Kungl. Majds proposition Nr 274.

1

Nr 274.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående anslag till
statens skogsskolor och skogshushållning i allmänhet
m. m.; given Stockholms slott den 5 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att

dels från och med år 1921 i riksstaten uppföra ett nytt ordinarie

anslag till statens skogsskolor å............................................kronor 210,000;

dels från och med samma år i riksstaten uppföra
ett nytt ordinarie anslag till skogshushållning i allmänhet å » 35,000;

dels vid bifall till dessa bägge förslag ur riksstaten
utesluta det nuvarande ordinarie anslaget till den lägre
skogsundervisningen och skogshushållning i allmänhet å
178,000 kronor;

dels till fortsättningsskolan vid Kloten anvisa å

extra stat för år 1921 ett förslagsanslag, högst ............. i> 29,000;

dels ock till ökade expensmedel m. m. vid statens
skogsskolor å tillägg sstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst.............................................................................. t> 4,200.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 230 höft. (Nr 274.)

1

2

Kungl. Maj.ts proposition Nr 274.

Utdrag av protokollet över jord bni ksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5
mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉn,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren.

friherre Palmstierna,

UndéN,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde:

Det i riksstaten upptagna ordinarie anslaget till den lägre skogsundervisningen
och skogshushållning i allmänhet bestämdes av 1919
års lagtima riksdag till 178,000 kronor och beräknades sålunda:

statens skogsskolor ................................................................ kronor 133,600

den enskilda skogsundervisningen...................................... » 1,000

kolarskolan vid Hällnäs ......................................................... )> 1,500

» )) Bispgården ................................................. » 1,500

diverse ändamål till Kungl. Maj:ts disposition ............... » 40,400

Summa kronor 178,000.

Vid samma riksdag godkändes även ny stat för statens skogsskolor,
slutande å förenämnda belopp av 133,600 kronor.

3

Kungl. Maj.ts proposition Nr 274.

Vid föredragning den 7 januari i år av de till statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln hörande ärendena anmälde jag i punkten
79, att domänstjn-elsen i skrivelse den 4 september 1919 ifrågasatt
vissa höjningar i staten för statens skogsskolor, medförande en höjning
av ifrågavarande anslag till 183,200 kronor. Vissa av dessa höjningar
borde enligt styrelsens åsikt uppföras även å 1920 års tilläggsstat med
4.300 kronor. Jag anförde vidare, att kommunikationsverkens lönekommitté
anmält, att den hade för avsikt att inom kort avlämna förslag
till avlöningsbestämmelser för skogsstaten och skogsskolornas personal.
Då jag hyste förhoppning att kunna under riksdagens lopp förelägga
Kungl. Maj t denna fråga, ansåg jag allenast viss förhöjning i nyssnämnda
ordinarie anslag höra beräknas. I enlighet härmed har i nämnda
punkt Kungl. Magt förslagit riksdagen att i avbidan på blivande proposition
beräkna anslagets förhöjning till 210,000 kronor. Tillika har
å tilläggsstat beräknats ett anslag av 4,300 kronor.

Till fortsättningsskolan vid Kloten har sedan några år anvisats
anslag å extra stat. För år 1920 uppgår anslaget till 27,250 kronor.
I nyssnämnda skrivelse den 4 september 1919 hemställde domänstyrelsen
om anslag till denna skola såväl för år 1921 som å tilläggsstat. Med
förmälan att jag icke fann mig kunna tillstyrka anslag å tilläggsstat
anförde jag den 7 januari 1920 under punkten 81 av nionde huvudtiteln,
att då det från kommunikationsverkens lönekommitté införväntade
förslaget kunde befinnas böra öva inverkan jämväl å avlöningarna åt
lärarpersonalen vid denna skola, allenast visst belopp syntes böra beräknas
för år 1921. Kungl. Maj:t, som gillade denna uppfattning, har
föreslagit riksdagen att i avbidan på proposition i ämnet beräkna ett
anslag av 27,00(3 kronor till denna skola å extra stat för år 1921.

Sedan kommunikationsverkens lönekommitté inkommit med ett den
18 december 1919 dagtecknat betänkande med förslag till avlöningsreglemente
för befattningshavare vid domänverket, har Kungl. Maj:t tidigare
i dag på min hemställan beslutat till riksdagen avläta proposition
angående lönereglering för domänverkets personal. Förslaget omfattar
även personalen vid statens skogsskolor, vilka, såsom jag i sistnämnda
■ärende framhållit, avsetts skola införlivas med domänverket.

I särskild skrivelse den 4 september 1919 framlade domänstyrelsen
förslag beträffande driftkostnader för statens domäner för år 1921. Sedan
förenämnda kommittébetänkande avgivits, blevo såväl detta driftkostnadsförslag
som styrelsens ovan berörda skrivelse samma dag angående anslag
till den lägre skogsundervisningen m. m. återremitterade till domänstyrelsen
för övervägande i vad män med anledning av betänkandet

4

Kungl Maj:ts proposition Nr 2? 4.

lindringar pakallades i förslagen. 1 skrivelse den 21 januari 1920 bar
styfelsen framlagt ändringsförslag i dessa hänseenden.

I överensstämmelse med den grundsats, som Kungl. Maj:t förut i
dag vid behandlingen av frågan om avlöningsreglemente för domänverket
ansett höra framdeles tillämpas beträffande detta verk, liksom
redan nu i fråga om övriga affärsdrivande verk, skulle någon särskild
proposition angående domänernas driftkostnader icke vidare komma att
avlåtas till riksdagen.

Vid detta förhållande och då avlöningarna till skogsskolornas ordinarie
personal fastställts i berörda avlöningsreglemente, uppstår fråga,
huruledes anslagen till den lägre skogsundervisningen m. m. hädanefter
böra budgettekniskt behandlas.

1 detta avseende har domänstyrelsen i skrivelse den 21 januari
1920 anfört följande:

»Vid inrättande av statens domäners fond ansågs det angeläget, att fondens
driftkostnader icke belastades med utgifter, avseende andra ändamål än verkets
drift. Av denna anledning ställdes kostnaderna för skogsundervisningen och skogshushållning
i allmänhet utanför domänfonden, och för deras vidkommande uppfördes
ett särskilt anslag under riksstatens nionde huvudtitel. Detta anslag har statskontoret
årligen efter rekvisition utbetalat till domänstyrelsen, som sedermera hos
samma ämbetsverk redovisat eventuellt överskott.

Ehuru domänstyrelsen icke funnit anledning till anmärkning mot detta system,
kan det dock icke bestridas, att en viss oformlighet vidlåder detsamma, då ju skogsundervisningen
— styrelsen tänker därvid uteslutande på den lägre undervisningen,
inberäknat såväl de med skogsskolorna samordnade kolarskolorna vid Hällnäs och
Bispgården samt den enskilda skogsundervisningen som fortsättningsskolan vid Kloten
— är på ett sä intimt sätt förbundet med skogsväsendet. Något hinder för att
påföra domänfonden kostnaderna för denna undervisning torde icke föreligga —
under den bestämda förutsättningen likväl, att nämnda kostnader icke komma att
inverka på domänverkets driftresultat. Styrelsen tillåter sig hänvisa till ett med
detta analogt fall, nämligen den tillsyn styrelsen utövar å enskildas skogar i de
norrländska länen. Vad kostnaderna för denna tillsyn beträffar påföras de domänfonden,
som — då fondens drittresultat icke bör lida någon inskränkning till följd
av denna statens domäner ovidkommande verksamhet — genom särskilda anslag
under nionde huvudtiteln erhåller ersättning för denna tillsyn. Styrelsen vill ifrågasätta,
om icke ett liknande förfarande beträffande kostnaderna för den lägre skogsundervisningen
skulle ur bokföringssynpunkt vara att föredraga framför det nuvarande
systemet. Därest så skulle befinnas vara förhållandet, tillåter styrelsen sig
föreslå, att jämväl övriga under nionde huvudtiteln anvisade anslag i den mån de
ställas till domänstyrelsens disposition behandlas på samma sätt.

På grund av det nu anförda får styrelsen, som i annan skrivelse denna dag
avgivit förnyat förslag till stat för domänverket och den lägre skogsundervisningen
för år 1921, hemställa, att Eders Kungl. Magt täcktes taga under omprövning,
huruvida icke från och med år 1921 samtliga de kostnader, som äro avsedda att

Kung/,. Maj;ts proposition Nr :l7i. 5

bestlidas av sädana under riksstatens nionde huvudtitel uppförda anslag, vilka äro
ställda till domänstyrelsens disposition, lämpligen böra utgå från statens domäners
fond, som i sin ordning beredes ersättning härför genom särskilt anslag under
nämnda huvudtitel.»

Statskontoret, som anbefallts yttra sig över lönekonnnitténs förslag
i vad det avsåge statens skogsskolor, har avgivit utlåtande den 16
februari 1920. Ämbetsverket, som inhämtat, att domänstyrelsen beslutat
ingå till Kung!. Magt med en skrivelse av ovan- angivna innehåll,
har anfört:

»Statskontoret---tillåter sig påpeka, att anslaget till den lägre skogsunder visningen

och skogshushållning i allmänhet (1920: IX E 7) innefattar icke blott posten
''statens skogsskolor’ utan även posterna ''den enskilda skogsundervisningen’, ''kolarskolan
vid Hällnäs’, ''kolarskolan vid Bispgården’ och ''diverse ändamål till Kungl.

Maj:ts disposition''. Huruvida på sistnämnda poster bör tillämpas nu föreslagna anordning,
synes statskontoret tvivelaktigt. Enligt remissens ordalydelse har emellertid
statskontoret endast att yttra sig om statens skogsskolor; och i fråga om dessa
— liksom för övrigt även i fråga om fortsättningsskolan vid Kloten — har statskontoret
intet att erinra mot att kostnaderna härför bestridas från domänfonden
samt att de för dessa skolor i riksstaten uppförda anslag i sin helhet överföras till
sagda fond.

En konsekvens av detta förslag blir emellertid, att eventuellt överskott å,
anslaget till skogsskolorna, vilket hittills skolat av domänstyrelsen inlevereras till
statskontoret såsom besparing å vederbörande bestämda anslag under nionde huvudtiteln
och då tillförts denna huvudtitels besparingsfond, hädanefter skulle komma
att öka driftöverskottet från statens domäners fond och således ingå till kassafonden.
Denna omständighet kan dock icke tillmätas någon synnerlig betydelse, dä
här endast kan bliva fråga om mycket obetydliga besparingar.

En annan följd av samma förslag torde bliva den, att även pensioneringen
av skogsskolföreståndare och skogsrättare bör övertagas av domänstyrelsen och
kostnaden för denna utgå från statens domäners fond i stället för såsom hittills
från tionde huvudtitelns anslag till pensionering av civila tjänstinnehavare. Men då
även denna pensioneringskostnad, lika vill som utgifterna för skogsskolpersonalens
avlöning, bör slutligen drabba det egentliga statsverket, synes domänfonden böra
från nyssnämnda anslag under tionde huvudtiteln beredas ersättning för vad som
kan komma att i pensioner åt skogsskolpersonalen utgivas.»

För min del finner jag- det sätt för lösande av frågan om de Departementslägre
skogsläroverkens förhållande till domänverket, som domänstyrelsen chefenoch
statskontoret i huvudsak sammanstämmande föreslagit, vara lämpligt.
Skogsskolorna och även fortsättningsskolan vid Kloten äro intimt
förbundna med skogsstaten. Lärarpersonalen belordras nu från skngsstaten
till dessa läroverk och tvärtom och känner sig hela tiden såsom
utgörande en del av skogsstaten samt räknar fortlöpande tjänstår. Till

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 274.

skogsskolorna äro anslagna särskilda skolrevir, i avseende å vilkas skötsel
skolornas personal har samma skyldigheter som revirpersonalen. Det
framstår därför såsom av praktiska skäl påkallat, att denna personal
även formellt införlivas med skogsstaten. Skolorna tillhöra emellertid
givetvis icke domänverkets affärsdrivande verksamhet, desto mindre som
de bereda utbildning icke blott åt blivande befattningshavare vid skogsstaten
utan även i avsevärd utsträckning åt dem, som därefter ägna sig
åt enskild skogsvård eller ingå i skogsvårdsstyrelsernas tjänst. Kostnaderna
för denna utbildningsverksamhet böra därför icke drabba domänfonden,
vilken ju icke bör vidkännas andra än de med statens affärsdrivande
verksamhet på domäuväsendets område förbundna utgifterna.

Ifall emellertid för dessa skolor skulle under nionde huvudtiteln
fastställas särskild detaljerad stat, oaktat deras personal tillhörde domänverket
och åtnjöte avlöningar enligt domänverkets avlöning.sreglemente,
skulle åtskilliga ganska invecklade förhållanden uppstå. Redan nu
hava till följd av skolreviren och de av dem föranledda arbetena för
skogsskolornas personal en viss sammanblandning måst äga rum. Det
synes då vida fördelaktigare och redigare att fullständigt till domänverket
överflytta alla utgifter för dessa skolor och framdeles behandla dem på
samma sätt som andra driftkostnader för statens domäner, men att i
stället bereda domänfonden genom särskilda anslag full ersättning för
dessa utgifter. Såsom domänstyrelsen framhållit finnas redan exempel
å liknande förfaringssätt beträffande skogsstatens verksamhet för tillsyn
å enskilda skogar i övre Norrland.

Det återstår då att angiva vad som skall ingå i detta ersättningsanslag
och att beräkna anslagets belopp.

Av de i det ordinarie anslaget till den lägre skogsundervisningen
och skogshushållning i allmänhet ingående anslagsposter bör givetvis
anslagsposten till statens skogsskolor i sin helhet härvid ingå. Däremot
anser jag för min del, att anslagsposterna till den enskilda skogsundervisningen
eller till kolarskolorna, vilka senare underhållas delvis medelst
bidrag från orten, icke böra medtagas. Anslagsposten till diverse ändamål
till Kungl. Maj:ts disposition har avsetts att användas dels med
25,000 kronor till underhåll av skogsskolornas byggnader och dels med
återstående beloppet, 15,400 kronor, till understödjande av vissa tidskrifter
å skogsskötselns område, till vissa föreningar och till andra
mera tillfälliga ändamål för skogsskötselns främjande. Underhållsanslaget
bör nu påtagligen medräknas, men däremot icke återstoden av
anslagsposten.

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 27i.

Medel till de utgifter, som sålunda icke böra påföras domänfonden,
synas böra beredas genom ett särskilt nytt ordinarie anslag,
som torde böra avse »skogshushållning i allmänhet».

För fortsättningsskolan vid Kloten bör ersättningsanslag till domänfonden
beredas under nionde huvudtiteln, dock tillsvidare liksom hittills
allenast å extra stat.

Vad därefter beträffar storleken av förstnämnda ordinarie ersättningsanslag
vill jag erinra, att domänstyrelsen i skrivelse den 4 september
1919 ifrågasatte höjning av det nuvarande ordinarie anslaget
till den lägre skogsundervisningen och skogshushållning i allmänhet från
178,000 kronor till 183,200 kronor eller med 5,200 kronor. Denna
ökning faller i sin helhet å skogsskolorna och beror dels på att styrelsen
ansett expensanslaget för varje av de åtta skolorna behöva höjas
från 3,0<>0 kronor till 3,500 kronor, delvis för att bereda gårdskarlen
något högre arvode, och dels på att i sammanhang med ökande av
elevantalet vid Bispgårdens skola från 16 till 20 fyra nya elevstipendier
å 300 kronor borde anvisas. Dessa ökningar finner jag mig böra tillstyrka.
Därigenom kommer det nuvarande anslagsbeloppet enligt skogsskolornas
stat att höjas från 133,600 kronor till 138,800 kronor.

I denna stat ingå nu avlöniugar till ordinarie och extra personal
med 64,000 kronor. Till expens- och underhållsmedel, stipendier åt
elever samt respenningar åt skogsråtta^ upptagas nu 69,600 kronor,
vilket belopp enligt vad nyss nämnts bör höjas till 74,800 kronor.

Avlöningsbeloppen bliva emellertid till följd av den nu föreslagna
löneregleringen för skogsstaten höjda för den ordinarie personalen, vilket
även kommer att öva inverkan i fråga om den extra personalen. Enligt
uppgift från domänstyrelsen i dess skrivelse den 21 januari 1920 med
ändrad driftkostnadsberäkning bör sagda belopp av 64,000 kronor beräknas
höjt till 100,600 kronor.

Komma så därtill förenämnda belopp av 74,800 kronor till övriga
utgifter enligt skogsskolornas nuvarande stat samt det här ovan omförmälda
beloppet av 25,000 kronor till underhåll av skogsskolornas
byggnader, blir totalsumman 200,400 kronor. Jag anser emellertid detta
belopp böra något höjas. Dels är det nu till underhåll av skolbyggnaderna
beräknade beloppet väl knappt tilltaget i betraktande av de i
alla avseenden starkt stegrade byggnadskostnaderna, dels bör ersättningsanslaget.
även inbegripa gottgörelse för ålderstillägg, vilka ju skola
i första hand bestridas av domänfonden. Under benämning »statens
skogsskolor» bör därför enligt min mening i riksstaten under nionde

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr :J74.

huvudtiteln uppföras ett ordinarie anslag av 210,000 kronor att i. sin
helhet tillgodoföras domänfonden såsom ersättning för fondens utgifter
för dessa skolor.

Såsom statskontoret erinrat bör domänfonden övertaga pensioneringen
av skogsskolpersonalen mot ersätining från vederbörligt förslagsanslag
under den blivande elfte huvudtiteln.

Då förenämnda ökning av skogsskolornas expensanslag med 500
kronor till varje skola bör såsom domänstyrelsen hemställt beräknas
redan för innevarande år samt till de fyra nya elevstipendierna vid
Bispgården krävas medel för två månader (november—december) med
tillhopa 200 kronor, bör å tilläggsstat för år 1920 äskas ett anslag av
4,200 kronor.

Vad fortsättningsskolan vid Kloten angår har det för år 1920
aavisade extra anslaget å 27,250 kronor beräknats skola användas med
10,500 kronor till läraravlöningar, med 4,500 kronor till elevstipendier,
med 5,500 kronor till expenser och underhåll och med 6,750 kronor till
byggnadsarbeten m. m. För år 1921 torde i enlighet med förslag av
domänstyrelsen expensmedlen böra beräknas till 6,000 kronor, varemot
kostnaden för byggnadsarbeten kunna sänkas till 1,800 kronor. Med
tillägg av elevstipendierna samt 700 kronor till kostnader för en vägkurs,
som ansetts böra anordnas vid skolan, kunna skolans kostnader
utom avlöuingar beräknas till inalles 13,000 kronor. Emellertid böra
enligt beräkning av domänstyrelsen i förenämnda skrivelse den 21 januari
1920 avlöningarna antagas ökade till 15,900 kronor, så att totalkostnaden
blir 28,900 kronor. I avrundat tal torde det behövliga ersättningsanslaget
å extra stat böra upptagas till 29,000 kronor.

Såsom jag förut anfört synes mig särskilt ordinarie anslag under
benämning »skogshushållning i allmänhet» böra uppföras i riksstaten.
Detta anslag bör avses dels för den enskilda skogsundervisningen och
de bägge kolarskolorna, vartill hittills utgått 4,000 kronor, dels ock för
de ändamål, förutom underhåll av skogsskolornas byggnader, vilka hittills
understötts från den till Kungl. Maj:ts disposition ställda delen av
det nuvarande ordinarie anslaget. För sistnämnda ändamål hava, såsom
jag förut erinrat, beräknats 15,400 kronor. Dessa belopp göra tillhopa
19,400 kronor.

Emellertid synes detta belopp böra avsevärt höjas. Jag kan nämna,
att svenska skogsvårdsföreningen, vilken nu från detta anslag åtnjuter
ett bidrag å 8,500 kronor till sina tidskrifter, begärt en höjning av
bidraget ända till 25,000 kronor under åberopande av stegrade tryck -

Kungl. Maj ds proposition Nr 274. 9

ningskostnader och att domänstyrelsen i utlåtande den 3 februari 1920
tillstyrkt denna framställning. Utan att nu vilja taga ställning till
frågan om storleken av den bidragsökning, som må böra beviljas nämnda
förening får jag, under framhållande att även för andra ändamål nya
eller okade bidrag till skogsvårdsändamål torde böra beräknas, tillstyrka
att anslagsbeloppet i sin helhet icke sättes lägre än 35,000 kronor. Det
bör stå till Kungl. Majrts disposition.

De nu av mig tillstyrkta anslagen å 1921 års stat utgöra:

till skogsskolorna, ordinarie anslag....................................... kronor 210 000

» fortsätta ngsskolan vid Kloten, extra anslag ............ » 29^)00

» skogshushållning i allmänhet, ordinarie anslag........ » 35^000

Summa kronor 274,000.

I förslaget till riksstat beräknades motsvarande anslag sålunda:
till den lägre skogsundervisningen och skogshushållning''

1 O 1 1 VY-, ^ ^ ®

i allmänhet.........................................

» fortsättningsskolan vid Kloten

kronor 210,000

............ » 27,000

Summa kronor 237,000.

De nu ifrågasatta anslagen överstiga alltså beräkningen med tillhopa
37,000 kronor. På chefen för finansdepartementet torde ankomma
att tillse, huruvida någon ändring i inkomstberäkningen behöver härav
föranledas.

y. ,Pa grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels från och med år 1921 i riksstaten uppföra ett nytt ordinarie

anslag till statens skogsskolor å ......................................... kronor 210 000-

dels från och med samma år i riksstaten uppföra ett nytt ordinarie

anslag till skogshushållning i allmänhet å ....................... kronor 35 000;

dels vid bifall till dessa bägge förslag ur riksstaten utesluta det
nuvarande ordinarie anslaget till den lägre skogsundervisningen och
skogshushållning i allmänhet å 178,000 kronor;

inoi ddSr tiU fortsättningsskolan vid Kloten anvisa å extra stat för år
1921 ett förslagsanslag, högst ................................................ kronor 29,000;

. dds °f.k „tl]1 ökado expensmedel in. m. vid statens skogsskolor å
Utlägg sstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst... kronor 4,200.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 230 höft. (Nr 274.) ’ 2

10

Kungl. Maj ds proposition Nr 274.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
med den lydelse, bil. . . . till detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

TF. Mellström.

STOCKHOLM. ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG. 1920.