Kungl. Malis proposition Nr 220.

1

Nr 220.

Kungl. Maj:is proposition till riksdagen angående merkostnad för
vissa ombyggnads- och inredningsarbeten inom Västerås
slott; given Stockholms slott den 12 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen,

att till bestridande av merkostnad för de i berörda statsrådsprotokoll
omförmälda ombyggnads- och inredningsarbeten inom Västerås slott å
till äggsstat för år 1920 under sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 133,500 kronor.

Den till ärendet hörande handling skall tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 182 käft. (Nr 220.)

1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 mars
1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern BraNTING,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,
Statsråden: UndéN,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Stensson,

Hansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde:

1818 & rs riksdag.

Med bifall till Knngl. Maj:ts den 5 april 1918 aylåtna proposition (nr
250) angående anvisande av medel för vissa ombyggnads- och inredningsarbeten
inom Västerås slott anvisade 1918 års lagtima riksdag (skrivelsen
nr 7 B, sid. 75),

dels för utvidgning av länsstyrelsens i Västmanlands län ärnbetslokaler
i Västerås slott samt för anordnande av en ny trappuppgång
till desamma ett reservationsanslag av 48,500 kronor,

dels för återställande av slottets forna rikssal till sessionssal för
länsstyrelsen och Västmanlands läns landsting samt för ändringsarbeten
i en del till rikssalen anslutna utrymmen ett reservationsanslag av 80,000
kronor, att utgå under. villkor, att Västmanlands läns landsting för
ändamålet ställde till förfogande ett belopp av 35,000 kronor;

dels ock för inredande i slottet, enligt i statsrådsprotokollet över
finansärenden den 5 april 1918 angiven plan, av lokaler dels åt lånt -

Kungl. Maj.is proposition Nr 220. 3

mäterikontoret, dels åt Västmanlands fornminnesförening ett reservationsanslag
av 45,000 kronor under villkor, beträffande kostnader, föranledda
av lokalers beredande åt fornminnesföreningen, att sagda förening för
ändamålet ställde till förfogande ett belopp av 15,000 kronor.

Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 1 juli 1918 anbefalldes härefter
byggnadsstyrelsen att låta utföra omförmälda arbeten i huvudsaklig
överensstämmelse med vad chefen för finansdepartementet vid
föredragning av berörda proposition tillstyrkt.

Arbetena hava emellertid av vissa skäl ännu icke blivit utförda
och under tiden hava byggnadskostnaderna stigit så, att de tillgängliga
anslagen visat sig för knappa. Byggnadsstyrelsen har därför i skrivelse
den 24 februari 1920 gjort framställning om anvisande av ytterligare
medel för ifrågavarande arbeten. Styrelsen har härutinnan anfört följande:

Styrelsen hade redan den 14 maj 1918 givit arkitekten E. Hahr i uppdrag
att utföra och till styrelsen inkomma med fullständiga ritningar och entreprenadhandlingar
beträffande de föreslagna åtgärderna. Den 3 december 1918 hade arkitekten
Hahr avlämnat av honom uppgjorda ritningar. Med hänsyn till det kulturhistoriska
intresse, som vore förenat med slottsbyggnaden i fråga, och då vissa
föreslagna åtgärder innebure mera betydande ingrepp i det ålderdomliga murverket,
hade byggnadsstyrelsen ansett sig böra underställa förslaget riksantikvariens bedömande,
varför styrelsen i skrivelse den 28 januari 1919 anhållit om riksantikvariens
yttrande i ärendet.

I skrivelse den 21 maj 1919 hade med anledning härav t. f. riksantikvarien
T. J. Arne förklarat sin anslutning till ett av doktor O. Janse i en vid skrivelsen
fogad skrift i frågan gjort uttalande, däri denne framhållit, bland annat, att Västerås
slott syntes, ehuru någon kulturhistorisk, ingående och systematisk undersökning
av slottet ännu ej funnes, dock höra till vårt lands kulturhistoriskt taget mest betydande
äldre byggnadsverk. På grund härav borde enligt doktor Janses mening
såsom ledande princip gälla, att inga förändringar gjordes, som kunde förrycka de
olika byggnadsepokernas olika karaktär eller tillintetgöra under arbetets gång möjligen
anträffade kulturhistoriskt betydelsefulla partier. Till det förra slaget hade
doktor Janse förklarat sig i första hand räkna den del av slottet, där en föreslagen
trappuppgång skulle anordnas. Då detta parti syntes utgöra slottets äldsta del,
den gamla kärnan, skulle helt naturligt dess gamla karaktär av slutenhet och otillgänglighet
förryckas av en stor, bred trappuppgång. På grund härav hade doktor
danse velat föreslå, att byggnadsstyrelsen ville, låta utarbeta förslag till en yttre
trappa i borggårdens sydvästra hörn, vilken i största möjliga mån lämnade sagda
gamla del av slottet orubbad.

Detta förslag både av byggnadsstyrelsen undersökts men icke kunnat godtagas.

Byggnadsstyrelsen tilläte sig vidare erinra, att Kungl. Maj:t genom remiss
den 31 maj 1919 anbefallt byggnadsstyrelsen att avgiva utlåtande med anledning
av vissa av förste lantmätaren i Västmanlands län och lantmäteristyrelsen framhållna
olägenheter, som vore förenade med den föreslagna lokalanordningen för

Byggnads styrelsen.

4

Kungl. Maj:ts proposition Kr 220.

lantmäterikontoret, varefter Kungl. Maj:t med remiss den 5 juli 1919 till byggnadsstyrelsen
överlämnat två ytterligare framställningar i ämnet från lantmäteristyrelsen.
I utlåtande den 7 oktober 1919 både byggnadsstyrelsen erinrat, att förevarande
inredningsförslag på sin tid endast med tvekan tillstyrkts från såväl byggnadsstyrelsen
som lantmäteristyrelsens sida och att jämväl föredragande departementschefen
framhållit, att lokalerna ej bleve fullt tillfredsställande. Efter de många och vägande
anmärkningar, som sedermera från lantmäteristyrelsens och förste lantmätarens
sida ytterligare mot den avsedda lokalanordningen anförts och varemot byggnadsstyrelsen
i det stora hela icke hade något att invända, hade enligt byggnadsstyrelsens
förmenande bort anses ådagalagt, att inredningsarbetena för lantmäterilokalerna
m. in. lämpligen icke borde komma till utförande och hade byggnadsstyrelsen därför
hemställt bland annat, att Kungl. Maj:t måtte föreskriva, att arbetena med iordningsställande
av lantmäterilokal och lokal åt Västmanlands fornminnesförening
samt därmed sammanhängande arbeten icke skulle komma till utförande.

I brev till länsstyrelsen i Västmanlands län den 24 oktober 1919, varav avskrift
den 27 november 1919 kommit byggnadsstyrelsen till hända, hade emellertid
Kungl. Maj:t förklarat att, enär, såsom vid avlåtande av ovanberörda proposition
med stöd av då föreliggande utredning förutsatts, omförmälda av förste lantmätaren
framhållna olägenheter borde kunna vid inredningsarbetenas utförande avhjälpas, så
att för lantmäterikontoret fullt användbara lokaler åstadkommes, Kungl. Maj:t
funnit vad lantmäteristyrelsen och byggnadsstyrelsen anfört icke föranleda någon
Kungl. Maj:ts åtgärd i syfte att åstadkomma ändring av Kungl. Maj:ts och riksdagens
beslut i frågan om anordnande av lokaler i V österås slott åt lantmäterikontoret
och berörda fornminnesförening.

Då byggnadsstyrelsen alltså på grund av nu anförda omständigheter nödgats
uppskjuta igångsättande av arbetena med anordnande av en ny trappuppgång för
länsstyrelsen samt lokaler för lantmäterikontoret och fornminnesföreningen och därmed
sammanhängande anordningar, hade byggnadsstyrelsen jämväl sett sig förhindrad
att påbörja arbetena för utvidgning av länsstyrelsens ämbetslokaler ävensom för
återställande av slottets forna rikssal samt för vissa ändringar i en del till rikssalen
anslutna utrymmen, då ju givetvis det vore förenat med de största olägenheter,
att icke på en gång igångsätta de olika arbetena efter en gemensam entreprenad.

Byggnadsstyrelsen ville emellertid meddela, att länsstyrelsen redan tagit i
bruk de enligt förslaget för länsstyrelsen avsedda lokalerna i det skick de befunne
sig.

Till följd av det inträffade uppskovet med arbetenas utförande, hade det ej
heller kunnat undvikas, att de i slutet av år 1917 och början av år 1918 beräknade
kostnaderna avsevärt ökats. Sedan arkitekten Halm med skrivelse den 26 juni
1919 avlämnat förslag till fullständiga entreprenadhandlingar i ärendet, hade länsstyrelsen
på anmodan av byggnadsstyrelsen infordrat och i mitten av november
månad 1919 till byggnadsstyrelsen inkommit med anbud å utförande av arbetena
inom länsstyrelsens lokaler och rikssalen med angränsande utrymmen; och hade de
lägsta anbuden beträffande nu nämnda arbeten slutat å ett sammanlagt belopp av
206,980 kronor. Då emellertid detta belopp betydligt överstigit de för samma arbeten
beräknade kostnaderna, hade byggnadsstyrelsen ansett sig icke kunna antaga
anbuden. Sedan dessas giltighetstid utgått den 31 december 1919, hade nya anbud
infordrats, vilka visade ytterligare någon höjning.

o

Kungl. Muj:ts proposition Nr 220.

Enligt de sålunda föreliggande anbuden kunde kostnaderna för ifrågavarande
arbeten inom Västerås slott numera beräknas sålunda:

Arbeten för utvidgning av länsstyrelsens lokaler, återställandet av rikssalen
samt inredning av rum till landstingets sekreterare, kapprum m. m.

byggnadsarbeten ........................................................................................ kronor 156,930

värmeledning ............................................................................................ * 30,650

gas-, vatten- och avlopp ........................................................................ » 12,050

elektriska ledningar ............. » 1,500

tak i rikssalen, spisar, dekorering m. in............................................. » 30,000

arvoden, oförutsedda utgifter.......................................... » 38,870

Summa kronor 270,000

Arbeten för inredning av lokaler till lantmäterikontoret och fornminnesföreningen.

byggnadsarbeten....................................................................................... kronor 37,950

värmeledning ........................................................................................... * 7,805

vatten- och avloppsledningar.................................................................... ''» 395

elektriska anläggningar .............................. » 2,500

arvoden, oförutsedda utgifter in. m............................... » 13,350

Summa kronor 62,000.

Då frågan om den nya trappuppgången vore föremål för utredning, hade anbud
å anordningens utförande ännu icke införskaffats, men ansåge byggnadsstyrelsen,
att härför borde beräknas ett belopp av 25,000 kronor.

Ifrågavarande arbeten, för vilkas utförande 1918 års riksdag anvisat ett
sammanlagt belopp av 173,500 kronor — under villkor, att landstinget och fornminnesföreningen
bidroge med sammanlagt 50,000 kronor — syntes sålunda numera
komma att draga eu kostnad av 357,000 kronor. Då landstinget och fornminnesföreningen
för ändamålet anvisat det av statsmakterna begärda beloppet, 50,000
kronor, skulle alltså för utförande av det 1918 års riksdag förelagda ändringsförslaget
erfordras ett tilläggsanslag av 133,500 kronor.

Byggnadsstyrelsen ville slutligen meddela, att de föreliggande anbuden å utförandet
av byggnadsarbetena icke gällde längre än till och med den 31 mars 1920.

På grund av vad sålunda förekommit finge byggnadsstyrelsen hemställa, att
Kungl. Maj:t täcktes till riksdagen avlåta proposition om anvisande till bestridande
av merkostnader för ifrågavarande ändringsarbeten inom Västerås slott av ett anslag
å 133,500 kronor att upptagas å tilläggsstat för innevarande år.

Av vad jag nu återgivit framgår, att de av 1918 års riksdag för
ifrågavarande arbeten å Västerås slott anvisade medlen numera på grund
av byggnadskostnadernas stegring visat sig alldeles otillräckliga.

Beklagligtvis torde detta, om ej helt och hållet så åtminstone till
eu väsentlig del, bero på det uppskov med arbetenas påbörjande, som
ägt rum.

Merkostnaden för arbetena i fråga har beräknats till 133,500 kronor.
Denna beräkning grundar sig å ett anbud, vars giltighetstid utgår med
Bihang till riksdagens protokoll 1020. 1 sand. 182 höft. (Nr 220.) 2

Departements chefen.

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.

denna månad. Då jag är övertygad, att eventuellt infordrade nya anbud
ej skulle upptaga lägre belopp än de nu föreliggande samt jag fortfarande
anser, att arbetena böra komma till utförande, har jag intet att erinra
mot byggnadsstyrelsens föreliggande förslag. Med hänsyn till ärendets
brådskande beskaffenhet hoppas jag, att riksdagens beslut i ärendet kan
föreligga vid sådan tidpunkt, att risken för ytterligare kostnadsökning
undanröjes.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,

att till bestridande av merkostnad för ifrågavarande
ombyggnads- och inredningsarbeten inom
Västerås slott å tilläggsstat för år 1920 under sjunde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 133,500
kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade
Hans Maj: t Konungen gilla; och skulle till
riksdagen proposition avlåtas av den lydelse bil. litt. . . .
utvisar.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.