Kungl. Maj:ts Proposition Nr 207.
7
Nr 207.
Kungl. Maj:ts ''proposition till riksdagen angående tilläggspension
åt tillförordnade överläraren vid gymnastiska centralinstitutet
A. A. Levin; given Stockholms slott den 5
mars 1920.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att läraren vid gymnastiska centralinstitutet, tillförordnade överläraren
därstädes Adolf Astley Levin må från och med månaden näst efter den,
under vilken han lämnar sin anställning vid nämnda institut, under sin
återstående livstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta tilläggspension
med så stort belopp, att detsamma jämte honom författningsenligt tillkommande
pension uppgår till 4,400 kronor årligen.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF
Olof Olsson.
8
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 207.
Tilläggspension
åt t. f.
överläraren
vid gymnastiska
centralinstitutet
A. A. Levin.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5
mars 1920.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson,
Holmquist,
Olsson.
Departementschefen, statsrådet Olsson anförde:
I skrivelse, som av direktionen över gymnastiska centralinstitutet med
eget, den 25 november 1919 dagtecknat utlåtande överlämnats till Kungl.
Maj:t, har läraren vid gymnastiska centralinstitutet, tillförordnade överläraren
därstädes Adolf Astley Levin gjort framställning om utverkande åt honom
vid hans avgång från tjänst av pension till ett belopp, som svarade mot
den lön, som åtföljde den av honom på förordnande uppehållna överlärarbefattningen.
Över framställningen har statskontoret den 16 december 1919 avgivit
infordrat utlåtande.
Innan jag ingår på en närmare redogörelse för detta ärende, torde
jag böra här i korthet erinra om vissa omständigheter, som utgjort anledningen
till Levins nu gjorda framställning. Jag syftar härvid i främsta
rummet på den sedan länge omhandlade frågan om gymnastiska centralinstitutets
omorganisation och anhåller att här få lämna några uppgifter
KungI. Maj:ts Proposition Nr 207. 9
rörande vissa under senare år vidtagna åtgärder, som stå i samband med
berörda spörsmål.
Först ber jag då få erinra om att den år 1910 tillsatta kommittén för
omorganisation av gymnastiska centralinstitutet i sitt år 1912 avgivna utlåtande
framhållit lämpligheten av att vid inträffande ledighet å lärarbefattning
vid institutet denna under pågående utredning rörande institutets
omorganisation icke besattes med ordinarie innehavare utan uppehölles
genom förordnande. Med anledning härav föreskrev Kungl. Maj:t genom
beslut den 1 november 1912 att — sedan överlärarbefattningen i sjukgymnastik
vid institutet blivit ledig — nämnda överlärarbefattning skulle
tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnade uppehållas
genom vikarie, med rätt för vikarien att åtnjuta samtliga med tjänsten
förenade avlöningsförmåner jämte den tjänstinnehavaren tills vidare tillkommande
förmånen av fri bostad. Samtidigt förordnades Levin, som då
var ordinarie lärare vid centralinstitutet, att från och med den 1 november
1912, intill dess dylikt vikariatsförordnande blivit av Kungl. Maj:t meddelat,
med avstående av samtliga med hans lärarbefattning vid institutet förenade
löneförmåner uppehålla ifrågavarande överlärarbefattning mot åtnjutande
av de därmed förenade kontanta avlöningsförmåner. Genom beslut den 6
december 1912 meddelade Kungl. Maj:t åt Levin sådant förordnande, varom
nyss talats. Levin berättigades alltså härigenom att, med avstående av alla
hans lärarbefattning vid institutet åtföljande löneförmåner, åtnjuta samtliga
med överlärarbefattningen förenade avlöningsförmåner jämte den tjänstinnehavaren
tills vidare tillkommande förmånen av fri bostad.
Jag ber att få i förbigående erinra om att det förfarande, som, på
sätt jag nu anfört, tillämpades i fråga om bemälda överlärarbefattning,
genom Kungl. Maj:ts den 24 juli 1914 fattade beslut utsträcktes att gälla
såväl en då ledig lärarbefattning vid centralinstitutet som de överlärar-,
lärår- och lärarinnebefattningar vid institutet, vilka kunde framdeles bliva
lediga.
Vad Levin beträffar framgår av handlingarna i ärendet, att han
är född den 24 maj 1852, vadan han den 24 maj 1917 uppnått stadgad
pensionsålder. Emellertid har han genom olika Kungl. Maj:ts beslut, senast
den 16 maj 1919, berättigats att intill utgången av vårterminen 1920
såväl kvarstå vid sin lärarbefattning som bibehålla det genom förberörda
beslut den 6 december 1912 givna förordnandet.
Jag bör tillägga, att Levin den 17 mars 1888 utnämndes till lärare
i sjukgymnastik vid gymnastiska centralinstitutet.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 171 käft. (Nr 206—207.)
2
10
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 207.
Direktionen över sagda institut har i sitt förut omnämnda yttrande,
vilket beledsagade Levins framställning, anfört, bland annat, att direktionen
funne alla skäl tala för att Levin vid sin avgång erhölle pension i förhållande
till den lön han då åtnjöte såsom vikarie; och har direktionen
följaktligen tillstyrkt nämnda framställning.
I sitt den 16 december 1919 dagtecknade utlåtande i ärendet har statskontoret
till en början gjort en undersökning beträffande det pensionsbelopp,
som författningsenligt skulle tillkomma Levin i hans egenskap av
lärare vid institutet.
Emellertid syntes, fortsätter statskontoret, den omständigheten, att sökanden alltsedan
oktober 1912 uppehållit på förordnande en överlärartjänst vid institutet, å vilken
han icke kuDnat erhålla fullmakt endast av den anledningen, att tjänsten ansetts icke
böra med ordinarie innehavare återbesättas under pågående utredning rörande institutets
omorganisation, billigtvis böra föranleda, att pension bereddes honom efter de avlöningsförmåner
han såsom tillförordnad överlärare åtnjöte. På grund härav hemställde
statskontoret, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva Levin rätt att uppbära
pension till visst, av statskontoret angivet belopp.
Sedermera har emellertid framställning gjorts beträffande ålderstillägg
åt vissa befattningshavare vid centralinstitutet, bland dem Levin,
och statskontorets yttrande i berörda ärende infordrats. Med anledning
av de upplysningar, som statskontoret vid behandlingen av sistnämnda
fråga inhämtade, fann sig statskontoret böra avgiva förnyat yttrande
beträffande Levins pensionsrätt och anförde i sin den 29 december 1919
dagtecknade skrivelse härom, bland annat, följande:
Vid avgivande av infordrat utlåtande över framställning angående ålderstillägg
åt Levin m. fl. vid gymnastiska centralinstitutet anställda befattningshavare hade
statskontoret inhämtat, att denne inom föreskriven tid anmält sig vilja övergå å den
nya, från och med år 1920 för institutet fastställda avlöningsstaten, och hade statskontoret
tillika erfaiit, att Levin förordnats att fortfarande intill utgången av vårterminen
1920 uppehålla en överlärartjänst vid institutet, vilken alltjämt av förut angiven orsak
funnits icke böra med ordinarie innehavare återbesättas.
Frågan om Levins rätt till pension hade under sådana förhållanden kommit i
ett annat läge. Enligt de villkor och bestämmelser, som i kungörelse den 19 juni 1919
fastställts för åtnjutande av avlöningsförmånerna å den nya staten för institutet, å
vilken Levin sålunda fått övergå, skulle nämligen i fråga om skyldighet att från
tjänsten avgå ävensom i fråga om rätt till pension gälla vad i lagen angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension är stadgat. På grund härav torde Levin, som uppfyllt
de i nämnda lag för lärare vid gymnastiska centralinstitutet stadgade villkor för
att komma i åtnjutande av hel pension, kunna — under förutsättning att han, såsom
statskontoret i samma dag avgivet utlåtande förordat, bleve berättigad åtnjuta samtliga
tre i den nya staten medgivna ålderstilläggen till lönen för lärartjänsten — förklaras
It
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 207.
berättigad att efter avgång från tjänsten etter ingången av år 1920 komma i åtnjutande
av pension till belopp av 3,700 kronor årligen.
Då den Levin sålunda författningsenligt tillkommande pensionen överstege vad
ban intill år 1920 uppbure i lön såsom tillförordnad överlärare, skulle någon tvekan
visserligen kunna hysas om ytterligare förmån i pensionsavseende borde honom beredas;
men då honom tillkommande pension, därest han varit ordinarie innehavare av en
överlärartjänst å den nya staten, skulle hava utgjort minst 4,400 kronor, vilket belopp
han torde komma att såsom tillförordnad överlärare efter ingången av år 1920 åtnjuta
i lön för år räknat, syntes i betraktande av anledningen till att han alltjämt icke
kunde erhålla fullmakt å tjänsten billigheten bjuda, att honom bereddes ett pensionsbelopp
å sammanlagt 4,400 kronor. Statskontoret ansåge sig. därför böra hemställa,
det täcktes Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva, att Levin måtte från och med
månaden näst efter den, vari avgång från tjänsten ägde rum, under sin återstående
livstid åtnjuta pension från allmänna indragningsstaten med så stort belopp att detsamma
jämte honom författningsenligt tillkommande pension uppginge till 4,400 kronor
årligen.
I anslutning till vad jag nu anfört ur statskontorets utlåtande ber
jag få erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 16 januari 1920 förklarat
Levin såsom lärare vid gymnastiska centralinstitutet berättigad att
från och med år 1920 årligen åtnjuta tre ålderstillägg till lönen vid tjänsten,
vart och ett å 500 kronor. Den av statskontoret angivna förutsättningen
har alltså fyllts.
Nu föreliggande framställning synes mig i hög grad förtjänt av-bo- me^spcahr^;n
äktande. Såsom jag redan anfört, är densamma förorsakad av alldeles
särskilda omständigheter, nämligen det långvariga utredningsarbete, som
frågan om gymnastiska centralinstitutets omorganisation krävt och som
medfört, att sedan åtskilliga år tillbaka ledigblivna befattningar vid institutet
ej blivit besatta med ordinarie innehavare utan uppehållits genom förordnande.
Detta långvariga uppskov har givetvis i viss mån ofördelaktigt
inverkat på de förordnades ställning — ett förhållande, varpå nu förevarande
framställning utgör ett exempel. Levin har visserligen under tiden
för sitt förordnande varit berättigad att uppbära alla med överlärarbefattningen
förenade avlöningsförmåner, men han är ej berättigad att vid avskedstagandet
erhålla den pension, som är tillförsäkrad ordinarie innehavare
av samma befattning, utan måste — därest ej genom beslut av riksdagen
annorlunda medgives — åtnöjas med den väsentligt lägre pension, vartill
han såsom ordinarie lärare vid institutet är berättigad. Att detta cj överensstämmer
med vad billigheten fordrar synes mig uppenbart, och jag
anser mig därför böra medverka därtill, att syftet med den av honom gjorda
ansökningen vinnes.
12
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 207.
Enligt vad statskontoret anfört, lärer Levin vara berättigad att vid
avgäng från sin ordinarie lärarbefattning vid institutet komma i åtnjutande
av den med sådan befattning förenade pensionen, eller 3,700 kronor årligen.
Hade han däremot varit ordinarie innehavare av den överlärarbefattning,
han under åtskilliga år uppehållit på förordnande, skulle han efter
avgången från sistnämnda befattning ägt att uppbära en årlig pension av
4,400 kronor, alltså 700 kronor mer än nu författningsenligt kan beredas
honom. Den framställning till riksdagen, som enligt min mening bör i
detta fall göras, bör alltså innebära, att en pension å sammanlagt 4,400
kronor årligen varder honom beredd efter hans avgång ur tjänst.
Den omständigheten, att redan den pension, som författningsenligt
tillkommer Levin såsom lärare vid institutet, skulle överstiga vad han intill
utgången av år 1919 ägt att uppbära i lön såsom tillförordnad överlärare,
synes mig — såsom ock statskontoret ansett — ingalunda böra
inverka på frågan om det berättigade i åtgärden att bereda honom höjd
pension. Och detta så mycket mindre som berörda förhållande ju uteslutande
är beroende på det uppskov med en behövlig lönereglering för
centralinstitutets befattningshavare, som jämväl varit en följd av det mångåriga
utredningsarbetet i fråga om institutets omorganisation och därmed
sammanhängande spörsmål.
Under åberopande av vad jag i detta ärende anfört hemställer jag
alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att läraren vid gymnastiska centralinstitutet, tillförordnade
överläraren därstädes Adolf Astley Levin må
från och med månaden näst efter den, under vilken han
lämnar sin anställning vid nämnda institut, under sin
återstående livstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta
tilläggspension med så stort belopp, att detsamma
jämte honom författningsenligt tillkommande pension
uppgår till 4,400 kronor årligen.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gösta Neuendorff.
STOCK HULM 1920, TVÄR IL/EG G STRÖMS BOKTRYCKERI A. B.
20587