet ödelägges. Vi anse oss därför kunna frånträda kravet på den
brandfria trappan, då sannolikt dess förekomst ej skulle vid sådant tillfälle kunna
rädda byggnaden och då vi hålla före, att do trappor, som finnas, böra kunna bereda
personalen räddning. Vi kunna dock ej underlåta påpeka olämpligheten av motorpumpens
placering, då vid eldsvådetillbud i bottenvåningen inom maskinhuset eller
i källaren det kan visa sig vara omöjligt igångsätta pumpen. En ändring härvidlag
är synnerligen önskvärd.

Såsom slutord vilja vi anföra, att, därest flera fryshusanläggningar eller
lagerhus skola genom statens försorg uppföras, dessa ovillkorligen böra uppföras av
eldsäkert material.»

Med anledning av denna besiktningsredogörelse har lagerhusbyggnadskommissionen
i infordat yttrande den 15 augusti 1919 anfört:

»Angående frågan om användande av trä som byggnadsmaterial för såväl
fryshus som spannmålslagerhus och därmed särskilt i brandsäkerhetsh anseende förenade
olägenheter har kommissionen redan tidigare uttalat sin mening och saknar
därför anledning att mera utförligt yttra sig i denna fråga i annan män än vad
angår den uttalade förmodan, att byggnadsstommen i centralfryshuset i Hallsberg

Utgifter för kapitalökning: 1920 ärs tilläggsstat. I I

skulle löpa fara att förstöras av svamp. Med den låga temperatur, 8 å 10 C.
som hålles i fryshuset, torde synnerligen ringa fara föreligga, att vatten från fryslokalerna
skall intränga i bjälklagren. Den fukt, som iakttagits, har också uteslutande
förefunnits inom maskinhuset, dels i maskinsalen dels ockå luttkylarens vastia
gavel. Maskinsalens väggar består av stolpar, å vilka ut- och invändigt spikats
späntad panel, varjämte mellanrummet fyllts med koksaska. Att regnet skulle hava
slagit igenom denna vägg, är helt uteslutet, och det bär också på andra ställen
kunnat konstateras, att fukten härrört från otätheter i taket, från vilka vattnet
letat sig ned efter väggarna. Genom takets tutning, vilken i varje fall skall verkställas,
och varom här nedan vidare förmäles, undanröjes därför faran för fukt
inom byggnaden. I varje fall bör den inom byggnaden rådande låga temperaturen,
som ligger långt under den för svampens trevnad erforderliga, trygga byggnaden
mot berörda fara för dess bestånd. .

Ifråga om den förmenta större faran för uppkomst och spridning av eld mom
centralfryshuset på grund av där förefintliga system av trätrummor för in- och utpressning
av luft, vill kommissionen framhålla, att genom dessa rör elden ej kan
sprida sig från en våning till en annan, då varje våning har sitt rörsystem. Därtill
kommer, att, om eld skulle uppkomma i någon trumma, elden genom fläktar suges
till luftkylare av betong, där luften måste passera genom en saltvattendusch vid en
temperatur understigande — 10° C. Risken för en allmännare spridning av eld
inom anläggningen på grund av nämnda rörsystem torde därför vara väsentligt

mindre än vad som antagits. .

I avseende på den bristande hållbarheten hos betonggolvet i centralfryshuset
kan kommissionen ej dela den uttalade uppfattningen, att detta skulle bero på betonglagrets
allt för ringa tjocklek. Utom det att betonglagret äger en tjocklek av
5 å 6 centimeter i stället för, såsom uppgivits, 3 centimeter, har golvet i en del
våningar visat sig hållbart. Den närmast liggande förklaringen synes kommissionen
därför vara, att något fel förekommit vid cementlagrets anbringande, då avhjälpandet
av konstaterade brister skulle åvila vederbörande entreprenör. Saväl denna sak som
den, huru bristen ifråga, som i varje fall ej hindrar fryshusets användning, bäst må
kunna avhjälpas, är för närvarande föremål för utredning. Att, såsom föreslagits,
golven skola beläggas med asfalt, vill kommissionen med hänsyn till fryshusets
ändamål att utgöra förvaringslokal för olika slag av7 matvaror bestämt avstyrka,
enär erfarenheten visat, att asfalt lätt ger smak åt matvaror och därigenom kan

skada desamma. . ..

Fukten i lagerhusens källare härrör sig icke från läckning genom vaggarna
i den djupa källaren. På de ställen, där grundvattenytan icke kunnat sänkas undei
den djupa källarens botten, hava dennas väggar gjorts vattentäta. Fukten i källaren
hårrör istället från ytvatten, som inträngt genom de strax under markytan befintliga
murarna och golven till transportbandskulvertarna och maskinhusets undervåning.
Genom täckdiken runt kring lagerhusen har tillförseln av denna fukt avskurits.
Den i marken innanför täckdikena förefintliga fukten måste emellertid först torka
ut, innan källaren blir torr. Sådan uttorkning har redan inträtt i Hallsbergs lagerhus,
som länge hade fuktig källare med läckning i dess övre delar, vilken numera
är torr. Vid några lagerhus (Tomelilla, Klagstorp, Åstorp) har konstaterats, att
täckdikena icke varit fackmässigt utförda. Detta har numera rättats eller äi under
rättning, varför dessa källare inom kort torde komma att vara torra.

Utgifter för kapitalökning: 1920 års tilläggsstat.

Förslaget att ställa elevatorn pa järnfot avhjälper icke den väsentligaste
olägenheten av fukt i källaren, att motorerna taga skada och att spannmålen, som
vid elevatorns tömning måste hällas ut på golvet, blir våt. Källarna måste därför
i varje fall vara torra. Detta är redan fallet i Hallsberg, Vara, Linköping och
Eslöv och kommer, såvitt kommissionen kan se. att vara fallet i de Övriga, så snart
grunden mellan täckdikena hinner torka ut. Genom redan vidtagna åtgärder har
vunnits, att något vatten ej blir kvarstående i källarna, medan däremot i några
rall väggarna och golvet fortfarande varit fuktiga, något som givetvis kan vara
till obehag men som varken skadar den inlagrade spannmålen eller försvårar
driften. Föreslagen järnfot till elevatorn synes kommissionen lämpligen kunna
anbringas i de fall, där källargolven äro fuktiga.

Med avseende på det använda taktäckningsmaterialet vill kommissionen meddela,
att vid byggnadernas planläggning bestämdes, att husen skulle täckas med
tegel med underlag av papp på bräder. Då emellertid vid tidpunkten för träffande
av entreprenadavtal om byggnaderna ifråga taktegel var mycket dyrt och svårt att
anskaffa, beslöts att tills vidare utesluta tegelbeläggningen, under antagande att den
prima takpapp, som kommissionen i entrepenadavtalen föreskrivit, åtminstone under
några år skulle visa sig tillfyllest. Den bästa takpapp, som under kristiden kunnat
anskaffas, har emellertid trots omsorgsfull tjärstrykning visat sig vara så dålig,,
att beläggning av taken med tegel eller annat likvärdigt material enligt kommissionens
med herrar Söderbergh och Anderson samstämmande mening snarast bör
äga rum.

Vid byggnadernas planerande bestämdes, att de skulle förses med enstens
tegelskal till skydd mot regn och eld, och grunden utlades, så att den kunde uppbära
detta. Av besparingsskäl utbyttes emellertid detta mot rörning och putsning
på plankväggen, vilken visat sig hålla tätt. I de undantagsfall, som i skrivelsen
omnämnas, beror fukten enligt kommissionens mening av samma orsaker som de
härovan ifråga om centralfryshuset omförmälda, nämligen otäthet hos taket. Kommissionen
anser därför, att med anbringande av den föreslagna inre brädbeklädnaden
bör anstå, till dess efter takens lagning visat sig, huruvida den konstaterade fukten
icke försvunnit. Skulle så ej vara fallet, håller dock kommissionen före, att den
först planerade tegelväggen är mera effektiv ehuru betydligt dyrare.

Beträffande brandpumpens placering vill kommissionen'' framhålla, att densammas
igångsättning ej sker från källaren utan från transformatorrummet, till
vilket direkt tillträde vinnes utifrån. Visserligen böra släpkontakterna efter pumpens
igångsättning frånslås, men i händelse av eldsvåda kan man dock taga den
kostnad för reparation av motorn, som en underlåtenhet härav medför.

Med avseende på övriga detaljanmärkningar har kommissionen intet att invända,
utan hava åtgärder redan vidtagits med anledning därav. Förändring med
avseende på glaset i dörrarna torde dock kunna anstå, så länge glasen äro täta och
dörrarna fungera nöjaktigt, för att sedermera efter hand vidtagas.»

Därefter har kommissionen i skrivelse till mig den 18 augusti
hemställt om ytterligare anslag till utförande av vissa av de utav besiktningsmännen
tillstyrkta arbetena. I denna skrivelse anföres:

»Sedan kostnadsberäkningar nu blivit uppgjorda, får kommissionen härigenom
meddela, att kostnaderna för takbeläggning med tegel eller likvärdigt material.

Utgifter för kapitalökning: 1920 ärs tilläggsstat. 18

enligt vad av kommissionen infordrade anbud giva vid lianden, kan beräknas betinga
ett pris per kvadratmeter av 15 kronor, vadan beläggning av taken å samtliga
spannmälslagerhus och fryshus skulle draga eu kostnad av tillhopa 150,000 kronor.
Kommissionen har visserligen med vederbörande entreprenörer från böl jan träffat
avtal om beläggning av taken med prima Munksjö takpapp eller papp av samma
godhet, men då entreprenörerna använt den bästa takpapp, som vid tiden för byggnadernas
uppförande kunnat anskaffas, torde det vara synnerligen ovisst, huruvida
entreprenörerna kunna tillförbindas belägga taken med nu tillgängligt bättre material
utan särskild ersättning. Föreslagna alarmanordningar i spannmålslagerhusen torde
kunna utföras för ett belopp av 10,000 kronor samt invändig panel för ett belopp
av 72,000 kronor. Övriga av besiktningsmännen föreslagna åtgärder, vilka av
kommissionen i nämnda skrivelse den 15 innevarande månad föreslagits till utförande,
anser kommissionen kunna utföras för en kostnad av tillhopa 21,000 kronor.

Då emellertid i det av kommissionen i skrivelse den 28 maj innevarande år
äskade belopp icke inberäknats någon avsevärd summa för oförutsedda utgifter, men
det torde vara nödvändigt, att ett dylikt belopp av kommissionen disponeras, med
hänsyn till att ytterligare åtgärder visat sig oundgängliga samt konjunkturerna på
arbetsmarknaden sedan sistlidne maj alltjämt varit i stigande, så att särskilt de
ännu icke fullt avslutade spårläggnings- och planeringsarbetena vid spannmålslagerhusen
och centralfryshuset visat sig draga större kostnader än vad vederbörande
kontrollanters förut uppgjorda beräkningar givit vid handen samt kostnaderna för
de av besiktningsmännen föreslagna, här ovan omförmälda åtgärder endast kunnat
förslagsvis beräknas, vill kommissionen hemställa, att herr statsrådet måtte utverka,
att ett dylikt belopp, förslagsvis 15 procent av det av kommissionen i maj äskade
beloppet 850,000 kronor eller i runt tal 130,000 kronor ytterligare ställes till kommissionens
förfogande.

Kommissionen får sålunda hemställa, att herr statsrådet ville föreslå Kungl.
Maj:t att hos pågående urtima riksdag begära, förutom ovan omförmälda 850,000
kronor, ett belopp av tillhopa 393,000 kronor för utförande av ovanberörda av besiktningsmännen
förordade arbeten att av kommissionen disponeras för slutlikvidering
av de vid spannmälslagerhus- och fryshusanläggningarna utförda arbeten.»

Vid denna skrivelse var fogad en uppgift å kommissionens skulder
den 7 augusti 1919, enligt vilka dessa uppgingo till 812,173
kronor 39 öre, fördelade å 28 fordringsägare.

I utlåtande den 26 augusti 1919 över sistberörda framställning
från kommissionen har statskontoret anfört, att då kostnaderna för
spannmålslagerhusen och kylhusen av riksdagen anvisats under riksstatsrubriken
»utgifter för kapitalökning», det redan av denna anledning
icke syntes kunna ifrågakomma att för täckande av nu förevarande
ytterligare anslagsbehov anlita det under riksstatsrubriken »verkliga utgifter»
uppförda anslaget till oförutsedda utgifter. Men även utgiftens
storlek — sammanlagt 1,243,000 kronor — uteslöte ett tillgripande av
nämnda anslag. Av riksdagen borde därför begäras särskilt anslag för
ändamålet, vilket anslag syntes böra uppföras å tilläggsstat för år 1920.

14 Utgifter för kapitalökning: 1920 års tilläggsstat.

Skulle emellertid med utgifternas bestridande icke kunna anstå till sistnämnda
år, syntes proposition kunna avlåtas till den urtima riksdagen
om bemyndigande för riksgäldskontoret att förskottera beloppet, enär
utgiften väl borde slutligen utgå av lånemedel.

I skrivelse den 30 augusti 1919 anmälde därefter lagerhusbyggnadskommissionen,
att löseskillingen för ett jordområde, som kommissionen
exproprierat för lagerhuset i Vara, blivit vederbörligen bestämd
till 35,881 kronor 58 öre jämte 6 procent ränta från den 7 september
1917, vartill komme ersättning för rättegångskostnader m. m. Då kommissionen
saknade medel att gälda sagda belopp, vilket måste nedsättas
inom nittio dagar, sedan rättens utslag vunnit laga kraft, anhölle kommissionen
att nödiga medel måtte ställas till förfogande. Sedan det
upplysts, att statens fryshusstyrelse, vilken inrättats den 31 december
1917 och jämlikt instruktion den 31 maj 1918 övertagit förvaltningen
av statens fryshus anläggningar, hade tillräckliga medel tillgängliga,
bemyndigade Kungl. Maj:t den 26 september 1919 sistnämnda styrelse att
för gäldande av omförmälda genom expropriationen uppkomna utgifter av
omhänderhavda medel tillhandahålla lagerhusbyggnadskommissionen erforderligt
belopp med skyldighet för kommissionen att återbetala beloppet
jämte ränta, så snart medel därtill av Kungl. Maj:t anvisades. —
Kostnaden för denna marklösen var tagen i beräkning vid lagerhusbyggnadskommissionens
förut under år 1919 gjorda framställningar om
ökat anslag.

Jag torde vidare böra erinra, att Kungl. Maj:t den 28 augusti
1919 godkänt kontrakt angående överlåtelse för tiden till och med den
31 augusti 1920 till Sveriges kvarnintressenter, förening u. p. a., av
ny ttj anderätten till statens ifrågavarande nio spannmålslagerhus. Lagerhusen
mottagas i befintligt skick av föreningen efter syn, med rätt
för föreningen att påkalla de kompletteringar, som kontraktsenligt
åligga entreprenörerna. De skola även återlämnas efter syn och föreningen
är skyldig svara för normalt underhåll. Föreningen skall vid
lagerhusen hålla ständig bevakning mot eldfara och minst en gång i
veckan kontrollera, att befintliga brandsäkerhetsanordningar fungera tillfredsställande.
Skada, som uppkommer genom föreningens vårdslöshet
eller uraktlåtenhet att fullgöra sålunda angivna åtgärder, är föreningen
skyldig gottgöra staten.

Sedan dylika tillträdessyner hållits, har nämnda kvarnintressentförening
i skrivelse den 6 november 1919 påyrkat verkställandet snarast
möjligt av ej mindre de kompletteringar av lagerhusen, om vilkas vid -

Utgifter för kapitalökning: 1920 års tllläggsstat.

tagande statens och föreningens besiktningsmän enats, än även de kompletteringar
och ändringar, som av föreningens besiktningsmän därutöver
iramhållits såsom erforderliga. Lagerhusbyggnadskommissionen underställde
i skrivelse den 17 november 1919 ärendet Kungl. Maj:ts prövning
och meddelade därvid, att i de allra flesta fäll slutbesiktning ägt. rum å
respektive entreprenörers arbeten och att dessa blivit efter vidtagande
av föreskrivna kompletteringar godkända. På grund härav vore endast
ett fåtal av de i syneprotokollen omförmälda arbetena av den beskaffenhet,
att vederbörande entreprenörer vore skyldiga utföra desamma utan ersättning.
På grund härav ägde enligt kommissionens uppfattning föreningen
icke rätt påfordra, att staten skulle låta utföra och bekosta
flertalet av de utav besiktningsmännen påyrkade åtgärderna. Då emellertid
större delen av de utav besiktningsmännen enhälligt föreslagna
arbetena syntes vara av beskaffenhet att böra snarast möjligt komma
till utförande, enär de vore nödvändiga för att lagerhusen skulle kunna
effektivt utnyttjas, föresloge kommissionen, att de måtte omedelbart företagas,
innan lagerhusen i full utsträckning toges i anspråk av föreningen.
De av endast kvarnintressentföreningens besiktningsmän föreslagna åtgärderna
ansåge kommissionen däremot icke böra åtminstone för närvarande
vidtagas. Kommissionen har därefter särskilt för varje lagerhus
yttrat sig angående de ifrågasatta åtgärderna samt tillstyrkt sådana fölen
sammanlagd kostnad, uppgående jämte utgifter Yör administration
och kontroll till i runt tal 40,500 kronor. Härvid har takens täckning
med tegel icke ifrågasatts utan i stället påläggning av amerikansk eller
engelsk takpapp, för vilken säljarna iklätt sig fem års garanti, förordats,
där dylikt arbete visat sig behövligt. Slutligen har hemställts om bemyndigande
att omedelbart låta utföra ifrågavarande arbeten i sålunda
angiven utsträckning samt om erhållande av medel därtill.

Efter det statskontoret avgivit utlåtande, bemyndigade Kungl. Maj:t
den 21 november 1919 statens fryshusstyrelse att för omedelbart utförande
genom lagerhusbyggnadskommissionens försorg vid ett vart av
ifrågavarande spannm ålslagerhus av de utav samtliga besiktningsmän
för lagerhuset anbefallda arbeten, som av lagerhusbyggnadskommissionen
befunnes nödvändiga för lagerhusets underhåll eller effektiva utnyttjande
och vilkas verkställande ej enligt förenämnde kontrakt ankomme å
kvarnintressentföreningen, tillhandahålla lagerhusbyggnadskommissionen
erforderligt belopp intill 40,500 kronor med skyldighet för kommissionen
att återbetala beloppet jämte ränta, så snart medel härför av Kungl.
Maj:t anvisats.

Huvuddelen av de kostnader, för vilka medel sålunda ställts till

Departe mentschefen.

6 Utgifter för kapitalökning: 1920 års tilläggsstat.

iagerhusbyggnadskommissionens förfogande, får anses hava ingått i kommissionens
beräkningar i maj och augusti 1919 angående ytterligare
behövliga anslag.

På grund av de såväl nu som förut framhållna omständigheterna
hava kostnaderna för ifrågavarande lagerhus- och fryshusanläggningar,
vilkas utförande under kristiden måst starkt forceras, blivit högst väsentligt
högre än från början beräknats. Angelägenheten att skyndsamt
färdigställa dem jämte svårigheten i vissa avseenden att anskaffa fullgott
material har även gjort, att det icke kunnat undvikas, att åtskilliga
mer eller mindre befogade anmärkningar kunnat framställas mot det
sätt, på vilket de utförts. Avhjälpandet av dessa brister, i den mån detta
varit möjligt, har dragit ytterligare kostnader till förut icke beräknade
belopp.

Emellertid äro byggnaderna nu färdiga, med undantag av vissa
smärre kompletteringsarbeten, vilka avses skola utföras med de medel,
som nu begärts. Då det är angeläget, såväl att de betydande skulder,
som lagerhusbyggnadskommissionen måst ådraga sig men ännu icke
kunnat gälda, bliva så fort ske kan betalda, som att medel till omförmälda
återstående kompletteringsarbeten ställas till kommissionens förfogande,
tillstyrker jag, att framställning avlåtes till riksdagen om anvisande av
medel härtill. Enligt vad jag i senare hälften av nästlidna december
månad från kommissionen erfarit, har vid förnyad granskning av kommissionens
återstående utgifter belunnits, att det förut begärda anslagsbeloppet,
1,243,000 kronor, visserligen sannolikt komme att bliva tillräckligt,
men att det med hänsyn till det ovissa utfallet av några ännu
icke meddelade skiljedomar mellan kommissionen och entreprenörer ansetts
försiktigast, om anslaget höjdes till 1,300,000 kronor. Jag finner mig
böra tillstyrka, att sistnämnda belopp nu äskas. Det skall givetvis allenast
i mån av behov användas för ändamålet. De av statens tryshusstyrelse
gjorda utläggen böra givetvis härav återgäldas.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för gäldande av återstående kostnader för
anordnande av statens spann målslagerhus och fryshus
såsom utgift för kapitalökning anvisa å tilläggsstat, för
år 1920 ett förslagsanslag, högst ... kronor 1,300,000.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen
hemställt i ovan angivna fyra ärenden.

Utgifter för kapitalökning: 1920 års tllläggsstat.

Hans Maj:t Konungen täcktes därtill lämna bifall
samt förordnade, att utdrag av detta protokoll skulle
överlämnas till finansdepartementet för iakttagande vid
uppgörandet av förslag till tllläggsstat för år 1920.

Ur protokollet:

Tvär Brage.

bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand, 2 höft. (Nr 2.)

Utgifter för kapitalökning: 1920 års tilläggsstat, bil. il I

Bil. 3.

FÖRTECKNING

över

Utgifterna för kapitalökning.

Att täckas av

Punkt i bil 1.	länemedel.	andra stats-i ukomster.	Sid. i
		Kronor		Kronor.	bil. 1.
	Statens affärsverksamhet.
	A. Postverket.
[!•]	Inventarier .................................................	....... 400,000		—	2
[2.]	Posthus i Krylbo ...........................................	....... 175,000	—	—	2
[3.]	Fastighet i Gävle ...........................................	....... 10,000	—	—	2
[4-]	Posthus i Ludvika...........................................	....... 385,000	—	—	2
[5-3	Fastighet i Borlänge........................................	....... 125,000	—	—	7
[6.]	Fastighet i Jörn..............................................	....... 45,000		—	10
[7-3	Fastighet i Bengtsfors .....................................	....... 55,000	—	—	12
[8.]	Tomt i Hudiksvall...........................................	....... 40,000	—	—	15
	B. Telegrafverket.
[9.]	Stationsbyggnad i Malmö ...............................	....... 220,000	—	—	20
[10-]	Byggnadstomt i Skövde ...................................	....... 90,000	—	—	21
[11.]	Fastighet i Kramfors .....................................	....... 75,000	—		24
[12.]	Byggnadstomt i Hälsingborg.............................	....... 80,000	—	—	27
[13.]	Byggnudstomt i Robertsfors .............................	....... 500	—	—	30
[14.]	Fastighet i Simrishamn ...................................	....... 65,000	—	—	32
[15.]	Uppförande av arbetarbostäder i Nynäshamn .....	....... 500,000	-	,--	34
[16.]	Inköp av arbetarbostäder i Nynäshamn	....... 17,300	—	—	38
[17.]	Ungkarlshotell i Nynäshamn .............................	....... 200,000	—	—	3»
[18.]	Fastighet i Limhamn ......................................	....... 32,000	—	—	41
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand.	2 käft. (Nr 2.)		1

Utgifter för kapitalökning:: 1920 års til/äggsstat, bil 3.

Att täckas av

Punkt i
bil. 1.

lånemedel.

Kronor.

[19.] Utvidgning av telegrafbyggnaden i Sundsvall ............ 200,000: —

[20.] Stationsbyggnad i Vilhelmina 100,000: —

[21.] Arbetarbostäder i Östersund .................................... 118,900: —

[22.] Arbetarbostäder i Malmö ....................................... 247,400: —

[23 ] Arbetarbostäder i Sundsvall .................................... 140,000: —

[24.] Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende.
............................................................. 15,000,000: -

andra statsinkomster.

Kronor.

Sid. i
bil. 1.

44
44

C. Statens järnvägar.

[25.]	Ombyggnad av Varbergs bangård ..........................	550,000:
[26.]	Ombyggnad av bangården vid Uppåkra	20,000:
[27.]	Utvidgning av bangården vid Katrineholm ...............	25,000:
[28.]	Ny lokal godsbangård i Kristinehamn	45,000:
[29.]	Utvidgning av bangården vid Gällivare ....................	131,000:
[30.]	Nya stationer och mötesplatser ..............................	98,900:
[31.]	Spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem	645,600:
[32.]	Speciella anläggningar å bangårdar...........................	5,000:
[33.]	Omläggning av statsbanelinjen Kållered—Lindome ......	100,000:
[34.]	Ombyggnad av bron över Norsälven å linjen Laxå — Charlottenberg ...................................................	190,000:
[35.]	Ny lokomotivstation vid Krylbo ..............................	120,000:
[36.]	Driftverkstäder ......................................................	30,500:
[37.]	Tillbyggnad av och diverse anläggningar vid vissa lo-komotivstationer ...............................................	97,000:
[38.]	Husbyggnader.........................................................	925,700:
[39.]	Elektrifiering av statsbanelinjen Kiruna— Svartön ......	8,000,000:
[40.]	Ordnande av brandväsendet vid statens järnvägar......	50,000:
[41.]	Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten	500,000:
[42.]	Konjunkturtillägg till vissa före år 1918 beviljade anslag	2,031,000:
[43.]	Järnvägsförbindelse mellan svenska och finska järn-vägsnäten............................................................	800,000
[44.]	Statsbanan Sveg—Bruntio .......................................	2,500,000
[45.]	Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare ............	1,900,000
[46.]	Statsbanan Umeå—Holmsund ................................	900,000
[47.]	Markförvärv .........................................................	300,000
[48.]	Rullande materiel.................. ...........................	2,000,000
]49.]	Genomgående tryckluftbroms....................................	300,000:

50
50
50

53
53

65
65
65

Utgifter för kapitaliVknin^;: 1920 års tMiiggsstat, bil. B.

		Att	täckas	tv
Punkt i hil i.	lånemedel.	andra Htats-j inkomster, j	Bid. i
		Kronoi	•	Kronor.	bil. 1.
	D. Statens vattenfallsferk.
i 50.]	Ombyggnad av Södertälje kanal .............................	1,100,000		—	00
[51.]	Porjus kraftstation, konjunkturtillägg........................	500,000	—	- -
[52.]	Andra utbyggnaden av kraftstationen vid Porjus ......	1,050,000	—	- —	68
\|53.]	Första utbyggnaden av kraftstationen vid Harspr&nget	3,000,000	—		68
154.]	Stora Lule älvs reglering .......................................	1,400,000	—	—	68
155.]	Älvkarleby kraftstation ........................................	2.05,000	—	—	68
[5<>.]	Första utbyggnaden av kraftstationen vid Motala ......	700,000	—	—	69
[57.]	Förlagskapital för anskaffande av bränsle för Västerås ångkraftstation ...................................................	500,000	—		70
[58.]	Distributionsanläggningar för statens kraftverk............	8,000,000: —	—	72
	Statens val ten fallsverks fastighetsförvaltning.
[59.]	Förstärkning av rörelsekapital, att utgå av tillfälliga lånemedel............................................................	1,700,000: —	—	72
	Gemensamma anslag.
[60.]	Inventarier ............................................................	500,000: —	—	82
[61.]	Bostadshus åt statens vattenfallsverks personal in. m.	500,000: —	—	82
Punkt i bil. 2. E. Statens domäners fond.				Sid. i bil. 2.
[1-1	Tomt till jägmästarbostad i Malåträsk..................... •	—		4,000: —	2
	Statens utlåningsfonder.
[2-]	Kraftledningslånefonden.............................................	1,000,000: —	—	2
[3.]	Kolonisternas kreaturslånefond....................................	100,000: —	—	2
	Spannmålslagerhus m. m.
[4.]	Anordnande av statens spannmålslagerhus och fryshus	1,300,000: —	—	3