Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

1

Nr 280.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ortstillägg till
tjänstemän och betjänte vid länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län in. fl.; given Stockholms slott den 12 mars
1920.

Under åberopande av Inlagd a utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att
dels, för beredande för år 1921 av ortstillägg till vissa tjänstemän
och betjänte vid landsstaten i Göteborgs och Bohus län, på extra stat för
samma år under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,750
kronor,

dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits, besluta sådan ändring
i anmärkningen 2) under de av 1918 års lagtima riksdag enligt skrivelse
nr 415 i samband med regleringen av löneförhållanden m. m. för vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare beslutade tillägg till
avlöningsstaterna för vissa angivna verk och institutioner, att, därest bostad
med bränsle anvisas åt vaktmästare vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län, han för sådan förmån skall, så länge ortstillägg till honom utgår, av
lönen avstå 225 kronor för år.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

C. E. Svensson.

Bihang till riksdagens protokoll 1020. 1 sand. 206 käft. (Nr 280.)

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans May.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 mars

1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Branting,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,

Statsråden Undén,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Departementschefen, statsrådet Svensson anförde:

Genom beslut av 1908 års riksdag infördes vid landsstaten en ny
avlöningsform, ortstillägg, och fastställdes ortstillägg att utgå, förutom till
en del befattningshavare vid länsstyrelsen i Stockholms län, till vissa angivna
tjänstemän och betjänte vid såväl länsstyrelserna som fögderiförvaltningarna
i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

I den i samband med omorganisationen av fögderiförvaltningen av
1917 års riksdag godkända, av Kungl. Maj:t den 14 juni 1917 fastställda
avlöningsstaten för landsstaten upptogos ortstillägg med oförändrade belopp
och efter oförändrade grunder. Enligt berörda avlöningsstat utgick ortstillägg
med följande belopp, nämligen:

Kungl. Maj:Is proposition nr 280.

3

Stockholms

De tre norr-

län

landslänen

Kronor

Kronor

till landssekreterare och landskamrerare med vardera.........

. . 600

300

>

länsassessor med.......................

. . 400

200

>

länsnotarie och länsbokhållare av första eller andra lönegraden med vardera 300

150

»

landskanslist och landskontorist med vardera...........

. . 200

100

>

skrivbiträde och vaktmästare med vardera............

. . 150

75

>

landsfogde...........................

. . 400

200

>

häradsskrivarc och landsfiskal..................

200

1919 års lagtima riksdag beslöt i samband med regleringen av de
kvinnliga biträdenas avlöningsförmåner, att ortstillägg till skrivbiträden
vid nämnda länsstyrelser skulle från och med år 1920 utgöra för Stockholms
län 200 kronor och för övriga län 100 kronor för år.

Samma riksdag medgav vidare, i enlighet med Kung]. Maj:ts i statsverkspropositionen
därom gjorda framställning, att ortstillägg finge från och
med år 1920 utgå jämväl till tjänstemän och betjänte vid landsstaten i
Västernorrlands län i samma utsträckning och efter enahanda grunder som
beträffande omförmälda tre norrlandslän.

I innevarande års statsverksproposition (femte huvudtiteln punkt 85)
har framlagts förslag om inrättande vid vissa länsstyrelser av kvinnliga
biträden av andra lönegraden, i samband varmed de förutvarande skrivbiträdena
skulle benämnas kvinnliga biträden av första graden. Till biträdena
av andra graden i de fyra norrlandslänen skulle utgå ortstillägg
med samma belopp som till (je förutvarande kvinnliga skrivbiträdena.

I 1919 års statsverksproposition omförmäldes, att jämväl länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län gjort framställning om ortstillägg till
tjänstemännen vid länsstyrelsen. Föredragande departementschefen ansåg
sig likväl på anförda skäl icke kunna för det dåvarande framlägga något
förslag för riksdagen i detta avseende, men framhöll samtidigt, att en snar
lösning av länsstyrelsens i Göteborg ortstilläggsfråga syntes av behovet
påkallad. I årets statsverksproposition omförmäldes under femte huvudtiteln
(sid. 263), att länsstyrelsen förnyat nämnda framställning och framhölls
därvid, att frågan möjligen kunde inom kort ånyo anmälas. Sedan
socialstyrelsen numera inkommit med för frågans bedömande erforderliga
uppgifter, anhåller jag att få åter upptaga ärendet till behandling.

I sina framställningar i ämnet har länsstyrelsen huvudsakligen framhållit,
att redan vid den år 1916 företagna levnadskostnadsundersökningen

Fråga om
ortstillägg
till tjänstemän
vid
länsstyrelsen
i Göteborg.

Länsstyrel sen.

4

Klent/!. Maj:ts proposition nr 280.

Socialstyrel sen.

hade Göteborg i dyrhetshänseende, jämfört med Stockholm och länsresidensstäderna
i de norrländska länen, kommit närmast Stockholm och
Östersund. Enligt de av socialstyrelsen publicerade sammanställningarna
av levnadskostnaderna å olika orter inom riket för t. ex. lista kvartalet
1919 intog Göteborg jämte Östersund med indextalet 108 i dyrhetshänseende
bland de undersökta residensstäderna platsen närmast efter Stockholm
med indextalet 117. Motsvarande tal för Umeå och Luleå utgjorde
respektive 101 och 106. De undersökningar, som verkställts rörande levnadskostnaderna
i samband med genomförandet av ny lönereglering för de
affärsdrivande verken — i vilken fråga en översikt lämnats i det av kommunikationsverkens
lönekommitté avgivna betänkandet å sid. 297 — lämnade
jämväl stöd åt uppfattningen, att Göteborg i dyrhetshänseende närmade
sig Stockholm. Tydligt torde sålunda vara, anser länsstyrelsen, att levnadskostnaderna
i Göteborg sedan åtskilliga år i varje fall ställa sig högre
än i vissa norrländska residensstäder, där ortstillägg utgår. Under sådana
förhållanden kunde länsstyrelsen icke finna annat än billighet och rättvisa
kräva, att länsstyrelsens tjänstemän snarast möjligt komme i åtnjutande
av ortstillägg. Aven om någon skillnad skulle göras mellan Stockholm
och Göteborg vid bestämmandet av ortstilläggen, syntes det länsstyrelsen
under alla förhållanden möjligt att. med ledning av tillgängligt utredningsmaterial
så avväga beloppen, att de komme att motsvara vad förhållandena
å de olika orterna krävde.

På grund härav har länsstyrelsen hemställt, att ortstillägg måtte
beredas tjänstemännen vid länsstyrelsen i Göteborg, landsfogden därvid
inbegripen.

Till följd av remiss har socialstyrelsen den 17 september 1919 }dtrat
sig i ärendet och därvid för sin del vitsordat riktigheten av de utav länsstyrelsen
meddelade uppgifterna ifråga om livsmedelskostnadernas storlek.
Styrelsen har därvid tillika meddelat, att enligt livsmedelskostnadsberäkningar,
avseende andra kvartalet 1919, indextalen för nyssnämnda residensstäder
voro följande: Stockholm 116, Göteborg 108, Östersund 106, Umeå
101 och Luleå 105. För såvitt man får döma av dessa siffror skulle
alltså, framhåller styrelsen, Göteborg i dyrhetshänseende numera stå något
före de anförda norrländska residensstäderna och ej komma synnerligen
långt efter Stockholm. Styrelsen fäster emellertid samtidigt uppmärksamheten
på att nämnda beräkningar omfatta endast utgifterna för livsmedel,
lyse och bränsle samt följaktligen icke kunna anses giva ett fullt säkert
uttryck för orternas dyrhetsförhållande. Intill dess den genom kungl.
brev den 19 juni 1919 anbefallda nya dyrortsgrupperingen, i vilken hän -

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

5

syn tagits jämväl till hyresnivåns och skattesatsernas höjd, blivit färdig,
saknades sålunda ett tillräckligt uttömmande prisstatistiskt material för
säkert bedömande av föreliggande spörsmål.

Sedermera har socialstyrelsen till mig överlämnat en på grundval
av det för nämnda dyrortsgruppering erhållna materialet verkställd preliminär
sammanställning av uppgifterna för samtliga residensstäder. De för
Stockholm beräknade utgifterna hava därvid satts lika med 1,000 och indextalen
för de övriga orterna beräknats i proportion härtill. Sammanställningen
visar, att efter Stockholm kommer i dyrhetshänseende närmast
Luleå med jämförelsetalet 956 och i tredje rummet Göteborg med jämförelsetalet
947. De tre övriga förut omförmälda norrländska residensstäderna
intaga däremot Härnösand sjätte rummet med jämförelsetalet 922,
Östersund nionde rummet med jämförelsetalet 916 och Umeå trettonde
rummet med jämförelsetalet 901.

Den senast utförda dyrortsgrupperingen, vid vilken för vinnande av
största möjliga noggrannhet hänsyn tagits till utgifterna icke allenast för
livsmedel, lyse och bränsle utan även för hyra och skatter, giver sålunda
vid handen, att Göteborg i dyrhetshänseende intager tredje rummet bland
rikets länsresidensstäder och kommer före Härnösand, Östersund och Umeå,
i vilka städer landsstatstjänstemännen redan tillerkänts ortstillägg. I samband
med blivande nya löneregleringar torde väl vara att förvänta, att en
mera genomgående och riktig dyrortsgruppering för ett flertal tjänstemannagrupper
kommer att, liksom för kommunikationsverkens personal
redan skeft, bliva genomförd. Med hänsyn till de nyss lämnade uppgifterna
synes emellertid billigheten kräva, att, i enlighet med vad länsstyrelsen
hemställt, ortstillägg redan nu tillerkännas tjänstemännen vid Göteborgs
länsstyrelse, landsfogden däri inbegripen. Ortstilläggets belopp
synes därvid böra bestämmas i överensstämmelse med vad för de tre
Nordandslänen gäller. Den ekonomiska innebörden av detta förslag — om
hänsyn jämväl tages till den i statsverkspropositionen gjorda framställningen
om inrättande vid länsstyrelserna av kvinnliga biträden av andra
lönegraden — framgår av följande tablå:

1 landssekreterare'' .....

1 landskamrerarc . .

2 länsaBsessorer .......

1 länsnotarie av l:a lönegraden
1 > > 2:a »

Belopp för varje
befattningshavare

Samma

Kronor

Kronor

. . . 300

300

... 300

300

... 200

400

... 150

150

... 150

150

Departe ments chefen.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Belopp för varje
befattningshavare

Kronor

1 länsbokhållare av l:a lönegraden................150

1 > > 2:a > ................150

6 landskanslister........................100

5 landskontorister........................100

2 kvinnliga biträden av 2:a lönegraden............. 100

5 > > > l:a > ..............100

2 vaktmästare.......................... 75

1 landsfogde...........................200

Samma —

Summa

Kronor

150

150

600

500

200

500

150

200

3,750

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit kräves sålunda ett anslag
av 3,750 kronor, vilket, på sätt i årets statsverksproposition antytts, synes
kunna lämpligen anvisas å extra stat. Ehuru i statsverkspropositionen
nämnda anslagsbelopp icke beräknats, lär, enligt vad jag inhämtat, tillgång
härtill kunna beredas å budgeten.

I samband härmed nödvändiggöres emellertid en ändring av de utav
1918 års riksdag vid regleringen utav löneförhållanden m. m. för vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare beslutade tillägg till
avlöningsstaterna för länsstyrelserna, i vad angår Göteborgs och Bohus län.
Därest nämligen vaktmästare vid länsstyrelsen i nämnda län erhåller ortstillägg,
torde han, för det fall att bostad och bränsle anvisas honom, böra
i likhet med vaktmästarna vid länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län av lönen avstå 225 kronor för år. Jag
tillstyrker därför, att i anmärkningen 2) under omförmälda tillägg till
avlöningsstaterna för, bland annat, länsstyrelserna göres sådan ändring,
att vaktmästare vid länsstyrelsen i Göteborg blir likställd med vaktmästare
vid länsstyrelserna i Härnösand, Östersund, Umeå och Luleå.

På grund av vad jag nu anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels, för beredande för år 1921 av ortstillägg till
vissa tjänstemän och betjänte vid landsstaten i Göteborgs
och Bohus län, på extra stat för samma år under femte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,750 kronor,
dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits, besluta
sådan ändring i anmärkningen 2) under de av 1918 års
lagtima riksdag enligt skrivelse nr 415 i samband med

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

7

regleringen av löneförhållanden m. m. för vaktmästare och
med dem jämförliga befattningshavare beslutade tillägg
till avlöningsstaterna för vissa angivna verk och institutioner,
att, därest bostad med bränsle anvisas åt vaktmästare
vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län,
han för sådan förmån skall, så länge ortstillägg till
honom utgår, av lönen avstå 225 kronor för år.

Till denna departementschefens, av statsrådets
övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans
Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnade, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Conr. Falkenberg.