Kanyl. Maj:ts ‘proposition Nr 247.
1
Nr 247.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till särskilt
avlöning svillkor för revisionssekreterare och visst tillägg
till avlöning svillkoren för hovrättsråd; given Stockholms
slott den 5 mars 1920.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
justitiedepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed
föreslå riksdagen att besluta,
dels att för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt gällande stat
för nedre .justitierevisionen skall, utöver eljest fastställda villkor och
bestämmelser, gälla, att den, som med eller efter ingången av år 1920
tillträtt eller tillträder ordinarie befattning som revisionssekreterare, är
pliktig att, utan minskning i honom tillförsäkrade avlöningsförmåner,
övertaga ledamotsbefattning i överrätt, enligt vad därom vid framtida
indragning av revisionssekreterartjänster i samband med en allmän omorganisation
av domstolsväsendet kan varda i laga ordning stadgat,
dock, därest förflyttning till annan ort ifrågakommer, utan rätt till ortstillägg,
om sådant icke gäller för den ort, dit flyttningen sker, men
mot ersättning för flyttningskostnad samt med iakttagande därav, att
skyldigheten att låta sig förflytta till annan befattning åligger de i
tjänsten yngre framför de äldre;
dels ock att, utöver de villkor och bestämmelser, som för åtnjutande
av avlöningsförmåner enligt gällande stater för rikets hovrätter
äro fastställda, skall i fråga om stadgad skyldighet för hovrättsråd att
låta sig förflytta till annan ort gälla, att sådan skyldighet väl åligger
de i tjänsten yngre framför de äldre, men att, om hovrättsråd, som före
utnämningen till nämnda befattning varit ordinarie revisionssekreterare,
icke tidigare innehaft hovrättsrådsämbete, han må för bestämmandet av
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 206 höft. (Nr 247.) 1
2
Kungl. Majds proposition Nr 247.
den ordning, i vilken skyldighet i berörda hänseende skall för honom
inträda, tillgodoräkna sig den tid, varunder han innehaft revisionssekreterarbefattningen.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
Eliel Löfgren.
Kunyl. Maj:t$ proposition Nr 247.
3
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 5 mars 1920.
N ä r v ar a n d e:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre PäLMSTIERNA,
Undén,
Thorsson.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Löfgren, anhöll att få
underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om meddelande av särskilt
avlöningsvillkor för revisionssekreterare och om visst tillägg till avlöningsvillkoren
för hovrättsråd. Därvid anförde föredraganden:
Enligt därom efter Kungl. Maj:ts förslag av 1919 års lagtima riksdag
fattat beslut har beträffande nedre justitierevisionen genomförts en lönereglering,
som trätt i tillämpning med ingången av innevarande år.
Berörda lönereglering innebär huvudsakligast, att vissa förut medelst
konstitutorial eller förordnande att förestå egen rotel tillsatta revisionssekreterarbefattningar
förändrats till ordinarie ämbeten samt att revisionssekreterares
avlöningsförhållanden på visst sätt förbättrats.
Då omförmälda ärende, däri 1902 års löneregleringskommitté
avgivit yttrande, för propositions avlåtande av mig i statsrådet föredrogs
1919 års lönereglering
för
nedre justitierevisionen.
Förslag av
processkommissionen
7/2
1917.
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
inför Ivungl. Maj:t den 18 mars 1919, anförde jag — i anslutning till
behandlingen av frågan om angivna icke ordinarie revisionssekreterartjänsters
förändring till ordinarie — bland annat följande:
»Att genom en blivande allmän rättegångsreform revisionssekreterartjänsterna
kunna komma att indragas eller i allt fall till antalet reduceras, anser jag vara
ett förhållande, som icke bör få inverka på den föreliggande frågan, huruvida icke
statstjänster, av vilka det allmänna ofrånkomligt nu är i konstant behov, böra besättas
med ordinarie innehavare. Förutom att det till undvikande av ordinarie
revisionssekreterares överflyttande å indragningsstat lärer givas tillräckligt rådrum
för erforderliga åtgärders vidtagande, innan en ny rättegångsreform träder i tilllämpning,
torde för sådant ändamål tjäna dels stadganden om rätt till viss tjänstårsberäkning,
dels ock ett intagande bland ordinarie revisionssekreterares avlöningsvillkor
av föreskrift om skyldighet för honom att underkasta sig förflyttning till
ledamotsbefattning i överrätt. En föreskrift av sistnämnda slag, som av löneregleringskommittén
uppställts såsom villkor för dess tillstyrkande av utökningen på
angivet sätt av de ordinarie revisionssekreterarnas antal, finner nämligen även jag
erforderlig. Emellertid är med avseende å det sålunda uppställda villkoret att uppmärksamma,
hurusom en motsvarande bestämmelse i fråga om rätten att åtnjuta avlöningsförmåner
enligt gällande avlöningsstater för hovrätterna innebär, att hovrättsråd
är underkastad den förflyttning till annan ort, varom vid möjligen inträdande förändringar
i avseende å hovrätternas organisation eller förläggningsorter eller eljest
i allmänhet kan varda stadgat, med iakttagande, bland annat, därav att skyldighet
uti berörda hänseende åligger de i tjänstegraden yngre framför de äldre. Givetvis
bör i fråga om förflyttning av yngre befattningshavare framför äldre enahanda ordninggälla
beträffande revisionssekreterares förflyttning till ledamotsbefattning i överrätt,
och detta icke blott mellan revisionssekreterarna inbördes utan ock i förhållandet
mellan revisionssekreterare, å ena, och hovi ättsledamöter, å andra sidan. Den
knappa tid, som förflutit sedan löneregleringskommittens utlåtande avgavs, har
emellertid icke tillåtit utarbetandet av ett detaljerat förslag i förevarande hänseende.
Åt ifrågakomna avlöningsvillkor torde därför tillsvidare böra givas sådan avfattning,
att den, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder ordinarie befattning som
revisionssekreterare, skall vara underkastad de bestämmelser i fråga om skyldighet
att låta sig förflytta till ledamotsbefattning i överrätt, som under år 1920 kunna
varda meddelade.»
I överensstämmelse härmed blev ock i propositionen, som härutinnan
oförändrad bifölls av riksdagen, såsom avlöningsvillkor för
revisionssekreterare intagen föreskrift därom att den, som med eller efter
ingången av år 1920 tillträdde ordinarie befattning som revisionssekreterare,
skulle vara underkastad de bestämmelser i fråga om skyldighet
att låta sig förflytta till ledamotsbefattning i överrätt, som under år
1920 kunde varda meddelade.
1 detta sammanhang må beröras eu av processkommissionen den
7 februari 1917 gjord framställning rörande skyldighet för innehavare
5
KungI. Maj:ts proposition Nr 247.
av domarämbeten och andra befattningar vid domstolarna att under
vissa förutsättningar övertaga befattningar inom en ny domstolsorganisation.
Berörda framställning hade föranletts av en skrivelse den 14
oktober 1912 från dåvarande chefen för justitiedepartementet, i vilken
skrivelse framhölls, hurusom det syntes angeläget, att genomförandet av
en blivande rättegångsreform icke fördröjdes därigenom, att ärnbetsoch
tjänstemän inom justitiestaten vägrade att underkasta sig de förändringar,
som reformen ifråga om deras befattningar kunde komma
att medföra; och infordrades förty yttrande, huruvida beträffande några
av ifrågavarande befattningar redan borde vidtagas åtgärder, varigenom
de, som hädanefter utnämndes till innehavare av desamma, tillförbundes
att underkasta sig förändringar i angivna hänseendet.
Efter att hava uppdragit vissa grunddrag för en blivande ny
domstolsorganisation, sådan densamma då tänkts inom processkommissionen,
anförde kommissionen i förenämnda framställning, såvitt angår
revisionssekreterarna, att det i fråga om dessa befattningshavare syntes
böra stadgas, att de skulle vara pliktiga att, utan minskning i dem tillförsäkrade
avlöningsförmåner, övertaga ledamotstjänst i överrätt enligt
vad därom vid en framtida indragning av revisionssekreterartjänster
kunde varda i laga ordning stadgat; dock, om förflyttning till annan
ort ifrågakomme, utan rätt till ortstillägg, om sådant icke gällde för
den ort, dit flyttningen skedde, men mot ersättning för flyttningskostnad
samt med iakttagande, att skyldigheten att underkasta sig förflyttning
till annan befattning ålåge de i tjänsten yngre framför de äldre.
Löneregleringskommittén, som den 5 juni 1919 avgav infordrat
utlåtande över processkommissionens framställning, erinrade — i nu
förevarande del — om den vid samma års lagtima riksdag genomförda
lönereglering för nedre justitierevisionen och om den därvid, på sätt förut
sagts, såsom avlöningsvillkor meddelade föreskrift om skyldighet för
den, som med eller efter ingången av år 1920 tillträdde ordinarie befattning
som revisionssekreterare, att vara underkastad de bestämmelser
i fråga om skyldighet att låta sig förflytta till ledamotsbefattning i
överrätt, som under år 1920 kunde varda meddelade. Löneregleringskommittén
yttrade härefter vidare: Vid den komplettering av ifrågavarande
avlöningsvillkor, som alltså avsåges att äga rum under år 1920,
torde den förestående omorganisationen av domstolsväsendet böra angivas
såsom en förutsättning för inträdandet av revisionssekreterares
flyttningsskyldighet; och syntes därvid liknande föreskrifter, som gällde
Löneregleringskommittén
5/6 1919.
departements
chefen.
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
för hovrätterna, böra meddelas, varjämte det av processkommissionen
ifrågasatta förbehållet i fråga om rätt till ortstillägg syntes lämpligen
böra stadgas.
Då det nu gäller att meddela bestämmelser till reglerande av den
skyldighet att låta sig förflytta till ledamotsbefattning i överrätt, som
i samband med 1919 års lönereglering ålagts den, som med eller efter
ingången av år 1920 tillträtt eller tillträdde ordinarie befattning som
revisionssekreterare, är uppenbarligen — såsom framgår redan av mitt
förut återgivna anförande till statsrådsprotokollet den 18 mars 1919 —
förutsättningen för berörda skyldighets inträdande den, att till följd av eu
blivande allmän rättegångsreform nuvarande revisionssekreterartjänster
komma att indragas och att beslut därom varder i laga ordning meddelat.
Likaså torde vara klart, att skyldighet i omförmälda hänseende
icke bör kunna av vederbörande utkrävas utan att han ej mindre bibehålies
vid de löneförmåner, som dittills varit honom tillförsäkrade, än
även i händelse av förflyttning till annan ort erhåller ersättning för
sin flyttningskostnad. Därvid är emellertid att märka, att principen om
vederbörandes bibehållande vid honom tillförsäkrade löneförmåner icke
rimligen kan givas den innebörd, att han — oavsett huruvida ortstillägg
till avlöningen finnes medgivet för den ort, dit en eventuell förflyttningsker
— skulle äga rätt att fortfarande uppbära det ortstillägg, som
tillkommit honom såsom bosatt i huvudstaden. Fastmer bör, såsom av
såväl processkommissionen som löneregleringskommittén anmärkts, en
sådan rätt icke varda honom tillagd.
Vad härefter angår den inbördes ordning mellan revision ssekreterarna,
efter vilken en framdeles eventuellt skeende förflyttning till
ledamotsbefattning i överrätt må äga rum, bör — på sätt jag vid föredragningen
av ärendet rörande lönereglering för ifrågavarande ämbetsverk
erinrat — i analogi med vad som stadgats beträffande hovrättsråds
skyldighet att vara underkastad förflyttning till annan ort gälla, att
skyldigheten att låta sig förflytta till dylik befattning åligger de i tjänsten
yngre framför de äldre. Denna regel tarvar ingen modifikation så länge
fråga är allenast om bestämmande av ordningen för omförmälda skyldighets
tillämpning revisionssekreterare emellan. Väl kan tänkas, att
vid ikraftträdandet av en ny domstolsorganisation ifrågakommer icke
blott revisionssekreterares förflyttning till ledamotsbefattning i någon
överrätt, utan 1 illika hovrättsledamöters förflyttning från den överrätt,
de dittills tillhört, till en annan. Att därvid intressekollisioner kunna
uppstå mellan hovrättsråd å ena samt revisionssekreterare å andra sidan.
7
Kungl. Maj:ta proposition Nr 247.
torde likväl icke böra förutsättas. Vederbörande hovrätt och nedre
justitierevisionen lära även i förevarande hänseende komma att utgöra
ett verk vart för sig, vars befattningshavare icke rimligen kunna i det
avseende, varom nu är fråga, åberopa någon på anciennitet grundad rätt
i förhållande till det andras. Dessutom är att förvänta, att vid tillämpning
av framtida beslut om eu dylik allmän förflyttning av såväl
hovrättsledamoter som revisionssekreterare all möjlig hänsyn tages till
de olika befattningshavarnas särskilda förhållanden och intressen.
Emellertid kan, om icke särskild bestämmelse finnes meddelad,
tveksamhet antagas uppstå rörande utkrävandet av ifrågavarande skyldighet
för den, som, efter att hava blivit ordinarie revisionssekreterare
utan att hava dessförinnan varit hovrättsråd, utnämnts till ledamot i
hovrätt. En sådan befattningshavare skulle på grund av det senare
datum för hans utnämnande till hovrättsledamot kunna anses yngre i
sin innehavande tjänst än samtliga kamrater med äldre fullmakt, oavsett
-att han förut må hava ägnat sig åt hovrätt stjänstgöring och, därest
han kvarstått i hovrätten i stället för att mottaga förordnande och därefter
befordran inom nedre justitierevisionen, skulle vunnit utnämning
till hovrättsråd tidigare än åtskilliga av hans förenämnda kamrater.
Obilligheten härav torde vara uppenbar och skulle vara föga ägnad att
förmå kvalificerade personer att, med övergivande — åtminstone tills
vidare — av hovrättsbanan, mottaga förordnande i nedre justitierevisionen.
I anslutning härtill vill jag erinra, hurusom genom en — i
enlighet med riksdagens i samband med 1919 års lönereglering för
hovrätterna och nedre justitierevisionen fattade beslut— den 19 juni 1919
utfärdad kungörelse (nr 632) stadgats att, om revisionssekreterare, som vid
utnämningen till ämbetet var fiskal eller assessor i någon av hovrätterna,
utnämnes till ledamot i hovrätt, han må för erhållande av ålderstillägg
å hovrättsrådslönen tillgodoräkna sig den tid, varunder han innehaft
revisionssekreterarämbetet. Det synes mig såväl ligga nära till hands
som ock vara lämpligt, att förberörda fråga löses i överensstämmelse
med grunderna för omförmälda stadgande, och att alltså den, som varit
ordinarie revisionssekreterare, men utnämnts till hovrättsråd utan att
tidigare hava innehaft sådant ämbete, berättigas att, då det gäller bestämmandet
av hans skyldighet att låta sig förflytta till ledamotsbefattning
i annan överrätt, såsom tjänsteår i hovrätten räkna sig till godo
den tid han varit revisionssekreterare. För detta ändamål erfordras
tillägg av angivet innehåll till de nu för hovrättsråd gällande allmänna
avlöningsvillkor.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
Med åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att
Eders Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att besluta
dels att för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt gällande stat
för nedre justitierevisionen skall, utöver eljest fastställda villkor och
bestämmelser, gälla, att den, som med eller efter ingången av år 1920
tillträtt eller tillträder ordinarie befattning som revisionssekreterare, är
pliktig att, utan minskning i honom tillförsäkrade avlöningsförmåner,
övertaga ledamotsbefattning i överrätt, enligt vad därom vid framtida
indragning av revisionssekreterartjänster i samband med en allmän omorganisation
av domstolsväsendet kan varda i laga ordning stadgat,
dock, därest förflyttning till annan ort ifrågakommer, utan rätt till ortstillägg,
om sådant icke gäller för den ort, dit flyttningen sker, men
mot ersättning för flyttningskostnad samt med iakttagande därav, att
skyldigheten att låta sig förflytta till annan befattning åligger de i
tjänsten yngre framför de äldre;
dels ock att, utöver de villkor och bestämmelser, som för åtnjutande
av avlöningsförmåner enligt gällande stater för rikets hovrätter äro
fastställda, skall i fråga om stadgad skyldighet för hovrättsråd att låta
sig förflytta till annan ort gälla, att sådan skyldighet väl åligger de i
tjänsten yngre framför de äldre, men att, om hovrättsråd, som före utnämningen
till nämnda befattning varit ordinarie revisionssekreterare,
icke tidigare innehaft hovrättsrådsämbete, han må för bestämmandet av
den ordning, i vilken skyldighet i berörda hänseende skall för honom
inträda, tillgodoräkna sig den tid, varunder han innehaft revisionssekreterarbefattningen.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gösta Stenlund.
STOCKHOLM, ISAAC MAECUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1920-