Kungl, Maj:ts proposition Nr 288.

1

Nr 283.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bidrag till bestridande
av kostnaderna för underhåll och vård av
Tullgarns slott med tillhörande byggnader, parkanläggningar
och trädgård; given Stockholms slott den 5
mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
iinansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,

att nettoinkomsten från de av 1877 års riksdag till statsverket
indragna, förut under Tullgarns kungsgård lydande hemman och lägenheter
må, i den mån de äro för statsverkets räkning utarrenderade,
från och med den 14 mars 1920 användas till underhåll och vård av
Tullgarns slott med tillhörande byggnader, parkanläggningar och trädgård
m. m.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt 239 käft. (Nr 288.)

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 283.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5
mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellneu,
Statsråden: Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde:

I den till 1877 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen föreslog
Kungl. Maj:t riksdagen, att Tullgarns kungsgård med därtill
hörande hemman och lägenheter samt de inventarier, som kunde tillhöra
kungsgården, skulle tillsvidare ställas till Kungl. Maj:ts disposition I

skrivelse den 19 maj 1877, nr 43, anmälde riksdagen, att riksdagen
på det sätt bifallit den av Kungl. Maj:t gjorda framställningen,
att till Hans Maj:t Konungen skulle under hans livstid överlämnas ej
mindre Tullgarns slott med därtill hörande byggnader, trädgård och
parkanläggningar samt inventarier än även Tullgarns kungsgård järnte
därmed under eget bruk då förenade hemmanen Kårtorp, Skyttorp,
Nora och Stortorp med därtill hörande torp och lägenheter, varemot ej
mindre samtliga övriga under Tullgarn förut lydande hemman och
lägenheter skulle till statsverket indragas och för dess räkning utarrenderas
än även den till själva kungsgården jämte de densamma då
underlydande hemman hörande skog skulle överlämnas till skogsstyrelsen
att för statens räkning förvaltas, dock med kungsgården och därmed

3

Kungl. Maj.ts proposition Nr 283.

framgent förenade hemman och lägenheter förbehållen rätt att, för så
vitt sådant var med skogens bestånd förenligt, kostnadsfritt erhålla till
husbehov utsyning i skogen så väl till byggnader och reparationer som
till gärdsel och vedbrand.

I omförmälda skrivelse anförde riksdagen vidare. Oaktat den
Tullgarns kungsgård tillhörande jordegendom sålunda väsentligen förminskades,
både riksdagen likväl föreställt sig, att med hänseende till
det ökade värde, jorden genom ett förbättrat brukningssätt numera erhållit,
inkomsterna borde bliva tillräckliga för underhåll av slottet med
vad därtill hörde, utan att särskilt anslag behövde därtill anvisas.

Enligt riksdagens skrivelse av den 10 maj 1878, n:r 30, medgav
riksdagen, på därom av Kungl. Maj:t gjord framställning, att hemmanen
nr 1 och 2 Tullbotorp samt lägenheten Eriksö ängar finge anses
inbegripna i den till disposition av då regerande Konungen under
Tullgarns kungsgård upplåtna mark. Slutligen beslöt riksdagen i skrivelse
av den 15 maj 1885, nr 53, att, därest nuvarande Hennes Maj:t
Drottningen komme att överleva sin gemål, hon skulle äga att såsom
änkesäte tillträda och under sitt änkestånd med full nyttjanderätt besitta
Tullgarns slott med därtill hörande byggnader, trädgård och parkanläggningar
samt inventarier, allt i enlighet med Kungl. brevet den 1
juni 1807, samt Tullgarns kungsgård jämte de hemman, torp och lägenheter
samt övriga rättigheter, som enligt riksdagens omförmälda skrivelser
den 19 maj 1877 och den 10 maj 1878 dit hörde.

I en till riksmarskalksämbetet ställd skrivelse av den 15 september
1919 har nu Tullgarns slottsförvaltning anfört i huvudsak följande.

Av den utredning, varpå den år 1877 beslutade dispositionen av
slottet och kungsgården vore grundad, torde framgå, att man hade
tänkt, att kostnaderna för underhåll av slottet, med vad därtill hörde,
skulle täckas av inkomsterna från de jordområden, som ingingo i
dispositionen. Emellertid visade det sig snart, att de beräknade inkomsterna
från kungsgården med underlydande jordegendomar samt
trädgårdarna icke kunde täcka utgifterna för underhållet av slottet med
tillhörande byggnader samt parken.

Sålunda hade enligt en av hovförvaltningen uppgjord promemoria
under åren 1909—1918 från Hans Maj:t Konungens hovförvaltning
utgått följande belopp såsom bidrag till bestridandet av utgifterna
för Tullp-arns slott.

O O

Tullgarns
slottsfö: -vältning.

4

Uiks marskalksäm

betet.

Kung!.. Maj:ts proposition Nr 283

År

1909................

............................... kronor

17,233: 68

»

1910................

.............................. »

26,683: 63
23,660: oa

»

1911.................

1912.................

............................. »

21,127: 04

»

1913.................

............................... »

22,675: 36

1914................

............................ »

22,102: 97

))

1915...............

............................... »

17,689: 7 9

»

1916................

.............................. )>

28,662: 64

»

1917................

............................. »

20,680: 5 9

»

1918..........

.............................. :»

18,101: 54

Summa kronor

218,617: 33

Slottsförvaltningen anförde vidare:

Visserligen komme arrendeavgifterna från år 1921 att höjas, men
på samma gång ökades ock kostnaderna för nnderhållet på grund av de
höga arbets- och materialprisen, synnerligast som under de närmaste
åren förelåge eu del erforderliga och dyrbara arbeten att utföra såsom
elektrifiering av slottet tillhörande byggnader, omändring och delvis
omläggning av vattenledningen, uppförande av nya arbetarbostäder m. in.

Att så betydande utgifter för underhåll av Tullgarns slott skulle
drabba hovförvaltningen, ansåge slottsförvaltningen icke lämpligt, utan
hemställde sistnämnda förvaltning, huruvida icke, då arrendetiden år
1921 för de år 1877 från Tullgarn skilda arrendena utginge, desamma
åter kunde få läggas under Tullgarns förvaltning samt inkomsterna
användas såsom bidrag till slottets underhåll.

I skrivelse den 17 december 1919 har nu riksmarskalksämbetet
underställt Kungl. Maj:ts prövning den av Tullgarns slottsförvaltning
gjorda framställningen samt därvid anfört, bland annat, följande.

»Då riksmarskalksämbetet, med föranledande av slottsförvaltningens å Tullgams
slott förevarande framställning nu går att underställa detta ärende Eders
Kungl. Maj:ts nådiga prövning, tillåter sig ämbetet att till en början erinra därom,
att ämbetet, som genom nådig remiss den 1 juni 1877 anbefallts avgiva underdånigt
utlåtande i då väckt fråga om överlämnande till Hans Maj:ts Konungens
disposition av Tullgarns slott och kungsgård jämte därtill hörande hemmanen Kårtorp,
Skyttorp, Nora och Stortorp, men med undantagande därvid av övriga under
Tullgarn lydande hemman och lägenheter, uti underdånigt memorial den 11 i
nyssnämnda månad anförde bland annat följande:

’—--ehuru någon slags befattning med Tullgarns slott, kungsgård och

tillhörigheter hittills icke varit riksmarskalksämbetet anförtrodd och således någon
speciell kännedom därom icke hos riksmarskalksämbetet förefinnes, har riksmarskalks -

Kungl. Maj-is proposition Nr 283. 5

ämbetet dock trott sig böra fästa nådig uppmärksamhet på allmänt kända förhållanden,
såsom

att då särskilt anslag till underhållet av Tullgarns slott, byggnader, park,
trädgård m. m. ej varit anvisat, därtill i första rummet använts avkastningen, så
långt den räckt till, av de hemman och lägenheter, vilka hittills lytt under Tullgarn,
men numera skola för kronans räkning utarrenderas, men att denna avkastning
icke varit för underhållet tillräcklig, utan därtill vanligen måst lämnas icke
obetydligt särskilt bidrag, av de förra innehavarnes hovhållningsmedel;

att detta förhållande måste i ännu högre grad ökas för framtiden, då till
nämnda underhåll endast kan av kungsgårdens avkastning användas nettoinkomsten
av kungsgården och de fyra ovanuppräknade, under eget bruk varande hemmanen; samt
att denna nettoinkomst måste hädanefter bliva förminskad därav, att torp,
som hittills utgjort dagsverken vid den under kungsgården brukade jorden, men äro
belägna på mark, som tillhör hemman och lägenheter, de där nu skola utarrenderas,
således numera icke komma att sådan dagsverksskyldighet utgöra.

Det bör således, på grund av nu anförda omständigheter, synas betänkligt
att i underdånighet tillstyrka Eders Kungl. Maj:t att antaga riksdagens erbjudande
i avseende å Tullgarns slott och kungsgårds överlämnande till Eders Kungl. Maj:t,
enär följden därav måste bliva icke obetydliga särskilda tillskott av Eders Kungl.
Maj:ts hovhållningsanslag, om vilkas belopp det nu torde vara omöjligt att med
någon slags säkerhet uppgöra beräkning; men

med avseende å de många dyrbara och kära hågkomster, som Tullgarn för
Eders Maj:t och konungahuset innefattar och dem Eders Maj:t säkerligen vill ytterligen
öka och utveckla, vågar riksmarskalksämbetet underdånigst hemställa, att vad
riksdagen nu i avseende på Tullgarn erbjudit, må av Eders Kungl. Maj:t antagas,
dock med Eders Kungl. Maj:t förbehållen rätt att, därest det skulle visa sig, att
underhållet bleve för Eders Kungl. Maj:ts hovhållning alltför betungande, kunna,
efter laga fardagstid, till disposition för svenska statsverket åter avlämna Tullgarns
slott och kungsgård, med de fyra uppräknade hemmanen och emottagna, staten tillhöriga
inventarier.’

Vad riksmarskalksämbetet då ansåg sig kunna förutse skola bliva förhållandet,
vid en upplåtelse av dispositionsrätten till Tullgarns slott och kungsgård, sedan
därifrån undantagits här ovan angivna hemman och lägenheter, nämligen att underhållet
av Tullgarns slott, byggnader, park, trädgård m. m. skulle erfordra alltjämt ökade
bidrag från Eders Maj:ts hovhållning, har även såsom av det ovan anförda framgår,
till fullo gått i uppfyllelse. Under den senast förflutna tioårsperioden hava nämligen
dessa bidrag, såsom ovan nämnts, uppgått till i medeltal närmare 22,000 kronor
om året. Den av riksdagen vid tiden för dispositionsrättens upplåtande uttalade förmodan,
att inkomsterna från kungsgården, även sedan därifrån undantagits vissa
hemman och lägenheter, skulle genom jordens förbättrade brukningssätt bliva tillräckliga
för underhåll av slottet, med vad därtill hör, utan att särskilt anslag behövde
därtill anvisas, har däremot ingalunda visat sig motsvaras av verkliga förhållandet.

Aven om de från kungsgården och underlydande hemman utgående arrendebeloppen
under de förflutna åren blivit i viss mån höjda och jämväl ansetts böra
för nästkommande arrendeperiod ytterligare höjas, hava likväl priserna å för slottets
underhåll erforderliga materialier ävensom löner och övriga arbetspriser, som känt
är. i så avsevärd grad ökats, att nettoinkomsterna från kungsgården och under -

6

Kung!.. Moj:ts proposition Nr 283.

lydande ingalunda äro eller bliva tillräckliga för underhåll i värdigt skick av det
minnesrika och dyrbara Tullgarns slott med därtill hörande byggnader, park, trädgård
m. m.

Att såsom av riksmarskalksämbetet uti ovanberörda underdåniga memorial
förutsattes, Tullgarns slott skulle, därest underhållet av slottet bleve för Eders Maj:ts
hovhållning alltför betungande, av Eders Maj:t till disposition för svenska statsverket
åter avlämnas, finner riksmarskalksämbetet likväl — med hänsyn till de uppgifter
detta slott för Eders Maj:t personligen torde hava att fylla och till de betydande
omkostnader Eders Maj:t låtit hittills genom Eders Maj:ts hovhållning bestrida
för slottets underhåll och förskönande samt med avseende jämväl därå att
slottet en gång, därest behov därav skulle uppstå, är bestämt såsom änkesäte för
Hennes Maj:t Drottningen — nu icke kunna eller böra ifrågasättas.

Av den utav slottsförvaltningen lämnade, här ovan refererade utredningen
torde, enligt riksmarskalksämbetets förmenande, med all tydlighet framgå det
trängande behovet av bidrag i en eller annan form till underhållet av Tu ilgarns
slott med tillhörigheter. Då riksmarskalksämbetet likväl under nuvarande förhållanden
icke anser sig böra ifrågasätta anvisande av särskilt anslag för ifrågavarande
ändamål, har riksmarskalksämbetet, vid övervägande av möjligheterna för beredande
av ökade medel till underhåll av Tullgarns slott, funnit slottsförvaltningens i ämnet
framställda förslag välbetänkt och åtminstone för närvarande, den enda till buds
stående utvägen.

Under åberopande av vad sålunda blivit anfört, får riksmarskalksämbetet i
underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes till riksdagen avlåta nådig
proposition därom, att samtliga de hemman och lägenheter med tillhörande skog,
som lydde under Tullgarns kungsgård, innan densamma jämlikt riksdagens beslut
år 1877 överläts till Eders Maj:ts disposition, måtte, då nuvarande arrendetiden för
samma hemman och lägenheter år 1921 utgår, åter läggas under Tullgarns kungsgård
och från desamma utgående arrenden och övriga inkomster inflyta till Tullgarns
slottsförvaltning med rätt för slottsförvaltningen att använda nettobehållningen
härav till underhåll och vård av Tullgams slott med tillhörande byggnader, parkanläggningar
och trädgård m. m.»

Av i ärendet införskaffad utredning framgår, att av de hemman
och lägenheter under Tullgarns kungsgård, som enligt 1877 års riksdagsbeslut
indragits till statsverket, hemmanet Fifång enligt beslut den
23 januari 1899 från och med den 14 mars 1901 tillagts Tullgarns
kronopark, varjämte enligt beslut den 21 mars 1919 förordnats, att
jämväl egendomarna Påläng, Spårtorp, Norra Askö och Södra Askö
skola från och med den 14 mars 1921 ställas under skogsstatens omedelbara
vård och förvaltning för att förenas med nämnda kronopark.
Arrendeavgifterna för sistnämnda fyra hemman uppgå för närvarande
till sammanlagt 1,105 kronor. Övriga av ifrågavarande hemman upptagas
å följande av domänstyrelsen upprättade tablå.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 283.

7

Egendomens

namn

num-

mer

man-

tal

Socken

1

Tomter och
åker

Hela arealen

i

1 har I

ar

har

ar

Häggenäs ........................

b 2

1

Hals .........

27

419

58

27

Vinterhälla .....................

1

1

» .........

36

114

80

114

Fjärdsvall .....................j

1

7*

Vagnhärad...

9

227

14

123

Trössla .....................)

1-3

3

83

868

151

176

Fruholmen (Furholmen)......

1

V*

22

512

92

141

Hallsla ...........................

1, 2 ''

2

»

61

056

116

701

Rumla..............................

1, 2

174

66

377

108

621

Libbetomta........................

1

74

»

12

460

28

159

Eriksö ...........................|

1

V*

Mörkö.........

5

889j

Vreta ...........................j

1

v*

» .........

9

411/

76

195

Gullberga ........................

1

7*

» .........

20

510

74

794

Harburen, med Kätlsö ......

1

7*

| * .........

18

664

75

945

Gälön.............................

1

—

Trosa .........

2 i

704

! 24

512

Samtliga dessa

fastigheter

äro utarrenderade

till

den 14

mars

1921. Följande tablå upptager dels det nuvarande arrendebeloppets
storlek dels ock uppskattningsnämndens förslag till nya arrenden avseende
tiden 1921—1931.

1901—1921.

1 1921—1931.

Arrende

i Nybyggnads-| skyldighet

j Summa

Summa

kr.

kr.

kr.

kr.

Häggenäs...........................

.................. 650

60

710

970

Vinterhälla ........................

.................. 650

65

715

1,400

Fjärdsvall

Trössla

............. 1 2,210

1

120

2,330

3,420

Fruholinen ........................

.................. 525

50

575

710

Hallsta..............................

.................. 1,400

100

1,500

2,400

Rumla ..............................

.................. 1,115

130

1,245

1,800

Libbetomta........................

................ 270

27

297

385

Eriksö

Vreta

...............j 411

38

449

500

Gullberga...........................

.................. 540

50

590

720

Harburen med Rättsö .........

.................. 500

50

550

550

Gälön ..............................

..................i 105

10 1

115

1 250

8,376

Summa

700

9,076

13,105

8

Vomän styrclsen.

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 283.

En av Tullgarns slottsförvaltning avgiven P. M. rörande dels beloppen
av till slottsförvaltningen nu ingående arrenden från Tullgarns
kungsgård med underlydande och dels de belopp, varmed samma arrenden
föreslagits skola utgå under den nya arrendeperioden efter år
1921, utvisar att enligt nu gällande arrendekontrakt de årliga arrendeutgifterna
utgjorde

för Tullgarns Kungsgård, sedan avdragits dels 810 kronor för
i arrendet ingående del av kronogården Trössla dels 577 kronor

utgörande beviljad arrendeavkortning, ............................... kronor 3,613

för Nora gård efter beviljat avdrag av 300 kronor

för järnvägens framdragande över ägorna .......................... » 2,800

för Sjötorps gård ............................................................. » 2,500

Summa kronor 8,913

Enligt samma P. M. både under sommaren 1919 förrättats värdering
av Tullgarnsarrendena, därvid arrendeavgifterna efter år 1921
föreslagits

för Tullgarns Kungsgård, efter beräknat avdrag av 1,620 kronor

för i arrendet ingående del av kronogården Trössla........ kronor 8,380

för Nora gård ..................................................................... * o,600

för Sjötorps gård. vars arrendekontrakt utgår

först år 1926 ............................................................................. .» 2>5QQ

Summa kronor 16.480

I ärendet har domänstyrelsen den 27 december 1919 avgivit infordrat
utlåtande samt därvid anfört, att styrelsen icke hade något att
erinra mot bifall till den av riksmarskalksämbetet gjorda framställningen,
i vad den avser de i ovanintagna tablå upptagna fastigheter.

Av den i ärendet lämnade redogörelsen framgår, att allt sedan år
1909 Kungl. Maj:ts hovförvaltning årligen nödgats tillskjuta avsevärda
belopp för Tullgarns slott med tillhörande byggnader och park. Dessa
tillskott hava under åren 1909—1918 uppgått till i medeltal omkring 21,800
kronor årligen och enligt en till mig lämnad uppgift har hovförvaltningens
utgift för sagda ändamål under år 1919 utgjort 33,213 kronoi
61 öre. Med hänsyn till rådande förhållanden torde kunna förutses,
att ifrågavarande underhållskostnader komma att för framtiden ytterligare
stegras.

Från och med den 14 mars 1921 beräknas arrendeinkomsterna
från Tullgarns kungsgård med därtill hörande Nora och Sjötorpsgarden
utgå med ett belopp, som är 7,56 f kronor högre än det nuvarande.

9

Kungl. Majds proposition Nr 283.

Jämte denna höjning skulle vid ett bifall till riksmarskalksäm betets
förslag ytterligare ett belopp av 13,105 kronor, motsvarande de för
tiden från och med den 14 mars 1921 beräknade arrendeavgifterna
från de av 1877 års riksdag till statsverket indragna fastigheterna,
komma att tilläggas de för slottets underhåll hittills tillgängliga medel,
vilka alltså skulle komma att ökas med 20,672 kronor. Även med eu
sådan ökning synes emellertid hovförvaltningen fortfarande nödgas tillskjuta
avsevärda belopp. Beräknas ifrågavarande underhållskostnader
hädanefter uppgå till samma belopp som för år 1919, skulle dess årliga
bidrag komma att uppgå till ett belopp av omkring 12,000 kronor.

Då den av 1877 års riksdag uttalade förmodan, att inkomsterna
från själva kungsgården skulle vara tillräckliga för slottets underhåll,
sålunda icke visat sig riktig, anser jag det vara lämpligt, att från
statsverkets sida åtgärder vidtagas i syfte att nedbringa hovförvaltningens
utgifter för ifrågavarande ändamål. Jag anser mig emellertid icke,
på sätt av riksmarskalksämbetet föreslagits, kunna tillstyrka, att fastigheterna
ifråga, vilka genom riksdagens beslut indragits till statsverket,
åter läggas under kungsgården. Däremot tillåter jag mig föreslå, att
inkomsten från ifrågavarande fastigheter må, i den män desamma äro
utarrenderade, tillsvidare användas till underhåll av Tullgarns slott med
tillhörande byggnader, park och trädgård.

Den av mig sålunda tillstyrkta anordningen torde böra få avse
de arrendemedel, vilka inflyta från och med den 14 innevarande mars månad.

I ämnet erforderliga föreskrifter torde böra ankomma på Kungl.
Maj:t att meddela.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag alltså hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att nettoinkomsten från de av 1877 års riksdag till statsverket indragna,
förut under Tullgarns kungsgård lydande hemman och lägenheter
må, i den mån de äro för statsverkets räkning utarrenderade, från och
med den 14 mars 1920 användas till underhåll och vård av Tullgarns
slott med tillhörande byggnader, parkanläggningar och trädgård in. in.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall, och skulle till riksdagen avlåtas proposition
av den lydelse, bil. litt, . . . vid detta protokoll
utvisar.

Hr protokollet
Elis fAndakt.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 239 käft. (Nr 283.)