Kungl. Maj:ts Proposition Nr 292.

1

Nr 292.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid tekniska skolorna i Stockholm
och Eskilstuna, bergsskolorna i Filipstad och Falun
samt vävskolan i Borås; given Stockholms slott den 5
mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att

dels medgiva, att dyrtidstillägg må utgå till befattningshavare vid
tekniska skolan i Stockholm och vid tekniska skolan i Eskilstuna för den
del av år 1920, under vilken kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst icke bestridas av det vid sidan av huvudtitlarna såsom
avsättning å 1920 års riksstat för ändamålet anvisade särskilda anslag,
ävensom till befattningshavare vid vävskolan i'' Borås för år 1920
samt till befattningshavare vid bergsskolorna i Filipstad och Falun jämte
därmed förenade yrkesskolor för vart och ett av åren 1919 och 1920;

skolande nämnda dyrtidstillägg utgå efter de grunder, som beträffande
motsvarande tid äro eller varda fastställda för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst;

dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas ej blott å de
avlöningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare å stat uppförda,
utan även å den höjning i avlöningen, som i form av provisorisk
lönereglering eller tillfällig löneförbättring tillerkänts dem genom bidrag
av stat, landsting, kommun eller från enskild donation, samt

under villkor, vad angår befattningshavare vid såväl de tekniska
skolorna i Stockholm och Eskilstuna som vävskolan i Borås, att halva
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 247 höft. (Nr 292.) 1

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 292.

kostnaden för dyrtidstillägg bestrides av vederbörande kommun eller
landsting samt, vad angår bergsskolorna i Filipstad och Falun jämte därmed
förenade yrkesskolor, att 2/s av kostnaden ■ för dyrtidstillägg bestridas
av järnkontoret;

dels och för ovan angivna ändamål anvisa på tilläggsstat för år 1920
ett förslagsanslag av 150,000 kronor.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Kungl. Maj:ts Proposition Kr 292.

3

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,
Statsråden: PETERSSON,

PETRÉN,

Nilson,

Löfgren,

friherre PALMSTIERNA,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Olsson anförde härefter:

Vid anmälan den 7 januari 1920 av anslagsbehoven under tilläggsstaten
till riksstatens för år 1920 åttonde huvudtitel hemställde jag under
punkten 72, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att, i avbidan på
proposition angående dyrtidstillägg åt befattningshavare vid de tekniska
skolorna i Stockholm och Eskilstuna, bergsskolorna i Filipstad och Falun
samt vävskolan i Borås, beräkna på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag
av 150,000 kronor. Denna min hemställan blev av Kungl. Maj:t
bifallen. Jag anhåller nu att få återupptaga frågan.

Vad först beträffar befattningshavare vid de tekniska skolorna i Stockholm
och Eskilstuna åtnjuta dessa, jämlikt kungörelsen den 30 maj 1919
(nr 262) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i

Dyrtidstilllägg
åt befattningshavare
rid
tekniska skolorna
i Stockholm
och
Eskilstuna,
bergsskolorna
i Filipstad
och Falun
samt vävskolan
i Borås.

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 292.

statens tjänst — vilken kungörelse gäller till och med den 30 juni 1920
— dyrtidstillägg efter de grunder, som äro i denna kungörelse fastställda;
härvid skall dock iakttagas, att dyrtidstillägg skall beräknas ej blott å de
avlöningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare å stat uppförda,
utan även å den höjning av avlöningen, som i form av provisorisk
lönereglering eller tillfällig löneförbättring tillerkänts dem genom bidrag
av stat och kommun eller från enskild donation, samt gäller vidare såsom
villkor, att halva kostnaden för dyrtidstillägget skall bestridas av vederbörande
kommun. Härför erforderliga medel hava för år 1919 utgått ur
det på tilläggsstat för samma år under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till beredande av dyrtidstillägg under år 1919 åt befattningshavare
i statens tjänst.

Det har nu befunnits lämpligt att i fråga om dyrtidstillägg för statstjänstemän
i egentlig bemärkelse särskilja befattningshavarna vid omförmälda
tekniska skolor och, då fortsatt dyrtidstillägg för år 1920 för dessa
uppenbarligen är av nöden, beräkna under åttonde huvudtiteln ett för detta
ändamål avsett särskilt anslag. I den framställning, som i proposition nr
95 till innevarande års riksdag avlåtits angående allmänna grunder för dyrtidstillägg
under år 1920 åt befattningshavare i statens tjänst, har ävenledes
undantagits förenämnda tekniska skolors befattningshavare, och, på
sätt framgår av det propositionen i utdrag vidfogade statsrådsprotokollet över
finansärenden, har föredragande departementschefen erinrat, att förslag
rörande tjänstinnehavarna vid nämnda tekniska skolor lärer i annan ordning
framdeles komma att underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Då jag sålunda nu hemställer om förslag till riksdagen angående ett
särskilt anslag till dyrtidstillägg för år 1920 åt befattningshavare vid tekniska
skolorna i Stockholm och Eskilstuna att utgå under enahanda förutsättningar
och villkor, som äro bundna vid 1919 års dyrtidstillägg, har
jag ansett mig böra härmed förknippa uppkommen fråga om dyrtidstillägg
åt lärarna vid bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vid vävskolan i
Borås, vilka skolor i förhållande till staten intaga en ställning, som är
liknande den, i vilken de tekniska skolorna i Stockholm och Eskilstuna
befinna sig.

Vad först beträffar bergsskolorna i Filipstad och Falun tillåter jag
mig till en början i avseende å dessa skolors ställning till statsverket hänvisa
till vad jag anfört rörande desamma såväl i årets statsverksproposition,
bilagan åttonde huvudtiteln, punkt 250, som vid anmälan den 13 februari
1920 av frågan om tillfällig löneförbättring åt lärarna vid samma skolor
(proposition nr 89). Beträffande särskilt frågan om dyrtidstillägg till
lärarna vid dessa skolor vill jag erinra, hurusom riksdagen å tilläggsstat

5

Kungl. Muj:ls Proposition Nr 292.

för år 1919 anvisat såsom bidrag med 3/5 till vissa vid uppgörandet av

1918 års stat för sagda skolor jämte därmed förenade yrkesskolor icke beräknade
kostnader för dyrtidstillägg åt lärarna ett förslagsanslag, högst,
10,053 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta utbetala beloppet till
brukssocietetens fullmäktige i järnkontoret, sedan villkoren för lyftandet
av det utav 1917 års riksdag för år 1918 beviljade anslaget till undervisningsverksamheten
vid nämnda skolor visats behörigen fullgjorda. Vid
anmälan av denna fråga (1919 års statsverksproposition, bilagan åttonde
huvudtiteln, sid. 803) yttrade min företrädare i statsrådsämbetet, att, därest
den rådande dyrtiden fortfore och i anledning därav dyrtidstillägg
alltjämt komme att utgå till statens befattningshavare, staten icke kunde
undandraga sig att även för åren 1919 och 1920 lämna bidrag till sådana
åt bergsskolornas lärare utgående dyrtidstillägg, som bestämts enligt de
för statstjänare vid varje tid gällande grunder. Då vid tidpunkten för

1919 års statsverkspropositions avlämnade sistnämnda grunder ej voro
kända, ansåg departementschefen, att medel till statsbidrag för detta år borde
äskas först sedan det visat sig, huruvida och till vilka belopp dyrtidstilllägg
för nämnda år kunde bliva erforderliga. Någon framställning till
1919 åis riksdag, avseende år 1919, blev icke avlåten. Under erinran om
anförda omständighet har nu skolöverstyrelsen i skrivelse den 30 augusti
1919 gjort framställning i syfte att dyrtidstillägg måtte fortfarande beredas
ifrågavarande lärare.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit och då dyrtidstillägg enligt
vissa grunder för år 1918 beviljats bergsskolornas lärare, tillstyrker jag,
att framställning göres till riksdagen om beredande av dyrtidstillägg till
dessa lärare såväl för år 1919 som för år 1920, under förutsättning att
2/5 av dyrtidstillägget bestridas av järnkontoret och med tillämpning i övrigt
av de grunder, som för respektive års dyrtidstillägg åt statstjänare äro
eller varda fastställda.

Vidkommande därefter vävskolan i Borås tillåter jag mig i avseende å
denna skola och dess ställning till statsverket hänvisa till vad härom yttrats
såväl i 1919 års statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln (sid.
805 ff.) som i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag, bilagan
åttonde huvudtiteln (sid. 727 ff). Såsom härav framgår erbjuder denna
skolas ställning vissa likheter med den ställning, som intages av de tekniska
skolorna i Stockholm och Eskilstuna. Vävskolans lärare hava förut
ej åtnjutit statsbidrag till dyrtidstilläggen ; det synes mig emellertid billigt,
att en anordning i detta syfte träffas. Förhållandet har också uppmärksammats
av skolöverstyrelsen, som i skrivelse den 30 augusti 1919 framlagt
förslag i denna riktning, överstyrelsen anser berättigat, att vid fast -

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 292.

ställande av det belopp, varmed eventuellt dyrtidstillägg för år 1920 skulle
utgå till ifrågavarande befattningshavare, enahanda grunder tillämpas, som
hittills stadgats för befattningshavare vid omförmälda tekniska skolor i
Stockholm och Eskilstuna. Ifrågavarande dyrtidstillägg borde alltså utgå
efter samma grunder samt under villkor, att halva kostnaden för dyrtidstillägg
bestredes av vederbörande landsting. Jag anser detta överstyrelsens
förslå» vara med rättvisa och billighet överensstämmande och vill fördenskull
tillstyrka förslag i ämnet till riksdagen.

Vag angår kostnaderna för det dyrtidstillägg, varom nu är fråga,
ställer det sig givetvis vanskligt att härvidlag kunna göra några exakta
beräkningar, i all synnerhet som det är svårt erhålla kännedom, i vilken
utsträckning olika befattningshavare innehava eller komma att under år
1920 innehava annan statstjänst, varå utgår fullt dyrtidstillägg, d. v. s.
med beräkning efter ett procenttal, motsvarande grundtalet. Härjämte
vill jag erinra, hurusom 1919 års riksdag förklarat, att under år 1920
tills vidare och intill dess definitivt beslut fattats rörande de medel, av
vilka för sagda år kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst skola bestridas, härför erforderliga belopp skola utgå —
frånsett befattningshavare vid vissa affärsdrivande verk m. fl. — från ett
vid sidan av huvudtitlarna såsom avsättning å 1920 års riksstat anvisat
särskilt anslag till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg för sistnämnda
år. Då givetvis dyrtidstilläggen för befattningshavare vid de
tekniska skolorna i Stockholm och Eskilstuna för de första månaderna av
år 1920 jämlikt ovanberörda kungörelse den 30 maj 1919 rekvireras och
utbetalas från detta anslag, har vid nu förevarande kostnadsberäkning hänsyn
jämväl härtill måst tagas. En approximativ beräkning har lämnat som
resultat ett belopp av 150,000 kronor, och jag vill uttrycka förhoppning,
att denna summa skall visa sig tillfyllest. Givetvis bör anslaget hava
karaktär av förslagsanslag.

I avseende å dyrtidstillägg för år 1921 har som bekant till bestridande
av kostnaderna för dylik förmån åt statens befattningshavare föreslagits
riksdagen att vid sidan av huvudtitlarna såsom avsättning å 1921
års riksstat anvisa ett visst belopp. Då en motsvarande anordning uppenbarligen
är önskvärd även i ovan omförmälda fall, men medel för ändamålet
ej äro beräknade, är det min avsikt att så tidigt sig göra låter tillstyrka
avlåtande av framställning till nästkommande års riksdag angående
dyrtidstillägg för år 1921 för befattningshavare vid förenämnda skolor.
Om möjligt bör man söka vinna en anordning, som förebygger för näst -

7

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 292.

följande år den lucka i dyrtidstilläggets utgående, som eljest skulle uppkomma
för år 1921. Jag vill uttrycka den förhoppningen, att vederbörande
läroanstalter äga utvägar att för den tid av någon månad, det kan bliva
tal om, hålla vederbörande befattningshavare skadeslösa för ett eventuellt
fördröjt statsbidrag till dvrtidstilläggen.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

dels medgiva, att dyrtidstillägg må utgå till befattningshavare
vid tekniska skolan i Stockholm och vid
tekniska skolan i Eskilstuna för den del av år 1920,
under vilken kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst icke bestridas av det vid
sidan av huvudtitlarna såsom avsättning å 1920 års
riksstat för ändamålet anvisade särskilda anslag, ävensom
till befattningshavare vid vävskolan i Borås för år 1920
samt till befattningshavare vid bergsskolorna i Filipstad
och Falun jämte därmed förenade yrkesskolor för
vart och ett av åren 1919 och 1920;

skolande nämnda dyrtidstillägg utgå efter de grunder,
som beträffande motsvarande tid äro eller varda
fastställda för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst;

dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas
ej blott å de avlöningsförmåner, som äro för
vederbörande befattningshavare å stat uppförda, utan
även å den höjning i avlöningen, som i form av provisorisk
lönereglering eller tillfällig löneförbättring tillerkänts
dem genom bidrag av stat, landsting, kommun
eller från enskild donation, samt

under villkor, vad angår befattningshavare vid såväl
de tekniska skolorna i Stockholm och Eskilstuna som
vävskolan i Borås, att halva kostnaden för dyrtidstillägg
bestrides av vederbörande kommun eller landsting samt,
vad angår bergsskolorna i Filipstad och Falun jämte
därmed förenade yrkesskolor, att 2/s av kostnaden för
dyrtidstillägg bestridas av järnkontoret;

dels ock för ovan angivna ändamål anvisa på tilllägg
sstat för år 1920 ett förslagsanslag av 150,000
kronor.

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 292.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle proposition av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Neuendorff.

Stockholm 1920, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
200677