Kungl. Majds proposition Nr 234.

1

Nr 234.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
med särskilda bestämmelser om avdrag vid 1921
års taxering till kommunal inkomstskatt; given Stockholms
slott den 12 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till förordning med särskilda bestämmelser
om avdrag vid 1921 års taxering till kommunal inkomstskatt.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920.

1 samt.

195 käft. (Nr 234.)

1

2

Kurtgl. Maj:ts proposition Nr 234.

Förslag

till

förordning med särskilda bestämmelser om avdrag vid 1921 års taxering till

kommunal inkomstskatt.

Härigenom förordnas, att vid 1921 års taxering till kommunal
inkomstskatt skola beträffande bär i riket mantalsskriven svensk medborgare
vid fastställandet av det i mantalsskrivningskommunen beskattningsbara
beloppet, i stället för de i 42 § 2 mom. kommunalskattelagen
meddelade föreskrifter, följande bestämmelser lända till efterrättelse:

a) Från det taxerade beloppet avräknas hälften av de belopp, som
enligt förordningen med särskilda bestämmelser om avdrag vid 1921
års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt skola såsom orts- och
familjeavdrag avdragas från den skattskyldiges till inkomst- och förmögenhetsskatt
taxerade belopp; dock att, om vad sålunda skall avräknas
icke uppgår till jämnt femtiotal kronor, belopp, som överskjuter fullt
femtiotal, bortfaller.

Den del av det taxerade beloppet, som överstiger vad sålunda skall:
avdragas men icke dubbla summan därav, medräknas till hälften; återstoden
av det taxerade beloppet medräknas i sin helhet.

b) Den slutsumma, som sålunda erhålles, utgör det beskattningsbara
beloppet med iakttagande dock av följande:

1) Det beskattningsbara beloppet må ej med tillämpning av de
under a) angivna bestämmelser sättas lägre, än att det tillsammans med
den skattskyldiges i andra kommuner taxerade belopp motsvarar hans
inkomst av förmögenhet, beräknad till fem procent av den uppskattadeförmögenheten.

Därest skattskyldig vid nästföregående års utgång ännu icke uppnått
sexton års ålder eller därest skattskyldigs förvärvsförmåga prövas
hava varit nedsatt till följd av sjuklighet, olyckshändelse, ålderdom,
oförvållad arbetslöshet eller annan dylik orsak, eller därest eljest särskild
anledning därtill föreligger, äger dock beskattningsnämnd, efter

Kungl. Maj.ts proposition Nr 234. 3

prövning av omständigheterna i varje särskilt fall,, medgiva undantag
från vad sålunda stadgats.

2) I enskilda fall, då skattskyldigs skatteförmåga på grund av
särskilda omständigheter (långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom,
underhåll av andra närstående än dem, för vilka han äger åtnjuta
familjeavdrag, eller annan därmed jämförlig omständighet) är väsentligt
nedsatt, må det beskattningsbara beloppet nedsättas med högst 700
kronor under det belopp, vartill detsamma vid tillämpning av de bär
ovan i övrigt givna stadganden eljest skolat bestämmas.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1921.

Särskilda anvisningar till ledning vid avdragens beräknande.

Till ledning vid tillämpningen av bestämmelserna i a) torde kunna
tjäna följande exempel.

1. A, vilken i mantalsskrivningskommunen taxerats till kommunal
inkomstskatt för en inkomst av 500 kronor, har i annan kommun
taxerats till sådan skatt för mera än 100 kronor och är sålunda icke
på grund av bestämmelserna i 42 § 1 mom. kommunalskattelagen fri
från beskattning i mantalsskrivningskommunen. Därest han är ensamförsörjare
och bosatt inom ort, å vilken vid beräknande av det till inkomst-
och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet normalt må
åtnjutas ett avdrag av 600 kronor och alltså enligt de för 1921 års
taxering gällande särskilda bestämmelser av 900 kronor, skall vid
taxeringen till kommunal inkomstskatt i mantalsskrivningskommunen avdragas
hälften av sistnämnda belopp eller 450 kronor samt av återstående
50 kronor medräknas allenast hälften, vadan det till kommunal
inkomstskatt beskattningsbara beloppet utgör 25 kronor, vilket belopp
enligt 42 § 4 mom. kommunalskattelagen skall avjämnas till 20 kronor.
År han däremot bosatt å sådan ort, att vid 1921 års taxering till inkomst-
och förmögenhetsskatt må åtnjutas ett avdrag av minst 1,000
kronor, eller är han såsom familjeförsörjare berättigad till avdrag, som
tillsammans med ortsavdraget uppgår till eller överstiger nämnda summa,
och om alltså hälften av vad sålunda må avdragas vid taxeringen till inkomst-
och förmögenhetsskatt motsvarar eller överstiger hans till kommunal
inkomstskatt uppskattade inkomst, återstår icke någon beskattningsbar
del av densamma.

2. B har taxerats till kommunal inkomstskatt för en inkomst av
<840 kronor. Därest lian enligt förordningen med särskilda bestämmelser

4

Kungl. Maj.ts proposition Nr 234.

om avdrag vid 1921 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
skulle varit berättigad att vid taxering till sådan skatt tillgodonjuta
ortsavdrag och familjeavdrag med tillhopa 1,200 kronor, skall hans
till kommunal inkomstskatt beskattningsbara belopp beräknas sålunda,
att, sedan från den taxerade inkomsten, 840 kronor, avräknats hälften
av ovannämnda avdragsbelopp med 600 kronor, återstående belopp av
240 kronor upptages såsom beskattningsbart till hälften eller alltså
med 120 kronor.

Därest den till kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten överstiger
summan av de vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt
medgivna avdrag, till vilka hänsyn skall tagas i nu förevarande avseende,
blir det till kommunal inkomstskatt beskattningsbara beloppet vid tilllämpning
av bestämmelserna i a) lika med den taxerade inkomsten med
avdrag av tre fjärdedelar av nu ifrågavarande, vid taxeringen till inkomst-
och förmögenhetsskatt medgivna avdrag.

Om sålunda en person taxerats till kommunal inkomstskatt för en
inkomst av 3,000 kronor och vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt
är berättigad tillgodonjuta orts- och familjeavdrag med 1,200
kronor, kan det till kommunal inkomstskatt beskattningsbara beloppet
beräknas sålunda, att från den taxerade inkomsten, 3,000 kronor, avdrages
3U av 1,200 kronor eller 900 kronor, vadan alltså återstår ett
beskattningsbart belopp av 2,100 kronor.

Innebörden av stadgandena i b) belyses av följande exempel:

1. C har taxerats till kommunal inkomstskatt för en inkomst av

3,000 kronor samt är berättigad att vid taxering till inkomst- och
förmögenhetsskatt tillgodonjuta ortsavdrag och familjeavdrag med tillhopa
1,800 kronor. Vid tillämpning enbart av de under a) meddelade bestämmelserna
skulle alltså det till kommunal inkomstskatt beskattningsbara
beloppet utgöra 1,650 kronor. Därest emellertid den skattskyldig^
äger förmögenhet, må — där ej sådant förhållande, varom i b) punkt
1) andra stycket eller punkt 2) sägs, är förhanden — det beskattningsbara
beloppet i anledning av nämnda avdrag icke sättas lägre än till
5 procent av förmögenhetens vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
uppskattade belopp. Har förmögenheten uppskattats till 50,000
kronor, skall inkomsten av densamma anses hava utgjort 2,500 kronor,
vartill alltså det beskattningsbara inkomstbeloppet upptages. Om förmögenheten
uppgår till så stort belopp, att 5 procent därav motsvarar
eller överstiger den taxerade inkomsten, 3,000 kronor, upptages denna
inkomst i sin helhet såsom beskattningsbart belopp.

2) D har taxerats till kommunal inkomstskatt för en inkomst av

b

Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.

2,000 kronor, som enligt de under a) givna bestämmelser skall beräknas
till ett beskattningsbart belopp av 800 kronor. Därest D taxerats fölen
förmögenhet av 32,000 kronor, skall alltså enligt bestämmelsen i
b) punkt 1) det beskattningsbara beloppet upptagas till 1,600 kronor.
Om emellertid D:s förvärvsförmåga till följd av exempelvis sjuklighet
varit nedsatt till hälften, bör beskattningsnämnd tillämpa den nämnden
tillagda befogenhet så, att av de enligt a) medgivna avdrag, 1,200
kronor, hälften får avräknas å inkomsten av förmögenhet. Det beskattningsbara
beloppet bör alltså i detta fall bestämmas till 1,000 kronor.
Därest den beräknade inkomsten av förmögenhet i stället varit 1,400
kronor eller därunder, bör den skattskyldige i nu angivna fall få
tillgodonjuta de enligt a) medgivna avdrag oavkortade och det beskattningsbara
beloppet alltså utföras med 800 kronor.

Såsom exempel å icke särskilt angivna förhållanden, som böra föranleda
taxeringsmyndighet att medgiva Undantag från bestämmelsen i
b) punkt 1), må nämnas de fall, att skattskyldig har att utöva omvårdnad
om närstående person och på denna grund icke alls eller allenast
i mindre omfattning kan ägna sig åt särskild förvärvsverksamhet, att
skattskyldig avgått med pension från av honom innehavd tjänst, att
skattskyldig är änka, som vid tiden för mannens frånfälle icke innehaft
särskild anställning, o. s. v.

Avdrag enligt b) 2) må medgivas utan hinder därav, att inkomsten
är att anse såsom inkomst av förmögenhet. Sådana utgifter för annans
underhåll, som avses i 35 § kommunalskattelagen, må icke åberopas
såsom grund för avdrag enligt detta stycke.

6

Kung!.. Maj:ts proposition Nr 234.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12
mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Branting,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre PäLMSTIERNA,
Statsråden: UnDÉN,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin.

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Ohefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde härefter
:

Jämlikt 18 § i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt,
sådant nämnda lagrum lyder enligt förordning den 31 oktober 1919 (nr
733), äger här i riket mantalsskriven svensk medborgare å det taxerade
beloppet tillgodonjuta visst skattefritt avdrag, som är avsett att motsvara
existensminimum. Sålunda skall enligt 1 mom. a) för en var sådan
skattskyldig, allt efter som han är mantalsskriven inom ort tillhörande
den ena eller andra av de fem ortsgrupper, vari riket för ändamålet
indelas, såsom skattefritt avdragas ett belopp av 600, 700, 800, 900 eller

1,000 kronor (ortsavdrag). Vidare äger enligt 1 mom. b) dylik skattskyldig,
vilken är gift eller har hemmavarande eller av honom helt eller
delvis underhållna barn, vilka icke uppnått 21 år och icke själva skola

Kungl. Maj:ts proposition Nr 234. 7

taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, erhålla avdrag (familjeavdrag)
dels med 200 kronor för varje sådant barn dels ock med 200
kronor för hustru, om den skattskyldige är gift, eller för husföreståndarinna,
om skattskyldig är ogift, I enskilda fall, då skattskyldigs
skatteförmåga på grund av särskilda omständigheter är väsentligt nedsatt,
må enligt 1 mom. c) det skattefria avdraget ökas med högst 500
kronor. I 18 § 1 mom. d) stadgas slutligen, att den del av det taxerade
beloppet, som överstiger summan av den skattskyldige sålunda medgivna
avdrag men icke dubbla summan därav, skall i det beskattningsbara
beloppet upptagas till sitt halva belopp.

Det förslag till kommunalskattelag, som Kungl. Maj:t beslutat förelägga
riksdagen, upptager bland andra skatteformer jämväl en kommunal
inkomstskatt, vilken är avsedd att tillsammans med en kommunal progressivskatt
tillgodose kravet på en beskattning efter förmåga. Bestämmelserna
om denna kommunala inkomstskatt förete en principiell överensstämmelse
med inkomst- och förmögeuhetsskatteförordningens ovan
berörda stadganden, ehuru orts- och familjeavdragen av hänsyn till
vederbörande kommuner måst sättas väsentligt lägre än vid beskattningen
till staten.

Kommunalskattelagens bestämmelser i förevarande avseende återlinnas
i 42 §, som innehåller, bland annat, följande: I riket mantalsskriven
svensk medborgare är för sin i mantalsskrivningskommunen
taxerade inkomst, som ej överstiger 600 kronor, fri från beskattning,
såvida ej sagda inkomst tillsammans med hans i andra kommuner
taxerade inkomster överstigit nämnda belopp (42 § 1 inom. 1 st.).
Därest dylik skattefrihet icke åtnjutes, skall det i mantalsskrivuingskommunen
beskattningsbara beloppet bestämmas enligt följande
grunder: Från det taxerade beloppet avräknas hälften av de belopp, som
enligt bestämmelserna i 18 § 1 mom. a) och b) i förordningen den 28
oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt skola avdragas från
den skattskyldiges till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade belopp.
Den del av det taxerade beloppet, som överstiger vad sålunda skall avdragas
men icke dubbla summan därav, medräknas till hälften; återstoden
av det taxerade beloppet medräknas i sin helhet (42 § 2 mom. a).
Den slutsumma, som sålunda erhålles, utgör det beskattningsbara beloppet
med iakttagande dock dels därav, att det beskattningsbara beloppet ej
utom i vissa angivna fall må med tillämpning av omförmälda bestämmelser
sättas lägre, än att det tillsammans med den skattskyldiges i
andra kommuner taxerade belopp motsvarar hans inkomst av förmögenhet,
beräknad till fem procent av den uppskattade form (igen heten (42 § 2

8

Kungl. Maj.ts proposition Nr 234.

mom. b) 1), dels därav, att i enskilda fall, då skattskyldigs skatteförmåga
på grund av särskilda omständigheter (långvarig sjukdom, olyckshändelse,
ålderdom, underhåll av andra närstående än dem, för vilka
han äger åtnjuta familjeavdrag, eller annan därmed jämförlig omständighet)
är väsentligt nedsatt, må det beskattningsbara beloppet nedsättas
med högst 500 kronor under det belopp, vartill detsamma vid tillämpning
av de i denna paragraf i övrigt givna stadganden eljest skolat
bestämmas (42 § 2 mom. b) 2).

Storleken av de i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
angivna orts- och familjeavdragen äro bestämda efter den i juli
månad 1914 rådande prisnivån, dock med ungefär 20 procents förhöjning
beträffande ortsavdraget.

Med hänsyn till den ökning i levnadskostnaderna, som efter sist
angivna tidpunkt ägt rum, och som i slutet av år 1918 uppgått till
167 procent av 1914 års nivå, föreläde Kungl. Maj:t med proposition
den 21 mars 1919, nr 347, riksdagen förslag till förordning om särskilda
avdrag vid 1920 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.
Nämnda förslag gick ut på en förhöjning dels av orts- och familjeavdragen
med 50 procent och dels av maximum för det avdrag, som i
ömmande fall kan medgivas skattskyldig, från 500 till 700 kronor. På
sätt jag vid frågans behandling i statsrådet framhöll, var berörda förhöjning
av orts- och familjeavdragen icke tillräcklig för att bereda full
kompensation för prisstegringen, men ansåg jag mig med hänsyn till
de statsfinansiella verkningarna av skattelindringen, vilka icke kunde
för det dåvarande beräknas, ej böra tillstyrka större förhöjning.

Riksdagen anmälde i skrivelse den 14 juni 1919, nr 364, att riksdagen
bifallit Kungl. Maj:ts berörda proposition.

Den 16 påföljande juli utfärdade Kungl. Maj:t därefter förordning
i ämnet (nr 455).

Förut denna dag har Kungl. Maj:t beslutat föreslå riksdagen att
antaga förordning med särskilda bestämmelser om avdrag vid 1921 års
taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt av motsvarande innehåll.

Jag erinrar här därom, att även i avseende å bevillningstaxeringen
under år 1919 särskilda avdrag varit medgivna (enligt förordning den
18 mars 1919, nr 97) och att bestämmelser om liknande avdrag för
år 1920 meddelats uti en den 27 sistlidne februari utfärdad förordning
(nr 68). Dessa avdrag äro emellertid utformade efter ett system, som
icke ansluter sig till de i förslaget till kommunalskattelag i samma avseende
förekommande bestämmelser.

9

Kungl. Majds ''proposition Nr 234.

Vid anmälan för Kung). Maj:t av förslaget till förordning'' med särskilda
bestämmelser om avdrag vid 1921 års taxering till inkomst- och
förmögenhetsskatt liar jag redogjort för de särskilda skäl, som i fråga
om statsbeskattningen tala för en provisorisk skattelindring utöver den
normala. Åven beträffande kommunalbeskattningen, där avdragsrätten
enligt den föreslagna kommunalskattelagen är avpassad efter normala
förhållanden, torde de sålunda till stöd för eu provisorisk skattelindring
vid statsbeskattningen anförda skäl äga motsvarande giltighet. Emellertid
måste vid medgivandet av avdrag vid kommunalbeskattningen
varsamhet iakttagas. Med avseende å vissa av de kommuner, i vilka
provtaxering under år 1918 ägt rum, har jag låtit verkställa en undersökning
angående verkningarna av en efter motsvarande grunder som
den provisoriska ökningen av avdragen vid statsbeskattningen företagen
höjning av avdragen vid taxeringen till kommunal inkomsskatt.
Den över berörda undersökning upprättade tabellen torde få såsom bilaga
fogas vid detta protokoll. Då omförmälda undersökning grundar
sig å 1917 års inkomster och inkomstbeloppen sedan dess torde hava
ökats, lärer en tillfällig höjning av avdragen icke komma att åstadkomma
så stor förskjutning av skattskyldigheten, som undersökningen synes
giva vid handen. Liksom ifråga om statsbeskattningen synas därför
avdragens belopp böra ökas med 50 procent.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett i
enlighet med det anförda upprättat förslag till förordning med särskilda
bestämmelser om avdrag vid 1921 års taxering till kommunal inkomstskatt,
hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte i proposition
föreslå riksdagen att antaga samma förslag.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och
skulle proposition av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

Departe mentschefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 195 käft. (Nr 234.)

10

Kungi. Maj:ts proposition Nr 234.

Bilaga.

1

An-

tal

barn

un-

Ku skattskyldig för

För

inkomst-

skatten

behållen

Skattebelopp (inräknat hela
progressivskatten) kronor

Den skattskyldiges yrke
m. in.

Q

ct-

Jordbi-.-fastighet-

II

Afinan }i Samman-fastighet lagd bc-

Ku

Enl. lcommunal-skatteförslaget

der
21 år

T av.-värde, kronor

raknad
j inkomst
kronor

inkomst

kronor

Utan för-höjda av-drag

Med för-höjda av-drag

Stockholms stad (dyr-ortsgrupp V).

Vaktmästare ...............

g

1

1,200

1,700

85

39

21

Verkmästare ...............

g

1

—

—

2,930

2,935

207

114

87

Ingenjör .....................

—

—

—

4,350

4,350

308

218

210

Kontorschef..................

g

1

—

—

41.500

41,620

2,934

3,849

4,009

Kassör ........................

—

—

—

7,020

7,020

496

387

330

Tjänsteman..................

—

3

—

265,000

16,250

1,130

1.149

736

784

Handlande ...............

—

—

—

—

2,480

2,580

175

114

98

Hantverkare .............

—

—

—

—

1,000

1.500

71

45

24

Handlande ..................

—

—

-''

_ i

33,540

33,540

2,371

3,189

3,336

Aktiebolag ..................

—

—

—

8,000

3,333,400

6,270

5,870

443

584

617

»

—

—

—

1,388,810

1,319,127

98,189

195,856

204,810

Hantverkare .............

g

—

—

350

1,000

25

12

3

Fabrikör .....................

g

—

—

—

14,130

14,490

999

1,261

1,317

Hantverkare ..............

g

3

—

—

3,000

3,000

212

106

70

Husägare.....................

—

—

50,000

2,500

1,520

177

212

204

—

—

120,000

6,000

2,550

424

481

494

Kuddby (dyrorts-grupp fl).

Hemmansägare ............

13,200

792

500

79

63

68

Godsägare ..................

g

3

165,800

—

10,058

1.300

1,006

891

984

Hemmansägare ............

g

3

51,000

—

3,060

240

306

242

272

Godsägare ..................

er

—

84,900

—

5,454

4,560

545

717

774

Arbetare .....................

—

—

—

150

600

15

—

—

» .....................

g

4

—

—

50

600

5

—

—

» .....................

__

—

—

2,600

280

650

28

23

18

Löntagare ..................

—

—

400

_

2,004

1,980

200

115

106

Hantverkare ...............

g

3

—

—

100

600

10

—

—

Handlande ................

g

—

—

250

700

25

18

10

Simonstorp (dyrorts-grupp H).

Torpare .....................

6,000

410

1,200

20

29

18

Arrendator *) ...............

g

3

222,000

—

13,770

2,700

665

86

67

» ..................

2

121,300

- :

7,358

3,100

355

116

108

Arbetare .....................

—

—

550

1,000

27

26

16

Löntagare ..................

er

2

—

- 1

3,690

3,710

178

150

149

Handlande ..................

—

—

—

4,600

4,610

222

230

261

Tjänsteman..................

&

—

—

6,000

2,180

1,790

105

77

71

’) Beräkningarna hava utförts med hänsyn tagen, till den ändiade fördelningen av skattskyldigheten
mellan jordägare och arrendator. Emellertid skall enligt förslaget icke ske rubbning
i redan ingångna arrendeavtal.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23i.

11

|

An-

tal

barn

un-

Xu skattskyldig lör

För

inkomst-

skatten

behållen

Skattebelopp (inräknat hela
progressivskatten) kronor

Den skatt skyld i ges yrke j
m. m.

|

oj

5)

Jordbr.-

fastigbet

Annan

fastighet

Samman-lagd be-

Xu

Enl. kommnnal-skattelörslaget

i

der
21 år

Tax.-väl''de. kronor

räknad

inkomst

kronor

inkomst

kronor

Utan för-! Med tör-höjda av-jhöjda av-drag drag

Slätt äkta (dyrorts-grupp I).

Hemmansägare ...........

g

125,000

1

7,500

6,280

’

>) 443

595

■ i

637

»

g

6

3,700

— i

222

1.200

-) 13

13

9

» ...........

<r

2

22,500

~ i

1,350

3,220

80

161

155

Löntagare ..................

—

—

5,850

6,150

345

277

293

Arbetare .....................

—

—

—

— i

610

1,160

32

24

Hantverkare .............

—

— } 1.530

1.800

90

54

44

Aktiebolag .................

—

500

2,003,600jj 981,850

975,290

57,929

88,779

94,377

Handlande ..................

er

—

11,500 ! 2,570

3,000

152

134

132

» ..................

g

2

—

24,000,

10,150

9,680

599

529

555

Skara stad (dyrorts-grupp III).

i Lägenhetsägare ..........

g

—

4,000

—

240

540

20

20

21

Lantbrukare ...............

g

—

24,500

500 1,490

4.600 230

1,980

127

222

216

Arbetare .....................

g

4

—

530

20

17

19

» .....................

—

—

_

1,200

1.500

102

73

55

Löntagare ..................

—

—

''--

—

3,940

3,940

336

272

279

Direktör ....................

<r

—

—

33,000

26,420

24,700

2.254

2,613

2,845

| Löntagare ..................

g

4

—

—

7,730

8.240

659

582

592.

Hantverkare .............

g

2

—

21,500

2.905

2,510

248

224

204!

Handlande ..................

g

i

—

3.420

3,420

292

259

251

Hantverkare ...............

g

—

—

740

1,190

60

44

29

Handlande ..................

i

—

—

920

1,250

79

41* 23!

» ..................

g

i

—

132,500

23,895

21,360

2,034

2,778

3,028

Aktiebolag ..................

—

—

406,500

197.320

182.400

16,831

28,719

31,351 i

» ..................

_

—

—

35,000

7.830

6.780

668

1,057

1,193

Husägare.....................

—

—

9,000

450

510

38

33

37

» .....................

_

—

—

111,500

5,575

3,570

476

716

779''

hängbro (dyrorts-grupp II).

i

Godsägare ..................

—

125,200

—

7.512

8,800

338! 630j 701

Hemmansägare ...........

_

—

15,000

i -

900

3,030

41! 161 i 164

_

i

4.000

j -

240

800

11

13 11

Arbetare .....................

er

t

—

5,800

1 1,360

1,630

61

36

26

■» .....................

—

—

—

630

1,080

28

18 11

Förman........................

g

2

—

—

4,830

4,830

217 123

124

Bokhållare ..................

g

—

—

10,500

| 7,665

7,900

345

276

301

Handlande ..................

1 re

i

—

10.000

| 1,540

1,650

69 42 33

Hantverkare..................

—

—

5,300|j 4,765

4,700

214

148 160

Aktiebolag (ej skrivet)...

| —

—

—

200,000;! 312,740

310,240

14,073

11,720; 13,478

Husägare....................

—

—

5,000:! 250

—

11

<

*) Dessutom skogsäng

is 21

kr. -

D:o 5.(u

kr.

12

Kungl. Maj ds proposition AV 234.

An-

tal

barn

un-

Xu skattskyldi

g för

För

inkomst-

skatten

behållen

Skattebelopp (inräknat hela
progressivskatten) kronor ’ i

Den skattskyldiges yrke
m. in.

q

Jordbr.-tas tighet

Annan

fastighet

j Samman-i lagd bo-

Bni. kommunal-skatteförslagct

der
21 år

Tax.-värde, kronor

| räknad
| inkomst
| kronor

inkomst

kronor

Nu

Utan för-höjda av-drag

Med för-höjda av-j
drag

Askersunds lands-

kommun (dyrorts-grupp 1).

Torpare .....................

g

—

—

—

—

920

__

10

6:

Hemmansägare ............

3

14,500

—

870

2,860

59

81

72

Godsägare ..................

—

152,300

—

9,238

4,910

l) 628

418

455

Arbetare .....................

—

—

—

—

620

1,070

42

19

13

Godsägare ..................

S

4

300,000

2,000

26,040

38,180

2) 1,771

2,370

2,525

Löntagare ....................

3

—

4,740

4,740

322

in

106

Hantverkare ...............

g

—

—

800

90

600

6

1

_ 1

Hamvånge (dyrorts-grupp II).

Hemmansägare ............

ö

2

14,700

1,482

2,900

8) 112

191

200

» ............

g

—

28,000

_

2,980

16,790

225

1.557

1,889

» ............

—

—

6,400

384

1,000

4) 29

57

51

» ............

g

—

11,900

. -

714

6,470

54

488

590

Löntagare.....................

—

—

-''

3,810

4,110

287

263

314

Arbetare .....................

—

—

—

—

1.080

1,380

81

63

56

» .....................

g

4

—

900

705

1,690

53

34

24

Bruksägare (ej skriven)...

—

—

221,000

58,330

47,280

4,398

5,851

7,510

Hantverkare ...............

1

■ -

2,400

1,940

1.920

146

94

82

Fiskare........................

3

—

—

2,500

2,500

189

103

79

Handlande ..................

—

—

5,000

1,870

1,620

141

97

100

Aktiebolag ..................

—

—

—

27,900|

7,335

5,090

553

632

797

Husägare.....................

—

• —

—

1,800

90

—

7

6

8

*) Dessutom skogsaccis 16.so kr. — s) D:o 201.80 kr. — 3) D:o 12.60 kr. — 4) D:o 7.80 kr.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.