Kungl. Maj:ts Proposition Nr 293.

1

Nr 293.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg
åt svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder;
given Stockholms slott den 5 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för beredande åt svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder
av dyrtidstillägg under år 1920 å deras av statsmedel utgående avlöningsförmåner
enligt samma grunder som för befattningshavare i statens
tjänst å tilläggsstat under åttonde huvudtiteln för år 1920 anvisa ett förslagsanslag
å 30,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

DUST AK.

Olof Olsson.

lithuny till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 248 käft. (Nr 293).

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 293.

Dyrtidstillägg
åt
svenska sjömanspräster

i vissa utländska
hamnstäder.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 mars
1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Olsson anförde:

Till religiös och social verksamhet bland svenskar i utländska hamnstäder
anvisade 1919 års lagtima riksdag på extra stat för år 1920 ett
förslagsanslag, högst, 34,500 kronor. Detta anslag ställdes av Kungl.
Maj:t genom beslut den 19 juni 1919 till svenska kyrkans missionsstyrelses
förfogande att användas till avlönande under år 1920 av:

1) en svensk sjömanspräst i Kiel ............................................kronor

2) en d:o i West-Hartlepool ................... »

3) en d:o i Calais-Dunkerque, som tilli ka

innehar pastorsbefattningen i svenska Sofiaförsamlingen
i Paris................................................................ 1 2 3 4 5 6 7

4) en svensk sjömanspräst i Stettin ....................................... »

5) en d:o i London..................................... »

6) en d:o i Antwerpen .............................. 3

7) en d:o i Rotterdam .............................. »

4,000: —
4,500: —

2,000: —
4,000: —
3,500: —
3,000: —
4,500: —

3

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 293.

8) en svensk sjömanspräst i Kristiania ........................... kronor 4,500: —

9) en d:o i Hull .......................................... » 4,500: —

Summa kronor 34,500: —

Med anledning av en av missionsstyrelsen i skrivelse den 22 maj 1919
gjord framställning om beredande av arvodesförhöjning åt ifrågavarande
prästmän har Kungl. Maj:t i 1920 års statsverksproposition, jämlikt min
under punkten 42 i bilagan åttonde huvudtiteln gjorda hemställan, föreslagit
riksdagen att till religiös och social verksamhet bland svenskar i
utländska hamnstäder anvisa på extra stat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst 41,500 kronor. Nämnda belopp är avsett att möjliggöra en förhöjning
av arvodena för samtliga ifrågavarande sjömanspräster, med undantag
för dem i Kiel och Stettin samt Calais-Dunkerque, till 5,000 kronor,
för sjömansprästerna i Kiel och Stettin till 4,500 kronor samt för
sjömansprästen i Calais-Dunkerque till 2,500 kronor.

Ingen av ifrågavarande prästmän har för tiden före år 1919 i sin
egenskap av sjömanspräst erhållit dyrtidstillägg i likhet med befattningshavare
i statens tjänst. För beredande av dyrtidstillägg under år 1919 åt
sjömanspastorn i Kristiania H. F. V. Lyth å hans av statsmedel utgående avlöningsförmåner
enligt de grunder, som under nämnda år gällde för befattningshavare
i statens tjänst, anvisade emellertid 1919 års lagtima riksdag i
anledning av därom av Kungl. Maj:t gjord framställning i proposition den
14 mars 1919, nr 376, å tilläggsstat under åttonde huvudtiteln för sagda
år ett förslagsanslag, högst 3,400 kronor.

Såsom framgår av det vid Kungl. Maj:ts proposition nr 2 om tillläggsstat
för år 1920 fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1920, punkten 16, har framställning gjorts
av svenska kyrkans missionsstyrelse om avlåtande av förslag till riksdagen
därom, att samtliga av ovanberörda anslag på extra stat avlönade
sjömanspräster måtte för år 1920 komma i åtnjutande av enahanda dyrtidstillägg,
som för samma år beviljas övriga av statsmedel avlönade
tjänstemän.

Enligt vad jag uttalade till nämnda statsrådsprotokoll ansåg jag mig
böra förorda, att dyrtidstillägg till ifrågavarande präster finge utgå å den
del av avlöningen, som utgjordes av statsmedel, och efter samma grunder,
som vore eller kunde bliva fastställda för befattningshavare i statens
tjänst. Enligt de för tiden till och med den 30 juni 1920 gällande grunderna
skulle härför för år 1920 erfordras ett belopp av cirka 26,500 kronor.
Med hänsyn därtill att Kungl. Maj:t då ännu icke fattat något be -

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 293.

slut i fråga om framställning angående grunderna för dyrtidstilläggs utgående
till befattningshavare i statens tjänst under senara halvåret av
1920, kunde det belopp, som krävdes för de nu ifrågasatta dyrtidstilläggen,
då ännu icke angivas, men syntes nämnda summa böra för här ifrågavarande
ändamål beräknas å tilläggsstat för år 1920. I enlighet härmed
föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att, i avbidan på proposition angående
dyrtidstillägg under år 1920 åt svenska sjömanspräster i vissa utländska
hamnstäder, för ändamålet beräkna på tilläggsstat för samma år
ett förslagsanslag av 26,500 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t numera den 30 januari 1920 till riksdagen avlåtit
proposition, nr 95, med förslag till kungörelse med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. m., anhåller
jag att få ånyo inför Kungl. Maj:t anmäla frågan om dyrtidstillägg för
år 1920 åt ifrågavarande sjömanspräster.

Till stöd för förberörda av missionsstyrelsen gjorda framställning om
dyrtidstillägg åt dessa prästmän, vilken framställning är dagtecknad den
29 oktober 1919, har missionsstyrelsen, som redan i sin förut omnämnda
skrivelse den 22 maj 1919 rörande arvodesförhöjning åt samma prästmän
upptagit frågan om dyrtidstillägg åt dem, anfört följande:

De lönebelopp, som av statsmedel utgå till de av svenska kyrkans missionsstyrelse
förordnade prästmännen och vilka icke hava varit föremål för någon förhöjning,
sedan befattningarna inrättades eller, beträffande de äldsta, på omkring 2C år och
därutöver, hava genom de senaste årens i följd av kriget oerhört ökade levnadsomkostnader
visat sig absolut otillräckliga för att giva dem ens en nödtorftig bärgning.
Styrelsen har sökt träda emellan och tillskjutit smärre belopp till deras löner av de
frivilliga medel, som influtit för själva verksamhetens löpande utgifter, under förhoppning
att kristiden skulle vara av mera övergående natur. Så har dess värre icke visat
sig vara förhållandet. Dyrtiden fortfar, och priserna visa i vissa andra länder till
och med tendens till ytterligare ökning.

Eldigt officiella intyg ställa sig de närvarande priserna på livsförnödenheter i
respektive länder på följande sätt: 1 England stå levnadsomkostnaderna i en ökning av
116 procent frän år 1914. I Tyskland hava priserna på ransonerade livsmedel ökats
med omkring 300 procent, på icke ransonerade livsmedel med 1,000 procent och därutöver
och på övriga förnödenheter med omkring 500 procent. I Norge hava levnadsomkostnaderna
stigit med omkring 180 procent, i Holland livsförnödenheterna med 133
—250 procent och beklädnadsartiklar med 100—150 procent. För Frankrike och
Belgien hava inga officiella intyg erhållits, men enahanda prisförhöjning vitsordas även
där hava ägt rum. Någon sänkning säges icke i en nära framtid vara att förvänta.

Den för det svenska myntet förut gynnsamma penningkursen, som berett sjömansprästerna
ett tillfälligt fast otillräckligt lönetillskott, har nu i stort sett, utom beträffande
Tyskland, återgått till den normala. I Holland hava kurserna sista året stått
över pari och alltså inneburit förlust vid lönekvartalens utsändande. Beträffande
Tyskland må dock erinras därom, att de därstädes bosatta sjömansprästerna på grund

5

Kung!.. Maj:ts Proposition Kr 293.

av därvarande livsmedelsbrist varit och fortfarande komma att bliva nödsakade att i
stor utsträckning från Sverige förskaffa sig livsmedel, vilka ytterligare fördyras genom
frakt- och tullkostnader.

Av skal, som styrelsen anfört i sin den 22 maj 1919 avlåtna skrivelse med ansökan
om förhöjda grundlöner för år 1921, ser styrelsen ingen möjlighet att av de
gåvomedel, som skänkas för verksamheten i utländska hamnstäder, vidare kunna lämna
tillskott till sjömansprästernas löner, utan att denna verksamhet därigenom komme
att lida det allvarsammaste avbräck och i sin utveckling hämmas.

Statskontoret har den 11 november 1919 avgivit infordrat yttrande
över denna framställning och därvid, efter erinran om Kungl. Maj:ts förenämnda
proposition om dyrtidstillägg åt sjömanspastorn i Ivristiania,
anfört följande:

Enligt det vid nämnda proposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet anförde
vederbörande departementschef vid ärendets föredragning i statsrådet bland annat
följande:

»Av de lämnade uppgifterna framgår, att den till Lyth nu utgående avlöningen
måste anses vara allt för knapp med hänsyn till de betydligt ökade levnadskostnaderna
i Kristiania. Då missionsstyrelsen på grund av de stora krav, som ställas
på densamma, icke i ökad utsträckning torde kunna anslå medel till avlöning åt sjömanspastorn
i Kristiania, synes ingen annan utväg finnas än att staten träder hjälpande
emellan.»

Vidare yttrade departementschefen:

»Jag har visserligen hyst stor tveksamhet, huruvida jag borde understödja denna
framställning med hänsyn till konsekvenserna beträffande övriga sjömanspräster, vilkas
avlöning bestrides i samma ordning som nu förevarande. Någon framställning om
dyrtidstillägg har dock icke gjorts beträffande dessa präster, av vilka eu stor del för
övrigt tjänstgör i länder, där dyrtiden dels icke varit så tryckande som i Norge och
dels i viss grad blivit för dem kompenserad genom den högre kursen på svenska penningar.
_ Med hänsyn härtill har det synts mig försvarbart att nu framlägga förslag i
detta ärende, ehuru jag ej är i tillfälle att fullt bedöma, huruvida härigenom icke
kan uppstå orättvisa gentemot andra prästmän, som tilläventyrs kunna befinna sig i
samma ställning som Lyth. Dyrtidstillägg av statsmedel till denne bör givetvis endast
utgå å den del av avlöningen, som utgår av statsmedel, och efter samma grunder, som
kunna bliva fastställda för befattningshavare i statens tjänst.»

Av nu förevarande framställning synes emellertid framgå, att vad departementschefen
sålunda yttrat till stöd för sin hemställan om dyrtidstillägg för år 1919 åt sjömanspastorn
i Kristiania torde kunna anföras såsom skäl jämväl för beredande av dyrtidstillägg
för år 1920 icke blott åt nämnde pastor utan även åt de svenska sjömansprästerna
i övriga uti berörda framställning omförmälda utländska hamnstäder.

I de flesta av dessa hamnstäder synes nämligen dyrtiden för närvarande göra
sig nära nog lika kännbar som i Kristiania, i vissa av dem ännu kännbarare, och, enligt
råd upplyst blivit, synes icke heller förefinnas någon möjlighet för sjömansprästerna
i sagda städer att härför erhålla kompensation genom högre kurs på svenska
penningar, med undantag av prästerna i de tyska hamnstäderna, men dessa hava i
stället att kämpa med eu prisstegring, som vida överstiger den i Kristiania rådande,
och äro dessutom nödsakade att i stor utsträckning hämta sina livsmedel från Sveri -

6

Departe mentschef^ -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 293.

ge, vilket, med hänsyn till här rådande höga livsmedelspriser i förening med dryga
frakt- och tullkostnader, givetvis måste ställa sig synnerligen dyrbart.

Statskontoret finner sig fördenskull i anledning av föreliggande framställning böra
hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva, att dyrtidstillägg må
under år 1920 utgå till de svenska sjömansprästerna i nu ifrågavarande utländska
hamnstäder å deras av statsmedel utgående avlöningsförmåner enligt enahanda grunder,
som för nämnda år äro eller kunna varda fastställda för befattningshavare i statens
tjänst.

Vad angår sjömanspastorn i Kristiania har svenske ministern därstädes
i en till ministern för utrikes ärendena ställd, till ecklesiastikdepartementet
överlämnad skrivelse av den 20 september 1919, under framhållande
att levnadsomkostnaderna i Kristiania vore lika högt uppdrivna som
under år 1918 och att någon som helst utsikt till minskning under den
närmaste tiden icke förefunnes, hemställt, att proposition måtte avlåtas
till riksdagen om beviljande av dyrtidstillägg för Lyth under år 1920.

Med hänsyn till den omständigheten, att ifrågavarande sjömanspräster
icke äro befattningshavare i statens tjänst, kan givetvis tvekan råda
rörande lämpligheten att i avseende å rätt till dyrtidstillägg jämställa
dem med sådana befattningshavare. Samma skäl, som föranlett beredande
av dyrtidstillägg åt sjömanspastorn i Kristiania, nämligen avlöningens
knapphet i förhållande till de betydligt ökade levnadskostnaderna, synes
emellertid göra sig gällande även beträffande övriga sjömanspräster, vilka
erhålla sin huvudsakliga avlöning av statsmedel. Vad angår den förut såsom
skäl mot dyrtidstilläggs utgående till dessa prästmän anförda omständigheten,
att de erhöllo kompensation genom den höga kursen på svenska penningar,
inverkar densamma numera icke eller åtminstone icke i någon högre
grad i fråga om de flesta av dessa präster. Endast beträffande de i Tyskland
och Frankrike anställda sjömansprästerna skulle nämnda förhållande kunna
utgöra ett skäl mot att bevilja dyrtidstillägg åt dem. De höga levnadskostnaderna
i Tyskland torde emellertid, såsom jämväl statskontoret med styrka
framhållit, göra det önskvärt att icke sätta dessa präster i en undantagsställning.
Vad sjömanspastorn i Calais-Dunkerque angår torde med hänsyn
till det ringa arvodesbelopp, 2,000 kronor, som till honom utgår, knappast
vara skäl utesluta honom från förmånen av dyrtidstillägg. Härvid
torde dock böra omnämnas, att bemälde prästman såsom pastor i svenska
Sofiaförsamlingen i Paris åtnjuter, förutom förmånen av fri bostad och
visst belopp av församlingsavgifter, 1,169 kronor från det å åttonde huvudtiteln
uppförda ordinarie anslaget till svenska kyrkan i Paris, å vilket belopp
han erhåller dyrtidstillägg.

För beredande åt ifrågavarande sjömanspräster av dyrtidstillägg en -

7

Rungl. Maj:ts Proposition Nr 293.

ligt de grunder, som gälla för befattningshavare i statens tjänst för första
halvåret 1920 och som av Kungl. Maj:t föreslagits för senare hälften av
samma år, skulle erfordras ett belopp av cirka 30,000 kronor. Då missionsstyrelsen
förklarat sig ur stånd att av till styrelsens förfogande stående
medel bereda styrelsen underlydande sjömanspräster ökning i avlöningen,
torde detta i stället böra ankomma på staten.

Såsom jag förut erinrat, har för nu ifrågavarande ändamål å 1920 års
tilläggsstat beräknats ett belopp av 26,500 kronor. Erforderliga medel för
täckande av den merkostnad till belopp av 3,500 kronor, som föranledes
av . de ändrade grunderna för dyrtidstilläggets utgående, lära emellertid,
enligt vad jag inhämtat, kunna beredas å tilläggsstaten.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders
Kung!. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för beredande åt svenska sjömanspräster i vissa
utländska hamnstäder av dyrtidstillägg under år 1920
å deras av statsmedel utgående avlöningsförmåner enligt
samma grunder som för befattningshavare i statens
tjänst å tilläggsstat under åttonde huvudtiteln för år
1920 anvisa ett förslagsanslag å 30,000 kronor. •

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:
Gösta NeuendorJJ.