Kungl. Maj:ts Proposition Nr 251.

I

Nr 251.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till
svenska akademiens Nobelbibliotek; given Stockholms slott
den 12 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid svenska
akademiens Nobelbibliotek anvisa på extra stat för år 1921 ett reservationsanslag
av 20,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

Olof Olssoni.

Bihang till riksdagens protokoll 1920 1 samt.. 209 höft. (Nr 251—252.) 1

Anslag till
svenska akademiens
Nobelbibliotek.

2

i

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 251.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
12 mars 1920.

\fÅ härvarande:

Hans excellens herr statsministern BräNTING,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre PALMSTIERNA,
Statsråden: UndéN,

Thorsson,

Olsson,

Sandler, .

NOTHIN,

, Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Departementschefen, statsrådet Olsson anförde härefter :

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse den 16 februari 1920 har
svenska akademien anhållit, att Kungl. Maj:t måtte till 1920 års riksdag
göra framställning om ett årligt anslag av 20,000 kronor för upprätthållande
av akademiens s. k. Nobelbibliotek. Till stöd härför har akademien
anfört följande:

När genom Alfred Nobels testamente åt akademien anförtrotts att utdela
det s. k. litteraturpriset, vidtogos för detta ändamål vissa organisatoriska anordningar.
I enlighet med de av Kungl. Maj:t för Nobelstiftelsen utfärdade grundstadgar,
§ 6, utsågs en »Nobelkommitté», bestående av 5 ledamöter, för avgivande
av utlåtande beträffande prisutdelningen. I § 11 av samma grundstadgar heter
det vidare: »till biträde vid den för prisbedömandet erforderliga utredning samt
främjande i övrigt av stiftelsens ändamål äga prisutdelarna inrätta vetenskapliga
institutioner och andra anstalter. Dessa stiftelsen tillhöriga institutioner och anstalter
kallas Nobelinstitut». I enlighet härmed inrättade akademien såsom prisutdelare
ett Nobelinstitut, bestående av vetenskapsmän på olika språkområden,
för avgivande av förberedande utlåtanden till Nobelkommittén. De vid institutet
anställda vetenskapsmännen äro för närvarande fyra.

3

Kungl. Maj:ts ''Proposition Nr 251.

I samband med detta institut upprättades ett bibliotek, enligt stadga den
29 juni 1900 »med särskilda bestämmelser angående utdelning genom svenska
akademien av pris från Nobelstiftelsen», § 2. Denna § lyder: »Vid sitt Nobelinstitut,
med vilket ett större bibliotek, huvudsakligen i modem litteratur, skall
vara förenat, anställer akademien, förutom bibliotekarie och en eller flera amanuenser,
i män av behov litterärt bildade tjänstemän och biträden». Detta biblioteks
närmaste uppgift var uppenbarligen att utgöra ett hjälpmedel för kommittén
och institutet vid dessas verksamhet för prisutdelningsfrågomas beredning,
men det ligger i sakens natur, att ett sådant bibliotek icke borde hållas slutet
för enskilda forskare eller eljest litterärt intresserade personer, vilka önskade begagna
detsamma. Genom reglemente för biblioteket bestämde också akademien
redan år 1901, att biblioteket skulle vara öppet för begagnande i och för studier
på stället eller för hemlån av

1) ledamöter av akademier och lärda samfund;

2) lärare och lärarinnor vid högre och lägre läroanstalter;

3) studerande vid universitet eller högskola och elever vid lärarseminarier;

4) andra vetenskapsidkare, författare och tidningsmän; samt

5) andra personer, som önska begagna biblioteket för upplysning i litterär
eller vetenskaplig angelägenhet.

Biblioteket, som numera omfattar några och fyrtiotusen volymer, innehåller:

1) en nästan fullständig samling av de nyare västerländska (germanska, romanska
och slaviska) folkens klassiska och litteraturhistoriskt märkliga vitterhet;

2) eu rikhaltig och omfattande samling av all sådan skönlitteratur från de
senare årtiondena, som i något avseende kan anses äga litterärt intresse;

3) en omfattande samling av bibliografiska och litteraturhistoriska verk, författarbiografier
och litteraturkritiska arbeten;

4) en rikhaltig samling av olika lands encyklopediska uppslagsverk, biografiska
lexika, ordböcker i moderna språk och andra uppslagsverk;

5) en samling av viktigare litterära och kritiska tidskrifter; samt

6) ett handbibliotek i andra humanistiska ämnen: historia, konstvetenskap,
språkvetenskap, filosofi samt antik, österländsk och fornnordisk vitterhet.

Av de littérärt intresserade personer, för vilka biblioteket står öppet, har
det använts i alltjämt ökad grad, och det ej blott i huvudstaden utan även i ej
rin^a utsträckning genom utlåning till landsorten, förmedlad av universitets- och
stadsbiblioteken samt läroverkens bibliotek, liksom också Nobelbiblioteket å sin
sida förmedlat lån från dessa bibliotek till låntagare i Stockholm.

Utvecklingen av Nobelbibliotekets lånerörelse under den tid av 18 år, som
förflutit, sedan det trädde i verksamhet (november 1901), framgår av följande uppgifter
å antalet utlånade volymer:

; 1002

1903

1904

1905

1900

1907

1908

1909

1910

1,695

2,134

2,636

3,111

2,760

2,466

2,937

3,097

4,113

loa

1012

lön

1014

1916

1910

loa

1918

1919

'' 4,294

4,461)

4,531

3,456

3,985

4,257

5,467

7,706

6,123

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 251.

Det torde med all sannolikhet kunna antagas, att bibliotekets användning
för litterära och filologiska studier även i framtiden kommer att ökas. Att dess
verksamhet emellertid redan nu är av verklig betydelse torde tydligt framgå vid
en jämförelse av dess utlåningssiffror med motsvarande uppgifter för kungl.
biblioteket och två av Stockholms likaledes med statsmedel bekostade, mest betydande
vetenskapliga specialbibliotek: vetenskapsakademiens bibliotek och karolinska
institutets bibliotek under de senaste fem år, för vilka uppgifter föreligga: -

Utlånta volymer från

1914

1916

1916

1917

1918

Kungl. biblioteket.......................

.... 15,r»96

14.890

16,312

18,832

20,698

Vetenskapsakademiens bibliotek......

.... 3,774

3,417

4,713

3,536

3,880

Karolinska institutets bibliotek......

.... 2.365

2,660

2,639

3,106

2,484

Nobelbiblioteket ........................

... 3,456

3,985

4,257

5,467

7,706

Utlåningen var således år 1918 mer än en tredjedel av kungl. bibliotekets
och större än vetenskapsakademiens och karolinska institutets tillsammans.

Ovanstående uppgifter ge vid banden, att Nobelbiblioteket bar en viktig
uppgift att fylla inom vårt biblioteksväsen och att det utgör ett väl behövligt
komplement till övriga bibliotek i huvudstaden. Detta bar också på annat sätt
från sakkunnigt båll intygats. Utom de yttranden, som härom tid efter annan
förekommit i pressen och i utgivna skrifter, vilkas författare haft nytta av biblioteket,
må i sådant avseende anföras den bestämmelse rörande omfånget av kungl.
bibliotekets bokanskaffning, som tinnes i § 3 av Kungl. Maj:ts instruktion för
kungl. biblioteket den 30 december 1910. Det heter där, att för den utländska
tryckavdelningen »må i allmänhet ej anskaffas specialarbeten inom de litteraturområden,
för vilka finnas särskilda offentliga boksamlingar i huvudstaden, såsom
naturvetenskap, medicin, officiell statistik, numismatik, agrikultur, teknologi, krigsvetenskap
och modern skönlitteratur». Med avseende å sistnämnda litteraturområde
bar med denna bestämmelse hänvisats till Nobelbiblioteket, vars tillvaro och
verksamhet sålunda, i likhet med övriga specialbibliotek, vilka alla äro statsunderstödda,
innebär en minskning i kungl. bibliotekets anslagsbehov för personal och
bokanskaffning.

Betydelsen av detta bibliotek såsom en allmän bildningsanstalt torde härmed
vara till fullo ådagalagd. Det tillgodoser ett allmänt intresse av stor vikt.

Det visade sig emellertid efter några år, att upprätthållande av ett sådant
bibliotek var förenat med kostnader av den betydenhet, att de för ändamålet
tillgängliga hjälpmedel kunde bliva otillräckliga, och inom akademien ifrågasattes
därför att inskränka bibliotekets uppgift till att vara allenast ett handbibliotek
för prisutdelningens förberedande och därigenom nedbringa utgifterna för detsamma.
Akademien fann det emellertid motbjudande att avstänga allmänheten
från en kunskapskälla, som den visade sig så livligt anlita; då tillfälle därtill
erbjöd sig, anslog akademien år 1916 ett icke utdelat pris till en särskild fond,
vars årliga avkastning skulle användas för bibliotekets utveckling, och till samma
fond lades nästlidna år det icke utdelade prisbeloppet för år 1918. Emellertid hava

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 251. 5

övriga inkomster minskats och genom den inträffade dyrtiden kostnaderna i sådan
grad stegrats, att dessa åtgärder till stärkande av tillgångarna visat sig alldeles
otillräckliga, och för möjliggörande av bibliotekets fortsatta verksamhet är
statens understödjande mellankomst nu med nödvändighet påkallad.

Till ådagaläggande härav anhåller akademien att få närmare utveckla, huru
den ekonomiska ställningen för biblioteket för närvarande visar sig.

Till bestridande av utgifterna för Nobelkommittén. Nobelinstitutet och
biblioteket är främst att tillgå avkastning från Nobelstiftelsens huvudfond. § 13
i grundstadgarna bestämmer: »Av den andel i huvudfondens avkastning, varöver
varje prisgrupp årligen äger förfoga, avtages en fjärdedel från prisutdelningen.
Sedan de omedelbara utgifterna för prisutdelningen avgått, användes det avtagna
beloppet i övrigt till bestridande av prisgruppens omkostnader för dess Nobelinstitut.
Vad som ej åtgår till årets utgifter besparas för institutets framtida
behov.» Den avkastning, som år 1 k* 19 utgick till varje prisutdelare och som skall
användas att betäcka 1920 års utgifter, var 44,700 kronor 9 öre. Härav skola
i första band bestridas kostnaden för Nobelkommittén och Nobelinstitutet samt
de omedelbara utgifterna för prisutdelningen. Sammanlagda beloppet av dessa
utgifter är i 1920 års stat upptaget till 34,950 kronor 1 öre. Till biblioteket
återstår alltså 9,750 kronor 8 öre.

Därutöver är, ensamt för biblioteket, att tillgå avkastningen av den s. k.
organisationsfonden. Om denna fond stadgas i § 4 av »Övergående stadganden»:
»Av stiftelsens tillgångar avtages för varje prisgrupp ett belopp av 300,000 kronor
eller tillhopa 1,500,000 kronor att jämte ränta från den 1 januari 1900 i
mån av behov utanordnas till bestridande av organisationskostnader för Nobelinstituten.
» Av dessa 300,000 kronor användes 100,000 till organisation av Nobelbiblioteket,
d. v. s. till den första bokuppsättningen, och av återstoden, 200,000
kronor, åtnjuter Nobelbiblioteket räntan. Denna ränta, som för år 1919 steg till
6.039 kronor 18 öre, skall användas för 1920 års utgifter för Nobelbiblioteket. Att
denna ränta ställer sig så anmärkningsvärt låg beror därav, att av den influtna
räntan avgår — väsentligen till skatter — mer än en fjärdedel, innan utbetalning
till vederbörande prisutdelare sker.

Slutligen tillfaller biblioteket avkastningen av den särskilda fond, om vilken
ovan nämnts och »om tillkommit enligt § 5 grundstadgarna. Denna § lyder:
»Anses ej något av de arbeten, som kommit under bedömande, vara av den beskaffenhet
nu är sagd, reserveras prisbeloppet till nästföljande år. Kan priset
ej heller då utdelas, lägges prisbeloppet till huvudfonden, där ej tre fjärdedelar
av de i avgörandet deltagande besluta, att det skall avsättas till en särskild fond
för prisgruppen.» Före år 1919 hade den av svenska akademien representerade
prisgruppen haft blott ett dylikt avsatt pris. Kapitalbeloppet å detta var vid
1919 års början 146,900 kronor 40 öre, och räntan härå, 5,131 kronor 36 öre,
skall användas att bestrida 1920 års utgifter. 1919 avsattes ännu ett Nobelpris,
så att den »särskilda fonden» vid ingången av 1920 utgjorde 285,097 kronor 92 öre.
Räntan härå, som skall användas för 1921 års utgifter, kan beräknas till omkring
9,120 kronor. Dessutom äger Nobelinstitutet en reservfond, som uppstått genom
besparingar under gynnsammare år, då utgifterna varit mindre (lägre skatter och

t) Kung!. Maj:ts Proposition Nr 251.

ingå dyrtidstillägg). På senare tid tiar emellertid denna fond måst allt mer och
mer anlitas för att betacka den årliga, allt större bristen i staten. Vid ingången
av år 1919 utgjorde denna fond 59,468 kronor 44 öre. Men genom den brist,
som uppstod under år 1919, har fonden vid årets slut sjunkit till 48,323 kronor
87 öre.

Nobelbibliotekets inkomststat för 1920 visar således:

1) Från huvudfonden......................................................... kronor 9,750:08

2) » organisation sfonden................................................ >! 6,639:18

3) » särskilda fonden ............................................. » 5,131:36

Kronor 21,520: 62

Utgiftsstaten ter sig på följande sätt:

Anslaget till bokinköp och bindning var år 1903 6,500 kronor; år 1907
ökades det till 7,600 kronor, men måste år 1915 nedsättas till 4,900 kronor;
år 1918 höjdes det åter till 6,400 kronor, emedan under det föregående året på
sätt förut nämnts ett Nobelpris indragits och avkastningen därav anslagits till
biblioteket,

Emellertid har bibliotekarien framhållit nödvändigheten av ett väsentligt
ökat anslag och anfört:

»Under de senare åren ha bokprisen i alla länder undergått en betydlig
höjning, som åtminstone delvis lärer bli permanent; likaså har bindningskostnaden
på grund av ökade materialpriser och arbetslöner väsentligen stegrats. Redan
för att uppväga denna kostnadsökning, d. v. s. förekomma en minskning av bokinköpen,
så att biblioteket i sin bokanskaffning må någorlunda kunna följa med
den litterära produktionen på de områden, som här komma i fråga, erfordras
alltså en avsevärd höjning av detta anslag. Dessutom erfordras ökade medel för
prenumeration och bindning av litterära tidskrifter i större omfattning än de
nuvarande inkomsterna medgiva. En rikligare tillgång på sådana tidskrifter är
i själva verket oumbärlig för vinnande av en översikt över den samtida litterära
och vetenskapliga utvecklingen i olika länder; men av brist på medel har antalet
här hållna tidskrifter måst betydligt inskränkas emot vad fallet var i början av
bibliotekets verksamhet. Av samma skäl har biblioteket ej haft råd att binda
mer än eu mindre del av sina tidskrifter; till större delen stå de tills vidare
obundna, vilket givetvis i längden innebär en svår olägenhet för ett offentligt
bibliotek.»

t Bibliotekarien hemställer därför, att anslaget måtte höjas till 15,000 kronor.
Denna behjärtansvärda hemställan har akademien icke kunnat tillmötesgå i 1920
urs stat, utan har posten där upptagits till oförändrat belopp, 6,400 kronor.

Återstår hyra för bibliotekets lokaler; denna utgår enligt ett 10-årigt kontrakt
för närvarande med 5,500 kronor. Skulle vid kontrakttidens utgång den 1
april 1921 hyresavtalet hava förnyats, hade hyresbeloppet förvisso blivit ett helt
Unnat. Men akademien avser att, när akademien på grund av fröken M. Sunmerdahls
donation under år 1920 kommer att tillträda övre våningen i Börshuset,
dit överflytta biblioteket. Då emellertid akademien för att komma i besittning

7

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 251.

av dessa lokaler har att själv, utöver donationsmedlen, till Stockholms stad erlägga
ett belopp av 100,000 kronor, lärer det icke kunna anses vara annat än
tillbörligt, om akademien, som har att tillgodose egna utgifter, för ränta och
amortering av detta belopp från Nobelstiftelsen, som ju ekonomiskt är en från
akademien alldeles fristående institution, bekommer ett efter nuvarande hyresförhållanden
så blygsamt hyresbelopp som 7,500 kronor. Detta belopp torde böra
upptagas i 1921 års stat, men då lokalerna hållas uppvärmda utan kostnad för
biblioteket, torde posten: expenser kunna i samma stat nedsättas med 1,000 kronor.

Utgiftsstaten för år 1920 ställer sig alltså på följande sätt:

Bokinköp och bindning

Löner .......................

Expenser.....................

Hyra .......L...............

6,400: —

20,719: —

3,700: t

5,500: —t

Kronor

36,319: —

Då inkomsterna under samma år endast stiga till 21,520 kronor 62 öre,
uppstår således en brist av 14,798 kronor 38 öre, som måste betäckas från den
nyss omtalade reservfonden, vilken i följd därav kommer att minskas från 48,323
kronor 87 öre till 33,525 kronor 49 öre.

För år 1921 kan utgiftsstaten beräknas bliva:

8,000: —

20,719: —

2,700: —

7,500: —

Kronor

38,919: —

gefär följande belopp:

9,750: 08

6,639: 18

9,120: —

Kronor

25,509: 26

Löner ____

Expenser.
Hyra ....

2) » organisationsf onden

3) » särskilda fonden......

Bristen kan då beräknas till 13,409 kronor 74 öre, och reservfondens medel,
33,523 kronor 35 öre, torde i följd därav komma att nedgå till 20,115 kronor
61 öre. Men i verkligheten torde bristen komma att bliva betydligt större. Under
år 1920 skall nämligen Nobelstiftelsen erlägga skatten för år 1919, och denna
kan i runt tal beräknas bliva 60,000 kronor större än föregående år. Då prisutdelarna
tillsammans erhålla en fjärdedel av huvudfondens avkastning, betyder
denna merutgift, att de fem prisutdelarna för att möta 1921 års utgifter fä
en minskad utdelning från huvudfonden av tillsammans 15,0U0 kronor, vilket för
akademiens Nobelinstitut och bibliotek gör 3,000 kronor. Vidare komma kostnaderna
för bibliotekets förflyttning och anordnande i de nya lokalerna med nuvarande
arbetspris att bliva rätt betydande. Bristen torde därför i verkligheten

8

Kungl. Mctj:ts Proposition Nr 251.

stiga till ungefär 20,000 kronor, varefter av reservfonden icke skulle återstå 15,000
kronor — ett belopp, som skulle vara otillräckligt att täcka den brist, som med
visshet kan beräknas uppstå under år 1922.

Med städ av vad sålunda anförts och då för Nobelbiblioteket inträtt ett
ekonomiskt nödläge, vars avhjälpande icke kan uppskjutss, om verksamheten i
dess nuvarande omfattning skall kunna fortsättas, har akademien ansett sig böra
nu underställa Kungl. Maj:t detta ärende.

Över denna framställning har riksbibliotekarien den 2 mars 1920 avgivit
infordrat utlåtande, däri anföres följande:

Då svenska akademiens Nobelbibliotek i november 1901 kunde träda i
verksamhet, tillfördes de svenska allmännyttiga biblioteken ett värdefullt tillskott,
och en förut kännbar lucka i icke blott huvudstadens utan även hela vårt binds
bibliotekväsen fylldes. Ett inom området modern vitterhet synnerligen rikhaltigt
specialbibliotek, som torde sakna sin motsvarighet i något annat land, ställdes
med ens till förfogande icke blott åt de institutioner, svenska akademiens Nobelkommitté
och Nobelinstitut, åt vilka det maktpåliggande uppdraget att utdela
det litterära Nobelpriset var anförtrott, utan även åt den litterärt intresserade
allmänheten. De kategorier av personer, åt vilka bibliotekets begagnande i främsta
rummet var tillåtet, voro enligt biblioteksreglementet redan från början synnerligen
liberalt angivna; praktiskt taget har rätten att begagna Nobelbiblioteket
nu utsträckts till varje litterärt och vetenskapligt intresserad person icke blott i
huvudstaden utan genom bibliotekets förbindelser med universitets-, läroverksoch
stadsbiblioteken även i övriga delar av landet. Den vidsynthet, som präglade
svenska akademiens tolkning av bestämmelsen i Nobelstiftelsens grundstadgar,
att akademiens Nobelinstitut också skulle vara eu härd för forskning inom
det litterära området, skapade utan kostnader för staten eu storartad allmän
bildningsanstalt i vårt land och synes mig därför förtjäna det största erkännande
även från statsmakternas sida.

För Nobelbibliotekets innehåll redogöres i akademiens skrivelse. Biblioteket
omfattar dels en nästan fullständig samling av de nyare västerländska (germanska,
romanska och slaviska) folkens klassiska litteraturer samt det viktigaste av
de senare årens skönlitterära produktion inom samma språkområden, dels en
mycket stor litteraturhistorisk, bibliografisk och encyklopedisk avdelning; vidare
bör framhållas bibliotekets storartade samling av litterära och kritiska tidskrifter,
som i alldeles särskild grad tjänar bibliotekets speciella uppgift, .lag vill i detta
sammanhang blott tillägga, att den stora sakkunskap, varmed biblioteket från
början anlades, under de nu gångna snart tjugu åren av dess tillvaro fortfarande
gjort sig gällande vid samlingarnas ökande och tillväxt, naturligtvis i man av
de relativt begränsade medel, som kunnat ställas till biblioteksförvaltningens förfogande
och varom akademiens skrivelse i detalj upplyser. På grund särskilt av
penningvärdets fall och de alltjämt stegrade bokprisen och kostnaderna för bokbindningen
äro dessa medel nu. trots på andra håll gjorda besparingar, otillräckliga
för att upprätthålla bibliotekets verksamhet i samma riktning som hittills.

9

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 251.

Av de i skrivelsen lämnade uppgifterna om Nobelbibliotekets ekonomiska ställning
framgår också, att andra fonder i Nobelstiftelsen icke kunna anlitas för
bibliotekets underhåll. Då jag därför anser, att en stor, om icke obotlig skada
skulle tillfogas svenskt bibliotekväsen i allmänhet, om akademien icke skulle vara
i stånd att fullfölja bibliotekets accession i samma skala som hittills eller genom
indragning i personalen skulle nödsakas att undandraga allmänheten detsammas
begagnande helt eller delvis, anser jag mig böra tillstyrka den gjorda framställningen
enbart ur den nu framhävda synpunkten av Nobelbiblioteket som central
för litterära studier och litteraturhistorisk forskning.

Men härtill kommer en annan synpunkt, som särskilt för kungl. bibliotekets
vidkommande är av stor betydelse och som jag därför anser mig böra här framlägga
för Kungl. Maj:t. Under det att kungl. bibliotekets samlingar av äldre,
klassisk vitterhet äro synnerligen fullständiga, är däremot den moderna skönlitteraturen
mindre väl, ja, svagt företrädd. Så är även förhållandet i de andra
offentliga biblioteken i vårt land även vad universitetsbiblioteken beträffar. Vid
Nobelbibliotekets upprättande fylldes därför eu viktig lucka i landets bokbestånd,
samtidigt som kungl. biblioteket kunde besparas inköp i större utsträckning av
just sådan litteratur, som är föremål för Nobelbibliotekets verksamhet. 1 akademiens
skrivelse framhålles också med rätta, att enligt § 3 av instruktionen
för kungl. biblioteket den HO december 1910 för detta bibliotek ej må anskalfas
specialarbeten inom de litteraturområden, för vilka finnas särskilda offentliga boksamlingar
i huvudstaden, däribland även modern skönlitteratur, detta med särskild
tanke på Nobelbiblioteket. En blick på de i kungl. bibliotekets årsberättelser
offentliggjorda statistiska uppgifterna angående bokförvärv visar, att under
femårsperioden 1897—1901, alltså närmast före Nobelbibliotekets trädande i verksamhet,
förvärvades med de till kungl. bibliotekets förfogande då stående knappa
tillgångarna 4f>9 verk utländsk skönlitteratur i 1,023 band; för den följande
femårsperioden 1902—1906 äro dessa siffror respektive 282 och 373, för perioden
191-! —1918 362 och 713 Av princip inköpas numera för kungl. biblioteket
verk av moderna skönlitterära författare endast, när sådana föreligga i samlade
upplagor.

Det är vidai’e klart, att i den mån Nobelbiblioteket alltmera börjat anlitas
av den litterärt intresserade allmänheten, en icke obetydlig arbetsbörda i övrigt
avlastats frän kungl. biblioteket. De i akademiens skrivelse anförda siffrorna
för utlåning, jämförda med motsvarande siffror i kungl. biblioteket och i vetenskapsakademiens
och karolinska institutets biblioti k, tala härom ett övertygande
språk. Enligt dessa utgjorde hemlånens antal i Nobelbiblioteket år 191» 7,706
volymer, i kungl. biblioteket samma år 20,698, i vetenskapsakademiens bibliotek
3.880 och i karolinska institutets bibliotek 2,482. Nobelbibliotekets utlåning är
således mer än tre gånger så stor som det sistnämnda bibliotekets och ungefär
dubbelt så stor som vetenskapsakademiens. 1 förhållande till kungl. biblioteket
utgör Nobelbibliotekets utlåning över eu tredjedel av samtliga hemlåu i
kungl. biblioteket. Av dessa siffror framgår klart och tydligt, dels vilken roll
Nobelbiblioteket spelar i huvudstadens litterära och vetenskapliga liv, dels vilken
betydelse dess samlingar hava som komplement till det svenska nationalbibliote B

i käng till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 209 käft. (Nr 251—252.) 2

Departements

chefen.

10 Kungl. Maj ds Proposition Nr 251.

ket på ett mycket vidsträckt område, den moderna utländska vitterheten, dels
slutligen på vilket förträffligt sätt Nobelbiblioteket sekundera!’ kungl. biblioteket
i dess uppgifter gent emot en bildningssökande allmänhet.

Med stöd av vad jag ovan anfört om Nobelbibliotekets betydelse dels i allmänhet
som litterär forskningscentral, dels särskilt för kungl. bibliotekets vidkommande,
anser jag mig böra på det livligaste förorda den gjorda framställningen
om ett årligt statsanslag i och för vidmakthållande av Nobelbibliotekets
verksamhet i samma riktning som hittills. Vad beträffar det begärda anslagets
storlek, 20,000 kronor, har jag på grund av den av akademien lämnade utredningen
intet att erinra häremot, utan finner detta belopp icke blott skäligt utan
även för ändamålet erforderligt.

Vidare har på grund av remiss Nobelstiftelsens styrelse den 4 mars
1920 yttrat sig över framställningen och därvid, med vitsordande av de
uppgifter, som akademien lämnat angående de medel, vilka stå till akademiens
förfogande för dess Nobelbibliotek, tillstyrkt bifall till densamma.

Uppenbarligen kunna vissa principiella betänkligheter anföras mot bifall
till en framställning av den art som den nu föreliggande. Jag väntar
mig också den gensagan, att det skulle betyda ett inslående på den för
statsverket ekonomiskt vittutseende vägen att förmedelst allmänna medel
understödja eu sådan verksamhet som den, vilken bedrives av Nobelinstituten,
och att därmed vägen skulle stå öppen för en utveckling, som kan
befaras medföra konsekvenser av en nu oöverskådlig räckvidd.

Jag vill då till en början framhålla, att den föreliggande frågan enligt,
min mening varken får eller bör betraktas som ett krav på statens bidrag
till svenska akademiens Nobelinstitut för att sätta detta institut i stånd
att fullgöra de åligganden, som tillkomma detsamma i avseende å dess bibliotek.
Ett direkt understödjande av statsmedel till Nobelinstitutens verksamhet är
en fråga av betydligt större dimensioner och bör ej sammanblandas med
det nu föreliggande spörsmålet.

Enligt min uppfattning gäller det att understödja ett bibliotek, som
spelar en betydande roll och fyller en viktig uppgift i vårt biblioteksväsen.
Man bör enligt min mening taga sikte på detta biblioteks ställning och
den verksamhet, det hittills utövat, då man går att pröva ifrågavarande
framställning. Såsom framgår av akademiens skrivelse och jämväl torde
vara för var och en bekant, är svenska akademiens Nobelbibliotek inriktat
på det litterära och litteraturhistoriska området, det utgör ett slags humanistiskt
specialbibliotek, en motsvarighet till de naturvetenskapliga biblioteken
vi hava, t. ex. hos vetenskapsakademien, karolinska institutet och tekniska

11

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 251.

högskolan, på samma gång det liksom dessa bildar ett komplement till
kungl. bibliotekets samlingar. Sistnämnda omständighet bör man givetvis
ägna vederbörligt beaktande; den har, såsom erinrats, fått uttryck i den för
kungl. biblioteket gällande instruktionen, och riksbibliotekarien har i sitt
utlåtande särskilt framhållit den betydelse, som ligger häri. Akademien
har vidare framhållit, hurusom utlåningsfrekvensen vid dess Nobelbibliotek
stigit avsevärt och överträffar motsvarande siffror vid andra specialbibliotek
i huvudstaden. Det fyller uppenbarligen en lucka i vårt biblioteksväsen
och har utvecklats till en centralhärd för litterära studier och litteraturhistoriska
forskningar. Jag anser sålunda, att i detta fall lika fullt som i
fråga om andra specialbibliotek goda skäl finnas för staten att tillvarataga
det obestridliga statsintresse, som här föreligger. Skulle av brist på medel
akademien se sig nödsakad att inskränka bibliotekets verksamhet — exempelvis
genom minskning av bokinköp — torde härigenom en avsevärd förlust
för forskningen vara att befara, och det kan ifrågasättas, huruvida icke
i sådant fall kungl. biblioteket genom ökade anslag måste sättas i
tillfälle att förvärva vad akademiens Nobelbibliotek ej ser sig i stånd att
anskaffa.

Såsom framgår av akademiens skrivelse, te sig de ekonomiska förhållandena
för akademiens Nobelinstitut för närvarande allt annat än gynnsamma.
Det är det sjunkande penningvärdet eller, om man hellre så vill
säga, dyrtiden och dess verkningar, som här liksom i så många andra fall
åstadkommit, att gamla beräkningar ej längre stå sig. Det belopp, som nu
från akademiens sida ifrågasatts skola utgå av statsmedel, utgör 20,000 kronor.
Jag har däremot intet att erinra. Akademien hemställer om ett
årligt anslag; under nuvarande förhållanden måste jag inskränka mig att
föreslå ett anslag å nämnda belopp på extra stat för år 1921; givetvis
bör man någon tid avvakta, huru de ekonomiska förhållandena komma att
för den närmaste tiden te sig för Nobelbiblioteket, innan man binder sig
vid ett mera definitivt anslag.

Medel för ändamålet äro icke i statsverkspropositionen beräknade men
torde kunna beredas å riksstaten genom besparingar å andra håll under
åttonde huvudtiteln därigenom, att framställningar, för vilka medel i statsverkspropositionen
tagits i beräkning, antingen icke komma att avlåtas till
riksdagen eller ock innebära anslagskrav till lägre belopp än som för ändamålet
reserverats.

Jag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

12

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 251.

att såsom bidrag till uppehållande av verksamheten
vid svenska akademiens Nobelbibliotek anvisa på extra
stat för år 1921 ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle proposition av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustav Floren